den 13 september

Interpellation 2005/06:3 av Christer Nylander (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)

Nationell strategi för läsning

För den enskilda människan är förmågan att läsa och skriva avgörande för förmågan att klara dagens och framtidens komplexa samhällen. Läsning är en hörnsten i en levande demokrati och för ett vitalt samhälls- och kulturliv. Det är också avgörande för en nation att läsning och kunskap stimuleras, utvecklas och premieras. Ett Sverige som står starkt i globaliseringens tidevarv måste vara ett Sverige där läsning står starkt.

Fakta om svenskarnas läsvanor rymmer både uppmuntrande och oroande inslag. Det finns tendenser som tyder på att läsningen i Sverige försämras och försvagas. Bokutlåningen har minskat sju år i rad, det visar statistik från Svensk biblioteksförening. Bokbestånden på biblioteken krympte med 700 000 volymer mellan 2002 och 2003.

Ulrika Wolff vid Göteborgs universitet har i en doktorsavhandling visat att under de tio åren mellan 1991 och 2001 krympte gruppen skolelever som är goda eller medelgoda läsare från 75 % till 65 %. På tio år har alltså gruppen elever som kan läsa orden, men som inte förstår dem vuxit med tio procentenheter.

Ungefär 1/7 av befolkningen läser aldrig en bok. Det finns statistik som tyder på att den andelen ökar, till exempel bland manliga LO-medlemmar där det redan tidigare är en hög andel som aldrig läser. De sociala klyftorna i läsandet förstärks.

Det finns också positiva tecken. Bokpriskommissionens slutrapport visade att skattesänkningen slog igenom i konsumentledet. Det säljs fler böcker, det ges ut fler böcker. Samtidigt visar också Bokpriskommissionen på stora och ökande skillnader i läsning vad gäller till exempel kön och utbildningsnivå.

Jämfört med andra länder är läsförståelsen i Sverige god och läsandet högt. Men bland ungdomar tycks både förståelsen och läsandet minska. En satsning på att öka läslusten behövs för att åtgärda de problemen, men också för att lyfta oss ännu högre i de avseenden vi redan är på topp.

I flera länder i vår omvärld har regeringar lanserat strategier för att stärka läsningen. Den brittiska regeringen lanserade 1996 projektet The Literacy Task Force, med uppdraget att forma en strategi för hur läs- och skrivkunnigheten i landet skulle kunna förbättras i den brittiska grundskolan.

I Danmark tillsatte regeringen den 1 augusti i år en särskild grupp som ska ta fram underlag till en nationell handlingsplan för läsning.

Även Sverige behöver en nationell strategi för att stärka boken och läsningen. En sådan strategi måste innehålla en lång rad satsningar som stärker boken, biblioteken och skolan. Några inslag i en sådan strategi bör vara:

· En läsa-skriva-garanti i skolan. Samhället ska garantera att man gör sitt allra bästa för att elever ska lära sig läsa och skriva i de tidiga årskurserna.

· Tydligare pedagogiska mål i förskolan. Barns inlärningskapacitet måste tas till vara tidigt. Förskolor bör ha mål att uppnå när det gäller språkutveckling.

· Skolbiblioteken behöver stärkas. Alldeles för många skolor står utan ett fungerande bibliotek. Kommunernas uppdrag när det gäller skolbiblioteken måste förtydligas.

· En billighetsutgåva av svensk litteraturs klassiker bör ges ut.

· Nästa års 100 årsjubileum av läroboksklassikern Nils Holgerssons underbara resa bör uppmärksammas.

· Lärobokens status måste stärkas. Finland är ett land som i internationella studier av skolan gång på gång hamnat i topp. Det är säkert ingen slump att kostnaden för skolböcker i Finland ligger på 675 kr per elev medan motsvarande siffra i Sverige är 520 kr per elev. Trots statsministerns löfte har satsning på skolböcker uteblivit. Bra skolböcker är viktiga inte bara i de olika ämnena utan också för att tydligt markera bokens viktiga ställning i samhället.

Avser statsrådet att ta initiativ till en ny samlad nationell strategi för att stärka läsningen i Sverige?

Vilka övriga initiativ avser statsrådet att ta för att stärka bokens, bibliotekens och läsningens ställning?