den 17 mars

Interpellation 2005/06:311 av Gustav Fridolin (mp) till näringsminister Thomas Östros (s)

Ersättningar till ledande befattningshavare i statliga bolag

Biträdande finansminister Gunnar Lund skrev den 27 december 2003 i Värmlands Folkblad bland annat att han ville att bolagsstämman i framtiden skulle godkänna alla ersättningar som går till vd och styrelse. I samma artikel skrev han att regeringen under hösten 2003 utvecklat statens egen ägarpolicy och skapat nya regler för ersättningsvillkor och incitamentsprogram. Regeringen beskrevs också som aktivt pådrivande på svenska företag för att ta ett utvidgat samhällsansvar globalt.

Denna artikel skrevs mot bakgrund av de så kallade Skandiaskandalerna. I oktober 2003 fattade regeringen bland annat mot bakgrund av den skandalen beslut om Riktlinjer rörande anställningsvillkor för personer i företagsledande ställning, samt för incitamentsprogram för anställda i statliga företag. Därefter kom Förtroendekommissionen med sitt betänkande, en ny kod för bolagsstyrning har införts och regeringen har nyligen tillsammans med mitt parti och Vänsterpartiet fattat beslut om en lagrådsremiss om reglering av ersättning till ledande befattningshavare i aktiebolag.

Trots att alla dessa åtgärder har vidtagits framkommer nu i medierna uppgifter om att det statliga bolaget LKAB:s verkställande direktör Martin Ivert har ett mycket förmånligt pensionsavtal för inte bara sig själv utan även för sin egen familj. Till detta kommer en årslön på 3 miljoner kronor. Hela bolagsstyrelsen har dessutom fått synnerligen förmånliga pensionsförmåner. Besked har nu getts om att detta avtal ska omförhandlas. Uppgifter har också framkommit om synnerligen gynnsamma löne- och pensionsförmåner för ledande befattningshavare i statliga bolag såsom Systembolaget, Telia Sonera, Green Cargo, Vasakronan eller Vattenfall. Det handlar om ersättningar som antingen är klart oförenliga med de av regeringen beslutade riktlinjerna eller som befinner sig i gråzonen kring om de är förenliga eller inte. Det finns dessutom ersättningar som är förenliga med riktlinjerna men som motsvarar dem som de mer välavlönade vd:arna i svenska privata aktiebolag har. Den stora skillnaden mellan dessa bolag och de statliga är att de privata bolagen tjänar sina pengar på en konkurrensutsatt marknad, där lönen och övriga ersättningar styrs av aktieägarnas vilja, hur väl det går för företaget och vd:ns kompetens. De statliga bolagen har endast en aktieägare @ det svenska folket @ och lönerna sätts i total slutenhet utan någon som helst insyn. Offentlighetsprincipen gäller ju inte de statliga bolagen (däremot de kommunala).

När uppgifterna framkom om de vidlyftiga ersättningarna till företrädare för olika privata företag, var företrädare för regeringen snabba med att kritisera dessa privata företag. Men frågan är hur väl städat det är i de statliga bolagen.

Jag har mot bakgrund av detta följande frågor till näringsministern:

1. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att regeringen ska få en bra styrning rörande ersättningar till de ledande befattningshavarna i de statligt ägda bolagen?

2. Avser ministern att göra någon samlad översyn av vilka ersättningar som avtalats och utgetts och hur väl dessa stämmer överens med riktlinjerna?

3. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förhindra att statliga bolag ger ersättningar som strider mot regeringens beslutade riktlinjer från oktober 2003?

4. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att ersättningar till ledande befattningshavare i statligt ägda bolag dels ska vara i överensstämmelse med regeringens egna riktlinjer, dels ska stämma med vad företrädare för regeringen uttalat om ersättningar till privata företags ledare?

5. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att det ska kunna ställas högre krav på ledande befattningshavare i statliga bolag än i privata bolag när det gäller ersättningars omfattning, utformning och belopp?

6. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka insynen i de statliga bolagen?