den 13
september
Interpellation 2005/06:3 av Christer Nylander (fp) till utbildnings-
och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Nationell strategi för läsning
För den enskilda människan är förmågan att läsa och
skriva avgörande för förmågan att klara dagens och framtidens komplexa
samhällen. Läsning är en hörnsten i en levande demokrati och för ett vitalt
samhälls- och kulturliv. Det är också avgörande för en nation att läsning och
kunskap stimuleras, utvecklas och premieras. Ett Sverige som står starkt i
globaliseringens tidevarv måste vara ett Sverige där läsning står starkt.
Fakta
om svenskarnas läsvanor rymmer både uppmuntrande och oroande inslag. Det finns
tendenser som tyder på att läsningen i Sverige försämras och försvagas.
Bokutlåningen har minskat sju år i rad, det visar statistik från Svensk
biblioteksförening. Bokbestånden på biblioteken krympte med 700 000
volymer mellan 2002 och 2003.
Ulrika
Wolff vid Göteborgs universitet har i en doktorsavhandling visat att under de
tio åren mellan 1991 och 2001 krympte gruppen skolelever som är goda eller
medelgoda läsare från 75 % till 65 %. På tio år har alltså gruppen
elever som kan läsa orden, men som inte förstår dem vuxit med tio
procentenheter.
Ungefär
1/7 av befolkningen läser aldrig en bok. Det finns statistik som tyder på att
den andelen ökar, till exempel bland manliga LO-medlemmar där det redan
tidigare är en hög andel som aldrig läser. De sociala klyftorna i läsandet
förstärks.
Det
finns också positiva tecken. Bokpriskommissionens slutrapport visade att skattesänkningen
slog igenom i konsumentledet. Det säljs fler böcker, det ges ut fler böcker.
Samtidigt visar också Bokpriskommissionen på stora och ökande skillnader i
läsning vad gäller till exempel kön och utbildningsnivå.
Jämfört
med andra länder är läsförståelsen i Sverige god och läsandet högt. Men bland
ungdomar tycks både förståelsen och läsandet minska. En satsning på att öka
läslusten behövs för att åtgärda de problemen, men också för att lyfta oss ännu
högre i de avseenden vi redan är på topp.
I
flera länder i vår omvärld har regeringar lanserat strategier för att stärka
läsningen. Den brittiska regeringen lanserade 1996 projektet The Literacy Task
Force, med uppdraget att forma en strategi för hur läs- och skrivkunnigheten i
landet skulle kunna förbättras i den brittiska grundskolan.
I
Danmark tillsatte regeringen den 1 augusti i år en särskild grupp som ska ta
fram underlag till en nationell handlingsplan för läsning.
Även
Sverige behöver en nationell strategi för att stärka boken och läsningen. En
sådan strategi måste innehålla en lång rad satsningar som stärker boken,
biblioteken och skolan. Några inslag i en sådan strategi bör vara:
·
En läsa-skriva-garanti
i skolan. Samhället ska garantera att man gör sitt allra bästa för att elever
ska lära sig läsa och skriva i de tidiga årskurserna.
·
Tydligare
pedagogiska mål i förskolan. Barns inlärningskapacitet måste tas till vara
tidigt. Förskolor bör ha mål att uppnå när det gäller språkutveckling.
·
Skolbiblioteken
behöver stärkas. Alldeles för många skolor står utan ett fungerande bibliotek.
Kommunernas uppdrag när det gäller skolbiblioteken måste förtydligas.
·
En
billighetsutgåva av svensk litteraturs klassiker bör ges ut.
·
Nästa
års 100 årsjubileum av läroboksklassikern Nils Holgerssons underbara resa bör
uppmärksammas.
·
Lärobokens
status måste stärkas. Finland är ett land som i internationella studier av
skolan gång på gång hamnat i topp. Det är säkert ingen slump att kostnaden för
skolböcker i Finland ligger på 675 kr per elev medan motsvarande siffra i
Sverige är 520 kr per elev. Trots statsministerns löfte har satsning på
skolböcker uteblivit. Bra skolböcker är viktiga inte bara i de olika ämnena
utan också för att tydligt markera bokens viktiga ställning i samhället.
Avser
statsrådet att ta initiativ till en ny samlad nationell strategi för att stärka
läsningen i Sverige?
Vilka
övriga initiativ avser statsrådet att ta för att stärka bokens, bibliotekens
och läsningens ställning?