Budgetpropositionen för 2006 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Förslag till statsbudget för 2006

Rättsväsendet

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................		7
2	Rättsväsendet..........................................................................................................		9
	2.1	Vad utgiftsområdet omfattar..................................................................	9
	2.2	Utgiftsutveckling ....................................................................................	9
3	Politikområde Rättsväsendet ...............................................................................		11
	3.1	Politikområdets omfattning .................................................................	11
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	12
	3.3	Mål för rättsväsendet inklusive kriminalpolitiken ..............................	13
	3.4	Politikens inriktning .............................................................................	14
	3.4.1	Reformeringen av rättsväsendet fortsätter..........................................	14
	3.4.2	Verksamhetsområde 1 Brottsförebyggande arbete.............................	26
	3.4.3	Verksamhetsområde 2 Utredning och lagföring.................................	32
	3.4.4	Verksamhetsområde 3 Dömande verksamhet.....................................	40
	3.4.5	Verksamhetsområde 4 Verkställighet av påföljd.................................	44
	3.4.6	Verksamhetsområde 5 Reparativ verksamhet .....................................	50
	3.4.7	Verksamhetsområde 6 Övrig verksamhet ...........................................	55
	3.5	Resultatbedömning...............................................................................	55
	3.5.1	Brottsförebyggande arbete ...................................................................	55
	3.5.2	Utredning och lagföring.......................................................................	72
	3.5.3	Dömande verksamhet...........................................................................	94
	3.5.4	Verkställighet av påföljd.....................................................................	103
	3.5.5	Reparativ verksamhet..........................................................................	110
	3.5.6	Övrig verksamhet................................................................................	113
	3.5.7	Organisationsstyrning ........................................................................	114
	3.6	Revisionens iakttagelser......................................................................	131
	3.6.1	Polisväsendet.......................................................................................	131
	3.6.2	Åklagarväsendet ..................................................................................	131
	3.6.3	Domstolsväsendet...............................................................................	131
	3.6.4	Kriminalvården....................................................................................	131
	3.6.5	Övriga myndigheter............................................................................	131
	3.7	Budgetförslag ......................................................................................	132
	3.8	Kustbevakningen.................................................................................	148

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Tabellförteckning

Anslagsbelopp......................................................................................................................			7
2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet.....................................................................		9
2.2	Härledning av ramnivån 2006–2008 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet......................		9
2.3	Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..............		10
3.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet...................................................................		12
3.2	Ramförstärkningar 2005–2008 .................................................................................		13
3.3	Tingsrätternas, hovrätternas, länsrätternas och kammarrätternas
		måluppfyllelse........................................................................................................	95
3.4	Högsta domstolens och Regeringsrättens måluppfyllelse......................................		96
3.5	Dygnskostnad per producerat vårddygn på anstalt åren 2002–2004 ...................		103
3.6	Fördelningen av frivårdsklienter dömda i medeltal och dygnskostnad för
		frivård åren 2002–2004........................................................................................	104
3.7	Sysselsättningstimmar vid anstalt 2002–2004........................................................		105
3.8	Utgiftsutveckling 1994–2005..................................................................................		132
3.9	Anslagsutveckling....................................................................................................		133
3.10		Offentligrättslig verksamhet ................................................................................	133
3.11		Uppdragsverksamhet ............................................................................................	133
3.12		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:1 Polisorganisationen.................	134
3.13		Anslagsutveckling..................................................................................................	134
3.14		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:2 Säkerhetspolisen......................	135
3.15		Anslagsutveckling..................................................................................................	135
3.16		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:3 Åklagarorganisationen............	136
3.17		Anslagsutveckling..................................................................................................	136
3.18		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:4 Ekobrottsmyndigheten ..........	136
3.19		Anslagsutveckling..................................................................................................	137
3.20		Offentligrättslig verksamhet ................................................................................	137
3.21		Härledning av ramnivån 2006–2008, för 4:5 Domstolsväsendet m.m. ..............	138
3.22		Anslagsutveckling..................................................................................................	139
3.23		Avgiftsbelagd verksamhet.....................................................................................	139
3.24		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:6 Kriminalvården........................	140
3.25		Anslagsutveckling..................................................................................................	140
3.26		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:7 Brottsförebyggande rådet.......	141
3.27		Anslagsutveckling..................................................................................................	141
3.28		Offentligrättslig verksamhet ................................................................................	141
3.29		Uppdragsverksamhet. Rättskemi .........................................................................	141
3.30		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:8 Rättsmedicinalverket ..............	142
3.31		Anslagsutveckling..................................................................................................	142
3.32		Härledning av ramnivån 2006–2008. för 4:9 Gentekniknämnden .....................	142
3.33		Anslagsutveckling..................................................................................................	143
3.34		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:10 Brottsoffermyndigheten.......	143
3.35		Anslagsutveckling..................................................................................................	143

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

2Rättsväsendet

2.1Vad utgiftsområdet omfattar

Utgiftsområdet omfattar ett politikområde,

Rättsväsendet.

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	20051	2005	2006	2007	2008
Politikområde Rättsväsendet	26 318	27 962	27 680	29 023	30 744	31 231

Totalt för utgiftsområde 4	26 318	27 962	27 680	29 023	30 744	31 231

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21), och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

Som framgår av tabell 3.1 omfattar politikom- råde Rättsväsendet 29 miljarder kronor. Ca 16,4 miljarder kronor används för polisväsendet, 1,2 miljarder kronor för åklagarväsendet, 4 miljarder kronor för domstolsväsendet och 5,7 miljarder kronor för kriminalvården. Den övriga verksam- heten inom rättsväsendet är Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket, Gentekniknämn- den, Brottsoffermyndigheten, ersättning för skador på grund av brott, rättshjälpskostnader och kostnader för vissa skaderegleringar. Dessa verksamheter förbrukar sammantaget 1,7 miljarder kronor, varav huvudparten (ca 1,2 miljarder kronor) avser utgifter på anslaget 4:12

Rättshjälpskostnader m.m. (se tabell 3.1).

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2006–2008 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	27 297	27 297	27 297
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	518	950	1 422

Beslut	1 133	2 370	2 376

Övriga makroekonomiska
förutsättningar

Volymer
Överföring till/från andra
utgiftsområden	65	109	108
Övrigt	9	19	28

Ny ramnivå	29 023	30 744	31 231

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU11). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Kriminalvården

Kriminalvårdsstyrelsen (KVS) är central förvalt- ningsmyndighet för all kriminalvårdsverksam- het. Styrelsen är chefsmyndighet för 35 lokala kriminalvårdsmyndigheter och för Transport- tjänsten. I administrativt hänseende är styrelsen chefsmyndighet även för Kriminalvårdsnämnden och de 30 övervakningsnämnderna. Regeringen har i propositionen Kriminalvården – en myn- dighet (prop. 2004/05:176) föreslagit att de nu- varande lokala myndigheterna, Transporttjäns- ten och Kriminalvårdsstyrelsen skall organiseras som en myndighet från den 1 januari 2006.

Övriga myndigheter

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är ett stabs- organ under regeringen och ett expertorgan inom rättsväsendet. Rådets huvudsakliga upp-

gifter är utveckling, utvärdering, tillämpad forskning och information inom det kriminal- politiska området.

Rättsmedicinalverket (RMV) är central för- valtningsmyndighet för rättspsykiatrisk, rätts- medicinsk, rättskemisk och rättsgenetisk verk- samhet i den utsträckning sådana frågor inte handläggs av någon annan statlig myndighet.

Gentekniknämnden skall bl.a. följa den natio- nella och internationella utvecklingen på gentek- nikområdet, bevaka de etiska frågorna samt be- driva rådgivande och upplysande verksamhet.

Brottsoffermyndighetens (BrOM) huvudsak- liga uppgifter är att främja brottsoffers rättighe- ter, att bevaka deras behov och intressen samt att verka för att den som är berättigad till brotts- skadeersättning får sådan. Vid myndigheten finns en särskild nämnd som prövar vissa ären- den om brottsskadeersättning och ett råd som prövar frågor om bidrag från brottsofferfonden.

3.2	Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
4:1 Polisorganisationen		14 194,9	14 960,1	14 805,8	15 674,0	16 669,6	16 955,7

4:2 Säkerhetspolisen		593,8	645,0	636,2	698,6	713,0	724,6
4:3 Åklagarmyndigheten		812,4	848,9	837,5	862,4	900,6	915,1

4:4 Ekobrottsmyndigheten		341,6	343,7	338,4	350,4	366,0	373,8

4:5 Domstolsväsendet m.m.		3 868,0	4 232,0	4 078,4	4 074,1	4 245,6	4 284,8
4:6 Kriminalvården		5 072,3	5 390,7	5 407,0	5 730,0	6 175,1	6 286,8

4:7 Brottsförebyggande rådet		63,9	59,6	58,7	60,1	61,4	62,8

4:8 Rättsmedicinalverket		216,5	228,6	225,4	227,3	243,0	247,2
4:9 Gentekniknämnden		2,9	3,8	3,4	3,8	3,9	4,0

4:10 Brottsoffermyndigheten		22,1	27,0	26,6	27,4	29,9	30,4

4:11 Ersättning för skador på grund av brott		84,1	99,0	92,6	83,5	89,5	89,5
4:12 Rättshjälpskostnader m.m.		1 004,8	1 081,5	1 128,4	1 199,2	1 208,7	1 218,3

4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.		22,2	31,3	31,1	21,2	27,2	27,2

4:14 Avgifter till vissa internationella samman
slutningar		8,2	3,6	3,4	3,6	3,6	3,6

4:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete		10,0	7,2	7,1	7,2	7,2	7,2
Totalt för politikområde Rättsväsendet		26 317,8	27 961,9	27 680,1	29 022,9	30 744,1	31 230,7

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbud- get i samband med budgetpropositionen för 2006.

År 2004 tillfördes rättväsendet resurstillskott motsvarande 1,4 miljarder kronor, inklusive

engångsvisa medel på tilläggsbudget. Ekono- min för rättsväsendet förbättrades också under

2004. Kriminalvårdens ekonomi försämrades dock. Regeringen redovisade i 2005 års eko- nomiska vårproposition kriminalvårdens be- svärliga läge och återkommer nu såsom utlovat i denna proposition med ytterligare förstärk- ningar till kriminalvården. Belastningen på rättsväsendet har ökat och är en effekt av re- geringens satsning på polisen. Det syns, för- utom inom åklagarväsendet och kriminalvår- den, särskilt inom domstolsväsendet som har fått en kraftig ökning av måltillströmningen.

Regeringen föreslår i denna proposition en ytterligare ramförstärkning till rättsväsendet utöver tidigare aviserade ramförstärkningar, 400 miljoner kronor till kriminalvården fr.o.m. 2006. Hur den nu föreslagna ramförstärk- ningen tillsammans med tidigare aviserade ramförstärkningar kommer myndigheterna till del jämfört med 2004 framgår av tabell 3.2.

Tabell 3.2 Ramförstärkningar 2005–2008

Miljoner kronor

	2005	2006	2007	2008
4:1 Polisorganisationen	100	475	1 175	1 175

4:2 Säkerhetspolisen	50	75	100	100
4:3 Åklagarorganisationen	25	25	50	50

4:4 Ekobrottsmyndigheten	4	4	13	13

4:5 Domstolsväsendet
m.m.	110	200	325	325

4:6 Kriminalvården	430	1 080	1 430	1 430
4:8 Rättsmedicinalverket	10	10	22	22

4:9 Gentekniknämnden	1	1	1	1

4:10 Brottsoffermyndig-
heten	4	4	6	6

4:11 Ersättning för skador
på grund av brott	10	10	16	16

4:13 Kostnader för vissa
skaderegleringar m.m.	6	6	12	12

Summa	750	1 890	3 150	3 150

Därtill tillförs rättsväsendet engångsvisa medel i denna proposition, bl.a. tillförs kriminalvår- den 400 miljoner kronor 2005 på tilläggsbud- get.

I och med satsningarna 2006 kommer rätts- väsendets myndigheter att ha goda förutsätt- ningar att bedriva sin verksamhet under 2006. För att underlätta myndigheternas planering ytterligare kommer rättsväsendets myndighe- ter under 2006 också att tilldelas normala kre- diter.

Regeringen avser även fortsättningsvis att noga följa rättsväsendets verksamhet och re-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

sultat och att, efter analys av vidtagna effekti- vitetsåtgärder, återkomma till riksdagen om de ytterligare insatser som erfordras för att full- följa statsmakternas intentioner för utveck- lingen av rättsväsendet.

Rättsväsendets fortsatta effektivisering är en förutsättning för de satsningar som regeringen föreslår på området. Polis, åklagare, domstolar och kriminalvård, som tillsammans bildar rättskedjan, måste utveckla sin samverkan så att resurserna för rättsväsendet som helhet kan utnyttjas på bästa sätt. Samverkan måste också förbättras med aktörer utanför rättsväsendet. Ett effektivt resursutnyttjande kräver dock också fortsatta åtgärder inom var och en av rättskedjans myndigheter.

Inför arbetet med budgetpropositionen för 2007 avser regeringen att göra en samlad be- dömning av om tidigare gjorda resursförstärk- ningar har fått avsedd effekt och om effektivi- seringsarbetet genomförts på ett tillfredsstäl- lande sätt. Regeringens bedömning kommer att redovisas i budgetpropositionen för 2007 och det budgetförslag som då presenteras skall baseras på denna bedömning.

Utöver förstärkningen och de engångsvisa medlen föreslås i denna proposition omfördel- ning av medel inom utgiftsområdet respektive mellan utgiftsområde 4 och andra utgiftsom- råden. Omfördelningen redovisas under re- spektive anslagsavsnitt.

3.3Mål för rättsväsendet inklusive kriminalpolitiken

Målet för politikområde rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet.

Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygg- het.

Rättsväsendets verksamheter skall utgå från medborgarnas intresse. I detta ligger bl.a. att förkorta tiden från brottsanmälan till dom och straffverkställighet.

För 2006 gäller följande övergripande mål för de verksamhetsområden som rättsväsen- dets myndigheter verkar inom.

Målet för verksamhetsområdet Brottsföre- byggande arbete är att brott skall förebyggas.

Målet för verksamhetsområdet Utredning och lagföring är att verksamheten skall bedri-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

vas med högt ställda krav på rättsäkerhet och kvalitet och att fler brott skall leda till lagfö- ring.

Målet för verksamhetsområdet Dömande verksamhet är att mål och ärenden skall hand- läggas på ett rättssäkert och effektivt sätt.

Målet för verksamhetsområdet Verkställig- het av påföljd är att påföljder skall verkställas på ett säkert och humant sätt och att antalet återfall i brott skall minska.

Målet för verksamhetsområdet Reparativ verksamhet är att skadeverkningarna av brott skall minska.

Målet för verksamhetsområdet Övrig verk- samhet är att de arbetsuppgifter som inte är brottsbekämpande skall utföras med utgångs- punkt i medborgarens behov.

Vidare i denna proposition redovisar rege- ringen politikens inriktning, exempelvis in- tegrationspolitiska mål för rättsväsendet.

3.4Politikens inriktning

3.4.1Reformeringen av rättsväsendet fortsätter

Utgångspunkterna för politiken

Rättsväsendet är av grundläggande betydelse för det demokratiska samhället. Att rättsvä- sendet fungerar väl är en förutsättning för hela samhällslivet, såväl för människornas tillit till varandra och förtroendet för samhällsfunktio- nerna som för näringslivets utveckling och den ekonomiska tillväxten.

Rättsväsendet har ett särskilt ansvar för de enskildas rättstrygghet och rättssäkerhet. Med rättstrygghet avses att de enskilda skall vara skyddade mot brottsliga angrepp på deras liv, hälsa, integritet och egendom. Rättstryggheten kräver en effektiv verksamhet för att före- bygga och beivra brottslighet och för att stödja dem som utsatts för brott. Den förutsätter också en säker och lätt tillgänglig ordning för att lösa tvister, såväl mellan enskilda som mel- lan enskilda och det allmänna.

Rättssäkerhet innebär att den enskilde kan lita på lagarna, myndigheterna och domsto- larna. Lagarna skall vara moderna och ända- målsenliga. De skall värna demokratin och garantera grundläggande fri- och rättigheter.

De skall vara lätta att förstå och svåra att kringgå eller missbruka och de skall stå sig under lång tid. I ett rättssäkert samhälle är rättsskipningen förutsebar, proportionerlig och likformig. Samma krav gäller för myndig- heternas beslut och övriga verksamhet.

Rättsväsendets verksamhet och utveckling skall utgå från de enskildas behov. Det ställer höga krav på säkerhet och kompetens, snabb handläggning, effektiv resursanvändning, lik- som på myndigheternas tillgänglighet och ser- vicenivå.

Rättskedjan

För att rättstryggheten skall kunna säkerställas så krävs en väl fungerande samverkan mellan aktörerna såväl inom som utanför rättskedjan. För att främja effektiviteten i rättskedjan krävs bl.a. att myndigheterna är ändamålsenligt or- ganiserade och att personalen har rätt kompe- tens. Därutöver krävs att styrningen av myn- digheternas verksamhet utgår från såväl ett rättskedjeperspektiv som den enskilda verk- samhetens behov för att åstadkomma maximal måluppfyllelse.

Rättsväsendet reformeras i takt med samhällsut- vecklingen

Det svenska rättsväsendet är med sitt regelverk och sina myndigheter ett välutvecklat system med stor kapacitet. Utgångsläget är alltså gott. Rättsväsendet måste emellertid vara rustat för de utmaningar som en ständigt föränderlig omvärld för med sig. Därför måste regler och verksamheter värderas fortlöpande och revide- ras när det behövs.

En grund för förändring är internationalise- ringen som medför en kraftigt ökad rörlighet över gränserna av människor, varor, tjänster och kapital. Det påverkar de civilrättsliga re- gelsystemen, som t.ex. patenträtten och fa- miljerätten, men ställer också stora krav på samhällets förmåga att motverka gränsöver- skridande brottslighet. Internationaliseringen återspeglas även i ett ökat samarbete mellan de rättsvårdande myndigheterna i Sverige och motsvarande myndigheter i andra länder. Detta samarbete måste ytterligare utvecklas och förenklas, och det svenska rättssystemet anpassas till de nya samarbetsformerna för internationellt rättsligt och brottsbekämpande samarbete.

EU:s nya säkerhetsstrategi ger uttryck för en omorientering av nationellt och internatio-

nellt arbete för att skapa säkerhet och trygg- het. De militära hoten har ersatts av hot i form av terrorism, grov organiserad brottslighet m.m. Även tryggheten för våra ekonomiska system och för det svenska näringslivet måste ses mot bakgrund av den internationella hot- bilden. Rättsväsendet har en central roll när det gäller att förebygga och ingripa mot dessa nya hot, samtidigt som de mänskliga rättighe- terna respekteras och främjas.

Den tekniska utvecklingen på bl.a. informa- tionsområdet leder till att myndigheterna måste bemästra nya former av kriminell verk- samhet. Ny teknik kräver också ändringar i bl.a. upphovsrätten och skapar nya förutsätt- ningar för myndighetsarbetet. Invånarnas an- språk på en verksamhet som motsvarar höga kvalitets- och säkerhetskrav, håller en hög ser- vicenivå och bedrivs kostnadseffektivt kan bara tillgodoses om rättsväsendet kan möta ändrade förhållanden och nya situationer. Alla rättsväsendets myndigheter måste ta sitt an- svar i detta arbete.

En annan viktig drivkraft för förändring är de höga krav på god arbetsmiljö, jämställdhet samt etnisk och kulturell mångfald som ställs på rättsväsendets arbetsplatser.

Det aktuella reformarbetet

Civilrätten

På civilrättens område pågår flera betydelse- fulla lagstiftningsprojekt som syftar till att främja tillväxt och sysselsättning.

Bland annat överväger regeringen att införa ett samlat insolvensförfarande. Därmed kan förutsättningarna för långsiktigt företagande förbättras och onödiga konkurser undvikas. Regeringen avser också att göra utsöknings- förfarandet effektivare och förbättra skuldsa- neringsprocessen. Konsumentskyddet för kredit- och betalkortskunder skall förbättras.

Reformarbetet på associationsrättens om- råde fortsätter med inriktning på att åstad- komma mera flexibla och enklare regler för fö- retagen. Behovet av ytterligare regler som kan förhindra missbruk och företagsskandaler av det slag som förekommit under senare år övervägs. Frågor om könsfördelningen i bo- lagsstyrelser utreds. Förslag utarbetas som skall göra det möjligt att ge in olika slag av fö- retagshandlingar till Bolagsverket på elektro-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

nisk väg. Redovisningsreglerna för, i synner- het, mindre företag förenklas. Möjligheterna till en förbättrad miljöredovisning utreds.

En fortsatt utveckling av upphovsrätten sker både nationellt – bl.a. beträffande följerätt och en översyn av upphovsrättslagen – samt inom EU och WIPO.

Också inom patentområdet pågår ett om- fattande utvecklingsarbete. En utredning har tillsatts för att göra en uppföljning av patent- skyddet på detta område (dir. 2005:2). I övrigt inriktas arbetet på bl.a. tvångslicenser för till- gång till patentskyddade läkemedelsprodukter i fattiga länder, global patenträttsutveckling och genomförande av internationella patent- konventioner (bl.a. ändringar i den europeiska patentkonventionen). Förslag till en ny varu- märkeslag och ändringar i firmalagen håller på att utarbetas, bl.a. för att effektivisera registre- ringsförfarandet. En reformerad mönster- skyddslagstiftning håller också på att tas fram. Både nationellt, inom EU och på global nivå bedrivs arbete för att komma till rätta med va- rumärkesförfalskning och piratkopiering. En uppföljning kommer att göras av hur reglerna om tekniska åtgärder har påverkat konsu- menters möjligheter att kopiera för privat bruk samt av vissa frågor om kassettersättning.

Transporträtten utvecklas för att anpassa rättsreglerna till nya transportlösningar och för att förbättra möjligheterna för passagerare att få ersättning och annan hjälp vid olyckor och förseningar.

Anpassningen av familjerättens regler till en modern syn på familjebildningen och på för- äldrarnas roll i barnens liv fortsätter. Föränd- ringar kommer att ske i vårdnadslagstiftningen med inriktning på att värna barnets bästa.

Möjligheter till assisterad befruktning för lesbiska kvinnor har införts. Ytterligare för- ändringar på detta område skall utredas.

Reformeringen av lagstiftning som särbe- handlar HBT-personer (homosexuella, bisexu- ella och transpersoner) går vidare. Bland annat övervägs om par av samma kön skall kunna ingå äktenskap i äktenskaps- och partnerskaps- utredningen (dir. 2005:6).

Rättsväsendets myndigheter

Polisen har en central roll i det brottsförebyg- gande arbetet och ett huvudansvar för brotts- utredningarna. Därför är det avgörande för en framgångsrik brottsbekämpning att polisen

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

har tillräcklig kapacitet och hög professionell kompetens. De ökade resurser som regeringen har tillfört och kommer att tillföra under mandatperioden gör det bl.a. möjligt att ut- bilda och anställa 4 000 nya poliser.

Polisen måste nu redovisa bättre resultat genom att bl.a. vidareutveckla metoderna för det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet. En viktig utgångspunkt i detta arbete är att polisen fortsätter att satsa på att utveckla de metoder som har sitt ursprung i närpolis- reformen. I detta ligger att det bästa sättet att bekämpa brott är att förebygga dem, att allt polisarbete skall baseras på kunskap – på kart- läggning, analys och uppföljning samt att poli- sen skall samverka med andra aktörer som be- rörs av eller kan påverka brottsligheten.

Förutsättningarna för att skapa förändring som leder till effektivare verksamhet är goda då Sverige, till skillnad från många andra län- der, har en samlad polisorganisation. Rikspo- lisstyrelsen har startat ett omfattande föränd- ringsarbete för att bl.a. öka polisens målupp- fyllelse. Styrningen av polisens verksamhet skall förbättras genom att strategier och prio- riteringar skall tydliggöras och genom att en satsning görs på ledarskapsfrågor. Kärnverk- samheten kommer att effektiviseras genom förändrat arbetssätt och förändrade metoder för polisens brottsförebyggande och brottsut- redande arbete.

Inom Säkerhetspolisen pågår ett utvecklingsarbete i syfte att utveckla myndig- hetens verksamhet och organisation. Arbetet bedrivs utifrån en fastställd vision som tar sikte på Säkerhetspolisens huvuduppgift att skydda riket och demokratin. Utvecklingsar- betet inriktas på organisation och ledning, system för planering, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring, kompetensförsörjning samt kommunikation.

Vid årsskiftet 2004/05 förändrades åklagar- väsendets organisation. Den centrala förvalt- ningsmyndigheten Riksåklagaren och de sex regionala åklagarmyndigheterna inom åklagar- organisationen, dvs. med undantag för Eko- brottsmyndigheten, slogs samman och bildade en ny myndighet – Åklagarmyndigheten. På sikt bör den reformen leda till att medel om- fördelas från administrativ verksamhet till rättslig utveckling och operativ åklagarverk- samhet. Reformen skapar goda verksamhets-

mässiga förutsättningar för en hög och effektiv lagföring.

Åklagarmyndigheten utvecklar verksamhe- ten inom myndigheten för att effektivisera brottsutredningarna, förbättra styrningen och skapa bättre förutsättningar för den operativa åklagarverksamheten. Samtidigt fortsätter arbetet med att utveckla arbetsmetoderna och förstärka samarbetet med polisen. Åtgärder för en mer flexibel arbetsfördelning mellan domstol och åklagare har redan genomförts. Försöksverksamhet med snabbare handlägg- ning av brottmål och enklare utredning av mängdbrott fortsätter.

Bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten är sedan länge en prioriterad fråga för regeringen. För att skapa ännu bättre förutsättningar för en vidareutveckling av ekobrottsbekämpningen har regeringen i sep- tember 2005 beslutat att tillkalla en särskild utredare för att genomföra en översyn av Eko- brottsmyndigheten (dir. 2005:92). Inom Eko- brottsmyndigheten pågår samtidigt ett om- fattande arbete för att vidareutveckla arbets- former, organisation och prioriteringar. Ut- vecklingsarbetet syftar till att i ännu större ut- sträckning inrikta myndighetens resurser mot att förebygga och bekämpa allvarlig ekono- misk brottslighet och mot en rättssäker, hög och snabb lagföring av ekonomiska mängd- brott, dvs. enklare fall av bokförings- eller skattebrott.

Rättsmedicinalverket utför undersökningar inom rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik. En kraftigt ökad efterfrågan på verkets undersökningar har skett under senare år. Detta ställer krav på en hög effekti- vitet i verksamheten. Samtidigt måste också den höga kvaliteten bibehållas.

Det är angeläget att långsiktigt säkerställa tillgången på domstolsverksamhet av hög kva- litet i landets alla delar. En viktig del av refor- meringen av domstolsväsendet är att organi- sera domstolarna så att de blir mindre sårbara. Det är också viktigt att stärka beredningsorga- nisationen, att renodla verksamheten samt att modernisera och anpassa det processuella re- gelverket till dagens krav. Regeringen har i en proposition föreslagit att det införs en ny in- stans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden (prop. 2004/05:170). Utlänningsnämnden skall enligt förslaget upphöra den 31 mars 2006 och överpröv-

ningen av Migrationsverkets beslut skall i stället ske i migrationsdomstolar och i en mi- grationsöverdomstol som sista instans. Migra- tionsdomstolar skall vara tre av regeringen ut- sedda länsrätter och migrationsöverdomstol skall vara Kammarrätten i Stockholm. Syftet med reformen är att ytterligare stärka rättssä- kerheten genom att det införs en tvåpartspro- cess med möjlighet till muntlig förhandling i utlännings- och medborgarskapsärenden. Reformen kommer att ställa stora krav på domstolsväsendet. Vidare kommer domstols- väsendet att beröras av försöket med träng- selskatt i Stockholms innerstad eftersom över- prövningen av skattebeslut kommer att ske i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Kriminalvården skall verkställa utdömda påföljder på ett säkert och humant sätt och med de insatser som behövs för att återfallen i brott skall minska. För att uppnå dessa mål måste kriminalvårdens kapacitet och kompe- tens öka samt dess förmåga att hantera föränd- ringar i beläggningen på anstalter och häkten utvecklas. Därför skall anstaltsstrukturen i hu- vudsak förändras i riktning mot färre och större enheter.

För att motverka återfall i brott behövs ge- nomtänkta och planerade insatser under strafftiden och goda förberedelser för frigiv- ning. I dessa delar behöver samarbetet med kommuner, landsting och andra berörda hu- vudmän utvecklas mera såsom t.ex. med soci- altjänsten, psykiatrin och arbetsförmedlingen. Drogmissbruk i anstalter och häkten måste förhindras, vilket kräver att personalen har kunskap och insikt om dessa problem så att adekvat vård kan ges. Ett led i kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete är att utnyttja an- staltsbeståndet på så sätt att fler intagna får möjlighet att som ett led i utslussningen place- ras på öppen anstalt. I detta arbete krävs även att det för intagna där risken för fortsatt brottslig verksamhet eller avvikelse är särskilt hög och som under verkställigheten kräver särskilda arrangemang vad gäller säkerhet finns ett antal platser med hög säkerhetsnivå. Inom kriminalvården pågår ett arbete med att inrätta en säkerhetsanstalt och ytterligare säkerhets- platser. Det är viktigt att innehållet i verkstäl- ligheten vid dessa säkerhetsplatser utformas så att förutsättningar ges för såväl ett menings- fullt motivationsarbete som sysselsättning och förberedelser för annan anstaltsplacering. Att

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

öka antalet säkerhetsplatser är också ett medel för att öka humaniteten i kriminalvården. Ge- nom att fler säkerhetsplatser tillskapas kan de individuella förutsättningarna för behandling förbättras.

Kriminalvården skall använda modern tek- nik för säkerhet, administration och verksam- hetsutveckling. Inom kriminalvården pågår ett arbete för att effektivisera verksamheten. Som ett led i detta arbete har regeringen därför i propositionen Kriminalvården – en myndighet föreslagit att en ny myndighet – Kriminalvår- den – bildas 2006 (prop. 2004/05:176). En an- nan del av detta arbete är att hitta effektivare arbetsformer genom en mera verksamhetsan- passad bemanning. Det är viktigt att det pågå- ende effektiviseringsarbetet inom kriminalvår- den fullföljs och vidareutvecklas.

Brottsoffer skall få stöd, skydd och hjälp. Rättsväsendets förmåga att ta om hand brotts- offer har förbättrats under senare år. Detta har skett både genom förbättrad lagstiftning och genom olika myndighetsuppdrag. Bland annat har ändringar i lagen (1988:688) om besöks- förbud medfört att besöksförbud även kan avse den gemensamma bostaden. Ett annat ex- empel på ändrade regler är reformeringen av rättegången i allmän domstol där den utökade användningen av modern teknik kommer att utöka möjligheten för brottsoffer och vittnen att närvara genom videokonferens, om de känner påtaglig rädsla för att vara närvarande i rättssalen (prop. 2004/05:131). Ytterligare exempel på förbättringar som gjorts för brottsoffer är att det vid alla tings- och hov- rätter nu finns tillgång till vittnesstöd.

Regeringens strategi för det fortsatta brottsofferarbetet innebär utbildning av rätts- väsendets personal, samarbete i rättskedjan, kunskap genom forskning och utveckling samt omfattande satsningar på särskilt utsatta grup- per. Arbetet med att utveckla insatserna för stöd till brottsoffer berör alla delar av rättsvä- sendet.

Rättsväsendets myndigheter har viktiga uppgifter även vid sidan om det kriminalpoli- tiska området. Domstolarna skall på ett effek- tivt och rättssäkert sätt lösa tvister mellan en- skilda och mellan enskilda och det allmänna. Förutom domstolarna prövar rättsväsendets myndigheter en mängd olika typer av ärenden. Under senare år har kraven ökat genom att målen och ärendena har blivit mer omfattande

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

och komplicerade. Även internationaliseringen medför en ökad komplexitet i många mål och ärenden. Samtliga dessa verksamheter måste kontinuerligt utvecklas med sikte på kvalitet, kapacitet och tillgänglighet.

Diskriminering och mångfald

Principen om allas likhet inför lagen utgör en av grundvalarna för rättsordningen i ett demo- kratiskt samhälle och en central del av de mänskliga rättigheterna. Att förebygga och förhindra diskriminering och annan negativ särbehandling är en förutsättning för att rätts- väsendet skall kunna leva upp till de krav med- borgarna har rätt att ställa på de brottsbekäm- pande, brottsutredande och dömande organen. Detsamma gäller verksamheten inom krimi- nalvården och de övriga myndigheterna inom rättsväsendet.

Verksamheterna inom rättsväsendet skall säkerställa enskildas trygghet samtidigt som de förutsätter ingripande åtgärder mot enskilda. De svåra och känsliga arbetsuppgifter som myndigheterna och dess anställda dagligen ställs inför ställer höga krav på legitimitet och förankring hos alla delar av befolkningen. För att dessa krav skall kunna tillgodoses måste bl.a. andelen anställda med utländsk bakgrund inom rättsväsendet öka.

Inom rättsväsendet pågår ett aktivt arbete när det gäller diskriminerings- och mångfalds- frågorna. Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndig- heten, Domstolsverket och Kriminalvårdssty- relsen har på initiativ av regeringen utformat särskilda kompetensstrategier i diskrimine- ringsfrågor. Strategierna syftar till ett långsik- tigt, heltäckande och kontinuerligt arbete med diskrimineringsfrågorna. Även Ekobrotts- myndigheten har nyligen utarbetat en mång- faldsplan som används i myndighetens verk- samhet.

Nytt integrationspolitiskt mål för rättsväsendet

En av regeringen tillsatt arbetsgrupp har haft i uppdrag att se över genomförandet och upp- följningen av integrationspolitiken inom ett antal politikområden, varav rättsväsendet varit ett. Särskilda uppföljningsbara mål för bl.a. rättsväsendet har utarbetats och är styrande för myndigheternas verksamhet 2005. Målen för rättsväsendet är att andelen anställda inom rättsväsendet med utländsk bakgrund skall öka och att det inom rättsväsendet skall finnas

kunskap för att förebygga och motverka att diskriminering förekommer i verksamheten.

För att nå de uppsatta målen är det viktigt att de insatser som görs på myndighetsnivå kan följas upp och utvärderas. Särskilda meto- der för uppföljning kommer därför utvecklas, i första hand på central myndighetsnivå.

Kompetens och kvalitet

Utvecklingen av rättsväsendet måste utgå från kunskap. En effektiv och rättssäker verksam- het kräver goda kunskaper om brottslighetens orsaker, omfattning, sammansättning, utveck- ling och konsekvenser. Den kräver också kun- skap om brottspreventiva metoder, brottsut- redningsteknik, internationellt brottsbekäm- pande samarbete och effekterna av olika sank- tioner. Det måste också finnas metoder och system för att bedöma konsekvenserna av reformer och åtgärder på det kriminalpolitiska området och för att analysera och bedöma verksamheterna inom rättsväsendet. För att tillgodose kunskapsförsörjningen inom rätts- väsendet driver regeringen på myndigheternas arbete och ser över strukturerna för forsk- nings- och utvecklingsverksamhet.

Rättsväsendet har ett huvudansvar för de enskildas trygghet mot brott och för att brottmål, tvister och ärenden hanteras säkert, snabbt och billigt. Människor som har utsatts för brott skall få stöd. Den som är misstänkt för brott skall få en rättssäker brottsutredning och en rättvis rättegång. Den som har dömts till ansvar för brott måste underkasta sig den påföljd och de verkställighetsåtgärder som be- slutas men har inom ramen för straffet rätt till en human behandling och till insatser som är ägnade att främja den dömdes anpassning till ett hederligt liv. All utveckling och effektivise- ring av rättsväsendet syftar till att verksamhe- ten skall motsvara högt ställda krav från dem som berörs av verksamheten. Utvecklingsar- betet måste därför bedrivas med stor kraft och styras av rättsäkerhet, humanitet, effektivitet och rationalitet.

En förutsättning för att rättsväsendets verk- samheter och samarbetet mellan myndighe- terna skall fungera väl är en effektiv informa- tionsförsörjning. Det råd som inrättats för att utveckla rättsväsendets informationsförsörj- ning (RIF-rådet) har under 2004 utökats med Kustbevakningen och Ekobrottsmyndigheten. Regeringen överväger hur samordningen av

informationsförsörjningen kan utvecklas och hur arbetet skall läggas upp i fortsättningen.

Insatser för att utveckla och stärka rättsvä- sendet görs även inom politikområdet demo- krati. Arbetet med att ta fram och på olika sätt sprida information om den närmare innebör- den av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläg- gande friheterna till rättsväsendet fortsätter.

Brottsligheten och kriminalpolitiken

Brottslighetens utveckling och sammansättning

Att hantera brottsligheten är en stor uppgift för rättsväsendet. Brott orsakar skador och li- dande. Det går inte att med säkerhet fastställa hur omfattande brottsligheten i Sverige är. År 2004 anmäldes det sammanlagt omkring 1 249 000 brott till polis, tull eller åklagare. Alla brott blir dock inte kända för myndighe- terna. Störst är den dolda brottsligheten för brott som sällan i direkt form drabbar en- skilda, exempelvis narkotikabrott, smugglings- brott, trafikbrott och ekonomisk brottslighet samt miljöbrott men det begås också många brott mot person som inte polisanmäls, bl.a. misshandel, sexualbrott, olaga hot och olaga diskriminering. Det egentliga antalet brott och brottsoffer är således fler än kriminalstatisti- ken indikerar.

Genom analyser av statistiken över polisan- mälda brott och andra källor finns det dock relativt god kunskap om utvecklingen. Efter att ha ökat kraftigt under åren 1950 till 1990 har den totala brottsnivån därefter planat ut. Sedan 1990 har det dock skett förändringar i brottslighetens sammansättning. Indikatorer pekar på att vissa typer av brott mot person har ökat, t.ex. misshandel utomhus där offer och gärningsman inte är bekanta respektive våldtäkt. Andra former av brott mot person har av allt att döma inte ökat, t.ex. misshandel av barn. Skadegörelsebrotten förefaller ha ökat under perioden. Däremot har den stora kategorin tillgreppsbrott, i huvudsak stölder av olika slag, minskat sedan 1990.

Nivån på brottsligheten och upplevelser av trygg- het

Brottsofferundersökningar visar att Sverige tillhör de länder i västvärlden där befolkningen känner sig mest trygg, t.ex. när det gäller att

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

vara ute på kvällen. I övrigt är brottsutveck- lingen i Sverige påtagligt lik den i andra västländer. Undersökningar bekräftar t.ex. att brottsligheten i Sverige ligger på en genom- snittlig nivå bland länderna i västvärlden. En skillnad är emellertid att andelen lindriga brott, inte minst cykelstölder, är förhållandevis hög i Sverige. De lokala variationerna, särskilt mellan stads- och landsbygdsområden, är dock stora, både när det gäller nivån och strukturen på brottsligheten och upplevelsen av trygghet.

Sammanfattningsvis förefaller den totala ni- vån på brottsligheten att ha planat ut sedan början av 1990-talet. Brottslighetens omfatt- ning och det faktum att många utsätts för brott, gör dock att rättsväsendet och samhället i övrigt även fortsättningsvis står inför en stor och krävande uppgift.

Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att, i samarbete med övriga myndigheter i rättsväsendet, genomföra en nationell brotts- offer- och trygghetsundersökning. Genom uppdraget kommer information om männi- skors utsatthet för brott och trygghet att er- hållas.

Brottsligheten är ojämnt fördelad

De som begår brott är till övervägande del män. Både bland gärningsmännen och bland offren finns det oproportionerligt många ung- domar. För de allra flesta som begår brott i unga år är dock kriminaliteten av övergående karaktär. Men en liten andel av dem utvecklar efter hand en livsstil med betydande inslag av kriminalitet och annat destruktivt beteende. Denna grupp personer, varav många är miss- brukare, står för en stor del av den totala brottsligheten och blir ofta själva utsatta för brott.

Brottsligheten är inte heller jämnt fördelad över landet. Enkelt uttryckt begås det fler brott per invånare ju större och mer koncen- trerad befolkningen på en plats är.

Komplexa orsaker till brottsligheten

Orsakerna till brottsligheten är många och komplexa. Att de sociala och ekonomiska resurserna är ojämnt fördelade i samhället bi- drar till att vissa barn och ungdomar utsätts för större risker än andra att dras in i viss typ av kriminalitet, som t.ex. gängkriminalitet. Vid vissa typer av brottslighet, t.ex. miljöbrott och ekonomisk brottslighet spelar vinningssyfte en större roll. En viktig omständighet är också

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

antalet attraktiva brottsobjekt och tillfällen att begå brott. I och med konsumtionssamhällets utveckling har antalet begärliga och svagt skyddade objekt ökat kraftigt, parallellt med att förändringarna i de vardagliga levnads- mönstren innebär att den informella sociala kontrollen har tunnats ut. Detta är troligtvis viktiga orsaker till att framför allt tillgrepps- brottsligheten ökade kraftigt under andra hälften av 1900-talet. Den kraftigt ökande konsumtionen av alkohol under senare år bi- drar till att det uppstår fler situationer som kan utvecklas till våldsbrott, såväl i nöjeslivet som i hemmiljön.

Intensifierade kontakter över nationsgrän- serna för inte bara med sig positiva konsekven- ser. Brottsligheten anpassas till de nya omstän- digheterna och blir i vissa delar gränsöverskri- dande, vilket inte minst gäller den organiserade brottsligheten. Ytterligare en förändring som skapar nya strukturer och förutsättningar för brott är utvecklingen på IT-området, som bl.a. leder till nya former av bedrägerier.

Brottsuppklaring, lagföring och fängelsestraff

Analyser av kriminalstatistiken och riksomfat- tande frågeundersökningar tyder, vilket fram- går ovan, på att den totala brottsligheten har planat ut sedan början av 1990-talet. Vad gäller brottsuppklaringen, dvs. myndigheternas ar- bete med att åtgärda och klarlägga de brotts- anmälningar som kommer in, är bilden mer komplex. Den totala brottsuppklaringen minskade från ca 30 % 1990 till som lägst ca 23 % 1996. Därefter har uppklaringen stigit successivt. År 2004 var den åter uppe på 30 %. I den totala brottsuppklaringen ingår även s.k. tekniskt uppklarade brott som innebär att utredningen av brottet av någon anledning lagts ner, till exempel för att man inte kan styrka att ett brott begåtts, den anmälda gär- ningen bedöms inte vara brott eller att den misstänkta personen är under 15 år.

Andelen personuppklarade brott, där en person binds till ett brott genom antingen åtal, utfärdat strafföreläggande eller meddelad åtalsunderlåtelse, minskade något under andra hälften av 1990-talet. Sedan 2000 har nivån le- gat på ca 15 %. År 2004 var personuppkla- ringen 16 %, vilket är en procentenhet högre än 2003. De kategorier av brott där person- uppklaringen är lägre än 15 % är framför allt de antalsmässigt stora brottskategorierna

stöldbrott och skadegörelse, där det sällan finns någon misstänkt gärningsman. Trafik- narkotika- och våldsbrott är exempel på brottskategorier där personuppklaringen är högre än 15 %.

Antalet personer som befunnits skyldiga till brott minskade kraftigt från 1990 till 2004. Antalet åtalsunderlåtelser är relativt oföränd- rat, medan antalet strafförelägganden har hal- verats. Dessutom är det färre personer som döms. Påföljder som har blivit vanligare är bl.a. rättspsykiatrisk vård och överlämnande till annan vård. För skyddstillsyn är nivån oför- ändrad. En påföljd som blivit mindre vanlig är böter. Från 1990 har nya påföljdskombinatio- ner tillkommit, t.ex. villkorlig dom med sam- hällstjänst. Dessutom har det införts möjlighet att verkställa kortare fängelsestraff och den sista delen av långa fängelsestraff genom inten- sivövervakning med elektronisk kontroll. Detta har bidragit till att antalet dömda till fängelse som intagits i anstalt minskat under perioden, från cirka 15 500 år 1990 till drygt 11 300 år 2004. Under åren 2002–2004 har det dock skett en relativt kraftig ökning. Trots minskningen av antalet fängelsedömda sedan 1990 har inte det genomsnittliga antalet in- tagna i anstalter minskat under motsvarande period. År 1990 var medelbeläggningen ca 3 600 och 2004 var den ca 4 700, även om ni- vån varierat påtagligt under perioden. För- klaringen till att det minskade antalet fängelse- dömda inte lett till en lägre medelbeläggning kan bl.a. vara de successiva förändringarna i riktning mot senarelagd villkorlig frigivning samt att det under perioden dömts ut allt fler långa fängelsestraff.

Kriminalpolitiken kräver samverkan, kunskap och effektivt resursutnyttjande

Kriminalpolitiken är en del av den allmänna välfärdspolitiken som syftar till trygghet, rätt- vis fördelning och solidaritet mellan männi- skorna. Rättsväsendet har huvudansvaret för att genomföra kriminalpolitiken. Brottslighe- ten berör emellertid alla samhällssektorer och brottslighetens utveckling styrs av faktorer som till största delen ligger utanför rättsväsen- dets område. Kunskaperna om brottsligheten och om effekterna av olika generella eller indi- vidinriktade åtgärder behöver utvecklas. Det krävs också att kunskaperna förmedlas till och

används av myndigheterna i deras praktiska verksamhet.

Därför är följande omständigheter viktiga för en framgångsrik kriminalpolitik.

För det första krävs ett nära, långsiktigt och dynamiskt samarbete mellan de aktörer som berörs av eller kan påverka brottsligheten. Strukturer och regelverk skall utformas på ett sätt som säkerställer att berörda aktörer sam- verkar i fråga om åtgärder av kriminalpolitisk betydelse. Exempel på områden som har stra- tegisk betydelse för kriminalpolitiken och som berör myndigheter i olika samhällssektorer är missbruket av alkohol och narkotika, ekobrottsligheten och den fysiska samhälls- planeringen.

För det andra skall alla samhällets åtgärder för att förebygga och beivra brott baseras på bästa möjliga kunskaper om brottslighetens omfattning och variationer liksom om effek- terna av olika åtgärder och andra förändringar. Det innebär bl.a. att myndigheterna fortlö- pande måste följa upp och analysera sin verk- samhet och förbättra den genom att anpassa den till nya kunskaper. Statistikverktyg och värderingsmetoder skall utformas och intro- duceras så att all personal kan bli delaktig i och bidra till verksamhetsutvecklingen.

För det tredje är det av största vikt att re- sursanvändningen är effektiv. Betydande delar av den kriminalpolitiska verksamheten är kostnadskrävande. Den är personal- och tek- nikintensiv samt kräver ofta specialutformade lokaler med hög säkerhetsnivå. Resurserna för rättsväsendet måste utnyttjas på bästa sätt vil- ket ställer stora krav på verksamheterna.

Särskilda kriminalpolitiska utmaningar

Kampen mot brottsligheten förs på bred front och berör många politikområden. Inte minst arbetet för att förebygga brott och ge brotts- offer stöd, skydd och hjälp bedrivs till stor del av aktörer utanför rättsväsendet. Rättsväsendet har emellertid ett särskilt ansvar i kriminalpo- litiken.

Den kontinuerliga utvecklingen av regler, myndigheter och verksamheter gör rättsvä- sendet väl rustat för sina uppgifter. För att nå bästa möjliga resultat måste rättsväsendet fo- kusera på förhållanden och utvecklingstenden- ser som är särskilt utmanande för en kriminal-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

politik som bygger på människors lika värde och respekten för den enskildes integritet och värdighet.

Våldsbrottsligheten

Under senare år har det skett en förskjutning från tillgreppsbrott till brott mot person. År 2004 anmäldes till exempel ca 67 000 fall av misshandel. Våldet har både omedelbara och långsiktiga konsekvenser för den som drabbas. Men konsekvenserna sträcker sig också bor- tom de direkt drabbade. Våldet skapar otrygg- het och försämrar det sociala klimatet i sam- hället. Det är därför nödvändigt att förebygga och på alla sätt bekämpa våldsbrottsligheten samt att ge stöd till dem som drabbas.

Åtgärder för ungdomar

Ungdomar är en strategisk grupp i kriminal- politiken. Detta gäller både ungdomar som begår brott och ungdomar som drabbas av brott. Ungdomar som riskerar att hamna i gruppen återfallsbrottslingar visar ofta tidiga tecken på destruktiva beteenden. När ungdo- mar begår brott är det viktigt att samhället re- agerar snabbt och tydligt med insatser för att minska riskerna för fortsatt brottslighet. Det finns ett stort behov av både generella och individinriktade brottspreventiva insatser för ungdomar. Samhällets reaktioner mot ungdo- mar som begått brott måste fortsätta att ut- vecklas. Ungdomar som har drabbats av brott bör få ett bättre stöd.

Insatser mot återfall

En stor del av alla brott begås av en mindre grupp återfallsbrottslingar. Rekryteringen till den gruppen måste minska. Det kräver tidiga insatser för unga som nyligen börjat begå brott, men också kraftfulla åtgärder för dem som redan utvecklat en kriminell livsstil. Så- dana insatser måste ofta kombineras med åt- gärder mot missbruk av alkohol och narkotika. De som återkommande begår brott är ofta föremål för ingripande åtgärder från rättsvä- sendets sida under långa tider. Det skapar för- utsättningar för påverkansarbete men ställer stora krav på kriminalvården, socialtjänsten, psykiatrin och andra huvudmän med ansvar för den dömdes återanpassning till ett normalt liv.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Brott mot särskilt utsatta grupper

En betydande del av brottsligheten drabbar försvarslösa eller annars utsatta personer. Dit hör bl.a. våldsutsatta kvinnor och barn liksom personer som utsätts för hatbrott. Sådan brottslighet är naturligtvis särskilt allvarlig. Därför måste samhällets satsningar på för- stärkta åtgärder mot brott mot utsatta grupper fullföljas. Denna brottslighet är i stor ut- sträckning dold. Det gör att den måste fö- rebyggas och bekämpas med nya metoder och med betydande inslag av samverkan mellan olika aktörer.

Allvarlig och organiserad brottslighet samt terro- rism

Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället både i ett demokratiskt och ekonomiskt perspektiv. Professionella krimi- nella arbetar alltmer över gränserna och inom flera brottsområden, t.ex. narkotika brottslig- het, människohandel och ekonomisk brotts- lighet. Ett tydligt exempel är också den ökande tendensen med förekomst om hot och våld mot förtroendevalda och anställda inom rätts- väsendet. Utvecklingen i världen gör att stor kraft måste ägnas åt att, med all respekt för mänskliga rättigheter och frågor om personlig integritet, undanröja risker för terrorhand- lingar och andra brott mot rikets säkerhet. Denna extraordinära brottslighet måste be- kämpas med kraft av rättsväsendet. Att sådan brottslighet ofta bedrivs av internationella nät- verk medför att bekämpningen kräver samar- bete med myndigheter i andra länder.

Sedan terrorattackerna i London den 7 juli 2005 har kampen mot terrorismen intensifie- rats ytterligare. Händelsen visar tydligt att det med förhållandevis små medel och begränsad planering går att åstadkomma stor skada. Detta ställer de brottsbekämpande myndig- heterna inför stora utmaningar när det gäller att i tid upptäcka och förhindra attentat av detta slag.

Ekonomisk brottslighet

En stor utmaning är den ekonomiska brottsligheten som ofta är organiserad och som tär på enskilda och gemensamma resurser. I en del fall finns också kopplingar till annan grov och organiserad brottslighet, t.ex. kor- ruptionsbrottslighet. Ekobrotten drabbar seri- ösa näringsidkare och skadar förtroendefulla relationer inom näringslivet och kan verka

hämmande på innovationsvilja och entrepre- nörskap. Därigenom hotas i förlängningen våra möjligheter att fullt ut ta tillvara möjlig- heterna till hållbar ekonomisk tillväxt. Därför är det avgörande att fortsätta ett kraftfullt ar- bete för att förebygga och motverka ekono- misk brottslighet.

Miljöbrott

Miljöbrott innebär både ett hot mot männi- skors hälsa, djur och mot vår gemensamma miljö.

En viktig del i arbetet för en hållbar utveck- ling av samhället handlar om att förbättra re- gelverket på miljöområdet. Det är därför av avgörande betydelse att regelverket följs och att de som bryter mot detta drabbas av tydliga sanktioner.

Narkotikabrottsligheten

Narkotikamissbruket skapar ett oerhört li- dande för missbrukarna och deras anhöriga. I missbrukets spår gror också en omfattande och svårbemästrad kriminalitet med förödande ekonomiska konsekvenser och en ökad otrygghet för enskilda och för samhället. Nar- kotikabruket och narkotikabrottsligheten måste bekämpas med kraftfulla insatser på alla nivåer och genom nära samverkan mellan myndigheter och andra aktörer inom landet. I bekämpningen av den gränsöverskridande narkotikahandeln är det nödvändigt med långtgående internationellt samarbete. Det är också nödvändigt att den kraftsamling mot narkotikamissbruk inom kriminalvården som inleddes 2002 fortsätter. Regeringen har därför avsatt särskilda medel för detta ändamål under perioden 2005–2007.

Mängdbrottsligheten

En övervägande del av alla brott utgörs av den så kallade mängdbrottsligheten. Den består av de vanligt förekommande brott som drabbar människor i deras vardag och påtagligt bidrar till otrygghet i samhället. Till mängdbrottslig- heten hör t.ex. fordonsrelaterade brott, inbrott och även klotter och annan skadegörelse. I betydande utsträckning kan dessa brott före- byggas genom en insiktsfull bebyggelseplane- ring, tekniska åtgärder mot fordonsinbrott, ökad informell social kontroll m.m. Genom att mängdbrottsligheten skapar kostnader, otrygghet och vantrivsel för så många, är det en stor utmaning för rättsväsendet att initiera

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Målinriktning – renodling

De övergripande målen för verksamhetsområ- dena bryts ner till att gälla olika delar av verk- samheterna inom rättsväsendet. Genom att konsekvent styra verksamheterna mot de upp- satta målen, ökar förutsättningarna för att uppnå goda resultat och för att de resurser som ställs till förfogande används på bästa sätt. Detta innebär att kärnuppgifter identifieras och att verksamheterna koncentreras till att i första hand lösa dessa uppgifter. På detta sätt uppnås en högre grad av renodling, med tydli- gare rollfördelning mellan olika aktörer, mer målinriktad verksamhet och bättre förutsätt- ningar för effektiv resursanvändning. Med tydliga mål och ett målinriktat arbete ökar också möjligheterna att bedöma myndigheter- nas och verksamheternas resultat, vilket i sin tur skapar utgångspunkter för att utveckla dessa ytterligare.

Samarbete i rättskedjan och med andra aktörer

Myndigheterna i rättsväsendet bildar och binds samman av en rättskedja. Myndigheterna är inbördes beroende av varandras verksam- heter. I många fall går det att följa ett enskilt ärende genom flera led i rättskedjan. För att de enskilda och de sammanlagda resultaten skall bli så goda som möjligt, är det viktigt att var och en av myndigheterna tar ansvar för sin roll i rättskedjan och på olika sätt underlättar öv- riga myndigheters insatser. Rättskedjeper- spektivet skall få större genomslag i rättsvä- sendet.

Många samhällssektorer måste engageras i arbetet mot brottsligheten. Samarbetet med andra aktörer måste bedrivas på alla nivåer i rättsväsendet, såväl lokalt och nationellt som internationellt.

En förutsättning för att rättsväsendets myn- digheter skall samarbeta i rättskedjan och med andra aktörer är att det kan ske med bibehållet fokus på de mål som satts upp och med re- spekt för myndigheternas grundläggande upp- drag och rollfördelning.

Den geografiska samordningen mellan rättsväsendets myndigheter är inte alltid opti- mal. För att skapa ett effektivt rättsväsende är det viktigt att det sker en samordning mellan rättsväsendets myndigheter. Detta är, på grund av de stora geografiska avstånden, särskilt an- geläget i Norrland. Regeringen har därför för avsikt att låta utreda förutsättningarna för en

förbättrad samordning av rättsväsendets myn- digheter i Norrland.

Internationell samverkan

Under 2004 utvärderades det femåriga åtgärds- program – med inriktning bl.a. på kampen mot brottslighet inom Europeiska unionen och en unionsgemensam asyl- och migrationspolitik – som antogs av Europeiska unionens stats- och regeringschefer i Tammerfors i oktober 1999. Den allmänna slutsatsen var att en påtaglig ut- veckling ägt rum när det gäller rättsligt och polisärt samarbete inom EU sedan 1999 då även Amsterdamfördraget trädde i kraft. I an- slutning till denna utvärdering inleddes arbetet med att utarbeta ett nytt flerårigt program.

Ett sådant program, det s.k. Haagprogram- met, antogs av Europeiska rådet i november 2004. Haagprogrammet bygger på riktlinjerna från Tammerfors och innefattar specifika och ambitiösa åtgärder för en fortsatt utveckling av det rättsliga och polisiära samarbetet inom EU. I december 2004 antog Europeiska rådet också en ny narkotikastrategi för EU för peri- oden 2005–2012. Denna strategi är avsedd att vara en integrerad del av Haagprogrammet. Vidare antog stats- och regeringscheferna i juni 2005 två handlingsplaner för genomfö- rande av dels Haagprogrammet, dels narkoti- kastrategin för perioden 2005–2008.

I april 2005 lade kommissionen fram förslag till ramprogram på området frihet, säkerhet och rättvisa för perioden 2007–2013. Dessa program avses genomföras inom ramen för unionens nya finansiella perspektiv för 2007– 2013, den s.k. långtidsbudgeten, och innefattar bl.a. anslag för brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete, skydd av brottsof- fer, vittnen och andra bevispersoner, gräns- kontroll och bekämpning av terrorism.

Utvecklingen under 2004 och 2005 innebär att de övergripande villkoren för rättsligt och polisiärt samarbete inom EU har förändrats och kommer att förändras ytterligare de när- maste åren. Nya budgetära förutsättningar in- nebär möjligheter till resursförstärkningar för såväl ett mer aktivt internationellt brottsbe- kämpande samarbete som förbättrat införli- vande av detta i den nationella verksamheten. På gränskontrollområdet föreslås, parallellt med verksamheten vid den nyskapade europe- iska gränsbyrån, fr.o.m. januari 2007, medel att fördelas direkt till medlemsstaterna enligt fast-

ställda kriterier och en årlig nationell hand- lingsplan. Detta kommer att kräva en utbyggd administrativ och organisatorisk kapacitet, men kommer samtidigt att öka möjligheterna till utveckling och effektivisering. Nya hand- lingsplaner för stärkande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa samt narkotika in- nebär vidare en rad åtgärder som skall för- handlas och genomföras de närmaste åren. Teknikstöd för ett vidareutvecklat EU-samar- bete är härvidlag ett område som kommer att kräva ett aktivt arbete.

Även inom Europarådet pågår ett omfat- tande arbete, t.ex. rörande terrorism, tortyr, fängelseregler och brottsoffer.

Deltagande i fredsfrämjande insatser

En del av det internationella arbetet utgörs av deltagande av poliser i fredsfrämjande insatser i krisdrabbade länder inom ramen för den civila krishanteringen. Det är väl känt att krig och konflikter skapar grogrund för brottslighet och laglöshet. Kan dessa problem bekämpas vid källan bidrar det inte bara till ökad säkerhet i de aktuella konfliktområdena, utan också till en säkrare och tryggare värld i allmänhet. Det finns ett ökande behov av insatser för att stärka rättsstaten i andra länder. Ökade insat- ser kräver ett konsekvent regelverk samt tydlig styrning och finansiering. Efterfrågan på poli- ser och andra civila experter i freds- säker- hetsfrämjande och konfliktförebyggande in- satser har fortsatt att öka både inom FN, EU och OSSE. Antalet FN-missioner har ökat på senare tid, både i antal och volym. I maj 2005 ledde t.ex. FN 17 stycken fredsfrämjande in- satser som totalt omfattade över 6 000 poliser.

Polisens utlandsstyrka är den särskilda en- het vid Rikskriminalpolisen som bl.a. svarar för rekryteringen av poliser till fredsfrämjande insatser. Svensk polis deltar bl.a. i insatser som leds av Förenta Nationerna (FN), Organisa- tionen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europeiska Unionen (EU).

Utvecklingen av EU:s förmåga till delta- gande i internationell konflikthantering med civila medel är en del av den europeiska säker- hets- och försvarspolitiken (ESFP). Målsätt- ningen är att EU med en egen krishanterings- förmåga självt skall kunna förebygga och be- möta konflikter med både civila och militära resurser. Under 2004 och 2005 har man inom EU påbörjat arbetet med att ta fram nya mål-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

sättningar för EU:s civila krishanteringsför- måga – Civilian Headline Goal 2008. Syftet är att fastställa vilka ambitioner och uppgifter EU skall ha och hur man skall utveckla EU:s förmåga att möta dessa ambitioner och upp- gifter. Medlemsstaterna har indikativt fått ange vilka nationella resurser som kan ställas till in- ternationellt förfogande. Vad gäller aktuellt utgiftsområde har Sverige till EU anmält per- sonal inom områdena polis och rättsväsendet i övrigt.

Utveckling av kompetens och arbetsmiljö

Kompetent och motiverad personal är rättsvä- sendets viktigaste resurs. Samhällsutvecklingen innebär att myndigheterna måste bli effekti- vare för att kunna uppnå de uppsatta målen. För att klara detta måste rättsväsendet ha för- måga att rekrytera och behålla skickliga me- darbetare och kontinuerligt utveckla deras kompetens och motivation. Detta ställer stora krav på möjligheter till fortbildning och at- traktiva karriärvägar samt på ett ledarskap som kontinuerligt verkar för personalens utveck- ling och trivsel.

De ökade kraven på effektivitet och högt re- sursutnyttjande får inte ske till priset av ökad ohälsa bland personalen. Ett gott hälsoläge och låga sjuktal är förutsättningar för att kunna be- driva verksamheterna på ett bra sätt. Därför måste myndigheterna säkerställa en god arbetsmiljö, skydd mot hot och våld samt goda möjligheter att kombinera arbete, familj och fritid. Detta kan bara ske genom att det finns utvecklade rutiner för kommunikation mellan personalen och ledningen, samt att man på ett tidigt stadium förebygger och åtgärdar miss- förhållanden.

Jämställdhet samt etnisk och kulturell mångfald

Myndigheterna har ett långtgående ansvar för att se till att jämställdheten mellan kvinnor och män ökar. Det skall råda jämställdhet på ar- betsplatserna i rättsväsendet. En jämnare könsfördelning skall uppnås såväl vid nyre- krytering som vid rekrytering till olika nivåer inom myndigheterna. Alla verksamheter som rättsväsendet bedriver måste genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter till rättstrygghet och rättssäkerhet vilket kräver insikt i och kunskap om de strukturer och normer som fortfarande särskiljer kvinnors och mäns lev- nadsvillkor. Jämställdhet skall beaktas då verk-

nöjen gör att brottsligheten ökar och trygg- heten minskar. Det övergripande målet med regeringens storstadspolitik är att öka tillväx- ten och bryta segregationen i storstadsregio- nerna. För att uppnå detta mål har regeringen bland annat slutit lokala utvecklingsavtal med sju kommuner.

För att minska brottsligheten och öka tryggheten i de 24 stadsdelar som omfattas av de lokala utvecklingsavtalen är det viktigt att det brottsförebyggande arbetet fortsätter att prioriteras. I det fortsatta lokala utvecklingsar- betet är det viktigt att införliva de framgångs- rika brottsförebyggande insatserna inom ordi- narie strukturer.

Det är angeläget att rättsväsendets myndig- heter söker en bred och strategisk samverkan med lokala företrädare genom att träffa sam- verkansöverenskommelser inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen för att stärka det brottsförebyggande arbetet. Med en bred sam- verkan på lokal nivå kan brottslighetens olika orsaker angripas på ett mer sammanhållet och effektivt sätt.

Glesbygd

Kännetecknande för glesbygdsproblematiken är de stora ytorna och avstånden. De långa av- stånden medför att det kan uppstå problem med polisiär närvaro och service.

Polisorganisationen har genomfört flera försöksverksamheter för att komma till rätta med ordningsstörningar i glesbygden. Det är angeläget att Rikspolisstyrelsen fortsätter att kontinuerligt pröva och utvärdera olika meto- der för att förbättra den polisiära servicen i glesbygden.

I sammanhanget kan också nämnas att re- geringens satsning på 4 000 nya poliser under mandatperioden leder till en förstärkning och föryngring av polisen även i glesbygden.

Samhällsplanering och bebyggelseutveckling

Risken ökar att människor känner sig otrygga om det begås brott i deras närmiljö. Det gäller inte bara för dem som utsätts för brott utan även för dem som upplever brottsligheten mer indirekt, t.ex. i form av skadegörelse eller klotter i sitt bostadsområde.

Den fysiska miljöns utformning påverkar brottsligheten och känslan av trygghet. Ge- nom att utforma boende- och närmiljö på ett genomtänkt sätt kan man påverka brottslig- heten och därmed tryggheten. Mot denna

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

bakgrund anser regeringen att det är angeläget att samverkan sker med polisen i samband med den fysiska planeringen av bostads- och närmiljön i lokalsamhället.

Samverkan och närvaro på alla nivåer

Det brottsförebyggande perspektivet måste genomsyra tänkandet och agerandet på alla nivåer; internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Det krävs ökad samverkan mellan aktö- rer som verkar på samma nivå och mellan olika nivåer.

Det lokala brottsförebyggande arbetet

Ett av de viktigaste och effektivaste sätten att bedriva brottsförebyggande arbete är på lokal nivå, av dem som bäst känner till problemen och därmed har goda förutsättningar att hitta lösningar. Detta är också en av utgångspunk- terna i regeringens program – Allas vårt ansvar. Det brottsförebyggande arbetet måste anpas- sas efter de lokala förutsättningarna i lokal- samhället. Vi har lyckats bra och kommit långt med detta arbete i Sverige. I dag finns det ett lokalt brottsförebyggande råd eller liknande verksamhet i ca 86 % av landets kommuner och flera stadsdelar. Olika aktörer som polis, skola, socialtjänst och näringsliv samarbetar för att förebygga brott och öka tryggheten.

Regeringen fortsätter att satsa på det lokala brottsförebyggande arbetet. Sedan flera år för- delar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) de av riksdagen särskilt anvisade medlen för detta ändamål. BRÅ har fått en nyckelroll när det gäller att stödja de lokala brottsförebyggande råden och deras verksamhet. Det fortsatta arbetet bör nu främst inriktas på att utveckla och fördjupa rådens verksamhet. Det är viktigt att de lokala brottsförebyggande råden kan få stöd och hjälp med kunskaps- och metodut- veckling i sitt fortsatta arbete. Polisen har en viktig roll i det arbetet genom att polismyn- digheterna deltar i nästan samtliga lokala brottsförebyggande råd.

En stor utmaning ligger i att integrera före- byggandet av återfall i det lokala brottsförebyggande arbetet. Det kan ske ge- nom att samarbete etableras eller fördjupas mellan råden och lokala kriminalvårdsmyndig- heter. Vidare finns det anledning att i ökad utsträckning uppmärksamma brottsofferper-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

spektivet i det brottsförebyggande arbetet. Det finns också anledning att verka för att det brottsförebyggande arbetet inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen i storstadsarbetet, införlivas med kommunens lokala brottsfö- rebyggande arbete.

Polisverksamhet i närpolisområden

Sedan närpolisreformen påbörjades i början på 1990-talet har samhället genomgått stora för- ändringar och vår kunskap om brottsbekämp- ning har förbättrats. Detta har betydelse för polisen som genom sina dagliga kontakter med dem som på olika sätt berörs av brottsligheten får en ansenlig och ständigt växande kunskap om drivkrafterna bakom kriminalitet. Insik- terna ökar också om vilka förebyggande åtgär- der som ger bäst resultat. Det är viktigt att po- lisen tar tillvara den kunskapen och sprider erfarenheter och goda exempel till alla berörda delar av polisorganisationen.

Närpolisen har allt sedan reformen genom- fördes kontinuerligt utvecklats till följd av vunna erfarenheter, forskning och samhälls- förändringar. Det är därför inte rimligt att närpolisen skall arbeta exakt som det var tänkt för tio år sedan. Men de bärande principerna gäller fortfarande. De innebär för det första att det bästa sättet att bekämpa brott är att före- bygga dem.

Den andra principen för närpolisreformen är att allt polisarbete skall bygga på kunskap – på kartläggning, analys och uppföljning. Ett strategiskt arbetssätt som bygger på kunskap innebär att tydliga mål för verksamheten ställs upp och dokumenteras, att arbetet följs upp och utvärderas och att verksamhetsresultatet jämförs med målen.

Den tredje principen är att närpolisen skall samverka med andra aktörer som berörs av el- ler kan påverka brottsligheten i lokalsamhället. Den lokala polisen, närpolisen, är basen i all polisverksamhet. På de flesta håll bör därför närpolisen på sikt kunna omfatta all polisverk- samhet som inte kräver speciell kompetens el- ler av andra skäl bör bedrivas centralt. Det är naturligt eftersom all polisverksamhet genere- rar viktig kunskap om brott och brottslingar som kan användas för att förhindra brott. In- gripandeverksamheten skall planeras så att den ingår som en resurs i det långsiktiga arbete som har formats utifrån de lokala behoven.

Det är naturligtvis en central och strategisk fråga hur olika polisiära verksamheter organi- seras och samordnas. Vid verksamhetens pla- nerande måste även hänsyn tas till lokala för- hållanden och behov. Vikten av en lokalt när- varande polis skall inte underskattas.

Nytt system för radiokommunikation

Inom verksamhetsområdet brottsförebyg- gande arbete ryms bl.a. polisens åtgärder för att förebygga ordningsstörningar. Ett viktigt verktyg i det arbetet, liksom för polisens verk- samhet i övrigt, är en väl fungerade radio- kommunikation.

Regeringen har gett Krisberedskapsmyn- digheten (KBM) i uppdrag att införa, förvalta och utveckla ett gemensamt radiokommunika- tionssystem för skydd och säkerhet (RAKEL- systemet). Enligt KBM:s tidplan för RAKEL- systemets utbyggnad, utifrån vilken Rikspolis- styrelsen planerar, kommer utbyggnaden att genomföras i sju etapper över landet med bör- jan i södra Sverige. Inom Regeringskansliet är det Försvarsdepartementet som har det sam- ordnande ansvaret för frågan om ett gemen- samt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

Handlingsplan mot den ekonomiska brottslig- heten

En framgångsrik ekobrottsbekämpning förut- sätter ett väl utvecklat förebyggande arbete. Det är angeläget att det brottsförebyggande arbetet inom ekobrottsområdet får genomslag redan i lagstiftningsprocessen. Det är också viktigt att det brottsförebyggande arbetet in- riktas på fungerande och resurseffektiva insat- ser.

Regeringen fastställde under 2004 en hand- lingsplan som omfattar åtgärder som rege- ringen genomfört och planerar att genomföra för att förstärka samhällets skydd mot den ekonomiska brottsligheten (skr. 2003/04:178).

Centrala inslag i handlingsplanen är lagstift- ningsåtgärder, fortsatt myndighetsutveckling, skärpt kontroll och andra förebyggande åtgär- der, effektivare utredning och lagföring samt ett fördjupat nationellt och internationellt samarbete.

Det arbete som aviserades i handlingsplanen har påbörjats. Flera lagstiftningsåtgärder har vidtagits. Detta har bl.a. lett till att nya regler som syftar till att försvåra penningtvätt har trätt i kraft den 1 januari 2005. Dessutom har

förändringar i bestämmelserna om bokförings- brott och andra brott mot borgenärer i 11 kap. brottsbalken, som avser att underlätta utred- ning och lagföring av sådana brott, trätt i kraft den 1 juli 2005. Det pågår också lagstiftnings- arbete som syftar till att effektivisera systemet med företagsbot och att ta fram förslag till schablonbeskattning och förbättrade möjlig- heter för vissa branscher. Det kan också näm- nas att regeringen i september 2005 beslutade att tillkalla en särskild utredare för att genomföra en översyn av Ekobrottsmyndig- heten (dir. 2005:92). Avsikten är att genom en sådan översyn skapa ännu bättre förutsätt- ningar för att ännu effektivare kunna före- bygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Det internationella samarbetet

Brottsligheten har blivit allt mer gränsöverskridande och brottsbekämpande samverkan pågår bland annat inom FN, Euro- parådet och EU.

Under Sveriges ordförandeskap i EU inrättades ett europeiskt nätverk för förebyg- gande av brottslighet (EUCPN). Nätverket fungerar som ett viktigt verktyg för att sprida kunskap och utbyta erfarenheter på det brottsförebyggande området inom EU. Sve- rige deltar aktivt i detta arbete med BRÅ som nationell företrädare i nätverket. Under 2004 gjordes en utvärdering av nätverket och dess verksamhet. I utvärderingen förslås att EUCPN skall utvecklas till ett förstärkt mel- lanstatligt effektivt nätverk.

I modernt brottsförebyggande arbete bör internationell samverkan vara väl utbyggd på alla plan. Det är viktigt att rättsväsendets myndigheter tar aktiv del i det internationella arbetet. Även på regional och lokal nivå bör man beakta det internationella perspektivet i sitt arbete. Samordning inom och mellan myndigheter är av grundläggande betydelse i detta arbete. För detta ändamål finns inom vissa myndigheter bland annat nationella kon- taktpunkter.

Det är av vikt att brottsförebyggande och brottsbekämpande myndigheter följer den in- ternationella forskningen för att på bästa sätt bedriva en kunskapsbaserad verksamhet.

Deltagande i fredsfrämjande insatser

Vad gäller svenskt deltagande i internationella insatser och verksamhetsgrenarna freds- och säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyg-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

gande verksamhet har polisen som mål att med kort varsel kunna ställa poliser med olika kompetenser till förfogande för internationell fredsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet. Rikspolisstyrelsen skall särskilt redovisa verksamhetens utveckling och resul- tat. Regeringen har initierat ett arbete där Rikspolisstyrelsen har att arbeta fram metoder för att bedöma vilken relevans en internatio- nell insats har för den svenska polisverksam- heten (ämnesoperativa bedömningar). I re- gleringsbrevet för 2005 åläggs Rikspolisstyrel- sen att särskilt redovisa genomförd verksam- het samt att bedöma relevansen av denna för den svenska polisverksamheten.

Kunskap och analys

Brottsligheten förändras i takt med samhällets utveckling. Kunskapen om brottsligheten och om vilka brottsförebyggande åtgärder som fungerar behöver därför ständigt förnyas. Det krävs kunskap om brottsligheten och dess or- saker och det behövs kunskap om hur brott kan förebyggas både på lång sikt och på kort sikt. Därför är det viktigt med regelbunden uppföljning och utvärdering av de insatser och åtgärder som har vidtagits.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har en central roll på detta område och verkar för en kunskapsbaserad kriminalpolitik. Myndighe- ten initierar och bedriver forskning och ut- veckling på området. På regeringens uppdrag har en utredare sett över BRÅ och dess verk- samhet. Utredningen presenterade sitt betän- kande (SOU 2004:18) i februari 2004. Betän- kandet bereds för närvarande inom Regerings- kansliet. Arbetet med en ny instruktion för BRÅ pågår.

Som ett led i kvalitetssäkringen av polisens brottsförebyggande arbete har regeringen i re- gleringsbrevet för 2003 (dnr Ju2002/8897/KRIM) också gett BRÅ i upp- drag att, i samråd med Rikspolisstyrelsen, göra en sammanställning av vilka polisiära åtgärder mot olika typer av brott som forskning eller beprövad erfarenhet har visat fungerar väl i Sverige och internationellt. Uppdraget slutre- dovisades i mars 2004 (dnr Ju2004/3094/PO).

BRÅ har i samråd med svensk handel och Handelsanställdas förbund under 2004 bildat en arbetsgrupp med syfte att pröva förebyg-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

gande åtgärder mot butiksrelaterad brottslig- het. Vidare har BRÅ genom ekonomiskt stöd medverkat till att finansiera lokala brottsföre- byggande projekt om åtgärder som involverar det lokala näringslivet i det brottsförebyg- gande arbetet.

På regeringens uppdrag inleddes under 2004 en försöksverksamhet i Stockholm med syfte att effektivisera rättsväsendets handläggning av mängdbrott. Ambitionen är att förkorta tiden från polisanmälan till dom. BRÅ har fått i uppdrag att följa och utvärdera försöksverk- samheten. BRÅ har även fått i uppdrag att, i samverkan med Rikspolisstyrelsen, genomföra en nationell strategi för att minska antalet brott som riktas mot bilar. Strategin innebär att BRÅ under tre år skall genomföra konkreta åtgärder för att minska bilbrottsligheten.

Kriminalunderrättelsetjänsten

Kriminalunderrättelsetjänsten har en betydel- sefull funktion att fylla för att stödja polisens dagliga operativa verksamhet. Kompetensen att samla in, strukturera, analysera och åskåd- liggöra ett stort material är användbar i om- fattande brottsutredningar samt inför och vid större händelser som kräver polisiära insatser.

Verksamheten kan emellertid inte begränsas till ett direkt operativt stöd. Informationen som finns hos kriminalunderrättelsetjänsten skall tas tillvara tidigt som en del i planeringen av både planlagda brottsförebyggande insatser och bedrivs i projektform som löpande linje- aktiviteter. En central del av kriminalunder- rättelsetjänstens uppgift är därför att bereda och tillhandahålla underlag för strategiska och operativa beslut avseende prioritering och ge- nomförande av sådana insatser. Motsvarande behov finns naturligtvis såväl i ett nationellt som ett internationellt perspektiv.

Kunskapsinhämtningen syftar regelmässigt till att ge beslutsfattarna ett kvalificerat un- derlag om brottslighetens omfattning och ka- raktär och om aktuella hotbilder. Det kan också vara nödvändigt med en underbyggd be- skrivning av tänkbara förhållanden framåt i ti- den. Underlaget för sådana beslut utgörs inte bara av polisär information. Analysen bör därför utgå från de teorier och metoder som finns inom relevant forskning.

Rikspolisstyrelsen har genom projektet Po- lisens underrättelsemodell (PUM) utvecklat och dokumenterat en nationell modell för un-

derrättelseledd polisverksamhet som även omfattar kriminalunderrättelsetjänstens verk- samhet. Modellen skall utgöra ett konkret metodstöd för polismyndigheterna och Riks- kriminalpolisen i arbetet med att utveckla och bedriva effektiv underrättelseledd polisverk- samhet på lokal, regional och nationell nivå. Den skall även utgöra en grund för effektivt internationellt samarbete. Arbetet med att in- föra Polisens underrättelsemodell vid samtliga polismyndigheter pågår inom ramen Rikspo- lisstyrelsens mängdbrottsprojekt.

Det är också viktigt att andra myndigheter, t.ex. kriminalvården, får del av underrättelse- information som berör deras verksamhet och vidareutvecklar sin förmåga att tillvarata sådan information. Rikspolisstyrelsen och Kriminal- vårdsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att intensifiera sitt samarbete på underrättel- seområdet. Uppdraget skall redovisas hösten 2005.

Genom en ändring i polisdatalagen (1998:622) har Ekobrottsmyndigheten sedan den 1 januari 2004 fått möjlighet att bedriva kriminalunderrättelseverksamhet på samma sätt som inom polismyndigheterna. Den kri- minalunderrättelsetjänst som nu byggs upp inom Ekobrottsmyndigheten skapar bättre möjligheter att i samverkan med andra brotts- bekämpande myndigheter effektivt förebygga och bekämpa den organiserade ekonomiska brottsligheten.

Självfallet skall polisen i den kriminalunder- rättelseverksamhet som bedrivs i polisorgani- sationen kontinuerligt göra bedömningar av när den insamlade informationen har fått ett sådant innehåll att åklagare skall kopplas in. Frågan om åklagarnas medverkan på ett tidigt skede i polisens spanings- och underrättelse- verksamhet när det gäller grov och organiserad brottslighet utreds av Beredningen för rättsvä- sendets utveckling (BRU) i delbetänkandet Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbe- kämpningen (SOU 2003:74), se avsnitt 3.4.3. Verksamhetsområde 2 Utredning och lagfö- ring.

I det internationella sammanhanget är ut- bytet av information av stor betydelse inom ramen för bland annat Europol, Schengen och Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet. Det finns idag flera interna- tionella instrument med relevans för brottsbe- kämpning, såsom Europiska utlämningskon-

ventionen. Det är viktigt att polismyndighe- terna har god förmåga att använda dem. Ett exempel på kommande instrument är den modell för kriminalunderrättelsesamarbete som är under utarbetande inom Europeiska unionen.

Tidiga insatser

En av huvuduppgifterna för kriminalpolitiken är att förhindra att ungdomar hamnar i krimi- nalitet eller utsätts för brott. Barn och ungdo- mar är vår framtid och alla måste hjälpas åt att se till att de får en trygg uppväxt. Arbetet med att förebygga brott av och mot våra ungdomar måste engagera hela samhället och kräver sam- arbete över politik- och verksamhetsområ- dena. Åtgärder måste vidtas på ett tidigt sta- dium. Det krävs insatser för att stödja familjer med otillräckliga sociala och ekonomiska re- surser och en bra skola för alla. Det är också viktigt med en ambitiös integrationspolitik, främjande av mänskliga rättigheter, låg ar- betslöshet bland ungdomar och att vidta åt- gärder mot alkohol- och narkotikamissbruket. Samarbetet mellan alla inblandade myndighe- ter måste fungera så att målet, att förhindra att ungdomar hamnar i kriminalitet, uppnås.

Situationen för barn som begår brott före 15 års ålder kräver särskilda åtgärder. Regeringen avser förstärka insatserna för att både före- bygga, upptäcka och behandla brottsligheten bland barn och ungdomar som ännu inte nått straffmyndighetsåldern. Det handlar både om att utveckla metoder för samverkan mellan polisen och andra myndigheter, se över de so- ciala insatserna som vidtas för den enskilde som upptäcks ha begått brott i mycket tidig ålder men också om polisens möjligheter att upptäcka brott som utförs av denna grupp riktigt unga.

Rättsväsendet har ett stort ansvar för detta arbete. När ungdomar begår brott, måste sam- hället reagera snabbt och tydligt med insatser för att minska riskerna för fortsatt brottslig- het. Det ställer särskilda krav på hur påföljds- systemet för unga lagöverträdare skall vara utformat. I syfte att gå vidare i arbetet med att utveckla ett påföljdssystem för unga som har ett pedagogiskt och tydligt innehåll samt att utifrån den unges behov skapa bättre förut- sättningar för ett återförande till ett socialt

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

välfungerande liv och på så sätt åstadkomma en positiv förändring tillsatte regeringen en utredning för att se över påföljderna för unga som begått brott. I december 2004 lade Ung- domsbrottsutredningen fram sina förslag i betänkandet Ingripanden mot unga lagöver- trädare (SOU 2004:122). Betänkandet, som har remissbehandlats, utgör en viktig och vär- defull del i regeringens strävanden mot att ut- veckla ungdomspåföljderna.

Samtidigt som reaktionerna på ungdomar som begått brott behöver utvecklas är det också så att ungdomar som utsatts för brott behöver stöd. Regeringen verkar därför för att medling, där brottsoffer och gärningsman möts inför en opartisk medlare, skall spela en större roll när det gäller samhällets reaktion mot framför allt unga lagöverträdare. Det finns sedan 2002 en lag om medling med an- ledning av brott. Ungdomsbrottsutredningen har också funnit det positivt om medlingen kunde komma till användning i större ut- sträckning och lämnat förslag till lagändringar i sådan riktning.

Regeringens målsättning är att medling skall finnas i hela landet. På regeringens uppdrag ar- betar därför Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för att stimulera medlingsverksamheten, dels genom ekonomiskt stöd, dels genom utbild- ning och metodutveckling.

Skadegörelse är en typ av brottslighet som ökat och som till stor del, i vart fall när det gäller klotterbrott, begås av ungdomar. BRÅ har tagit fram en idéskrift om klotterförebyg- gande åtgärder och genom ekonomiskt stöd medverkat till att finansiera lokala brottsföre- byggande projekt som rör klotterförebyg- gande åtgärder (se vidare under avsnitt 3.5.1 Brottsförebyggande arbete).

Föräldrarna har förstås en viktig roll och kan behöva både stöd och utbildning för att hantera ett barn med problem under uppväx- ten. Tidigt i år redovisade Statens folkhälsoin- stitut ett regeringsuppdrag om föräldrastöd. Syftet med uppdraget var att samla in, analy- sera och sprida kunskap om hur föräldrastöd av olika slag kan utformas för att göra verklig nytta. BRÅ har genom ekonomiskt stöd med- verkat till att finansiera lokala brottsförebyg- gande projekt om hur en kriminell livsstil kan förebyggas bland barn och ungdomar eller hindra individer att återfalla i brott.

bättre möjligheter att förebygga och klara upp brott.

För att polis och åklagare skall kunna möta det växande hotet från terrorism och annan grov organiserad brottslighet och delta i det internationella brottsbekämpande arbetet är det angeläget att svenska poliser och åklagare kan använda effektiva och rättssäkra tvångs- medel samt arbetsmetoder, system och verk- tyg som är jämförbara med andra länders och som förutsätts i det internationella samarbetet.

Straffprocessuella tvångsmedel får i dag an- vändas endast för att utreda begångna brott. För att ge polisen bättre möjligheter att för- hindra att vissa särskilt allvarliga brott begås, t.ex. brott mot rikets säkerhet och terrorist- brott, bereder Justitiedepartementet nu ett lagförslag om att tvångsmedlen hemlig teleav- lyssning, hemlig teleövervakning, hemlig ka- meraövervakning, postkontroll och husrann- sakan skall få användas mot den som, med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, kan antas komma att utöva sådan brottslighet, dvs. utan krav på att förunder- sökning skall vara inledd. En ytterligare förut- sättning för sådan tvångsmedelsanvändning är enligt förslaget att åtgärden är av synnerlig vikt för att förebygga eller förhindra den ifrågava- rande brottsligheten (Ds 2005:21).

För att ge polisen bättre möjligheter att ut- reda mycket allvarliga brott, som t.ex. terro- ristbrott, mord, dråp och grova rån, bedrivs i Justitiedepartementet ett lagstiftningsarbete för att införa hemlig avlyssning, s.k. buggning, som ett nytt straffprocessuellt tvångsmedel. Buggningsutredningens betänkande Om buggning och andra hemliga tvångsmedel (SOU 1998:46) ligger huvudsakligen till grund för det arbetet.

Regeringen avser att lägga fram lagförslag dels om användning av vissa tvångsmedel för att förhindra viss allvarlig brottslighet, dels om hemlig avlyssning.

En utvidgad användning av hemliga tvångs- medel leder till att fler människors integritet berörs. Justitiedepartementet har därför gett en sakkunnig person i uppdrag att biträda de- partementet med att undersöka hur den par- lamentariska kontrollen i fråga om använd- ningen av hemliga tvångsmedel lämpligen kan förstärkas. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2005.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Inom Regeringskansliet pågår beredningen av en ny polisdatalag med anledning av Polis- datautredningens betänkande Behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (SOU 2001:92). I detta arbete ingår bl.a. att se över frågor kring utbyte av information mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Sverige, det internationella informationsutbytet, per- sonuppgiftsbehandling i samband med krimi- nalunderrättelseverksamhet samt använd- ningen av digitala och analoga kameror.

När det gäller polisens arbetsmetoder har Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU) i delbetänkandet Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74) lämnat förslag till förtydligande lag- stiftning i fråga om vissa särskilda arbetsmeto- der som vid dolt spaningsarbete och annan dold verksamhet används inom brottbekämp- ningen och underrättelseverksamheten. Lag- rådsremiss och proposition, i vart fall i vissa delar, planeras till hösten 2005.

Polisen måste också ha lagstöd för att på ett effektivt sätt kunna använda modern teknik i sitt utredningsarbete. Förbättrade möjligheter att använda DNA-tekniken i det brottsutre- dande arbetet kommer på sikt att innebära att fler brott går att klara upp och att utrednings- tiderna förkortas.

En särskild utredare förordnades därför hösten 2003 för att biträda Justitiedeparte- mentet med en översyn av vissa frågor avse- ende DNA-teknikens användning i brottsbe- kämpningen. Utredaren föreslår bl.a. att fler brott skall kunna leda till registrering i polisens DNA-register (Ds 2004:35). Regeringen fat- tade beslut om en lagrådsremiss den 7 juli 2005. BRU har dessutom på regeringens upp- drag sett över och lämnat förslag på föränd- ringar i det regelverk som styr de brottsbe- kämpande myndigheternas möjlighet att få tillgång till innehållet i och uppgifter om elek- tronisk kommunikation (Tillgång till elektro- nisk kommunikation i brottsutredningar m.m., SOU 2005:38). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

En effektiv rättskipning kräver att vittnen och andra bevispersoner deltar i brottsutred- ningar och domstolsförhandlingar. Personsä- kerhetsutredningen har därför föreslagit att det skall införas ett nationellt program om per- sonsäkerhet (SOU 2004:1). Betänkandet be- reds för närvarande inom Regeringskansliet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Under året har Riksrevisionen i rapporten stödet till polisens brottsutredningar (RIR 2004:27) granskat det stöd som lämnas till po- lisens brottsutredningar av de tekniska rot- larna inom polismyndigheterna, Statens krimi- naltekniska laboratorium och Rättsmedici- nalverket. Rapporten kommer att bidra till ar- betet med att förbättra polisens brottsutre- dande verksamhet.

Förbättrade förstahandsåtgärder – t.ex. för- hör i omedelbar anslutning till brottstillfället, utveckling av polisens tekniska brottsplatsun- dersökningar och förbättrad dokumentation - leder till bättre kvalitet i brottsutredningarna genom hela rättskedjan. En förutsättning är också att det finns personal med rätt kompe- tens i tjänst när brotten begås. Inom polisen utvecklas kontinuerligt arbetet med att anpassa arbetstiderna efter verksamhetens behov. Vid i stort sett samtliga polismyndigheter finns utredningsjourer med personal som har sär- skild utredningskompetens även under helger och kvällar. Detta förfarande har inneburit snabbare handläggning och bättre rättssäker- het genom att de inblandade har fått lämna sina redogörelser i nära anslutning till brotts- tillfället. Regeringens mål är att denna utveck- ling skall fortsätta.

Statens kriminaltekniska laboratorium

Teknisk bevisning har blivit allt viktigare i brottsutredningarna vilket kan avläsas bl.a. i den sedan många år ständigt ökande efterfrå- gan på undersökningar från Statens kriminal- tekniska laboratorium (SKL). Den här utveck- lingen kommer av allt att döma att bestå och till och med öka i takt med att kriminaliteten blir alltmer komplex, benägenheten att er- känna brott minskar och andra utrednings- åtgärder i många fall inte räcker till. Framgång när det gäller att klara upp mängdbrott är i mycket beroende av att de kriminaltekniska insatserna ökar.

Mot den här bakgrunden är de kvalificerade kriminaltekniska undersökningar som utförs vid SKL av stor betydelse för den brottsutre- dande verksamheten. Det är viktigt att verk- samheten vid SKL både kvantitativt och kvali- tativt kan hålla jämna steg med den ökande efterfrågan på undersökningar. Det är i sam- manhanget angeläget att laboratoriet fortsätter att stärka sin kompetens och att utveckla mer effektiva och säkra metoder och tekniker för

verksamheten, inte minst när det gäller sådana områden som DNA, IT-forensisk verksamhet och miljöbrott. Det är i sammanhanget också betydelsefullt att SKL fortsätter att utveckla samarbetet med kriminaltekniska myndigheter i andra länder och andra myndigheter inom rättsväsendet, se nedan avsnittet om Rättsme- dicinalverkets utredningsverksamhet.

Åklagarmyndigheten

Åklagarverksamheten har vidareutvecklats och förstärkts på ett markant sätt under de senaste tio åren. Reformer och utvecklingsinsatser i övrigt har skett mot bakgrund av att förutsätt- ningarna för åklagarverksamheten ständigt förändras. Antalet inkomna ärenden till åkla- gare har ökat samtidigt som nya former av kriminalitet har vuxit fram. En allt större del av åklagarnas arbete avser bekämpning av grov och organiserad brottslighet. För att effektivi- sera bekämpningen av sådan brottslighet finns specialiståklagare.

Vid bekämpning av grov och organiserad brottslighet kan det finnas skäl för åklagare att i ett så tidigt skede som möjligt delta i polisens brottsbekämpning. En sådan utveckling leder till att de gemensamma resurserna kan använ- das effektivare. Ett sådant arbetssätt innebär att åklagare i ett tidigt utredningsskede kan fatta sådana beslut som kräver åklagarkompe- tens. Regeringen har gett Beredningen för rättsväsendets utveckling i uppdrag att utreda lednings- och styrningsfrågor i brottsutred- ningsverksamheten samt om det kan finnas behov av åklagarkompetens vid polisens spanings- och kriminalunderrättelseverksam- het (se nedan avsnittet om polisens och åkla- garnas roller i brottsutredningsverksamheten).

Den organiserade gränsöverskridande brottsligheten har också ökat i omfattning vil- ket innebär att brottsutredningarna har blivit mera komplicerade. Åklagare deltar också i allt större utsträckning i internationell åklagar- verksamhet, såväl i enskilda brottsutredningar som när det gäller t.ex. samarbete inom Euro- just, Europol eller det Europeiska rättsliga nätverket.

Mot bakgrund av de nu nämnda och flera andra nya förutsättningar för åklagarverksam- heten under senare år överlämnade Riksåkla- garen efter uppdrag av regeringen en rapport med förslag till en förändrad åklagarorganisa- tion (Riksåklagarens rapport Organisation för

en effektiv och hög lagföring, mars 2004). Regeringen överlämnade i oktober 2004 pro- positionen En ny åklagarorganisation (prop. 2004/05:26) till riksdagen. Reformen trädde i kraft vid årsskiftet 2004/05 och innebar att den centrala förvaltningsmyndigheten Riksåklaga- ren och de sex regionala åklagarmyndigheterna inom åklagarorganisationen, dvs. med undan- tag för Ekobrottsmyndigheten, avvecklades och bildade en myndighet – Åklagarmyndig- heten.

Reformen syftar bl.a. till att förstärka den lokala operativa verksamheten, minska de administrativa kostnaderna för organisationen samt förbättra verksamheten för rättslig ut- veckling och uppföljning.

Inom Åklagarmyndigheten ansvarar den centrala ledningen för övergripande strategisk ledning och policy samt verksamhetsledning. På operativ nivå har samtliga åklagarkammare ett heltäckande ansvar direkt under den cen- trala myndighetsledningen för all åklagarverk- samhet inom sitt område. För att förstärka och förbättra verksamheten för rättslig utveckling, uppföljning och stödet till den operativa nivån har fyra utvecklingscentrum bildats.

Organisationsförändringen är ett viktigt led i regeringens satsning på åklagarväsendet. Det långsiktiga arbetet syftar till att skapa en mer flexibel och i andra avseenden förbättrad åkla- garverksamhet. Att samla verksamheten inom en myndighet är ett sätt att effektivare nyttja de tillgängliga resurserna.

Ekobrottsmyndigheten

Regeringen prioriterar sedan åtskilliga år be- kämpningen av den ekonomiska brottslighe- ten. Ekobrottsmyndigheten har ett nationellt samordningsansvar för ekobrottsbekämp- ningen som inte sällan anknyter till annan grov och organiserad brottslighet. Det är angeläget att myndigheten med kraft fortsätter att vida- reutveckla sin kapacitet och effektivitet för att i samverkan med andra myndigheter och öv- riga aktörer ytterligare intensifiera bekämp- ningen av den grova ekonomiska brottslighe- ten.

Inom Ekobrottsmyndigheten pågår ett ut- vecklingsarbete som främst tar sikte på myn- dighetens inriktning, prioriteringar, ansvars- områden och personalförsörjning. Syftet med detta arbete är att i ännu större utsträckning inrikta myndighetens resurser mot att för-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

hindra och förebygga allvarlig ekonomisk brottslighet och mot en rättssäker, hög och snabb lagföring av den ekonomiska mängd- brottsligheten, dvs. enklare skatte- och bokfö- ringsbrott. Den 1 juli 2005 införde myndig- heten t.ex. nya rutiner för handläggningen av den ekonomiska mängdbrottsligheten som bl.a. innebär att åklagare snabbare än hittills beslutar om förundersökning skall inledas eller inte. Förundersökningarna skall bedrivas enligt standardiserade utredningsmodeller på ett sådant sätt att beslut i åtalsfrågan normalt skall kunna fattas inom 90 dagar. Den förenklade hanteringen av mängdbrottsligheten förväntas leda till att resurser frigörs för de mer kompli- cerade brottsutredningarna. Dessa utredningar skall i ett tidigt skede fokusera på talan i dom- stol och ligga till grund för en processföring som uppfyller höga krav.

För att skapa ännu bättre förutsättningar för en vidareutveckling av ekobrottsbekämp- ningen har regeringen i september 2005 be- slutat att tillkalla en särskild utredare för att genomföra en översyn av Ekobrottsmyndig- heten (dir. 2005:92). Utredaren skall utvärdera Ekobrottsmyndighetens verksamhet samt lämna förslag till förändringar för en än mer ändamålsenlig och effektiv ekobrottsbekämp- ning.

Polisens och åklagarnas roller i brottsutredningsverksamheten

Regeringen har i flera år understrukit vikten av att polisens och åklagarnas roller och funktio- ner i brottsutredningsverksamheten vidareut- vecklas. För att skapa bättre förutsättningar för åklagarna att vara framträdande och aktiva som förundersökningsledare i kvalificerade brottsutredningar är det angeläget att polisen betydligt oftare än idag är förundersöknings- ledare i ärenden som gäller brott av mindre all- varligt slag.

Flera åtgärder i syfte att vidareutveckla den polisiära förundersökningsledningen har redan genomförts. Polisen har bl.a. anordnat ett flertal lokala och centrala utbildningar för de poliser som skall vara förundersökningsledare. Det har medfört att det har skapats bättre för- utsättningar för en kvalificerad förundersök- ningsledning hos polisen. Inom åklagarväsen- det har det genomförts satsningar på specia-

första betänkande (SOU 2001:59) har bl.a. lett till lagstiftning som gör det möjligt för åklaga- ren att i vissa fall utfärda stämning i brottmål samt inhämta personutredning. Vidare bedrivs f.n. – efter förslag från BRU – vid Stockholms tingsrätt en försöksverksamhet med snabbare handläggning av brottmål. Dessa reformer är viktiga led i arbetet för ett effektivare ärende- flöde. Dessutom pågår inom Rådet för rättsvä- sendets informationsförsörjning (RIF-rådet) ett arbete med att samordna informations- försörjningen i rättskedjan för snabbare och effektivare handläggning av brottmål.

Det har även vidtagits åtgärder från myn- digheternas sida. Polisen har på vissa platser inrättat särskilda enheter som samverkar med specialiståklagare. Detta arbete har i flera fall lett till bättre verksamhetsresultat. Ett exempel på det är handläggningen av våldtäktsärenden vid Söderortspolisen i Stockholm. Polisen ar- betar också med olika metodutvecklingspro- jekt för att förbättra utredningsverksamheten. Ett sådant exempel är Polisens nationella ut- redningskoncept som syftar till en varaktig ut- veckling av utredningsverksamheten.

Även när det gäller domstolarna finns goda exempel på hur rutinerna för utsättning av brottmål till huvudförhandling i vissa fall kan vidareutvecklas i samverkan med åklagarna.

För att utvecklingen skall fortsätta krävs dock att myndigheterna fortsätter att vidta konkreta åtgärder för att förstärka samord- ningen inom rättsväsendet. Ett exempel på en åtgärd i denna riktning är polisens och åkla- garnas samverkan vid mängdbrottsutred- ningar. På vissa platser i landet har s.k. mängd- brottsteam under ledning av specialiståklagare skapats. Det är angeläget att arbetet med att utveckla dessa former för effektiv gemensam brottsbekämpning fortsätter.

Om ett effektivare ärendeflöde skall uppnås krävs dessutom att åklagare och domstolar fortsätter att utveckla rutiner för en förbättrad samordning. Detta kan ske på flera sätt, exem- pelvis genom att domstolen och åklagarna kommer överens om att reservera särskilda huvudförhandlingsdagar för vissa måltyper. Det är generellt sett viktigt att domstolen och åklagaren för en löpande dialog angående ruti- nerna för handläggning av mål och ärenden. En lämplig ordning skulle kunna vara att ovan nämnda specialiståklagare får en samordnande roll gentemot domstolen. Givetvis bör andra

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

berörda aktörer – t.ex. offentliga försvarare – delta i denna dialog när det krävs. Regeringen kommer att noga följa hur myndigheterna ut- vecklar sina verksamheter i denna del.

Fortsatt utveckling

För att långsiktigt förstärka de samlade resur- serna inom verksamhetsområdet pågår ett om- fattande reformarbete. De reformer och för- ändringar som pågår kommer att skapa goda förutsättningar för att myndigheterna skall kunna åstadkomma en väl fungerande brottsutredande verksamhet och tillsyn.

Under senare år har bl.a. Justitieombuds- mannen pekat på brister och oklarheter i brottsutredningssystemet. Kritiken avser långa handläggningstider och oklarheter i ansvars- fördelningen mellan polis och åklagare samt tillsynen över polis och åklagare.

Kommittén om tillsyn över polis och åkla- gare konstaterade i sitt betänkande Förstärkt granskning av polis och åklagare (SOU 2003:41) att tillsynen över polis- och åklagar- väsendet behöver förtydligas och förbättras, bl.a. avseende informationsspridning och när det gäller de åtgärder som vidtas på grund av upptäckta fel och brister. Enligt kommittén kan emellertid erforderliga åtgärder ske inom ramen för nuvarande organisation och det skall således inte inrättas något fristående tillsyns- organ. Internutredningsförfarandet angavs inte uppvisa några brister. Då allmänhetens förtro- ende utgör den centrala frågan ansåg kommit- tén dock att nuvarande system bör förbättras, bl.a. genom ökad insyn i utredningarna för ut- omstående och förbättrad informationssprid- ning. Utredningen ansåg inte heller i denna del att det skall inrättas något fristående organ. Ett antal remissinstanser, däribland Justitieom- budsmannen, har varit starkt kritiska mot för- slagen. Mot bl.a. denna bakgrund tillkallade regeringen i december 2004 en särskild utre- dare (dir. 2004:180) med uppdrag bl.a. att lämna förslag till hur ett fristående och obero- ende utredningsorgan för handläggning av brottsutredningar om anställda inom polisen och om åklagare skulle kunna organiseras. Ut- redaren skall identifiera och gå igenom de skäl som talar för respektive emot inrättandet av ett sådant organ. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2005. I

Regeringen ser allvarligt på att många unga prövar narkotika. Narkotika är en starkt bidra- gande orsak till brottslighet och otrygghet i samhället och av den anledningen skall narkotikabrottsligheten uppmärksammas särskilt av myndigheterna.

Regeringen ser också allvarligt på den ekonomiska brottsligheten som utgör ett hot mot samhällsekonomin, mot näringslivet och mot tillväxten.

För att klara en omställning till ett ekolo- giskt hållbart samhälle är det viktigt att regel- verket på miljöområdet upprätthålls. Ett väl fungerande arbete mot miljöbrott är därför enligt regeringens mening av stor betydelse.

Det är grundläggande för ett demokratiskt samhälle att motverka främlingsfientlighet och annan negativ särbehandling av utsatta grup- per. Regeringen anser därför att hatbrott skall uppmärksammas särskilt av polisen och åkla- garväsendet.

Internationell verksamhet

Så som framhölls i budgetpropositionen för 2005 har bekämpningen av den grova och gränsöverskridande brottsligheten blivit en allt viktigare och större uppgift för rättsväsendets myndigheter. Det är enligt regeringens mening därför av grundläggande betydelse att kunskap om de internationella rättsinstrumenten och de närmare förutsättningarna för internatio- nellt samarbete kommer alla som arbetar med brottsbekämpning – såväl på central som lokal nivå – till del.

Inom EU finns för ändamålet beslutade samverkansformer, främst Europol, Eurojust, det Europeiska rättsliga nätverket (EJN) samt Schengen. Samarbete sker också inom Inter- pol. Därtill kommer det gränsöverskridande regionala samarbetet inom bl.a. ramen för Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet och dess operativa kommitté samt med de övriga nordiska länderna. Samar- bete förekommer också i form av direktkon- takter mellan svenska och utländska brottsbe- kämpande myndigheter.

Enligt regeringens uppfattning torde ut- bildningsbehovet omfatta fler tjänstemän inom verksamhetsområdet än hittillsvarande bedömningar från myndigheternas sida. Re- geringen har därför i regleringsbrevet för bud-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

getåret 2005 avseende Rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen (dnr Ju2004/11463/PO) uppdragit åt Rikspo- lisstyrelsen att redovisa en plan för att öka personalens kunskap om den nationella tillämpningen av det internationella brottsbe- kämpande samarbetet (se vidare under avsnitt 3.5.2 Utredning och lagföring).

Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyn- digheten bedriver internationellt samarbete på såväl central som lokal nivå och har under se- nare år vidareutvecklat åklagarverksamheten för att ännu bättre kunna bekämpa den grova, gränsöverskridande brottsligheten. Inom Åklagarmyndigheten sker arbetet på lokal nivå vid de internationella åklagarkamrarna. Här arbetar specialiståklagare med kvalificerad kompetens och erfarenhet på området. Ar- betsuppgifterna på dessa åklagarkammare avser bekämpning av organiserad brottslighet med internationell anknytning. De terroristmål som utreds av enheten för kontraterrorism vid Säkerhetspolisen handläggs vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. De åklagare som handlägger dessa mål har särskild kom- petens och erfarenhet för uppgiften.

Utredningar om ekonomisk brottslighet kräver i många fall samverkan över nations- gränser. Vid Ekobrottsmyndigheten integreras de internationella frågorna i den operativa verksamheten. För att ytterligare förstärka denna verksamhet har myndigheten nyligen utsett åklagare och ekopoliser som skall arbeta särskilt med bl.a. internationell ekobrottslig- het.

Av Sveriges tio kontaktpunkter i EJN är nio placerade inom åklagarväsendet. Två personer finns vid riksåklagarens kansli, en vid var och en av de internationella åklagarkamrarna och en vid Ekobrottsmyndigheten. Åklagarna vid de internationella kamrarna samt vid Eko- brottsmyndigheten har också ett nära samar- bete med Eurojust. Eurojust ger goda förut- sättningar för ett effektivt samarbete i åkla- garledda förundersökningar. Regeringen anser att det är angeläget att åklagarsamarbetet Eurojust utvecklas för att ytterligare kunna förstärka den operativa brottsutredningsverk- samheten som åklagare och poliser ansvarar för i respektive medlemsland i EU. Eurojust bör vara ett samarbetsorgan som regelmässigt tas i anspråk av nationella brottsbekämpande myndigheter för att driva brottsutredningar

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

om organiserad gränsöverskridande brottslig- het framåt. På så sätt kan kvaliteten och effek- tiviteten ytterligare höjas i sådana utredningar.

3.4.4Verksamhetsområde 3 Dömande verksamhet

Mål för verksamhetsområdet

För att förtroendet för rättsstaten skall upprätthållas krävs väl fungerande domstolar. Målet för verksamhetsområdet är att mål och ärenden skall handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt. Detta innebär att handlägg- ningen skall vara korrekt, snabb och genomfö- ras utan onödiga resursinsatser. Det är angelä- get att generellt minska omloppstiderna för samtliga målkategorier. Målbalanserna och målbalansernas åldersstruktur skall förbättras och på sikt återspegla omloppstiderna. Dom- stolsverket skall skapa förutsättningar för domstolarna att uppfylla målet för verksam- hetsområdet bl.a. genom en effektiv och ändamålsenlig resursfördelning.

Inom verksamhetsområdet Dömande verk- samhet verkar de allmänna domstolarna, de all- männa förvaltningsdomstolarna, hyres- och ar- rendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten samt Domstolsverket. Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för samtliga myndigheter inom domstolsväsendet.

Ett omfattande reformarbete

En omfattande reformering av domstolsväsen- det pågår sedan några år. Det övergripande syftet med reformarbetet är att säkerställa att mål och ärenden avgörs med högt ställda krav på rättssäkerhet och effektivitet. Verksamhe- ten skall i möjligaste mån renodlas till dö- mande verksamhet. Förutsättningarna för allmänheten att få tvister och andra rättsliga angelägenheter prövade skall, med utgångs- punkt i rättssäkerhet och effektivitet, vara lika över hela landet. Tyngdpunkten i den dö- mande verksamheten skall ligga i första in- stans, vilket förutsätter tillräckligt stora domstolar som kan möta krav på stabilitet och flexibilitet. Domstolarna skall ha en funktio- nell geografisk spridning i förhållande till all- mänheten, myndigheterna och näringslivet.

Domstolarna skall vara moderna och attraktiva arbetsplatser. Arbetet skall organiseras så att utrymme ges för specialisering och delegering. Därmed ges också domstolsväsendet bättre förutsättningar att attrahera och bibehålla kvalificerad personal inom alla personalkatego- rier. Riksdagen har ställt sig bakom dessa ut- gångspunkter för reformarbetet.

Reformarbetet kan delas upp i fyra huvud- områden.

•Förändringar av den yttre organisationen.

•Förändringar av den inre organisationen.

•Renodling av verksamheten.

•Förbättringar av det processuella regelverket.

För att reformarbetet skall kunna utveckla och effektivisera domstolsväsendet på ett ändamålsenligt sätt behövs samordnade sats- ningar inom de fyra huvudområdena.

Förändringar av den yttre organisationen

Förändringarna av den yttre organisationen är främst inriktade på domstolarnas och övriga myndigheters storlek och geografiska place- ring men också på samverkan mellan domsto- lar och mellan domstolar och andra myndig- heter.

Domstolarna

Målsättningen för arbetet med att förändra tingsrättsorganisationen är att – med bibehål- len tillgänglighet – skapa möjligheter för en stärkt beredningsorganisation, säkerställa möj- ligheterna att rekrytera personal, skapa förut- sättningar för återkommande kompetensut- veckling, öka möjligheterna till specialisering samt förbättra den geografiska samordningen med rättsväsendets övriga myndigheter. Riks- dagen har ställt sig bakom denna målsättning.

Sedan 1999 har flertalet tingsrätter berörts av organisationsförändringar. Genomförda förändringar har utvärderats med gott resultat. I avsnitt 3.7 Budgetförslag, anslag 4:5 Dom- stolsväsendet m.m., behandlas förändringar av tingsrättsorganisationen i Västmanlands län.

Det har sedan några år bedrivits en admi- nistrativ samverkan mellan mindre tingsrätter och länsrätter på ett antal orter. Det finns nu anledning att utvärdera den samverkansformen och också mer långsiktigt överväga länsrätts- organisationen. Regeringen planerar därför att

under hösten 2005 låta en utredare utvärdera den administrativa samverkan och belysa al- ternativa organisatoriska lösningar för läns- rättsorganisationen.

Inom det industriella rättsskyddet är splitt- ringen av tillgängliga resurser på olika dom- stolar och den långsiktiga trenden av minskad måltillströmning till Patentbesvärsrätten pro- blematisk. En samlad domstolsorganisation för immaterialrätten bör därför skapas. Hand- läggningen av immaterialrättsliga mål i första instans bör koncentreras till en tingsrätt i Stockholmsområdet. Patentbesvärsrätten bör upphöra och dess uppgifter föras till Svea hov- rätt. Dessa och ytterligare frågor kommer att övervägas i en departementspromemoria som är planerad till 2006.

Hyres- och arrendenämnderna

Efter beslut av regeringen (dnr Ju2005/2237/DOM) kommer nämnderna i Växjö, Örebro, Gävle och Luleå den 1 januari 2006 att sammanläggas med övriga nämnder. Samtidigt kommer de kvarvarande mindre nämnderna att knytas administrativt till tings- rätten på respektive ort. Genom dessa refor- mer ökar nämndernas judiciella och administ- rativa bärkraft. Regeringen kommer under hösten att presentera lagförslag föranledda av de organisatoriska förändringarna. Propositio- nen kommer även att innehålla förslag som syftar till att effektivisera förfarandet i hyres- och arrendenämnderna.

Förändringar av den inre organisationen

Det är en viktig del i ett väl fungerande dom- stolsväsende att handläggningen av mål och ärenden inte onödigt uppehålls utan kan bere- das och avgöras i den takt de kommer in. Det är i det sammanhanget viktigt att arbetsupp- gifterna och arbetsmomenten fördelas på bästa sätt mellan de olika personalkategorierna inom domstolarna. Vidare förutsätter en väl funge- rande domstolsverksamhet en professionell och effektiv intern administrativ styrning.

Beredningsorganisationen

Domstolarna ges allt större frihet att avgöra hur det inre arbetet i domstolen skall organise- ras. En utgångspunkt är att dömande verksam- het huvudsakligen skall utföras av domare och att huvuddelen av arbetet med att bereda mål

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

och ärenden skall skötas av andra anställda. Be- redningsåtgärder av särskilt kvalificerat slag bör dock även i fortsättningen utföras av do- mare.

Domstolsverket verkar aktivt för att det i domstolarna skall byggas upp moderna och effektiva beredningsorganisationer. Det ingår även i domstolschefernas uppdrag att verka för en sådan utveckling. Med en förstärkt bered- ningsorganisation kan domarna ägna mer tid till att avgöra mål och ärenden. För att dom- stolarna skall utbyta erfarenheter av olika lös- ningar arrangerar Domstolsverket seminarier som rör bl.a. organisation, arbetsformer och effektiva rutiner.

Teknikstöd och verksamhetsstöd i domstolarna

Det är av stor betydelse för verksamhetsut- vecklingen att domstolarna har tillgång till ett effektivt teknik- och verksamhetsstöd. Infö- randet av den färdiga basversionen av det nya verksamhetsstödet för domstolsväsendet (Vera) vid samtliga domstolar påbörjades i april 2004 och avslutades under våren 2005. Vera ger stöd för bl.a. registrering av mål och ärenden, fördelning av arbetet, informations- sökning, dokumenthantering samt visst stöd för hantering av avgöranden, främst brott- målsavgöranden. Vera bör utvecklas vidare. Ett steg i utvecklingen av Vera är att skapa förut- sättningar för att återvinna uppgifter mellan instanserna. Ett andra steg i vidareutvecklingen av Vera är att skapa stöd för ett ökat elektro- niskt informationsutbyte mellan domstolarna och andra myndigheter och mellan domsto- larna och parter m.fl. Det kan röra sig om ett strukturerat informationsutbyte mellan dom- stolarna och andra myndigheter eller helt nya sätt att expediera handlingar från domstolarna till parter och vittnen. På sikt bör Vera också ha en roll i arbetet med att utveckla domsto- larna i riktning mot 24-timmarsmyndigheter.

Rekrytering av nämndemän

Det är angeläget att nämndemannakårens sam- mansättning blir mer allsidig. I Nämndemannakommitténs betänkande Framtidens nämndemän (SOU 2002:61) finns ett antal förslag som syftar till att på olika sätt tydliggöra nämndemannauppdraget och yt- terst till att stärka nämndemannainstitutet, bl.a. genom att främja en mer allsidig samman- sättning av nämndemannakåren.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Kommittén föreslår att rekryteringen av nämndemän i framtiden till viss del skall ske till en s.k. fri kvot. Allmänheten skall kunna lämna förslag på lämpliga kandidater att ingå i denna kvot.

I betänkandet finns också förslag till nya regler om entledigande och avstängning när en nämndemans tjänstgöring bedöms vara till skada för allmänhetens förtroende för rätt- skipningen. Kommittén lämnar vidare förslag om ersättningen till nämndemän och om nämndemännens tjänstgöring.

Förslaget bereds i Regeringskansliet. Re- geringen avser att lägga fram en lagrådsremiss under 2005.

Rekrytering av domare

Det är angeläget att säkerställa att domstolarna även i framtiden kan rekrytera domare som tillhör de allra skickligaste och mest lämpade juristerna i landet. I Domarutredningens be- tänkande En öppen domarrekrytering (SOU 2003:102) lämnas förslag som skall leda till en helt öppen domarrekrytering. Förslaget syftar till att bredda rekryteringsbasen för att därige- nom säkerställa domarförsörjningen, öka möj- ligheterna att utnämna domare med mer varie- rande yrkeserfarenheter än hittills och skapa bättre förutsättningar för att rekrytera domare med specialkompetens. Vidare föreslås bl.a. att det skapas ett mer aktivt rekryteringsförfa- rande med förfinade urvalsmetoder och att Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet ersätts med en ny nämnd, Domarnämnden.

Regeringen anser att det är av stort värde att även andra kvalificerade jurister än domarut- bildade anställs som domare. Inriktningen för det fortsatta arbetet är därför att domarrekry- teringen i enlighet med utredningens intentio- ner skall bli mer öppen. Det finns inte anled- ning att avskaffa den särskilda domarutbild- ningen. En mer öppen domarrekrytering kan dock innebära att behovet av personer som genomgått den utbildningen minskar och re- geringen har därför gett en utredare i uppdrag (dnr Ju2005/6321/P) att föreslå hur en an- passning av domarutbildningen till ett minskat behov kan utformas och hur utbildningen bör utvecklas även i andra avseenden. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2006.

För att åstadkomma en mer öppen domar- rekrytering krävs enligt regeringen även att re- kryteringsförfarandet förändras. Bland annat

bör den verksamhet som enligt nuvarande ordning utförs av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet utvecklas vidare.

Renodling av verksamheten

Domstolarnas verksamhet skall så långt det är möjligt renodlas till rättsskipning. Därför har ett antal funktioner av närmast registrerings- karaktär flyttats över till andra myndigheter.

Senast flyttades handläggningen av ärenden om inskrivning av inteckning i luftfartyg över från domstolsväsendet till den nyinrättade Luftfartsstyrelsen. Ändringen gäller från och med den 1 april 2005.

Inskrivningsverksamheten

Den fastighetsrättliga inskrivningsverksam- heten bedrivs vid sju inskrivningsmyndigheter som är organiserade som självständiga avdel- ningar vid vissa tingsrätter. I Lantmäteriutred- ningens betänkande Lantmäteriet – nya vägar för ökad samhällsnytta (SOU 2003:111) före- slås att huvudmannaskapet för inskrivnings- verksamheten överförs till Lantmäteriverket. Syftet är enligt utredningen att skapa ett sammanhållet systemansvar för inskrivnings- verksamhet och anknutna delar av fastighets- registret. Förslaget ligger också i linje med renodlingen av domstolsväsendet. Betänkan- det har remissbehandlats och regeringen avser att till hösten ta ställning till förslaget i en sär- skild proposition.

Domstolarnas roll vid handläggning av ärenden

Regeringen avser att under 2005 tillsätta en utredning som skall utreda möjligheterna att låta myndigheter avgöra sådana ärenden som enligt nuvarande ordning handläggs av tings- rätt i första instans. Beträffande de ärenden som utredaren anser bör flyttas skall förslag lämnas på vilken förvaltningsmyndighet som bör handlägga ärendena. För dessa ärenden skall utredaren vidare föreslå nödvändiga kompletteringar till förvaltningslagen och överväga om överklagande bör ske till allmän domstol eller till allmän förvaltningsdomstol.

Förbättringar av det processuella regelverket

Förbättringarna av det processuella regelverket tar sikte på att anpassa reglerna till dagens krav

och på att öppna för utnyttjande av de möjlig- heter som den moderna tekniken medför.

En modernare rättegång

Grunderna för processordningen i allmän domstol har inte ändrats i någon större ut- sträckning sedan rättegångsbalken infördes för mer än femtio år sedan. På förslag av rege- ringen har riksdagen i juni 2005 beslutat om en rad förändringar av det processuella regelver- ket med det övergripande syftet att skapa för- utsättningar för en modern process i allmän domstol (prop. 2004/05:131, bet. 2004/05:JuU29, rskr. 2004/05:307). Föränd- ringarna innebär bl.a. ett bättre utnyttjande av modern teknik i domstolarna dels genom att permanenta och utveckla försöksverksamhe- ten med videokonferens, dels genom att införa bestämmelser om att dokumentera muntlig bevisning med video. Genom att göra rätte- gångsreglerna mer flexibla möjliggörs vidare att handläggningen av mål i ökad utsträckning kan anpassas till vad som behövs i de enskilda fallen. Dessutom skärps parternas ansvar för att målen drivs framåt. När det gäller hovrätts- processen ges hovrätterna möjligheter att kon- centrera sitt arbete till det som är deras egent- liga uppgift, nämligen att granska de tings- rättsavgöranden som överklagas och rätta eventuella felaktigheter i dessa. Detta sker bl.a. genom att systemet med prövningstillstånd vid överklagande till hovrätten utvidgas. Härige- nom markeras att tyngdpunkten i dömandet skall ligga i första instans. Ändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Rege- ringen avser att omgående uppdra åt Dom- stolsverket att vidta de åtgärder som är nöd- vändiga för att reglerna om dokumentation av förhörsutsagor genom ljud- och bildupptag- ning och om uppspelning av sådana upptag- ningar skall kunna träda i kraft.

Förhandsavgörande från EG-domstolen

De högsta domstolsinstanserna är under vissa förutsättningar skyldiga att inhämta förhands- avgörande från Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Europeiska gemen- skapernas kommission har inlett ett överträ- delseärende och ifrågasätter om Sverige upp- fyller sina skyldigheter i detta avseende. I en inom Justitiedepartementet utarbetad prome- moria, Förhandsavgörande från EG-domsto- len (Ds 2005:25), behandlas frågan om hur skyldigheten att begära förhandsavgörande

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

från EG-domstolen bör hanteras i svensk pro- cessrätt. Promemorian är föremål för remiss- behandling.

Utbildning för vittnespsykologer

Användningen av vittnespsykologer under förundersökning och i domstol har varit om- diskuterad. Det har fått till följd att använd- ningen av psykologisk expertis i domstolarna minskat sedan början av 1990-talet. Den sak- kunskap som psykologisk expertis kan tillföra i utredningar om brott begångna mot barn kan dock i vissa fall vara värdefull. Ett sätt att öka kvaliteten på de expertutlåtanden som anges och därmed öka intresset av att anlita sådan expertis kan vara att införa en särskild utbild- ning för dem som anlitas som psykologiskt sakkunniga under förundersökning och i dom- stol. En utredare skall därför under 2005 ges i uppdrag att lämna förslag till en sådan utbild- ning.

Forum för häktningsfrågor m.m.

I syfte att öka effektiviteten och säkerheten när det gäller handläggningen av häktesfrågor har Beredningen för rättsväsendets utveckling i delbetänkandet Ökad effektivitet och rätts- säkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74) lämnat förslag som innebär att frågor om häktning och andra tvångsmedel i vissa fall skall kunna prövas av annan domstol än den som skall pröva ett kommande åtal. Dom- stolsverket och Kriminalvårdsstyrelsen har i rapporten Samordning av häktningsverksam- heten – Redovisning av ett regeringsuppdrag presenterat förslag till författningsändringar som kompletterar beredningens förslag (dnr Ju2004/5958/DOM). Förslagen övervägs för närvarande inom Regeringskansliet.

Videokonferens i de allmänna förvaltningsdom- stolarna

Sedan den 1 april 2001 pågår ett försök med videokonferens i de allmänna förvaltnings- domstolarna.

Försöksverksamheten innebär att en part under vissa förutsättningar kan delta i muntlig förhandling inför rätten genom videokonfe- rens och att tekniken kan användas för bevis- upptagning, t.ex. vittnesförhör. Syftet med försöksverksamheten är att åstadkomma en effektivare och mer flexibel handläggning av mål samt erbjuda medborgarna ökad tillgäng-

som gäller för verkställigheten respekteras. Det är självfallet också en förutsättning att varje person behandlas på ett respektfullt sätt.

Inom verksamhetsområdet Verkställighet av påföljder verkar kriminalvårdens myndigheter. Den verksamhet som ingår är verkställighet av påföljderna fängelse, skyddstillsyn och villkor- lig dom med samhällstjänst samt övervak- ningen av de villkorligt frigivna och de som står under intensivövervakning med elektro- nisk kontroll.

Några utgångspunkter

En modern lagstiftning

Verkställigheten av påföljder är en i hög grad regelstyrd verksamhet. För att på bästa sätt kunna uppfylla kraven på säkerhet, humanitet och återfallsförebyggande behöver kriminal- vården en modern lagstiftning som kan utgöra ett effektivt verktyg i arbetet. Det innebär bl.a. att lagstiftningen skall vara anpassad till för- ändringarna i brottsligheten och den aktuella klientsammansättningen inom öppen och sluten kriminalvård, till de bästa kunskaperna om hur återfall i brott skall förebyggas och till kraven på ett resultatinriktat arbetssätt. Kri- minalvårdskommittén, en av regeringen tillsatt parlamentarisk kommitté, lämnar i sitt betän- kande, Framtidens kriminalvård (SOU 2005:54), förslag till en samlad reglering av verkställighetslagstiftningen, en ny kriminal- vårdslag. Kommittén har haft i uppdrag att överväga hur en individualiserad verkställighet kan uppnås så att den verkar förebyggande för återfall i brott utan att kraven på säkerhet och samhällsskydd eftersätts samt att i det avseen- det överväga hur ett mer utvecklat system för positiv förstärkning kan åstadkommas för att öka möjligheterna att påverka de dömdas bete- ende. Kriminalvårdskommitténs förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Ett effektivt resursutnyttjande

Liksom för all offentlig verksamhet gäller att de resurser som avsätts för verkställigheten av påföljder skall användas på ett så ändamålsen- ligt sätt som möjligt. Riksrevisionsverket har, på regeringens uppdrag, gjort en granskning av kriminalvårdens resursutnyttjande (RRV rap- port 1999:27, Effektivare kriminalvård – en hinderanalys). För att bedöma resultatet av de

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

åtgärder som vidtagits efter granskningen och identifiera eventuella kvarstående hinder för ett effektivt resursutnyttjande har Statskonto- ret på regeringens uppdrag följt upp Riksrevi- sionsverkets granskning bl.a. vad gäller styr- ningsfrågor, resursutnyttjande i fängelserna och Transporttjänsten (Statskontorets rapport 2003:20). Mot denna bakgrund pågår inom kriminalvården ett omfattande effektivi- seringsarbete. Regeringen ser positivt på detta och arbetet följs noga av regeringen. Som ett led i detta arbete har regeringen i proposition Kriminalvården – en myndighet föreslagit att kriminalvården fr.o.m. 1 januari 2006 skall vara en myndighet (prop. 2004/05:176).

De anställda är kriminalvårdens viktigaste resurs och samtidigt den största utgiftsposten. Riksrevisionsverket har på regeringens upp- drag granskat effektiviteten i utnyttjandet av personalresursen. I sin rapport (RRV rapport 2002:26, Kriminalvårdens personal) uppmärk- sammar Riksrevisionsverket bl.a. vårdarnas ar- betsuppgifter, arbetstider och utbildning. Frå- gorna är av central betydelse i kriminalvårdens effektiviseringsarbete. Regeringen gav under 2004 Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att inledningsvis effektivisera utnyttjandet av kri- minalvårdens personalresurser genom att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa arbetstidens förläggning till de krav verksam- heten ställer. Av Kriminalvårdsstyrelsens re- dovisning (dnr Ju2004/985/KRIM) framgår att en omfattande analys av verksamheten företagits. Analysen ligger till grund för den fortsatta effektiviseringen av myndigheternas arbetsorganisation och system för arbetstids- förläggning. Det finns dock anledning att fort- sätta detta arbete. Regeringen överväger därför att ge en oberoende utredare i uppdrag att se över kriminalvårdens kompetensförsörjning.

Regeringen kommer vidare att ge AMS i uppdrag att inom ramen för arbetsmarknads- utbildningen använda 500 platser för utbild- ning i behandlingsarbete med inriktning mot kriminalvård, skola och behandlingshem. Bak- grunden till satsningen är främst ett behov att rekrytera vårdare till kriminalvården med så- dan utbildning men även anställningar på be- handlingshem och skola kan komma i fråga.

En verksamhet byggd på kunskap

Det är viktigt att åtgärder som vidtas inom ra- men för verkställigheten av påföljder bygger på

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

kunskap om vad som är verkningsfullt för att uppnå olika syften. För att verksamheten skall utvecklas, resultat kunna mätas och riktiga prioriteringar göras är det också viktigt att det som görs dokumenteras, följs upp och utvär- deras. Mot den bakgrunden är t.ex. kriminal- vårdens arbete med att införa klientanalysin- strumentet ASI/MAPS och de nationella brotts- och missbruksrelaterade programmen, som utvärderas löpande, mycket intressant. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i samar- bete med Kriminalvårdsstyrelsen, på regering- ens uppdrag (dnr Ju2003/2718/KRIM), gjort en inventering av kunskapsläget när det gäller det återfallsförebyggande arbetet samt upp- rättat förslag till en strategi för det fortsatta forsknings- och utvecklingsarbetet på områ- det. Det är angeläget att arbetet inom detta område fortsätter att utvecklas och att även internationell kunskap och erfarenhet beaktas.

Fler platser måste skapas

En kraftigt växande fångpopulation har gjort att beläggningsfrågorna inom den slutna kri- minalvården stått i fokus för kriminalvårdens verksamhet den senaste tiden.

Antalet intagna i anstalt ökade 2004 med 6 %, intagna i häkte ökade med 10 %. Tillsam- mans med Nederländerna och Spanien har Sverige haft den snabbast växande fångpopu- lationen i Europa det senaste decenniet. Detta har lett till en beläggningsgrad både på anstal- ter och på häkten som försvårat arbetet i all- mänhet och begränsat möjligheterna att diffe- rentiera de intagna efter individuella behov och förutsättningar i synnerhet. För att möta det växande platsbehovet har kriminalvården till- förts extra resurser under flera år. Utöver re- dan beslutade tillskott föreslår regeringen i denna proposition att kriminalvården tillförs 400 miljoner kronor 2006 samt ytterligare 400 miljoner kronor för innevarande år på tilläggs- budget för att bl.a. åtgärda platsbristen.

Mindre variationer i fångpopulationens storlek och sammansättning kommer alltid att förekomma och måste kunna hanteras inom ramen för den befintliga strukturen. Det är viktigt att platsutbyggnaden sker med beak- tande av det. Det är också av väsentlig bety- delse att kriminalvården utnyttjar anstaltsbe- ståndet på så sätt att fler intagna får möjlighet

att som ett led i utslussningen placeras i öppen anstalt. Regeringen överväger därför att ge Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att identifi- era och undanröja hinder för en stegvis ut- slussning, så att intagna inte skall vara mer slutet placerade än vad som är säkerhetsmäs- sigt motiverat. Det är också viktigt att utnyttja möjligheten att, enligt 34 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt, placera intagna som är i behov av vård och behandling utanför an- stalt för att underlätta anpassningen i samhäl- let.

Det är i detta sammanhang angeläget att förbättra systemen för kartläggning, prognos och analys av klientgenomströmningen. För att uppnå ett effektivt utnyttjande av samhäl- lets resurser är det av vikt att rättskedjans myndigheter bistår varandra med underlag som kan vara till hjälp i framtagandet av pro- gnoser. Mot denna bakgrund har Kriminal- vårdsstyrelsen och Brottsförebyggande rådet fått i uppdrag (dnr Ju2004/11612/KRIM) att i samråd utveckla metoder för prognostisering av framtida klienttillströmning och beläggning. Myndigheterna har den 1 juni 2005 översikt- ligt redovisat (dnr Ju2005/5140/KRIM) re- sultatet av metodutvecklingen och lämnat förslag på hur det fortsatta arbetet kan bedri- vas på såväl kort som lång sikt. Förslaget be- reds för närvarande i Regeringskansliet.

Verkställigheten skall vara säker och human

Kriminella nätverk och aktiviteter inom anstal- terna utgör ett hot inte bara mot enskilda indi- vider och grupper utan mot rättssystemet som helhet. Det är också uppenbart att avvikelser från anstalterna och förekomsten av brottslig verksamhet under verkställigheten är oförenlig med det återfallsförebyggande arbetet. En vik- tig del av säkerhetsarbetet på anstalterna handlar om att förhindra sådana aktiviteter. Samtidigt måste den enskildes integritet och rättssäkerhet respekteras. För detta krävs ett dynamiskt säkerhetstänkande vilket innebär att personalen genom en nära och professio- nell relation till de intagna kan påverka dem samt få kunskap om och förhindra planerade och pågående otillåtna aktiviteter. Det krävs emellertid också ett regelverk som ger krimi- nalvården möjlighet att vidta kontrollåtgärder och att hantera de situationer som kan uppstå.

Regeringen har initierat ett antal regelföränd- ringar i detta syfte.

Genom ändringar i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. som trätt i kraft under 2003, har kriminalvår- den fått möjlighet att besluta om att alla som har tillträde till ett visst häkte eller en viss slu- ten anstalt skall kroppsvisiteras (allmän inpas- seringskontroll). Detta ökar möjligheterna att förhindra att otillåtna föremål förs in på anstalterna och tjänar även som ett skydd för anställda och andra mot påtryckningar från de intagna.

Förekomsten av mobiltelefoner har blivit ett växande problem inom anstalterna. Mobil- telefoner kan t.ex. användas för att planera brottsliga aktiviteter, rymningar och fritag- ningar. Eftersom de traditionella kontrollåt- gärderna inte varit tillräckliga för att förhindra detta har regeringen genom en förordnings- ändring under 2003 gett kriminalvården möj- lighet att på teknisk väg störa ut otillåten mo- biltelefontrafik till och från anstalterna (SFS 2003:396). Teknisk utrustning för att störa mobiltelefonkommunikation finns i dag vid alla slutna anstalter. Installation av mobilstör- ningsutrustning kommer att fortsätta under innevarande år.

Kriminalvården har vidare infört system för att stoppa penningtransaktioner, till och från intagna, som kan antas ha samband med brottslig verksamhet. Som en följd av detta kommer inte längre kontanta medel att dispo- neras av intagna vid landets slutna anstalter. Även de åtgärder som kriminalvården initierat för att komma till rätta med fritagningar av in- tagna under transporter är angelägna.

Vidare kommer genom ändringar i passla- gen (1978:302) och lagen (1974:203) om kri- minalvård i anstalt, tillgången till pass under vissa förutsättningar att begränsas för personer som har dömts till en straffrättslig påföljd. Lagändringarna träder i kraft den 1 oktober 2005.

De rymningar som under 2004 genomför- des från några av landets säkraste anstalter vi- sar att det är angeläget att de befintliga syste- men och möjligheterna används fullt ut, men också att det krävs ytterligare åtgärder. Dessa händelser tydliggjorde att de säkerhetsplatser som fanns vare sig till antalet eller strukturellt tillgodosåg det behov som fanns. Regeringen

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

gav därför under förra året Kriminalvårdssty- relsen i uppdrag (dnr Ju2004/7296/KRIM) att ta fram förslag avseende utformningen av en säkerhetsanstalt. Kriminalvårdsstyrelsen har, i det förslag som lämnades till regeringen i de- cember 2004 (dnr Ju2004/11286/KRIM), fun- nit att anstalten Saltvik utanför Härnösand har goda förutsättningar för en sådan nyetablering. Kriminalvården har vidare vidtagit ett antal åtgärder för att höja säkerheten vid de slutna anstalterna. Det är också nödvändigt att de in- strument som har tillförts kriminalvården genom de ovan beskrivna författningsändring- arna tas i bruk och används på ett effektivt sätt.

Personalen är kriminalvårdens främsta re- surs. Den har ett mycket viktigt och många gånger komplicerat uppdrag. Det är inte ac- ceptabelt att de dömda hotar och på andra sätt trakasserar de anställda eller deras anhöriga. Regeringen har mot denna bakgrund gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag (dnr Ju2005/5627/KRIM) att kartlägga omfatt- ningen av hot och våld mot personal inom kriminalvården, analysera behovet av åtgärder samt ange vilka insatser som bör övervägas. Uppdraget skall redovisas den 31 oktober 2005.

Det är nödvändigt att kriminalvården har ef- fektiva verktyg att motverka de kriminella nätverkens aktiviteter i anstalterna och kan hantera intagna som utgör säkerhetsrisker eller annars har en negativ inverkan på sin närmiljö. Detta är också en fråga som måste beaktas inom ramen för arbetet med en ny kriminal- vårdslag.

Regeringen uppdrog förra året åt en särskild utredare att granska omständigheterna kring rymningarna från Kumla-, Hall- och Norrtäl- jeanstalterna för att se vilka brister i organisa- tion, rutiner och regelverk som kan ha möjlig- gjort dessa (dir. 2004:110). Syftet med gransk- ningen var att överväga och föreslå föränd- ringar som ökar möjligheterna att förutse, fö- rebygga och ingripa vid rymningar eller fri- tagningar, särskilt från anstalter som har för- höjd säkerhet. Efter tilläggsdirektiv (dir. 2004:136) fick utredaren även i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder som kan vidtas för att förutse, förebygga och förhindra giss- lantagningar samt för att i övrigt förbättra per- sonalens säkerhet. Mot bakgrund av de förslag som presenteras i utredningens betänkande

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Säkert inlåst? (SOU 2005:6) som överlämna- des till regeringen i februari i år har regeringen gett Kriminalvårdsstyrelsen och Rikspolissty- relsen i uppdrag (dnr Ju2005/4647/KRIM) att i samråd utarbeta gemensamma strategier för hur samarbetet inom underrättelseverksam- heten skall vara utformat. Myndigheterna har även fått i uppdrag att utarbeta gemensamma strategier inför gisslansituationer och andra allvarliga incidenter. I uppdraget ingår även att klargöra de olika myndigheternas ansvar i olika situationer och skeden av en incident. Upp- draget skall redovisas den 30 september 2005.

Regeringen avser att noga följa tillämp- ningen av de nya reglerna och det intensifie- rade arbetet i övrigt med säkerhetsfrågor inom kriminalvården. Behovet av ytterligare åtgärder kommer att övervägas kontinuerligt.

Återfallen i brott skall minska

Tiden i anstalt eller under övervakning skall vara inriktad på åtgärder som ökar de dömdas förutsättningar att leva ett liv utan kriminalitet och droger efter verkställigheten. I de fall där det är lämpligt skall sådana åtgärder förberedas redan under häktestiden. Följande områden skall prioriteras i det återfallsförebyggande arbetet.

Missbruket skall bekämpas

All form av drogmissbruk måste identifieras och bekämpas. Ett pågående missbruk omöj- liggör inte bara den egna återanpassningen utan inverkar också negativt på omgivningen. Narkotikamissbruket är dessutom en starkt bidragande orsak till att det förekommer våld och hot mellan intagna. Kampen mot miss- bruket måste bedrivas både genom ambitiösa behandlingsinsatser och effektiva kontrollåt- gärder.

Inom ramen för sin narkotikapolitiska handlingsplan 2002 avsatte regeringen 100 miljoner kronor under en treårsperiod, 2002– 2004, för en särskild narkotikasatsning inom kriminalvården. Målsättningen med satsningen var bl.a.

–att identifiera, utreda och erbjuda samt- liga narkotikamissbrukare som kommer i kontakt med kriminalvården adekvat vård

–att erbjuda intagna som inte vill komma i kontakt med narkotika en narkotikafri verkställighet

–att kraftigt minska införseln av narkotika på häkten och anstalter, samt

–att utveckla samverkan både mellan kri- minalvårdens egna myndigheter och med andra myndigheter och organisationer.

Brottsförebyggande rådet har på regering- ens uppdrag (dnr Ju2003/1710/KRIM) utvär- derat satsningen. I uppdraget ingick bl.a. att så långt möjligt följa upp i vad mån satsningen haft effekter när det gäller klienternas miss- bruk och återfall i brott. Utvärderingsuppdra- get har slutredovisats i rapporten ”Kriminal- vårdens särskilda narkotikasatsning, En utvär- dering av arbetet under åren 2002–2004, rapport 2005:3”. I rapporten sägs bl.a. att platsbristen och den därmed sammanhängande överbe- läggningen på flera sätt försvårat möjligheterna att realisera satsningens intentioner. Trots dessa svårigheter har arbetet med missbru- karna inom ramen för satsningen utvecklats. Mot bakgrund av vad som framkommit av utvärderingen anser regeringen att satsningen skall fortsätta. Regeringen har uppdragit åt Kriminalvårdsstyrelsen att fortsätta narkotika- satsningen. Under perioden 2005–2007 avsätts sammantaget 120 miljoner kronor för detta ändamål.

Innehållet i verkställigheten skall utvecklas

Verkställighetstiden skall utformas så att den verkar återfallsförebyggande och de negativa effekterna av en fängelsevistelse motverkas.

Avgörande för ett meningsfullt verkställig- hetsinnehåll är att de individuella behoven och förutsättningarna identifieras i ett tidigt skede. Kriminalvården har infört instrument för verk- ställighetsplanering som skall vara ändamåls- enligt och anpassat till den praktiska verksam- heten. Detta är ett arbete som måste priorite- ras.

Verksamhet med brotts- och missbruksre- laterade program bedrivs på anstalterna, inom frivården och i viss mån på häktena. Synen på denna verksamhet har genomgått en stor för- ändring de senaste åren, bl.a. mot ökade krav på kunskapsunderbyggnad både i innehåll och utövande. Genom de utvärderingar som gjorts, i Sverige och andra länder, har kunskapen ökat om vilka program som är verkningsfulla, för vilka syften och för vilka grupper. Ambitionen

bör vara att använda de program som godkänts i kriminalvårdens interna ackrediteringsförfa- rande och att rikta insatserna på ett medvetet sätt.

Verkställighet inom den slutna kriminalvår- den innefattar också arbete och utbildning. Dessa verksamheter kan – rätt utformade – vä- sentligt öka de intagnas möjligheter till me- ningsfull sysselsättning och försörjning efter frigivningen och är därför centrala i ett aktivt återfallsförebyggande arbete. Regeringen har gett Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av sysselsättningen på anstalt och att lämna förslag till hur denna kan utvecklas vidare. Av redovisningen (dnr Ju2004:1565/KRIM) framgår att det går att förbättra och utveckla kriminalvårdens arbets- drift utan att det krävs några stora ekonomiska insatser samt att det finns möjligheter att ge- nom olika åtgärder förbättra verksamhetens kostnadseffektivitet. Regeringen vill under- stryka vikten av att kriminalvården utvecklar såväl arbetsdriften som andra delar av pro- gramverksamheten som inte är att hänföra till brotts- och missbruksrelaterade program, ex- empelvis föräldrautbildning. Regeringen vill vidare framhålla vikten av att arbetet som syf- tar till att förbättra situationen för barn med frihetsberövade föräldrar fortsätter. Kriminal- vårdsstyrelsen har i mars 2005 fått i uppdrag (dnr Ju2005/2333/KRIM, Ju2004/1666/KRIM) att i samråd med Social- styrelsen göra en analys av situationen för barn i samband med deras kontakter med en föräl- der som är intagen på häkte eller anstalt. Upp- draget skall redovisas den 15 mars 2006.

Generellt gäller att verkställigheten i anstalt så långt det är möjligt med hänsyn till framför allt säkerhetskraven bör likna livet i frihet vad gäller vardagliga rutiner m.m. Det får inte vara så att kriminalvårdens omvårdnad och villko- ren i övrigt inom anstalterna leder till att de intagnas förmåga att sköta vardagliga sysslor och i övrigt klara sig på egen hand försämras. I stället bör varje tillfälle till utveckling av det personliga ansvarstagandet utnyttjas, exempel- vis genom införandet av s.k. självförvaltning.

Frigivningen skall förberedas

En förutsättning för ett effektivt återfallsföre- byggande arbete i allmänhet och meningsfulla frigivningsförberedelser i synnerhet är att det finns ett nära samarbete såväl mellan kriminal-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

vårdens egna verksamhetsgrenar som mellan kriminalvården och övriga berörda huvudmän i samhället. Först om kriminalvårdens insatser kan fullföljas och följas upp efter verkställig- hetens slut har de förutsättningar att vara riktigt verkningsfulla.

Tillgång till positiva sociala nätverk har stor betydelse under verkställigheten och kan vara avgörande vid frigivningen från ett långt fängelsestraff. I detta sammanhang kan olika kontakter med frivilligorganisationer och tros- samfund spela en viktig roll. Regeringen har genom förordningen (SFS 2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kri- minalvårdens område infört en möjlighet för Kriminalvårdsstyrelsen att bevilja statsbidrag till riksorganisationer som bedriver ideellt arbete som är ägnat att främja dömdas återan- passning i samhället. Dessutom finns möjlig- het för organisationer att träffa avtal med kriminalvården om utförandet av olika tjänster mot ersättning. Enligt Kriminalvårdsstyrelsen är erfarenheterna av tillämpningen av systemet med statsbidrag till frivilligorganisationer goda.

Det är väl känt att själva övergången från ett liv i anstalt till ett liv i frihet är en kritisk punkt när det gäller risken för återfall i brott. Mot den bakgrunden inleddes på regeringens initi- ativ 2001 en treårig försöksverksamhet med att intensifiera och strukturera arbetet med frigiv- ningsförberedelser. Som ett led i försöksverk- samheten infördes en möjlighet för intagna att avtjäna den sista delen av ett långt fängelse- straff genom intensivövervakning med elek- tronisk kontroll (prop. 2000/01:76). Brottsfö- rebyggande rådet (BRÅ) har på regeringens uppdrag utvärderat försöksverksamheten. BRÅ:s utvärdering visar att intensivövervak- ningen fyller en funktion som ett sätt att få en kontrollerad övergång från vistelse i anstalt till vistelse i frihet (BRÅ-rapport 2004:4, Ett steg på väg mot frihet 2004, BRÅ-rapport 2005:6). Mot bakgrund av de goda erfarenheterna har användningen av intensivövervakning med elektronisk kontroll fr.o.m. den 1 april 2005 utökats inom ramen för olika försöksverk- samheter. Försöket utvärderas av Brottsföre- byggande rådet. Avsikten är att det skall ut- göra underlag för regeringens beredning av en ny kriminalvårdslag.

Verkställighet av frihetsberövande påföljder för personer som saknar svenskt medborgar-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

skap eller tillräcklig anknytning till Sverige skall där så är möjligt överföras till andra stater i enlighet med de internationella överens- kommelserna inom området. I de fall där den dömde skall utvisas efter avtjänat straff är detta särskilt angeläget, eftersom det normalt kan antas att den dömdes förutsättningar för åter- anpassning i samhället är bäst i hemlandet. I enlighet med Sveriges åtaganden som rör de mänskliga rättigheterna får överförande av straffverkställighet dock inte komma i fråga till länder där den dömde riskerar tortyr eller för- nedrande behandling eller bestraffning.

3.4.6Verksamhetsområde 5 Reparativ verksamhet

Mål för verksamhetsområdet

De reparativa verksamheterna är inriktade på att minska och lindra skadeverkningarna av brott. Målet med verksamhetsområdet Repa- rativ verksamhet är att skadeverkningarna av brott skall minska.

Många av de brott som begås drabbar en- skilda brottsoffer, det vill säga personer som utsatts för brott eller som har blivit förnär- made av brott eller lidit skada. Att utsättas för brott innebär ofta lidande och svårigheter. De negativa konsekvenserna sträcker sig många gånger bortom själva brottshändelsen, och kan bl.a. ge upphov till psykisk ohälsa och ekono- miska påfrestningar. Stöd, skydd och hjälp till brottoffer är en viktig uppgift för rättsväsen- det. På flera områden gör regeringen insatser för att stärka brottsoffrenas ställning och för att stödet skall utvecklas och få större genom- slag. Flertalet av rättsväsendets myndigheter har ett ansvar för att bidra i brottsofferarbetet. En särställning har Brottsoffermyndigheten, eftersom myndighetens övergripande uppgift är att främja alla brottsoffers rättigheter, behov och intressen.

Några utgångspunkter

Utsatthet för brott

En stor del av den samlade brottsligheten drabbar direkt eller indirekt enskilda personer. De enligt brottsstatistiken vanligaste brotten som drabbar enskilda personer är stölder och

andra tillgreppsbrott, främst avseende bilar och cyklar. Våldsbrotten och andra brott som riktas mot person drabbar emellertid brotts- offer särskilt allvarligt. År 2004 polisanmäldes till exempel cirka 67 000 misshandelsbrott av olika allvarlighetsgrad. Till saken hör att många brott mot person inte anmäls till po- lisen.

Den absoluta merparten av våldsbrotten be- gås av män. I offentliga miljöer är brottsoffren ofta män. Däremot är det mest kvinnor och barn som drabbas av våldsbrott i privata mil- jöer. Utsattheten är också på andra sätt ojämnt fördelad i befolkningen. Det faktum att vissa personer utsätts för brott vid upprepade till- fällen, innebär att en liten del av alla som ut- sätts för brott drabbas av en förhållandevis stor del av samtliga brott. De upprepat utsatta personerna för brott är ofta i särskilt behov av stöd. Upprepad utsatthet är också en viktig utgångspunkt för att förebygga brott, vilket pekar på möjligheterna och behoven av att samordna det brottsofferstödjande och brottsförebyggande arbetet.

Modern lagstiftning

Under de senaste decennierna har flera föränd- ringar av lagstiftningen genomförts, som bl.a. resulterat i lagstiftning om besöksförbud, åklagares skyldighet att föra talan om enskilt anspråk i brottmål och om förordnande av målsägandebiträde. De successiva förändring- arna gör att det idag finns en modern och i hu- vudsak ändamålsenlig lagstiftning för att tillgodose brottsoffrens intressen i olika led i rättsprocessen och rättskedjan. Även fortsätt- ningsvis finns det emellertid behov av förbätt- ringar. Men en särskilt viktig uppgift är att se till att olika delar av det samlade stödet till brottsoffer utvecklas och bedrivs på bästa sätt.

Brottsoffermyndigheten har en nyckelroll

Brottsoffermyndighetens övergripande upp- gift är att främja alla brottsoffers rättigheter, behov och intressen. Myndighetens uppgifter är bl.a. att besluta i ärenden om brottsskadeer- sättning, fördela medel från brottsofferfonden och genom utåtriktad verksamhet verka för att myndigheter, andra aktörer och allmänheten får ökad kunskap om brottsofferfrågor.

Arbetet med att se över myndighetens upp- drag och uppgifter har fortsatt. Ett betänkande från utredningen om Brottsoffermyndigheten (SOU 2004:61) har remissbehandlats. Brotts-

offermyndighetens nya instruktion beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 2006. Ut- gångspunkten i arbetet med framtagandet av myndighetens instruktion är att anpassa myn- dighetens uppdrag och uppgifter så att verk- samhet är effektiv och anpassad efter de krav som ställs på framtidens brottsofferarbete.

Stöd för brottsoffret i rättsprocessen

Genom propositionen Stöd till brottsoffer har regeringen lagt fast en strategi för stödet till brottsoffer med en klar riktning för det fort- satta arbetet (prop. 2000/01:79). Strategin tar sin utgångspunkt i att många delar av samhäl- let skall engageras i stödet till brottsoffer. I detta sammanhang har myndigheterna inom rättsväsendet en särskilt viktig ställning. Det praktiska brottsofferarbetet handlar i stor utsträckning om att de som utsatts för brott skall bemötas på ett professionellt och stöd- jande sätt, såväl av myndigheterna i rättsked- jan, andra myndigheter som av frivilliga krafter som bistår i stödet till brottsoffer. De bärande elementen i regeringens strategi är utbildning av personal, samarbete i rättskedjan, kunskap genom forskning och utveckling samt sats- ningar på stöd till utsatta kvinnor, barn och ungdomar.

Utbildning för bättre bemötande m.m.

Regeringen anser att ökad utbildning samt kunskap om brottsoffrets situation och behov är en fundamental del i rättsväsendets fortsatta arbete med brottsofferfrågor.

Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har tagit fram handlingspla- ner för att förbättra det framtida brottsoffer- arbetet och utarbetat metoder för kvalitetssäk- ringsarbetet på brottsofferområdet.

Myndigheterna har även genomfört utbild- ning av personal i samverkan med Brottsof- fermyndigheten. Utbildningarna har fokuserat på bemötande- och informationsfrågor men också på vilket stöd som finns att få från andra myndigheter och ideella organisationer. Ut- bildning i dessa frågor bör bedrivas kontinuer- ligt. De som har utsatts för brott behöver dels snabb och adekvat information om det egna ärendet, dels om vilket stöd som finns att få – såväl av rättsväsendets myndigheter som av frivilligorganisationer.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Under 2004 arrangerade Åklagarmyndig- heten, Sveriges Advokatsamfund, Domstols- verket och Brottsoffermyndigheten tillsam- mans ett seminarium om objektivitet för do- mare, advokater och åklagare. Därefter har Åklagarmyndigheten, som ett led i åklagarnas vidareutbildning, genomfört femton semina- rier på samma tema runt om i landet.

Regeringen gav under 2004 en särskild utre- dare i uppdrag att se över bl.a. hur den som ut- satts för ett sexuellt övergrepp upplever brottsutredningen och den fortsatta rättspro- cessen och ge förslag på vad som kan göras för att minska påfrestningarna på målsäganden i hela rättsprocessen med bibehållna krav på rättssäkerhet (dnr Ju2004/5535/P). Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 2005.

Vittnesstödsverksamhet

Regeringens fastställda målsättning att det skall finnas vittnesstöd, som följer med målsä- gande och vittnen vid förhandlingar, i samtliga tings- och hovrätter har i princip uppnåtts. Under 2004 slutförde Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten uppdraget med denna målsättning som regeringen 2001 gav till de båda myndigheterna

För att säkerställa att vittnesstödsverksam- het även fortsättningsvis skall finnas vid dom- stolarna gav regering de båda myndigheterna ett nytt uppdrag (dnr Ju2004/6170/KRIM) att gemensamt verka för att vittnesstödsverksam- het bedrivs vid samtliga tingsrätter och hov- rätter.

Samarbete i rättskedjan

För att uppnå en genomgående hög kvalitet i bemötandet av brottsoffer måste myndighe- terna samarbeta, dels med varandra, dels med andra aktörer. Det får inte finnas en svag länk i rättskedjan. Om en insats inte håller tillräckligt god kvalitet, påverkas det samlade stödet ne- gativt. Därför måste var och en av myndighe- terna i rättsväsendet som möter brottsoffer ha välutvecklade rutiner för bemötande och för att ge information. I detta sammanhang är det viktigt att myndigheterna har ett gott samar- bete med de frivilligorganisationer som verkar på området, och vars insatser är viktiga kom- plement till myndighetsarbetet.

Under våren 2005 gav regeringen Åklagar- myndigheten, Rikspolisstyrelsen, Rättsmedici- nalverket och Socialstyrelsen i uppdrag att medverka till etablering av flera försöksverk-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

samheter med samverkan under gemensamt tak vid utredningar kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott (dnr Ju2005/1181/KRIM). Syftet med uppdraget är bl.a. att bättre anpassa de utredningar som görs i samband med att det uppstår misstanke om att ett barn har utsatts för brott till barnen.

Forskning och utvecklingsarbete

För att kunna utveckla stödet till brottsoffer krävs det en solid grund av kunskap från forsknings- och utvecklingsarbete. Hittills har brottsofferforskningen, den s.k. viktimolo- giska forskningen, varit förhållandevis out- vecklad i Sverige. För att säkerställa kunskap som gäller specifikt svenska förhållanden be- hövs det inhemsk forskning, inte minst tilläm- pad forskning. På regeringens uppdrag har Brottsoffermyndigheten tagit fram och genomför ett omfattande program för viktim- ologisk forskning. Genom myndighetens insatser har flera forskningsprojekt inletts, i syfte att öka aktiviteten i den viktimologiska forskningen i Sverige och ge viktiga tillskott av kunskap. Brottsoffermyndigheten finansierar också, via brottsofferfonden, ett stort antal konkret inriktade utvecklingsprojekt, som ger nya erfarenheter som kan omsättas i utbild- ning, information och i löpande verksamheter.

Stärkt skydd för målsägande och vittnen

Personsäkerhetsutredningen har i sitt slutbe- tänkande föreslagit ett nationellt program om personsäkerhet (SOU 2004:1). Programmet är i första hand avsett att tillämpas på bevisper- soner som medverkar i förundersökning eller rättegång rörande grov organiserad brottslig- het. Utredningen föreslår också att en särskild ersättning under vissa förutsättningar skall kunna utgå till bl.a. hotade personer för kost- nader som uppstår till följd av hotet. Förslaget har remissbehandlats och bereds för närva- rande inom Regeringskansliet.

Ytterligare förbättringar av regelverket

Regeringen har under senare år genomfört många åtgärder för brottsoffer, inklusive för- nyad lagstiftning och överväger kontinuerligt hur lagstiftningen kan utvecklas ytterligare.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av lagen (1988:609) om målsägandebiträde (dir. 2005:19). I uppdraget ingår att klarlägga hur lagen används i förhållande till dess intentioner

– att ge målsägande med störst behov av juri- disk hjälp och stöd rätt till biträde under rätts- processen. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2006.

Sverige har varit med och drivit arbetet inom EU för att stärka brottsoffers ställning, såväl när det gäller rättsprocessen som på andra områden. Arbetet i EU har bl.a. resulte- rat i att Ministerrådet har antagit rådets direk- tiv 2004/80/EG om statlig brottskadeer- sättning och särskilda bestämmelser för gräns- överskridande fall. Arbetet med att genomföra direktivet har påbörjats och de nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

Insatser för utsatta kvinnor, barn och ungdomar

Ett särskilt viktigt område är att även fortsätt- ningsvis fokusera på mäns våld mot kvinnor. Enbart när det gäller våld i form av misshandel riktade mot kvinnor polisanmäldes 2004 drygt 22 500 brott. Det egentliga antalet sådana brott är dock betydligt större. Det våld som drabbar kvinnor skiljer sig från det våld som drabbar män. En viktig skillnad är att en stor del av våldet mot kvinnor sker i hemmet och att gärningsmannen är bekant med kvinnan. Det innebär att brotten ofta förblir okända för omgivningen. Detta gör att det krävs omfat- tande och särskilda insatser för att bekämpa våldet mot kvinnor och för att på olika sätt stödja utsatta kvinnor. Barn och unga är i många fall utsatta, inte bara som direkta brottsoffer utan också, genom att de blir vitt- nen till att deras mödrar utsätts för våld. Där- för är insatser för utsatta kvinnor också ett sätt att ge barn och unga det stöd som de behöver.

För att öka stödet i kampen mot mäns våld mot kvinnor avsätter regeringen 135 miljoner kronor från 2006 till våldsutsatta kvinnor och deras barn, en omorganisering av Rikskvinno- centrum och ett ökat stöd till kvinnors organi- sering.

Uppföljning av Kvinnofridsreformen

En viktig del i regeringens arbete med att mot- verka mäns våld mot kvinnor har sitt ursprung i det betänkande som Kvinnovåldskommissio- nen lämnade (SOU 1994:56). Deras förslag resulterade i tillägg i socialtjänstlagen som förtydligar socialtjänstens ansvar och i omfat- tande uppdrag till flera myndigheter. Rege-

ringen tillsatte en utredning som fick i upp- drag att följa upp myndighetsuppdrag som gavs i samband med kvinnofridsreformen (dir. 2003:112). Regeringen tillsatte även en utred- ning med uppdrag att finna formerna för en ombildning av Rikskvinnocentrum för kvin- nor som våldtagits och misshandlats till ett nationellt institut (dir. 2004:11). Båda utred- ningarna har lämnat sina betänkanden (SOU 2004:117 och SOU 2004:121). Betänkandena har remissbehandlats och bereds för närva- rande i Regeringskansliet.

Förbättrat skydd genom besöksförbud

I arbetet med att öka skyddet för dem som ut- sätts för våld finns det ett ständigt behov av att se till att lagstiftningen är modern och ända- målsenlig. Ett problem som uppmärksammats är att den person som utsatts för brott många gånger varit mer eller mindre tvingad att fly från den gemensamma bostaden för att kunna freda sig. Det har även uppmärksammats att barn ofta finns med och blir vittne till sådana situationer.

Den 1 september 2003 trädde ändringar i la- gen om besöksförbud i kraft, som bl.a. innebär att besöksförbud kan avse den gemensamma bostaden och större geografiska områden än tidigare.

BRÅ har vid olika tillfällen genomför utvär- deringar av lagen om besöksförbud. Den se- naste utvärderingen redovisades i mars 2003 (BRÅ-rapport 2003:2). Utvärderingen visar att kvinnor uppfattar en beviljad ansökan som mycket positiv. Besöksförbud kan ha en viss avskräckande effekt särskilt för de män som inte lagförts för brott tidigare.

Som ett resultat av utvärderingen fick Riks- polisstyrelsen i uppdrag att i samråd med Åklagarmyndigheten ytterligare utveckla hot- och riskbedömningarna i ärenden om våld i nära relationer samt utarbeta rutiner och rikt- linjer för polisens arbete med ärenden om besöksförbud (dnr Ju2004/6051/KRIM). Uppdraget har slutförts och Rikspolisstyrelsen har framtagit riktlinjer och rutiner för polisens arbete med dessa ärenden (RPS Rapport 2005:1).

Regeringen har även på nytt givit Brottsfö- rebyggande rådet i uppdrag att under en tre- årsperiod utvärdera tillämpningen av besöks- förbudslagstiftningen. Inom ramen för upp- draget ingår även bl.a. att belysa hur barnens

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

skydd och säkerhet beaktas vid tillämpningen och i vilken utsträckning besöksförbud utfär- das för att skydda barn från hot eller våld och att överväga åtgärder som kan minska antalet överträdelser. Den 1 juli 2005 inkom en delre- dovisning av uppdraget – Nya regler om be- söksförbud (dnr Ju2005/7529/KRIM). Av rapporten framgår bl.a. att antalet ansökningar om besöksförbud ökar och att andelen be- söksförbud som överträds inte har ökat sedan den förra utvärderingen 2003. Det är fortfa- rande omkring två tredjedelar av alla besöks- förbud som beslutas av åklagare som följs.

BRÅ har även haft i uppdrag att utifrån in- ternationella erfarenheter ta fram ett underlag för bedömning av möjligheterna att elektro- niskt övervaka besöksförbud. Uppdraget har redovisats i rapporten Att förstärka besöks- förbud med elektronisk övervakning (dnr Ju2005/6150/KRIM). Rapporten visar att elektronisk övervakning i brottsförebyggande syfte i princip inte sker utomlands. Använd- ningen av elektronisk övervakning sker i syfte att ge misstänkta eller dömda ett alternativ till frihetsberövande.

Regeringens ambition är att försöka hitta en ordning där besöksförbud i vissa fall kan över- vakas med hjälp av elektronisk teknik. Mot denna bakgrund har Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag att undersöka och testa teknisk ut- rustning som kan användas vid övervakning av besöksförbud (dnr Ju2005/7159/KRIM). Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2006.

Förstärkta åtgärder för barn och unga

Det är särskilt angeläget att stärka skyddet för barn och unga som utsätts för brott. Barn och unga som drabbas av brott är särskilt utsatta eftersom de har svårare än vuxna att skydda sig mot brottsliga handlingar och svårare att söka stöd från omgivningen. Det förekommer också att barn och unga indirekt drabbas av brott, t.ex. i situationer där de bevittnar våld mellan vuxna inom familjen. I propositionen Stärkt skydd för barn i utsatta situationer (prop. 2002/03:53) föreslog regeringen en sär- skild straffskärpningsgrund vid brott där barns trygghet och tillit till en närstående person ho- tas. Propositionen innehöll också förslag om gemensam skyldighet för polisen, hälso- och sjukvården, förskolan, skolan och skolbarnomsorgen att på socialtjänstens initi-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

ativ samverka kring barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa. Dessa lagänd- ringar trädde i kraft den 1 juli 2003.

Arbetet med en ny sexualbrottslagstiftning slutfördes under 2004 och ny lagstiftning trädde i kraft den 1 april 2005 (prop. 2004/05:45, bet. 2004/05:JuU16, rskr. 2004/05:164). Genom den har bl.a. skyddet för barn och ungdomar mot att utsättas för sexuella kränkningar stärkts. En viktig föränd- ring är att det har införts särskilda straffbe- stämmelser för sexualbrott som riktar sig mot barn, t.ex. bestämmelser om våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn där det inte längre ställs något krav på att våld eller hot har använts vid övergreppet. En annan viktig för- ändring är att preskriptionstiderna har för- längts för vissa sexualbrott mot barn.

I departementspromemorian Barnen i brottets skugga (Ds 2004:56) föreslås flera åt- gärder som på olika sätt kan förbättra situatio- nen för de barn och unga som utsätts för eller bevittnar brott. Ett av förslagen innebär att det i brottsskadelagen införs en särskild rätt till ersättning från staten för barn som bevittnar ett brott som är ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en när- stående person. I promemorian föreslås även att socialtjänstlagen skall ändras så att social- tjänstens ansvar för barn som bevittnar våld blir tydligare och för att dessa barn skall be- traktas som offer för brott. Förslagen har re- missbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Medling mellan brottsoffer och unga lagöver- trädare

Ungdomar som utsatts för brott behöver stöd och reaktionerna på ungdomar som begått brott behöver utvecklas. Regeringen verkar därför för att medling, där brottsoffer och gärningsman möts inför en opartisk medlare, skall spela en större roll när det gäller samhäl- lets reaktion mot framför allt unga lagöverträ- dare.

Regeringens målsättning är att medling skall finnas i hela landet. Se vidare avsnitt 3.5.1 Brottsförebyggande arbete.

Stöd till offer för hedersrelaterat våld

Så kallat hedersrelaterat våld mot och mellan ungdomar bör enligt regeringen uppmärksam- mas särskilt. Insatser görs inom flera politik- områden. Bland annat har regeringen inom

politikområde Integrationspolitik avsatt 120 miljoner kronor under perioden 2003–2006 för insatser för ungdomar som riskerar att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld. Som ett led i denna satsning fick Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen 5 miljoner kronor vardera den 7 juli 2005 och i uppdrag att vidta åtgärder i syfte att öka kompetensen när det gäller he- dersrelaterade brott mot ungdomar (dnr Ju2005/6104/IM).

Brottsoffermyndigheten gör insatser mot sådant våld genom att bl.a. sprida information om förekomsten av denna brottslighet och om behovet av stöd för dessa brottsoffer. Genom brottsofferfonden ger myndigheten även eko- nomiskt stöd till organisationer som gör insat- ser på området. Myndigheten stödjer också forskning som kan bidra till att öka kunska- perna på området.

Lokal brottsoffersamverkan

På den lokala nivån sker ett viktigt brottsoffer- stödjande arbete. Det praktiska stödet bedrivs i mötet med brottsoffer i rättskedjans olika led och efter det att ärenden har avgjorts i dom- stol. Ett viktigt tillskott till myndigheternas verksamheter är de insatser som utförs av frivilliga krafter, bl.a. av brottsofferjourer, kvinnojourer och tjejjourer. De idag cirka 110 lokala brottsofferjourerna över hela landet bistår med avgörande insatser och blir allt vik- tigare för att ge brottsoffer adekvat stöd. Brottsofferjourerna engagerar stödpersonerna och har en nyckelroll i de verksamheter med vittnesstöd, för både målsägande och vittnen som har etablerats genom det regeringsupp- drag som Brottsoffermyndigheten och Dom- stolsverket slutfört.

Samarbete för att förebygga brott och ge stöd till brottsoffer

I det konkreta arbetet, inte minst på lokal nivå, finns det viktiga beröringspunkter mellan brottsofferstödjande och brottsförebyggande verksamheter. Det förekommer också att lo- kala brottsofferjourer och lokala brottsföre- byggande råd samarbetar och därigenom delar kunskaper och erfarenheter. Genom samar- bete av detta slag skapas möjligheter för att i större utsträckning anlägga ett brottsofferper- spektiv i det brottsförebyggande arbetet och

lertid med att utveckla strategierna och genomföra medborgarmätningar. Inom flerta- let myndigheter finns det dock mycket mer att göra för att skapa en helhetssyn, ett metodiskt arbetssätt och en väl fungerande uppföljning av verksamheten mot vad som sägs i styrdo- kumenten.

Polismyndigheternas förmåga att genom- föra planlagda insatser är mycket god när det gäller att förebygga våldsbrott och ordnings- störningar i samband med t.ex. idrottsevene- mang, offentliga tillställningar eller andra i för- väg kända händelser. Förmågan är däremot mindre god när det gäller planlagda insatser som skall pågå under en viss tidsperiod och som riktar sig mot den lokala problembilden. Samtliga polismyndigheter har visserligen ge- nomfört sådana insatser men metodmässigt är dessa ofta mer inriktade på att uppdaga och klara upp brott än på att förebygga att nya brott begås.

Det problemorienterade arbetet har fortsatt att vidareutvecklas genom att polismyndighe- terna i högre grad leder och styr sin planlagda verksamhet enligt modellen för underrättelse- ledd polisverksamhet.

Storstadsmyndigheterna utnyttjar i allt större utsträckning ingripanderesurserna i det planlagda arbetet. Det finns dock ett fortsatt stort behov av att utveckla det underrättelse- ledda arbetssättet på olika nivåer inom polisen. Rikspolisstyrelsen har tillsammans med polis- myndigheterna utvecklat Polisens underrättel- semodell vilken är en nationell metodbeskriv- ning för underrättelseledd polisverksamhet. I modellen anges bl.a. hur kriminalunderrättel- setjänsten skall bedrivas för att ta fram be- slutsunderlag för planlagda brottsförebyg- gande insatser. Modellen innefattar vidare en beskrivning av de uppgifter som åvilar polisens operativa ledningsgrupper när det gäller prio- riterings- och beslutsprocessen samt hur fat- tade beslut skall omsättas i planlagt operativt polisarbete. Polisens underrättelsemodell be- handlar även frågor kring uppföljning och ut- värdering av genomförda insatser.

Analys och slutsatser

Regeringen delar Rikspolisstyrelsens bedöm- ning att verksamhetsmålet för det brottsföre- byggande arbetet inte helt har uppnåtts. Re- geringen förväntar sig därför inom kort ett kraftigt förbättrat resultat på området. Det

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

mer kortsiktiga förebyggande arbetet tycks fungera väl medan det, som Rikspolisstyrelsen skriver, finns en stor utvecklingspotential när det gäller polismyndigheternas förmåga att genomföra planlagda insatser som skall pågå under en viss tidsperiod och som riktar sig mot den lokala problembilden. För en sådan tolkning talar också att antalet brottsförebyg- gande projekt och insatser har ökat medan re- sursinsatsen mätt i såväl kronor som timmar har minskat kraftigt.

Regeringen ser allvarligt på att det mer lång- siktiga arbetet fortfarande tycks få stå tillbaka för mer akuta verksamhetskrav. I sak innebär det nämligen att en av de bärande tankarna bakom närpolisreformen äventyras, att polisen i samverkan med andra skall förebygga mängdbrottslighet i lokalsamhället.

En bestående minskning av brottsligheten förutsätter långsiktiga polisiära brottsförebyg- gande åtgärder, som kan kompletteras med de mer omedelbara åtgärderna. I det långsiktiga arbetet spelar de bärande idéerna bakom när- polisreformen en viktig roll; brott skall före- byggas genom ett kunskapsbaserat polisarbete och samverkan i lokalsamhället. Regeringen värnar om dessa idéer och driver därför sedan länge en utveckling som innebär att polisen för att förebygga brott skall använda sin speciella kunskap för att, ofta i samverkan med andra aktörer, få till stånd åtgärder som leder till att antalet brott minskar. Det kan vara fråga om sådant som gör det svårare att begå brott, som ökar upptäcktsrisken eller som minskar vin- ningen av brott. Med en teknisk term brukar det benämnas situationell brottsprevention.

Effekten av polisens brottsförebyggande ar- bete är komplicerad att mäta. En bedömning av måluppfyllelsen kommer därför till stor del att vila på en bedömning av hur polisen bedri- ver verksamheten. Det gäller till exempel vilka organisatoriska och andra förutsättningar som polisen har skapat för att kunna utföra arbetet. Det framgår av Rikspolisstyrelsens redovis- ning att det vid flera polismyndigheter i olika avseenden har gjorts framsteg men styrelsen visar också att det finns en del frågetecken.

Det problemorienterade arbetet har enligt Rikspolisstyrelsen fortsatt att vidareutvecklas genom att polismyndigheterna i hög grad leder och styr sin planlagda verksamhet enligt mo- dellen för underrättelseledd polisverksamhet. Fortfarande finns dock brister i uppföljning

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

och utvärdering av genomförda projekt och insatser. Bristerna har åtgärdats genom den översyn som har genomförts av den nationella resultatmodellen och som har lett fram till en ny modell – Polisens resultatrapporter (PRR). Regeringen menar att en viktig del av det kun- skapsbaserade polisarbetet är att följa upp och utvärdera genomförda aktiviteter och kommer att följa den fortsatta utvecklingen.

Det är sammantaget angeläget att Rikspolis- styrelsen fortsätter att utveckla polisorganisa- tionens förmåga att bedriva planlagd brottsfö- rebyggande verksamhet som grundas på kun- skap och kriminalunderrättelser, d.v.s. under- rättelseledd polisverksamhet. Särskilt fokus måste därvidlag läggas på situationella brotts- förebyggande aktiviteter som i största möjliga utsträckning skall planeras och genomföras i samverkan med andra samhällsaktörer. Där- igenom kan Rikspolisstyrelsen säkerställa att planlagda insatser innehåller dels förebyg- gande, dels repressiva delar.

Det ligger inom Rikspolisstyrelsens ordina- rie uppgifter att säkerställa att polisens brottsförebyggande arbete fortsätter att ut- vecklas. En av de viktigaste uppgifterna för polisen är att öka brottsuppklaringen. Att bli bättre på att utreda och därmed klara upp fler av de anmälda brotten är en självklar del i det. Men det är också viktigt att förebygga de kate- gorier av brott som är särskilt svåra att klara upp. Av den anmälda brottsligheten utgör brott av typen cykelstölder, tillgrepp av fordon och inbrott en stor andel. Endast en liten del av dem klaras upp. Om polisen, gärna i sam- verkan med andra, i högre grad lyckas före- bygga dessa brott så kommer den anmälda brottsligheten i större utsträckning att bestå av brott som polisen har bättre förutsättningar att klara upp. Därmed ökar andelen uppklarade brott.

Vissa brottstyper

Våldsbrottslighet

Resultat

Allmänt

Polisens resurser för att förebygga våldsbrott var 565 000 timmar eller 377 årsarbetskrafter under 2004, vilket är en ökning med ca 2 %.

Kostnaden var 299 miljoner kronor. Nästan 11 % av redovisade timmar har lagts på plan- lagt arbete. Den ökade resursinsatsen är i nivå med förändringen av antalet anmälda vålds- brott, som ökat med 4 % till nästan 135 000 brott. Arbetet har vid många polismyndighe- ter, däribland de tre storstadsmyndigheterna, fortsatt att vara inriktat mot olika typer av rånbrott och misshandelsbrott i centrummil- jöer samt i anslutning till idrottsevenemang, nöjestillställningar och restauranger. Den anmälda brottsligheten fortsätter att öka trots förstärkta insatser från polisens sida.

Våld mot kvinnor och mot barn

Antalet anmälda brott avseende grov kvinno- fridskränkning uppgår till drygt 2 000, vilket är en fördubbling sedan denna brottstyp började noteras i brottsstatistiken. Ökningen kan in- nefatta brott som annars skulle ha anmälts som misshandel mot kvinna. Fler och fler po- lismyndigheter använder i betydande utsträck- ning brottsrubriceringen grov kvinno- fridskränkning i bekämpningen av våld mot kvinnor. De kraftigaste ökningarna procentu- ellt sett har funnits i Kronoberg, Dalarna och Värmland. En del i förklaringen är sannolikt att kompetensen att använda relevanta brotts- rubriceringar har ökat bland myndigheterna. När det gäller den anmälda brottsligheten uppger Rikspolisstyrelsen att misshandel mot kvinna har ökat men mindre än mot man. År 2004 anmäldes drygt 2 600 våldtäkter vilket motsvarar en ökning med 19 % sedan 2002.

Den fleråriga tydliga ökningen av antalet anmälda fall av misshandel mot barn 0–6 år har avstannat medan den lika tydliga ökningen av anmälda fall av misshandel mot barn 7–14 år istället förstärkts.

Resursinsatsen som redovisats för arbetet inom områdena har utgjort ca 54 000 timmar. Kostnaden uppgick till drygt 28 miljoner kro- nor vilket är 0,2 % av den totala kostnaden. Enligt Rikspolisstyrelsen har dock resursinsat- sen för främst våld mot kvinnor i verkligheten varit högre med tanke på att all tid inte särre- dovisats.

Inom området våld mot kvinnor och mot barn leder en samlad bedömning av Rikspolis- styrelsen till slutsatsen att det brottsförebyg- gande arbetet ligger kvar på 2003 års nivå. Trots detta finns exempel på en positiv ut- veckling genom bl.a. inrättande av barnkris-

centrum och brottsofferenheter samt samver- kan med andra aktörer i samhället såsom olika typer av brottsofferjourer. Dessutom har det genomförts utbildning inom området och några polismyndigheter har arbetat systema- tiskt genom handlingsplaner.

Brottsförebyggande projekt, insatser och åtgärder har genomförts vid många av polis- myndigheterna. Polisen i Stockholm och Västra Götaland har medverkat i olika samver- kansprojekt, t.ex. Nyckelfrid och Utväg samt ett projekt med fokus på våldtäkt.

Det brottsförebyggande arbetet inom om- rådet våld mot kvinnor har främst resulterat i ett bättre bemötande och större förståelse för utsatta kvinnor. Detta i sin tur uppges ha ska- pat en högre trygghet och ökad anmälningsbe- nägenhet.

Som ett resultat av det förebyggande arbetet har uppmärksamheten och samverkan kring problematiken kring våld mot barn ökat vid flera polismyndigheter.

Analys och slutsatser

Den anmälda våldsbrottsligheten fortsätter att öka trots förstärkta insatser från polisens sida. Detta är oroande. Regeringen anser därför att det är nödvändigt att polisen använder mer re- surser för att med förebyggande insatser möta ökningen. Det förtjänar dock att framhållas att många av de åtgärder som polismyndigheterna klassificerat som brottsförebyggande i realite- ten mer hör hemma inom området utredning och lagföring. Regeringen anser att det är viktigt att polisens brottsförebyggande insat- ser tar sikte på de bakomliggande orsakerna till den aktuella brottsligheten, något som ställer stora krav på polisens samverkansarbete. Re- geringen anser också att det är viktigt att de förebyggande insatserna dels är kvalitetssäk- rade genom att de bygger på kunskap, dels att de genomförda aktiviteterna utvärderas. An- svaret för den fortsatta utvecklingen härvidlag ligger inom Rikspolisstyrelsens ordinarie upp- gifter. Polisens nya resultatredovisning som införs successivt från och med 2005 kommer också att göra det lättare att redovisa åtgärder av preventiv respektive repressiv karaktär.

Inom området våld mot kvinnor och mot barn har polisens förmåga utvecklats att för- hindra upprepad utsatthet för t.ex. de kvinnor som är offer för våld av en närstående. När det gäller våld mot barn är det dock angeläget att

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

samverkan med socialtjänsten utvecklas ytter- ligare så att det finns inarbetade rutiner för t.ex. anmälan till socialtjänsten hos den perso- nal som först anländer till en brottsplats där barn är närvarande. Det är viktigt med ökad kunskap på området, varför regeringen ser po- sitivt på att polisen prioriterar detta område.

Narkotika

Resultat

Antalet anmälda narkotikabrott har fortsatt att öka vid de flesta polismyndigheterna. År 2004 uppgick antalet anmälda brott mot narkotika- strafflagen till 45 580. Sammantaget innebär detta en procentuell ökning från 2003 med 9 % och från 2002 med hela 16 %. Detta åter- speglar nästan uteslutande utvecklingen av brottstyperna eget bruk och innehav. Överlå- telsebrotten fortsätter att ligga på en relativt konstant nivå. Resursinsatsen har ökat med ungefär 15 % och omfattade 365 000 timmar eller 244 årsarbetskrafter 2004. Kostnaden var ca 188 miljoner kronor.

Polismyndigheterna har genomfört projekt, insatser och åtgärder mot narkotikabrottslig- heten. Bland annat har polisen i Örebro inrät- tat en drogbekämpningsgrupp samt arbetat aktivt i den s.k. PULS-gruppen i syfte att ut- veckla den praktiska samverkan mellan poli- sen, socialtjänsten, kommunen, landstinget och kriminalvården. En fråga som uppmärk- sammats vid polismyndigheterna har vidare varit sambandet mellan insatser mot narkotika och utvecklingen av antalet tillgreppsbrott. Flertalet polismyndigheter med ett ökande antal redovisade narkotikabrott har också rapporterat att de genomfört planlagda brottsförebyggande insatser mot narkotika eller kombinerat detta med insatser mot bl.a. tillgreppsbrott.

Analys och slutsatser

Polisens förebyggande arbete mot narkotika- brott har fortsatt att utvecklas positivt under 2004. Antalet registrerade narkotikabrott fort- sätter att öka vilket är en följd av ökade insat- ser från polisens sida.

De förebyggande åtgärderna mot narkotika är av stor betydelse eftersom narkotikamiss- bruk inte bara är skadligt för individen, utan också genererar annan brottslighet, t.ex. till-

En del av det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar har bedrivits genom s.k. insat- ser och åtgärder. Mer än hälften av polismyn- digheterna (däribland de tre storstadsmyndig- heterna) har främst genom kartläggning och samverkan arbetat för att identifiera ungdomar i riskzonen. Några har haft fokus på gäng- brottslighet. Den information som erhållits har använts för att informera skolor, sociala myndigheter och föräldrar.

BRÅ bedriver ett projekt där det konkreta påföljdsinnehållet studeras när det gäller ung- domar som överlämnats till vård inom social- tjänsten. Bland annat uppmärksammas före- komsten av medling och ungdomstjänst. Pro- jektet skall leda till ökade kunskaper om soci- altjänstens arbete på detta område, där ett vik- tigt syfte är att förebygga att ungdomarna återfaller i lagbrott.

En allt vanligare insats för ungdomar som begått brott är så kallade påverkansprogram. För att utveckla kunskapen om hur denna in- sats kan användas på bästa sätt inledde BRÅ 2003 en utvärdering av sådana program i ett 90-tal kommuner. Projektet bedrivs i samar- bete med kommunerna. Under 2005 kommer en första beskrivning av insatsen.

Under 2004 presenterade BRÅ idéskriften ”Klotterförebyggande åtgärder – En idéskrift om att tänka parallellt”. I den presenteras olika metoder som används i det klotterförebyg- gande arbetet. Skriften avslutas med en check- lista som är avsedd att fungera som ett hjälp- medel för dem som planerar att arbeta klot- terförebyggande.

Analys och slutsatser

En av huvuduppgifterna för kriminalpolitiken är att förhindra att barn och ungdomar hamnar i kriminalitet eller utsätts för brott.

Ungdomarna är på många sätt nyckeln till samhällets möjligheter att på lång sikt minska den totala brottsligheten. Om nyrekryteringen till kriminalitet minskar kommer också den totala brottsligheten på sikt att minska.

En viktig del i det brottsförebyggande ar- betet är polisens verksamhet inriktad mot ungdomar i riskzon. Genom ett väl funge- rande brottsförebyggande arbete kan polisen förhindra nyrekrytering till s.k. kriminella kar- riärer och livsstilskriminalitet. Regeringen an- ser att det är viktigt att polisen, inom ramen för sin kärnverksamhet, fortsätter ansträng-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

ningarna för att motverka ungdomsbrottslig- heten. Det är också viktigt att polisens insatser bygger på kunskap om effektiva åtgärder.

Insatser krävs också på lokal nivå. Här har BRÅ ett ansvar att sprida kunskap om vilka åtgärder som fungerar och bistå närpolisen och de lokala brottsförebyggande råden i deras ar- bete.

Trafikbrott

Resultat

Antalet anmälda brott mot trafikbrottslagen har ökat med 11 % till drygt 470 000. Kostna- den för området trafik, inklusive utrednings- verksamheten, uppgår till 1 093 miljoner kro- nor för 2004, en ökning med 24 miljoner kro- nor. Kostnaden för trafikbrott uppgår till 9 % av polisens totala kostnader.

Resursinsatsen för området trafik, den före- byggande delen, utgör knappt 1,4 miljoner timmar eller 916 årsarbetskrafter, vilket mot- svarar en minskning med 1 %. Det innebär i sin tur att polisen blivit mer produktiv inom trafikområdet eftersom antalet rapporterade brott ökat. Knappt 9 % av de redovisade tim- marna har lagts på det planlagda arbetet.

Den konstaterade ökningen i den anmälda brottsligheten gäller särskilt förare som kört under påverkan av alkohol eller narkotika. Därutöver har även hastighetsöverträdelser och bilbältesbrott ökat. Antalet utfärdade pri- märrapporter och ordningsförelägganden har fortsatt att öka och var drygt 470 000 mot 424 000 för 2003. Även antalet alkoholutand- ningsprov fortsätter att öka och var över 1,5 miljoner mot knappt 1,4 miljoner för 2003 (vilket är en ökning med 13 %). Antalet posi- tiva prov och antalet fall av rattfylleri har ökat (1 respektive 6 %). Flera av de myndigheter som har rapporterat fler trafikbrott har även redovisat ett ökat antal narkotikabrott.

Analys och slutsatser

Den registrerade trafikbrottsligheten säger väldigt lite om hur den faktiska brottsligheten på området har utvecklats. Uppgången skall i stället ses som en följd av ökad polisiär aktivi- tet, som leder till fler rapporterade brott. Denna utveckling kan noteras för flertalet av polismyndigheterna men skillnaderna mellan dem är stora. En slutsats av polisens arbete

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Analys och slutsatser

Med utgångspunkt från den redovisning som BRÅ presenterat för 2004 gör regeringen be- dömningen att arbetet med att genomföra medlingsuppdraget utvecklas på ett positivt sätt. Regeringen avser att noga följa den fort- satta utvecklingen.

Storstadspolitik

Resultat

Polisen prioriterar generellt storstadsregio- nerna genom att cirka 60 % av polisresurserna ligger där. När det gäller utsatta områden i storstadsregionerna har polisen sedan tidigare prioriterat dessa områden till följd av den kri- minalitet som funnits där och som drabbat medborgarna.

Att arbeta som polis i mångkulturella områ- den ställer ytterligare krav på personalen då det krävs t.ex. kunskap om andra kulturer, för- måga att sprida kunskap om polisens arbete, förmåga att aktivt skapa kontaktnät med mera.

Rikspolisstyrelsen anordnade i december 2004 ett seminarium under rubriken Polis i mångkulturellt område (PMO). Syftet var att diskutera de speciella förutsättningarna som polisarbete i mångkulturella områden kan in- nebära, t.ex. misstänksamhet mot rättssam- hället i stort och polisen i synnerhet, segrega- tion, ett stort antal språk, olika religioner m.m. Målgruppen var närpolischefer i närpolisom- råden som omfattas av regeringens storstads- satsning. Föreläsare från lokala invandrarför- eningar, Säkerhetspolisen, storstadsdelegatio- nen m.fl. medverkade. En direkt följd av semi- nariet blev att de inblandade polismyndighe- terna etablerade ett erfarenhetsutbyte genom utbytestjänstgöring. Som exempel på andra åtgärder som polisen vidtagit i mångkulturella områden kan nämnas samverkan med olika in- vandrarföreningar, fastighetsbolag, socialtjänst och skola, samverkan med lokala brottsföre- byggande råd, arbete mot narkotikamissbruk bland ungdomar, polisen har prioriterat resur- ser genom särskilda gänginsatser.

Analys och slutsatser

Regeringen anser att det är angeläget att po- lisen prioriterar arbetet i storstadsregionernas utsatta områden. Här spelar t.ex. mångfald vid rekrytering en viktig roll.

I regleringsbrevet för 2005 har Rikspolissty- relsen fått i uppdrag att bl.a. redovisa vilka åt- gärder polisen vidtagit för att minska brotts- ligheten i de stadsdelar som omfattas av de lo- kala utvecklingsavtalen och geografiska om- råden som har en liknande problembild. Redo- visning skall lämnas i samband med årsredo- visningen för 2005. Styrelsen har också fått i uppdrag att kartlägga hur polismyndigheterna arbetar med brottsförebyggande stads- och bebyggelseplanering med mera. I denna del har styrelsen nyligen lämnat en redovisning (dnr Ju2005/7342/PO).

Lokalt brottsförebyggande arbete

Resultat

Lokala råd

Även under 2004 har antalet lokala brottsföre- byggande råd fortsatt att öka. Vid årsskiftet 2003/2004 fanns det 297 lokala råd eller lik- nande verksamhet i landet. Detta kan jämföras med 1998 då det fanns ett femtiotal lokala råd i Sverige. Fortfarande finns det stora variationer i rådens status, arbetssätt och ambitioner. Brottsförebyggande rådet (BRÅ), som ansva- rar för att stimulera det lokala brottsförebyg- gande arbetet, gör dock bedömningen att am- bitionsnivån fortsätter att öka. Näringslivet deltar med representanter i drygt hälften av de lokala råden.

Elva nya brottsförebyggande råd i kommu- ner tillkom under 2004 och två i stadsdelar i storstäder. Samtliga har fått ekonomiskt stöd från BRÅ för att inrätta ett sådant råd. Utöver bidragen för att inrätta lokala råd har myndig- heten under 2004 medverkat till att finansiera 69 lokala projekt inom fyra ämnesområden, barn och ungdomar, klotterförebyggande åt- gärder, projekt som involverar det privata näringslivet samt vetenskapliga utvärderingar. Det har också varit möjligt att söka stöd för delfinansiering av nätverksträffar.

Metodutveckling och kunskapsutveckling

Under året har BRÅ på flera olika sätt arbetat för att stimulera och stödja metod- och kun- skapsutveckling av de lokala brottsförebyg- gande rådens verksamhet. Myndigheten har bl.a. anordnat utbildningar, nätverksträffar, seminarier och en större konferens, Råd för framtiden, som vänder sig till lokala aktörer.

Uppföljningsarbetet av det ekonomiska stödet har under året intensifierats, vilket har resulte- rat i att vissa tidigare utbetalda medel har åter- betalats till BRÅ. Utöver detta har myndig- heten under året publicerat flera skrifter som är av relevans för de lokala brottsförebyggande arbetet.

Kvalitetsarbete

Kriminalstatistik

Resultat

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ansvarar för Sveriges officiella statistik inom rättsväsendet. Statistiken är en viktig källa till kunskap och ligger till grund för analyser av brott och brottsutvecklingen. Statistiken ger även kun- skap om rättsväsendets verksamheter. Mer- parten av BRÅ:s statistik finns numera till- gänglig via myndighetens webbplats. BRÅ har kontinuerligt ökat publiceringen på webbplat- sen med statistik.

Under 2003 och 2004 har BRÅ vidareut- vecklat statistiksidorna på BRÅ:s webbplats för att anpassa sidorna efter lokala brottsföre- byggande aktörers, rättsväsendets myndighe- ter och journalisters behov, så att de själva skall kunna välja vilka uppgifter de vill studera i en statistiktabell.

Från och med 2004 publiceras återfallsstati- stiken igen i samband med den officiella stati- stiken.

År 2004 påbörjades ett projekt vid BRÅ i syfte att höja kvaliteten i de data som ligger till grund för produktionen av kriminalstatistiken. En del i detta arbete är att förbättra och för- tydliga anvisningarna för kodning av brottet.

I den löpande statistikproduktionen ingår sedan flera år tillbaka kvalitetskontroller av de data som ligger till grund för statistiken. När BRÅ upptäcker brister i det material som leve- rerats från polisen, tullen, åklagarna och dom- stolarna kontaktas den myndighet som rap- porterat in uppgifterna för att lämpliga åtgär- der skall kunna vidtas.

I syfte att kunna kontrollera och förbättra kvaliteten i de uppgifter som rör vilket som brottet har begåtts inom, har en överenskom- melse träffats med RPS om att anmälda brott fortsättningsvis skall förses med koordinater för att ange brottsplatsen. Även fritexten till

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

besluten kommer att levereras från RPS vilket möjliggör att BRÅ kan göra djupare analyser av hur polisen använder olika beslutskoder.

Analys och slutsatser

Det är viktigt att statistiken löpande utvecklas. Det utvecklingsarbete som pågår vid BRÅ är därför positivt. Det är bra att BRÅ återuppta- git arbetet med att föra statistik om återfall.

Ekobrottsmyndigheten

Resultat

Ekobrottsmyndigheten har under 2004 vidta- git flera åtgärder för att säkra kvaliteten i verk- samheten. Under 2004 genomförde ett utvär- deringsteam inom Ekobrottsmyndigheten en faktabaserad och systematisk genomgång av myndigheten. Utvärderingen inriktades mot hur de grundläggande värderingar och arbets- sätt som kännetecknar kvalitet genomsyrar verksamheten och mot Ekobrottsmyndighe- tens verktyg för att åstadkomma detta.

Vidare har Ekonomistyrningsverket under 2004 genomfört två uppdrag för Ekobrotts- myndigheten. Det ena uppdraget avsåg en kartläggning av hanteringen av brottmålsären- den som en grund för effektivisering och mål- styrning av processen. Det andra uppdraget avsåg kartläggning och utvärdering av Eko- brottsmyndighetens ekonomistyrningsmodell och tillämpningen av den. Ekonomistyrnings- verket lämnar i två rapporter förslag till hur Ekobrottsmyndigheten bör gå vidare.

Inom Ekobrottsmyndigheten inleddes un- der året ett omfattande utvecklingsarbete som tar sikte på att utveckla myndighetens ledning, styrning, organisation, prioriteringar och ar- betsformer. Syftet med detta arbete är bl.a. att i ännu större utsträckning inrikta myndighe- tens resurser mot att förhindra och förebygga allvarlig ekonomisk brottslighet och mot en rättssäker, hög och snabb lagföring av den ekonomiska mängdbrottsligheten, dvs. enklare skattebrott och bokföringsbrott.

Analys och slutsatser

Det är positivt att Ekobrottsmyndigheten be- driver ett ambitiöst och omfattande utveck- lingsarbete för att förebättra bl.a. sin brottsfö- rebyggande verksamhet. De åtgärder som myndigheten har vidtagit under 2004 utgör en god grund för att på sikt kunna bygga upp en ännu effektivare brottsförebyggande verksam-

Internationellt polissamarbete

I polisens årsredovisning för 2004 anförs att samverkan mellan de lokala brottsförebyg- gande råden eller liknande funktioner i de flesta fall fortsatt att utvecklas genom samver- kan på strategisk och/eller operativ nivå. Två polismyndigheter lyfts fram som goda exem- pel. Vidare anförs att ungefär hälften av lan- dets polismyndigheter har bedrivit någon form av internationellt brottsförebyggande samar- bete i form av informationsutbyte och riktade insatser främst mot öststater, de nordiska län- derna samt Tyskland.

Ökad säkerhet i pass

Förfalskning och missbruk av pass och andra resehandlingar utgör i dag ett allvarligt pro- blem. Polisen har framfört att användningen av resehandlingar för kriminella syften ökar. Handlingarna används vid exempelvis förmö- genhetsbrott, människosmuggling eller i sam- band med planering och utförande av terro- ristbrott. Det pågår därför ett intensivt inter- nationellt arbete för att komma till rätta med förekomsten av falska resehandlingar och för att förhindra missbruk av sådana handlingar.

En aktuell fråga när det gäller att öka pass- handlingarnas säkerhet är om handlingarna skall förses med s.k. biometrisk information. Internationellt pågår det inom ett flertal olika organ arbete med att utreda möjligheterna att införa biometriska kännetecken i pass och nya tekniska lösningar för genomförandet av pass- kontroll. FN-organet International Civil Avi- ation Organisation (ICAO) har antog den 22 maj 2003 en rekommendation till ICAO:s 188 medlemsländer, varav Sverige är ett, om att införa biometri i pass. Också inom ramen för Europeiska unionen har det under en tid på- gått ett arbete som avser biometriska känne- tecken i resehandlingar. Vid Europeiska rådets möte den 13 december 2004 antogs förordning (EG) nr 2252/04 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometri i pass och resedokument. Beslutet innebär att pass med en giltighetstid på mer än tolv måna- der måste uppfylla vissa minimisäkerhetsstan- darder. Pass som utfärdas senare än 18 måna- der från det att de tekniska specifikationerna har antagits skall sålunda innehålla ett lag- ringsmedium med passinnehavarens ansikts- bild. I pass som utfärdas senare än 36 månader från det att de tekniska specifikationerna har

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

antagits måste även fingeravtryck finnas lag- rade.

Regeringen har i propositionen Ökad sä- kerhet i pass m.m. föreslagit att svenska pass förses med biometriska uppgifter som kan ut- göra underlag för datorstödd jämförelse och identifiering (prop. 2004/05:119). Det biomet- riska underlaget skall bestå av en ansiktsbild i digitalt format, som lagras i passet i kompri- merad form på ett lagringsmedium. Vidare föreslås att giltighetstiden för vanligt pass begränsas till fem år. Riksdagen har antagit re- geringens proposition (bet. 2004/05:JuU27, rskr. 2004/05:290). Frågan om lagring av fing- eravtryck i pass bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Analys och slutsatser

Sverige har deltagit aktivt i det brottsförebyg- gande nätverkets arbete och verkat för ett ef- fektivt internationellt kunskaps- och erfaren- hetsutbyte på det kriminalpolitiska området. Det är viktigt att Sverige fortsätter att enga- gera sig i dess verksamhet.

Regeringen har i regleringsbrevet för bud- getåret 2004 avseende polisorganisationen ef- terlyst en redovisning av den internationella verksamheten och i budgetpropositionen för 2005 framhållit att det är viktigt att rättsväsen- dets myndigheter tar aktiv del i det interna- tionella brottsförebyggande arbetet och sam- ordnar sina resurser. Polisens återrapportering är så övergripande att den inte medger någon analys från regeringens sida av dagsläget i dessa hänseenden. Regeringen varslade redan i bud- getpropositionen för 2005 om att det mot så- dan bakgrund finns behov av att i särskild ord- ning se över hur de internationella aspekterna av den polisiära brottsförebyggande verksam- heten tas till vara av myndigheterna och vilka åtgärder som kan vara påkallade. Regeringen kommer självfallet att fortsätta bevaka även dessa frågor.

Deltagande i fredsfrämjande insatser

Resultat

Enligt Utlandsstyrkans delårsrapport om poli- sens fredsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet över första halvåret 2005 är poli- sens förmåga att rekrytera, utbilda och utrusta personal för deltagande i internationell freds-,

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet mycket god.

Svensk polis deltar per den 30 juni 2005 i internationella insatser med 97 poliser, varav 14 är kvinnor. Det svenska bidraget är fördelat på 15 olika insatser i 14 länder eller områden. Insatserna leds av Förenta Nationerna (FN), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europeiska Unionen (EU). Sverige har ända sedan Balkan-krigen på 1990-talet varit engagerat för fred och utveck- ling på Västra Balkan och är så fortfarande. Antalet svenska poliser på Västra Balkan har dock successivt minskat under ett antal år och kommer troligen fortsättningsvis att minska. Nya missioner med önskemål om polisiärt deltagande är under planering, både inom EU och FN.

Arbete pågår inom Rikspolisstyrelsen med att utveckla metoder för att bättre kunna be- döma relevansen av en internationell insats för den svenska polisverksamheten.

Analys och slutsatser

Sverige har lång erfarenhet av deltagande med polis i internationell insatser genomförda av FN och andra internationella organisationer. Sveriges åtagande till EU innebär därför inte en i grunden ny verksamhet för polisväsendet. För bästa möjliga rekrytering sker en fortlö- pande uppföljning och analys av utvecklingen i missionerna för att därmed öka kunskapen om den kompetens som efterfrågas. Trots att Rikspolisstyrelsens förmåga att ställa lämplig personal till förfogande bedöms som mycket god föreligger dock vissa svårigheter att re- krytera till de högsta positionerna i polismis- sionerna. För att komma tillrätta med dessa svårigheter är det viktigt att Rikspolisstyrelsen arbetar med att höja meritvärdet av utlands- tjänstgöring vid tjänstetillsättningar.

Forskning och utveckling

Resultat

sikt. Därför är det viktigt med regelbunden uppföljning och utvärdering av de insatser och åtgärder som vidtas.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har en viktig roll i detta arbete. Under 2004 har en rad regeringsuppdrag avrapporterats. Fokus har legat på kriminalvårdens verksamhetsområden, men till de mer omfattande regeringsuppdra- gen hör också att genomföra en nationell strategi för att reducera den bilrelaterade brottsligheten. En rad rapporter och idéskrif- ter med kunskap om vilka brottsförebyggande åtgärder som fungerar på lokal nivå har också tagits fram.

Analys och slutsatser

Forskning och utveckling är viktigt för den långsiktiga utvecklingen av rättsväsendets verksamhet. BRÅ har en viktig roll i detta sammanhang. Regeringen och rättsväsendets myndigheter har stor behållning av den kun- skap som BRÅ producerar. Materialet bidrar till att kunskapen inom det kriminalpolitiska området kan fördjupas och utvecklas. Det sä- kerställer också att regeringen kan bygga sina beslut och myndigheterna bedriva sin verksamhet på kunskapsbaserat underlag.

I februari 2004 överlämnade BRÅ-översy- nen sitt betänkande till regeringen (SOU 2004:18). Utredningen har bl.a. genomfört en kartläggning av den forsknings- och utveck- lingsverksamhet som är relevant för kriminal- politikens mål att minska brottsligheten och öka tryggheten. Betänkandet bereds för närva- rande inom Regeringskansliet. Arbetet med en ny instruktion för BRÅ pågår.

Säkerhetspolisen

Kontraspionage

Kontraspionaget förebygger och avslöjar spio- neri, olovlig underrättelseverksamhet, sprid- ning av massförstörelsevapen och andra brott mot Sverige och svenska intressen.

Säkerhetspolisens kostnader för kontraspi- onage var 2004 drygt 103 miljoner kronor vil- ket utgör knappt 17 % av de totala kostna- derna. Detta är en minskning med drygt 18 miljoner kronor eller 15 % jämfört med 2003.

Den information som Säkerhetspolisen har om främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen har använts förebyggande i

form av s.k. omvänd målsökning. Säkerhets- polisen har lämnat information till särskilt skyddsvärda företag och områden inom de delar av svenskt näringsliv där risken bedöms som stor att främmande underrättelsetjänster riktar sitt intresse. Metodiken omvänd mål- sökning har också tillämpats vid riksdag, de- partement och försvarsmyndigheter i syfte att uppmärksamma personer i nyckelpositioner på risken att exponeras för underrättelseverk- samhet.

Inom ramen för verksamhetsgrenen kontra- spionage har Säkerhetspolisen ett ansvar för att förebygga och avslöja flyktingspionage och annan förföljelse av utlänningar i Sverige från utländska regimer eller organisationer som förknippas med politiskt motiverat våld. Sä- kerhetspolisen har under 2004 genom opera- tiva åtgärder konstaterat att det bedrivs en omfattande förföljelse av flyktingar i Sverige från regimer som på olika sätt förföljer oppo- sitionella i Sverige. De motåtgärder som Sä- kerhetspolisen vidtagit har varit framgångsrika.

Säkerhetspolisen har inom verksamhetsgre- nen ett ansvar att förebygga och utreda handel med produkter som misstänks användas för massförstörelsevapen. Arbetet under året har bestått av kartläggning och uppföljning av sådan verksamhet, beträffande utförsel av produkter, som kan ha betydelse vid tillverk- ning av massförstörelsevapen och missiler. Uppföljningen har resulterat i en ökad kun- skap om de olika faktorer som är avgörande i spridningen av massförstörelsevapen. Kunska- pen om dessa förhållanden är en förutsättning för ett effektivt icke-spridningsarbete.

Kontraterrorism

Kontraterrorism innebär att förebygga och av- slöja terrorism som riktas mot Sverige eller utländska intressen i landet. Dessutom skall terrorismbekämpningen bidra till att före- bygga och avslöja terroristhandlingar i andra länder samt förebygga uppkomst och avslöja förekomst av internationella terroristnätverks förgreningar i Sverige.

Säkerhetspolisens kostnader för verksam- hetsgrenen uppgick 2004 till knappt 168 mil- joner kronor vilket utgör drygt 27 % av de totala kostnaderna. Jämfört med 2003 innebär detta en minskning med knappt 12 miljoner kronor eller knappt 7 %. Minskningen har dock skett från en jämförelsevis hög nivå då

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

terrorbekämpningen kraftigt prioriterats efter attackerna i USA den 11 september 2001.

Säkerhetspolisens kontraterrorismarbete har under 2004 präglats av såväl operativa åtgärder som ett omfattande underrättelsearbete med inhämtning, bearbetning, analys och delgiv- ning av underrättelser inom terrorismområdet. Såväl det nationella som det internationella samarbetet har ökat. Detta visade sig inte minst efter terrorattackerna i London den 7 juli 2005 då de internationella kontakterna var mycket intensiva.

På nationell nivå har Säkerhetspolisen be- drivit öppen kontaktverksamhet vid moskéer och muslimska organisationer i Sverige. Initia- tivet har enligt Säkerhetspolisen mottagits po- sitivt då man sett gemensamma intressen i ansträngningarna att motverka islamistisk ex- tremism.

Säkerhetspolisen har under 2004 inlett en samverkan med Finanspolisen och några av de större bankerna i syfte att effektivisera den brottsförebyggande verksamheten mot finan- siering av terrorism.

Ett viktigt inslag i den förebyggande terro- rismbekämpningen är att verka för att ut- ländska medborgare som är aktiva i organisa- tioner som utövar politiskt våld avvisas eller utvisas från Sverige. Detta sker bl.a. genom yttranden till Migrationsverket, Utlännings- nämnden och regeringen i ärenden rörande uppehållstillstånd och medborgarskap. Säker- hetspolisen har under 2004 varit remissinstans i ca 3 500 sådana ärenden.

Inom Säkerhetspolisen finns även en sär- skild hotbildsfunktion som ansvarar för analy- ser av hot som riktar sig mot enskilda personer och institutioner av olika slag. Hotbildsanaly- serna utgör grunden för de åtgärder som Sä- kerhetspolisen vidtar. Även andra polismyn- digheter använder Säkerhetspolisens hotbilds- analyser för att anpassa sina insatser. Under 2004 framställdes 41 mer generella, taktiska hotbilder och cirka 232 operativa hotbilder.

Författningsskydd

Inom författningsskyddet arbetar Säkerhets- polisen med att förebygga och avslöja brott mot rikets inre säkerhet, dvs. olaglig verksam- het som syftar till att med våld, hot eller tvång nå politisk vinning eller hindra enskilda med- borgare från att utöva sina grundlagsfästa fri- och rättigheter.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Under 2004 var kostnaden för författnings- skyddet drygt 53 miljoner kronor, vilket utgör drygt 8,5 % av Säkerhetspolisens totala kost- nader. Jämfört med 2003 är detta en minsk- ning med knappt 8 miljoner kronor eller knappt 13 %.

Författningsskyddet har under 2004 fortsatt sin kartläggning och uppföljning av inhemska extremistmiljöer som riskerar utgöra ett hot mot rikets inre säkerhet. Det långsiktiga un- derrättelsearbetet har givit resultat i form av aktuell och fördjupad kunskap om de extre- mistiska miljöerna, dess ideologi, aktörer och tillvägagångssätt. Arbetet har skett i nära sam- verkan med den öppna polisen. Vid sidan av underrättelsearbetet har författningsskyddet bedrivit eller deltagit i ett antal större utred- ningar. Författningsskyddet har därutöver samverkat internationellt med polisorganisa- tioner i främst Europa i syfte att stävja den gränsöverskridande brottsligheten inom detta område.

Säkerhetsskydd

Säkerhetsskydd innebär rådgivning till och kontroll av myndigheter och företag som om- fattas av säkerhetsskyddslagstiftningen. Syftet med verksamheten är att skapa och vidmakt- hålla ett tillfredsställande säkerhetsskydd. Med säkerhetsskydd avses informationssäkerhet, tillträdesbegränsning, säkerhetsprövning, utbildning och kontroll. Säkerhetsskyddsråd- givning lämnas även till den centrala statsled- ningen.

Säkerhetspolisens kostnader för säkerhets- skydd var 2004 drygt 74 miljoner kronor eller drygt 12 % av de totala kostnaderna. Jämfört med 2003 är detta en ökning med drygt 3 mil- joner kronor eller drygt 4 %.

Kontroll och rådgivningsverksamheten har under verksamhetsåret utgått från Säkerhets- polisens strategiska och taktiska hotbildsbe- dömningar. Det övergripande målet har varit att nå myndigheter inom totalförsvaret och andra organisationer vilka hanterar skyddsvärd information eller bedriver verksamhet som särskilt behöver ett skydd mot terrorism. In- formationssäkerhet och teknisk sårbarhet har varit prioriterat.

Under 2004 har Säkerhetspolisen vidtagit olika former av säkerhetsskyddsåtgärder vid mer än 350 myndigheter och företag. Regis-

terkontroll enligt säkerhetsskyddslagstift- ningen har gjorts av cirka 66 000 personer.

Personskydd

Personskyddsverksamheten omfattar det be- vaknings- och säkerhetsarbete som avser den centrala statsledningen, kungafamiljen, ut- ländsk diplomatisk personal eller statsbesök och liknande händelser. Personskyddsverk- samheten har tidigare varit en del av verksam- hetsgrenen säkerhetsskydd. I och med änd- ringar i myndighetens instruktion och regler- ingsbrevet för 2005 utgör nu personskyddet en egen verksamhetsgren inom Säkerhetspolisen.

Under 2004 har inte någon skyddsperson blivit skadad eller på annat sätt kränkt till följd av sitt uppdrag under 2004.

Kostnaderna för personskyddet 2004 var drygt 191 miljoner kronor eller drygt 31 % av de totala kostnaderna. Jämfört med 2003 är detta en ökning med knappt 21 miljoner kro- nor eller drygt 12 %.

En särskild utredare, förre justitiekanslern Hans Regner, fick efter mordet på utrikesmi- nister Anna Lindh i september 2003 i uppdrag att kartlägga och analysera regelverket och ru- tinerna för personskyddet för den centrala statsledningen.

Betänkandet från den s.k. Personskyddsut- redningen lämnades till regeringen i november 2004 (SOU 2004:108). I regleringsbrevet för 2005 gavs Säkerhetspolisen i uppdrag att se- nast den 31 mars redovisa vilka åtgärder som vidtagits med anledningen av Personskyddsut- redningens betänkande.

Säkerhetspolisen har rapporterat att verk- samheten förstärkts i form av resurstillskott, en nyutvecklad hotbildsfunktion, ett nytt förhållningssätt till abstrakta hot, arbetsmeto- der, kompetensutveckling och organisatorisk utveckling.

Utredaren föreslår att Säkerhetspolisen även under vissa förutsättningar skall kunna få upp- gifter från hälso- och sjukvården samt krimi- nalvården. Dessa frågor bereds för närvarande inom Regeringskansliet med sikte på en pro- position under hösten 2005.

Under 2004 har fler skyddspersoner än tidi- gare haft antingen permanent skydd under längre tider eller temporära skyddsinsatser un- der kortare tid. Samverkan med såväl Rege- ringskansliet som de politiska partierna har utvecklats ytterligare under året. Även sam-

verkan med den öppna polisen har förstärkts under året, främst under valrörelsen inför valet till Europaparlamentet.

Säkerhetspolisens fokusering på abstrakta eller latenta hot har ökat. Detta har i bety- dande utsträckning lett fram till att skyddet har kommit att omfatta fler personer och fler tidpunkter än under tidigare år.

Analys och slutsatser

Säkerhetspolisen har under 2004 intensifierat ett redan påbörjat omfattande förändrings- och utvecklingsarbete som innefattar bl.a. or- ganisation och ledning, planering och uppfölj- ning, kompetensutveckling samt intern och extern kommunikation. Regeringen ser mycket positivt på den förändring som Säker- hetspolisen nu genomgår och kommer att noga följa det fortsatta utvecklingsarbetet.

Säkerhetspolisens årliga redovisning av den egna verksamheten och dess resultat har för- bättrats och förtydligats jämfört med tidigare år. Den utvecklingen bör fortsätta eftersom karaktären på Säkerhetspolisens verksamhet ställer stora krav på redovisningen för att det skall vara möjligt att bedöma resultatet.

Inom verksamhetsgrenen kontraspionage är svårigheterna att mäta och följa upp resultat tydliga. Arbetet är till stor del förebyggande till sin karaktär och det är därför svårt att vär- dera effekterna av Säkerhetspolisens arbete mot den olovliga och olagliga underrättelse- verksamheten i landet. Säkerhetspolisens re- dovisning för 2004 ger ändå vid handen att myndigheten har stor kunskap om de främ- mande nationer och individer som bedriver underrättelseverksamhet i Sverige. Genom olika insatser har Säkerhetspolisen också aktivt lyckats förebygga och avbryta olaglig under- rättelseverksamhet mot Sverige och svenska intressen.

Utöver dessa mer konkreta resultat redovi- sar Säkerhetspolisen en rad åtgärder under 2004 där det antas att en förebyggande effekt på underrättelseverksamheten har uppnåtts. Här är det angeläget att Säkerhetspolisen ut- vecklar metoder för att kunna presentera ana- lyser av exempelvis vilka arbetsmetoder Säker- hetspolisen bedömer har haft bäst effekt och hur man avser att utveckla dessa för att på så sätt kunna ge en mer tydlig bild av vilka resul- tat som uppnåtts för det brottsförebyggande arbetet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Kontraterrorism är ett fortsatt prioriterat område för Säkerhetspolisen. Verksamheten har de senaste åren lett till flera positiva resul- tat, dels i form av framgångsrika förebyggande åtgärder, dels i konkreta ärenden som lett till åtal och fällande dom.

Internationella kontakter och informa- tionsutbyte är en viktig förutsättning för ett fortsatt framgångsrikt arbete med att för- hindra och förebygga terrorism, i Sverige och internationellt. Det finns också ett behov i andra länder av den kunskap Säkerhetspolisen besitter. Regeringen anser det vara prioriterat att Säkerhetspolisen även fortsättningsvis del- tar aktivt i det internationella samarbetet med brottsbekämpande myndigheter och säker- hets- och underrättelsetjänster.

Inom författningsskyddet har Säkerhetspo- lisens arbete lett till att man i dag har en god bild av den politiska extremismens struktur och arbetssätt. Denna kunskap var exempelvis av stort värde i samband med demonstrationen i Salem i december 2004 där Säkerhetspolisen framgångsrikt tillsammans med den öppna polisen och andra samarbetspartners bidrog till att evenemanget förlöpte utan våldsyttringar.

Författningsskydd är en verksamhetsgren som under en följd av år fått minskade resurser till förmån för i första hand terrorismbekämp- ning och personskydd. Därutöver har den lagmässiga grunden för informationsinhämt- ning förändrats på senare tid. Detta har enligt Säkerhetspolisen lett till att författningsskyd- det inte kunnat bibehålla den tidigare nivån på uppföljning av inhemsk extremism.

Med hänsyn till rådande omvärldsläge är det naturligt att resurser överförts från författ- ningsskydd till terrorbekämpning. Mot bak- grund av hur Säkerhetspolisen beskriver bris- terna i uppföljning av inhemsk extremism som en följd av detta är det dock angeläget att Sä- kerhetspolisen i sitt arbete med att utveckla metoder hittar vägar att säkerställa en god uppföljning även på det här området.

När det gäller svårigheterna beträffande in- formationsinhämtning i förebyggande syfte som nämnts ovan är det en fråga som utretts inom Justitiedepartementet inom ramen för ett uppdrag om preventiva tvångsmedel. Ar- betet har nyligen redovisats (Ds 2005:21) och de förslag som presenterats bereds nu i Re- geringskansliet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

lagföring uppgick till drygt 5,2 miljarder kro- nor 2004. Antalet våldsbrottsärenden har fort- satt att öka i det närmaste linjärt medan till- grepps- och skadegörelseärenden har minskat något.

De flesta polismyndigheterna har fått en minskad ärendebalans under 2004, detta gäller även ärenden äldre än ett år. Enligt Rikspolis- styrelsen beror de minskade balanserna främst på en minskning vid polismyndigheterna i Stockholm och i Skåne. Antalet ärenden i ba- lans har minskat från 142 820 år 2003 till 141 900 år 2004.

Antalet ärenden redovisade från polisen till åklagare har ökat med 4 % jämfört med 2003.

Ett ärende kan innehålla flera brottsmiss- tankar. Polisen överlämnade ca 490 000 brottsmisstankar till åklagarorganisationen under året. Det var en ökning med ca 16 750 (3,5 %) brottsmisstankar jämfört med 2003.

Åklagarorganisationens totala ärendebalans ökade 2004 med ca 2 % till ca 55 400 ärenden. I denna balans ingår, förutom åklagarnas egna balanser om ca 6 400 ärenden, ca 22 650 ären- den hos polisen för utredning och ca 26 350 hos domstol i avvaktan på huvudförhandling och dom.

Under 2004 avslutade åklagarna ca 8 900 fler brottsmisstankar än vad som kom in. Det lig- ger i stort sett i linje med utvecklingen under 2003.

Analys och slutsatser

Polisens utredningsverksamhet har utvecklats positivt under 2004 och åklagarorganisationen har på ett effektivt sätt hanterat den ökade ärendetillströmningen från polisen. Fortsatta insatser är dock viktiga för att den brottsut- redande verksamheten kontinuerligt skall för- bättras.

Rättsmedicinalverket

Sedan slutet av 1990-talet har efterfrågan på Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska under- sökningar (RPU) ökat kraftigt. Mellan åren 2001 och 2003 ökade antalet RPU med 17 % och antalet intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. (§ 7-intyg) med 5,5 %. Från föregående år minskade dock antalet RPU med 8 % och an- talet § 7-intyg med 3 %. Minskningen av an-

talet RPU är tydlig men antalet § 7-intyg ver- kar fortfarande vara stabilt på nivån ca 1 900 intyg per år.

Inom Rättsmedicinalverkets rättsmedi- cinska verksamhet har antalet rättsmedicinska dödsfallsundersökningar under en längre tid legat omkring 5 000 per år. Kroppsundersök- ningar av levande personer är en ärendetyp som har ökat de senaste åren, så även 2004. Förändringarna är enligt Rättsmedicinalverket en följd av ett ökat antal våldsbrott och en större efterfrågan från polisen på verkets un- dersökningar.

Sedan lagstiftning om drograttfylleri trädde i kraft 1999 har antalet ärenden inom Rätts- medicinalverkets rättskemiska verksamhet ökat kraftigt. Under 2004 ökade det totala an- talet ärenden med 8 %. Drograttfylleriunder- sökningarna ökade med 17 %. Det totala an- talet ärenden uppgick under 2004 till närmare 87 000.

Under 2004 handlade och besvarade Rätts- medicinalverkets rättsgenetiska avdelning 1 961 ärenden (i huvudsak faderskapsunder- sökningar) vilket är en marginell minskning jämfört med föregående år.

Analys och slutsatser

Efterfrågan på Rättsmedicinalverkets under- sökningar och utredningar är fortsatt hög, vilket ställer höga krav på effektivitet i verk- samheten. Rättsmedicinalverket har dock kla- rat av att möta den ökade efterfrågan med bi- behållande av hög kvalitet och utan att hand- läggningstiderna har ökat i någon större om- fattning. Inom vissa områden har handlägg- ningstiderna minskat (se nedan under Genom- strömningstider och Kvalitetsarbete).

Lagföringsandel

Polisen och åklagarorganisationen

Resultat

I rättskedjan består polisens bidrag till lagfö- ringen bl.a. av antalet gärningsmän som kan knytas till begångna brott och antalet ärenden som redovisas till åklagare. Under 2004 har antalet ärenden redovisade till åklagare fortsatt att öka, med 4 % från 197 700 år 2003 till 202 850 ärenden. Även andelen ärenden som redovisats till åklagare i förhållande till ärenden

som kommit in har ökat något, från 16 % 2003 till 17 % 2004. Lagföring genom ordningsbot har fortsatt att öka med 9 % under 2004 till 272 000 förelägganden.

Uppklaringsprocenten var 30 % under 2004, varav 16 % utgjordes av personuppkla- rade brott och 14 % var s.k. tekniskt uppkla- rade brott där ingen gärningsman lagförts för någon brottslig gärning. Benämningen teknisk uppklaring används t.ex. när det visar sig att gärningen inte varit brottslig eller att gär- ningsmannen inte varit straffmyndig. Ett fler- tal polismyndigheter har förbättrat sin perso- nuppklaring under 2004, men fortfarande är skillnaderna mellan likvärdiga polismyndighe- ter stora – både när det gäller totalt antal upp- klarade brott och när det gäller andelen per- sonuppklarade brott.

Rikspolisstyrelsen anger i årsredovisningen att lagföringen ökar för allvarliga våldsbrott och narkotikabrott. Antalet personuppklarade våldsbrott var mer än 10 % högre 2004 jämfört med 1998, vilket är positivt. Däremot har an- talet tillgrepps- och skadegörelsebrott redovi- sade till åklagare minskat kraftigt under de se- naste åren. Detta har lett till en omfattande minskning av personuppklaringen och lagfö- ring i den vidare rättskedjan för dessa brott enligt Rikspolisstyrelsen. För att effektivisera polisens hantering av mängdbrottsligheten och öka personuppklaringen arbetar Rikspolissty- relsen med projektet Polisens nationella utred- ningskoncept som bl.a. syftar till att varaktigt effektivisera utredningsverksamheten lokalt och därmed öka lagföringen. Projektet genomfördes i nära samverkan med polismyn- digheterna, personalorganisationerna och Riksåklagaren. Under året genomfördes även särskilda insatser i form av nationella utred- ningsdagar. Sammanlagt 7 400 vardagsbrott slutredovisades under två dagar, varav 2 900 ärenden redovisades till åklagare.

Åklagarorganisationens lagföringsandel, dvs. andelen lagförda misstänkta personer i förhållande till samtliga misstänkta med av- slutade beslut, var totalt sett 61 % 2004. I be- greppet lagföring ingår beslut om åtal, straffö- reläggande och åtalsunderlåtelse. Resultatet är något bättre än 2003 (60 %). Antalet lagförda misstänkta personer har ökat med 6 000 (5 %) 2004 till ca 120 000.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Analys och slutsatser

Det är positivt att personuppklaringen har ökat något. Regeringen anser dock att 16 % personuppklaring inte är tillräckligt. Därför är frågan om att på sikt kraftigt öka person- uppklaringen av brott en av de viktigaste upp- gifterna för polisen. De stora skillnaderna i personuppklaring mellan polismyndigheterna tyder på att det finns utrymme för effektivise- ringar inom polisens brottsutredande verk- samhet samt behov av fortsatt metodutveck- ling. En annan viktig åtgärd för att öka person- uppklaringen av brott är att förebygga svårut- redda mängdbrott som exempelvis stölder, skadegörelse och olika bilbrott. På så vis är det möjligt att frigöra utredningsresurser till brott som har bättre förutsättningar för personupp- klaring.

Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna bedriver redan i dag ett omfattande metodut- vecklingsarbete för att förbättra den brottsut- redande verksamheten och öka lagföringen. För att ytterligare förbättra polisens förutsätt- ningar att klara upp brott krävs att fler gör mer i den brottsutredande verksamheten, dvs. varje enskild polis som arbetar med händelsestyrd eller planlagd operativ verksamhet bör få bättre förutsättningar att genomföra fler delar i utredningsprocessen. Fler poliser bör få möj- lighet att ansvara för utredningar av mängd- brottskaraktär från de inledande utredningsåt- gärderna till att utredningen överlämnas till åklagare. På så vis kommer antalet överläm- nanden mellan olika befattningshavare under en förundersökning att minska. En förbättrad utredningsprocess gör det möjligt att frigöra utredningsresurser som idag används för att korrigera felaktigheter som uppstått under förundersökningen, genom t.ex. brister i för- hör eller dokumentation av skador. Det krävs i regel större resurser att åtgärda brister i efter- hand än att vidta åtgärder för att arbetsupp- giften skall utföras rätt från början.

Åklagarorganisationens lagföring har under 2004, liksom ca tio år tillbaka i tiden, legat omkring 60 %. Antalet lagförda personer har dock även 2004 ökat något trots att åklagarnas arbetsbelastning ökat i form av ett högre antal ärenden. Den målsättning som regeringen ställt upp för åklagarorganisationen 2004 är uppfylld. Som regeringen tidigare uttalat är dock en lagföringsandel på omkring 60 % ett alltför lågt resultat. Åklagarmyndighetens ar-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

bete med att öka lagföringsandelen måste därför fortsätta med oförminskad styrka.

Genomströmningstider

Polisen och åklagarorganisationen

Resultat

Under 2004 var medelgenomströmningstiden för polisens brottsutredningar 88 dagar. Det är en ökning med en dag från föregående år. En- ligt Rikspolisstyrelsen kan ökningen förklaras med att fler våldsbrott, som generellt tar längre tid att utreda, anmäls till polisen. Polis- myndigheterna har under året genomfört olika åtgärder för att förkorta genomströmningsti- derna och för att förbättra kvaliteten på det brottsutredande arbetet.

Några av de vanligaste åtgärderna, enligt Rikspolisstyrelsen, har varit satsning på inle- dande utredningsåtgärder och olika insatser för att utveckla samarbetet med åklagarna. Flera polismyndigheter har också utvecklat sina arbetsmetoder bl.a. med idéer från poli- sens nationella utredningskoncept. Andra in- satser som vidtagits har varit kompetenshö- jande åtgärder bl.a. avseende förundersök- ningsledning.

För åklagarna uppgick den genomsnittliga genomströmningstiden från färdig förunder- sökning till beslut i åtalsfrågan till 23 dagar 2004. Hälften av brottsmisstankarna avgjordes dock redan inom 6 dagar. Resultatet är bättre än 2002 och 2003 (26 dagar).

Analys och slutsatser

Det är positivt att polisen fortsätter att ut- veckla sin brottsutredande verksamhet för att bl.a. minska genomströmningstiderna. Det återspeglas dock inte i resultatet. Även om det skett en förskjutning mot våldsbrott som tar längre tid att utreda borde polisens effektivise- ringsarbete ge ett tydligare resultat i form av bättre kvalitet och kortare genomströmnings- tider.

Det är även positivt att åklagarna har kunnat förbättra de senaste årens goda resultat trots att ärendeinflödet från polisen ökat. Det kan inte anses ändamålsenligt att åklagarna ytterli- gare förkortar sina genomströmningstider. Det är dock angeläget att det goda resultatet bibehålls.

Rättsmedicinalverket

Medianhandläggningstiderna för de rättspsyki- atriska undersökningarna (RPU) var under året 28 dagar för häktade personer och 42 da- gar för icke frihetsberövade personer. Den som är häktad och skall genomgå rättspsykiat- risk undersökning skall utan dröjsmål och se- nast inom sju dagar från det att beslutet kom in till undersökningsenheten föras över till denna. Andelen ärenden där väntetiden i häkte överstigit sju dagar minskade något under 2004. Andelen låg under 2003 omkring 11 % av ärendena men minskade till omkring 8%.

Medianhandläggningstiderna inom den rättsmedicinska verksamheten under 2004 var något kortare för undersökningar av levande personer jämfört med föregående år. För dödsfallsundersökningarna ökade dock hand- läggningstiderna något. Handläggningstiderna bedöms av Rättsmedicinalverket fortfarande vara för långa. Detta gäller framför allt obduk- tionsärendena. Förklaringen ligger delvis i att bemanningssituationen fortfarande är an- strängd. Medianhandläggningstiden 2004 för rättsmedicinska undersökningar av avlidna var 44 dagar och för undersökningar av levande personer 7 dagar.

Handläggningstiderna för ärenden inom den rättskemiska verksamheten har i princip varit oförändrade. Majoriteten av ärendena är klara inom fyra veckor. För trafikärenden, dvs. som rör misstänkta rattfyllerier och drogratt- fyllerier, har handläggningstiderna kunnat hållas i princip oförändrade trots att antalet ärenden inom kategorin har ökat med 17 %.

Genom effektiviseringar har också handläggningstiderna inom den rättsgenetiska verksamheten kunnat förkortas ytterligare under året. Medianhandläggningstiden var un- der året 9 dagar jämfört med 15 dagar 2003 och 21 dagar 2002.

Analys och slutsatser

Trots att efterfrågan på Rättsmedicinalverkets undersökningar och utredningar har ökat kraftigt de senaste åren och att personalsitua- tionen är förhållandevis ansträngd har myn- digheten klarat av att möta den höga efterfrå- gan utan att handläggningstiderna har behövt öka i någon större utsträckning. I vissa fall har handläggningstiderna t.o.m. kunnat minskas. Regeringen ser positivt på det arbete som

Rättsmedicinalverket bedrivit i detta avseende. Det är viktigt att utvecklingen mot så korta handläggningstider som möjligt kan fortsätta.

Under året minskade andelen ärenden inom rättspsykiatrin något där väntetiden i häkte överskred den lagstadgade tiden på sju dagar. Rättsmedicinalverket har vidtagit åtgärder för att de lagstadgade väntetiderna i häkte inte skall överskridas. Det är viktigt att Rättsmedi- cinalverket fortsätter att prioritera detta ar- bete.

Vissa brottstyper

Våldsbrottsligheten

Polisen och åklagarorganisationen

Resultat

Antalet anmälda våldsbrott har fortsatt att öka även under 2004. Det har också medfört att kostnaden och antalet utredningstimmar har ökat ytterligare jämfört med föregående år. Antalet ärenden redovisade till åklagare har ökat med nästan 4 % 2004 till nästan 25 500.

År 2002 inkom drygt 97 000 våldsbrotts- ärenden till polisen och 2004 ökade antalet till över 106 000. Däremot är andelen ärenden re- dovisade till åklagare kvar på en oförändrad nivå på 24 % jämfört med föregående år. Mycket tyder på, enligt Rikspolisstyrelsen, att lagföringen av grövre våldsbrott har ökat me- dan det för mindre allvarliga våldsbrott skett en minskning av lagföringen.

Antalet ärenden i balans ökade med 2,7 % 2004 till ca 34 500 ärenden.

Genomströmningstiden ökade något, från 104 dagar 2003 till 108 dagar 2004.

Polisens kostnader för våldsbrottslighet i verksamhetsgrenen utredning och lagföring har ökat från 1,6 miljarder kronor 2002 till drygt 1,8 miljarder kronor 2004.

Inflödet av våldsbrottsärenden till åklagar- organisationen ökade 2004 med drygt 6 %, el- ler ca 1 600 ärenden. Lagföringsandelen i fär- diga förundersökningar var även 2004 hög (85 %). I förhållande till samtliga misstänkta var dock lagföringsandelen densamma som 2002 och 2003 (44 %). Det kan konstateras att de tre senaste åren har lagföringsandelen varit i stort sett oförändrad. Åklagarmyndigheten har som förklaring till det angett bl.a. att vålds-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

brott kan vara svåra att bevisa eftersom stöd- bevisning i form av t.ex. vittnesuppgifter i många fall saknas och att uppgift står ofta mot uppgift.

Analys och slutsatser

Med anledning av att antalet våldsbrottsären- den fortsatte att öka även under 2004 är det viktigt att polisen och åklagarna intensifierar sina insatser på området. I den lagrådsremiss om utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen, som regeringen beslutade i juli 2005 ges polisen ökade möjlig- heter både att ta DNA-prov från misstänkta och att registrera DNA-profiler från miss- tänkta och dömda personer. Förutsättningarna för polisen att klara upp såväl våldsbrott som mängdbrott kommer därmed att förbättras. Mot bakgrund att polisen och åklagarna lägger ned stora resurser på att utreda våldsbrott samt att regeringen tillfört betydande ekono- miska medel finns det goda grundförutsätt- ningar för att åstadkomma mera märkbara re- sultatförbättringar inom området. Det är också viktigt att myndigheterna vidtar kvali- tetssäkrade åtgärder som bygger på kunskap och som riktar sig mot de bakomliggande or- sakerna till våldsbrottsligheten. Brottsförebyg- gande rådets rapport 2001:3, Upprepad utsatt- het för brott, visar bl.a. att de som en gång anmält misshandel löper större risker än andra att utsättas för samma brott igen. Ungefär en tredjedel av anmälda misshandelsbrott mot kvinnor är upprepningar. Det är därför väl motiverat att polisen i samverkan med andra aktörer vidtar förebyggande åtgärder bland dem som redan utsatts.

Våld mot kvinnor och barn

Polisen och åklagarorganisationen

Resultat

Polisen lägger mer resurser på utredning av våld mot kvinnor och barn jämfört med tidi- gare år. Antalet polisanmälda fall av våld mot kvinnor har fortsatt att öka något under 2004 till närmare 34 500 ärenden. Det är en ökning med 4 % jämfört med 2003. Misshandel av kvinnor där gärningsmannen är bekant med offret ökade under 2004 med drygt 1 %. Re- sursinsatsen för arbetet inom området våld mot kvinnor har ökat och den totala kostna-

Narkotikabrottsligheten

Polisen och åklagarorganisationen

Resultat

När det gäller polisorganisationen fortsatte antalet narkotikabrottsärenden som kommit in att öka (ett ärende kan avse flera brott), från ca 29 500 år 2003 till närmare 33 000 år 2004 (10 %). Motsvarande procentuella ökning för anmälda brott var 9 % (ca 45 500 år 2004). Andelen ärenden redovisade till åklagare ökade också, från drygt 21 000 år 2003 till närmare 23 000 år 2004 (ca 7 %).

Genomströmningstiden låg kvar på 76 dagar 2004. Polisens kostnader för området narkoti- kabrottslighet ökade från nästan 798 miljoner kronor 2003 till omkring 825 miljoner kronor 2004.

Ärenden i balans uppgick till 7 595, varav ca 500 utgör ärenden äldre än ett år. Rikspolissty- relsen har pekat på att samtliga tillgängliga data visar på en ökad aktivitet och bättre resultat, bl.a. har antalet ärenden redovisade till åklagare ökat mer än utredningstimmarna. Antalet ärenden i balans har ökat, eftersom inkomna ärenden ökat mer än redovisade ärenden. An- talet intagna i anstalt med narkotikabrott som huvudbrott var 2004 28 % fler än 1998, vilket pekar på att produktivitetsökningen inte en- bart beror på en ökning av antalet redovisade ringa narkotikabrott.

När det gäller åklagarorganisationen ökade inflödet av ärenden avseende narkotikabrott 2004 kraftigt (17 %). Lagföringsandelen i fär- diga förundersökningar var under 2004 fort- satt hög (92 %). Andelen misstänkta personer som lagfördes – i förhållande till samtliga misstänkta – ökade från 80 till 81 %. Antalet misstänkta som lagfördes ökade med ca 1 800 till omkring 12 900.

Analys och slutsatser

Rikspolisstyrelsens redovisning av polisens narkotikabrottsbekämpning under 2004 visar att polisen håller arbetet på en fortsatt hög nivå. Det är också viktigt att narkotikabe- kämpningen sker på alla nivåer från eget bruk över gatulangningen till de grova brotten samt att det finns kompetens och organisatoriska förutsättningar att göra detta i hela landet. Att det kontinuerligt ökande antalet narkotika- brottsärenden inte enbart förklaras av ett

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

ökande antalet ringa narkotikabrott är därför positivt.

Åklagarnas verksamhetsresultat i denna del har under flera år varit goda och resultatut- vecklingen är fortfarande positiv. Det är vik- tigt att den verksamhetsinriktning som lagt grunden för detta bibehålls.

Ekonomisk brottslighet

Ekobrottsmyndigheten

Ärendemängd m.m.

Resultat

Ekobrottsmyndigheten avslutade 3 763 ären- den under 2004 vilket var något fler än föregå- ende år. Ärendebalansen ökade med 13 % jämfört med föregående år. Antal inkomna ärenden ökade med 11 % jämfört med 2003. Drygt 100 ärenden kategoriserades av Eko- brottsmyndigheten som särskilt krävande. Mer än 40 % av tiden som avsattes för brottsutred- ning användes för att utreda och lagföra dessa ärenden.

Andelen pågående ärenden med anmälningsdatum de senaste tolv månaderna ökade med 2 % jämfört med 2003 medan an- delen ärenden mellan ett och två år gamla minskade med 1 %. Andelen ärenden i balans äldre än två år var oförändrad.

Analys och slutsatser

Andelen avslutade ärenden har ökat marginellt jämfört med 2003. Samtidigt har antalet in- komna ärenden ökat med 11 %. Det är därför angeläget att Ekobrottsmyndigheten även i fortsättningen arbetar för att minska balan- serna.

Lagföringsandel

Resultat

Under 2004 var lagföringsandelen avseende ärenden 31 %, vilket är en ökning med 3 % från föregående år. Denna siffra är inte jäm- förbar med lagföringsandelen hos Åklagar- myndigheten där de ärenden som avslutas hos polisen inte ingår i statistiken.

Merparten av de beslut som fattades om lagföring i någon form var åtalsbeslut. Antalet strafförelägganden med villkorlig dom eller villkorlig dom med böter har ökat med 8 %.

minskat från ca 94,6 miljoner kronor föregå- ende år till ca 88 miljoner kronor 2004.

Enligt Rikspolisstyrelsen har resursen för att utreda ekobrott minskat mer än antalet in- komna ärenden. Rikspolisstyrelsen gör den bedömningen att den del av ekobrotten som utreds hos polisen inte i lika hög grad som ti- digare prioriteras beroende på att bekämp- ningen av våldsbrott och kraven på att klara upp fler mängdbrott numera står i fokus.

Antalet inkomna ärenden till åklagarorgani- sationen rörande ekobrott ökade 2004 med 34 % till drygt 2 000 ärenden. Räknat i antal ärenden var ökningen 520. Något fler eko- brottsärenden avslutades 2004 jämfört med 2003. Lagföringsandelen ökade från 35 till 39 % och antalet lagförda personer ökade från ca 650 till ca 750.

Genomströmningstiden från färdigt förun- dersökningsprotokoll till beslut i åtalsfrågan ökade från 81 dagar 2003 till 92 dagar 2004. Som förklaring till detta resultat har Åklagar- myndigheten angett att ett fåtal ärenden med många brottsmisstankar vid Åklagarmyndig- heten i Umeå fått genomslag i statistiken.

Analys och slutsatser

Det är angeläget att ekobrottsbekämpningen vidareutvecklas även på de orter som inte om- fattas av Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Polisen har, enligt Rikspolisstyrelsen, valt att prioritera ned bekämpningen av ekobrott till förmån för annan brottsutredande verksam- het.

Det är angeläget att polisen upprätthåller en hög kompetens och klarar av att utreda eko- brott. Det är viktigt inte minst för att eko- brottsbekämpningen utanför Ekobrottsmyn- dighetens ansvarsområde skall fungera, men också för att den långsiktiga kompetensför- sörjningen av brottsutredande personal till Ekobrottsmyndigheten skall säkerställas.

Mot bakgrund av att antalet ekobrottsären- den som handläggs inom åklagarorganisatio- nen är relativt lågt kan de statistiska resultaten variera något från år till år. Jämförelser kan därför vara svåra att göra och tendenser måste analyseras över en längre tidsperiod. Rege- ringen bedömer dock att det finns utrymme för resultatförbättringar både när det gäller lagföringsandel och genomströmningstidernas längd. Åklagarmyndighetens arbete med att

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

höja effektiviteten i den ekobrottsbekämpande verksamheten måste därför fortsätta.

Brott med rasistiska, främlingsfientliga, anti- semitiska, islamofobiska eller homofobiska inslag samt olaga diskriminering

Polisen och åklagarorganisationen

Resultat

Genom ett aktivt underrättelsearbete och sys- tematisk kartläggning och analys av rasistiska grupperingar, samt genom hotbildbedöm- ningar har polisens insatser för att bekämpa hatbrottsligheten utvecklats positivt på senare år enligt Rikspolisstyrelsen. De flesta polis- myndigheterna, däribland Stockholm, Västra Götaland och Skåne har upprättat strategido- kument och handlingsplaner som avser hat- brott. Hälften av polismyndigheterna har ge- nomfört informations- och utbildningsinsatser för personalen. Rikspolisstyrelsen har bl.a. arbetat fram en handledning om förbättrat stöd till offer för homofobiska brott.

För närvarande pågår även ett arbete i Re- geringskansliet för att se över förutsättning- arna för att förbättra den brottsstatistik som avser hatbrottsligheten.

Åklagarnas kompetens att handlägga hat- brottsutredningar har under flera år successivt höjts. Utgångspunkten för arbetet är de rikt- linjer för hatbrottsbekämpning som riksåkla- garen fastställt. Åklagarorganisationen har sat- sat både på kompetenshöjande åtgärder, ex- empelvis i form av vidareutbildning, och ett förstärkt samarbete med polisen. Det har även genomförts särskilda granskningar gällande hatbrott på flera håll inom åklagarorganisa- tionen. Åtgärdernas syfte är bl.a. att höja för- undersökningarnas kvalitet, öka lagföringen och minska genomströmningstiderna i fråga om hatbrott.

De hatbrott som går att identifiera i statistik vid åklagarorganisationen genom brottskod är brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. Andra brott där det kan finnas ett rasistiskt motiv går inte att särredovisa.

Antalet brottsmisstankar som kommit in till åklagarorganisationen avseende brottet hets mot folkgrupp minskade 2004 med 4 % till ca 420. Andelen lagföringar i förhållande till

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

samtliga beslut var 23 %, vilket är en minsk- ning med 2 procentenheter.

Beträffande brottet olaga diskriminering har antalet inkomna brottsmisstankar till åkla- garorganisationen ökat från ca 160 2003 till ca 220 2004. Det är en ökning med 37 %. Endast 7 brottsmisstankar ledde till lagföring. Lagfö- ringsandelen var ca 4 %, vilket kan jämföras med 2002 och 2003 då lagföringsandelen var 4 respektive 1 % Enligt Åklagarmyndigheten beror den låga lagföringen i stor utsträckning på att åklagare inte ansett sig ha kunnat styrka att det huvudsakliga motivet varit att diskrimi- nera offret på grund av dennes hudfärg, et- niska ursprung, trosbekännelse eller sexuella läggning.

I syfte att öka lagföringen och skapa en mer enhetlig rättstillämpning har Åklagarmyndig- heten under våren 2005 genomfört en omfat- tande genomgång av samtliga inkomna ären- den vid åklagarkamrarna under 2004 rörande brotten olaga diskriminering och hets mot folkgrupp. Resultatet av granskningen kom- mer att sammanställas i ett rapportutkast som skall utgöra underlag för ett tredagars semina- rium. Vid seminariet skall polisens kontakt- personer och samtliga hatbrottsåklagare delta. En slutlig rapport kommer därefter att pre- senteras inom Åklagarmyndigheten.

Analys och slutsatser

Myndigheterna inom rättsväsendet skall fort- sätta att arbeta aktivt för att motverka hat- brottsligheten. Polis och åklagare skall med kraft motverka förekomsten av eventuell dis- kriminering inom den egna verksamheten. Det är positivt att polismyndigheterna tar fram handlingsplaner för att bekämpa hatbrottslig- heten och att personalen utbildas i bl.a. be- mötandefrågor. Regeringen vill dock under- stryka vikten av att kompetensutvecklings- och kvalitetsarbetet fortsätter inom polisen och Åklagarmyndigheten på detta område.

Även om det beträffande olaga diskrimine- ring är svårt att styrka det diskriminerande motivet för brottet är det angeläget att lagfö- ringsandelen ökar bl.a. genom att resultat och erfarenheter av den granskning som för närva- rande genomförs inom Åklagarmyndigheten tas tillvara på bästa sätt av både Åklagarmyn- digheten och polisen.

Ungdomsbrottsligheten

Polisen och åklagarorganisationen

Resultat

Polisen och åklagarorganisationen definierar ungdomsbrott som brott som någon begått före 18 års ålder. Antal ungdomsbrottsärenden som kommer in till polisen har fortsatt att öka för tredje året i rad.

År 2002 anmäldes drygt 26 000 ärenden och 2004 hade antalet ökat till över 31 000. Ök- ningen beror, enligt Rikspolisstyrelsen, delvis på en förbättrad redovisning. Dessutom har 3 600 fler ungdomar (individer) blivit miss- tänkta för brott sedan 2002.

Genomströmningstiden vid polisen har ökat från 51 dagar 2002 till 57 dagar 2004, trots olika insatser från polismyndigheterna för att minska genomströmningstiden. Andelen re- dovisade ungdomsärenden till åklagare har ökat från 22,1 % 2003 till 23,1 % 2004. Kost- naden för utredning och lagföring har ökat från 340 miljoner kronor 2003 till 357 miljoner kronor 2004.

När det gäller åklagarorganisationen ökade antalet inkomna brottsmisstankar i denna ka- tegori med 8 % 2004. Antalet avslutade brottsmisstankar ökade i motsvarande mån.

Åklagarnas lagföring, beräknad som andelen avslutade brottsmisstankar som lett till lagfö- ring, har sjunkit marginellt från 66 % till 65 %. Genomströmningstiderna var fortsatt korta; den genomsnittliga genomströmningstiden från inkommet förundersökningsprotokoll till beslut i åtalsfrågan uppgick till 23 dagar.

Även på detta område har åklagarorganisa- tionen genomfört utbildningsinsatser under 2004.

Analys och slutsatser

Regeringen anser att det är angeläget att de rättsvårdande myndigheterna fortsätter att ut- veckla och rationalisera sina insatser mot ung- domsbrottsligheten för att förhindra nyre- krytering till s.k. kriminella karriärer. Samhäl- let måste med kraft i ett tidigt skede ingripa mot ungdomar som begår brott. Det är viktigt, som Rikspolisstyrelsen anger i årsredovis- ningen, att polismyndigheterna i högre grad än hittills sätter mål för hur lång tid det skall ta att redovisa en ungdomsutredning till åklagare och att myndigheterna följer upp måluppfyl- lelsen.

Även om det resultat som uppnåtts på åkla- garnivå sammantaget måste bedömas som till- fredsställande är det angeläget att även åkla- garnas insatser på området utvecklas ytterli- gare.

Handel med människor för sexuella ändamål

Polisen och åklagarorganisationen

Resultat

När det gäller handel med människor för sexu- ella ändamål är brottsutredningarnas gemen- samma nämnare i regel att det rör sig om grov gränsöverskridande brottslighet. Några av problemen med dessa internationella utred- ningar är att de är omfattande och tidskrä- vande samt att polis och åklagare har svårt att säkra tillräcklig bevisning.

Under 2004 anmäldes 28 brott avseende människohandel för sexuella ändamål.

Regeringen har i regleringsbrevet angett att minst 10 miljoner kronor årligen under perio- den 2004–2006 skall användas för att bekämpa människohandel.

Rikspolisstyrelsen har överlämnat ansvaret för samordningen av polisens insatser till Rikskriminalpolisen. Medlen fördelas genom Operativa rådet där Rikskriminalpolisen, de tre storstadsmyndigheterna, ytterligare tre polismyndigheter samt Säkerhetspolisen finns representerade. Tilldelningen av medel har hu- vudsakligen skett till operativa projekt enligt direktiv fastställda av Rikspolisstyrelsen.

Under året har utbildningsseminarier ge- nomförts bl.a. för de utsedda länskontaktper- sonerna vid landets polismyndigheter samt åklagare och ambassadtjänstemän. Vidare har utbildningsinsatser genomförts vid fyra polis- myndigheter, Åklagarmyndigheten, Migra- tionsverket och vid Rikskriminalpolisens konferens om illegal invandring.

Som en del av det brottsförebyggande ar- betet har Rikskriminalpolisen påbörjat en kartläggning av omfattningen av minderåriga i människohandel i Sverige. Sverige deltar vidare i expertgruppen för bekämpning av människo- handel inom Baltic Sea Task Force och har an- svarat för en kartläggning av kännedom om och förekomst av handel med barn inom Ös- tersjöområdet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Utöver dessa åtgärder har dessutom ett flertal projekt om operativt samarbete inletts. Inom ramen för Barents Euro Arctic Council deltar Sverige i en arbetsgrupp inom området människohandel för sexuella ändamål. Arbets- gruppen utvecklar operativa samarbetsformer mellan Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

På åklagarnivå handläggs ärenden rörande människohandel vid de internationella åklagar- kamrarna. Det brottsutredande arbetet förut- sätter internationell samverkan och ansträng- ningarna för att effektivisera dessa samarbets- former fortsatte 2004.

Vid aktuella brottsutredningar är det även väsentligt att den samordning av internatio- nella frågor som sker vid riksåklagarens kansli fungerar. Genom specialisering och styrning har effektiva rutiner arbetats fram. Funktionen fungerar delvis som ett stöd för operativa åkla- gare. Under 2004 har även operativa samord- ningsmöten inom Eurojust ägnats åt bekämp- ning av internationell människohandel.

Analys och slutsatser

Människohandel är ett allvarligt samhällspro- blem som skadar både de individer som ut- nyttjas och samhället i stort. Arbetet inom detta område är viktigt för att stärka kvinnors och flickors position i samhället och är dess- utom en del i arbetet för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, både i Sverige och utomlands.

För att kunna säkra bevisning och öka lag- föringen på detta område är det viktigt att po- lis och åklagare fortsätter att utveckla sitt sam- arbete. Detta gäller såväl nationellt som inter- nationellt. Det är positivt att de verktyg som finns används i allt större utsträckning. Ge- nom att ytterligare förbättra rutinerna för samordning av det internationella samarbetet finns enligt regeringen utrymme för resultat- förbättringar.

Tillgrepps- och skadegörelsebrott

Polisen och åklagarorganisationen

Resultat

Antalet anmälda tillgrepps- och skadegörelse- brott har fortsatt att minska, från ca 780 000 ärenden 2002 till ca 750 000 ärenden 2004. Både antalet och andelen ärenden redovisade till åklagare har ökat 2004 jämfört med föregå-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

ende år. Andelen ärenden redovisade till åkla- gare ökade från 6,6 % till närmare 7 % 2004 och antalet ärenden redovisade till åklagare ökade från drygt 50 800 år 2003 till knappt 51 300 år 2004. Enligt Rikspolisstyrelsen beror förändringarna i huvudsak på en ökning av antalet redovisade ärenden avseende butikstill- grepp.

Sedan 1999 finns ett tydligt samband mellan utvecklingen av antalet anmälda fall av stöld i butik och antalet tillgrepps- och skadegörel- sebrottsärenden som har redovisats till åkla- gare. Föregående års ökning av antalet redovi- sade ärenden berodde, enligt Rikspolisstyrel- sen, till stor del på en ökning av antalet anmäl- ningar till polisen i Stockholm avseende bu- tikstillgrepp.

För den stora mängden tillgreppsbrott ut- över stöld ur butik är uppklaringen i stort sett oförändrad sedan 2002, trots att antalet an- mälda brott minskat kraftigt under samma pe- riod. Enligt Rikspolisstyrelsen är polisens förmåga att binda gärningsmän till brotten fortfarande begränsad.

Kostnaden för utredning och lagföring av tillgrepps- och skadegörelsebrott har ökat marginellt från föregående år till drygt 1,4 miljarder kronor.

Åklagarorganisationen har vidtagit flera åt- gärder i syfte att effektivisera bekämpningen av s.k. mängdbrott. Detta har främst skett ge- nom att fler åklagare anställts som mängd- brottsspecialister. Syftet med den satsningen är att åklagarna tillsammans med polisen inom ramen för ett problemorienterat arbetssätt skall minska denna typ av brottslighet och öka människors trygghet.

Analys och slutsatser

Mängdbrottsligheten, som till stor del består av tillgrepps- och skadegörelsebrott, drabbar alla grupper i samhället och utgör nästan två tredjedelar av all anmäld brottslighet i landet. Det är positivt att polisen redovisar fler brott till åklagare men fortfarande förblir en alltför stor del av brotten ouppklarade.

Ansvaret för den fortsatta utvecklingen inom området ligger inom ramen för Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens kärnuppgifter. En förutsättning för att polisen skall klara av att höja den totala andelen per- sonuppklarade brott är att polisen bl.a. fort- sätter att utveckla det brottsförebyggande ar-

betet samtidigt som utredningsverksamheten utvecklas t.ex. genom Polisens nationella ut- redningskoncept (PNU).

Den satsning på specialiståklagare som gjorts från åklagarorganisationens sida är enligt regeringens bedömning ett viktigt led mot en effektivare brottsbekämpning på området.

För en effektivare bekämpning av mängd- brott har regeringen tagit initiativ till att det under 2004 har införts lagstiftning om en för- söksverksamhet med snabbare brottmåls- förfarande. Försöksverksamheten bedrivs vid Stockholms tingsrätt. Regeringen har även i regleringsbreven för budgetåret 2005 givit Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen i uppdrag att redovisa de åtgärder som vidtagits i syfte att vidareutveckla och effektivisera sam- arbetet mellan åklagare och polis vid utred- ningar om mängdbrott.

Trafikbrott

Polisen

Resultat

Antalet trafikbrottsärenden som polisen redo- visat till åklagare har sedan 2003 ökat med drygt 5 %, till ca 75 600. Kostnaden för trafik i verksamhetsgrenen Utredning och lagföring har för samma period ökat med knappt 11 %, från drygt 336 miljoner kronor till drygt 372 miljoner kronor. Resultatet av utredningsverk- samheten för trafikbrott bedöms i stort sett vara oförändrat sedan 2002. Den bedömningen stöds enligt Rikspolisstyrelsen också av resul- tatet vad gäller personuppklaring, som under 2004 ökade med 1,4 % till 75 % av antalet an- mälda brott.

Genomströmningstiden har ökat något un- der 2004, från 27 till 29 dagar, men ligger fortfarande under nivån för 2002.

Det förekommer stora variationer mellan den resurs som olika polismyndigheter ägnat åt utredning av trafikbrott vid polismyndig- heterna.

Antalet utfärdade primärrapporter och ord- ningsförelägganden har fortsatt att öka och uppgick 2004 till drygt 470 000, mot knappt 425 000 för 2003. Detta motsvarar en ökning med drygt 9 %.

Även antalet alkoholutandningsprov fort- sätter att öka och var över 1 500 000, mot

knappt 1 400 000 för 2002. Detta motsvarar en ökning med drygt 11 %.

Analys och slutsatser

Resultatet för polisens arbete med utredningar om trafikbrott är svårt att bedöma eftersom datainsamlingen på detta område enligt Riks- polisstyrelsen varit dålig. Dessutom har större resurser satts in varför det är svårt att avgöra om produktiviteten har ökat eller om resulta- tet i huvudsak beror på de ökade resurserna. Det kan dock konstateras att liksom i andra brottstyper varierar resultatet mellan olika po- lismyndigheter. Det är självfallet även på tra- fikområdet angeläget att polismyndigheterna utnyttjar kunskaper som har förvärvats i de myndigheter som har bäst resultat. Det är också angeläget att den svenska polisen drar nytta av andra länders erfarenheter av trafik- övervakning. Ansvaret för den fortsatta ut- vecklingen med att effektivisera trafikövervak- ningen ligger inom ramen för Rikspolisstyrel- sens ordinarie uppgifter.

Miljöbrott

Polisen och åklagarorganisationen

Resultat

När det gäller resultatet rörande miljöbrott medförde den utvidgade och obligatoriska anmälningsplikten i miljölagstiftningen att antalet anmälda brott mot miljön under en pe- riod ökade kraftigt. För att skapa större möj- ligheter för polis och åklagare att kraftsamla mot den allvarligare brottsligheten infördes i september 2003 en åtalsprövningsregel som innebär att om miljösanktionsavgift utgår för en överträdelse så skall åtal väckas endast om det är påkallat från allmän synpunkt.

Antalet inkomna miljöbrottsärenden ökade under 2004 med nästan 4 % till ca 3 200 ären- den. Den genomsnittliga genomströmningsti- den minskade från 72 dagar 2003 till 62 dagar 2004. Antalet avslutade ärenden hos åklagarna ökade med knappt 500 till ca 4 400. och åkla- garnas lagföringsandel ökade från 11 till 13 %. Antalet personer som lagfördes ökade från 427 till 459.

Analys och slutsatser

Det är angeläget att polisens och åklagarnas resurser riktas in på att bekämpa allvarlig mil-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

jöbrottslighet. Genom ett långsiktigt arbete har goda förutsättningar för detta nu skapats. Det är givetvis angeläget att verksamhetsut- vecklingen fortsätter på området.

Regeringen konstaterar att sedan början av 2003 har – i linje med reformernas intentioner

– den totala ärendebalansen hos åklagarna minskat, den genomsnittliga genomström- ningstiden minskat och lagföringsandelen ökat. Det är angeläget att den positiva utveck- lingen fortsätter.

Häktesverksamhet

Resultat

Kriminalvården har under de senaste åren haft en ökande beläggning. Ökningen belastar såväl häktes- som anstaltsorganisationen. Under 2004 var medelbeläggningen i häkte 1 947, vil- ket är en ökning med 10 % jämfört med 2003. Antalet intagna i häkte med verkställbar dom, s.k. verkställighetsfall, var i genomsnitt 465 en ökning med 28 % jämfört med 2003.

På samma sätt som föregående år har det höga platsutnyttjandet på de slutna anstalterna bidragit till att det har varit svårt att placera ut verkställighetsfallen från häkte till anstalt. Antalet tillgängliga häktesplatser har under året uppgått till i genomsnitt 1 931. Av dessa var ett antal tillfälliga häktesplatser som fått inrättas för att klara av beläggningssituationen.

Vid utgången av 2004 var ca 290 tillfälliga häktesplatser i bruk, huvuddelen av dessa plat- ser var belägna i arrestlokaler som lånats från polisen.

Vid 18 av landets 30 häkten finns särskilda uppsökare vars verksamhet tillkommit inom ramen för regeringens särskilda narkotika- handlingsplan. Dessa uppsökare har haft stor betydelse för möjligheterna att under häktesti- den inleda ett motivations- och behandlingsar- bete för klienter med missbruksproblem. Un- der åren 2002–2004 har kontakt tagits och motivationshöjande samtal hållits med ca 5 500 häktesklienter. Programverksamhet be- drivs i häkte med motivationsprogram särskilt anpassade för häktestiden. Vid flera enheter bereds de intagna möjlighet till information från olika behandlingshem och andra organi- sationen. Vidare har vaccinationsprogram mot hepatit, utvecklade tillsammans med smitt-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

skyddsenheter i landet, införts på ett antal häkten.

Unga häktade prioriteras för gemensam vistelse i den utsträckning det är möjligt. Vid ett häkte finns en ungdomsavdelning där verk- samheten är inriktad på studier och organise- rad samverkan med bl.a. socialtjänst och ett antal frivilligorganisationer.

Under 2004 avvek 11 klienter direkt från häkte, att jämföra med tre personer under 2003.

Analys och slutsatser

Beläggningssituationen inom kriminalvården är besvärlig. Det är främst bristen på slutna an- staltsplatser som fått återverkningar på möj- ligheten att placera ut intagna med verkställ- bara domar från häkte till anstalt.

Kriminalvården har genom om- och till- byggnad av befintliga anstalter försökt åtgärda platsbristen. Platsutbyggnaden har inte kunnat ske i en takt som motsvarat behoven vilket lett till att temporära lösningar fått tillgripas. Re- geringen ser dock positivt på kriminalvårdens arbete med att finna lösningar på platsbristen genom ett effektivare resursutnyttjande, per- manenta beredskapsplatser m.m. åtgärder som bidragit till att antalet verkställighetsfall på häkte visat på en minskning under innevarande år.

Utvecklingen under föregående år med en påtaglig ökning av antalet verkställighetsfall i häkte är dock bekymmersam och regeringen vill understryka vikten av att kriminalvården även fortsättningsvis arbetar med att säker- ställa ett effektivt utnyttjande av alla tillgäng- liga anstaltsplatser genom att följa upp att de intagna är placerade på rätt säkerhetsnivå.

Regeringen ser vidare positivt på att den sär- skilda satsningen på att bekämpa narkotika- missbruket bland kriminalvårdens klienter ge- nom sin uppsökande verksamhet på landets häkten nått ett betydande antal häktesklienter. Regeringen vill understryka vikten av att ar- betet med att bekämpa narkotikamissbruk ges fortsatt hög prioritet.

Det är också angeläget att arbetet med att särskilt uppmärksamma unga häktades situa- tion fortsätter. Ungdomsbrottsutredningen har tittat på flera olika frågor i syfte att för- bättra situationen för unga i häkte (SOU 2004:122). Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringen utgår ifrån att kriminalvården, inom ramen för översynen av säkerhetsarbetet, även uppmärksammar frågor om säkerhetsar- bete i häkte med målsättningen att vända den negativa utvecklingen under 2004 avseende di- rektavvikelser från häkte.

Kvalitetsarbete

Polisen

Resultat

Ett av målen för verksamhetsgrenen Utred- ning och lagföring är att kvaliteten skall höjas på brottsutredningsverksamheten.

Polisen arbetar med ett omfattande kvali- tets- och utvecklingsarbete. Under 2004 har olika satsningar gjorts för att höja kvaliteten i processen Utredning och lagföring. Rikspolis- styrelsen har bl.a. under 2004 genomfört pro- jektet Polisens nationella utredningskoncept – PNU – som syftar till att varaktigt effektivi- sera utredningsverksamheten lokalt och där- med öka lagföringen.

Polismyndigheterna har ställt sig bakom de förslag som lämnats och påbörjat utvecklings- arbetet i enlighet med konceptet.

De flesta polismyndigheterna har vidtagit kompetenshöjande åtgärder för att förbättra de initiala utredningsåtgärderna. Några exem- pel på detta är förbättrad ledning och fler brottsplatsundersökningar. Stor vikt har även lagts på att utveckla förundersökningsled- ningen. Det har bl.a. skett genom samverkan med åklagare samt utveckling av organisation och arbetsmetoder.

För att höja kvaliteten på redovisade förun- dersökningar har en del polismyndigheter ge- nomfört kvalitetskontroller tillsammans med åklagarmyndigheten.

Analys och slutsatser

Kvalitetsmålet är uppnått eftersom verksamhe- ten har förbättrats men ännu återstår mycket arbete innan kvaliteten på utredningsverksam- heten är fullgod. Regeringen anser därför att det är angeläget att polisen aktivt fortsätter att utveckla den brottsutredande verksamheten. Polisens kvalitetsarbete har en avgörande be- tydelse för att det på sikt skall vara möjligt att kraftigt öka personuppklaringen av brott.

Åklagarorganisationen

Resultat

Ett av åklagarorganisationens mål för verk- samheten inom Utredning och lagföring var under 2004 att kvaliteten på brottsutred- ningsverksamheten och processföringen skall höjas. Under året har en rad utveck- lingsåtgärder vidtagits i syfte att uppfylla dessa mål.

Det största enskilda utvecklingsprojektet som bedrivits under 2004 var arbetet med in- rättandet av den nya organisationen, som bl.a. har till syfte att öka kvaliteten i åklagarverk- samheten. Åklagarorganisationens utveck- lingsresurser har därför till största delen kon- centrerats på uppbyggnaden av den nya orga- nisationen.

Av de övriga åtgärder som vidtagits bör framhållas att Riksåklagaren under 2004 anordnat rättsliga specialistseminarier för att inom vissa rättsområden analysera åklagarnas handläggning, diskutera rättstillämpning och rättsutveckling samt utbyta operativa erfaren- heter. En grundtanke är att med hjälp av de specialistkunskaper som finns inom respektive område ta ett samlat grepp om brottsbekämp- ningen med fokus på en höjd lagföring och kvalitet i åklagarverksamheten.

Under 2004 har även resultaten av två pro- jekt presenterats. I juli 2003 tillsatte Riksåkla- garen en arbetsgrupp med uppdraget att göra en bred analys beträffande kvaliteten i de olika leden i brottmålsprocessen. I arbetsgruppen ingick representanter för polisen, åklagarvä- sendet, domstolarna, advokatkåren och rätts- vetenskapen. Gruppen lämnade sina förslag i en rapport i oktober 2004 med titeln ”Hållbara domslut – en förtroendefråga för rättsväsen- det”.

Under 2003 initierade Riksåklagaren en ve- tenskaplig studie av åklagarens arbete i rätten med avseende på områdena strategisk pro- cessföring och retorik. Ett preliminärt resultat av studien redovisades 2004. Resultatet skall ligga till grund för såväl fortsatta utbildnings- satsningar som metodutveckling för att öka kvaliteten i processföringen.

Riksåklagaren upprättar varje år en rättsut- vecklingsplan över de frågor som bedöms ha betydelse för rättsutvecklingen och enhetlig- heten i rättstillämpningen inom det straffrätts- liga området. Riksåklagarens avsikt är att

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

främst rikta in sig på rättsliga frågor som har stor betydelse för det operativa åklagararbetet. Under 2004 överklagade riksåklagaren 20 mål till Högsta domstolen och var dessutom mot- part i ett stort antal mål. Dessa har bl.a. avsett brottet grov fridskränkning, synen på trafik- brott som begåtts under alkoholpåverkan, ekobrott och uppsåtsbegreppet.

Analys och slutsatser

Åklagarorganisationens kvalitetsarbete är rela- tivt omfattande och åtgärderna utgör led i en långsiktig strategi. Även under 2004 har åkla- garorganisationen gjort ändamålsenliga priori- teringar i kvalitetsarbetet. Det är positivt att riksåklagarens strategi i dessa frågor är tydligt angiven. Den organisationsförändring som har genomförts har skapat goda förutsättningar för ytterligare kvalitetsutveckling.

Det är angeläget att följa upp och bedöma vilka konkreta resultatförbättringar som det fortsatta kvalitetsarbetet leder till. För att kunna genomföra en sådan uppföljning behö- ver Åklagarmyndigheten fortsätta arbetet med att ta fram bestämda kvalitetsmått för olika delar av åklagarverksamheten.

Ekobrottsmyndigheten

Resultat

Ekobrottsmyndigheten har under 2004 vidta- git flera åtgärder för att säkerställa kvaliteten i verksamheten.

I avsnitt 3.5.1 Brottsförebyggande arbete har redovisats sådana åtgärder som är av mer övergripande karaktär. Ekobrottsmyndigheten vidtog under 2004 också ett flertal mer speci- fika åtgärder för att höja kvaliteten i brottsut- redningar och processföring.

Under 2004 infördes bättre rutiner för uppföljning. Resultaten redovisas på kammar- nivå och följs upp varje månad med avdelningscheferna som i sin tur har kontinu- erlig ärendeuppföljning genom regelbundna möten med respektive kammarchef. Större brottsutredningar utvärderas av utrednings- gruppen gemensamt, vilket bidrar till att de erfarenheter som vunnits vid utredningarna bättre kan tas till vara i kommande utred- ningar.

Ekobrottsmyndigheten har under 2004 an- ordnat en seminarieserie som bl.a. syftat till att

Myndigheterna inom rättsväsendet samver- kar också inom ramen för rättsväsendets in- formationsförsörjning (RIF-rådet) för att skapa förutsättningar för en gemensam pro- cess av informationsutbyte genom hela rätts- kedjan.

I det utvecklingsarbete som bedrivs vid Rikspolisstyrelsen deltar i regel övriga rätts- vårdande myndigheter bl.a. i utvecklingspro- jektens referens- och styrgrupper.

Polisens samverkan med Kriminalvårdssty- relsen har under året kommit att intensifieras med anledning av de rymningar som skett un- der 2004. Dessa händelser har bidragit till ett utökat underrättelsearbete.

Vad gäller Säkerhetspolisen så har det vid årsskiftet 2004/05 inrättats ett samverkansråd för terrorismbekämpning för att effektivare kunna samordna, kartlägga och bekämpa ter- rorismen. I samverkansrådet ingår, utöver re- presentanter från Säkerhetspolisen, försvarets underrättelsetjänst och forskningsenheter, den övriga polisen och Krisberedskapsmyndighe- ten. Rådets uppgift är att ta fram en gemensam hotbild, kartlägga och analysera ansvarsområ- den och ta fram en nationell strategisk plan för terrorismbekämpning.

Ytterligare exempel på samverkan inom rättsväsendet är det regeringsuppdrag som Rikspolisstyrelsen och Tullverket fått under 2005 och som syftar till att myndigheterna skall intensifiera åtgärderna mot alkoholrelate- rad brottslighet.

Regeringen anser att det är viktigt att in- formationsutbytet mellan de brottsbekämpan- de myndigheterna kan ske rationellt. Därför uppdrog regeringen i regleringsbrevet för 2004 åt de brottsbekämpande myndigheterna att dels redogöra för deras syn på vilka eventuella hinder som finns för ett rationellt informa- tionsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna, dels lämna förslag på hur in- formationsutbytet kan förbättras. Redovis- ningen bereds för närvarande inom Regerings- kansliet.

Den nära samverkan mellan polis- och åkla- garväsendena är särskilt angelägen – och har under året ytterligare utvecklats – beträffande den grova organiserade brottsligheten. Här bör även framhållas det samarbete som vissa åklagarkammare och polismyndigheter har på våldsbrottslighetens område inom ramen för s.k. familjevåldsenheter. Erfarenheter visar att

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

ett sådant sätt att organisera verksamheten kan leda till en högre lagföringsandel. Dessa sam- arbetsformer kommer att utvecklas även fort- sättningsvis.

Även i fråga om bekämpning av t.ex. mängdbrott finns ett väl utvecklat samarbete mellan polis och åklagare. Som ett led i effekti- viseringsarbetet av mängdbrottsutredningarna har regeringen i regleringsbreven för Rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen och Åklagarmyn- digheten för budgetåret 2005 ställt upp ett krav på återapportering av de åtgärder som myndigheterna tillsammans vidtagit i syfte att vidareutveckla och effektivisera samarbetet mellan polis och åklagare.

Såväl polisorganisationen som Åklagarmyn- digheten bedriver ett omfattande samarbete med de myndigheter och organisationer i samhället som deltar i brottsbekämpningen.

Ekobrottsmyndigheten bedriver ett samar- bete med de myndigheter och organisationer i samhället som kommer i kontakt med ekono- misk brottslighet. Samverkan med övriga åkla- gar- och polisväsendet är väl utvecklat. Eko- brottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten har ett gemensamt samordningsansvar för den verksamhet som rör ekonomisk brottslighet i de län där Ekobrottsmyndigheten inte verkar. Ekobrottsmyndigheten har som ett led i detta samordningsansvar under 2004 bl.a. gjort flera utbildningsinsatser. Det kan nämnas att Eko- brottsmyndigheten arrangerat en tvådagars konferens för åklagare, poliser och andra an- ställda som arbetar med ekomål i andra myn- digheter. Ekobrottsmyndigheten arrangerade också ”Ekobrottsdagen” tillsammans med In- stitutet för vidareutbildning av jurister, sam- hällsvetare och ekonomer (VJS) för närmare 300 deltagare, som åklagare, poliser, skatte- brottsutredare, revisorer, domare, advokater och andra som arbetar med ekobrottsfrågor.

Inom ramen för samverkan med polisen har ytterligare utveckling skett i kampen mot den organiserade brottsligheten. Vidare har Eko- brottsmyndigheten haft ett nära samarbete skattebrottsenheterna, konkursförvaltarna och revisorsorganisationerna under året.

I Ekorådet bedrivs samverkan på ett insti- tutionaliserat sätt. Motsvarande samverkan bedrivs regionalt inom de samverkansorgan som inom respektive län utför de uppgifter som Ekorådet gör på central nivå.

arbete kring narkotika har också ägt rum inom ramen för det nordiska polis- och tullsamar- betet och bilateralt med andra länder. Vidare har Rikskriminalpolisen deltagit i en expert- grupp som inrättats av Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet för bekämpning av människosmuggling och män- niskohandel; flera projekt för operativt samar- bete har inletts och Sverige ansvarar för en kartläggning av kännedom om och förekomst av handel med barn inom området. Av redo- visningen framgår också att Rikskriminalpoli- sen har lett en grupp som syftar till att för- bättra, förstärka och utveckla det internatio- nella polissamarbetet såvitt avser bekämpning av barnpornografibrott. Slutligen redogörs för att miljöbrottsroteln varit aktiv i ett interna- tionellt projekt inom Europeiska unionen som syftar till att kartlägga illegal avfallsexport från unionen till tredje land.

Analys och slutsatser

Som framgår av budgetpropositionen för 2005 följer regeringen med stort intresse utveck- lingen när det gäller de internationella aspek- terna av utredningsverksamheten och dess på- verkan på lagföringen. Detsamma gäller hur de inom Europeiska unionen för ändamålet be- slutade samverkansformerna, såsom Europol, Eurojust och Schengen, utnyttjas i såväl den centrala som lokala utredningsverksamheten.

Av Rikspolisstyrelsens återrapportering drar regeringen slutsatsen att samarbetet med andra länders brottsbekämpande myndigheter fun- gerar väl och är under kontinuerlig utveckling såvitt avser främst Rikskriminalpolisen och re- gionalt i ett mindre antal län. Vidare kan utlä- sas att det internationella samarbetet funnit fungerande former inom ramen för Aktions- gruppen mot organiserad brottslighet i Öster- sjöområdet och i viss relativt begränsad ut- sträckning när det gäller Europol. Regeringen är emellertid också angelägen om redovis- ningar som visar hur den internationella ut- redningsverksamheten utvecklats även vid övriga polismyndigheter i landet.

Det är väsentligt för effektivt underrättelse- arbete att Europols informationsregister till- förs kriminalunderrättelse-, misstanke- och belastningsuppgifter i enlighet med de skyl- digheter som åläggs polisen i Europolkonven- tionen. Genomförandet av den svenska under- rättelsemodellen och utvecklandet av den

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

europeiska underrättelsemodellen ställer yt- terligare krav på polismyndigheterna när det gäller gemensam och harmoniserad underrät- telseinformation.

Återrapporteringen såvitt avser internatio- nella aspekter av utredning och lagföring med- ger emellertid ingen närmare analys från re- geringens sida av dagsläget för landet som hel- het. Som framgår av budgetpropositionen för 2005 drog regeringen för ett år sedan slutsat- sen att det finns behov av att i särskild ordning se över hur de internationella aspekterna av den utredande verksamheten tas till vara och vilka eventuella åtgärder som bör vidtas för detta ändamål. Regeringen har därför i regler- ingsbrevet för budgetåret 2005 avseende Riks- polisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen uppdragit åt Rikspolissty- relsen att redovisa en nationell sammanhållen modell med lämpliga åtgärder och metoder för integrering av det internationella polissamar- betet med den nationella brottsbekämpande verksamheten.

Rikspolisstyrelsen har i september 2005 re- dovisat uppdraget (dnr Ju2005/7395/PO) och i redovisningen framhållit att styrelsen kom- mer att vidta en rad åtgärder för att etablera ett helt integrerat förhållningssätt till de interna- tionella delarna av polisverksamheten. Rikspo- lisstyrelsen har vidare i redovisningen av det uppdrag som omnämns under avsnitt 3.4.3 Verksamhetsområde 2 Utredning och lagfö- ring framhållit följande. Polishögskolan kom- mer under hösten 2005 i samverkan med po- lisutbildningarna i Umeå och Växjö att lägga fram en plan för 2006 med internationella brottsbekämpande komponenter i utbild- ningen. I planen kommer vidare lämnas förslag till kompetensutvecklingsprojekt med några polismyndigheter.

Regeringen kommer att följa den fortsatta utvecklingen inom polisväsendet när det gäller såväl kunskaps- och kompetenshöjande åtgär- der som genomförande, såvitt avser integre- ring av internationellt polissamarbete med na- tionell brottsbekämpande verksamhet.

Åklagarorganisationen

Resultat

Åklagarmyndigheten arbetar aktivt för att uppnå en effektiv lagföring av den internatio-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

domstolar för att förbättra balanssituationen och förkorta genomströmningstiderna, bl.a. genom särskilt insatta resurser och genom förändrade arbetsformer. En fråga som i detta sammanhang uppkommer är om resurserna är rätt fördelade inom domstolsväsendet. Dom- stolsverket har dock inte funnit något påvis- bart samband mellan balansernas storlek och resurstillgången och dragit den slutsatsen att stora balanser generellt sett inte är en följd av bristande resurser.

Regeringen utgår från att variationerna i re- sultaten som föreligger mellan domstolarna också fortsättningsvis följs upp och att lämp- liga åtgärder vidtas.

Hyres- och arrendenämnderna

Hyres- och arrendenämnderna prövar som första instans hyres-, arrende- och bostads- rättstvister. Nämnderna bedriver också upplysnings- och medlingsverksamhet, vilket medför att tvister ofta kan lösas innan de blir ärenden i nämnden. Nämnderna har också i uppgift att vara skiljenämnd.

Rättshjälpsmyndigheten

Rättshjälpsmyndigheten prövar frågor om rättshjälp i angelägenheter utom rätta. Vissa beslut kan överklagas till Rättshjälpsnämnden.

Tabell 3.3 Tingsrätternas, hovrätternas, länsrätternas och kammarrätternas måluppfyllelse

Källa: Domstolsverket

Domstolsslag/	Medianålder avgjorda				Total balans1		Andel balanserade mål äldre än			Andel balanserade mål äldre än
målkategori		mål (månader)						6 månader2			12 månader2
	Mål	Resultat	Resultat	Mål	Resultat	Resultat	Mål	Resultat	Resultat	Mål	Resultat	Resultat
		2004	2003		2004	2003		2004	2003		2004	2003
Tingsrätter
FT-mål 3	2,0		2,3	25%	34%	36%	15%	24%	27%	5%	10%	10%
Övriga tvistemål exkl.
familjemål	4,0		4,6	65%	74%	68%	45%	51%	54%	25%	29%	31%
Brottmål exkl. nota-
riemål	2,0		2,3	35%	40%	36%	30%	35%	35%	15%	16%	17%
Hovrätter
Tvistemål	5,0		-	70%	60%	65%	45%	50%	51%	20%	20%	23%
Brottmål	3,0		-	40%	42%	42%	20%	36%	32%	10%	7%	8%

Länsrätter
Skattemål	6,0	8	7,1	65%	76%	72%	45%	58%	64%	25%	25%	25%
Socialförsäkringsmål	5,0	6,3	6,9	55%	82%	64%	20%	40%	40%	5%	10%	9%
Övriga mål	-	-	-	25%	24%	21%	25%	23%	21%	5%	6%	6%

Kammarrätter
Dispensfrågan i mål
där prövningstill-
stånd krävs	3,0	2,4	3,0	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Skattemål	6,0	15,6	17,0	125%	122%	125%	60%	71%	71%	40%	39%	42%
Socialförsäkringsmål	4,0	6,9	7,3	55%	71%	72%	35%	47%	49%	15%	15%	16%
Övriga mål	-	-	-	40%	39%	42%	40%	41%	36%	25%	21%	12%

1Antal balanserade mål per målkategori vid 2004 års utgång/genomsnittligt antal inkomna mål inom målkategorin under de senaste tre åren.

2Antal balanserade mål inom målkategorin vid 2004 års utgång som är äldre än sex respektive tolv månader/totalt antal balanserade mål inom målkategorin vid 2004 års utgång.

3Tvistemål som handläggs i förenklad form.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Tabell 3.4 Högsta domstolens och Regeringsrättens måluppfyllelse

Källa: Domstolsverket

	Medianålder avgjorda mål (mån.)			Antal balanserade mål äldre än 6 mån.			Antal balanserade mål äldre än 12 mån
	Mål	Resultat	Resultat	Mål	Resultat	Resultat	Mål	Resultat	Resultat
	2004	2004	2003	2004	2004	2003	2004	2004	2003
Högsta domstolen1
Dispensfrågan	1,5	1,2	1,5	50–100	142	96	10	26	17
Tvistemål	2,5	2,4	2,5	75	77	78	40	34	40
Brottmål	1,0	1,0	1,0	50	44	57	25	16	25
Övriga mål	1,5	1,3	1,5	150	281	183	80	102	83

Regeringsrätten
Dispensfrågan	6,0	8,8	7,9	3 500	3 180	2 097	2 000	1 333	1 066
Skattemål	10,0	12	10,4	1 500	1 047	1 634	900	448	892
Övriga mål	6,0	5,3	5,8	1 000	1 152	1 111	500	545	581

1 Högsta domstolen: Uppgift om medianåldern för tvistemål, brottmål och övriga mål gäller tiden fram till dispensfrågans avgörande. Uppgifterna om antal balanserade mål gäller samtliga mål.

Inkomna, avgjorda och balanserade mål

Under 2004 har antalet inkommande mål till domstolarna ökat kraftigt och den ökade mål- tillströmningen kvarstår.

Tingsrätterna

Resultat

Antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål uppgick till ca 138 200, 133 600 respektive 65 800 mål.

Under året ökade antalet inkomna mål med drygt 4 000, eller 3 %, i förhållande till 2003. Antalet Brottmål och Övriga tvistemål ökade mest. Förändringen av antalet inkomna mål vari- erade stort mellan tingsrätterna. Antalet avgjorda mål ökade med knappt 650 under året. Antalet avgjorda FT-mål och notariemål ökade mest. Balanserna ökade under året med drygt 4 600 mål. Antalet balanserade Brottmål exklusive notariemål ökade mest.

Antalet inkomna mål till miljödomstolarna minskade något och uppgick 2004 till drygt 1 500 stycken. Antalet avgjorda miljömål mins- kade jämfört med 2003 men var ändå högre än antalet inkomna mål. Balanserna för miljömål minskade därför något under 2004. Situationen vid miljödomstolarna är dock fortfarande oro- ande. Balansens storlek är i princip lika stor som antalet inkomna mål under ett år.

Antalet inkomna ärenden till tingsrätterna ökade 2004 med 4,5 % i förhållande till 2003 och uppgick till ca 959 000. Det är främst utsök- ningsärenden, skuldsaneringsärenden och ären- den till inskrivningsmyndigheterna som ökat.

Antalet konkursärenden minskade med drygt 8 % under 2004 vilket är ett tydligt trendbrott gentemot de senaste årens utveckling.

Analys och slutsatser

De totala balanserna för Brottmål exklusive no- tariemål och Övriga tvistemål exklusive familje- mål har ökat jämfört med föregående år. Tings- rätterna gemensamt har 2004 inte uppnått något av de nio verksamhetsmål som avser balanserade mål. I förhållande till 2003 har resultatet förbätt- rats för fem och försämrats för två verksam- hetsmål. Resultatet är oförändrat för två verk- samhetsmål. Andelen tingsrätter som klarar verksamhetsmålen avseende balanserade mål har minskat för fem av nio verksamhetsmål. Resul- taten varierar stort mellan de enskilda tingsrät- terna och vid vissa tingsrätter ligger resultaten långt ifrån målen.

Regeringen gör sammantaget bedömningen att verksamhetsresultatet avseende balanserade mål får anses godtagbart. Den försämrade ba- lanssituationen vid tingsrätterna väcker dock oro inför kommande år. Regeringen förutsätter att lämpliga åtgärder för att möta balanssituationen vidtas.

Hovrätterna

Resultat

Antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål uppgick till ca 23 300, 23 300 respektive 7 100 mål. Antalet inkomna mål har ökat något. Ök- ningen av inkomna mål hänför sig i huvudsak till Brottmål och Övriga mål. Den totala balansen var oförändrad i förhållande till föregående år.

Antalet inkomna mål till Miljööverdomstolen har endast ökat marginellt i förhållande till före- gående år och uppgick 2004 till knappt 470 mål. Antalet avgjorda mål minskade under året och uppgick till drygt 450. Antalet avgjorda mål un- dersteg antalet inkomna mål, vilket lett till att den totala balansen ökat något.

Analys och slutsatser

Den totala balansen för Tvistemål har förbättrats jämfört med 2003 medan den totala balansen för Brottmål har försämrats något jämfört med fö- regående år. Fyra hovrätter klarar regeringens verksamhetsmål för total balans för Tvistemål.

År 2004 har hovrätterna gemensamt klarat tre av regeringens sex uppställda verksamhetsmål för balanser. Under 2004 har fyra av verksam- hetsmålen förbättrats jämfört med 2003.

Sammantaget gör regeringen bedömningen att verksamhetsresultatet såvitt avser verksamhets- målen för balanserade mål måste anses godtag- bart.

Högsta domstolen

Resultat

Antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål uppgick till ca 5 300, 5 200 respektive 1 200 mål. Antalet inkomna mål ökade med drygt 5 %. Antalet avgjorda mål ökade med 250 under året. Trots ökningen av antalet avgjorda mål ökade den totala balansen med ca 100 mål. Av antalet balanserade mål var 12 % äldre än 12 månader. Domstolen har liksom föregående år haft ambi- tionen att öka antalet dispenserade mål.

Analys och slutsatser

Högsta domstolen har fastställt verksamhets- målen för målbalansernas åldersfördelning. För 2004 har domstolen i vissa fall mildrat dessa nå- got. Domstolen uppnådde tre av åtta verksam- hetsmål avseende målbalansernas åldersför- delning. Den totala målbalansen har ökat under 2004. Högsta domstolens totala målbalans mot- svarar drygt 20 % av antalet inkomna mål under ett år. Denna procentandel är betydligt lägre än genomsnittet för domstolarna. Högsta domsto- len har länge haft ambitionen att minska antalet mål. Domstolen har lyckats i denna ambition särskilt när det gäller de äldre målen. Högsta domstolen har också genom olika åtgärder efter- strävat att öka antalet dispenserade mål. Dessa åtgärder resulterade i att antalet balanserade mål

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

med beviljad dispens ökade kraftigt mellan 2002 och 2003. Vid utgången av 2004 fanns 111 så- dana mål i balans, vilket innebär en liten minsk- ning jämfört med föregående årsskifte, men ändå betydligt fler än vid utgången av 2002.

Den försämrade balanssituationen har skett från en förhållandevis låg nivå och kan också ses som ett resultat av Högsta domstolens strävan att öka antalet dispenserade mål. Regeringen an- ser att verksamhetsresultatet sammantaget måste anses tillfredsställande.

Länsrätterna

Resultat

Antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål uppgick till ca 104 500, 97 900 respektive 41 600 mål.

Antalet inkomna mål ökade under året med ca 10 500, eller 11 %, jämfört med 2003. Trenden med en kraftig ökning av antalet inkomna mål till länsrätterna har pågått sedan 2002. Under pe- rioden 2002 till 2004 har måltillströmningen ökat med sammanlagt 16 %. Variationen av an- talet inkomna mål är fortsatt stor mellan de en- skilda domstolarna och det varierar mellan läns- rätterna vilka måltyper som ökar mest. Under 2004 var antalet inkomna Skattemål i princip oförändrat i förhållande till föregående år. Anta- let inkomna Socialförsäkringsmål har fortsatt att öka, vilket delvis kan förklaras av förändringarna i beviskravet i arbetsskadelagstiftningen. Grup- pen Övriga mål har också fortsatt att öka. Denna ökning kan förklaras av den ändring i social- tjänstlagen som trädde i kraft den 1 januari 2002, som medförde ökade möjligheter till överpröv- ning, och det faktum att antalet biståndstagare ökat. En annan målgrupp inom gruppen Övriga mål som ökat är mål enligt lagen om offentlig upphandling. Dessa mål utgör 20 % av målök- ningen i gruppen Övriga mål.

Antalet avgjorda mål har ökat med ca 6 000 mål under året. Mest ökade mål enligt social- tjänstlagen inom gruppen Övriga mål.

Även om antalet avgjorda mål i länsrätterna ökade under 2004 så ökade målbalanserna med ca 6 700 mål. Balanserna ökade främst vad avser Socialförsäkringsmål och, såvitt avser Övriga mål, mål enligt socialtjänstlagen. Andelen balan- serade mål i förhållande till antalet inkomna mål uppgick till ca 40 % under 2004.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Analys och slutsatser

För Skattemålen har länsrätternas resultat vad gäller andelen balanserade mål äldre än sex må- nader förbättrats. Den totala balansen av Skat- temål i förhållande till inkomna mål har dock ökat. Gemensamt uppnår länsrätterna verksam- hetsmålet andel balanserade Skattemål äldre än tolv månader.

När det gäller Socialförsäkringsmålen har an- talet inkomna mål liksom antalet balanserade mål ökat de senaste åren. Länsrätterna uppnår inte något av de tre verksamhetsmålen för balanse- rade Socialförsäkringsmål. Resultatet har för- sämrats för verksamhetsmålen total balans och andel balanserade mål äldre än tolv månader. Re- sultatet för verksamhetsmålet andel balanserade mål äldre än sex månader är detsamma som för 2003.

Såvitt gäller gruppen Övriga mål klarar läns- rätterna verksamhetsmålen för total balans och för andelen mål äldre än sex månader. Resultatet för andelen Övriga mål äldre än tolv månader är oförändrat i förhållande till föregående år.

Regeringen gör sammantaget bedömningen att verksamhetsresultatet avseende balanserade mål får anses godtagbart. De kraftigt ökade balanserna vid länsrätterna väcker dock oro inför kommande år. Regeringen förutsätter att lämp- liga åtgärder för att möta balanssituationen vid- tas.

Kammarrätterna

Resultat

Antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål uppgick till ca 23 400, 24 100 respektive 15 800. Antalet inkomna mål under året ökade med ca 200, eller 1 %, jämfört med 2003. Främst är det antalet Socialförsäkringsmål samt inom gruppen Övriga mål antalet mål enligt socialtjänstlagen och LVU/LVM-mål som ökat. Antalet avgjorda mål ökade med drygt 200. Antalet avgjorda Soci- alförsäkringsmål och Övriga mål har ökat. An- talet avgjorda Skattemål har däremot minskat vilket torde vara en effekt av att kammarrätterna fortsätter att avgöra äldre skattemål. Äldre skat- temål tillhör de mål som i kammarrätterna är allra mest arbetskrävande. Stora resurser åtgår för att avgöra dessa mål vilket i sin tur ger mins- kade resurser att avgöra andra mål.

Antalet balanserade mål fortsätter att minska. Under 2004 var minskningen ca 700 mål eller

4,5 %. Den samlade målbalansen har minskat för varje år sedan 1998. För att möjliggöra för kam- marrätterna att minska sina målbalanser har Domstolsverket under perioden 1998 – 2003 skjutit till resurser trots att antalet inkomna mål minskat under perioden. Några extra resurser har dock inte skjutits till under 2004.

Andelen balanserade mål i förhållande till an- talet inkomna mål har minskat från ca 72 % 2003 till 68 % under 2004.

Analys och slutsatser

I förhållande till 2003 års resultat för Skattemå- len har det under året skett en förbättring vad avser samtliga verksamhetsmål. Kammarrätterna gemensamt har nått målet både för den totala balansen av Skattemål och balanserade Skattemål äldre än tolv månader. Resultaten för Socialför- säkringsmål har förbättrats vad gäller samtliga verksamhetsmål. Kammarrätterna har nu gemen- samt nått målet vad gäller balanserade Socialför- säkringsmål äldre än tolv månader. För gruppen Övriga mål klarar kammarrätterna gemensamt den totala balansen och balanserade mål äldre än tolv månader. Målet för andelen mål äldre än sex månader är mycket nära att uppnås.

År 2004 har kammarrätterna klarat fem av re- geringens nio uppställda verksamhetsmål för balanser. Motsvarande måluppfyllelse för 2003 var tre av nio uppnådda verksamhetsmål.

Det är positivt är antalet balanserade mål fort- sätter att minska och att resultatet för balanserna avseende Skattemål har förbättrats. Arbetssitua- tionen vid kammarrätterna är dock fortfarande bekymmersam. Regeringen förutsätter att arbe- tet med att förbättra balanssituationen fortsätter.

Regeringsrätten

Resultat

Antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål uppgick till ca 7 700, 7 900 respektive 6 000 mål. Under 2004 ökade antalet inkomna mål med drygt 600, eller 9 %, jämfört med 2003. Främst ökade antalet Socialförsäkringsmål och inom gruppen Övriga mål antalet körkortsmål och antalet mål enligt socialtjänstlagen. Antalet in- kommande Skattemål minskade. Antalet av- gjorda mål ökade med drygt 800 mål. Antalet avgjorda Skattemål och antalet avgjorda mål inom gruppen Övriga mål ökade mest. Däremot minskade antalet avgjorda Socialförsäkringsmål.

Den totala målbalansen minskade med ca 200 mål under året. Målbalansen är ungefär 80 % av ett års målinflöde till domstolen. Av antalet balanserade mål är 25 % äldre än 12 månader.

Analys och slutsatser

Regeringsrätten har fastställt verksamhetsmålen för målbalansernas åldersstruktur. Domstolen har nått fyra av sex verksamhetsmål avseende målbalanserna. Trots senare års balansförbättring är målbalansen fortfarande för stor. Andelen balanserade Skattemål äldre än sex och äldre än tolv månader har minskat jämfört med 2003. Re- geringsrätten har även minskat balanserna i gruppen Övriga mål äldre än tolv månader. Där- emot har det totala antalet Övriga mål i balans liksom antalet Övriga mål äldre än sex månader ökat. Domstolen har prövat vissa effektivitets- höjande åtgärder för att förbättra arbetsläget och kommer att vidta ytterligare åtgärder för att ef- fektivisera målens handläggning och att utveckla arbetsmetoderna.

Sammantaget får verksamhetsresultatet anses godtagbart men regeringen förutsätter att arbe- tet med att förbättra balanssituationen fortsätter.

Hyres- och arrendenämnderna

Resultat

Antalet inkomna, avgjorda och balanserade ärenden uppgick till ca 30 600, 29 900 respektive 7 500. Antalet inkommande ärenden ökade med drygt 700 medan antalet avgjorda ärenden i prin- cip var oförändrat i förhållande till föregående år. Detta innebär att balanserna ökade med knappt 700 ärenden. Närmare två tredjedelar av balansökningen härrör från Hyresnämnden i Stockholm, där den hårt pressade bostadsmark- naden i Stockholm har lett till att antalet ärenden ökat kraftigt under en längre tid och nått sin högsta nivå under 2004. Under perioden 1997– 2004 har antalet inkomna ärenden i Stockholm ökat med 56,5 %.

Analys och slutsatser

Även om antalet balanserade ärenden ökat något under 2004 anser regeringen att målet för Hyres- och arrendenämnderna att handläggningen skall vara rättssäker och effektiv uppfyllts på ett till- fredsställande sätt.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Rättshjälpsmyndigheten

Resultat

Antalet ansökningar hos Rättshjälpsmyndig- heten var ca 2 000 vilket är i princip oförändrat i förhållande till 2003.

Balansen beträffande ansökningar om rätts- hjälp uppgick vid utgången av 2004 till 40 ären- den, varav 38 var föremål för komplettering.

Analys och slutsatser

Målet för Rättshjälpsmyndigheten att handlägg- ningen skall vara rättssäker och effektiv måste anses väl uppfyllt.

Genomströmningstider, överklaganden m.m.

Tingsrätterna

Resultat

Uppgift om gemensam medianomloppstid på totalnivå saknas för tingsrätterna på grund av övergång till ett nytt statistiksystem. År 2004 klarade 23 tingsrätter målet för avgjorda Brott- mål exklusive notariemål, 30 tingsrätter målet för avgjorda Övriga tvistemål exklusive familjemål och 26 tingsrätter målet för avgjorda FT-mål.

Andelen Tvistemål som överklagas till hovrätt uppgår till drygt 6 %. Motsvarande siffra för Brottmålen är 15 %. Andelen mål som överkla- gats är i stort sätt oförändrad jämfört med före- gående år. Ändringsfrekvensen i hovrätterna för överklagade tvistemål har ökat med 2 % och uppgår till 24 %. För Brottmålen är motsvarande andel 32,5 %, vilket är en ökning med 1,5 % jämfört med föregående år.

Analys och slutsatser

Av samtliga tingsrätter uppnår 44 % verksam- hetsmålet för medianålder för Övriga tvistemål exklusive familjemål vilket är en ökning jämfört med 2003. Andelen tingsrätter som klarar verk- samhetsmålen för medianåldern för FT-mål och Brottmål exklusive notariemål uppgår till 38 re- spektive 34 %. Detta är en minskning i förhål- lande till föregående år. Förändringen i andelen mål som överklagas till hovrätt och ändrings- frekvensen i hovrätterna jämfört med föregående år är marginella. Resultaten varierar stort mellan de enskilda tingsrätterna.

Regeringens bedömning är att tingsrätternas sammantagna resultat får anses godtagbart.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Hovrätterna

Resultat

Uppgift om gemensam medianomloppstid på totalnivå saknas för hovrätterna på grund av övergång till ett nytt statistiksystem. Resultatet för medianålder för Brottmål har förbättrats för fyra hovrätter och två hovrätter klarar detta mål. Endast en hovrätt klarar målet för medianålder för Tvistemål.

Andelen Tvistemål som överklagas till Högsta domstolen var 20,9 % 2004. Motsvarande andel för Brottmål var 18,2 %. Överklagandefrekven- sen har i stort sett varit oförändrad de senaste tre åren.

Analys och slutsatser

En av hovrätterna klarar verksamhetsmålet för medianålder för Tvistemål och endast två hov- rätter klarar målet för medianålder för Brottmål. Fyra hovrätter har dock förbättrat resultatet för medianomloppstid för såväl Tvistemål som Brottmål. Överklagandefrekvensen till Högsta domstolen i Tvistemål och Brottmål har varit i stort sett oförändrad sedan föregående år.

Sammantaget gör regeringen bedömningen att resultatet anses godtagbart.

Högsta domstolen

Resultat

Medianåldern för avgjorda mål har minskat jämfört med föregående år för grupperna Tvis- temål och Övriga mål, medan medianåldern är oförändrad för Brottmål. Mediantiden för att avgöra dispensfrågan har minskat från 1,5 månad till 1,2 månad. De genomsnittliga omloppstider- na för mål har ökat till 83 dagar från 77 dagar 2003.

Analys och slutsatser

Högsta domstolen har fastställt verksamhets- målen för medianålder avseende avgjorda mål. För 2004 skärpte domstolen samtliga mål avse- ende medianålder med undantag för gruppen Brottmål. För den gruppen ändrades inte målet i förhållande till 2003. Domstolen har uppnått sina verksamhetsmål när det gäller medianålder för avgjorda mål inom samtliga huvudkategorier.

Regeringen anser att verksamhetsresultatet sammantaget måste anses gott.

Länsrätterna

Resultat

År 2004 har medianåldern för avgjorda Skatte- mål ökat medan medianåldern för Socialförsäk- ringsmål har minskat. Skillnaderna i medianom- loppstid är fortfarande mycket stora mellan de olika länsrätterna. Omloppstiderna för gruppen Övriga mål har förändrats relativt lite i förhål- lande till föregående år. Inom gruppen har dock omloppstiden för mål enligt socialtjänstlagen ökat något 2004.

Av samtliga avgjorda mål i länsrätterna över- klagades 25 % till kammarrätterna. Ändringsfre- kvensen – sett till alla avgjorda mål i kammar- rätterna – sjönk något under året från 16 % till 14,8 %.

Analys och slutsatser

Länsrätterna ligger fortfarande långt från de mål avseende medianålder som regeringen satt upp. Skillnaderna i medianomloppstid är fortsatt mycket stor mellan länsrätterna. Åtta länsrätter uppnår verksamhetsmålet för Skattemål, vilket är en förbättring sedan förra året då sex länsrätter uppnådde målet. Tio länsrätter klarar målet för Socialförsäkringsmål. Motsvarande antal för 2003 var åtta länsrätter. Andelen mål som över- klagas till kammarrätt är i princip oförändrad i förhållande till 2003. Detsamma gäller ändrings- frekvensen.

Regeringen gör sammantaget bedömningen att verksamhetsresultatet får anses godtagbart men förutsätter att åtgärder vidtas för att korta handläggningstiderna.

Kammarrätterna

Resultat

Medianåldern för avgjorda Socialförsäkringsmål har sjunkit under året. Samtliga kammarrätter uppvisar en förbättring av sitt resultat avseende medianålder för Socialförsäkringsmål. Om- loppstiden för Skattemål har minskat sedan 2003 och samtliga kammarrätter utom en uppvisar förbättrade resultat för denna grupp.

Av samtliga mål som avgjordes i kammarrät- terna överklagades 32 % till Regeringsrätten. Motsvarande siffra för 2003 var 30 %. Av Skatte- målen och Socialförsäkringsmålen överklagades 32 % respektive 33,5 %. Motsvarande andel för

100

både Skattemålen och Socialförsäkringsmålen var 31 % under 2003.

Analys och slutsatser

Kammarrätterna gemensamt uppnår målet för medianomloppstid avseende Dispensfrågan i mål där prövningstillstånd krävs. I övrigt uppnår kammarrätterna gemensamt på totalnivå inte några verksamhetsmål såvitt gäller medianom- loppstid. Samtliga kammarrätter utom en har dock förbättrat resultatet avseende medianålder för Skattemål. När det gäller medianålder för So- cialförsäkringsmål har samtliga kammarrätter förbättrat resultatet. Antalet mål som överklaga- des till Regeringsrätten ökade något under 2003.

Regeringen gör sammantaget bedömningen att verksamhetsresultatet får anses godtagbart men förutsätter att åtgärder vidtas för att korta handläggningstiderna.

Regeringsrätten

Resultat

Medianomloppstiden för Skattemålen och Dis- pensfrågan i mål där prövningstillstånd krävs har ökat något jämfört med 2003. För Övriga mål har omloppstiden minskat under året.

Analys och slutsatser

Regeringsrätten har fastställt verksamhetsmålen för medianomloppstid avseende avgjorda mål. För gruppen Övriga mål har medianåldern fort- satt att minska och Regeringsrätten uppnår verk- samhetsmålet för denna grupp av mål. En för- klaring till att omloppstiden för Skattemålen och Dispensfrågan i mål där prövningstillstånd krävs har ökat något under 2004 är att domstolen har avgjort en stor del äldre mål.

Sammantaget får verksamhetsresultatet anses vara godtagbart men åtgärder behöver vidtas för att korta handläggningstiderna.

Rättshjälpsmyndigheten

Resultat

Omloppstiden beträffande beslut i fråga om rättshjälp har gått ned jämfört med 2003 och var under 2004 fyra dagar.

Antalet beslut som 2004 överklagades till Rättshjälpsnämnden uppgick till 116, vilket är en klar minskning jämfört med 2003 då 176 beslut

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

överklagades. Överklagandefrekvensen var 5,9 % och ändringsfrekvensen 16,8 %.

Analys och slutsatser

Omloppstiden har minskat. Överklagandefre- kvensen har sjunkit jämfört med 2003. Även ändringsfrekvensen har sjunkit något i förhållan- de till föregående år.

Målet för Rättshjälpsmyndigheten att hand- läggningen skall vara rättssäker och effektiv anses väl uppfyllt.

Kvalitetsarbete

Reformarbete och verksamhetsutveckling

Domstolsverket har tagit initiativ till utveckling av verksamheten i olika hänseenden och också stöttat och underlättat genomförandet av initia- tiv som tagits av enskilda domstolar. Intresset från domstolarna att bedriva förändringsarbete har under 2004 varit fortsatt högt. Domstols- verket har varit inblandad i verksamhetsutveck- lingsprojekt i tingsrätter, länsrätter, hovrätter och kammarrätter. Inriktningen av projekten har varit att öka domstolarnas förmåga att ge förut- sättningar för en hög kvalitet i domstolarnas ar- bete. I detta ligger, förutom rättssäkerhets- aspekten, ett professionellt bemötande av parter, brottsoffer och andra som besöker domstolarna samt vittnesstöd. Arbetet med att förse dom- stolarnas förhandlingslokaler med modern tek- nik för presentation av bevisning m.m. ingår också som en del av det kvalitetshöjande arbetet.

För att på bästa sätt utveckla och upprätthålla god kvalitet i verksamheten fokuseras utveck- lingsarbetet på åtta prioriterade områden. Det gäller vidareutveckling av Vera, organisation, administration, kompetensförsörjning (genera- tionsväxling), teknik i domstol, resursfördelning, information och IT-strategi samt IT-säkerhet.

Redan före ingången av 2004 påbörjades ett antal administrativa utvecklingsprojekt. Samtliga projekt syftade till att stärka den administrativa kompetensen antingen genom samverkan mellan domstolar eller genom åtgärder inom respektive domstol. För att bl.a. tydliggöra och utveckla sin roll som stödfunktion till domstolarna i arbetet med att bygga upp starka administrationer initie- rade Domstolsverket under våren 2004 ett över- gripande administrativt projekt. Projektet skall utvärderas efter två år och avslutas ett år efter det att utvärderingen har gjorts.

101

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Domstolsverket har haft regeringens uppdrag att undersöka vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra och påskynda skattemålshantering- en i länsrätterna och i kammarrätterna. Uppdra- get redovisades i en rapport i maj 2004. I rap- porten behandlas både åtgärder som domsto- larna själva kan vidta inom befintligt regelverk och förslag till författningsändringar. Rapporten, som har remissbehandlats, bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Vid chefsmötet i september 2004 diskuterades möjligheterna att starta ett regelbundet struktu- rerat kvalitetsarbete inom olika områden i dom- stolsväsendet. I början av 2005 påbörjade en grupp med företrädare för de olika domstolssla- gen ett arbete med att utforma förslag till hur ett sådant kvalitetsarbete skulle kunna bedrivas.

Domstolsverket har under 2004 fortsatt att genomföra budgetdialoger med domstolarna. Verket har muntlig överläggning med varje en- skild domstol. Ett särskilt problem när det gäller resursfördelningen mellan domstolarna är att förändringarna i måltillströmningen varierar stort mellan domstolarna. De personella re- surserna är svåra att omfördela samtidigt som fördelningen av mål mellan domstolarna styrs av forumregler. Domstolsverket har under året in- lett ett projekt med målsättningen att utarbeta och införa en ny resursfördelningsmodell för domstolarna och i december 2004 fastställdes di- rektiv för det fortsatta arbetet med resursfördel- ningsmodellen.

Analys och slutsatser

Domstolsverket har en viktig uppgift när det gäller att skapa förutsättningar för domstolarna att uppfylla domstolsväsendets del av målet för politikområdet bl.a. genom att vara en drivande och stödjande kraft i reformarbetet och genom att åstadkomma en effektiv och ändamålsenlig resursfördelning.

Det är viktigt att Domstolsverket fortsätter sitt arbete med att utveckla verksamheten och att i nära dialog med domstolarna verka för att resursfördelningen blir så effektiv och ändamåls- enlig som möjligt.

Samverkan

Resultat

Det övergripande målet med samverkan är att på olika sätt öka kvaliteten i verksamheten. Under

2004 har samverkan mellan rättsväsendets myn- digheter ägt rum inom skilda områden, både lokalt och centralt. Det är framför allt inom den s.k. rättskedjan som samverkan sker. Den avser att korta handläggningstiden i vissa typer av brottmål. Samverkan avser även teknikområdet med videokonferens och ett ökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheterna.

Sedan februari 2004 bedrivs ett samverkans- projekt i Stockholms stad mellan tingsrätten och de andra aktörerna i rättskedjan. Projektet syftar till en snabbare handläggning av s.k. vardags- brott.

Domstolsverket bedriver tillsammans med Brottsoffermyndigheten vittnesstödsverksamhet vid i stort sett samtliga tingsrätter och hovrätter.

Domstolsverket har även, tillsammans med övriga rättsväsendets myndigheter, av regeringen haft i uppdrag att utreda och redovisa på vilket sätt videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna kan utnyttjas inom re- spektive myndighets verksamhetsområde och vilka effekter ett sådant utnyttjande kan ge. Vid genomförandet av uppdraget har myndigheterna kommit överens om en fortsatt samverkan. Denna innefattar bl.a. att verka för att använd- ningen av videokonferens vid rättegångar ökar och för att videokonferensanläggningar placeras så att andra myndigheter i möjligaste mån kan utnyttja utrustningarna.

Inom området för en samordnad informa- tionsförsörjning (Rådet för rättsväsendets infor- mationsförsörjning – RIF-rådet) har arbetet fortsatt inom de områden som prioriterats av RIF-rådet i den strategiska plan för samord- ningen av utvecklingsarbetet som tagits fram för åren 2002–2007. Angränsande till samarbetet i RIF-rådet är det samarbete som fortlöpande sker vid utvecklingen av Vera.

Analys och slutsatser

För regeringen är det angeläget att samverkan mellan domstolarna och andra myndigheter vidareutvecklas för att öka kvaliteten och bidra till ett effektivare resursutnyttjande i verksam- heten. Aktuella områden är bl.a. transporter av häktade och snabbare lagföring i brottmål.

Det är angeläget att Domstolsverket fortsätter att delta i arbetet att utveckla denna samverkan. Inom ramen för denna samverkan kan det vara lämpligt att Domstolsverket undersöker förut- sättningarna för verket att ansluta sig till det ar- bete med en förbättrad resultatredovisning som

102

inletts av Rikspolisstyrelsen, jfr. avsnitt 3.5.6 Övrig verksamhet.

Internationellt arbete

Resultat

Under året har ett antal domare utbildats för deltagande i EU:s civila krishanteringsinsatser. Efterfrågan på svenska insatser ökar och det in- ternationella arbetet blir alltmer omfattande. Samarbetet med de baltiska länderna har fortsatt och i vissa delar avslutats under året. Vidare un- dertecknades i november 2004 en överenskom- melse om ett fyraårigt samarbete med domstols- väsendena i framför allt regionerna Novgorod och Pskov i Ryssland. Samverkan med Bulgarien har initierats under slutet av 2004 för att stödja anpassning av bulgarisk lagstiftning till EU:s re- gelverk inom området internationell rättslig hjälp samt att utbilda bulgariska domare inom detta område. Sedan slutet av året har Sverige tillsammans med Nederländerna samarbetat med Turkiet i arbetet med att bygga upp appella- tionsdomstolar.

Analys och slutsatser

Efterfrågan på deltagande i internationella insat- ser har ökat under senare år. Domstolsverket deltar inom flera olika internationella områden. Det är positivt att Domstolsverket även fort- sättningsvis deltar i utvecklingssamarbete med andra länder och fredsfrämjande verksamheter under förutsättning att extern finansiering finns.

3.5.4 Verkställighet av påföljd

Allmänt om Verksamhetsområdet och mål

Målet för verksamhetsområdet Verkställighet av påföljd är två, dels skall påföljder verkställas på ett säkert och humant sätt, dels skall antalet återfall i brott minska. Kriminalvården verkar som enda myndighet under detta verksamhets- område.

Kriminalvårdens huvuduppgifter är att verk- ställa påföljderna fängelse, skyddstillsyn och vill- korlig dom med samhällstjänst, att ansvara för övervakningen av villkorligt frigivna och de som står under intensivövervakning med elektronisk kontroll samt att utföra särskilda personutred- ningar i brottmål. Kriminalvården ansvarar dess-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

utom för verksamheten vid häktena och ombe- sörjer transporter såväl för den egna verksam- heten som för vissa andra myndigheters räkning (Häktesverksamheten – se avsnitt 3.5.2 Utred- ning och lagföring).

Inom verksamhetsområdet finns verksam- hetsgrenarna Anstalt, Frivård och Transport- tjänst.

Målen för verksamhetsgrenen Anstalt var un- der 2004 att anstalternas totala platskapacitet skall utnyttjas effektivt, att verkställighetsplaner skall upprättas för alla intagna, att antalet enheter med självförvaltning skall öka samt att antalet avvikelser i samband med transporter och beva- kade utevistelser skall minska.

Målen för verksamhetsgrenen Frivård var att verkställighetsplaner skall upprättas för alla kli- enter.

För verksamhetsgrenen Transporttjänsten var målet att samarbetet med uppdragsgivande myndigheter skall fortsätta att utvecklas i syfte att öka effektiviteten.

Verksamhetsvolymer

Resultat

Anstalt

Under 2004 var antalet intagna i fängelse i ge- nomsnitt 4 712, vilket motsvarar en ökning med 6 % jämfört med 2003. Platsutnyttjandet var 102 %, en ökning med 3 procentenheter jämfört med föregående år.

Dygnskostnaden totalt per producerat vård- dygn på slutna anstalter minskade med 6,1 % jämfört med 2003. På de öppna anstalterna ökade motsvarande kostnad med 3,5 %.

Under 2004 inrättades närmare 900 häktes- och anstaltsplatser varav 370 beredskapsplatser. Kriminalvården planerar att under det närmaste året att öppna cirka 600 nya platser. På kort sikt tillämpas viss överbeläggning på anstalterna.

Tabell 3.5 Dygnskostnad per producerat vårddygn på anstalt åren 2002–2004

	Kostnad i kronor per producerat vårddygn
	2002	2003	2004
Anstalt, totalt	1 685	1 773	1 691

Sluten	1 818	1 988	1 866

Öppen	1 325	1 242	1 285
§ 34	1 353	1 472	1 507

103

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Frivård

Antalet personutredningar ökade under 2004 och uppgick till 26 155, vilket var 850 fler än 2003.

Antalet personer som avtjänar ett kortare fängelsestraff i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) har under året ökat kraftigt. Under 2004 var antalet klienter i ge- nomsnitt 300, en ökning med 20 % jämfört med 2003. Frivårdsorganisationen har dock fortfa- rande kapacitet att hantera betydligt större vo- lymer vad avser denna verkställighetsform. Även antalet klienter som under 2004 verkställde den sista tiden före villkorlig frigivning med elektro- nisk övervakning, s.k. IÖV-utsluss, ökade med cirka 12 % jämfört med föregående år.

Det genomsnittliga antalet personer dömda till skyddstillsyn (exklusive de med föreskrift om samhällstjänst eller s.k. kontraktsvård) minskade under 2004 något jämfört med föregående år. Antalet dömda till skyddstillsyn med samhälls- tjänst resp. kontraktsvård ökade dock något un- der 2004.

Diagram 3.1 Frivårdsklienter (i medeltal) 2002–2004

6000
5000
4000
3000
2000
1000
0	Kontraktsvård		Samhällstjänst		Villkorligt frigivna
Skyddstillsyn	Kontraktsvård		Samhällstjänst		Villkorligt frigivna
(exkl. kontrv &
smhtj)
	2002	2003		2004

Tabell 3.6 Fördelningen av frivårdsklienter dömda i medel- tal och dygnskostnad för frivård åren 2002–2004

	Budgetår		Budgetår		Budgetår
	2002	Kr per	2003	Kr per	2004	Kr per
	Medeltal	klient	Medeltal	klient	Medeltal	klient
	klienter	och	klienter	och	klienter	och
	per dag	dag	per dag	dag	per dag	dag
Frivård
Totalt	13 216	153	13 380	160	13 488	155
Skydds-
tillsyn	5 333	107	5 237	105	5 160	104
Villkor-
ligt fri-
givna	4 495	61	4 656	55	4 758	52

Sam-
hälls-
tjänst	2 0211	103	1 9772	97	1 9963	92
Kon-
trakts-
vård	1 143	330	1 216	398	1 236	385
Intensiv-
övervak-
ning	182	939	252	703	291	598

IÖV-
utsluss	42	1 083	42	1 662	4 716	1 442

1varav skyddstillsynsdömda 1 221 och villkorlig dom 800.

2varav skyddstillsynsdömda.1 199 och villkorlig dom 778.

3varav skyddstillsynsdömda 1 230 och villkorlig dom 766.

Analys och slutsatser

Den höga beläggningen har påverkat kriminal- vårdens arbete även under 2004. Regeringen har tillfört kriminalvården betydande resurser de se- naste åren. Bara under 2004 tillfördes kriminal- vården 680 miljoner kronor bl.a. för att möjlig- göra inrättandet av nya platser. Kriminalvården har genom om- och tillbyggnad av befintliga anstalter försökt minska platsbristen. Platsut- byggnaden har inte kunnat ske i en takt som motsvarat behoven vilket lett till att temporära lösningar fått tillgripas. Regeringen ser dock positivt på kriminalvårdens arbete med att finna lösningar på platsbristen genom ett effektivare resursutnyttjande, permanenta beredskapsplatser m.m. Större insatser krävs dock för att minska obalansen i beläggning mellan slutna och öppna anstalter och regeringen överväger därför att ge Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att identifiera och undanröja hinder för en stegvis utslussning, så att intagna inte skall vara mer slutet placerade än vad som är säkerhetsmässigt motiverat. Re- geringen har vidare i ett särskilt uppdrag till Kriminalvårdsstyrelsen lagt fast de riktlinjer som skall gälla vid platsutbyggnaden. Kriminalvårds- styrelsen har i juni 2004 till regeringen redovisat sin lokalförsörjningsplan (dnr Ju2004/5687/KRIM) för platsutbyggnad åren

104

2005–2008. Förutsättningarna har efter denna redovisning förändrats i flera avseenden. Antalet intagna bedöms numera bli fler än vad man räk- nade med i planen. Vidare överväger kriminal- vården på nytt hur många nya öppna respektive slutna fängelseplatser som behövs. Detta gör att lokalförsörjningsplanen från 2004 inte längre gäller. En reviderad plan håller på att utarbetas.

De alternativa påföljderna och verkställig- hetsformerna har den fördelen att de inte är be- häftade med fängelsestraffets negativa konse- kvenser. Den ökande användningen av intensiv- övervakning med elektronisk kontroll har fort- satt under 2004. Intensivövervakningen utgör ett bra alternativ till verkställighet i anstalt för per- soner som är dömda till fängelse.

Regeringen anser att frivården uppfyller en central del av kriminalvårdens uppdrag. Inom frivården finns en stor kompetens när det gäller återfallsförebyggande arbete. Genom integrering med kriminalvårdens övriga verksamheter kan ett ömsesidigt och utvecklande utbyte åstad- kommas. Inte minst mot bakgrund av arbetet med intensifierade frigivningsförberedelser. Regeringen kommer bland annat mot bakgrund av detta att ha anledning att noga följa upp fri- vårdens arbete framöver.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

het?, är den mest påtagliga positiva förändringen avseende kriminalvårdens arbete att de nya ruti- ner som infördes i samband med införandet av kriminalvårdens nya föreskrifter om planering av kriminalvårdspåföljd följs i mycket större ut- sträckning. Fler intagna hade utretts enligt ASI och MAPS 2003 jämfört med 2002. En jämfö- relse mellan 2002 och 2003 när det gäller faktisk dokumentation av viktiga frågor tyder dock inte på att förutsättningarna för en bra planering och dokumentation förbättrats. Det var lika vanligt 2003 som 2002 att kontaktmannen inte doku- menterat den intagnes situation och behov på viktiga områden. Enligt Kriminalvårdsstyrelsen har situationen inte heller förbättrats under 2004. I anstalt har verkställighetsplan upprättats för endast 39 % av de intagna, motsvarande siffra i frivården var 54 %. Vid en tillsyn utförd av Kriminalvårdsstyrelsen konstaterades att avse- värda brister avseende såväl antalet upprättade planer som kvalitet på dessa fortfarande kvarstår vid vissa verksamhetsställen. Som en följd av detta erbjöds ett antal kriminalvårdsmyndigheter stödinsatser i form av kompletterande utbildning under hösten 2004.

Tabell 3.7 Sysselsättningstimmar vid anstalt 2002–2004

Insatser mot återfall i brott

Frigivningsförberedelser

Kriminalvården har under de senaste åren för- ändrat sina arbetsmetoder och tagit steget mot en mer strukturerad verksamhet som syftar till minskade återfall i brott. På regeringens initiativ infördes den 1 oktober 2001 en treårig försöks- verksamhet med intensifierade frigivningsförbe- redelser. Inom ramen för denna försöksverk- samhet har kriminalvården infört nya föreskrif- ter om verkställighetsplanering, där tyngdpunk- ten läggs på att identifiera den enskildes behov och risker för återfall i brott. Nya metoder införs för att professionalisera kontakten med de in- tagna på områden som riskbedömning och mo- tivationshöjande åtgärder. Genom det nya sättet att planera verkställigheten har kriminalvården redan från början större fokus på frigivningen. Försöksverksamheten med intensifierade frigiv- ningsförberedelser har utvärderats av Brottsfö- rebyggande rådet (BRÅ). Enligt BRÅ:s slutrap- port från utvärderingen av förstärkta frigivnings- förberedelser åren 2001–2003, Förberedd för fri-

Sysselsättningar	2002		2003		2004
Arbetsdrift	2 065	26 %	2 356	25 %	2 214	23 %
Utbildning	957	12 %	1 082	12 %	1 123	11 %

Intern service	1 505	19 %	1 610	17 %	1 658	17 %

Brotts- och	390	5 %	452	5 %	480	5 %
missbruksrela-
terade program

Annan struk-	1 189	15 %	1 186	13 %	1 124	11 %
turerad verk-
samhet

Frigång					156	2 %

Outnyttjad tid	1 802	23 %	2 643	28 %	3 083	31 %

Summa	7 908	100%	9 329	100%	9 837	100%

Totalt uppgick de intagnas deltagande i pro- gramverksamhet till 69% av tillgänglig tid, vilket är en minskning med tre procentenheter i för- hållande till föregående år.

Brotts- och missbruksrelaterade programs an- del av den totala sysselsättningstiden i anstalt har under 2004, liksom under de närmast föregående åren, utgjort omkring 5 %. Klientutbildningens andel minskade med en procentenhet i förhål- lande till föregående år liksom arbetsdriften vars

105

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

andel av den totala sysselsättningstiden i anstalt minskade med två procentenheter till 23 %.

En viktig del i kriminalvårdens arbete med fri- givningsförberedelser för de intagna är samar- betet med andra myndigheter och olika frivillig- organisationer. Den positiva utvecklingen från tidigare år har enligt Kriminalvårdsstyrelsen fortsatt under 2004.

Utslussning från anstalt genom intensivövervak- ning med elektronisk kontroll (IÖV-utsluss)

Det genomsnittliga antalet klienter som avtjänat sista tiden av ett långt fängelsestraff med inten- sivövervakning med elektronisk kontroll, s.k. IÖV-utsluss, har under 2004 ökat med 12 % i förhållande till föregående år. Brottsförebyg- gande rådets utvärderingar visar att utsluss- ningen med IÖV fungerat mycket bra och att de dömdas sociala situation förbättrats under tiden med IÖV. Många har t.ex. under utslussningen fått hjälp som lett till eget avlönat arbete efter frigivningen.

Självförvaltning

Den 1 januari 2005 fanns ca 1 570 platser med självförvaltning eller självförvaltningsträning, motsvarande siffra för den 1 januari 2004 var ca 1 030. Större delen av verksamheten har utveck- lats under 2002–2004. Många myndigheter pla- nerar för självförvaltning vid öppnandet av nya platser.

Analys och slutsatser

Det är viktigt att övergången mellan anstalt och frihet sker på ett välplanerat sätt och det är där- för angeläget att kriminalvårdens arbete redan från början fokuserar på insatser som ger den intagne förbättrade förutsättningar att leva ett liv utan kriminalitet och droger efter frigivningen. Ett första steg för att åstadkomma detta är att upprätta verkställighetsplaner för alla intagna. Kriminalvården har inte lyckats upprätta verk- ställighetsplaner i tillräcklig omfattning och kva- liteten har i vissa avseenden varit bristfällig. Re- geringen anser att kriminalvården måste öka an- strängningarna på detta område.

Regeringen ser positivt på att den försöks- verksamhet med intensivövervakning i samband med frigivningen, som pågått sedan 1 oktober 2001, hittills har haft goda resultat. Mot bak- grund av de goda erfarenheterna har använd- ningen av intensivövervakning med elektronisk kontroll fr.o.m. 1 april 2005 utökats inom ramen för olika försöksverksamheter. Försöket kom-

mer att utvärderas av Brottsförebyggande rådet. Avsikten är att det skall utgöra underlag för re- geringens beredning av en ny kriminalvårdslag.

Utvecklingen av antalet platser för självför- valtning är mycket positiv ur såväl ett återan- passnings- som effektivitetsperspektiv. Reger- ingen vill betona vikten av att anstaltsvistelsen i den utsträckning det är lämpligt, mot bakgrund av bl.a. säkerhetsmässiga hänsyn, utformas så att de intagna förbereds för livet utanför fängelset.

Regeringen anser att den inriktning av pro- gramverksamheten där kvalitet snarare än kvan- titet har prioriterats är värdefull och detta arbete bör fortsätta. Det är viktigt att de intagna moti- veras att fullfölja de program som kriminalvår- den erbjuder dem. Det är även av stor betydelse att kriminalvårdens prioriteringar mellan arbete, utbildning och brott- och missbruksrelaterade program är väl avvägda för att tiden i anstalt skall kunna användas på ett så effektivt sätt som möj- ligt. Regeringen vill understryka vikten av att kriminalvården även utvecklar innehållet i arbets- driften.

Det arbete som inleds under tiden i anstalt med att förebygga återfall i brott måste fortsätta efter verkställighetens slut. De intagnas egen motivation till förändring är av central betydelse. För att kriminalvårdens inledande åtgärder skall ha den effekt som eftersträvas krävs också att andra huvudmän i samhället fortsätter det arbete som påbörjats under verkställigheten. För att kriminalvårdens insatser skall få avsedd effekt måste de utgöra en del i en större helhet. Krimi- nalvården skall därför fortsätta utvecklingen av samarbetet med kommunerna och andra hu- vudmän i samhället.

Regeringen vill betona vikten av att kriminal- vården utarbetar system till stöd för att goda ar- betsmetoder skall få spridning i organisationen. Riksrevisionen har i sin granskning, Återfall i brott eller återanpassning i samhället – uppföljning av kriminalvårdens klienter, RiR 2004:5, pekat på att frivårdsdistrikten är olika framgångsrika på att återanpassa klienterna i samhället. Vidare konstaterar Riksrevisionen att graden av anpass- ning varierar kraftigt mellan distrikten samt att dessa variationer inte kan knytas till andra fakto- rer, såsom arbetsmarknadsläget på orten etc. Mot denna bakgrund har regeringen gett Krimi- nalvårdsstyrelsen i uppdrag att med bistånd av Brottsförebyggande rådet utveckla mätinstru- ment för jämförelser såväl mellan myndigheter i kriminalvården som mellan insatser under verk-

106

ställigheten, s.k. benchmarking. Uppdraget har redovisats och bereds f.n. i Regeringskansliet.

Bekämpning av narkotikamissbruk

Resultat

Andelen narkotikamissbrukare i anstalt har ökat under de senaste åren. Enligt Kriminalvårdssty- relsen beror detta bl.a. på att personer dömda till upp till tre månaders fängelse i många fall avtjä- nar sina straff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. I denna grupp, som inte avtjänar sitt straff i anstalt är narkotikamissbruk sällsynt förekommande. Den 1 oktober 2004 var andelen narkotikamissbrukare inskrivna i anstalt 57 %. Andelen narkotikamissbrukare har där- med ökat från en 40-procentsnivå till att närma sig 60-procentsnivån under den senaste tio- årsperioden.

Tio anstalter rapporterade att missbruk före- kommit ofta eller så gott som dagligen under pe- rioden april till september 2004. Vid 38 av anstal- terna förekom missbruk sällan eller aldrig.

Även bland frivårdsklienterna har andelen med känt missbruk ökat. Den 1 april 2004 upp- gick andelen frivårdsklienter med känt narkoti- kamissbruk till 45 %, vilket kan jämföras med 28 % för tio år sedan. Det innebär att frivården vid varje tidpunkt har att arbeta med drygt 5 000 klienter där narkotikamissbruk ingår som del i problematiken. Också andelen personer som dömts till frivårdspåföljd där narkotikabrott ingår i domen har ökat. Ca 30 % av klienterna som påbörjar övervakning efter dom till skydds- tillsyn är dömda för något brott mot narkotika- strafflagen, vilket är en betydligt högre andel än för fem år sedan.

Inom ramen för regeringens narkotikapoli- tiska handlingsplan fick Kriminalvårdsstyrelsen under 2002 i uppdrag att genomföra en särskild satsning på att bekämpa narkotikamissbruket bland kriminalvårdens klienter. För detta ända- mål avsatte regeringen 100 miljoner kronor un- der en treårsperiod, 2002–2004, till kriminalvår- den. Målsättningen med narkotikasatsningen var bl.a. att samtliga narkotikamissbrukare som kommer i kontakt med kriminalvården skall identifieras och erbjudas vård, att utveckla och utvärdera de missbruksrelaterade programmen samt att fler narkotikamissbrukare genomgår dessa program. Målsättningen är vidare att kraf- tigt minska införseln av narkotika på våra an- stalter och häkten samt att kriminalvårdens per-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

sonal skall ha kunskaper som är relevanta för att arbeta med motivation av narkotikamissbrukare.

Kriminalvården strävar efter att med flera olika ingripande åtgärder som differentiering, kontroll och påverkansinsatser hålla anstalter och häkten fria från narkotika, alkohol och andra droger. Som specialresurser för att motivera narkotikamissbrukare till behandling fanns vid ingången av 2002, 633 platser till förfogande. Vid utgången av 2004 fanns 1 378 platser. Som ett resultat av regeringens särskilda narkotikasats- ning har därefter en väsentlig utökning av antalet motivations- och behandlingsplatser skett. För närvarande finns platser för svårmotiverade intagna, motivationsplatser samt platser för behandling av narkotikamissbrukare. En ökning av antalet intagna som var placerade på narkoti- kaplats eller deltog i särskild programverksamhet i anstalt kan följaktligen ses från hösten 2002. Den 1 oktober 2004 var antalet intagna placerade i särskild verksamhet mot narkotikamissbruk i anstalt 35 % fler än vid samma tidpunkt 2002. Jämfört med den 1 oktober 2001 har antalet ökat med drygt 100 %. Även antalet klienter place- rade för behandling utom anstalt enligt 34 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL) visar på en ökning, från 590 påbörjade placeringar under 2003 till 675 under 2004.

Analys och slutsatser

Under senare år har narkotikasituationen vid så- väl anstalter som inom frivården förvärrats ge- nom att fler nyintagna på anstalt eller de nya klienterna inom frivården varit narkotikamiss- brukare. Narkotikasituationen vid anstalter och inom frivården återspeglar utvecklingen av nar- kotikasituationen i samhället i stort. Regeringen ser därför mycket positivt på att kriminalvården lyckats vända den negativa utvecklingen såväl vad avser särskild verksamhet mot narkotika- missbruk avseende intagna i anstalt som avse- ende placeringar enligt 34 § KvaL.

Regeringen vill understryka vikten av att ar- betet med att bekämpa narkotikamissbruk ges fortsatt hög prioritet. Regeringen har tillfört kriminalvården särskilda medel för att en särskild satsning på att bekämpa narkotikamissbruket bland kriminalvårdens klienter skall kunna genomföras. Det är en av kriminalvårdens allra viktigaste uppgifter och av väsentlig betydelse för att förebygga återfall i brott. Det är viktigt att kriminalvårdens åtgärder är effektiva och att ansträngningar görs för att mäta resultaten. Mot

107

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

denna bakgrund anser regeringen att satsningen skall fortsätta. Regeringen har uppdragit åt Kri- minalvårdsstyrelsen att fortsätta narkotika- satsningen. Under perioden 2005–2007 avsätts sammantaget 120 miljoner kronor för detta än- damål. Regeringen har för avsikt att närmare överväga möjligheten att inom ramen för den fortsatta satsningen, särskilt avsätta medel för att främja samverkan mellan kriminalvården och kommunerna för att på så sätt förbättra förut- sättningarna för placeringar utanför anstalt enligt 34 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt samt för placeringar inom ramen för skyddstill- syn med särskild behandlingsplan, s.k. kon- traktsvård.

Säkerhetsarbete

Antalet rymningar från svenska anstalter har minskat påtagligt under senare år. Antalet rym- ningar från slutna anstalter har minskat med 70 % under de senaste tio åren.

Sett i relation till det ökande antalet intagna är minskningen av antalet avvikelser ännu tydligare. Antalet avvikelser direkt från sluten anstalt per 100 000 vårddygn har de senaste tio åren minskat med drygt 85 %, från 21 år 1994 till 3 år 2004.

Diagram 3.2 Avvikelser direkt från sluten anstalt per 100 000 vårddygn 1995–2004

25
20
15
10
5
0
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Under 2004 avvek 269 intagna direkt från an- stalt, varav 33 från slutna anstalter. Det totala antalet avvikelser i samband med transporter till rättegångar och sjukhusbesök ligger på samma nivå som under 2003. Under åren 1992 till 2003 förekom inga avvikelser från anstalterna med förhöjd säkerhet, Hall, Kumla och Tidaholm.

Under 2004 genomfördes emellertid fyra grupprymningar, från några av landets säkraste anstalter, från Hall, Kumla, Norrtälje och Marie- fred. Rymningarna från Kumla- och Norrtälje- anstalterna genomfördes med hjälp av fritag-

ningar utifrån, medan rymningen från Hall skedde med hjälp av insmugglade vapen och gisslantagning av personal. Vid Mariefreds- anstalten togs en vårdare som gisslan, medfördes i flyktbilen och återfanns först ett dygn senare. Händelserna föranledde omedelbara föränd- ringar i såväl anstalternas rutiner som i anlägg- ningsskydd.

Dessa händelser tydliggjorde att de säkerhets- platser som fanns vare sig till antalet eller struk- turellt tillgodosåg det behov som fanns. Rege- ringen gav därför under förra året Kriminal- vårdsstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag avse- ende utformningen av en säkerhetsanstalt. Kriminalvårdsstyrelsen har i december 2004 lämnat förslag på utformning och lokalisering av en säkerhetsanstalt samt ytterligare säkerhets- platser.

Ett brett spektrum av åtgärder har satts in för att begränsa de intagnas tillgång till mobiltelefo- ner. Åtgärderna avser bl.a. förbättrade visita- tionsrutiner och bättre kameraövervakning av ytterområden för att hindra inkast, utökad kon- troll av besökare med metalldetektorer samt lokala förbud för personal att bära privat mobil- telefon.

Redan innan rymningarna under 2004 genomförde regeringen författningsändringar för att förstärka säkerhetsskyddet på anstalterna.

Genom lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården som trädde i kraft den 1 oktober 2001 fick kriminal- vården möjlighet att behandla personuppgifter för att upprätthålla säkerheten och förebygga brott. Lagen gjorde det möjligt för kriminalvår- den att kartlägga intagna som ansågs utgöra sär- skilda säkerhetsrisker samt bygga upp särskilda säkerhetsregister.

Genom en förordningsändring som trädde i kraft 2003 fick kriminalvården möjlighet att på teknisk väg störa ut otillåten mobiltelefontrafik till och från anstalterna. Genom ändringar i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och an- hållna m.fl. som trätt i kraft under 2003, har kriminalvården fått möjlighet att besluta att alla som har tillträde till ett visst häkte eller en viss sluten anstalt skall kroppsvisiteras (allmän inpas- seringskontroll). Detta ökar möjligheterna att förhindra att otillåtna föremål förs in på anstal- terna och kan även tjäna som ett skydd för an- ställda och andra mot påtryckningar från de intagna.

108

Kriminalvården har dessutom infört system för att stoppa penningtransaktioner, till och från intagna, som kan antas ha samband med brotts- lig verksamhet. Som en följd av detta kommer inte längre kontanta medel att disponeras av in- tagna vid landets slutna anstalter. Kriminalvår- den har också tagit fram metoder för att göra bättre riskbedömningar inför transporter samt för att planera och genomföra bevakade permis- sioner med ett större mått av säkerhet. På så sätt har planeringen inför och samarbetet vid bl.a. lufthålspermissioner och eskortkörningar förbättrats.

Analys och slutsatser

Att förhindra rymningar från och brottslighet i anstalterna är grundläggande för kriminalvården. De rymningar som har genomförts under 2004 visar på brister i säkerheten. Det är uppenbart att situationen inom den slutna kriminalvården med ett allt tyngre och mer svårhanterligt klientel kräver förstärkningar av säkerhetsarbetet.

Regeringen delar kriminalvårdens uppfattning i fråga om lämplig lokalisering av en säkerhetsan- stalt och ytterligare säkerhetsplatser och kon- staterar att kriminalvården mot bakgrund av den rådande bristen på slutna platser påbörjat uppfö- randet av dessa platser i enlighet med det förslag som lämnades till regeringen i december 2004.

Mot bakgrund av de förslag som presenteras i betänkandet Säkert inlåst? (SOU 2005:6), som överlämnades till regeringen i februari i år har re- geringen gett Kriminalvårdsstyrelsen och Riks- polisstyrelsen i uppdrag att i samråd utarbeta gemensamma strategier för hur samarbetet inom underrättelseverksamheten skall vara utformad. Myndigheterna har också fått i uppdrag att utar- beta gemensamma strategier inför gisslansitua- tioner och andra allvarliga incidenter. I uppdra- get ingår även att klargöra de olika myndigheter- nas ansvar i olika situationer och skeden av en incident. Uppdraget skall redovisas den 30 sep- tember 2005.

Regeringen konstaterar vidare att kriminal- vården vidtagit omfattande åtgärder för att för- stärka säkerheten på befintliga slutna anstalter bl.a. genom:

–bättre skalskydd

–en ny säkerhetsklassning av landets slutna anstalter

–översyn av säkerhetsrelaterade rutiner

–inrättande av en särskild säkerhetsgrupp

–fortlöpande registerkontroll av personal

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

–förstärkt incidentberedskap

–förstärkt personalutbildning i säkerhetsfrå- gor

–en ny sammanhållen placerarorganisation

–utvecklat underrättelsearbete, samt

–ytterligare förbättrat underrättelsesam-

arbete med polisen.

Regeringen vill dock understryka att det är av stor vikt att kriminalvården med omedelbar ver- kan säkerställer att de förbättrade möjligheter att använda säkerhetsregister, inpasseringskontroll och störning av mobiltelefontrafik som rege- ringen har tagit initiativ till utnyttjas på ett ef- fektivt sätt.

Kvalitetsarbete

Resultat

Kriminalvårdens arbete med att utveckla de na- tionella brotts- och missbruksrelaterade pro- grammen har under 2004 fortsatt. Utvecklingen sker på en rad områden, förutom allmänna kri- minalitetsprogram och program som riktar sig till klienter med missbruksproblematik utvecklas också program för sexualbrottsdömda samt för klienter dömda för våld i nära relationer. Ut- vecklingen har i vissa fall skett i samarbete med bland andra Home Office i England. Den ackre- diteringspanel, inrymmande vetenskaplig exper- tis från olika universitet, som arbetar på uppdrag av Kriminalvårdsstyrelsen, har att bedöma de brotts- och missbruksrelaterade programmen utifrån ett antal kriterier, vilka samtliga syftar till att säkerställa att programmen har vetenskapligt dokumenterade effekter på återfall i brott.

Analys och slutsatser

Regeringen vill understryka vikten av att krimi- nalvården även fortsättningsvis vid utveckling programverksamhet har ett brett anslag som till- godoser klienternas skiftande behov. Regeringen anser vidare att den inriktning av programverk- samheten där kvalitet snarare än kvantitet har prioriterats är värdefull och detta arbete bör fort- sätta.

Samverkan

Resultat

En viktig del i kriminalvårdens arbete med fri- givningsförberedelser för de intagna är samar-

109

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

betet med andra myndigheter och olika frivillig- organisationer. Samverkan mellan kriminalvård, arbetsförmedling och socialtjänst, s.k. KrAmi- verksamhet, finns numera på ett flertal orter och förutsättningar för att starta ny verksamhet utreds på flera håll. Samverkan med socialtjänst polis och åklagare förekommer vid ett antal kri- minalvårdsmyndigheter inom ramen för det lo- kala brottsförebyggande arbetet. Kriminalvården samarbetar vidare med ett stort antal ideella or- ganisationer. Samverkan sker vid alla kriminal- vårdsmyndigheter. De olika kyrkliga samfunden, Röda Korset, Riksförbundet för Frivilliga Sam- hällsarbetare, Kriminellas Revansch i Samhället, Hela Människan, Anonyma Alkoholister och Anonyma Narkomaner är vanligt förekom- mande samarbetspartners.

Regeringen har genom förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisatio- ner inom kriminalvårdens område infört en möj- lighet för Kriminalvårdsstyrelsen att bevilja statsbidrag till riksorganisationer som bedriver ideellt arbete som är ägnat att främja dömdas återanpassning i samhället. Avsikten är att skapa en långsiktigt hållbar ordning för bidragsstödet. Målsättningen på sikt är att de ekonomiska för- utsättningarna för dessa organisationer skall förbättras. Enligt Kriminalvårdsstyrelsen är erfa- renheterna av tillämpningen av systemet med statsbidrag till frivilligorganisationer goda.

Kriminalvården deltar sedan ett antal år i flera rättskedjeprojekt som syftar till snabbare lagfö- ring.

Analys och slutsatser

Kriminalvården är en del av rättskedjan. För att de enskilda och de sammanlagda resultaten skall bli så goda som möjligt, är det viktigt att var och en av myndigheterna ser sin roll i rättskedjan och på så sätt underlättar övriga myndigheters insat- ser. Regeringen ser det som angeläget att krimi- nalvården såväl internt som av andra myndighe- ter i rättskedjan betraktas som en del av denna. En positiv utveckling i detta avseende kan dock skönjas. För att kriminalvårdens insatser under verkställigheten av påföljder skall få avsedd ef- fekt måste de utgöra en del i en större helhet. Kriminalvården skall därför fortsätta utveck- lingen av samarbetet med kommunerna och andra huvudmän i samhället.

3.5.5Reparativ verksamhet

Allmänt om verksamhetsområdet och mål

Målet för verksamhetsområdet Reparativ verk- samhet är att skadeverkningarna av brott skall minska.

Många av rättsväsendets myndigheter har ett ansvar att bidra i brottsofferarbetet. En särställ- ning har Brottsoffermyndigheten, eftersom myndighetens övergripande uppgift är att främja alla brottsoffers rättigheter, behov och intressen. Myndighetens uppgifter är bl.a. att besluta i ärenden om brottsskadeersättning, fördela medel från brottsofferfonden och genom utåtriktad verksamhet verka för att myndigheter, andra aktörer och allmänheten får ökad kunskap om brottsofferfrågor.

De mål som regeringen bestämt för 2004 för verksamhetsgrenen Brottsskadeärenden är att ansökningar om brottsskadeersättning skall pri- oriteras och handläggas så snabbt som möjligt med hänsyn till den utredning som är erforderlig i det enskilda ärendet. Utbetald ersättning skall i så stor utsträckning som möjligt återkrävas från skadevållaren.

Målen för Brottsofferfonden är att de organi- sationer och projekt som bedöms kunna tillföra brottsoffer störst nytta skall beviljas bidrag. Projekt inriktade mot våld mot kvinnor, brott mot barn och ungdomar och brott med rasis- tiska, främlingsfientliga, antisemitiska, islamofo- biska eller homofobiska inslag skall prioriteras.

För verksamhetsgrenen Information har re- geringen bestämt att Brottsoffermyndigheten skall tillhandahålla information som syftar till att sprida kunskap om brottsofferfonden och om projekt genomförda med bidrag från fonden. Brottsofferfonden skall tillhandahålla informa- tion som bidrar till att de som är berättigade till brottsskadeersättning får det. Myndigheten skall därvid särskilt beakta att brottsoffer med bris- tande kunskaper i svenska språket kan ha ett sär- skilt behov av information.

Ärendemängd och handläggningstider

Resultat

De senaste årens ökningar av inkomna ansök- ningar om brottsskadeersättning har fortsatt även under 2004. Detta år ökade antalet ansök- ningar med drygt 11 % jämfört med 2003. Den

110

totala mängden ansökningar var 10 339. Även antal avgjorda ärenden har liksom tidigare år ökat. Under året avgjordes 10 616 ärenden vilket motsvarar en ökning på drygt 15 %. Myndighe- ten minskade även ärendebalansen med 16 % till totalt 1 492 ärenden.

I de allra flesta fallen var handläggningstiderna för ärendena om brottsskadeersättning kortare än fyra månader. Totalt avgjordes nästan 89 % av ärendena inom denna tid.

Under året inkom 409 omprövningsärenden. Myndigheten gjorde 389 omprövningar under perioden, varav 38 ledde till att ursprungsbeslu- tet ändrades. I 17 fall ändrades beslutet på grund av att det tidigare varit felaktig och i övriga fall på grund av att nya omständigheter förändrade den tidigare bedömningen.

Analys och slutsatser

Att antalet inkomna ansökningar om brottska- deersättning fortsätter att öka kan bero på en större kännedom bland brottsoffer om möjlig- heten att få ekonomisk kompensation för det lidande som man fått utstå. Regeringen är positiv till denna utveckling. De förhållandevis få om- prövningsärenden som inkommer och som änd- ras tyder på att de avgöranden som fattas håller en god kvalitet Detta trots att myndigheten av- gör så stor del av ärendena inom fyra månader från ansökningstillfället. Regeringen anser att det är viktigt att myndigheten bibehåller kvalitet i de avgöranden som fattas.

Utbetalning av brottsskadeersättning

Resultat

Storleken på den utbetalda brottsskadeersätt- ningen har, liksom antalet ansökningar, ökat un- der de senaste åren. I slutet på 1990-talet betala- des cirka 67 miljoner kronor ut i brottsskadeer- sättning. Under 2004 betalades 95 miljoner kro- nor ut i brottsskadeersättning, en ökning med drygt 13 %.

En viktig uppgift för Brottsoffermyndigheten är att återkräva utbetald ersättning från den gär- ningsman som orsakade brottsoffrets skada. Denna regressverksamhet har ökat kraftigt de senaste åren. Under 2004 betalades nästan 11 miljoner kronor in till Brottsoffermyndigheten i regressintäkter från olika gärningsmän. Regress- intäkterna ökade med nära 33 % jämfört med 2003.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Analys och slutsatser

Storleken på den totala utbetalade brottsskadeer- sättningen har ökat under året, vilket innebär att allt fler brottsoffer fått ekonomisk kompensa- tion för sitt lidande. Det är en positiv utveckling. Regeringen ser även positivt på den regressverk- samhet som Brottsoffermyndigheten bedriver. Att gärningsmän som har orsakat skada i större utsträckning själva får betala för denna skada är betydelsefullt ur många aspekter, inte minst för brottsoffret.

Bidrag från brottsofferfonden

Resultat

Brottsofferfonden tillförs medel främst genom en avgift på 500 kronor från dem som har dömts för brott där fängelse ingår i straffskalan. Fonden tillförs även medel från dem som avtjänar straff i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll. Den dömde kan åläggas att betala en avgift till fonden om 50 kronor per dag under verkställigheten, dock högst 6 000 kronor.

Antalet ansökningar om bidrag från brottsof- ferfonden var 702 under 2004, varav 419 bevilja- des bidrag. Sammanlagt fördelades nästan 30 miljoner kronor. Fondens intäkter genom av- gifter uppgick till nästan 31 miljoner kronor.

Av de beviljade medlen avsåg 41 % forsk- ningsverksamhet, 28 % verksamhetsstöd, 14 % försöks- och utvecklingsverksamhet, 10 % ut- bildningsverksamhet och 7 % informationsverk- samhet.

Liksom tidigare år har regeringen under 2004 valt vissa områden som skall prioriteras vid be- viljande av bidrag från brottsofferfonden. Dessa var våld mot kvinnor, brott mot barn och ung- domar, offer för rasistiska, främlingsfientliga, antisemitiska, islamofobiska eller homofobiska brott. Totalt beviljades nästan 9 miljoner kronor till projekt inriktade på våld mot kvinnor, nästan 7 miljoner kronor till projekt inriktade på brott mot barn och ungdomar, 430 250 kronor till projekt inriktade på offer för homofobiska brott och 136 000 kr till projekt inriktade på offer för rasistiska eller främlingsfientliga förtecken.

Analys och slutsatser

Antalet beviljade ansökningar om bidrag från brottsofferfonden har ökat och därmed har fler föreningar, organisationer och andra organ givits möjlighet att starta projekt och andra verksam-

111

3.5.6Övrig verksamhet

Rikspolisstyrelsen

Resultat

Rikspolisstyrelsens bedömning är att verksam- hetsmålet har uppnåtts.

Antalet polismyndighetsärenden har sedan 2003 ökat med 9 %, 140 000, till drygt 1,7 miljo- ner ärenden. Kostnaden för polisens arbete har på detta område minskat med 1 % till cirka 1,6 miljarder kronor vilket motsvarar 13 % av den totala kostnaden. Resursinsatsen har också minskat med ungefär 27 000 timmar eller 18 års- arbetskrafter. Detta innebär att produktiviteten har ökat.

Ökningen av polismyndighetsärenden beror till stor del på att antalet utfärdade pass ökade.

Antalet handräckningar har ökat med drygt 4 000 men ligger ändå klart lägre än tidigare. Ut- vecklingen av antalet ärenden varierar mellan po- lismyndigheterna.

Genomströmningstiden har fortsatt att minska om än blygsamt. Den skulle ha minskat än mer om exempelvis polisen i Skåne inte hade avslutat ett antal gamla delgivningsärenden och därmed tillfälligt fått en hög genomströmnings- tid.

Flera myndigheter har för att skynda på handläggningen av ärenden och öka tillgänglig- heten förstärkt resurserna i receptionen, föränd- rat öppettiderna och utbildat personalen.

De senaste årens utveckling inom verksam- hetsgrenen har fortsatt. Servicen och tillgänglig- heten har utvecklats genom Internet och poli- sens kontaktcenter (PKC). Inom ramen för ar- betet med polisens kontaktcenter har det under 2004 även skapats ett gemensamt telefonnum- mer för polisen – 114 14 – vilket tagits i drift i januari 2005. Arbetet har inneburit att polisen gjort betydande investeringar i tekniska stödsy- stem. Det har också ställt krav på polismyndig- heternas samverkansförmåga.

Rikspolisstyrelsen har i samband med översy- nen av polisens resultatredovisning tagit fram nya resultatmått som på ett bättre sätt än tidigare kommer att spegla graden av måluppfyllelse på området. Den nya resultatredovisningen införs successivt fr.o.m. januari 2005.

Analys och slutsatser

Regeringens bedömning är att polisens resultat är bra. Regeringen konstaterar med tillfredsstäl-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

lelse att polisen även under 2004 har fortsatt sina utvecklingsinsatser inom verksamhetsgrenen Övrig verksamhet. Ett gemensamt telefonnum- mer för polisen är en mycket viktig åtgärd i poli- sens strävan att öka servicen och tillgängligheten för medborgarna. Regeringen vill dock poäng- tera det angelägna i att polisen med oförminskad kraft fortsätter att ta tillvara informationstekni- kens utvecklingspotential för att erbjuda med- borgare och företag ökade möjligheter till själv- service i framför allt enklare ärenden. Ansvaret för den fortsatta utvecklingen på det här områ- det ligger inom ramen för Rikspolisstyrelsens ordinarie uppgifter.

Gentekniknämnden

Resultat

Målet för Gentekniknämnden är att främja en etiskt försvarbar och säker användning av gen- tekniken så att människors och djurs hälsa samt miljön skyddas. Målet skall nås genom rådgi- vande verksamhet, genom att följa utvecklingen på genteknikområdet samt genom att bevaka etiska frågor inom gentekniken. Nämnden skall lämna en beskrivning av hur verksamheten be- drivits och redovisningen skall ske under rubri- kerna Människors hälsa, Djurs hälsa samt Miljö- skydd.

Människors hälsa

Under året har Gentekniknämnden tillsammans med medarrangörer anordnat konferensen Vac- cination med gener. Konferensen belyste bio- teknikens möjligheter för framställning av gen- vacciner avsedda för vaccinering av människor och djur. Nämnden har även, tillsammans med medarrangörer, anordnat konferensen DNA- analyser, DNA-register och biobanker. Vidare har nämnden deltagit i ytterligare ett antal kon- ferenser.

Djurs hälsa

Nämnden har tillsammans med medarrangörer anordnat konferensen Vaccination med gener (se ovan). I övrigt har nämnden yttrat sig över remisser samt följt teknikutvecklingen inom om- rådet, särskilt vad gäller genteknikens betydelse för lantbrukets utveckling och epigenetiska störningar vid kloning av djur.

113

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Miljöskydd

Gentekniknämnden har lämnat yttranden över betänkanden och utredningar samt över mark- nadsansökningar gällande genetiskt modifierade grödor. Vidare har nämnden följt utvecklingen inom teknikområdet, särskilt vad gäller biosane- ring med hjälp av domesticerade bakterier och användbarheten av växtförädlingsmetoden Tar- geting Induced Local Lesion in Genome.

Övrigt

Nämnden har bl.a. redovisat hur forskning och utveckling i Sverige under året har påverkats av miljöbalkens regler på genteknikområdet.

Analys och slutsatser

Utvecklingen inom genteknikområdet går snabbt. Genom att utnyttja genteknik kan mänskligt lidande, t.ex. i samband med sjukdom, lindras. Det finns samtidigt en risk för att gen- tekniken missbrukas eller att användningen av gentekniken för med sig andra negativa konse- kvenser, t.ex. inom miljöområdet. Det är mot den bakgrunden viktigt att utvecklingen inom gentekniken noga följs.

Gentekniknämnden skall främja en etiskt för- svarbar och säker användning av genteknik så att människors och djurs hälsa samt miljön skyddas. Det är av förklarliga skäl svårt att mäta om ett sådant mål har uppnåtts. Regeringens bedöm- ning är dock att Gentekniknämnden genom sin allsidiga verksamhet inom området på ett för- tjänstfullt sätt har verkat för att uppnå detta mål.

3.5.7 Organisationsstyrning

Jämställdhet

Jämställdhetsanalys för politikområdet rätts- väsendet (JämKas)

Regeringen har beslutat att jämställdhetsarbetet skall integreras i regeringens politik. En hand- lingsplan för jämställdhetsintegrering har utar- betats med en fördjupad analys av jämställdhets- perspektivet inom samtliga politikområden. Pla- nen omfattar en sexårsperiod och avser åren 2004–2009. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv skall finnas på alla ni- våer inom samtliga politikområden och i alla steg i beslutsprocessen.

Inom Justitiedepartementet har en arbets- grupp påbörjat arbetet med kartläggning och analys av politikområdet Rättsväsendet.

I analysarbetet har arbetsgruppen bl.a. pekat på flera viktiga faktorer. T.ex. är ledningens stöd och engagemang betydelsefulla här eftersom dess styrsignaler har betydelse för hur jämställd- hetsarbetet skall uppfattas i organisationen. Rättsväsendets myndigheter är starkt regelstyrda men påverkas också av värderingar, dels sådana som bärs av systemen, dels medarbetarnas egna. Därför måste styrande värderingar tydliggöras och kompetensutveckling inriktas mot dessa.

Det är angeläget att myndigheterna inom rättsväsendet beaktar jämställdhetsdimensionen i allt arbete och inom alla verksamhetsområden.

Regeringen avser att återkomma i frågan i re- gleringsbreven för 2006.

Polisorganisationen

Resultat

Antalet kvinnor inom polisen ökade med 229 under 2004 och uppgick till 8 237, vilket motsva- rar 34,8 % av det totala antalet anställda.

Antalet kvinnliga poliser uppgick till 3 427, vilket är en ökning med 268 jämfört med 2003. Andelen kvinnliga poliser ökade med 0,9 % jämfört med 2003 och är nu 20,3 %. Andelen kvinnor i ledningskompetens ökade under året med 3,7 procentenheter jämfört med 2003 och uppgick till 16 % (11,9 % 2003). Aktiviteter som ledarskapsprogram, chefsförsörjningsprogram, stabs- och bredvidtjänstgöring antas ha ökat kvinnornas intresse för dessa befattningar.

Flera projekt och aktiviteter bedrevs inom polisen för att öka jämställdheten, bl.a. i syfte att få fler kvinnor i ledande befattning. Exempelvis deltog en polismyndighet i projektet ”Women to the Top” som bedrevs av Jämställdhetsombuds- mannen (JämO). En annan polismyndighet har tagit fram en jämställdhetsutställning som har cirkulerat på olika arbetsplatser. Ett ökat intresse och ökad medvetenhet om jämställdhet har no- terats vid myndigheten.

I syfte att få fler kvinnor att söka till polisut- bildningen riktades särskilda rekryteringskam- panjer till kvinnor. Exempelvis annonserade po- lisen i tidningar och genomförde informations- träffar runt om i Sverige. Andelen antagna kvin- nor till polisutbildningen uppgick till 34 % under

114

2004, vilket var en minskning med två procent- enheter jämfört med 2003.

Det finns kvinnliga och manliga nätverk som arbetar med att öka jämställdheten och att mot- verka sexuella trakasserier inom polisen. Nordic- Baltic Network of Policewomen driver ett EU- projekt som skall pågå till början av 2006. Pro- jektet omfattar utbytestjänstgöring för kvinnliga poliser mellan nordiska och baltiska länder och forskningsprojekt om kvinnliga polisers arbets- villkor.

Projektet Manligt Nätverk är avslutat och ut- värderingen tyder på svårigheter att förändra at- tityder och vikten av förankring och stöd från chefer på olika nivåer. Nätverken fortsätter ar- betet med att öka jämställdheten och att mot- verka sexuella trakasserier.

Analys och slutsatser

Det är positivt att såväl antalet som andelen kvinnor inom polisen ökat. Regeringen noterar dock att andelen kvinnor som antogs till polis- utbildningen har minskat något jämfört med fö- regående år. Regeringen förutsätter att polisen vidtar åtgärder för att vända denna utveckling.

Antalet kvinnor i ledningskompetens har ökat under året vilket naturligtvis är glädjande. De olika utvecklingsprojekten har gett goda resultat och regeringen ser positivt på att detta arbete fortsätter.

Åklagarmyndigheten

Resultat

Under 2004 var Riksåklagarens mål inom ramen för jämställdhetsarbetet att anställda skall kunna förena föräldraskap och arbete. Ett delmål var att främja föräldraledighetsuttaget för män. Det har därför gjorts informationsinsatser och under åren 2000–2004 har uttaget av ledighet ökat sta- digt bland manliga åklagare (från 3,5 dagar per år och anställd 2000 till 11,1 dagar 2004). Motsva- rande siffror för kvinnor är 35,4 respektive 46,4 dagar.

Åklagaryrket var länge ett yrke där de flesta anställda var män. Den utvecklingen har sedan en tid vänt och i dag är en majoritet av de nyan- ställda åklagarna kvinnor. Av alla åklagare var i slutet av 2004 48 % kvinnor. Andelen kvinnliga chefer var 34 %, samma andel som 2003. Åkla- garmyndigheten arbetar aktivt vid varje chefsan- ställning för att jämställdheten skall öka. Ett av

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

problemen i det sammanhanget är enligt myn- digheten att kvinnor av bl.a. familjeskäl inte söker chefstjänster.

Analys och slutsatser

Åklagarmyndigheten har kommit relativt långt i jämställdhetsarbetet, som kännetecknas av god planering och långsiktighet. Det är givetvis posi- tivt. Fortfarande är dock andelen kvinnliga che- fer för lågt i förhållande till andelen anställda kvinnor. Det är därför angeläget att Åklagar- myndigheten intensifierar sina insatser för att öka andelen kvinnliga chefer.

Ekobrottsmyndigheten

Resultat

Under 2004 var andelen kvinnliga chefer vid Ekobrottsmyndigheten 33 %, vilket var en ök- ning med 3 % jämfört med 2003. Andelen kvinnliga åklagare var 41 % vilket motsvarar en ökning med 6 % från föregående år. Inom po- liskåren var andelen kvinnor 22 %. Även där hade andelen kvinnor ökat något. Inom admi- nistratörsgruppen var andelen kvinnor

87 %.

Jämställdhetsfrågorna behandlas i den centrala arbetsmiljökommittén och dess berednings- grupp. En enkät avsedd att utgöra underlag för en ny policy på området genomfördes under slutet av 2004. Detta arbete har resulterat i att en ny jämställdhetsplan för Ekobrottsmyndigheten har fastställts under våren 2005.

Nätverket för kvinnliga poliser inom Eko- brottsmyndigheten har genomfört en konferens under året. En kvinnlig polis från varje avdelning har även deltagit i den årliga konferens som an- ordnas av Nationella Nätverket för Kvinnliga Poliser. Från varje avdelning har en kvinnlig po- lis deltagit i nätverkets ledarskapsprogram för kvinnliga poliser.

Den låga personalrörligheten inom myndig- heten, ca 5 %, innebär fortfarande en svårighet i arbetet för en jämnare könsfördelning inom myndigheten.

Analys och slutsatser

Ekobrottsmyndigheten bedriver ett aktivt jäm- ställdhetsarbete vilket bl.a. har resulterat i en ökad andel kvinnor i åklagargruppen. Det är an- geläget att Ekobrottsmyndighetens arbete för att uppnå en jämnare könsfördelning inom alla kompetenskategorier fortsätter. Det finns lik-

115

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

som tidigare ett behov av att öka andelen kvin- nor i chefs- och polisgruppen liksom män i ad- ministratörsgruppen.

Domstolsväsendet

Resultat

Jämställdhetsarbetet har under året främst varit inriktat på att öka kunskapen och medvetenhe- ten inom domstolsväsendet om jämställdhets- frågor för att på så sätt påverka strukturerna inom domstolsväsendet.

Under 2004 har ett nätverk bestående av samtliga kvinnliga domstolschefer bildats. Nät- verket har som syfte bl.a. att få fler kvinnliga domare att söka chefsanställningar.

Domstolsverket har under året analyserat domstolarnas och hyresnämndernas jämställd- hetsplaner för att hitta goda exempel och för att kunna identifiera behov av fortsatta insatser.

De ändringar i förordningen (1988:318) med instruktion för Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet som genomfördes under 2003 har inneburit att behovet av en jämnare könsför- delning bland domarpersonalen har lyfts fram i fler tillsättningsärenden.

Domstolsverket har under 2004 påbörjat en utbildning för domare som inte är chefer, be- nämnd ”Ledare i framtiden” där hälften av kurs- deltagarna är kvinnor och hälften män. Utbild- ningen syftar till att få fler kvinnliga domare att söka chefsanställningar och till att öka deltagar- nas medvetenhet om bl.a. jämställdhetsfrågor.

Under 2004 utnämndes tre kvinnliga chefs- domare och sex manliga. Av sistnämnda ut- gjorde dock två anställningar förflyttningar på grund av organisationsförändringar.

Av domstolscheferna är 88 % män. Det inne- bär att andelen kvinnliga domstolschefer under 2004 har ökat med två procentenheter jämfört med föregående år. Bland övriga chefsdomare är liksom föregående år 75 % män. För gruppen ordinarie domare är förhållandet 72 % män och 28 % kvinnor, en ökning av andelen kvinnor med en procentenhet sedan föregående år. Inom kategorin övrig personal, som till största delen utgörs av domstolssekreterare, är förhållandet det omvända. Andelen kvinnor är inom denna kategori 87 %. Domstolsverket har under 2004 vidtagit åtgärder som syftar till att göra arbetet mer attraktivt för både kvinnor och män. Det

har dock visat sig svårt att påverka könsfördel- ningen i gruppen domstolssekreterare beroende på den låga personalomsättningen.

Analys och slutsatser

Av de nya chefsdomare som utnämndes 2004 var 42 % kvinnor. När det gäller den totala andelen kvinnliga chefsdomare innebär dock detta endast en marginell förbättring.

Den ojämna könsfördelningen när det gäller personalsammansättningen inom domstolsvä- sendet, särskilt för chefer, gör att jämställdhets- frågorna måste ha fortsatt hög prioritet i det ut- vecklingsarbete som pågår inom domstolarna. Inte minst är detta viktigt för att upprätthålla och stärka allmänhetens förtroende för rätts- skipningen. En ökad medvetenhet om jämställd- hetsfrågorna är vidare en förutsättning för att domstolarna även i fortsättningen skall kunna locka till sig de för yrket bäst lämpade och skickligaste juristerna.

Det arbete som bedrivs inom domstolsväsen- det för att få fler kvinnliga domare att söka chefsanställningar ger i kombination med den generationsväxling som kommer att äga rum inom de närmaste fem åren goda förutsättningar för att ytterligare öka andelen kvinnliga chefs- domare.

Jämställdhetsarbetet inom domstolsväsendet handlar emellertid inte bara om en jämnare könsfördelning bland personalen. Det innebär även ett ökat krav på kunskaper om jämställd- hetsfrågor i allmänhet. Det är viktigt bl.a. för att säkerställa ett korrekt bemötande av utsatta kvinnor, såsom offer för olika former av sexual- brott.

Kriminalvården

Resultat

Fördelningen mellan könen bland kriminalvår- dens anställda 2004 var 43 % kvinnor och 57 % män. Fördelningen är oförändrad jämfört med föregående år. Under den senaste tioårsperioden har en utjämning mellan könen skett. Variatio- nen mellan olika yrkeskategorier är stor. Ande- len kvinnliga chefer uppgår till 43 %. Kriminal- vårdens långsiktiga mål på jämställdhetsområdet är att myndigheten skall underlätta för medar- betarna att förena förvärvsarbete med familj, genom bl.a. flexibilitet i arbetstidsfrågan.

116

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

ning till polisutbildningen och riktar sig till ung- domar med invandrarbakgrund. I Södertälje po- lismästardistrikt bedrevs ett projekt där den som har utomnordisk bakgrund kan få en civil pro- jektanställning i syfte att bli behörig att söka till polisutbildningen.

Polismyndigheterna vidtog flera åtgärder för att förhindra att anställda diskriminerades på grund av sin sexuella läggning. Samtliga myndig- hetsledningar genomgick utbildning inom ramen för Rikspolisstyrelsens projekt Normgivande mångfald.

Analys och slutsatser

Inom polisen bedrivs ett aktivt arbete för att öka andelen anställda med annan etnisk eller kulturell bakgrund än svensk. Utgångspunkten för arbe- tet är myndighetens mångfaldsplan och kompe- tensstrategi i diskrimineringsfrågor. För polisiär framgång finns det ett behov av olika kompeten- ser i verksamheten. Nya kompetenser ger nya perspektiv i polisarbetet som kan leda till föränd- ringar av organisationens värderingar och för- hållningssätt. Regeringen vill understryka att det är angeläget att insatserna på detta område fort- sätter och intensifieras. Det är en förutsättning också för att förhindra och motverka att diskri- minering förekommer i verksamheten, och för att antalet anställda inom polisen med utländsk bakgrund långsiktigt skall kunna öka. För poli- sens legitimitet är det av vikt att polisens sam- mansättning speglar befolkningen i samhället.

Regeringen vill också framhålla vikten av att anställda med utländsk bakgrund, i likhet med övriga anställda, erbjuds utvecklingsmöjligheter i sitt arbete. Det är t.ex. angeläget att andelen per- soner med utländsk bakgrund ökar i lednings- kompetensen.

Enligt regeringens bedömning bör det finnas utrymme för polisen att vidta ytterligare åtgärder för att uppmuntra och inspirera personer med utländsk bakgrund att söka sig till polisyrket.

Åklagarmyndigheten

Resultat

Åklagarmyndigheten bedriver ett aktivt arbete med diskriminerings- och mångfaldsfrågorna. Utgångspunkten för arbetet är myndighetens mångfaldsplan och policy mot kränkande sär- behandling samt kompetensstrategin i diskri- mineringsfrågor. Planerna utgår från att ökad

kunskap förhindrar och motverkar diskrimine- ring. Alla chefer och arbetsmiljöombud skall genomgå utbildning och alla anställda skall ges information om mångfald och diskrimine- ringsfrågor.

Utöver insatser för att öka kunskapen kring diskrimineringsfrågorna är det viktigt att med- vetandegöra de attityder som finns i samhället och inom organisationen. Åklagarmyndighetens arbete med dessa frågor skall fortsätta 2005.

För att Åklagarmyndigheten även i framtiden skall ha ett stort förtroende hos allmänheten bör enligt myndigheten dess personal genom bak- grund och erfarenheter på sikt så långt som möj- ligt representera alla grupper i samhället. Myn- digheten arbetar för att fler personer med ut- ländsk bakgrund skall kunna anställas. För att öka kunskapen om och skapa intresse för åkla- garyrket genomför myndigheten besök vid gymnasieskolor bl.a. i områden där det bor många människor med utländsk bakgrund.

Analys och slutsatser

De åtgärder som Åklagarmyndigheten genom- fört är steg i rätt riktning. Det är dock angeläget att myndigheten fortsätter vidta åtgärder för att på sikt öka den etniska mångfalden samt för att öka medvetenheten om diskrimineringsfrågor inom myndigheten. Detta är ytterst en förtroen- defråga såväl för Åklagarmyndigheten som för rättsväsendet i stort.

Ekobrottsmyndigheten

Resultat

Inom Ekobrottsmyndigheten behandlas mång- faldsfrågorna i den centrala arbetsmiljökommit- tén och dess beredningsgrupp. Myndigheten har under 2005 fastställt en mångfaldsplan. Planen innehåller även en handlingsplan mot kränkande särbehandling. Ekobrottsmyndigheten strävar efter ökad etnisk mångfald i samband med re- krytering och inom ramen för grundutbild- ningen inom Ekobrottsmyndigheten finns av- snitt som behandlar integrations- och bemötan- defrågor.

Analys och slutsatser

Det är angeläget att Ekobrottsmyndigheten ut- vecklar sitt arbete med integrationsfrågor. Re- geringen anser att dessa frågor bör ges en fram- trädande plats i myndighetens personalarbete.

118

Domstolsväsendet

Resultat

Under 2004 har, i enlighet med den kompetens- strategi i diskrimineringsfrågor som Domstols- verket har tagit fram, insatser gjorts som syftar till att förebygga, motverka och åtgärda den dis- kriminering på grund av etnisk eller religiös till- hörighet eller sexuell läggning som kan före- komma i domstolsväsendets verksamhet. Arbe- tet mot diskriminering har skett integrerat med arbetet för att främja mångfald.

Utbildning i mångfalds- och kulturmötesfrå- gor har skett inom ramen för Domstolsverkets återkommande utbildningar för olika personal- kategorier och vid utbildningstillfällen för nyan- ställda. Vidare har särskilda utbildningar och se- minarier om mångfald genomförts.

I den medarbetarenkät som gått ut till samt- liga anställda inom domstolsväsendet har frågor kring diskriminering och bemötande tagits upp.

Domstolsverket har medverkat i det s.k. Ju- ristprojektet som har letts av Integrationsverket. Projektgruppen presenterade under 2004 ett för- slag till hur en jurist med utländsk examen skall kunna få en svensk juris kandidatexamen utan att behöva läsa om större delen av utbildningen.

Domstolsverket har under hösten initierat ett arbete med att ta fram en handlingsplan för mångfald inom domstolsväsendet som skall ut- göra ett stöd för domstolarna och hyresnämn- derna att arbeta strategiskt med frågor om dis- kriminering och mångfald.

Analys och slutsatser

Domstolsväsendets systematiska arbete för att hos samtliga anställda öka kunskapen och med- vetenheten i frågor om mångfald och diskrimi- nering ger en god grund för det fortsatta arbetet med att förhindra och motverka att diskrimine- ring förekommer i verksamheten.

För att nå målet att skapa organisationer som ger personer lika rätt oavsett etnisk och kulturell bakgrund är det av stor betydelse att mångfalden bland de anställda ökar. Regeringen ser positivt på de initiativ som Domstolsverket har tagit för att förbättra möjligheterna att rekrytera personer med utländsk bakgrund. För att de åtgärder som vidtas skall få genomslag är det nödvändigt att enskilda domstolar och hyresnämnder känner ansvar för och tar en aktiv del i arbetet för ökad mångfald.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

När det gäller personal med dömande funk- tioner kan andelen anställda med utländsk bak- grund endast i begränsad omfattning påverkas av domstolarna själva. Andelen sökande till jurist- linjen som har utländsk bakgrund har ökat och uppgick under föregående år till 18 %. Möjlig- heterna att rekrytera personer med utländsk bakgrund till dömande funktioner kommer därför att öka under de kommande åren.

För att arbetet mot diskriminering och för mångfald skall vara framgångsrikt måste det be- drivas med uthållighet och systematik. Reger- ingen ser därför positivt på det arbete med att ta fram en handlingsplan för mångfald inom dom- stolsväsendet som Domstolsverket har initierat. Regeringen vill i sammanhanget understryka betydelsen av att arbetet mot diskriminering och för mångfald så långt det är möjligt integreras med den löpande verksamheten inom olika om- råden.

Kriminalvården

Resultat

Kriminalvården bedriver sedan flera år ett aktivt arbete för att öka andelen anställda med utom- nordisk bakgrund. Andelen anställda med utom- nordisk bakgrund uppgår till ca 6 % av samtliga anställda. Av dessa kommer 80 % från länder utanför EU.

Med syftet att skapa en grund för ett långsik- tigt målinriktat arbete i diskrimineringsfrågor har arbetet under året bedrivits i enlighet med den kompetensstrategi för diskrimineringsfrågor som kriminalvården tagit fram. Arbetet sker på ett antal områden bl.a. inom ramen för rekryte- ring, utbildning, chefsutveckling, information och samverkan.

I kursplanen för den grundläggande kriminal- vårdsutbildningen för nyanställd personal med direkt klientkontakt, anges att deltagaren skall ges kunskap om brott med rasistiska, främlings- fientliga, antisemitiska, islamofobiska och ho- mofobiska inslag.

Analys och slutsatser

Kriminalvården har under en rad år bedrivit ett framgångsrikt arbete med målsättningen att kri- minalvårdens medarbetare skall spegla mångfal- den i samhället. Regeringen vill betona vikten av att kriminalvården även fortsättningsvis vidtar åtgärder som syftar till att öka medvetenheten

119

Åklagarmyndigheten

Resultat

Arbetsmiljöfrågorna är sedan flera år prioriterade inom Åklagarmyndigheten. Arbetet med dessa frågor bedrivs systematiskt i enlighet med myn- dighetens handlingsplan på området. Av den ar- betsmiljöenkät bland de anställda som genom- fördes 2004 framgick bl.a. att arbetsbelastningen fortfarande är hög, att medarbetarsamtal hållits inom organisationen och att 96 % av de anställda som är föräldrar anser att arbetet går bra eller till viss del bra att förena med ett fungerande föräld- raskap.

Det bedrevs under 2004 ett aktivt arbete med rehabiliteringsinsatser för att minska sjukfrånva- ron. Detta till trots ökade sjukfrånvaron något (0,5 procentenhet) under året till 4,0 % av möjlig närvaro. Den enda personalkategori vars sjuk- frånvaro ökade var män i åldern 30–49 år. För den gruppen var det fråga om en marginellt ökad korttidsfrånvaro.

Riksåklagaren har under 2004 även genomfört en fortsatt satsning på friskvård, bl.a. har perso- nalen erbjudits hälsokontroller. Under 2005 kommer Åklagarmyndigheten att särskilt foku- sera på rehabilitering av långtidssjukskrivna.

Analys och slutsatser

En ökning av sjukfrånvaron är givetvis en negativ utveckling. Detta gäller även om ökningen skett från en låg nivå och avser korttidsfrånvaro.

De åtgärder som under året vidtagits inom verksamheten bör dock sammantagna bedömas som tillräckliga för att vända den negativa tren- den. Det är positivt att fokus under 2005 kom- mer att ligga på rehabilitering av långtidssjuk- skrivna medarbetare.

Ekobrottsmyndigheten

Resultat

Ekobrottsmyndighetens arbetsmiljöavtal revide- rades under 2004 och har enligt myndigheten nu en inriktning som innebär att medarbetarna har stora möjligheter att påverka sin arbetsmiljö och arbetssituation, bl.a. genom arbetsplatsträffar.

Under hösten 2004 gjordes en uppföljning av den klimatundersökning som genomfördes un- der våren 2003. Resultaten visar enligt myndig- heten inte på några stora förändringar. Resulta-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

ten av den ursprungliga undersökningen var genomgående goda.

Den totala sjukfrånvaron var under året 3,3 %, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2003. Ekobrottsmyndigheten bedriver frisk- vårdsverksamhet, bl.a. genom myndighetens id- rottsförening, för att minska sjukfrånvaron.

Analys och slutsatser

Regeringen ser positivt på att Ekobrottsmyndig- heten bedriver friskvårdsverksamhet. Det är an- geläget att myndigheten fortsätter sitt arbete för en god arbetsmiljö och att ytterligare åtgärder vidtas för att minska sjukfrånvaron.

Domstolsväsendet

Arbetsmiljöfrågor

Domstolsverket har under året genomfört sär- skilda utbildningsinsatser inom arbetsmiljöom- rådet riktade till chefer. Sammanlagt har ett hundratal chefer och chefsadministratörer ge- nomgått en omfattande utbildning som berört arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, alkoholpro- blem, konflikthantering, rehabilitering, stress och förändringskunskap.

För skyddsombud och arbetsgivarföreträdare har, liksom tidigare år, arrangerats utbildningar.

Under 2004 har en enkätundersökning ge- nomförts i syfte att kartlägga hur de långtids- sjukskrivna upplevt att rehabiliteringen fungerat. Enkäten visar att det finns utrymme för förbätt- ringar inom flera delar av rehabiliteringsproces- sen. En ny enkät planeras under 2005 för att kunna kartlägga arbetsgivarens syn på rehabili- teringen.

I den budgetdialog som Domstolsverket un- der hösten 2004 haft med samtliga domstolar har arbetsmiljöperspektivet särskilt lyfts fram.

Domstolsverket genomför vartannat år en medarbetarenkät. Exempel på åtgärder som ge- nomförts under 2004 som uppföljning av den senaste medarbetarenkäten är chefsstöd, teamut- veckling och organisationsöversyner.

Ett samarbete med andra myndigheter för att ta fram nyckeltal inom arbetsmiljöområdet har inletts under 2004.

Sjukfrånvaron

För domstolsväsendet som helhet minskade sjukfrånvaron under 2004 med 0,2 procenten- heter. Minskningen gäller både kvinnor och män.

121

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Skyddet och säkerheten i domstolarna

Arbetet med att förbättra säkerheten inom dom- stolsväsendet bedrivs kontinuerligt av Dom- stolsverket och de enskilda domstolarna.

Under 2004 har säkerhetsarbetet inom dom- stolsväsendet fortsatt att bedrivas enligt de rikt- linjer som presenterats i Domstolsverkets rap- port Framtida riktlinjer för säkerhetsarbete i domstolsväsendet (DV-rapport 2002:6).

Varje domstol skall enligt rådande riktlinjer ha en bassäkerhetsnivå med bl.a. överfallslarm. Det finns för närvarande dokumenterade säkerhets- planer vid i stort sett varje domstol. Andra kon- kreta åtgärder som vidtagits är utbildning, bl.a. ett endagsseminarium avseende hotbildsbedöm- ning, ändrade rutiner, tekniska installationer, omdisponeringar inom befintliga lokaler och om- eller nybyggnationer. Huvuddelen av dom- stolarna har i säkerhetsfrågor någon form av samverkan/samordning med lokal polis, åklagare eller annan domstol. En majoritet av domsto- larna har någon form av krisgrupp organiserad eller tillgänglig på annat sätt, främst genom fö- retagshälsovården.

Analys och slutsatser

Arbetet med att förbättra arbetsmiljön är viktigt. Regeringen ser positivt på att sjukfrånvaron återigen minskar och att Domstolsverket arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågorna.

Kriminalvården

Resultat

Efter att sjukfrånvaron i flera år ökat förändrades bilden under 2003 då en minskning av sjukfrån- varon noterades. Denna minskning har under 2004 fortsatt och den totala sjukfrånvaron i rela- tion till bruttoarbetstiden har minskat med 0,7 procentenheter från 7,1 till 6,4 %. Minskningen omfattar alla typer av sjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till den tillgängliga arbetstiden uppgick till 7,6 %. För kvinnor var motsvarande siffra 9,4 % och för män 6,2 %.

Den långa sjukfrånvaron är enligt Kriminal- vårdsstyrelsens uppgifter till något mer än en tredjedel kopplad till arbetsmiljön. För att komma till rätta med en del av denna sjukfrån- varo har kriminalvården erbjudit delpension för anställda över 61 år. Kriminalvårdsstyrelsen er- bjuder sina medarbetare ett personalstödspro- gram där anställda kan få stöd och råd, tjänsten

är kostnadsfri och garanterar den anställdes ano- nymitet. Kriminalvårdsstyrelsen driver vidare med stöd av Utvecklingsrådet projektet – Satsa friskt i kriminalvården – som syftar till att för- bättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron. Mot bakgrund av de allvarliga incidenter som inträffat i kriminalvården under 2004 har ett åt- gärdsprogram innehållande såväl arbetsmiljöin- riktade som verksamhetsinriktade åtgärder tagits fram.

Analys och slutsatser

Kriminalvården har under 2004 trots en an- strängd situation för alla anställda lyckats bedriva ett fortsatt aktivt arbetsmiljöarbete med gott re- sultat. Regeringen ser positivt på att det säker- hetsarbete som bedrivs inom kriminalvården också kompletteras med åtgärder som tar sikte på arbetsmiljöområdet. Kriminalvårdens lång- siktiga målsättning – att minska sjukfrånvaron, enligt regeringens mål, med 50 % till 2008 – ställer dock höga krav på det fortsatta arbetet.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

Resultat

Under våren 2004 genomfördes en arbetsmiljö- undersökning på BRÅ. Av resultatet framgår bland annat att man trivs med sitt arbete och upplever ett gott stöd på arbetsplatsen. Resulta- tet visar också på ett behov av att öka tryggheten och öka tydligheten kring anställningsvillkoren. BRÅ har därför erbjudit tillsvidareanställning för ett antal medarbetare. Dessutom har det tagits fram en policy för anställningar som syftar till att öka tydligheten kring anställningen. Att många medarbetare känner smärta i nacke-axel-skuldra partiet och upplever hög stress i arbetet framgick också av resultaten. En handlingsplan för att minska ohälsan och förbättra arbetsmiljön har därför tagits fram. Arbete med nya och förbätt- rade rutiner kring sjukfrånvaro och rehabilitering har påbörjats.

Analys och slutsatser

BRÅ har visat att man tar arbetsmiljöfrågorna på allvar. Det är positivt att man vidtar åtgärder för att minska ohälsan vid myndigheten.

122

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

bildningsplatser med 216 jämfört med 2003. 96 av eleverna studerade på den distansutbildning som bedrevs vid ett antal polismyndigheter.

Inom polisen prioriteras utbildningar som upprätthåller och vidareutvecklar kärnkompe- tensen, exempelvis förhörs-, förundersöknings- och taktikutbildning. Rikspolisstyrelsen har som ett led i polismyndigheternas omställningsarbete uppdragit åt Växjö universitet att genomföra en tiopoängs distanskurs i brottsutredning för civil- anställda inom polisen. 50 personer påbörjade sådan utbildning under läsåret 2004/05. Målet är att de studerande skall förvärva grundläggande kunskaper för att kunna genomföra brottsutred- ningar. I syfte att öka integreringen av det inter- nationella polissamarbetet i den nationella polis- verksamheten har ett 60-tal svenska poliser del- tagit i den Europeiska polisakademins fortbild- ningsprogram.

Chefs- och ledarskapsutbildningar har ge- nomförts på flera håll under året. I syfte att finna framtida lämpliga ledare finns olika former av chefsprogram, exempelvis programmet ”Chef 2005” i Skåne.

Polisen arbetar ständigt med att anpassa ar- betstiderna till verksamhetens behov. Andelen poliser som arbetade periodplanerat ökade kraf- tigt under 2004 och uppgick till 44 %, vilket var en ökning med 11 procentenheter jämfört med föregående år.

Övertiden uppgick under 2004 till drygt 930 000 timmar och minskade därmed för tredje året i rad. Minskningen var cirka 70 000 timmar jämfört med 2003 vilket motsvarar cirka 45 års- arbetskrafter.

Analys och slutsatser

Regeringens mål att utbilda 4 000 nya poliser under mandatperioden kommer att uppfyllas. Den sammanlagda utbildningstakten är uppe i cirka 1 000 poliser per år. Satsningen på polisen har resulterat i att antalet ökar för femte året i rad och nu uppgår till över 17 300 poliser. Det är en ökning med över 1 200 och innebär ett bety- dande resurstillskott för polisorganisationen.

Ökningen fortsätter och enligt Rikspolissty- relsens prognoser kommer det att finnas fler än 18 000 poliser i december 2007. En viktig fråga i sammanhanget är hur den långsiktiga beman- ningen inom polisen skall se ut och antalet stu- derande på grundutbildningen måste naturligtvis anpassas till det behov som finns av nya poliser.

Den höga medelåldern, framförallt på vissa orter, gör det nödvändigt att polisen arbetar med olika åtgärder för att underlätta kommande ge- nerationsväxling. Det är en stor tillgång för po- lisverksamheten att det finns äldre och mer er- farna poliser som kan bidra till verksamheten med sin erfarenhet. Samtidigt står det klart att med en föryngring av poliskåren öppnas också för ett mer modernt arbetssätt inom polisen. Inom polisen finns planer på ett projekt för sys- tematisk kunskapsöverföring mellan äldre och yngre poliser.

Omställningsutbildning till poliser av civilan- ställda inom polisen och andra statligt anställda, t.ex. inom försvarsmakten, är positivt för staten som arbetsgivare och ligger i linje med en aktiv kompetensförsörjning.

Polisutbildningen är populär och antalet sö- kande till utbildningen fortsätter att öka. Till den senaste utbildningsomgången var antalet sö- kande drygt 6 000 personer. Polisutbildningen i dess nuvarande form har sett likadan ut sedan 1998 och det finns skäl att se över utbildningen. Regeringen avser att återkomma i denna fråga.

Antalet civilanställda har ökat med drygt 500 under den senaste femårsperioden. Enligt Riks- polisstyrelsens prognoser kommer antalet för nästkommande tre år att minska. Det handlar då framför allt om civilanställda med administrativa uppgifter. Minskningen hänger samman med effektiviseringsarbetet. Samtidigt kommer ett behov att uppstå för nya civilanställda med spe- cialistkompetens eller sådana uppgifter som idag utförs av poliser men som civilanställda kan ut- föra i stället. Regeringen ser positivt på att poli- ser därigenom kan frigöras för att användas för mer renodlade polisiära arbetsuppgifter.

Det är positivt att andelen periodplanerad ar- betstid ökat. Betydelsen är stor av att personalen har möjlighet till delaktighet vid planering av ar- betstidernas förläggning, inte minst ur hälsosyn- punkt. Periodplanerad arbetstid ger också goda effekter för verksamheten samtidigt som det minskar kostnaderna för övertidersättning. Re- geringen ser naturligtvis positivt på att övertiden har minskat flera år i rad och förutsätter att poli- sen fortsätter att verksamhetsanpassa arbetsti- derna.

Ledarskapets betydelse för verksamheten är stort. Regeringen ser därför positivt på de olika utvecklingsprogram som finns för dem som re- dan är chefer och de åtgärder som polisen vidtar för att finna lämpliga framtida chefer. Rege-

124

ringen ser det som angeläget att polisen fortsät- ter utveckla ledarskapet. Detta arbete ligger självklart inom ramen för Rikspolisstyrelsens ordinarie uppdrag.

Åklagarväsendet

Åklagarmyndigheten

Resultat

Inom åklagarorganisationen fanns vid 2004 års utgång 748 anställda åklagare och 316 administ- ratörer. Antalet åklagare hade därmed ökat med 30 jämfört med 2003, medan antalet administ- ratörer minskat med 3. Antalet anställda var så- ledes totalt 1 064 personer. Åldersstrukturen var i huvudsak densamma 2004 som under de när- mast föregående åren.

Åklagarmyndighetens mål för kompetensför- sörjningen i ett längre perspektiv är balans mel- lan kvinnliga och manliga åklagare och chefer, en ökning av antalet män i kategorin administratö- rer samt en ökning av antalet medarbetare med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska. Ett viktigt mål är också utvecklingen av kompetens genom ett omfattande utbildnings- program samt genom utvecklingen av en lärande organisation.

Åklagarmyndigheten betonar i årsredovis- ningen att den viktigaste åtgärden under 2004 för att säkerställa kompetensförsörjningen var inrättandet av den nya myndigheten. De utveck- lingscentrum som inrättats bidrar till en ökad specialistkompetens.

Riksåklagaren införde 2003 en ny rekryte- ringsprocess för aspirantantagningen. Syftet var bl.a. att skapa större enhetlighet vid rekryte- ringen. Under våren 2004 gjordes en omfattande utvärdering av rekryteringsprocessen och en del förändringar gjordes, bl. a. av kravprofilen samt av vilka test som de sökande genomgår. Den nya strukturerade processen ger ett bättre beslutsun- derlag vid rekryteringen samt ett underlag för den individuella kompetens- och karriärplane- ringen. Aspirantantagningen har även utvärde- rats med avseende på om det fanns några köns- skillnader i resultaten efter genomgångna arbets- psykologiska test och intervjuer. Några sådana skillnader har inte konstaterats.

Samtliga åklagare som är anställda inom myn- digheten erbjuds en individuell karriärplanering som syftar till att klarlägga varje åklagares indivi-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

duella önskemål om bl.a. verksamhetsinriktning och kompetensutveckling.

Under 2004 gjordes även en översyn av chefs- rekryteringen. En ny kravprofil för chefer har utarbetats utifrån de nya krav som ställs på che- ferna i den nya organisationen. Den nya krav- profilen tar också sikte på att även vice chefs- åklagare bör rekryteras enligt samma krav för att kunna utgöra en del av åklagarkammarens led- ning. Kravprofilen innebär att större vikt läggs vid ledaregenskaper jämfört med tidigare.

Analys och slutsatser

Åklagarmyndigheten har under flera år lagt ned ett omfattande arbete på att skapa system för personal- och kompetensförsörjning. Enligt re- geringens bedömning fungerar dessa system i dag väl. Regeringen ser även positivt på de utbildningsinsatser som genomförts och planeras. En förutsättning för att verksamheten vid åklagarkamrarna skall kunna utvecklas posi- tivt är att cheferna inom myndigheten har till- räcklig kompetens när det gäller ledarskap, verk- samhetsstyrning och arbetsmiljö.

Ekobrottsmyndigheten

Resultat

Vid utgången av 2004 var sammanlagt 425 per- soner anställda eller placerade vid Ekobrotts- myndigheten. En ökning av antalet anställda har skett främst beroende på särskilda rekryterings- insatser inom åklagar- och polisgrupperna. Av det totala antalet personer som arbetade vid myndigheten var 83 åklagare och 183 poliser. Genomsnittsåldern vid myndigheten var 49 år jämfört med 52 år under 2003. Sänkningen av genomsnittsåldern kan till största delen förklaras av den förhållandevis omfattande rekryteringen under 2004.

Ekobrottsmyndigheten har byggt upp ett kursprogram som vänder sig till alla personalka- tegorier inom myndigheten. Kurserna vänder sig också till åklagare, poliser och revisorer utanför Ekobrottsmyndigheten samt till utredare vid Skattebrottsenheterna och övriga samverkande myndigheter. Under 2004 har 321 personer del- tagit i myndighetens kursverksamhet.

I syfte att ytterligare säkra kompetensförsörj- ningen inom Ekobrottsmyndigheten har en arbetsgrupp under senare delen av 2004 arbetat med frågor om hur myndigheten skall behålla

125

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

och rekrytera de främsta inom respektive yrkes- grupp i framtiden. Resultatet redovisades i de- cember 2004 och under 2005 kommer ett arbete med att skapa och implementera en gemensam personalpolitik och personalförsörjningsplan på- börjas. Arbetet kommer att innefatta planer och riktlinjer för bl.a. kompetensutveckling, karriär- utveckling och löneutveckling.

Analys och slutsatser

Ekobrottsmyndigheten har under 2004 arbetat med frågor som rör personal- och kompetens- försörjning. Det är angeläget att detta arbete fortsätter, särskilt med tanke på den genera- tionsväxling som Ekobrottsmyndigheten har framför sig.

Regeringen ser positivt på de utbildningsinsat- ser som myndigheten genomfört under 2004. Det är viktigt att ytterligare åtgärder vidtas på detta område för att vidareutveckla den kompe- tens som finns vid myndigheten.

Domstolsväsendet

Resultat

Under 2004 var antalet tillsvidareanställd perso- nal inom domstolsväsendet 4 862 vilket motsva- rar en minskning på nära 5 % jämfört med före- gående år. Sett till antalet årsarbetskrafter mot- svarar minskningen drygt 7 % jämfört med före- gående år. Antalet ordinarie domare minskade under året med 45 personer, eller 72 årsarbets- krafter. Skillnaden mellan antal och årsarbets- krafter består i att flera domare har fått delpen- sion. Antalet icke ordinarie domare har minskat med nästan 4 %. Trenden med ett reducerat antal notarier har fortsatt under 2004. Minsk- ningen motsvarar ca 10 % jämfört med föregå- ende år. Kategorin övrig personal har sedan 2003 minskat med nära 4 %.

Domstolsväsendets åldersstruktur visar på en hög medelålder inom samtliga personalgrupper. Det kommer att bli stora pensionsavgångar un- der åren 2005 till 2011. Med en återbesättning av framför allt yngre personal med hög kompetens kan kompetensförsörjningen säkras och ålders- strukturen förändras på önskvärt sätt. Dom- stolsverket arbetar aktivt med generationsväx- lingen.

Domstolsväsendets kompetensutveckling är ett prioriterat område. Med hänsyn till resurslä- get har man dock under 2004 fått göra priorite-

ringar mellan viktiga insatser på kompetensut- vecklingsområdet. De obligatoriska utbildning- arna för tingsnotarier, fiskaler och nyutnämnda domare samt den återkommande utbildningen för domare, föredragande och domstolssekrete- rare har genomförts som planerat. Även pro- grammet för länsrättsnotarier har i stora delar genomförts. Därutöver har utbildning tillhanda- hållits för olika grupper inom områdena jäm- ställdhet, integration och mångfald, trafficking, FN:s konventioner, bemötande i domstol samt hedersrelaterat våld i nära relationer.

Under 2004 har några domstolar påbörjat ar- bete med att göra en kompetensanalys på hela eller delar av personalen. Ledarutvecklingen fort- sätter och arbetet med att ta fram program för fler grupper fortskrider. Under 2004 har Dom- stolsverket vidare påbörjat en satsning på de in- terna lärarna.

Analys och slutsatser

Domstolsväsendet står inför en omfattande ge- nerationsväxling. Vidare medför regeringens för- slag om en ny instans- och processordning i ut- lännings- och medborgarskapsärenden ett om- fattande behov av nyrekrytering av såväl domare som föredragande och domstolssekreterare till de berörda domstolarna. Det är viktigt att Dom- stolsverket arbetar med att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen.

Domstolsväsendet är som kunskapsorganisa- tion beroende av kontinuerlig satsning på kom- petensutveckling. Det är angeläget att Dom- stolsverkets arbete med att utveckla och bibe- hålla kompetensen inom domstolsväsendet fort- sätter.

Kriminalvården

Resultat

Under 2004 var det genomsnittliga antalet årsar- betskrafter inom kriminalvården drygt 7 900. En ökning med 2,5 % jämfört med 2003, då motsva- rande antal var drygt 7 700. Ökningen är framför allt en effekt av det höga platsutnyttjandet som har krävt ökade personalresurser.

Kriminalvården införde 2002 en grundläg- gande kriminalvårdsutbildning innefattande tre delar, central kriminalvårdsintroduktion, hög- skolekurs i samhälls- och beteendevetenskap samt kriminalvårdsspecifik utbildning. För 2004 var målet att nyanställda med klientkontakt

126

skulle få den centrala introduktionen inom sex månader.

Under 2004 har 517 medarbetare genomgått den centrala introduktionen. 634 medarbetare har genomgått högskoledelen samt den krimi- nalvårdsspecifika delen av utbildningen. Trots att andelen medarbetare som genomgått den grund- läggande kriminalvårdsutbildningen är hög är det fortfarande kö till utbildningen vid de lokala kri- minalvårdsmyndigheterna. Enligt Kriminalvårds- styrelsen beror detta bl.a. på svårigheten att re- krytera vikarier för dem som skall genomgå utbildningen samt svårigheter att hantera kost- naderna för vikarier.

Utöver den grundläggande kriminalvårdsut- bildningen har på central nivå genomförts fort- bildning för medarbetare, med en anställningstid överstigande fem år. 31 chefer har gått en chefs- och ledarutbildning anordnad i samarbete med Göteborgs universitet. Under senare delen av 2004 har ett projekt startats med syfte att ut- veckla kriminalvårdens chefsförsörjningsprocess i sin helhet. Syftet är att en ny struktur för chefsförsörjning skall införas samtidigt som kriminalvården blir en myndighet.

Analys och slutsatser

Kriminalvårdens personal utgör en mycket viktig resurs. Det är därför viktigt att den har en rele- vant och tillräcklig utbildning för det arbete som skall utföras. Det är viktigt att personalen ges de rätta verktygen för att kunna bedriva en effektiv kriminalvård. Som en del i kriminalvårdens ef- fektiviseringsarbete ses även personalutbild- ningen över. För att förbättra möjligheterna för kriminalvården att rekrytera personal med lämp- lig utbildning, kommer regeringen inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen att ge AMS i uppdrag att använda 500 platser för utbildning i behandlingsarbete med inriktning mot kriminal- vård, skola och behandlingshem.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

Resultat

Under 2004 har det totala antalet årsarbetskraf- ter vid BRÅ uppgått till 61, vilket är en ökning med två jämfört med 2002. I många av BRÅ:s projekt krävs kortare anställningar för kodnings- arbete, intervjuundersökningar och enklare re- sultatsammanställningar. Det innebär att perso- nalomsättningen blir hög. Under 2004 har totalt

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

42 personer anställts och 25 personer slutat. Av dem hade tre haft fasta anställningar och fem haft tidsbegränsade anställningar på mer än ett år. Övriga 17 hade haft tidsbegränsade anställ- ningar på i snitt två månader.

BRÅ avser inte att utöka organisationen un- der åren 2005 till 2007. Därför kommer myndig- heten endast att göra ersättningsrekryteringar. BRÅ kommer dock liksom tidigare att för kor- tare tidsperioder behöva anställa personal med stödkompetens för kodningsarbete och enklare resultatsammanställningar i forskningsprojekt.

Analys och slutsatser

Karaktären på myndighetens arbete som i hög grad bedrivs i projektform gör att myndigheten har mycket tillfälligt anställd personal. Det är därför rimligt att omsättningen är något högre än i övriga staten. För en myndighet som är så kunskapsinriktad är det emellertid viktigt att personalen besitter erfarenhet. Regeringen avser att noga följa hur myndigheten verkar för att minska den höga omsättningen av personal.

Rättsmedicinalverket

Vid utgången av 2004 hade Rättsmedicinalverket 353 personer tillsvidare eller tidsbegränsat an- ställda (totalt 313 årsarbetskrafter). Medelåldern inom verket är relativt hög, 46 år.

Rättsmedicinalverket är en myndighet vars uppgifter kräver hög kompetens. Det råder stor konkurrens om välutbildad personal bland fler- talet yrkeskategorier som verket årligen är i be- hov av att kunna rekrytera. På grund av pen- sionsavgångar har och kommer verket att förlora betydande kompetens under de närmaste åren.

Framför allt på rättsläkarsidan är problemen besvärande. För att säkra kompetensförsörj- ningen av rättsläkare har Rättsmedicinalverket bl.a. infört s.k. prova-på-perioder för läkare som inte är färdiga för specialistutbildning. En stra- tegi för rekrytering av rättsläkare har tagits fram i syfte att så snart som möjligt uppnå beslutad bemanningsnorm. Ett antal rättsläkare är under specialistutbildning. Vidare har en försöksverk- samhet med en ny personalkategori, rättsmedi- cinska utredare, efter utvärdering permanentats. Detta leder till en avlastning för rättsläkarna.

Analys och slutsatser

Rättsmedicinalverket arbetar aktivt med att till- försäkra personal- och kompetensförsörjningen

127

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

lismyndigheter och så att möjligheten att jäm- föra polismyndigheterna med varandra ökar.

Rikspolisstyrelsen har sedan flera år tillbaka bedrivit ett förändringsarbete som går ut på att utveckla och höja kvaliteten i verksamheten samt frigöra resurser för kärnverksamheten genom att bl.a. samordna olika verksamheter ur ett natio- nellt perspektiv. Förändringsarbetet delas in i tre olika utvecklingsområden.

Det första innefattar åtgärder som leder till kostnadsminskningar, t.ex. ett nationellt kon- taktcentrum, gemensam ekonomi- och personal- administrativ hantering samt samordnad drift och teknik inom IT-området.

Det andra utvecklingsområdet innefattar åt- gärder som leder till att högre kvalitet uppnås, t.ex. samordning av kommunikationscentraler, ny arbetsmetodik inom brottsutredningsverk- samheten samt samordnad kriminalteknik.

Det tredje utvecklingsområdet innefattar kompetenshöjande åtgärder, t.ex. polistaktisk vidareutveckling samt en nationell vidareutbild- ning och chefsutveckling. Ett flertal av dessa ut- vecklingsprojekt, t.ex. nationellt kontaktcent- rum och samordnad drift och teknik på IT- området, har avslutats och verksamheten har in- arbetats i polisens linjeorganisation.

Rikspolisstyrelsen har under våren 2005 dra- git upp riktlinjerna för polisens fortsatta utveck- lingsarbete. Styrningen av polisens verksamhet skall förbättras genom att strategier och prio- riteringar skall tydliggöras och genom att en satsning görs på ledarskapsfrågor. Kärnverksam- heten kommer att effektiviseras genom föränd- rade metoder för polisens brottsförebyggande och brottsutredande arbete. Det framtida me- tod-, teknik- och kompetensutvecklingsarbetet kommer att bedrivas utifrån en långsiktig och samlad utvecklingsplan. Utvecklade metoder och system skall införas vid samtliga polismyndig- heter på ett systematiskt och enhetligt sätt. Som ett led i detta förändringsarbete anpassas även Rikspolisstyrelsens verksamhet och organisa- tion.

Det första konkreta uttrycket för polisens nya sätt att bedriva utvecklingsarbete utgörs av Rikspolisstyrelsens och polismyndigheternas kraftsamling för att bekämpa mängdbrott som har redogjorts för i tidigare avsnitt.

Analys och slutsatser

Rikspolisstyrelsen har genom sin roll som cen- tral förvaltningsmyndighet för polisorganisatio-

nen ett övergripande ansvar för att regeringens politik får genomslag i den verksamhet som be- drivs i polismyndigheterna. Inom ramen för den rollen är det nu viktigt att Rikspolisstyrelsen ser till att de stora satsningar som regeringen har gjort på polisen leder till tydliga förbättringar av verksamhetsresultatet.

Regeringens möjligheter att bedöma om verksamheten förbättras förutsätter tillgång till en ändamålsenlig resultatinformation. Det är därför positivt att Rikspolisstyrelsen genom PRR har utvecklat resultatinformationen så att regeringen på ett bättre sätt kan följa upp polis- myndigheternas resultat.

Det är även positivt att Rikspolisstyrelsens förändringsarbete för att höja kvaliteten i verk- samheten samt frigöra resurser för kärnverk- samheten utvecklas. Mot bakgrund av regering- ens ambition att polisens verksamhet fortlö- pande skall effektiviseras är det angeläget att Rikspolisstyrelsen kan synliggöra de positiva ef- fekter som förändringsarbetet leder till. Polisen skall i allt större utsträckning dra fördel av att det i Sverige endast finns en polisorganisation. I regleringsbrevet för 2005 har Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag att senast den 1 november 2005 redovisa en bedömning av vilket resultatet av det förändringsarbetet beräknas bli och när detta uppkommer.

Polisen arbetar ständigt med utveckling. En del av den utveckling som bedrivs är på lång sikt. När det tar lång tid innan resultatet av ett ut- vecklingsarbete är helt implementerat i organisa- tionen bör polisen sätta upp etappmål för att lö- pande kunna redovisa resultatet mot dem.

Rikspolisstyrelsen har under våren 2005 inlett ett förändringsarbete där strategier och priorite- ringar skall tydliggöras. Regeringen ser med tillförsikt fram emot resultatet av detta föränd- ringsarbete. Det är även positivt att Rikspolissty- relsen, inom t.ex. mängdbrottsprojektet, arbetar med att ta fram verktyg som polismyndigheterna kan använda i sitt dagliga arbete.

Rikspolisstyrelsens övergripande ansvar gäller naturligtvis även övriga områden, t.ex. jämställd- het och etnisk mångfald. Dessa områden har re- dogjorts för i tidigare avsnitt.

130

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

skador på grund av brott med 2 138 000 kronor. Då det i brottsskadelagen (1978:413) och brottskadeförordningen (1978:653) inte finns någon reglering om när utbetalningar av brott- skadeersättning måste göras har BrOM, enligt Riksrevisionen, haft möjlighet att under året vidta lämpliga åtgärder i verksamheten för att undvika ett anslagsöverskridande. BrOM har dock i avsaknad av regeringsbeslut om tillräcklig medelstilldelning inte vidtagit sådana åtgärder i verksamheten i syfte att förhindra ett anslags- överskridande. BrOM har i och med anslags-

överskridandet överträtt sina befogenheter ge- nom att förbruka mer medel än vad regeringen tilldelat för ändamålet. Justitiedepartementet har i den löpande dialogen med myndigheten under- strukit vikten av att de av riksdagen beslutade anslagen inte överskrids och att åtgärder vidtas i tid för att undvika eventuella överskridanden. Regeringen utgår ifrån att myndigheten förbätt- rar sina metoder för uppföljning av utgiftsut- vecklingen för anslaget.

3.7Budgetförslag

Tabell 3.8 Utgiftsutveckling 1994–2005

Miljoner koronor	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Prognos
	1994/95	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005

4:1 Polisorganisa-
tionen	10 5619	10 7339	10 877	10 760	11 402	12 017	12 461	13 006	13 691	14 195	14 806
4:2 Säkerhets-
polisen	46512	47612	458	529	513	559	539	534	576	594	636
4:3 Åklagar-
myndigheten	6031	6601	660	584	609	713	732	767	780	812	838
4:4 Ekobrotts-
myndigheten	-	-	-	157	220	281	297	303	319	342	338

4:5 Domstols-
väsendet m.m.	2 8803	2 8893	2 954	3 063	3 113	3 339	3 468	3 730	3 862	3 862	4 078
4:6 Kriminalvården	3 6204	3 7524	3 816	3 866	3 957	3 883	4 073	4 448	4 939	5 072	5 407
4:7 Brottsföre-
byggande rådet	235	335	36	39	44	50	58	51	53	64	59
4:8 Rättsmedici-
nalverket	1496	1706	176	172	170	185	197	209	215	217	225
4:9 Genteknik-
nämnden	110	210	3	3	2	3	3	3	3	3	3
4:10 Brottsoffer-
myndigheten	67	97	10	11	14	16	19	23	23	22	27
4:11 Ersättning för
skador på grund
av brott	428	588	61	48	64	64	75	78	76	84	93
4:12 Rättshjälps-
kostnader m.m.	8692	8432	803	831	755	784	805	862	934	1 005	1 128
4:13 Kostnader för
vissa skadereg-
leringar m.m.	-	-	-	-	-	15	16	22	29	22	31
4:14 Avgifter till
vissa interna-
tionella samman-
slutningar	311	211	1	8	6	2	7	8	8	8	3
4:15 Bidrag till
lokalt brottsföre-
byggande arbete	-	0	0	7	14	9	7	8	6	10	7

Överensstämmer utnyttjade anslag inte med nuvarande anslagsbenämning anges i fotnoterna huvudtitel, littera och nummer för de utnyttjade anslagen. 1II C1+C2, 2II F1, 3 II D1+D2+F2+F3+F4+F5, 4II E1+E2, 5II G5, 6V F7, 7II G3, 8II G4, 9II B1+B3+B4+B5, 10II G6, 11II A4, 12II B2

132

4:1 Polisorganisationen

Tabell 3.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	14 194 894		sparande	378 880
2005	Anslag		1	Utgifts-
2005	Anslag	14 960 135	1	prognos	14 805 777
2006	Förslag	15 674 018

2007	Beräknat	16 669 566	2

2008	Beräknat	16 955 745	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 16 407 506 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 16 407 506 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget finansierar polismyndigheternas, Sta- tens kriminaltekniska laboratoriums och Riks- polisstyrelsens verksamhet.

Polisorganisationens anslagssparande har un- der 2004 ökat från drygt 8 miljoner kronor till närmare 380 miljoner kronor. Anslagssparandet utgörs framför allt av upplupna kostnader, t.ex. retroaktiva löneutbetalningar. Allt anslagsspa- rande utom 50 miljoner kronor har ställts till re- geringens disposition.

Polisens anslagsförbrukning 2004 ökade med drygt 500 miljoner kronor jämfört med 2003. Merparten av ökningen bestod av ökade perso- nalkostnader bl.a. till följd av personalökningar och avtalsenliga löneökningar.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Polisens avgiftsbelagda verksamhet omfattar framför allt passhantering, stämningsmannadel- givning, tillståndsgivning samt kontorsservice och liknande tjänster till andra myndigheter i och kring kvarteret Kronoberg i Stockholm. Avgifterna för passhantering beräknas uppgå till 470 miljoner kronor och de disponeras av poli- sen. Övriga avgiftsintäkter som disponeras av polisen är:

•84 miljoner kronor för nationella ID kort,

•55 miljoner kronor för kontorsservice och liknande tjänster i och kring kvarteret Kronoberg i Stockholm,

•30 miljoner kronor för stämningsmanna- delgivning,

•25 miljoner kronor för tjänsteexport,

•15 miljoner kronor för Polishögskolan,

•4 miljoner kronor för utbildning av ord- ningsvakter,

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

•4 miljoner kronor för Statens kriminal- tekniska laboratorium,

•0,7 miljoner kronor för kontroll av väk- tarhundar och

•29 miljoner kronor för övriga avgifter.

Polisen disponerar dessutom övriga inkomster såsom bidrag, ersättning från Ekobrottsmyndig- heten, ränteintäkter och reavinster på sålda in- ventarier och försäkringsersättningar på sam- manlagt 250 miljoner kronor.

Sammanlagt beräknas polisen få disponera av- giftsinkomster och andra inkomster än anslag på 966,7 miljoner kronor.

Avgifterna för tillståndsgivning och Riksban- kens penningtransporter levereras in på in- komsttitel i statsbudgeten och de beräknas uppgå till 38 miljoner kronor respektive 2 miljoner kronor. Dessutom beräknas polisen leverera in 436 miljoner kronor för bötesmedel samt 15 miljoner kronor för övrigt som inte får disponeras på inkomsttitel i statsbudgeten.

Tabell 3.10 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2004	41 000	260 000	260 000	0

Prognos 2005	40 000	326 000	326 000	0

Budget 2006	40 000	584 000	584 000	0


Tabell 3.11 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	Resultat
				(Intäkt -
				kostnad)
Utfall 2004	124 200		124 200	0
(varav tjänsteexport)	(22 000)		(22 000)	(0)

Prognos 2005	129 700		129 700	0
(varav tjänsteexport)	(25 000)		(25 000)	(0)

Budget 2006	118 700		118 700	0
(varav tjänsteexport)	(25 000)		(25 000)	(0)

Regeringens överväganden

Regeringens satsningar på polisen har lett till att polisorganisationen har en ekonomi i balans. Kraven är dock även fortsättningsvis stora på att polisen skall arbeta aktivt med att effektivisera resursutnyttjandet.

133

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Enligt regeringens och samarbetspartiernas överenskommelse ”Hundratjugoen punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige” skall 4 000 nya poliser utbildas under mandatperio- den. För att bl.a. finansiera denna satsning före- slog regeringen i budgetpropositionen för 2005 att polisens anslag skulle öka med 100 000 000 kronor 2005. Regeringen aviserade tillskott på 475 000 000 kronor 2006 och 1 175 000 000 kro- nor 2007. Satsningen skall användas till att öka antalet poliser och i övrigt göra satsningar på be- kämpning av de inre hoten. Polisen skall ges möjlighet att utveckla verksamheten så att den kännetecknas av ett långsiktigt perspektiv och ett underrättelselett arbetssätt med ett brottsfö- rebyggande syfte. Kvaliteten i brottsutred- ningarna skall höjas så att uppklaringen och lag- föringen ökar.

Polisens insatser mot människohandeln behö- ver förstärkas. Av polisorganisationens anslag skall därför minst 10 000 000 kronor årligen an- vändas till att bekämpa människohandeln under åren 2004–2006.

För att finansiera ett gemensamt system för radiokommunikation för skydd och säkerhet minskas polisens anslag med 45 000 000 kronor 2006. Medlen förs till anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet under utgiftsområde 6.

I propositionen Några frågor om ordningsla- gen (prop. 2003/04:174) föreslås att länsstyrel- serna från polismyndigheterna bl.a. skall överta prövningen av vissa ansökningar om tillstånd till tävling på väg med fordon. Regeringen har i pro- positionen angivit att länsstyrelserna skall till- föras resurser för sitt arbete. Fr.o.m. 2005 över- fördes 375 000 kronor. Därutöver förs fr.o.m. 2006 ytterligare 125 000 kronor från polisens an- slag till anslag 32:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 18.

I propositionen Åtgärder mot missbruk av stiftelser (prop. 2004/05:50) föreslås att stiftelse- registret skall innehålla uppgift om revisor. Förslaget beräknas leda till visst merarbete för länsstyrelserna. För 2006 förs därför 200 000 kronor från polisens anslag till anslag 32:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 18.

Rikspolisstyrelsen har tidigare haft en polis- rådgivare i New York. Ansvaret för polisrådgiva- ren flyttas från 1 november 2005 till Regerings- kansliet. För att finansiera tjänsten förs 2 500 000 kronor från polisens anslag till anslaget

90:5 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1.

I propositionen Ny ordning för utfärdande av rättsintyg (prop. 2004/05:64) föreslås att polisen skall betala för de rättsintyg som Rättsmedicinal- verket utfärdar. För att finansiera detta förs 5 000 000 kronor till polisens anslag från anslaget 4:8 Rättsmedicinalverket.

Anslaget minskas med 89 761 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 % för anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 15 674 018 000 kronor anvisas under anslaget 4:1 Polisorganisationen för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 16 669 566 000 kronor respektive 16 955 745 000 kronor.

Tabell 3.12 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:1 Polisorganisationen

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	14 960 135	14 960 135	14 960 135
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	311 469	555 387	821 754
Beslut	330 239	1 035 514	1 053 291
Överföring till/från andra
anslag	72 175	118 531	120 566
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	15 674 018	16 669 566	16 955 745

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4:2 Säkerhetspolisen

Tabell 3.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	593 784		sparande	3 973
2005	Anslag	644 975	1	Utgifts-
2005	Anslag	644 975	1	prognos	636 205
2006	Förslag	698 631

2007	Beräknat	712 999	2

2008	Beräknat	724 581	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 702 255 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 702 255 tkr i 2006 års prisnivå.

134

Från anslaget finansieras Säkerhetspolisens verk- samhet.

Säkerhetspolisens anslagssparande har under 2004 ökat från 1,7 miljoner kronor till 4 miljoner kronor. Anslagssparandet har ställts till regering- ens disposition.

Regeringens överväganden

Säkerhetspolisen hade vid utgången av 2004 en budget i balans, men kraven är fortsatt stora på att Säkerhetspolisen skall arbeta aktivt med att effektivisera resursutnyttjandet.

Säkerhetspolisens utgifter för personskyddet för rikets högsta ledning har ökat under de se- naste åren. Säkerhetspolisens anslag ökades där- för i 2005 års budgetproposition med 50 000 000 kronor 2005. Regeringen aviserade tillskott på 75 000 000 kronor 2006 och 100 000 000 kronor 2007.

Riksdagsvalet 2006 föranleder säkerhetshö- jande insatser. Säkerhetspolisen behöver därför tillföras ytterligare resurser. Anslaget ökas med 21 000 000 kronor engångsvis 2006.

För att minska administrationen övertar Re- geringskansliet kostnadsansvaret för bevakning av Sagerska husen. För att finansiera detta förs 2 630 000 kronor från Säkerhetspolisen till an- slag 90:5 Regeringskansliet m.m. under utgifts- område 1.

Säkerhetspolisen övertar kostnadsansvaret för skyddsåtgärder för statsråden och deras bostä- der. För att finansiera detta förs 500 000 kronor till Säkerhetspolisens anslag från anslaget 90:5

Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1. Anslaget minskas med 3 870 000 kronor

fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 % för anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 698 631 000 kronor anvisas under an- slaget 4:2 Säkerhetspolisen för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 712 999 000 kronor respektive 724 581 000 kronor.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Tabell 3.14 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:2 Säkerhetspolisen

Tusental kronor

	2006	2007	2008

Anvisat 2005 1	644 975	644 975	644 975
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	13 656	23 733	34 596
Beslut	42 130	46 454	47 208

Överföring till/från andra
anslag	-2 130	-2 163	-2 198

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	698 631	712 999	724 581

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4:3 Åklagarmyndigheten

Tabell 3.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	812 346		sparande	15 769
			1	Utgifts-
2005	Anslag	848 935	1	prognos	837 528
2006	Förslag	862 424
2007	Beräknat	900 575	2

2008	Beräknat	915 136	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

2Motsvarar 887 049 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 887 049 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget finansierar Åklagarmyndighetens verk- samhet. Åklagarmyndigheten bildades den 1 ja- nuari 2005 genom att Riksåklagaren och de sex regionala åklagarmyndigheterna slogs samman till en myndighet. Anslaget har bytt namn från Åklagarorganisationen till Åklagarmyndigheten. Målet med organisationsförändringen är en ef- fektiv och rättssäker lagföring av dem som be- gått brott.

Vid utgången av 2004 hade åklagarorganisa- tionen ett anslagssparande på knappt 16 miljoner kronor. Anslagssparandet har ställts till regering- ens disposition.

Regeringens överväganden

Ärendetillströmningen har ökat under de senaste åren samtidigt som ärendena har blivit mer komplicerade. För att Åklagarmyndigheten skall

135

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

kunna hantera den ökande ärendetillström- ningen med bibehållen kvalitet föreslog rege- ringen i budgetpropositionen för 2005 att ansla- get ökas med 25 000 000 kronor 2005. Rege- ringen aviserade samtidigt tillskott på 25 000 000 kronor för 2006 och 50 000 000 kronor 2007.

Anslaget minskas med 5 093 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 % av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att anslaget för 2006 fastställs till 862 424 000 kronor. Åren 2007 och 2008 beräk- nas anslaget till 900 575 000 kronor respektive 915 136 000 kronor.

Tabell 3.16 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:3 Åklagarorganisationen

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	848 935	848 935	848 935
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	18 615	31 844	46 085
Beslut	-5 093	19 829	20 150
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	862 424	900 575	915 136

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4:4 Ekobrottsmyndigheten

Tabell 3.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	341 550		sparande	-451
			1	Utgifts-
2005	Anslag	343 698	1	prognos	338 449
2006	Förslag	350 429

2007	Beräknat	366 019	2
2008	Beräknat	373 763	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

2Motsvarar 359 263 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 359 263 tkr i 2006 års prisnivå

Anslaget finansierar Ekobrottsmyndighetens verksamhet.

Regeringens överväganden

Inflödet av ärenden till Ekobrottsmyndigheten har ökat flera år i rad samtidigt som ärendena har blivit mer komplicerade.

Ekobrottsmyndigheten skall från och med den 1 juli 2005 utreda marknadsmissbruk i sam- band med handel med finansiella instrument. För detta ändamål ökades Ekobrottsmyndighe- tens anslag på tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition med 1 500 000 kronor och från och med 2006 ökas anslaget med 2 500 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning uppförda ansla- get 2:1 Finansinspektionen minskas med motsva- rande belopp.

För att Ekobrottsmyndigheten skall kunna bedriva verksamheten med bibehållen kvalitet föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2005 att anslaget ökas med 4 000 000 kronor 2005. Regeringen aviserade samtidigt tillskott på 4 000 000 kronor för 2006 och 13 000 000 kro- nor 2007.

Anslaget minskas med 2 053 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 % av företrädelsevis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att 350 429 000 kronor anvisas under anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 366 019 000 kronor respektive 373 763 000 kronor.

Tabell 3.18 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:4 Ekobrottsmyndigheten

Miljoner kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	342 198	342 198	342 198
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	7 784	14 366	21 910
Beslut	-2 053	6 908	7 055
Överföring till/från andra
anslag	2 500	2 547	2 601
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	350 429	366 019	373 763

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

136

4:5 Domstolsväsendet m.m.

Tabell 3.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	3 868 042		sparande	-63 594
			1	Utgifts-
2005	Anslag	4 231 980	1	prognos	4 078 400
2006	Förslag	4 074 140

2007	Beräknat	4 245 603	2
2008	Beräknat	4 284 774	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21), varav 120 mnkr för förberedelsekostnader inför de nya arbetsuppgifterna med ny instans- och processordning för utlännings- och med- borgarskapsärenden, och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 4 177 124 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 4 142 124 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget finansierar domstolarnas, hyres- och arrendenämndernas, Rättshjälpsmyndighetens samt Domstolsverkets verksamhet. Från ansla- get finansieras till och med 2005 även utgifter för bevisning, parter, tolk och god man, förvaltarar- voden m.m. i konkurser, ersättning till likvidato- rer och bouppteckningsförrättare, m.m.

Under 2004 förbrukade 4:5 Domstolsväsendet m.m. 48,5 miljoner kronor mer än vad som an- slagits vilket har lett till att anslagskrediten ut- nyttjats med 63,6 miljoner kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.20 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter
rättslig	inkomsttitel	som får
verksamhet	(som inte får	disponeras
	disponeras)
Utfall 2004	72 295	18 584
Prognos 2005	76 000	19 000

Budget 2006	76 000	19 000

Under 2006 beräknas domstolsväsendet att leve- rera in avgifter till inkomsttitel på statsbudgeten motsvarande 76 miljoner kronor, varav 40 miljo- ner kronor utgör ansökningsavgifter, 12 miljoner kronor kungörandeavgifter och 24 miljoner kronor efterbevaknings- och tillsynsavgifter.

Avgiftsinkomster som disponeras, härrör i huvudsak från uthyrning av lokaler och personal, försäljning av kopior och rättsfallspublicering.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Regeringens överväganden

För att domstolarna skall kunna möta den ökande måltillströmningen och för att reformar- betet skall kunna fortgå föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2005 att anslaget skulle ökas med 110 000 000 kronor från 2005 och avi- serade samtidigt tillskott på 200 000 000 kronor 2006 och 325 000 000 kronor 2007.

För att kompensera Skatteverket för kostna- derna i samband med överflyttning av ärenden från domstolarna till Skatteverket med anledning av prop. 2004/05:88 Nya regler om dödförklar- ing överförs 200 000 kronor till utgiftsområde 3, anslaget 3:1 Skatteverket.

Som ett resultat av en ändring i lagen om of- fentlig upphandling vilken innebär att bl.a. leve- rantörer får möjlighet att ansöka om överpröv- ning av tilldelningsbeslutet, har domstolsväsen- det under senare år fått ytterligare uppgifter. Domstolsväsendet behöver därför tillföras ytter- ligare resurser. Anslaget 4:5 ökas med 20 000 000 kronor engångsvis 2006.

I regeringens sysselsättningspaket ingår ett förslag för att förbättra arbetsmarknaden för ar- betslösa akademiker. Beredningsorganisationen förstärks genom att antalet notarieplatser tillfäl- ligt ökas med 100. För detta ändamål tillförs 4:5

Domstolsväsendet m.m. 35 000 000 kronor 2006 och 2007.

Anslagspost 4 Vissa domstolsutgifter flyttas från anslag 4:5 Domstolsväsendet m.m. till anslag 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. Med anledning av detta överförs 163 780 000 kronor från anslag 4:5

Domstolsväsendet m.m. till anslag 4:12 Rätts- hjälpskostnader m.m.

Anslaget minskas med 24 282 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 % av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 4 074 140 000 kronor anvisas under anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 4 245 603 000 kronor respektive 4 284 774 000 kronor.

137

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Tabell 3.21 Härledning av ramnivån 2006–2008, för 4:5 Domstolsväsendet m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008

Anvisat 2005 1	4 046 980	4 046 980	4 046 980
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	70 943	138 452	212 760
Beslut	120 718	227 369	195 201

Överföring till/från andra
anslag	-164 501	-167 198	-170 166

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	4 074 140	4 245 603	4 284 774

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Domstolarnas yttre organisation

Målsättningen för arbetet med att förändra tingsrättsorganisationen är att – med bibehållen tillgänglighet – skapa möjligheter för en stärkt beredningsorganisation, säkerställa möjlighe- terna att rekrytera personal, skapa förutsätt- ningar för återkommande kompetensutveckling, öka möjligheterna till specialisering och förbättra den geografiska samordningen med rättsväsen- dets övriga myndigheter. Riksdagen har ställt sig bakom denna målsättning (skr. 1999/2000:106, bet. 1999/2000:JuU22, rskr. 1999/2000:255).

Sedan 1999 har flertalet tingsrätter berörts av organisationsförändringar. Genomförda föränd- ringar har utvärderats med gott resultat. En närmare beskrivning av utvärderingen och re- geringens slutsatser med anledning av denna redovisas i skrivelsen Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen som överlämnades till riksdagen i maj 2003 (skr. 2002/03:126).

Västmanlands tingsrätt

Regeringens bedömning: Västmanlands tingsrätt bör ha kansliort enbart i Västerås. Målsättningen är att genomföra organisationsförändringen se- nast den 1 november 2007.

Skälen för regeringens bedömning: Västman- lands tingsrätt har kansliorter i Köping, Sala och Västerås.

Domstolsverket har presenterat en rapport om Västmanlands tingsrätts organisation. Rap- porten är föranledd av en av Västmanlands tings- rätt upprättad promemoria om vissa problem med tingsrättens nuvarande organisation. I rap- porten framhålls att systemet med verksamhet på flera kansliorter medför flera nackdelar för tingsrätten. En geografisk målfördelning skapar administrativt merarbete för att jämna ut arbets- bördan mellan kansliorterna. Framförallt de mindre kanslierna i Köping och Sala är sårbara vid frånvaro. Kanslier på flera orter medför vi- dare att det är svårare att överblicka och kon- trollera verksamheten. En sådan ordning medför också en omfattande dokumenthantering. Dess- utom skulle förutsättningarna för att införa ef- fektivare målhandläggning förbättras om verk- samheten koncentrerades till en kansliort. Enligt rapporten bör Västmanlands tingsrätts kansli- orter i Köping och Sala dras in.

Domstolsverket har remissbehandlat rappor- ten. Flertalet remissinstanser – bl.a. Svea hovrätt, Västmanlands tingsrätt, rättsväsendets övriga myndigheter, Länsstyrelsen i Västmanlands län och Sveriges Domareförbund – tillstyrker eller lämnar rapportens förslag utan erinran. Negativa till förslaget är bl.a. Arboga, Kungsörs, Köpings och Sala kommuner samt Nämndemännens Riksförbund.

Enligt Domstolsverkets förslag till regeringen bör de delar av Västmanlands tingsrätts verk- samhet som bedrivs vid kanslierna i Köping och Sala avvecklas så att tingsrätten därefter har kansli endast i Västerås.

Den utvärdering av tidigare tingsrättssam- manläggningar som genomförts av Utredningen om utvärdering av vissa förändringar i tings- rättsorganisationen redovisas i ett betänkande från 2003 (SOU 2003:5). I betänkandet uttalar utredningen att den s.k. flerortsmodellen är be- häftad med en rad nackdelar. Enligt utredningen motverkas de mål som regeringen har ställt upp för organisationsförändringarna, utom det som avser tillgänglighet, av att tingsrätter har kansli på mer än en ort. Därtill blir kostnaden för verk- samheten högre än vid en fullt ut genomförd sammanläggning.

Mot bakgrund av utredningens uttalanden har regeringen redovisat bedömningen att flerorts- modellen i framtiden bör användas endast om det är särkilt påkallat av omständigheterna i det enskilda fallet eller om det föreligger regionalpo- litiska, arbetsmarknadspolitiska eller andra lik-

138

nande skäl (skr. 2002/03:126 s. 15). Beträffande de tingsrätter som redan hade flera kansliorter uttalade regeringen att verksamheten måste få prövas ytterligare någon tid innan man tar ställ- ning till om flerortsmodellen kan leva kvar.

Med hänsyn till vad som framkommit om verksamheten vid Västmanlands tingsrätt in- stämmer regeringen i bedömningen att Väst- manlands tingsrätt endast bör ha kansliort i Västerås. Organisationsförändringen bör genomföras när tingsrätten kan ta lokaler i an- språk i Västerås för den verksamhet som för när- varande bedrivs i Köping och Sala, dock senast den 1 november 2007.

4:6 Kriminalvården

Tabell 3.22 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	5 072 345		sparande	-419 866
			1	Utgifts-
2005	Anslag	5 390 693	1	prognos	5 407 000
2006	Förslag	5 729 965
2007	Beräknat	6 175 099	2

2008	Beräknat	6 286 611	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 6 074 249 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 6 074 249 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget finansierar Kriminalvårdsverkets verk- samhet. Transporttjänstens verksamhet finansie- ras under detta anslag till den del denna inte av- ser utlandstransporter inom Migrationsverkets ansvarsområde. Anslaget finansierar även Krimi- nalvårdsnämndens verksamhet och ersättning åt ledamöter m.fl. i övervakningsnämnderna. Re- geringen har i propositionen Kriminalvården – en myndighet föreslagit att myndigheterna inom Kriminalvårdsverket från den 1 januari 2006 skall organiseras som en myndighet (prop. 2004/05:176).

Under 2004 förbrukade kriminalvården 31 miljoner kronor mer än vad som anslagits för verksamheten vilket har lett till att utnyttjandet av anslagskrediten har ökat. Vid budgetårets slut hade anslagskrediten utnyttjats med 420 miljo- ner kronor.

Regeringen har på tilläggsbudget i samband med denna proposition föreslagit att anslaget skall ökas med 400 000 000 miljoner kronor. Tillskottet skall användas till åtgärder för att lösa

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

den besvärliga beläggningssituationen vid an- stalter och häkten. Enligt Kriminalvårdsstyrel- sens prognos för innevarande år kommer krimi- nalvården, trots tillskottet, att behöva utnyttja anslagskrediten.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Kriminalvården disponerar inkomster från ar- betsdriften inom kriminalvården. För arbets- driften gäller inte kravet på full kostnadstäck- ning. Det ekonomiska målet är att intäkterna till 50 % skall täcka de direkta kostnaderna för ar- betsdriften.

Av 5 § lagen (1994:451) om intensivövervak- ning med elektronisk kontroll framgår att dömda som deltar i försöksverksamheten skall betala en avgift. Avgiften uppgår till 50 kronor per dag, dock högst 6 000 kronor. Avgiften skall betalas i förskott till Kriminalvårdsstyrelsen för att därefter kvartalsvis tillföras brottsofferfon- den.

Tabell 3.23 Avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

	Intäkter som inte får	Intäkter som får
	disponeras/	disponeras/
	Intensivövervakning	Arbetsdrift
Utfall 2004	2 234	126 143
Prognos 2005	2 700	126 000

Budget 2006	3 000	131 000

Regeringens överväganden

Sverige har det senaste decenniet haft en av Eu- ropas snabbast växande fångpopulationer vilket har medfört att beläggningen inom anstalter och häkten har ökat. Enligt Kriminalvårdsstyrelsen beror det ökade platsbehovet bl.a. på att fler in- tagna har långa strafftider och på lagstiftning om senarelagd villkorlig frigivning. Kriminalvårdens ekonomiska situation är till följd av den ökade medelbeläggningen ansträngd.

För att möta dessa volymökningar har rege- ringen tillfört verksamheten betydande tillskott de senaste åren. I budgetpropositionen för 2005 föreslog regeringen att anslaget skulle tillföras 430 000 000 kronor från 2005 och aviserade samtidigt resursförstärkningar på 680 000 000 kronor från 2006 och 1 030 000 000 kronor från 2007. Tillskotten skall framför allt användas till den pågående platsutbyggnaden, till att förbättra

139

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

säkerheten och till en fortsatt narkotikasatsning. Regeringen anser dock att ytterligare tillskott är nödvändiga. Kriminalvården tillförs därför 400 000 000 kronor från 2006. Med denna höj- ning av ramanslaget samt det tillskott som kri- minalvården föreslås få för innevarande år kom- mer kriminalvårdens ekonomiska situation att förbättras avsevärt. Tillskotten gör det möjligt för kriminalvården att fullfölja den planerade platsutbyggnaden samt att i övrigt utveckla verk- samheten i fråga om säkerhet, behandling och sysselsättning. I den av riksdagen beslutade pro- positionen Vårt framtida försvar (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU5, rskr. 2004/05:143) aviserade regeringen bland annat att kriminalvårdsanläggningar skall inrättas i Östersund och Arvidsjaur.

Under 2006 kommer kriminalvården att med- ges en normal anslagskredit på 3 %. Regeringen vill i detta sammanhang understryka betydelsen av att det effektiviseringsarbete som pågår inom organisationen fullföljs och vidareutvecklas.

Av anslaget skall 40 000 000 kronor användas till en fortsättning på den särskilda narkotika- satsningen inom kriminalvården under 2006.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 5 729 965 000 kronor anvisas under anslaget 4:6 Kriminalvården för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 6 175 099 000 kronor respektive 6 286 611 000 kronor.

Tabell 3.24 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:6 Kriminalvården

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	4 990 693	4 990 693	4 990 693
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	89 272	173 615	266 873
Beslut	650 000	1 010 792	1 029 045
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	5 729 965	6 175 099	6 286 611

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4:7 Brottsförebyggande rådet

Tabell 3.25 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	63 928		sparande	2 165
			1	Utgifts-
2005	Anslag	59 550	1	prognos	58 658
2006	Förslag	60 116

2007	Beräknat	61 413	2
2008	Beräknat	62 836	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 60 116 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 60 116 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget finansierar Brottsförebyggande rådets (BRÅ) förvaltningsutgifter samt utgifter för medlingsverksamhet.

Under 2004 förbrukade BRÅ 5 miljoner kro- nor mer än vad som anslagits för verksamheten. För att täcka utgifterna har myndigheten använt en del av sitt anslagssparande. En betydande del av anslagssparandet var intecknat för olika med- lingsprojekt som beviljats bidrag under 2003 men där utbetalningen skedde först under 2004. Vid budgetårets slut uppgick anslagssparandet till 2,2 miljoner kronor. Merparten av anslags- sparandet avser anslagsmedel avsatta för med- lingsverksamhet. Närmare 1,6 miljoner kronor av anslagssparandet har ställts till regeringens disposition.

Regeringens överväganden

Regeringens prioriteringar när det gäller det brottsförebyggande arbetet ligger fast. Anslaget har beräknats så att BRÅ skall kunna fortsätta bedriva verksamheten med nuvarande omfatt- ning.

BRÅ har sedan 2003 haft regeringens uppdrag att fördela finansieringsbidrag till medlingsverk- samhet samt svara för frågor om utbildning, metodutveckling och kvalitetssäkring inom om- rådet. I anslagsberäkningen ingår 12 000 000 för medlingsverksamhet under 2006.

Anslaget minskas med 357 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 % av företrädesvis anslag avsedda för förvalt- nings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 60 116 000 kronor anvisas under an- slaget 4:7 Brottsförebyggande rådet för 2006. För

140

2007 och 2008 beräknas anslaget till 61 413 000 kronor respektive 62 836 000 kronor.

Tabell 3.26 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:7 Brottsförebyggande rådet

Tusental kronor

	2006	2007	2008

Anvisat 2005 1	59 550	59 550	59 550
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	923	2 228	3 659
Beslut	-357	-365	-373

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	60 116	61 413	62 836

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4:8 Rättsmedicinalverket

Tabell 3.27 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	216 506		sparande	-47
			1	Utgifts-
2005	Anslag	228 571	1	prognos	225 401
2006	Förslag	227 312
2007	Beräknat	242 989	2

2008	Beräknat	247 230	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

2Motsvarar 239 121 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 239 121 tkr i 2006 års prisnivå..

Anslaget finansierar Rättsmedicinalverkets verk- samhet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Rättsmedicinalverket bedriver avgiftsbelagd verksamhet inom rättskemi och rättsgenetik.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Tabell 3.28 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt-
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2004	-	16 736	17 209	-473

Prognos 2005	-	16 000	16 500	-500

Budget 2006	-	16 000	17 500	-1 500

Tabell 3.29 Uppdragsverksamhet. Rättskemi
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	Resultat
				(intäkt-
				kostnad)

Utfall 2004		24 680	23 128	1 552
Prognos 2005		22 000	22 000	0

Budget 2006		23 000	25 000	-2 000

Inom den rättsgenetiska verksamheten finns ett ackumulerat överskott som nu kompenseras uppdragsgivarna genom lägre avgifter. Prog- nosen för 2005 och 2006 för den rättsgenetiska verksamheten visar därför på ett underskott. Budgeten beräknas vara i balans 2008 och inom Rättsmedicinalverket pågår en anpassning av kostnaderna till den lägre intäktsnivå som kom- mer att gälla framöver. Även inom den rättske- miska verksamheten finns ett överskott. Över- skottet har tillkommit genom att intäkterna ökat till följd av ökad efterfrågan på Rättsmedicinal- verkets tjänster. Verket beräknar att kostnaderna för den rättskemiska uppdragsverksamheten kommer att öka och överskottet balanseras ge- nom att avgifterna hålls oförändrade under de närmaste åren.

Regeringens överväganden

Efterfrågan på Rättsmedicinalverkets tjänster har under de senaste åren ökat kraftigt. Verket har genomfört strukturåtgärder och rationaliseringar för att möta den ökade efterfrågan. Rättsmedici- nalverket har som en följd av flodvågskatastro- fen i Syd- och Sydostasien i december 2004 be- drivit ett omfattande identifieringsarbete vilket har påverkat den ordinarie verksamheten. Re- geringen kommer att fortsätta att noga följa myndighetens verksamheter och vid behov åter- komma med åtgärder.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2005 att anslaget 2005 ökas med 10 000 000 kronor och aviserade resursförstärkningar på

141

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

10 000 000 kronor 2006 och 22 000 000 kronor 2007.

I propositionen Ny ordning för utfärdande av rättsintyg (prop. 2004/05:64) föreslogs att poli- sen skall betala avgift för de rättsintyg som Rättsmedicinalverket utfärdar. Riksdagen har godtagit förslaget, och den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2006. Av den anledningen överförs 5 000 000 kronor från Rättsmedicinal- verkets anslag till anslaget 4:1 Polisorganisatio- nen.

Anslaget minskas med 1 371 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 % av företrädelsevis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att 227 312 000 kronor anvisas under anslaget 4:8 Rättsmedicinalverket för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 242 989 000 kronor respektive 247 230 000 kronor.

Tabell 3.30 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:8 Rättsmedicinalverket

Tusental kronor

	2006	2007	2008

Anvisat 2005 1	228 571	228 571	228 571
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	5 112	8 892	13 037
Beslut	-1 371	10 607	10 792

Överföring till/från andra
anslag	-5 000	-5 081	-5 170

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	227 312	242 989	247 230

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4:9 Gentekniknämnden

Tabell 3.31 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	2 916		sparande	139
			1	Utgifts-
2005	Anslag	3 796	1	prognos	3 396
2006	Förslag	3 843
2007	Beräknat	3 908	2

2008	Beräknat	3 980	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

2Motsvarar 3 843 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 3 843 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget finansierar Gentekniknämndens verk- samhet. Nämnden skall bl.a. följa den nationella och internationella utvecklingen på genteknik- området, bevaka de etiska frågorna inom gen- tekniken samt bedriva rådgivande och upply- sande verksamhet.

Under 2004 förbrukade Gentekniknämnden 2 916 000 kronor vilket är mindre än vad som anslagits för verksamheten. Vid budgetårets slut uppgick anslagssparandet till 139 000 kronor. Anslagssparandet har ställts till regeringens dis- position.

Regeringens överväganden

Anslaget minskas med 23 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 % av företrädesvis anslag avsedda för förvalt- nings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 3 843 000 kronor anvisas under ansla- get 4:9 Gentekniknämnden för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 3 908 000 kronor respektive 3 980 000 kronor.

Tabell 3.32 Härledning av ramnivån 2006–2008. för 4:9 Gentekniknämnden

Tusental kronor

	2006	2007	2008

Anvisat 2005 1	3 796	3 796	3 796
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	70	135	208
Beslut	-23	-23	-24

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	3 843	3 908	3 980

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

142

4:10 Brottsoffermyndigheten

Tabell 3.33 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	22 147		sparande	2 273
			1	Utgifts-
2005	Anslag	27 012	1	prognos	26 649
2006	Förslag	27 449

2007	Beräknat	29 890	2
2008	Beräknat	30 408	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 29 417 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 29 417 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget finansierar Brottsoffermyndighetens förvaltningsutgifter.

Under 2004 förbrukade Brottsoffermyndig- heten 1,7 miljoner kronor mindre än vad som anslagits för verksamheten. Vid budgetårets slut uppgick anslagssparandet till 2,3 miljoner kro- nor. Anslagssparandet har ställts till regeringens disposition.

Regeringens överväganden

Under de senaste åren har antalet ansökningar om brottsskadeersättning ökat kraftigt och en- ligt Brottsoffermyndigheten förväntas antalet ärenden fortsätta att öka. Myndigheten har till- förts betydande resursförstärkningar för att kunna möta dessa volymökningar. I budgetpro- positionen för 2005 föreslog regeringen att an- slaget skulle tillföras 4 000 000 kronor från 2005 och aviserade samtidigt resursförstärkningar på 6 000 000 kronor från 2007.

Anslaget minskas med 162 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 % av företrädesvis anslag avsedda för förvalt- nings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 27 449 000 kronor anvisas under an- slaget 4:10 Brottsoffermyndigheten för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 29 890 000 kronor respektive 30 408 000 kronor.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Tabell 3.34 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:10 Brottsoffermyndigheten

Tusental kronor

	2006	2007	2008

Anvisat 2005 1	27 012	27 012	27 012
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	599	1 043	1 529
Beslut	-162	1 835	1 867

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	27 449	29 890	30 408

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4:11 Ersättning för skador på grund av brott

Tabell 3.35 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	84 123		sparande	-5 836
			1	Utgifts-
2005	Anslag	98 978	1	prognos	92 600
2006	Förslag	83 474

2007	Beräknat	89 474	2
2008	Beräknat	89 474	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 89 474 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 89 474 tkr i 2006 års prisnivå.

Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt brottsskadelagen (1978:413) för skador på grund av brott. Utgifterna på anslaget styrs av antalet beviljade ansökningar och brottsskadeer- sättningens storlek. Anslaget disponeras av Brottsoffermyndigheten.

Under 2004 förbrukades 9,1 miljoner kronor mer än vad som anslagits för verksamheten. För att täcka utgifterna har dels anslagssparandet använts men även anslagskrediten. Vid budget- årets slut var anslagskrediten utnyttjad med 5,8 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Utgifterna för skador på grund av brott har ökat under senare år. Summan av de ersättningar som kommer att betalas ut innevarande år bedöms

143

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

inte rymmas inom anvisat anslag. Regeringen har därför på tilläggsbudget i samband med denna proposition föreslagit att anslaget ökas med 15 000 000 kronor.

I budgetpropositionen för 2005 föreslog re- geringen att anslaget skulle tillföras 10 000 000 kronor från 2005 och aviserade samtidigt re- sursförstärkningar på 16 000 000 kronor från 2007. Brottsoffermyndigheten bedömer att till- strömningen av ansökningar om brottsskadeer- sättning och därmed även utgifterna kommer att fortsätta att öka de närmaste åren. Regeringen avser att noga följa utgiftsutvecklingen för detta anslag.

Anslaget minskas med 504 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 % av företrädesvis anslag avsedda för förvalt- nings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 83 474 000 kronor anvisas under an- slaget 4:11 Ersättning för skador på grund av brott för 2006. För 2007 beräknas anslaget till 89 474 000 kronor och för 2008 till 89 474 000 kronor.

Tabell 3.36 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:11 Ersättning för skador på grund av brott

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	83 978	83 978	83 978
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	0	0	0
Beslut	-504	5 496	5 496
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	83 474	89 474	89 474

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4:12 Rättshjälpskostnader m.m.

Tabell 3.37 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	1 004 799		sparande	-55 890
			1	Utgifts-
2005	Anslag	1 081 532	1	prognos	1 128 400
2006	Förslag	1 199 214

2007	Beräknat	1 208 708
2008	Beräknat	1 218 290

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

Från anslaget skall betalas de kostnader som en- ligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken, lagen (1988:609) om målsägandebiträde och rätts- hjälpslagen (1996:1619) skall betalas av allmänna medel. Därutöver skall från anslaget betalas de kostnader som enligt lagen (1996:1620) om of- fentligt biträde skall betalas av allmänna medel, dock inte sådana kostnader som avser offentligt biträde i ärenden enligt utlänningslagen (1989:529) och lagen (1991:572) om särskild ut- länningskontroll. Anslaget finansierar också ut- gifter för särskilda företrädare för barn enligt 12 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn. Från och med 2006 flyttas anslagsposten Vissa domstolsutgifter från anslaget 4:5 till ansla- get 4:12 vilket innebär att även utgifter för be- visning, parter, tolk och god man, förvaltararvo- den m.m. i konkurser, ersättning till likvidatorer och bouppteckningsförrättare, m.m. betalas från anslaget.

Vidare betalas från anslaget kostnader som hänför sig till internationellt straff- och civil- rättsligt samarbete och som inte skall bäras av annan myndighet.

Under 2004 förbrukades mer medel än vad som anslagits, vilket har lett till att utnyttjandet av anslagskrediten har ökat. Vid budgetårets slut hade anslagskrediten utnyttjats med 55,9 miljo- ner kronor.

Utgifterna på anslaget är regelstyrda och där- med svåra att prognostisera. Under de senaste åren är det främst utgifterna för offentliga försvarare, och målsägandebiträden som har ökat.

De faktorer som styr kostnaderna är framför allt antalet ärenden, ärendenas svårighetsgrad, ersättningsnivån till biträden och offentliga för- svarare samt den andel av rättshjälpskostnaderna som betalas av den rättssökande.

144

Enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken, 27 § rättshjälpslagen, 5 § lagen om målsägandebiträde och 5 § lagen om offentligt biträde bestämmer regeringen den timkostnadsnorm som ligger till grund för ersättning för arbete på rättshjälpsom- rådet. Då verksamheten avvecklats vid de all- männa advokatbyråerna har regeringen beslutat att använda timkostnadsnormen för 2000 som bas med omräkning av de olika beståndsdelarna i normen. Timkostnadsnormen för perioden 1 ja- nuari 2005 – 31 december 2005 är 1 008 kronor exklusive mervärdesskatt (1 260 kronor inklusive mervärdesskatt).

För närvarande finns det taxor för ersättning till offentliga försvarare och målsägandebiträden i vissa brottmål i tingsrätt och hovrätt (DVFS 2003:7 och 2003:3). Taxorna beslutas av Dom- stolsverket på grundval av timkostnadsnormen.

Den nuvarande rättshjälpslagen (1996:1619) trädde i kraft den 1 december 1997. Den innebar en mängd förändringar jämfört med den tidigare lagen. Bland annat är rättshjälpen numera gene- rellt subsidiär till rättsskyddet. Det innebär i hu- vudsak att den som har en rättsskyddsförsäkring som täcker en rättslig tvist skall bekosta den med medel från försäkringen i stället för genom den statliga rättshjälpen. Lagen har inneburit kost- nadssänkningar samtidigt som rättshjälpens grundläggande syfte behållits, nämligen att vara ett yttersta skyddsnät för dem som inte kan få rättsligt bistånd på annat sätt.

Reglerna om offentliga försvarare som finns i rättegångsbalken har varit i huvudsak oföränd- rade sedan 1984. När det gäller målsägandebiträ- den fattade riksdagen våren 2001 beslut om att utvidga möjligheten för domstol att förordna så- dant biträde (prop. 2000/01:79, bet. 2000/01:JuU20, rskr. 2000/01:20). Utvidg- ningen innebär att målsägandebiträde kan för- ordnas vid alla brott varpå fängelse kan följa när förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

Regeringens överväganden

Utvärdering av rättshjälpslagen

I samband med införandet av den nya rätts- hjälpslagen utlovade regeringen en uppföljning och utvärdering när lagen varit i kraft ett par år. Domstolsverket fick våren 2000 regeringens uppdrag att göra en utvärdering av rättshjälpsla- gen och föreslå de författningsändringar eller andra åtgärder som borde vidtas enligt verket.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Uppdraget redovisades den 1 oktober 2001 i rapporten Utvärdering av rättshjälpslagen (DV- rapport 2001:6). Utvärderingen visade att den nya rättshjälpsreformen i allt väsentligt fallit väl ut. Inga ändringar i rättshjälpslagen föreslogs. Däremot föreslogs bl.a. att åtgärder skall vidtas för att förbättra informationen om rättshjälpsla- gen. Domstolsverkets förslag har behandlats i prop. 2004/05:41 Förbättrad kontroll av rättsliga bitrådens ersättningsanspråk, m.m., i vilken re- geringen gjort bedömningen att det informa- tionsmaterial som finns om rättshjälp behöver förbättras och göras mer tillgängligt för allmän- heten. Regeringen avser att ge Domstolsverket i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter och organisationer, vidta åtgärder för att för- bättra informationsmaterialet och göra det mer tillgängligt. I nämnda proposition har regeringen vidare gjort bedömningen att det bör göras en ny utvärdering av rättshjälpslagen i syfte att skapa ett fylligare underlag för att bedöma om vilka effekter rättshjälpslagen har haft för enskilda och för att säkerställa att de som bäst behöver rätts- hjälp också får den. I propositionen anges att en sådan utvärdering bör påbörjas inom några år.

Offentliga försvarare m.m.

Utgifterna för offentliga försvarare har nästan fördubblats de senaste sju åren (från ca 360 mkr 1996 till 661 mkr 2004) och kostnaderna fort- sätter att öka med 5–10 % per år. Kostnaderna för offentliga försvarare utgör nu nästan 70 % av rättshjälpsanslaget. Mot denna bakgrund har ett arbete inletts inom Justitiedepartementet som rör ett antal frågor om offentliga försvarare.

Timkostnadsnormen

I Domstolsverkets promemoria Ny metod för beräkning av timkostnadsnorm (DV dnr 872- 1999), som låg till grund för regeringens beslut att använda timkostnadsnormen för 2000 som bas, angavs att det med jämna mellanrum borde göras uppföljningar av metoden för beräkning av timkostnadsnorm. I regleringsbrevet för budget- året 2005 gav regeringen Domstolsverket i upp- drag att göra en sådan uppföljning. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2005.

Anslag

För att finansiera överföringen av rätten att överklaga beslut från Domstolsverket till Justi- tiekanslern (prop. 2004/05:41) överförs 1 900 000 kronor från anslaget 4:12 till anslaget 46:2 Justitiekanslern.

145

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Anslagspost 4 Vissa domstolsutgifter flyttas från anslag 4:5 Domstolsväsendet m.m. till anslag 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. Med anledning av detta överförs 163 780 000 kronor från anslag 4:5

Domstolsväsendet m.m. till anslag 4:12 Rätts- hjälpskostnader m.m.

Som kompensation för ökade priser och tim- kostnader räknas anslaget upp med 9 377 253 kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 1 199 214 kronor anvisas under ansla- get 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 1 208 708 kronor respektive 1 218 290 kronor.

Tabell 3.38 Härledning av ramnivån 2006–2008, för 4:12 Rättshjälpskostnader m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008

Anvisat 2005 1	1 027 957	1 027 957	1 027 957
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra
anslag	161 880	161 880	161 880
Övrigt	9 377	18 871	28 453

Förslag/beräknat anslag	1 199 214	1 208 708	1 218 290

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

4:13 Kostnader för vissa skaderegle- ringar m.m.

Tabell 3.39 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	22 244		sparande	1 208
2005	Anslag	31 291	1	Utgifts-
2005	Anslag	31 291	1	prognos	31 100
2006	Förslag	21 163
2007	Beräknat	27 163	2

2008	Beräknat	27 163	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

2Motsvarar 27 163 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 27 163 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget används för att finansiera kostnader som uppkommer för staten i samband med vissa skaderegleringar m.m. Dessa kan t.ex. röra er- sättning enligt lagen (1974:515) om ersättning vid frihetsinskränkning, ersättning enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder eller skadestånd enligt

bestämmelserna om fel och försummelse vid myndighetsutövning i skadeståndslagen (1972:207). I anslutning till att sådan ersättning utbetalas kan ersättning även utgå för ombuds- och rättegångskostnader. Ersättning till staten för sådana kostnader tillgodoräknas anslaget. Anslaget disponeras av Justitiekanslern.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 21 163 000 kronor anvi- sas under anslaget 4:13 Kostnader för vissa ska- deregleringar m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 27 163 000 kronor respek- tive 27 163 000 kronor.

Tabell 3.40 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008

Anvisat 2005 1	21 291	21 291	21 291
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	0	0	0
Beslut	-128	5 872	5 872

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	21 163	27 163	27 163

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

Tabell 3.41 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	8 193		sparande	949
			1	Utgifts-
2005	Anslag	3 600	1	prognos	3 449
2006	Förslag	3 578
2007	Beräknat	3 578

2008	Beräknat	3 578

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

Från anslaget betalas årsavgifter till Haagkonfe- rensen för internationell privaträtt, Internatio- nella institutet i Rom för unifiering av privaträt-

146

ten (UNIDROIT), Association Internationale des Hautes Jurisdictions Administratives, Nor- diska Samarbetsrådet för Kriminologi (NSfK) samt Bernunionen (WIPO=World Intellectual Property Organization).

Dessutom betalas från anslaget bidrag till Eu- ropeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI) inom ramen för FN:s Crime Prevention and Criminal Justice Fund. Även bidrag till vissa andra internationella sammanslutningar samt internationellt samarbete och forskning med an- knytning till Justitiedepartementets område betalas från anslaget.

Regeringens överväganden

Kostnader för Centralmyndighetens internatio- nella straff- och civilrättsliga samarbete skall från och med 1 januari 2005 belasta anslaget 4:12

Rättshjälpskostnader m.m.

Anslaget minskas med 22 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 % av företrädelsevis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att 3 578 000 kronor anvi- sas under anslaget 4:14 Avgifter till vissa interna- tionella sammanslutningar för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 3 578 000 kronor respektive 3 578 000 kronor.

Tabell 3.42 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	3 600	3 600	3 600
Förändring till följd av:
Beslut	-22	-22	-22

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	3 578	3 578	3 578

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

4:15 Bidrag till lokalt brottsföre- byggande arbete

Tabell 3.43 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	9 969		sparande	24
			1	Utgifts-
2005	Anslag	7 200	1	prognos	7 103
2006	Förslag	7 157

2007	Beräknat	7 157

2008	Beräknat	7 157

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Anslaget används för att stimulera lokalt brottsförebyggande arbete. BRÅ har till uppgift att fördela medel till lokala brottsförebyggande projekt. I detta ingår att samla och sprida kun- skap om framgångsrika projekt, följa upp och utveckla projekt samt bidra till att behovet av utbildning tillgodoses. BRÅ belastar anslaget med vissa egna kostnader direkt kopplade till denna verksamhet.

Under 2004 förbrukades 2,8 miljoner kronor mer än vad som anslagits för verksamheten. För att täcka utgifterna har BRÅ utnyttjat anslags- sparandet. En betydande del av anslagssparandet var intecknat för olika projekt som beviljats bi- drag under 2003 men där utbetalningen skedde först under 2004. Vid budgetårets slut fanns ett mindre anslagssparande som har ställts till re- geringens disposition.

Regeringens överväganden

Arbetet med att utveckla och fördjupa verksam- heten i de lokala brottsförebyggande råden bör fortsätta. Det är även viktigt med uppföljning och utvärdering av de verksamheter och projekt som beviljas medel. Här har BRÅ en central roll. Regeringen ser därför positivt på att en del av det ekonomiska stödet används till att vetenskapligt följa upp och utvärdera projekt.

Anslaget minskas med 43 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 % av företrädesvis anslag avsedda för förvalt- nings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 7 157 000 kronor anvisas under ansla- get 4:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande ar- bete för 2006. Samma belopp beräknas för 2007 och 2008.

147

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Tabell 3.44 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

Tusental kronor

	2006	2007	2008

Anvisat 2005 1	7 200	7 200	7 200
Förändring till följd av:
Beslut	-43	-43	-43
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	7 157	7 157	7 157

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

3.8Kustbevakningen

Kustbevakningen bedriver polisiär övervakning till sjöss och i skärgårdsområden och har även regeringens uppdrag att samordna de civila myn- digheternas behov av sjöövervakning och sjöin- formation. Verksamheten sker integrerat med myndighetens övriga övervaknings- och tillsyns- verksamhet. Målet för verksamheten är att till- försäkra den enskilde rättstrygghet och rättssä- kerhet, att brott skall förhindras samt att de som begått brott identifieras och lagförs. Kustbevak- ningen har även uppgifter inom ramen för per- son- och varukontrollen till sjöss vid den svenska delen av EU:s yttre gräns.

Resultat

Under 2004 har Kustbevakningen bedrivit poli- siär övervakning till sjöss och i skärgården samt svarat för den sjögående gränskontrollen och kontroll av fritidsbåtstrafiken. Myndigheten har under året genomfört ca 46 700 kontroller, varav ca 11,2 % renderat i särskilda åtgärder. Kustbe- vakningen har vidare implementerat ett system för riskanalys baserat på underrättelser och brottsmisstankar. Arbetet bedöms leda till en minskning av antalet kontroller till fördel för underrättelse- och spaningsarbete för att på så sätt förbättra förmågan att identifiera brottslig verksamhet inom myndighetens verksamhets- område.

Inom ramen för Kustbevakningens medver- kan inom den polisiära övervakningen har verk- samhet som leder till att den svenska gränskon- trollen till sjöss uppfyller de krav som följer av Schengenregelverket prioriterats. Patrulleringen

av områden mellan gränskontrollorterna har haft hög prioritet. Kustbevakningen upprättade 2003 ett nationellt centrum dit sjöfarten skall lämna förhandsanmälningar om ankomst till svensk hamn i enlighet med kraven i Schengenregelver- ket. Det nationella centrat ansvarar även, efter överenskommelse med Sjöfartsverket, för för- handsanmälningar inom ramen för sjöfartskyd- det. Under 2004 har Kustbevakningen genom- fört drygt 512 000 administrativa kontroller av sjötrafiken inom den svenska delen av Scheng- enområdet. Kustbevakningen har vidare med ut- gångspunkt från aktuell sjölägesinformation ge- nomfört kontroll av fartyg, vars rörelser avviker från normalbilden.

Kustbevakningen har även fortsatt utveck- lingen av myndighetens underrättelseverksamhet avseende brottsmisstankar. Utvecklingen har skett i nära samverkan med Tullverket och poli- sen och myndigheterna har inrättat ett gemen- samt maritimt underrättelsecentrum (MUC). Etableringen av det nya centrat har inneburit att myndigheterna genom samlokalisering får möj- lighet att samverka på nära håll i underrättelsear- betet. En utveckling som inneburit förbättrade möjligheter att identifiera kriminella element som verkar inom den maritima sfären. Kustbe- vakningen har vidare regeringens uppdrag att samordna de civila myndigheternas behov av sjöinformation och sjölägesinformation. Upp- draget kommer att innebära att information från flera olika myndigheter, bl.a. Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Fiskeriverket och Försvarsmak- ten sammanlänkas i ett system. Kustbevakningen har emellertid till regeringen redovisat att upp- handlingen av systemet är ca fyra månader för- senat.

Inom ramen för Kustbevakningens sjötrafik- övervakning påträffas ofta personer misstänkta för andra brott, särskilt nattetid, i skärgårds- områdena kring storstäderna. Genom att om- händerta personer misstänkta för brott medver- kar Kustbevakningen till en ökad säkerhet och trygghet till sjöss även utanför den egna myn- dighetens direkta verksamhetsområde. Myndig- heten gör bedömningen att misstänkta sjötrafik- brott allt oftare medför någon form av lagföring. Denna utveckling bedöms bero på förbättrat tekniskt stöd och förbättrade arbetsmetoder inom myndigheten samt en utvecklad analys- förmåga som innebär att myndigheten i större utsträckning genomför kontroller på rätt plats, vid rätt tidpunkt.

148

	2006
Transfereringar1	1 502 199
Verksamhetsutgifter2	27 479 978
Investeringar3	40 736
Summa Ramnivå	29 022 913

	PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 4
3.36	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:11 Ersättning för skador på
	grund av brott.....................................................................................................	144
3.37	Anslagsutveckling.................................................................................................	144
3.38	Härledning av ramnivån 2006–2008, för 4:12 Rättshjälpskostnader m.m.........	146
3.39	Anslagsutveckling.................................................................................................	146
3.40	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 4:13 Kostnader för vissa
	skaderegleringar m.m. ........................................................................................	146
3.41	Anslagsutveckling.................................................................................................	146
3.42	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:14 Avgifter till vissa
	internationella sammanslutningar .....................................................................	147
3.43	Anslagsutveckling.................................................................................................	147
3.44	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 4:15 Bidrag till lokalt
	brottsförebyggande arbete.................................................................................	148

3.1	Frivårdsklienter (i medeltal) 2002–2004 ................................................................	104
3.2	Avvikelser direkt från sluten anstalt per 100 000 vårddygn 1995–2004...............	108

Anslag		Anslagstyp

4:1	Polisorganisationen	Ramanslag	15 674 018
4:2	Säkerhetspolisen	Ramanslag	698 631
4:3	Åklagarmyndigheten	Ramanslag	862 424
4:4	Ekobrottsmyndigheten	Ramanslag	350 429
4:5	Domstolsväsendet m.m.	Ramanslag	4 074 140
4:6	Kriminalvården	Ramanslag	5 729 965
4:7	Brottsförebyggande rådet	Ramanslag	60 116
4:8	Rättsmedicinalverket	Ramanslag	227 312
4:9	Gentekniknämnden	Ramanslag	3 843
4:10	Brottsoffermyndigheten	Ramanslag	27 449
4:11	Ersättning för skador på grund av brott	Ramanslag	83 474
4:12	Rättshjälpskostnader m.m.	Ramanslag	1 199 214
4:13	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	Ramanslag	21 163
4:14	Avgifter till vissa internationella sammanslutningar	Ramanslag	3 578
4:15	Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete	Ramanslag	7 157
Summa			29 022 913