den 20 februari

Interpellation 2005/06:271 av Erik Ullenhag (fp) till statsrådet Hans Karlsson (s)

Dubbelt utanförskap för kvinnor med funktionshinder

Socialstyrelsens lägesrapport om handikappomsorgen 2005 visar på en rad brister i svensk handikappolitik. I årets rapport har Socialstyrelsen för första gången gjort en analys ur könsperspektiv. Den visar på oroande skillnader.

Män får i större utsträckning än kvinnor boende både enligt socialtjänstlagen och LSS. Kvinnor har i stället hemtjänst något oftare. Boende är en betydligt dyrare insats än hemtjänst.

Bilstödet, som ger betydligt större rörlighet än färdtjänst, går i större utsträckning till män. Färdtjänst, som är betydligt billigare, går i större utsträckning till kvinnor.

Vårdbidrag till föräldrar till barn med funktionshinder går i nästan 90 % av fallen till mamman, något som visar hur ojämställt föräldraskapet fortfarande är i Sverige.

Det kanske mest allvarliga resultatet i Socialstyrelsens rapport är att kvinnor i betydligt större utsträckning passiviseras och ställs utanför arbetsmarknaden. Män med funktionshinder har i större utsträckning arbete, med eller utan hjälp från samhället genom lönebidrag, Samhall eller liknande. Det resulterar även i en ekonomisk orättvisa, där män har större inkomster än kvinnor.

Vi vet från konjunkturväxlingar att kvinnor i viss mån fortfarande fungerar som någon form av reservarbetskraft på svensk arbetsmarknad. I konjunkturnedgångar är det personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden, bland dem många kvinnor, som försvinner för att sedan återkomma när det vänder uppåt. Den arbetslöshet som i dag i Sverige döljs som förtidspensionering visar samma mönster. Medan antalet män som fick förtidspension (sjuk- och aktivitetsersättning, som ersättningen numera heter) förra året ökade med 2,4 % var ökningen för kvinnor nästan dubbelt så hög, 4,6 %.

Folkpartiet har föreslagit en rad åtgärder för att öka sysselsättningen bland personer med funktionshinder. Den viktigaste åtgärden är ett dynamiskt näringsliv. Det fanns en tid när det svenska näringslivet skrek efter arbetskraft. Då fanns det goda möjligheter även för personer med funktionshinder och sjukdomar att få ett arbete, med viss hjälp från det offentliga. Genom förenklade regler för företag och sänkta skatter ska Folkpartiet få fart på svensk ekonomi.

Arbetsgivarnas medfinansieringsansvar för sjukpenningen bör avskaffas. Medfinansieringen gör att arbetsgivare försöker undvika att anställa personer som de tror har högre risk för sjukfrånvaro.

Regeringen är just i färd med att reformera arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionshinder. Bland de nya insatserna finns möjligheten till trygghetsanställning, en anställning på liknande villkor som anställning hos Samhall men hos andra arbetsgivare. Det är ett steg i rätt riktning. Vi vill i regeringsställning samla arbetsmarknadens parter till samtal för att upplysa om de möjligheter som finns, arbeta för att de verkligen används och ta till oss förslag till förbättringar i regelverket.

På samma sätt som lönebidrag innebär en möjlighet att kompensera för en persons nedsatta arbetsfunktion bör motsvarande möjligheter finnas för personer som startar och driver eget företag. Den som startar eget bör ges goda möjligheter att ansöka och prövas för lönebidrag i egen anställning.

Socialstyrelsen sammanfattar sin rapport med att män i högre grad än kvinnor har aktiverande insatser inriktade på arbetslivet. Kvinnor har i sin tur oftare insatser som ersätter olika former av sysselsättning och arbete. Eftersom förvärvsarbete över huvud taget är sällsynt för personer med funktionshinder riskerar således dessa kvinnor att bli dubbelt utsatta.

Socialstyrelsen menar att mer strukturerade bedömningar av handikappinsatser skulle vara ett sätt att motverka ojämställdhet. Enligt resonemanget ovan skulle också en generellt bättre arbetsmarknad för personer med funktionshinder kunna minska problemen.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att motverka det dubbla utanförskap som drabbar kvinnor med funktionshinder?