den 1
december
Interpellation 2005/06:152 av Kalle Larsson (v) till utrikesminister
Laila Freivalds (s)
Situationen i Etiopien och Eritrea
I maj i år genomfördes val i Etiopien.
Valresultatet kan ifrågasättas då röstsammanräkningen avbröts, varför oppositionen
icke utan grund misstänkte valfusk. När nyheten om den avbrutna
röstsammanräkningen blev känd utbröt omfattande demonstrationer. Obeväpnade
demonstranter möttes med väpnat våld och många av dem dödades. Därefter har det
dröjt länge innan röstresultatet slutligen räknades samman. Det skedde först
under hösten. Valresultatet visade att den sittande regimen vunnit valet. Men
röstsammanräkningen betraktades som suspekt redan från början. Nya
demonstrationer utbröt, vilka ånyo möttes med väpnat våld. Ett 80-tal människor
dödades.
I
dag har oppositionens ledare arresterats, fängslats eller satts i husarrest.
Regimen hotar att anklaga dem för uppvigling och förräderi.
Amnesty
International rapporterar att ordföranden för oppositionspartiet CUD, Hailu
Shawel arresterats och misshandlats. Andra arresterade är CUD:s vicepresident,
Birtukan Mideksa, Addis Abebas borgmästare dr Berhanu Nega, likaså Getachew
Mengiste, hedermedlem i CUD och Gizachew Shif-feraw, medlem av CUD:s
exekutivkommitté. Professor Mesfin Woldemariam, 73, före detta ordförande i
Ethiopian Human Rights Council, som lider av svåra ryggsmärtor, har även han
arresterats. Dr Yacob Hailemariam, tidigare FN:s specielle envoyé och före
detta åklagare vid Internationella domstolen i Rwanda finns bland dem som arresterats.
Att
en röstsammanräkning saboteras genom att den avbryts av en regim när
valresultatet tenderar att gå regimen emot med efterföljande demonstrationer
och anklagelser mot oppositionen för förräderi är ett mönster känt från andra
sammanhang @ sammanhang där demokratin satts ur spel av sittande regim. Grova
anklagelser som förräderi har i situationer som den i Etiopien inte sällan
resulterat i att den sittande regimen dömt oskyldiga oppositionsledare och
människorättskämpar till mycket hårda straff, ibland till döden.
Det
finns även uppgifter om att regimen arresterat tusentals människor. Många av
dem har släppts av regimen, men oppositionen hävdar att detta är en skenmanöver
för att dölja att det är mångdubbelt fler än de som släppts som fängslats och
förts ut till koncentrationsläger i ohälsosamma ökenområden.
Efter
de senaste oroligheterna i oktober@november i år drog flera länder som utlovat
ett omfattande bistånd till Etiopien tillbaka sina planerade insatser i landet.
En bidragande orsak till detta var, förutom det brutala angreppet på
demonstranter i flera etiopiska städer, också den militära upptrappningen på
båda sidor av gränsen mellan Etiopien och Eritrea. Vi tar för givet att även
Sverige dragit in sitt bistånd till Etiopien och Eritrea av ovan nämnda skäl.
Det föreligger för ögonblicket inga uppgifter om vad som hänt med EU-biståndet
i detta avseende.
Jag
vill fråga utrikesministern:
Vilka
initiativ avser utrikesministern att ta för Sveriges del, i EU och FN, för att
oppositionens ledare i Etiopien ska kunna verka fritt för sin politik utan att
de behöver bli hotade av regimens poliser och domstolar?
Avser
utrikesministern att ta några initiativ för att förmå den etiopiska regimen att
frige landets ledande oppositionspolitiker?
Avser
utrikesministern att ta några initiativ i FN eller EU för att få klarlagt hur
många som arresterats under och efter de demonstrationer som genomfördes av
landets oppositionspartier?
Avser
utrikesministern att ta några initiativ i EU och FN för att förmå den etiopiska
regimen att frige dr Mesfin Woldemariam, dr Yacob Hailemariam och andra
människorättskämpar?
Avser
utrikesministern att i EU verka för att även EU:s bistånd till Eritrea och
Etiopien dras in på grund av den militära upptrappningen mellan de båda
länderna och den ökade krigsfaran?