den 1 december

Interpellation 2005/06:152 av Kalle Larsson (v) till utrikesminister Laila Freivalds (s)

Situationen i Etiopien och Eritrea

I maj i år genomfördes val i Etiopien. Valresultatet kan ifrågasättas då röstsammanräkningen avbröts, varför oppositionen icke utan grund misstänkte valfusk. När nyheten om den avbrutna röstsammanräkningen blev känd utbröt omfattande demonstrationer. Obeväpnade demonstranter möttes med väpnat våld och många av dem dödades. Därefter har det dröjt länge innan röstresultatet slutligen räknades samman. Det skedde först under hösten. Valresultatet visade att den sittande regimen vunnit valet. Men röstsammanräkningen betraktades som suspekt redan från början. Nya demonstrationer utbröt, vilka ånyo möttes med väpnat våld. Ett 80-tal människor dödades.

I dag har oppositionens ledare arresterats, fängslats eller satts i husarrest. Regimen hotar att anklaga dem för uppvigling och förräderi.

Amnesty International rapporterar att ordföranden för oppositionspartiet CUD, Hailu Shawel arresterats och misshandlats. Andra arresterade är CUD:s vicepresident, Birtukan Mideksa, Addis Abebas borgmästare dr Berhanu Nega, likaså Getachew Mengiste, hedermedlem i CUD och Gizachew Shif-feraw, medlem av CUD:s exekutivkommitté. Professor Mesfin Woldemariam, 73, före detta ordförande i Ethiopian Human Rights Council, som lider av svåra ryggsmärtor, har även han arresterats. Dr Yacob Hailemariam, tidigare FN:s specielle envoyé och före detta åklagare vid Internationella domstolen i Rwanda finns bland dem som arresterats.

Att en röstsammanräkning saboteras genom att den avbryts av en regim när valresultatet tenderar att gå regimen emot med efterföljande demonstrationer och anklagelser mot oppositionen för förräderi är ett mönster känt från andra sammanhang @ sammanhang där demokratin satts ur spel av sittande regim. Grova anklagelser som förräderi har i situationer som den i Etiopien inte sällan resulterat i att den sittande regimen dömt oskyldiga oppositionsledare och människorättskämpar till mycket hårda straff, ibland till döden.

Det finns även uppgifter om att regimen arresterat tusentals människor. Många av dem har släppts av regimen, men oppositionen hävdar att detta är en skenmanöver för att dölja att det är mångdubbelt fler än de som släppts som fängslats och förts ut till koncentrationsläger i ohälsosamma ökenområden.

Efter de senaste oroligheterna i oktober@november i år drog flera länder som utlovat ett omfattande bistånd till Etiopien tillbaka sina planerade insatser i landet. En bidragande orsak till detta var, förutom det brutala angreppet på demonstranter i flera etiopiska städer, också den militära upptrappningen på båda sidor av gränsen mellan Etiopien och Eritrea. Vi tar för givet att även Sverige dragit in sitt bistånd till Etiopien och Eritrea av ovan nämnda skäl. Det föreligger för ögonblicket inga uppgifter om vad som hänt med EU-biståndet i detta avseende.

Jag vill fråga utrikesministern:

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för Sveriges del, i EU och FN, för att oppositionens ledare i Etiopien ska kunna verka fritt för sin politik utan att de behöver bli hotade av regimens poliser och domstolar?

Avser utrikesministern att ta några initiativ för att förmå den etiopiska regimen att frige landets ledande oppositionspolitiker?

Avser utrikesministern att ta några initiativ i FN eller EU för att få klarlagt hur många som arresterats under och efter de demonstrationer som genomfördes av landets oppositionspartier?

Avser utrikesministern att ta några initiativ i EU och FN för att förmå den etiopiska regimen att frige dr Mesfin Woldemariam, dr Yacob Hailemariam och andra människorättskämpar?

Avser utrikesministern att i EU verka för att även EU:s bistånd till Eritrea och Etiopien dras in på grund av den militära upptrappningen mellan de båda länderna och den ökade krigsfaran?