den 27
januari
Interpellation 2005/06:225 av Axel Darvik (fp) till statsrådet Lena
Hallengren (s)
Konkurrensutsättning av
studiemedel
Sedan början av 2000-talet har antalet studenter
som antas till den högre utbildningen kraftigt ökat enligt SCB. Detta har
medfört att alltfler studenter har behov av studiemedel och söktrycket till CSN
har på så sätt stigit. Resultatet av detta visar på att handläggningstiden i
många fall är så omfattande att många studenter blir utan pengar i början av
terminerna. I och med inrättandet av det nya barntillägget kommer förmodligen
tiden att öka ytterligare.
Folkpartiet
anser att det är viktigt att erbjuda studenter så bra service som möjligt med
flera olika alternativa studiemedelslån. Därför vill vi konkurrensutsätta CSN
genom att ta in privata finansiärer såsom banker. Bankerna ger då fördelaktiga
lån till studenten i utbyte mot att staten ställer upp med säkerheten i form av
en statlig borgen. Detta är ett bra och väl fungerande system, som används i
exempelvis Finland.
Statsborgen,
som det kallas i Finland, ges på ett år i taget och enligt maximibeloppet @ ett
belopp som grundas på den studerandes ålder (över eller under 18 år),
utlandsstudier etcetera. Eftersom det är staten som beviljar borgen för lånet
krävs ingen annan lånegaranti.
Utbetalningarna
för lånet bygger på huvudregeln som säger att lånet ska tas ut antingen i två
eller fyra rater (motsvarigheten till det svenska terminssystemet) under
läsåret. Speciella regler finns för utlandsstudier, vetenskaplig forskning med
mera, där undantag ges för att ta ut hela läsårets studielån i en rat.
De
studenter som i Finland inleder sina högskolestudier 2005 eller senare kan
efter avklarade studier i målsatt tid få ett studielånsavdrag i beskattningen.
Avdraget ligger på 30 % av det lånebelopp som överstiger 2 500 euro.
Det
är även viktigt att poängtera att om studenten amorterar sitt studielån under
de närmaste tio åren som följer efter examensåret minskas skatten med ett
belopp som motsvarar studielånsavdraget.
Folkpartiet
liberalerna vill underlätta och stödja studenterna i deras utsatta situation
som studielånstagare. Därför vill vi öka konkurrensen och ge studenterna fler
alternativ. Viktigast av allt är förbättra servicen och villkoren för
studenterna som låntagare. CSN har under flera år visat att man inte lyckas nå upp
till en godtagbar standard.
Min
fråga till statsrådet lyder därför:
Skulle
statsrådet vara beredd att inrätta ett system med konkurrensutsättning av
studiemedel, så som Finland har gjort?