En kronofogdemyndighet i tiden

Innehållsförteckning			Prop. 2005/06:200
Innehållsförteckning
1	Förslag till riksdagsbeslut..................................................................		9
2	Lagtext	.............................................................................................	12
	2.1	Förslag till lag med anledning av inrättande av
		Kronofogdemyndigheten ..................................................	12
	2.2 .................	Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken	13
	2.3 ..........................	Förslag till lag om ändring i miljöbalken	19

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård

	kvarbliva ...........................................................................	20
2.5	Förslag till lag om ändring i växellagen (1932:130).........	22
2.6	Förslag till lag om ändring i checklagen (1932:131)........	24

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1933:269)

om ägofred.........................................................................

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1936:320) om skydd

mot vräkning vid arbetskonflikter.....................................

2.9Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen

(1960:644) ........................................................................

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om

upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk .................

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (1962:512) om

	indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i
	Danmark, Finland, Island eller Norge...............................	30
2.12	Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837)........	32

2.13Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om

arbetsgivares kvittningsrätt ...............................................

2.14Förslag till lag om ändring i delgivningslagen

(1970:428) ........................................................................

2.15Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen

(1970:485).........................................................................

2.16Förslag till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437) 36

2.17Förslag till lag om ändring i lagen (1972:180) om

	avrundning av vissa fordringar till helt krontal, m.m. ......	37
2.18	Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen
	(1973:1173).......................................................................	38
2.19	Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156).........	39

2.20Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen

	(1974:157).........................................................................	40
2.21	Förslag till lag om ändring i inkassolagen (1974:182). ....	41

2.22Förslag till lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på

privaträttens område..........................................................

2.23Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om

avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. .....................

2.24Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om

betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter ..............

2.25Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagen

(1979:189).........................................................................

2.26	Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen	Prop. 2005/06:200
	(1979:429) ........................................................................	46
2.27	Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)...	47

2.28Förslag till lag om ändring i preskriptionslagen

(1981:130) ........................................................................

2.29Förslag till lag om ändring i lagen (1981:131) om

kallelse på okända borgenärer ..........................................

2.30Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om

införande av utsökningsbalken .........................................

2.31Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om

preskription av skattefordringar m.m................................

2.32Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om

	avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter..........	54
2.33	Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen
	(1986:223) .........................................................................	55

2.34Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om

näringsförbud ....................................................................

2.35Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om

	ekonomiska föreningar......................................................	57
2.36	Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) ....	59

2.37Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om

kulturminnen m. m............................................................

2.38Förslag till lag om ändring i lagen (1990:314) om

ömsesidig handräckning i skatteärenden ..........................

2.39Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om

betalningsföreläggande och handräckning........................

2.40Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen

(1991:614) ........................................................................

2.41Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen

(1992:497) ........................................................................

2.42Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen

(1992:830).........................................................................

2.43Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om

	skydd för kretsmönster för halvledarprodukter .................	69
2.44	Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen
	(1993:20) ..........................................................................	70

2.45Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m. ..............................

2.46Förslag till lag om ändring i lagen (1993:892) om

	ackord rörande statliga fordringar m.m............................	73
2.47	Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684).........	74

2.48Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen

(1994:334).........................................................................

2.49Förslag till lag om ändring i lagen (1994:448) om

	pantbrevsregister ...............................................................	77
2.50	Förslag till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738) ...	78

2.51Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas

konkurrens- och statsstödsregler ......................................

2.52Förslag till lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under

krig eller krigsfara m.m. ....................................................

2.53Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om

företagsrekonstruktion ......................................................

2.54Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen

(1996:1619) ......................................................................

2.55Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen

(1997:306).........................................................................

2.56Förslag till lag om ändring i lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av

Konsumentombudsmannen i vissa tvister.........................

2.57Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483).........................................................................

2.58Förslag till lag om ändring i lagen (1998:531) om

yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område........

2.59Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om

kontoföring av finansiella instrument ...............................

2.60Förslag till lag om ändring i lagen (1999:116) om

	skiljeförfarande .................................................................	89
2.61	Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281) ...........	90

2.62Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om

behandling av uppgifter i Skatteverkets
beskattningsverksamhet ....................................................	91

2.63Förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om

behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas
verksamhet ........................................................................	92

2.64Förslag till lag om ändring i lagen (2001:185) om

behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet............

2.65Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen

(2001:453) .........................................................................

2.66Förslag till lag om ändring i lagen (2001:845) om

upplösning av stiftelser i vissa fall....................................

2.67Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om

elektronisk kommunikation ..............................................

2.68Förslag till lag om ändring i lagen (2004:487) om

sjöfartsskydd .....................................................................

2.69Förslag till lag om ändring i järnvägslagen (2004:519)..100

2.70Förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om

europabolag.....................................................................

101

2.71Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1100) om

luftfartsskydd ..................................................................

102

2.72Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551) ......................................................................

103

2.73Förslag till lag om ändring i lagen (2006:74) med

kompletterande bestämmelser om domstols behörighet
och om erkännande och internationell verkställighet av
vissa avgöranden.............................................................	105

Prop. 2005/06:200

2.74Förslag till lag om ändring i lagen (2004:671) om ändring i lagen (1990:746) om betalnings-

föreläggande och handräckning......................................

106

2.75Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen

(2006:000).......................................................................

107

2.76Förslag till lag om ändring i lagen (2006:000)

		om ändring i sekretesslagen (1980:100)..........................	108
	2.77	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:000) om
		ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga
		fordringar m.m. ...............................................................	109
3	Ärendet och dess beredning...........................................................		110
4	Bakgrund och tidigare överväganden............................................		112
	4.1	Riksskatteverket som centralmyndighet .........................	113

4.2En kronofogdemyndighet i varje län och

		Riksskatteverkets nya roll...............................................		114
	4.3	Kronofogdemyndigheternas regionalisering 1997..........		115
5	Kronofogdemyndigheternas nuvarande organisation och
	verksamhet.....................................................................................			117
	5.1	Skatteverkets roll ............................................................		117
		5.1.1	Instruktionen för exekutionsväsendet...........	117
		5.1.2	Organisation m.m..........................................	117

5.2De tio kronofogdemyndigheternas uppgifter och

organisation.....................................................................		119
5.2.1	Instruktionen .................................................	119

5.2.2Ledning och organisation i regionerna m.m. 119

	5.3	Närmare om verksamheten .............................................		120
		5.3.1	Utsökning ......................................................	120
		5.3.2	Summarisk process .......................................	122
		5.3.3	Skuldsanering ................................................	123
		5.3.4	Tillsyn i konkurser ........................................	124
		5.3.5	Förebyggande kommunikation .....................	125
		5.3.6	Kronofogdemyndighetens
			borgenärsuppgifter ........................................	125
		5.3.7	Vissa andra arbetsuppgifter hos
			kronofogdemyndigheten ...............................	127
6	Skatteverkets borgenärsuppgifter ..................................................			129
7	Reformbehovet		..............................................................................	131
	7.1	Förmånsrättsreformen m.m.............................................		131
	7.2	Regeringens ..................................allmänna bedömning		132

7.3Pågående utveckling av Skatteverkets och

		kronofogdemyndigheternas organisation........................	133
8	Regeringens förslag och bedömningar ..........................................		134
	8.1	En rikstäckande kronofogdemyndighet som är
		knuten till Skatteverket...................................................	134
	8.2	Anställningsavtal och andra civilrättsliga avtal ..............	139
	8.3	Regionala konsekvenser och regionalt ansvar ................	141
	8.4	Borgenärsuppgifternas placering ....................................	142
	8.5	Forumregler.....................................................................	145

Prop. 2005/06:200

	8.6	Sekretess och dataskydd .................................................	146
	8.7	Utredningens övriga förslag............................................	150
9	Konsekvensanalyser ......................................................................		152
	9.1	Förslagens konsekvenser för små företags villkor..........	152
	9.2	Offentlig-finansiella effekter ..........................................	152
10	Författningskommentar .................................................................		154

10.1Förslaget till lag med anledning av inrättande av

Kronofogdemyndigheten ................................................

154

10.2Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken,...........154

10.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård

	kvarbliva .........................................................................	157
10.4	Förslaget till lag om ändring i växellagen (1932:130)....	157
10.5	Förslaget till lag om ändring i checklagen (1932:131) ...	157

10.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1933:269) om

ägofred ............................................................................

157

10.7Förslaget till lag om ändring i varumärkeslagen

(1960:644) .......................................................................

157

10.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:729) om

upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ...............

158

10.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i

Danmark, Finland, Island eller Norge.............................	158
10.10 Förslaget till lag om ändring i patentlagen (1967:837)...	158

10.11Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:215) om

arbetsgivares kvittningsrätt .............................................

158

10.12Förslaget till lag om ändring i mönsterskyddslagen

(1970:485).......................................................................	158
10.13 Förslaget till lag om ändring i firmalagen (1974:156)....	159

10.14Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen

(1974:157).......................................................................

159

10.15Förslaget till lag om ändring i inkassolagen (1974:182) 159

10.16Förslaget till lagen om ändring i lagen (1978:599) om

avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. ...................

159

10.17Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om

betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter ............

159

10.18Förslaget till lag om ändring i bötesverkställighetslagen

(1979:189).......................................................................

159

10.19Förslaget till lag om ändring i skogsvårdslagen

(1979:429) ......................................................................

160

10.20Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100) ......................................................................

160

10.21Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:131) om

kallelse på okända borgenärer.........................................

161

10.22Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:188) om

preskription av skattefordringar m.m..............................

161

10.23Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:146) om

avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter........

161

10.24Förslaget till lag om ändring i förvaltningslagen

(1986:223).......................................................................

161

Prop. 2005/06:200

10.25Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:436) om

näringsförbud ..................................................................

161

10.26Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar....................................................

162

10.27Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)162

10.28Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m...........................................................

163

10.29Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:314) om

ömsesidig handräckning i skatteärenden ........................

163

10.30Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:746) om

betalningsföreläggande och handräckning......................

164

10.31Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen

(1991:614) ......................................................................

164

10.32Förslaget till lag om ändring i lönegarantilagen

(1992:497) ......................................................................

164

10.33Förslaget till lag om ändring i konsumentkreditlagen

(1992:830).......................................................................

165

10.34Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1685) om

skydd för kretsmönster för halvledarprodukter ..............

165

10.35Förslaget till lag om ändring i konkurrenslagen

(1993:20) ........................................................................

165

10.36Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m. ............................

165

10.37Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:892) om

ackord rörande statliga fordringar m.m...........................	165
10.38 Förslaget till lag om ändring i postlagen (1993:1684)....	166

10.39Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen

(1994:334).......................................................................

166

10.40Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1845) om

tillämpningen av Europeiska gemenskapernas
konkurrens- och statsstödsregler ....................................	166

10.41Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:439) om

beskattning, förtullning och folkbokföring under krig
eller krigsfara m.m...........................................................	166

10.42Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen

(1996:1619) ....................................................................

167

10.43Förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen

(1997:306).......................................................................

167

10.44Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om

kontoföring av finansiella instrument .............................

167

10.45Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:184) om

behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas
verksamhet ......................................................................	167

10.46Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:845) om

upplösning av stiftelser i vissa fall..................................

168

10.47Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:389) om

elektronisk kommunikation ............................................

168

10.48Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:487) om

sjöfartsskydd ...................................................................

169

10.49Förslaget till lag om ändring i järnvägslagen

(2004:519) .......................................................................

169

Prop. 2005/06:200

10.50Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:575) om

europabolag.....................................................................

169

10.51Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:1100) om

luftfartsskydd ..................................................................

169

10.52Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551) ......................................................................

170

10.53Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet

och om erkännande och internationell verkställighet av
vissa avgöranden.............................................................	170

10.54Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:671) om

ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande
och handräckning............................................................	170

10.55Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen

(2006:000).......................................................................

170

10.56Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:000) om

	ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga
	fordringar m.m. ...............................................................	171
Bilaga 1 Sammanfattning av utredningens förslag (SOU 2003:97) .............		172
Bilaga 2 Utredningens lagförslag..................................................................		177
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna ...............................................		246
Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag...........................................................	247
Bilaga 5	Lagrådets yttrande ..........................................................................	270
Bilaga 6	Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
	12 april 2006 ..................................................................................	272
Bilaga 7	Rättsdatablad ..................................................................................	273

Prop. 2005/06:200

1	Förslag till riksdagsbeslut	Prop. 2005/06:200

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag med anledning av inrättande av Kronofogdemyndigheten,

2.lag om ändring i utsökningsbalken,

3.lag om ändring i miljöbalken,

4.lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,

5.lag om ändring i växellagen (1932:130),

6.lag om ändring i checklagen (1932:131),

7.lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred,

8.lag om ändring i lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter,

9.lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644),

10.lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,

11.lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge,

12.lag om ändring i patentlagen (1967:837),

13.lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,

14.lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),

15.lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),

16.lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),

17.lag om ändring i lagen (1972:180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal, m.m.,

18.lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),

19.lag om ändring i firmalagen (1974:156),

20.lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157),

21.lag om ändring i inkassolagen (1974:182),

22.lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställig- het av nordiska domar på privaträttens område,

23.lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan nä- ringsidkare m.fl.,

24.lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skat- ter, tullar och avgifter,

25.lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),

26.lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429),

27.lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

28.lag om ändring i preskriptionslagen (1981:130),

29.lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenä-

rer,

30.lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbal-

ken,

31.lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skatteford- ringar m.m.,

32.lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

33.lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),

34.lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,

35.lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

36. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),	9

37. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m. m.,

Prop. 2005/06:200

38.lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,

39.lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning,

40.lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

41.lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),

42.lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),

43.lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter,

44.lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20),

45.lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,

46.lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m.,

47.lag om ändring i postlagen (1993:1684),

48.lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),

49.lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister,

50.lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),

51.lag om ändring i lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europe- iska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler,

52.lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.,

53.lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,

54.lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619),

55.lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306),

56.lag om ändring i lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister,

57.lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

58.lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område,

59.lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,

60.lag om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande,

61.lag om ändring i tullagen (2000:1281),

62.lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,

63.lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet,

64.lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet,

65.lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

66.lag om ändring i lagen (2001:845) om upplösning av stiftelser i vissa fall,

67.lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,

68.lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd,

69.lag om ändring i järnvägslagen (2004:519),

70.lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag,

71.lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd,

72.lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

Prop. 2005/06:200

2.2Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken1

dels att 2 kap. 3 och 4 §§, 4 kap. 8 och 32 §§, 16 kap. 10 § samt 18 kap. 4 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 4 kap. 32 § skall utgå,

dels att i 1 kap. 3 § samt 3 kap. 1 och 6 §§ ordet ”kronofogdemyn- dighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndig- heten” i motsvarande form,

dels att 2 kap. 15, 16, 24–26 och 30 §§, 4 kap. 27 §, 16 kap. 1 § samt 18 kap. 1 och 17 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

15 §2

När kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 9 eller 12 § eller 13 § jämförd med 4 kap. 14 och 15 §§ förelägger svaranden eller tredje man att fullgöra eller underlåta något, får myndigheten föreskriva vite till belopp som finnes behövligt.

Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt första stycket prövas, på talan av krono- fogdemyndigheten, av en tingsrätt i den region där kronofogdemyn- digheten finns. Har ändamålet med vitet förfallit, får det ej dömas ut.

Om föreläggande vid vite ej iakttas, kan kronofogdemyndig- heten ge nytt vitesföreläggande utan hinder av att det förra ej har vunnit laga kraft.

När Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 9 eller 12 § eller 13 § jämförd med 4 kap. 14 och 15 §§ förelägger svaranden eller tredje man att fullgöra eller underlåta något, får myndigheten föreskriva vite till belopp som finnes behövligt.

Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt första stycket prövas, på talan av Krono- fogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyn- dighetens beslut. Har ändamålet med vitet förfallit, får det ej dömas ut.

Om föreläggande vid vite ej iakttas, kan Kronofogdemyndig- heten ge nytt vitesföreläggande utan hinder av att det förra ej har vunnit laga kraft.

1 Senaste lydelse av
2 kap. 3 § 1995:298		4 kap. 32	§ 1996:1438
2 kap. 4	§ 1993:1650	16 kap. 1	§ 1996:1438
3 kap. 1	§ 1991:848	16 kap. 10 § 1996:1438
3 kap. 6	§ 2004:429	18 kap. 4	§ 1993:516.
4 kap. 8	§ 1996:1438
2 Senaste lydelse 1996:1438.			13

Har enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 § eller 13 kap. 7 § andra stycket föreläggande meddelats att väcka talan vid domstol, skall tvisten prövas av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens be- slut, om ej annat följer av andra stycket.

					16 §3
Efterkommer ej gäldenären eller						Efterkommer ej gäldenären eller
tredje	man	föreläggande			enligt	tredje	man	föreläggande			enligt
4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap.						4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap.
13 § jämförd med nämnda lagrum,						13 § jämförd med nämnda lagrum,
får han häktas, om synnerliga skäl						får han häktas, om synnerliga skäl
föreligger. Fråga om häktning prö-						föreligger. Fråga om häktning prö-
vas, efter framställning av krono-						vas, efter framställning av Krono-
fogdemyndigheten, av en tingsrätt i						fogdemyndigheten, av den tingsrätt
den region där kronofogdemyndig-						som enligt 18 kap. 1 § prövar
heten finns.						överklagande av Kronofogdemyn-
						dighetens beslut.
När	framställning om häktning					När	framställning			om häktning
har gjorts, skall förhandling äga						har gjorts, skall förhandling äga
rum	inför		rätten.		Till	rum	inför		rätten.		Till
förhandlingen		skall		kronofogde-		förhandlingen		skall		Kronofogde-
myndigheten och, om hinder ej						myndigheten och, om hinder ej
möter, den som avses med						möter, den som avses med
yrkandet kallas. Denne får hämtas,						yrkandet kallas. Denne får hämtas,
om skäl föreligger därtill. Har han						om skäl föreligger därtill. Har han
kallats till förhandlingen eller kan						kallats till förhandlingen eller kan
det antagas att han har avvikit eller						det antagas att han har avvikit eller
eljest håller sig undan, utgör hans						eljest håller sig undan, utgör hans
utevaro ej hinder för prövning av						utevaro ej hinder för prövning av
yrkandet. I fråga om rätt till						yrkandet. I fråga om rätt till
biträde och kostnader i målet har						biträde och kostnader i målet har
vad	som		föreskrivs		i	vad	som		föreskrivs		i
rättegångsbalken			om	försvarare		rättegångsbalken			om försvarare
och	om rättegångskostnader i					och	om rättegångskostnader i
brottmål motsvarande tillämpning.						brottmål motsvarande tillämpning.

Rätten skall med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att pröva om den som är intagen i häkte fortfarande skall vara häktad. Föreligger ej längre skäl för häktning, skall rätten omedelbart förordna att den häktade skall friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt denna paragraf har vad som gäller enligt rättegångsbalken om häktning av misstänkt motsvarande tillämpning.

24 §4 Har enligt 4 kap. 20, 21 eller

22 § eller 13 kap. 7 § andra stycket föreläggande meddelats att väcka talan vid domstol, skall tvisten prövas av en tingsrätt i den region där kronofogdemyndigheten finns, om ej annat följer av andra styck- et.

3Senaste lydelse 1996:1438.

4Senaste lydelse 1999:118.

Prop. 2005/06:200

När säkerhet skall tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten enligt 3 kap. 22 § andra stycket, eller 13 kap. 3 eller 20 §, får pant tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom. Borgen får genast utsökas. Om säkerheten utgörs av företagsinteckning, får utmätning genast ske i den

Om föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller 26 § i fall då tvisten rör egendom som avses i 10 kap. 10 eller 12 § rättegångs-

balken, gäller om domstols behörighet vad som sägs där.
Har	föreläggande	meddelats	Har	föreläggande	meddelats
enligt 4 kap. 23 § första stycket			enligt 4 kap. 23 § första stycket
eller 9 kap. 11 § tredje stycket,			eller 9 kap. 11 § tredje stycket,
gäller om domstols behörighet vad			gäller om domstols behörighet vad
som i allmänhet är föreskrivet			som i allmänhet är föreskrivet
därom. I fall som avses i 4 kap.			därom. I fall som avses i 4 kap.
23 §	andra stycket	skall tvisten	23 §	andra stycket	skall tvisten
prövas, när fråga är om pantbrev i			prövas, när fråga är om pantbrev i
fastighet, av den tingsrätt som			fastighet, av den tingsrätt som
anges i 10 kap. 10 § rättegångs-			anges i 10 kap. 10 § rättegångs-
balken och annars av en tingsrätt i			balken och annars av den tingsrätt
det län där kronofogdemyndig-			som enligt 18 kap. 1 § prövar
heten finns.			överklagande av Kronofogdemyn-
			dighetens beslut.

Har ett föreläggande meddelats enligt 3 kap. 16 § gäller om domstols behörighet vad som sägs i 43 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

I föreläggande skall anges vid vilken domstol talan i första hand bör

väckas.
25 §
Säkerhet som skall ställas enligt	Säkerhet som skall ställas enligt
denna balk skall bestå av pant eller	denna balk skall bestå av pant,
borgen. Borgen skall ställas såsom	borgen	eller företagsinteckning.
för egen skuld och, om den ingås	Borgen skall ställas såsom för
av två eller flera personer gemen-	egen skuld och, om den ingås av
samt, vara solidarisk. Är säkerhe-	två eller flera personer gemen-
ten ej godkänd av den till vars	samt, vara solidarisk. Är säker-
förmån säkerheten skall gälla,	heten ej godkänd av den till vars
skall den prövas av kronofogde-	förmån	säkerheten skall gälla,
myndigheten.	skall den prövas av Kronofogde-
	myndigheten.

Om bank eller annan jämförbar penninginrättning skall ställa säkerhet, får godtagas utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse

som säkerheten skall avse.
Säkerheten skall tagas i förvar	Säkerheten skall tagas i förvar
av kronofogdemyndigheten.	av Kronofogdemyndigheten.

26 § När säkerhet skall tagas i an-

språk av kronofogdemyndigheten enligt 3 kap. 22 § andra stycket eller 13 kap. 3 eller 20 §, får pant tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom. Borgen får genast utsökas.

Prop. 2005/06:200

Sökanden i allmänt mål företräds av Kronofogdemyndig- heten. Om fråga uppkommer om avvisning enligt 2 kap. 5 § eller invändning görs mot verkställighet enligt 3 kap. 21 § för dock sökanden själv sin talan. I tvister som avses i 4 kap. 20–23 och 26 §§, 9 kap. 11 § tredje stycket och 13 kap. 7 § andra stycket samt när talan förs i ett överklagat utsökningsmål företräds sökanden av Skatteverket.

I allmänt mål anses ansökan gjord, när indrivningsuppdraget har förts in i Kronofogdemyndig- hetens system för automatisk data- behandling och uppgifterna är till- gängliga för myndigheten. När in- drivning begärs enligt särskilda bestämmelser, anses ansökan gjord när ansökningshandlingarna har kommit in till Kronofogdemyn- digheten.

Bestämmelserna i 1 och 2 §§ samt 10 § andra stycket gäller inte i allmänt mål. I fråga om sökanden i ett sådant mål gäller inte 6 § och inte heller 29 § i fall då exekutionstiteln upphävs.

egendom som omfattas av före- tagsinteckningen. Detta gäller även när företagsinteckningen gäl- ler i annan näringsverksamhet än gäldenärens.

30 §5 Bestämmelserna i 1 och 2 §§,

3 § första stycket, 4 § första stycket och 10 § andra stycket gäller inte i allmänt mål. I fråga om sökanden i ett sådant mål gäller inte 6 § och inte heller 29 § i fall då exekutionstiteln upphävs.

Sökanden i allmänt mål företräds av kronofogdemyndig- heten. Om fråga uppkommer om avvisning enligt 2 kap. 5 § eller invändning görs mot verkställighet enligt 3 kap. 21 § för dock sökanden själv sin talan. I tvister som avses i 4 kap. 20–23 och 26 §§, 9 kap. 11 § tredje stycket och 13 kap. 7 § andra stycket samt när talan förs i ett överklagat utsökningsmål företräds sökanden av Skatteverket.

I allmänt mål anses ansökan gjord, när indrivningsuppdraget har förts in i exekutionsväsendets system för automatisk databehand- ling och uppgifterna är tillgängliga för kronofogdemyndigheten. När indrivning begärs enligt särskilda bestämmelser hos en kronofog- demyndighet som enligt 4 kap. 8 § är behörig att pröva frågan om utmätning, anses ansökan gjord när ansökningshandlingarna har kommit in till myndigheten.

4 kap.

27 §6

Har domstol eller kronofogde-				Har domstol eller Kronofogde-
myndighet	fastställt	att	förfallen	myndigheten fastställt att förfallen
fordran skall utgå med särskild				fordran skall utgå med särskild
förmånsrätt	i registrerat		skepp,	förmånsrätt	i registrerat skepp,
registrerat	luftfartyg,	intecknade		registrerat	luftfartyg, intecknade

5Senaste lydelse 2003:676.

6Senaste lydelse 1996:1438.

Prop. 2005/06:200

Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en tings- rätt som regeringen föreskriver med hänsyn till var svaranden har sitt hemvist.

Med svarandens hemvist förstås den ort där svaranden är bosatt. Beträffande dödsbo förstås den ort

reservdelar till luftfartyg eller fast egendom anses egendomen ome- delbart utmätt.

Denna verkan förfaller, om inte försäljning begärs hos kronofogde- myndigheten inom två månader från det att beslutet eller utslaget vann laga kraft. Utmätningsverkan förfaller dessutom om borgenären hos kronofogdemyndigheten an- mäler att han inte kommer att begära försäljning.

Begäran om försäljning görs hos en kronofogdemyndighet som enligt 8 § är behörig att pröva frågan om utmätning. Försäljning av fast egendom skall dock begäras hos kronofogdemyndig- heten i den region där egendomen finns. Denna myndighet får över- lämna målet till en annan krono- fogdemyndighet, om det behövs för att samordna verkställigheten mot en gäldenär.

reservdelar till luftfartyg eller fast Prop. 2005/06:200 egendom anses egendomen ome-

delbart utmätt.

Denna verkan förfaller, om inte försäljning begärs hos Kronofog- demyndigheten inom två månader från det att beslutet eller utslaget vann laga kraft. Utmätningsverkan förfaller dessutom om borgenären hos Kronofogdemyndigheten an- mäler att han inte kommer att begära försäljning.

16 kap.

1 §7

Frågor om verkställighet av en			Med avhysning avses en för-
förpliktelse för tidigare ägare eller			pliktelse för tidigare ägare eller
nyttjanderättshavare att flytta från			nyttjanderättshavare att flytta från
fast egendom, en bostadslägenhet			fast egendom, en bostadslägenhet
eller något annat utrymme i en			eller något annat utrymme i en
byggnad	(avhysning) prövas	av	byggnad.
kronofogdemyndigheten i		den
region där svaranden har sitt
hemvist	eller där verkställigheten
skall ske.

18 kap.

1 §8 Kronofogdemyndighetens beslut

överklagas skriftligen hos en tings- rätt inom kronofogdemyndighetens verksamhetsområde som regering- en föreskriver.

7	Senaste lydelse 1996:1438.
8	Senaste lydelse 1996:1438.	17

Vill den, som tillhandlar sig lösören och tillåter, att desamma få i säljarens vård kvarbliva, att vad han tillhandlat sig skall fredas från utmätning för säljarens skuld och i händelse av dennes konkurs från boets tillgångar avskiljas, upprätte skriftlig avhandling om köpet med förteckning å de köpta persedlarna och vittnens underskrift. Han skall inom en vecka därefter i ortstid- ning inom den ort, där säljaren bor, låta införa kungörelse om avhandlingen med uppgift om säljarens och köparens namn och yrken, dagen då köpeavhandlingen blivit uppgjord samt köpeskilling- ens belopp. Avhandlingen jämte bevis om att kungörelsen införts i ortstidning skall inom åtta dagar från den dag då kungörelsen sked- de ges in för registrering till Kro- nofogdemyndigheten.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om Prop. 2005/06:200 handel med lösören, som köparen låter i säljarens

vård kvarbliva

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1 Vill den, som tillhandlar sig

lösören och tillåter, att desamma få i säljarens vård kvarbliva, att vad han tillhandlat sig skall fredas från utmätning för säljarens skuld och i händelse av dennes konkurs från boets tillgångar avskiljas, upprätte skriftlig avhandling om köpet med förteckning å de köpta persedlarna och vittnens underskrift. Han skall inom en vecka därefter i ortstid- ning inom den ort, där säljaren bor, låta införa kungörelse om avhandlingen med uppgift om säljarens och köparens namn och yrken, dagen då köpeavhandlingen blivit uppgjord samt köpeskilling- ens belopp. Avhandlingen jämte bevis om att kungörelsen införts i ortstidning skall inom åtta dagar från den dag då kungörelsen sked- de ges in för registrering till kro- nofogdemyndigheten i den region där egendomen finns.

3 §2

Är köpeavhandling så upprättad		Är köpeavhandling så upprättad
och behandlad, som i 1 § sägs,		och behandlad, som i 1 § sägs,
men inträffar	utmätning inom	men inträffar		utmätning	inom
trettio dagar efter det avhandlingen		trettio dagar efter det avhandlingen
gavs in till kronofogdemyndig-		gavs in till Kronofogdemyndig-
heten i den region där egendomen		heten, eller försätts säljaren i
finns, eller försätts säljaren i kon-		konkurs	efter	ansökning,	som
kurs efter ansökning, som gjorts		gjorts inom sagda tid, är den sålda
inom sagda tid, är den sålda		egendomen ej fredad från att
egendomen ej	fredad från att	utmätas	eller att	räknas till	kon-
1 Senaste lydelse 1997:361.
2 Senaste lydelse 2003:532.					20

kursboet. Detsamma gäller, när ansökan om företagsrekonstruk- tion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion gjorts inom nämnda tid och konkurs följt på ansökan, som gjorts under före- tagsrekonstruktionen eller inom tre veckor från det att rätten beslutat att företagsrekonstruktionen skall upphöra. Görs efter utgången av den i första punkten angivna tiden jäv mot köpeavhandling, vilken är så upprättad och behandlad, som nyss sagts, är, om jävet görs vid utmätningstillfälle, fordringsäga- ren skyldig att, om han vill full- följa jävet, inom en månad därefter väcka talan mot såväl säljaren som köparen vid tingsrätten i den ort där egendomen finns. Gör han inte det, har han förlorat sin talan. Godset skall genast beläggas med kvarstad och sökanden skall, om han vill att åtgärden skall bestå, inom fjorton dagar efter utmät- ningsförrättningen hos Kronofog- demyndigheten ställa full borgen för den kostnad och skada, som kan orsakas av kvarstaden. Var säljarens egendom avträdd till konkurs, skall vad om återvinning av lös egendom till konkursbo är stadgat i 4 kap. 19 och 20 §§ konkurslagen (1987:672) äga mot- svarande tillämpning.

utmätas eller att räknas till kon- kursboet. Detsamma gäller, när an- sökan om företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om före- tagsrekonstruktion gjorts inom nämnda tid och konkurs följt på ansökan, som gjorts under före- tagsrekonstruktionen eller inom tre veckor från det att rätten beslutat att företagsrekonstruktionen skall upphöra. Görs efter utgången av den i första punkten angivna tiden jäv mot köpeavhandling, vilken är så upprättad och behandlad, som nyss sagts, är, om jävet görs vid utmätningstillfälle, fordringsägar- en skyldig att, om han vill fullfölja jävet, inom en månad därefter väcka talan mot såväl säljaren som köparen vid tingsrätten i den ort där egendomen finns. Gör han inte det, har han förlorat sin talan. Godset skall genast beläggas med kvarstad och sökanden skall, om han vill att åtgärden skall bestå, inom fjorton dagar efter utmät- ningsförrättningen hos kronofog- demyndigheten ställa full borgen för den kostnad och skada, som kan orsakas av kvarstaden. Var säljarens egendom avträdd till konkurs, skall vad om återvinning av lös egendom till konkursbo är stadgat i 4 kap. 19 och 20 §§ konkurslagen (1987:672) äga motsvarande tillkämpning.

Vad som nu sagts om konkurs äger motsvarande tillämpning om i stället offentligt ackord fastställes. I fråga om talan med anledning av ackordsförhandling tillämpas 3 kap. 6 och 7 §§ lagen om företags- rekonstruktion.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. Äldre föreskrifter i 1 § om behörig kronofogdemyndighet gäller fortfarande för registrering som skett före ikraftträdandet.

Prop. 2005/06:200

2.5Förslag till lag om ändring i växellagen (1932:130)

Härigenom föreskrivs att 71 och 88 §§ växellagen (1932:130) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
			71 §1
Växelpreskription	avbryts	ge-	Växelpreskription avbryts		ge-
nom:			nom:
delgivning av	stämning	till	delgivning av	stämning	till
svensk domstol, kungörande		av	svensk domstol,	kungörande	av
rättegång vid svensk domstol eller			rättegång vid svensk domstol eller
delgivning av ansökan om betal-			delgivning av ansökan om betal-
ningsföreläggande hos svensk kro-			ningsföreläggande	hos Kronofog-
nofogdemyndighet;			demyndigheten i Sverige;
växelfordringens åberopande för			växelfordringens åberopande för
kvittning vid svensk domstol;			kvittning vid svensk domstol;
fordringens bevakning i gälde-			fordringens bevakning i gälde-
närens här i riket anhängiga			närens här i riket anhängiga
konkurs; eller			konkurs; eller
dess anmälande under här i riket			dess anmälande under här i riket
pågående ackordsförhandling utan			pågående ackordsförhandling utan
konkurs.			konkurs.

Genom växelfordrans anhängiggörande vid domstol i främmande stat avbrytes preskription, där gäldenären har hemvist i den staten eller, utan invändning mot domstolens behörighet, inställer sig i målet eller personligen erhållit del av stämningen. Lika med växelfordrans anhängiggörande vid utländsk domstol anses kungörande av rättegång vid sådan domstol enligt där gällande lag. Har i främmande stat fordringen bevakats i växelgäldenärs konkurs eller anmälts under ackordsförhandling utan konkurs, vare preskription därigenom avbruten, där växelgäldenären vid konkursens eller ackordsförhandlingens början hade hemvist i den främmande staten. Växelfordrans åberopande för kvittning vid utländsk domstol medföre ock avbrott i preskription.

Preskription avbrytes icke i förhållande till annan än den, mot vilken åtgärd för preskriptionens avbrytande vidtagits, men avbrottet gälle till fördel för alla växelgäldenärer, vilka föregå den, som vidtagit åtgärden.

Har preskription avbrutits men varder det mål eller ärende, vari växelkravet gjorts gällande, ej fört till slut, skall ny preskriptionstid begynna att löpa från den dag, då målet eller ärendet sist handlades.

Möter för vidtagande av åtgärd för preskriptionens avbrytande hinder, som i 54 § sägs, vare växelrätten bevarad, därest åtgärden företages inom

en månad efter hindrets upphörande.
	88 §2
	Protest tas upp av kronofogde-	Protest tas upp av Kronofogde-
1	Senaste lydelse 1991:855.
2	Senaste lydelse 1997:362.

Prop. 2005/06:200

2.6

Förslag till lag om ändring i checklagen (1932:131)

Prop. 2005/06:200

Härigenom föreskrivs att 53 och 66 §§ checklagen (1932:131) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
				53 §1
Checkpreskription		avbryts	ge-	Checkpreskription avbryts		ge-
nom:				nom:
delgivning av	stämning		till	delgivning av	stämning	till
svensk domstol,	kungörande		av	svensk domstol, kungörande		av
rättegång vid svensk domstol eller				rättegång vid svensk domstol eller
delgivning av ansökan om betal-				delgivning av ansökan om betal-
ningsföreläggande hos svensk kro-				ningsföreläggande	hos Kronofog-
nofogdemyndighet;				demyndigheten i Sverige;
checkfordringens		åberopande		checkfordringens	åberopande
för kvittning vid svensk domstol;				för kvittning vid svensk domstol;
fordringens bevakning i gälde-				fordringens bevakning i gälde-
närens här i riket anhängiga				närens här i riket anhängiga
konkurs; eller				konkurs; eller
dess anmälande under här i riket				dess anmälande under här i riket
pågående ackordsförhandling utan				pågående ackordsförhandling utan
konkurs.				konkurs.

Genom checkfordrans anhängiggörande vid domstol i främmande stat avbrytes preskription, där gäldenären har hemvist i den staten eller, utan invändning mot domstolens behörighet, inställer sig i målet eller personligen erhållit del av stämningen. Lika med checkfordrans an- hängiggörande vid utländsk domstol anses kungörande av rättegång vid sådan domstol enligt där gällande lag. Har i främmande stat fordringen bevakats i checkgäldenärs konkurs eller anmälts under ackordsförhand- ling utan konkurs, vare preskription därigenom avbruten, där checkgäl- denären vid konkursens eller ackordsförhandlingens början hade hemvist i den främmande staten. Checkfordrans åberopande för kvittning vid utländsk domstol medföre ock avbrott i preskription.

Preskription avbrytes icke i förhållande till annan än den, mot vilken åtgärd för preskriptionens avbrytande vidtagits, men avbrottet gälle till fördel för alla checkgäldenärer, vilka föregå den, som vidtagit åtgärden.

Har preskription avbrutits, men varder det mål eller ärende, vari checkkravet gjorts gällande, ej fört till slut, skall ny preskriptionstid begynna att löpa från den dag, då målet eller ärendet sist handlades.

	Möter för vidtagande av åtgärd för preskriptionens avbrytande hinder,
som i 48 § sägs, vare checkrätten bevarad, därest åtgärden företages inom
en månad efter hindrets upphörande.
	66 §2
	Protest tas upp av kronofogde-	Protest tas upp av Kronofogde-
1	Senaste lydelse 1991:856.
2	Senaste lydelse 1997:363.	24

Ett beslut om intrångsunder- sökning verkställs av Kronofogde- myndigheten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tillämpning av 1–3 kap., 17 kap. 1–5 §§ samt 18 kap. utsöknings- balken. Sökandens motpart skall underrättas om verkställigheten endast om beslutet om intrångs- undersökning har tillkommit efter motpartens hörande. Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar av sådana föremål som den får söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter.

2.9	Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen	Prop. 2005/06:200
	(1960:644)

Härigenom föreskrivs i fråga om varumärkeslagen (1960:644)1

dels att i 41 g § ordet ”kronofogdemyndigheten” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndigheten”,

dels att 41 f § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

41 f §2 Ett beslut om intrångsunder-

sökning verkställs av kronofogde- myndigheten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tillämpning av 1–3 kap., 16 kap. 10 §, 17 kap. 1–5 §§ samt 18 kap. utsökningsbalken. Sökandens mot- part skall underrättas om verkstäl- ligheten endast om beslutet om intrångsundersökning har tillkom- mit efter motpartens hörande. Myndigheten har rätt att ta foto- grafier och göra film- och ljud- upptagningar av sådana föremål som den får söka efter. Myn- digheten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter.

En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1	Senaste lydelse av 41 g § 1998:1455.
2	Senaste lydelse 1998:1455.	28

2.10	Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om	Prop. 2005/06:200
	upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk1

dels att i 56 g § ordet ”kronofogdemyndigheten” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndigheten”,

dels att 56 f § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
56 f §2
Ett beslut om intrångsunder-	Ett beslut om intrångsunder-
sökning verkställs av kronofogde-	sökning verkställs av Kronofogde-
myndigheten enligt de villkor som	myndigheten enligt de villkor som
domstolen har föreskrivit och med	domstolen har föreskrivit och med
tillämpning av 1–3 kap., 16 kap.	tillämpning av 1–3 kap., 17 kap.
10 §, 17 kap. 1–5 §§ samt 18 kap.	1–5 §§ samt 18 kap. utsöknings-
utsökningsbalken. Sökandens mot-	balken. Sökandens motpart skall
part skall underrättas om verk-	underrättas om verkställigheten
ställigheten endast om beslutet om	endast om beslutet om intrångs-
intrångsundersökning har tillkom-	undersökning har tillkommit efter
mit efter motpartens hörande.	motpartens hörande. Myndigheten
Myndigheten har rätt att ta foto-	har rätt att ta fotografier och göra
grafier och göra film- och ljudupp-	film- och ljudupptagningar av så-
tagningar av sådana föremål som	dana föremål som den får söka
den får söka efter. Myndigheten	efter. Myndigheten har också rätt
har också rätt att ta kopior av och	att ta kopior av och göra utdrag ur
göra utdrag ur sådana handlingar	sådana handlingar som den får
som den får söka efter.	söka efter.

En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1	Senaste lydelse av 56 g § 1998:1454.
2	Senaste lydelse 1998:1454.	29

Kronofogdemyndigheten får, om så anses nödvändigt, kräva bevis för att domen, beslutet eller förbindelsen uppfyller de villkor för verkställighet som anges i 1 §. Sådant bevis utfärdas, i den stat där domen eller beslutet meddelades eller förbindelsen ingicks, av den myndighet som är behörig att översända en sådan framställning som avses i 2 § tredje stycket.

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:512) om Prop. 2005/06:200 indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i

Danmark, Finland, Island eller Norge

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §1

Framställning om erhållande av verkställighet göres hos myndighet i den fördragsslutande stat, där sökanden vistas, eller i den stat, där domen

eller beslutet meddelades eller förbindelsen ingicks.

Vistas sökanden i Sverige, görs

framställningen

direkt

hos

framställningen direkt hos Krono-

behörig kronofogdemyndighet.

fogdemyndigheten.

Framställning,

som

gjorts

Framställning,

som

gjorts

Danmark, Finland,

Island eller

Danmark,

Finland,

Island

eller

Norge, skall av behörig myndighet

översändas till en behörig krono-

översändas

till

Kronofogdemyn-

fogdemyndighet eller om ovisshet

digheten.

råder angående behörig kronofog-

demyndighet, till Skatteverket.

Myndighet,

som

Danmark,

Myndighet,

som

Danmark,

Finland, Island eller Norge för-

Finland,

Island

eller

Norge

skottsvis utbetalat bidrag, får göra

förskottsvis utbetalat

bidrag,

får

framställning

indrivning

göra framställning

indrivning

bidraget direkt hos myndighet som

av bidraget direkt hos Kronofogde-

avses i tredje stycket.

myndigheten.

Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga delar till svenska, danska eller norska språket.

3 §2

Den myndighet som skall verkställa indrivningen får, om så anses erforderligt, kräva bevis för att domen, beslutet eller förbin- delsen uppfyller de i 1 § andra stycket för verkställighet stadgade villkoren. Sådant bevis utfärdas, i den stat där domen eller beslutet meddelades eller förbindelsen in- gicks, av den myndighet som anges i 2 § tredje stycket.

1	Senaste lydelse 2003:677.
2	Senaste lydelse 2001:400.	30

2.12

Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837)

Prop. 2005/06:200

Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837)1

dels att i 59 g § ordet ”kronofogdemyndigheten” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndigheten”,

dels att 59 f § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
59 f §2
Ett beslut om intrångsunder-	Ett beslut om intrångsunder-
sökning verkställs av kronofogde-	sökning verkställs av Kronofogde-
myndigheten enligt de villkor som	myndigheten enligt de villkor som
domstolen har föreskrivit och med	domstolen har föreskrivit och med
tillämpning av 1–3 kap., 16 kap.	tillämpning av 1–3 kap., 17 kap.
10 §, 17 kap. 1–5 §§ samt 18 kap.	1–5 §§ samt 18 kap. utsöknings-
utsökningsbalken. Sökandens mot-	balken. Sökandens motpart skall
part skall underrättas om verkstäl-	underrättas om verkställigheten
ligheten endast om beslutet om	endast om beslutet om intrångs-
intrångsundersökning har tillkom-	undersökning har tillkommit efter
mit efter motpartens hörande.	motpartens hörande. Myndigheten
Myndigheten har rätt att ta foto-	har rätt att ta fotografier och göra
grafier och göra film- och ljudupp-	film- och ljudupptagningar av så-
tagningar av sådana föremål som	dana föremål som den får söka
den får söka efter. Myndigheten	efter. Myndigheten har också rätt
har också rätt att ta kopior av och	att ta kopior av och göra utdrag ur
göra utdrag ur sådana handlingar	sådana handlingar som den får
som den får söka efter.	söka efter.

En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1	Lagen omtryckt 1983:433.
Senaste lydelse av 59 g § 1998:1456.
2	Senaste lydelse 1998:1456.	32

2.15	Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen	Prop. 2005/06:200
	(1970:485)

Härigenom föreskrivs i fråga om mönsterskyddslagen (1970:485)1 dels att i 37 g § ordet ”kronofogdemyndigheten” skall bytas ut mot

”Kronofogdemyndigheten”,

dels att 37 f § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
37 f §2
Ett beslut om intrångsunder-	Ett beslut om intrångsunder-
sökning verkställs av kronofogde-	sökning verkställs av Kronofogde-
myndigheten enligt de villkor som	myndigheten enligt de villkor som
domstolen har föreskrivit och med	domstolen har föreskrivit och med
tillämpning av 1–3 kap., 16 kap.	tillämpning av 1–3 kap., 17 kap.
10 §, 17 kap. 1–5 §§ samt 18 kap.	1–5 §§ samt 18 kap. utsöknings-
utsökningsbalken. Sökandens mot-	balken. Sökandens motpart skall
part skall underrättas om verkstäl-	underrättas om verkställigheten
ligheten endast om beslutet om	endast om beslutet om intrångs-
intrångsundersökning har tillkom-	undersökning har tillkommit efter
mit efter motpartens hörande.	motpartens hörande. Myndigheten
Myndigheten har rätt att ta foto-	har rätt att ta fotografier och göra
grafier och göra film- och ljudupp-	film- och ljudupptagningar av så-
tagningar av sådana föremål som	dana föremål som den får söka
den får söka efter. Myndigheten	efter. Myndigheten har också rätt
har också rätt att ta kopior av och	att ta kopior av och göra utdrag ur
göra utdrag ur sådana handlingar	sådana handlingar som den får
som den får söka efter.	söka efter.

En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1	Senaste lydelse av 37 g § 1998:1457.
2	Senaste lydelse 1998:1457.	35

2.19

Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156)

Prop. 2005/06:200

Härigenom föreskrivs i fråga om firmalagen (1974:156)1

dels att i 20 g § ordet ”kronofogdemyndigheten” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndigheten”,

dels att 20 f § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
20 f §2
Ett beslut om intrångsunder-	Ett beslut om intrångsunder-
sökning verkställs av kronofogde-	sökning verkställs av Kronofogde-
myndigheten enligt de villkor som	myndigheten enligt de villkor som
domstolen har föreskrivit och med	domstolen har föreskrivit och med
tillämpning av 1–3 kap., 16 kap.	tillämpning av 1–3 kap., 17 kap.
10 §, 17 kap. 1–5 §§ samt 18 kap.	1–5 §§ samt 18 kap. utsöknings-
utsökningsbalken. Sökandens mot-	balken. Sökandens motpart skall
part skall underrättas om verkstäl-	underrättas om verkställigheten
ligheten endast om beslutet om	endast om beslutet om intrångs-
intrångsundersökning har tillkom-	undersökning har tillkommit efter
mit efter motpartens hörande.	motpartens hörande. Myndigheten
Myndigheten har rätt att ta foto-	har rätt att ta fotografier och göra
grafier och göra film- och ljudupp-	film- och ljudupptagningar av så-
tagningar av sådana föremål som	dana föremål som den får söka
den får söka efter. Myndigheten	efter. Myndigheten har också rätt
har också rätt att ta kopior av och	att ta kopior av och göra utdrag ur
göra utdrag ur sådana handlingar	sådana handlingar som den får
som den får söka efter.	söka efter.

En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1	Senaste lydelse av 20 g § 1998:1458.
2	Senaste lydelse 1998:1458.	39

2.20	Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen	Prop. 2005/06:200
	(1974:157)

Härigenom föreskrivs att 16 § handelsregisterlagen (1974:157) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §1

Om avförande av firma ur registret, sedan dom om hävande av firmaregistrering vunnit laga kraft, finns bestämmelser i firmalagen (1974:156).

Har i annat fall genom dom som vunnit laga kraft förklarats, att införing i registret ej bort ske eller att beslut som registrerats är ogiltigt eller att i annat fall visst förhållande som registrerats ej föreligger, skall registreringen avföras ur registret. Dom i målet som här avses skall genom domstolens försorg i avskrift sändas till registreringsmyndig- heten.

Om bolagsman genom dom skilts från rätten att teckna bolagets firma,


skall uppgift härom registreras även om domen icke vunnit laga kraft.
Försätts	en	näringsidkare		i	Försätts	en	näringsidkare	i
konkurs,	skall	tingsrätten		för	konkurs,	skall	tingsrätten	för
registrering underrätta			registre-		registrering underrätta registre-
ringsmyndigheten		om	beslutet,		ringsmyndigheten om beslutet och
vem som har utsetts till konkurs-					vem som har utsetts till konkurs-
förvaltare och vilken tillsynsmyn-					förvaltare. Har högre rätt upphävt
dighet som utövar tillsyn över					ett beslut om konkurs, skall tings-
förvaltningen. Har högre rätt upp-					rätten anmäla detta för registre-
hävt ett beslut om konkurs, skall					ring. När en konkurs har avslutats,
tingsrätten anmäla detta för re-					skall rätten genast sända medde-
gistrering. När en konkurs har					lande om detta för registrering.
avslutats, skall rätten genast sända

meddelande om detta för registre- ring.

Vad i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande tillämpning, om ett beslut om företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion har meddelats, högre rätt har upphävt ett sådant beslut eller en företagsrekonstruktion har upphört.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1 Senaste lydelse 1996:770.

Prop. 2005/06:200

2.23Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §1

Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den skall innehålla uppgift om hur stor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om säljaren gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som avses i 6 § andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande varan, skall i ansökningen också uppges vad säljaren fordrar i den delen. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift

av den handling som anges i 11 §.
Utsökningsavgift	skall	förskot-	Utsökningsavgift skall förskot-
teras av sökanden, om kronofogde-			teras av sökanden, om Kronofog-
myndigheten begär	det.	Betalas	demyndigheten begär det. Betalas
inte förskott inom förelagd tid, får			inte förskott inom förelagd tid, får
handräckningen inställas.			handräckningen inställas.
I fråga om handräckning enligt			I fråga om handräckning enligt
denna lag tillämpas bestämmel-			denna lag tillämpas bestämmel-
serna om verkställighet i 16 kap.			serna om verkställighet i 16 kap.
10–12 a §§ utsökningsbalken.			11–12 a §§ utsökningsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1 Senaste lydelse 1995:304.

2.24	Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om	Prop. 2005/06:200
	betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			18 §1
Har ett beslut om betalnings-				Har ett beslut om betalnings-
säkring överlämnats till kronofog-				säkring överlämnats till Kronofog-
demyndighet för verkställighet, får				demyndigheten för		verkställighet,
myndigheten ta emot säkerhet som				får myndigheten ta emot säkerhet
gäldenären	eller,		där gäldenären	som gäldenären eller, där gäldenä-
kan antas medge det, annan erbju-				ren kan antas medge det, annan
der sig att ställa.				erbjuder sig att ställa.
Tar	kronofogdemyndigheten			Tar	Kronofogdemyndigheten
emot säkerhet, skall länsrätten i				emot säkerhet, skall länsrätten i
motsvarande		mån	häva beslutet	motsvarande mån		häva beslutet
om betalningssäkring.				om betalningssäkring.
Är i annat fall fråga om betal-				Är i annat fall fråga om betal-
ningssäkring		får kronofogdemyn-		ningssäkring, får Kronofogdemyn-
dighet som anvisas av Skatteverket				digheten efter anvisning av Skatte-
ta emot säkerhet.				verket ta emot säkerhet.

Säkerhet får tas i anspråk när fordringen har förfallit till betalning eller vid den senare tidpunkt som har medgivits.

I övrigt skall bestämmelserna i 10–13 §§ lagen (1993:891) om indriv- ning av statliga fordringar m.m. tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1 Senaste lydelse 2003:649.

Åklagaren i den ort där den bötfällde finns får överklaga ett förordnande av Kronofogdemyn- digheten enligt 12 § till tingsrätten i samma ort. Överklagandet skall ha kommit in till Kronofogdemyn- digheten inom tre veckor från den dag då åklagaren fick del av beslutet. Vid överklagande gäller i övrigt lagen (1996:242) om dom- stolsärenden. Vid handläggningen av ärendet består tingsrätten av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tings- rätten dock bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.

Kronofogdemyndighetens beslut att inte meddela förordnande enligt 12 § får inte överklagas. Den bötfällde får dock begära prövning av beslutet i samband med klagan över utmätning.

2.25	Förslag till lag om ändring i bötesverkställighets-	Prop. 2005/06:200
	lagen (1979:189)

Härigenom föreskrivs att 13 § bötesverkställighetslagen (1979:189) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §1 Åklagaren i den ort där den

bötfällde finns får överklaga ett förordnande av en kronofogde- myndighet enligt 12 § till tings- rätten i samma ort. Överklagandet skall ha kommit in till kronofogde- myndigheten inom tre veckor från den dag då åklagaren fick del av beslutet. Vid överklagande gäller i övrigt lagen (1996:242) om dom- stolsärenden. Vid handläggningen av ärendet består tingsrätten av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tings- rätten dock bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.

Kronofogdemyndighets beslut att inte meddela förordnande enligt 12 § får inte överklagas. Den bötfällde får dock begära prövning av beslutet i samband med klagan över utmätning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1 Senaste lydelse 1996:258.

2.26	Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen	Prop. 2005/06:200
	(1979:429)

Härigenom föreskrivs att 34 a § skogsvårdslagen (1979:429)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			34 a §2
När Europeiska gemenskapernas				När Europeiska gemenskapernas
kommission	har	beslutat	om	kommission har beslutat	om
kontrollbesök enligt artikel 16.6 i				kontrollbesök enligt artikel 16.6 i
rådets direktiv 1999/105/EG			av	rådets direktiv 1999/105/EG	av
den 22 december 1999 om				den 22 december 1999 om
saluföring av skogsodlingsmaterial				saluföring av skogsodlingsmaterial
har kommissionen rätt att få				har kommissionen rätt att få
handräckning	av	kronofogdemyn-		handräckning av Kronofogdemyn-
digheten för att genomföra föl-				digheten för att genomföra föl-
jande åtgärder hos den som avses i				jande åtgärder hos den som avses i
34 § andra stycket:				34 § andra stycket:

1.granska räkenskaper och andra affärshandlingar samt ta kopior av dessa handlingar, och

2.få tillträde till samtliga lokaler och markområden som utnyttjas av den som avses i 34 § andra stycket.

Frågor om handräckning enligt denna paragraf prövas av Kro- nofogdemyndigheten i Stockholm.

Kronofogdemyndigheten skall inte underrätta svaranden om handräckningen innan verkstäl- lighet sker. Därutöver gäller be- stämmelserna i utsökningsbalken om sådan verkställighet som avses i 16 kap. 10 § den balken.

Kronofogdemyndigheten skall inte underrätta svaranden om handräckningen innan verkstäl- lighet sker. Därutöver gäller be- stämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldig- het eller avhysning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1	Lagen omtryckt 1993:553.
2	Senaste lydelse 2002:614.	46

2.27Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)1

dels att i 7 kap. 35 § ordet "kronofogdemyndighet" skall bytas ut mot "Kronofogdemyndigheten",

dels att i 8 kap. 19 § och 9 kap. 17 § ordet ”tillsynsmyndighet” skall bytas ut mot ”tillsynsmyndigheten”,

dels att 5 kap. 1 § samt 9 kap. 19 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §2 Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till

1.förundersökning i brottmål,

2.angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,

3.verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde,

4.åklagarmyndighets, polismyndighets, Skatteverkets, Tullverkets eller Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott, eller

5.Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument,

om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.

För uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 3 § polisdatalagen (1998:622) eller som i annat fall hänför sig till Säkerhetspolisens verksamhet för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller förebygga terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott gäller sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas. Detsamma gäller uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar samt sådan verksamhet som avses i 7 § 1 lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.

Sekretess enligt första och andra styckena gäller i annan verksamhet hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndig-

1Lagen omtryckt 1992:1474. Senaste lydelse av

7kap. 35 § 1994:341

8kap. 19 § 2000:443

9kap. 17 § 2005:788.

2Senaste lydelse 2006:17.

Sekretess enligt första och andra styckena gäller i annan verksamhet hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndig-

Prop. 2005/06:200

het, Skatteverket, Tullverket eller	het, Skatteverket, Tullverket	eller
Kustbevakningen med att förebyg-	Kustbevakningen med att förebyg-
ga, uppdaga, utreda eller beivra	ga, uppdaga, utreda eller beivra
brott samt hos tillsynsmyndighet i	brott samt hos tillsynsmyndigheten
konkurs och inom exekutionsvä-	i konkurs och hos Kronofog-
sendet för uppgift som angår	demyndigheten för uppgift	som
misstanke om brott.	angår misstanke om brott.

Utan hinder av sekretessen enligt andra stycket kan enskild få uppgift om huruvida han eller hon förekommer i Säkerhetspolisens register med anledning av den verksamhet som bedrevs med stöd av

1.personalkontrollkungörelsen (1969:446) och de tilläggsföreskrifter som utfärdats med stöd av den,

2.förordningen den 3 december 1981 med vissa bestämmelser om verksamheten vid Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, eller

3.motsvarande äldre bestämmelser.

Sekretess gäller inte för uppgift som hänför sig till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses i andra stycket om uppgiften har införts i en allmän handling före år 1949. I fråga om annan uppgift i allmän handling som hänför sig till sådan verksamhet som avses i andra stycket gäller sekretessen i högst sjuttio år. I fråga om uppgift i allmän handling i övrigt gäller sekretessen i högst fyrtio år.

9 kap.

19 §3


Sekretess gäller inom exeku-	Sekretess gäller hos Kronofog-
tionsväsendet i mål eller ärende	demyndigheten i mål eller ärende
angående utsökning och indriv-	angående utsökning och indriv-
ning samt i verksamhet enligt	ning samt i verksamhet enligt
lagen (1986:436) om näringsför-	lagen (1986:436) om näringsför-
bud, för uppgift om enskilds per-	bud, för uppgift om enskilds per-
sonliga eller ekonomiska förhål-	sonliga eller ekonomiska förhål-
landen, om det inte står klart att	landen, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den	uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon honom när-	enskilde eller		någon	honom
stående lider skada eller men. Se-	närstående lider skada eller men.
kretessen gäller dock inte uppgift	Sekretessen	gäller dock inte
om förpliktelse som avses med	uppgift om förpliktelse som avses
den sökta verkställigheten	med den sökta verkställigheten
– i ett pågående mål, eller	– i ett pågående mål, eller
– i ett avslutat mål, om verkstäl-	– i ett avslutat mål, om verkstäl-
lighet för annan förpliktelse söks	lighet för annan förpliktelse söks
inom två år eller om verkställighet	inom två år eller om verkställighet
tidigare sökts och uppgiften inte är	tidigare sökts och uppgiften inte är
äldre än två år.	äldre än två år.
Sekretess gäller inte heller beslut i ett mål eller ärende.
Motsvarande sekretess gäller i	Motsvarande		sekretess	gäller i
myndighets verksamhet som avser	myndighets verksamhet som avser
förande av eller uttag ur utsök-	förande av eller uttag ur utsök-
nings- och indrivningsdatabasen	nings- och	indrivningsdatabasen

3 Senaste lydelse 2001:207.

Prop. 2005/06:200

Ansökan om kallelse på okända borgenärer görs hos Kronofogde- myndigheten. Om gäldenären är ett aktiebolag görs dock ansökan hos Bolagsverket.

2.29	Förslag till lag om ändring i lagen (1981:131) om	Prop. 2005/06:200
	kallelse på okända borgenärer

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §1 Ansökan om kallelse på okända

borgenärer görs hos kronofogde- myndigheten i den region där gäldenären bör svara vid domstol i tvistemål i allmänhet eller, om gäldenären är avliden, där han hade bort svara vid domstol i sådana mål. Om gäldenären är ett aktiebolag görs dock ansökan hos Bolagsverket.

Sökanden skall bifoga en förteckning över gäldenärens kända borge- närer och såvitt möjligt ange deras adress.

5 §2

Kallelse på gäldenärens okända borgenärer utfärdas av myndigheten med föreläggande för dem att skriftligen anmäla sina fordringar till myndigheten senast sex månader från dagen för kallelsen.

Kallelsen skall skyndsamt kun-			Kallelsen skall skyndsamt kun-
göras i Post- och Inrikes Tidning-			göras i Post- och Inrikes Tidning-
ar. Vidare skall myndigheten se-			ar. Vidare skall myndigheten se-
nast en månad före anmälnings-			nast en månad före anmälnings-
tidens utgång skicka underrättelser			tidens utgång skicka underrättelser
om kallelsen till alla borgenärer			om kallelsen till alla borgenärer
som har tagits upp i förteckningen			som har tagits upp i förteckningen
över kända borgenärer och som			över kända borgenärer och som
har känd adress. Om ansökan har			har känd adress. Om ansökan har
gjorts	hos Bolagsverket,	skall	gjorts hos Bolagsverket, skall ver-
verket skicka en underrättelse till			ket skicka en underrättelse till
den	kronofogdemyndighet	som	Kronofogdemyndigheten.
avses i 4 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1	Senaste lydelse 2004:240.
2	Senaste lydelse 2004:240.	51

2.30	Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om	Prop. 2005/06:200
	införande av utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 39 § lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
39 §
Mål, som enligt särskild lag	Mål, som enligt särskild lag
eller annan författning skall prövas	eller annan författning skall prövas
av överexekutor och ej avser	av överexekutor och ej avser
klagan över en kronofogdemyn-	klagan över	Kronofogdemyn-
dighets beslut, skall i stället	dighetens beslut, skall i stället
handläggas av kronofogdemyn-	handläggas av	Kronofogdemyn-
digheten.	digheten.

Mål enligt särskild lag eller annan författning som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas

av överexekutor, om ej annat följer av tredje stycket.
Överexekutors		befattning	med	Överexekutors		befattning	med
mål som ej avser klagan över				mål som ej avser klagan över
beslut av kronofogdemyndigheten				beslut av Kronofogdemyndigheten
upphör senast vid utgången av år				upphör senast vid utgången av år
1982. Mål av sådan art som enligt				1982. Mål av sådan art som enligt
de nya	bestämmelserna		skall	de nya	bestämmelserna		skall
handläggas av en kronofogde-				handläggas	av	Kronofogdemyn-
myndighet	får även dessförinnan			digheten får även dessförinnan
överlämnas	till	en behörig		överlämnas	till	Kronofogdemyn-
kronofogdemyndighet, om det är				digheten, om det är lämpligt.
lämpligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Ansökan om förlängning av preskriptionstid enligt 7 eller 8 § görs av den kronofogdemyndighet hos vilken målet om indrivning av fordringen är anhängigt. Mål om sådan förlängning prövas av den länsrätt inom vars domkrets målet om indrivning av fordringen handläggs.

2.31Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

dels att i 7 § ordet ”kronofogdemyndighetens” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndighetens”,

dels att 13 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §1

Mål om preskriptionsförläng- ning enligt 7 eller 8 § prövas av den länsrätt inom vars domkrets den som svarar för betalning av fordringen har sin hemortskom- mun samt, beträffande dödsbo, den länsrätt som senast var behörig att pröva en ansökan om preskrip- tionsförlängning som rörde den avlidne.

Om ett handelsbolag svarar för betalning av fordringen, prövas målet av den länsrätt inom vars domkrets bolaget enligt uppgift i handelsregistret senast hade sitt huvudkontor. Beträffande annan juridisk person skall ansökan prövas av den länsrätt inom vars domkrets styrelsen har sitt säte eller, om sådant saknas, förvalt- ningen senast utövades.

I övriga fall skall målet prövas av den länsrätt inom vars dom- krets Kronofogdemyndighetens kontor är beläget.

Ansökningen skall ha kommit in till länsrätten före utgången av preskriptionstid som gäller enligt 3–6 eller 8 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. Äldre föreskrifter i 13 § gäller fortfarande för mål som anhängiggjorts före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1997:1092.

Prop. 2005/06:200

Tillsyn över att näringsförbud och tillfälliga näringsförbud efter- levs utövas av Kronofogdemyndig- heten.

Kronofogdemyndigheten skall särskilt uppmärksamma när det kan finnas skäl att meddela näringsförbud grundat på 1 a § och anmäla förhållandet till åklagaren.

2.34	Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om	Prop. 2005/06:200
	näringsförbud

Härigenom föreskrivs att 9 och 24 §§ lagen (1986:436) om närings- förbud skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §1

Varje kronofogdemyndighet skall särskilt uppmärksamma när det kan finnas skäl att meddela näringsförbud grundat på 1 a § och anmäla förhållandet till åklagaren.

24 §2 Tillsyn över att näringsförbud

och tillfälliga näringsförbud efter- levs utövas av kronofogdemyndig- heten i den ort där den som har meddelats förbudet är bosatt eller, om denne inte är bosatt i Sverige, av kronofogdemyndigheten i Stockholm.

Kronofogdemyndigheten har för tillsyn enligt första stycket rätt att få

biträde av polismyndighet.
Om det finns skäl att misstänka		Om det finns skäl att misstänka
att ett förbud överträds eller att		att ett förbud överträds eller att
den som fått dispens enligt 19 §		den som fått dispens enligt 19 §
åsidosätter vad som åligger honom		åsidosätter vad som åligger honom
i den verksamhet som avses med		i den verksamhet som avses med
dispensen, eller vad som rätten		dispensen, eller vad som rätten
föreskrivit i samband med att den		föreskrivit i samband med att den
beviljade dispens, skall krono-		beviljade dispens, skall Krono-
fogdemyndigheten göra anmälan		fogdemyndigheten göra anmälan
om förhållandet till åklagaren.		om förhållandet till åklagaren.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1	Senaste lydelse 1996:314.
2	Senaste lydelse 1999:181.	56

2.35	Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om	Prop. 2005/06:200
	ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 20 § och 12 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	11 kap.
	20 §1
Om en förening försätts i kon-		Om en förening försätts i kon-
kurs eller beslut om företagsrekon-		kurs eller beslut om företagsrekon-
struktion enligt lagen (1996:764)		struktion enligt lagen (1996:764)
om företagsrekonstruktion	med-	om företagsrekonstruktion med-
delas för föreningen, skall tings-		delas för föreningen, skall tings-
rätten för registrering underrätta		rätten för registrering underrätta
registreringsmyndigheten om be-		registreringsmyndigheten om be-
slutet, vem som har utsetts till		slutet och vem som har utsetts till
konkursförvaltare och vilken till-		konkursförvaltare.
synsmyndighet som utövar	tillsyn
över förvaltningen.

Under konkursen företräds föreningen som konkursgäldenär av den styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytillsättning.

När en konkurs har avslutats eller en företagsrekonstruktion enligt lagen om företagsrekonstruktion har upphört, skall tingsrätten genast för registrering underrätta registreringsmyndigheten och i det förra fallet ange om något överskott finns eller inte. Tingsrätten skall även för registrering underrätta registreringsmyndigheten när högre rätt har upphävt ett beslut att försätta föreningen i konkurs eller ett beslut om företagsrekonstruktion.

12 kap.

6 §2

Senast två månader efter det att avtalet om fusion har registrerats skall såväl överlåtande som övertagande föreningar ansöka om tillstånd att verkställa avtalet. Ansökan skall göras hos rätten i den ort där den överlåtande eller, vid fusion enligt 3 §, den övertagande föreningens styrelse har sitt säte. Vid ansökningshandlingen skall fogas bevis att fusionsavtalet har registrerats och en förteckning över den eller de överlåtande föreningarnas kända borgenärer med angivande av deras postadresser.

	Rätten skall kalla den eller de	Rätten skall kalla den eller de
överlåtande föreningarnas borge-		överlåtande föreningarnas borge-
närer, såväl kända som okända,		närer, såväl kända som okända,
med föreläggande för den som vill		med föreläggande för den som vill
1	Senaste lydelse 1996:774.
2	Senaste lydelse 1997:367.	57

bestrida ansökningen att		senast	bestrida	ansökningen att	senast
viss dag skriftligen hos rätten			viss dag skriftligen hos rätten
anmäla detta vid påföljd att han			anmäla detta vid påföljd att han
annars anses ha medgett an-			annars anses ha medgett an-
sökningen. Kallelsen skall skynd-			sökningen. Kallelsen skall skynd-
samt	kungöras genom	rättens	samt kungöras genom		rättens
försorg i Post- och Inrikes Tid-			försorg i Post- och Inrikes Tid-
ningar. Kronofogdemyndigheten i			ningar.	Kronofogdemyndigheten
regionen och alla kända borge-			och alla kända borgenärer skall
närer	skall underrättas	särskilt	underrättas särskilt genom		rättens
genom rättens försorg.			försorg.

Tillstånd skall meddelas, om ansökningen inte bestrids eller om de borgenärer som bestrider den får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Om den rätt som tillkommer innehavare av pensionsfordran finns bestämmelser i 23 § andra stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

En borgenär som samtidigt är gäldenär i samma rättsförhållande skall inte tas upp i förteckningen över föreningens kända borgenärer. Han skall inte heller kallas av rätten och har inte rätt till betalning eller säkerhet enligt tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:200

Kronofogdemyndigheten. Om gäl- denären inte har något pass, får förbud att utfärda pass för honom meddelas. Gäldenären får häktas, om det är uppenbart otillräckligt med ett reseförbud.

2.36Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)1 dels att 13 kap. 8 § skall upphöra att gälla,

dels att i 1 kap. 3 § orden ”en tillsynsmyndighet” skall bytas ut mot ”tillsynsmyndigheten”,

dels att i 2 kap. 6 §, ordet ”kronofogdemyndighet” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndigheten”,

dels att 2 kap. 12 §, 7 kap. 25 §, och 16 kap. 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

12 §

Finns det sannolika skäl för bifall till en konkursansökan och kan det med skäl befaras att gäldenären genom att resa utom- lands undandrar sig en skyldighet eller överträder ett förbud som enligt denna lag gäller i konkurs, får rätten, om det finns särskild anledning till det, förbjuda gälde- nären att resa utomlands i av- vaktan på att ansökningen prövas. Om ett sådant reseförbud med- delas, får i samband därmed eller senare gäldenären åläggas att lämna ifrån sig sitt pass till den kronofogdemyndighet som rätten bestämmer. Om gäldenären inte har något pass, får förbud att utfärda pass för honom meddelas. Gäldenären får häktas, om det är uppenbart otillräckligt med ett reseförbud.

Om gäldenären är en juridisk person, tillämpas första stycket även på den styrelseledamot, verkställande direktör, bolagsman och likvidator som har avgått eller entledigats senare än ett år före den dag då kon- kursansökningen kom in till tingsrätten.

1Senaste lydelse av

2kap. 6 § 1999:125

13kap. 8 § 2003:694.

Prop. 2005/06:200

av att säkerhet ställs. Inte heller kan en beviljad säkerhetsåtgärd hävas av Prop. 2005/06:200 denna anledning. Kostnaden för häktning betalas av staten.

7 kap.

25 §2

Kronofogdemyndigheterna	är	Kronofogdemyndigheten är till-
tillsynsmyndigheter.		synsmyndighet.

16 kap.

8 §3

Tillsynsmyndigheten får överklaga tingsrättens beslut, om beslutet rör

1.utseende eller entledigande av förvaltare, antalet förvaltare eller delning av förvaltningen mellan flera förvaltare,

2.arvode, kostnadsersättning eller förskott till förvaltare,

3.reseförbud eller skyldighet för gäldenären att lämna ifrån sig sitt pass, förbud att utfärda pass, hämtning eller häktning eller föreläggande eller utdömande av vite,

4.uppdrag som eller arvode till rådgivare eller förlikningsman,

5.avslag på en framställning om att inleda bevakningsförfarande,

6.avskrivning av konkurs enligt 10 kap. 1 §.

I de frågor som avses i första stycket förs det allmännas talan i Högsta domstolen av Skatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

2	Senaste lydelse 1996:1440.
3	Senaste lydelse 2003:694.	60

2.37	Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om	Prop. 2005/06:200
	kulturminnen m. m.

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 9 § lagen (1988:950) om kulturminnen m. m.1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6kap.

9 §

Av ett beslut om undersökning skall framgå i vilken utsträckning den centrala myndigheten har rätt att få tillträde till lokaler, markområden, transportmedel och andra utrymmen.

Vid undersökning skall tillämpas bestämmelserna i 28 kap. 6 §, 7 §

andra stycket och 9 § första stycket rättegångsbalken.
Myndigheten får begära hand-	Myndigheten får begära hand-
räckning av kronofogdemyndighe-	räckning av	Kronofogdemyndig-
ten för att genomföra undersök-	heten för att genomföra under-
ningen. Därvid tillämpas 16 kap.	sökningen. Därvid tillämpas be-
10 § utsökningsbalken.	stämmelserna	i utsökningsbalken
	om verkställighet av förpliktelser

som inte avser betalningsskyldig- het eller avhysning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1 Lagen omtryckt 2002:620.

2.38Förslag till lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden1

dels att 11 § skall upphöra att gälla,

dels att i 7 § ordet ”Skatteverket” skall bytas ut mot ”den behöriga myndigheten”,

dels att 3, 13, 18, 20 och 22 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §2 Med handräckning avses i denna lag

1.utbyte av upplysningar, häri inbegripet samtidiga skatteutredningar och deltagande i skatteutredning,

2.bistånd vid indrivning, häri inbegripet säkringsåtgärder, samt

3.delgivning av handlingar.

Med behörig myndighet avses i denna lag
1. Kronofogdemyndigheten				i	1. Kronofogdemyndigheten,				så-
Stockholm, såvitt avser sådan					vitt avser	handräckning		enligt
handräckning enligt första stycket					första stycket 2 samt utbyte av
2. som sker med stöd av bestäm-					upplysningar och delgivning				av
melserna i lagen (1990:226) om					handlingar	i	ärenden	om
handräckning i skatteärenden mel-					indrivning, och
lan de nordiska länderna, och
2. Skatteverket i övriga fall.
				13 §3
Handling	i	ärende	rörande		Handling	i	ärende rörande
utländsk	skatt	delges	enligt		utländsk	skatt	delges	enligt
delgivningslagen		(1970:428).			delgivningslagen		(1970:428).
Särskild	postdelgivning			eller	Särskild	postdelgivning		eller
stämningsmannadelgivning				får,	stämningsmannadelgivning får äga
även om det ej följer av					rum även om det ej följer av
bestämmelserna i 3 § nämnda lag,					bestämmelserna i 3 § nämnda lag.
äga rum om Skatteverket förordnar
om det.
				18 §4
Kronofogdemyndighet			får	hos	Begäran	om	handräckning		i
den behöriga myndigheten hem-					främmande stat för indrivning av
ställa om att verket begär hand-					svensk skatt får göras endast om

1Senaste lydelse av

7§ 2003:697

11§ 2003:697.

2Senaste lydelse 2003:697.

3Senaste lydelse 2003:697.

4Senaste lydelse 1993:495.

Prop. 2005/06:200

Om ett ärende enligt denna lag är av särskild betydelse eller an- nars av sådan beskaffenhet att det bör avgöras av regeringen, skall den behöriga myndigheten med eget yttrande överlämna ärendet dit.

Om den behöriga myndigheten

önskar delgivning i främmande stat av handling rörande svensk skatt, får den begära handräckning för sådan delgivning.

räckning i främmande stat för indrivning av svensk skatt. Hem- ställan får avse indrivning inte bara hos den skattskyldige utan även hos arbetsgivare eller annan som är betalningsskyldig enligt svensk lagstiftning.

Hemställan enligt första stycket får göras endast om beslutet i skatteärendet är verkställbart i Sverige och fordringen inte kan drivas in i Sverige utan väsentlig svårighet.


beslutet	i skatteärendet är			verk- Prop. 2005/06:200
ställbart i Sverige och fordringen
inte kan drivas in i Sverige utan
väsentlig	svårighet.		Begäran får
avse indrivning inte bara hos den
skattskyldige		utan	även	hos
arbetsgivare		eller	någon	annan
som är	betalningsskyldig			enligt

svensk lagstiftning.

20 §5

Svensk myndighet, som önskar delgivning i främmande stat av handling rörande svensk skatt, skall hos Skatteverket hemställa om att verket begär handräckning för sådan delgivning.

I den mån bestämmelse härom har intagits i överenskommelse mellan Sverige och främmande stat får svensk myndighet, utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket, ombesörja delgivning med person i den främmande staten genom att sända handlingen med posten enligt vad som sägs i 3 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

22 §6 Om ett ärende enligt denna lag

är av särskild betydelse eller an- nars av sådan beskaffenhet att det bör avgöras av regeringen, skall Skatteverket med eget yttrande överlämna ärendet dit. Kronofog- demyndigheten i Stockholm skall överlämna ärende av sådan be- skaffenhet till Skatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. Ärenden som avses i 3 § andra stycket 1 och som handläggs av Skatteverket, skall vid ikraftträdandet överlämnas till Kronofogdemyndigheten.

5	Senaste lydelse 2003:697.
6	Senaste lydelse 2003:697.	63

2.39	Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om	Prop. 2005/06:200
	betalningsföreläggande och handräckning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:746) om betalningsföre- läggande och handräckning1

dels att 6–8 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 6 § skall utgå,

dels att i 61 § orden ”en kronofogdemyndighet” skall bytas mot ”Kro- nofogdemyndigheten”,

dels att 18 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		18 §
Ansökningen	skall	innehålla	Ansökningen skall innehålla
uppgifter om parterna i den			uppgifter om parterna i den
utsträckning som anges i 33 kap.			utsträckning som anges i 33 kap.
1 § rättegångsbalken.		I ansök-	1 § rättegångsbalken.
ningen skall vidare anges de
omständigheter som gör kronofog-
demyndigheten	behörig,	om inte

detta framgår på annat sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1 Senaste lydelse av
6 § 2004:671
6 a § 2006:80.	64

2.40	Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen	Prop. 2005/06:200
	(1991:614)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614)1

dels att i 7 kap. 13 § samt 8 kap. 1, 4 och 5 §§ ordet ”kronofogde- myndigheten” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndigheten”,

dels att 8 kap. 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		8 kap.
	3 §2
Ansökan om	tvångsförsäljning		Ansökan om tvångsförsäljning
skall göras hos kronofogdemyn-			skall göras hos Kronofogdemyn-
digheten i den region där den			digheten.
lägenhet finns	som bostadsrätten
avser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1 Senaste lydelse av
7 kap. 13 § 2003:31
8 kap. 1	§ 1995:1464
8 kap. 4	§ 1995:1464
8 kap. 5	§ 1995:1464.
2 Senaste lydelse 1997:370.		65

Vid företagsrekonstruktion skall rekonstruktören, på begäran av den myndighet som avses i 19 §, lämna sådana uppgifter om ford- ringar hos gäldenären som kan ha betydelse för betalning enligt ga- rantin.

2.41Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

Härigenom föreskrivs att 19, 20 a, 21 och 29 §§ lönegarantilagen (1992:497) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19 §1

Kopia av ett beslut enligt 16 eller 18 § skall samma dag som beslutet meddelades

–vid konkurs sändas till arbets- tagaren och tillsynsmyndigheten i konkursen,

–vid företagsrekonstruktion sändas till arbetstagaren och den tillsynsmyndighet som skulle ha utövat tillsyn om arbetsgivaren i stället försatts i konkurs.

Kopia av ett beslut enligt 16 eller 18 § skall samma dag som beslutet meddelades sändas till arbetstagaren och den myndighet som har tillsyn över förvaltningen i konkurser.

20 a §2 Vid företagsrekonstruktion skall

rekonstruktören, på begäran av den tillsynsmyndighet som skulle ha utövat tillsyn om arbetsgivaren i stället försatts i konkurs, lämna sådana uppgifter om fordringar hos gäldenären som kan ha bety- delse för betalning enligt garantin.

21 §3

Om en arbetstagare begär betalning enligt garantin för en fordran som han eller hon har mot en arbetsgivare som har försatts i konkurs i ett annat nordiskt land eller som i ett annat EU- eller EES-land än Sverige är föremål för ett sådant insolvensförfarande som avses i 1 § 3, skall arbets- tagaren ansöka om utbetalning av garantibelopp hos tillsynsmyn- digheten för det län där han eller hon vistas. Ansökan prövas av till- synsmyndigheten.

1Senaste lydelse 2005:273.

2Senaste lydelse 2005:273.

3Senaste lydelse 2005:681.

Prop. 2005/06:200

2.42Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830)

Härigenom föreskrivs att 35 § konsumentkreditlagen (1992:830) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
			35 §
Konsumentverket	utövar tillsyn		Konsumentverket utövar tillsyn
över att denna lag följs. Verkets			över att denna lag följs. Verkets
tillsyn omfattar dock inte Sveriges			tillsyn omfattar dock inte Sveriges
riksbank, verksamhet		som står	riksbank, verksamhet som står
under tillsyn av finansinspektionen			under tillsyn av Finansinspektio-
eller verksamhet	hos	exekutiv	nen eller verksamhet hos Krono-
myndighet.			fogdemyndigheten.

Tillsynen skall utövas så att den inte vållar större kostnad eller olägen- het än som är nödvändigt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:200

Ett beslut om intrångsunder- sökning verkställs av Kronofogde- myndigheten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tillämpning av 1–3 kap., 17 kap. 1–5 §§ samt 18 kap. utsöknings- balken. Sökandens motpart skall underrättas om verkställigheten endast om beslutet om intrångs- undersökning har tillkommit efter motpartens hörande. Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar av så- dana föremål som den får söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter.

2.43	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om	Prop. 2005/06:200
	skydd för kretsmönster för halvledarprodukter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter1

dels att i 12 g § ordet ”kronofogdemyndigheten” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndigheten”,

dels att 12 f § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 f §2 Ett beslut om intrångsunder-

sökning verkställs av kronofogde- myndigheten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tillämpning av 1–3 kap., 16 kap. 10 §, 17 kap. 1–5 §§ samt 18 kap. utsökningsbalken. Sökandens mot- part skall underrättas om verkstäl- ligheten endast om beslutet om intrångsundersökning har tillkom- mit efter motpartens hörande. Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar av sådana före- mål som den får söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter.

En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1	Senaste lydelse av 12 g § 1998:1459.
2	Senaste lydelse 1998:1459.	69

När Europeiska gemenskapernas kommission har beslutat om en undersökning enligt artikel 20.4 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 får Kronofogdemyndigheten på ansökan av Konkurrensverket besluta om handräckning för att undersökningen skall kunna ge- nomföras. Detsamma gäller när beslut om förhandsgodkännande meddelats enligt 53 a §.

Frågor om handräckning enligt denna paragraf prövas av Krono- fogdemyndigheten. Därvid gäller bestämmelserna i utsökningsbal- ken om verkställighet av för- pliktelser som inte avser betal- ningsskyldighet eller avhysning. Myndigheten skall dock inte un- derrätta den hos vilken undersök-

Konkurrensverket får begära handräckning av Kronofogdemyn- digheten för att genomföra de åtgärder som avses i 51 § 1, 2 och 4.

2.44	Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen	Prop. 2005/06:200
	(1993:20)

Härigenom föreskrivs att 53 och 53 b §§ konkurrenslagen (1993:20) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

53 §1 Konkurrensverket får begära

handräckning av kronofogdemyn- digheten för att genomföra de åtgärder som avses i 51 § 1, 2 och 4.

Frågor om handräckning enligt denna paragraf prövas av Krono- fogdemyndigheten i Stockholm. Därvid gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om sådan verk- ställighet som avses i 16 kap. 10 § den balken. Myndigheten skall dock inte underrätta den hos vil- ken undersökningen skall genom- föras innan verkställighet sker.

53 b §2 När Europeiska gemenskapernas

kommission har beslutat om en undersökning enligt artikel 20.4 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 får kronofogdemyndigheten på ansökan av Konkurrensverket be- sluta om handräckning för att undersökningen skall kunna ge- nomföras. Detsamma gäller när beslut om förhandsgodkännande meddelats enligt 53 a §.

1	Senaste lydelse 1998:648.
2	Senaste lydelse 2004:409.	70

2.45	Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om	Prop. 2005/06:200
	indrivning av statliga fordringar m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.1

dels att i 1 § ordet ”kronofogdemyndigheterna ” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndigheten”,

dels att i 16 och 19 §§ ordet ”kronofogdemyndigheten” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndigheten”,

dels att 13 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
13 §2
Sedan kronofogdemyndigheten	Sedan Kronofogdemyndigheten
beslutat att ta säkerhet i anspråk	beslutat att ta säkerhet i anspråk
gäller, om säkerheten utgörs av	gäller, om säkerheten utgörs av

1.pant: att den får tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom,

2.borgen: att den genast får utsökas och att bestämmelserna om indrivning i denna lag då gäller samt att utmätning av lön med företrädesrätt enligt 2 § får äga rum om det är medgivet för den fordran som säkerheten avser,

3. företagshypoteksbrev: att ut- mätning genast får ske i den egen- dom som omfattas av företags- hypoteket, även när detta gäller i annan näringsverksamhet än gäl- denärens.

3. företagsinteckning: att utmät- ning genast får ske i den egendom som omfattas av företagsinteck- ningen, även när denna gäller i annan näringsverksamhet än gäl- denärens.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.


1	Senaste lydelse av
16		§ 1996:778
19		§ 1997:500.
2	Senaste lydelse 1995:312.		72

3. uppgift om enskilds adress till en kronofogdemyndighet som be- höver uppgiften i exekutiv verk- samhet, om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,

2.47

Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)

Prop. 2005/06:200

Härigenom föreskrivs att 16 och 20 §§ postlagen (1993:1684) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §1

Tillståndsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

Tillståndsmyndigheten har också rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som står under tillsyn bedrivs.

Tillståndsmyndigheten har	rätt	Tillståndsmyndigheten har		rätt
att få verkställighet hos kronofog-		att få verkställighet hos Kronofog-
demyndigheten av beslut	som	demyndigheten	av beslut	som
avser åtgärder för tillsynen enligt		avser åtgärder för tillsynen enligt
första och andra styckena. Därvid		första och andra styckena. Därvid
gäller bestämmelserna i utsök-		gäller bestämmelserna i utsök-
ningsbalken om sådan verkstäl-		ningsbalken om	verkställighet av
lighet som avses i 16 kap. 10 § den		förpliktelser som inte avser betal-
balken.		ningsskyldighet eller avhysning.

20 §2

Den som bedriver postverksamhet och därvid har fått del av eller till- gång till uppgift som avses i 19 § första stycket skall på begäran lämna

1.uppgift om enskilds adress, telefonnummer eller arbetsplats till en myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl,

2.uppgift som rör misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

3. uppgift om enskilds adress till

Kronofogdemyndigheten om myn- digheten behöver uppgiften i exe- kutiv verksamhet och myndighe- ten finner att uppgiften är av vä- sentlig betydelse för handlägg- ningen av ett ärende,

4. uppgift om enskilds adress till Skatteverket om verket behöver uppgiften i verksamhet som avser kontroll av skatt eller avgift eller i utredning om rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen (1991:481), om verket finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,

1	Senaste lydelse 1996:1132.
2	Senaste lydelse 2004:832.	74

En ansökan om skuldsanering skall göras skriftligen hos Krono- fogdemyndigheten.

2.48	Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen	Prop. 2005/06:200
	(1994:334)

Härigenom föreskrivs i fråga om skuldsaneringslagen (1994:334)1 dels att i 1, 11–18, 20, 21 och 28–30 §§ samt i rubrikerna närmast före

12 och 15 §§ ordet ”kronofogdemyndigheten” skall bytas ut mot ”Krono- fogdemyndigheten”,

dels att i 25 och 29 §§ ordet ”kronofogdemyndighetens” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndighetens”,

dels att i 37 § ordet ”kronofogdemyndighet” skall bytas ut mot ”Kro- nofogdemyndigheten”,

dels att 9 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §2 En ansökan om skuldsanering

skall göras skriftligen hos krono- fogdemyndigheten i den region där gäldenären är bosatt. Är gälde- nären inte bosatt i Sverige, skall ansökan göras hos Kronofogde- myndigheten i Stockholm. Har ansökan gjorts hos en kronofog- demyndighet som inte är behörig, skall ärendet genast lämnas över till den kronofogdemyndighet som enligt vad handlingarna visar är behörig.

Ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av gäldenären.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1 Senaste lydelse av
21	§ 1996:267
25	§ 1995:313
28	§ 1997:848
29	§ 1996:267.
2 Senaste lydelse 1997:371.		76

När Europeiska gemenskapernas kommission har beslutat om ett kontrollbesök enligt rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämp- ningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget3 har kommissionen rätt att få handräckning av

Kronofogdemyndigheten för att genomföra följande åtgärder hos företag:

När Europeiska gemenskapernas kommission har beslutat om en undersökning enligt rådets för- ordning (EG) nr 139/2004 har den behöriga myndigheten rätt att få handräckning av Kronofogdemyn- digheten för att genomföra de åtgärder som avses i 3 § 1, 2 och 4.

2.51 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1845) om Prop. 2005/06:200 tillämpningen av Europeiska gemenskapernas

konkurrens- och statsstödsregler

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 a §§ lagen (1994:1845) om tillämp- ningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §1 När Europeiska gemenskapernas

kommission har beslutat om en undersökning enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 har den behöriga myndigheten rätt att få handräckning av kronofogde- myndigheten för att genomföra de åtgärder som avses i 3 § 1, 2 och 4.

Frågor om handräckning enligt denna paragraf prövas av Kro- nofogdemyndigheten i Stockholm. Kronofogdemyndigheten skall inte underrätta företaget eller företags- sammanslutningen om den behö- riga myndighetens begäran om handräckning innan verkställighet sker. Därutöver gäller bestämmel- serna i utsökningsbalken om sådan verkställighet som avses i 16 kap. 10 § den balken.

Frågor om handräckning enligt denna paragraf prövas av Kro- nofogdemyndigheten. Kronofog- demyndigheten skall inte under- rätta företaget eller företagssam- manslutningen om den behöriga myndighetens begäran om hand- räckning innan verkställighet sker. Därutöver gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställig- het av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhys- ning.

5 a §2 När Europeiska gemenskapernas

kommission har beslutat om ett kontrollbesök enligt rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämp- ningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget har kommissionen rätt att få handräckning av kronofogdemyndigheten för att genomföra följande åtgärder hos företag:

1	Senaste lydelse 2005:597.
2	Senaste lydelse 2000:1023.
3	EGT L 83, 27.3.1999, s. 1 (Celex 31999R0659).	79

Regeringen får överlåta befo- genhet som regeringen har enligt de skatte-, tull-, avgifts- och folk- bokföringsförfattningar samt de författningar om behandling av personuppgifter och andra uppgif- ter som reglerar förhållanden som omfattas av denna lag på Skatte- verket eller, beträffande indriv- ning av fordringar och behandling av uppgifter i Kronofogdemyn- dighetens verksamhet, Kronofog- demyndigheten eller, beträffande tullar och behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet, Tull- verket.

Regeringen får överlåta sin befogenhet enligt 9 eller 10 § att meddela föreskrifter på Skatte- verket eller, beträffande utsök- nings- och indrivningsdatabasen, Kronofogdemyndigheten eller, beträffande tulldatabasen, Tull- verket. Regeringen får vidare överlåta sin befogenhet enligt 11 § att meddela föreskrifter om om- prövning på Skatteverket eller, beträffande tullar, Tullverket.

2.52 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:439) om Prop. 2005/06:200 beskattning, förtullning och folkbokföring under krig

eller krigsfara m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.1

dels att i 10 § ordet ”kronofogdemyndigheternas” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndighetens”,

dels att 13 och 14 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §2 Regeringen får överlåta sin

befogenhet enligt 9 eller 10 § att meddela föreskrifter på Skatte- verket eller, beträffande tulldata- basen, Tullverket. Regeringen får vidare överlåta sin befogenhet enligt 11 § att meddela föreskrifter om omprövning på Skatteverket eller, beträffande tullar, Tullver- ket.

14 §3 Regeringen får överlåta befo-

genhet som regeringen har enligt de skatte-, tull-, avgifts- och folk- bokföringsförfattningar samt de författningar om behandling av personuppgifter och andra uppgif- ter som reglerar förhållanden som omfattas av denna lag på Skatte- verket eller, beträffande tullar och behandling av uppgifter i Tull- verkets verksamhet, Tullverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1Senaste lydelse av 10 § 2003:713.

2Senaste lydelse 2003:713.

3 Senaste lydelse 2003:713.

2.55	Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen	Prop. 2005/06:200
	(1997:306)

Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1997:306)1 dels att i 9 kap. 7 g § ordet ”kronofogdemyndigheten” skall bytas ut

mot ”Kronofogdemyndigheten”,

dels att 9 kap. 7 f § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

7 f §2

Ett beslut om intrångsunder-	Ett beslut om intrångsunder-
sökning verkställs av kronofogde-	sökning verkställs av Kronofogde-
myndigheten enligt de villkor som	myndigheten enligt de villkor som
domstolen har föreskrivit och med	domstolen har föreskrivit och med
tillämpning av 1–3 kap., 16 kap.	tillämpning av 1–3 kap., 17 kap.
10 §, 17 kap. 1–5 §§ samt 18 kap.	1–5 §§ samt 18 kap. utsöknings-
utsökningsbalken. Sökandens mot-	balken. Sökandens motpart skall
part skall underrättas om verkstäl-	underrättas om verkställigheten
ligheten endast om beslutet om	endast om beslutet om intrångs-
intrångsundersökning har tillkom-	undersökning har tillkommit efter
mit efter motpartens hörande.	motpartens hörande. Myndigheten
Myndigheten har rätt att ta foto-	har rätt att ta fotografier och göra
grafier och göra film- och ljudupp-	film- och ljudupptagningar av så-
tagningar av sådana föremål som	dana föremål som den får söka
den får söka efter. Myndigheten	efter. Myndigheten har också rätt
har också rätt att ta kopior av och	att ta kopior av och göra utdrag ur
göra utdrag ur sådana handlingar	sådana handlingar som den får
som den får söka efter.	söka efter.

En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1	Senaste lydelse av 9 kap. 7 g § 1998:1460.
2	Senaste lydelse 1998:1460.	84

2.59	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om	Prop. 2005/06:200
	kontoföring av finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 18 § lagen (1998:1479) om konto- föring av finansiella instrument skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

18 §1

Utöver vad som följer av 17 § skall på ett avstämningskonto beträffan- de aktier anges

1.för varje aktie om full betalning har erlagts för aktien till avstäm- ningsbolaget,

2.till vilket slag varje aktie hör, om aktier av olika slag kan finnas enligt bolagsordningen,

3.om en aktie av visst slag kan omvandlas till en aktie av annat slag,

4.förbehåll att aktieägare eller annan skall vara berättigad att lösa aktie som övergår till ny ägare,

5.utbetalning som görs vid inlösen av en aktie eller minskning av aktiens kvotvärde eller vid skifte av bolagets tillgångar,

6.namn, personnummer och postadress för förmyndare eller god man för aktieägare och för konkursförvaltare i aktieägares konkurs,

7. uppgift om kronofogdemyn-		7. uppgift om att Kronofogde-
dighet som verkställer utmätning,		myndigheten verkställer utmät-
kvarstad	eller betalningssäkring	ning, kvarstad eller betalnings-
avseende	kontohavarens aktier,	säkring avseende kontohavarens
samt		aktier, samt

8. namn, personnummer, organisationsnummer eller annat identifie- ringsnummer samt postadress för den som på grund av pantsättning, uppdrag eller villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införde aktieägaren lyfta utdelning och vid fond- emission ta emot ny aktie samt utöva företrädesrätt att delta i emission.

I förekommande fall skall även anges aktiernas nominella belopp och utbetalning som görs vid minskning av det nominella beloppet. Har utan återbetalning en aktie dragits in eller det nominella beloppet ändrats, skall även detta anges på kontot så snart som möjligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1 Senaste lydelse 2005:558.

Uppgifter får behandlas i data- basen för tillhandahållande av information som behövs i Skatte- verkets och Kronofogdemyndig- hetens verksamhet för

1. verkställighet eller annan åt- gärd som särskilt åligger Krono- fogdemyndigheten enligt utsök- ningsbalken eller annan författ- ning,

Kronofogdemyndigheten är per- sonuppgiftsansvarig för den be- handling som myndigheten skall utföra.

2 kap. Kronofogdemyndighetens databaser

2.63 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om Prop. 2005/06:200 behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas

verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet1

dels att i 1 kap. 1 § samt 2 kap. 3, 8, 9, 14, 15 och 20 §§ ordet "kronofogdemyndigheter" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Kronofogdemyndigheten" eller i förekommande fall "Kronofogdemyn- dighetens",

dels att i 2 kap. 5 § orden ”en kronofogdemyndighets” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndighetens”,

dels att rubriken till lagen och rubriken till 2 kap. samt 1 kap. 5 § och 2 kap. 2, 26 och 30 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Lag om behandling av uppgifter	Lag om behandling av uppgifter
i kronofogdemyndigheternas	i Kronofogdemyndighetens
verksamhet	verksamhet

1 kap.

5 §2

Skatteverket är personuppgifts- ansvarigt för den behandling av personuppgifter som verket skall utföra. En kronofogdemyndighet är personuppgiftsansvarig för den behandling som myndigheten skall utföra.

2 kap. Kronofogdemyndigheter- nas databaser

2 §3 Uppgifter får behandlas i data-

basen för tillhandahållande av information som behövs i Skatte- verkets och kronofogdemyndighe- ternas verksamhet för

1. verkställighet eller annan åt- gärd som särskilt åligger krono- fogdemyndigheter enligt utsök- ningsbalken eller annan författ- ning,

1Senaste lydelse av

2kap. 3 § 2003:672

2kap. 26 § 2003:672.

2	Senaste lydelse 2003:672.
3	Senaste lydelse 2003:672.	92

2.66	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:845) om	Prop. 2005/06:200
	upplösning av stiftelser i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2001:845) om upplösning av stiftelser i vissa fall skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Om ansökan inte avslås, skall Kammarkollegiet kalla stiftelsens borgenärer. Kammarkollegiet skall dock inte kalla de borgenärer vilkas anspråk avser fordran på lön eller annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) eller fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.

Kallelsen skall innehålla ett föreläggande för den som vill bestrida ansökan att senast en viss dag skriftligen anmäla detta vid påföljd att han eller hon annars anses ha medgett ansökan.

Kammarkollegiet skall se till att		Kammarkollegiet skall se till att
kallelsen skyndsamt kungörs i		kallelsen skyndsamt kungörs i
Post- och Inrikes Tidningar. Kam-		Post- och Inrikes Tidningar. Kam-
markollegiet skall vidare skicka en		markollegiet skall vidare skicka en
särskild underrättelse om kallelsen		särskild underrättelse om kallelsen
till kronofogdemyndigheten i den		till Kronofogdemyndigheten.
region där stiftelsen har sitt hem-
vist.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

2.67	Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om	Prop. 2005/06:200
	elektronisk kommunikation

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 22 § och 7 kap. 2 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

22 §1

Den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift som avses i 20 § första stycket skall på begäran lämna

1.uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till en myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt delgiv- ningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl,

2.uppgift som avses i 20 § första stycket 1 och som gäller misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som skall ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och det enligt myndighetens bedömning kan föranleda annan påföljd än böter,

3.uppgift som avses i 20 § första stycket 3 och som gäller misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som skall ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

4. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till en krono- fogdemyndighet som behöver upp- giften i exekutiv verksamhet, om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för hand- läggningen av ett ärende,

4. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till Kronofogde- myndigheten om myndigheten be- höver uppgiften i exekutiv verk- samhet och myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,

5.uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till Skatteverket, om verket finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende som avser kontroll av skatt eller avgift eller rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen (1991:481),

6.uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till polismyndighet, om myndigheten finner att uppgiften behövs i samband med underrättelse, efterforskning eller identifiering vid olyckor eller dödsfall eller för att myndigheten skall kunna fullgöra en uppgift som avses i 12 § polislagen (1984:387),

7.uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till polismyndighet eller åklagarmyndighet, om myndigheten finner att uppgiften behövs i ett särskilt fall för att myndigheten skall kunna fullgöra underrättelse- skyldighet enligt 33 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, och

1 Senaste lydelse 2003:743.

8. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 och 3 till regional alar- meringscentral som avses i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler.

Ersättning för att lämna ut uppgifter enligt första stycket 8 skall vara skälig med hänsyn till kostnaderna för utlämnandet.

7kap.

2 §

Tillsynsmyndigheten har rätt att för tillsynen få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som

omfattas av denna lag bedrivs.
Tillsynsmyndigheten har rätt att	Tillsynsmyndigheten har rätt att
få verkställighet hos kronofogde-	få verkställighet hos Kronofogde-
myndigheten av beslut som avser	myndigheten av beslut som avser
åtgärder enligt denna lag. Därvid	åtgärder enligt denna lag. Därvid
gäller bestämmelserna i utsök-	gäller bestämmelserna i utsök-
ningsbalken om sådan verkstäl-	ningsbalken om verkställighet av
lighet som avses i 16 kap. 10 § den	förpliktelser som inte avser be-
balken.	talningsskyldighet eller avhysning.

Uppgifter som hålls tillgängliga enligt 5 kap. 6 § får kontrolleras på operatörens bekostnad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:200

När kommissionen genomför sådan inspektion som avses i artikel 9.4 i förordning (EG) nr 725/2004 skall berörda organ och personer underkasta sig inspek- tionen. Om så behövs får de personer som bemyndigats att utföra inspektionen begära hand- räckning av Kronofogdemyndig- heten för att kunna genomföra de åtgärder som följer av den artikeln.

Frågor om handräckning enligt denna paragraf prövas av Krono- fogdemyndigheten. Därvid gäller bestämmelserna i utsökningsbal- ken om verkställighet av för- pliktelser som inte avser betal- ningsskyldighet eller avhysning. Kronofogdemyndigheten får dock låta bli att underrätta den hos vilken inspektion skall genomföras innan verkställighet sker.

2.68	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:487) om	Prop. 2005/06:200
	sjöfartsskydd

Härigenom föreskrivs att 11 a § lagen (2004:487) om sjöfartsskydd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 a §1 När kommissionen genomför

sådan inspektion som avses i artikel 9.4 i förordning (EG) nr 725/2004 skall berörda organ och personer underkasta sig inspek- tionen. Om så behövs får de personer som bemyndigats att utföra inspektionen begära hand- räckning av kronofogdemyndig- heten för att kunna genomföra de åtgärder som följer av den artikeln.

Frågor om handräckning enligt denna paragraf prövas av Krono- fogdemyndigheten i Stockholm. Därvid gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om sådan verk- ställighet som avses i 16 kap. 10 § den balken. Kronofogdemyndig- heten får dock låta bli att under- rätta den hos vilken inspektion skall genomföras innan verkstäl- lighet sker.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1 Senaste lydelse 2004:1071.

Tillsynsmyndigheten får begära verkställighet hos kronofogdemyn- digheten av ett beslut som gäller åtgärder enligt första stycket. Därvid gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om sådan verk- ställighet som avses i 16 kap. 10 § den balken.

2.69	Förslag till lag om ändring i järnvägslagen	Prop. 2005/06:200
	(2004:519)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § järnvägslagen (2004:519) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8kap.

3 §

Tillsynsmyndigheten har rätt att av den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen på begäran

1.få sådana upplysningar och ta del av sådana handlingar som behövs för tillsynen, bedömningen av ansökningar om tillstånd och för klart definierade statistiska ändamål,

2.få tillträde till anläggningar, fordon och annan materiel, områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, som har anknytning till den verksamhet som berörs, samt

3.få tillgång till nödvändig personal, materiel eller liknande utan kostnad vid provkörningar och andra materielprov.

Polis- och tullmyndigheter skall lämna den hjälp som behövs för till- synen.

Tillsynsmyndigheten får begära verkställighet hos Kronofogde- myndigheten av ett beslut som gäl- ler åtgärder enligt första stycket. Därvid gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställig- het av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhys- ning.

Infrastrukturförvaltare och sökande av infrastrukturkapacitet skall utan uppmaning bereda tillsynsmyndigheten full insyn i förhandlingar om av- gifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

100

Bolagsverket skall skyndsamt kungöra kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Verket skall vi- dare skicka en särskild underrät- telse om kallelsen till Kronofogde- myndigheten.

2.72	Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen	Prop. 2005/06:200
	(2005:551)

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 26 §, 23 kap. 22 § och 24 kap. 24 § aktiebolagslagen (2005:551) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 kap.

26 §

Om Bolagsverket finner att det inte finns något hinder mot ansökan enligt 25 §, skall verket kalla bolagets borgenärer. Verket skall dock inte kalla borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön eller annan er- sättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).

Kallelsen skall innehålla föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan att senast viss dag skriftligen anmäla detta. Föreläggandet skall innehålla en upplysning om att han eller hon annars anses ha medgett ansökan.

Bolagsverket skall skyndsamt kungöra kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Verket skall vi- dare skicka en särskild underrät- telse om kallelsen till kronofogde- myndigheten i den region där bolagets styrelse har sitt säte.

23 kap.

22 §

Om Bolagsverket finner att det inte finns något hinder mot en ansökan enligt 20 §, skall verket kalla bolagens borgenärer. Verket skall dock inte kalla

1.borgenärerna i det övertagande bolaget, om revisorerna i yttrande över fusionsplanen enligt 11 § har uttalat att de inte har funnit att fusionen medför någon fara för dessa borgenärer,

2.borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön, pension eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).

Kallelsen skall innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan att senast viss dag skriftligen anmäla detta. Föreläggandet skall innehålla en upplysning om att han eller hon annars anses ha medgett ansökan.

Bolagsverket skall skyndsamt kungöra kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Verket skall vi- dare skicka en särskild underrät- telse om kallelsen till Kronofogde- myndigheten.

103

En ansökan om skuldsanering skall göras skriftligen hos

Kronofogdemyndigheten.

2.75	Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen	Prop. 2005/06:200
	(2006:000)

Härigenom föreskrivs i fråga om skuldsaneringslagen (2006:000)

dels att i 12–16, 19, 21, 24, 25, 29 och 30 §§ samt i rubriken närmast före 16 § ordet ”kronofogdemyndigheten” skall bytas ut mot ”Krono- fogdemyndigheten”,

dels att i 22, 28 och 29 §§ ordet ”kronofogdemyndighetens” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndighetens”,

dels att i 36 § ordet ”kronofogdemyndighet” skall bytas ut mot ”Kro- nofogdemyndigheten”,

dels att 10 och 27 §§ skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2005/06:124

Föreslagen lydelse

10 § En ansökan om skuldsanering

skall göras skriftligen hos kronofogdemyndigheten i den region där gäldenären är bosatt. Är gäldenären inte bosatt i Sverige, skall ansökan göras hos Kronofogdemyndigheten i Stock- holm. Har ansökan gjorts hos en kronofogdemyndighet som inte är behörig, skall ärendet genast lämnas över till den krono- fogdemyndighet som enligt hand- lingarna är behörig.

Ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av gäldenären.

		27 §
En	ansökan om upphävande		En	ansökan	om upphävande
eller ändring enligt 24 eller 25 §			eller ändring enligt 24 eller 25 §
av ett beslut om skuldsanering			av ett beslut om skuldsanering
skall göras skriftligen hos den			skall	göras	skriftligen	hos
kronofogdemyndighet som anges i			Kronofogdemyndigheten. Ansökan
10 §.	Ansökan skall innehålla		skall innehålla uppgifter om
uppgifter om
1. det beslut som avses, och			1. det beslut som avses, och
2. de	omständigheter	som	2. de	omständigheter		som
åberopas till stöd för upphävande			åberopas till stöd för upphävande
eller ändring.			eller ändring.
Om en ansökan är bristfällig tillämpas 12 §.

107

2.76	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:000) om	Prop. 2005/06:200
	ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 35 § sekretesslagen (1980:100) i stället för dess lydelse enligt lagen (2006:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2005/06:124 Föreslagen lydelse

7 kap.

35 §

Sekretess gäller hos kommunal	Sekretess gäller hos kommunal
budget- och skuldrådgivare, kro-	budget- och skuldrådgivare, Kro-
nofogdemyndighet eller domstol i	nofogdemyndigheten eller domstol
ärende om skuldsanering för upp-	i ärende om skuldsanering för
gift om enskilds personliga för-	uppgift om enskilds personliga
hållanden, om det kan antas att	förhållanden, om det kan antas att
den enskilde eller någon honom	den enskilde eller någon honom
närstående lider men om uppgiften	närstående lider men om uppgiften
röjs. Sekretessen gäller dock inte	röjs. Sekretessen gäller dock inte
beslut i ärendet.	beslut i ärendet.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

108

2.77 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:000) om Prop. 2005/06:200 ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande

statliga fordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. i stället för dess lydelse enligt lagen (2006:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2005/06:124				Föreslagen lydelse
				4 §
Beslut	om	nedsättning	av	Beslut om nedsättning av
fordran fattas av kronofogde-				fordran fattas av Kronofogde-
myndigheten i den region där				myndigheten.
gäldenärens hemortskommun			är
belägen.	Om gäldenären saknar
hemortskommun i landet, fattas
beslutet	av	Kronofogdemyndig-

heten i Stockholm.

Kronofogdemyndigheten företräder det allmänna som borgenär vid skuldsanering.

109

Prop. 2005/06:200

3 Ärendet och dess beredning

I en skrivelse som kom in till Finansdepartementet den 7 november 2001 hemställde Riksskatteverket om bildandet av en ny skattemyndighet genom sammanslagning av Riksskatteverket och de dåvarande tio skattemyndigheterna. Som underlag för sin hemställan gav verket in en rapport (RSV Rapport 2001:11, En ny skattemyndighet). Rapporten bearbetades inom Finansdepartementet och resultatet redovisades i departementspromemorian Det nya Riksskatteverket (Ds 2002:15). Efter remissbehandling av promemorian föreslog regeringen i proposition den 15 maj 2003 (prop. 2002/03:99) att de tio skattemyndigheterna och Riksskatteverket skulle avvecklas och att en ny myndighet, Skatteverket, skulle inrättas. Under en övergångstid skulle Skatteverket fungera som central myndighet även inom kronofogdemyndigheternas verksamhets- område. Riksdagen har bifallit regeringens förslag (bet. 2003/04:SkU2, rskr. 2003/04:17).

Genom beslut den 21 november 2002 bemyndigade regeringen chefen
för Finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
utreda hur frågan om kronofogdemyndigheternas organisation och
arbetsuppgifter skulle lösas om Riksskatteverket och de tio skattemyn-
digheterna bildade en myndighet.
I oktober 2003 avlämnade utredaren sitt betänkande En kronofog-
demyndighet i tiden (SOU 2003:97). En sammanfattning av betänkandet
finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 2. Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i
bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i
Finansdepartementet (dnr Fi2003/5920).
Utredarens förslag innefattar bl.a. att det inrättas en rikstäckande
kronofogdemyndighet som är helt fristående från Skatteverket. Den nya
Kronofogdemyndigheten skall inte svara för några arbetsuppgifter av
borgenärskaraktär vid indrivning av det allmännas fordringar. Dessa
uppgifter skall i stället skötas av Skatteverket och andra debiterande
myndigheter. Med en sådan ordning kan begreppen allmänt respektive
enskilt mål utmönstras ur utsökningslagstiftningen, vilket utredaren
föreslår.
Med utgångspunkt i utredarens förslag och mot bakgrund av de
remissvar som inkommit uttalade regeringen i budgetpropositionen för
2005 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 3) att exekutionsväsendets indelning i
regioner skulle upphöra den 1 januari 2006. Regeringen skulle
återkomma till frågan om den rikstäckande verksamhetens
organisatoriska hemvist. I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1
utg.omr. 3) slog regeringen fast att bedömningen om en rikstäckande
myndighet kvarstod. Eftersom diskussionerna om den närmare utform-
ningen av den framtida organisationen hade dragit ut på tiden saknades
det förutsättningar för att genomföra den rikstäckande myndigheten som
tidigare aviserats redan till årsskiftet 2005/2006. Vidare redovisade
regeringen bedömningen att ansvaret för administrativ ledning och
styrning av verksamheten liksom hittills borde ligga på Skatteverket.
Regeringen lägger i detta ärende fram förslag till den närmare
utformningen av exekutionsväsendets organisation i linje med vad som	110
	110

4	Bakgrund och tidigare överväganden	Prop. 2005/06:200

Sedan 1950-talet har kronofogdemyndigheternas organisation varit föremål för ett flertal utredningar. I enlighet med förslag av 1957 års polisutredning i betänkandet Huvudmannaskapet för polisväsendet m.m. (SOU 1961:34) beslutades 1962 att sambandet mellan polis- och åklagarväsendet och den exekutiva verksamheten skulle brytas. Beträffande exekutionsväsendets framtida organisation angavs att en allmän samordning av exekutionsväsendet borde komma till stånd. Vidare beslutades att utmätningsmannen skulle benämnas kronofogde och att staten skulle överta huvudmannaskapet för exekutionsväsendet (prop. 1962:148, SU 1962:183, rskr. 387). Antalet utmätnings- mannadistrikt reducerades så att landet delades in i 81 kronofogdedistrikt som i stort sammanföll med polis- och åklagardistrikten.

I samband med förstatligandet av exekutionsväsendet inrättades en
nämnd bestående av särskilda sakkunniga, Exekutionsväsendets
organisationsnämnd (EON). EON fick en rådgivande och samordnande
funktion och hade även uppgiften som central myndighet för
exekutionsväsendet. Denna ordning för exekutionsväsendets centrala
organisation var endast provisorisk. År 1969 gjordes därför en utredning
om centralorgan inom exekutionsväsendet (UCE-utredningen).
Förutsättningar för en sådan utredning ansågs föreligga i och med
förslaget om att inrätta Riksskatteverket den 1 januari 1971.
Utredningen konstaterade i betänkandet, Centralorgan inom
exekutionsväsendet – översyn av landets indelning i kronofogdedistrikt
(Ds C 1971:2 s. 100 f.), att en grundläggande förutsättning för att
kronofogdemyndigheternas verksamhet skulle omfattas av förtroende
från allmänheten var att de judiciella uppgifterna utövades på ett
opartiskt sätt. Särskilt viktigt ansågs detta vara beträffande de allmänna
målen, eftersom utmätningsmannen i dessa mål även hade att tillvarata
fiskala intressen. Enligt utredningens bedömning hade kronofogde-
myndigheternas dubbla funktioner i de allmänna målen inte inverkat
menligt på förtroendet för kronofogdemyndigheterna. Inte heller hade det
föranlett några problem i praktiken. Utredningen underströk emellertid
att deras bedömningar byggde på dåvarande förhållanden och att det var
möjligt att man i framtiden, om den judiciella verksamheten skulle öka
väsentligt, kunde anföra organisatoriska skäl för att de judiciella
uppgifterna avskiljdes från övriga arbetsuppgifter. En uppdelning av
uppgifterna på skilda myndigheter skulle kunna tänkas vara nödvändig
för att tillgodose intresset av effektivitet i skatteindrivningen. Dessutom
var det sannolikt att en sådan åtgärd även skulle stärka allmänhetens
tilltro till objektiviteten och eliminera risken för konflikt mellan nämnda
effektivitetsintresse och intresset av opartiskhet i de judiciella avgöran-
dena.
De alternativ som diskuterades var Riksskatteverket och det blivande
Domstolsverket, som då var under uppbyggnad. Vid valet mellan dessa
två verk konstaterade utredningen att skatteindrivningen representerade
en övervägande del av verksamheten och att skattemålens andel och
betydelse krävde särskilt hänsynstagande och speciella åtgärder i form av
samordning m.m. De enskilda målen och de judiciella avgörandena i	112
	112

allmänna mål hade däremot ett nära samband med den verksamhet som Prop. 2005/06:200 bedrevs vid de allmänna domstolarna. Bevakning och information om

den exekutionsrättsliga lagstiftningen samt behovet av att samordna nämnda lagstiftning med angränsande lagstiftning talade för det blivande Domstolsverket som centralorgan. Frågor om organisation och utbildning påverkades i hög grad av den exekutionsrättsliga lagstiftningen. Detta talade också för Domstolverket.

Utredningen konstaterade dock att den judiciella verksamheten hade en betydligt mindre omfattning än indrivningsverksamheten (härmed torde avses indrivning av allmänna mål). Beträffande tilltron till kronofog- demyndigheternas objektivitet förelåg inte heller skäl som talade mot att de centrala uppgifterna i den judiciella verksamheten förlades till Riksskatteverket. Av dessa anledningar föreslogs Riksskatteverket som centralorgan. Beträffande kronofogdedistrikten föreslogs en reducering från de dåvarande 81 distrikten till 35, varvid 19 län skulle bilda vartdera ett kronofogdedistrikt.

4.1Riksskatteverket som centralmyndighet

Frågan om centralorgan och landets indelning i kronofogdedistrikt anmäldes i 1972 års budgetproposition (prop. 1972:1 bil. 14). Föredragande departementschef anslöt sig i allt väsentligt till utredningens förslag om centralorgan. När det gällde valet av ett samordnat centralorgan angav föredraganden att indrivningen av skatter och andra offentligrättsliga fordringar representerade och skulle även under överskådlig framtid representera en övervägande del av kronofogdemyndigheternas verksamhet. Sambandet mellan taxering och uppbörd och själva indrivningen fordrade dessutom särskilda sam- ordningsåtgärder mellan de verkställande myndigheterna. Detta gällde även prioritering och planering på central nivå för de olika verksam- hetsgrenarna. Även ADB och utbildningsfrågor talade för en samord- ning.

Vid riksdagsbehandlingen uttalades bl.a. att en önskad samverkan mellan taxerings- och indrivningsmyndigheterna i viss mån talade för ett samordnat centralorgan, även om betydelsen av detta inte borde överdrivas. Sett från skatteuppbördssynpunkt var en samordning önskvärd även när det gällde prioritering och planering. För en samordning talade vidare önskvärdheten av samverkan i fråga om ADB och viss utbildning. Enligt utskottet borde dock beaktas att kronofogdemyndigheternas arbete hade en speciell och en för allmänna och enskilda mål gemensam reglering. Vidare uttalades att utvecklingen av kronofogdemyndigheternas verksamhet och möjligheten att de tillfördes nya arbetsuppgifter i fråga om betalningsförelägganden, konkurser m.m., kunde medföra en förskjutning av verksamheten mot det judiciella arbetet. En sådan utveckling och ytterligare tänkbara reformer kunde leda till nya ställningstaganden som inte fick bindas av valet av organisationsform. Detta i sin tur talade för att centralmyndighetens uppgifter hanterades av t.ex. en särskild avdelning.

Riksskatteverket blev centralmyndighet för administrationen av

exekutionsväsendet den 1 juli 1973. Regionalt var dock kronofogde-

113

myndigheterna i vissa avseenden, t.ex. i fråga om budget och medels- Prop. 2005/06:200 tilldelning, fortfarande underställda länsstyrelserna, som också svarade

för viss tillsyn över indrivning och redovisning av skatter och avgifter i länet. Länsstyrelsen var även överexekutor.

Som centralmyndighet hade Riksskatteverket direktivrätt i organisa- toriska och administrativa frågor. Bl.a. hade verket rätt att utfärda föreskrifter om kronofogdemyndigheternas organisation och tillämp- ningen av bestämmelserna om arbetsfördelning samt svara för frågor rörande utbildning, tillsättning av vissa tjänster och utöva viss tillsyn över exekutionsväsendet. Däremot hade verket begränsade befogenheter att styra och leda den exekutiva verksamheten. Avsaknaden av klara och effektiva styrfunktioner över exekutionsväsendets samlade verksamhet innebar att Riksskatteverket inte kunde ansvara för att inriktningen av indrivningsverksamheten skedde utifrån en för hela förvaltningen gemensam och samordnad målsättning.

4.2En kronofogdemyndighet i varje län och Riksskatteverkets nya roll

Efter principförslaget om ny indelning av landet i kronofogdedistrikt (prop. 1972:1, bil. 14) utreddes kronofogdemyndigheternas distriktin- delning, organisation och personella resurser ett flertal gånger. De förslag som lades fram genomfördes dock inte, utan distriktsindelningen förblev oförändrad ända fram till år 1988.

I prop. 1986/87:52, Exekutionsväsendets organisation m.m., konstaterade regeringen att de lednings- och styrproblem, som genom 1987 års reform avhjälpts inom skatteförvaltningen, kvarstod inom exekutionsväsendet. Vidare angavs att kronofogdemyndigheterna var för små och sårbara för att klara av de alltmer komplicerade indrivnings- fallen. Begränsade befordringsmöjligheter, svårigheten att rekrytera kompetent personal på alla nivåer till mindre orter och det begränsade erfarenhetsutbyte som verksamheten gav, hämmade vidare personalens egen utveckling. En annan negativ effekt av de små myndigheterna var att organisationen saknade förutsättningar att på ett enkelt sätt omfördela resurser vid ändrade förhållanden som påverkade arbetsbelastningen. Vidare komplicerades det administrativa arbetet vid kronofogdemyn- digheterna av att de administrativa funktionerna var fördelade mellan Riksskatteverket, länsstyrelserna och kronofogdemyndigheterna. Det ansågs därför nödvändigt att ändra exekutionsväsendets organisation.

Vid bedömningen av vilka krav som skulle kunna ställas på en ny organisation utgick regeringen från det funktionella sambandet mellan taxering, debitering och uppbörd å ena sidan och indrivning å andra sidan och att detta ställde krav på samarbete på olika myndighetsnivåer. I propositionen diskuterades fyra alternativa lösningar. En lösning var att infoga kronofogdemyndigheterna i skatteförvaltningen, vilket skulle innebära att det exekutiva arbetet i de enskilda målen utfördes av skattemyndigheterna. En sådan ordning skulle dock kunna rubba allmänhetens tilltro till exekutionsväsendets opartiskhet. En annan lösning var att dela verkställigheten mellan skattemyndigheten och

kronofogdemyndigheten så att skattemyndigheten verkställde allmänna

114

mål och kronofogdemyndigheten enskilda mål. Ett delat Prop. 2005/06:200 exekutionsväsende skulle emellertid kräva dubbla organisationer,

medföra dubbelarbete och därmed bli kostsamt. Som en ytterligare lösning diskuterades möjligheten att skilja ut arbetet med de s.k. borgenärsfunktionerna och föra över dessa till skatteförvaltningen. De exekutiva arbetsuppgifterna skulle då behållas hos kronofogdemyn- digheterna. En sådan modell fanns i Finland och skulle kunna vara till fördel i fiskalt hänseende eftersom uppbörden då skulle samordnas med indrivningen. En sådan uppdelning skulle dock kunna medföra att indrivningen blev mer omständlig och dyrare. Det sista alternativet som diskuterades var att behålla dåvarande verksamhetsform. Med detta avsågs att kronofogdemyndigheterna även fortsättningsvis verkställde allmänna och enskilda mål samt utövade vissa borgenärsfunktioner. För att en sådan ordning skulle kunna fungera krävdes att kronofogde- myndigheternas organisation bättre anpassades till skattemyndigheternas regionala organisation och att det tillskapades en gemensam ledning av kronofogdemyndigheterna och skattemyndigheterna. På så sätt skulle man uppnå nödvändiga samordnings- och samarbetseffekter i förhållande till skattemyndigheterna. Regeringen föreslog därför att det skulle bildas en kronofogdemyndighet i varje län och att Riksskatteverket även skulle leda exekutionsväsendets verksamhet.

Den 1 juli 1988 ändrades kronofogdemyndigheternas organisation på det sätt som föreslagits så att en kronofogdemyndighet bildades i varje län. De nybildade länskronofogdemyndigheterna underställdes Riks- skatteverket som chefsmyndighet med bl.a. direktivrätt för kronofogde- myndigheternas hela verksamhet. Därmed övertog verket det över- gripande ansvaret även för hela exekutionsväsendets verksamhet. Som chefsmyndighet fick verket nu ansvar för att leda, styra och samordna hela skatteväsendets och exekutionsväsendets respektive verksamheter, inklusive resurs- och personalfrågor.

4.3Kronofogdemyndigheternas regionalisering 1997

Även om omorganisationen 1988 hade inneburit ett stort framsteg stod det klart att länsindelningen inte var en i alla avseenden bra lösning. Många av myndigheterna var fortfarande så små att de inte gav ett tillräckligt underlag för att handha olika interna stödfunktioner på ett kostnadseffektivt sätt. Likaså hade de mindre myndigheterna svårt att upprätthålla tillräcklig kompetens för vissa operativa funktioner där kravet på specialistkunnande var stort men arbetsvolymerna små i förhållande till det huvudsakliga arbetet – indrivningsarbetet. Beträffande interna stödfunktioner ökade kompetenskraven, bl.a. på grund av ett ökat behov av anpassning till ny teknik m.m. (administrativ utveckling). Dessutom skärptes kraven på uppföljning och analys av verksamheten.

Under åren 1992 och 1993 gjorde Riksskatteverket ytterligare två utredningar rörande kronofogdemyndigheternas organisation, Regionali- seringsutredningen, REGU (RSV rapport 1992:8) och Samverkans- utredningen, SAMU (RSV rapport 1993:6). Syftet med utredningarna var att överbrygga en del av de problem som kvarstod efter 1988 års

115

5	Kronofogdemyndigheternas nuvarande	Prop. 2005/06:200

organisation och verksamhet

5.1Skatteverkets roll

5.1.1Instruktionen för exekutionsväsendet

I 5 § förordningen (2003:1106) med instruktion för Skatteverket hänvisas i fråga om verkets uppgifter inom exekutionsväsendet till förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet. I denna avses med exekutionsväsendet Skatteverket och kronofogdemyndigheterna (1 kap. 1§).

Enligt 1 kap. 2 § instruktionen för exekutionsväsendet är Skatteverket chefsmyndighet inom exekutionsväsendet. I 2 kap. 1 § föreskrivs att Skatteverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar, frågor om indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., frågor om betalningsföreläggande och handräckning, frågor om frivillig skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334), frågor om tillsyn i och lönegaranti vid konkurs samt frågor om lönegaranti vid företagsrekonstruktion, om något annat inte följer av särskilda föreskrifter. Enligt 2 kap. 2 § skall verket särskilt meddela föreskrifter om verkställighet av lag enligt särskilda bemyndiganden, genom allmänna råd och uttalanden verka för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid rättstillämpningen inom verksamhetsområdet, lämna direktiv om organisationen och arbetsformerna inom exekutionsväsendet, fördela de ekonomiska och andra resurser som ställs till exekutions- väsendets förfogande, följa upp kronofogdemyndigheternas ekonomiska redovisning och analysera resultatet, samt verka för att betal- ningsförpliktelser och andra förpliktelser som kan bli föremål för verkställighet fullgörs i rätt tid och ordning. Verket skall även i övrigt enligt de riktlinjer som statsmakterna har angett meddela de föreskrifter och andra beslut som behövs för att uppnå samordning, rationalisering och enhetlighet vid arbetet inom exekutionsväsendet.

Inom exekutionsväsendets verksamhetsområde företräder Skatteverket staten vid domstol, om det inte särskilt föreskrivs att detta ankommer på kronofogdemyndigheten. Verket får bestämma att en kronofogdemyn- dighet skall företräda staten i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden (2 kap. 3 §).

Enligt 2 kap. 4 § skall verket årligen avge budgetunderlag eller underlag för fördjupad prövning för exekutionsväsendet. I 2 kap. 6 § föreskrivs att uppgifter som Skatteverket har i sin roll som chefs- myndighet och central förvaltningsmyndighet skall utföras vid verkets huvudkontor.

5.1.2Organisation m.m.

Vid Skatteverkets huvudkontor har kronofogdeavdelningen det samlade ansvaret för ledning, styrning, utveckling och uppföljning av verksamheten vid kronofogdemyndigheterna inom områdena utsökning

117

och indrivning, summarisk process, tillsyn i konkurser, skuldsanering Prop. 2005/06:200 samt förebyggande kommunikation.

Kronofogdeavdelningen är underindelad utifrån kronofogdemyndig- heternas verksamhetsprocesser. Indrivningsenheten ansvarar för ledning, styrning, uppföljning och utveckling avseende utsökning och indrivning och obeståndsenheten ansvarar för motsvarande för övriga verksam- hetsprocesser. Obeståndsenheten svarar också för utlandsindrivning och processverkamhet. Dessutom finns en analysenhet som ansvarar för verksamhetsanalys, förstudier och större utvecklingsprojekt samt en planeringsenhet som samordnar planering och uppföljning av krono- fogdemyndigheternas verksamhet. Planeringsenheten ansvarar även för alla processgemensamma frågor. Kronofogdeavdelningen leder krono- fogdemyndigheternas gemensamma kundcenterverksamhet. Till stöd för avdelningschefen finns ett mindre sekretariat. Totalt sett finns på kronofogdeavdelningen ca 67 årsarbetskrafter.

Vid Skatteverkets huvudkontor finns ett antal staber som består av funktioner som generaldirektören behöver för att utöva sin ledning och styrning av Skatteverket och kronofogdemyndigheterna. Staberna är rådgivande i strategiska frågor och tar fram förslag till riktlinjer och beslutsunderlag inom sina områden. I vissa fall beslutar staberna själva om riktlinjer inom sina områden. De har även samordnande och uppföljande roller. Staberna är beställare av verksamhetsstöd för Skatteverket och kronofogdemyndigheterna. De staber som finns är en verksledningsstab, en personalstab, en kommunikationsstab, en utvecklingsstab, en IT-stab och en säkerhetsstab.

Avdelningen Verksamhetsstöd för skatt och KFM utgör en gemensam resurs för Skatteverket och kronofogdemyndigheterna och tillhandahåller och utför tjänster för hela den samlade förvaltningens verksamhet. Avdelningens uppgift är att svara för administrativt stöd till verksam- heten inom följande områden:

–administrativt stöd till verksamhetens kärnprocesser,

–personaladministration och kompetensförsörjning,

–ekonomi, (redovisning, lön), upphandling, lokalförsörjning och internservice

–kommunikation,

–generell förvaltning (arkiv- och diariefrågor),

–IT-stöd, (drift, underhåll, utveckling),

–infrastruktur

–säkerhet

Kronofogdemyndigheternas insyn i och möjligheter att påverka Verksamhetsstöd för skatt och KFM säkerställs dels genom att kronofogdeavdelningen är beställare av stöd till kärnprocesserna, dels genom deltagande i ett strategiskt samverkansråd. Rådets uppgifter är dels att säkerställa att den beslutade beställar-/utförarmodellen fungerar som avsett, dels att garantera de två beställarnas (Skatteverkets och kronofogdemyndigheternas) likvärdighet.

118

5.2	De tio kronofogdemyndigheternas uppgifter och	Prop. 2005/06:200
	organisation

5.2.1Instruktionen

Som redan nämnts finns sedan år 1997 tio regionala myndigheter med den sätesort och det geografiska verksamhetsområde som anges i 3 kap. 5 § förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet.

Enligt 3 kap. 1 § förordningen med instruktion för exekutionsväsendet har kronofogdemyndigheterna följande uppgifter. Kronofogdemyndig- heterna är regionala myndigheter för frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar, för frågor om indrivning enligt indrivningslagen, om något annat inte följer av särskilda föreskrifter samt för handläggning av mål enligt lagen (1990:746) om betalnings- föreläggande och handräckning och ärenden om frivillig skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334). Kronofogdemyndigheterna är också regionala myndigheter för frågor om tillsyn i konkurser. Som verkställande myndighet skall kronofogdemyndigheterna dessutom verka för att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som kan bli föremål för verkställighet fullgörs i rätt tid och ordning.

5.2.2 Ledning och organisation i regionerna m.m.

Kronofogdemyndigheterna hade sammanlagt omkring 2 500 fast anställda under år 2005.

Regionkronodirektören är chef för kronofogdemyndigheten, 3 kap. 3 §
förordningen med instruktion för exekutionsväsendet. Enligt 3 kap. 4 §
förordningen skall kronofogdemyndighetens styrelse bestå av högst tio
personer med regionkronodirektören som ordförande.
I 3 kap. 6 § föreskrivs att det vid varje kronofogdemyndighet skall
finnas en enhet för tillsyn i konkurser. I övrigt får varje
kronofogdemyndighet organiseras med de avdelningar och enheter som
Skatteverket bestämmer. Särskilt föreskrivs att de avdelningar och
enheter som handhar exekutiv verksamhet samt enheterna för tillsyn i
konkurser skall ledas av kronofogdar, 3 kap. 7 §. Skatteverket får
emellertid i det enskilda fallet medge undantag från kravet på
kronofogdekompetens om det finns särskilda skäl. Detta har också skett i
ett flertal fall.
Gemensamt för samtliga myndigheter är således att det finns en enhet
för tillsyn i konkurser. På detta sätt markeras vikten av att denna
verksamhet hålls åtskild från övrig verksamhet vid kronofogdemyndig-
heterna.
I övrigt skiljer sig den interna organisationen åt beroende på bl.a.
myndigheternas storlek.
Inom indrivningsverksamheten (uppdelat på olika fältenheter och på en
specialindrivningsenhet för de mer komplexa ärendena) handläggs mål
om verkställighet av betalningsförpliktelser till det allmänna, enskilda
och företag liksom mål om verkställighet av en rad andra förpliktelser
eller säkerhetsåtgärder såsom handräckning enligt bl.a. konsument-
kreditlagen (1992:830) och lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m.fl., kvarstad och betalningssäkring, avhysning, intrångs-	119
	119

undersökning m.m. Vidare hanteras uppgiften att företräda det allmänna Prop. 2005/06:200 som borgenär vid indrivning av det allmännas skulder.

Vid kronofogdemyndigheterna finns dessutom funktioner för den förebyggande kommunikationen, summarisk process, skuldsanering och tillsyn i konkurser.

Kronofogdemyndigheternas verksamhet bedrivs dels från myndigheternas huvudkontor, belägna på respektive myndighets sätesort, dels från ett antal lokalkontor inom regionernas verksamhetsområden. Flera av verksamhetsgrenarna har dock koncentrerats till ett eller ett fåtal kontor.

5.3Närmare om verksamheten

Kronofogdemyndigheternas verksamhet består i huvudsak av de fem verksamhetsgrenarna verkställighet av betalningsförpliktelser och andra förpliktelser (utsökning), summarisk process (betalningsföreläggande och handräckning), skuldsanering, tillsyn i konkurser och förebyggande kommunikation. Med undantag för verksamhetsgrenen förebyggande kommunikation är samtliga verksamheter författningsreglerade.

Verkställighet enligt utsökningsbalken och indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. (indrivningslagen) är den dominerande verksamheten och tar i anspråk cirka 80 procent av resurserna. Den näst största verksamheten är summarisk process med ca 12 procent och därefter följer, utan någon inbördes rangordning, skuldsanering, tillsyn i konkurser och förebyggande verksamhet.

5.3.1Utsökning

I utsökningsbalken regleras bl.a. verkställighet av betalningsförpliktelser och andra förpliktelser eller säkerhetsåtgärder. Balkens bestämmelser kompletteras av bestämmelser som meddelats av regeringen, främst utsökningsförordningen (1981:981) och förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna.

Utsökningsförfarandet är uppbyggt så att kronofogdemyndigheten på uppdrag av en borgenär eller sökande tvångsvis verkställer rättsanspråk som fastställts i en exekutionstitel. Mål om verkställighet hos kronofogdemyndigheterna benämns utsökningsmål och handläggs som allmänna mål eller enskilda mål. Allmänna mål grundar sig på offentligrättsliga fordringsanspråk och avser det allmännas – statens eller kommuns – fordran på skatter, böter, allmänna avgifter m.m. Enskilda mål avser skulder till enskilda och företag och grundar sig på privaträttsliga fordringsanspråk. Även stat och kommun kan vara borgenär i ett enskilt mål, t.ex. när staten tillerkänts skadestånd. Som enskilt mål räknas även bl.a. avhysning och annan verkställighetsåtgärd eller säkerhetsåtgärd oavsett om det är staten, kommunen, företag eller enskild som är sökanden. Allmänna mål avser således enbart betalningsförpliktelser till det allmänna, medan enskilda mål kan avse såväl betalningsförpliktelser som andra förpliktelser till enskilda, staten eller annan.

120

Verkställigheten av en betalningsförpliktelse inleds med att gäldenären underrättas om målet och ges möjlighet att betala frivilligt inom viss tid. Om fordringen inte betalas gör kronofogdemyndigheten en s.k. tillgångsundersökning för att klarlägga gäldenärens inkomst- och anställningsförhållanden, familjeförhållanden och försörjningsbörda samt ta reda på om gäldenären har några utmätningsbara tillgångar. Omfattningen av undersökningen är beroende av ansökans innehåll, gäldenärens förhållanden och övriga omständigheter. Undersökningen görs i stor utsträckning genom efterforskning i olika databaser och andra register samt kontakt med gäldenären. Kronofogdemyndigheten kan även genomföra förrättning i gäldenärens bostad och eventuell verksam- hetslokal. Vid behov får kronofogdemyndigheten hålla förhör med gäldenären eller tredje man. I allmänna mål skall kronofogde- myndigheten, utöver tillgångsundersökningen, även göra en gäldenärs- utredning, som bl.a. syftar till att ta reda på om det finns exempelvis skattefordringar som ännu inte har överlämnats för indrivning.

Den verkställighetsform som står till buds när det gäller betalningsförpliktelser är i huvudsak utmätning. Utmätning innebär att egendom som tillhör den betalningsskyldige tas i anspråk av kronofogdemyndigheten och realiseras, varefter influtna medel används till betalning av sökandens fordran. Utmätning kan ske i såväl lös egendom (kontanter, bil, bostadsrätt m.m.) som fast egendom (fastigheter) och avse hela eller del av egendomen (ideell andel). Utmätning kan vidare avse en fordran eller en rättighet. Utmätta fordringar skall om möjligt drivas in i stället för att säljas. En särskild verkställighetsform är utmätning av lön.

Vissa slag av egendom är undantagna från utmätning, bl.a. sådan egendom som är nödvändig för ett hem och dess skötsel. Viss del av gäldenärens lön eller motsvarande är också undantagen genom bestämmelser om s.k. förbehållsbelopp.

I 16 kap. utsökningsbalken regleras s.k. annan verkställighet. Härmed avses verkställighet av andra förpliktelser än betalningsskyldighet och säkerhetsåtgärder (kvarstad och betalningssäkring). Till den första kategorin – andra förpliktelser – hör skyldigheten att avflytta från t.ex. en lägenhet eller fastighet. Sådan skyldighet verkställs genom avhysning. Även handräckning räknas till denna kategori. Med handräckning avses bl.a. uttagande av viss lös egendom eller återställande av rubbad besittning och förpliktelse att utföra visst arbete, t.ex. riva en byggnad. Verkställighet av andra förpliktelser än avhysning kan vara av mycket skiftande slag.

Sedan år 1994 överklagas kronofogdemyndighetens beslut hos tingsrätt (tidigare hovrätt). Av landets tingsrätter är 24 behöriga att pröva överklaganden i utsökningsmål, en i vart och ett av länen före senare års ändringar i länsindelningen. Ett överklagande kan avse kronofogde- myndighetens beslut om att avslå eller bifalla invändning mot ansökan om verkställighet, beslut om utmätning, försäljning, fördelning eller redovisning av medel osv.

Utöver uppgiften att verkställa olika förpliktelser i utsökningsmål enligt utsökningsbalken skall kronofogdemyndigheten i liknande former handlägga vissa andra typer av mål och ärenden, exempelvis verk- ställighet av handräckning enligt konsumentkreditlagen (1992:830) eller

Prop. 2005/06:200

121

lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. och Prop. 2005/06:200 intrångsundersökningar på det immaterialrättsliga området.

5.3.2Summarisk process

Den 1 januari 1992 fick kronofogdemyndigheterna till uppgift att handlägga mål enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Fram till dess hade tingsrätterna handlagt mål i den summariska processen. Ett grundläggande syfte med det nya summariska betalningsförfarandet var att förbättra förutsättningarna för borgenärerna att snabbt, enkelt och billigt få verkställighet hos de gäldenärer som inte betalar frivilligt. Förutom införandet av ett förenklat och mer enhetligt regelverk samt en överflyttning av handläggningen till kronofogde- myndigheterna infördes för hela landet IT-stöd för handläggningen. Hos tingsrätterna hade verksamheten bara i begränsad utsträckning varit IT- stödd.

Den principiella aspekten på en överflyttning diskuterades i förarbetena till lagen om betalningsföreläggande och handräckning (prop. 1990/91:126, bet. 1990/91:LU34, rskr. 1990/91:332, SFS 1990:746). En invändning som hade framförts mot att kronofogde- myndigheterna tog över den summariska processen, var att den i grunden utgjorde en dömande verksamhet och att det från principiella och sakliga utgångspunkter ansågs mer lämpligt att uppgifterna låg på domstolarna. I propositionen uttalades att inslaget av judiciell verksamhet var obetydligt beträffande betalningsföreläggande. Bortsett från en viss formell granskning av ansökningshandlingarna var det meningen att kronofog- demyndigheterna i det summariska förfarande som föreslagits i promemorian, i de allra flesta av målen endast skulle konstatera huruvida svaranden bestritt ansökningen eller inte. Om ansökningen var obestridd skulle utslag utfärdas. Om ansökningen bestreds skulle målet, på sökandens begäran, överlämnas till tingsrätt, där den egentliga tvistlösningen skulle äga rum. Däremot var inslaget av judiciell verksamhet större när det gällde vissa handräckningsmål eftersom det i dessa skulle vidtas en materiell prövning. Avgörandena avsågs dock inte få rättskraft i egentlig mening. I propositionen betonades även att handräckningsmålen före utsökningsbalkens tillkomst hade handlagts hos överexekutor och inte vid domstol.

Även frågan om jäv diskuterades i propositionen med anledning av att en och samma myndighet nu skulle utfärda utslag avseende bl.a. betalningsskyldighet och sedan verkställa utslaget. Enligt föredraganden var nu nämnda ordning inte konstigare än den ordning som då förelåg, nämligen att tingsrätten handlade ett mål först inom den summariska processen och därefter som tvistemål. En särskild situation som beaktades var den att kronofogdemyndigheten, som företrädare för staten, var sökande i den summariska processen med anledning av t.ex. en talan om företrädaransvar för skatt. Någon jävsituation ansågs dock inte föreligga, eftersom myndighetens uppgift i dessa mål är begränsad till att konstatera huruvida ansökningen bestrids eller inte.

122

5.3.3

Skuldsanering

Prop. 2005/06:200

Skuldsaneringslagen (1994:334) trädde i kraft den 1 juli 1994. Skuldsaneringsförfarandet är avsett enbart för fysiska personer och är uppdelat i tre steg där gäldenären i det första steget på frivillig väg skall försöka nå en uppgörelse med sina borgenärer. Kommunerna har enligt 1§ skuldsaneringslagen en skyldighet att lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Misslyckas gäldenärens försök att på egen hand eller med hjälp av kommunens budget- eller skuldrådgivare nå en uppgörelse med sina borgenärer i steg ett, har han möjlighet att ansöka om skuldsanering hos kronofogdemyndigheten. Under förutsättning att gäldenären och samtliga borgenärer är överens kan kronofogde- myndigheten besluta om frivillig skuldsanering. Om någon motsätter sig förslaget skall ärendet överlämnas till tingsrätten som har möjlighet att besluta om skuldsanering även om någon eller några av borgenärerna motsätter sig det – s.k. tvingande skuldsanering. Ett beslut om skuldsanering, såväl frivillig som tvingande, innebär att gäldenären helt eller delvis befrias från betalningsskyldighet för de fordringar som omfattas av skuldsaneringen.

I förarbetena till lagen (prop. 1993/94:123, bet. 1993/94:LU26, rskr. 1993/94:303) diskuterades huruvida kronfogdemyndigheten kunde anses som olämplig att handha skuldsaneringsärenden mot den bakgrunden att kronofogdemyndigheten i vissa fall även företräder det allmänna, som kan vara en av flera borgenärer som deltar i ett skuldsaneringsförfarande. Slutsatsen blev dock att kronofogdemyndigheten inte kunde anses vara olämplig på grund av dels att förfarandet hos kronofogdemyndigheten inte mot någon annan borgenärs vilja kunde leda till att en skuldsanering fastställs, dels att samtliga fordringar i skuldsaneringsförfarandet skulle behandlas lika, dels att skattemyndigheten skulle företräda det allmänna när det gällde krav på skatter och avgifter och dels att uppgiften att hantera skuldsaneringsärenden ansågs falla väl in under vad kronofogdemyndigheten skulle syssla med. I sammanhanget bör nämnas att kronofogdemyndigheten sedan den 1 juli 1998 har uppgiften att företräda staten som borgenär även i skuldsaneringsärenden.

Vissa allmänna villkor måste vara uppfyllda för att en gäldenär skall beviljas skuldsanering. Ett sådant är att gäldenären skall vara kvalificerat insolvent. Med kvalificerat insolvent avses att gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. Vidare skall gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden vara sådana att det är skäligt att bevilja honom skuldsanering. Vid skälighetsbedömningen skall särskilt beaktas skuldernas ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och att på egen hand nå en uppgörelse med sina borgenärer samt det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering.

Regeringen har nyligen föreslagit en rad förenklingar i skuldsaneringsförfarandet (prop. 2005/06:124, Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande). Till dessa hör att det första steget, egenförsöket, slopas och att kronofogdemyndigheten skall fatta beslut i ett ärende även om en eller flera borgenärer motsätter sig en

123

skuldsanering. Vidare föreslås att Konsumentverket får uppdraget att stödja den budget- och skuldrådgivning som kommunerna skall svara för. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.

5.3.4Tillsyn i konkurser

Den 1 januari 1980 fick kronofogdemyndigheten uppgiften att utöva tillsyn över konkursförvaltningen. Därmed avskaffades rättens ombudsman som tillsynsorgan. Kronofogdemyndigheten ansågs lämplig att ta över tillsynsuppgiften eftersom myndigheten hade en stor exekutiv erfarenhet, en nära och löpande kontakt med konkursförvaltning, en i samband med indrivningsverksamheten tillägnad erfarenhet av arbetsmarknadspolitiska problem samt en lämplig organisation med Riksskatteverket som centralmyndighet. Det fördes dock i lagstiftningsärendet fram principiella betänkligheter mot att kronofog- demyndigheten, som var verksam i konkursen som borgenär, också skulle uppträda som tillsynsorgan. Statsmakterna har försökt att markera tillsynsmyndighetens självständighet bl.a. på det sättet att det, som redan framgått, föreskrivs i förordningen med instruktion för exekutions- väsendet att det vid en kronofogdemyndighet skall finnas en särskild enhet för konkurstillsyn. Karriärgången är visserligen öppen mellan denna enhet och andra delar av kronofogdemyndigheterna, men i 7 kap. 26 § konkurslagen (1987:672) föreskrivs att i fråga om jäv mot en tjänsteman vid tillsynsmyndigheten gäller, utöver vad som följer av 11 § förvaltningslagen (1986:223), att den som i allmänt mål har tagit befattning med indrivning av en fordran som görs gällande i konkursen inte får fullgöra någon tillsynsuppgift i konkursen.

Tillsynsmyndigheten skall övervaka att förvaltningen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt i överensstämmelse med konkurslagen och andra författningar. Den skall då särskilt se till att avvecklingen av konkursen inte fördröjs i onödan. Det viktigaste ändamålet med den offentliga tillsynen är att se till att avvecklingen av konkursboet bedrivs effektivt, dvs. till minsta möjliga kostnad och med bästa möjliga resultat för borgenärerna. Tillsynsmyndigheten skall dessutom bevaka vissa sam- hällsintressen. Eftersom samhället har ekonomiska engagemang i arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor, t.ex. genom den statliga lönegarantin, har det ansetts befogat att tillsynen även omfattar kontroll av hur konkursförvaltningen sköts i dessa delar. Tillsynsmyndigheten skall vidare tillse att förvaltaren sköter sina åligganden vad gäller att uppdaga ekonomisk brottslighet. Tillsynsmyndigheten skall dessutom generellt verka för en riktig och enhetlig tillämpning av gällande regler rörande konkursförvaltningen.

Tillsynsmyndigheten har också att utöva tillsyn över den statliga lönegarantin vid företagsrekonstruktion. Tillsynsmyndigheten företräder staten i mål om lönegaranti vid allmän domstol.

Konkurstillsynsutredningen föreslår i sitt betänkande Ny konkurstillsyn, SOU 2000:62, att tillsynsuppgifterna överförs till en ny myndighet. Utredningen föreslår också att tillsynen görs mer flexibel och att tillsynsmyndighetens möjligheter att själv prioritera sina insatser förstärks. Vidare föreslås att det obligatoriska edgångsförfarandet skall

Prop. 2005/06:200

124

bli fakultativt och att vissa ändringar görs i reglerna om handläggning av konkursärenden.

5.3.5Förebyggande kommunikation

Kronofogdemyndigheten skall verka för att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som kan bli föremål för verkställighet fullgörs i rätt tid och ordning. I detta ligger även att verka för en god betalningsmoral i samhället. Detta görs genom att såväl motverka företeelser som leder till onödig restföring som verka för att gäldenärer inte återkommer med nya skulder. Kronofogdemyndigheten arbetar därför med att förbättra sina kunskaper om olika företeelser som kan leda till överskuldsättning och om vilka samhällsgrupper som finns i riskzonen för att bli gäldenärer hos myndigheterna och därmed kunna minska risken att så sker och genom förebyggande åtgärder underlätta för enskilda och företag att göra rätt för sig. Arbetet drivs inom ramen för den förebyggande kommunikationen.

5.3.6Kronofogdemyndighetens borgenärsuppgifter

Allmänt om borgenärsrollen

Kronofogdemyndigheten är, som redan har framgått, förutom en partsneutral verkställande myndighet, även företrädare för det allmänna som borgenär i allmänna mål om verkställighet. Borgenärsuppgifterna regleras huvudsakligen i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. (indrivningslagen). Som borgenär har myndigheten möjlighet att vidta ett flertal åtgärder.

Utgångspunkten är att varje myndighet som har en fordran uppträder som borgenär och företräder staten i fordringsförhållandet. Beträffande fordringar som vid verkställighet enligt utsökningsbalken skall handläggas i enskilda mål enligt 1 kap. 6 § tredje stycket utsökningsbalken skall myndigheten enligt förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar vidta de åtgärder som är erforderliga för att få betalt. Det finns dock en möjlighet enligt 12 § förordningen att uppdra åt en annan myndighet, i praktiken Kammarkollegiet, eller åt ett företag som bedriver inkassoverksamhet, att bevaka och driva in myndighetens fordringar.

Utmärkande för allmänna mål är att de avser en fordran av offentligrättslig karaktär som tillkommer staten eller i vissa fall kommun och att staten eller kommunen företräds av kronofogdemyndigheten. De fordringar som handläggs i allmänna mål omfattas förutom av utsökningsbalken också av indrivningslagen. I de fall en fordran skall handläggas i ett allmänt mål skall den myndighet som innehar fordringen överlämna denna till kronofogdemyndigheten för indrivning inom viss kortare tid efter förfallodagen, vanligen två månader. I fråga om fordringar enligt skattebetalningslagen (1997:483) gäller vissa beloppsgränser för när en fordran skall överlämnas för indrivning. Indrivning skall begäras skyndsamt bl.a. om det kan antas att fordringen kommer att föranleda en konkursansökan. Den här ordningen innebär att det bara är hos kronofogdemyndigheten som det blir aktuellt med vissa

Prop. 2005/06:200

125

slags borgenärsåtgärder, t.ex. att ansöka om att gäldenären försätts i konkurs eller likvidation.

I viss utsträckning delar emellertid Skatteverket och kronofogdemyn- digheten på ansvaret för en och samma borgenärsuppgift. Skatteverket har bl.a. den grundläggande behörigheten att anta ackord, med möjlighet att uppdra åt kronofogdemyndigheten att ta över ansvaret i enskilda fall. Även talan om företrädaransvar enligt skattebetalningslagen kan med stöd av bemyndigande från Skatteverket utföras av en kronofogde- myndighet.

Vad kännetecknar en borgenärsåtgärd?

Borgenärsåtgärderna är principiellt åtskilda från de exekutiva åtgärder kronofogdemyndigheten vidtar i sin verkställande roll. En myndighets beslut i egenskap av part, s.k. partsbesked, innebär som regel inte myndighetsutövning. Med begreppet partsbesked avses i förvaltnings- rätten ståndpunkter som en myndighet intar när den företräder det allmänna som part i civilrättsliga och liknande förhållanden, t.ex. beslut att häva ett köp. Partsbesked har inga rättsverkningar och kan normalt inte överklagas till domstol.

De åtgärder som kronofogdemyndigheten har behörighet att vidta i sin borgenärsroll syftar främst till att tillgodose det allmännas intresse av att få betalt för sina fordringar. En övervägande del av kronofogde- myndighetens beslut som företrädare för det allmänna är därför att anse som partsbesked. I indrivningslagen föreskrivs uttryckligen att beslut enligt den lagen, med ett undantag, inte får överklagas.

De åtgärder som kan komma i fråga enligt indrivningslagen är betalningsanmaning, gäldenärsutredning, uppskov, avbetalning och avräkning, tagande av säkerhet, ackord, ansökan om konkurs, likvidation och företagsrekonstruktion, att företräda staten i konkurs och företagsrekonstruktion samt avbrytande av indrivning.

Indrivningslagen tillämpas inte fullt ut beträffande alla fordringar som handläggs i allmänna mål. Till de fordringar på vilka lagen tillämpas fullt ut hör i första hand böter, viten, alla slags skatter – oavsett om de betecknas som skatt eller avgift – och tullar.

Beträffande vissa andra slags fordringar är kronofogdemyndighetens behörighet mera inskränkt och omfattar inte ansökan om konkurs, likvidation eller företagsrekonstruktion eller avbrytande av indrivning.

Bestämmelserna om företagsrekonstruktion finns i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion. Flera skäl framfördes i förarbetena till den lagen (prop. 1995/96:5 och 1995/96:115, bet. 1995/96:LU11, rskr. 1995/96:279) för att ge kronofogdemyndigheten uppgiften att företräda staten vid företagsrekonstruktion. Sålunda angavs dels att rekonstruk- tionen är ett alternativ till andra åtgärder för att få en fordran betald, dels att kronofogdemyndigheten redan innan rekonstruktionsfrågan kommer upp har gjort viss utredning om företaget i samband med indrivningen och dels att det ansågs vara den lösning som mest låg i linje med de allmänna övervägandena bakom indrivningslagen.

De närmare bestämmelserna om statens medverkan i ackord finns i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. I den lagen finns också bestämmelser om statens medverkan i skuldsanering.

Prop. 2005/06:200

126

Prop. 2005/06:200

Borgenärsuppgifter som inte regleras i indrivningslagen

Skatter och flertalet andra fordringar som det allmänna har rätt till och som drivs in enligt indrivningslagen preskriberas enligt reglerna i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. De fordringar som omfattas av lagen preskriberas efter fem år. Länsrätten kan under vissa förutsättningar, bl.a. om gäldenären har överlåtit, undanskaffat eller upplåtit särskild rätt till egendom och det kan antas att han gjort detta för att försvåra det allmännas möjligheter att få betalt för fordringen, besluta om förlängning av preskriptionstiden. Den kronofogdemyndighet hos vilken målet om indrivning av fordringen är anhängigt är behörig att ansöka om förlängning.

Om en fordran inte utan väsentliga svårigheter kan drivas in i Sverige och gäldenären i fråga vistas utomlands eller i annat fall kan antas ha egendom i utlandet kan kronofogdemyndigheten göra framställning om biträde av utländsk myndighet. En förutsättning är att det finns stöd i internationella överenskommelser som införlivats i svensk lagstiftning eller i EG-rätten. När det gäller offentligrättsliga fordringar är det bara i fråga om skatt och, främst inom Norden, socialavgifter och böter som bistånd kan begäras. Bestämmelser om bistånd med indrivning finns i ett antal av Sveriges skatteavtal, i det nordiska handräckningsavtalet och i Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Bistånd kan också begäras med stöd av EG:s indrivningsdirektiv, 76/308/EEG.

Behöriga myndigheter att göra framställning till en annan stat om bistånd är Kronofogdemyndigheten i Stockholm, såvitt avser bistånd med stöd av det nordiska handräckningsavtalet, och Skatteverket i övriga fall.

5.3.7Vissa andra arbetsuppgifter hos kronofogdemyndigheten

Utöver vad som nu har sagts har kronofogdemyndigheten ett antal arbetsuppgifter av mycket varierande slag men till största delen av relativt liten omfattning.

En sådan uppgift är övervakning av efterlevnaden av näringsförbud som någon har meddelats enligt lagen (1986:436) om näringsförbud. Kronofogdemyndigheten skall anmäla till åklagare när det finns skäl att misstänka att ett förbud överträds. Kronofogdemyndigheten är vidare skyldig att särskilt uppmärksamma när det kan finnas skäl att meddela näringsförbud grundat på betalningsunderlåtelse och att anmäla sådana förhållanden till åklagaren. Kronofogdemyndigheten har även behörighet att hos tingsrätten ansöka om näringsförbud med anledning av betalningsunderlåtelse eller konkurs, när åklagaren förklarat sig avstå från detta.

Under vissa förutsättningar får bl.a. efterlevande make och boutredningsman i samband med bouppteckning efter en avliden samt make i samband med äktenskapsskillnad ansöka om kallelse på okända

borgenärer. En sådan ansökan skall göras hos kronofogdemyndigheten,

127

Prop. 2005/06:200

6 Skatteverkets borgenärsuppgifter

En stor del av de allmänna målen, sett till de samlade beloppen, avser Skatteverkets fordringar på skatter och avgifter. Beträffande dessa fordringar har verket att i viss utsträckning agera som borgenär. Skatteverkets befattning med borgenärsuppgifterna begränsas emellertid av att fordringsanspråken efter relativt kort tid skall överlämnas för indrivning och att vissa åtgärder enbart kan vidtas före rest- föringstidpunkten Ansvaret för de borgenärsuppgifter som Skatteverket förfogar över delas dessutom, som framgått i avsnitt 5.3.6, i viss utsträckning med kronofogdemyndigheten.

Skatteverkets borgenärsuppgifter regleras bl.a. i skattebetalningslagen (1997:483), skattebetalningsförordningen (1997:750), lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. och lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter (betalnings- säkringslagen). Flertalet av Skatteverkets borgenärsuppgifter har nära anknytning till kronofogdemyndigheternas indrivningsarbete och utgör således ett led i indrivningsarbetet. Andra uppgifter har inte nöd- vändigtvis något direkt samband med indrivningsarbetet, t.ex. utredning och beslut om solidariskt ansvar för delägare i handelsbolag, utan får eller skall utföras ändå.

I likhet med andra myndigheter som debiterar belopp som vid indrivning skall handläggas i allmänt mål utfärdar Skatteverket betalningsuppmaningar och överlämnar obetalda skatter och avgifter till kronofogdemyndigheten för indrivning. Vidare prövar verket begäran om återbetalning av överskott på skattekontot och kvittar fordringar på återbetalning mot obetalda belopp samt beslutar om anstånd och prövar frågor om krav på säkerhet vid anstånd. Verket beslutar också om tilldelning och återkallelse av F-skattsedel och debiterar preliminär skatt.

Som framgått i avsnitt 5.3.6 är det vidare Skatteverket som har den primära behörigheten att pröva ackordserbjudanden. Verket har också den primära behörigheten att väcka talan om betalningsskyldighet för en företrädare för en juridisk person. Verket utreder och beslutar om solidarisk betalningsskyldighet för delägare i handelsbolag.

Överenskommelse enligt 12 kap. 7 § skattebetalningslagen om betalningsskyldighet för en företrädare för en juridisk person träffas av Skatteverket. Verket får dock bestämma att en kronofogdemyndighet får träffa sådan överenskommelse. Det är också verket som ansöker om betalningssäkring och kvarstad. Slutligen ankommer det på verket att vidta åtgärder i en rad andra situationer, bl.a. med anledning av betalningsinställelse och konkurs och av fusion och likvidation samt med anledning av att aktiekapitalet i ett aktiebolag har förbrukats.

Som nämnts i det föregående sammanfaller Skatteverkets behörighet med kronofogdemyndighetens i flera avseenden och myndigheternas respektive behörighet avgränsas till stor del av tidpunkten för överlämnande för indrivning. Även andra avgränsningar finns. Trots avgränsningarna är det av stor betydelse att myndigheterna samverkar, bl.a. för att undvika dubbelarbete. Av den anledningen har Skatteverket bl.a. utarbetat gemensamma riktlinjer för verkets och kronofogdemyn-

129

7	Reformbehovet	Prop. 2005/06:200

7.1Förmånsrättsreformen m.m.

Det är främst två saker som har föranlett överväganden om kronofogdemyndigheternas framtida ställning och arbetsuppgifter, nämligen reformeringen av förmånsrättsreglerna vid konkurs och bildandet av Skatteverket.

I direktiven till Utredningen om kronofogdemyndigheternas framtid (dir. 2002:142) anfördes bl.a. att ett genomförande av Förmåns- rättskommitténs förslag kommer att innebära att vissa av de nu prioriterade borgenärerna, som staten, får ett starkare intresse än för närvarande av att engagera sig i och påverka insolvenshanteringen. Ett avskaffande av förmånsrätten för skatter och allmänna avgifter kan antas leda till att den eller de myndigheter som företräder staten som borgenär måste ingripa tidigare än i dag och utöva en mer aktiv borgenärsroll än för närvarande.

I direktiven erinrades vidare om att det i promemorian Det nya Riksskatteverket (Ds 2002:15) föreslagits att en ny myndighet skulle bildas genom att det dåvarande Riksskatteverket och de tio skattemyndigheterna slogs samman. Den nya myndigheten skulle bli central förvaltningsmyndighet för bl.a. frågor om skatter, socialavgifter, fastighetstaxering, folkbokföring och registrering av bouppteckningar. En förutsättning för att låta den nya skatteförvaltningen omfatta även det dåvarande Riksskatteverket var enligt promemorian att frågan om kronofogdemyndigheternas ställning i förhållande till den nya myndigheten kan lösas på ett tillfredsställande sätt.

Övervägandena i promemorian utmynnade i att kronofogdemyndig- heternas framtida ställning skulle utredas. Under en övergångstid skulle Skatteverket (i promemorian benämnt Det nya Riksskatteverket) fungera som central myndighet inom kronofogdemyndigheternas verksamhets- område. Den som inom verket svarade för operativ ledning och materiell styrning inom detta område skulle utses av regeringen.

I sitt betänkande En kronofogdemyndighet i tiden (SOU 2003:97) föreslog Utredningen om kronofogdemyndigheternas framtid bl.a. att de nuvarande tio kronofogdemyndigheterna slås samman till en myndighet, benämnd Kronofogdemyndigheten. Den rikstäckande kronofogdemyn- digheten skulle enligt utredningens förslag vara helt fristående från Skat- teverket.

131

7.2

Regeringens allmänna bedömning

Prop. 2005/06:200

I budgetpropositionen för 2005 uttalade regeringen att exekutions- väsendets indelning i regioner skulle upphöra den 1 januari 2006 och verksamheten överföras till en rikstäckande operativ verksamhet. Regeringen skulle återkomma till frågan om den rikstäckande verk- samhetens organisatoriska hemvist, dvs. om denna skulle vara knuten till Skatteverket eller bedrivas inom ramen för en helt fristående myndighet (prop. 2004/05:1 vol. 2 utg. omr. 3).

I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1 vol. 2 utg. omr. 3) uttalade regeringen att den tidigare redovisade bedömningen om en rikstäckande myndighet kvarstod. Regeringen anförde vidare att utredarens förslag om en fristående myndighet uppfyllde högt ställda krav när det gällde att upprätthålla och även stärka förtroendet för Kronofogdemyndighetens opartiskhet i det verkställande arbetet och i andra verksamhetsgrenar där partsneutraliteten är av särskild betydelse. Samtidigt var det ofrånkomligt att bildandet av en från Skatteverket helt fristående myndighet gav upphov till vissa merkostnader. Så länge de i dag gemensamma IT-resurserna samutnyttjas borde merkostnaderna kunna hållas på en blygsam nivå, men skulle den ordningen visa sig inte vara hållbar kunde det bli fråga om mera betydande merkostnader.

Mot bakgrund av vad som hade sagts om kostnaderna för verksamheten gjorde regeringen bedömningen att ansvaret för administrativ ledning och styrning av Kronofogdemyndighetens verksamhet liksom hittills borde ligga på Skatteverket. Därigenom skulle säkerställas att resurserna för inte minst IT-stöd även i ett längre perspektiv skulle komma att kunna utnyttjas gemensamt.

Regeringen uttalade vidare att det med en sådan ordning som förordats fanns skäl att närmare överväga vilka särskilda arrangemang i fråga om lednings- och styrningsfunktionerna samt förändringar vad gäller arbetsuppgifter av borgenärskaraktär som kunde behövas, för att man så långt det är möjligt skulle kunna uppnå de fördelar som utredarens förslag om en från Skatteverket helt fristående myndighet innebar, samtidigt som man säkerställde att sambandet mellan de olika stadierna i beskattningsverksamheten beaktas i indrivningsarbetet.

Regeringen gör inte i dag någon annan bedömning än den som redovisades i budgetpropositionen för 2006. Den allmänna inriktningen av de förslag som läggs fram i det följande är alltså att Kronofogdemyndigheten, som skall vara rikstäckande, i operativt hänseende skall arbeta helt självständigt från Skatteverket. Resurserna för IT-stöd och för administrativa stödfunktioner i övrigt skall dock även i ett längre perspektiv utnyttjas gemensamt. Detta ligger i linje med regeringens i propositionen uttalade inriktning att myndigheterna skall fortsätta arbetet med att minska resurserna för administrativt arbete till förmån för operativ verksamhet.

För att upprätthålla och även stärka tilltron till Kronofogdemyndig- hetens opartiskhet i det exekutiva arbetet skall sådana borgenärsuppgifter som är av offensiv natur föras över till Skatteverket så snart som det lämpligen kan ske. Detta är dock en fråga som inte behandlas i denna proposition, eftersom ett genomförande av sådana förändringar bedöms

vara möjligt tidigast den 1 juli 2007.

132

7.3	Pågående utveckling av Skatteverkets och	Prop. 2005/06:200
	kronofogdemyndigheternas organisation

Skatteverket och kronofogdemyndigheterna är sedan flera år inne i en intensiv reformperiod – den mest genomgripande sedan Riksskatte- verkets tillkomst 1971 – vad avser både verksamhet och organisation. Skatteverkets verksamhet har samlats inom en myndighet. Den inre organisationen ute på Skatteverkets regioner förändras i riktning mot bland annat ökad koncentration och specialisering. Kärnverksamheten har satts i fokus.

IT-verksamheten och övriga administrativa stödfunktioner (ekonomi och löner, personal, internservicefunktioner m.m.) har inom ramen för en beställar–utförarmodell sedan 2005 organiserats i en särskild enhet – verksamhetsstöd till skatt och kronofogdemyndigheterna – med omkring 1 100 anställda. Härigenom har skapats förutsättningar för en långt- gående effektivisering av stödfunktionerna i syfte att kunna föra över resurser till operativ kärnverksamhet och utveckling inom såväl Skatte- verket som kronofogdemyndigheterna.

För att mer kraftfullt kunna driva utvecklingen av hela organisationen krävs satsning på ledning, styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten. Skatteverket har bildat ett huvudkontor som svarar för strategiska uppgifter både vad avser Skatteverket och kronofogdemyn- digheterna.

Ledningen av kronofogdemyndigheterna är enligt övergångsbestäm- melser i förordningen (2003:1106) med instruktion för Skatteverket för närvarande delad mellan Skatteverket, som har ansvaret för strategisk och administrativ styrning, och den s.k. särskilde tjänstemannen, som ansvarar för operativ ledning och styrning av verksamheten i avvaktan på ett ställningstagande från regeringen i myndighetsfrågan för kronofog- demyndigheterna.

Även inom exekutionsväsendet sker nu en snabb utveckling av arbetssätt och organisation. Till följd av regeringens utlokaliseringsbeslut har det skett en koncentration av verksamheten inom den summariska processen och skuldsaneringsprocessen, som nu drivs som rikstäckande verksamheter, vardera förlagda på fem orter. Även tillsynen i konkurser avses bedrivas i en rikstäckande organisation. För kronofogde- myndigheterna har det tillskapats ett gemensamt kundcenter som på ett effektivare sätt kan lämna service till medborgarna i icke ärendeanknutna frågor. När det gäller den hos kronofogdemyndigheterna dominerande indrivningsverksamheten avser Skatteverket att den ska ledas i en enda rikstäckande process, vilket följer av regeringens bedömningar i budgetpropositionerna för år 2005 respektive år 2006. Indrivnings- processen avses dock på grund av sin storlek underindelas i geografiska avdelningar. Vidare reformer i den operativa verksamheten m.m. kräver dock att myndighetsfrågan nu får sin lösning.

133

Prop. 2005/06:200

8 Regeringens förslag och bedömningar

8.1En rikstäckande kronofogdemyndighet som är knuten till Skatteverket

Regeringens förslag: De nuvarande tio regionala kronofogde- myndigheterna avvecklas och en ny myndighet med rikstäckande verksamhet inrättas. Myndigheten skall benämnas Kronofogde- myndigheten och inrättas den 1 juli 2006.

Regeringens bedömning: Kronofogdemyndigheten bör enligt vad regeringen avser att närmare föreskriva vara knuten till Skatteverket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamheten och administrativa stödfunktioner.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att det bildas en rikstäckande myndighet, Kronofogdemyndigheten, som är helt fristående från Skatteverket.

Remissinstanserna

Den helt övervägande delen av remissinstanserna tillstyrker att det bildas en rikstäckande kronofogdemyndighet, Kronofogdemyndigheten. Fler- talet remissinstanser är också positiva till att göra den nya myndigheten fristående från Skatteverket.

En rikstäckande kronofogdemyndighet

Skatteverket påpekar att de ekonomiska fördelarna med att bilda en kronofogdemyndighet inte har beräknats men torde enligt verket i ett längre perspektiv innebära rationaliseringar och effektivitetsvinster. Skatteverket, som sänt utredningens förslag på underremiss till de tio kronofogdemyndigheterna, framhåller att av de synpunkter som dessa lämnat framgår en i det närmaste total uppslutning kring förslaget att bilda en rikstäckande myndighet. Centrala studiestödsnämnden anför att nämndens erfarenhet av att själv vara en rikstäckande myndighet är mycket god. Nämnden ser med hänsyn till detta att det kan finnas en mängd fördelar även för kronofogdemyndigheten att bilda en riks- täckande myndighet. De fördelar nämnden ser är bl.a. förutsättningar för en enhetlig rättstillämpning samt ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser.

Det är endast Lunds universitet och Föreningen Sveriges kronofogdar som har uttryckt tveksamhet till utredningens förslag i denna del. Lunds universitet anför att utredningen inte diskuterat de krav på oberoende som måste ställas där statens och enskildas intressen ställs mot varandra. I detta avseende måste enligt universitetet höga krav ställas. Universitet anser att en uppdelning i en central myndighet, som kan ge generella direktiv, och en lokal organisation av nuvarande slag sannolikt ger en bättre garanti för oberoende. Till detta kommer enligt universitetet att

134

den exekutiva verksamheten till sin natur är lokal och att det därmed behövs en närhet och lokal anpassning som bör speglas i organisationen. Föreningen Sveriges kronofogdar anser att en rikstäckande kronofogde- myndighet, vilken förutsätter ett flertal chefsnivåer, innebär både möjligheter och faror. I en rikstäckande organisation är det, enligt föreningen, risk för att beslutskraften på lokal nivå blir liten om alla beslut i enhetlighetens namn måste hänskjutas till central nivå.

Ingen av de övriga remissinstanserna har haft något att invända mot förslaget, men Patent- och registreringsverket framhåller att den nuvarande ordningen ur verkets synvinkel fungerar väl. Från verkets sida känns det därför inte nödvändigt med en förändring av kronofogdemyn- digheternas organisation.

En fristående kronofogdemyndighet

Flertalet remissinstanser är också positiva till att göra den nya myndigheten helt fristående från Skatteverket. De remissinstanser som motsätter sig att det bildas en helt fristående myndighet är

Kammarkollegiet och dåvarande Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Kammarkollegiet anser inte att de slutsatser utredningen drar beträffande de ekonomiska förutsättningarna för en fristående kronofogdemyndighet är övertygande. Från de uppgifter som lämnats i betänkandet är kollegiet fastmer övertygat om att den föreslagna organisationen av skatteförvaltningen och exekutionsväsendet inte ryms inom den totala resursram som i dag gäller för Skatteverket och kronofogdemyndigheterna.

Enligt Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets mening finns det ett starkt funktionellt samband mellan skatteförvaltningens och kronofogdemyndigheternas verksamheter. Kronofogdemyndigheterna bör därför även fortsättningsvis vara inordnade i Skatteverket. Förbunden konstaterar vidare att den genomgripande omstöpning som för närvarande pågår inom skatteorganisationen över tiden kan komma att medföra personalförändringar på olika skattekontor på lokal och regional nivå. Det är enligt förbunden av största vikt att förändringen av kronofogdemyndigheterna görs på ett sådant sätt att samhällets servicenivå inte urholkas.

Skälen för regeringens förslag: Oberoende av om den framtida exekutionsverksamheten skall vara inordnad i Skatteverket eller vara organiserad som en helt fristående myndighet uppkommer frågan om verksamheten skall bedrivas inom en eller flera myndigheter. Utredningen har inte funnit några bärande skäl till varför exekutions- väsendet skulle organiseras i fler än en myndighet. Tvärtom anser utredningen att med en rikstäckande myndighet uppnår man motsvarande fördelar för exekutionsväsendet som man får genom den nyligen genom- förda enmyndighetsreformen för skatteförvaltningen. Detta gäller t.ex. utvecklingen av ledning och styrning av myndigheten samt möjligheten att skapa en mer processanpassad verksamhet samt en mer enhetlig rättstillämpning och ett mer likartat beslutsfattande.

I propositionen Det nya Skatteverket (prop. 2002/03:99 s. 284) anförde regeringen att ett av skälen för att genomföra omorganisationen av

Prop. 2005/06:200

135

skatteförvaltningen var att öka dess flexibilitet och effektivitet genom att göra det enklare att flytta arbetsuppgifter i stället för personal. Ett annat skäl var att möjligheterna till specialisering och koncentration av arbetsuppgifter ökar i en enmyndighetsorganisation. Ett tredje skäl var att enmyndighetsorganisationen erbjuder större möjligheter att på ett enkelt sätt ta hänsyn till förändringar rörande befolkningen och näringslivet. Detta sammantaget skulle enligt regeringens bedömning på sikt komma att ge effektivitetsvinster. De tillkommande kostnaderna för skatteför- valtningen som beräknades uppstå i ett inledningsskede skulle täckas inom ramen för ordinarie medelstilldelning. Några kostnadskonsekvenser utöver detta bedömdes omorganisationen inte medföra för skatteförvalt- ningen. Däremot skapades enligt regeringens mening förutsättningar för en effektivare skattekontroll. Reformen bedömdes av regeringen gene- rellt sett ha en effektivitets- och servicehöjande effekt vilket medför att ökade satsningar kan ske inom skatteförvaltningens område.

Under våren 2003 påbörjades inom dåvarande Riksskatteverket också ett arbete med att analysera effekterna av en sammanslagning av kronofogdemyndigheterna och förbereda bildandet av en rikstäckande kronofogdemyndighet. Erfarenheterna av den nyligen genomförda sammanslagningen av de tio skattemyndigheterna och Riksskatteverket till Skatteverket har varit ytterst värdefulla i detta utredningsarbete.

Utöver rationaliseringar avseende ekonomi, lönehantering och kompe- tensförsörjning kan enligt Skatteverkets mening en rikstäckande myndig- het skapa förutsättningar för ytterligare rationaliseringseffekter bl.a. när det gäller ledning och lokalisering av verksamheter.

Regeringen är övertygad om att en rikstäckande kronofogdemyndighet skulle bli påtagligt mer flexibel än dagens ordning eftersom det då inte längre kommer att finnas några administrativa hinder för var de olika arbetsuppgifterna skall utföras. Verksamheter kan flyttas och förläggas till viss ort utan några särskilda administrativa åtgärder och helt utifrån vilka behov som skall tillgodoses. Det blir också avsevärt lättare att flytta arbetsuppgifter och ärenden mellan handläggare för att förhindra eventuella skevheter i arbetsbelastning och bemanning på olika kontor. Det kommer dessutom att finnas förutsättningar att koncentrera vissa arbetsuppgifter eller funktioner, t.ex. administration, exekutiv försäljning av fast egendom eller specialindrivning, till ett mindre antal kontor på ett helt annat sätt än med dagens organisation. En rikstäckande organisation kan dessutom i än större utsträckning anpassas till att möta de ekonomiska och demografiska förändringar som sker i omvärlden och tillgodose de krav som ställs från medborgare, företag m.fl. En rikstäckande myndighet ger förutsättningar för en kvalitativ och enhetlig ärendehantering och bör även kunna ge större utrymme för att personalen skall få ökade utvecklingsmöjligheter med tillfälle att specialisera sig och fördjupa sin kompetens.

Vad gäller de farhågor för en alltför centraliserad styrning som uttryckts av Föreningen Sveriges kronofogdar och i viss mån även Lunds universitet anser regeringen att det även inom en rikstäckande myndighet finns stora möjligheter att delegera ansvar och befogenheter till lokal nivå. Enligt regeringens mening finns det inte skäl att i lag eller förordning närmare reglera hur detta skall ske. Myndigheten bör i den

Prop. 2005/06:200

136

mån inte annat följer av lag eller förordning själv ha rätt att bestämma sin inre organisation.

Bildandet av en rikstäckande kronofogdemyndighet bedöms inte i sig leda till någon större förändring av antalet kontor eller andra enheter eller deras belägenhet. Som regeringen återkommer till i avsnitt 8.3 leder däremot genomförandet av Lokaliseringsutredningens förslag till viss omlokalisering av verksamhet.

Enligt regeringens åsikt finns det emellertid inte skäl att nu i detalj låsa förutsättningarna för den nya myndigheten på visst sätt. Verksamhetens krav och behov bör vara utgångspunkten för hur den inre organisationen utformas och var de olika delarna lokaliseras eftersom det inte är självklart att den organisation och lokalisering som har passat för tio olika myndigheter är den bästa för att ta tillvara fördelarna med den nya organisationen. Ett viktigt syfte med den nya organisationen är ju också att den skall bli mer flexibel.

Regeringen ser, i motsats till Lunds universitet, inte en rikstäckande myndighet som något hot mot beslutsfattarnas oberoende. Ett berättigat krav från medborgarnas och företagens sida är att lika fall skall behandlas lika, såväl vad gäller handläggningstid som resultat, oberoende av vid vilket kontor ett ärende handläggs. Några av förutsättningarna för detta är en jämn resurstillgång inom exekutionsväsendet, rätt kompetens hos personalen och en övergripande materiell styrning. Bildandet av en enda kronofogdemyndighet öppnar möjligheter till betydande förbättringar i dessa avseenden. Detta banar väg för ett mera likformigt beslutsfattande och en mera enhetlig rättstillämpning.

Styrningen kan även avse andra frågor där myndigheten behöver uppträda på ett enhetligt sätt. Det kan gälla exempelvis ambitionsnivåer och policyfrågor.

På grund av vad som sagts nu föreslår regeringen att nuvarande tio kronofogdemyndigheter skall upphöra den 1 juli 2006 och deras verksamhet och personal m.m. övertas av den rikstäckande Kronofogde- myndigheten.

Skälen för regeringens bedömning

I promemorian Det nya Riksskatteverket (Ds 2002:15) berördes kortfattat för- och nackdelar med att infoga kronofogdemyndigheterna i den nya myndigheten, liksom motsvarande i fråga om en lösning där kronofogdemyndigheterna är fristående. En fördel med att infoga kronofogdemyndigheterna i den nya myndigheten skulle vara att verkets resurser kan utnyttjas på ett effektivt sätt utan att det behövs några särskilda arrangemang för att åstadkomma detta. Vidare angavs att borgenärsfrågorna i skatteindrivningen därigenom sannolikt skulle lösas bättre än i dag.

Samtidigt framhölls att det fanns starka invändningar mot ett inordnande. Lösningen berörde principiella och grundläggande frågor om exekutionsväsendets uppgifter och ställning i rättssystemet. Om kronofogdemyndigheterna infogades i skatteförvaltningen skulle exekutiv verksamhet i enskilda mål komma att hanteras av en myndighet som samtidigt var beskattningsmyndighet. Vidare framhölls i

Prop. 2005/06:200

137

promemorian att kronofogdemyndigheternas andra borgenärsneutrala uppgifter, som konkurstillsynen, kunde vara känsliga.

Enligt utredningen skulle ett inordnande av Kronofogdemyndigheten i Skatteverket inte vara acceptabelt ens om borgenärsuppgifterna flyttades till den del av verket som handhar beskattningsverksamheten. Det finns flera skäl till detta ställningstagande. Verket är företrädare för statens fiskala intressen och med utredningens förslag skulle det komma att handha borgenärsfunktioner vad gäller andra offentligrättsliga fordringar än skatter och allmänna avgifter. Ett inordnande av Kronofogdemyn- digheten i Skatteverket skulle enligt utredningen innebära en organisation med inbyggda intressekonflikter, där enskilda borgenärer för verkställighet av en fordran skulle bli hänvisade till en myndighet som ofta är deras huvudkonkurrent om de medel som kan tas i anspråk. Anordningar för att tillskapa avgränsningar inom Skatteverket mellan de verkställande och borgenärsneutrala uppgifterna som hanteras av Kronofogdemyndigheten och Skatteverkets borgenärsuppgifter och beskattningsverksamhet – och därmed opartiskheten – kunde i en sådan organisation alltid komma att ifrågasättas. Ett inordnande skulle också innebära komplikationer från lednings- och styrningssynpunkt, eftersom de verkställande och borgenärsneutrala uppgifterna måste hållas skilda från beskattningsverksamheten även på ledningsnivå.

Placeringen av andra verksamheter, tillsyn i konkurser, summarisk process och skuldsanering, kunde dessutom komma att äventyras vid ett inordnande av Kronofogdemyndigheten i Skatteverket.

Som redan framgått (se avsnitt 7.2) gör regeringen bedömningen att det med en från Skatteverket helt fristående kronofogdemyndighet finns en risk för att det kan uppkomma betydande merkostnader främst för IT- verksamheten, om det visar sig att en ordning med fortsatt gemensamt utnyttjade inte är hållbar. Det är enligt regeringens mening nödvändigt att skapa garantier för att myndigheterna inte driver utvecklingen i fråga om IT-stödet och andra stödfunktioner inom sina respektive verksam- hetsområden på ett sådant sätt att de totala kostnaderna ökar. Detta bör lämpligen åstadkommas genom en reglering i myndigheternas instruktioner om bl.a. samutnyttjande vad gäller såväl IT-verksamheten som administrativa stödfunktioner.

Genom att kronofogdemyndigheten knyts till Skatteverket skapas vidare bättre förutsättningar för att vid styrningen av verksamheten beakta det funktionella sambandet mellan skatteindrivningen och tidigare led i beskattningsförfarandet än vad som skulle bli fallet med en helt fristående myndighet.

Kronofogdemyndighetens ställning, ledningen av myndigheten m.m.

Vid Skatteverket finns en styrelse. Eftersom Kronofogdemyndigheten skall vara knuten till Skatteverket skall denna styrelse även besluta om årsredovisning, delårsrapporter och budgetunderlag för Kronofogdemyn- digheten.

Chefen bör, eftersom Kronofogdemyndigheten skall vara knuten till Skatteverket, inte benämnas generaldirektör utan lämpligen riks- kronofogde. För att utöva sin ledningsroll kommer denne att ha huvudkontorsfunktioner inom ett centralt kansli till sitt förfogande för

Prop. 2005/06:200

138

främst frågor om operativ ledning, styrning, uppföljning och utveckling Prop. 2005/06:200 av verksamheten.

Samtidigt anser regeringen, som också framgått i det föregående, att det är väsentligt att Kronofogdemyndigheten i sin operativa verksamhet kan arbeta helt självständigt och upprätthålla partsneutraliteten i det exekutiva arbetet och i annan verksamhet av judiciell natur, samt att myndigheten också av utomstående bedömare uppfattas som opartisk och självständig i förhållande till Skatteverket i sitt beslutsfattande. Även detta ställer krav på reglering i instruktionerna. Den självständiga ställning som Kronofogdemyndigheten avses ha i operativt hänseende kommer också till uttryck genom att myndigheten i sin processförande roll ges behörighet att föra processer även i överinstanserna. Bestämmelser om processföring finns i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m., i konkurslagen (1987:672) och i lönegarantilagen (1992:497).

Med den ovan beskrivna ordningen, och med det förslag som regeringen avser att lägga fram om att placera statens offensiva borgenärsuppgifter på Skatteverket, bör det kunna skapas goda förutsättningar för Kronofogdemyndigheten att bedriva de judiciella verksamheterna på ett sådant sätt att rättssäkerheten och partsneutraliteten inte behöver ifrågasättas. Detta gäller också för konkurstillsynsverksamheten. Enligt regeringens bedömning finns det därför inte tillräckliga skäl att skapa en från Kronofogdemyndigheten fristående konkurstillsynsmyndighet såsom Konkurstillsynsutredningen har föreslagit.

Tidpunkt för inrättandet av Kronofogdemyndigheten m.m.

Regeringen föreslår att de nuvarande tio kronofogdemyndigheterna avvecklas den 30 juni 2006 och att Kronofogdemyndigheten inrättas den 1 juli 2006.

De åtgärder som är nödvändiga för inrättandet av den nya myndigheten samt de som kan behövas i samband med avvecklingen av de förutvarande kronofogdemyndigheterna bör lämpligen vidtas av Skatteverket. Ett särskilt uppdrag kommer därför att lämnas till verket. Inom verket har arbetet inför bildandet av den nya myndigheten pågått under en längre tid samtidigt som bland annat arbetet med att koncentrera vissa arbetsuppgifter som en följd av Lokaliseringsutredningens förslag pågått. Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att Skatteverket för sin del är väl förberett för ett inrättande av Kronofogdemyndigheten den 1 juli 2006.

8.2Anställningsavtal och andra civilrättsliga avtal

Regeringens bedömning: Den verksamhet som förs över från kronofogdemyndigheterna och Skatteverkets huvudkontor till den nya myndigheten, Kronofogdemyndigheten, bevarar sin identitet vid övergången varför reglerna i 6 b § lagen (1982:80) om anställ- ningsskydd är tillämpliga. Dessa regler innebär att anställningsavtalen

139

automatiskt kommer att föras över till Kronofogdemyndigheten, om inte arbetstagaren motsätter sig övergången.

Andra civilrättsliga avtal än anställningsavtal som ingåtts av en kronofogdemyndighet eller av Skatteverket kan också föras över till Kronofogdemyndigheten.

Utredningens förslag: Utredningen har inte tagit upp frågan. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte berört frågan.

Skälen för regeringens bedömning: I 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd sägs bl.a. att vid övergång av ett företag, en verk- samhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställ- ningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Detta gäller även arbetstagare i allmän tjänst. Berörd personal skall därvid tillfrågas om man motsätter sig övergången.

Den nu föreslagna organisationen innebär att arbetstagarens arbets- skyldighet gäller på alla orter där kronofogdemyndigheterna har verksamhet såvida inte annat särskilt framgår av anställningsavtalet eller följer av god sed på arbetsmarknaden. Den föreslagna organisationen innebär också att arbetsgivarens omplaceringsskyldighet ökar vid arbetsbristsituationer. Även företrädesrätten påverkas på motsvarande sätt. Detta innebär, att den nya Kronofogdemyndigheten måste ha ett tydligt ansvar för t.ex. personalregister, personalsituation, bevakning av vakanser etc.

Regeringen vill framhålla att det är viktigt att Skatteverket under sitt förberedelsearbete inför inrättandet av den nya Kronofogdemyndigheten ser till att det finns fungerande rutiner även för dessa arbetsuppgifter som kan tas i bruk så snart myndigheten inrättats. För att övergången till den nya myndigheten ska gå smidigt är det viktigt att Skatteverket och personalorganisationerna snarast inleder diskussioner med anledning av inrättandet.

I samband med att den nya Kronofogdemyndigheten bildas behöver en del förändringar i organisationen ske genast. Exempelvis gäller det tillskapandet av huvudkontorsfunktioner inom ett centralt kansli. Vissa anpassningar av de administrativa funktionerna ute på de nuvarande myndigheterna blir naturligtvis också nödvändiga och kommer att medföra personaleffekter. Frigjorda resurser kommer att kunna föras över till operativ kärnverksamhet.

Effekterna i personalhänseende inom indrivningsverksamheten blir mer märkbara först på något eller några års sikt. En effekt av utvecklingsarbetet kan bli att nyrekrytering inte behöver ske på en ort och att uppsägningar av personal kan undvikas på en annan genom att material och arbetsuppgifter flyttas. Det bör dock påpekas att både nyrekryteringar och uppsägningar blivit nödvändiga till följd av de omlokaliseringar av verksamheten inom bl.a. den summariska processen och skuldsaneringsförfarandet som gjorts med anledning av Lokaliseringsutredningens förslag.

Specialisering och koncentration av arbetsuppgifter medför personella effekter. Det är utvecklande för den personal som får fördjupa sina kunskaper inom specialområden. Genom att arbetsuppgifterna måste

Prop. 2005/06:200

140

preciseras blir arbetsuppgifterna och målen tydligare för medarbetarna Prop. 2005/06:200 samtidigt som den höjda kompetensen i ärendehanteringen är till gagn

för verksamheten.

I andra fall kan emellertid effekten ur den anställdes perspektiv bli den motsatta, dvs. att den anställde förlorar de uppgifter han eller hon ägnar sig åt genom att uppgifterna förs över till en specialistfunktion vid ett annat kontor. I dessa fall bör myndigheten, om den anställde vill det, eftersträva en lösning där den anställde, på ett annat kontor eller inom ett annat verksamhetsområde, får användning för sin erfarenhet och kom- petens.

Bildandet av Kronofogdemyndigheten får personaleffekter inte bara för verksamheten inom de olika verksamhetsprocesserna utan också för verksamheten inom det administrativa området. Förutsättningarna förbättras, som regeringen framhållit i det föregående, för ett mer ra- tionellt resursutnyttjande och en ökad effektivitet i verksamheten. Även i detta sammanhang bör planerade förändringar diskuteras med berörda personalorganisationer.

Civilrättsliga avtal som ingåtts av en kronofogdemyndighet bör enligt regeringens bedömning kunna föras över till Kronofogdemyndigheten. Detta är primärt en fråga om information till avtalsparterna. I en del fall kan det emellertid behövas ändringar i avtalsinnehållet eller att avtalen sägs upp. Återkrav och fordringar får hanteras på motsvarande sätt. Detta bör vara en uppgift för Skatteverket inom ramen för dess förbe- redelsearbete inför inrättandet av Kronofogdemyndigheten.

8.3		Regionala konsekvenser och regionalt ansvar

	Regeringens bedömning: Den rikstäckande nya myndigheten ger
	förbättrade förutsättningar för att ta hänsyn till regionala konse-
	kvenser.
	Utredningens bedömning: Utredningen har inte gjort någon
bedömning i denna fråga.
	Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.
	Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen har beslutat om en
regional utvecklingspolitik i enlighet med regeringens förslag i
propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop.
2001/02:4). Målet för den regionala utvecklingspolitiken är väl
fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god
servicenivå i alla delar av landet. Politiken skall bidra till att människor
och företag har tillgång till kommersiell och offentlig service. Med
offentlig service avses servicefunktioner som tillhandahålls av såväl
statliga som kommunala aktörer. För att förverkliga den politiska
målsättningen är det nödvändigt att alla statliga myndigheter och verk tar
regionala hänsyn vid omorganisationer och lokaliseringar. Primärt gäller
det serviceställen, men även arbetsplatser.
	Kronofogdemyndigheternas indrivningsverksamhet är i betydande
utsträckning lokalt anknuten, eftersom den innefattar arbete på fältet med
bl.a. förrättningar i gäldenärers och andra svarandes bostäder			och
verksamhetslokaler. Förutsättningarna vad gäller lokalisering av			den	141

delen av kronofogdemyndigheternas verksamhet förändras därför inte på Prop. 2005/06:200 något genomgripande sätt genom att myndighetsgränserna mellan

regionerna avskaffas.

Med andra delar av verksamheten förhåller det sig annorlunda. Med utgångspunkt från Lokaliseringsutredningens (N 2004:15) förslag i promemorian Omlokalisering av statlig verksamhet, Rapport 2, har regeringen uppdragit åt Skatteverket att omlokalisera verksamhet avseende summarisk process, rättelser, skuldsanering, kundcentrum för indrivning, IT och utbildning. Omlokaliseringen skall omfatta ca 115 årsarbetstillfällen till Östersund och ca 55 till Visby. Beslutet är ett led i regeringens arbete med att genomföra lokaliseringar av statliga verksamheter till de lokala arbetsmarknadsregioner som berörs mest av förändringarna inom Försvarsmaktens grundorganisation.

Med dagens organisation kräver omlokaliseringen särskilda administrativa arrangemang, t.ex. särskilda förordnanden att handlägga ärenden som hör till en annan region än den dit verksamheten är lokaliserad och där personalen är anställd. Med en rikstäckande myndighet behövs inte längre några arrangemang av detta slag.

Av 7 § 4 verksförordningen (1995:1322) framgår bl.a. att en myndighets chef skall beakta de krav som ställs på verksamheten vad gäller regionalpolitiken. I praktiken innebär detta att myndighetschefen vid fördelningen av arbetsuppgifter mellan arbetsenheter belägna på olika orter inom myndighetens verksamhetsområde, i den mån det är möjligt, skall ta hänsyn till regionala konsekvenser. I förordningen (2003:595) om regionalt utvecklingsarbete förtydligas detta krav. I dagens organisation har dessa bestämmelser begränsad betydelse, eftersom de närmast riktar sig till chefen för respektive regional myndighet. Med en rikstäckande myndighet kommer kraven att gälla för hela landet utan att begränsas av någon regional indelning. Därigenom ges bestämmelserna i förordningen om regionalt utvecklingsarbete större genomslag.

8.4Borgenärsuppgifternas placering

Regeringens bedömning: Det bör inte i detta sammanhang göras någon ändring beträffande placeringen av borgenärsuppgifterna. Regeringen avser emellertid att i ett andra steg komplettera det nu framlagda förslaget genom att lägga fram förslag om att de borgenärsuppgifter som är av offensiv natur skall överföras från Kronofogdemyndigheten till Skatteverket.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att Kronofogdemyndigheten skall befrias från samtliga borgenärsuppgifter. Vissa av uppgifterna skall läggas på Skatteverket i fråga om samtliga allmänna mål. Andra borgenärsuppgifter skall läggas på respektive debiterande myndighet. De debiterande myndigheterna skall bl.a. själva göra en bedömning om det är meningsfullt att vända sig till Kronofogdemyndigheten med en ansökan om verkställighet. De debiterande myndigheterna skall också ansvara för de avgifter som

142

Kronofogdemyndigheten debiterar, i den mån avgifterna inte kan tas ut av gäldenären.

Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Ungefär hälften av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag, men närmare en tredjedel avstyrker. De som avstyrker är till stor del myndigheter som är direkt berörda av förslagen i egenskap av debiterande myndigheter. Vissa debiterande myndigheter, såsom Skatteverket och Tullverket, är dock positiva till förslagen. Skatteverket har framfört ett antal synpunkter på den närmare utformningen av ett framtida system och tiden för genomförande av olika delar av förslagen. Till de remissinstanser som är mest uttalat negativa hör det dåvarande Riksförsäkringsverket, Vägverket och Radiotjänst i Kiruna AB, som alla hanterar stora volymer av offentligrättsliga fordringar.

Skälen för regeringens bedömning: Utredningen konstaterar i sitt betänkande att kronofogdemyndigheternas dubbla roll sedan länge har varit föremål för diskussion. I takt med att kronofogdemyndigheterna tilldelats nya arbetsuppgifter har den dubbla rollen blivit allt tydligare. Vidare konstaterar utredningen att riksdagen fattat beslut om att avskaffa skatteförmånsrätten och att införa en ny företagsinteckning med begränsad förmånsrätt. Dessa förändringar skulle enligt utredningen med nödvändighet komma att leda till en mer aktiv såväl borgenärsroll som verkställande roll. Den konflikt som redan fanns inom kronofogdeor- ganisationen skulle således komma att accentueras.

En utgångspunkt för utredningens förslag var att kronofogdemyn- dighetens opartiskhet i det verkställande och i övrigt borgenärsneutrala arbetet inte skulle kunna ifrågasättas. Utredningen menade att kravet på opartiskhet nödvändiggjorde att samtliga borgenärsuppgifter skiljs från kronofogdemyndighetens verkställande och i övrigt borgenärsneutrala uppgifter genom att flyttas över till annan myndighet eller på annat sätt.

Enligt regeringens mening kan man inte bortse från den förhållandevis omfattande kritik som har riktats mot utredningens förslag i den här delen. Flera remissinstanser, bl.a. Riksförsäkringsverket och Radiotjänst i Kiruna AB, har redovisat uppfattningen att det kommer att medföra stora kostnadsökningar om debiterande myndigheter skall ta mera aktiv del i bevakningen av sina fordringar, och att det även kommer att leda till en försämring av indrivningsresultatet. Enligt Skatteverket, som i övrigt i det stora hela ställer sig bakom utredningens förslag, är det inte lämpligt att ålägga debiterande myndigheter ett ansvar för avgifterna hos Kronofogdemyndigheten, då detta kan leda till att myndigheterna blir alltför återhållsamma med att ansöka om verkställighet. Skatteverket påpekar också att det krävs förhållandevis lång förberedelsetid innan man kan genomföra sådana ändringar i regelverket som medför större förändringar av målflödet hos Kronofogdemyndigheten (överlämnande för indrivning respektive återredovisning).

Av det som har kommit fram vid remissbehandlingen av utredningens förslag drar regeringen slutsatsen att ett antal frågor behöver utredas ytterligare innan det kan bli aktuellt att lägga fram förslag som skulle på något mera genomgripande sätt förändra de debiterande myndigheternas roll i indrivningsarbetet. Vissa förändringar bör dock göras så snart det är möjligt. Att Kronofogdemyndigheten under indrivningsskedet svarar för ett antal borgenärsuppgifter av offensiv natur är, åtminstone med det

Prop. 2005/06:200

143

			Prop. 2005/06:200
8.5		Forumregler

	Regeringens förslag: Svarandens hemvist skall vara avgörande för
	vilken tingsrätt som är rätt forum vid överklagande av
	Kronofogdemyndighetens beslut. Har svaranden inte hemvist i
	Sverige skall Kronofogdemyndighetens beslut överklagas hos
	Stockholms tingsrätt. Liksom hittills skall Kronofogdemyndigheten
	inte vara part i domstolen vid överklagande i utsökningsmål.
	Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens.
	Remissinstanserna: Bara ett fåtal remissinstanser har uttalat sig om
förslaget. Flertalet av dessa remissinstanser tillstyrker utredningens
förslag. Hovrätten för Övre Norrland anser det dock inte vara någon
självklarhet att mål där svaranden inte har hemvist i Sverige skall prövas
av Stockholms tingsrätt. Tullverket har föreslagit en teknisk utformning
av forumbestämmelsen som avviker något från den som utredningen
föreslagit. Vidare anser Tullverket att det liksom hittills skall föreskrivas
att Kronofogdemyndigheten inte skall vara part i domstolen.
	Skälen för regeringens förslag: I likhet med utredningen anser
regeringen att forumreglerna måste anpassas till den nya organisationen.
De nya reglerna bör medföra en jämn och förutsebar tillströmning av mål
till tingsrätterna som inte påverkas av var Kronofogdemyndigheten väljer
att handlägga ärenden. Reglerna bör vara så enkla som möjligt och leda
till att målen handläggs vid en tingsrätt som är geografiskt nära den
enskilde som ärendet rör. Regeringen delar också utredningens
uppfattning att det finns skäl att knyta an till regleringen i rätte-
gångsbalken, som i många fall innebär att forumet bestäms utifrån
partens folkbokföringsort eller i fråga om en juridisk person den plats där
den har sitt säte eller där förvaltningen förs. I dag gäller att
handläggningen av överklaganden i utsökningsmål är koncentrerad till en
tingsrätt i varje län, enligt den indelning som gällde före
länssammanslagningarna på 1990-talet. Någon ändring bör inte göras i
den delen. Som Hovrätten för Övre Norrland har varit inne på är det inte
självklart att det i det enskilda fallet alltid är den lämpligaste lösningen
att mål där svaranden inte har hemvist i Sverige prövas av Stockholms
tingsrätt. I en stor del av fallen torde detta dock vara en lämplig lösning
och det är svårt att se att man skulle kunna skapa en enkel och tydlig
reglering av annan innebörd som skulle leda till ett bättre resultat.
	Enligt regeringens mening bör man behålla den nuvarande
författningstekniska lösningen att regeringen bemyndigas att föreskriva
vilka tingsrätter som är behöriga. Regeringens förslag medför ändringar i
2 kap. 15, 16 och 24 §§ samt 18 kap. 1 § utsökningsbalken.
	Det bör liksom hittills föreskrivas att Kronofogdemyndigheten inte är
part i domstolen vid överklagande i utsökningsmål.
	Fråga om behörig domstol uppkommer också vid ansökan till länsrätt
om preskriptionsförlängning enligt 7 eller 8 § lagen (1982:188) om
preskription av skattefordringar m.m. I dag prövas mål om sådan
förlängning av den länsrätt inom vars domkrets målet om indrivning av
fordringen handläggs. Denna forumregel bör lämpligen ersättas med en
bestämmelse utformad efter mönster av skattebetalningslagens			145

(1997:483) regler om forum vid överklagande av Skatteverkets beslut. Prop. 2005/06:200 Förslaget föranleder en ändring i 13 § lagen om preskription av

skattefordringar m.m.

8.6Sekretess och dataskydd

Regeringens förslag: I sekretesslagen (1980:100) skall göras ändringen att vad som där sägs om exekutionsväsendet och till- synsmyndighet i konkurs i stället skall gälla Kronofogdemyndigheten och tillsynsmyndigheten i konkurs.

Personuppgiftsansvaret för behandling av uppgifter i Krono- fogdemyndighetens verksamhet skall odelat ligga på Kronofogde- myndigheten. Endast Kronofogdemyndigheten skall få ta ut avgifter för att lämna ut uppgifter ur en databas.

Utredningens förslag: Utredningen föreslår utöver vad som angetts ovan dels viss ändring i sekretessbestämmelsen för den exekutiva verksamheten, dels ändringar i bestämmelserna om ändamålen för behandling av uppgifter i utsöknings- och indrivningsdatabasen och i beskattningsdatabasen hos Skatteverket.

Remissinstanserna har inte haft några synpunkter på de nu nämnda förslagen.

Skälen för regeringens förslag

Tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingar

En handling är enligt 2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen (TF) allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som in- kommen till eller upprättad hos myndigheten. Av 2 kap. 6 § första stycket TF framgår att en handling anses inkommen till en myndighet när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa. I 2 kap. 7 § TF föreskrivs – såvitt nu är av intresse – att en handling anses upprättad hos en myndighet när den har expedierats, eller om den inte har expedierats, när det ärende till vilken den hänför sig har slutbehandlats eller, om den inte hänför sig till visst ärende, när den har färdigställts av myndigheten. Av 2 kap. 8 § TF framgår bl.a. att om ett organ som ingår i eller är knutet till en myndighet överlämnat en hand- ling till ett annat organ inom samma myndighet skall handlingen inte anses som därigenom inkommen eller upprättad i annat fall än då organen uppträder som självständiga i förhållande till varandra.

Inom kronofogdemyndigheterna finns olika verksamhetsgrenar som uppträder som självständiga i förhållande till varandra, nämligen verksamheten med utsökning och indrivning, den summariska processen, tillsynen i konkurser och handläggningen av skuldsaneringsärenden. Handlingar som lämnas mellan dessa verksamhetsgrenar blir – senast – genom överlämnandet allmänna i enlighet med vad som ovan sagts.

Inom den nya, rikstäckande myndigheten kommer handlingar, liksom enligt gällande ordning, i regel att bli allmänna när de överlämnas mellan

ovan nämnda verksamhetsgrenar eftersom dessa verksamhetsgrenar även

146

inom Kronofogdemyndigheten kommer att uppträda självständigt i förhållande till varandra. När det gäller överlämnande av handlingar mellan olika kontor eller mellan ett kontor och huvudkontorsfunktionen vid det centrala kansliet i övrigt får en bedömning göras från fall till fall. Om ett kontor i just den fråga som handlingen rör intar en självständig ställning i förhållande till andra kontor och i förhållande till det centrala kansliet blir handlingen allmän genom överlämnandet (se prop. 1975/76:160 s. 151 ff.).

Sekretessgränser inom Kronofogdemyndigheten

Nästa fråga är vilken sekretess som kommer att gälla inom Kronofogdemyndigheten. I 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om sekretess i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet. Med vissa viktiga undantag gäller sekretess med omvänt skaderekvisit för uppgifter i denna verksamhet. I kronofogdemyndig- heternas verksamhet med tillsyn i konkurser gäller enligt 8 kap. 19 § sekretesslagen, med visst undantag, sekretess med rakt skaderekvisit för uppgift om enskilds affärs- eller driftsförhållanden. I ett ärende om skuldsanering gäller enligt 7 kap. 35 § sekretesslagen sekretess med rakt skaderekvisit hos kronofogdemyndigheten för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.

Sekretessen gäller i princip både mot enskilda och mot andra myndig- heter samt mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet, om de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (1 kap. 2 § och 3 § första och andra styckena sekretesslagen).

Bestämmelserna om sekretess mellan och inom myndigheter innebär att handlingar i många fall endast kan lämnas ut mellan de olika myndigheterna inom exekutionsväsendet och mellan olika självständiga verksamhetsgrenar inom en och samma kronofogdemyndighet om stöd för detta kan hämtas i någon sekretessbrytande regel. Den bestämmelse som då närmast kommer i fråga är den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen. Den bestämmelsen föreskriver att sekretessbelagda upp- gifter får lämnas till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Det framgår av 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen och förarbetena till generalklausulen att den även är tillämplig på uppgiftslämnande mellan olika verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet. Generalklausulen ger särskilt utrymme för informationsut- byte när det är fråga om myndigheter med samma sakliga behörighet men med skilda lokala kompetensområden eller myndigheter som har närbesläktade funktioner och som båda har rättslig befogenhet att direkt fordra in de utväxlade uppgifterna (prop. 1979/80:2 Del A s. 326.).

Den omständigheten att exekutionsväsendet nu föreslås organiserat som endast en myndighet innebär att de sekretessgränser som enligt 1 kap. 3 § första stycket sekretesslagen i dag finns mellan de olika kronofogdemyndigheterna och mellan en kronofogdemyndighet och den del av Skatteverket som kommer att införlivas i Kronofogdemyndigheten kommer att försvinna som en följd av omorganisationen. Däremot kommer sekretess enligt 1 kap. 3 § andra stycket fortfarande att gälla mellan olika verksamhetsgrenar inom Kronofogdemyndigheten som är

Prop. 2005/06:200

147

att betrakta som självständiga i förhållande till varandra, dvs. sekretess kommer fortfarande att gälla mellan t.ex. den exekutiva verksamheten och den summariska processen.

Av vad som anförts ovan beträffande generalklausulen i 14 kap. 3 § framgår att uppgifter som en kronofogdemyndighet har och som en annan kronofogdemyndighet behöver i sin verksamhet redan enligt gällande rätt i princip utan hinder av sekretess kan lämnas till den senare myndigheten med stöd av generalklausulen. Den nya rikstäckande Kronofogdemyndigheten kommer dock att ha betydligt fler anställda än var och en av de myndigheter som slås samman. Frågan hur en befattningshavare skall tillämpa sekretessreglerna i förhållande till sina arbetskamrater berörs i viss utsträckning i tidigare förarbeten till ändringar i sekretesslagen. I prop. 1990/91:111 om sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m. (s. 24) anför departements- chefen att sekretessreglerna inte anses utgöra något hinder mot att lämna uppgifter mellan befattningshavare hos en myndighet i den utsträckning som är normal och behövlig för ett ärendes handläggning eller verksamhetens bedrivande i övrigt. Departementschefen anför dock vidare att det av grunderna för sekretesslagen torde följa att en befattningshavare inte bör anse sig ha en obegränsad frihet att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till andra anställda inom myndigheten. Justitieombudsmannen har också uttalat att det torde stå klart att en befattningshavare inte har någon obegränsad frihet att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till sina arbetskamrater (JO 1983/84 s. 262). Justitieombudsmannen uttalade samtidigt att det å andra sidan är tydligt att sekretesslagen inte heller kan utgöra hinder mot att en handläggare rådfrågar andra befattningshavare om ett ärende, åtminstone inte om det framstår som objektivt försvarbart. Vidare måste uppgifter fritt kunna lämnas till dem som på ett eller annat sätt deltar i beredandet och avgörandet av ett ärende.

Med hänsyn dels till att en befattningshavare således inte bör anse sig ha någon obegränsad frihet att lämna uppgifter till sina arbetskamrater, dels till de möjligheter till uppgiftsutbyte sinsemellan som kronofogdemyndigheterna redan i dag har enligt generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen, innebär omorganisationen i praktiken ingen förändring ur sekretessynpunkt. Vidare kommer de självständiga verksamhetsgrenarna även i fortsättningen att kunna utbyta uppgifter med tillämpning av generalklausulen.

Bildandet av den rikstäckande Kronofogdemyndigheten föranleder, som framgår av det anförda, inte några andra ändringar i sekretesslagen än att orden ”kronofogdemyndighet” respektive ”kronofogdemyndig- heter” i olika böjningsformer byts ut mot ”Kronofogdemyndigheten” i motsvarande böjningsform och att ordet ”tillsynsmyndighet” byts ut mot ”tillsynsmyndigheten”. Detta föranleder ändring i 5 kap. 1 §, 7 kap. 35 §, 8 kap. 19 § samt 9 kap. 17 och 19 §§ sekretesslagen.

Dataskyddsfrågor

Bestämmelser om behandling av personuppgifter och andra uppgifter hos kronofogdemyndigheterna finns i lagen (2001:184) om behandling av

Prop. 2005/06:200

148

uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet. När det gäller Prop. 2005/06:200 åtkomsten till uppgifterna i Kronofogdemyndighetens databaser för

personalen vid Kronofogdemyndigheten och Skatteverket är det angeläget för regeringen att framhålla att personuppgiftslagens (1998:204) allmänna bestämmelser om grundläggande krav på och säkerhet vid behandling m.m. av personuppgifter innebär att olika åtgärder måste vidtas som bl.a. minimerar riskerna för oacceptabla integritetsintrång. I sitt yttrande över det betänkande som låg till grund för nuvarande lagstiftning uttalade Datainspektionen bl.a. att förslaget ställer krav på att den i fråga om säkerhetsåtgärder person- uppgiftsansvariga myndigheten sätter upp klara och tydliga gränsdrag- ningar i fråga om vilka personer som skall ha tillgång till vilka uppgifter. Detta är, enligt regeringens mening, än viktigare med den nya organisationen.

Det som sagts nu innebär t.ex. att åtkomsten till uppgifterna i Kronofogdemyndighetens databaser måste begränsas till olika behörig- hetsnivåer, vilket i sin tur innebär att det i praktiken på samma sätt som i dag är ett begränsat antal personer som får tillgång till samtliga uppgifter.

Personuppgiftsansvaret för behandling av uppgifter i kronofogde- myndigheternas verksamhet är i dag delat mellan kronofogdemyn- digheterna och Skatteverket. Skälet till det är att viss behandling sker centralt hos Skatteverket, medan annan behandling sker hos de regionala myndigheterna. Med den organisatoriska lösning som regeringen nu föreslår måste även den behandling som sker centralt anses utföras av Kronofogdemyndigheten eller för dess räkning. Personuppgiftsansvaret bör därför odelat ligga på Kronofogdemyndigheten.

Vidare bör, som utredningen föreslog, endast Kronofogdemyndigheten få ta ut avgifter för att lämna ut uppgifter ur en databas.

Skatteverket har i dag i egenskap av chefsmyndighet möjlighet till direktåtkomst till uppgifter ur kronofogdemyndigheternas databaser som behövs för verkets styrning och uppföljning. Dessa möjligheter bör inte påverkas av att Kronofogdemyndigheten blir en myndighet som är knuten till Skatteverket. Riskerna med att låta Skatteverket behålla direktåtkomst för angivna ändamål är, av de skäl som regeringen anförde i prop. 2002/03: 99 s. 237 och 238, små. Regeringen bedömer att Skatteverket kan behålla nuvarande möjlighet till direktåtkomst tills vidare och att denna fråga får övervägas tillsammans med frågan om de offensiva borgenärsuppgifterna i reformens andra steg. Skatteverkets roll i förhållande till Kronofogdemyndigheten bör dock anges på ett sätt som överensstämmer med vad som föreslagits i avsnitt 8.1.

Regeringens förslag föranleder ändringar i sak i 1 kap. 5 § samt 2 kap, 2, 26 och 30 §§ ovan nämnda lag.

Utredningens övriga förslag till ändringar i sak i bestämmelserna om sekretess och dataskydd är föranledda av överflyttningen av borgenärsuppgifter från kronofogdemyndigheterna till Skatteverket och andra debiterande myndigheter. Det är därför inte aktuellt att nu lägga fram förslag i dessa delar.

149

8.7

Utredningens övriga förslag

Prop. 2005/06:200

Regeringens bedömning: Det är inte aktuellt att nu ta ställning till utredningens övriga förslag.

Skälen för regeringens bedömning: Utöver de förslag som nu har behandlats har utredningen lagt fram förslag i en rad andra frågor. Förslagen är till stor del kopplade till att Kronofogdemyndigheten föreslås få en renodlat judiciell funktion vid verkställigheten, utan några borgenärsuppgifter. Detta öppnar en möjlighet att avskaffa nuvarande skillnader i handläggningen mellan allmänna och enskilda mål, och att utmönstra dessa begrepp ur utsökningslagstiftningen, vilket utredningen föreslår.

Som redan nämnts föreslås att den debiterande myndigheten själv skall avgöra om det finns skäl att ansöka om verkställighet för en obetald fordran.

Det föreslås vidare att en offentligrättslig fordran i likhet med en privaträttslig skall handläggas under ett års tid från dagen för ansökan och därefter återredovisas till sökanden om inte en s.k. förnyelseansökan görs. Pågår löneutmätning vid den ettåriga handläggningstidens utgång skall handläggningstiden förlängas med ytterligare ett år.

I de allmänna målen kan kronofogdemyndigheten bevilja uppskov med utmätning eller med vidare åtgärd. Ett sådant beslut kan förenas med avbetalningsplan och tagande av säkerhet. Utredningens förslag innebär att denna möjlighet skall finnas kvar och utvidgas till att omfatta även sådana privaträttsliga fordringar som i dag handläggs i allmänt mål. Utredningen föreslår att termen uppskov ersätts med anstånd. Parallellt med denna möjlighet skall enligt utredningens förslag den debiterande myndigheten ha möjlighet att träffa betalningsuppgörelser i fråga om offentligrättsliga fordringar och förena dessa med avbetalningsplan och tagande av säkerhet.

Utredningens förslag innefattar också att en möjlighet till s.k. säkerhetsutmätning återinförs. En sådan möjlighet fanns tidigare men avskaffades kring mitten av 1990-talet. Skälet var att förfarandet i praktiken kommit till ringa användning.

Slutligen föreslår utredningen att Skatteverket, i stället för som i dag länsrätten, skall få besluta om preskriptionsförlängning.

Som redan berörts hänger många av de nu nämnda förslagen samman med att Kronofogdemyndigheten helt befrias från borgenärsuppgifter och att det i det sammanhanget sker en större omläggning av målflödet. Det är därför inte aktuellt att nu ta ställning till förslagen. Något behov av att ge debiterande myndigheter en möjlighet att träffa betalningsuppgörelser finns t.ex. inte så länge fordringarna skall överlämnas för indrivning kort tid efter förfallodagen och därefter ligga kvar hos Kronofogdemyn- digheten till dess de preskriberas, om inte betalning sker.

Förslaget om att återinföra säkerhetsutmätning skulle kunna genomföras redan nu, men det är enligt regeringens mening naturligt att låta ett ställningstagande i den frågan anstå till dess det finns förutsättningar för att ta upp de övriga, mera vittgående förslag som utredningen lagt fram vad gäller handläggningen av utsökningsmål.

150

9	Konsekvensanalyser	Prop. 2005/06:200

9.1Förslagens konsekvenser för små företags villkor

Hur samråd har skett med näringslivet och med myndigheter som särskilt berörs framgår av avsnitt 3 Ärendet och dess beredning. Vilka synpunkter som därvid kommit fram redovisas i respektive avsnitt.

Ett av huvudsyftena med reformen är att åstadkomma ökad flexibilitet i fråga om lokaliseringen av arbetsuppgifter. Genom detta blir det som redan anförts lättare att skapa bärkraftiga enheter med minskad sårbarhet och förbättrade förutsättningar för kompetensutveckling (se avsnitt 8.1). Reformen ger också förbättrade förutsättningar för att genom materiell styrning åstadkomma ett mera likformigt beslutsfattande och en enhetlig rättstillämpning. Detta kommer naturligtvis alla intressenter till godo.

Genom den reglering som föreslås av forumfrågan vid överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut säkerställs att det i praktiken inte blir någon skillnad jämfört med dagens ordning i fråga om t.ex. avstånd till den domstol där överprövningen sker.

Genom att handläggningen av vissa typer av ärenden kan komma att koncentreras till ett mindre antal kontor än i dagens organisation, där handläggningen sker på minst ett kontor i varje region, kan det inträffa att handläggningen inte sker på det kontor som ligger närmast till för gäldenären. I ett skriftligt förfarande som t.ex. den summariska processen, har detta ingen större betydelse. I fråga om den största verksamhetsgrenen, indrivning, gäller som redan framhållits att den i betydande utsträckning är lokalt anknuten (se avsnitt 8.3). Några större förändringar i lokaliseringen av sådan verksamhet kommer därför inte att bli aktuella, åtminstone inte i de delar där lokaliseringen är av betydelse för dem som direkt berörs av handläggningen.

9.2Offentlig-finansiella effekter

De arbetsuppgifter som behöver utföras i samband med att Kronofogdemyndigheten bildas ligger inom ramen för det löpande arbetet för de olika verksamhetsområdena. De tillkommande kostnader som uppkommer i ett inledningsskede kan därför täckas inom ramen för den ordinarie medelstilldelningen.

Ett av skälen för att genomföra en omorganisation av exekutionsväsendet är, som framgår av avsnitt 8.1, att öka dess flexibilitet och effektivitet genom att det blir enklare att flytta arbetsuppgifter i stället för personal. Ett annat skäl är att möjligheterna till specialisering och koncentration av arbetsuppgifter ökar i en rikstäckande myndighet. Ett tredje skäl är att en sådan myndighet erbjuder större möjligheter att på ett enkelt sätt ta hänsyn till förändringar rörande befolkningen och näringslivet. Detta sammantaget kommer troligen på sikt att ge effektivitetsvinster.

Den splittring av organisationen på tio myndigheter som finns i dag medför onödigt höga kostnader för stödfunktioner. I den nya myndigheten finns utrymme för att successivt minska sådana kostnader

och att föra över resurser till den operativa verksamheten.

152

10	Författningskommentar	Prop. 2005/06:200

I följande avsnitt kommenteras de i propositionen redovisade lagför- slagen under särskilda rubriker. Sådana ändringar som inte kommenteras där är uteslutande sådana ändringar som utgör direkta konsekvenser av den i remissen redovisade föreslagna ändringen av kronofogdemyn- digheternas organisation. Ändringarna består väsentligen antingen i

–att ordet ”kronofogdemyndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndigheten” i motsvarande form,

–att orden ”en kronofogdemyndighet” skall bytas ut mot ”Krono- fogdemyndigheten”,

–att orden ”en kronofogdemyndighets” skall bytas ut mot ”Krono- fogdemyndighetens”,

–att ordet "kronofogdemyndigheter" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Kronofogdemyndigheten" eller i förekommande fall "Krono- fogdemyndighetens",

–att ordet ”exekutionsväsendet” och orden ”exekutiv myndighet” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndigheten”, eller

–att orden ”en tillsynsmyndighet” skall bytas ut mot ”tillsynsmyn- digheten”.

10.1Förslaget till lag med anledning av inrättande av Kronofogdemyndigheten

1 §

Ordet kronofogdemyndighet i olika böjningsformer förekommer i ett mycket stort antal författningar. Flera av de författningsändringar som föreslås nu kräver övergångsbestämmelser. Det är emellertid av stort vär- de med en lag – med lagen (2003:642) med anledning av inrättande av Skatteverket som förebild – som kompletterar övergångsbestämmelserna. Lagens syfte är dels att säkerställa att eventuella luckor i övergångs- bestämmelserna täpps till och att eventuella brister i desamma läks, dels att behandla förhållanden av mer allmän karaktär som inte lämpar sig för en reglering i övergångsbestämmelserna. Genom lagen klargörs att Kro- nofogdemyndigheten träder in i stället för de regionala kronofogdemyn- digheter som Kronofogdemyndigheten ersätter.

2 §

Av paragrafen framgår att ett mål eller ärende som är anhängiggjort hos en kronofogdemyndighet före den 1 juli 2006 skall tas över av Kronofogdemyndigheten och handläggas av denna myndighet.

10.2 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken,

2 kap.
3 §
Paragrafen föreslås upphöra att gälla. Första stycket förlorar sitt
tillämpningsområde till följd av förslaget om en rikstäckande kronofog-
demyndighet.	154
	154

Bestämmelsen i andra stycket, som efter en enmyndighetsreform endast torde ha intresse när beslut överklagas, föreslås flyttad till 18 kap. 1 §.

4 §

Paragrafen förlorar sitt tillämpningsområde genom införandet av en riks- täckande kronofogdemyndighet och föreslås därför upphävd.

15, 16 och 24 §§

Ändringarna föranleds av att forumregeln i 3 § har flyttats till 18 kap. 1 §.

25 §

Enligt utsökningsbalken har en kronofogdemyndighet i dag möjlighet att i samband med ett anstånd ta emot säkerhet bestående enbart av pant eller borgen. Däremot kan en kronofogdemyndighet i samband med ett uppskov enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. (indrivningslagen) även ta en företagsinteckning i anspråk. Reg- lerna om säkerhet i samband med anstånd och uppskov bör vara enhetliga. Därför föreskrivs i första stycket att säkerhet som skall ställas enligt utsökningsbalken skall bestå av pant, borgen eller företagsin- teckning.

26 §

I första stycket sista meningen har tagits in en regel som anger vad som gäller då säkerheten utgörs av en företagsinteckning. En motsvarande regel finns i 13 § indrivningslagen. Om Kronofogdemyndigheten har beslutat att ta säkerhet i form av en företagsinteckning i anspråk avses beslutet utgöra en exekutionstitel.

30 §

Ändringen i första stycket föranleds av att 3 och 4 §§ föreslås upphöra att gälla.

Ändringarna i tredje stycket föranleds av införandet av en rikstäckande kronofogdemyndighet.

4 kap.

8 §

Paragrafen, som reglerar vilken kronofogdemyndighet som är behörig att pröva vissa frågor, föreslås upphävd i anledning av att regionindelningen slopas. Kronofogdemyndigheten avses själv i interna föreskrifter få bestämma vilket kontor som skall handha t.ex. frågor om utmätning av lön om gäldenären inte har hemvist här i landet.

Behörighetsreglerna i paragrafen är interna och avser inte att lösa några internationellrättsliga kompetensfrågor. Dessa har i allt väsentligt överlämnats till rättstillämpningen och får avgöras efter andra överväganden (se prop. 1980/81:8 s. 374). Att behörighetsreglerna upphävs innebär alltså inte någon ändring i sak i fråga om Krono- fogdemyndighetens internationella kompetens.

Prop. 2005/06:200

155

27 §

Bestämmelsen i tredje stycket behövs inte med den nya rikstäckande Kronofogdemyndigheten. Stycket har därför fått utgå.

32 §

Genom förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet kommer paragrafen, som reglerar sammanträffande utmätningar, dvs. när viss egendom har utmätts av två eller fler kronofogdemyndigheter, inte längre att behövas. Den föreslås därför bli upphävd.

16 kap.

1 §

Genom förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet kommer bestämmelsen, som reglerar vilken kronofogdemyndighet som är behörig att verkställa avhysning, inte längre att behövas. Den har därför slopats. Däremot behövs fortfarande en definition av begreppet avhysning. En sådan finns därför kvar i paragrafen.

10 §

Genom förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet kommer paragrafen, som reglerar vilken kronofogdemyndighet som är behörig i vissa fall, inte längre att behövas. Den föreslås därför bli upphävd.

18 kap.

1 §

Till skillnad från nuvarande ordning, som knyter an forumregeln till den region där beslutet har fattats föreslås i första stycket att svarandens hemvist skall vara styrande för vilken tingsrätt som är rätt forum (se avsnitt 8.5).

Den närmare regleringen av vilken tingsrätt som är behörig bör liksom hittills ske i förordningsform. Regeringen avser att föreskriva att samma tingsrätter som i dag skall svara för överprövningen av Krono- fogdemyndighetens beslut i utsökningsmål - en tingsrätt i varje län enligt den länsindelning som gällde före länssammanslagningarna på 1990- talet. Att svarandens hemvist nu blir styrande för vilken tingsrätt som är rätt forum kommer i allt väsentligt att leda till samma resultat i fråga om målfördelningen som dagens reglering, men det kommer ändå att krävas en övergångsbestämmelse till den kommande ändringen i utsök- ningsförordningen (1981:981) för att man helt skall kunna undvika att mål som är under handläggning vid en tingsrätt måste flyttas över till en annan tingsrätt.

Bestämmelsen har utformats med beaktande av vad Lagrådet anfört. Bestämmelsen om vad som förstås med svarandens hemvist har

överförts från 2 kap. 3 § andra stycket till ett nytt andra stycke i den nu aktuella paragrafen. Nuvarande andra stycket blir till följd av detta tredje stycket.

4 §

Bestämmelsen, som rör överklagande av beslut avseende kronofog- demyndighets behörighet, kommer genom förslaget om en rikstäckande

Prop. 2005/06:200

156

kronofogdemyndighet att sakna tillämpningsområde och föreslås därför Prop. 2005/06:200 bli upphävd.

17 §

Till följd av förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet har bestämmelsen i paragrafens första mening slopats.

10.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

1 och 3 §§

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragraferna har ändrats i enlighet med detta.

10.4Förslaget till lag om ändring i växellagen (1932:130)

71 och 88 §§

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragraferna har ändrats i enlighet med detta.

10.5Förslaget till lag om ändring i checklagen (1932:131)

53 och 66 §§

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragraferna har ändrats i enlighet med detta.

10.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred

55 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

10.7Förslaget till lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644)

41 f §

Ändringen är en direkt följd av att 16 kap. 10 § utsökningsbalken föreslås bli upphävd. Någon särskild behörighetsregel behövs inte här när det finns en rikstäckande myndighet.

157

10.8	Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:729) om	Prop. 2005/06:200
	upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

56 f §

Ändringen är en direkt följd av att 16 kap. 10 § utsökningsbalken föreslås bli upphävd. Någon särskild behörighetsregel behövs inte här när det finns en rikstäckande myndighet.

10.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge

2 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

3 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Första stycket har ändrats i enlighet med detta. Dessutom har ett förtydligande gjorts i fråga om vem som har att utfärda bevis om att domen, beslutet eller för- bindelsen uppfyller de för verkställighet stadgade villkoren.

10.10Förslaget till lag om ändring i patentlagen (1967:837)

59 f §

Ändringen är en direkt följd av att 16 kap. 10 § utsökningsbalken föreslås bli upphävd. Någon särskild behörighetsregel behövs inte här när det finns en rikstäckande myndighet.

10.11Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

7 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

10.12Förslaget till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)

37 f §

Ändringen är en direkt följd av att 16 kap. 10 § utsökningsbalken föreslås bli upphävd. Någon särskild behörighetsregel behövs inte här när det finns en rikstäckande myndighet.

158

10.13

Förslaget till lag om ändring i firmalagen (1974:156) Prop. 2005/06:200

20 f §

Ändringen är en direkt följd av att 16 kap. 10 § utsökningsbalken föreslås bli upphävd. Någon särskild behörighetsregel behövs inte här när det finns en rikstäckande myndighet.

10.14Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)

16 §

Ändringen i fjärde stycket är föranledd av förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet. Det innebär att det också kommer att finnas bara en tillsynsmyndighet.

10.15Förslaget till lag om ändring i inkassolagen (1974:182)

1 §

Ändringen i tredje stycket är föranledd av förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet som innebär att det kommer att finnas bara en exekutiv myndighet, Kronofogdemyndigheten.

10.16Förslaget till lagen om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

13 §

Ändringen är en direkt följd av att 16 kap. 10 § utsökningsbalken föreslås bli upphävd. Någon särskild behörighetsregel behövs inte här när det finns en rikstäckande myndighet.

10.17Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

18 §

Ändringarna i första och tredje styckena är föranledda av förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet som innebär att det kommer att finnas bara en kronofogdemyndighet i landet.

10.18Förslaget till lag om ändring i bötesverkställighets- lagen (1979:189)

13 §

Ändringarna i paragrafen är föranledda av förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet som innebär att det kommer att finnas bara en

kronofogdemyndighet i landet.

159

10.19	Förslaget till lag om ändring i skogsvårdslagen	Prop. 2005/06:200
	(1979:429)

34 a §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Den särskilda behörighetsregeln i andra stycket behövs därför inte längre och har i enlighet med detta slopats.

Ändringen i tredje stycket föranleds av att 16 kap. 10 § utsöknings- balken föreslås bli upphävd. Den bestämmelsen är en forumregel som gäller för annan verkställighet än avhysning av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet. Genom hänvisning till paragrafen har det varit möjligt att ange vilka av utsökningsbalkens regler som är tillämp- liga. Hänvisningen till denna paragraf ersätts nu med en explicit regel om att bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning skall gälla.

10.20Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

5 kap. 1 § och 9 kap. 19 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en tillsynsmyndighet och en kronofogde- myndighet i landet. Paragraferna har ändrats i enlighet med detta (se även avsnitt 8.6.

Övergångsbestämmelsen

Handlingar som visserligen inkommit till eller upprättats hos en krono- fogdemyndighet före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna, men som inte arkiverats före ikraftträdandet kommer att lämnas över till Kronofog- demyndigheten och kommer att ingå myndighetens verksamhet. Hand- lingar som arkiverats före ikraftträdandet avser kronofogdemyndighe- ternas verksamhet och kommer inte att ingå i Kronofogdemyndighetens verksamhet. För att sekretessen i sistnämnda ärenden skall bestå behövs en övergångsbestämmelse. För att sekretessen skall bestå både för upp- gifter som finns i handlingarna och för uppgifter som erhållits muntligen i ärendet utan att skrivas ned används formuleringen "uppgifter i sådana ärenden där handlingar omhändertagits för arkivering". Vissa handlingar blir inte allmänna förrän de omhändertas för arkivering, se 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen. Av detta skäl talas det om "handlingar" som omhändertas för arkivering och inte om "allmänna handlingar" som omhändertas för arkivering.

160

10.21	Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:131) om	Prop. 2005/06:200
	kallelse på okända borgenärer

4 och 5 §§

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en kronofogdemyndighet i landet. Paragraferna har ändrats i enlighet med detta.

10.22Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

13 §

Till följd av förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet har bestämmelsen i paragrafens första mening slopats. De nya bestämmel- serna om forum i första och andra styckena har 22 kap. 1–1 d §§ skattebetalningslagen (1997:483) som förebild.

10.23Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

3 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har änd- rats i enlighet med detta.

10.24Förslaget till lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)

32 §

Ändringen är föranledd av förslaget om en rikstäckande kronofogde- myndighet. Samtidigt ersätts beteckningarna skattemyndigheterna och tullmyndigheterna med de nu mer adekvata beteckningarna Skatteverket och Tullverket.

10.25Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud

9 § och 24 §§

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragraferna har ändrats i enlighet med detta.

161

10.26	Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om	Prop. 2005/06:200
	ekonomiska föreningar

11kap.

20§

Ändringen är föranledd av förslaget om en rikstäckande kronofogde- myndighet. Det innebär att det också kommer att finns bara en tillsyns- myndighet.

12kap.

6 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

10.27Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

1 kap. 3 §, 2 kap. 12 § och 7 kap. 25 §

Ändringarna är föranledda av förslaget om en rikstäckande kronofogde- myndighet. Det innebär att det också kommer att finnas bara en tillsyns- myndighet.

13 kap.

8 §

Propositionens förslag om en rikstäckande kronofogdemyndighet bygger på att myndigheten, när det gäller operativ ledning och materiell styrning, skall ha en fristående ställning i förhållande till Skatteverket. I linje med detta bör tillsynsmyndigheten föra det allmännas talan om klander av slutredovisning även i Högsta domstolen. Detta följer av 22 § förvaltningslagen (1986:223) om något annat inte är särskilt föreskrivet. Det föreslås därför att den nu aktuella paragrafen skall upphöra att gälla.

16 kap.

8 §

Propositionens förslag om en rikstäckande kronofogdemyndighet bygger på att myndigheten, när det gäller operativ ledning och materiell styrning, skall ha en fristående ställning i förhållande till Skatteverket. I linje med detta bör tillsynsmyndigheten föra det allmännas talan i nu aktuella frågor även i Högsta domstolen. Detta följer av 22 § förvaltningslagen (1986:223) om inte något annat är särskilt föreskrivet. Det föreslås därför att nuvarande bestämmelse i andra stycket om att det allmännas talan i Högsta domstolen förs av Skatteverket skall upphöra att gälla.

162

10.28	Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:950) om	Prop. 2005/06:200
	kulturminnen m.m.

6 kap.

9 §

Ändringen i tredje stycket föranleds av att 16 kap. 10 § utsökningsbalken föreslås bli upphävd. Den bestämmelsen är en forumregel som gäller för annan verkställighet än avhysning av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet. Genom hänvisning till paragrafen har det varit möjligt att ange vilka av utsökningsbalkens regler som är tillämpliga. Hänvisningen till denna paragraf ersätts nu med en explicit regel om att bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning skall gälla.

10.29Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

3, 7, 11, 13, 18, 20 och 22 §§

Ändringarna är föranledda dels av att förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet, dels av att förslaget bygger på att Kronofogde- myndigheten, när det gäller operativ ledning och materiell styrning, skall ha en fristående ställning i förhållande till Skatteverket. I linje med det sistnämnda bör det ankomma på Kronofogdemyndigheten att svara för funktionen som behörig myndighet i alla frågor som rör indrivning och att avgöra om ett ärende bör avgöras av regeringen. Paragraferna har ändrats i enlighet med detta.

Innebörden av bestämmelsen i 3 § andra stycket 1 är att Kronofogdemyndigheten är behörig myndighet i alla ärenden som rör indrivning, oberoende av vilket instrument eller vilken rättsakt som åberopas. Detta gäller inte bara när det har gjorts en ansökan om bistånd med indrivning eller säkringsåtgärd utan också i fråga om utbyte av upplysningar som behövs för att bedöma om det finns skäl att göra en sådan ansökan, och i fråga om bistånd med delgivning som begärs innan en sådan ansökan har gjorts.

Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Ändringen i 7 § följer av vad som nu har sagts om Kronofogdemyn-

digheten som behörig myndighet.

Att 11 § nu kan upphävas hänger också samman med Kronofogdemyn- dighetens ställning som behörig myndighet, men dessutom med att det bara kommer att finnas en kronofogdemyndighet. Av regleringen i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. följer att det, vid handräckning liksom i interna svenska ärenden, är Skatteverket som har den primära behörigheten att pröva ackordserbjudanden, medan Kronofogdemyndigheten enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. är behörig i de frågor som regleras i 11 § första stycket.

163

10.30	Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:746) om	Prop. 2005/06:200
	betalningsföreläggande och handräckning

6–8 §§

Bestämmelserna om behörig myndighet blir med förslaget om en riks- täckande kronofogdemyndighet obehövliga och föreslås upphävda.

Bestämmelserna har endast reglerat den interna behörigheten. Frågan om ett anspråk över huvud taget skall prövas i Sverige eller inte har fått bedömas utifrån allmänna internationellt processrättsliga grundsatser (se prop. 1989/90:85 s. 106). Att bestämmelserna om behörig myndighet upphävs innebär inte någon ändring i det avseendet.

18 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

10.31Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

8 kap.

3 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en exekutiv myndighet i landet, Kronofogde- myndigheten. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

10.32Förslaget till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

19, 20 a, 21 och 29 §§

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. I förslaget till ändring av 7 kap. 25 § konkurslagen (1987:672) anges att Kronofog- demyndigheten är tillsynsmyndighet, dvs. har tillsyn över förvaltningen i konkurser. Det kommer således att också finnas bara en sådan till- synsmyndighet. Bestämmelsen i 19 § har ändrats i enlighet med detta och bestämmelserna om tillsynsmyndighet i 20 a, 21 och 29 §§ har ersatts med en hänvisning till denna.

Den nya lydelsen av 29 § andra stycket innebär att statens talan i fråga om företagsrekonstruktion förs av den myndighet som har tillsyn över förvaltningen i konkurser eftersom det inte finns någon särskild till- synsmyndighet när det gäller företagsrekonstruktion.

164

10.33	Förslaget till lag om ändring i konsumentkreditlagen Prop. 2005/06:200
	(1992:830)

35 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en exekutiv myndighet i landet, Kronofogdemyn- digheten. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

10.34Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter

12 f §

Ändringen är en direkt följd av att 16 kap. 10 § utsökningsbalken föreslås bli upphävd. Någon särskild behörighetsregel behövs inte här när det finns en rikstäckande myndighet.

10.35Förslaget till lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20)

53 och 53 b §§

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Andra stycket har i båda paragraferna ändrats i enlighet med detta.

I andra stycket görs i båda paragraferna också en ändring som föranleds av att 16 kap. 10 § utsökningsbalken föreslås bli upphävd. Den bestämmelsen är en forumregel som gäller för annan verkställighet än avhysning av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet. Genom hänvisning till paragrafen har det varit möjligt att ange vilka av utsökningsbalkens regler som är tillämpliga. Hänvisningen till denna paragraf ersätts nu med en explicit regel om att bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning skall gälla.

10.36Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

13 §

Ändringen i tredje stycket föranleds av att institutet företagshypoteket numera har ersatts av företagsinteckning (se prop. 2002/03:49).

10.37 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m.

4 §
Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det
kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har
ändrats i enlighet med detta.	165
	165

10.38

Förslaget till lag om ändring i postlagen (1993:1684) Prop. 2005/06:200

16 §

Ändringarna i tredje stycket föranleds av att 16 kap. 10 § utsöknings- balken föreslås bli upphävd. Den bestämmelsen är en forumregel som gäller för annan verkställighet än avhysning av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet. Genom hänvisning till paragrafen har det varit möjligt att ange vilka av utsökningsbalkens regler som är tillämpliga. Hänvisningen till denna paragraf ersätts nu med en explicit regel om att bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning skall gälla.

20 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

10.39Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334)

9 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Första stycket har ändrats i enlighet med detta.

10.40Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler

4 och 5 a §§

Se kommentaren till 53 och 53 b §§ förslaget till lag om ändring i kon- kurrenslagen (1993:20), avsnitt 10.35.

10.41Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.

13 och 14 §§

Propositionens förslag om en rikstäckande kronofogdemyndighet bygger på att myndigheten, när det gäller operativ ledning och materiell styrning, skall ha en fristående ställning i förhållande till Skatteverket. I linje med detta bör det ankomma på Kronofogdemyndigheten att med- dela föreskrifter beträffande utsöknings- och indrivningsdatabasen. Paragraferna har ändrats i enlighet med detta.

166

10.42	Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen	Prop. 2005/06:200
	(1996:1619)

19 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Detta innebär i sin tur att rubriken till förordningen (1992:1094) om avgifter vid krono- fogdemyndigheterna kommer att behöva ändras. Detta kan inte ske nu. I stället ges bestämmelsen en ny utformning men med samma innehåll utan direkt hänvisning till den nämnda förordningen.

10.43Förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306)

9 kap.

7 f §

Ändringen är en direkt följd av att 16 kap. 10 § utsökningsbalken föreslås bli upphävd. Någon särskild behörighetsregel behövs inte här när det finns en rikstäckande myndighet.

10.44Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument

4 kap.

18 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. I stället för att det på ett avstämningskonto anges uppgift om vilken kronofogdemyndighet som vidtar vissa verkställighetsåtgärder skall anges om verkställighetsåt- gärder vidtas av Kronofogdemyndigheten.

10.45Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet

1 kap.

5 §

Propositionens förslag om en rikstäckande kronofogdemyndighet bygger på att myndigheten, när det gäller operativ ledning och materiell styrning, skall ha en fristående ställning i förhållande till Skatteverket. I linje med detta bör det ankomma på Kronofogdemyndigheten att vara personuppgiftsansvarig för den behandling som myndigheten skall ut- föra. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

167

2 kap.	Prop. 2005/06:200
2 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

26 §

Även om förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet bygger på att myndigheten, när det gäller operativ ledning och materiell styrning, skall ha en fristående ställning i förhållande till Skatteverket behöver verket ha tillgång till i princip samma uppgifter som i dag för att verket skall kunna fullgöra sin uppgift att svara för ledning och styrning av Kronofogdemyndigheten i strategiska frågor. Paragrafen har utformats i enlighet med detta.

30 §

Propositionens förslag om en rikstäckande kronofogdemyndighet bygger på att myndigheten, när det gäller operativ ledning och materiell styrning, skall ha en fristående ställning i förhållande till Skatteverket. I linje med detta bör det också ankomma på Kronofogdemyndigheten att ta ut avgifter för att lämna ut uppgifter ur någon av myndighetens databaser. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

10.46 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:845) om upplösning av stiftelser i vissa fall

5 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

10.47Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

6kap.

22§

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har änd- rats i enlighet med detta.

7kap.

2 §

Ändringen i andra stycket föranleds av att 16 kap. 10 § utsökningsbalken föreslås bli upphävd. Den bestämmelsen är en forumregel som gäller för annan verkställighet än avhysning av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet. Genom hänvisning till paragrafen har det varit möjligt att ange vilka av utsökningsbalkens regler som är tillämpliga. Hänvisningen till denna paragraf ersätts nu med en explicit regel om att

168

bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser Prop. 2005/06:200 som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning skall gälla.

10.48Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd

11 a §

10.49Förslaget till lag om ändring i järnvägslagen (2004:519)

8 kap.

3 §

10.50Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag

12 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

10.51 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd

7 §
Ändringen i andra stycket föranleds av att 16 kap. 10 § utsökningsbalken
föreslås bli upphävd. Den bestämmelsen är en forumregel som gäller för
annan verkställighet än avhysning av förpliktelser som inte avser
betalningsskyldighet. Genom hänvisning till paragrafen har det varit
möjligt att ange vilka av utsökningsbalkens regler som är tillämpliga.	169
	169

Hänvisningen till denna paragraf ersätts nu med en explicit regel om att Prop. 2005/06:200 bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser

som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning skall gälla.

10.52Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

20 kap. 26 §, 23 kap. 22 § och 24 kap. 24 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragraferna har ändrats i enlighet med detta.

10.53Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden

2 §

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Något reservforum för ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning behövs således inte. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

10.54Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:671) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Lagen avser en ändring i 6 § lagen (1990:746) om betalnings- föreläggande och handräckning. Ändringen föreslogs i samband med regeringens förslag att riksdagen skulle godkänna den reviderade Eurocontrolkonventionen (prop. 2003/04:67). Bestämmelsen anses obehövlig när det kommer att finnas en rikstäckande kronofogde- myndighet (jfr kommentaren till förslaget till lagen om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, avsnitt 10.30). Författningen (SFS 2004:671), som ännu inte trätt i kraft, skall därför utgå.

10.55Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2006:000)

10 och 27 §§

Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

170

Sammanfattning av utredningens förslag (SOU 2003:97)

Huvuddragen i utredningens förslag

Utredningens överväganden mynnar ut i följande förslag.

•En fristående, rikstäckande Kronofogdemyndighet bildas.

•Borgenärsuppgifterna flyttas från kronofogdemyndigheterna till Skatteverket och övriga debiterande myndigheter.

•Allmänna mål hanteras på samma sätt som enskilda mål. Begreppen enskilt mål och allmänt mål utmönstras därför ur utsökningsbalken.

•Den debiterande myndigheten avgör själv om det finns skäl att ansöka om verkställighet av en obetald fordran.

•En offentligrättslig fordran handläggs, i likhet med en privaträttslig fordran, under ett år från dagen för ansökan och återredovisas därefter om inte en förnyelseansökan görs.

•Pågår löneutmätning vid den ettåriga handläggningstidens utgång förlängs handläggningstiden med ytterligare ett år.

•Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med utmätning eller med vidare åtgärd. Ett sådant beslut får förenas med avbetalnings- plan och tagande av säkerhet.

•Den debiterande myndigheten får träffa betalningsuppgörelser. En betalningsuppgörelse får förenas med avbetalningsplan och tagande av säkerhet.

•Kronofogdemyndigheten får genomföra s.k. säkerhetsutmätning.

•Skatteverket får besluta om preskriptionsförlängning.

•Svarandens hemvist är avgörande för vilken tingsrätt som är rätt forum vid överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut.

Den dubbla rollen

Kronofogdemyndigheterna är i dag – vid sidan av sin roll som borgenärs- neutral verkställande myndighet, tillsynsmyndighet i konkurser samt beslutsmyndighet i fråga om summarisk process och frivillig skuld- sanering – företrädare för statens borgenärsintressen. De myndigheter som debiterar olika offentligrättsliga krav, skattemyndigheter, försäk- ringskassor, Vägverket, Tullverket m.fl., är i princip skyldiga att överlämna obetalda fordringar till kronofogdemyndigheten för verk- ställighet. Fordringarna handläggs därefter hos kronofogdemyndigheten till dess att de preskriberas om de inte betalas dessförinnan. Krono- fogdemyndigheten är behörig att för statens räkning t.ex. ansöka om konkurs och föra talan om företrädaransvar.

Kronofogdemyndighetens dubbla roll har sedan länge varit föremål för diskussion. I takt med att kronofogdemyndigheten tilldelats nya arbetsuppgifter har den dubbla rollen blivit allt tydligare. Riksdagen har nu fattat beslut om att avskaffa skatteförmånsrätten och att införa en ny företagsinteckning med begränsad förmånsrätt (prop. 2002/03:49, bet.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 1

172

2002/03:LU17, rskr. 2002/03:222, SFS 2003:528 m.fl.). Dessa föränd- ringar kommer med nödvändighet att leda till en mer aktiv såväl borgenärsroll som verkställande roll. Den konflikt som redan finns inom kronofogdeorganisationen kommer således att accentueras.

En utgångspunkt för utredningens förslag är att kronofogdemyn- dighetens opartiskhet i det verkställande och i övrigt borgenärsneutrala arbetet inte skall kunna ifrågasättas. Utredningen menar att kravet på opartiskhet nödvändiggör att samtliga borgenärsuppgifter skiljs från kronofogdemyndighetens verkställande och i övrigt borgenärsneutrala uppgifter genom att flyttas över till annan myndighet eller på annat sätt.

Borgenärsuppgifternas placering

Utredningen har undersökt olika alternativa placeringar av borgenärs- uppgifterna.

Det minst långtgående alternativet är att borgenärsuppgifterna skiljs från de övriga uppgifterna hos myndigheten genom en ”brandvägg”. Med brandvägg åsyftas sådana regleringar som gör att olika verksamheter inom en och samma myndighet helt eller delvis hålls åtskilda. Åtskillnaden kan uppnås på olika sätt, t.ex. genom fysisk separation, begränsningar i åtkomsten till respektive verksamhets datasystem och skilda instruktioner. Andra alternativ är att samtliga borgenärsuppgifter flyttas till Skatteverket (som från och med den 1 januari 2004 ersätter skattemyndigheterna och Riksskatteverket), till Kammarkollegiet eller till respektive debiterande myndighet.

Utredningen har kommit fram till att de offensivt inriktade borgenärs- uppgifterna, såsom bl.a. ansökan om konkurs eller företagsrekonstruk- tion, beslut i fråga om ackord och talan om företrädaransvar, skall handhas av Skatteverket. Därigenom samordnas de debiterande myndig- heternas agerande i förhållande till gäldenären och gäldenären behöver endast ha kontakter med en myndighet när offensiva borgenärsuppgifter kommer i fråga. Skatteverket har också god kännedom om gäldenärernas ekonomiska förhållanden och är redan i dag förtrogen med åtskilliga av de offensiva borgenärsuppgifterna.

Övriga borgenärsuppgifter skall hanteras av den debiterande myn- digheten. Det är således den debiterande myndigheten som – precis som i dag – påminner gäldenären om en fordran inte betalas i tid och ansöker om verkställighet hos Kronofogdemyndigheten.

En rikstäckande, fristående Kronofogdemyndighet

De nuvarande tio kronofogdemyndigheterna slås samman till en myndighet. Även om borgenärsuppgifterna flyttas från Kronofogdemyn- digheten menar utredningen att ett inordnande av Kronofogdemyn- digheten i Skatteverket inte är acceptabelt. Det finns flera skäl till detta ställningstagande.

Skatteverket är företrädare för statens fiskala intressen och kommer med utredningens förslag att handha borgenärsfunktioner vad gäller andra offentligrättsliga fordringar än skatter och allmänna avgifter. Ett

Prop. 2005/06:200

Bilaga 1

173

inordnande av Kronofogdemyndigheten i Skatteverket skulle innebära en organisation med inbyggda intressekonflikter, där enskilda borgenärer för verkställighet av en fordran skulle bli hänvisade till en myndighet som ofta är deras huvudkonkurrent om de medel som kan tas i anspråk. Anordningar för att tillskapa avgränsningar inom myndigheten mellan de verkställande och borgenärsneutrala uppgifterna och myndighetens borgenärsuppgifter och beskattningsverksamhet – och därmed opar- tiskheten – kan i en sådan organisation alltid komma att ifrågasättas. Ett inordnande skulle också innebära komplikationer från lednings- och styrningssynpunkt, eftersom de verkställande och borgenärsneutrala uppgifterna måste hållas skilda från beskattningsverksamheten även på ledningsnivå.

Placeringen av andra verksamheter, tillsyn i konkurser, summarisk process och skuldsanering, kan komma att äventyras vid ett inordnande av kronofogdemyndigheten i Skatteverket. Ett inordnande kan också omöjliggöra framtida placering av ytterligare judiciella uppgifter på kronofogdemyndigheten. Inte heller de problem ur internationell synvin- kel som ett inordnande kan innebära skall underskattas.

Med en fristående Kronofogdemyndighet undviks dessa negativa effekter. Kronofogdemyndigheten kan agera effektivt i sin verkställande roll och Skatteverket kan med kraft driva borgenärsuppgifterna.

Övriga förslag

Genom utredningens ställningstagande att Kronofogdemyndigheten inte skall hantera några borgenärsuppgifter utan endast handha verkställande och övriga partsneutrala uppgifter avskaffas huvuddelen av de skillnader i handläggningen som i dag finns mellan allmänna mål och enskilda mål. Särreglerna i utsökningsbalken vad gäller allmänna mål föreslås – med något marginellt undantag – slopade. Därmed kan begreppen enskilt mål och allmänt mål i utsökningsbalken utmönstras.

Det är i dag i princip obligatoriskt för den debiterande myndigheten att överlämna obetalda offentligrättsliga fordringar till kronofogdemyndig- heten för verkställighet. En konsekvens av förslaget att borgenärsupp- gifterna skall ligga på den debiterande myndigheten är att myndigheten själv skall avgöra i vilka fall en ansökan om verkställighet av en obetald fordran skall göras och att myndigheten, i likhet med andra ingivare, bör ansvara mot staten för kostnaderna i målet i den mån de inte kan tas ut av gäldenären. Därigenom uppnås framför allt en sovring av materialet: i de fall där det redan från början står klart att ett försök till verkställighet med all sannolikhet skulle bli resultatlöst kommer någon ansökan om verkställighet inte att göras. På det sättet besparas Kronofogdemyndig- heten onödigt arbete och den debiterande myndighetens medvetenhet om behovet av tidiga åtgärder vad gäller fordringsbevakning ökar. Visst undantag från det som nu sagts bör göras för fordringar av sanktionskaraktär.

Utredningens utgångspunkt är att de olika typerna av mål skall hante- ras lika. Ett enskilt mål handläggs normalt under ett år från dagen för ansökan. Därefter återredovisas målet till sökanden. För allmänna mål gäller däremot som huvudregel inte någon särskild handläggningstid. De

Prop. 2005/06:200

Bilaga 1

174

är anhängiga hos kronofogdemyndigheten så länge det finns en obetald fordran eller fordringen har preskriberats. Utredningen föreslår att även mål rörande offentligrättsliga fordringar skall handläggas under ett år från dagen för ansökan och därefter återredovisas till sökanden om inte en förnyelseansökan görs. För att underlätta hanteringen hos såväl Kronofogdemyndigheten som debiterande myndighet föreslår utred- ningen en regel att, om utmätning av lön pågår vid den ettåriga hand- läggningstidens utgång, handläggningstiden förlängs med ytterligare ett år.

Ett regelverk som ger myndigheten möjligheter att få grepp om sina fordringar måste också innefatta befogenhet för myndigheten att träffa betalningsuppgörelser med den enskilde. Myndigheten skall inte behöva ansöka om verkställighet för att få en uppgörelse med den enskilde till stånd. En betalningsuppgörelse föreslås få träffas om det kan antas vara till fördel för det allmänna eller om det är påkallat med hänsyn till den enskildes personliga förhållanden. En betalningsuppgörelse kan innefatta en avbetalningsplan och tagande av säkerhet. Är gäldenären föremål för offensiva borgenärsuppgifter får Skatteverket träffa en betalnings- uppgörelse.

Kronofogdemyndigheten föreslås få bevilja anstånd med utmätning eller med vidare åtgärd om det kan antas vara till fördel för borgenären eller i avvaktan på att frågan om betalningsuppgörelse eller anstånd prövas av borgenären. Vidare föreslås ett återinförande av den möjlighet till s.k. säkerhetsutmätning som kronofogdemyndigheten hade tidigare.

Beslut om preskriptionsförlängning fattas i dag av länsrätten efter ansökan av kronofogdemyndigheten. En ansökan om preskriptionsför- längning är enligt utredningens mening en sådant offensivt inriktad åtgärd som bör ligga på Skatteverket. Utredningen föreslår att Skatte- verket självt skall få fatta beslut om preskriptionsförlängning. Beslutet kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Förslaget om en rikstäckande Kronofogdemyndighet föranleder även förändringar i forumreglerna. Nu gäller att beslut som meddelats vid ett kontor beläget i visst län överklagas hos en tingsrätt med domkrets inom länet. Utredningen föreslår att svarandens hemvist skall vara avgörande för vilken tingsrätt som är rätt forum vid överklagande av Kronofogde- myndighetens beslut.

Effekter av förslagen

En utgångspunkt för de förslag som läggs fram skall enligt direktiven vara att den framtida verksamheten inom skatteförvaltningens och exekutionsväsendets ansvarsområden skall rymmas inom den totala resursram som i dag gäller för Riksskatteverket, skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna.

Förslaget att borgenärsuppgifterna skall flyttas över till Skatteverket och till debiterande myndighet innebär en mer effektiv borgenärsfunktion och en förbättrad uppbördseffektivitet. Även verkställigheten effektivi- seras genom att kronofogdemyndigheten kan koncentrera sig på sin verkställande roll utan sidohänsyn. Förslaget innebär dock vissa kostnader, främst av engångsnatur, för uppbyggnad av IT-stöd m.m.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 1

175

2. Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken2

dels att 1 kap. 6 §, 2 kap. 3, 4 och 30 §§, 4 kap. 8, 32 och 36 §§, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 §, 12 kap. 69 §, 16 kap. 10 §, 17 kap. 13 § samt 18 kap. 4 § skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 30 §, 3 kap. 23 §, 4 kap. 32 och 36 §§, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 §, 12 kap. 69 §, 13 kap. 21 § samt 17 kap. 13 § skall utgå,

dels att i 1 kap. 3 § samt 3 kap. 1 och 6 §§ ordet ”kronofogde- myndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”Kronofogde- myndigheten” i motsvarande form,

dels att 2 kap. 1, 15, 16 och 24 §§, 3 kap. 23 §, 4 kap. 9, 9 f och 27 §§, 7 kap. 14 och 23 §§, 13 kap. 21 §, 17 kap. 3 § samt 18 kap. 1 och 17 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 4 kap. 10 a– 10 d §§, 7 kap. 3 a § och 18 kap. 1 a §, samt närmast före 4 kap. 10 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

2 kap.

1 §3

Ansökan om verkställighet görs	Ansökan om verkställighet görs
muntligen eller skriftligen. Rege-	muntligen eller skriftligen.			Ansö-
ringen eller den myndighet som	kan avseende fordran som avses
regeringen bestämmer får dock	1 kap. 2 c § första stycket skatte-
medge att ansökan görs på	betalningslagen	(1997:483) får
medium för automatisk databe-	göras på medium för automatisk
handling.	databehandling. Regeringen			eller
	den myndighet	som	regeringen
	bestämmer får	medge	att	också
	ansökan avseende annan fordran

görs på detta sätt.

Skriftlig ansökan skall vara undertecknad av sökanden eller hans ombud.

Utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs
självmant av Kronofogdemyndigheten, om inte sökanden i målet angett
att verkställighet inte skall ske. Ansökan om verkställighet anses gjord
när utslaget meddelades.
2Senaste lydelse av
1 kap. 6 § 1993:893
2 kap. 3 § 1995:298
2 kap. 4 § 1993:1650
2 kap. 30	§ 1993:893
3 kap. 1 § 1991:848
4 kap. 8 § 1996:1438
4 kap. 32	§ 1996:1438
4 kap. 36	§ 1995:298
16 kap. 10 § 1996:1438
18 kap. 4	§ 1993:516.
3 Senaste lydelse 1991:849.		178

Efterkommer ej gäldenären eller tredje man föreläggande enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 13 § jämförd med nämnda lagrum, får han häktas, om synnerliga skäl föreligger. Fråga om häktning prövas, efter framställning av kronofogdemyndigheten, av en tingsrätt i den region där krono- fogdemyndigheten finns.

Ansökan avseende fordran som avses i 1 kap. 2 c § första stycket skattebetalningslagen anses gjord när uppdraget har förts in i ut- sökningsdatabasen och upp- gifterna är tillgängliga för Krono- fogdemyndigheten.

15 §4

Fråga om utdömande av vite	Fråga om utdömande av vite
som har förelagts enligt första	som har förelagts enligt första
stycket prövas, på talan av	stycket prövas, på talan av
kronofogdemyndigheten, av en	Kronofogdemyndigheten, av	den
tingsrätt i den region där krono-	tingsrätt som enligt 18 kap. 1 §
fogdemyndigheten finns. Har ända-	prövar överklagande av Krono-
målet med vitet förfallit, får det ej	fogdemyndighetens beslut.	Har
dömas ut.	ändamålet med vitet förfallit, får
	det ej dömas ut.

Om föreläggande vid vite ej iakttas, kan Kronofogdemyndigheten ge nytt vitesföreläggande utan hinder av att det förra ej har vunnit laga kraft.

16 §5

Efterkommer ej gäldenären eller tredje man föreläggande enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 13 § jämförd med nämnda lagrum, får han häktas, om synnerliga skäl föreligger. Fråga om häktning prövas, efter framställning av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Krono- fogdemyndighetens beslut.

När framställning om häktning har gjorts, skall förhandling äga rum inför rätten. Till förhandlingen skall Kronofogdemyndigheten och, om hinder ej möter, den som avses med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om skäl föreligger därtill. Har han kallats till förhandlingen eller kan det antagas att han har avvikit eller eljest håller sig undan, utgör hans utevaro ej hinder för prövning av yrkandet. I fråga om rätt till biträde och kostnader i målet har vad som föreskrivs i rättegångsbalken om för- svarare och om rättegångskostnader i brottmål motsvarande tillämpning.

4Senaste lydelse 1996:1438.

5Senaste lydelse 1996:1438.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

179

Har enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 § eller 13 kap. 7 § andra stycket föreläggande meddelats att väcka talan vid domstol, skall tvisten prövas av en tingsrätt i den region där kronofogdemyndigheten finns, om ej annat följer av andra stycket.

att den häktade skall friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt denna paragraf har vad som gäller enligt rättegångsbalken om häktning av misstänkt motsvarande tillämpning.

24 §6

Om föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller 26 § i fall då tvisten rör egendom som avses i 10 kap. 10 eller 12 § rättegångsbalken, gäller om domstols behörighet vad som sägs där.

Har	föreläggande	meddelats	Har	föreläggande	meddelats
enligt 4 kap. 23 § första stycket			enligt 4 kap. 23 § första stycket
eller 9 kap. 11 § tredje stycket,			eller 9 kap. 11 § tredje stycket,
gäller om domstols behörighet vad			gäller om domstols behörighet vad
som i allmänhet är föreskrivet			som i allmänhet är föreskrivet
därom. I fall som avses i 4 kap.			därom. I fall som avses i 4 kap.
23 §	andra stycket	skall tvisten	23 §	andra stycket	skall tvisten
prövas, när fråga är om pantbrev i			prövas, när fråga är om pantbrev i
fastighet, av den tingsrätt som			fastighet, av den tingsrätt som
anges i 10 kap. 10 § rättegångs-			anges i 10 kap. 10 § rättegångs-
balken och annars av en tingsrätt i			balken och annars av den tingsrätt
det län där kronofogdemyndig-			som enligt 18 kap. 1 § prövar
heten finns.			överklagande av Kronofogdemyn-
			dighetens beslut.

Har ett föreläggande meddelats enligt 3 kap. 16 § gäller om domstols behörighet vad som sägs i 43 § första stycket lagen (1999:116) om skilje- förfarande.

I föreläggande skall anges vid vilken domstol talan i första hand bör väckas.

3 kap.

23 §7

Bestämmelserna i 3–13 och 15– 20 §§ samt 22 § första stycket tredje och fjärde meningarna och andra och tredje styckena gäller ej i allmänt mål.

6Senaste lydelse 1999:118.

7Senaste lydelse 1995:298.

Bestämmelserna i 3–13 och 15– 20 §§ samt 22 § första stycket tredje och fjärde meningarna och andra och tredje styckena gäller ej i mål om uttagande av fordran som avses i 1 kap. 2 c § första stycket skattebetalningslagen (1997:483).

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

180

Dom eller beslut, varigenom någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet, får ej verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Annan exekutionstitel i allmänt mål får verkställas innan den har vunnit laga kraft, om det är särskilt föreskrivet.

Exekutionstitel i allmänt mål verkställs såsom lagakraftägande dom. I stället för vad som sägs i 22 § första stycket tredje och fjärde meningarna gäller att återgång av utmätning skall ske genast, när exekutionstiteln har upphävts.

Dom eller beslut, varigenom Prop. 2005/06:200 någon har dömts att utge böter Bilaga 2

eller vite eller har ålagts sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet, får ej verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Annan exekutionstitel i mål om uttagande av fordran som avses i 1 kap. 2 c § första stycket skatte- betalningslagen får verkställas innan den har vunnit laga kraft, om det är särskilt föreskrivet.

Exekutionstitel i mål om uttagande av fordran som avses i 1 kap. 2 c § första stycket skatte- betalningslagen verkställs såsom lagakraftägande dom. I stället för vad som sägs i 22 § första stycket tredje och fjärde meningarna gäller att återgång av utmätning skall ske genast, när exekutionstiteln har upphävts.

4 kap.

9 §8

Ett mål om utmätning handläggs					Ett mål om utmätning handläggs
under ett år från dagen för					under ett år från dagen för ansökan
ansökan. Vid utmätning för ett					eller den längre tid som föranleds
konkursbos räkning enligt 7 kap.					av ett beslut om anstånd med
19 § handläggs dock målet under					utmätning eller med vidare åtgärd
konkursen		utan tidsbegränsning.			enligt 10 a §. Vid utmätning för ett
Ett mål kan under handlägg-					konkursbos räkning enligt 7 kap.
ningstiden vara föremål för ut-					19 § handläggs dock målet under
redning, verkställighetsåtgärder el-					konkursen utan tidsbegränsning.
ler bevakning.					Ett mål kan under handlägg-
					ningstiden vara föremål för ut-
					redning, verkställighetsåtgärder el-
					ler bevakning.
Pågår vid utgången av en					Pågår vid utgången av en
ettårsperiod utmätning av lön för					ettårsperiod	utmätning av	lön,
underhållsbidrag som avses i 1 a §					skall målet	handläggas	under
första	stycket,		skall	målet	ytterligare en ettårsperiod.
handläggas		under	ytterligare en
ettårsperiod.

Försätts gäldenären i konkurs avbryts handläggningen av målet, såvida
inte utmätning av lön pågår för en fordran som avser underhållsbidrag
med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § eller utmätning skall ske för ett
konkursbos räkning enligt 7 kap. 19 §.
8 Senaste lydelse 1995:298.	181

				säkerhet som gäldenären eller, där
				gäldenären kan antas medge det,
				någon annan erbjuder sig att
				ställa.
				Kronofogdemyndigheten			får ut-
				mäta egendom till säkerhet för
				sökandens	fordran.	Med	vidare
				åtgärd i den delen får anstå under
				högst ett år i avvaktan på att lön
				innehållits till betalning av ford-
				ringen.
			27 §10
Har domstol eller kronofogde-				Har domstol eller Kronofogde-
myndighet	fastställt	att	förfallen	myndigheten fastställt att förfallen
fordran skall utgå med särskild				fordran skall utgå med särskild
förmånsrätt	i registrerat		skepp,	förmånsrätt	i registrerat		skepp,
registrerat	luftfartyg,	intecknade		registrerat	luftfartyg,	intecknade
reservdelar till luftfartyg eller fast				reservdelar till luftfartyg eller fast
egendom anses egendomen ome-				egendom anses egendomen ome-
delbart utmätt.				delbart utmätt.

Denna verkan förfaller, om inte försäljning begärs hos Kronofogdemyndigheten inom två månader från det att beslutet eller utslaget vann laga kraft. Utmätningsverkan förfaller dessutom om borgenären hos Kronofogdemyndigheten anmäler att han inte kommer att begära försäljning.

Begäran om försäljning görs hos en kronofogdemyndighet som enligt 8 § är behörig att pröva frågan om utmätning. Försäljning av fast egendom skall dock begäras hos kronofogdemyndig- heten i den region där egendomen finns. Denna myndighet får över- lämna målet till en annan kronofogdemyndighet, om det behövs för att samordna verk- ställigheten mot en gäldenär.

7 kap.

3 a §

Vid utmätning av lön får även annan tillgång utmätas till säkerhet för sökandens fordran. Med vidare åtgärd i den delen får anstå under högst ett år i avvaktan på att lön innehållits till betalning av fordringen.

10 Senaste lydelse 1996:1438.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

183

14 §11

Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning företräde framför andra fordringsanspråk:

1.fordran som avser underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken samt fordran som avser återbetalningsskyldighet enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

2.konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 § konkurslagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen,

3. fordran som avses i 2 § lagen	3.	fordran som påförts enligt
(1993:891) om indrivning av	bestämmelserna i
statliga fordringar m.m.	a)	lagen (1972;435) om över-
	lastavgift,
	b)	bilskrotningslagen
	(1975:343),
	c) lagen (1976:206) om fel-
	parkeringsavgift,
	d) lagen (1976:339) om salu-
	vagnsskatt,
	e)	fordonsskattelagen
	(1988:327),
	f) lagen (1991:591) om särskild
	inkomstskatt för utomlands bosatta
	artister m.fl.,
	g) lagen (1994:419) om brotts-
	offerfond,
	h)	skattebetalningslagen
	(1997:483), eller

i) lagen (1997:1137) om väg- avgift för vissa tunga fordon.

Företrädesrätten enligt första stycket 1 gäller även sådant utländskt underhållsbidrag som får verkställlas i Sverige, om bidragsfordringen vid

verkställighetstillfället inte är äldre än fem år.
				23 §12
Har arbetsgivaren innehållit me-					Har	arbetsgivaren		innehållit
del vid utmätning av lön i allmänt					medel vid utmätning av lön
mål för fordran med företrädesrätt					avseende fordran med företrä-
enligt 14 § första stycket 1 eller 3,					desrätt enligt 14 § första stycket 1
är gäldenären inte längre betal-					eller 3, är gäldenären inte längre
ningsskyldig för den del av ford-					betalningsskyldig för den del av
ringen som motsvaras av det					fordringen som motsvaras av det
innehållna beloppet, även om det					innehållna beloppet, även om det
inte kan tas ut hos arbetsgivaren.					inte kan tas ut hos arbetsgivaren.
Detsamma gäller när medel har					Detsamma gäller när medel har
innehållits för fordran som avser					innehållits för fordran som avser
underhållsbidrag,		om	fordringen		underhållsbidrag,		om	fordringen
tillkommer allmän			försäkrings-		tillkommer allmän			försäkrings-
kassa	enligt	31 §		lagen	kassa	enligt	31	§	lagen

11Senaste lydelse 1996:1032.

12Senaste lydelse 1996:1032.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

184

(1996:1030) om underhållsstöd.

13 kap.

21 §

Bestämmelserna i 1, 13, 14 och 20 §§ gäller ej i fråga om sökanden i allmänt mål. I sådant mål gäller ej heller 4-6 §§, 7 § första – tredje styckena, 8 och 9 §§ annat än om fördelning skall ske med enskild borgenär eller om det är särskilt föreskrivet att för- delningssammanträde skall hållas. Bestämmelsen i 7 § tredje stycket får ej tillämpas i allmänt mål, om sökandens fordran berörs av tvisten.

Bestämmelserna i 1, 13, 14 och 20 §§ gäller ej i fråga om sökanden i mål som rör fordran som avses i 1 kap. 2 c § första stycket skattebetalningslagen (1997:483).

17 kap.

Sökanden ansvarar inte för förrättningskostnaderna för utmät- ning enligt 7 kap. 21 § eller för handräckning enligt 8 kap. 18 §.

Sökanden ansvarar inte heller för förrättningskostnaderna i mål om utmätning av fordran som vid utmätning av lön har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 §.

Vid avhysning ansvarar sökanden ej för kostnad för förvaring av svarandens egendom eller för annan åtgärd som väsentligen avser att skydda svaranden mot förlust. Detsamma gäller kostnad för försäljning enligt 6 kap. 7 §.

3 §13

Sökanden ansvarar inte för

1. förrättningskostnaderna för utmätning enligt 7 kap. 21 § eller för handräckning enligt 8 kap.

18§,

2.förrättningskostnaderna i mål om utmätning av fordran som vid utmätning av lön har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 §,

3.förrättningskostnaderna i mål rörande fordran enligt bötes- verkställighetslagen (1979:189), lagen (1976:206) om felparke- ringsavgift och liknande ford- ringar,

4.kostnad vid avhysning för förvaring av svarandens egendom eller för annan åtgärd som väsentligen avser att skydda svaranden mot förlust,

5.kostnad för försäljning enligt

6kap. 7 §.

13 Senaste lydelse 1995:298.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

185

Nuvarande lydelse

18 kap.

1 §14

Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos den tings- rätt inom kronofogdemyndighetens verksamhetsområde som regeringen föreskriver.

I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden vid överklagande i utsökningsmål. Kro- nofogdemyndigheten skall dock inte vara part i domstolen.

Föreslagen lydelse

Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos den tings- rätt som anges i följande uppställning.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

Tingsrätt	Svaranden har sitt hemvist i
Stockholms tingsrätt	Stockholms län
Uppsala tingsrätt	Uppsala län
Eskilstuna tingsrätt	Södermanlands län
Linköpings tingsrätt	Östergötlands län
Jönköpings tingsrätt	Jönköpings län
Växsjö tingsrätt	Kronobergs län
Kalmar tingsrätt	Kalmar län
Gotlands tingsrätt	Gotlands län
Blekinge tingsrätt	Blekinge län
Kristianstads tingsrätt	en kommun som vid utgången av år 1996
	ingick i Kristianstads län
Malmö tingsrätt	en kommun som vid utgången av år 1996
	ingick i Malmöhus län
Halmstads tingsrätt	Hallands län
Göteborgs tingsrätt	en kommun som vid utgången av år 1997
	ingick i Göteborgs och Bohus län
Vänersborgs tingsrätt	en kommun som vid utgången av år 1997
	ingick i Älvsborgs län
Skövde tingsrätt	en kommun som vid utgången av år 1997
	ingick i Skaraborgs län
Karlstads tingsrätt	Värmlands län
Örebro tingsrätt	Örebro län
Västmanlands tingsrätt	Västmanlands län
Falu tingsrätt	Dalarnas län
Gävle tingsrätt	Gävleborgs län
Ångermanlands tingsrätt	Västernorrlands län
Östersunds tingsrätt	Jämtlands län
Umeå tingsrätt	Västerbottens län
Luleå tingsrätt	Norrbottens län
Med svarandens hemvist förstås den ort där han är bosatt samt,
beträffande dödsbo, den	ort där den döde senast var bosatt och,
14 Senaste lydelse 1996:1438.	186

3. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)16 dels att 17 kap. 7 § och 20 kap. 2 § skall upphöra att gälla,

dels att 11 kap. 12 §, 17 kap. 3, 6 b och 10 §§, 18 kap. 7 §, 19 kap. 8 och 9 §§, 20 kap. 1 och 3–7 §§, 21 kap. 5 §, 22 kap. 2 och 4 §§ samt rubrikerna närmast före 20 kap. 1 och 7 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas 13 nya paragrafer, 1 kap. 2 c §, 17 kap. 7 a–7 d §§ och 20 kap. 8–15 §§, ett nytt kapitel, 20 a kap., samt närmast före 17 kap. 7 a §, 20 kap. 12–14 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	1 kap.
		2 c §
		Bestämmelserna				i	20	och
		20 a kap. gäller, förutom skatt och
		avgift som avses i 1 och 2 §§, även
		annan skatt och avgift samt böter,
		viten och andra medel som staten
		har rätt till och som får utsökas
		utan föregående dom samt, enligt
		vad regeringen närmare föreskri-
		ver, annan liknande fordran som
		staten eller en kommun har rätt
		till. I annan lag kan föreskrivas att
		även någon annan fordran omfat-
		tas av bestämmelserna i 20 och
		20 a kap.
		Bestämmelserna i 20 a kap. är
		inte	tillämpliga		på		fordringar
		enligt vattenlagen					(1918:523),
		vattenlagen (1983:291), 25						kap.
		8 §	miljöbalken,		6	kap.		lagen
		(1998:812) med särskilda be-
		stämmelser om		vattenverksamhet,
		rättshjälpslagen				(1996:1619),
		studiestödslagen			(1973:349), stu-
		diestödslagen (1999:1395), bötes-
		verkställighetslagen					(1979:189)
		eller fordringar för vilka särskilda
		bestämmelser		om			preskription
		gäller.
	11 kap.
	12 §17
En sådan säkerhet som	avses i	En	sådan säkerhet			som avses i
16 Senaste lydelse av 17 kap. 7 § prop. 2002/03:99.
17 Senaste lydelse 2002:538.								188

Om det i de fall som anges i 2 § första stycket 2 eller 3 kan antas att skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas endast om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet. Anstånd får dock beviljas utan att säkerhet ställs, om anståndsbeloppet är förhållandevis obetydligt eller det annars finns särskilda skäl. Ställd säkerhet får tas i anspråk när anståndstiden gått ut. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i

7 a–7 c §§ och 7 d § 2 tillämpas.

49 a kap. 13 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) skall vara en av bank utfärdad garantiförbindelse och avse det belopp som bestämts med stöd av 11 a §. Ställd säkerhet får tas i anspråk om den slutliga skatten inte betalas. Har flera säkerheter ställts och överstiger säkerheterna den slutliga skatten skall ianspråktagandet av säkerheterna fördelas efter skälig grund. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i 17 kap. 7 a–7 c §§ och 7 d § 2 tillämpas.

Om säkerheten inte behöver tas i anspråk, skall skälig kostnad för ställd säkerhet ersättas av staten. Bestämmelserna i 6–11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. skall tillämpas.

17 kap.

3 §18

Om det i de fall som anges i 2 § första stycket 2 eller 3 kan antas att skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas endast om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank utfärdad garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. Anstånd får dock beviljas utan att säkerhet ställs, om anstånds- beloppet är förhållandevis obetyd- ligt eller det annars finns särskilda skäl. Ställd säkerhet får tas i anspråk när anståndstiden gått ut. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i 10-12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas. Vad som där sägs om krono- fogdemyndighet gäller då i stället Skatteverket.

Om yrkandet i omprövningsärendet eller målet bifalls, skall kostnad för ställd säkerhet ersättas av staten. Ersättningen skall minskas om

18 Lydelse enligt prop. 2002/03:99.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

189

endast en del av yrkandet bifalls eller om det skulle vara oskäligt att ersättning lämnas. I övrigt skall bestämmelserna i 6–11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. tillämpas.

			6 b §19
Anstånd enligt 6 a § får endast				Anstånd enligt 6 a § får endast
beviljas om	den	skattskyldige		beviljas om den skattskyldige
ställer säkerhet för beloppet genom				ställer säkerhet för beloppet. Ställd
en av bank utfärdad garanti-				säkerhet får tas i anspråk när
förbindelse	eller	någon	annan	anståndstiden gått ut. I övrigt skall
form av borgen. Då tillämpas				bestämmelserna i 7 a–7 c §§ och
bestämmelserna i		3 §	första	7 d § 2 tillämpas.

stycket tredje–femte meningarna.

Första stycket gäller inte i de fall anståndet avser skatt som skall betalas för nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkastning eller annan förmån eller rätt som avses i 18 § andra stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Säkerhet

7 a §

När anstånd beviljas får Skatteverket ta emot säkerhet som den skattskyldige eller, där den skattskyldige kan antas medge det, någon annan erbjuder sig att ställa.

7 b §

Säkerhet får bestå av pant, borgen eller företagsinteckning.

Borgen skall ställas såsom för egen skuld. Om borgen ställs av två eller flera personer gemen- samt, skall den vara solidarisk.

7 c §

Skatteverket skall vid mot- tagandet av säkerhet besluta under vilka förutsättningar säkerheten får tas i anspråk. Beslutet får ändras när det finns anledning till det.

7 d §

Sedan Skatteverket beslutat att ta säkerhet i anspråk gäller, om säkerheten utgörs av

19 Senaste lydelse 2001:328.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

190

	1. pant;	att		den	får
	tillgodogöras i den ordning som
	gäller för utmätt egendom,
	2. borgen; att		den	genast	får
	utsökas och att bestämmelserna i
	20 kap. då gäller samt				att
	utmätning	av		lön	med
	företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § 3
	utsökningsbalken får äga rum om
	det är medgivet för den fordran
	som säkerheten avser,
	3. företagsinteckningsbrev;				att
	utmätning genast får ske i den
	egendom	som	omfattas		av
	företagsinteckningen,			även	när
	detta gäller i annan närings-
	verksamhet än den skattskyldiges.
	10 §
Indrivning får inte begäras av ett	Ansökan	om	verkställighet		får
belopp som omfattas av anstånd.	inte göras av ett belopp som om-
	fattas av anstånd.

18 kap.

7 §

En återbetalning enligt 1–3 §§ skall inte göras av belopp som

1.understiger 100 kronor,

2.kan antas komma att föras över till annan stat med stöd av 5 §,

3. behövs för betalning av skat-	3. behövs för betalning av skat-
teskuld efter beslut om ackord	teskuld efter beslut om ackord
enligt lagen (1993:892) om ackord	enligt 20 kap. 12 §,
rörande statliga fordringar m.m.,

4.kan komma att behövas för betalning av sådan annan skatt än F-skatt och särskild A-skatt som har beslutats men ännu inte skall ha betalats,

5.kan komma att behövas för betalning av sådan annan skatt än F-skatt och särskild A-skatt som inte har beslutats men med fog kan antas komma att beslutas, eller

6.enligt vad den skattskyldige har meddelat skall användas för betal- ning av framtida skatteskulder.

Om det finns särskilda skäl, får även belopp som understiger 100 kronor återbetalas.

Det finns bestämmelser som förhindrar återbetalning också i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.

19 kap.

8 §20

Om betalning inte sker i rätt tid,	Om betalning inte sker i rätt tid,
skall ränta, för tid efter den dag	skall ränta, för tid efter den dag
skatten senast skulle ha betalats till	skatten senast skulle ha betalats till
20 Senaste lydelse 1997:1032.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

191

dess	ränta skall beräknas enligt
9 §,	beräknas efter en räntesats

som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter.

När det är fråga om skatt som har lämnats till kronofogde- myndigheten för indrivning eller verkställighet enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter beräknas kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar basräntan från och med dagen efter den då beslutet om skatten registrerades i utsöknings- och indrivningsdata- basen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i krono- fogdemyndigheternas verksamhet.

den avstämning av skattekontot som inträffar efter den dag skatten skulle ha betalats enligt betal- ningsuppmaning, beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter. För tid därefter beräknas räntan efter en räntesats som motsvarar bas- räntan.

9 §21

Har Skatteverket ansökt om verkställighet enligt utsöknings- balken före utgången av den tid som avses i 8 § första meningen eller enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter beräknas kostnads- räntan efter en räntesats som motsvarar basräntan från och med dagen efter den då beslutet om skatten registrerades i utsöknings- databasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i

Kronofogdemyndighetens verk- samhet.

20 kap.

Begäran om indrivning

Ansökan om verkställighet

1 §

Om ett skattebelopp inte har betalats i rätt tid skall, om inte särskilda skäl talar emot det, fordringen lämnas till kronofog- demyndigheten för indrivning, om det obetalda beloppet uppgår till

1.minst 10 000 kronor i fråga om en skattskyldig som skall lämna skattedeklaration eller som, utan att vara skyldig att lämna sådan deklaration, har F- skattsedel,

2.minst 500 kronor i fråga om andra skattskyldiga.

I fråga om en skattskyldig som avses i första stycket 1 skall fordringen också lämnas till

Om ett belopp inte har betalats i rätt tid får Skatteverket ansöka om verkställighet.

Om verkan av betalnings- uppgörelse och anstånd är före- skrivet i 7 § tredje stycket och 17

21 Senaste lydelse 2001:191.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

192

kronofogdemyndigheten för indriv- kap. 10 §. ning, om ett belopp på minst 500

kronor varit obetalt under en längre tid.

Innan indrivning begärs skall den skattskyldige uppmanas att betala skattebeloppet, om inte särskilda skäl talat mot det.

3 §

Innan Skatteverket ansöker om verkställighet skall den skatt- skyldige uppmanas att betala beloppet, om inte särskilda skäl talar mot det.

4 §

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Utöver vad som framgår av 3 kap. utsökningsbalken utgör vid verkställighet beslutet om debi- tering exekutionstitel. I fråga om debiteringar som registreras på den skattskyldiges skattekonto utgör dock beslutet att ansöka om verkställighet för ett underskott på skattekontot exekutionstitel.

5 §

Bestämmelser om när ansökan om verkställighet skall anses gjord finns i 2 kap. 30 § tredje stycket utsökningsbalken.

Om en fordran på ett skatte- belopp har lämnats för indrivning, skall kronofogdemyndigheten ock- så driva in räntan på beloppet.

Bestämmelser om när ansökan om verkställighet skall anses gjord finns i 2 kap. 1 § fjärde stycket utsökningsbalken.

6 §

Om Skatteverket har ansökt om verkställighet för en fordran skall Kronofogdemyndigheten också ta ut räntan eller, i förekommande fall, dröjsmålsavgift enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift på beloppet.

Kronofogdemyndigheten skall beräkna räntan för tiden efter det att fordringen har lämnats för indrivning.

Bestämmelser om hur räntan skall beräknas finns i 19 kap. 2, 3, 9 och 10 §§.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

193

Konkurs

Om den skattskyldige är försatt i konkurs, skall fordran på skattebelopp som inte har betalats lämnas till kronofogdemyndig- heten för åtgärder som avses i 16 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., även om förfallodagen ännu inte är inne.

Betalningsuppgörelse

7 §

Skatteverket får träffa en betalningsuppgörelse med den skattskyldige

1.om det kan antas vara tillfördel för det allmänna, eller

2.om det är påkallat medhänsyn till den skattskyldiges personliga förhållanden.

En betalningsuppgörelse enligt första stycket får förenas med villkoret att den skattskyldige betalar sin skuld i poster vid olika tidpunkter (avbetalning).

Ansökan om verkställighet får inte göras av ett belopp som omfattas av en betalnings- uppgörelse.

8 §

En betalningsuppgörelse får inte träffas för längre tid än vad som behövs för att den skattskyldige skall kunna betala sin skuld.

Endast om det finns synnerliga skäl får en betalningsuppgörelse, som inte förenas med villkor om avbetalning, träffas för längre tid än ett år.

9 §

En betalningsuppgörelse får återkallas om den skattskyldige inte följer den uppgjorda avbetalningsplanen eller om det i annat fall finns särskild anledning till återkallelse.

10 §

När en betalningsuppgörelse träffas får Skatteverket ta emot säkerhet som den skattskyldige eller, där den skattskyldige kan antas medge det, någon annan erbjuder sig att ställa.

Bestämmelser om säkerhet finns i 17 kap. 7 a–7 d §§.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

194

Preskriptionstid vid anstånd m.m.

3 §

Medges den som svarar för betalning av en fordran, som inte registreras i skattekontot, helt eller delvis anstånd med betalningen preskriberas fordringen i motsvarande mån tidigast två år efter utgången av det kalenderår då anståndet upp- hörde att gälla.

4 §

Om beslut om företagsrekon- struktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion har meddelats på grund av en ansökan som gjorts innan fordringen har preskriberats, preskriberas den tidigast två år efter utgången av det kalenderår då företagsrekon- struktionen upphört eller ett ackord skall vara fullgjort. Inleds skuldsanering enligt skuldsane- ringslagen (1994:334) innan fordringen har preskriberats, preskriberas den tidigast två år efter utgången av det kalenderår då beslutet om att inleda skuldsanering meddelades eller, om skuldsanering beslutas, då återstående skuldbelopp senast skulle ha betalats.

Första stycket gäller inte om ansökan om företagsrekon- struktion görs eller skuldsanering inleds under tid då preskrip- tionstiden är förlängd på grund av 6 §.

5 §

Träffas en betalningsuppgörelse enligt 20 kap. 7 § eller får den som svarar för betalning av en fordran helt eller delvis anstånd med

utmätning	enligt 4	kap.	10 a–
10 d §§	utsökningsbalken,		pre-
skriberas	fordringen	såvitt	gäller

honom tidigast vid utgången av det kalenderår då betalningen

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

197

samt fordran på grund av borgen. Om flera har gått i borgen för betalning av en fordran gäller 9 § preskriptionslagen (1981:130).

Svarar flera solidariskt för betalningen av en fordran i andra fall än som avses i första stycket, inverkar det förhållandet att preskription har inträtt mot någon av dem inte på de övrigas betalningsskyldighet.

11 §

Preskription inskränker inte det allmännas rätt att ta ut sin fordran ur egendom i vilken det allmänna har panträtt till säkerhet för fordringen.

21 kap.

5 §22

En begäran om omprövning skall ha kommit in till Skatteverket inom två månader från den dag då sökanden fick del av beslutet, om beslutet gäller

1.preliminär taxering,

2.sättet att ta ut preliminär skatt,

3.debitering eller ändring av preliminär skatt,

4.verkställande av skatteavdrag,

5.anstånd med redovisning eller inbetalning av skatt,

6. kostnadsavdrag vid beräkning			6. kostnadsavdrag vid beräkning
av skatteavdrag och arbetsgivar-			av skatteavdrag och arbetsgivar-
avgifter, eller			avgifter,
7. särskild redovisning	av	ar-	7. särskild	redovisning	av
betsgivaravgifter enligt	10	kap.	arbetsgivaravgifter enligt 10		kap.
12 §.			12 §,
			8. ianspråktagande av säkerhet,

eller

9. förlängning av preskriptions- tid.

22 kap.

2 §

Beslut i fråga om

1.befrielse enligt 5 kap. 11 § från skyldigheten att göra skatteavdrag,

2.skatterevision enligt 14 kap. 7 §,

3. anstånd enligt 17 kap. 6 §	3. anstånd enligt 17 kap. 6 §
med betalning av skatt, och	med betalning av skatt,
4. föreläggande vid vite enligt	4. föreläggande vid vite enligt
23 kap. 2 §,	23 kap. 2 §,

22 Lydelse enligt prop. 2002/03:99.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

200

5. betalningsuppgörelse enligt				Prop. 2005/06:200
20 kap. 7 eller 11 §,				Bilaga 2
6. ackord enligt 20 kap. 12 §,
7. beslut	om	nedsättning av
fordran enligt 20 kap. 13 §, och
8. ansökan		om	konkurs,
likvidation	eller företagsrekon-

struktion enligt 20 kap. 14 §,

får inte överklagas.

4 §

Ett överklagande skall ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet, om det gäller

1.preliminär taxering,

2.sättet att ta ut preliminär skatt,

3.debitering eller ändring av preliminär skatt,

4.verkställande av skatteavdrag,

5.anstånd med redovisning eller inbetalning av skatt,

6. kostnadsavdrag vid beräkning			6. kostnadsavdrag vid beräkning
av skatteavdrag och arbetsgivar-			av skatteavdrag och arbetsgivar-
avgifter, eller			avgifter,
7. särskild	redovisning	av	7. särskild	redovisning	av
arbetsgivaravgifter enligt 10		kap.	arbetsgivaravgifter enligt 10		kap.
12 §.			12 §,

8.ianspråktagande av säkerhet,

eller

9.förlängning av preskriptions-

tid.

Denna lag träder i kraft den ---.

Vid ikraftträdandet upphör följande lagar att gälla

1.lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,

2.lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar, och

3.lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

201

4. Förslag till lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge skall ha följande lydelse.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	2 §23

Framställning om erhållande av verkställighet göres hos myndighet i den fördragsslutande stat, där sökanden vistas, eller i den stat, där domen

eller beslutet meddelades eller förbindelsen ingicks.

Vistas sökanden i Sverige, görs

framställningen

direkt

hos

framställningen direkt hos Krono-

behörig kronofogdemyndighet.

fogdemyndigheten.

Framställning,

som

gjorts

Framställning,

som

gjorts

Danmark,

Finland,

Island eller

Danmark,

Finland,

Island

eller

Norge, skall av behörig myndighet

översändas

till

behörig

översändas

till

Kronofogdemyn-

kronofogdemyndighet

eller,

digheten.

ovisshet råder

angående

behörig

kronofogdemyndighet,

till

Skatte-

verket.

Myndighet,

som

Danmark,

Myndighet,

som

Danmark,

Finland,

Island

eller

Norge

Finland,

Island

eller

Norge

förskottsvis utbetalat

bidrag,

får

förskottsvis utbetalat

bidrag,

får

göra framställning om

indrivning

göra framställning

indrivning

av bidraget direkt hos myndighet

av bidraget direkt hos Kronofog-

som avses i tredje stycket.

demyndigheten.

Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga delar till svenska, danska eller norska språket.

Denna lag träder i kraft den ---.

23 Lydelse enligt prop. 2002/03:99.

202

6. Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 8 § kreditupplysningslagen (1973:1173) skall ha följande lydelse.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	8 §25

En uppgift om en fysisk person skall gallras när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare skall gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upphörde som uppgiften avser. En uppgift om skuldsanering skall dock alltid gallras senast efter fem år efter den dag då skuldsaneringen beviljades eller, om betalningsplan enligt skuldsane- ringslagen (1994:334) löper under längre tid, senast den dag då planen

löper ut.
En uppgift som inhämtats från				En uppgift som inhämtats från
exekutionsväsendet i dess verk-				Kronofogdemyndigheten i	dess
samhet	med	indrivning	och	verksamhet med utsökning	skall
utsökning skall gallras när den inte				gallras när den inte omfattas av
omfattas	av	undantaget	från	undantaget från sekretess i 9 kap.
sekretess i 9 kap. 19 § första				19 § första stycket andra meningen
stycket andra meningen sekretess-				sekretesslagen (1980:100).
lagen (1980:100).

Denna lag träder i kraft den ---.

25 Senaste lydelse 2003:504.

204

Av 1 kap. 2 c § första stycket skattebetalningslagen (1997:483) följer att bestämmelserna i 20 och 20 a kap. den lagen gäller för avgift som inte betalas. Det som där sägs om skattskyldig skall då i stället gälla bolaget och det som i 20 kap. 1–10 §§ sägs om Skatteverket skall i stället gälla registreringsmyndigheten.

7. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)		Prop. 2005/06:200
		Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 26 § aktiebolagslagen (1975:1385)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

13 kap.

26 §

En avgift enligt 25 § skall efterges, om den underlåtenhet som föranlett avgiften framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har förekommit i ärendet.

Om en avgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall avgiften lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkstäl- lighet enligt utsökningsbalken ske.

Denna lag träder i kraft den ---.

205

Av 1 kap. 2 c § första stycket skattebetalningslagen (1997:483) följer att bestämmelserna i 20 och 20 a kap. den lagen gäller för felparkeringsavgift som inte beta- las efter ett sådant åläggande som avses i 6 § andra stycket. Det som där sägs om skattskyldig skall då i stället gälla fordonets ägare och det som i 20 kap. 1–10 §§ sägs om Skatteverket skall i stället gälla

Vägverket.

Verkställighet enligt utsök- ningsbalken får ske oavsett om åläggandet har fått laga kraft.

Betalas inte avgiften efter uppmaning, skall ett åläggande utfärdas för fordonets ägare att inom viss tid betala en förhöjd avgift. Det belopp med vilket avgiften skall höjas fastställs av regeringen. Följs inte åläggandet, skall Vägverket ansöka om verk- ställighet av avgiften. Regeringen får föreskriva om ytterligare av- giftsförhöjning i samband med verkställighet.

8. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift

Härigenom föreskrivs att 6 och 13 §§ lagen (1976:206) om felparkeringsavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §26

Betalas inte en felparkeringsavgift inom föreskriven tid, skall fordonets ägare erinras om betalningsansvaret och uppmanas att inom viss tid betala avgiften.

Betalas inte avgiften efter uppmaning, skall ett åläggande utfärdas för fordonets ägare att inom viss tid betala en förhöjd avgift. Det belopp med vilket avgiften skall höjas fastställs av regeringen. Följs inte åläggandet, skall avgiften indrivas. Regeringen får föreskriva om ytterligare av- giftsförhöjning i samband med indrivning.

13 §27

Åläggande enligt 6 § andra stycket får inte utfärdas senare än ett år efter den dag då överträdelsen skedde.

Om en felparkeringsavgift inte betalas efter ett sådant åläggande som avses i 6 § andra stycket skall Vägverket begära indrivning av avgiften. Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om in- drivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkstäl- lighet enligt utsökningsbalken ske oavsett om åläggandet har fått laga kraft.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

26	Senaste lydelse 1981:142.
27	Senaste lydelse 1997:487.	206

Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmåls- avgift. Av 1 kap. 2 c § skattebe- talningslagen (1997:483) följer att bestämmelserna i 20 kap. den lagen gäller för avgift som inte betalas. Det som där sägs om skattskyldig skall då i stället gälla den som har gjort sig skyldig till överträdelsen och det som i 20 kap. 1–10 §§ sägs om Skatteverket skall i stället gälla länsstyrelsen.

9. Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)		Prop. 2005/06:200
		Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 8 § arbetsmiljölagen (1977:1160) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

8 kap.

8 §28

Avgift får påföras bara om ansökan har delgetts den som anspråket riktas mot inom fem år från den tidpunkt då överträdelsen skedde.

Ett beslut varigenom någon påförs avgift skall genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet.

Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmåls- avgift. Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgiften skall lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid in- drivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Denna lag träder i kraft den ---.

28 Senaste lydelse 1997:520.

208

10. Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
18 §29
Har ett beslut om betalnings-	Har ett beslut om betalnings-
säkring överlämnats till kronofog-	säkring överlämnats till Kronofog-
demyndighet för verkställighet, får	demyndigheten för verkställighet,
myndigheten ta emot säkerhet som	får myndigheten ta emot säkerhet
gäldenären eller, där gäldenären	som gäldenären eller, där gälde-
kan antas medge det, annan erbju-	nären kan antas medge det, annan
der sig att ställa.	erbjuder sig att ställa.

Tar Kronofogdemyndigheten emot säkerhet, skall länsrätten i motsvarande mån häva beslutet om betalningssäkring.

Är i annat fall fråga om betal-	Är i annat fall fråga om betal-
ningssäkring får kronofogdemyn-	ningssäkring får Skatteverket ta
dighet som anvisas av Skatteverket	emot säkerhet.
ta emot säkerhet.

Säkerhet får tas i anspråk när fordringen har förfallit till betalning eller vid den senare tidpunkt som har medgivits.

I övrigt skall bestämmelserna i		I	övrigt skall bestämmelserna
10–13 §§	lagen (1993:891) om	om	säkerhet i 2 kap. 25–27 §§
indrivning	av statliga fordringar	utsökningsbalken tillämpas.

m.m. tillämpas.

Denna lag träder i kraft den ---.

29 Lydelse enligt prop. 2002/03:99.

209

11. Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189)

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 6, 12 och 13 §§ samt rubrikerna närmast före 6 och 12 §§ bötesverkställighetslagen (1979:189) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 §30
Bötesstraff verkställs genom	Bötesstraff	verkställs genom
uppbörd eller indrivning.	uppbörd eller		ansökan om
	verkställighet	hos	Kronofogde-
	myndigheten.

Lagens bestämmelser om böter gäller också vite. Bestämmelserna i 1– 13 §§ gäller dessutom sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet. Vad som sägs i lagen om dom gäller även beslut.

	2 §
Uppbörd av böter sker så snart	Uppbörd av böter sker så snart
dom, strafföreläggande eller före-	dom, strafföreläggande eller före-
läggande av ordningsbot har med-	läggande av ordningsbot har
delats. Indrivning får däremot ej	meddelats. Ansökan om verkstäl-
ske förrän domen har vunnit laga	lighet får däremot ej göras förrän
kraft eller föreläggandet har	domen har vunnit laga kraft eller
godkänts.	föreläggandet har godkänts.

Utan hinder av att dom eller föreläggande ej har meddelats får den misstänkte betala förskott på böter som kan komma att åläggas honom. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om sådan förskottsbetalning.

Indrivning	Verkställighet
	6 §31

Om uppbörd inte skall ske eller om uppbörd inte har lett till full betalning, skall böterna lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

30Senaste lydelse 1983:352.

31Senaste lydelse 1993:902.

Av 1 kap. 2 c § skatte– betalningslagen (1997:483) följer att bestämmelserna i 20 kap. den lagen gäller för böter i den mån annat inte föreskrivs i denna lag. Det som där sägs om skattskyldig skall då i stället gälla den bötfällde och det som i 20 kap. 1– 10 §§ sägs om Skatteverket skall i stället gälla Rikspolisstyrelsen.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

210

Rikspolisstyrelsens beslut att inte meddela förordnande enligt 12 § får inte överklagas. Den bötfällde får dock begära prövning av beslutet i samband med klagan över utmätning

Åklagaren i den ort där den bötfällde finns får överklaga ett förordnande av Rikspolisstyrelsen enligt 12 § till tingsrätten i samma ort. Överklagandet skall ha kommit in till Rikspolisstyrelsen inom tre veckor från den dag då åklagaren fick del av beslutet. Vid överklagande gäller i övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Vid handläggningen av ärendet består tingsrätten av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tingsrätten dock bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.

Indrivningshinder	Verkställighetshinder
	12 §
Skulle indrivning av böter vara	Skulle	verkställighet	hos
till synnerligt men för den	Kronofogdemyndigheten av		böter
bötfällde eller någon som är	vara till synnerligt men för den
beroende av honom för sin för-	bötfällde eller någon som är
sörjning, kan kronofogdemyndig-	beroende av honom för sin
heten förordna att vidare verk-	försörjning, kan Rikspolisstyrelsen
ställighet ej skall äga rum. Sådant	förordna att verkställighet ej skall
förordnande får ej meddelas, om	äga rum. Sådant förordnande får ej
det är påkallat från allmän syn-	meddelas, om det är påkallat från
punkt att indrivningen fortgår.	allmän synpunkt att verkställig-
	heten fortgår.

Säkerhet får tas i anspråk när fordringen har förfallit till betalning eller vid den senare tidpunkt som har medgivits.

13 §32 Åklagaren i den ort där den

bötfällde finns får överklaga ett förordnande av en kronofogde- myndighet enligt 12 § till tingsrätten i samma ort. Över- klagandet skall ha kommit in till kronofogdemyndigheten inom tre veckor från den dag då åklagaren fick del av beslutet. Vid över- klagande gäller i övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Vid handläggningen av ärendet består tingsrätten av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tingsrätten dock bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.

Kronofogdemyndighetens beslut att inte meddela förordnande enligt 12 § får inte överklagas. Den bötfällde får dock begära prövning av beslutet i samband med klagan över utmätning.

Denna lag träder i kraft den ---.

32 Senaste lydelse 1996:258.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

211

12. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)33

dels att i 7 kap. 35 § ordet "kronofogdemyndighet" skall bytas ut mot "Kronofogdemyndigheten",

dels att 5 kap. 1 § och 9 kap. 19 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §34 Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till

1.förundersökning i brottmål,

2.angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,

3.verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde,

4.åklagarmyndighets, polismyndighets, Skatteverkets, Tullverkets eller Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott, eller

5.Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt insider- strafflagen (2000:1086)

om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.

För uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 3 § polisdatalagen (1998:622) eller som i annat fall hänför sig till Säkerhetspolisens verksamhet för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller förebygga terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott gäller sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas. Detsamma gäller uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar samt sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.

Sekretess enligt första och andra styckena gäller i annan verksamhet hos myndighet för att biträda åkla- garmyndighet, polismyndighet, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen med att före- bygga, uppdaga eller beivra brott samt hos tillsynsmyndighet i konkurs och inom exekutions- väsendet för uppgift som angår misstanke om brott.

33 Lagen omtryckt 1992:1474.

Senaste lydelse av 7 kap. 35 § 1994:341. 34 Lydelse enligt prop. 2002/03:99.

Sekretess enligt första och andra styckena gäller i annan verksamhet hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndig- het, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen med att före- bygga, uppdaga eller beivra brott samt hos tillsynsmyndighet i konkurs och hos Kronofogdemyn- digheten för uppgift som angår misstanke om brott.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

212

35 Senaste lydelse 2001:207.

Utan hinder av sekretessen enligt andra stycket kan enskild få uppgift om huruvida han eller hon förekommer i Säkerhetspolisens register med anledning av den verksamhet som bedrevs med stöd av

1.personalkontrollkungörelsen (1969:446) och de tilläggsföreskrifter som utfärdats med stöd av den,

2.förordningen den 3 december 1981 med vissa bestämmelser om verksamheten vid Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelningen, eller

3.motsvarande äldre bestämmelser.

Sekretessen gäller inte för uppgift som hänför sig till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses i andra stycket om uppgiften har införts i allmän handling före år 1949. I fråga om annan uppgift i allmän handling som hänför sig till sådan verksamhet som avses i andra stycket gäller sekretessen i högst sjuttio år. I fråga om uppgift i allmän handling i övrigt gäller sekretessen i högst fyrtio år.

9 kap.

19 §35

Sekretess gäller inom exeku-				Sekretess gäller hos Kronofog-
tionsväsendet i mål eller ärende				demyndigheten i mål eller ärende
angående utsökning och indriv-				angående utsökning				samt i
ning samt i verksamhet enligt				verksamhet		enligt		lagen
lagen (1986:436) om närings-				(1986:436) om näringsförbud, för
förbud, för uppgift om enskilds				uppgift	om enskilds		personliga
personliga		eller	ekonomiska	eller ekonomiska förhållanden, om
förhållanden, om det inte står klart				det inte står klart att uppgiften kan
att uppgiften kan röjas utan att den				röjas utan att den enskilde eller
enskilde	eller någon honom			någon	honom	närstående lider
närstående lider skada eller men.				skada eller men. Detsamma gäller
Sekretessen		gäller	dock inte	hos Skatteverket i ärende som
uppgift om förpliktelse som avses				registrerats hos verket för beslut
med den sökta verkställigheten				om ackord, nedsättning av fordran
– i ett pågående mål, eller				eller liknande.		Sekretessen gäller
– i ett avslutat mål, om verk-				dock inte uppgift om förpliktelse
ställighet	för	annan	förpliktelse	som	avses	med	den	sökta

söks inom två år eller om		verkställigheten
verkställighet tidigare	sökts och	– i ett pågående mål, eller
uppgiften inte är äldre än två år.		– i ett avslutat mål, om verk-
		ställighet för	annan		förpliktelse
		söks inom två år eller om
		verkställighet	tidigare		sökts		och
		uppgiften inte är äldre än två år.
Sekretess gäller inte heller beslut i ett mål eller ärende.
Motsvarande sekretess gäller i		Motsvarande		sekretess		gäller i
myndighets verksamhet som avser		myndighets verksamhet som avser
förande av eller uttag ur		förande av eller uttag ur utsök-
utsöknings- och indrivningsdata-		ningsdatabasen		enligt		lagen
basen enligt lagen (2001:184) om		(2001:184) om		behandling			av
behandling av uppgifter i krono-		uppgifter i Kronofogdemyndig-
fogdemyndigheternas	verksamhet	hetens verksamhet för uppgift som

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

213

Ansökan om kallelse på okända borgenärer görs hos Kronofog- demyndigheten. Om gäldenären är ett aktiebolag görs dock ansökan hos Patent- och registrerings- verket.

13. Förslag till lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer skall ha följande lydelse.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §36

Ansökan om kallelse på okända borgenärer görs hos kronofog- demyndigheten i den region där gäldenären bör svara vid domstol i tvistemål i allmänhet eller, om gäldenären är avliden, där han hade bort svara vid domstol i sådana mål. Om gäldenären är ett aktiebolag görs dock ansökan hos Patent- och registreringsverket.

Sökanden skall bifoga en förteckning över gäldenärens kända borgenärer och såvitt möjligt ange deras adress.

5 §37


Kallelsen		skall	skyndsamt		Kallelsen		skall	skyndsamt
kungöras i Post- och Inrikes					kungöras i Post- och Inrikes
Tidningar. Vidare skall myndig-					Tidningar. Vidare skall myndig-
heten senast en månad före					heten senast en månad före
anmälningstidens utgång				skicka	anmälningstidens utgång				skicka
underrättelser om kallelsen till alla					underrättelser om kallelsen till alla
borgenärer som har tagits upp i					borgenärer som har tagits upp i
förteckningen över kända borge-					förteckningen över kända borge-
närer och som har känd adress.					närer och som har känd adress.
Om ansökan har gjorts hos Patent-					Om ansökan har gjorts hos Patent-
och	registreringsverket,			skall	och	registreringsverket,			skall
verket skicka en underrättelse till					verket skicka en underrättelse till
den	kronofogdemyndighet			som	Kronofogdemyndigheten.
avses i 4 §.

Denna lag träder i kraft den ---.

36	Senaste lydelse 1997:366.
37	Senaste lydelse 1996:259.	215

14. Förslag till lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673)		Prop. 2005/06:200
		Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 27 § arbetstidslagen (1982:673) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

27 §38

Frågor om övertidsavgift prövas av allmän domstol efter ansökan som skall göras av allmän åklagare inom två år från den tidpunkt då överträdelsen begicks. I fråga om sådan ansökan gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott, på vilket inte kan följa svårare straff än böter, och bestämmelserna om kvarstad i brottmål. Sedan fem år har förflutit från den tidpunkt då överträdelsen begicks, får övertidsavgift ej

tas ut. Övertidsavgifter tillfaller staten.
Ett beslut genom vilket någon					Ett beslut genom vilket någon
har påförts en övertidsavgift skall					har påförts en övertidsavgift skall
genast sändas		till	länsstyrelsen.		genast sändas till		länsstyrelsen.
Avgiften	skall		betalas	till	Avgiften	skall	betalas	till
länsstyrelsen inom			två månader		länsstyrelsen inom		två månader
från det att beslutet vann laga					från det att beslutet vann laga
kraft. En upplysning om detta skall					kraft. En upplysning om detta skall
tas in i beslutet. Om avgiften inte					tas in i beslutet. Om avgiften inte
betalas inom denna tid, skall					betalas inom denna tid, skall
dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen					dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen
(1997:484)	om	dröjsmålsavgift.			(1997:484) om dröjsmålsavgift. Av

Den obetalda övertidsavgiften och dröjsmålsavgift skall lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om in- drivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford- ringar m.m. Indrivningsåtgärder får inte vidtas sedan fem år har förflutit från det att beslutet vann laga kraft.

1 kap. 2 c § skattebetalningslagen (1997:483) följer att bestämmel- serna i 20 kap. den lagen gäller för övertidsavgift som inte betalats i den mån annat inte föreskrivs i denna lag. Det som där sägs om skattskyldig skall då i stället gälla arbetsgivare och det som i 20 kap. 1–10 §§ sägs om Skatteverket skall i stället gälla länsstyrelsen. Ansökan om verkställighet får inte göras sedan fem år har förflutit från det att beslutet vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den ---.

38 Senaste lydelse 1997:527.

216

15. Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs att 35 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

Nuvarande lydelse							Föreslagen lydelse
						35 §39
Om skatten inte har betalats							Av 1 kap. 2 c § första stycket
inom	föreskriven				tid,	skall	skattebetalningslagen (1997:483)
skattebeloppet				och	i	före-	följer att bestämmelserna i 20 och
kommande fall dröjsmålsavgift på							20 a kap. den lagen gäller för
framställning				av	inskrivnings-		obetalda stämpelskattebelopp och
myndigheten			omedelbart lämnas				dröjsmålsavgifter. Det som där i
för	indrivning.			Regeringen		får	20 kap. 1–10 §§ sägs om
föreskriva		att		indrivning		inte	Skatteverket skall i stället gälla
behöver begäras för ett ringa							inskrivningsmyndigheten.
belopp.
Bestämmelser				om	indrivning
finns i lagen (1993:891) om
indrivning		av	statliga fordringar
m.m. Vid indrivning får verk-
ställighet		enligt		utsökningsbalken
ske.

Denna lag träder i kraft den ---.

39 Senaste lydelse 1993:907.

217

16. Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

dels att i 15 § ordet ”kronofogdemyndigheternas” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndighetens”,

dels att 2, 3 och 11 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §40

Om någon har rätt till ett belopp som avses i 1 § och om det allmänna mot denna person har en fordran, som är registrerad för indrivning i utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndig- heternas verksamhet och drivs in enligt bestämmelserna i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. skall från beloppet räknas av så mycket som kan gå till betalning av fordringen, om inte något annat följer av vad som nedan sägs. Med det allmännas fordran avses också förrättningskostnader i målet enligt 17 kap. 1 § utsöknings- balken. Endast vad som överstiger det allmännas fordran får utbetalas.

Om någon har rätt till ett belopp som avses i 1 § och om det allmänna mot denna person har en fordran, som är registrerad för verkställighet i utsöknings- databasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i

Kronofogdemyndighetens verk- samhet och avser skatt eller annan fordran som avses i 1 kap. 1–2 eller 2 c §§ skattebetalningslagen (1997:483), skall från beloppet räknas av så mycket som kan gå till betalning av fordringen, om inte något annat följer av vad som nedan sägs. Med det allmännas fordran avses också förrättnings- kostnader i målet enligt 17 kap. 1 § utsökningsbalken. Endast vad som överstiger det allmännas fordran får utbetalas.

	3 §41
Fråga om avräkning prövas av	Fråga om avräkning prövas
kronofogdemyndighet.	Kronofogdemyndigheten.
Den kronofogdemyndighet är
behörig som enligt registreringen i
kronofogdemyndigheternas utsök-
nings- och indrivningsdatabas är
tilldelad fordringen.

11 §42

Kronofogdemyndighetens beslut får inte överklagas i den del det innebär att avräkning inte skall ske. I övrigt tillämpas i fråga om

40Senaste lydelse 2001:189.

41Senaste lydelse 2001:189.

42Senaste lydelse 1993:519.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

218

17. Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud

Härigenom föreskrivs att 8 a, 9 och 24 §§ lagen (1986:436) om näringsförbud skall ha följande lydelse.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §43

Allmän åklagare får ansöka om näringsförbud i de fall som avses i 1 a och 2 §§, om han inte för talan om det enligt 8 §. Om åklagaren i de fall som avses i 1 a och 2 §§ förklarat sig avstå från att ansöka om näringsförbud, får ansökan i stället göras av Kronofogdemyndigheten. Om inte annat föreskrivs i denna lag, handläggs ett ärende om näringsförbud enligt 1 a och 2 §§ enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Om kronofogdemyndigheten an- sökt om näringsförbud i tingsrätten företräder Skatteverket staten i högre domstol.

				9 §44
Varje kronofogdemyndighet skall					Kronofogdemyndigheten			skall
särskilt		uppmärksamma när det			särskilt	uppmärksamma		när det
kan finnas skäl att meddela					kan finnas skäl att meddela
näringsförbud grundat på 1 a § och					näringsförbud grundat på 1 a § och
anmäla förhållandet till åklagaren.					anmäla förhållandet till åklagaren.
				24 §45
Tillsyn		över	att	näringsförbud	Tillsyn över att		näringsförbud
och	tillfälliga			näringsförbud	och	tillfälliga	näringsförbud
efterlevs utövas av kronofogde-					efterlevs utövas av Kronofogde-
myndigheten i den ort där den som					myndigheten.
har meddelats förbudet är bosatt
eller, om denne inte är bosatt i
Sverige,		av	kronofogdemyndig-

heten i Stockholm.

Kronofogdemyndigheten har för tillsyn enligt första stycket rätt att få biträde av polismyndighet.

Om det finns skäl att misstänka att ett förbud överträds eller att den som fått dispens enligt 19 § åsidosätter vad som åligger honom i den verksamhet som avses med dispensen, eller vad som rätten föreskrivit i samband med att den beviljade dispens, skall Kronofogdemyndigheten göra anmälan om förhållandet till åklagaren.

Denna lag träder i kraft den ---.

43Lydelse enligt prop. 2002/03:99.

44Senaste lydelse 1996:314.

45 Senaste lydelse 1999:181.

220

18. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 29 § plan- och bygglagen (1987:10) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

10 kap.

29 §46

Om avgiften inte betalas inom				Om avgiften inte betalas inom
den tid som anges i 28 §, skall				den tid som anges i 28 §, skall
dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen				dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen
(1997:484)	om	dröjsmålsavgift.		(1997:484) om dröjsmålsavgift. Av
Den obetalda		avgiften	och	1 kap. 2 c § första stycket
dröjsmålsavgiften skall lämnas för				skattebetalningslagen (1997:483)
indrivning.	Regeringen		får	följer att bestämmelserna i 20 och
föreskriva	att	indrivning	inte	20 a kap. den lagen gäller för som
behöver begäras för ett ringa				inte betalats. Det som där sägs om
belopp. Bestämmelser om indriv-				skattskyldig skall då i stället gälla
ning finns i lagen (1993:891) om				den som påförts avgift och det
indrivning	av statliga fordringar			som i 20 kap. 1–10 §§ sägs om
m.m. Vid indrivning får verk-				Skatteverket skall i stället gälla
ställighet enligt		utsökningsbalken		länsstyrelsen.

ske.

Vid fördelning mellan staten och kommunen av medel som har influtit skall medel i första hand avsättas för kommunens fordran.

Denna lag träder i kraft den ---.

46 Senaste lydelse 1997:531.

221

19. Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327) Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 66 § och rubriken närmast före 66 § fordonsskattelagen (1988:327) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
Indrivning och återbetalning av				Verkställighet, återbetalning av
skatt				skatt m.m.
			66 §47
Om skatten inte betalas i rätt tid				Av 1 kap. 2 c § första stycket
skall den lämnas för indrivning.				skattebetalningslagen (1997:483)
Regeringen	får	föreskriva	att	följer att bestämmelserna i 20 och
indrivning	inte	behöver begäras		20 a kap. den lagen gäller för skatt
för ett ringa belopp. Bestämmelser				som inte betalats i rätt tid. Det
om indrivning finns i lagen				som i 20 kap. 1–10 §§ sägs om
(1993:891)	om	indrivning	av	Skatteverket skall då i stället gälla
statliga fordringar m.m.			Vid	Vägverket.

indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Fordonsskatt som skulle ha betalats men inte har betalats får sättas ned genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i vägtrafikregistret. Vid återbetalning av fordonsskatt skall räknas av endast sådan fordonsskatt som är förfallen till betalning och som inte har betalats samt dröjsmålsavgift och skattetillägg som belöper på sådan skatt och sådana avgifter för registrering enligt lagen (2001:558) om vägtrafikregister som uppbärs i samband med uppbörd av fordonsskatt. I fråga om avräkningen skall 37, 38, 45 och 84 §§ tillämpas.

Begäran om omprövning eller överklagande inverkar inte på skyldigheten att betala skatt.

Denna lag träder i kraft den ---.

47 Senaste lydelse 2001:567.

222

Avgiften skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet. Om avgiften inte betalas inom denna tid, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Av 1 kap. 2 c § skattebetalningslagen (1997:483) följer att bestämmel- serna i 20 kap. den lagen gäller för avgift som inte betalats i den mån annat inte föreskrivs i denna lag. Det som där sägs om skattskyldig skall då i stället gälla den som påförts avgift och det som i 20 kap. 1–10 §§ sägs om Skatteverket skall i stället gälla länsstyrelsen. Verkställighet får dock inte ske när fem år har gått efter det att beslutet vann laga kraft.

20. Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 8 § utlänningslagen (1989:529) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

10 kap.

8 §48

Frågor om påförande av avgift enligt 7 § prövas av allmän domstol efter ansökan, som skall göras av allmän åklagare inom två år från det att överträdelsen upphörde. I fråga om sådan talan tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straff än böter och bestämmelserna om kvarstad i brottmål på motsvarande sätt. När fem år har gått efter det att överträdelsen upphörde, får avgift inte påföras. Avgiften tillfaller staten.

Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgift skall lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om in- drivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford- ringar m. m. Indrivningsåtgärder får dock inte vidtas när fem år har gått efter det att beslutet vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den ---.

48 Senaste lydelse 1997:536.

223

21. Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg skall ha följande lydelse.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	6 §49

Frågor om påförande av avgift enligt 5 § prövas av allmän domstol efter ansökan, som skall göras av allmän åklagare inom två år efter det att överträdelsen upphörde. I frågor om sådan talan gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straff än böter och om kvarstad i brottmål. Sedan fem år har förflutit efter det att överträdelsen upphörde, får avgift inte påföras.

Avgiften tillfaller staten.
Avgiften	skall	betalas till	Avgiften	skall	betalas till
länsstyrelsen	inom	två månader	länsstyrelsen	inom	två månader
från det att beslutet vann laga			från det att beslutet vann laga
kraft. En upplysning om detta skall			kraft. En upplysning om detta skall
tas in i beslutet. Om avgiften inte			tas in i beslutet. Om avgiften inte
betalas inom denna tid, skall			betalas inom denna tid, skall
dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen			dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen
(1997:484)	om dröjsmålsavgift.		(1997:484) om dröjsmålsavgift. Av

Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgift skall lämnas för indrivning. Indrivningsåtgärder får dock inte vidtas sedan fem år har förflutit från det beslutet vann laga kraft. Regeringen får före- skriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

1 kap. 2 c § skattebetalningslagen (1997:483) följer att bestämmel- serna i 20 kap. den lagen gäller för avgiften i den mån annat inte föreskrivs i denna lag. Det som där sägs om skattskyldig skall då i stället gälla den som påförts avgift och det som i 20 kap. 1–10 §§ sägs om Skatteverket skall i stället gälla länsstyrelsen. Verkställighet får dock inte ske sedan fem år har förflutit från det beslutet vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den ---.

49 Senaste lydelse 1997:537.

224

Begäran om handräckning i främmande stat för indrivning av svensk skatt för göras endast om beslutet i skatteärendet är verk- ställbart i Sverige och fordringen inte kan drivas in i Sverige utan väsentlig svårighet. Begäran får avse indrivning inte bara hos den skattskyldige utan även hos arbetsgivare eller annan som är betalningsskyldig enligt svensk lagstiftning.

22. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

dels att 11 § skall upphöra att gälla,

dels att 3, 18 och 22 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §50 Med handräckning avses i denna lag

1.utbyte av upplysningar, häri inbegripet samtidiga skatteutredningar och deltagande i skatteutredning,

2.bistånd vid indrivning, häri inbegripet säkringsåtgärder, samt

3.delgivning av handlingar.

Med behörig myndighet avses i denna lag
1. Kronofogdemyndigheten	i	1. Kronofogdemyndigheten,	så-
Stockholm, såvitt avser sådan		vitt avser utbyte av upplysningar
handräckning enligt första stycket		som behövs för att bedöma
2 som sker med stöd av bestäm-		förutsättningarna	för
melserna i lagen (1990:226) om		handräckning enligt första stycket
handräckning i skatteärenden mel-		2, och
lan de nordiska länderna, och
2. Skatteverket i övriga fall.

18 §51

Kronofogdemyndighet får hos den behöriga myndigheten hem- ställa om att sistnämnda myndig- het begär handräckning i främ- mande stat för indrivning av svensk skatt. Hemställan får avse indrivning inte bara hos den skattskyldige utan även hos arbets- givare eller annan som är betal- ningsskyldig enligt svensk lag- stiftning.

Hemställan enligt första stycket får göras endast om beslutet i skatteärendet är verkställbart i Sverige och fordringen inte kan drivas in i Sverige utan väsentlig svårighet.

50Lydelse enligt prop. 2002/03:99.

51Senaste lydelse 1993:4.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

225

		22 §52
Om ett ärende enligt denna lag är			Om ett ärende enligt denna lag är
av särskild betydelse eller annars			av särskild betydelse eller annars
av sådan beskaffenhet att det bör			av sådan beskaffenhet att det bör
avgöras av	regeringen,	skall	avgöras av	regeringen, skall
Skatteverket	med eget yttrande		Skatteverket	med eget yttrande
överlämna ärendet dit. Kronofog-			överlämna ärendet dit.		Kronofog-
demyndigheten i Stockholm		skall	demyndigheten skall		överlämna
överlämna ärende av sådan beskaf-			ärende av sådan beskaffenhet till
fenhet till Skatteverket.			Skatteverket.

Denna lag träder i kraft den ---.

52 Lydelse enligt prop. 2002/03:99.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

226

36. Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281)

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (2000:1281)

dels att i 5 kap. 18 och 25 §§ ordet ”indrivning” skall bytas ut mot ”verkställighet”,

dels att i 11 kap. 6 § ordet ”kronofogdemyndighet” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndigheten”,

dels att 5 kap. 23 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Indrivning	Verkställighet m.m.
	5 kap.
	23 §

En fordran på tull som inte har betalats i rätt tid skall lämnas för indrivning.

Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Om säkerhet har ställts eller om varan utgör säkerhet, får Tullverket ta ut be- loppet ur säkerheten.

Av 1 kap. 2 c § första stycket skattebetalningslagen (1997:483) följer att bestämmelserna i 20 och 20 a kap. den lagen gäller för fordran på tull. Det som där sägs om skattskyldig skall då också gälla gäldenär och det som i 20 kap. 1–10 §§ sägs om Skatteverket skall i stället gälla Tullverket. Om säkerhet har ställts eller om varan utgör säkerhet, får Tullverket ta ut beloppet ur säkerheten.

Denna lag träder i kraft den ---.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

240

37. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet59

dels att i 2 kap. 8 § orden ”en kronofogdemyndighet” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndigheten”,

dels att 1 kap. 5 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

1 kap.

5 §60

Uppgifter får behandlas för tillhandahållande av information som behövs i författningsreglerad verksamhet hos någon annan än Skatte- verket för

1. fastställande av underlag för samt redovisning, bestämmande, betalning och återbetalning av skatter och avgifter,

2. utsökning och indrivning, 2. bevakning av fordringar och utsökning,

3.att utgöra underlag för beslut och kontroll av bidrag och andra stöd,

4.pensionsberäkning,

5.tillsyn och kontroll samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning, och

6.aktualisering och komplettering av uppgifter om fastigheter i andra myndigheters register.

Denna lag träder i kraft den ---.

59	Lydelse av lagens rubrik enligt prop. 2002/03:99.
60	Lydelse enligt prop. 2002/03:99.	241

38. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet

dels att 2 kap. 26 § skall upphöra att gälla,

dels att i 2 kap. 8, 14 och 20 §§ ordet "kronofogdemyndigheter" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Kronofogdemyndigheten" eller i förekommande fall "Kronofogdemyndighetens",

dels att i 2 kap. 5 § orden ”en kronofogdemyndighets” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndighetens”,

dels att rubriken till lagen, rubriken till 2 kap. och rubriken närmast före 2 kap. 1 § samt 1 kap. 1 och 5 §§ och 2 kap. 1–3, 26 och 30 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Lag om behandling av uppgifter i	Lag om behandling av uppgifter i
kronofogdemyndigheternas verk-	Kronofogdemyndighetens verk-
samhet	samhet

1kap.

1 §

Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i kronofogdemyndigheternas verk- samhet med utsökning, indrivning, skuldsanering, betalningsföreläg- gande och handräckning, tillsyn i konkurs samt i annan verksamhet som särskilt åligger kronofogde- myndigheter, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i

Kronofogdemyndighetens verk- samhet med utsökning, skuldsane- ring, betalningsföreläggande och handräckning, tillsyn i konkurs samt i annan verksamhet som särskilt åligger Kronofogdemyn- digheten, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

5 §61

Kronofogdemyndigheten är per- sonuppgiftsansvarig för den be- handling som myndigheten skall utföra.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

61 Lydelse enligt prop. 2002/03:99.

242

2 kap. Kronofogdemyndigheter-	2 kap. Kronofogdemyndighetens
nas databaser	databaser
Utsöknings- och indrivningsdata-	Utsökningsdatabasen
basen
	1 §

I verksamheten med utsökning och indrivning skall det finnas en samling uppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i verksam- heten för de i 2 och 3 §§ angivna ändamålen (utsöknings- och indrivningsdatabas).

I verksamheten med utsökning skall det finnas en samling uppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i verksamheten för de i 2 och 3 §§ angivna ändamålen (utsökningsdatabas).

					2 §62
Uppgifter	får	behandlas		i	Uppgifter	får	behandlas		i
databasen för tillhandahållande av					databasen för tillhandahållande av
information	som	behövs		i	information	som	behövs		i
Skatteverkets	och	kronofogde-			Kronofogdemyndighetens			verk-
myndigheternas verksamhet för					samhet för
1. verkställighet		eller	annan		1. verkställighet		eller	annan
åtgärd som särskilt åligger krono-					åtgärd som särskilt åligger Krono-
fogdemyndigheter		enligt	utsök-		fogdemyndigheten		enligt	utsök-
ningsbalken eller annan författ-					ningsbalken eller annan författ-
ning,					ning,
2. indrivning av statliga ford-
ringar m.m.
3. avräkning	vid	återbetalning			2. avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter,					av skatter och avgifter,
4. ansökan om och tillsyn över					3. ansökan om och tillsyn över
näringsförbud,					näringsförbud, och
5. ärenden om ansvar för någon
annans skatter och avgifter, och
6. tillsyn, kontroll, uppföljning					4. tillsyn,	kontroll, uppföljning
och planering av verksamheten.					och planering av verksamheten.
					3 §63
Uppgifter	får	behandlas		i	Uppgifter	får	behandlas		i
databasen för tillhandahållande av					databasen för tillhandahållande av
information	som	behövs		i	information	som	behövs		i
författningsreglerad		verksamhet			författningsreglerad		verksamhet
hos någon annan än Skatteverket					hos någon annan än Kronofogde-
och kronofogdemyndigheterna för					myndigheten för

1.avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

2.kvittning vid utbetalning av bidrag,

62Lydelse enligt prop. 2002/03:99.

63Lydelse enligt prop. 2002/03:99.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 2

243

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2005/06:200

Bilaga 3

Följande remissinstanser har beretts möjlighet att yttrande sig över utred- ningens betänkande En kronofogdemyndighet i tiden (SOU 2003:97):

Riksdagens ombudsmän, Göta hovrätt, Hovrätten för Övre Norrland, Stockholms tingrätt, Malmö tingsrätt, Örebro tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Göteborg, Justitiekanslern, Domstolsverket, Rättshjälpsmyndigheten, Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspo- lisstyrelsen, Brottsoffermyndigheten, Skuldsaneringsutredningen (Ju 2002:15), Kommerskollegium, Riksförsäkringsverket, Datainspektionen, Tullverket, Ekonomistyrningsverket, Riksskatteverket, Arbetsgivarver- ket, Kammarkollegiet, Statskontoret, Centrala studiestödsnämnden, Statens jordbruksverk, Konsumentverket, Lantmäteriverket, Vägverket, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket, Västerbottens läns allmänna försäkringskassa, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms universitet, Lunds universitet, Svenska Kommunförbundet, Landstings- förbundet, Försäkringskasseförbundet, Radiotjänst i Kiruna AB, Sveriges Advokatsamfund, Svenska Handelskammarförbundet, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Företagarnas Riksorganisation, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Sveriges Akademikers Cen- tralorganisation SACO, Landsorganisationen i Sverige LO, Tjänste- männens Centralorganisation TCO, Näringslivets Regelnämnd, Svenska Bankföreningen, Ackordscentralen i Stockholm AB, Föreningen Sve- riges kronofogdar, Företagsrekonstruktionsföreningen, Konkursförval- tarkollegiernas Förening, Svenska inkassoföreningen och Sveriges Inkassoorganisation SIO.

Örebro tingsrätt, Kommerskollegium, Västerbottens läns allmänna för- säkringskassa, Stockholms universitet, Svenska Handelskammarförbun- det, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Landsorganisationen i Sverige LO, Tjänstemännens Centralorganisation TCO, Näringslivets Regelnämnd, Ackordscentralen i Stockholm AB och Företagsrekonstruk- tionsföreningen har avstått från att yttra sig.

Därutöver har Yrkesföreningen för Budget och Skuldrådgivare i kom- munal tjänst, FEXE Föreningen ekonomer inom exekutionsväsendet och Svenska Kreditföreningen yttrat sig över promemorian.

246

2. Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken1

dels att 2 kap. 3 och 4 §§, 4 kap. 8 och 32 §§, 16 kap. 10 § samt 18 kap. 4 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 4 kap. 32 § skall utgå,

dels att i 1 kap. 3 § samt 3 kap. 1 och 6 §§ ordet ”kronofogdemyn- dighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndig- heten” i motsvarande form,

dels att 2 kap. 15, 16, 24–26 och 30 §§, 4 kap. 27 §, 16 kap. 1 § samt 18 kap. 1 och 17 §§ skall ha följande lydelse.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

15 §2

Om föreläggande vid vite ej iakttas, kan kronofogdemyndig- heten ge nytt vitesföreläggande utan hinder av att det förra ej har vunnit laga kraft.

Om föreläggande vid vite ej iakttas, kan Kronofogdemyndig- heten ge nytt vitesföreläggande utan hinder av att det förra ej har vunnit laga kraft.

1 Senaste lydelse av
2 kap. 3 § 1995:298		4 kap. 32	§ 1996:1438
2 kap. 4	§ 1993:1650	16 kap. 1	§ 1996:1438
3 kap. 1	§ 1991:848	16 kap. 10 § 1996:1438
3 kap. 6	§ 2004:429	18 kap. 4	§ 1993:516.
4 kap. 8	§ 1996:1438
2 Senaste lydelse 1996:1438.			248

Efterkommer ej gäldenären eller tredje man föreläggande enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 13 § jämförd med nämnda lagrum, får han häktas, om synnerliga skäl föreligger. Fråga om häktning prö- vas, efter framställning av Krono- fogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyn- dighetens beslut.

När framställning om häktning har gjorts, skall förhandling äga rum inför rätten. Till förhandlingen skall Kronofogde- myndigheten och, om hinder ej möter, den som avses med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om skäl föreligger därtill. Har han kallats till förhandlingen eller kan det antagas att han har avvikit eller eljest håller sig undan, utgör hans utevaro ej hinder för prövning av yrkandet. I fråga om rätt till biträde och kostnader i målet har vad som föreskrivs i rättegångsbalken om försvarare och om rättegångskostnader i brottmål motsvarande tillämpning.

16 §3 Efterkommer ej gäldenären eller

tredje man föreläggande enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 13 § jämförd med nämnda lagrum, får han häktas, om synnerliga skäl föreligger. Fråga om häktning prö- vas, efter framställning av krono- fogdemyndigheten, av en tingsrätt i den region där kronofogdemyndig- heten finns.

När framställning om häktning har gjorts, skall förhandling äga rum inför rätten. Till förhandlingen skall kronofogde- myndigheten och, om hinder ej möter, den som avses med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om skäl föreligger därtill. Har han kallats till förhandlingen eller kan det antagas att han har avvikit eller eljest håller sig undan, utgör hans utevaro ej hinder för prövning av yrkandet. I fråga om rätt till biträde och kostnader i målet har vad som föreskrivs i rättegångsbalken om försvarare och om rättegångskostnader i brottmål motsvarande tillämpning.

24 §4 Har enligt 4 kap. 20, 21 eller

3Senaste lydelse 1996:1438.

4Senaste lydelse 1999:118.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 4

249

stycket.

Om föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller 26 § i fall då tvisten rör egendom som avses i 10 kap. 10 eller 12 § rättegångs-

balken, gäller om domstols behörighet vad som sägs där.
Har	föreläggande	meddelats	Har	föreläggande	meddelats
enligt 4 kap. 23 § första stycket			enligt 4 kap. 23 § första stycket
eller 9 kap. 11 § tredje stycket,			eller 9 kap. 11 § tredje stycket,
gäller om domstols behörighet vad			gäller om domstols behörighet vad
som i allmänhet är föreskrivet			som i allmänhet är föreskrivet
därom. I fall som avses i 4 kap.			därom. I fall som avses i 4 kap.
23 §	andra stycket	skall tvisten	23 §	andra stycket	skall tvisten
prövas, när fråga är om pantbrev i			prövas, när fråga är om pantbrev i
fastighet, av den tingsrätt som			fastighet, av den tingsrätt som
anges i 10 kap. 10 § rättegångs-			anges i 10 kap. 10 § rättegångs-
balken och annars av en tingsrätt i			balken och annars av den tingsrätt
det län där kronofogdemyndig-			som enligt 18 kap. 1 § prövar
heten finns.			överklagande av Kronofogdemyn-
			dighetens beslut.

Har ett föreläggande meddelats enligt 3 kap. 16 § gäller om domstols behörighet vad som sägs i 43 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

I föreläggande skall anges vid vilken domstol talan i första hand bör

väckas.
25 §
Säkerhet som skall ställas enligt	Säkerhet som skall ställas enligt
denna balk skall bestå av pant eller	denna balk skall bestå av pant,
borgen. Borgen skall ställas såsom	borgen	eller företagsintecknings-
för egen skuld och, om den ingås	brev. Borgen skall ställas såsom
av två eller flera personer gemen-	för egen skuld och, om den ingås
samt, vara solidarisk. Är säkerhe-	av två eller flera personer gemen-
ten ej godkänd av den till vars	samt, vara solidarisk. Är säker-
förmån säkerheten skall gälla,	heten ej godkänd av den till vars
skall den prövas av kronofogde-	förmån	säkerheten skall gälla,
myndigheten.	skall den prövas av Kronofogde-
	myndigheten.

Om bank eller annan jämförbar penninginrättning skall ställa säkerhet, får godtagas utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse

som säkerheten skall avse.
Säkerheten skall tagas i förvar	Säkerheten skall tagas i förvar
av kronofogdemyndigheten.	av Kronofogdemyndigheten.
26 §
När säkerhet skall tagas i an-	När säkerhet skall tas i anspråk
språk av kronofogdemyndigheten	av Kronofogdemyndigheten enligt
enligt 3 kap. 22 § andra stycket	3 kap. 22 § andra stycket, eller 13
eller 13 kap. 3 eller 20 §, får pant	kap. 3 eller 20 §, får pant
tillgodogöras i den ordning som	tillgodogöras i den ordning som
gäller för utmätt egendom. Borgen	gäller för utmätt egendom. Borgen
får genast utsökas.	får genast utsökas. Om säkerheten
	utgörs av företagsinteckningsbrev,

Prop. 2005/06:200

Bilaga 4

250

får utmätning genast ske i den egendom som omfattas av före- tagsinteckningen. Detta gäller även när företagsinteckningen gäl- ler i annan näringsverksamhet än gäldenärens.

30 §5 Bestämmelserna i 1 och 2 §§,

4 kap.

27 §6

Har domstol eller kronofogde-			Har domstol eller Kronofogde-
myndighet	fastställt att	förfallen	myndigheten fastställt att förfallen
fordran skall utgå med särskild			fordran skall utgå med särskild
förmånsrätt	i registrerat	skepp,	förmånsrätt i registrerat skepp,

5Senaste lydelse 2003:676.

6Senaste lydelse 1996:1438.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 4

251

Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en tings- rätt som regeringen föreskriver i det geografiska område där svaranden har sitt hemvist.

Med svarandens hemvist förstås den ort där svaranden är bosatt.

registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fast egendom anses egendomen ome- delbart utmätt.

16 kap.

1 §7

Frågor om verkställighet av en			Med avhysning avses en för-
förpliktelse för tidigare ägare eller			pliktelse för tidigare ägare eller
nyttjanderättshavare att flytta från			nyttjanderättshavare att flytta från
fast egendom, en bostadslägenhet			fast egendom, en bostadslägenhet
eller något annat utrymme i en			eller något annat utrymme i en
byggnad	(avhysning) prövas	av	byggnad.
kronofogdemyndigheten i		den
region där svaranden har sitt
hemvist	eller där verkställigheten
skall ske.

18 kap.

1 §8 Kronofogdemyndighetens beslut

överklagas skriftligen hos en tings- rätt inom kronofogdemyndighetens verksamhetsområde som regering- en föreskriver.

7Senaste lydelse 1996:1438.

8Senaste lydelse 1996:1438.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 4

252

3. Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644)	Prop. 2005/06:200
	Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 41 f § varumärkeslagen (1960:644) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	41 f §1
Ett beslut om intrångsunder-		Ett beslut om intrångsunder-
sökning verkställs av kronofogde-		sökning verkställs av Kronofogde-
myndigheten enligt de villkor som		myndigheten enligt de villkor som
domstolen har föreskrivit och med		domstolen har föreskrivit och med
tillämpning av 1–3 kap., 16 kap.		tillämpning av 1–3 kap., 17 kap.
10 §, 17 kap. 1–5 §§ samt 18 kap.		1–5 §§ samt 18 kap. utsöknings-
utsökningsbalken. Sökandens mot-		balken. Sökandens motpart skall
part skall underrättas om verkstäl-		underrättas om verkställigheten
ligheten endast om beslutet om		endast om beslutet om intrångs-
intrångsundersökning har tillkom-		undersökning har tillkommit efter
mit efter motpartens	hörande.	motpartens hörande. Myndigheten
Myndigheten har rätt att ta foto-		har rätt att ta fotografier och göra
grafier och göra film- och ljud-		film- och ljudupptagningar av
upptagningar av sådana	föremål	sådana föremål som den får söka
som den får söka efter. Myn-		efter. Myndigheten har också rätt
digheten har också rätt att ta		att ta kopior av och göra utdrag ur
kopior av och göra utdrag ur		sådana handlingar som den får
sådana handlingar som den får		söka efter.
söka efter.

En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1 Senaste lydelse 1998:1455.

254

4. Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)	Prop. 2005/06:200
	Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 34 a § skogsvårdslagen (1979:429)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			34 a §2
När Europeiska gemenskapernas				När Europeiska gemenskapernas
kommission	har	beslutat	om	kommission har beslutat	om
kontrollbesök enligt artikel 16.6 i				kontrollbesök enligt artikel 16.6 i
rådets direktiv 1999/105/EG			av	rådets direktiv 1999/105/EG	av
den 22 december 1999 om				den 22 december 1999 om
saluföring av skogsodlingsmaterial				saluföring av skogsodlingsmaterial
har kommissionen rätt att få				har kommissionen rätt att få
handräckning	av	kronofogdemyn-		handräckning av Kronofogdemyn-
digheten för att genomföra föl-				digheten för att genomföra föl-
jande åtgärder hos den som avses i				jande åtgärder hos den som avses i
34 § andra stycket:				34 § andra stycket:

1.granska räkenskaper och andra affärshandlingar samt ta kopior av dessa handlingar, och

2.få tillträde till samtliga lokaler och markområden som utnyttjas av den som avses i 34 § andra stycket.

Frågor om handräckning enligt denna paragraf prövas av Kro- nofogdemyndigheten i Stockholm.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1	Lagen omtryckt 1993:553.
2	Senaste lydelse 2002:614.	255

5. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)1

dels att i 7 kap. 35 § ordet "kronofogdemyndighet" skall bytas ut mot "Kronofogdemyndigheten",

dels att i 8 kap. 19 § och 9 kap. 17 § ordet ”tillsynsmyndighet” skall bytas ut mot ”tillsynsmyndigheten”,

dels att 5 kap. 1 § samt 9 kap. 19 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §2 Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till

1.förundersökning i brottmål,

2.angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,

3.verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde,

4.åklagarmyndighets, polismyndighets, Skatteverkets, Tullverkets eller Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott, eller

5.Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument,

om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.

Sekretess enligt första och andra styckena gäller i annan verksamhet hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndig- het, Skatteverket, Tullverket eller

1Lagen omtryckt 1992:1474. Senaste lydelse av

7kap. 35 § 1994:341

8kap. 19 § 2000:443

9kap. 17 § 2005:788.

2Senaste lydelse 2006:17.

Sekretess enligt första och andra styckena gäller i annan verksamhet hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndig- het, Skatteverket, Tullverket eller

Prop. 2005/06:200

Bilaga 4

256

Kustbevakningen med att förebyg-	Kustbevakningen med att förebyg-
ga, uppdaga, utreda eller beivra	ga, uppdaga, utreda eller beivra
brott samt hos tillsynsmyndighet i	brott samt hos tillsynsmyndigheten
konkurs och inom exekutionsvä-	i konkurs och hos Kronofog-
sendet för uppgift som angår	demyndigheten för uppgift som
misstanke om brott.	angår misstanke om brott.

Utan hinder av sekretessen enligt andra stycket kan enskild få uppgift om huruvida han eller hon förekommer i Säkerhetspolisens register med anledning av den verksamhet som bedrevs med stöd av

1.personalkontrollkungörelsen (1969:446) och de tilläggsföreskrifter som utfärdats med stöd av den,

2.förordningen den 3 december 1981 med vissa bestämmelser om verksamheten vid Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, eller

3.motsvarande äldre bestämmelser.

9 kap.

19 §3


Sekretess gäller inom exeku-			Sekretess gäller hos Kronofog-
tionsväsendet i mål eller ärende			demyndigheten i mål eller ärende
angående utsökning och indriv-			angående utsökning och indriv-
ning samt i verksamhet enligt			ning samt i verksamhet enligt
lagen (1986:436) om näringsför-			lagen (1986:436) om näringsför-
bud, för uppgift om enskilds per-			bud, för uppgift om enskilds per-
sonliga eller ekonomiska förhål-			sonliga eller ekonomiska förhål-
landen, om det inte står klart att			landen, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den			uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon honom när-			enskilde eller			någon	honom
stående lider skada eller men. Se-			närstående lider skada eller men.
kretessen gäller dock inte uppgift			Sekretessen		gäller dock			inte
om förpliktelse som avses med			uppgift om förpliktelse som avses
den sökta verkställigheten			med den sökta verkställigheten
– i ett pågående mål, eller			– i ett pågående mål, eller
– i ett avslutat mål, om verkstäl-			– i ett avslutat mål, om verkstäl-
lighet för annan förpliktelse söks			lighet för annan förpliktelse söks
inom två år eller om verkställighet			inom två år eller om verkställighet
tidigare sökts och uppgiften inte är			tidigare sökts och uppgiften inte är
äldre än två år.			äldre än två år.
Sekretess gäller inte heller beslut i ett mål eller ärende.
Motsvarande sekretess gäller i			Motsvarande			sekretess	gäller i
myndighets verksamhet som avser			myndighets verksamhet som avser
förande av eller uttag ur utsök-			förande av eller uttag ur utsök-
nings-	och	indrivningsdatabasen	nings-	och	indrivningsdatabasen
enligt	lagen	(2001:184) om be-	enligt	lagen	(2001:184)		om	be-

3 Senaste lydelse 2001:207.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 4

257

6. Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §1

I övriga fall skall målet prövas av den länsrätt inom vars dom- krets det kontor vid Kronofogde- myndigheten hos vilket ansökan om förlängning upprättats är be- läget.

Ansökningen skall ha kommit in till länsrätten före utgången av preskriptionstid som gäller enligt 3–6 eller 8 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. Äldre föreskrifter i 13 § gäller fortfarande för mål som anhängiggjorts före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1997:1092.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 4

259

Kronofogdemyndigheten. Om gäl- denären inte har något pass, får förbud att utfärda pass för honom meddelas. Gäldenären får häktas, om det är uppenbart otillräckligt med ett reseförbud.

7. Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)1 dels att 13 kap. 8 § skall upphöra att gälla,

dels att i 1 kap. 3 § orden ”en tillsynsmyndighet” skall bytas ut mot ”tillsynsmyndigheten”,

dels att i 2 kap. 6 §, ordet ”kronofogdemyndighet” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndigheten”,

dels att 2 kap. 12 §, 7 kap. 25 §, och 16 kap. 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

12 §

Beträffande en sådan säkerhetsåtgärd som avses i denna paragraf tillämpas bestämmelserna i 15 kap. 5, 6 och 8 §§ rättegångsbalken, om inte något annat följer av denna lag. En säkerhetsåtgärd kan inte hindras av att säkerhet ställs. Inte heller kan en beviljad säkerhetsåtgärd hävas av denna anledning. Kostnaden för häktning betalas av staten.

1Senaste lydelse av

2kap. 6 § 1999:125

13kap. 8 § 2003:694.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 4

260

Begäran om handräckning i främmande stat för indrivning av svensk skatt får göras endast om beslutet i skatteärendet är verk- ställbart i Sverige och fordringen inte kan drivas in i Sverige utan väsentlig svårighet. Begäran får avse indrivning inte bara hos den skattskyldige utan även hos arbetsgivare eller någon annan som är betalningsskyldig enligt svensk lagstiftning.

8. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Härigenom föreskrivs att 3, 18 och 22 §§ lagen (1990:314) om ömse- sidig handräckning i skatteärenden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §1 Med handräckning avses i denna lag

1.utbyte av upplysningar, häri inbegripet samtidiga skatteutredningar och deltagande i skatteutredning,

2.bistånd vid indrivning, häri inbegripet säkringsåtgärder, samt

3.delgivning av handlingar.

Med behörig myndighet avses i denna lag
1. Kronofogdemyndigheten	i	1. Kronofogdemyndigheten,		så-
Stockholm, såvitt avser sådan		vitt avser	handräckning enligt
handräckning enligt första stycket		första stycket 2 och utbyte av
2. som sker med stöd av bestäm-		upplysningar som behövs för att
melserna i lagen (1990:226) om		bedöma	förutsättningarna	för
handräckning i skatteärenden mel-		sådan handräckning, och
lan de nordiska länderna, och
2. Skatteverket i övriga fall.

18 §2

Kronofogdemyndighet får hos den behöriga myndigheten hem- ställa om att verket begär hand- räckning i främmande stat för indrivning av svensk skatt. Hem- ställan får avse indrivning inte bara hos den skattskyldige utan även hos arbetsgivare eller annan som är betalningsskyldig enligt svensk lagstiftning.

Hemställan enligt första stycket får göras endast om beslutet i skatteärendet är verkställbart i Sverige och fordringen inte kan drivas in i Sverige utan väsentlig svårighet.

22 §3

Om ett ärende enligt denna lag	Om ett ärende enligt denna lag
är av särskild betydelse eller an-	är av särskild betydelse eller an-
nars av sådan beskaffenhet att det	nars av sådan beskaffenhet att det

1Senaste lydelse 2003:697.

2Senaste lydelse 1993:495.

3Senaste lydelse 2003:697.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 4

262

9. Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

Härigenom föreskrivs att 19, 21 och 29 §§ lönegarantilagen (1992:497) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19 §1

Kopia av ett beslut enligt 16 eller 18 § skall samma dag som beslutet meddelades

–vid konkurs sändas till arbets- tagaren och tillsynsmyndigheten i konkursen,

–vid företagsrekonstruktion sändas till arbetstagaren och den tillsynsmyndighet som skulle ha utövat tillsyn om arbetsgivaren i stället försatts i konkurs.

Kopia av ett beslut enligt 16 eller 18 § skall samma dag som beslutet meddelades sändas till arbetstagaren och tillsyns- myndigheten.

21 §2

29 §3

Om en arbetstagare är missnöjd med förvaltarens eller rekonstruk- törens beslut enligt 16 eller 18 §, får arbetstagaren väcka talan mot staten inom tre veckor från det att han eller hon fick del av beslutet.

Vid konkurs förs statens talan	Vid konkurs förs statens talan av
vid tingsrätten av tillsynsmyndig-	tillsynsmyndigheten. Samma myn-
heten. Vid företagsrekonstruktion	dighet för statens talan vid före-
förs statens talan av den till-	tagsrekonstruktion.
synsmyndighet som skulle ha
utövat tillsyn om arbetsgivaren i
stället försatts i konkurs.

1Senaste lydelse 2005:273.

2Senaste lydelse 2005:681.

3Senaste lydelse 2005:273.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 4

264

10. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.1

dels att i 10 § ordet ”kronofogdemyndigheternas” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndighetens”,

dels att 13 och 14 §§ skall ha följande lydelse.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §2 Regeringen får överlåta sin

14 §3 Regeringen får överlåta befo-

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1Senaste lydelse av 10 § 2003:713.

2Senaste lydelse 2003:713.

3 Senaste lydelse 2003:713.

266

Uppgifter får behandlas i data- basen för tillhandahållande av information som behövs i Skatte- verkets och Kronofogdemyndig- hetens verksamhet för

1. verkställighet eller annan åt- gärd som särskilt åligger Krono- fogdemyndigheten enligt utsök- ningsbalken eller annan författ- ning,

Kronofogdemyndigheten är per- sonuppgiftsansvarig för den be- handling som myndigheten skall utföra.

2 kap. Kronofogdemyndighetens databaser

12. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet1

dels att i 2 kap. 5 § orden ”en kronofogdemyndighets” skall bytas ut mot ”Kronofogdemyndighetens”,

dels att rubriken till lagen och rubriken till 2 kap. samt 1 kap. 5 § och 2 kap. 2, 26 och 30 §§ skall ha följande lydelse.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 4

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Lag om behandling av uppgifter	Lag om behandling av uppgifter
i kronofogdemyndigheternas	i Kronofogdemyndighetens
verksamhet	verksamhet

1 kap.

5 §2

2 kap. Kronofogdemyndigheter- nas databaser

2 §3 Uppgifter får behandlas i data-

basen för tillhandahållande av information som behövs i Skatte- verkets och kronofogdemyndighe- ternas verksamhet för

1. verkställighet eller annan åt- gärd som särskilt åligger krono- fogdemyndigheter enligt utsök- ningsbalken eller annan författ- ning,

1Senaste lydelse av

2kap. 3 § 2003:672

2kap. 26 § 2003:672.

2	Senaste lydelse 2003:672.
3	Senaste lydelse 2003:672.	268

Kronofogdemyndigheten får ta ut avgifter för att lämna ut upp- gifter ur en databas enligt de när- mare föreskrifter som meddelas av regeringen.

2.indrivning av statliga fordringar m.m.,

3.avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

4.ansökan om och tillsyn över näringsförbud,

5.ärenden om ansvar för någon annans skatter och avgifter, och

6.tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.

	26 §4
Skatteverket, i dess egenskap av		Skatteverket, i dess uppgift att
chefsmyndighet	inom exekutions-	svara för ledning och styrning av
väsendet, och	kronofogdemyn-	strategiska frågor inom exe-
digheterna får ha direktåtkomst till		kutionsväsendet, och Kronofogde-
uppgifter som avses i 5, 11, 17, 22		myndigheten får ha direktåtkomst
och 24 §§.		till uppgifter som avses i 5, 11, 17,
		22 och 24 §§.

30 §5

Skatteverket och kronofogde- myndigheterna får ta ut avgifter för att lämna ut uppgifter ur en databas enligt de närmare före- skrifter som meddelas av rege- ringen.

Rätten att ta ut avgifter enligt första stycket får inte innebära inskränk- ning i rätten att ta del av och mot fastställd avgift få kopia eller utskrift av allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

4Senaste lydelse 2003:672.

5Senaste lydelse 2003:672.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 4

269

	Lagrådets yttrande	Prop. 2005/06:200
	Lagrådets yttrande	Bilaga 5
		Bilaga 5

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-04-06

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf.

En kronofogdemyndighet i tiden

Enligt en lagrådsremiss den 30 mars 2006 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag med anledning av inrättande av Kronofogdemyndigheten,

2.lag om ändring i utsökningsbalken,

3.lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644),

4.lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429),

5.lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

6.lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skatte- fordringar m.m.,

7.lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

8.lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,

9.lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),

10.lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.,

11.lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619),

12.lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesråden Frank

Walterson och Kjell Olsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

18 kap. 1 §

Enligt 18 kap. 1 § i den föreslagna lagen överklagas Kronofogde- myndighetens beslut skriftligen hos en tingsrätt som regeringen föreskriver i det geografiska område där svaranden har sitt hemvist. Tanken med ändringen är att svarandens hemvist i stället för myn- dighetens verksamhetsområde skall vara styrande när det gäller av- gränsningen av bemyndigandet för regeringen att i förordning bestämma behörig domstol i dessa mål.

Enligt Lagrådets uppfattning är uttrycket ”i det geografiska område” alltför vagt för att tjäna det angivna syftet. Under den fortsatta bered- ningen bör övervägas en utformning av bestämmelsen som på ett mera precist sätt anger kravet på anknytning till svarandens hemvist, samtidigt

270

som det ger utrymme för den eftersträvade flexibiliteten i organisatoriskt hänseende.

Förslaget till lag om ändring i lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden

3 §

I paragrafens första stycke anges i tre punkter vad som avses med handräckning i lagen, dvs. de olika former av administrativ handräck- ning som en utländsk myndighet kan lämnas biträde med respektive en svensk myndighet kan få biträde med i en främmande stat, allt under förutsättning att överenskommelse härom föreligger mellan Sverige och den främmande staten (jfr 4 resp. 14 §).

I andra stycket anges den myndighet som skall vara behörig myndighet i lagen, dvs. den myndighet som kan förordna att biträde skall ges till en utländsk myndighet och som får begära att biträde med handräckning ges i en främmande stat.

I den föreslagna lydelsen har angivits att Kronofogdemyndigheten är behörig myndighet, såvitt avser handräckning enligt första stycket 2, dvs. beträffande bistånd vid indrivning (häri inbegripet säkringsåtgärder), och utbyte av upplysningar som behövs för att bedöma förutsättningarna för sådan handräckning. I övriga fall, dvs. vid utbyte av upplysningar i övrigt (häri inbegripet samtidiga skatteutredningar och deltagande i skatteutredning) och delgivning av handlingar har Skatteverket angivits som behörig myndighet.

För att undvika att Skatteverket måste ta del i handläggningen av ärenden om indrivning bör enligt Lagrådets mening vid den fortsatta beredningen övervägas om inte Kronofogdemyndigheten skall vara behörig myndighet också beträffande delgivning av handlingar i ärenden om indrivning. Väljs denna lösning kan paragrafens andra stycke formuleras enligt följande:

Med behörig myndighet avses i denna lag

1.Kronofogdemyndigheten, såvitt avser handräckning enligt första stycket 2 samt utbyte av upplysningar och delgivning av handlingar i ärenden om indrivning, och

2.Skattemyndigheten i övriga fall.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 2005/06:200

Bilaga 5

271

Rättsdatablad

Författningsrubrik	Bestämmelser som	Celexnummer för
	inför, ändrar, upp-	bakomliggande EG-
	häver eller upprepar	regler
	ett normgivnings-
	bemyndigande

Utsökningsbalken	18 kap. 1 §
Lag om ändring i lagen	2 kap. 30 §
(2001:184) om behand-
ling av uppgifter i krono-
fogdemyndigheternas
verksamhet

Prop. 2005/06:200

Bilaga 7

273

myndigheten i regionen, av en	myndigheten,	av en	särskild för- Prop. 2005/06:200
särskild förrättningsman som läns-	rättningsman	som	länsstyrelsen
styrelsen förordnar eller av nota-	förordnar eller av notarius publi-
rius publicus.	cus.

myndigheten i regionen, av en	myndigheten,	av en	särskild för- Prop. 2005/06:200
särskild förrättningsman som läns-	rättningsman	som	länsstyrelsen
styrelsen förordnar eller av nota-	förordnar eller av notarius publi-
rius publicus.	cus.

2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1933:269) om	Prop. 2005/06:200
	ägofred

enligt lagen (2001:184) om be-	enligt lagen (2001:184) om be-
handling av uppgifter i kronofog-	handling av uppgifter i Kronofog-
demyndigheternas verksamhet för	demyndighetens verksamhet för
uppgift som har tillförts databasen.	uppgift som har tillförts databasen.

2.32	Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om	Prop. 2005/06:200
	avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

1	Senaste lydelse av
2 § 2001:189
15 § 2001:189.
2	Senaste lydelse 2001:189.	54

Vid konkurs	förs	statens	talan	Statens talan förs av den
vid tingsrätten	av tillsynsmyndig-			myndighet som avses i 19 §.
heten. Vid företagsrekonstruktion
förs statens talan av den till-
synsmyndighet	som	skulle	ha

föras innan verkställighet sker.		ningen skall genomföras innan Prop. 2005/06:200
		verkställighet sker.

2.46	Förslag till lag om ändring i lagen (1993:892) om	Prop. 2005/06:200
	ackord rörande statliga fordringar m.m.

1	Senaste lydelse av 2 § 2003:707.
2	Senaste lydelse 1998:195.	73

2.54	Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen	Prop. 2005/06:200
	(1996:1619)

2.70	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om	Prop. 2005/06:200
	europabolag

24 kap.	Prop. 2005/06:200
24 §
Om Bolagsverket finner att det inte finns något hinder mot en ansökan
enligt 22 §, skall verket kalla bolagens borgenärer. Verket skall dock inte
kalla

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 a §
	I den mån det inte föreskrivs
	något annat i detta kapitel gäller
	lagen (1996:242) om domstols-
	ärenden vid överklagande i utsök-
	ningsmål.
	17 §15

I mål som avses i första stycket		I mål som avses i första stycket
förs det allmännas talan av		förs det allmännas talan av
Skatteverket.		Kronofogdemyndigheten.

Denna lag träder i kraft den .---

25. Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20)		Prop. 2005/06:200
		Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 31 b § konkurrenslagen (1993:20) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		9 §56
En ansökan om	skuldsanering	En ansökan om skuldsanering
skall göras skriftligen hos krono-		skall göras skriftligen hos Krono-
fogdemyndigheten	i den region	fogdemyndigheten.

		Prop. 2005/06:200
34. Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2000:599)		Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 10 § naturgaslagen (2000:599) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

bör	avgöras av regeringen,		skall	Prop. 2005/06:200
den	behöriga	myndigheten	med	Bilaga 4
eget	yttrande	överlämna ärendet
dit.

11. Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)	Prop. 2005/06:200
	Bilaga 4