den 11 oktober

Interpellation 2005/06:33 av Ulf Nilsson (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)

Elever i behov av stöd

Många av de svenska skolbarnen har föräldrar som vill och kan engagera sig och hjälpa till när det dyker upp svårigheter. De barnen klarar sig ofta oavsett hur skolan är. Men andra barn, som inte har samma stöd, vad gör skolan för dem?

Ett grundläggande problem i den svenska skolan är att elever med svårigheter och problem får hjälp alldeles för sent. Alltför många elever skickas vidare i utbildningssystemet utan förkunskaper. Det tragiska resultatet ser vi i statistiken över de många avhoppen från gymnasieskolan. I Skolverkets årliga sammanställning och analys, år 2005, av utbildningsinspektionen framgår att skolorna fortfarande inte ger tillräckligt stöd till de elever som har störst behov av extra insatser.

Skolverkets sammanställning bygger på inspektion i 34 kommuner. Över 200 000 elever har omfattats av inspektionen och 5 000 lektionsbesök har genomförts. Resultatet är nedslående. Enligt Skolverket behöver vart fjärde rektorsområde i grundskolan och vart tredje i gymnasieskolan förbättra insatserna med särskilt stöd.

Skolverket framhåller att skollagens och läroplanens krav på likvärdig utbildning inte tillgodoses. Enligt verket känner skolorna inte till vilka bestämmelser som finns för undervisningen av elever i behov av särskilt stöd. Detta, mer än bristande resurser, anges som en huvudorsak till att olika insatser uteblir. Dessutom visar samma undersökning att det finns stora brister i utvärdering, kunskapsuppföljning och betygssättning.

Klassklyftorna ökar i skolan enligt statistik från SCB. År 1999 misslyckades 17,8 % grundskoleelever från hem utan studietradition med att uppnå behörighet till gymnasieskolan. 2004 hade denna kategori ökat till 22,6 % enligt statistik från SCB. Antalet obehöriga elever från hem med studietradition uppgick endast till 3 %. Klassklyftorna i skolan riskerar att öka ännu mera, så länge inte skolorna tar ansvar för alla elever.

Folkpartiet har föreslagit en rad åtgärder för att garantera alla elevers rätt till stöd. Skollagen borde innehålla en ”läsa skriva räkna-garanti”, som är tvingande för skolorna att följa. Om skolor inte gör nödvändiga stödinsatser, borde föräldrarna kunna tilldömas skadestånd. Obligatoriska nationella prov senast i årskurs 3 och tidigare betyg är andra förslag, som skulle förbättra kunskapsuppföljningen. Resurser borde också riktas till kompetensutveckling av lärare, så att fler behöriga lärare och fler speciallärare utbildas.

Skolverkets sammanställning visar att regeringens åtgärder hittills varit otillräckliga. Det är, enligt min mening, uppenbart att regeringen borde ta initiativ till skarpare lagstiftning, satsning på kompetensutveckling och större krav på utvärdering.

Med anledning av Skolverkets sammanställning vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att elever i behov av stöd ska få den hjälp de har rätt till?