den 23 januari

Interpellation 2005/06:216 av Kjell-Erik Karlsson (v) till statsrådet Lena Sommestad (s)

Användningen av etanol i den befintliga fordonsparken

Hoten mot klimatet ökar. En stor del av de klimatstörande gaserna härrör från förbränning av fossila energislag. Förbrukningen av fossila drivmedel ökar globalt. I Sverige är fortfarande mer än 90 % av förbrukade bränslemängder av fossilt ursprung, det vill säga bensin eller diesel. Detta förhållande är inte långsiktigt hållbart.

Mycket positivt har hänt i Sverige

De tre samarbetspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gemensamt drivit fram en rad åtgärder för att minska förbrukningen av drivmedel, särskilt med avseende på fossila drivmedel. Skyldighet att tillhandahålla miljöbränslen vid tankställen, ökad skattebelastning på fossila drivmedel, skatt på nya fordon utifrån utsläpp av koldioxid, stora investeringar i spårtrafik och i annan kollektivtrafik, försök med trängselavgifter har genomförts. Detta i kombination med minskad tillgänglighet av olja på världsmarknaden och därmed stigande världsmarknadspriser på fossila drivmedel har gjort att vi under 2005 fått uppleva ett par positiva trendbrott inom vägsektorn. För första gången på många år ökar inte längre bensinförbrukningen, och försäljningen av energisnåla fordon och miljöbilar ökar kraftigt.

Mer måste hända

Men vi är bara i början av en nödvändig miljöomställning @ riksdagen har beslutat att miljöproblemen ska vara lösta inom en generation @ och mycket återstår att göra om målen ska nås. Regeringen uttrycker också en vilja att oljeberoendet ska brytas till år 2020, det vill säga om 15 år. Regeringen har dock inte förklarat vad man menar med detta. Vänsterpartiet instämmer i ambitionen, men det är svårt att tolka vad regeringen menar. Man ska notera att om ett beroende ska brytas betyder det egentligen att bruket helt ska upphöra men det tror Vänsterpartiet i dagsläget inte är helt realistiskt när det gäller vårt oljeberoende till år 2020. Kanske är en minskning med 70@80 % möjlig att nå. Ska man dock helt bryta ett beroende är det 100 % som är målet.

När det gäller vägfordon och deras bränslen är det viktigaste att få fram energisnåla fordon @ det räcker inte med att bara gå över till andra bränslen. Det är också viktigt att få till stånd en ökad inblandning av etanol i den vanliga bensinen.

Men för att nå miljömålen och uppfylla riksdagens och regeringens ambitioner måste vi också titta på konvertering av dagens bensindrivna fordonspark. Medellivslängden för en personbil i Sverige är nästan 20 år. Många äldre bilar är fortfarande i drift. Vi har till exempel mer än 290 000 Volvobilar äldre än 15 år ute på vägarna. Det är dessutom stora bilar som drar förhållandevis mycket bränsle. Och trots kraftig ökning av miljöbilsförsäljningen är fortfarande år 2005 mer än 90 % av de bilar som säljs vanliga bensin- och dieselbilar. Därför är det nödvändigt att även titta på befintlig fordonspark om oljeberoendet ska brytas till år 2020 och klimatmålen ska nås.

Stimulera och underlätta konvertering av bensinfordon till etanoldrift

Alla äldre bensindrivna bilar kan konverteras till etanoldrift. Etanol finns i dag tillgängligt i stor utsträckning och utbyggnadstakten är hög @ det tillkommer 3@4 nya tankställen för etanol varje vecka. Och enligt den nya lagen om pumpar för miljöbränslen kommer det år 2009 att finnas miljöbränslen, merparten etanol, vid minst 60 % av alla tankställen i landet.

Bristande tillgänglighet till etanolbränsle är följaktligen ett försvinnande problem som snart kommer att vara försumbart för de flesta normalbilister. Frågan är då i vilken utsträckning befintliga bensinbilar kan konverteras till etanoldrift.

Den frågan är komplicerad eftersom regelverk saknas liksom samlade vetenskapliga erfarenheter. Olika experter eller intressenter har olika ståndpunkter, allt ifrån att alla gamla bilar kan konverteras enkelt och därmed billigt till att det är omöjligt; bilen riskerar motorhaveri, att bli en giftig avgasspruta eller möjligtvis brinna upp.

Det finns en oro för säkerheten när det gäller drift och tankning med etanol. Jämfört med bensin torde dock eventuella problem vara överkomliga. Erfarenheterna hittills från etanoldrift av vanliga personbilar i bland annat Sverige och USA visar ingen ökad olycksrisk jämfört med bensindrift. Snarare finns det tekniska och erfarenhetsmässiga skäl att anta att etanoldrift är säkrare än bensindrift. Det är bra att Räddningsverket nu ser över säkerhetsaspekterna med etanoldrift, men det finns ingenting som tyder på förhöjd olycksrisk. När det gäller drift och motorhaverier visar erfarenheterna inga försämringar jämfört med bensindrift.

Vägverket redovisade ett regeringsuppdrag angående efterkonvertering av personbilar för alternativbränslen hösten 2005. Redovisningen klargör en del saker men den stora bristen är att det fortfarande saknas en gedigen genomgång och konverteringstest av de allra vanligaste bilmodellerna som är i drift på landets vägar, det vill säga i huvudsak Saab- och Volvobilar.

Det saknas också test och resultat av hur avgaserna eventuellt ändras vid en konvertering. När det gäller koldioxid är det klart att utsläppen blir mycket lägre. Men dagens regler och kraven på äldre bensindrivna bilars avgaser speglar inte alls situationen efter en konvertering. Det är möjligt att avgaserna sammantaget blir miljömässigt bättre, inte minst tack vare att etanol ger mycket mindre utsläpp av skadliga kolväten än en bensindriven bil. Ansvariga myndigheter bör få i uppdrag att göra samlade miljökonsekvensanalyser av utsläppen från konverterade bilar och jämföra med vanlig bensindrift.

Sverige är ett Volvo- och Saabland särskilt när det gäller den äldre delen av fordonsbeståndet. Av landets 4,3 miljoner personbilar är 25 % Volvobilar, det vill säga 1 miljon. Av dessa är ca 520 000 de vanliga modellerna V70, 740 och 940. Samtliga dessa går att köra på etanol. Även huvuddelen av övriga bensindrivna Volvobilar går att köra på etanol.

Det borde då föreligga ett stort intresse från bland annat statens sida att snarast möjligt testa dessa vanliga bilmodeller som har många år kvar på vägarna i syfte att få fram rimliga konverteringsmöjligheter för dessa bilar. Tekniken och möjligheterna för konvertering torde skifta en del med avseende på vilka avgaskrav som ska ställas på olika årgångar, tekniska förutsättningar för olika modeller etcetera. Äldre bilar som redan har lägre avgaskrav på sig och som inte har så många år kvar i tjänst ska naturligtvis kunna klara sig med enklare typer av konvertering som inte kostar så mycket. Man ska även göra det möjligt både juridiskt och tekniskt att låta bilar drivas med olika sorters inblandningar av etanol, till exempel 50 %.

En testprocess underlättas av att dessa biltillverkare finns i landet och att det redan finns ett etablerat samarbete mellan svenska staten och svensk bilindustri. En framsynt svensk bilindustri borde ha ett stort intresse av dessa test och konverteringsmöjligheter utifrån sitt klimatansvar som kommer till uttryck i företagens miljöpolicy. En god omvårdnad av kunderna är också ett skäl för företagen att agera.

Sammanfattningsvis borde regeringen snabbt agera så att det blir möjligt och intressant för miljoner svenska bilägare att till en rimlig kostnad byta bränsle från den dyra klimatförstörande bensinen till den billigare, mer miljövänliga etanolen. Den bil- och miljöintresserade allmänheten ställer många frågor kring detta till Vänsterpartiet.

En sammanställning och summering av frågorna utmynnar i följande frågor:

1. Avser statsrådet att ta initiativ så att det blir möjligt för Sverige att uppnå oljeoberoende år 2020 utan att befintliga bensin- och dieselbilar konverteras till mer miljövänliga bränslen?

2. Vilka initiativ kommer statsrådet att ta utöver de förslag som Vägverkets rapport innehöll för att snabbt få klarlagt vilka möjligheter det finns för att konvertera de vanligaste bensindrivna bilmodellerna i landet till etanoldrift?

3. Avser statsrådet att ta initiativ till att statliga myndigheter i samarbete med svensk bilindustri och konverteringsföretag bidrar till etanolkonvertering av befintliga bensindrivna personbilar?

4. Avser statsrådet att överväga att införa ett enkelt dispensförfarande för äldre bensindrivna bilar för att möjliggöra konvertering i väntan på ett slutgiltigt regelverk?

5. Avser statsrådet att införa en klimatbonus @ baserad på uppskattad klimatnytta @ till bilägare som konverterar sin bil till ett mer miljövänligt bränsle @ alternativt klassa dem som miljöbilar?

6. Avser statsrådet att ge ansvariga myndigheter i uppdrag att göra samlade miljökonsekvensanalyser av konverterade fordon?