den 12 januari

Interpellation 2005/06:191 av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Lena Hallengren (s)

Yrkesutbildning i en yrkeshögskola

I ett samhälle där alla i realiteten får chansen att vara med är det angeläget att den högre utbildningen inkluderar alla människor så att alla får chans utifrån fallenhet och intresse. Samtidigt är det också angeläget att bättre tillmötesgå företagens betydande behov av kvalificerad arbetskraft. Kristdemokraterna har därför presenterat flera förslag till en ny modell för yrkesutbildning.

I vårt grannland Finland finns ett framgångsrikt yrkeshögskolesystem. Mångsidiga kontakter med arbetslivet under utbildningen gör arbetssituationen tryggare för den som avlagt yrkeshögskoleexamen. En fortlöpande intern utvärdering av kvaliteten utgör en viktig del av yrkeshögskolans verksamhet.

I Finland finns ca 130 000 studerande i en examensinriktad yrkeshögskoleutbildning. I Sverige fanns i höstas bara 12 000 platser att söka i kvalificerad yrkesutbildning, KY, och ca 1 500 platser i högskolan som ger yrkeshögskoleexamen. Totalt fanns alltså 13 500 platser för kvalificerad yrkeskunskap i landet.

Att Sverige har en tiondel av den finska yrkeshögskolans kapacitet är anmärkningsvärt. Relationen mellan svensk akademisk högskola och kvalificerade yrkesutbildningar är lika frapperande @ 12 000 jämfört med ca 340 000.

KY är bra. Studier visar att KY-studenter efter utbildning har goda möjligheter till anställning. Det är nu dags att ta nästa steg.

Regeringen har, i och med att gymnasiepropositionen antogs, ställt sig bakom flera kristdemokratiska tankar. En sådan har varit att öka kopplingen mellan skola och näringsliv i gymnasiet för att stärka den praktiska kunskapen. Men när det gäller att göra något åt den splittrade situationen och ojämlika fördelningen mellan den akademiska högskolan och olika postgymnasiala utbildningar har inget hänt. Den utredning av de eftergymnasiala yrkesutbildningarna som regeringen tillsatte efter riksdagsbeslut resulterade mest i en kartläggning. Därefter har regeringen inte agerat.

Eftersom KY anordnas av lokala intressenter kan det finnas flera sinsemellan likartade utbildningar. För en sökande kan det vara svårt att få en överblick över vilken utbildning som är lämpligast att söka sig till. Om en yrkeshögskola infördes skulle det bli en högre grad av jämförbarhet mellan olika utbildningar, vilket skulle leda till ökad rättssäkerhet och än högre anställningsbarhet för de studerande.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:

Vad avser statsrådet att göra för att utveckla den eftergymnasiala yrkesutbildningen?

Är statsrådet beredd att införa en yrkeshögskola även i Sverige?

Vad avser statsrådet att göra för att åstadkomma en stabil struktur och likvärdig volym för praktiska kvalificerade utbildningar, på samma sätt som gjorts för den akademiska högskolan?

Hur ser statsrådet på möjligheterna att utveckla KY till att bli något mer än en form som fyller arbetsmarknadens tillfälliga behov?

Hur ställer sig statsrådet till att förbättra jämförbarheten mellan likartade utbildningar inom KY för ökad rättsäkerhet?