den 20
februari
Interpellation 2005/06:272 av Viviann Gerdin (c) till statsrådet Ylva
Johansson (s)
Kvinnor som söker sjukvård
Under flera år har det påtalats stora brister i
vården, att kvinnor inte får ett adekvat omhändertagande. Den senaste tiden har
fokus varit på bristerna inom hjärtsjukvården där skrämmande fakta har
framkommit, att kvinnor i Sverige med hjärtsjukdomar får sämre vård än män. En
anledning till detta är att forskning om kvinnors sjukdomar är kraftigt
eftersatt i vårt land. Fortfarande betraktas hjärtinfarkt som en manlig
sjukdom. Detta traditionella synsätt äventyrar kvinnors hälsa därför att
forskning om hjärtsjukdomar är inriktad på mäns besvär och hur män ska få en
bättre behandling.
Det
framgår med skrämmande tydlighet att kvinnors sjukdomar inte varit prioriterade
av riksdagens majoritet. Redan för tio år sedan presenterades en omfattande
utredning, SOU 1996:133, Jämställd vård @ olika vård på lika villkor som
visar på dokumenterade orättvisor exempelvis att kvinnor vid sjukdom får vänta
längre tid på ambulans, att kvinnor får ett sämre bemötande, att kvinnor inte
får vård anpassad efter deras behov utan att det sker på mäns villkor. Dessutom
drabbas också kvinnor av fler biverkningar av de läkemedel de får utskrivna av
läkare. Orsakerna till detta är att det inte finns något krav på att kvinnor
obligatoriskt ska ingå i de försöksgrupper som testar läkemedlen. Ett skäl som
anges är att det anses för dyrt att ta hänsyn till det avvikande könet, det
vill säga kvinnor!
Vi
ser nu att hjärtsjukdomar hos kvinnor har ökat och alltfler yngre kvinnor
drabbas av hjärtinfarkter; ca 5 000 kvinnor dör varje år i hjärtinfarkt. I
ett nationellt register över öppen hjärtkirurgi framgår att fler kvinnor än män
dör inom 30 dagar efter en hjärtinfarkt. Rätt åtgärder så snabbt som möjligt är
av särskilt stor betydelse för hjärtsjukdomar; de brister inom hjärtsjukvården
som fortfarande kvarstår utgör därför livsfara för kvinnor med hjärtproblem.
Trots att kvinnor och män har olika biologiska rytmer, olika fysik, olika
sociala villkor och väsentligt skilda villkor i dagens moderna samhälle, har
den medicinska forskningen mannens kroppsfunktioner och villkor som
utgångspunkt. Att detta fortfarande kan pågå är regeringen ytterst ansvarig
för.
Flera
hundra tusen kvinnor i Sverige är i dag drabbade av kronisk trötthet och olika
smärttillstånd som är svåra att fastställa inom den klassiska medicinen. Även
dessa kvinnor har i dag sjukvården svårt att behandla, ännu en effekt av den
eftersatta forskningen om kvinnors besvär. För kvinnor med olika sjukdomssymtom
som möter oförståelse och misstro inom vården leder bemötandet till vanmakt och
psykisk påfrestning för kvinnorna.
Dagens
stress och press drabbar ju mest kvinnor, därför att kvinnorna fortfarande tar
huvudansvaret för barn och familj. Kvinnor är dubbelarbetande, kvinnors tid för
vila och återhämtning är minimal i jämförelse med många mäns. Med vetskap om
förvärvsarbetande kvinnors dubbelarbete och avsaknaden av könsperspektivet i
vården borde forskning om kvinnors sjukdomar ha varit ett angeläget område.
Jag
vill med anledning av den eftersatta forskningen om kvinnors sjukdomar fråga
ansvarigt statsråd:
Vilka
åtgärder kommer statsrådet att vidta för att förbättra
omhändertagandet av kvinnor som söker sjukvård?