den 31 januari

Interpellation 2005/06:230 av Nina Lundström (fp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s)

Bostadsmarknaden och hemlösheten

Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa belyser en specifik form av hemlöshet som ofta förknippas med personer som sover på härbärgen, i trappuppgångar och på parkbänkar @ personer vars livssituation kan kopplas ihop med psykosociala problem såsom psykiska sjukdomar och missbruk. En annan typ av hemlöshet är den som orsakas av vräkningar och där även barnfamiljer återfinns. 1 500@2 000 barn drabbas årligen av vräkningar samt deras följdkonsekvenser.

I en artikel i Dagens Nyheter den 29 januari belyses en helt annan typ av hemlöshet. Det handlar om familjer som skötsamt tränger ihop sig i tillfälliga bostäder. Många är osynliga i Socialstyrelsens återkommande kartläggning. I Botkyrka anges de flesta bostadslösa bo tillfälligt hos bekanta eller anhöriga, det vill säga inte på härbärgen eller på gatan. Obetalda hyror och bostadsbrist i kommunen är de två vanligaste anledningarna till denna form av hemlöshet. Personer som inte är födda i Sverige är överrepresenterade i denna grupp hemlösa och det finns många som aldrig kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden.

Jag har i flertalet debatter med samhällsbyggnadsministern påtalat den ökade ”kräsenhet” som bostadsmarknadens aktörer uppvisar. Utbudet av bostäder, även hyresrätter, är så pass litet att kraven ökat på hyresgästerna. Arbetsmarknaden har förändrats med färre fasta jobb och fler tillfälliga anställningar samtidigt som hyresvärdarnas krav på fast inkomst och inga betalningsanmärkningar har ökat.

Bostadssökande anger själva ofta att hyresvärdar anser att de har för dåliga inkomster för att kunna få ett hyreskontrakt. Men detta gäller inte alla ”hemlösa”. Det finna familjer där alla har jobb och inte ens detta räcker för att lösa bostadssituationen.

I tre rum och kök i Märsta bor tio personer, fem vuxna och fem barn. De köar till toaletten, äter i omgångar och tvingas krypa över varandras sängar till den egna bädden. De vill gärna bo kvar. Men nu måste de flytta till en tvåa. Samtliga vuxna har jobb. En av de boende avvisar förslaget om att vända sig till socialtjänsten med hänvisning till att alla har arbete och att deras löner räcker till hyran. Men de saknar en hyresvärd att betala hyran till.

En anledning till den akuta bostadssituationen i storstäderna är naturligtvis bostadsbristen. En annan är den bristande konkurrensen. Det är inte ovanligt att ett och samma bostadsbolag äger samtliga bostäder i ett bostadsområde. Ökat byggande av bostäder och avskaffande av stopplagen vad gäller att sälja kommunala bostäder för att bryta monopolet är två viktiga åtgärder för att skapa en bättre fungerande bostadsmarknad. En tredje är rätten för boende att få ombilda hyresrätter till bostadsrätter även i stadsdelar som helt domineras av hyresrätter.

Samhällsbyggnadsministern har gång på gång utlovat propositioner kring bostadsförsörjningen. Nu kan vi konstatera att det inte kommer någon under våren utan löftet är framflyttat till september.

Med anledning av läget för alla typer av hemlösa vill jag fråga samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin följande:

1. Vilka åtgärder avser samhällsbyggnadsministern att vidta med anledning av läget för hemlösa?

2. Kommer samhällsbyggnadsministern att ta initiativ så att riksdagen får möjlighet att behandla något förslag under våren från regeringen för att förbättra läget för bostadssökande och hemlösa?