den 14
november
Interpellation 2005/06:109 av Annika Qarlsson (c) till statsrådet Ylva
Johansson (s)
Brommageriatriken
I oktober förlorade Brommageriatriken @ ett av
Sveriges bästa och största personaldrivna sjukhus @ en upphandling i Stockholms
landsting. För många bland såväl personal som patienter och anhöriga har det
framstått som obegripligt att ett sjukhus som levererar vård av högsta kvalitet
till en kostnad som ligger långt under det aktuella landstingets genomsnitt kan
förlora en upphandling, trots att ansvariga politiker framhåller att kvaliteten
har vägts in till 40 %. En ökad delaktighet från personalen framhålls ju
ofta som positiv och en viktig källa till förnyelse och ökad effektivitet och
kvalitet, men ändå har upphandlingen tydligen inte kunnat ta hänsyn till detta.
Även längden på kontraktstiderna har ifrågasatts. För utförare med andra
drivkrafter än rent vinstintresse sänker det motivationen att kontraktstiderna
är så korta att man nätt och jämnt hinner införa sitt verksamhetskoncept innan
det är dags för en ny upphandling.
Ansvaret
för hur upphandlingen i Stockholms län har genomförts vilar självklart på
vänstermajoriteten i landstingets styrelse. Det förefaller inte som att man
till fullo har utnyttjat de möjligheter som finns när det gäller utformningen
av kriterierna för upphandlingen. Men riksdag och regering har ändå ett ansvar
för lagen om offentlig upphandling. Många landsting och vårdgivare @ inte minst
ideella sådana @ har pekat på att LOU kan få absurda effekter. Möjligheten att inom
rimliga gränser värdera kvalitet, ideella mervärden och kontinuitet uppfattas
som för begränsade. En översyn av LOU behövs uppenbarligen.
En
förnyad lagstiftning för upphandling av välfärdstjänster bör innehålla regler
som möjliggör längre kontraktstider eller möjlighet för förlängning för ideell
eller personaldriven verksamhet i de fall verksamheten bedrivs kostnadseffektivt
och med god kvalitet.
En
utredning av lagen om offentlig upphandling pågår och har givits
tilläggsdirektiv som delvis berör dessa frågor. Detta arbete måste bedrivas
skyndsamt och med intentionen att skapa ett ramverk som ger långsiktigt bra
förutsättningar för en välfärd med ett stort inslag av ideella och
personaldrivna utförare. Det är den bästa garantin för en långsiktig utveckling
av såväl kvalitet som effektivitet.
Med
anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:
Vilka
förändringar avser statsrådet att göra i lagstiftningen kring offentlig
upphandling av välfärdstjänster?
Avser
statsrådet att lägga fram förslag som möjliggör längre kontraktstider för vissa
utförare av välfärdstjänster, förutsatt att de bedrivs med god kvalitet och
kostnadseffektivitet?