den 20 december

Interpellation 2005/06:173 av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Sven-Erik Österberg (s)

Kommunala satsningar på utbyggnad av stadsnät

Åtskilliga kommuner runtom i landet gräver för närvarande ned svartfiber med hjälp av statliga bredbandspengar. Regeringens satsning på "bredband till alla" är lovvärd men för också med sig ett antal risker. De statliga stödmiljarderna är ju i första hand avsedda för bredbandsutbyggnad utanför stadskärnorna men det visar sig att kommunerna är mycket aktiva att bygga svartfibernät också i de stora tätorterna samt tillhandahålla tjänster i näten @ det vill säga gå uppåt i värdekedjan. Det innebär att många kommuner ger sig ut i ren affärsverksamhet. Förutom stora investeringskostnader kan detta också vara en riskverksamhet där dagens teknik mycket snart kan vara föråldrad med de snabba förändringar som sker på IT-området. Näten kanske inte blir den kassako man tänkt sig utan tvärtom en förlustaffär som därmed tränger ut kommunernas kärnverksamheter.

I flera debatter i riksdagen har frågan om konkurrensneutralitet mellan de kommunala stadsnäten och de kommersiella aktörerna tagits upp. Infrastrukturminister Ulrica Messing har bland annat svarat: "För det första får stöden endast användas för utbyggnad av bredband i glest bebyggda områden där det inte finns intresse för en kommersiell utbyggnad. För det andra ska marknadens aktörer involveras genom en affärsmässig konkurrensutsättning. För det tredje är det endast nät som är öppna och operatörsneutrala som har rätt att få del av stöden."

Vidare hänvisade ministern till överklagandemöjligheten: "Vi följer väldigt noga hur kommunerna hanterar de stöd och villkor som också ingår i bredbandssatsningen om att det ska ske en upphandling. I de fall som det finns en oro för att kommunen på något sätt har genat i den frågan kan man som enskild aktör luta sig mot kommunallagen som är väldigt tydlig på den punkten. I de fall som det rör sig om ett kommunalt bolag finns det också möjlighet att överklaga ärendet."

Problemet är att kommuner bortser från överklaganden också när de blir fällda i länsrätten som senast i fallet Södertälje. Man säger bara att man struntar i domar och bygger ändå.

I den senaste interpellationsdebatten sade ministern också: "Jag ska ställa en konkret fråga till Post- och telestyrelsen om man utifrån de uppdrag och det underlag som man i dag har kan ge mig en försäkran @ och jag i min tur kan förmedla den till riksdagen @ om att man har tittat på de överklaganden som har gjorts och om att man följer de pengar som har fördelats och ser efter om de har fördelats på ett rättvist och konkurrensneutralt sätt. Om man på Post- och telestyrelsen själv upplever att man inte har de svaren är jag beredd att komplettera deras uppdrag. Men låt mig först ha den dialogen med myndigheten så att jag inte bara staplar uppdragen på varandra. Jag vill också vara säker på att de ger ett mervärde."

Det vore nu intressant att veta vad ministerns frågor hos PTS har gett för resultat. Hur ser man exempelvis på Södertäljefallet?

I detta sammanhang önskar jag svar på frågan om hur kommunministern ser på att kommunala resurser används på ett sätt som kan riskera att tränga ut andra verksamheter. Därför interpelleras just kommunministern.

En tydlig risk med kommunala satsningar på stadsnät är ju att de kan komma att bli en kännbar belastning för den kommunala budgeten. Det nät som byggs i dag med statligt stöd måste också underhållas och uppgraderas i framtiden. Är dessa kostnader något som kommunerna tagit med i kalkylen när man erbjuder medborgarna bredband till kraftigt subventionerat pris?

Jag ser en tydlig fara med dessa riskprojekt. Utbyggnaden av kommunala stadsnät kan komma att konkurrera om de redan i dag knappa resurser som kommunerna har till vård, skola och omsorg. Jag är tveksam till att kommuninvånarna i exempelvis Umeå, Västerås och Södertälje uppskattar att det av kommunen ägda stadsnätet kan bli en gökunge som tränger ut andra prioriterade kommunala verksamheter.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

På vilket sätt har statsrådet sett till att följa upp frågan om kommunernas arbete med kommunala stadsnät?

Vilka risker ser statsrådet med att stadsnätssatsningarna kan komma att tränga ut andra kommunala verksamheter?

Om statsrådet anser att kommunerna ska bedriva stadsnätsverksamhet, hur avser statsrådet att följa upp denna verksamhet så att den inte tar nödvändiga resurser från kommunernas kärnuppgifter såsom vård, skola och omsorg?