den 5
oktober
Interpellation 2005/06:27 av Maria Larsson (kd) till finansminister Pär
Nuder (s)
Konjunkturinstitutets studie om
hushållsnära tjänster
Under det gångna riksdagsåret har frågan om
skatteavdrag för hushållsnära tjänster diskuterats ett flertal gånger i
riksdagen, inte minst med anledning av den framgångsrika och nyligen utvidgade
reformen i Finland.
Alliansens
partier är överens om att införa ett avdrag för hushållstjänster som motsvarar
50 % av arbetskostnaden och får utnyttjas upp till högst 100 000 kr
per år och hushåll. Vi är övertygade om att det finns en stor potential att
åstadkomma nya varaktiga arbeten i företag som erbjuder de tjänster som
hushållen normalt utför själva, men som de till följd av höga skatter antingen
låter bli att konsumera eller köper svart.
Ett
skatteavdrag för hushållsnära tjänster bör ses som en del av en modern närings-
och arbetsmarknadspolitik som fokuserar den växande tjänstesektorns behov. Fyra
av fem nya företag startas i dag i tjänstesektorn, och framtidens arbetstillfällen
kommer i allt högre grad att bestå av tjänster @ såväl hushållsnära tjänster
som mer högteknologiska tjänster. Förslaget om avdrag för hushållsnära tjänster
skulle bidra till att hushållssektorn fick en högre grad av specialisering och
att de tjänsterna skulle bli alltmer avancerade.
Finansministern
har avvisat detta förslag. I kammaren har finansministern bland annat uttryckt
misstankar om att ett avdrag av denna typ skulle leda till få arbetstillfällen
och till betydande kostnad för statskassan. Senast den 9 maj sade
finansministern i kammaren att inget nytt framkommit som gett honom anledning
att ompröva sin uppfattning i frågan.
Sedan
dess har statliga Konjunkturinstitutet publicerat en forskningsstudie som
analyserar de samhällsekonomiska effekterna av att införa en sänkning av
skatten för hushållsnära tjänster i Sverige. Studien är unik och den mest
omfattande som gjorts i Sverige på detta område. Konjunkturinstitutet antar i
sin studie en fullt finansierad skattereduktion på 50 % för hushållsnära
tjänster, inklusive arbetsgivaravgifter och moms.
Enligt
Konjunkturinstitutet kommer sysselsättningen att öka på tre sätt. För det
första ökar skattereduktionen efterfrågan på hushållsnära tjänster vilket leder
till ökat arbetsdeltagande bland människor som i dag inte har jobb. För det
andra bidrar skattereduktionen till att arbete som i dag utförs svart i högre
utsträckning i stället utförs vitt. Slutligen innebär ökad konsumtion av
hushållstjänster att köparna får mer tid över, och därmed kommer att öka sitt
eget förvärvsarbete.
I
studien beskrivs tre prognoser @ en pessimistiskt, ett huvudalternativ och en
optimistiskt. Samtliga prognosalternativ leder till nya jobb och
nettobesparingar för statskassan.
Den
pessimistiska prognosen är att skattereduktionen skulle leda till nära 3 000
nya arbeten och besparingar på 79 miljoner kronor i form av a-kassa,
socialbidrag och aktivitetsersättningar som följd av att fler kommer i arbete.
I
huvudalternativet skapas över 10 600 nya arbeten, och statskassan stärks
med 400 miljoner kronor.
Den
optimistiska prognosen är att sysselsättningen ökar med över 18 800 nya
jobb och statskassan stärks med 815 miljoner kronor.
Behovet
av en reform som denna har sällan varit större. De senaste åren har Sverige
upplevt en utveckling mot alltfler arbetslösa som inte får jobb även när
konjunkturen vänder uppåt. I dag, på toppen av en högkonjunktur, står en
historiskt stor andel av befolkningen utan arbete.
Att
bryta denna trend kräver nytänkande i näringspolitiken, och modet att skaka av
sig de ideologiska skygglappar som hittills präglat regeringens inställning
till den privata tjänstesektorn.
I
ljuset av de fakta som Konjunkturinstitutet presenterat i sin studie frågar jag
därför finansministern om statsrådet avser att ompröva den i dag rådande linjen
kring avdrag för hushållsnära tjänster.