den 2 mars

Interpellation 2005/06:285 av Carl B Hamilton (fp) till finansminister Pär Nuder (s)

Beskattning av oönskad och förlustbringande dispositionsrätt till stugor, båtar med mera

Frågan gäller fall när Skatteverket påför personer och företag som yrkesmässigt hyr ut stugor och båtar ett skattemässigt förmånsvärde, även för perioder när stugor och båtar @ mot företagarens vilja @ inte varit uthyrda, utan tvärtom medför förlust i rörelsen i form av uteblivna hyresintäkter. Företagare kan alltså trots förlust bli förmånsbeskattade för veckor som båten eller stugan ofrivilligt inte varit uthyrd.

Detta är något som inte minst drabbar skärgården, där många småföretag kompletterar sin övriga verksamhet med stuguthyrning, fastighetsunderhåll, båtuthyrning och båtcharter.

Företagare i skärgården har ofta som komplement i sin verksamhet uthyrning av stugor eller båtar. Ett problem är att redan dispositionsrätten till vissa kapitaltillgångar som just stugor och båtar leder till förmånsbeskattning. Det innebär att företagaren blir beskattad för möjligheten att nyttja tillgången och inte det faktiska nyttjandet.

Om en anställd får använda sin arbetsgivares sommarstuga gratis en vecka får den anställde skatterättsligt ett tillägg till sin lön motsvarande en veckas hyra för sommarstugan, och arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter på beloppet.

Men för företagaren är redan dispositionsmöjligheten tillräcklig för att en fiktiv hyresintäkt ska tas upp som inkomst. (Så länge en stuga är uthyrd anses företagaren, naturligtvis, inte ha dispositionsrätt.) Problem uppstår de delar av säsonger som stugan eller båten inte är fullt uthyrd. Då kan det bli många veckor som företaget tvingas betala arbetsgivaravgift och företagsledaren inkomstskatt.

Även de som bedriver enskild näringsverksamhet, och till exempel för uthyrning har inköpt en segelbåt som del av verksamheten eller skaffat en fastighet avsedd för uthyrning till kursverksamhet, drabbas av förmånsbeskattning de veckor båten och fastigheten inte är uthyrd.

Beskattning av dispositionsrätten blir särskilt kännbar i de fall som säsongen är lång och föremålet inte varit fullt uthyrt, men där hyran är hög när den faktiskt hyrs ut, till exempel en fjällstuga som enbart är uthyrd över nyår, sportlovsveckorna och påskveckan.

Reglerna om värdering av förmåner som består i annat än pengar (se 61 kap. inkomstskattelagen) bör sålunda ändras när det gäller kapitaltillgångar så att det faktiska utnyttjandet ligger till grund för förmånsbeskattningen.

Dispositionsrätten som grund för värdering av förmånen har fastslagits av Regeringsrätten (RÅ 2002 ref. 53). Det behövs ett riksdagsbeslut för att ändra rättsläget eller att Regeringsrätten beslutar att det behövs en ändring, avgör ett fall i plenum och på så sätt ändrar rättsläget.

Jag föreslår att regeringen lägger fram förslag till riksdagen om en paragraf i 61 kap. 2 § med ungefärligt innehåll: "Endast faktiskt nyttjande av en förmån ska ligga till grund för värdering av förmånen, om inte annat föreskrivits." Bisatsen behövs för att bilförmån och bostadsförmån tas ut med schablonbelopp enligt särskild reglering och att det blir för administrativt krångligt att ta ut förmånsvärde efter faktiskt nyttjande.

Mina frågor är:

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att en princip om faktisk dispositionsrätt införs i skatterätten i stället för dagens princip?

När avser finansministern att lägga fram förslag om ny lagtext av typen: "Endast faktiskt nyttjande av en förmån ska ligga till grund för värdering av förmånen, om inte annat föreskrivits."

Vilka andra åtgärder avser finansministern att vidta i denna skattefråga?