Interpellation 2005/06:12 av Alice Åström (v) till utrikesminister
Laila Freivalds (s)
Fängslade utan rättegång i Eritrea
Våren 2001 firade Eritrea sitt tioårsjubileum av
sin självständighet som stat. Eritreas självständighet var resultatet av ett 30
år långt krig för nationell självbestämmanderätt. Den eritreanska
befrielserörelsen EPLF förde till ett högt pris i människoliv
självständighetskampen gentemot Etiopien till seger. Stora offer gjordes i
kampen för den nationella självständigheten.
När
väl självständigheten var vunnen blev frågan om hur Eritreas framtid skulle
utformas och gestaltas alltmer aktuell. EPLF utsåg sin ledare Isaias
Afewerke till landets president. EPLF (Eritrean People´s Liberation Front)
bytte namn till PFDJ (People´s Front of Democracy and Justice). Några demokratiska val har dock aldrig genomförts i
Eritrea. Någon opposition har aldrig tillåtits existera. 14 år efter befrielsen
är Eritrea en diktatur. Det var uppenbart att det vid tioårsjubileet 2001 fanns
krafter inom PFDJ och dess ledning som förespråkade en demokratisk utveckling.
Några
månader senare lät dock presidenten arrestera och fängsla en rad ministrar och
höga tjänstemän såsom Petros Solomon, Ogbe Abraha, Haile Woldetensae, Mahmud
Ahmed Sheriffo, Berhane Ghebre Eghzabiher, Saleh Kekiya, Aster Fishatsion,
Hamid Hamid, German Nati, Estifanos Seyoum och Beraki Ghebre Selassie.
När
denna interpellation skrivs har det förflutit fyra år sedan dessa elva personer
fängslades. De har anklagats för förräderi, men några bevis som kan belägga
deras skuld har aldrig företetts. Någon rättegång har aldrig ägt rum. Eritrea
har en sorts specialdomstolar, men de är inte offentliga. Några vittnen är inte
inkallade och de anklagade har inte heller rätt till någon advokat. Dessa
domstolar saknar alla de element som definierar en anständig rättskipning. De
anklagelser som riktas mot de fängslade saknar uppenbarligen substans, eftersom
man under fyra år inte kunnat precisera vari deras brott bestått.
Yttrande-
och pressfriheten är även den undertryckt. Oppositionella och kritiska
journalister fängslas, bland annat den svenske medborgaren Dawitt Isaac. Den
nye svenske ambassadören har sökt kontakt med de eritreanska myndigheterna
under våren 2005 så att han skulle kunna komma hem. Dessa kontakter har dock
ännu inte givit något resultat.
Demonstrationsrätten
är även den undertryckt. Studentdemonstrationer har genomförts i Asmara, vilka
endast resulterat i att studenter fängslats och deporterats och utsatts för
brutal behandling. De har bland annat förts till trakter med ett varmt och
ohälsosamt klimat. Många oppositionella har tvingats att fly och leva i exil.
Jag
vill fråga utrikesministern:
1. Vilka initiativ avser
utrikesministern att ta inom EU och för Sveriges del som enskild stat för att
de ministrar och ämbetsmän som på ett rättsvidrigt sätt arresterats och
fängslats i Eritrea försätts på fri fot?
2. Vilka ytterligare initiativ avser
utrikesministern att ta för att förmå den eritreanska regimen att frige den
svenske journalisten Dawitt Isaac?