den 7 december

Interpellation 2005/06:158 av Ulf Nilsson (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)

Förkunskapskrav till högskolan

Skolverket publicerade den 30 november 2005 en rapport om hur förberedda studenterna är för högskolestudier jämfört med för 5@10 år sedan. Mer än varannan högskollärare menade att studenterna är sämre förberedda i dag. Oavsett ämnesområde menade högskollärarna att studenterna har bristande förmåga när det gäller att analysera och problematisera. Lunds tekniska högskola (LTH) är särskilt intressant i sammanhanget, eftersom LTH har högst antagningspoäng i landet. Ändå uppger man att förkunskaperna brister. Det bevisar bland annat det matematikprov som hållits årligen sedan 1997. Resultaten redovisades i Sydsvenska Dagbladet den 1 december 2005. De mest skickliga har blivit färre, de riktigt svaga flera.

Folkpartiet har sedan länge i riksdagen bland annat föreslagit införande av olika kärnämneskurser på studieförberedande och yrkesförberedande program, viktade betyg vid antagningen till högskolan, höjda förkunskapskrav för allmän och särskild behörighet vid högskolan. Akademiseringen av gymnasiets yrkesutbildningar och lägre kunskapsmål i dess studieförberedande utbildningar är enligt min uppfattning en avgörande orsak till att fler kommer dåligt förberedda till högskolestudier. En annan orsak är naturligtvis de låga förkunskapskraven, som medför att studenter vid många högskolor kan bli antagna till tekniska utbildningar trots att de endast läst mindre kvalificerade gymnasiekurser i matematik eller till språkstudier trots att de inte läst nybörjarspråk som tyska, spanska eller franska.

Vi har redan sett hur högskolorna i allt större utsträckning tvingas anordna gymnasiekurser, till exempel i form av basår, där gymnasiematematiken repeteras. Jag menar att det nu är hög tid att bestämma inriktning för framtiden. Ska gymnasieskolan ge tillräcklig förberedelse för högskolan, och ska högskolan få upprätthålla förkunskapskrav som garanterar en akademisk nivå även i nybörjarkurser? I debatten hänvisas ofta till målet om breddad rekrytering, och det är ett viktigt mål att invandrare eller studenter från icke-akademisk miljö i större utsträckning studerar vid högskolan. Att den sociala snedrekryteringen måste brytas är vi överens om över partilinjerna. Men är detta möjligt endast till priset av sänkt kvalitet? Vi liberaler efterlyser åtgärder som öppnar universiteten och högskolorna för alla som har intresse och fallenhet för studier men som samtidigt garanterar en hög kvalitet i utbildningen. Samtidigt förväntar vi oss ett svar av utbildningsministern om hur han tänker möta uppgifterna om sänkt kvalitet i högskolan.

Avser utbildningsministern att vidta några åtgärder med anledning av rapporterna om sänkt kvalitet vid universitet och högskolor?