den 22 december

Interpellation 2005/06:180 av Bengt-Anders Johansson (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (s)

Rovdjurspolitiken

När det gäller de svenska rovdjursstammarna har riksdagen beslutat om antalsmässiga etappmål. Jag vill understryka att vi moderater står bakom att vi ska ha frilevande rovdjurstammar. Samtidigt avvisade Moderaterna de etappmål som regeringen föreslog när riksdagen fattade sitt beslut, eftersom dessa etappmål inte är ändamålsenliga.

Regeringen har att fullfölja de beslut som riksdagen fattar, men i regeringens arbete ingår också att noga följa utvecklingen och vid behov vidta åtgärder. Regeringen kan också lägga förslag om ändrad lagstiftning på riksdagens bord. Jag anser även att det är regeringens skyldighet att lyssna till de människor som speciellt påverkas av de beslut som fattas. I fallet med rovdjurspolitiken verkar det som om regeringen valt att slå dövörat till och negligera de krav på förändringar som ständigt framförts.

Rapporterna från olika delar av landet har sedan länge givit tydliga besked om att den förda rovdjurspolitiken har havererat. När 90 % av vargarna, 50 % av lodjuren och 30 % av björnarna är lokaliserade på 30 % av landets yta innebär det allvarliga påfrestningar för de människor som bor i dessa områden, och det utgör också en påfrestning på övriga viltstammar. Ett exempel på detta är uppgifterna om att upp till 70 % av renkalvarna i delar av Jämtland har blivit rovdjursföda.

Den vanmakt som människor känner när det gäller att inte kunna freda sina tamdjur är mycket utbredd. Rovdjursforskare menar att den nuvarande lagstiftningen till och med ökar legitimiteten för eventuella tjuvjägare. När det gäller rätten till skyddsjakt utan föregående myndighetsbeslut (§ 28 i jaktförordningen) har det funnits förslag på en ny lydelse sedan 1999 utan att regeringen har ändrat den. Detta måste bero på ovilja eller bristande förmåga.

Nu krävs en omedelbar utvärdering av den svenska vargstammen, att skyddsjaktsbeslut flyttas ned till länsstyrelsen, att § 28 gör det möjligt att freda tamdjur före angrepp, att avlysningsjakt på varg införs och att ersättningsreglerna vid rovdjursangrepp ges för faktisk skada.

Det bästa sättet att värna rovdjursstammarna är att utforma förvaltningen av stammarna i dialog med människorna som bor och verkar i rovdjursområdena. Detta har regeringen helt struntat i vilket ger grogrund för den "överhöghetskänsla" som medborgarna känner inför beslutsfattarna.

1. När avser statsrådet att en utvärdering av den svenska vargstammen ska kunna genomföras?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att se till att beslut om skyddsjakt flyttas till länsstyrelserna?

3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ändra § 28 i jaktförordningen så att tamdjur kan fredas före ett rovdjursangrepp?

4. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att införa avlysningsjakt på varg?

5. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ersättningsreglerna vid rovdjursangrepp ändras så att ersättningen ges för faktiskt skada?

6. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ge besked till drabbade människor i rovdjurstäta områden när regeringen avser att vidta dessa åtgärder?