den 15 mars

Interpellation 2005/06:301 av Staffan Danielsson (c) till finansminister Pär Nuder (s)

Frågor kring skogskonton och skogsskadekonton

Skogsbruket är en näring av största betydelse för Sverige. Den står stark på marknadsekonomins grund men omgärdas av allehanda regelverk från staten på bland annat skatteområdet och miljöområdet. Eftersom skogsnäringen finns över hela landet har den också ett starkt intresse av ett finmaskigt vägnät av god kvalitet. Efter den svåra stormen 2005 har staten vidtagit en rad åtgärder för att underlätta för drabbade skogsägare och främja en snabb återbeskogning. Mycket av insatserna har skett i bred politisk enighet, men på några områden verkar nu beslutsprocessen ha gått i stå.

Denna interpellation har till syfte att få konkreta besked från statsrådet i aktuella skogsfrågor, som betyder mycket för dem som berörs.

Reglerna för insättning av pengarna för skogskonto behöver justeras på några områden. Efter den svåra stormen kommer stora förtida insättningar att behöva göras på skogsskadekonto eller skogskonto, samtidigt som nuvarande ägare är den som kommer i åtnjutande av skattenedsättningen på 50 kr per kubikmeter på vissa volymer. Står man inför ett generationsskifte saknas i dag möjlighet att genom arv eller gåva överföra skogskonto till den som tar över, vilket utlöser en plötslig och stor beskattning, helt i strid med avsikten med skogskontot. Företrädare för regeringen har betygat sin avsikt att följa denna fråga och vidta behövliga åtgärder, vilket rimligen bör tolkas som att göra förändringen att dessa konton får överföras till nästa ägare vid arv eller gåva. Ännu har inget skett och detta försvårar nu i allvarlig grad generationsskiften. Detta gäller också regeln att 50-kronorsrabatten även ska kunna utgå till den nya ägaren vid generationsskifte, vilket statsrådet också lär ha ställt i utsikt. Avser statsrådet att skyndsamt ta initiativ så att dessa bekymmer undanröjs?

Vid insättning på skogsskade- eller skogskonto utlöses inte beskattning förrän pengar tas ut, ofta efter ett eller flera decennier. Om skogen inte avverkas tillväxer den årligen och virkesintäkten utvecklas marknadsmässigt genom tillväxten och prisnivån. Sker avverkning och delar av likviden sätts in på skogskonto kan detta i dagsläget endast förvaltas som ett bankkonto med räntenivåer på upp till några procent de senaste åren. På andra långsiktiga avsättningar till exempelvis pension ges sedan ett antal år tillbaka valfrihet mellan att placera medlen i bank eller i andra kapitalinstrument, till exempel obligationer, ränte- och aktiefonder, aktier och så vidare. Det är svårförståeligt varför långsiktiga avsättningar till pension medges denna flexibilitet, medan lika långsiktiga avsättningar till olika skogskonton endast får sättas in på bank till säker men låg ränta. Visserligen kan kapitalet både tillväxa mer eller mindre med en större valmöjlighet, men den risken tar ju ägaren av de avsatta skogspengarna. Och rimligen blir den samlade tillväxten över tid av alla avsättningar till skogskonton att dessa tillväxer mer än vad dagens bankränta gör, vilket gör att statens skatteintäkter när kontona upplöses blir större än med dagens starkt begränsade valfrihet. Avser statsrådet att vidta åtgärder så att kapital på dessa konton ska få placeras bredare i enlighet med reglerna för avsatt pensionskapital?

Påfrestningarna på det finmaskiga vägnätet har också varit betydande i framför allt södra Sverige på grund av stormen. Vissa insatser har gjorts, men det räcker inte. Avser statsrådet att vidta ytterligare åtgärder för att rusta upp vägnätet i stormdrabbade områden?

Staten genom Skogsstyrelsen och skogsägare med mark med höga naturvärden kan skriva naturvårdsavtal. Skogsägaren åtar sig att under flera decennier åta sig restriktioner i skogsskötseln och erhåller för det en engångsersättning. Denna ersättning har fram till och med 2004 kunnat periodiseras och fördelas årligen under den till exempel 40-åriga period som avtalet omfattar. Om detta har det rått politisk enighet. Tyvärr har nu Skatteverket från och med 2005 ändrat sin bedömning och anser att ersättningen för naturvårdsavtal ska beskattas i sin helhet det år man erhåller den, vilket medför en mycket högre skattebelastning för skogsägaren och sannolikt få fortsatta naturvårdsavtal. Om inte regeringen tar initiativ för att klara ut frågan så att periodisering tillåts, eller att ersättningen får sättas in på skogskonto, kommer få avtal att tecknas och tvister att föras till domstol. Avser statsrådet att ta sådana initiativ?

Mina frågor är således:

Avser statsrådet att ta några initiativ så att skogsskadekonto och skogskonto kan överföras till nästa ägare vid generationsskifte genom arv eller gåva, och så att skatterabatten för stormlikviderna kan utnyttjas av en ny ägare?

Avser statsrådet att vidta åtgärder så att kapital på dessa konton ska få placeras bredare i enlighet med reglerna för avsatt pensionskapital?

Avser statsrådet att ta initiativ så att ersättningarna för naturvårdsavtal liksom tidigare kan periodiseras, eller få sättas in på skogskonto?