den 5 oktober

Interpellation 2005/06:27 av Maria Larsson (kd) till finansminister Pär Nuder (s)

Konjunkturinstitutets studie om hushållsnära tjänster

Under det gångna riksdagsåret har frågan om skatteavdrag för hushållsnära tjänster diskuterats ett flertal gånger i riksdagen, inte minst med anledning av den framgångsrika och nyligen utvidgade reformen i Finland.

Alliansens partier är överens om att införa ett avdrag för hushållstjänster som motsvarar 50 % av arbetskostnaden och får utnyttjas upp till högst 100 000 kr per år och hushåll. Vi är övertygade om att det finns en stor potential att åstadkomma nya varaktiga arbeten i företag som erbjuder de tjänster som hushållen normalt utför själva, men som de till följd av höga skatter antingen låter bli att konsumera eller köper svart.

Ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster bör ses som en del av en modern närings- och arbetsmarknadspolitik som fokuserar den växande tjänstesektorns behov. Fyra av fem nya företag startas i dag i tjänstesektorn, och framtidens arbetstillfällen kommer i allt högre grad att bestå av tjänster @ såväl hushållsnära tjänster som mer högteknologiska tjänster. Förslaget om avdrag för hushållsnära tjänster skulle bidra till att hushållssektorn fick en högre grad av specialisering och att de tjänsterna skulle bli alltmer avancerade.

Finansministern har avvisat detta förslag. I kammaren har finansministern bland annat uttryckt misstankar om att ett avdrag av denna typ skulle leda till få arbetstillfällen och till betydande kostnad för statskassan. Senast den 9 maj sade finansministern i kammaren att inget nytt framkommit som gett honom anledning att ompröva sin uppfattning i frågan.

Sedan dess har statliga Konjunkturinstitutet publicerat en forskningsstudie som analyserar de samhällsekonomiska effekterna av att införa en sänkning av skatten för hushållsnära tjänster i Sverige. Studien är unik och den mest omfattande som gjorts i Sverige på detta område. Konjunkturinstitutet antar i sin studie en fullt finansierad skattereduktion på 50 % för hushållsnära tjänster, inklusive arbetsgivaravgifter och moms.

Enligt Konjunkturinstitutet kommer sysselsättningen att öka på tre sätt. För det första ökar skattereduktionen efterfrågan på hushållsnära tjänster vilket leder till ökat arbetsdeltagande bland människor som i dag inte har jobb. För det andra bidrar skattereduktionen till att arbete som i dag utförs svart i högre utsträckning i stället utförs vitt. Slutligen innebär ökad konsumtion av hushållstjänster att köparna får mer tid över, och därmed kommer att öka sitt eget förvärvsarbete.

I studien beskrivs tre prognoser @ en pessimistiskt, ett huvudalternativ och en optimistiskt. Samtliga prognosalternativ leder till nya jobb och nettobesparingar för statskassan.

Den pessimistiska prognosen är att skattereduktionen skulle leda till nära 3 000 nya arbeten och besparingar på 79 miljoner kronor i form av a-kassa, socialbidrag och aktivitetsersättningar som följd av att fler kommer i arbete.

I huvudalternativet skapas över 10 600 nya arbeten, och statskassan stärks med 400 miljoner kronor.

Den optimistiska prognosen är att sysselsättningen ökar med över 18 800 nya jobb och statskassan stärks med 815 miljoner kronor.

Behovet av en reform som denna har sällan varit större. De senaste åren har Sverige upplevt en utveckling mot alltfler arbetslösa som inte får jobb även när konjunkturen vänder uppåt. I dag, på toppen av en högkonjunktur, står en historiskt stor andel av befolkningen utan arbete.

Att bryta denna trend kräver nytänkande i näringspolitiken, och modet att skaka av sig de ideologiska skygglappar som hittills präglat regeringens inställning till den privata tjänstesektorn.

I ljuset av de fakta som Konjunkturinstitutet presenterat i sin studie frågar jag därför finansministern om statsrådet avser att ompröva den i dag rådande linjen kring avdrag för hushållsnära tjänster.