den 13 december

Interpellation 2005/06:168 av Sven Brus (kd) till statsrådet Hans Karlsson (s)

Förtidspensionerades möjligheter att återgå till arbetslivet

I december 2004 hade drygt 530 000 personer aktivitets- eller sjukersättning, ca 10 % av den arbetsföra befolkningen. Varje år beviljas dessutom ca 70 000 nya aktivitets- eller sjukersättningar. Sedan 1997 har totalt 127 000 nya aktivitets- och sjukersättningar beviljats. Mer än 17 % av dem som i dag uppbär aktivitets- eller sjukersättning är under 40 år. Ökningen är mycket oroande eftersom det innebär att fler ställs mer permanent utanför arbetsmarknaden.

Regeringens mål för att minska ohälsan är att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning ska halveras fram till 2008. Samtidigt saknas det några mål om att antalet förtidspensionärer ska bli färre.

Trots att antalet långtidssjukskrivningar har ökat dramatiskt de senaste fem åren är antalet rehabiliteringsinsatser i princip oförändrade. Bara 9 % av dem som varit sjukskrivna mer än 60 dagar har genomgått en samordnad rehabilitering. Dessutom är det bara hälften av de sjukskrivna som vet vem som är deras kontaktperson på Försäkringskassan.

RFV:s stora undersökning bland långtidssjukskrivna visar att många av dem skulle kunna arbeta deltid eller heltid om de bara fick hjälp. Försäkringskassans nya studie Sjukskriven i onödan? visar att 32 % av de heltidssjukskrivna skulle vilja arbeta deltid med tanke på sin arbetsförmåga. Nästan 60 % uppger att de skulle kunna arbeta, åtminstone en del av sin normala arbetstid, om de i större utsträckning kunde påverka sin arbetssituation. Bland de drygt 530 000 personer som i dag lämnat arbetsmarknaden med aktivitets- eller sjukersättning finns således med all säkerhet många som hade kunnat komma tillbaka om de fått rehabiliteringsinsatser snabbt. I dag är det i stället endast 1 % av förtidspensionärerna som återvänder till arbetslivet.

Det finns många åtgärder som skulle behöva vidtas för att hjälpa och stödja fler med aktivitets- eller sjukersättning att återgå till arbetslivet. Först och främst måste samtliga rehabiliteringsinsatser uttömmas innan någon förtidspensionering kan komma i fråga. Sjuk- och aktivitetsersättning ska endast beviljas om arbetsförmågan bedöms förhindra återgång till något arbete eller till utbildning som kan leda till en anställning. Den ettårsregel som regeringen infört riskerar annars bara att leda till rutinmässiga förtidspensioneringar. Vikten bör således ligga på rehabilitering. Antalet personer som får rehabiliteringspenning är i detta avseende väldigt viktigt. Den som genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering som till exempel arbetsträning hos sin arbetsgivare eller någon annan arbetsgivare kan få rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenningen ger således den långtidssjukskrivne en möjlighet att mjukstarta sitt tidigare arbete, eller ett nytt, med bibehållen ersättning. Trots denna möjlighet var antalet personer som fick rehabiliteringspenning i april 2005 endast 17 576. Detta är även en minskning med 16 % jämfört med antalet som fick rehabiliteringspenning i april 2004. Både antalet kvinnor och män med ersättning minskade. Mot bakgrund av de undersökningar som Försäkringskassan gjort ter det sig förvånande att utnyttjandet av rehabiliteringspenning är så lågt. En analys bör göras av orsaken till detta och systemet bör därefter ändras så att utnyttjandet ökar.

Det måste även skapas en rörlighet på arbetsmarknaden för dem som helt enkelt mår dåligt på sin arbetsplats och ett arbetsklimat som inkluderar även dem som kanske inte är fullt friska eller ”hundra procent” varje dag. Detta har regeringen försvårat dels genom införandet av arbetsgivarnas medfinansiering, dels genom att inte föreslå andra åtgärder som ökar rörligheten på arbetsmarknaden som till exempel rätt till tjänstledighet under en tid för att prova på arbete hos annan arbetsgivare.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fler långtidssjukskrivna får en rehabiliteringsinsats?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att se över orsakerna till det relativt låga antalet personer som får eller utnyttjar rehabiliteringspenning i dag?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta så att fler med sjuk- och aktivitetsersättning återgår till arbete?