den 30 januari

Interpellation 2005/06:227 av Sverker Thorén (fp) till försvarsminister Leni Björklund (s)

Beredskapen i händelse av oljeolyckor

När en oljeolycka inträffar måste kommunerna på kort tid fatta avgörande beslut @ det får inte råda någon tvekan om vem som ska göra vad och vilka metoder som är mest lämpliga. I Riksrevisionens rapport När oljan når land (RIR 2005:31) visas att Sverige har dålig beredskap för detta i kommunerna och att det statliga stödet inte når ut samt att tillsynen inte motsvarar kraven. Staten har alltså inte säkerställt en god kommunal beredskap för oljekatastrofer.

Ett fåtal kommuner har beredskapsplaner för oljeskadeskydd. Flera av dessa planer är inte fullständiga och många är gamla. Riksrevisionen anser att detta inger oro för oljeberedskapen.

Det statliga stödet når inte ut. Räddningsverket har inte tillräckligt fört ut erfarenheter från tidigare olyckor. Den information som nått ut har framför allt behandlat miljöeffekter men inte lyft fram problem och möjligheter med olika sätt att organisera och leda oljeskyddsinsatser.

Saneringsfasen är utanför myndigheternas kontroll. Här skiljer sig Sverige från andra länder genom att själva saneringen vid en räddningsoperation inte är reglerad. Därför kan inte Räddningsverket och länsstyrelserna i sin tillsyn ta upp bristerna i kommunernas planering. Länsstyrelserna kan inte heller ta över ansvaret för saneringen vid oljebekämpningen vid större oljepåslag. I nuvarande regelverk finns det alltså ingen som är ansvarig för att göra prioriteringar över kommungränserna av var saneringsresurser ska sättas in.

Det finns stora oklarheter kring oljeskyddsförråden. Räddningsverket har inte varit tillräckligt tydligt med om förråden i huvudsak ska förse kommunerna med material vid oljeskyddsinsatser eller om uppgiften även består i att personalen ska fungera som experter.

Det är också tveksamt om oljeskyddsförråden har den materiella kapacitet som krävs för att kunna hantera konsekvenserna av större oljeolyckor. Slutligen är det enligt Riksrevisionen tveksamt om oljeskyddsförråden genomfört övningar i den omfattning, med det innehåll och den realism som krävs.

Mandatperioden har varit full av incidenter och mindre olyckor, med undermåliga tankfartyg fortfarande i drift och en explosionsartad utveckling av oljetransporterna på Östersjön. Folkpartiet liberalerna har påtalat att åtgärderna för oljeskadeskydd till sjöss, i strandzonen och åtgärderna för uppföljande verksamhet måste förbättras, utvecklas och säkras ekonomiskt och funktionellt.

Jag vill med anledning av detta ställa följande frågor till statsrådet Leni Björklund:

1. Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att alla svenska kustkommuner snarast ska ha fungerande beredskapsplaner för oljeskydd?

2. Vad avser statsrådet att göra för att lösa reglering av tillsyn och ansvarsfrågor vid sanering?

3. Vad avser statsrådet att göra för att lösa oklarheterna kring oljeskyddsförrådens funktion, kapacitet och övningsverksamhet?