Budgetpropositionen för 2006

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Förslag till statsbudget för 2006

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		11
2	Lagförslag..............................................................................................................		13
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av
		lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.........................	13
3	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ................................		15
	3.1	Omfattning............................................................................................	15
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	15
4	Politikområde Effektiv statsförvaltning..............................................................		19
	4.1	Omfattning............................................................................................	19
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	20
	4.3	Mål .........................................................................................................	21
	4.4	Insatser ..................................................................................................	21
	4.5	Resultatredovisning ..............................................................................	21
	4.5.1	Resultat..................................................................................................	21
	4.5.2	Analys och slutsatser ............................................................................	23
	4.6	Revisionens iakttagelser........................................................................	24
	4.7	Politikens inriktning .............................................................................	25
5	Styrning, ledning, verksamhetsutveckling ..........................................................		27
	5.1	Omfattning............................................................................................	27
	5.2	Mål .........................................................................................................	27
	5.3	Insatser ..................................................................................................	27
	5.3.1	Styrning och ledning.............................................................................	27
	5.3.2	Ekonomisk styrning .............................................................................	29
	5.3.3	Förvaltningens organisation och struktur...........................................	29
	5.3.4	Kompetensförsörjning och kunskapshantering..................................	30
	5.3.5	Verksamhetsutveckling.........................................................................	31
	5.4	Resultatredovisning ..............................................................................	32
	5.4.1	Övriga resultat.......................................................................................	33
	5.5	Politikens inriktning .............................................................................	33
	5.5.1	Regeringens stabsstöd ..........................................................................	34
6	Statliga arbetsgivarfrågor .....................................................................................		37
	6.1	Omfattning............................................................................................	37

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

	6.2	Mål och resultatindikatorer ...................................................................	37
	6.2.1	Mål ..........................................................................................................	37
	6.2.2	Resultatindikatorer ................................................................................	37
	6.3	Politikens inriktning ..............................................................................	37
	6.3.1	Arbetsgivarpolitisk delegering ..............................................................	38
	6.3.2	Strategisk kompetensförsörjning ..........................................................	38
	6.3.3	Arbetsgivarpolitiska prioriteringar .......................................................	38
	6.4	Insatser ...................................................................................................	39
	6.4.1	Insatser inom verksamhetsområdet ......................................................	39
	6.4.2	Insatser utanför verksamhetsområdet ..................................................	40
	6.5	Resultatbedömning ................................................................................	41
	6.5.1	Resultat ...................................................................................................	41
	6.5.2	Enskilda myndigheters m.fl. resultat ....................................................	44
	6.5.3	Analys och slutsatser .............................................................................	45
7	Statistik	..................................................................................................................	47
	7.1	Omfattning ............................................................................................	47
	7.2 .......................................................................................	Mål och villkor	47
	7.3 ...................................................................................................	Insatser	47
	7.3.1 ...............................................................	Insatser inom politikområdet	47
	7.3.2 ............................................................	Insatser utanför politikområdet	48
	7.4 ...............................................................................	Resultatredovisning	49
	7.4.1 ..........................................................................................................	Mål	49
	7.4.2 ...................................................................................................	Resultat	49
	7.4.3 .............................................................................	Analys och slutsatser	50
	7.4.4 ..............................................................................	Politikens inriktning	51
8	Prognos ................................................................- och uppföljningsverksamhet		53
	8.1 ............................................................................................	Omfattning	53
	8.2 ..........................................................................................................	Mål	53
	8.3 ...................................................................................................	Insatser	53
	8.3.1 ...............................................................	Insatser inom politikområdet	53
	8.3.2 ............................................................	Insatser utanför politikområdet	54
	8.4 ...............................................................................	Resultatredovisning	54
	8.4.1 ...................................................................................................	Resultat	54
	8.4.2 .............................................................................	Analys och slutsatser	55
	8.5 ..............................................................................	Politikens inriktning	56
9	Fastighetsförvaltning ............................................................................................		57
	9.1 ............................................................................................	Omfattning	57
	9.2 ..........................................................................................................	Mål	57
	9.3 ..............................................................................	Politikens inriktning	57
	9.4 ...................................................................................................	Insatser	58
	9.5 ...............................................................................	Resultatredovisning	59
	9.5.1 ...................................................................................................	Resultat	59
	9.5.2 .............................................................................	Analys och slutsatser	59
10	Budgetförslag ........................................................................................................		61
	10.1 .......................................................................	1:1 Konjunkturinstitutet	61
	10.2 .................................................................	1:2 Ekonomistyrningsverket	62
	10.3 ...................................................................................	1:3 Statskontoret	62
	10.4 ...........................................	1:4 Täckning av merkostnader för lokaler	63

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

	10.5	1:5 Statistiska centralbyrån...................................................................	64
	10.6	1:6 Kammarkollegiet.............................................................................	64
	10.7	1:7 Nämnden för offentlig upphandling..............................................	65
	10.8	1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten........................................	66
	10.9	1:9 Ekonomiska rådet ...........................................................................	67
	10.10	1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor...........................................................	67
	10.11	1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. .....................................................	68
	10.12	1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb .............................................	69
	10.13	1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader ....	69
	10.14	Statens fastighetsverk ...........................................................................	70
	10.15	Fortifikationsverket..............................................................................	72
11	Politikområde Finansiella system och tillsyn......................................................		75
	11.1	Omfattning............................................................................................	75
	11.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	76
	11.3	Mål .........................................................................................................	76
	11.4	Insatser ..................................................................................................	76
	11.5	Resultatbedömning...............................................................................	77
	11.5.1	Resultat..................................................................................................	77
	11.5.2	Analys och slutsatser ............................................................................	79
	11.6	Revisionens iakttagelser........................................................................	79
	11.7	Politikens inriktning .............................................................................	79
12	Reglering och tillsyn av det finansiella systemet ................................................		81
	12.1	Omfattning............................................................................................	81
	12.2	Mål .........................................................................................................	81
	12.3	Politikens inriktning .............................................................................	81
	12.4	Insatser ..................................................................................................	81
	12.5	Resultatredovisning ..............................................................................	83
	12.5.1	Resultat..................................................................................................	83
	12.5.2	Analys och slutsatser ............................................................................	86
13	Statsskuldsförvaltning..........................................................................................		89
	13.1	Omfattning............................................................................................	89
	13.2	Mål .........................................................................................................	89
	13.3	Politikens inriktning .............................................................................	89
	13.4	Resultatredovisning ..............................................................................	89
	13.4.1	Resultat..................................................................................................	89
	13.4.2	Analys och slutsatser ............................................................................	90
14	Statliga garantier och särskilda åtaganden...........................................................		91
	14.1	Omfattning............................................................................................	91
	14.2	Mål .........................................................................................................	91
	14.3	Politikens inriktning .............................................................................	91
	14.4	Insatser ..................................................................................................	92
	14.5	Resultatbedömning...............................................................................	92
	14.5.1	Resultat..................................................................................................	92
	14.5.2	Analys och slutsatser ............................................................................	93
15	Övrig finansiell förvaltning..................................................................................		95
	15.1	Omfattning............................................................................................	95
	15.2	Mål .........................................................................................................	95

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

	15.3	Politikens inriktning..............................................................................	95
	15.4	Insatser ...................................................................................................	96
	15.5	Resultatbedömning................................................................................	97
	15.5.1	Resultat...................................................................................................	97
	15.5.2	Analys och slutsatser...........................................................................	101
16	Internationella finansiella institutioner .............................................................		103
	16.1	Omfattning ..........................................................................................	103
	16.2	Mål........................................................................................................	103
	16.3	Insatser .................................................................................................	103
	16.4	Resultat.................................................................................................	103
17	Tillsyn av spelmarknaden....................................................................................		105
	17.1	Omfattning ..........................................................................................	105
	17.2	Mål........................................................................................................	105
	17.3	Politikens inriktning............................................................................	105
	17.4	Insatser .................................................................................................	105
	17.5	Resultatbedömning..............................................................................	106
	17.5.1	Resultat.................................................................................................	106
	17.5.2	Analys och slutsatser...........................................................................	107
18	Budgetförslag ......................................................................................................		109
	18.1	2:1 Finansinspektionen .......................................................................	109
	18.2	2:2 Insättningsgarantinämnden ..........................................................	110
	18.3	2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader..................................	110
	18.4	2:4 Bokföringsnämnden ......................................................................	112
	18.5	2:5 Avsättning för garantiverksamhet ................................................	112
	18.6	2:6 Finansmarknadsrådet ....................................................................	113
	18.7	Premiepensionsmyndigheten..............................................................	113
19	Riksrevisionen.....................................................................................................		117
	19.1	90:1 Riksrevisionen..............................................................................	117
20	Försöksverksamhet med trängselskatt i Stockholms kommun .......................		121
	20.1	Bakgrund ..............................................................................................	121
	20.2	90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm ......................................	121
Bilaga 1		Statsförvaltningens utveckling

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabellförteckning
Anslagsbelopp ...................................................................................................................		12
3.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 2.................................................................	15
3.2	Härledning av ramnivån 2006–2008. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
	finansförvaltning...................................................................................................	16

3.3Precisering av förändringar i denna proposition för Utgiftsområde 2 åren 2005–2007, jämfört med vad som beräknats i budgetpropositionen för 2005 . 17

3.4Konsekvensförändringar av tidigare beslutade tidsbegränsade förstärkningar

		inom Utgiftsområde 2..........................................................................................	17
3.5	Ramnivå 2005–2008 realekonomiskt fördelad Utgiftsområde 2 Samhälls-
		ekonomi och finansförvaltning............................................................................	17
3.6	Specifikation av Utgiftsområdets samlade inleveranser 2004 ................................		18
4.1	Utgiftsutveckling för politikområdet Effektiv statsförvaltning............................		20
4.2	Översikt över politikområdets finansiering............................................................		21
4.3	Specifikation av politikområdets inleveranser 2004 ...............................................		22
4.4	Politikområdets driftskostnader per årsarbetskraft................................................		22
4.5	EA-värdering för politikområdets myndigheter 2000–2004..................................		23
4.6	Nyckeltal för politikområdets personal ..................................................................		23
5.1	EA-värden 2002–2004 ..............................................................................................		33
7.1	Antalet rättsakter och arbetsgrupper ......................................................................		48
7.2	Nyckeltal för SCB:s verksamhet .............................................................................		49
7.3	Fördelning av anslagsintäkter ..................................................................................		50
7.4	Nyckeltal för det statistiska systemet .....................................................................		50
8.1	Precision i prognoser för BNP, inflation och arbetslöshet gjorda våren och
		hösten före aktuellt år samt våren och hösten under aktuellt år .......................	55
8.2	Precision i prognoser för BNP, inflation och arbetslöshet gjorda våren och
		hösten före aktuellt år samt våren och hösten under aktuellt år .......................	56
9.1	Statens byggnader, mark och annan fast egendom .................................................		58
9.2	Fastighetsförvaltningens omfattning.......................................................................		58
10.1		Anslagsutveckling för 1:1 Konjunkturinstitutet ..................................................	61
10.2		Uppdragsverksamhet..............................................................................................	61
10.3		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:1 Konjunkturinstitutet................	61
10.4		Anslagsutveckling för 1:2 Ekonomistyrningsverket ............................................	62
10.5		Uppdragsverksamhet..............................................................................................	62
10.6		Offentligrättslig verksamhet – Landstingsavtalen................................................	62
10.7		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:2 Ekonomistyrningsverket .........	62
10.8		Anslagsutveckling för 1:3 Statskontoret...............................................................	62
10.9		Uppdragsverksamhet..............................................................................................	63
10.10 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:3 Statskontoret ..........................			63
10.11 Anslagsutveckling för 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler.....................			63
10.12 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:4 Täckning av merkostnader
		för lokaler..............................................................................................................	63
10.13 Anslagsutveckling för 1:5 Statistiska centralbyrån.............................................			64

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

10.14		Uppdragsverksamhet ............................................................................................	64
10.15		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:5 Statistiska centralbyrån...........	64
10.16		Anslagsutveckling för 1:6 Kammarkollegiet........................................................	64
10.17		Uppdragsverksamhet ............................................................................................	65
10.18		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:6 Kammarkollegiet.....................	65
10.19		Anslagsutveckling för 1:7 Nämnden för offentlig upphandling ........................	65
10.20		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:7 Nämnden för offentlig
		upphandling...........................................................................................................	65
10.21		Anslagsutveckling för 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten...................	66
10.22		Uppdragsverksamhet ............................................................................................	66
10.23		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:8 Nya förvaltningspolitiska
		myndigheten..........................................................................................................	66
10.24		Anslagsutveckling för 1:9 Ekonomiska rådet......................................................	67
10.25		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:9 Ekonomiska rådet...................	67
10.26		Anslagsutveckling för 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor .....................................	67
10.27		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor ..	67
10.28		Anslagsutveckling för 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.................................	68
10.29		Uppdragsverksamhet ............................................................................................	68
10.30		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:11 Statliga tjänste-
		pensioner m.m.......................................................................................................	68
10.31		Anslagsutveckling 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb..............................	69
10.32		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:12 Statliga
		kompetensöverföringsjobb...................................................................................	69
10.33		Anslagsutveckling för 1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd:
		Avvecklingskostnader ...........................................................................................	69
10.34		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:13 Statens kvalitets- och
		kompetensråd: Avvecklingskostnader .................................................................	70
10.35		Uppgifter om det ekonomiska läget för Statens fastighetsverk.........................	70
10.36		Investeringsplan för Statens Fastighetsverk 2005–2008 .....................................	72
10.37		Uppgifter om det ekonomiska läget för Fortifikationsverket............................	73
10.38		Investeringsplan för Fortifikationsverket 2005–2008.........................................	73
10.39		Detaljerad investeringsplan för Fortifikationsverket (2006-2008). Avser
		investeringar över 20 miljoner kronor.................................................................	74
11.1	Utgiftsutveckling för politikområdet Finansiella system och tillsyn ..................		76
11.2	Översikt över politikområdets finansiering...........................................................		77
11.3	Specifikation av politikområdets samlade inleveranser 2004................................		77
11.4	Nyckeltal för politikområdets personal.................................................................		78
11.5	Politikområdets driftskostnader per årsarbetskraft ..............................................		79
12.1	Procentuell fördelning av Finansinspektionens kostnader per
		verksamhetsgren i löpande priser.........................................................................	83
12.2	Antal avslutade tillsynsärenden i riskklasserna .....................................................		84
12.3	Totalt nedlagd tid i timmar på tillsynsaktiviteter i riskklasserna..........................		84
12.4	Antalet ärenden som anmäldes till Ekobrottsmyndigheten .................................		84
12.5	Avgifter enligt 20 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa
		innehav av finansiella instrument.........................................................................	85
12.6	Genomsnittlig handläggningstid i dagar för tillstånds- och anmälningsärenden 85
12.7	Finansinspektionens regelgivning, föreskrifter/allmänna råd ..............................		85
14.1	Uppgifter om Riksgäldskontorets garantiverksamhet 2000-2004 .......................		92
14.2	Utveckling av resultat och eget kapital i Venantius AB........................................		93
15.1	Resultat för kapitalförvaltningen, exkl. förvaltningskostnader............................		98
15.2	Resultat rullande femårsperioder ...........................................................................		98

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

15.3	Antal registrerade fonder och fondförvaltare den 31 december resp. år.............		99
15.4	Andelen aktiva väljare.............................................................................................		99
15.5	Värde fördelat på fondkategori..............................................................................		99
15.6	Avgifter som pensionsspararna betalar..................................................................		99
15.7	Antal pensionssparare som gjort fondbyten uppdelat på kön...........................		100
15.8	PPM:s kontakter med pensionsspararna fördelar sig enligt följande ................		100
17.1	Spel- och lotterimarknadens utveckling..............................................................		106
18.1	Anslagsutveckling för 2:1 Finansinspektionen...................................................		109
18.2	Offentligrättslig verksamhet................................................................................		109
18.3	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 2:1 Finansinspektionen ................		109
18.4	Anslagsutveckling för 2:2 Insättningsgarantinämnden......................................		110
18.5	Offentligrättslig verksamhet................................................................................		110
18.6	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 2:2 Insättningsgarantinämnden ...		110
18.7	Anslagsutveckling för 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader.............		110
18.8	Budget för Riksgäldskontorets garantiverksamhet ............................................		111
18.9	Budget för in- och utlåningsverksamheten i statens internbank i
		Riksgäldskontoret ..............................................................................................	111
18.10		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 2:3 Rikgäldskontoret:
		Förvaltningskostnader .......................................................................................	112
18.11		Anslagsutveckling för 2:4 Bokföringsnämnden................................................	112
18.12		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 2:4 Bokföringsnämnden.............	112
18.13		Anslagsutveckling för 2:5 Avsättning för garantiverksamhet..........................	112
18.14		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 2:5 Avsättning för
		garantiverksamhet ..............................................................................................	113
18.15		Anslagsutveckling för 2:6 Finansmarknadsrådet..............................................	113
18.16		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 2:6 Finansmarknadsrådet ...........	113
18.17		PPM:s krediutnyttjande .....................................................................................	114
18.18		Offentligrättslig verksamhet..............................................................................	114
19.1	Anslagsutveckling för 90:1 Riksrevisionen.........................................................		117
19.2	Kostnadernas fördelning mellan verksamhetsgrenarna......................................		118
19.3	Offentligrättslig verksamhet Avgifter för årlig revision, inkomsttitel 2558.....		119
19.4	Uppdragsverksamhet Avgiftsfinansierade internationella uppdrag...................		120
19.5	Investeringsplan för Riksrevisionen ....................................................................		120
19.6	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 90:1 Riksrevisionen ......................		120
20.1	Anslagsutveckling för 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm..................		121
20.2	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 90:2 Försök med trängselskatt i
		Stockholm...........................................................................................................	122

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen

8.godkänner förslaget till investeringsplan för Riksrevisionen (avsnitt 19.1),

9.bemyndigar Riksrevisionen att för 2006 ta

upp lån i Riksgäldskontoret för investe- ringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 45 000 000 kronor (avsnitt 19.1),

10.beslutar att för ramanslaget 90:1 Riksrevi- sionen skall finnas en anslagskredit på högst tre procent av anvisat anslag (avsnitt 19.1),

11.beslutar att det anslagssparande på raman- slaget 90:1 Riksrevisionen som vid slutet av budgetåret 2004 översteg tre procent av

anslagsbeloppet av myndigheten skall föras bort som indragning av anslagsbelopp (avsnitt 19.1),

12.beslutar att Riksrevisionen för 2006 får ha en kredit på sitt räntekonto i Riksgäldskon- toret som uppgår till högst 32 499 000 kro- nor (avsnitt 19.1),

13.för 2006 anvisar anslag under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, så- vitt avser anslag som är avsett för Riksrevi- sionen, enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp

1:1	Konjunkturinstitutet	Ramanslag	48 082

1:2	Ekonomistyrningsverket	Ramanslag	94 645

1:3	Statskontoret	Ramanslag	61 713

1:4	Täckning av merkostnader för lokaler	Ramanslag	422

1:5	Statistiska centralbyrån	Ramanslag	444 330

1:6	Kammarkollegiet	Ramanslag	31 239

1:7	Nämnden för offentlig upphandling	Ramanslag	8 171

1:8	Nya förvaltningspolitiska myndigheten	Ramanslag	47 137

1:9	Ekonomiska rådet	Ramanslag	2 483

1:10	Arbetsgivarpolitiska frågor	Ramanslag	7 443

1:11	Statliga tjänstepensioner m.m.	Ramanslag	8 588 000

1:12	Statliga kompetensöverföringsjobb	Ramanslag	360 000

1:13	Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader	Ramanslag	2 500

2:1	Finansinspektionen	Ramanslag	187 756

2:2	Insättningsgarantinämnden	Ramanslag	7 590

2:3	Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader	Ramanslag	267 805

2:4	Bokföringsnämnden	Ramanslag	8 291

2:5	Avsättning för garantiverksamhet	Ramanslag	1 400

2:6	Finansmarknadsrådet	Ramanslag	1 016

90:1	Riksrevisionen1	Ramanslag	279 987
90:2	Försök med trängselskatt i Stockholm	Ramanslag	1 358 860

Summa			11 808 870

1 Anslag avsett för Riksrevisionen.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

3 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

3.1Omfattning

I utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning ingår två politikområden, Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system och till- syn. Vidare finns anslag som inte inordnats i något politikområde, dels det på förslag av Riks- revisionens styrelse uppförda anslaget 90:1 Riks- revisionen, dels anslaget 90:2 Försök med träng- selskatt i Stockholm.

I jämförelse med föregående års budgetpropo- sition har utgiftsområdets innehåll och struktur förändrats något, främst vad avser politikom- rådet Effektiv statsförvaltning.

3.2	Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 2
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
Politikområdet Effektiv statsförvaltning		8 441,6	8 928,4	8 936,1	9 696,2	10 095,3	10 362,3

Politikområdet Finansiella system och tillsyn2		520,9	516,5	511,2	473,8	480,2	490,3

Anslag som inte ingår i något politikområde
90:1 Riksrevisionen		258,2	278,1	281,1	280,0	284,4	289,3

90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm		–	1 532,9	1 522,9	1 358,9	929,9	0

2003 90:2 Riksdagens revisorer		0,5	–	–	–	–	–

2003 90:3 Riksdagens revisorer: Avvecklingskostnader		-0,1	–	–	–	–	–

Totalt för utgiftsområde 2		9 221,1	11 255,9	11 251,4	11 808,9	11 789,8	11 141,9

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

2Exklusive anslaget 2:1 Lotteriinspektionen i utgiftsområde 17.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Utgiftsutfallet 2004 liknar tidigare års utfall

Utgiftsområdets ekonomiska utfall 2004 på ca 9,2 miljarder kronor ligger på en tämligen nor- mal och stabil nivå vid en jämförelse med utfallet under den senaste femårsperioden. Nivån mot- svarar ca 1,1–1,2 procent av statsbudgetens om- slutning.

Utfallet 2004 för politikområdet Effektiv statsförvaltning blev något lägre än vad som an- visades i statsbudgeten för 2004 och utfallet för politikområdet Finansiella system och tillsyn något högre. För anslaget 90:1 Riksrevisionen blev utfallet ca 11 miljoner kronor lägre än de medel som anvisades i statsbudgeten 2004.

Anslagssparandet fortsätter att minska

Utfallet 2004 innebar även att trenden med successivt minskade anslagssparanden (ingående överföringsbelopp) fortsatte. Ingående överfö- ringsbelopp minskade med ca 30 procent eller 161 miljoner kronor till ca 355 miljoner kronor. Detta var i huvudsak en följd av indragningar samt förbrukning av tidigare års anslagssparande och medel på äldreanslag. Merparten, eller 150 miljoner kronor av det minskade anslagssparan- det, är hänförligt till politikområdet Effektiv statsförvaltning och resterande 19 miljoner kro- nor till politikområdet Finansiella system och tillsyn. För anslaget 90:2 Riksrevisionen ökade ingående överföringsbelopp med ca 10 miljoner kronor till 22 miljoner kronor vid ingången av 2005.

Lägre utfall 2005 än tidigare beräknat

Främst på grund av försöket med trängselskatt ökade utgiftsområdets ekonomiska omslutning kraftigt fr.o.m. 2005. Till följd av förslag på tilläggsbudget såväl i 2005 års ekonomiska vår- proposition som i denna proposition minskas utgiftsområdet med totalt ca 180 miljoner kro- nor.

Utgiftsprognosen för 2005 uppgår till ca 11,3 miljarder kronor. I sammanhanget kan nämnas att ackumulerat utfall t.o.m. juni 2005 uppgick till ca 5,3 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 46 procent av tilldelade medel. Det låga ackumu- lerade utfallet förklaras främst av lågt utfall för trängselskatteförsöket som försenats ett halvår. För de båda politikområdena ligger det ackumu- lerade utfallet på 50–51 procent.

Förutom att trängselskatt tillkommit 2005 och att tjänstepensioner ligger ca 60 miljoner kronor högre än 2004, finns det inga större skill-

nader mellan halvårsutfallen 2004 och 2005. Majoriteten av anslagen har dock i dagsläget ett ackumulerat utfall för 2005 som understiger det ackumulerade utfallet vid samma tidpunkt i fjol.

Budgetförslag för 2006–2008

Budgetförslagen för kommande år sammanfattas i nedanstående tabell.

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2006–2008. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	11 432	11 432	11 432

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning	29	54	82

Beslut	-4	-446	-1 741

Övriga makroekonomiska
förutsättningar	42	168	416

Volymer	344	609	974

Överföring till/från andra
utgiftsområden	-34	-27	-21

Övrigt	–	–	–

Ny Ramnivå	11 809	11 790	11 142

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Försöket med trängselskatt i Stockholms kom- mun kommer att genomföras under de sju första månaderna 2006. Under 2005 avser utgifterna i huvudsak investeringar i tekniska system samt i kollektivsatsningen, med tillhörande bussdepåer och infartsparkeringar. Utgifterna för försöket beräknas bli högre än tidigare beräknat och få en delvis annan fördelning mellan åren till följd av bl.a. stilleståndet under domstolsprövningen av upphandlingsförfarandet och tillkommande kostnader för fordonsfotografering. Mot bakgrund av detta beräknas behov av ytterligare ca 500 miljoner kronor 2006. Även för 2007 beräknas utgifterna öka i förhållande till tidigare beräkningar.

I regeringens sysselsättningspaket ingår en åtgärd som skall bidra till kompetensöverföring vid de statliga myndigheterna och därmed un- derlätta kommande generationsväxling. Sats- ningen är tvåårig och beräknas ge 1 000 arbets- tillfällen. För detta ändamål föreslår regeringen att utgiftsområdet tillförs 360 miljoner kronor 2006 respektive 2007. På tilläggsbudget i denna proposition tillförs 10 miljoner kronor för att myndigheterna skall kunna påbörja sina rekryte- ringsprocesser och därmed ansöka om bidrag.

Tabell 3.3 Precisering av förändringar i denna proposition för Utgiftsområde 2 åren 2005–2007, jämfört med vad som beräknats i budgetpropositionen för 2005

Miljoner kronor

	TB2 2005	2006	2007
Förändring till följd av:

Trängselskatt	-157	499	160

St. kompetensöverföringsjobb	10	360	360

St. Tjänstepensioner		32	-40

Förändrad PLO		10	10

Generell anslagsminskning (0,6%)		-7	-7

Finansiell tillsyn		14,5	12

Mångfaldsarbete inom staten		5	5

Omstrukturering av Statskontoret		10

Samordning av internrevision		3	3

TB1-förändringars konsekvenser
- Auktorisation kontakttolkar		1,8	1
- Marknadsmissbruk		-2,5	-2,5
- Energistatistik		-0,5	-0,5

Statistikenkät		0,1	0,1

Nettoförändring Uo2	-147	925	501

Interna omföringar pga. förändrad
stabsorganisation		52	2,5

Statliga tjänstepensioner ökar med ca 386 miljo- ner kronor, varav ca 90 procent är relaterat till ökade pensionsavgångar och resterande 10 pro- cent till ändrade inkomstbasbelopp.

Pris- och löneomräkningen för 2006 blev något högre än vad som tidigare preliminärt be- räknats i budgetpropositionen för 2005. Samti- digt minskas företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- och investeringsändamål med 0,6 procent (se volym 1, avsnitt 7).

Kraven på den tillsyn och regelgivning som Finansinspektionen bedriver har ökat. För 2006 ökas därför anslaget 2:1 Finansinspektionen med 14,5 miljoner kronor. Från 2007 beräknas resur- serna öka med 12 miljoner kronor.

Staten skall vara ett föredöme när det gäller etnisk mångfald. Regionala projekt i fem län pla- neras därför för att underlätta myndigheternas arbete med den etniska mångfalden. För detta ändamål tillförs 5 miljoner kronor 2006 respek- tive 2007.

I samband med renodlingen av regeringens stabsstöd sker omfördelning av medel främst till den nya förvaltningspolitiska myndigheten, från Statskontoret och Statens kvalitets- och kompe- tensråd. Samtidigt uppstår omställningskost-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

nader. Därför tillförs anslaget 1:3 Statskontoret 10 miljoner kronor för 2006.

Ekonomistyrningsverket tillförs medel för samordningsfunktionen för internrevision. Kam- markollegiet, Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån får samtidigt förändrade anslag till följd av de permanenta uppgiftsändringar om kontakttolkar, marknadsmissbruk och energi- statistik som redovisades på tilläggsbudget i anslutning till 2005 års ekonomiska vårpropo- sition.

Slutligen innefattar budgetförslaget ett antal tidigare tillfälliga förstärkningar, som upphör 2006–2007, enligt nedanstående tabell.

Tabell 3.4 Konsekvensförändringar av tidigare beslutade tidsbegränsade förstärkningar inom Utgiftsområde 2

Miljoner kronor

	2006	2007
Förändring till följd av:

Hermesutveckling (ESV)	-8

Ekonomisk statistik (SCB)		-2

Finansiell tillsyn (FI)	-5

EU-möte (RiR)	-5

Antidiskrimineringsklausuler (NOU)	-0,3

Återföring Ekonomiska rådet	0,3

Nettoförändring Uo2	-17	-2

Föränderlig realekonomisk sammansättning

Tabell 3.5 Ramnivå 2005–2008 realekonomiskt fördelad Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

	2005	2006	2007	2008
Transfereringar1	8 640	9 625	10 284	9 622
Verksamhetsutgifter2	1 567	1 628	1 486	1 500
Investeringar3	1 224	556	19	19

Summa ramnivå	11 432	11 809	11 790	11 142

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2004 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Som framgår av tabellen domineras utgiftsom- rådet i realekonomiska termer av transfereringar, dels i form av tjänstepensioner, dels trängsel- skatt. Båda dessa anslag svarar för ca 88 procent av utgiftsområdets omslutning. Åren 2005–2006 är ca 35 procent av trängelskatten transfereringar och ca 56 procent investeringar. År 2007 för-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

ändras trängselskattens realekonomiska sam- mansättning så att 100 procent är transfere- ringar. Trängselskatteförsöket svarar därmed för absoluta merparten (97–98 procent) av utgifts- områdets investeringar 2005–2006 och är för- klaringen till att utgiftsområdets investeringar minskar kraftigt efterföljande år. Resterande in- vesteringar åren 2005–2008 är fördelat på ett flertal förvaltningsmyndigheter, varav särskilt tre myndigheter (Riksrevisionen, Riksgäldskontoret och Statistiska centralbyrån) tillsammans svarar för merparten, totalt ca 17 miljoner kronor per år.

Återstoden av utgiftsområdet, motsvarande ca 13–14 procent, består av förvaltnings- eller verk- samhetskostnader för ett femtontal myndigheter samt några enstaka sakanslag.

Utgiftsområdets samlade finansiering

I det ovanstående har endast den anslagsfinan- sierade verksamheten inom utgiftsområdet be- handlats. Utgiftsområdet har haft och beräknas ha en samlad finansiering enligt nedanstående diagram.

Diagram 3.1 Översikt över utgiftsområdets samlade långsiktiga finansiering (mnkr)

20000
18000	Off.rättsl.avgifter
18000
16000	Uppdragsverksamhet
16000	Anslag
14000	Anslag
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008

Eftersom i princip samtliga myndigheter inom utgiftsområdet har uppdragsintäkter ökar om- slutningen kraftigt. Enstaka myndigheters dispo-

sition av vissa offentligrättsliga avgifter bidrar också till att öka omslutningen med 2–3 procent. I vissa avseenden underskattades omslutningen i början av 2000-talet beroende på att en fjärde finansieringskälla inte redovisades, nämligen Premiepensionsmyndighetens utnyttjande av räntekontokredit för uppbyggnaden av premie- pensionssystemet (rörelsekapitalet). Denna var betydande i 2000-talets början, men för inneva- rande och kommande år bedöms den vara mar- ginell i sammanhanget. Kostnaderna kommer dock successivt att fördelas på kommande år.

Inleveranser hänförliga till utgiftsområdet

Utgiftsområdets myndigheter levererade in av- sevärda medel till statsbudgetens inkomstsida, varav bara ca hälften kan räknas till utgifts- området.

Tabell 3.6 Specifikation av Utgiftsområdets samlade inleveranser 2004

Miljoner kronor

	Belopp
Totala inleveranser från Uo2:s myndigheter	20 653

Inleveranser som hänförs till andra Uo	-10 111

Summa inleveranser hänförliga till Uo2	10 542

- Varav PO Effektiv statsförvaltning	10 254

– Varav PO Finansiella system och tillsyn	319

Från utgiftsområdet exkluderas Kammarkolle- giets och Riksgäldskontorets inleveranser i form av Riksbankens och AB Svenska Spels överskott, samt räntor och återbetalningar av olika närings- lån.

Av de inleveranser som räknats till utgifts- området utgjorde ca 78 procent s.k. kalkyl- mässiga inkomster och ca 21 procent inkomster av statens verksamhet. Resterande 1 procent är inkomster av försåld egendom och återbetalning av lån.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

4.2Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling för politikområdet Effektiv statsförvaltning

Miljoner kronor

		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
Anslag inom utgiftsområde 2
1:1 Konjunkturinstitutet		46,1	47,3	46,7	48,1	48,8	49,7
1:2 Ekonomistyrningsverket		81,0	95,8	95,0	94,6	96,2	98,0
1:3 Statskontoret		89,6	89,7	87,2	61,7	52,5	53,5
1:4 Täckning av merkostnader för lokaler		0,6	0,4	0,6	0,4	0,4	0,4
1:5 Statistiska centralbyrån		433,0	436,9	431,1	444,3	449,3	456,9
1:6 Kammarkollegiet		26,8	31,5	28,8	31,2	30,9	31,5
1:7 Nämnden för offentlig upphandling		8,0	8,4	8,3	8,2	8,3	8,4
1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten		–	–	–	47,1	50,4	51,3
1:9 Ekonomiska rådet		2,9	2,1	2,1	2,5	2,5	2,6
1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor		4,6	2,5	3,3	7,4	7,4	2,4
1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.		7 709,0	8 191,1	8 192,0	8 588,0	8 988,3	9 607,6

1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb		–	10,0	0	360,0	360,0	–
1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd:
Avvecklingskostnader		–	–	–	2,5	–	–
2005 02	1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd	13,7	12,7	12,5	–	–	–
2004 02	1:12 Utveckling av 24-timmarsmyndigheten	2,4	–	3,0	–	–	–
2003 02	1:6 Folk- och bostadsstatistik	14,5	–	15,9	–	–	–
2003 02	1:11 Utvecklingsarbete	1,7	–	–	–	–	–
2003 02	1:14 Riksrevisionsverket	0,1	–	–	–	–	–
2003 02	1:15 Riksrevisionsverket:
Avvecklingskostnader		4,0	–	–	–	–	–
1998 14	D0 03 Bidrag till förnyelsefonder på det
statligt reglerade området		3,8	–	9,9	–	–	–
Totalt för politikområde Effektiv statsförvaltning		8 441,6	8 928,4	8 936,1	8 696,2	10 095,3	10 362,2

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i denna budgetproposition.

Utfallet för politikområdet Effektiv statsförvalt- ning 2004 blev ca 7 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten för 2004. Detta skedde trots att utfallet bland annat belastades med 24 miljoner kronor för fyra äldreanslag. Anledningen till det lägre utfallet för politik- området är främst att Ekonomistyrningsverket och statliga tjänstepensioner vardera underskred anvisade medel i statsbudgeten med 10–15 miljo- ner kronor samt att 24-timmarsmyndigheten ut- nyttjade knappt 6 miljoner kronor mindre än an- visat.

För innevarande år har vissa mindre föränd- ringar skett på tilläggsbudget i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen vad avser Kammarkollegiet, SCB och statliga tjänste- pensioner. För politikområdet motsvarar det en minskning på ca 30 miljoner kronor. På tilläggs-

budget i denna proposition föreslås 10 miljoner kronor till ett nyinrättat anslag 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb.

Budgetförslaget innebär i korthet följande förändringar jämfört med innevarande år:

•Satsningar på 1 000 statliga kompetens- överföringsjobb motsvarande 730 miljoner kronor i huvudsak fördelat på två år.

•En tvåårig satsning på mångfaldsarbete in- om staten (5 miljoner kronor per år).

•Statliga tjänstepensioner ökar med 386 miljoner kronor, varav merparten (344 miljoner kronor) till följd av ändrade voly- mer och resterande 42 miljoner kronor till följd av förändrade inkomstbasbelopp.

•Förändringar av regeringens stabsmyndig- heter, som bl.a. innefattar omfördelningar

av ca 52 miljoner kronor från Statskonto- ret och Statens kvalitets- och kompetens- råd till framför allt den nya förvaltnings- politiska myndigheten samt avvecklingen av Statens kvalitets- och kompetensråd.

•Pris- och löneomräkning som blev något högre än vad som preliminärt beräknats.

•Inrättandet av en samordningsfunktion för internrevision inom Ekonomistyrningsver- ket, motsvarande 3 miljoner kronor per år.

•Överföring på knappt 2 miljoner kronor från andra utgiftsområden till Kammar- kollegiet och Statistiska centralbyrån för auktorisation av kontakttolkar och en statistikenkät.

4.3Mål

Målet för politikområdet är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för beslutsfattare, medborgare och näringsliv.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

•Stormen Gudrun har fått och kommer att få stora konsekvenser för dels fastighets- förvaltningen (skador på stormfälld skog och byggnader), dels i form av två större skadefall i Kammarkollegiets försäkrings- verksamhet.

•Förvärv av Centralsposthuset (Kv. Blå- mannen) i Stockholm och Försäkrings- kassefastigheter samt tidigarelagd avytt- ring av sju kasernområden till Vasallen AB p.g.a. försvarsbeslutet 2004. Färdig- ställande av ett antal större byggprojekt så- som Världskulturmuseet i Göteborg samt upprustningen av Wrangelska palatset (Svea hovrätt) och Moderna Museet i Stockholm.

•Överlåtelsen av Ekonomistyrningsverkets Agressoverksamhet till Agresso AB och fortsatt utveckling av Hermes-systemet.

4.5Resultatredovisning

4.5.1Resultat

4.4Insatser

Politikområdet skall bidra till att hela statsför- valtningen bedrivs effektivt och utvecklas i öns- kad riktning samt att statsförvaltningen upp- fyller höga krav på rättssäkerhet, effektivitet och demokrati.

De viktigaste statliga medlen för att nå målen inom politikområdet är framför allt inomstatlig förvaltnings-, stöd- och främjandeverksamhet inom ett brett tjänsteområde.

En stor del av insatserna under 2004–2005 har avsett normal löpande produktion och utveck- lingsverksamhet.

Stabsverksamheten har dock varit föremål för översyn samtidigt som tillsynen av offentlig upp- handling och fastighetsförvaltning berörts eller berörs av offentliga utredningar respektive av försvarsbeslut. Som en följd av stabsöversynen arbetar för närvarande en organisationskommitté med inrättande av en myndighet med förvalt- ningspolitisk inriktning.

Väsentliga myndighetsinsatser och händelser i övrigt under 2004–2005 är bl.a. följande:

Ekonomiskt utfall

Tabell 4.2 Översikt över politikområdets finansiering

Miljoner kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Anslag (inom po)	8 250	8 286	8 341	8 323	8 442

Uppdragsverksamhet	6 561	5 746	5 746	5 971	6 094

- varav tjänsteexport	86	48	75	66	88

4§ AvgF	11	13	18	16	20

Disp. off.rättsliga	0	0	0	0	0
avgifter

Summa	14 822	14 045	14 105	14 310	14 556

Ej disp off.rättsl. avg.	10	12	12	20	21

Källa: ESV avgifter i staten, ESV:s tidsserier över utfallet av statsbudgeten.

Anslagsutfallet för 2004 har kommenterats i avsnitt 4.2. Ingående överföringsbelopp (anslags- sparandet) minskade med 32 procent eller 151 miljoner kronor till totalt 310 miljoner kronor. Cirka 70 procent av sparandet eller 215 miljoner kronor var hänförligt till äldreanslaget (2003) 1:6 Folk- och bostadsstatistik. Minskningen förklaras i huvudsak av en större indragning (131 miljoner kronor) avseende statliga tjänstepen- sioner samt förbrukning av medel på sex äldre-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

anslag. Anslagssparandet på äldreanslagen för- väntas minska betydligt under kommande år.

Utfallet för tjänstepensionerna, som sedan början av 2000-talet svarat för stora delar av politikområdets anslagssparande, gick nära nog jämt upp 2004.

Flertalet myndigheters ekonomiska situation bedöms som god. Några i huvudsak anslags- finansierade myndigheterna har dock en mera ansträngd ekonomisk situation.

Resultatet i politikområdets uppdragsfinan- sierade verksamhet 2004 uppgick till ca 500 mil- joner kronor, varav merparten från fastighets- förvaltningen. Överskottet av statens fastighets- förvaltning 2004 blev dock något lägre än vad som beräknats i statsbudgeten.

Ett flertal uppdragsfinansierade verksamheter gick med överskott 2004, med undantag för tre myndigheter (Ekonomistyrningsverket, Statens pensionsverk och Statskontoret) som tillsam- mans hade ett underskott på ca 40 miljoner kro- nor 2004, vilket minskade myndigheternas acku- mulerade överskott från tidigare år. Därutöver kan nämnas att överskott i den uppdragsfinan- sierade verksamheten bl.a. finansierar underhållet av Fastighetsverkets s.k. bidragsfastigheter samt Kammarkollegiets stöd åt allmänna arvsfonden.

Samtliga avkastningskrav i den uppdrags- finansierade verksamheten är såväl för en längre period som för innevarande år uppfyllda.

De icke disponerade offentligrättsliga avgifter som redovisats i tabellen ovan utgör bara en mindre del av vad som inlevererats inom politik- området. De övriga inleveranserna framgår av nedanstående tabell.

Tabell 4.3 Specifikation av politikområdets inleveranser 2004

Miljoner kronor

	Belopp
Statens pensionsverk (Pensionsavgifter m.m.)	7 678

Kammarkollegiet (Inkomster av statens verksamhet mm)	1 529

Fortifikationsverket (Överskott, amortering)	726

Statens fastighetsverk (Överskott, amortering)	297

Övriga myndigheter (Övriga inkomster)	24

Summa PO Effektiv statsförvaltning	10 254

Ett antal inleveranser från främst Kammarkollegiet har hänförts till andra utgiftsområden.

Låneramarna, som 2004 ökade med drygt 50 procent till ca 600 miljoner kronor, utnyttjades i högre grad än 2003 och låg i nivå med genom- snittet för staten. Räntekontokrediterna på ca 400 miljoner kronor utnyttjades bara i begränsad

utsträckning (ca 25 procent) och främst av Sta- tens fastighetsverk. I övriga fall rörde det sig mest om inlåning. Merparten av inlåningen är hänförlig till fastighetsförvaltning, pensionshan- tering och försäkringsverksamhet.

Fastighetsverkens utnyttjande av sina sär- skilda krediter är tillfredsställande och på grund av investeringar i bl.a. Centralposthuset (Blå- mannen) och Försäkringskassefastigheter ökade deras lån kraftigt. Utnyttjandet av de övriga två särskilda krediterna är däremot lägre.

Resultat i verksamheten

Den löpande verksamheten inom politikområdet har i allt väsentligt bedrivits enligt plan, med undantag för stormen Gudruns konsekvenser för försäkrings- och fastighetsverksamheten.

De åtta myndigheter som under 2004 har mätt kundattityder har i allt väsentligt fått tillfreds- ställande omdömen. Fortifikationsverket, som innevarande år skall undersöka kundattityderna, har gjort stora insatser under 2004 för att ut- veckla sina kundrelationer.

Uppdragsverksamheten fortsätter att expan- dera, vilket innebär att myndigheter som Kammarkollegiet och Ekonomistyrningsverket får en allt större uppdragsfinansierad del.

Som framgår av avsnitt 7 och 8 har ett antal kvalitetsförbättringar skett inom statistik- och prognosverksamheten. En genomgående trend är de allt mer välbesökta webbplatserna för politikområdets myndigheter, som har ökat tillgängligheten till myndigheternas information.

Politikområdets kostnadsförändringar, mätt som förändringar av driftskostnad per årsarbets- kraft, framgår av nedanstående tabell.

Tabell 4.4 Politikområdets driftskostnader per årsarbetskraft

Tusental kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Genomsnitt	1 155	1 229	1 360	1 443	1 485

Max	4 488	4 691	4 143	5 052	4 828

Min	614	587	666	632	638

Statistiska centralbyrån, Statens pensionsverk och Kammarkollegiet är de myndigheter som genom åren haft de lägsta driftskostnaderna per årsarbetskraft. Statens fastighetsverk har haft de högsta kostnaderna samtliga år. Skillnaden mel- lan de båda fastighetsverken och övriga myndig- heter inom politikområdet har successivt ökat på

grund av att fastighetsförvaltningen har minskat verksamheten i egen regi och i ökad utsträckning köpt externa tjänster.

Exkluderas fastighetsförvaltningen har den vägda genomsnittliga driftskostnader legat rela- tivt stabilt på ca 750 000 kronor per årsarbets- kraft, detta trots att det tidvis förekommit extra personalavvecklingskostnader. Ett exempel på kostnadsbesparingar i verksamheten är Statens pensionsverks omförhandlingar av sin IT-drift.

Vissa övriga verksamhetsresultat

Varje år mäter Ekonomistyrningsverket hur myndigheterna efterlever de ekonomiadmi- nistrativa reglerna inom staten, det s.k. EA-vär- det (se vidare avsnitt 5). Politikområdets resultat i EA-värderingarna 2000–2004 framgår av nedanstående tabell.

Tabell 4.5 EA-värdering för politikområdets myndigheter 2000–2004

Omdöme	2000	2001	2002	2003	2004
Fullt tillfredsställande	7	8	5	10	11

Tillfredsställande	3	2	6	2	1

Ej tillfredsställande	–	–	–	–	–

Kammarkollegiet var en av de 18 myndigheter som klarade alla frågor i EA-värderingen 2004. I likhet med tidigare år finns två politikområdes- nära frågor med generellt sett relativt dåliga om- dömen, dels frågorna om matrikelföring av an- ställningsuppgifter, dels frågorna om riskana- lyser.

Att många myndigheter under 2003–2004 har bytt sina löne- och PA-system, i kombination med förändrade rapporteringsrutiner på grund av avtalet PA-03, har påverkat resultatet. Under våren 2005 har Statens pensionsverk påbörjat lanseringen av Rapport Direkt, ett webbaserat verktyg som myndigheterna själva skall använda för att rätta sina egna fel månadsvis.

Personella nyckeltal

När det gäller områdets kompetensförsörjning kan följande redovisas.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 4.6 Nyckeltal för politikområdets personal

	2003	2004
Antal årsarbetskrafter	3 320	3 215

Medelantal anställda	3 530	3 420

Andel kvinnor	48%	48%

Andel kvinnor i ledande befattningar	39%	34%

Medelålder (vägd, år)	47,0	47,5

Personalomsättning (vägd)	8%	5%

Sjukfrånvaro (vägd)	4,7%	4,3%

Bakom sysselsättningsminskningen för politik- området under 2000-talet finns Fortifikations- verkets fleråriga minskning, avvecklingen av Riksrevisionsverket samt förändringar för Statens pensionsverk och Ekonomistyrnings- verket.

Cirka 58 procent av verksamheten inom poli- tikområdet bedrivs utanför Storstockholm, bl.a. i Örebro och Sundsvall. Ytterligare drygt 10 pro- cent kan betecknas som lokal stockholmsverk- samhet.

Viktade medelvärden har använts för vissa nyckeltal för att ge en mera rättvisande bild av politikområdet. Jämfört med medelvärdena är spridningen stor mellan de olika myndigheterna.

Sjukfrånvarotalen, som ligger strax under genomsnittet för staten (4,5 procent 2004) har utvecklats positivt. Åldersstrukturen innebär stora pensionsavgångar inom den närmaste tio- årsperioden, bl.a. berörs ca en tredjedel av per- sonalen inom fastighetsförvaltningen. Även Statskontoret har en stor andel blivande pen- sionärer.

Tre myndigheter har angett att andelen med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska har ökat, samtidigt som ytterligare två myndigheter redovisar relativt låga andelar jämfört med genomsnittet i statsförvaltningen. Ett antal myndigheter har inrättat praktikplatser riktade mot personer med annan etnisk och kul- turell bakgrund.

4.5.2Analys och slutsatser

Majoriteten av verksamhetsområden och myn- digheter har i allt väsentligt uppfyllt målen. En- dast i mindre utsträckning har vissa delmål inte uppfyllts.

Resultatindikatorer som på ett systematiskt sätt belyser politikområdesmålet saknas för när-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

varande. Två utredningar om förvaltningspoli- tiska indikatorer bereds för närvarande. Men vissa övergripande indikatorer såsom utveckling av förvaltningskostnader och produktivitet har årligen redovisats till riksdagen i Årsredovisning för staten (senast i skr. 2004/05:101) samt i bilaga 1 till detta utgiftsområde vad gäller struktur- och organisationsförändringar samt sysselsättningsutveckling m.m. i statsförvalt- ningen.

Vad gäller utvecklingen i statsförvaltningen gör regeringen vissa övergripande bedömningar av resultatet och måluppfyllelsen inom förvalt- nings- och arbetsgivarpolitiken (se vidare av- snitten 5 och 6). I korta drag bedöms det förvalt- ningspolitiska handlingsprogrammet ha fått ett brett genomslag i statsförvaltningen samtidigt som myndigheternas utvecklingsarbete har intensifierats. Skäl finns dock att ge förvaltnings- politiken en delvis ny inriktning och prioritering. Förvaltningspolitiken skall i framtiden i större utsträckning inriktas på att modernisera statsför- valtningen som helhet, att öka nyttan av insatta resurser samt att motverka sektorisering och fragmentering för en sammanhållen statsförvalt- ning i medborgarnas tjänst.

När det gäller arbetsgivarpolitiken (avsnitt 6) redovisas att generationsväxlingen uppmärk- sammats. Samtidigt är rekryteringsläget gott. Sjukfrånvaron fortsätter minska, men med viss ökning av sjukpensionerna. Löneutvecklingen har förhållandevis väl följt övriga arbetsmark- naden och den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnor och män är förhållandevis liten och minskande. Myndigheternas arbetsgivarpolitiska arbete bedöms vidare fungera i huvudsak väl.

I avsaknad av övergripande resultatindikatorer bygger mycket av resultatredovisningen och bedömningen av måluppfyllelsen i övrigt i stället på bedömningar av verksamhetsområdenas och de enskilda myndigheternas måluppfyllelse (se vidare avsnitten 5–9).

Med dessa utgångspunkter bedöms målen, så- väl ekonomiskt, verksamhetsmässigt och kvalita- tivt, som i allt väsentligt uppfyllda.

Verksamheten har i huvudsak genomförts planenligt och professionellt samt inom givna ekonomiska ramar och finansiella villkor. Vidare har politikområdet erhållit goda kundomdömen, höga EA-värden samt begränsade invändningar från revisionen.

Enstaka brister finns dock. Bland annat kan samverkan mellan berörda myndigheter i politik-

området i vissa avseenden förbättras ytterligare och en del uppgiftslämnarkostnader minska.

Slutligen borde såväl sjukfrånvaron på särskilt vissa myndigheter inom politikområdet minska, som den etniska och kulturella mångfalden samt andelen kvinnor i ledande befattningar öka inom politikområdet.

4.6Revisionens iakttagelser

Samtliga årsredovisningar för myndigheterna inom politikområdet har av Riksrevisionen be- dömts vara i allt väsentligt rättvisande. Även delårsrapporterna har i allt väsentligt bedömts vara rättvisande av Riksrevisionen.

Riksrevisionen har dock i en fristående revi- sionsrapport våren 2005 redovisat en granskning av Fortifikationsverkets ekonomiadministrativa rutiner och fastighetsförvaltning. I rapporten lämnas rekommendationer kring precisionen i hyressättningen och kvaliteten i fastighetsre- gistret.

Regeringen konstaterar att Fortifikations- verket de senaste åren (jfr. Budgetpropositionen för 2003, utg.omr. 2, sid. 22), dels hanterat en omfattande avveckling av fastighetsbestånd, dels genomgått en omorganisation. Givet dessa om- ständigheter kan av revisionen efterlysta föränd- ringar av rutiner och tekniska system få ta tid.

Området berörs vidare av rapporten Samord- nade inköp (RiR 2005:10), vilken kommenteras i avsnitt 5.

Av de effektivitetsrapporter som redovisades i fjolårets budgetproposition beslutade Riks- revisionens styrelse att lägga tre av fyra rapporter till handlingarna, nämligen Vem styr den elek- troniska förvaltningen? (RiR 2004:19), Höga statstjänstemäns representation och förmåner (RiR 2004:12) samt Uppdrag statistik – insyn i SCB:s avgiftsbelagda verksamhet (RiR 2004:8). Två motioner på den sistnämnda rapporten av- slogs av riksdagen (bet. 2004/05:FiU2, rskr. 2004/05:138-139)

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens styrelses framställan om den fjärde rapporten om tvingande s.k. offentligrättsliga avgifter (RiR 2004:17, 2004/05:RRS8, bet. 2004/05:FiU30, rskr. 2004/05:227). Denna rapport behandlas närmare i volym 1, avsnitt 9.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

cesser kring vilka en försöksverksamhet kan be- drivas under 2006–2007.

Utvärdering och uppföljning

Som ett led i regeringens insatser att utveckla styrningen av förvaltningen har Statskontoret bl.a. genomfört utredningar som har haft till huvudsyfte att belysa statlig styrning och upp- följning av verksamheter i kommuner och lands- ting. Vidare har myndigheten deltagit i uppdrag och utredningar bl.a. kring den nya Försäkrings- kassans ledning, styrning och IT-organisation, den gemensamma europeiska förvaltningspoliti- ken, översyn av Migrationsverkets verksamhets- styrning samt potential för inre effektivisering genom nya e-tjänster.

Mål- och resultatdialogen

Mål- och resultatdialogen med myndighetsche- ferna är ett viktigt instrument i regeringens styr- ning av myndigheterna. Dialogen syftar bl.a. till att följa upp myndigheternas verksamhet under det gångna året. Utifrån denna kunskap ges en återkoppling och bedömning av resultatet. Syftet är vidare att föra en diskussion om verksamheten i ett framåtriktat perspektiv där omprövning av verksamhet ingår. Arbetet med att utveckla mål- och resultatdialogerna fortsätter.

Översyn av verksförordningen

En särskild utredare har på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till en ny verksförordning. Ett syfte med översynen har varit att skapa större tydlighet när det gäller myndigheternas ledning, ledningens ansvar och uppgifter samt de förvaltningspolitiska kraven på myndigheterna. Betänkandet Från verksförordning till myndig- hetsförordning (SOU 2004:23) har remissbe- handlats och beredningen i Regeringskansliet sker med inriktningen att en ny förordning skall kunna träda i kraft den 1 januari 2007.

Myndigheternas ledningsformer

Frågan om myndigheternas ledningsformer har behandlats av tre större utredningar (SOU 1985:40, 1993:58 och 1997:57). Även Statskon- toret har på uppdrag av regeringen lämnat för- slag till förändringar (Statskontoret 2004:9). Samtliga utredningar har gjort bedömningen att ansvarsbilden kan göras tydligare. Vidare har det i remissvaren till betänkandet om en ny verks- förordning inkommit synpunkter från myndig- heterna på ledningsformerna. Statskontorets

rapport hanteras inom ramen för beredningen av en ny verksförordning.

Regeringens chefspolicy

Ett professionellt ledarskap i statsförvaltningen är en förutsättning för att uppnå en effektiv för- valtning. Regeringens chefspolicy syftar till en aktiv chefsförsörjning genom en kvalificerad rekrytering av nya myndighetschefer, individu- ella utvecklingsinsatser, årliga mål- och resultat- dialoger, rörlighet samt rimliga löne- och anställ- ningsvillkor. Sedan ett tiotal år erbjuds alla nya myndighetschefer introduktion och utveckling i anslutning till regeringens utnämningsbeslut. För att säkerställa en fortsatt hög kvalitet i det statliga ledarskapet följs chefsförsörjningsarbetet upp och regeringens chefspolicy utvecklas. Det prioriterade målet, att minst hälften av alla nya myndighetschefer skall vara kvinnor, följs fort- löpande upp.

Utbildning av ledamöter i statliga styrelser och råd

De statliga förvaltningsmyndigheternas styrelser har en viktig uppgift som instrument för rege- ringens styrning av myndigheterna. Styrelseleda- möterna kommer från alla delar av samhället och bidrar med nya synsätt, fackkunskaper och med- borgerliga erfarenheter i styrelsearbetet. Att vara styrelseledamot kräver kompetens, integritet och engagemang.

Regeringens styrelseprogram, som inleddes 2003, syftar till att stärka och stödja myndighe- ternas styrelser. Programmet består av semina- rier där myndighetsstyrelser får diskutera sitt uppdrag och ansvar med företrädare för departe- mentens politiska ledning och ansvariga tjänste- män. Under 2004 genomfördes ett 30-tal semi- narier, lika många som under 2003.

Styrelseprogrammet innehåller även en intro- duktionsutbildning för nya ledamöter som ge- nomförs två gånger om året.

Översyn av den statliga tillsynen

En särskild utredare har på regeringens uppdrag granskat den statliga tillsynen i syfte att göra denna tydligare och effektivare. I oktober 2004 överlämnade utredaren betänkandet Tillsyn – Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn (SOU 2004:100) i vilket utredaren före- slår en allmän tillsynslag som slår fast grund- läggande principer för statlig tillsyn. Betänkan- det har remissbehandlats och beredning pågår i Regeringskansliet.

5.3.2Ekonomisk styrning

ESV har haft regeringens uppdrag att analysera de olika budget- och styrdokumentens (regle- ringsbrev, årsredovisning och budgetunderlag) roll, funktion och användning i den statliga bud- getprocessen.

Genom utförsäljningen av Agresso-verksam- heten till Agresso AB har ett sista steg tagits för att ESV skall kunna agera som statens oberoende kravställare av administrativa stödsystem och ytterligare medverka till effektivisering av admi- nistrationen genom att i högre grad utnyttja IT. Verksamheten, omfattande bl.a. konsultverk- samhet, utbildning, förvaltning och support, har flyttats över i ett närmast oförändrat skick. ESV har i avtalet med Agresso AB försäkrat sig om att prisnivån inte kommer att förändras mer än den skulle ha gjort i ESV:s regi under den kom- mande treårsperioden. Genom försäljningen gick 50 personer över från ESV till Agresso AB.

Informationssystemet Hermes har under året övergått från att vara huvudsakligen ett utveck- lingsprojekt till att vara en förvaltningsverksam- het. Alla delar av informationssystemet Hermes är nu i princip på plats och projektet går in i en förvaltningsfas. För att stödja arbetet med den finansiella styrningen i staten på ett effektivt sätt måste dock systemet anpassas till förändringar i omvärlden vilket även i framtiden kommer att medföra periodvisa större utvecklingsinsatser.

Under 2005 har Statskontoret på regeringens uppdrag granskat informationssystemet och på- talat att rollerna och ansvaret för Hermes i många delar är oklart. Det gäller internt i Rege- ringskansliet, men framför allt i relationen mellan Regeringskansliet och ESV. Ett arbete kommer därför att inledas i syfte att förtydliga roller och ansvar. Målet är att arbetet skall vara klart under 2006.

5.3.3Förvaltningens organisation och struktur

Statsförvaltningens utveckling

Statskontoret har regeringens uppdrag att redo- visa utvecklingen inom statsförvaltningen, främst beträffande antalet myndigheter och den statliga sysselsättningen. I den delredovisning som överlämnades i juni 2005 (dnr Fi2005/3425) konstateras att följande förändringar av stats- förvaltningen under 2000-talets första år varit

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

särskilt framträdande: sammanslagning av lokala och regionala myndigheter, bildande respektive nedläggning av allmänna förvaltningsmyndig- heter, ökning av sysselsättningen inom hög- skoleväsendet och minskning av sysselsättningen inom försvaret. En utförligare beskrivning av organisations- och strukturförändringarna i statsförvaltningen lämnas i bilaga 1.

Modernisering genom samverkan

Bättre service till medborgare och företag var ett av huvudmålen i regeringens förvaltningspo- litiska program från 2000. Regeringen tog våren 2003 initiativ till att genom en ökad samverkan över myndighetsgränser förverkliga detta mål.

Sedan maj 2003 har Statskontoret, Arbets- marknadsstyrelsen, Centrala studiestödsnämn- den, Försäkringskassan, Skatteverket, Tullverket och sedermera också Migrationsverket på rege- ringens uppdrag arbetat med att utveckla, pröva och etablera gemensamma serviceformer för den offentliga förvaltningens möte med medborgare och företag. Utvecklingsarbetet, som givits ar- betsnamnet VISAM, har bedrivits i form av 15 försöksprojekt runt om i landet.

En sammanfattande värdering av vad som uppnåtts inom VISAM överlämnades till rege- ringen den 1 september i år. Några av de slutsat- ser som dragits av denna tvååriga samverkan är:

•Samverkan vid erbjudande av tjänster kan leda till ökad nytta för medborgare och företag och en kostnadseffektivare tjänste- produktion.

•Analyser av myndighetsövergripande verk- samhetsprocesser är en mycket användbar arbetsmetod för att identifiera nya behov av samverkan.

•Det finns starka mekanismer som försvå- rar en horisontell samverkan. Resultatstyr- ningen är t.ex. i sin tillämpning för inriktad på enskilda myndigheters verksamhet.

Regeringen delar myndigheternas bedömning att samverkan över myndighetsgränser måste för- stärkas. En sådan samverkan leder till såväl ökad effektivitet i myndigheternas verksamhet som bättre service för medborgare och företag. Rege- ringen avser att ta ytterligare initiativ i syfte att åstadkomma en ökad samverkan över myndig- hetsgränser inom olika delar av förvaltningen, inte bara inom kärnverksamheten utan också in- om stödverksamheten (se bl.a. avsnitt 5.3.5).

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Den nya förvaltningspolitiska myndigheten kommer att ha en viktig roll i detta arbete.

Det offentliga åtagandet

I den förvaltningspolitiska propositionen angav regeringen att en renodling av den statliga verk- samheten skulle fortsätta. Renodlingen innebär att eftersträva en avgränsning av statens upp- gifter. Syftet är att uppnå en större tydlighet mellan myndigheter och mellan staten och andra huvudmän. Regeringens inriktning är att värna om kärnverksamheterna i det fortsatta arbetet. Det statliga åtagandet måste prövas med stor omsorg.

Konkurrensverket har i en skrivelse till Fi- nansdepartementet (dnr Fi2004/683) pekat på problem när det gäller den uppdragsverksamhet som myndigheter bedriver i konkurrens med privata aktörer på marknaden. Konkurrensverket har också på regeringens uppdrag lämnat vissa förslag när det gäller konkurrens mellan privata och offentliga aktörer. Förslagen omfattar, för- utom tydligare riktlinjer och regler för hur myn- digheternas näringsverksamhet skall särskiljas från övriga myndighetsuppgifter, även förslag om utvärdering av statliga myndigheters närings- verksamhet samt möjligheter att granska och pröva denna. Konkurrensverkets förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Inom ramen för Ansvarskommitténs arbete ser regeringen över gränsdragningen stat/kom- mun.

Frågor om det offentliga uppdragets omfatt- ning och utformning samt förvaltningens an- svarsfördelning, styrning och organisering i rela- tion till de olika värdena demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är också utgångspunkter i det forskningsprogram om offentlig förvaltning som redovisats i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) och som Veten- skapsrådet utlyser under 2006.

Effektivare statlig administration

Den del av myndigheternas resurser som an- vänds till stöd för kärnverksamheten, till exem- pel i fråga om ekonomi- och personalfrågor och juridiska frågor, dvs. kostnader för gemensam overhead, har kartlagts av ESV. Av rapporten Nyckeltal för OH-kostnader (ESV 2005:3) framgår att närmare hälften av de statliga myn- digheternas förvaltningskostnader går till stöd- verksamhet inklusive lokalkostnader. Regeringen avser att ge ESV i uppdrag att fortsätta arbetet

med att utveckla instrument för att effektivisera statliga myndigheters administration. Syftet är att på det sättet frigöra resurser till myndig- heternas kärnverksamhet.

I flera omgångar har statliga myndigheter om- lokaliserats från Stockholm till andra delar av landet. Som en följd av den beslutade försvars- omställningen kommer ytterligare statlig verk- samhet att omlokaliseras. De myndigheter som har sin hemvist utanför Stockholm har ett behov av att ha tillgång till kontorsutrymmen i sam- band med tjänsteresor till Stockholm för att kunna utnyttja tiden på ett effektivare sätt. Regeringen har därför inlett ett arbete för att åstadkomma en så effektiv lösning som möjligt, till gagn för de berörda myndigheterna.

5.3.4Kompetensförsörjning och kunskapshantering

Chefsutveckling

För andra chefer än myndighetschefer anordnar KKR längre utvecklingsprogram och mentor- program. KKR ansvarar också för ett nätverk för chefsutvecklingsansvariga vid myndigheterna. För att underlätta för myndigheterna att själva ordna chefsutbildning har KKR tecknat ramavtal för chefsutvecklingsprogram.

Förvaltningskunskap

I syfte att stödja statsförvaltningens kompetens- försörjning med inriktning mot förvaltningskun- skap och förvaltningsetik genomför KKR kvali- ficerade introduktionsprogram för nya hand- läggare i staten samt olika program riktade till chefer. I utbildningarna ingår bl.a. öppenhets-, insyns- och etikfrågor. Ett antal omgångar av kursen Introduktion till regler och värden i staten har anordnats. Två korta skrifter har ut- arbetats som riktar sig dels till nyanställda i staten, dels till den som svarar för introduk- tionen av nyanställda vid en myndighet.

För en samlad redovisning av insatser avse- ende kompetensförsörjningen, se avsnitt 6.

Kunskapshantering

I syfte att förbättra förvaltningens möjligheter att snabbt och enkelt hitta relevant information har regeringen givit KKR i uppdrag att lämna ett förslag till hur en för statsförvaltningen gemen- sam webbaserad söktjänst för statliga myndighe- ters rapporter och skrifter skall kunna möjliggö-

ras. Förslaget skall redovisas senast den 30 sep- tember 2005.

5.3.5Verksamhetsutveckling

Elektronisk förvaltning och offentliga e- tjänster

Nämnden för elektronisk förvaltning (e-nämn- den) har under våren 2005 tagit fram två vägled- ningar. Vägledningen för hantering av inkom- mande elektroniska handlingar (e-nämnden 05:02) ger riktlinjer för hur myndigheternas e- tjänster kan utformas på ett sätt som uppfyller rättsliga krav på tydlighet och förutsebarhet. Vägledningen om myndighetsföreskrifter vid införande av e-tjänster (e-nämnden 05:03) syftar till att stödja myndigheterna när de skall utforma föreskrifter för nya e-tjänster.

Med utgångspunkt i sitt delbetänkande – e- tjänster för alla (SOU 2004:56) har Delegatio- nen för utveckling av offentliga e-tjänster bl.a. tillsatt tre arbetsgrupper för att möjliggöra en tydligare inriktning av arbetet. En arbetsgrupp skall kartlägga näringslivets uppfattningar om dagens tjänster och hur dessa tjänster kan för- ändras för ökad effektivitet. En annan arbets- grupp skall utgå från konkreta händelser i människors vardag och ta fram en medborgerlig kravspecifikation för samhälleligt bemötande genom e-tjänster. En tredje arbetsgrupp skall skapa en bredare kännedom om e-tjänster inom den offentliga sektorn genom en informations- kampanj. Målgruppen för insatserna är i första hand den politiska ledningen inom kommuner och landsting men även myndighetschefer och länsledningar inom statsförvaltningen.

Bättre förutsättningar att utnyttja information från offentlig sektor

Den 1 juli 2005 skulle EU:s direktiv 2003/98/EEG om vidareutnyttjande av informa- tion från den offentliga sektorn ha varit genom- fört. Direktivet syftar till att förenkla för med- borgare och företag att få tillgång till offentlig information inom unionen för att sammanställa den efter olika behov, bland annat för kommer- siellt vidareutnyttjande. Direktivet är därmed också en viktig förutsättning för att öka till- växten i den europeiska informationssektorn.

I direktivet fastställs en minimiuppsättning gemensamma regler, när det gäller vidareutnytt- jande av information från den offentliga sektorn, för att säkerställa att icke-diskriminerande

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

grundvillkor gäller för alla aktörer på den europeiska informationsmarknaden. Om vidare- utnyttjande tillåts måste vissa villkor vara upp- fyllda. Det gäller bl.a. hur handlingar skall göras tillgängliga, avgiftsprinciper och krav på att en myndighets villkor måste gälla lika för alla an- vändare. Direktivet bygger på medlemsstaternas gällande bestämmelser om tillgång till hand- lingar.

För svensk del har konstaterats att inga regel- ändringar nu ansetts nödvändiga för att genom- föra direktivet, men att det är viktigt att de prak- tiska förutsättningarna att uppfylla direktivets krav beaktas. Det kan därför bli aktuellt med andra åtgärder om det visar sig att de riktlinjer och regler som finns i dag inte är tillräckliga.

Utökade möjligheter till elektroniskt informations- utbyte mellan myndigheter

År 2002 skapades möjligheter till utökat elek- troniskt informationsutbyte mellan Försäkrings- kassan, Centrala studiestödsnämnden och ar- betslöshetskassorna (prop. 2000/01:129, bet. 2001/02:KU3, rskr. 2001/02:18). Uppföljningar som kommit in till Regeringskansliet under sommaren 2005 visar bl.a. att reformen – utöver en stor minskning av s.k. dubbla utbetalningar – har resulterat i en effektivare ärendehantering, förbättrad service till den enskilde och en ökad rättssäkerhet då besluten redan från början fattas utifrån ett korrekt underlag. Information för- medlas i realtid mellan handläggningssystemen och den genomsnittliga svarstiden är cirka 2 sekunder per fråga. Mot bakgrund av att refor- men slagit väl ut har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att pröva behovet och lämpligheten av att vissa utökade möjligheter till elektroniska informationsutbyten mellan myn- digheter införs (dir. 2005:91). I uppdraget ingår bl.a. att se över om kommunernas socialtjänst bör få elektronisk tillgång till uppgifter från vissa andra myndigheter och om det är lämpligt att Skatteverket i ökad utsträckning lämnar ut upp- gifter till andra myndigheter. Utredaren skall även överväga om Försäkringskassan bör få elek- tronisk tillgång till vissa uppgifter hos Migra- tionsverket, vilket bl.a. skulle ersätta cirka 70 000 telefonsamtal per år, motsvarande drygt 10 års- arbetskrafter.

Tabell 5.1 EA-värden 2002–2004
EA-värde	2002	2003	2004

AA	73	108	113

AB	18	12	8

BA	104	71	76

BB	23	17	20

AC	0	2	0

BC	1	0	1

CA	3	4	4

CB	3	1	1

CC	0	0	0

Summa	225	215	223

ESV:s EA-värdering indikerar att myndigheter- nas redovisning, finansiering och interna kon- troll är av fortsatt hög kvalitet.

Hermes

Arbetet med Hermes (e-budgetsystem för stat- liga myndigheters redovisning) har varit fram- gångsrikt, vilket medfört att informationskvali- teten i den finansiella styrningen har förbättrats, bl.a. har antalet fel i årsredovisningen för staten minskat.

Myndigheternas resultat

Regeringen konstaterar att samtliga myndigheter inom politikområdet har uppnått regeringens mål och att myndigheternas olika insatser stödjer regeringens strävan mot en effektivare förvalt- ning. Myndigheternas insatser består bl.a. i att tillhandahålla kunskapsunderlag, utbildningar och tjänster åt andra myndigheter och åt rege- ringen. Kundundersökningar och externa utvär- deringar som myndigheterna har låtit göra visar att tjänsterna håller hög kvalitet och är efter- frågade.

I övrigt kan konstateras att det vid samtliga myndigheter inom politikområdet pågår ett stra- tegiskt arbete för att säkerställa att erforderlig kompetens finns för att nå verksamhetens mål.

Riksrevisionens granskning av förvaltningspoliti- ken

Riksrevisionen har i sina granskningar under 2004 haft förvaltningspolitiken som en priorite- rad inriktning och har bl.a. granskat regeringens styrning av myndigheter och regeringens rappor- tering till riksdagen. I sin årliga rapport anger

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Riksrevisionen vissa brister och ger rekommen- dationer om förbättringar.

Regeringen konstaterar att det utvecklings- arbete som pågår syftar till att ytterligare för- bättra styrningen av myndigheterna.

5.4.1Övriga resultat

Allmänna arvsfonden har genom Kammar- kollegiets verksamhet med avveckling av döds- bon tillförts 317 miljoner kronor under 2004. Det är det högsta årsresultatet hittills i den verk- samheten. Kammarkollegiets kapitalförvaltning fortsätter att expandera och marknadsvärdet för det förvaltade kapitalet uppgår nu till drygt 20 miljarder kronor.

5.5Politikens inriktning

Regeringen redovisade i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294) riktlinjer för och krav på den stat- liga förvaltningen. Utöver propositionen har ett flerårigt handlingsprogram legat till grund för regeringens förvaltningspolitik. Regeringen har nu tagit initiativ på alla de 37 punkter som prog- rammet omfattar.

De senaste åren har inriktningen legat på att utveckla enskilda myndigheter och verksamhets- områden. Denna inriktning behöver nu skifta mot att modernisera statsförvaltningen som hel- het för att skapa en mer sammanhållen förvalt- ning i medborgarnas tjänst. Syftet är att åstad- komma mer med samma resurser för medbor- gare och företag och att tydliggöra och stärka Sverige som en enhetlig aktör i internationella sammanhang, inte minst i EU-arbetet. Det handlar också om att motbalansera sektorisering och fragmentering. Utmaningen ligger i att be- vara den svenska modellens fördelar och sam- tidigt stärka helheten, bl.a. genom bättre utnytt- jande av kunskap, teknik och nya arbetsformer, men också genom förbättrad styrning och ett klimat som främjar innovation, lärande och ny- tänkande i förvaltningen. Inriktningen för förvaltningspolitiken formuleras därför i tre sammanhängande strategier:

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

•En sammanhållen förvaltning 2010.

•En effektiv och rättssäker förvaltning.

•En innovativ och lärande förvaltning.

I syfte att stärka arbetet på detta område avser regeringen inrätta en ny förvaltningspolitisk myndighet från och med den 1 januari 2006. I den nya myndigheten samlas strategiska funk- tioner som tidigare legat på flera myndigheter, bl.a. KKR som därmed kommer att avvecklas. Huvuduppgiften för den nya myndigheten skall vara att driva på utvecklingen för en samman- hållen statsförvaltning och att stödja gemensamt utvecklingsarbete och förnyelse i statsförvalt- ningen. Den nya myndigheten skall också följa upp förvaltningsutvecklingen samt analysera den internationella utvecklingen och ta del av rele- vant forskning.

Regeringen avser att i samband med detta ren- odla Statskontorets verksamhet till att inriktas på utredning, uppföljning och utvärdering. Kva- litetssäkrade kunskapsunderlag och utvärde- ringar av olika områden är av stor betydelse för regeringens arbete.

Arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen i staten fortsätter. En väl fungerande ekonomisk styrning skapar förutsättningar för att förverkliga regeringens politik inom området: att åstadkomma god kontroll av statens finanser, skapa förutsättningar för en resursfördelning i enlighet med politiska prioriteringar och att åstadkomma en effektiv resursanvändning.

I propositionen Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället (prop. 2004/05:175) anger regeringen att arbetet med att utveckla och effektivisera den offentliga förvaltningen bör förstärkas, bl.a. genom att gemensamma grund- funktioner för den elektroniska förvaltningen utarbetas och tillämpas. Samtidigt framhåller regeringen behovet av en ökad samverkan inom den offentliga förvaltningen i syfte att dra nytta av informationstekniken för utvecklingen och moderniseringen av förvaltningen.

I bilaga 1 redovisas regeringens riktlinjer för organisering av statsförvaltningen. Som framgår av redovisningen bör antalet små myndigheter minska. Nämndmyndighetsformen bör använ- das i begränsad omfattning. När inrättandet av en liten myndighet övervägs skall en noggrann prövning göras om det finns andra alternativ att välja, t.ex. att ge ansvaret för uppgiften till en be- fintlig myndighet. Myndigheter med färre än tio anställda bör förekomma endast i undantagsfall.

5.5.1Regeringens stabsstöd

Ny organisering av regeringens stabsstöd

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1 utg. omr. 2 avsnitt 4) sin avsikt att se över det stabsstöd som lämnas av ESV, Statskontoret och KKR.

Regeringen tillkallade i november 2004 en sär- skild utredare med uppgift att lämna förslag till en preciserad organisations- och ansvarsfördel- ning mellan ESV, Statskontoret och en ny för- valtningspolitisk myndighet. I direktiven angavs att KKR skall avvecklas och att verksamheten skall övergå till en ny förvaltningspolitisk myn- dighet.

Utredaren har i betänkandet Regeringens stabsmyndigheter (SOU 2005:32) föreslagit att Statskontoret skall ha ett renodlat utrednings-, uppföljnings- och utvärderingsuppdrag samt att viss verksamhet som rör lokalförsörjning och samordning av statlig inköpssamordning skall överföras till ESV. ESV skall även svara för sam- ordningen av den statliga internrevisionen. Vi- dare föreslog utredaren att främjandeuppdrag kring elektronisk samhällsinformation, moderni- sering och uppdrag som i övrigt anknyter till för- valtningspolitiskt utvecklingsarbete skall över- föras till en ny förvaltningspolitisk myndighet.

Utredaren föreslog också att inköpssamord- ningen inom informations- och kommuni- kationsteknik (IKT) bör placeras på ESV. Rege- ringen anser emellertid att det finns goda skäl för att verksamheten flyttas till den nya förvalt- ningspolitiska myndigheten. Den samordnade upphandlingen på IKT-området är av strategisk betydelse för utveckling och modernisering av förvaltningen. Upphandlingen förutsätter att tydliga specifikationer tas fram för de interna och externa IT-lösningar som krävs vid utveck- lingen av e-förvaltningen. Den kunskap som upphandlingen ger är också till direkt nytta i det dagliga utvecklingsarbetet för förvaltnings- politiken.

Regeringen har den 16 juni 2005 beslutat kommittédirektivet En ny myndighet med förvaltningspolitisk inriktning (dir. 2005:65). Enligt direktiven skall den särskilde utredaren vidta de åtgärder som krävs för bildandet av en ny förvaltningspolitisk myndighet. Den nya myndigheten skall inrättas den 1 januari 2006. Den nya förvaltningspolitiska myndigheten skall ansvara för att utveckla en sammanhållen stats- förvaltning (se vidare avsnitt 10).

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

givarfrågor framgår av de olika delmålen som lagts fast. Även under det närmaste året kommer särskild uppmärksamhet att riktas mot frågorna om ökad hälsa och lägre sjukfrånvaro i staten samt ökad etnisk och kulturell mångfald bland statsanställda på alla nivåer.

6.3.1Arbetsgivarpolitisk delegering

Myndigheterna har inom ramen för den ar- betsgivarpolitiska delegeringen att anställa, löne- sätta, utveckla, motivera och vid behov avveckla sin personal.

Att delegeringen ligger fast ställde sig riksdagen bakom så sent som vid behandlingen av budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/2004:1, bet. 2003/04:FiU2, rskr. 2003/04:125).

Regeringens uppgift i den statliga arbets- givarpolitiken är att dels ange övergripande stra- tegiska mål för arbetsgivarpolitiken, dels följa upp myndigheternas arbetsgivarpolitik.

Arbetsgivarverkets ledningsstruktur har för- ändrats fr.o.m. den 1 juli 2005. Detta innebär att den som är chef för en myndighet som lyder omedelbart under regeringen är ledamot i arbets- givarkollegiet. För första gången har styrelsen för Arbetsgivarverket, efter förslag från arbets- givarkollegiet, utsetts av regeringen.

6.3.2Strategisk kompetensförsörjning

Arbetsgivarpolitiken är ett medel för att uppnå verksamhetens mål. Den arbetsgivarpolitiska delegeringen innebär i praktiken en betydelsefull frihet för myndigheterna att självständigt ut- forma organisation, arbetsprocesser, lönebild- ning och kompetensförsörjning med hänsyn till verksamhetens krav. Beroende på de höga krav som med rätta skall ställas på statlig verksamhet måste lösningarna anpassas till de för varje verk- samhet specifika förhållandena.

Myndigheternas kompetensförsörjning är av strategisk betydelse för verksamhetens resultat. Att arbeta strategiskt med kompetensförsörj- ningen innebär att fortlöpande säkerställa att rätt kompetens finns för att möjliggöra att verk- samhetens mål kan nås på ett effektivt sätt och att tillgodose behov på kort och lång sikt. Förmågan att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare samt vid behov

avveckla personal påverkar möjligheterna att full- göra de uppdrag som riksdagen och regeringen har givit. Arbetet med att trygga ett gott ledarskap, en ändamålsenlig kunskapshantering, ett öppet arbetsklimat och hälsosamma arbets- miljöer har också betydelse för verksamhetens effektivitet och kvalitet. I förlängningen bidrar en ändamålsenlig kompetensförsörjning till att säkerställa ett högt förtroende för statsförvalt- ningen samt vidmakthålla synen på staten som en föredömlig och attraktiv arbetsgivare.

6.3.3Arbetsgivarpolitiska prioriteringar

I det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet som följde efter den förvaltningspolitiska pro- positionen (prop. 1997/98:136, Statlig förvalt- ning i medborgarnas tjänst) angavs att staten skall vara ett föredöme som arbetsgivare.

När det gäller arbetsgivarpolitiken angavs bl.a. att rådande demografi och kommande genera- tionsväxling inom staten är viktiga utmaningar kommande år. Myndigheternas förmåga att möta dessa utmaningar och förse organisationen med kompetens på kort och lång sikt är en av förvaltningens stora utmaningar de första decen- nierna av 2000-talet. En förvaltning som förmår att konkurrera om arbetskraften kan bara skapas om myndigheterna även i fortsättningen vinn- lägger sig om att vara stimulerande och kreativa arbetsplatser, med en god arbetsmiljö och en genomtänkt personal- och lönepolitik.

Öka den etniska och kulturella mångfalden

En annan dimension i medborgarperspektivet är att öka den etniska och kulturella mångfalden bland statanställda, dels för att kunna möta med- borgarnas behov, dels för att de anställda i staten bör spegla befolkningen i arbetsför ålder. Detta bidrar till att skapa förtroende och legitimitet. En ökad mångfald utvecklar också kompetensen.

En frisk och sund arbetsmiljö

Målet om en halvering av sjukfrånvaron i Sverige innebär att också staten skall halvera sin sjuk- frånvaro. Sjukfrånvaron 2002 skall halveras till 2008. Staten hade 2002 den lägsta sjukfrånvaron av alla arbetsmarknadssektorer. För de statliga arbetsgivarna innebär detta en stor utmaning som ställer höga krav på goda arbetsförhållanden och sund arbetsmiljö.

En hälsosam arbetsmiljö är en förutsättning för en väl fungerande statsförvaltning. Ohälsa

drabbar i första hand den enskilda individen men får också negativa konsekvenser för verksam- hetens resultat. Kvalitet och kompetens i statlig verksamhet förutsätter att allas kunskaper och kompetens tas tillvara. Brister i arbetsmiljö och arbetsförhållanden som gör människor sjuka är inte acceptabelt. För att statsförvaltningen skall kunna konkurrera om personal i framtiden måste den vara en attraktiv arbetsgivare där möj- lighet ges till utveckling och stimulans.

6.4Insatser

6.4.1Insatser inom verksamhetsområdet

Åtgärder för ökad mångfald

Vid Stockholms universitet inrättades i januari 2005 en 40-poängsutbildning Högre praktisk förvaltningsutbildning. Utbildningen har till- kommit på uppdrag av regeringen och planerats i samråd med Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR). Utbildningen vänder sig till personer med särskild utländsk språk- och kulturkom- petens som har en akademisk grundexamen motsvarande minst 120 poäng. I utbildningen varvas teori och myndighetsförlagd praktik. In- tresset för utbildningen har varit stort. Det an- togs 35 studenter, varav 61 procent var kvinnor och 39 procent var män.

Regeringen har i maj 2005 tillkallat en särskild utredare med uppdrag att analysera förutsätt- ningarna för att använda en metod med aviden- tifierade ansökningshandlingar vid rekrytering inom offentlig sektor (dir. 2005:59). I uppdraget ingår att analysera vilken information som det kan vara möjligt att bortse från i inlednings- skedet av ett rekryteringsförfarande. De juri- diska förutsättningarna för en sådan metod skall analyseras och då särskilt hur avidentifierade ansökningshandlingar förhåller sig till offentlig- hetsprincipen. Även den praktiska hanteringen skall beaktas. Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 30 december 2005.

I augusti 2005 gav regeringen KKR i uppdrag att ta fram ett förslag till hur ett tvåårigt utveck- lingsprojekt skulle kunna utformas i syfte att öka den etniska och kulturella mångfalden i statsförvaltningen. En utgångspunkt vid utform- ningen av projektet är att den nya förvaltnings- politiska myndigheten ges ett övergripande ansvar för projektet och att det skall bedrivas

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

som regionala delprojekt i fem län med respek- tive länsstyrelse som samordningsansvarig. KKR skall redovisa sitt förslag senast den 15 novem- ber 2005 (se även avsnittet 6.5.3).

Åtgärder för ökad hälsa

I juni 2003 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp inom Regeringskansliet (Hälsa i staten) med uppgift att stimulera till gemen- samma insatser i statlig förvaltning för ökad hälsa. Arbetsgruppen har sedan bildandet arrangerat ett flertal centrala och regionala konferenser, publicerat ett antal skrifter, genom- fört flera temaseminarier samt haft en aktiv webbplats. Totalt har ett tusental myndig- hetschefer, mellanchefer, personalansvariga och fackligt förtroendevalda deltagit i arbetsgruppens aktiviteter.

Arbetsgruppen Hälsa i staten har även tagit fram skriften Sjukfrånvaro i staten – myndig- heter och sektorer 2003. Skriften innehåller en sammanställning av myndigheternas sjukfrån- varo 2003 och exempel på vad myndigheterna gör för att minska ohälsan. Finansdepartementet gav under våren 2005 ut en uppföljning av denna skrift avseende sjukfrånvaron vid myndigheterna 2004.

Arbetsgruppen Hälsa i Staten har redovisat sitt arbete i form av en rapport till regeringen den 31 mars 2005. I slutredovisningen redogörs för arbetsgruppens verksamhet, erfarenheter och förslag. Förslagen avser dels rapportering och uppföljning av regeringens personalpolitiska mål, dels institutionellt stöd för myndigheternas per- sonalpolitiska arbete. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Arbetsgivarverkets insatser

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos staten (RALS 2004–2007) löper under perioden den 1 oktober 2004–den 30 september 2007 och ger fortsatt möjlighet för arbetsgivarna att verk- samhetsanpassa kommande lokala avtal.

Frågor om arbetsmiljö och sjukfrånvaro be- handlas särskilt i en arbetsmiljöbilaga till RALS 2004–2007. Parterna skall genom gemensamma utvecklingsprojekt, bl.a. projektet Satsa friskt, stödja myndigheternas eget arbete med att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron. Parterna är överens om att genomföra en studie av sjukfrånvaroprocessen i syfte att göra en

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

översyn av avtalade sjukförmåner. I bilagan be- tonas även de lokala parternas ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet, rehabilitering och företagshälsovård.

Ett annat partsgemensamt utvecklingsprojekt är Olikhet som tillgång, där syftet är att på stat- liga arbetsplatser pröva ett antal olika metoder för att skapa ett förhållningssätt som är tolerant mot, och tar till vara, olikheter.

Under 2004 genomförde Arbetsgivarverket 45 sektormöten. På sektormötena har man bl.a. av- handlat avtalsrörelsen och den lokala lönebild- ningsprocessen, hälsa och ohälsa samt etnisk och kulturell mångfald.

När det gäller verkets egna kompetensförsörj- ningsfrågor har Arbetsgivarverket dels redovisat kompetensförsörjningsåtgärder och målupp- fyllelse för 2004, dels mål för sin kompetens- försörjning 2005 och 2006–2007. Inriktningen är att kompetensfrågorna skall integreras i den samlade verksamhetsplaneringen. Som exempel på åtgärder kan nämnas en utbildningsinsats i mångfaldsfrågor som inletts internt för rådgivar- na och det utvecklingsprogram för anställda kvinnor över 50 år som syftar till att ge inspira- tion i arbetet och motivera till professionell och personlig utveckling, för att motverka ohälsa och tidig pensionering.

Statens pensionsverks insatser

Statligt anställda som beviljas sjukersättning av försäkringskassan har enligt det statliga pen- sionsavtalet PA 03 rätt till sjukpension3. Färsk statistik från Statens pensionsverk (SPV) visar att antalet nybeviljade, ej tidsbegränsade, sjuk- pensioner på heltid i staten fortsätter att minska. Däremot ökar antalet nybeviljade tillfälliga sjuk- pensioner något mellan 2003 och 2004.

Under året har stora delar av systemstödet för att hantera PA 03 tagits i drift. Utöver premie- prognoser över 2004 års slutliga premier har pre- mieprognos för 2005 tillställts arbetsgivarna för att underlätta deras ekonomiska planering.

Internetportalen www.minpension.se, som gör det möjligt för medborgarna att få en hel-

3 En arbetstagare som har beviljats hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad har enligt PA 03 rätt till sjukpension. En arbetstagare som har beviljats partiell sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning har enligt PA 03 rätt till tillfällig sjukpension.

hetsbild av sin framtida pension, sjösattes under december 2004. Utvecklingen har skett i samar- bete mellan SPV, Försäkringsförbundet, Riks- försäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten och försäkringsbranschen.

SPV:s redovisning av sin kompetensför- sörjning är verksamhetsanknuten. SPV har för- stärkt med statistik- och testkompetenser och arbetar vidare med ambitionen att nyckel- personsberoendet skall minska. Sjukfrånvaron var 5,6 procent under 2004 vilket är en för- bättring från 2003 med 1,3 procentenheter. Un- der 2004 har jämställdhet, etnisk mångfald och tillgänglighet för funktionshindrade samman- förts till samlingsbegreppet mångfald.

Trygghetsstiftelsens insatser

Det statliga trygghetssystemet består av flera delar: ett kollektivavtal (Trygghetsavtalet), en kollektivavtalsstiftelse (Trygghetsstiftelsen) som på olika sätt bistår de övertaliga att finna en lösning, och en finansiering genom en procen- tuell avgift på lönesumman som fastställs i för- handlingar mellan de centrala parterna.

Trygghetsavtalet och Trygghetsstiftelsens verksamhet har en tydlig arbetslinjeprofil. Trygghetsstiftelsens arbetsformer är individ- och situationsanpassade och stiftelsen kan även bistå de lokala parterna med stöd och utbildning inför en arbetsbristsituation. Om förutsättningar finns kan omställningsarbetet påbörjas tidigt och med frivilliga åtgärder för att minska behovet av reguljära uppsägningar.

Parterna har tidigare enats om att fr.o.m. den 1 januari 2004 fortlöpande bevaka att Trygghets- stiftelsens behov av medel är tillgodosett. Enligt avtal avsätter myndigheterna 0,3 procent av löne- summan för lokalt omställningsarbete fr.o.m. 2004 (ca 180 miljoner kronor totalt). Under tiden den 1 januari 2004–den 31 december 2005 finns det inget avtalat inflöde av kapital till stif- telsen eftersom parterna har prioriterat en kapi- talförstärkning till FSO (Försäkringsföreningen för det statliga området).

6.4.2Insatser utanför verksamhets- området

Det finns ytterligare åtgärder som vidtagits inom ramen för strategin för ökad hälsa, som inte

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Myndigheternas arbete med arbetsgivarpolitiska frågor

Regeringens bedömning: Myndigheternas arbete med arbetsgivarpolitiska frågor fungerar i hu- vudsak väl. Medvetenheten om att staten måste vara en attraktiv arbetsgivare är hög och allt fler myndigheter bedriver ett strategiskt arbete för att säkerställa att verksamheten har erforderlig kompetens.

Skälen för regeringens bedömning: Av såväl myndigheternas egna redovisningar av kompe- tensförsörjningen som av KKR:s studie Kart- läggning och analys av kompetensförsörjningen i statsförvaltningen (dnr Fi2005/3781) framgår att arbetet med kompetensförsörjningen i staten i huvudsak fungerar väl. Intrycket är att allt fler myndigheter bedriver ett aktivt arbete för att säkerställa att erforderlig kompetens finns för att tillgodose verksamhetens behov. Prioriteringen av kompetensförsörjningsfrågorna ökar och enligt KKR:s bedömning finns en ökad kunskap om hur man kan arbeta med dessa frågor.

En stor andel av myndigheterna uppger att det är lätt att rekrytera och behålla personal. Flerta- let anser sig uppfattas som en attraktiv arbets- givare. Av myndigheternas redovisningar fram- går att det vidtas åtgärder avseende de priori- terade arbetsgivarpolitiska frågorna. Det pågår arbete för ökad jämställdhet och lika möjligheter till utveckling och befordran. Flera myndigheter uppger att de arbetar för att främja den etniska och kulturella mångfalden. På många arbets- platser vidtas åtgärder för att öka hälsan och minska sjukfrånvaron. Det genomförs också satsningar för att utveckla ledarskapet och säker- ställa chefsförsörjningen. De resultatindikatorer som ställts upp visar på att utvecklingen går i rätt riktning (se nedan).

Sammantaget ger detta skäl för regeringens bedömning att arbetet med kompetensförsörj- ningen i staten i huvudsak fungerar väl.

Detta år lyfter regeringen särskilt fram föl- jande myndigheter som lämnat bra redogörelser för sin kompetensförsörjning: Centrala studie- stödnämnden, Ekobrottsmyndigheten, Fiskeri- verket, länsstyrelserna i Blekinge och Gotlands län, Kustbevakningen, Migrationsverket, Radio- och TV-verket, Sida, Skatteverket, Statens jord- bruksverk, Stockholms universitet, Sveriges geo- logiska undersökning och Åklagarmyndigheten.

För vissa myndigheter kan redovisningen för- bättras och kopplingen till verksamheten göras tydligare. KKR framför också i sin rapport att arbetet med kompetensförsörjningen inte i till- räckligt hög grad är systematiskt, långsiktigt och integrerat i arbetet med verksamhetsplaneringen. Enligt regeringens mening är myndigheternas kompetensförsörjning av strategisk betydelse för verksamhetens resultat och det är angeläget att arbetet med dessa frågor är en naturlig del i myn- digheternas verksamhetsplanering. Regeringen avser att ta upp dessa frågor i kommande mål- och resultatdialoger.

De statliga arbetsgivarna skall totalt sett inte vara löneledande

En viktig slutsats som kan dras av den jäm- förande lönestatistik som finns tillgänglig för tiden efter ramanslagsreformen 1994 är att löne- ökningstakten inom det statliga avtalsområdet har följt den på arbetsmarknaden i övrigt för- hållandevis väl. Staten har därmed totalt sett inte varit löneledande.

Diagram 6.1 Utveckling av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden 1994–2003

Index 1994=100

160
155			Primärkommunal sektor
150			Landstingskommunal sektor
145			Statlig sektor
			Statlig sektor
140			Privat sektor
			Privat sektor
135
130
125
120
115
110
105
100
95
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: Statistiska centralbyrån

Anm: Uppgifterna avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella förändring i utbildningsnivå, ålder och kön.

De statliga arbetsgivarna skall öka andelen kvinnor på ledande befattningar

Av diagram 6.2 framgår att andelen kvinnor på ledande befattningar har ökat med nio procent- enheter sedan 1998 och uppgår nu till 30 pro- cent. Tendensen har varit att det sker en liten ökning varje år. Under 2004 har dock ökningen

varit större än tidigare (4 procentenheter). Ut- vecklingen går därmed i rätt riktning.

Diagram 6.2 Fördelning av kvinnor och män med uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet på olika nivåer

1998–2004
Procent
100
90	79	79				Kvinnor	Män
	79	79	78	77
			78	77	75
80					75	74
80						74	70
							70
70
60
50
40							30
							30
30				23	25	26
30	21	21	22	23
	21	21
20
10
0
	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Källa: Arbetsgivarverket

Den etniska och kulturella mångfalden bland de anställda i statsförvaltningen skall öka på alla nivåer

Regeringen anser att staten skall vara ett före- döme när det gäller etnisk och kulturell mång- fald i arbetslivet. Enligt uppgifter hämtade från Arbetsgivarverket (statistik avseende statligt an- ställda) och Statistiska centralbyrån (befolk- ningsstatistik) har mångfalden i statsförvalt- ningen ökat, i vissa fall dock mycket begränsat. Utvecklingen går långsamt framåt. Föregående års siffror anges inom parentes.

•Andelen anställda med utländsk bakgrund4 i staten uppgår 2004 till 10,6 (10,4) procent. Bland befolkningen mellan 20–64 år uppgår andelen med utländsk bakgrund till 17,8 (17,4) procent.

•Andelen anställda kvinnor med utländsk bakgrund i staten uppgår till 11,4 (11,2) procent. Andelen kvinnor bland befolk- ningen mellan 20–64 år med utländsk bak- grund uppgår till 18,3 (17,9) procent.

•Andelen anställda män med utländsk bak- grund är något lägre än andelen kvinnor. Andelen anställda män med utländsk bak-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

grund i staten uppgår till 9,8 (9,7) procent. Andelen män bland befolkningen mellan 20–64 år med utländsk bakgrund uppgår till 17,3 (16,9) procent.

•Andelen med utländsk bakgrund har ökat mest inom kompetenskategorin kärnkom- petens, från 11,1 till 11,4 procent. Ök- ningen är märkbar även inom ledningskom- petens där andelen har ökat från 5,5 till 5,7 procent. Inom stödkompetensen är andelen oförändrad, nämligen 9,3 procent.

•Andelen kvinnor med utländsk bakgrund i kompetenskategorierna kärn- respektive stödkompetens har ökat, från 12,0 till 12,4 procent respektive 10,2 till 10,3 procent. Däremot har andelen kvinnor med utländsk bakgrund inom ledningskompetens min- skat, från 7,1 till 6,9 procent.

•Andelen män med utländsk bakgrund i de olika kompetenskategorierna har ökat eller varit oförändrad. Inom ledningskompeten- sen har det skett en ökning från 4,9 till 5,2 procent. Kategorin kärnkompetens har ökat från 10,3 till 10,7 procent. Andelen in- om stödkompetens har varit oförändrad med 7,9 procent.

En ökning av den etniska och kulturella mång- falden har uppnåtts för alla grupper med undan- tag för kvinnor inom ledningskompetens och män inom stödkompetens. Det bör dock obser- veras att det endast är andelen anställda med utländsk bakgrund som följs upp.

Myndigheternas arbete med den etniska och kulturella mångfalden är ett av de områden som uppmärksammats i KKR:s studie (dnr Fi2005/3781). I studien redovisas att intrycket är att allt fler myndigheter arbetar med frågor som rör etnisk mångfald. Samtidigt visar studien att myndigheterna har behov av stöd i sitt arbete.

De statliga arbetsgivarna skall verka för en god arbetsmiljö i syfte att minska sjukfrånvaron

Diagram 6.3 visar att sjukfrånvaron i staten min- skade från 4,8 procent till 4,5 procent av tillgäng- lig arbetstid mellan 2003 och 2004.

4 Med utländsk bakgrund avses 1) individer födda utomlands, 2) individer

med två föräldrar födda utomlands och 3) individer med ett okänt

födelseland.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Diagram 6.3 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid

2003 och 2004
Procent
9,0
8,0						2003
8,0
7,0	6,6				6,6	2004
7,0	6,2				5,9	2004
	6,2
6,0
6,0
5,0				4,1 3,8		4,8 4,5
4,0				4,1 3,8
4,0		3,2 3,0
		3,2 3,0
3,0			2,3 2,0
2,0
1,0
0,0
	Kvinnor	Män	Yngre än 30	Mellan 30-49	Äldre än 49	Totalt
			år	år	år

Källa: Finansdepartementet

Sjukfrånvaron i staten är trots denna nedgång fortfarande högre 2004 jämfört med 2002.

Personalförsörjningen i staten

Arbetsgivarverket och Konjunkturinstitutet har för artonde gången sedan hösten 1996 genom- fört en konjunkturbarometer för den statliga sektorn. Det är en totalundersökning som ge- nomförs bland verkets medlemmar med minst 10 anställda. I vårens undersökning svarade 96 procent av de tillfrågade medlemmarna som sammantaget sysselsätter mer än 99,5 procent av det totala antalet anställda i staten.

En sammanfattning (inom vissa områden) ges nedan över hur de tillfrågade tror att 2005 kom- mer att se ut i jämförelse med 2004. Resultaten är viktade efter antalet anställda.

–Fortsatt oförändrad sysselsättning. Drygt 40 procent av myndigheterna tror på ett oförändrat antal anställda, 18 procent tror på en ökning medan hela 39 procent svarar att antalet anställda minskar.

–Personalomsättning och övertidsuttag är oför- ändrade i en majoritet av myndigheterna. Perso- nalomsättningen kommer under året att bli oför- ändrad tror 79 procent av myndigheterna. Över- tidsarbetet, som har sjunkit under de senaste åren, förblir i princip oförändrat.

–Bristen på arbetskraft minskar medan uppsäg- ningar och övertalighet fortsätter att öka långsamt. Myndigheterna har allt lättare att rekrytera. Bristen på lämpliga sökande har aldrig varit lägre. Av myndigheterna har ca 60 procent sagt upp personal under perioden hösten 2004 till våren 2005.

6.5.2Enskilda myndigheters m.fl. resultat

Arbetsgivarverket

Arbetsgivarverket (AgV) efterfrågar sedan 1993 årligen medlemmarnas bedömning av sin verk- samhet. Utgångspunkten inför undersökningen är de verksamhetsmål som formulerats av AgV. Av resultaten i 2004 års undersökning kan sam- manfattningsvis utläsas att medlemmarna visar stor tillfredsställelse med det arbete AgV utför. Regeringen noterar bl.a. att

•70 procent anser att Arbetsgivarverkets in- satser har bidragit till arbetsgivarsamverkan. Den märkbara ökning som skedde mellan åren 2002 och 2003 (från 63 till 72 procent) har i princip kvarstått.

•85 procent var nöjda med sektorverksam- heten, en oförändrad nivå jämfört med förra året.

•88 procent anser att informationen under

2004 års avtalsrörelse har fungerat bra.

•93 procent är nöjda med verkets förmåga att ge stöd och råd på ett korrekt och sak- ligt sätt. Detta motsvarar förra årets höga värden.

Statens pensionsverk

Med ensamrätt vad avser de förmånsbestämda pensionsförmånerna administrerar Statens pen- sionsverk (SPV) tjänstepensioner för stats- tjänstemän och tillhandahåller pensionsservice för 550 arbetsgivare (centrala, regionala och lokala) med drygt 225 000 anställda och 230 000 pensionärer.

Vid utgången av 2004 var den av regeringen beslutade renodlingen av SPV:s verksamhet ge- nomförd och SPV:s aktualiseringsverksamhet i Söderhamn hade avvecklats och återstående arbetsuppgifter flyttats över till Sundsvall.

2003 års översyn av den statliga försäkrings- modellen resulterade i att Nämnden för statens avtalsförsäkringar (NSA) upphörde den 1 juli 2004 och ansvaret för den statliga försäk- ringsrörelsen övertogs av SPV. För att underlätta myndigheternas ekonomiska planering har rege- ringen beslutat att månatliga definitiva premier för PA 03 skall införas fr.o.m. den 1 januari 2005. Redan 2004 har arbetsgivarna rapporterat månatligen och SPV har gjort stora insatser för

att föra in alla dessa data i det nyutvecklade systemstödet för PA 03. Regeringen beslutade i oktober 2004 att avkastningen i den statliga försäkringsrörelsen skall beräknas med utgångs- punkt från marknadsräntan på tioåriga stats- obligationer i stället för som tidigare från en fiktiv portfölj.

SPV genomför löpande Nöjd-kund-index- mät- ningar (NKI). Vartannat år tillfrågas arbetsgi- vare, och vartannat år tjänstemän och pensio- närer. I undersökningen 2004 som avsåg arbets- givare, noteras att omdömet om SPV:s personal och förtroendet för SPV har ökat från 67, på en 100-gradig skala, 2002 till 69 år 2004. Stora myn- digheter är mer nöjda än de som är relativt små. Nöjdheten avseende tillgänglighet och svarstider bland arbetsgivarna har ökat från 70 år 2002 till 76 år 2004. Åtgärder för ökad nöjdhet som vid- tagits är bl.a. följande:

-Övergång till månatliga definitiva fakture- ringar av premier för PA 03 har skett.

-En ny målgruppsanpassad webbplats har utvecklats och e-tjänster kommer succes- sivt att införas. Rapport Direkt kommer att vara arbetsgivarens rapporteringsväg för an- ställningsuppgifter till SPV och är ett exem- pel på en e-tjänst som tagits i bruk.

-Nyhetsbrevet Bulletin, informationsträffar och utbildningar är kommunikations- kanaler som etablerats med arbetsgivarna.

Det ekonomiska målet för Statlig pensions- verksamhet m.m. är full kostnadstäckning. Intäkterna har ökat med 2,4 miljoner kronor jämfört med budget, medan den totala kost- naden ligger i nivå med budget.

Det ekonomiska målet för Pensionsverksam- het på uppdrag är att generera ett verksamhets- utfall på lång sikt motsvarande minst sex procent av verksamhetens intäkter, exklusive ränteintäk- ter avseende balanserade vinstmedel. SPV har redovisat utfallet av avkastningskravet under de senaste fem åren dels per år, dels ackumulerat. För 2004 uppgår avkastningen till åtta procent. Ackumulerat för de fem senaste åren är avkast- ningen sex procent.

Konkurrensutsatt verksamhet under avveck- ling visar i jämförelse med budget ett positivt resultat. Detta beror huvudsakligen på ovisshet kring avvecklingens genomförande vid fast- ställande av budgeten.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Trygghetsstiftelsen – en kollektivavtalsstiftelse

Trygghetsstiftelsen låter regelbundet göra un- dersökningar dels bland de uppsagda, dels bland uppsägande arbetsgivare och deras fackliga mot- parter. De ger genomgående höga betyg på stif- telsens insatser. I den senaste undersökningen, som genomfördes 2004, svarade över 80 procent bra eller mycket bra på frågor om kontakter, nytta och bemötande.

De stödinsatser som Trygghetsstiftelsen bi- drar med bedöms utifrån varje individ. Under 2004 uppgick stiftelsens kostnader för stöd till sammanlagt 162 miljoner kronor.

Inför förstatligandet av de allmänna försäk- ringskassorna och inrättandet av Försäkrings- kassan lades Trygghetsstiftelsen för försäkrings- kasseområdet ner, varvid verksamheten med de två anställda gick upp i Trygghetsstiftelsen för det statliga området. Förstatligandet innebär för stiftelsens del dels ett par hundra nya aktuella kunder från området, dels ett kapitaltillskott om drygt 77 miljoner kronor.

Inflödet av nya kunder har de senaste åren uppgått till ca 2 000 per år. Under 2005 räknar Trygghetsstiftelsen med en ökning till drygt 5 000 och under 2006 till ca 3 500 nya kunder. Ökningen hänför sig främst till det försvars- politiska inriktningsbeslut som riksdagen fattade 2004 och omlokaliseringarna av andra myndig- heter till följd av detta beslut.

6.5.3Analys och slutsatser

Analys för verksamhetsområdet

Åldersstrukturen i staten beskrivs ingående under avsnitt 4.4 i bilaga 1 till detta utgifts- område. Där framgår bl.a. att staten, tillsammans med landstingen, har den igenomsnitt äldsta personalstyrkan. En strategisk fråga för statsför- valtningen är att hantera kommande års pen- sionsavgångar.

I regeringens sysselsättningspaket ingår en åt- gärd som skall bidra till kompetensöverföring vid de statliga myndigheterna och därmed underlätta kommande generationsväxling. Sats- ningen skall möjliggöra en tidigare rekrytering än vad som annars hade kommit till stånd vid respektive myndighet. Satsningen skall samtidigt underlätta för personer, som söker arbete där

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Inom forsknings- och utvecklingsstatistiken har en EU-anpassning påbörjats. Ett utveck- lingsarbete av den EU-gemensamma innova- tionsundersökningen har inletts.

En undersökning av 2004 års val till Europa- parlamentet har genomförts och analyser har påbörjats i samarbete med Göteborgs univer- sitet.

En miljöföretagsdatabas har upprättats inom miljöräkenskaperna.

EU-arbetet på statistikens område

Den officiella statistiken styrs till stor del av EU- lagstiftningen. Ekonomisk statistik styrs till 95 procent av beslut inom EU. Totalt finns i dag 236 EU-rättsakter inom statistikområdet. Det senaste året har 23 nya rättsakter beslutats, varav flertalet är detaljerade tillämpningsföreskrifter beslutade av kommissionen.

Tabell 7.1 Antalet rättsakter och arbetsgrupper

	2001	2002	2003	2004
Antal EU-rättsakter (statistik)
beslutade av
- Rådet och Parlamentet	3	7	10	5
- Kommissionen	10	16	19	18

Antal arbetsgrupper inom EU
där SCB eller annan statistik-
ansvarig myndighet medverkar	122	135	142	136

Under året uppmärksammades inom EU beho- vet av att stärka statistikens oberoende, trovär- dighet och kvalitet liksom behovet av bättre prioriteringar, förenklingar och nedskärningar inom den befintliga statistiken för att möjliggöra väl motiverade förbättringar och utökningar inom vissa prioriterade områden.

Uppdragsverksamheten

SCB:s uppdragsverksamhet bedrivs parallellt med anslagsverksamheten. Uppdragsverksam- heten består av ett flertal olika produkter, allt från enkla tabeller till komplexa informations- system och stora statistiska undersökningar omfattande alla moment från datainsamling till färdig rapport. Statliga myndigheter inkl. uni- versitet och högskolor är den klart största kund- gruppen, 72 procent, varav de statistikansvariga myndigheterna utgör drygt hälften. Privat sektor utgör 13 procent, kommuner och landsting 7 procent samt utrikes kunder 8 procent. Ett fåtal av SCB:s kunder står för en mycket stor del av faktureringen. Under 2004 svarade de tio största

kunderna för 53 procent och de 100 största kunderna för 88 procent av faktureringen.

Några exempel på uppdrag är som följer. Inom EU-samarbetet genomförs flera projekt där syftet är att utveckla gemensamma och sam- ordnade mätningar för medlemsstaterna. Några områden där EU-harmonisering med bidrag från EU pågick under året är pilotundersökningen avseende lediga jobb, statistik om inkomst och levnadsförhållanden (EU-SILC), statistik om vattenanvändning samt projekt rörande utrikes- handelsstatistik (Edicom). Riksbankens finans- marknadsstatistik och delar av Riksbankens betalningsbalansstatistik produceras numera löpande av SCB efter ett par års utvecklings- arbete. Uppdrag som rör uppföljning av olika politiska mål har blivit vanligare. Regeringen har antagit en strategi för långsiktig hållbarhet för områdena miljö, ekonomi och social välfärd. SCB medverkar tillsammans med andra aktörer i ett antal projekt som avser att utveckla indika- torer och informationssystem för att följa upp målen. På uppdrag av Jordbruksverket har för första gången genomförts en undersökning om antalet hästar och hästhållare i Sverige. Inom ramen för de ordinarie undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) har ca 1 500 barn i åldern 10–18 år fått svara på frågor om skolan, skolmiljön, fritiden, boendet, föräldrarna m.m. ur sitt perspektiv.

Tillgång till mikrodatauppgifter

Under året har SCB tagit fram och implemen- terat en ny teknisk lösning för att på ett enkelt och säkert sätt kunna erbjuda främst forskare tillgång till anonymiserade mikrodatauppgifter.

7.3.2Insatser utanför politikområdet

Det statistiska systemet omfattar de 312 stati- stikprodukter som utgör den officiella stati- stiken och de metoder, bakomliggande register m.m. som utgör underlag för statistiken samt de 25 myndigheter som har ansvar för statistiken. De sammantagna insatserna inom det statistiska systemet är således också beroende av vilka in- satser som görs inom statistikområdet av stati- stikansvariga myndigheter inom andra politik- områden.

7.4Resultatredovisning

7.4.1Mål

Målet för 2004 var lättillgänglig statistik av god kvalitet. Det skulle uppnås samtidigt som pro- duktiviteten i statistikproduktionen förbättras, kostnaderna för uppgiftslämnandet minskas och lämnade uppgifter skyddas. Den ekonomiska statistiken skulle prioriteras.

För att bedöma måluppfyllelsen används kvantitativa mått på statistikens kvalitet, pro- duktivitetsutvecklingen och uppgiftslämnarnas kostnader.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

7.4.2Resultat

Tabell 7.2 Nyckeltal för SCB:s verksamhet

	2000	2001	2002	2003	2004
Innehåll1	+ 14	+ 16	+ 15	+ 9	+ 17

Aktualitet1	+ 2	+17	+ 17	+ 7	+ 5
Tillförlit-
lighet1	+ 18	+ 12	+ 22	+ 11	+ 17
Tillgänglig-
het1	+ 36	+ 37	+ 31	+ 22	+ 23
databas-
användare	10 600	22 000	34 400	34 800	35 900
databas-
uttag	157000	283000	248000	477000	587000

Jämförbar-
het1	+ 2	+ 8	- 1	+5	+ 2

Nöjdkund-
index2	71	u.s.	74	72	71

Punktlighet /
tidshållning	66%	71%	66%	79%	83%

Totala
kostnader
(mnkr)	761	789	830	885	904

Produktivi-
tetsför-
ändring	4,5%	3,3%	3,7%	0,9%	4,0%

Kostnader för
företag,
kommuner,
organisa-
tioner (mnkr)	u.s	u.s.	u.s.	565	582

Allmänhe-
tens inställ-
ning (mycket
eller ganska
positiv) (%)	46	u.s.	48	47	47

Register-
utdrag	13 000	10 400	5000	900	3 700

1Produktansvarigas vid SCB bedömning av kvalitetsutvecklingen. Andelen produkter (%) med förbättrad kvalitet minus andelen produkter med försämrad kvalitet jämfört med föregående år.

2Nöjd-kund-index-talet kan variera mellan 1och100.

Sammantaget visar bedömningen av resultatet att målet i stort har uppnåtts.

Statistiken har i allt väsentligt tagits fram en- ligt vad som planerats. Under året har kvaliteten förbättrats inom samtliga fem komponenter som SCB mäter genom enkäter till myndighetens produktansvariga där dessa får uttala sig om hur de bedömer att användarna uppfattar kvalitets- utvecklingen. Förbättringar noteras främst för komponenten tillgänglighet och förståelighet, vilket speglar webbplatsens fortsatta utveckling. Av statistikprodukterna offentliggjordes 83 pro- cent i tid, vilket är en viss förbättring jämfört med föregående år.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Under året har produktiviteten ökat med 4 procent. Under perioden 2000–2004 har produk- tiviteten ökat med i genomsnitt 3,3 procent per år. Under perioden har dessutom kvalitetsför- bättringar skett, vilka inte räknats in i produk- tionsvolymberäkningarna. Kvalitetsförbätt- ringarna har varit ovanligt stora under perioden 2002–2004 beroende på bl.a. ökad tillgänglighet till statistiken genom webbplatsens utveckling varför produktivitetstalen torde vara underskatt- ningar av den verkliga produktivitetsutveck- lingen.

Uppgiftslämnarkostnaderna har däremot ökat. Två undersökningar har utökat antalet uppgiftslämnare, sex har minskat urvalet, fyra har ökat svarstiden och tre undersökningar har minskad tidsåtgång för att besvara frågorna. Den största enskilda ökningen svarar undersökningen om Sveriges varuhandel inom EU (Intrastat) för. Genom utvidgningen av EU med 10 nya med- lemsländer har uppgiftslämnandet till SCB ökat. Sammantaget torde belastningen för företagen dock ha minskat eftersom motsvarande tidigare uppgiftslämnande till Tullverket nu har upphört och färre uppgifter tas in än tidigare. En ny orga- nisatorisk enhet har bildats för företagens upp- giftslämnande.

Reultatet i SCB:s verksamhet har uppnåtts till en kostnad av totalt 904 miljoner kronor vilket är en ökning med 2 procent jämfört med före- gående år. Drygt 51 procent av intäkterna kom från avgifter, till största delen från andra stati- stikansvariga myndigheter. Anslagssparandet på SCB:s ramanslag, minskade med 10 procent till 17,5 miljoner kronor. Det ackumulerade över- skottet i den avgiftsfinansierade verksamheten ökade med 50 procent till 14 miljoner kronor.

Tabell 7.3 Fördelning av anslagsintäkter

Tusental kronor

	2004	2005
Anslagsintäkter,	437 101	442 658

varav av SCB fördelade till
Fi-dep. område	269 622	275 396
N-dep. område	84 254	83 771
S-dep. område	25 987	26 041
U-dep. område	20 065	22 010
M-dep. område	28 250	28 083
Ju-dep. område	8 923	7 357

Enligt SCB:s arbetsplan för 2005 kommer 62 procent av anslagsintäkterna att användas för att finansiera statistik inom Finansdepartementets ansvarsområde samt till metodutveckling, data- baser, information, samordning m.m. Av an-

slagsintäkterna kommer 19 procent att fördelas till Näringsdepartementets ansvarsområde, 6 procent till Socialdepartementets ansvarsområde, 5 procent till Utbildnings- och kulturdeparte- mentets ansvarsområde, 6 procent till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets ansvarsområde samt 2 procent till Justitiedepartementets ansvarsområde. SCB:s fördelning av resurser mellan statistikområden har varit i stort sett konstant under senare år.

Tabell 7.4 Nyckeltal för det statistiska systemet

	2001	2002	2003	2004
Antal produkter för
officiell statistik	u.s.	254	290	312

Kostnad för samordning
av den officiella
statistiken (mkr)	1,9	3,4	3,4	3,1

Rådet för den officiella statistiken har i sin årliga rapport redovisat att samarbetet mellan de stati- stikansvariga myndigheterna har fördjupats och att samordningen av den officiella statistiken har stärkts.

Enligt 14 § förordningen (2001:100) om den officiella statistiken skall individbaserad officiell statistik vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. På regeringens uppdrag genomförde SCB 2003 en kartläggning av den officiella statistiken för att få en upp- fattning om hur myndigheterna lever upp till kravet i statistikförordningen. Kartläggningen visade att individbaserade statistikprodukter nästan alltid är uppdelade efter kön i någon eller några tabeller och diagram. Däremot är det en- dast i ett fåtal statistikprodukter som uppgifter efter kön redovisas i samtliga tabeller och dia- gram. Skillnader eller likheter mellan könen kommenteras inte heller genomgående i beskri- vande texter. Enligt SCB finns betydande möj- ligheter att förbättra redovisningen. En upp- följning av kartläggningen under 2004 visade dock inga större förändringar. Regeringen avser att ge SCB uppdrag att utveckla jämställdhets- statistiken inom ett eller flera statistikområden.

7.4.3Analys och slutsatser

Verksamheten har resulterat i produktion och spridning av statistik med god kvalitet och i enlighet med den plan som SCB lagt fast. Stati- stiken har utvecklats och förbättrats inom en rad

Tabell 8.1 Precision i prognoser för BNP, inflation och arbetslöshet gjorda våren och hösten före aktuellt år samt våren och hösten under aktuellt år

Medelvärde av absoluta prognosfel för Konjunkturinstitutet samt ett medelvärde för svenska prognosinstitut. Procentenheter.

	2000	2001	2002	2003	2004
BNP, volymutveckling, procent

- Konjunkturinstitutet	0,5	1,6	0,7	0,7	0,7

- Medelvärde	0,6	1,6	0,5	0,6	0,9

Arbetslöshet, nivå, procent

- Konjunkturinstitutet	0,3	0,1	0,2	0,5	0,6

- Medelvärde	0,4	0,2	0,2	0,5	0,5

Inflation, KPI, årsmedelvärde,
procent

- Konjunkturinstitutet	0,3	0,8	0,4	0,1	0,3

- Medelvärde	0,2	0,6	0,3	0,3	0,6

Under året har Konjunkturinstitutet genomfört fördjupade analyser av olika områden av bety- delse för förståelsen av den makroekonomiska utvecklingen. Såväl den regelbundna kvantitativa prognosverksamheten som den fördjupade makroekonomiska analysen förutsätter ett kon- tinuerligt metodutvecklingsarbete. Utvecklings- insatserna inom det makroekonomiska området inriktades under 2004 huvudsakligen på att vidareutveckla den makroekonomiska modellen Kimod, på att utveckla en modell för utbytesgra- den av arbete och på att utveckla en input-/out- putmodell för avstämning av efterfrågan och produktion i svensk ekonomi. Dessutom har ett nytt växelkursindex tagits fram, som beaktar för- ändrade handelsmönster bättre än de handels- vägda växelkursindex som nu används.

Konjunkturinstitutets miljöekonomiska arbe- te har under året lett till flera forskningsrappor- ter som bl.a. rör utveckling av miljöräkenskaper samt analys av miljöpolitiska åtgärder med hjälp av simuleringsmodellen EMEC. Inom det senare området har institutet bl.a. utfört analyser inför kontrollstationen 2004 för delmålet för begrän- sad klimatpåverkan av växthusgaser.

Under 2004 utkom två nummer av Ekono- miska rådets engelskspråkiga tidskrift Swedish Economic Policy Review (SEPR). Dessa inne- höll artiklar om orsaker till och åtgärder mot den ökade sjukfrånvaron respektive småföretagande och entreprenörskap. Under 2004 anordnade Ekonomiska rådet två vetenskapliga konferenser dels om småföretagande och entreprenörskap, dels om företagslokalisering i ett integrerat Europa. Ekonomiska rådet har haft möten med

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

finansministern vid fyra tillfällen under 2004 samt haft regelbundna lunchmöten och semina- rier på Finansdepartementet där aktuella ekono- misk-politiska ämnen behandlats.

Några av Ekonomiska rådets ledamöter har därutöver varit engagerade som talare vid ett flertal seminarier på olika ekonomisk-politiska teman. Underlag till Mervärdesskattesatsutred- ningen har utarbetats.

8.4.2Analys och slutsatser

Ekonomistyrningsverkets verksamhet har resul- terat i bl.a. budgetprognoser, statsbudgetupp- följning, underlag till årsredovisning för staten samt finansstatistik. ESV:s bedömning visar att målet kan anses vara fullt uppfyllt för progno- serna över de takbegränsade utgifterna och de statliga inkomsterna. Effekter av resultaten av de statliga insatserna är prognoser och utfallsinfor- mation av god kvalitet till regeringen som under- lag för beslutsfattande och information till all- mänheten om den statliga ekonomin.

När olika konjunkturbedömares prognos- precision skall jämföras är det olämpligt att utgå från resultaten för ett enskilt år eftersom till- fälligheter får stort genomslag. I tabell 8.2 redo- visas därför femåriga glidande medelvärden för de olika svenska institutens prognosfel. Tabellen visar att Konjunkturinstitutets precision ligger ungefär i nivå med genomsnittet för svenska prognosinstitut. De ovanligt stora prognosfelen för BNP och inflation 2001 (se tabell 8.1) drar upp femårsmedelvärdena för såväl Konjunktur- institutet som för medelvärdet av prognostiker.

De olika svenska prognosinstitutens bedöm- ningar är inte oberoende av varandra. Konjunk- turinstitutets rapporter och databaser används i stor utsträckning av andra prognostiker som underlag och utgångspunkt för prognoserna. En utförligare diskussion om svenska konjunk- turbedömares precision återfinns i 2005 års ekonomiska vårproposition (prop. 2004/05:100 bil. 1 avsnitt 13).

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 8.2 Precision i prognoser för BNP, inflation och arbetslöshet gjorda våren och hösten före aktuellt år samt våren och hösten under aktuellt år

Femåriga glidande medelvärden av absoluta prognosfel för Konjunktur- institutet samt ett medelvärde för svenska prognosinstitut. Procent- enheter.

	2000	2001	2002	2003	2004
BNP, volymutveckling,
procent

- Konjunkturinstitutet	0,5	0,7	0,7	0,8	0,8

- Medelvärde	0,6	0,8	0,8	0,9	0,8

Arbetslöshet, nivå,
procent

- Konjunkturinstitutet	0,6	0,5	0,4	0,3	0,3

- Medelvärde	0,5	0,4	0,4	0,3	0,4

Inflation, KPI, års-
medelvärde, procent

- Konjunkturinstitutet	0,7	0,6	0,5	0,4	0,4

- Medelvärde	0,8	0,6	0,5	0,4	0,4

Utöver den prognosutvärdering som regelbun- det redovisas i publikationen Konjunkturläget och i årsredovisningen har Konjunkturinstitutet under 2004 genomfört en mer ingående utvär- dering av sina prognoser (Specialstudie nr 5, mars 2005). Studien visar bl.a. att Konjunktur- institutet är bäst bland svenska prognosinstitut på att förutse inflationen och den genomsnittliga BNP-tillväxten de närmaste åren men är något sämre på att förutse BNP-tillväxten enskilda år samt arbetslöshetens utveckling. Slutsatserna av denna utvärdering kommer att användas som vägledning för det fortsatta utvecklingsarbetet och för regeringens bedömning av uppfyllelsen om målet om tillförlitliga prognoser.

Målen för de makroekonomiska prognosernas precision bedöms vara uppfyllda. Även när det

gäller de kvalitativa målen för den makroeko- nomiska prognosverksamheten bedöms målen vara uppfyllda.

Regeringen anser sammanfattningsvis att Konjunkturinstitutet har uppnått sina delar av målet för verksamhetsområdet.

Enligt regeringens bedömning har Ekono- miska rådet under 2004 bidragit till områdets mål och uppnått sitt verksamhetsmål. Rege- ringen anser att de konferenser, lunchmöten och seminarier som Ekonomiska rådet har anordnat har varit betydelsefulla och ändamålsenliga samt sammantaget bidragit till att förbättra underlaget för den ekonomiska politiken.

8.5Politikens inriktning

Ekonomistyrningsverkets arbete med att vidare- utveckla budgetprognoserna skall fortsätta. Ytterligare ansträngningar skall göras för att i ett tidigt skede uppmärksamma faktorer som har stor betydelse för statsbudgetens långsiktiga utveckling.

Inom den makroekonomiska prognos- och analysverksamheten skall Konjunkturinstitutet prioritera fortsatt förbättrad prognosprecision genom utveckling och fördjupning av den eko- nomiska analysen samt genom fortsatt metod- och modellutveckling.

Inom den miljöekonomiska verksamheten skall särskild vikt ges åt utvecklingen av och ana- lys med modeller för beräkningar av samhälls- ekonomiska kostnader vid förändringar av energi- och miljöpolitik.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

De båda fastighetsförvaltande myndigheternas soliditet skall på sikt sjunka. I dag uppgår Statens fastighetsverks soliditet till ca 33 procent medan Fortifikationsverkets soliditet är ca 41 procent.

9.4Insatser

Statens fastighetsverk (SFV) och Fortifikations- verket (FortV) är de två största förvaltarna av statens byggnader. De förvaltar ett stort antal försvarsanläggningar med tillhörande byggnader samt olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Omfattning och förändring i förhållande till föregående år beträffande fastigheternas värde framgår av tabellen 9.1.

Tabell 9.1 Statens byggnader, mark och annan fast egendom

Bokfört värde i miljoner kronor

	2001	2002	2003	2004
Staten totalt	31 391	34 369	37 160	38 939

- varav SFV	10 854	10 759	10 713	12 161

- varav FortV	9 727	9 475	9 670	9 723

SFV och FortV:s andel	65,6%	58,8%	54,9%	56,2%

Uppgifterna i tabellen bör tolkas med viss för- siktighet då vissa tillgångar med kulturhistoriskt värde undantas från krav på att tas upp i balans- räkningen. Andra myndigheter som förvaltar fast egendom är bl.a. Kammarkollegiet, Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och vissa affärsverk.

Fastighetsverkets bokförda värde för bygg- nader, mark och annan fast egendom uppgick på balansdagen den 31 december 2004 till 12 161 miljoner kronor, vilket är en ökning med drygt 9 procent sedan 1998 och en ökning med 13 pro- cent sedan föregående år. Orsaken till den se- naste ökningen är främst förvärvet av fastigheten Blåmannen 21 i Stockholm för Regerings- kansliets kommande lokalbehov vid ombyggnad av befintliga byggnader samt investeringar i Världskulturmuseum i Göteborg.

Fortifikationsverkets bokförda värde på bygg- nader, mark och annan fast egendom uppgick till 9 723 miljoner kronor, vilket är en minskning med cirka 10 procent sedan 1998. Minskningen beror främst på konsekvenser av försvars- besluten 1996 och 2000.

Tabell 9.2 Fastighetsförvaltningens omfattning

Lokalarea (1000m2)

	2002	2003	2004
Kulturarvs- och bidragsfastigheter	1 652	1 654	1680

varav inrikes hyresfastigheter	1 092	1 122	1 161

varav utrikes hyresfastigheter	155	155	154

varav bidragsfastigheter	405	377	365

Försvarsfastigheter1	3 760	3 680	3 680

1 Förvarsanläggningar redovisas normalt som bruttototalarea, omräkningsfaktor till lokalarea är 0,8.

Statens fastighetsverks lokalarea har sedan 2002 ökat marginellt från ca 1 652 000 kvadratmeter till drygt 1 680 000 kvadratmeter.

Uppgifterna om lokalarea för Fortifikations- verket omfattar enbart uthyrningsbar yta i det öppna beståndet.

Översyn av ändamålshyror, m.m.

En parlamentarisk kommitté har utrett frågor om hyressättning av ändamålsfastigheter inom kulturområdet och universitets- och högskole- området. Kommittén har under våren 2004 över- lämnat betänkandet Hyressättning av vissa ända- målsbyggnader (SOU 2004:28). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regerings- kansliet.

Försvarsfastigheter och effektiv lokalförsörjning

Riksdagens revisorer lämnade i oktober 2002 en skrivelse till riksdagen angående styrningen av försvarets fastigheter och anläggningar (2002/03:RR7). En utredning fick i uppdrag att lämna förslag på hur regeringens rapportering till riksdagen i fastighets- och anläggningsfrågor inom försvaret kunde förbättras. Utredningen skulle också lämna förslag på ett system där riks- dagen och regeringen ges en bättre överblick över Fortifikationsverkets totala verksamhet, resurser och finansiering. Utöver detta skulle utredaren undersöka och beskriva vilka åtgärder Fortifikationsverket och Försvarsmakten vid- tagit för att höja effektiviteten i lokalför- sörjningen för Försvarsmakten samt lämna för- slag på eventuella förbättringar i lokalförsörj- ningsfrågorna.

Utredningen överlämnade i februari 2005 betänkandet Försvarsfastigheter – information till riksdagen och effektiv lokalförsörjning (SOU 2005:7). Betänkandet har remissbehand- lats. Utredningen föreslår bl.a. utökad infor- mation i budgetpropositionen gällande Fortifi- kationsverkets pågående och planerade investe- ringar.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

10 Budgetförslag

10.1 1:1 Konjunkturinstitutet

Regeringens överväganden

Tabell 10.1 Anslagsutveckling för 1:1 Konjunkturinstitutet

Tusental kronor

			Anslags-	40
2004	Utfall	46 080	sparande	40
2005	Anslag	47 325	Utgifts-	46 688
2005	Anslag	47 325	prognos	46 688
2006	Förslag	48 082

2007	Beräknat	48 842	1

2008	Beräknat	49 671	1

1 Motsvarar 48 082 tkr i 2006 års prisnivå.

Konjunkturinstitutet skall utarbeta tillförlitliga analyser och prognoser över den ekonomiska utvecklingen, bidra till att den ekonomiska sta- tistiken håller god kvalitet samt bedriva visst mil- jöekonomiskt analys- och metodutvecklings- arbete. Konjunkturinstitutets verksamhet finan- sieras med anslag samt till en mindre del med av- gifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.2 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2004	1 958	1 605	353

Prognos 2005	1 700	1 700	0

Budget 2006	1 500	1 500	0

Tabell 10.3 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:1 Konjunkturinstitutet

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005	47 325	47 325	47 325

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 041	1 806	2 639

Beslut	-284	-288	-293

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	48 082	48 842	49 671

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 284 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 48 082 000 kronor. För 2007 beräknas an- slaget till 48 842 000 kronor och för 2008 till 49 671 000 kronor.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

10.2 1:2 Ekonomistyrningsverket Regeringens överväganden

Tabell 10.4 Anslagsutveckling för 1:2

Ekonomistyrningsverket

Tusental kronor

			Anslags-	11 752
2004	Utfall	80 981	sparande	11 752
2005	Anslag	95 849	Utgifts-	94 964
2005	Anslag	95 849	prognos	94 964
2006	Förslag	94 645

2007	Beräknat	96 240	1

2008	Beräknat	98 009	1

1 Motsvarar 94 645 tkr i 2006 års prisnivå.

Ekonomistyrningsverket (ESV) är central för- valtningsmyndighet för ekonomisk styrning av statlig verksamhet samt för statliga myndighe- ters ekonomi- och personaladministrativa sy- stem. ESV är en stabsmyndighet som stöder så- väl regeringen som myndigheterna.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.5 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2004	129 083	130 739		- 1 656
(varav tjänsteexport)	(7 710)	(7 551)		(- 159)

Prognos 2005	68 516	67 611		905
(varav tjänsteexport)	(8 253)	(8 253)		(0)

Budget 2006	74 550	73 950		600
(varav tjänsteexport)	(8 200)	(8 200)		(0)


Tabell 10.6 Offentligrättslig verksamhet –
Landstingsavtalen
Tusental kronor
Offentligrättslig	Intäkter till	Intäkter	Kost-	Resultat
verksamhet	inkomsttitel	som får	nader	(intäkt -
	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 20041	8 637	–	–	8 637

Prognos 2005	3 701	–	–	7 870

Budget 2006	3 701	–	–	3 701

1 Kostnaderna för landstingsavtalen belastar anslaget 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler.

Tabell 10.7 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:2 Ekonomistyrningsverket

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005	95 849	95 849	95 849

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 1	2 037	3 687	5 516

Beslut	2 425	2 466	2 511

Överföring till/från andra
anslag	-5 666	-5 761	-5 867

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	94 645	96 240	98 009

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 8 166 000 kronor som en- gångsvis tillfördes anslaget för Hermes under 2005.

Anslaget ökas med 3 000 000 kronor för sam- ordning av internrevisionen och med 2 500 000 kronor för lokalförsörjningsfrågorna som över- förs från Statskontoret.

Anslaget minskas med 575 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 94 645 000 kronor. För 2007 har anslaget beräknats till 96 240 000 kronor och för 2008 till 98 009 000 kronor.

10.31:3 Statskontoret

Tabell 10.8 Anslagsutveckling för 1:3 Statskontoret

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	89 567	sparande	1 645
2005	Anslag	89 652	Utgifts-	87 162
2005	Anslag	89 652	prognos	87 162
2006	Förslag	61 713

2007	Beräknat	52 544	1

2008	Beräknat	53 453	1

1 Motsvarar 51 713 tkr i 2006 års prisnivå.

Statskontoret är en central förvaltningsmyndig- het för utrednings- och utvärderingsverksamhet och ett stabsorgan till regeringen. Dess uppgift är att utreda och utvärdera statlig och statligt finansierad verksamhet på regeringens uppdrag.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.9 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2004	40 882	46 254	-5 372

Prognos 2005	44 620	47 680	-3 060

Budget 20061	–	–	–

1 Budget för 2006 redovisas under anslagen 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten och 1:2 Ekonomistyrningsverket.

Den avgiftsbelagda uppdragsverksamheten har framför allt utgjorts av samordning av den stat- liga inköpsverksamheten och IKT-samord- ningen.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

slaget till 52 544 000 kronor och för 2008 till 53 453 000 kronor

10.41:4 Täckning av merkostnader för lokaler

Tabell 10.11 Anslagsutveckling för 1:4 Täckning av mer- kostnader för lokaler

Tusental kronor

			Anslags-	4 245
2004	Utfall	568	sparande	4 245
2005	Anslag	425	Utgifts-	611
2005	Anslag	425	prognos	611
2006	Förslag	422

2007	Beräknat	422

2008	Beräknat	422

Regeringens överväganden

Tabell 10.10 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:3 Statskontoret

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005	89 652	89 652	89 652

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 1	1 891	3 363	4 972
Beslut	9 462	-547	-556

Överföring till/från andra
anslag	-39 292	-39 924	-40 615

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	61 713	52 544	53 453

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2005 att Statskontoret skall ha ett renodlat utrednings-, uppföljnings- och utvärderingsupp- drag. Mot bakgrund av stabsöversynen har Stats- kontorets övriga verksamhet inom samordning av den statliga inköpsverksamheten, IKT-sam- ordning, e-förvaltning och lokalförsörjning flyttats till andra myndigheter. Därmed minskar anslaget med ca 39 miljoner kronor.

Därutöver minskas anslaget med 538 000 kro- nor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduk- tion med 0,6 procent av företrädesvis anslag av- sedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Statskontoret erhåller 10 000 000 kronor för 2006 i engångsvisa omstruktureringsmedel.

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 61 713 000 kronor. För 2007 beräknas an-

Ansvaret för vissa lokalförsörjningsfrågor och dispositionsrätten för detta anslag överförs 2006 från Statskontoret till Ekonomistyrningsverket.

De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa tomma lokaler för vilka staten har betal- ningsansvar till dess att avtalen går att avveckla. De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna är avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra hand.

Regeringens överväganden

Tabell 10.12 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005	425	425	425

Förändring till följd av:
Beslut	-3	-3	-3

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	422	422	422

Anslaget minskas med 3 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 pro- cent av företrädesvis anslag avsedda för förvalt- nings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 422 000 kronor. För 2007 och för 2008 beräknas anslaget till 422 000 kronor.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

10.51:5 Statistiska centralbyrån

Tabell 10.13 Anslagsutveckling för 1:5 Statistiska centralbyrån

Tusental kronor

				Anslags-	17 542
2004	Utfall	433 019		sparande	17 542
2005	Anslag	436 933	1	Utgifts-	431 059
2005	Anslag	436 933	1	prognos	431 059
2006	Förslag	444 330

2007	Beräknat	449 307	2

2008	Beräknat	456 903	2

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21).

2Motsvarar 442 328 tkr i 2006 års prisnivå.

Statistiska centralbyrån ansvarar för den sektor- övergripande officiella statistiken och samordnar det statistiska systemet. Målet med verksam- heten är lättillgänglig statistik av god kvalitet. Verksamheten omsluter ca 904 000 000 kronor, varav drygt hälften finansieras med avgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.14 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2004	468 500	463 800	4 700
(varav tjänsteexport)	(67 600)	(69 000)	(- 1 400)

Prognos 2005	466 000	466 000	0
(varav tjänsteexport)	(70 000)	(70 000)	(0)

Budget 2006	460 000	460 000	0
(varav tjänsteexport)	(71 000)	(71 000)	(0)

Regeringens överväganden

Tabell 10.15 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:5 Statistiska centralbyrån

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	437 433	437 433	437 433
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	9 968	17 027	24 711

Beslut	-2 624	-2 665	-2 710

Överföring till/från andra
anslag	-447	-2 488	-2 530

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	444 330	449 307	456 903

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget ökas med 70 000 kronor för att för- bättra statistiken över kommunernas ekonomi. Anslaget minskas med 500 000 kronor för att finansiera energistatistik som förs över till Statens energimyndighet.

Anslaget minskas med 2 624 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 444 330 000 kronor. För 2007 har an- slaget beräknats till 449 307 000 kronor och för 2008 till 456 903 000 kronor.

10.61:6 Kammarkollegiet

Tabell 10.16 Anslagsutveckling för 1:6 Kammarkollegiet

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	26 773		sparande	4 855
2005	Anslag	31 492	1	Utgifts-	28 783
2005	Anslag	31 492	1	prognos	28 783
2006	Förslag	31 239

2007	Beräknat	30 949	2

2008	Beräknat	31 521	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21).

2Motsvarar 30 422 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 30 404 tkr i 2006 års prisnivå.

Kammarkollegiet är en central förvaltnings- myndighet med uppgifter som tillståndsgivning, registrering och tillsyn samt bevakning av statens rätt och allmänna intressen. Kammarkollegiet

skall också utgöra ett statligt egenregialternativ vad gäller administrativ service, kapitalförvalt- ning, försäkringsverksamhet och fordringsbe- vakning.

Kammarkollegiets verksamhet finansieras till drygt 70 procent med avgifter.

Utöver förvaltningsanslaget disponerar Kam- markollegiet ett 40-tal anslag inom 12 utgiftsom- råden för olika ändamål.

Tabell 10.17 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)

Utfall 2004	274 547	208 237	66 310

Prognos 2005	274 800	241 010	33 790

Budget 2006	274 800	241 010	33 790

Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar ad- ministrativ service, det statliga försäkrings- systemet, fordringsbevakning, kapitalförvalt- ning, registrering av trossamfund samt upplös- ning av stiftelser.

Regeringens överväganden

Tabell 10.18 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:6 Kammarkollegiet

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	29 667	29 667	29 667
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	-50	463	1 039

Beslut	1 622	819	816

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	31 239	30 949	31 521

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 31 239 000 kronor. För 2007 beräknas an- slaget till 30 949 000 kronor och för 2008 till 31 521 000 kronor.

10.71:7 Nämnden för offentlig upphandling

Tabell 10.19 Anslagsutveckling för 1:7 Nämnden för offentlig upphandling

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	8 046	sparande	316
2005	Anslag	8 375	Utgifts-	8 263
2005	Anslag	8 375	prognos	8 263
2006	Förslag	8 171

2007	Beräknat	8 303	1

2008	Beräknat	8 448	1

1 Motsvarar 8 171 tkr i 2006 års prisnivå.

Nämnden för offentlig upphandling skall verka för att offentlig upphandling bedrivs affärs- mässigt, rättssäkert och lagenligt. Myndighetens verksamhet finansieras med anslag.

Regeringens överväganden

Tabell 10.20 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:7 Nämnden för offentlig upphandling

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005	8 375	8 375	8 375

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 1	198	336	489

Beslut	-50	-51	-52

Överföring till/från andra
anslag	-352	-358	-364

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	8 171	8 303	8 448

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget ökar med 1 800 000 kronor till följd av nya uppgifter i och med införandet av en ny in- stans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden.

Anslaget minskas med 178 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Anslaget minskas med 50 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål. Anslagsni- vån har därutöver justerats ned med 352 000 kronor med anledning av en tillfällig förstärk- ning under 2005 för insatser gällande antidiskri- mineringsklausuler m.m.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 8 171 000 kronor. För 2007 beräknas an- slaget till 8 303 000 kronor och för 2008 till 8 448 000 kronor.

10.81:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten

Tabell 10.21 Anslagsutveckling för 1:8 Nya förvaltnings- politiska myndigheten

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	–	sparande	–
2005	Anslag	–	Utgifts-	–
2005	Anslag	–	prognos	–
2006	Förslag	47 137

2007	Beräknat	50 405	1

2008	Beräknat	51 295	1

1 Motsvarar 49 597 tkr i 2006 års prisnivå.

Den nya förvaltningspolitiska myndigheten skall ansvara för att utveckla en sammanhållen stats- förvaltning. Den skall arbeta för att främja kom- petensförsörjningen inom statsförvaltningen samt främja myndigheters utvecklingsarbete. Myndigheten skall vidare bidra till utvecklingen av e-förvaltningen.

Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) skall avvecklas och verksamheten skall övergå till en ny förvaltningspolitisk myndighet. Den nya förvaltningspolitiska myndigheten kommer, utö- ver ramanslaget, att disponera ett äldreanslag: (1998) D3 Bidrag till förnyelsefonder på det stat- ligt reglerade området. Vid utgången av budget- året 2004 var 17 795 000 kronor oförbrukade på detta anslag.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.22 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 20041	–	–	–

Prognos 20051	–	–	–
Budget 2006	41 120	42 120	-1 000
(varav IKT)	(39 120)	(40 120)	(-1 000)

1 Utfall 2004 och Prognos 2005 redovisas under anslaget 1:3 Statskontoret.

Den nya förvaltningspolitiska myndigheten kommer att ansvara för inköpssamordningen

inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) i staten. IKT-verksamheten avgiftsfinan- sieras i sin helhet.

Statens kvalitets- och kompetensråd har fi- nansierats huvudsakligen med anslag, men även till viss del med avgiftsintäkter. Under 2004 upp- gick avgiftsintäkterna till 4 522 000 kronor.

Regeringens överväganden

Tabell 10.23 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005	–	–	–

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	–	–	–

Beslut	–	–	–

Överföring till/från andra
anslag	47 137	50 405	51 295

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	47 137	50 405	51 295

Den nya förvaltningspolitiska myndigheten övertar ansvaret för ett antal uppgifter som tidi- gare utfördes av Statskontoret och KKR. Där- med har medel förts från dessa båda myndighe- ter till detta anslag.

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 47 137 000 kronor. För 2007 beräknas an- slaget till 50 405 000 kronor och för 2008 till 51 295 000 kronor.

Med tillsättandet av organisationskommittén, redovisad uppgiftsfördelning och budgetförsla- get tas ett första steg till en förändring av stabs- organisationen. Det är en stabsorganisation, vars detaljer fortfarande utreds och som kommer att preciseras under det närmaste halvåret. Det gäller också vissa kompetensförsörjningsuppgif- ter inom Regeringskansliet som kan övergå till den nya förvaltningspolitiska myndigheten. Det är vidare en förändring av stabsorganisationen som medför ett omfattande omställningsarbete, inte minst till följd av regeringens ambitioner att effektivisera organisationen genom samordnad administration och lokalisering.

10.91:9 Ekonomiska rådet

Tabell 10.24 Anslagsutveckling för 1:9 Ekonomiska rådet

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	2 905	sparande	998
2005	Anslag	2 098	Utgifts-	2 069
2005	Anslag	2 098	prognos	2 069
2006	Förslag	2 483

2007	Beräknat	2 523	1

2008	Beräknat	2 566	1

1 Motsvarar 2 483 tkr i 2006 års prisnivå.

Ekonomiska rådet, som är knutet till Finans- departementet, består av sex nationalekono- miska forskare samt Konjunkturinstitutets ge- neraldirektör som adjungerad medlem. Verk- samheten är anslagsfinansierad. Ekonomiska rådet söker dessutom externa medel för vissa aktiviteter.

Regeringens överväganden

Tabell 10.25 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:9 Ekonomiska rådet

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005	2 098	2 098	2 098

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 1	46	80	117

Beslut	-13	-13	-13

Överföring till/från andra
anslag	352	358	364

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	2 483	2 523	2 566

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 13 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål. Anslags- nivån har därutöver justerats upp med 352 000 kronor med anledning av en tillfällig neddrag- ning av anslaget under 2005.

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 2 483 000 kronor. För 2007 beräknas an- slaget till 2 523 000 kronor och för 2008 till 2 566 000 kronor.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

10.10 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor

Tabell 10.26 Anslagsutveckling för 1:10 Arbetsgivar- politiska frågor

Tusental kronor

			Anslags-	1 038
2004	Utfall	4 568	sparande	1 038
2005	Anslag	2 458	Utgifts-	3 275
2005	Anslag	2 458	prognos	3 275
2006	Förslag	7 443

2007	Beräknat	7 443

2008	Beräknat	2 443

De utgifter som belastar anslaget är bl.a. med- lemsavgifter för de samnordiska institutionerna, utgivning av författningssamling (AgVFS) och uppgifter i anslutning till utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst. Under anslaget har också medel beräknats för regeringens behov inom det arbetsgivarpolitiska området, såsom konsult- och utredningsuppdrag samt kostnader för vissa nämnder (främst arvoden) inom det ar- betsgivarpolitiska området.

Kostnader för den av regeringen inrättade arbetsgruppen för Hälsa i staten som lämnade sin slutrapport i maj 2005 har belastat detta anslag. Liksom tidigare år belastar kostnader för Sveriges representant i Nordiska Ministerrådets program nordisk utbytestjänstgöring anslaget.

Medel för nämnder inom det arbetsgivarpoli- tiska området ingår sedan 2000 i anslaget. Till nämnderna betalas utgifter, i regel arvoden till ledamöter och ersättare m.m., för Statens an- svarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Statens tjänstepensions- och gruppliv- nämnd och Statens utlandslönenämnd.

Regeringens överväganden

Tabell 10.27 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	2 458	2 458	2 458

Förändring till följd av:
Beslut	4 985	4 985	-15

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	7 443	7 443	2 443

Anslaget är svårt att prognostisera beroende bl.a. av hur mycket uppgifter regeringen efterfrågar

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

från Arbetsgivarverket. Den huvudsakliga fak- torn som styr utgifterna för nämnderna inom området är hur arbetsbelastningen påverkar antalet sammanträden vid nämnderna eftersom de flesta arvoden utgår per sammanträde.

Under 2004 har anslaget huvudsakligen be- lastats för ersättningar för uppdrag åt Nordiska rådet, övriga stabsuppgifter och för statistik- uppgifter.

Anslaget kommer att tas i anspråk för priori- terade frågor inom förvaltningspolitiken.

Anslaget tillförs 5 miljoner kronor per år fram till och med 2007 för att möjliggöra ytterligare satsningar för en ökad etnisk och kulturell mångfald inom statsförvaltningen.

Anslaget minskas med 15 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 7 443 000 kronor. För 2007 beräknas an- slaget till 7 443 000 kronor och för 2008 till 2 443 000 kronor.

10.111:11 Statliga tjänstepensioner m.m.

Tabell 10.28 Anslagsutveckling för 1:11 Statliga tjänste- pensioner m.m.

Tusental kronor

				Anslags-	3 844
2004	Utfall	7 709 018		sparande	3 844
2005	Anslag	8 191 148	1	Utgifts-	8 192 000
2005	Anslag	8 191 148	1	prognos	8 192 000
2006	Förslag	8 588 000

2007	Beräknat	8 988 296

2008	Beräknat	9 607 606

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21).

Anslaget belastas med utgifter för personalpen- sionsförmåner, särskild löneskatt på pensions- kostnader m.m. Personalpensionsförmånerna styrs av kollektivavtal. Inkomsterna utgörs främst av de försäkringsmässigt beräknade pre- mier som statliga arbetsgivare fr.o.m. den 1 janu- ari 1998 skall betala (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53) och som redo- visas under inkomsttiteln Statliga pensions- avgifter. Inkomsterna på inkomsttiteln motsva- rar inte utgifterna på anslaget beroende på att de försäkringsmässigt beräknade premier som redo- visas på inkomsttiteln avser beräknade pensions-

kostnader för aktiv personal för ett visst år medan anslaget belastas med de pensioner som utbetalas samma år.

Medelsbehovet för anslaget styrs främst av an- talet förmånstagare, medelvärdet av den statliga kompletteringspensionen samt av basbelopps- förändringar. Löneutvecklingen har betydelse för nytillkomna förmåners storlek. Utfallet för 2005 beräknas i nivå med anvisat belopp.

Sedan 2003 kompliceras prognostiseringen av anslagsförbrukningen dels av ett nytt statligt pensionsavtal, dels av nya samordningsregler mellan den nya allmänna pensionen och den stat- liga tjänstepensionen.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.29 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2004	259 212	265 179	-5 967

Prognos 2005	248 206	257 800	-9 594

Budget 2006	237 000	235 300	1 700

Regeringens överväganden

Tabell 10.30 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	8 220 000	8 220 000	8 220 000
Förändring till följd av:
Beslut	–	–	–

Övriga makroekonomiska
förutsättningar	42 000	168 000	416 000

Volymer	344 000	609 000	974 000

Överföring till/från andra
anslag	-18 000	-8 704	-2 394

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	8 588 000	8 988 296	9 607 606

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Det makroekonomiska antagande som har absolut störst inverkan på anslaget är prisbas- beloppet. En beräknad höjning av detta medför en ökad belastning på anslaget. Kommande generationsskifte avspeglar höjningen av voly- men som påverkar anslagets storlek. I posten

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

övrigt återfinns belastningar av engångskaraktär, såsom EU-överföringar.

Med ledning av ovanstående föreslår regering- en att anslaget för 2006 uppgår till 8 588 000 000

kronor. För	2007	beräknas anslaget	till
8 988 296 000	kronor	och för 2008	till
9 607 606 000 kronor.

10.121:12 Statliga kompetens- överföringsjobb

Tabell 10.31 Anslagsutveckling 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	-		sparande	–
2005	Anslag	10 000	1	Utgifts-	–
2005	Anslag	10 000	1	prognos	–
2006	Förslag	360 000

2007	Beräknat	360 000

2008	Beräknat	–

1 Inklusive förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

användas även för de administrativa merkostnader som kan uppkomma vid Kammar- kollegiet till följd av dessa uppgifter.

Regeringens överväganden

Tabell 10.32 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005	–	–	–

Förändring till följd av:
Beslut	360 000	360 000	–

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	360 000	360 000	–

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 360 000 000 kronor. För 2007 beräknas ansla- get till 360 000 000 kronor och för 2008 till 0 kr.

I regeringens sysselsättningspaket ingår en ny åt- gärd – statliga kompetensöverföringsjobb. I syf- te att säkerställa kompetensöverföring vid stat- liga myndigheter för att på så sätt underlätta en kommande generationsväxling, anser regeringen att en tillfällig satsning på kompetensöver- föringsjobb bör göras. Satsningen skall möjlig- göra en tidigare rekrytering än vad som annars hade varit möjligt. Bidraget syftar dels till att tidigarelägga nyanställningar på grund av fram- tida pensionsavgångar, dels till att underlätta för personer, som söker arbete där högskoleutbild- ning eller liknande efterfrågas, att få inträde på arbetsmarknaden.

Bidrag lämnas efter ansökan och i mån av tillgång på medel. Schablonbidraget uppgår till 30 000 kronor per månad och anställd och är beräknat inklusive arbetsgivaravgifter. Sats- ningen beräknas ge ca 1 000 arbetstillfällen.

Stödet är tillfälligt och avses gälla t.o.m. utgången av 2007. Därefter finansierar myndig- heterna den varaktiga kostnaden inom sina befintliga ramar.

Regeringen förbereder de beslut som krävs för att myndigheterna redan under innevarande år skall kunna påbörja sina rekryteringsprocesser och därmed ansöka om bidrag. Kammarkollegiet avses få i uppdrag att administrera bidragen till kompetensöverföringsjobben. Detta anslag får

10.131:13 Statens kvalitets- och kom- petensråd: Avvecklingskostnader

Tabell 10.33 Anslagsutveckling för 1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader

Tusental kronor

			Anslags-	–
2004	Utfall	–	sparande	–
2005	Anslag	–	Utgifts-	–
2005	Anslag	–	prognos	–
2006	Förslag	2 500

2007	Beräknat	–

2008	Beräknat	–

Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) upphör som myndighet vid utgången av 2005. Verksamheten skall övergå till den nya förvaltningspolitiska myndigheten.

Anslaget är beräknat utifrån att KKR:s verk- samhet överförs till den nya förvaltningspolitiska myndigheten den 1 januari 2006. Anslaget avser kostnader för avvecklingsadministration, arkive- ring samt avveckling av lokaler och inventarier, m.m.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Regeringens överväganden

Tabell 10.34 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklings- kostnader

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005	–	–	–

Förändring till följd av:
Beslut	–	–	–

Överföring till/från andra
anslag	2 500	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	2 500	–	–

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 2 500 000 kronor.

10.14 Statens fastighetsverk

Statens fastighetsverk är en central förvaltnings- myndighet med uppgift att förvalta det fastig- hetsbestånd som regeringen bestämmer. Det övergripande målet för myndigheten är att förvaltningen skall ske på det sätt som innebär god resurshushållning och hög ekonomisk effek- tivitet samtidigt som fastigheternas värden i vid mening bevaras. Förvaltningen av fastigheter skall utgå från att tillgodose en primärverk- samhets behov av lokaler och optimera bruka- rens nytta av de resurser som läggs ner på lokal- anskaffningen. Statens fastighetsverks verksam- het finansieras fullt ut med avgiftsinkomster.

Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget

Tabell 10.35 Uppgifter om det ekonomiska läget för Statens fastighetsverk

Miljoner kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Prognos	Budget
	2001	2002	2003	2004	2005	2006

Utnyttjad
låneram	4 900	5 511	5 948	7 248	9 000	9 900

Utnyttjad
andel av
låneram (%)	70,0	78,7	85,0	72,5	90,0	99,0

Totala
intäkter	1 790	1 843	1 974	2 014	2 037	2 040

Totala
kostnader	1 652	1 611	1 906	1 896	1 895	1 970

Resultat	138	232	68	118	142	70

För åren 2004 och 2005 har Statens fastighets- verks resultat belastats med i snitt 180 miljoner kronor per år för bidragsfastigheternas kostna- der. För 2006 får Statens fastighetsverks resultat belastas med ytterligare ett engångsbelopp om 6 miljoner kronor för säkerhetsåtgärder på vissa bidragsfastigheter.

Statens fastighetsverk beräknar, inom ramen för regeringens satsning på arbetslösa akademi- ker på kulturområdet, under två år kunna an- ställa ca 50 arbetslösa akademiker för att stödja kommande underhållsåtgärder.

Större investeringar i pågående projekt

Inrikes fastigheter

Fastigheten Blåmannen 21 i Stockholm, som nyligen förvärvades, iordningställs fram till 2007 för Regeringskansliets behov. Beräknade investe- ringar uppgår till ca 448 miljoner kronor.

Statens fastighetsverk har under 2005 för- värvat försäkringskassornas fastighetsbestånd. Köpeskillingen var 814 miljoner kronor.

Gamla riksarkivet på Riddarholmen i Stock- holm skall byggas om för en framtida uthyrning. Investeringen beräknas till 72 miljoner kronor.

Södra Bancohuset har byggts om för Statens fastighetsverks behov. Arbetet avslutas under 2005.

Orangeribyggnad och dammskjul i Botaniska trädgården i Uppsala byggs om och iordning- ställs inför 300-årsjubileummet av Carl von Linnés födelse. Projektet beräknas vara avslutat under 2006 till en kostnad av 24 miljoner kronor.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 10.36 Investeringsplan för Statens Fastighetsverk 2005–2008

	Utfall	Prognos	Beräkn.	Beräkn.	Beräkn.
	2004	2005	2006	2007	2008

Inrikes	1 294	1 368	731	643	723

Utrikes	27	144	98	560	111

Mark	15	29	24	18	17

Summa
investeringar	1 336	1 541	853	1 222	851

Summa
finansiering
via lån	1 336	1 541	853	1 222	851

Därav pågående projekt:

Blåmannen 21	990	130	222	90	–

Försäkringskassornas
fastigheter		814	–	–	–

Gamla riksarkivet			15	39	18

Södra
Bancohuset	46	11	–	–	–

Botaniska trädgården,
Uppsala		8	16	–	–

Ambassad-
kansli,
Washington	14	15	10	447	–

Residens,
Santiago de
Chile	11	6	4	–	–

Nya större projekt som inte är beslutade av regeringen:

Regeringsbygg-
nader Kv. Loen,
Kv. Björnen och
Kv. Brunkhalsen	1	5	50	59	78

Statens maritima museer,
Galärvarvet		3	5	50	100

Sameting		2	8	50	90

Motorområde Heden		2	40	40	0

Botanhuset NRM,
Sthlm	2	1	4	12	32

Skeppsholmen
(byggn. 102-103)	–	3	5	30	20

Operan, inomhusmiljö		–	10	20	20

Saltsjöbaden, observatorium		2	25	25	–

Skeppsholmen b. 42		–	15	10	–

Skeppsholmen
b. 34	1	2	10	10	–

Färingsö	–	–	15	5	–

Ambassad Hanoi	1	0	15	50	60

Ambassaanl. Oslo				1	20

EU-repr. Kansli, Bryssel		1	13	25	11

Ambassadresidens, Bukarest		5	18	8	0

Planerade investeringar som understiger 20 mil- joner kräver inte regeringens godkännande och redovisas inte i investeringsplanen. Flertalet av de investeringsprojekt som planeras och genom- förs av Statens fastighetsverk understiger 20 mil- joner kronor vilket i tabell 10.1 förklarar diffe- renser mellan den totala summan av planerade investeringar och summan av de enskilt redo- visade investeringsuppdragen.

Låneram

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av högst 10 000 000 000 kronor för investeringar i fastig- heter m.m.

Skälen för regeringens förslag: Statens fas- tighetsverk disponerar en låneram i Riksgälds- kontoret för 2005 om 10 000 miljoner kronor för investeringar i mark, anläggningar och loka- ler. Vid utgången av juni 2005 var låneramen utnyttjad med 8 507 miljoner kronor. Redovisad plan för investeringar bygger på investerings- behov som angetts av brukarna. Statens fastig- hetsverk tar årligen upp lån för att finansiera de löpande investeringarna. Den föreslagna låne- ramen om 10 000 000 000 kronor är lämplig med hänsyn till det fortsatta behovet av investeringar hos brukarna.

10.15 Fortifikationsverket

Fortifikationsverket är en central förvaltnings- myndighet med huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. Fastigheterna skall förvaltas så att god hushållning och hög ekonomisk effek- tivitet uppnås, att ändamålsenliga mark-, an- läggnings- och lokalresurser kan tillhandahållas på för brukaren konkurrenskraftiga villkor samt att fastigheternas värden bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå. Forti- fikationsverkets verksamhet finansieras fullt ut med avgiftsinkomster.

Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 10.38 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2005–2008

Tabell 10.37 Uppgifter om det ekonomiska läget för Fortifikationsverket

Miljoner kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Prognos	Budget
	2001	2002	2003	2004	2005	2006

Utnyttjad
låneram	3 942	4 554	5 234	5 660	6 170	6 883

Utnyttjad
andel av
låneram (%)	90,1	89,6	92,2	89,1	92,1	96,9

Totala
intäkter	3 116	3 164	3 060	3 115	2 793	2 591

Totala
kostnader	2 520	2 709	2 620	2 726	2 493	2 347

Resultat	597	456	440	389	300	244

	Utfall	Progn.	Beräkn.	Beräkn.	Beräkn.
	2004	2005	2006	2007	2008

Nybyggnad	174	222	600	550	350

Ombyggnad	479	605	545	450	400

Markanskaffning	4	3	5	–	–

Summa	657	830	1 150	1 000	750
investeringar

Betalplan	88	57	150	130	130

Lån	569	773	1000	870	620

Förskottshyra	0	–	–	–	–

Summa	657	830	1 150	1 000	750
finansiering

Det beräknade resultatet för 2005 är 89 miljoner kronor lägre än för 2004 och för 2006 uppgår skillnaden i resultat till 145 miljoner kronor. Orsaken är huvudsakligen konsekvenser av tidi- gare försvarsbeslut och de sänkta hyresintäkter som dessa har medfört.

Fortifikationsverkat har av regeringen fått i uppdrag att förhandla fram en ny hyresmodell med hyresgästen Försvarsmakten. Den nya hy- resmodellen kommer att innebära längre hyres- avtal än i nuläget. Förhandlingarna skall vara slutförda den 30 juni 2006.

Investeringsplan

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner föl- jande investeringsplan för Fortifikationsverket.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 10.39 Detaljerad investeringsplan för Fortifikationsverket (2006-2008). Avser investeringar över 20 miljoner kronor

Ort	Investering/objekt	Utgift	Bygg-
		(Mkr)	start

Berga/Haninge	Nybyggnad restaurang	70	2006

Boden	Nybyggnad kontor och	52	2006
	förråd

Karlskrona	Ombyggnad av by 416-	73	2006
	simulatorbyggnad

Karlskrona	Ombyggnad för	48	2006
	Sjösäkskolan

Kungsängen	Nybyggnad FöMuC	60	2006

Kvarn/Motala	Ombyggnad strid i	150	2006
	bebyggelse

Kvarn/Motala	Nybyggnad motorområde	76	2006

Luleå	Ombyggnad uppställnings-	58	2006
	platta

Malmen,	Nybyggnad av förråd m.m.	37	2006
Linköping

Norra Sverige	Ombyggnad av anläggning	25	2006

Mellansverige	Ombyggnad av anläggning	62	2006

Mellansverige	Ombyggnad av anläggning	67	2006

Revingehed, Lund	Nybyggnad spolhall	23	2006

Ronneby	Nybyggnad hangar hkp 14	160	2006
	och 15

Ronneby	Nybyggnad	52	2006
	uppställningsplatta
	helikopter

Skövde	Nybyggnad	20	2006
	Simulatorcentrum

Stockholm	Ombyggnad restaurang fd	22	2006
	K1

Skövde	Nybyggnad Motorskola	28	2006

Skövde	Ombyggnad av kontor i	23	2006
	Klagstorp

Ronneby	Nybyggnad säkmateriel o	21	2006
	förråd

Ronneby	Nybyggnad	20	2006
	Beredskapsbyggnad

Boden	Nybyggnad Artutbildning o	59	2007
	systemstöd

Halmstad	Nybyggnad av teknikhus	300	2007
	FMTS

Revingehed, Lund	Nybyggnad av utbildnings-	50	2007
	centrum

Ronneby	Nybyggnad flygledartorn	30	2007

Arboga	Ombyggnad driftscentral	32	2008

Eksjö	Om- och nybyggnad	55	2008
	utbildningscentrum

Luleå	Nybyggnad tvätthall,	46	2008
	fälthållning m.m.

I december 2004 beslutade riksdagen om för- svarets verksamhet de kommande åren. Konsek- venserna för investeringarna i fastigheter är ännu inte helt klarlagda vilket medför osäkerhet i inve- steringsplaneringen.

Låneram

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av högst 6 925 000 000 kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.

Skälen för regeringens förslag: Fortifika- tionsverket disponerar en låneram i Riksgälds- kontoret för 2005 om 6 525 miljoner kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Vid utgången av juni 2005 var låneramen utnytt- jad med 5 715 miljoner kronor. Redovisad plan för investeringar bygger på investeringsbehov som angetts av brukarna. Låneramen bör därför utökas med 400 miljoner kronor. Den omstruk- turering som sker till följd av tidigare försvars- beslut får till följd att Försvarsmakten har ett stort behov av nyinvesteringar vid de förband som ingår i den nya organisationen. Forti- fikationsverket tar årligen upp lån för att finan- siera de löpande investeringarna. Den föreslagna låneramen om 6 925 000 000 kronor är lämplig med hänsyn till det fortsatta behovet av investe- ringar hos brukarna.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

11.2Utgiftsutveckling

Tabell 11.1 Utgiftsutveckling för politikområdet Finansiella system och tillsyn

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
Anslag inom utgiftsområde 2
2:1 Finansinspektionen	180,3	176,9	174,8	187,8	188,4	191,7
2:2 Insättningsgarantinämnden	6,4	7,5	7,4	7,6	7,7	7,9

2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader	266,8	265,6	262,0	267,8	273,3	279,6
2:4 Bokföringsnämnden	7,2	8,2	8,0	8,3	8,4	8,6
2:5 Avsättning för garantiverksamhet	1,4	1,4	1,4	1,4	1,4	1,4
2:6 Finansmarknadsrådet2	–	1,0	0	1,0	1,0	1,1
2005 2:5 Insatser i internationella finansiella
institutioner	58,7	56,0	57,6	–	–	–
Totalt för politikområdet inom utgiftsområde 2	520,9	516,5	511,2	473,9	480,2	490,3

Anslag inom utgiftsområde 17
2:1 Lotteriinspektionen	37,9	42,2	41,6	42,8	43,6	44,3
Totalt för politikområde Finansiella system och tillsyn
(Uo 2 och 17)	558,8	558,8	552,9	516,7	523,8	534,6

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i denna budgetproposition.

2Starten av Finansmarknadsrådet har senarelagts (se 2005 års ekonomiska vårproposition, avsnitt 6.2.1, sid 129).

Utfallet för politikområdet 2004 blev ca 13 mil- joner kronor eller knappt 3 procent högre än anvisade medel i statsbudgeten. Detta förklaras i huvudsak av att tre anslag/myndigheter förbru- kat anslagssparanden, nämligen Finansinspek- tionen och Riksgäldskontoret (vardera ca 5 mil- joner kronor) och anslaget 2:5 Insatser i interna- tionella finansiella institutioner.

I tilläggsbudget 1 för innevarande år har Finansinspektionens anslag minskats med 1,5 miljoner kronor som förts till Ekobrottsmyn- digheten.

Som referens till utgiftsprognosen för 2005 kan nämnas att ackumulerat utfall t.o.m. juni motsvarar drygt 51 procent. Finansinspek- tionens och Riksgäldskontorets ackumulerade utfall ligger något lägre.

Budgetförslaget 2006–2008 påverkas av föl- jande:

•Förstärkt finansiell tillsyn och reglering med 12 miljoner kronor fr.o.m. 2006 samt ytterligare 2,5 miljoner kronor engångsvis 2006.

•Pris- och löneomräkning.

11.3Mål

Målet för politikområdet är;

•att det finansiella systemet skall vara effek- tivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd,

•att tillsynen skall bedrivas effektivt,

•att kostnaderna för statsskulden långsik- tigt minimeras samtidigt som risken i för- valtningen beaktas, samt

•att statens finansförvaltning bedrivs effek- tivt.

11.4Insatser

Ett av de viktigaste statliga medlen för att nå målen inom politikområdet är myndighetsutöv- ning i olika former (normgivning, tillsyn, till- ståndsgivning), vilket i olika utsträckning före- kommer inom Finansinspektionen, Bokförings- nämnden och Lotteriinspektionen. Andra medel utgörs av tillgångs- och skuldförvaltning (skul- der, garantier och pensioner) inom Riksgälds- kontoret, Insättningsgarantinämnden och Premiepensionsmyndigheten.

Därutöver är nationell och internationell normgivning viktiga medel. Inom politik-

området sker flera förändringar under plane- ringsperioden, som berör verksamheterna vid främst Finansinspektionen, Bokföringsnämnden och Lotteriinspektionen.

Inom den finansiella sektorn pågår ett om- fattande lagstiftningsarbete med syfte att skapa en integrerad finansiell marknad inom EU.

Ett antal utredningar inom ramen för Statens offentliga utredningar (SOU), antingen genom beslutade direktiv eller genomförda utredningar eller i Departementsserien (Ds) åren 2004 och 2005, berör verksamheten inom området.

Översyn pågår bl.a. av Finansinspektionens försäkringstillsyn, premiepensionssystemet samt av lotterilagen. Vidare utvärderas för närvarande kasinoverksamheten.

Utredningen av insättargarantisystemet (SOU 2005:16) har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Mycket av insatserna i övrigt under 2004 och 2005 har avsett löpande produktion och utveck- lingsarbete. Exempel på väsentliga myndig- hetsinsatser och händelser i övrigt 2004 och 2005 som kan nämnas är:

•Driftsättning av Premiepensionsmyndig- hetens ärendehanteringssystem har ge- nomförts. Insatser har vidare gjorts för att minska administrationskostnaderna för ålderspensionssystemet genom några myn- dighetsgemensamma lösningar avseende administration och kommunikation. Även Pensionsportalen minpension.se kan räk- nas hit.

•Ramavtal för statliga betaltjänster har för- längts ett år samtidigt som förberedelser för en ny upphandling påbörjats.

•Insättningsgarantinämnden handlägger för närvarande ett ersättningsfall inom ramen för investerarskyddet. Omfattande insatser har gjorts för att utreda omständigheterna kring ersättningsfallet. På grund av ären- dets komplexitet har fallets belopps- mässiga storlek inte kunnat fastställas, var- för några ersättningar ännu inte betalats ut. Vidare har Insättningsgarantinämnden be- slutat att gå över från en aktiv till en passiv förvaltning av de avgiftsmedel som för- valtas inom ramen för insättningsgarantin.

•Regeringsrättens domar att den svenska spelregleringen är i överensstämmelse med EG-rätten.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

11.5Resultatbedömning

11.5.1 Resultat

Ekonomiskt utfall

Tabell 11.2 Översikt över politikområdets finansiering

Miljoner kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Anslag (inom PO)	659	1 303	505	549	559

Uppdragsverksamhet	22	27	22	17	192

- varav tjänsteexport	0	0	0	0	0

Inkomster av 4§ AvgF	13	8	6	3	1

Disponerade
offentligrättsliga avgifter	75	313	412	534	354

Summa	769	1 651	945	1 103	1 106

Ej disp off.rättsl. avg.	2 129	610	574	623	577

Källa: ESV avgifter i staten, ESV:s tidsserier över utfallet av statsbudgeten Finansinspektionen har även erhållit medel (ca 5 mnkr) för förbättringar inom civil beredskap från utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, vilket inte framgår av ovanstående tabell.

Av ovanstående tabell framgår att politik- områdets omfattning och finansiering varierat kraftigt mellan åren, bl.a. beroende på garanti- avsättningar och premiepensionssystemets upp- byggnad.

Politikområdets utfall har kommenterats i avsnitt 11.2. Trenden med successivt minskade anslagssparanden (ingående överföringsbelopp) fortsatte även 2004 och 2005. Ingående överfö- ringsbelopp minskade med ca 41 procent till ca 28 miljoner kronor, bland annat genom en större indragning (Riksgäldskontoret).

Politikområdets offentligrättliga avgiftsin- täkter 2004 uppgick till 931 miljoner kronor, fördelat på främst tre myndigheter. Av dessa disponerade PPM 331 miljoner kronor och Finansinspektionen 24 miljoner kronor. De medel som levererades in till inkomsttitel fram- går av nedanstående tabell.

Tabell 11.3 Specifikation av politikområdets samlade inleveranser 2004

Miljoner kronor

	Belopp
Finansinspektionen (Avgifter, sanktioner och bötesmedel)	193

Riksgäldskontoret (Garantiöverskott, internbanksavgifter)	89

Lotteriinspektionen (Lotteriavgifter)	31

Insättningsgarantinämnden (Offentligrättliga avgifter)	7

Summa PO Finansiella system och tillsyn	319

I ovanstående har RGK:s inleverans av AB svensk spels överskott (3,7 mdkr) exkluderats

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

I sammanhanget kan nämnas att RGK har ett ackumulerat underskott i garantiverksamheten på 932 miljoner kronor 2004 främst på grund av en stor omvärdering av lån under 2004.

Till inleveranserna ovan kan vidare tilläggas Nordiska investeringsbankens (NIB) utdelning för räkenskapsåret 2004 på 201 miljoner kronor. Vidare har Riksgäldskontoret som en följd av minskade risker och reserveringar, till inkomst- titel under 2005 återbetalt en dryg sjättedel (56,5 miljoner kronor) av den engångsvisa garanti- avgift på 310 miljoner kronor som gjordes 2001 för NIB:s projektinvesteringslån.

De enskilda myndigheternas ekonomiska re- sultat och situation bedöms som bra eller till- fredsställande. Finansinspektionen var den enda myndighet som utnyttjade anslagskredit vid ut- gången av 2004.

Låneramsutnyttjandet 2004 ökade jämfört med 2003 och översteg klart genomsnittet i staten. Politikområdets låneramar, som har fluktuerat kraftigt mellan åren, uppgår 2005 till 186 miljoner kronor, vilket är en viss ökning jämfört med 2004. PPM svarar för 60 procent av låneramarna. Även huvuddelen av politikområ- dets räntekontokrediter på 1,9 miljarder kronor är hänförliga till PPM, som även svarar för mer- parten av räntekontokrediternas användning och förändringar 2000–2006. Räntekontoanvänd- ningen i övrigt varierar kraftig mellan myndig- heter och år. Flertalet utnyttjade räntekontot under 2004, men mest för inlåning.

Under 2005 ökades ramen för Premie- pensionsmyndighetens fondhandelskredit. Den särskilda krediten för Venantius (22 miljarder kronor) har hittills inte utnyttjats.

Resultat i verksamheten

Den löpande verksamheten inom området har i allt väsentligt bedrivits planenligt samt inom givna finansiella ramar och villkor.

Finansinspektionen har minskat vissa hand- läggningstider, men Lotteriinspektionens hand- läggningstider är fortsatt långa främst på grund av yttre omständigheter såsom beroendet av rättsprocesser.

Effektiviseringar och kostnadsbesparingar har genomförts i de flesta delarna av politikområdet, bl.a. i statsskuldsförvaltningen, garantiverksam- heten och statens betalningar.

Kundernas omdömen avseende myndigheter- nas verksamhet har undersökts i två fall med fullt tillfredsställande resultat.

Vissa övriga verksamhetsresultat

Politikområdets resultat i Ekonomistyrnings- verkets ekonomiadministrativa värdering har varit likvärdigt åren 2001–2004, med tre fullt till- fredsställande och två tillfredsställanden resultat. Enskilda myndigheter har haft olika resultat olika år, och för 2004 förbättrades omdömet beträffande Riksgäldskontorets samtidigt som det försämrades för Lotteriinspektionen.

Personella nyckeltal för politikområdet

Tabell 11.4 Nyckeltal för politikområdets personal

	2003	2004
Antal årsarbetskrafter	525	565

Medelantal anställda	584	614

Andel kvinnor	53%	55%

Andel kvinnor i ledande befattningar	42%	43%

Medelålder (vägd, år)	41,8	42,3

Personalomsättning (vägd)	8%	8%

Sjukfrånvaro (vägd)	2,6%	3,0%

Av tabellen framgår i korthet att antalet syssel- satta och andelen kvinnor ökat, där i princip samtliga myndigheter har bidragit till ökningen.

Medelålder och sjukfrånvaro är tämligen låga i jämförelse med genomsnittet i staten, men båda har ökat något. Personalomsättningen har varit stabil och på en rimlig nivå.

En myndighet har angett att mångfalden har ökat och två övriga myndigheter har redovisat andelar som motsvarar respektive klart över- stiger genomsnittet i staten (10 procent).

Politikområdets kostnadsutveckling, mätt som förändringar av driftskostnad per årsarbets- krafter framgår av nedanstående tabell.

Tabell 11.5 Politikområdets driftskostnader per årsarbetskraft

Tusental kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Genomsnitt	2 043	1 748	1 781	1 529	1 293

Max	5 500	6 300	6 800	4 200	3 000

Min	834	891	919	1 021	982

Insättningsgarantinämnden har haft de högsta driftkostnaderna samtliga år, bl.a. beroende på en hög andel köpta tjänster. Finansinspektionen har haft en årlig genomsnittlig kostnadsökning per årsarbetskraft med drygt 6 procent under en nioårsperiod.

11.5.2 Analys och slutsatser

Målen har i allt väsentligt uppfyllts. Inter- nationaliseringen fortsätter att påverka reglering och tillsyn. Delar av tillsynen har t.ex. utvecklats genom att en tydligare struktur har införts för tillsyn inom stabilitets- och försäkringsområdet. Vidare har marknadsövervakningen utökats där bl.a. konsumentskyddsaspekter är i fokus.

Kreditmarknadsstabiliteten är betryggande och försäkringssektorn är i bättre balans.

Statsskuldsförvaltningen har skett i enlighet med uppställda mål och riktlinjer, vilket lett till besparingar utan nämnvärt ökade risker i för- valtningen.

Sveriges specifika positioner och intressen har hävdats i de olika internationella finansiella insti- tutionerna, bl.a. östutvidgning, miljösatsningar m.m.

Rättsläget på spelmarknaden har delvis klar- nat, men marknaden och regelverket är fortsatt föränderlig samtidigt som illegalt spel och rek- lam för utländska spel fortfarande är omfattande.

Flertalet verksamhetsområden och myndig- heter har med andra ord i allt väsentligt uppfyllt målen. I mindre utsträckning har vissa delmål inte uppfyllts. Det gäller bl.a. kapitalhöjningen i EBRD som inte kunde slutföras som planerat och nedskrivning av vissa lån. Vidare har Finans- inspektionen ställts inför prioriteringssitua- tioner, vilket påverkat måluppfyllelsen.

Samtidigt förväntas i framtiden bl.a. ytter- ligare effektiviseringar kunna ske av det statliga betalningssystemet, utöver den effektivisering som hittills uppnåtts. För 2005 beräknas t.ex. genomsnittskostnaden för en betalning minska med 10 procent. Regeringen avser även att ini-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

tiera insatser för att effektivisera pensionssyste- mets administration.

11.6Revisionens iakttagelser

Årsredovisningarna för myndigheterna inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande. Undantaget är en revisionsrapport om Lotteriinspektionens årsredovisning som tar upp två mindre brister, (se vidare avsnitt 17). Även delårsrapporterna har i allt väsentligt bedömts vara rättvisande av Riksrevisionen.

Av de två rapporter som behandlades i fjol- årets budgetproposition, beslutade Riksrevisio- nens styrelse att lägga den ena till handlingarna (Premiepensionens första år, RiR 2004:16). Den andra rapporten skickades som information till riksdagen, där riksdagen beslutade att lägga redogörelsen till handlingarna (Den statliga garantimodellen, RiR 2004:4, 2003/04:RRS, bet. 2003/04:FiU28, rskr. 2003/04:304 och 305).

11.7Politikens inriktning

Politikens inriktning ligger i huvudsak fast. Den övergripande inriktningen är att skapa förut- sättningar för en stabil, effektiv och kon- kurrenskraftig finansiell sektor samt ett gott konsumentskydd. Detta innebär:

•En väl fungerande finansmarknad som bi- drar till tillväxten i ekonomin.

•En statsskuldsförvaltning som långsiktigt minimerar kostnaderna för skulden och samtidigt beaktar risken i förvaltningen samt som minskar valutaskuldens andel och ökar den reala skuldens andel.

•En garantiverksamhet som medverkar till att statens risk i samband med garantier synliggörs och begränsas, att kostnaderna för verksamheten över en längre tidsperiod motsvaras av dess intäkter samt att statens rätt med anledning av garantier tryggas.

•Ett statligt betalningssystem som möjlig- gör effektiva betalningar, håller hög säker- het, ger god service, är anpassat till statens redovisningssystem och tillgodoser statens

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

vecklingen av aktiekurser och räntor ett större genomslag än tidigare.

Inom EU har det nu under flera år bedrivits ett intensivt arbete med att skapa regler för en integrerad finansmarknad. Reglerna ställer bl.a. större krav på tillsynsmyndigheterna genom att ansvaret fördjupas samtidigt som det breddas till fler områden.

Bank

Inom bankområdet har regeringen aktivt följt utvecklingen av bankernas olika avgifter. Finans- inspektionen skall bl.a. rapportera om svenska bankers hantering av gränsöverskridande betal- ningar, kortköp och automatuttag (Fi2005/854). Även inom området för blancokrediter till kon- sumenter har Finansinspektionen tillsammans med Konsumentverket undersökt kreditgiv- ningen. I rapporteringen konstateras att räntan som erbjuds hos de detaljvaruanknutna före- tagen är betydligt högre än hos andra kredit- givare samt att några egentliga incitament för räntejusteringar inte heller föreligger hos dessa företag (Fi2005/1960). Med anledning av ut- vecklingen på marknaden för bostadslån och hushållens ökade skuldsättning har regeringen arrangerat en särskild hearing med olika aktörer inom området. Syftet var att belysa de risker som denna utveckling kan medföra.

Under hösten kommer en lagrådsremiss och proposition att lämnas med förslag till genom- förande av EG-direktivet om finansiella konglo- merat. Det rör sig om gränsöverskridande före- tagsgrupper som innehåller en bank eller ett värdepappersbolag och ett försäkringsföretag. De nya bestämmelserna kompletterar redan gällande lagstiftning för de olika sektorerna med regler om tillsyn av denna typ av internationella företagsgrupper.

Till i början av 2007 planeras nya kapitaltäck- ningsregler för kreditinstitut och värdepappers- bolag. De nya reglerna ställer stora krav på Finansinspektionen avseende prövningar av de metoder som instituten vill använda för att beräkna kapitalkrav för kreditrisker. Nya regler har därför trätt i kraft som ger Finansin- spektionen möjligheter att redan nu påbörja granskningen (prop. 2004/05:153, bet. 2004/05:FiU33, rskr. 2004/05:306).

Från årsskiftet gäller nya och utvidgade regler mot penningtvätt (prop. 2003/04:156, bet.

2004/05:JuU7, rskr. 2004/05:70). För närva- rande förbereds ytterligare utveckling av dessa regler inom EU. Förändringarna kommer att avse bl.a. bestämmelser mot finansiering av terrorism.

Försäkring

Förutsättningarna för tillsynen inom försäkrings- området har förändrats under det senaste decen- niet. Kombinationen av en väl utvecklad finan- siell marknad, en avreglerad försäkringsmarknad och en ökad internationalisering innebär att det ställs andra och större krav än tidigare. De änd- rade förutsättningarna har medfört att för- säkringstillsynen – både i Sverige och inter- nationellt – har blivit allt mer förebyggande, analytisk och processinriktad. För att säkerställa en effektiv framtida tillsyn måste utgångs- punkter och allmänna principer för tillsyns- arbetet klargöras. Regeringen har därför tillsatt en utredning som till hösten 2005 skall lämna förslag avseende Finansinspektionens tillsyn på försäkringsområdet (dir. 2004:118).

Nya och skärpta bestämmelser har införts för försäkringsförmedlare som innebär att denna verksamhet bara får utövas efter tillstånd och registrering. De som förmedlar försäkringar skall uppfylla särskilda krav på kunskap, kompetens och god vandel samt omfattas av en ansvars- försäkring. Lagstiftningen innehåller även regler om vilken information som en förmedlare skall lämna till sina kunder. Förmedlaren måste bl.a. informera om priset för försäkringsförmed- lingen. Förmedlaren skall även anpassa sin rådgivning efter kundens önskemål och behov samt rekommendera lösningar som är lämpliga för kunden. Lagstiftningen innebär att konsu- mentskyddet vid försäkringsförmedling för- bättras samtidigt som det skapas goda förut- sättningar för en ökad konkurrens. (prop. 2004/05:133, bet. 2004/05:FiU25, rskr. 2005/04:255).

Regeringen har föreslagit nya regler för tjänstepensionsinstitut som omfattar tjänstepen- sionskassor, pensionsstiftelser och livförsäk- ringsbolagens tjänstepensionsverksamhet. Syftet är att tjänstepensionskapitalet skall kunna för- valtas effektivt samtidigt som pensionstagarnas trygghet garanteras. Till grund för den före- slagna regleringen ligger aktsamhetsprincipen som tar sikte på beslutsprocessen i det enskilda

institutet. Tanken är att verksamheten skall be- drivas på ett sätt som den enskilda förmåns- tagaren själv skulle göra om han eller hon hade nödvändig kunskap (prop. 2004/05:165).

Värdepapper

En ny lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument trädde i kraft den 1 juli 2005 (prop. 2004/05:142 2004/05:FiU27, rskr. 2004/05:264). Samtidigt gjordes vissa ändringar i lagen om anmäl- ningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. De nya reglerna innebär ett genom- förande av EG:s marknadsmissbruksdirektiv och innebär i flera avseenden att reglerna skärps. Vidare infördes ett antal bestämmelser som skall verka preventivt och underlätta utredningen av marknadsmissbruk, såsom ett generellt förbud för vissa insynspersoner att handla med bolagets aktier 30 dagar före en delårsrapport.

Regeringen har föreslagit ändringar i den reglering som gäller i fråga om prospekt som skall upprättas när finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad (prop. 2004/05:158). För- slagen har sin grund i EG:s prospektdirektiv. Ett prospekt som upprättas och godkänns i enlighet med de föreslagna bestämmelserna kommer att kunna användas inom hela EES. Den nya lag- stiftningen om prospekt föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

Vidare pågår arbete med nya bestämmelser om informationskrav som skall ställas på utgivare av värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad. I samband därmed behandlas även bl.a. bestämmelser om regelbunden finan- siell rapportering, offentliggörande av ändringar i större innehav av värdepapper (s.k. flaggning) samt information till innehavare av värdepapper. Bestämmelserna har sin grund i ett EG-direktiv.

Utredningen om värdepappersmarknadsfrågor ser över frågor som bl.a. rör värdepappers- institut, börser och auktoriserade marknads- platser (dir. 2004:90). I utredningens uppdrag ingår bl.a. att analysera vilka lagändringar som krävs för att genomföra direktivet om mark- nader för finansiella instrument.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Bokföringsnämnden

Bokföringsnämnden har under 2004 utfärdat kompletterande normgivning, biträtt Regerings- kansliet i redovisningsfrågor, deltagit i utred- ningar inom kommittéväsendet samt avgett yttranden om god redovisningssed till domstolar i olika frågor.

12.5Resultatredovisning

12.5.1 Resultat

Inom Finansinspektionen delas tillsynen upp i stabilitetstillsyn som tar sikte på stabilitets- aspekter och marknadstillsyn bl.a. med inrikt- ning på konsumentskydd. I förhållande till närmast föregående år har resursförbrukningen inom verksamhetsgrenen tillsyn ökat som andel av de totala resurserna och uppgick under 2004 till 54 procent.

Tabell 12.1 Procentuell fördelning av Finansinspektionens kostnader per verksamhetsgren i löpande priser

Procent

Verksamhet	2002	2003	2004
Tillsyn	40	35	54

Marknadsövervakning 1	10	10	-

Regelgivning	13	16	23

Tillstånd och anmälningar	19	20	12

Analys	18	19	11

1 Verksamhetsgrenen marknadsövervakning ingår från 2004 i verksamhetsgren tillsyn.

Den stabilitetsinriktade tillsynen är en central del av Finansinspektionens ansvar och samman- hänger med risker som avser hela det finansiella systemet. Riskerna är inte jämnt fördelade i den finansiella sektorn. Företag av olika storlekar och typer uppvisar skillnader i exponering och känslighet för störningar som kan inträffa.

Finansinspektionen har därför under flera år utvecklat en tillsynsmodell med fokus på före- tagens riskexponering, som även har gjort det möjligt att få en årlig samlad bedömning av riskerna i det finansiella systemet. Varje år presenterar Finansinspektionen sin bedömning av finanssektorns stabilitet för regeringen (Fi2004/4862).

Finansinspektionen har utvecklat en tillsyns- strategi där riskbedömningen görs i två steg. Det första steget innebär att kategorisera de finan-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

siella företagen efter den betydelse de har på den finansiella marknaden, med avseende på system- påverkan, stabilitetspåverkan, förtroendepåver- kan och konsumentpåverkan. Det andra steget är att bedöma sannolikheten för att störningar skall inträffa i de olika företagen.

En kategorisering av företagen görs sedan i fyra olika riskklasser. Indelningen anger inten- siteten i tillsynen.

Tabell 12.2 Antal avslutade tillsynsärenden i riskklasserna

	2002	2003	2004
Riskklass I	67	88	51

Riskklass II – IV	105	84	88

Utvecklingen under 2004 har gått mot färre, men mer resurskrävande undersökningar av företagen i riskklass I. I riskklasserna II – IV är antalet oförändrat men resursförbrukningen är lägre än året innan. Detta kan bl.a. förklaras med Finansinspektionens prioriteringar, vilket med- fört mindre resurser till denna tillsynsverksam- het.

Tabell 12.3 Totalt nedlagd tid i timmar på tillsynsaktiviteter i riskklasserna

	2002	2003	2004
Riskklass I	22 599	21 000	21 142

Riskklass II – IV	18 644	16 244	11 174
Varav
– riskklass II			4 303
– riskklass III			6 439
– riskklass IV			432

I riskklass I finns bl.a. de fyra storbankerna, Stockholmsbörsen och VPC. Riskklass II är bredare och omfattar bland annat ett antal större försäkringsbolag och kreditinstitut. Vidare- utveckling sker löpande av riskanalysmodeller för såväl banker och försäkringsbolag.

Tillsynen av försäkringsbolagen utvecklas för närvarande också genom att ett nytt tillsyns- verktyg tagits fram, ett s.k. trafikljussystem, för att bättre kunna mäta exponeringen mot finan- siella risker i tjänstepensionskassor och livbolag. Metoden underlättar en tidig identifiering av bolag med för hög finansiell risk. Syftet är att bolagen skall anpassa sina placeringar och sitt risktagande efter sin kapitalstyrka och därmed säkerställa pensionsspararnas medel.

Finansinspektionen skall bidra till konsu- mentskyddet inom det finansiella området. Denna del av Finansinspektionens verksamhet faller under marknadstillsynen. Mot den bak- grunden gjorde Finansinspektionen i en rapport ”Marknadstillsyn 2004” ett försök att definiera och avgränsa området, inklusive de målkon- flikter och avvägningsproblem som området innefattar. Finansinspektionen redovisade i rapporten en sammanhållen översikt över de olika aktiviteter på tillsyns- och reglerings- området som är aktuella, bl.a. genomförandet av de nya EG-regelverken på värdepappersområdet, frågor kring hanteringen av intressekonflikter inom olika typer av finansiella företag och de informationsproblem som följer av att delvis nya finansiella instrument introduceras på konsu- mentmarknaden. Aktieindexobligationer utgör ett exempel på det sistnämnda.

Finansinspektionen har för femte året i rad låtit utföra en attitydundersökning hos 400 före- tag som står under inspektionens tillsyn. Årets attitydundersökning visar att företagen är något mer nöjda med Finansinspektionens insatser 2004 än året innan. Betyget är 3,35 (3,32) på en skala från 1 till 5. En förbättring syns i rela- tionerna till de företag som finns i riskklass I (systemviktiga aktörer), som tidigare var mer kritiska. Dessa företag ger betyget 3,36 (3,17). Finansinspektionen har under flera år haft som mål att korta handläggningstiderna för tillstånds- ärenden och så har också skett. Trenden har dock inte fått genomslag i företagens betygs- sättning.

Finansinspektionen har arbetat för ökad effektivitet, kvalitetssäkring och metodutveck- ling, samt förbättrad tillgänglighet och service.

Antalet insiderärenden som överlämnades till åklagare ligger kvar på samma nivå eller mins- kade under 2004. Men antalet ärenden som över- lämnats hittills under 2005 har dock ökat betyd- ligt.

Tabell 12.4 Antalet ärenden som anmäldes till Ekobrottsmyndigheten

	2000	2001	2002	2003	2004
Insider	8	3	8	15	15

Otillbörlig kurspåverkan	6	2	5	6	1

Den som har insynsställning i vissa företag skall anmäla sitt och närstående fysiska och juridiska personers innehav av aktier och andra finansiella

instrument i bolaget till Finansinspektionen. Vid utebliven eller försenad anmälan tar inspek- tionen ut en avgift av den anmälningsskyldige.

Tabell 12.5 Avgifter enligt 20 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Tusental kronor

År	Avgift
2001	1 800

2002	3 483

2003	3 054

2004	5 102

Bestämmelserna om anmälningsskyldighet och insynsställning i företag skärptes den 1 juli 2005. Bland annat har kretsen anmälningsskyldiga ut- ökats och möjligheter till ytterligare sanktions- avgifter införts. Ekobrottsmyndigheten har fått ett utökat ansvar inom området.

Finansinspektionens handläggning av ärenden för tillstånd och anmälningar skall vara snabb, kostnadseffektiv och hålla en hög kvalitet. Handläggningstiderna inom inspektionen har minskat i förhållande till året innan. Finans- inspektionen har satsat resurser för att höja effektiviteten i tillståndsgivningen för att därmed kunna erbjuda en bättre service, bl.a. infördes ett serviceåtagande för tillstånds- och anmälnings- ärenden. Åtagandet anger ramar för den tid det skall ta att handlägga ett ärende av ett visst slag på ett korrekt sätt.

Tabell 12.6 Genomsnittlig handläggningstid i dagar för tillstånds- och anmälningsärenden

Antal dagar/ärende

	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Handläggningstid	54	40	34	53	37	25

Finansinspektionen deltar på olika sätt i det internationella arbetet, såväl inom EU som globalt. Arbetet inom EU har dock högre prioritet. Det internationella arbetets andel av den totala arbetstiden uppgick under 2004 till 6 procent.

En ökad andel av insatserna inom Finans- inspektionen används för regelgivning, framför allt utgivning av föreskrifter och allmänna råd. En betydande del har använts för att anpassa föreskrifter inom redovisningsområdet som även berör finansiella företag till redovisningsreglerna. Flera av författningarna syftar till ett stärkt kon-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

sumentskydd samt bidrar till stabiliteten inom det finansiella området.

Tabell 12.7 Finansinspektionens regelgivning, föreskrifter/allmänna råd

	2001	2002	2003	2004
Nya	16	26	13	19

Upphävda	13	18	15	25

Finansinspektionen har, inom samverkansom- rådet Ekonomisk säkerhet, en särskild roll inom det civila försvaret och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Under 2004 genomförde Finansinspektionen flera scenario- och krisledningsövningar med de större före- tagen för att kartlägga den finansiella sektorns motståndskraft avseende allvarliga hot mot samhället. Övningarna har visat att sektorn har motståndskraft mot de risker som är för- knippade med de enskilda företagens verksam- het, men att företagen samtidigt är starkt bero- ende av att andra samhällsfunktioner fungerar. Förutsättningarna för att hantera svåra påfrest- ningar på samhället bland de finansiella företagen har ökat, men förmågan kan stärkas och ytter- ligare åtgärder behövs för att sektorn i sin helhet skall kunna möta allvarliga hot.

Finansinspektionen har under 2004 prioriterat ned löpande tillsyn. Neddragningar har bl.a. gjorts av undersökningar och platsbesök inom den breda kretsen medelstora och mindre finan- siella företag. Undersökningar med inriktning på konsumentskydd och ekonomisk brottslighet har därför inte bedrivits i en önskvärd omfatt- ning.

Bokföringsnämnden

Under 2004 utfärdade Bokföringsnämnden fem allmänna råd samt gav 19 remissyttranden till Regeringskansliet, domstolar m.fl., vilket är något mindre än tidigare år. Uppgiftsför- ändringar i förhållande till Redovisningsrådet är en anledning till att Bokföringsnämnden inte kunnat ge ut allmänna råd i samma omfattning som tidigare.

Samtidigt har Bokföringsnämnden svarat på 1 250 frågor från företag samt förbättrat sin hemsida så att den under 2004 hade ca 130 000 besök.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

garantier skall även fortsättningsvis utvecklas 14.5	Resultatbedömning
och effektiviseras.
14.5.1	Resultat

14.4Insatser

Riksgäldskontoret har under 2004 ställt ut en kreditgaranti till Fonden för den mindre skeppsfarten, 19 nya garantier för låne- transaktioner gjorda av Öresundsbrokonsortiet AB samt 29 kreditgarantier till UD-anställda i samband med omstationering. Vidare har nya modeller för riskbedömning och prissättning samt nya rutiner för riskuppföljning införts.

Riksgäldskontoret har i sin löpande bevakning av statens garantihantering bl.a. föreslagit en omvandling av Stockholmsleders och Göteborgs trafikleders statsgaranterade upplåning till direkta lån i Riksgäldskontoret. Omläggningen beräknas minska räntekostnaderna med 150 miljoner kronor. Regeringen har gett kontoret i uppdrag att snarast möjligt genomföra omläggningen av lånen.

Riksgäldskontoret lämnade i mars 2005 sin årliga garanti- och kreditrapport där kontoret bl.a. redogör för vilka åtgärder som vidtagits för att begränsa statens risk vid garantier. Samma månad lämnades även en rapport om gemensam kostnads- och riskredovisning för statens garantimyndigheter. Riksgäldskontorets rapport har tagits fram i samarbete med övriga garantimyndigheter och i den föreslås en rad åtgärder för en mer enhetlig och samlad garantiredovisning till regeringen och riksdagen. Regeringen bereder för närvarande de förslag som inkommit.

Riksgäldskontoret har även fått i uppdrag att samordna ett arbete med Centrala studiestöds- nämnden, Närings- och teknikutvecklingsverket, SIDA, Statens energimyndighet och Ekonomi- styrningsverket i syfte att få till stånd en gemensam redovisning av kostnader och risker inom det statliga kreditområdet. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 15 mars 2006.

Riksgäldskontorets garantiportfölj uppgick till 71 miljarder kronor 2004 varav 6,5 miljarder kronor avser den särskilda garantireserven för bostadsfinansieringsföretaget Venantius AB (se tabell nedan). Därtill tillkommer garantikapital till internationella finansieringsinstitutioner på 75 miljarder kronor som hanteras av Finansdepartementet och Utrikesdepartementet samt garantiåtaganden av affärsverken på 0,5 miljarder kronor. Kontorets portfölj är i hög grad koncentrerad till ett fåtal stora objekt; Öresundsbron står för hela 43 procent av åtagandena och ännu mer i riskhänseende.

Riksgäldskontoret har i sin löpande bevakning av garantier reviderat ned förväntade förluster i garantiportföljen med 27 procent (motsvarande 0,7 miljarder kronor) till 2,42 miljarder kronor. Förändringen beror på en positiv utveckling av trafiken över Öresundsbron, den riskbuffert som Nordiska Investeringsbanken infört och en fortsatt avveckling av kreditgarantierna till bostadsfinansieringsföretaget Venantius AB.

Tabell 14.1 Uppgifter om Riksgäldskontorets garantiverksamhet 2000-2004

Miljoner kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Garantiåtaganden

- Ordinarie reserv	105 775	143 305	69 834	68 496	64 107

- Venantius AB	21 923	16 023	13 640	9 885	6 515

Garantiavgifter1	73	132	104	46	34
Anslagsmedel2	–	1 016	108	201	141
Återvinningar	4	9	9	7	8

Utgifter3	27	36	34	30	28
Saldo på garanti-reserver4

- Ordinarie reserv	487	1 040	1 233	1 474	1 629

- Venantius AB		500	515	531	543

1Ej periodiserade avgifter.

2Avsatta anslagsmedel motsvarande subventionerade avgifter för respektive år.

3Avser utgifter för administration och infrianden.

4Avser de medel som avsatts på räntekonto i Riksgäldskontoret för framtida infrianden av garantier, inklusive räntor.

Inbetalda avgifter till den ordinarie garantireserven uppgick till 175 miljoner kronor 2004 och till ett totalt ackumulerat belopp på 1 629 miljoner kronor. Anslagsmedel som ersätter garantiavgifter stod för huvuddelen av inkomsterna (141 miljoner kronor). Kostnader

för administration sjönk jämfört med tidigare år till knappt 27 miljoner kronor.

Under 2004 återvanns 8 miljoner kronor i fodringar för infriade garantier. Sedan 1998 har total 39 miljoner kronor återvunnits. Resterande fodringar uppgår till 329 miljoner kronor där möjligheten till återvinning är mycket begränsad.

I den separata garantireserven för Venantius AB uppgår behållningen till 543 miljoner kronor, medan reserveringarna för framtida kreditförluster uppgår till 50 miljoner kronor.

Lån med kreditrisk

Riksgäldskontoret har lån med kreditrisk på 10,7 miljarder kronor. De största låntagarna är Botniabanan AB (4,9 miljarder kronor), Svensk- Danska broförbindelsen AB (SVEDAB, 3,5 miljarder kronor), A-train AB (1 miljard kronor) och Jernhusen AB (1 miljard kronor).

Sedan 2004 redovisar Riksgäldskontoret sina lån till verkligt värde i stället för till nominellt värde. Med anledning av stora risker för kreditförluster i viss utlåning har värdet på kreditportföljen skrivits ned med 19 procent (motsvarande drygt 2 miljarder kronor). Nästan hela nedskrivningsbeloppet, 1,9 miljarder kronor, berör utlåningen till SVEDAB där den förväntade återbetalningen är 1,6 miljarder kronor mot nominellt utlånat 3,5 miljarder kronor.

Särskilt åtagande för Venantius AB

Venantius AB:s huvudsakliga uppgift är att på ett ansvarsfullt sätt hantera obeståndssituationer i den övertagna stocken av bostadskrediter och att i det arbetet beakta statens totala kostnader i samband med låneförvaltningen. I uppdraget ingår att, i den takt det är möjligt, återföra kreditengagemang till den reguljära kredit- marknaden, så att staten kan få tillbaka det kapital som avsatts till verksamheten.

Den separata garantireserven för Venantius AB upplåning utgörs av ett särskilt räntekonto. Till Venantius AB garantireserv är knutet ett kreditutrymme på 22 miljarder kronor, vilket också utgör ramen för garantier för företagets lån.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 14.2 Utveckling av resultat och eget kapital i Venantius AB

Miljoner kronor
	2000	2001	2002	2003	2004

Resultat, före skatt	366	785	764	676	894

Eget kapital	4 253	5 129	6 034	6 546	7 356

Venantius AB har under 2004 fortsatt att minska sin nettoskuld genom att sälja fastigheter och avveckla delar av sin låneportfölj. Sannolikheten för att utställda kreditgarantier på totalt 6 500 miljoner kronor skall infrias minskar därmed. Reserveringarna på 300 miljoner kronor minskades under 2004 till 50 miljoner kronor. De medel som finns avsatta i särskild garantireserv för Venantius AB:s del bedöms därmed som mer än tillräckliga. Regeringens ambition är att slutreglera den separata garantireserven när garantierna till Venantius AB helt har avvecklats.

Den positiva utvecklingen i Venantius AB:s finanser innebär även att regeringen, inom ramen för riksdagens kreditbemyndigande om 22 000 miljoner kronor, överväger att minska de ekonomiska förpliktelserna gentemot bolaget.

Garantikapital till internationella finansiella institutioner

Förutom garantireserven för Venantius finns en särskild reserv för garantikapital till internatio- nella finansiella institutioner. Ett infriande av en sådan garanti medför att reserven belastas vart- efter motsvarande belopp avräknas från anslag inom respektive departements ansvarsområde. Förfarandet innebär att saldot på denna särskilda garantireserv normalt kommer att vara noll kronor. Kostnaden för dessa åtaganden görs synlig genom att ändamålet för de anslag som täcker kapitaltillskottet har vidgats till att även gälla infrianden av garantikapital.

14.5.2 Analys och slutsatser

Riksgäldskontoret bedöms ha uppfyllt målet om en ekonomiskt ansvarsfull prövning och hante- ring av garantier. Målet om långsiktig kostnadstäckning har varit styrande i garantiverksamheten och planenliga reservationer av medel för att täcka framtida infrianden har avsatts. Kontoret har fortlöpande

att hitta en kostnadseffektiv myndighetsstruk- tur. Administrationen i dag är uppdelad på flera myndigheter, främst PPM och Försäkrings- kassan.

En utredning pågår med syfte att utvärdera premiepensionssystemets funktion inom ramen för pensionsreformens grundläggande principer och mål (dir. 2004:77). Utredaren skall bl.a. identifiera och lämna förslag avseende eventuella problem med den enskildes val och byte av fond, fondutbudets omfattning och avgifterna till fondförvaltarna. Uppdraget skall redovisas senast i oktober 2005.

15.5Resultatbedömning

15.5.1 Resultat

Statens internbank

De statliga betalningarna uppgick till över 4 100 miljarder kronor 2004, en ökning med 2 procent sedan 2003. En ökad andel betalningar (85 pro- cent) sker via de nya ramavtal som trädde i kraft den 1 januari 2004. Avtalen är tecknade med Föreningssparbanken, Nordea och SEB. Övriga betalningar sker via Danske bank, Svenska han- delsbanken och Riksbanken som tillhandahåller tjänster som inte ingår i ramavtalen. Den enskilt största förändringen i de nya ramavtalen är att myndigheterna direkt faktureras för de betal- ningstjänster de utnyttjar. Detta har fått många myndigheter att anpassa sin efterfrågan av bank- tjänster till sina behov. Till exempel har antalet statliga bankkonton minskat med ca 20 procent.

Genomsnittlig kostnad för en statlig betalning var 1,47 kronor under 2004 med en stor sprid- ning mellan ramavtalsbankerna. Exempelvis upp- gick genomsnittskostnaden för en betalning via Nordea till 2,14 kronor vilket i stor utsträckning beror på att banken används som ”allsortiments- bank” dvs. att vissa myndigheter uteslutande nyttjar Nordeas tjänster trots att vissa tjänster är billigare hos de andra ramavtalsbankerna. Den totala ersättningen till ramavtalsbankerna upp- gick till 176 miljoner kronor 2004. För 2005 be- räknas genomsnittskostnaden per betalning falla med 10 procent som följd av ökad ekonomisk rationalitet hos de myndigheter som använder systemet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Under 2004 infördes en ny modell för om- föringar mellan Riksgäldskontoret och myndig- heternas konton. Modellen innebär en automa- tiserad hantering av lån, placeringar och anslag samt leder till besparingar då interntransaktioner inte längre behöver ske som betalningar via ban- kerna. Ett 70-tal myndigheter använder systemet hitintills.

Enligt den årliga kundenkäten ser myndig- heterna positivt på kvaliteten och servicen i de produkter och tjänster som Riksgäldskontoret erbjuder; nöjd kundindex uppgick till 81 (av totalt 100) för 2004.

Insättningsgarantinämnden

Insättningsgarantin och investerarskyddet finan- sieras genom avgifter från de institut som om- fattas av systemen.

Reglerna avseende avgiftsuttaget för insätt- ningsgarantin ändrades den 1 juli 2005. Från och med detta datum gäller att den sammanlagda år- liga avgiften skall uppgå till 0,1 procent av de garanterade insättningarna.

Avgifterna för 2005 fastställdes enligt de reg- ler som gällde innan den 1 juli. Enligt dessa ska de sammanlagda årliga avgifterna uppgå till 0,1 procent av de garanterade insättningarna om de totala fonderade avgiftsmedlen överstiger 2,5 procent av de garanterade insättningarna. Om de fonderade avgiftsmedlen understiger 2,5 procent skall avgifter tas ut så att den nivån uppnås, dock lägst 0,1 procent och högst 0,3 procent av insätt- ningarna.

I och med att de fonderade avgiftsmedlen i dagsläget överstiger den ovan angivna nivån hade avgiftsuttaget för 2005 blivit detsamma oavsett vilken regel som tillämpats.

De totala garanterade insättningarna uppgick vid utgången av år 2004 till 490 300 miljoner kro- nor. Enligt ovan nämnda huvudregel ger detta en avgift på 490,3 miljoner kronor. Avgifter togs dessutom ut för del av kalenderår 2004 för två banker och tio kreditmarknadsbolag som anslöts till systemet under det året. Sammanlagt uppgick detta avgiftsuttag till 55,6 miljoner kronor.

Under förutsättning att inga ersättningsfall ägt rum tas avgifter för investerarskyddet enbart ut för att täcka nämndens kostnader för admi- nistrationen av skyddet. Ersättningsfall finansi- eras i efterhand av de institut som tillhör inve- sterarskyddet. Den del avgiften för 2005 som

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

avser nämndens administrationskostnader upp- gick till 486 163 kronor. Den del av avgiften som avser det ersättningsfall som IGN för närvarande hanterar är ännu inte fastställd.

I IGN:s uppdrag ingår att förvalta de avgifter som på förhand tas ut för att täcka framtida ersättningsfall inom insättningsgarantin. Mark- nadsvärdet på de förvaltade medlen uppgick den 30 juni 2005 till 15 300 miljoner kronor. Målet för förvaltningen är att uppnå en god avkastning samtidigt som riskspridning och betalnings- beredskap upprätthålls. På IGN:s uppdrag har förvaltningen fram t.o.m. den 14 april 2005 skötts av tre externa förvaltare som har bedrivit en aktiv förvaltning inom ramen för nämndens fastställda placeringspolicy. Målet har varit att den genomsnittliga avkastningen från förvalt- ningen över rullande femårsperioder ska över- träffa ett av nämnden fastställt jämförelseindex (OMRX-GOVT) med 0,25 procentenheter. Under 2004 blev förvaltningsresultatet 6,53 pro- cent. Jämförelseindexet uppgick under samma period till 6,87 procent. Avkastningen hamnade således 0,34 procentenheter lägre än index för 2004. Sedan den aktiva förvaltningen togs i bruk har avkastningen överträffat index med 0,05 pro- centenheter.

Tabell 15.1 Resultat för kapitalförvaltningen, exkl. förvaltningskostnader

Procent

Tidsperiod	Årsavkastning	Index	Differens
2004	6,53	6,87	-0,34

2003	4,43	4,37	+0,06

2002	7,20	7,70	-0,50

2001	3,91	3,25	+0,66

2000	8,45	8,53	-0,08

1999	0,99	0,58	+0,41

1998	9,55	9,34	+0,21

1997 07 31 –
2004 12 31	5,86	5,81	+0,05

Resultatet för de femårsperioder som varit möj- liga att beräkna visar att den årliga avkastningen i genomsnitt legat under avkastningsmålet.

Tabell 15.2 Resultat rullande femårsperioder

Procent

Tidsperiod	Årsavkastning	Index	Differens
2000–2004	6,10	6,14	-0,04

1999–2003	5,00	4,89	+0,11

1998–2002	6,02	5,88	+0,14

Under 2004 fick IGN sitt första ersättningsfall. Ett av värdepappersbolagen som omfattas av investerarskyddet försattes i konkurs. Orsaken till konkursen är att kundklientmedel har från- hänts bolaget. Utbetalning av ersättningar har ännu inte kunnat göras på grund av att det fort- farande är oklart hur mycket av investerarnas fordringar som har frånhänts bolaget. Handlägg- ningen av ersättningsfallet kompliceras av att den del av bolagets verksamhet som ersättningsfallet avser har bedrivits i Italien och att vederbörlig bokföring saknas.

En viktig del i nämndens arbete är att sam- arbeta med företrädare för utländska ersätt- ningssystem där gemensamma intressen finns. Detta gäller särskilt i de fall då eventuella ersätt- ningsfall omfattas både av hemlandets och av värdlandets ersättningssystem. Nämnden söker löpande ökade kontakter med företrädare för ut- ländska garantisystem. Under 2004 har nämnden arbetat för att få till stånd samarbetsavtal med insättningsgarantisystemen i Norge och Estland. Något nytt samarbetsavtal har dock inte slutits under året.

Premiepensionsmyndigheten

PPM har t.o.m. december 2004 betalat ut pre- miepension till 160 310 pensionssparare. Av dessa hade 8 procent valt att ta ut sin premiepen- sion i form av traditionell försäkring, resterande som fondförsäkring. Antalet pensionerade pen- sionssparare och därmed antalet ansökningar om premiepension har ökat och kommer att öka. För att effektivare kunna hantera dessa stora vo- lymer med ansökningar och beslut har PPM under 2004 startat driften av ett nytt ärende- hanteringssystem.

Under 2004 ökade antalet fonder inom pre- miepensionssystemet något. Vid utgången av 2004 var 697 fonder fördelade på 84 förvaltare registrerade i systemet.

Tabell 15.3 Antal registrerade fonder och fondförvaltare den 31 december resp. år

År	Fonder	Fondförvaltare
2000	461	69

2001	597	81

2002	644	87

2003	664	85

2004	697	84

År 2000 fick 4,4 miljoner pensionssparare möj- lighet att välja fonder, varav 3 miljoner gjorde ett aktivt val. Valen därefter har haft en betydligt lägre andel aktiva väljare, vilket kan förklaras med att de som kunnat välja är yngre och har därav mindre pengar att placera. Det skall dock noteras att en ickeväljare mycket väl kan göra ett medvetet val i vetskapen om att medlen placeras i Premiesparfonden, som förvaltas av Sjunde AP- fonden.

Tabell 15.4 Andelen aktiva väljare

Procent

År	Andel av väljarna
2000	67

2001	18

2002	14

2003	8

2004	9

Den 30 juni 2005 hade totalt ca 5,4 miljoner pen- sionssparare ett fondinnehav i premiepensions- systemet till ett marknadsvärde om 169 miljarder kronor, vilket motsvarade en genomsnittlig behållning på 31 000 kronor per sparare.

Tabell 15.5 Värde fördelat på fondkategori

Miljarder kronor

Fondkategori	Förvaltat	Förvaltat	Förvaltat	Förvaltat
	kapital	kapital den	kapital den	kapital den
	den 30	31 dec.	31 dec.	31 dec.
	juni 2005	2004	2003	2002
Aktiefonder	84,5	60,7	45,8	27,9

Blandfonder	6,6	5,1	4,0	2,6

Generations-
fonder	20,6	15,2	11,6	8,2

Räntefonder	4,8	3,7	2,7	1,9

Premiespar–
fonden	52,8	40,1	29,8	18,6

Totalt	169,3	124,8	93,9	59,3

Fördelningen mellan de olika fonderna är helt och hållet ett val som pensionsspararna gör.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

PPM kan genom information och kunskaps- förmedling i viss mån söka påverka fördelningen. Trots att andelen aktiva val i dag är betydligt läg- re i jämförelse med hur det var när verksamheten startade så ligger merparten av fondkapitalet utanför Premiesparfonden.

Premiepensionsspararen betalar två typer av avgifter, dels en årlig administrationsavgift till PPM på maximalt 0,3 procent av tillgodohavan- det på kontot, dels en avgift till fondförvaltarna. Avgiften till fondförvaltarna uppgick till ca 1 miljard kronor 2004 exklusive transaktionskost- naderna. Av dessa har 476 miljoner kronor åter- förts till pensionsspararna som rabatt avseende 2004.

Av tabellen framgår omfattningen av admi- nistrationsavgiften.

Tabell 15.6 Avgifter som pensionsspararna betalar

År	Avgift i procent	Avgift i mnkr
2001	0,3	261

2002	0,3	234

2003	0,3	242

2004	0,27	331

2005	0,22	335

Uppbyggnaden av PPM har bl.a. finansierats ge- nom lån hos Riksgäldskontoret. Den 31 decem- ber 2004 uppgick lånen till 1 697 miljoner kro- nor. Avsikten är att PPM:s lån skall vara helt amorterade inom en tjugoårsperiod från det att PPM inledde sin verksamhet. Under denna tjugoårsperiod kommer avgiften successivt att minska till omkring 0,4 %, bl.a. eftersom fond- kapitalet i systemet ökar. Avgiftsintäkterna från pensionsspararna är numera myndighetens hu- vudsakliga finansieringskälla.

PPM fördelar årligen ut arvsvinster till premiepensionsspararnas konton. Ett belopp på 259 miljoner kronor fördelades till pensions- spararnas konton avseende 2004.

PPM ansvarar tillfälligt för förvaltningen av de preliminära avgiftsmedel som Försäkringskassan månadsvis överför till Riksgäldskontoret. När pensionsrätt för premiepension fastställs, vilket kan ske tidigast under året därpå, skall PPM föra över medel som motsvarar pensionsrätten samt avkastning till förvaltning i pensionsspararnas värdepappersfonder. I slutet av 2004 uppgick värdet av medlen i den tillfälliga förvaltningen till

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

44,7 miljarder kronor. För förvaltningen fast- ställer PPM en policy och ett jämförelseindex.

Premiepension i form av fondförsäkring inne- bär att medlen finns kvar i fonderna under hela pensionstiden. Den pension som utbetalas kan då både öka och minska. Premiepension i form av traditionell försäkring ger däremot en garan- terad miniminivå på pensionen under hela pen- sionstiden. Återbäringsräntan för dem som hade valt traditionell försäkring uppgick i genomsnitt under 2004 till 4,8 procent och motsvarande under 2003 var 3,3 procent. PPM anlitar Kam- markollegiet för förvaltning av tillgångar inom den traditionella försäkringen. Värdet på de förvaltade tillgångarna uppgick till 94 miljoner kronor i slutet av 2004. Den kollektiva konsoli- deringsnivån (förhållandet mellan värdet på PPM:s tillgångar inom den traditionella försäk- ringen och värdet av de på pensionsspararnas konton fördelade tillgångarna uppgick per den 31 december 2004 till 103,3 procent.

PPM och Försäkringskassan har redovisat några gemensamma regeringsuppdrag vilka syf- tat till att utveckla och effektivisera administra- tionen och informationen inom gemensamma delar. Myndigheterna har också inrättat ett s.k. myndighetsgemensamt program som ett led i strävan att bredda, fördjupa och vidareutveckla samarbetet.

PPM arbetar för närvarande med att utveckla en placeringsmodell vilket skall kunna utgöra en vägledning för pensionsspararna. Modellen som skall vara internetbaserad skall kunna ge pen- sionsspararna stöd vid valet av fondportföljer med olika fördelning mellan ränte- och aktie- fonder.

PPM, Försäkringskassan och Statens Pen- sionsverk har också i samarbete med Sveriges Försäkringsförbund utarbetat en pensionsportal på Internet (minpension.se). Portalen skall kun- na ge de försäkrade en samlad information i första hand om den allmänna pensionen och den kollektivavtalade tjänstepensionen. I ett senare skede skall även privat pensionssparande kunna redovisas.

Antalet pensionssparare som gjort fondbyten har ökat kontinuerligt sedan systemet infördes.

Tabell 15.7 Antal pensionssparare som gjort fondbyten uppdelat på kön

Kön	2001	2002	2003	2004
Man	48 136	79 522	113 257	162 779

Kvinna	34 135	62 467	96 430	139 108

Ungefär 300 000 pesionssparare gjorde åtmin- stone ett byte under 2004. Totalt genomfördes 639 731 fondbyten under 2004. PPM:s kontakter med pensionssparare har ökat med undantag för personliga telefonsamtal, vilket har sin förklaring i det generellt ökade användandet av Internet.

Tabell 15.8 PPM:s kontakter med pensionsspararna fördelar sig enligt följande

Tjänst	2002	2003	2004
Samtal, personlig	96 949	124 732	102 662
telefonservice

Inloggningar på personligt	175 769	175 358	187 351
konto via telefon

Inloggningar på personligt	1 633 858	2 869 523	5 569 261
konto via Internet

Försäkringskassan, Skatteverket och Kronofog- demyndigheten har inom ramen för administra- tion av ålderspensionssystemet kostnader för administrationsuppgifter med direkt betydelse för premiepensionssystemets funktion. Dessa myndigheter och PPM har träffat en överens- kommelse om principerna för hur kostnaderna skall fördelas. För 2005 har regeringen fastställt att PPM skall erlägga 57,6 miljoner kronor till de aktuella myndigheterna. Resterande delar av ad- ministrationskostnaderna av inkomstpensions- systemet bekostas genom utbetalning från AP- fonderna till de aktuella myndigheterna.

PPM har också som ett led i målet om kost- nadseffektivitet (Fi2005/2327) haft som uppdrag att redovisa hur effektivisering bedrivs inom myndigheten samt vilka effekter detta kommer att medföra eller förväntas medföra. PPM har redovisat uppdraget och pekar på olika åtgärder som vidtagits bl.a. inom områden såsom styr- ning, samt verksamhets- och systemutveckling.

PPM beviljades under 2004 en särskild kredit på 200 miljoner kronor hos Riksgäldskontoret som skall användas för att täcka det temporära likviditetsbehovet som uppstår vid fondbyten. Krediten utnyttjas allt efter dagligt behov. Beho- vet av denna kredit har ökat och har nyligen efter riksdagens godkännande höjts till 750 miljoner

100

kronor. Prognosen visar att behovet av denna kredit ytterligare kommer att öka i framtiden. De främsta faktorerna som styr behovet av denna kredit är antalet fondbyten under en en- skild handelsdag och eventuella avvecklingar av fonder. Antalet fondbyten har ökat och är sär- skilt omfattande vid vissa tidpunkter. PPM har i enlighet med ett regeringsuppdrag redovisat det framtida behovet av denna kredit (Fi2005/2739).

15.5.2 Analys och slutsatser

Statens internbank

Regeringen anser att de uppställda målen för verksamheterna inom Statens internbank har uppfyllts. Gjorda insatser har inte bara lett till ökad kvalitet och säkerhet i statens finansiella hantering utan även inneburit besparingar och effektiviseringar i statens betalningar. Exempel- vis har de nya ramavtal som trädde i kraft 2004 inneburit en rad fördelar för den statliga betal- ningshanteringen och beräknas därutöver, vid ett rationellt utnyttjande av avtalen, ha en framtida besparingspotential på flera tiotals miljoner kro- nor.

Riksgäldskontoret har även under 2004 för- tjänstfullt fortsatt att utveckla statens betal- ningssystem, bl.a. genom att utveckla statens hantering av valutasäkring och genom att pröva nettokonton i betalningssystemet. I årliga en- käten till internbankens kunder uppgick andelen nöjda kunder till 81 procent vilket regeringen anser vara fullt tillfredställande.

Insättningsgarantinämnden

IGN har redovisat verksamheten i enlighet med uppställda krav. Målen för verksamheten har i allt väsentligt uppnåtts.

Det kan dock konstateras att den aktiva för- valtningen av avgiftsmedlen fram till årsskiftet 2004/2005 inte har uppvisat tillfredställande resultat. Med anledning av förvaltningsresultatet har IGN emellertid under innevarande verksam- hetsår beslutat om att övergå till en passiv för- valtning av avgiftsmedlen. Regeringen anser att de åtgärder IGN vidtagit är tillfredsställande och i linje med de mål som gäller för verksamheten.

I det aktuella ersättningsfallet har ännu inga ersättningar betalats ut. Även om målet för verk-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

samheten innefattar en snabb hantering av er- sättningsfall bedömer regeringen att IGN i stort uppfyller målet.

Förslagen i betänkandet om reformerat sy- stem för insättningsgaranti (SOU 2005:16) har remissbehandlats (Fi2005/1477) och bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Premiepensionsmyndigheten

PPM har redovisat verksamheten i enlighet med uppställda krav. Verksamheten har kunnat ge- nomföras utan störningar och PPM har i allt väsentligt nått upp till ställda mål.

Det är av central betydelse att PPM:s verk- samhet bedrivs med största möjliga effektivitet. Kostnaderna för fondförvaltning och myndig- hetsadministration har betydelse för den pension som senare utges. Även små årliga kostnader innebär över tiden en märkbar reducering av den slutliga pensionen. Det är därför viktigt att det arbete som bedrivs inom PPM avseende kost- nadsreduceringar ges hög prioritet i syfte att värna pensionsspararnas bästa.

Den nuvarande uppdelningen mellan Försäk- ringskassan och Premiepensionsmyndigheten ställer stora krav på samarbete för en samman- hållen pensionshantering. För att förbättra sam- arbetet har regeringen vid olika tillfällen gett myndigheterna gemensamma uppdrag i syfte att förbättra samarbetet. Två myndigheter innebär dock alltid en gränsdragning och det har också visat sig svårt att få detta att fungera helt till- fredsställande. Att samordna nuvarande organi- sation så att pensionshanteringen blir mer sam- manhållen kan medföra fördelar. Inom ramen för regeringens arbete med översyn av admi- nistrationskostnaderna inom pensionssystemet finns därför skäl att utvärdera myndighets- strukturen genom en analys av den nuvarande strukturens för- och nackdelar, samt genom en analys av möjligheter till och effekter av andra former som kan vara mer ändamålsenliga sett ur perspektivet pensionärernas bästa. Regeringen avser därför att ge en särskild utredare i uppdrag att utvärdera den administrativa strukturen. Utredaren skall också vid behov lämna förslag till ändringar.

Inom ramen för regeringens granskning av administrationskostnaderna för ålderspensions- systemet har även frågan om kostnaderna inom PPM aktualiserats. När riksdagen beslutade om

101

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

6 procent från föregående år. Denna minskning förklaras av att tillsynen avseende illegalt auto- matspel var särskilt omfattande under 2003 på grund av genomförandet av regeringsuppdrag.

Regeringsrätten har i oktober 2004 i två prin- cipiellt viktiga domar bl.a. slagit fast att den svenska spelregleringen är i överensstämmelse med EG-rätten (RÅ 2004 ref 95 resp. 96). Domarna, som tillsammans med övriga proces- ser har tagit relativt stora resurser i anspråk hos Lotteriinspektionen, har förbättrat förutsätt- ningarna för myndigheten att vidta åtgärder mot såväl illegalt spel som otillåtet främjande.

Lotteriinspektionens arbete med föreskrifter och allmänna råd har varit mindre omfattande under 2004. Myndigheten har utfärdat före- skrifter för bingospel samt tagit fram riktlinjer för villkor för förströelseautomatspel.

Samtliga tillstånd till värdeautomatspel har omprövats under hösten. Beslut har fattats i ca 2 600 ärenden. Antalet ansökningar om s.k. EMV-lotterier, dvs. lotterier över Internet var fortsatt relativt lågt (sex stycken). Handlägg- ningstiderna för dessa ärenden är långa, vilket förklaras av att kompletteringar varit nödvändiga och att lotterikoncepten ofta förändras under handläggningen.

I maj 2004 har regeringen tillkallat en särskild utredare med uppdrag att se över lagstiftningen inom spel- och lotteriområdet (dir. 2004:76). Uppdraget skall redovisas senast den 15 decem- ber 2005.

17.5Resultatbedömning

17.5.1 Resultat

Spelmarknaden

De huvudsakliga aktörerna på den svenska spel- och lotterimarknaden är AB Svenska Spel, AB Trav och Galopp (ATG) och folkrörelserna. Folkrörelserna är en samlad benämning för ideella föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet. AB Svenska Spel är ett helägt statligt bolag. ATG ägs av Svenska Travsportens Centralförbund och Svenska Galoppförbundet.

AB Svenska Spel bedriver bl.a. vadhållning på idrottstävlingar och hundkapplöpningar, auto- matspel och lotterier. ATG bedriver vadhållning på hästkapplöpningar. Folkrörelserna bedriver lotterier och bingospel.

Den svenska reglerade spelmarknaden om- satte 2004 cirka 36,6 miljarder kronor och de största spelformerna är vadhållning, lotterier, automatspel och bingospel. AB Svenska Spel och ATG är de största aktörerna med marknads- andelar om cirka 55 respektive 29 procent. Folk- rörelsernas andel uppgår till cirka 13 procent. Hushållens spelutgifter uppvisar små för- ändringar över de senaste tio åren. I genomsnitt använder hushållen drygt 1 procent av den disponibla inkomsten på spel och lotterier, eller i genomsnitt ca 1 700 kronor per person. Markna- dens utveckling de senaste fem åren framgår av nedanstående tabell. Denna statistik inkluderar inte spel hos anordnare som är etablerade utom landet. Enligt olika uppskattningar omsätter sådant spel flera miljarder kronor.

Tabell 17.1 Spel- och lotterimarknadens utveckling

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Omsättning före
utbetalda vinster	32,2	33,3	35,1	36,2	36,6

Omsättning efter
utbetalda vinster	14,0	15,1	14,3	14,7	15,1

Källa: Lotteriinspektionen

Internationellt har utvecklingen präglats av en ökning beträffande Internetpoker och vadslag- ningsbörser. Även i Sverige har intresset ökat för dessa spelformer, som tillhandahålls över Inter- net av anordnare etablerade utomlands. Även när det gäller traditionell poker märks ett ökat in- tresse.

När det gäller utvecklingen på spelmarknaden hittills under 2005 kan följande noteras.

AB Svenska Spel redovisar en liten ökning av omsättningen, med undantag för sportspelen som minskar något. Värdeautomatspelet ökar något, men inte alls i samma takt som under åren före 2003. Casino Cosmopols omsättning fort- sätter att öka.

ATG:s totala omsättning minskar något, vil- ket förklaras av att banspelet går tillbaka medan ombuds- och Internetspelet däremot ökar.

Folkspels samtliga produkter inklusive Bingo- lotto minskar kraftigt. Rikslotterianordnarna IOGT-NTO och A-lotterierna noterar mindre förändringar.

Internetspelet utgör fortfarande en relativt liten andel av omsättningen hos de svenska lotte- rianordnarna. Den internationella konkurrensen på den svenska spelmarknaden har ökat främst genom spel över Internet.

106

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

18 Budgetförslag

18.12:1 Finansinspektionen

Tabell 18.1 Anslagsutveckling för 2:1 Finansinspektionen

Tusental kronor

				Anslags-	-782
2004	Utfall	180 272		sparande	-782
2005	Anslag	176 901	1	Utgifts-	174 753
2005	Anslag	176 901	1	prognos	174 753
2006	Förslag	187 756

2007	Beräknat	188 357	2

2008	Beräknat	191 738	2

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21).

2Motsvarar 185 297 tkr i 2006 års prisnivå.

Finansinspektionen är central förvaltningsmyn- dighet för tillsyn, reglering och tillståndspröv- ning av finansiella företag och marknader. Finansinspektionen anvisas årligen ett ram- anslag.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 18.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2004	192 722	23 909	201 322	15 309

Prognos 2005	199 000	39 000	205 000	33 000

Budget 2006	194 000	23 000	227 000	-10 000

Baserat på kostnaderna för verksamheten tar Finansinspektionen ut en årlig avgift från före- tagen under tillsyn. Avgiftsintäkterna förs till inkomsttitel på statsbudgeten. Finansinspek- tionen tar också ut förseningsavgifter och sank- tionsavgifter vilka också förs till inkomsttitel. Från år 2003 fanns ett ackumulerat underskott

som påverkade uttaget av de årliga avgifterna under 2004.

Därutöver tar Finansinspektionen ut avgifter också för prövning av anmälningar och ansök- ningar om tillstånd vilka disponeras av inspek- tionen. Avgifterna tas ut enligt principen om full kostnadstäckning. Därutöver utges ersättning från andra myndigheter för utförd service och medverkan avseende uppgifter inom området för civil beredskap. Avgifter för prövning av ärenden tas ut i samband med att ett ärende lämnas in till Finansinspektionen. De högre intäkterna 2005 förklaras av ärenden inlämnade 2005, men där inspektionen kommer att utföra det huvudsak- liga arbetet först under 2006.

Regeringens överväganden

Tabell 18.3 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 2:1 Finansinspektionen

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	178 401	178 401	178 401

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 476	6 480	9 799
Beslut	13 430	11 152	11 352

Överföring till andra anslag	-7 551	-7 676	-7 814

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	187 756	188 357	191 738

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 1 070 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för-

109

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

valtnings- eller investeringsändamål. Medel förs också till anslaget för Ekobrottsmyndigheten som ett led i en tidigare beslutad reform.

För att Finansinspektionen skall kunna klara de utökade kraven föreslås en förstärkning med 14,5 miljoner kronor 2006, varav 12 miljoner ut- gör en permanent nivåhöjning. I samband med förra årets budgetproposition gjordes en tillfällig förstärkning med 5 miljoner kronor. Medlen som nu föreslås tillföras skall användas till för- stärkningar av tillsyn och reglering inom främst följande områden finansiella konglomerat, penningtvätt, försäkringsförmedling, tjänstepen- sionsinstitut, marknadsmissbruk och prospekt. Därutöver tillförs tillfälliga medel för att nöd- vändig systemutveckling skall kunna genom- föras.

Finansinspektionens aktiva medverkan av- seende civil beredskap och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred inom sam- verkansområdet Ekonomisk säkerhet (under ut- giftsområde 6 Försvar samt beredskap mot såbarhet) skall ges fortsatt prioritet.

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 187 756 000 kronor. För 2007 har an- slaget beräknats till 188 357 000 kronor och för 2008 till 191 738 000 kronor.

18.22:2 Insättningsgarantinämnden

Tabell 18.4 Anslagsutveckling för 2:2

Insättningsgarantinämnden

Tusental kronor

			Anslags-	1 909
2004	Utfall	6 445	sparande	1 909
2005	Anslag	7 518	Utgifts-	7 417
2005	Anslag	7 518	prognos	7 417
2006	Förslag	7 590

2007	Beräknat	7 740	1

2008	Beräknat	7 914	1

1 Motsvarar 7 590 tkr i 2006 års prisnivå.

Insättningsgarantinämnden administrerar de statliga ersättningssystemen insättningsgarantin och investerarskyddet. Nämnden anvisas årligen ett ramanslag för verksamhetens utgifter för för- valtningen. Motsvarande belopp avräknas från efterföljande års avgifter och redovisas mot inkomsttitel i statsbudgeten. Resterande avgifts- medel placeras på räntekonto i Riksgäldskon- toret eller i skuldförbindelser utfärdade av sta- ten.

Tabell 18.5 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel1	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2004	6 548	–	6 445	103

Prognos 2005	5 398	–	7 417	-2 019

Budget 2006	8 464	–	7 590	874

1 Beloppet motsvaras normalt av föregående års anslagsförbrukning.

Regeringens överväganden

Tabell 18.6 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 2:2 Insättningsgarantinämnden

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005	7 518	7 518	7 518

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 1	117	268	443

Beslut	-45	-46	-47

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	7 590	7 740	7 914

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 45 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 7 590 000 kronor. För 2007 beräknas an- slaget till 7 740 000 kronor och för 2008 till 7 914 000 kronor.

18.32:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

Tabell 18.7 Anslagsutveckling för 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	266 846	sparande	17 204
2005	Anslag	265 576	Utgifts-	262 008
2005	Anslag	265 576	prognos	262 008
2006	Förslag	267 805

2007	Beräknat	273 255	1

2008	Beräknat	279 603	1

1 Motsvarar 267 085 tkr i 2006 års prisnivå.

110

Anslaget disponeras för löne-, systemutveck- lings-, lokal- och övriga förvaltningskostnader. Anslaget disponeras även för att täcka omkost- nader i upplåningen och låneförvaltningen samt kostnader för samtliga verksamheter inom sta- tens internbank.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Från och med 2002 hanteras samtliga garantier utställda av Riksgäldskontoret i enlighet med den nya garantimodellen. Garantiverksamheten finansieras med riskbaserade avgifter som betalas av garantiobjektet, eller efter beslut av riksdagen, över statsbudgeten om det är fråga om sub- ventioner. Avgifterna, liksom återvinningar på regressfordringar efter infrianden, förs till en garantireserv på ett räntebärande konto i Riks- gäldskontoret. Garantireserven skall på sikt täcka förväntade infrianden och administrativa kostnader.

Garantireserven konsolideras med statens finanser i övrigt. Det innebär att influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov. Någon verklig fondering sker inte utan effekten är att statsskulden blir i motsvarande mån mindre och statens löpande räntekostnader reduceras därigenom. Garantireserven i Riks- gäldskontoret är således inte någon öronmärkt reserv med medel tillgängliga vid ett eventuellt infriande av en garanti. Infriandet belastar garan- tireserven, men det är enbart en redovis- ningsfråga. Pengarna hämtas i praktiken in ge- nom statlig upplåning.

Garantiverksamheten uppvisade ett under- skott på 932 miljoner kronor 2004. Under- skottet beror dels på minskade reservationer för förväntade förluster i garantiverksamheten (931 miljoner kronor), dels på de nedskrivningar som gjorts i Riksgäldskontorets kreditportfölj (2 010 miljoner kronor).

Administrationskostnaderna förväntas öka något jämfört med 2004 till ca 30 miljoner kronor i år och nästa år.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 18.8 Budget för Riksgäldskontorets garantiverksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter	Kostnader	Förändring i	Resultat
rättslig	som får		reservering för	(intäkt -
verksamhet	disponeras		framtida garanti-	kostnad)
			förluster

Utfall 2004	246 278	-2 109 4451	930 800	-932 367

Prognos
2005	237 863	29 405	–	208 458

Budget
2006	260 499	30 065	–	203 434

1 Inkluderar kostnader för omvärdering för lån med kreditrisker med 2 010 000 tkr

Från och med 2003 finansieras samtliga verksam- heter inom avdelningen Statens internbank via förvaltningskostnadsanslaget. Avgifter skall dock tas ut avpassade för att användas som styr- medel för att effektivisera den finansiella verksamheten inom staten. Vidare är det också möjligt att ta ut avgifter för att undvika subven- tionering av kunder som inte är myndigheter eller av verksamheter inom andra samhälls- sektorer än den statliga. De avgifter som Riks- gäldskontoret tar ut inlevereras till inkomsttitel 2557 Avgifter till statens internbank i Riks- gäldskontoret.

Tabell 18.9 Budget för in- och utlåningsverksamheten i statens internbank i Riksgäldskontoret

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 20041	9 204	–	9 270	-66
Prognos 2005	7 000	–	7 000	0

Budget 2006	7 000	–	7 000	0

1 In- och utlåningsverksamheten anslagsfinansieras fr.o.m. 2003. Intäkterna förs på inkomsttitel.

De kostnader som förväntades täckas av avgifts- intäkter uppgick till knappt 9,3 miljoner kronor för 2004.

111

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Regeringens överväganden

Tabell 18.10 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 2:3 Rikgäldskontoret: Förvaltningskostnader

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005	265 576	265 576	265 576

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 1	3 822	9 304	15 690

Beslut	-1 593	-1 625	-1 663

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	267 805	273 255	279 603

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringens överväganden

Tabell 18.12 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 2:4 Bokföringsnämnden

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005	8 153	8 153	8 153

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 1	187	320	465

Beslut	-49	-50	-51

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	8 291	8 423	8 567

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 1 593 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 267 805 000 kronor. I anslaget ingår pris- och löneomräkning med 3 822 000 kronor. För 2007 har anslaget beräknats till 273 255 000 kronor och 2008 till 279 603 000 kronor.

Anslaget minskas med 49 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 8 291 000 kronor. För 2007 har anslaget beräknats till 8 423 000 kronor och för 2008 till 8 567 000 kronor.

18.42:4 Bokföringsnämnden

Tabell 18.11 Anslagsutveckling för 2:4 Bokföringsnämnden

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	7 161	sparande	1 303
2005	Anslag	8 153	Utgifts-	8 043
2005	Anslag	8 153	prognos	8 043
2006	Förslag	8 291

2007	Beräknat	8 423	1

2008	Beräknat	8 567	1

1 Motsvarar 8 291 tkr i 2006 års prisnivå.

Bokföringsnämnden är statens expertorgan av- seende redovisningsfrågor. Nämnden utfärdar kompletterande normgivning, biträder Rege- ringskansliet i redovisningsfrågor och yttrar sig över författningsförslag m.m.

18.52:5 Avsättning för garantiverksamhet

Tabell 18.13 Anslagsutveckling för 2:5 Avsättning för garantiverksamhet

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	1 400	sparande	0
2005	Anslag	1 400	Utgifts-	1 392
2005	Anslag	1 400	prognos	1 392
2006	Förslag	1 400

2007	Beräknat	1 400

2008	Beräknat	1 400

Anslaget avser garantiavgift för Sveriges Hus i Sankt Petersburg. Då anslaget 2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner upphör vid utgången av 2005, föreslås detta anslags- ändamål vidgas till att i enlighet med garanti- modellen även kunna belastas om garantier till internationella finansieringsinstitut behöver infrias.

112

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Regeringens överväganden

Tabell 18.14 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 2:5 Avsättning för garantiverksamhet

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005	1 400	1 400	1 400

Förändring till följd av:
Beslut	–	–	–

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	1 400	1 400	1 400

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 1 400 000 kronor. För 2007 och 2008 beräk- nas samma belopp.

18.62:6 Finansmarknadsrådet

Tabell 18.15 Anslagsutveckling för 2:6

Finansmarknadsrådet

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	–	sparande	–
2005	Anslag	1 000	Utgifts-	0
2005	Anslag	1 000	prognos	0
2006	Förslag	1 016

2007	Beräknat	1 032	1

2008	Beräknat	1 050	1

1 Motsvarar 1 016 tkr i 2006 års prisnivå.

Ett Finansmarknadsråd föreslogs inrättas i bud- getpropositionen för 2005 men har av verksam- hetsmässiga och statsfinansiella skäl ännu inte in- rättats.

Tabell 18.16 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 2:6 Finansmarknadsrådet

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005	1 000	1 000	1 000

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 1	22	38	56

Beslut	-6	-6	-6

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	1 016	1 032	1 050

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Rådet bör påbörja sin verksamhet under 2006. Rådets interna verksamhet bör finansieras över statsbudgeten.

Anslaget minskas med 6 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 1 016 000 kronor. För 2007 har anslaget beräknats till 1 032 000 kronor och för 2008 till 1 050 000 kronor.

18.7Premiepensionsmyndigheten

Premiepensionsmyndighetens (PPM) verksam- het finansieras främst med avgifter från pensionssparare. Vidare medges lån hos Riksgäldskontoret för rörelsekapitalbehov och för investeringar i anläggningstillgångar. Därutöver har PPM en rörlig kredit för att kunna sköta handeln med fondandelar. Ut- gifterna uppgick till 335 miljoner kronor 2004.

113

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 18.17 PPM:s krediutnyttjande

Tusental kronor

	Ackumulerad	Ackumulerad ram
	utnyttjad ram	2005 (prognos)
	2004-12-31

Rörelsekapital	1 696 932	1 624 000

Anläggningstillgångar	113 236	114 000

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Delar av utgifterna för PPM:s administration täcks från och med oktober 2000 med avgifter som tas ut från pensionsspararna. Avgiften som tas ut får högst uppgå till 0,3 procent av de sammanlagda tillgodohavandena på pensions- spararnas konton.

Tabell 18.18 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter
rättslig	som får
verksamhet	disponeras

Utfall 2003	241 689

Utfall 2004	330 663

Prognos 2005	335 000

Budget 2006	351 000

Regeringens överväganden

Regeringen avser att i regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Premiepensions- myndigheten ange den maximala nivån för myndighetens driftskostnader.

Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2006 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 3 000 000 000 kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likvidi- tet i handeln med fondandelar.

Skälen för regeringens förslag: PPM bör, i likhet med vad som gäller i dag, medges en rörlig fondhandelskredit för 2006. PPM:s behov av denna kredit kan variera kraftigt mellan de olika handelsdagarna. Behovet av denna kredit har ökat och krediten bör därför höjas. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret

omfattande högst 3 000 miljoner kronor. Ett bemyndigande finns för innevarande år som omfattar 750 miljoner kronor. Denna nivå fast- ställdes av riksdagen i samband med tilläggs- budget 1 (prop. 2004/2005:100).

Mot bakgrund av att PPM:s kreditbehov för fondhandel ökat påtagligt beslutade regeringen den 3 mars 2005 att ge PPM i uppdrag att i sam- råd med Riksgäldskontoret redovisa de faktorer som påverkar behovet av den särskilda krediten. Kreditbehovet uppstår till följd av den dagliga fondhandeln genom pensionsspararnas fond- byten samt PPM:s innehav av fondandelar. Innan PPM genomför extern handel (dvs. handel mot respektive fondförvaltare) sammanräknas internt hos PPM alla pensionssparares enskilda köp- och säljorder brutto per fond. I den mån en köporder kan avräknas mot en säljorder i samma fond sker endast en intern transaktion mot PPM:s handelslager. PPM:s handelslager består av ett litet innehav av fondandelar i respektive fond och syftet är att undvika transaktions- kostnader vid små handelsposter. Sedan PPM:s verksamhet inleddes har en tydlig ökning av antalet fondbyten kunnat iakttas. Mellan åren 2003 och 2004 ökade antalet byten i genomsnitt med 20 procent. Under 2005 har antalet byten per månad ökat ytterligare.

Behov av kredit uppstår även i samband med att en fond i premiepensionssystemet avregi- streras. För närvarande finns ca 700 fonder i sy- stemet. Av dessa fonder har (utöver Premie- sparfonden) 20 fonder ett placerat kapital hos PPM överstigande 1 miljard kronor och ytter- ligare ca 70 fonder har ett placerat kapital över- stigande 300 miljoner kronor. Vid ett fondavslut uppgår finansieringsbehovet under ett antal dagar till ett belopp motsvarande marknads- värdet av PPM:s samlade innehav i fonden. Prog- nosen från PPM visar att behovet under vissa förutsättningar en enskild dag kan komma att uppgå till ca 500 miljoner kronor 2006 och ca en miljard kronor 2010. Det kan dock inte ute- slutas, på grund av osäkerheten i bedömningen, att kreditbehovet vid vissa tidpunkter kan bli betydligt större. På grund av de allvarliga konsekvenser en sådan situation skulle innebära, finns det behov av en utökad kredit om 3 000 miljoner kronor för att täcka extrema utfall av fondhandeln inom premiepensions- systemet. Regeringen avser dock att i regleringsbrevet för PPM begränsa krediten till ett lägre belopp. Regeringen har i dessa fall

114

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

19 Riksrevisionen

Riksrevisionen

Riksrevisionens styrelses överväganden

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontroll- makt och ansvarar för granskning av statlig verk- samhet. Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. omfattar granskningen såväl effektivitetsrevision som årlig revision. Riksrevisionen bedriver även internationell verk- samhet. Verksamheten disponerar två anslag, nämligen anslaget 90:1 Riksrevisionen inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning och anslaget 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

19.190:1 Riksrevisionen

Tabell 19.1 Anslagsutveckling för 90:1 Riksrevisionen

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	258 161		sparande	21 800
2005	Anslag	278 149	1	Utgifts-	279 100
2005	Anslag	278 149	1	prognos	279 100
2006	Förslag	279 987

2007	Beräknat	284 461	2

2008	Beräknat	289 341	2

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

2Motsvarar 279 987 tkr i 2006 års prisnivå.

Under anslaget anvisas medel för Riks- revisionens verksamhet utom Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete som finan- sieras inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Mål för Riksrevisionen

Uppgifter

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen. Det är grundläggande att verksamheten tar sin utgångspunkt i den roll och de uppgifter för Riksrevisionen som riksdagen lagt fast i regeringsformen och i övrig lagstiftning. Upp- giften att revidera hela beslutskedjan i den verk- ställande makten och förse riksdagen och regeringen med ett kvalificerat beslutsunderlag ställer stora krav på myndigheten. Riks- revisionen och dess verksamhet bör därför präglas av hög effektivitet och kvalitet. Riks- revisionen bör sträva efter att betraktas som ett föredöme i statsförvaltningen.

Verksamhetsmål

Målen för verksamhetsgrenarna årlig revision respektive effektivitetsrevision har av riksdagen lagts fast i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Den årliga revisionen skall ske enligt god revisionssed. Den skall ha till syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räken- skaperna rättvisande samt om ledningens förvalt- ning följer tillämpliga föreskrifter. För Regeringskansliet gäller att revisionen inte skall avse ledningens förvaltning.

Effektivitetsrevisionen skall främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksam-

117

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

het och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen skall främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.

Riksrevisionen arbetar fortlöpande med att utveckla mål och resultatindikatorer för sin verk- samhet med utgångspunkt i de av riksdagen fastlagda riktlinjerna. För 2005 gäller följande:

•Målet för den årliga revisionen är att på utsatt tid och i enlighet med god revisions- sed avge revisionsberättelser i enlighet med lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Verksamheten omfattar över 270 myndigheter och vissa andra organisa- tioner, ett 40-tal bolag och ett 20-tal stiftelser.

•Målet för effektivitetsrevisionen är att slutföra minst 30 granskningar med hög kvalitet.

Riksrevisions tredje verksamhetsgren Inter- nationell verksamhet bedrivs med utgångspunkt i lagen (2002:1023) med instruktion för Riks- revisionen. Enligt denna får myndigheten inom sitt verksamhetsområde också utföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det internationella området.

Resultat

Revisionen har uppnått goda resultat under 2004. Den årliga revisionen har i rätt tid och med god kvalitet genomfört den granskning av del- årsrapporter och årsredovisningar som Riks- revisionen enligt lag är ålagd. Inom ramen för den årliga revisionen har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelser avseende samtliga uppdrag, 268 stycken, och förordnat revisorer i ett 60-tal bolag och stiftelser.

Målet för effektivitetsrevisionen 2004 var att slutföra minst 35 granskningar. Under året har 29 granskningar slutförts. Några prioriterade teman har varit Regeringens styrning av myndigheter och bolag samt Regeringens rappor- tering till riksdagen. Därtill har fem förstudier avslutats med skrivelser som överlämnats till riksdagen och regeringen eller den berörda myn- digheten. Vidare avslutades två förberedande undersökningar samt fem fördjupade gransk- ningar. Ett antal granskningar som planerades att slutföras under 2004 har försenats och har

avrapporterats i början av 2005. Av de 21 rapporter som vid utgången av 2004 hade slut- behandlats i Riksrevisionens styrelse har styrel- sen i 17 fall utnyttjat sin initiativrätt i riksdagen. 12 av riksdagens 16 utskott har hittills berörts av de ärenden som överlämnats till riksdagen.

Den internationella verksamheten bedrivs bl.a. inom ramen för det anslag för internationellt bistånd som Riksrevisionen disponerar. Biståndsprojekt har under 2004 pågått i bl.a. Bosnien, Mocambique, Rwanda och Litauen. Verksamhetsgrenen består av tre delar: internationella kontakter och EU, internationella uppdrag och internationella revisionsuppdrag. De internationella uppdragen finansieras via anslag och till en mindre del av avgifter medan internationella kontakter och EU finansieras enbart av anslag.

Riksrevisionen har under året lett arbetet med INTOSAI:s5 Auditing Standards Committee. Samarbetet med International Federation of Accountants (IFAC) för utveckling av inter- nationella riktlinjer för årlig/finansiell revision har fortskridit under Riksrevisionens ledning. Omfattande insatser har gjorts av experter från ett tjugotal länder för att utveckla internationella revisionsstandarder och vägledningar gemen- samma för offentlig och privat sektor. För detta arbete har Riksrevisionen också etablerat ett utbyte av expertsynpunkter rörande enskilda standarder med representanter för den svenska kommunala revisionen.

Kostnaderna oavsett finansieringskälla för verksamhetsgrenarna fördelade sig under 2004 enligt följande:

Tabell 19.2 Kostnadernas fördelning mellan verksamhetsgrenarna

Miljoner kronor

Årlig revision	133,0 mnkr
Effektivitetsrevision	108,4 mnkr

Internationell verksamhet	40,6 mnkr

Summa	282,0 mnkr

5 International Organisation of Supreme Audit Institutions

118

Analys och slutsatser

En viktig uppgift för Riksrevisionen har varit att utveckla en gemensam syn på och inriktning av granskningsverksamheten. Det har handlat om att tydliggöra riksdagens uppdrag och omsätta det i kraftfull revision. En annan uppgift har varit att bygga upp och utveckla det interna arbetet med sikte på en gemensam myndighetskultur. Insatser har under 2004 gjorts för att utveckla normer och rutiner för den administrativa verksamheten bland annat syftande till att förstärka den interna styrningen och kontrollen.

Under 2004 har medarbetarna varit delaktiga i utvecklingen av en strategisk plan för 2005– 2007. Denna innefattar myndighetens vision, långsiktiga mål och prioriterade utvecklings- områden. Utifrån strategin har ett arbete påbörjats bland annat när det gäller utvecklingen av uppdraget och myndighetens produkter, externa relationer samt kompetensförsörjning.

Arbetet med att utveckla och bygga upp Riksrevisionen till en organisation med gemen- sam kultur och identitet har förts ett stort steg framåt under året. Denna process har krävt stora insatser från myndighetens medarbetare.

Verksamhetens volym har under 2004 inte nått den av riksdagen anvisade nivån. Anslaget 90:1 Riksrevisionen uppvisar därför ett anslags- sparande. En verksamhetsnivå som överens- stämmer med anslaget som Riksrevisionen disponerar beräknas uppnås under 2005.

Riksdagen föreslås besluta att det anslagssparande på anslaget 90:1 Riksrevisionen som vid slutet av budgetåret 2004 översteg tre procent av anslagsbeloppet av myndigheten skall föras bort som indragning av anslagsbelopp.

Revisionens iakttagelser

Finansutskottet har uppdragit åt en revisionsbyrå att utföra extern revision av Riks- revisionen. Revisionen har i sin revisions- berättelse bedömt Riksrevisionens årsredovis- ning som i allt väsentligt rättvisande.

Riksdagsstyrelsens yttrande

Riksdagsförvaltningen (riksdagsstyrelsen) skall yttra sig över Riksrevisionens budgetunderlag. Riksdagsstyrelsen yttrade sig den 11 maj 2005

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

över Riksrevisionens budgetunderlag. Yttrandet saknar invändningar mot förslagets innehåll.

Budgetförslag

Riksrevisionens styrelse föreslår att anslaget 90:1 Riksrevisionen för 2006 anvisas med 279 987 000 kronor och att anslaget för 2007 och 2008 beräknas till 284 461 000 kronor respektive 289 341 000 kronor. Den föreslagna minskning- en är en konsekvens av att anslaget 2005 ökades med 4 200 000 kronor för att finansiera ett s.k. EU-kontaktkommittémöte.

För 2006 bör vidare Riksrevisionen enligt styrelsen beviljas en anslagskredit på tre procent av anslagsbeloppet och en räntekontokredit på 32 499 000 kronor.

Riksrevisionens styrelse föreslår dessutom att riksdagen beslutar att det anslagssparande på anslaget 90:1 Riksrevisionen som vid slutet av budgetåret 2004 översteg tre procent av anslags- beloppet av myndigheten skall föras bort som indragning av anslagsbelopp.

Riksdagen föreslås godkänna Riksrevisionens investeringsplan för 2006-2008.

Styrelsen föreslår också att Riksrevisionen 2006 bemyndigas att ta upp lån i Riksgälds- kontoret för anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 45 000 000 kronor.

All årlig revision som Riksrevisionen utför är avgiftsfinansierad. Inkomsterna tillförs inkomst- titel 2558 Avgifter för årlig revision.

Tabell 19.3 Offentligrättslig verksamhet Avgifter för årlig revision, inkomsttitel 2558

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt –
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2004	120 626	–	122 385	-1 759

Prognos 2005	128 814	–	128 162	652

Budget 2006	131 390	–	131 390	0

119

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 19.4 Uppdragsverksamhet Avgiftsfinansierade internationella uppdrag

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2004	2 590	2 705	-115

Prognos 2005	5 100	5 100	0

Budget 2006	5 200	5 200	0

Tabell 19.5 Investeringsplan för Riksrevisionen

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008
Investeringar,	2 951	10 935	7 995	5 357	4 890
materiella

Investeringar,	3 548	0	2 000	6 000	1 000
immateriella

Summa	6 499	10 935	9 995	11 357	5 890
investeringar

Finansiering	6 499	10 935	9 995	11 357	5 890
med lån

Tabell 19.6 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 90:1 Riksrevisionen

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	278 149	278 149	278 149
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	6 072	10 614	15 567

Beslut	-4 234	-4 302	-4 375

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	279 987	284 461	289 341

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

120

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

20Försöksverksamhet med trängselskatt

iStockholms kommun

20.1Bakgrund

I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag till lag om trängselskatt (prop. 2003/04:145, bet. 2003/04:SkU35, rskr. 2003/04:265).

För att påverka trafikmängden och skapa större framkomlighet under högtrafikerade delar av dygnet skall det bli möjligt att ta ut en trängselskatt.

Lagen (2004:629) om trängselskatt är utfor- mad så att den kan tillämpas i olika tätorter, men kommer inledningsvis endast att på försök tillämpas vid passage av vissa angivna betalsta- tioner i Stockholms innerstad.

Försöket med trängselskatt kommer att genomföras i Stockholms kommun med beräk- nad start i januari 2006 och avslutas den 31 juli 2006. Upphandlingen av det tekniska systemet för försöket har prövats rättsligt vilket har för- senat starttidpunkten kraftigt

Skatteuttaget kommer att differentieras bero- ende på veckodag och tid på dygnet samtidigt som vissa trafikantgrupper undantas.

I samband med försöket sker också en sats- ning på utökad kollektivtrafik. Kollektivtrafik- satsningen startade den 22 augusti i år och pågår fram till och med den 31 december 2006.

Den del av intäkterna som överstiger ett års avskrivningskostnader för försöket, skall åter- föras till Stockholms län i form av satsningar på kollektivtrafiken.

20.290:2 Försök med trängselskatt i Stockholm

Tabell 20.1 Anslagsutveckling för 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall			sparande	0
				Utgifts-
2005	Anslag	1 532 837	1	prognos	1 522 937
2006	Förslag	1 358 860

2007	Beräknat	929 860

2008	Beräknat	0

1Inklusive förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

Anslaget skall täcka såväl statens som Stock- holms kommuns och AB Storstockholms Lokal- trafiks kostnader för försöket. Anslaget får an- vändas för att finansiera t.ex. den extra satsning på kollektivtrafik som genomförs i samband med försöket, ökade kostnader inom vissa av de myn- digheter som blir berörda samt kostnader för administration av det tekniska systemet med portaler vid skattebelagda passager, för informa- tion om försöket och för att löpande utvärdera försöket utifrån en rad olika aspekter.

121

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Regeringens överväganden

Tabell 20.2 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	1 690 000	1 690 000	1 690 000
Förändring till följd av:
Beslut	-331 140	-760 140	-1 690 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 358 860	929 860	0

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Under 2005 väntas de kontraktsbundna utgifter- na för systemet bli högre än vad som tidigare be- räknats. Förklaringen är tillkommande utgifter orsakade av den långvariga rättsprocessen samt vissa tekniska anpassningar av systemet. Den fördröjning som rättsprocessen har inneburit har även påverkat fördelningen av utgifter så att vissa utgifter nu beräknas under 2006 i stället för under innevarande år. Detta tillsammans med en högre skattning av övriga avtalsbundna utgifter och att det även för dessa beräknas ske en om- fördelning av utgifter mellan åren, gör att ut-

gifterna för 2006 förväntas bli högre än vad som tidigare beräknats.

Anslaget minskas med 331 140 000 kronor 2006 och 760 140 000 kronor 2007. Däri ingår en minskning med 10 140 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 pro- cent av företrädesvis anslag avsedda för förvalt- nings- eller investeringsändamål. Det är under 2005 som huvuddelen av investeringarna sker, främst i det tekniska systemet men också i kollektivtrafiksatsningen med tillhörande in- fartsparkeringar, bussdepåer m.m. Därefter avser utgifterna i huvudsak driftskostnader. Efter att försöket avslutas den 31 juli 2006 återstår utgif- ter för kollektivsatsningen.

Regeringen föreslår att anslaget för 2006 upp- går till 1 358 860 000 kronor. För 2007 har an- slaget beräknats till 929 860 000 kronor.

För anslaget begärs i denna proposition på tilläggsbudget ett bemyndigande om att ingå åtaganden för 2005 på 2 210 000 000 kronor. För 2006 begärs inget bemyndigande eftersom nya förpliktelser inte kommer att ingås. Vid ut- gången av 2006 kommer det fortfarande att finnas utestående förpliktelser som beräknas uppgå till ca 900 miljoner kronor. Dessa för- pliktelser täcks helt av beräknat anslag 2007.

122

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Bilaga 1

Statsförvaltningens utveckling

Innehållsförteckning

1.	Inledning .......................................................................................................................		7
2.	Inriktningen av förvaltningspolitiken .........................................................................		7
3.	Organisations- och strukturförändringar ...................................................................		8
	3.1	Antalet myndigheter har minskat något sedan 2000......................................	8
	Lokala och regionala myndigheter slås samman...................................................		8
	Domstolar...............................................................................................................		8
	Allmänna förvaltningsmyndigheter ......................................................................		9
	3.2	Bedömningar av framtida personalkonsekvenser...........................................	9
4.	Kompetensförsörjningen i staten ..............................................................................		13
	4.1	Antal anställda i staten ...................................................................................	13
	4.2	Antal uppsägningar i staten ...........................................................................	14
	4.3	Övergripande insatser avseende kompetensförsörjningen ..........................	15
	4.4	Åldersstruktur i staten ...................................................................................	15
	4.5	Jämställdhet och könsfördelning i staten......................................................	17
	4.6	Etnisk och kulturell mångfald i staten ..........................................................	18
	4.7	Personalomsättning i staten...........................................................................	20
	4.8	Arbetsmiljö och sjukfrånvaro i staten...........................................................	21
	4.9	Lönenivåer och lönebildning i staten ............................................................	22

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Tabellförteckning

3.1	Antal statliga myndigheter 2005 fördelat efter myndighetskategori .......................	8
3.2	Bedömningar av personalkonsekvenser inom resp. departements ansvarsområden
	för 2005–2008..........................................................................................................	9
3.3	Personalkonsekvenser i Försvarsmakten .................................................................	10
3.4	Redovisning sysselsättningspaket ............................................................................	13
4.1	Andel uppsagda respektive total andel i staten fördelade på kvinnor och män,
	1995–2004..............................................................................................................	14
4.2	Uppsagda i staten som fick nya arbeten 2004 .........................................................	15
4.3	Antal individer med nybeviljad ålderspension, 1998–2004.....................................	16
4.4	Antal individer med nybeviljad tillfällig respektive definitiv sjukpension, 1998–
	2004........................................................................................................................	16
4.5	Beviljade delpensioner, 2003–2004...........................................................................	17
4.6	Myndighetschefer fördelade på kvinnor och män den 1 juli 2005 .........................	17
4.7	Andel med utländsk bakgrund bland statsanställda, samtliga förvärvsarbetande
	och i hela befolkningen, 2000–2004.....................................................................	18
4.8	Andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på kompetenskategorier, 2003–
	2004........................................................................................................................	19
4.9	Andel anställda med utländsk bakgrund inom olika sektorer och
	kompetenskategorier, 2004...................................................................................	19
4.10 Sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid fördelad på sektor och kön,
	2004........................................................................................................................	22
4.11 Nominell och real löneutveckling, 1997–2004 ......................................................		25

1. Inledning

Grunden för en gemensam förvaltningskultur redovisades i regeringens proposition Statlig för- valtning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294). År 2000 beslutade regeringen om ett förvaltningspolitiskt handlingsprogram – En förvaltning i demokratins tjänst. Programmet innehåller dels regeringens grundläggande vär- den för en långsiktig utveckling av förvaltningen, dels de åtgärder som regeringen genomför för att uppnå de förvaltningspolitiska målen.

Regeringen redogör i denna bilaga kortfattat för den fortsatta inriktningen av förvaltnings- politiken. Regeringen ger också en allmän be- skrivning av statsförvaltningens utveckling i termer av organisations- och strukturföränd- ringar med särskild inriktning på perioden 2000– 2004. Vidare redovisas bedömningar när det gäller framtida personalkonsekvenser för staten.

Regeringen redovisar årligen i budgetproposi- tionen sin bedömning av den statliga arbetsgivar- politiken och dess utveckling till riksdagen, se avsnitt 6. I denna bilaga redovisas regeringens övergripande iakttagelser för 2004.

2. Inriktningen av förvaltningspolitiken

Regeringen redovisade i den ovan nämnda pro- positionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst riktlinjer för och krav på den statliga för- valtningen. Utöver propositionen har ett fler- årigt handlingsprogram legat till grund för rege- ringens förvaltningspolitik. Av de omkring 40 åtgärder som programmet tar upp har nu i stort sett alla vidtagits och är antingen avslutade eller under fördjupad beredning.

Svensk statsförvaltning fungerar bra. De se- naste åren har tyngdpunkten legat på att utveckla enskilda myndigheter och verksamhetsområden. Denna inriktning behöver nu skifta mot att mo- dernisera statsförvaltningen som helhet – att skapa en sammanhållen förvaltning i medbor- garnas tjänst. Syftet är att åstadkomma mer med samma resurser för medborgare och företag samt att tydliggöra och stärka Sverige som en enhetlig aktör i internationella sammanhang, inte minst i EU-arbetet. Det handlar också om att motverka sektorisering och fragmentering.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Utmaningen ligger i att bevara den svenska modellens fördelar och samtidigt stärka helhe- ten, bl.a. genom bättre utnyttjande av kunskap, teknik och nya arbetsformer, men också genom förbättrad styrning och ett klimat som främjar innovation, lärande och nytänkande i förvalt- ningen. Inriktningen för förvaltningspolitiken formuleras i tre sammanhängande strategier:

•En sammanhållen förvaltning 2010.

•En effektiv och rättssäker förvaltning.

•En innovativ och lärande förvaltning.

Regeringens riktlinjer för organisering av statsför- valtningen

Renodlingen av den statliga verksamheten bör fortsätta och det statliga åtagandet prövas med stor omsorg. Syftet med att omstrukturera den statliga verksamheten är att öka dess effektivitet och ändamålsenlighet, samt att anpassa den in- terna och externa verksamheten till föränd- ringarna i samhället. Inte minst den tekniska ut- vecklingen skapar nya möjligheter att förbättra servicen till medborgarna. Detta ställer nya krav på sättet att organisera olika verksamheter och på samverkan mellan myndigheter. Det finns fortfarande effektivitetsproblem som beror på att myndigheter inte är ändamålsenligt organi- serade, att myndigheter har överlappande upp- gifter o.s.v. Vissa tjänster som i dag utförs i egen regi bör kunna effektiviseras om de upphandlas i konkurrens. En ökad samverkan mellan myndig- heter behövs för att hindra fragmentering och stärka en sammanhållen förvaltning. När det gäller den regionala nivån är utgångspunkten att, där så är lämpligt, inordna regional statlig verk- samhet i länsstyrelsen.

Antalet små myndigheter bör också minska. Nämndmyndighetsformen bör användas i be- gränsad omfattning. När inrättandet av en liten myndighet övervägs skall en noggrann prövning göras om det finns andra alternativ att välja, t.ex. att ge ansvaret för uppgiften till en befintlig myndighet. Myndigheter med färre än tio anställda bör förekomma endast i undantagsfall.

Regeringens arbete med att se över små- myndigheternas verksamhet kommer att intensi- fieras. Den 1 januari 2006 kommer flera små myndigheter att avvecklas och verksamheterna, i den mån det bedöms motiverat, föras över till större myndigheter. Följande exempel kan näm- nas: Statens bostadsnämnds verksamhet slås samman med Statens bostadskreditnämnd,

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Turistdelegationen inordnas i NUTEK, Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU inordnas som ett sekretariat i Vinnova och delar av verksamheten vid Statens institut för särskilt utvecklingsstöd läggs in i Socialstyrelsen.

3. Organisations- och strukturförändringar

Den statliga myndighetsstrukturen måste stän- digt omprövas och förändras. Detta har under 1990-talet resulterat i en kraftig minskning av antalet statliga myndigheter. Mellan 1990 och 1998 mer än halverades det totala antalet myn- digheter från 1 360 till 590. Antalet har därefter fortsatt att minska och trenden håller i sig. Den främsta orsaken är att små regionala och lokala myndigheter slås samman eller upphör att vara egna myndigheter för att i stället ingå i en ge- mensam myndighet.

Statskontoret har regeringens uppdrag att re- dovisa utvecklingen inom statsförvaltningen, främst beträffande antalet myndigheter och den statliga sysselsättningen.

I den delredovisning som överlämnades i juni 2005 (dnr Fi2005/3425) lyfter Statskontoret fram några förändringar av statsförvaltningen under 2000-talets första år som är särskilt fram- trädande: sammanslagning av lokala och regiona- la myndigheter, bildande respektive nedläggning av allmänna förvaltningsmyndigheter, ökning av sysselsättningen inom högskoleväsendet och minskning av sysselsättningen inom försvaret.

3.1Antalet myndigheter har minskat något sedan 2000

Statskontoret konstaterar i sin rapport att antalet myndigheter har minskat marginellt under 2000- talet.

Som framgår av betänkandet Från verksför- ordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23) saknas en allmänt vedertagen definition av myndighetsbegreppet. Statskontoret har av- gränsat myndighetsbegreppet till att avse myn- digheter som lyder under regeringen eller riks- dagen och som följaktligen styrs av en instruk- tion eller en särskild lag. Med den definitionen fanns det 552 statliga myndigheter den 31 maj 2005.

Tabell 3.1 Antal statliga myndigheter 2005 fördelat efter myndighetskategori

Domstolar	112
Affärsverk	3

Högskolor/universitet	37

Myndigheter i myndighetskoncerner	135

Myndigheter utan egen personal	65

Allmänna förvaltningsmyndigheter	200

Förvaltningsmyndigheter totalt	440

Samtliga myndigheter	552

Källa: Statskontoret

Enligt denna definition räknas också som egna myndigheter sådana myndigheter som ingår i myndighetskoncerner, domstolar och myndig- heter utan egen personal. Utan en särredovisning av dessa myndigheter uppgick antalet myndig- heter till 231 år 2004. Sedan 2000 har antalet myndigheter enligt detta sätt att räkna sjunkit något.

Lokala och regionala myndigheter slås samman

Sedan 1990-talet har flera stora myndighets- komplex, som i sig inrymt flera myndigheter, slagits samman till sammanhållna myndigheter. Sedan 2000 gäller detta Arbetsmiljöverket, Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäk- ringskassan. Förslag finns även om att bilda sammanhållna myndigheter för bl.a. kriminal- vården och kronofogdemyndigheterna.

Syftet med sammanslagningarna är att uppnå bättre styrning av verksamheten, ökad effek- tivitet, större enhetlighet och ökad rättssäkerhet.

Domstolar

Även inom domstolsväsendet har det pågått ett omfattande arbete med koncentration av verksamheten. Arbetet har inneburit både ett minskat antal myndigheter och lägre antal syssel- satta inom området jämfört med 2000. Mellan 2000 och 2005 har antalet domstolar minskat med 33. Syftet med reformerna är att utveckla rättsväsendet för att bättre kunna sörja för medborgarnas rättssäkerhet utifrån krav på snabbhet, kvalitet och service.

Allmänna förvaltningsmyndigheter

För de allmänna förvaltningsmyndigheterna är det svårare att peka ut en lika entydig trend som för myndigheter i myndighetskoncerner och för domstolar. Strukturförändringarna är mer mång- fasetterade. Att enbart redovisa antalet myndig- heter ger inte en korrekt och rättvisande bild av de strukturförändringar som pågår. Många vik- tiga reformer sker inom ramen för den befintliga förvaltningsstrukturen, utan att myndighets- antalet för den skull ändras.

Nyskapande och nedläggning hör ihop

I flera fall hänger nyskapande och nedläggning av de allmänna förvaltningsmyndigheterna ihop. Ett exempel är avvecklingen av Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor och bildandet av Myndigheten för internationella adoptions- frågor den 1 januari 2005. Ett annat exempel är den nya organisationen för handikappolitisk samordning som också visar komplexiteten i en strukturförändring. En ny handikappolitisk myndighet inrättas den 1 januari 2006 samtidigt som Statens institut för särskilt utvecklingsstöd (Sisus) avvecklas. Vissa delar av Sisus verksamhet förs över till den nya myndigheten medan andra delar läggs in i Socialstyrelsen som ett särskilt beslutsorgan. Samtidigt sker en renodling av Handikappombudsmannens verksamhet genom att viss verksamhet förs över till den nya handi- kappolitiska myndigheten. Handikappinstitutets verksamhet påverkas också.

Tillsyn

En grupp myndigheter bland de nybildade är de tillsynsorgan som brutits loss från större förvaltningsmyndigheter och bildat fristående myndigheter. Dessa myndigheter har bildats för att säkerställa medborgarnas rättssäkerhet och tydliggöra statens ansvar för granskning av verk- samheten. Exempelvis inledde Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen sin verksamhet 2004. Myndigheten skall bl.a. utöva tillsyn över arbets- löshetskassorna och granska Arbetsmarknads- verket i frågor som rör arbetslöshetsförsäk- ringen.

EU-samarbetet

Nya myndigheter har också inrättats för att svara för verksamhet som knyter an till EU. EU- myndigheter som är placerade i de europeiska länderna genererar också allt fler uppdrag till den

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

svenska förvaltningen, både utifrån formella skyldigheter och på frivillig basis.

3.2Bedömningar av framtida personal- konsekvenser

Nedan redovisas respektive departements be- dömningar av framtida personalkonsekvenser som följer av förslagen i denna budgetproposi- tion (exkl. sysselsättningsåtgärder enligt tabell 3.4) och andra särpropositioner som förelagts riksdagen under året.

Tabell 3.2 Bedömningar av personalkonsekvenser inom resp. departements ansvarsområden för 2005–2008

Personer

Departement	2005	2006	2007	2008
Justitie	- 115	481	29	341

Utrikes	57	-610	55	-45

Försvar	- 770	- 2 200	- 60	300

Social	- 159	- 386	- 435	- 85

Finans	- 210	- 285	- 265	- 275

Utbildnings-	75	395	800	1 100
och kultur

Jordbruk	0	42	0	0

Miljö- och	0	2	0	0
samhälls-
byggnads

Näring	0	35	0	0

Summa	- 1 122	- 2 526	124	1 336

Nedan följer övergripande kommentarer till de bedömningar som gjorts. Siffrorna inom paren- tes avser bedömningar under perioden 2005– 2008. Bedömningarna avser nettoförändringar.

Bedömningarna är liksom tidigare år preli- minära eftersom det finns många osäkra fak- torer. Huruvida bedömda minskningar av per- sonalen faktiskt leder till uppsägningar och arbetslöshet är något som inte kan förutses. I övrigt anges kommentarer under respektive ut- giftsområde.

Justitiedepartementet: (+ 736) Förändringarna inom polisväsendet är en följd

av regeringens mål om att utbilda 4 000 nya poliser under mandatperioden. Antalet poliser beräknas öka med 1 084 åren 2005–2008. Som ett led i effektiviseringsarbetet bedöms antalet civilanställda minska under de kommande tre åren.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Den nya instans- och processordningen för utlännings- och medborgarskapsärenden beräk- nas leda till att totalt ca 500 personer anställs vid tre länsrätter och en kammarrätt. Samtidigt min- skar antalet anställda inom domstolsväsendet till följd av strukturförändringar och organisations- förändringar. Försöket med trängselskatt i Stockholms innerstad under 2006 beräknas leda till en tillfällig ökning av antalet anställda inom domstolsväsendet. Denna ökning ingår inte i tabellen ovan.

Antalet anställda inom kriminalvården be- räknas öka till följd av den planerade platsut- byggnaden. Samtidigt pågår arbete för att bl.a. effektivisera användandet av personalresurserna. Det är för tidigt att kvantifiera vilka nettoeffek- ter detta kommer att ge.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering tillförs ytterligare medel. Detta kan i förläng- ningen leda till ytterligare anställningar.

Utrikesdepartementet: (- 543)

Regeringen har till riksdagen föreslagit en ny instans- och processordning för utlännings- och medborgarskapsärenden (prop. 2004/05:170). Förslaget innebär att Utlänningsnämnden upp- hör den 31 mars 2006. Antalet personer som söker asyl i Sverige fortsätter att minska. Detta leder till successiva minskningar av såväl personal som boendeplatser inom hela asylprocessen.

Ett institut för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete kommer under 2006 att inrättas i Karlstad. Den beräknade personalstyr- kan vid fullt utbyggd verksamhet är 15–20 per- soner.

Försvarsdepartementet: (- 2 730)

Under åren 2005–2007 genomförs de beslut om försvarspolitikens inriktning som riksdagen fattade under 2004 (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU4, rskr. 2004/05:143, prop. 2004/05:43, bet. 2004/05:FöU5, rskr. 2004/05:143, prop. 2004/05:1, utg.omr. 6, bet. 2004/05:FöU1, rskr. 2004/05:130). Trots att omfattningen av den personella omstrukture- ringen inom Försvarsmakten är betydande förut- ser regeringen ett visst behov av nyrekrytering. Detta beror främst på att systemet med anställda soldater nu införs och på behovet av att rekry- tera inom de kompetensområden där det redan är eller uppstår brist på personal.

Tabell 3.3 Personalkonsekvenser i Försvarsmakten

Personer

År	2005	2006	2007	2008
Minskning	1 000	3 000	900	1 300

Ökning	200	800	800	1 600

Summa	- 800	- 2 200	- 100	+ 300

För perioden 2006–2008 beräknas antalet an- ställda vid Krisberedskapsmyndigheten (KBM) öka från ca 180 till ca 200 anställda. Ökningen sker med anledning av arbetet med den natio- nella portalen och det webbaserade informa- tionssystemet, utvecklingen av myndighetens tekniska kompetens, dess övningsverksamhet samt utbyggnad, drift och förvaltning av RAKEL (Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet).

Den säkerhetspolitiska utvecklingen i dags- läget medger att inskrivning av bl.a. totalför- svarspliktiga räddningsmän till den kommunala krigsorganisationen kan avbrytas och att utbild- ningen skall upphöra från den 1 september 2005. Det medför för Statens räddningsverks (SRV) del att antalet anställningar vid verket minskas med 10 under 2005 och med ca 40 under 2006.

På grund av neddragningar inom det militära försvaret, med utfästelse om nya arbetstillfällen i Karlskoga, fick SRV i uppdrag av regeringen att genomföra utvecklingsprojektet Nationellt cent- rum för erfarenhetsåterföring från olyckor. Under 2005 har antalet anställda ökat med ca fem personer.

SRV:s förstärkning av beredskapen för att hjälpa svenskar utomlands sammanfaller med att regeringen har beslutat att utöka verkets inter- nationella verksamhet. Med början 2006 kom- mer SRV:s internationella verksamhet att utökas till att omfatta upp till 130 personer, mot nuva- rande ca 25. Personalökningen kommer att ske successivt och SRV beräknar att ca 15 personer kommer att anställas under 2006.

Den 1 september 2005 gick 15 personer från kommittén Nationellt råd för samordning och stöd till drabbade med anledning av naturkata- strofen i Asien över till Styrelsen för psykolo- giskt försvar. Under 2006 kommer antalet an- ställda att minskas med sex personer, varav tre från Estoniaarbetet och tre från det nationella rådet.

För att möta de pensionsavgångar som upp- står inom Kustbevakningen fram till 2010 och för att kunna säkerställa bemanningen på de nya kombinationsfartygen rekryteras 25 aspiranter

under 2005. Under 2006–2007 rekryteras ytter- ligare 75 aspiranter.

Statens haverikommission kommer att utöka antalet anställda med fem personer under 2005. Införandet av EU:s säkerhetsdirektiv inom spår- bunden trafik innebär en utökad utrednings- skyldighet.

Socialdepartementet: (- 1 065)

Förändringarna inträffar främst vid den nya myndigheten Försäkringskassan, där en minsk- ning av antalet anställda beräknas ske med totalt ca 1 095 under perioden 2005–2008.

Den främsta orsaken till personalminsk- ningarna är pensionsavgångar om cirka 900 per- soner. Dessutom beräknas personalen minska med i storleksordningen 700 personer till följd av organisationsöversyner inom huvudkontoret och länsorganisationerna i och med att Försäk- ringskassan bildats samt på grund av kravet på omlokalisering och övriga krav på effektivisering av verksamheten.

Under 2005 har fem nyrekryteringar av chefer skett till huvudkontoret. Personalökningar fram- över kommer att ske till följd av nyrekryteringar såväl för en del av kommande pensionsavgångar som till de orter dit delar av verksamheten flyttar.

Pensionsavgångarna beräknas efter 2008 att öka kraftigt och beräknas under ett tiotal år upp- gå till 650 per år.

En nybildad myndighet för handikappolitisk samordning kommer att inrättas den 1 januari 2006. Myndigheten kommer att ta över vissa uppgifter från befintliga myndigheter inom om- rådet, Handikappombudsmannen (HO) och Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus).

Beroende av tidigare arbetsuppgifter och an- svar kommer således vissa anställda vid dessa myndigheter att erbjudas övergång till den ny- inrättade myndigheten. Övrig personal vid Sisus kommer att erbjudas övergång till Socialsty- relsen eftersom Sisus avvecklas den 1 januari 2006. Verksamheten med bidragsgivning inom utbildningsområdet övergår då till ett särskilt beslutsorgan inom Socialstyrelsen.

Omstruktureringen innebär att antalet myn- digheter inom området förblir oförändrat och eventuella förändringar i det totala antalet an- ställda i de berörda myndigheterna bedöms bli marginella.

Med anledning av regeringens beslut att om- lokalisera Statens folkhälsoinstitut till Östersund

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

väntas de personalpolitiska konsekvenserna på myndigheten bli omfattande de kommande åren. I enkätundersökningar som myndigheten har gjort har framkommit att mycket få medarbetare avser att flytta med till Östersund. I ovanstående bedömningar har antagits att tio personer flyttar med till Östersund.

Myndigheten skall ha genomfört flytten till Östersund senast den 1 juli 2007. På myndighe- ten arbetar för närvarande 138 personer. Rege- ringen har utlovat 150 arbetstillfällen, dvs. en ök- ning med tolv personer.

Om endast tio personer flyttar med till Öster- sund innebär det att 128 personer slutar före den 1 juli 2007. Socialdepartementet har räknat med att hälften (64) slutar under 2005 och hälften under 2006. Vidare har antagits att inga ny- rekryteringar görs under 2005 utan att de nyrek- ryteringar som behöver göras för att nå de av regeringen utlovade 150 arbetstillfällena görs successivt under 2006–2008.

Finansdepartementet: (– 1 035)

Huvuddelen av personalförändringarna på Finansdepartementets område härrör från ut- giftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

Strukturförändringar som en följd av tidigare fattade beslut medför minskningar av personal inom Fortifikationsverket.

En organisationskommitté har tillsatts för att vidta de åtgärder som krävs för att en ny förvalt- ningspolitisk myndighet skall kunna inrättas den 1 januari 2006, samtidigt som Statens kvalitets- och kompetensråd avvecklas. Vilka eventuella personalkonsekvenser detta får för berörda stabsmyndigheter (Statskontoret, Ekonomistyr- ningsverket och den förvaltningspolitiska myn- digheten) går f.n. inte att bedöma.

Inom Skatteverket och kronofogdemyndighe- terna minskar personalen vilket till största delen beror på skillnaden mellan naturliga avgångar och en beräknad återrekrytering på 60 procent.

Personalökningar p.g.a. uppgiftsförändringar till följd av förslag i budgetpropositionen för 2006, utg.omr. 2 resp. utg.omr. 18 beräknas ske vid Finansinspektionen resp. Länsstyrelserna.

Utbildnings- och kulturdeparte- mentet: (+ 2 370)

En personalökning beräknas ske vid universi- tet och högskolor under perioden med anledning av regeringens satsningar på forskning enligt den forskningspolitiska propositionen (prop. 2004/05:80) samt med anledning av regeringens förslag i denna budgetproposition avseende en

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

ökning av antalet högskoleplatser. Bedömningen är att personalen vid universitet och högskolor med anledning av forskningssatsningen kommer att öka med 75 personer 2005, 375 personer 2006, 375 personer 2007 samt 1 100 personer 2008.

Den 1 januari 2006 införs ett särskilt tilläggs- bidrag till studerande i studiestödet. För admi- nistration av detta tillägg tillförs Centrala studie- stödsnämnden (CSN) cirka 9 miljoner kronor, vilket motsvarar 15–20 personer. Även Över- klagandenämnden för studiestöd tillförs resurser för en person av samma anledning.

Regeringen avser att inom kort lämna en proposition med förslag till en samlad svensk språkpolitik, där det bland annat föreslås att språkvården bör organiseras i myndighetsform. En organisationskommitté kommer att tillsättas med uppgift att förbereda organisationen.

Regeringen har beslutat att Riksutställningar samt delar av Riksantikvarieämbetet skall omlo- kaliseras till Visby. För Riksutställningars del skall omlokaliseringen påbörjas 2006 och vara avslutad den 31 december 2007, medan Riks- antikvarieämbetets omlokalisering skall påbörjas 2007 och vara avslutad den 31 december 2008. Från CSN:s Stockholmskontor skall 25 befatt- ningar flyttas till Visby. Vidare kommer 20 be- fattningar att omlokaliseras till Kalmar. Flytten skall inledas 2006 och vara slutförd senast 2008. Omlokaliseringen innebär inte några förändring- ar i antalet personer på respektive myndighet.

Övriga förslag i förevarande proposition be- döms inte leda till några personalkonsekvenser.

Jordbruksdepartementet: (+42)

Med anledning av regeringens beslut att omlo- kalisera Konsumentverket till Karlstad väntas de personalpolitiska konsekvenserna på myndig- heten bli omfattande de kommande åren. Det kan dock förutspås att antalet personer anställda vid Konsumentverket kommer att minska innan all ersättningsrekrytering genomförts.

I samband med miljömålsarbetet föreslås sats- ningar som får konsekvenser på Statens jord- bruksverk och Fiskeriverket. För Fiskeriverket motsvarar ökningen fem anställningar.

Kapaciteten vid de djurförsöksetiska nämn- derna förstärks med sju anställningar.

De personalpolitiska konsekvenserna för Sve- riges lantbruksuniversitet redovisas i samband med redovisningen för högskolan under Utbild- nings- och kulturdepartementets avsnitt.

Miljö- och samhällsbyggnads- departementet: (+ 2)

Från och med den 1 januari 2006 övertar Statens energimyndighet ansvaret för den verk- samhet som för närvarande bedrivs vid Konsu- mentverket inom 2002 års energipolitiska pro- gram. Övertagandet innebär att ca åtta befatt- ningar flyttas från Konsumentverket till Statens energimyndighet och att en omfördelning av medel motsvarande 10 miljoner kronor görs mellan dessa två myndigheter. Därutöver tillförs Statens energimyndighet 2,4 miljoner kronor genom omfördelning av medel inom utgiftsom- råde 21 Energi fr.o.m. 2006 för tillkommande myndighetsuppgifter motsvarande ca två anställ- ningar.

En sammanslagning av Statens bostadsnämnd och Statens bostadskreditnämnd skall genomfö- ras per den 1 januari 2006. Sammanslagningen bedöms inte innebära några personalföränd- ringar.

Omlokaliseringsbeslutet bedöms inte leda till några personalförändringar hos Naturvårdsver- ket och Elsäkerhetsverket.

Näringsdepartementet: (+ 35)

I 2005 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att Rikskvinnocentrum i Uppsala skall ombildas till ett Nationellt Kunskapscent- rum. Detta bedöms innebära att ytterligare 25 personer till kommer att anställas.

I denna budgetproposition föreslås att Han- delsflottans kultur- och fritidsråds (HKF) verk- samhet överförs till Sjöfartsverket. En administ- rativ samordning med Sjöfartsverket bör leda till att de årliga kostnaderna för administration min- skar utan att det påverkar verksamheten. Försla- get kan komma att påverka den totala personal- styrkan vid Sjöfartsverket.

JämO kommer att tillföras 6 miljoner kronor. Tillskottet innebär att antalet anställda vid myn- digheten kommer att öka med ca 10 personer.

Skogsstyrelsen och de tio skogsvårdsstyrelser- na bör enligt regeringens bedömning bli en myn- dighet. Genomförandet av omorganisationen torde medföra vissa personalförändringar. Hur dessa kommer att se ut är dock i dagsläget inte möjligt att närmare beskriva.

En sammanfattning av regeringens sysselsätt- ningspaket, som redovisas i volym 1, avsnitt 4.4, ges nedan avseende den statliga sektorn. Dessa satsningar ingår inte i redovisningarna ovan.

Tabell 3.4 Redovisning sysselsättningspaket

Tillfällig sysselsättningsåtgärd		Arbetstillfällen
		2006– 2007
Inom kultursektorn	Museisamlingar m.m.	650
	(registrera, restaurera,
	konservera)

Skatteverket	Satsning på ökad	420
	skattekontroll för att
	åtgärda fel och fusk

Arbetsmarknads-	Satsning för ökad kontroll	500
verket	och plusjobben m.m.

Försäkringskassan	Satsning för ökad kontroll	300

Domstolarna	Satsning på att förstärka	100
	beredningsorganisationen
	med fler notarier

Länsstyrelserna	Statlig traineeutbildning	310
	och förstärkning av
	tillsynsverksamheten

Tullverket	Satsning för att bekämpa	50
	illegal införsel av
	narkotika, alkohol och
	tobak

Inom	Statliga	1000
statsförvaltningen	komptensöverföringsjobb

4. Kompetensförsörjningen i staten

Regeringen har delegerat stora delar av arbets- givarpolitiken till myndigheternas chefer. Dele- geringen innebär en betydelsefull frihet för myn- digheterna att självständigt utforma organi- sation, arbetsprocesser, lönebildning och kom- petensförsörjning med hänsyn till verksam- hetens krav.

För att regeringen skall kunna följa utveck- lingen och vid behov vidta åtgärder redovisar myndigheterna varje år sedan 1997 sin kompe- tensförsörjning till regeringen. Med kompetens- försörjning avses arbetet med att säkerställa att erforderlig kompetens finns för att nå verksam- hetens mål på ett effektivt sätt.

I det följande redovisas en uppföljning av kompetensförsörjningen i staten utifrån myndig- heternas redovisningar, övriga rapporter samt relevant statistik. Regeringens bedömning av kompetensförsörjningen redovisas i avsnitt 6.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

4.1 Antal anställda i staten

Antalet statsanställda i stort sett oförändrat

Antalet anställda i den statliga sektorn har varit närmast oförändrat de senaste tio åren. Under 2000-talet har det dock skett en svag ökning som till stor del kan förklaras med en fortsatt expan- sion inom högskoleväsendet. Under de senaste fem åren har antalet anställda i denna sektor ökat med över 4 000 personer. Antalet anställda har också ökat inom rättsväsendet, även om de är färre än i början av 1990-talet.

Sedan början av 1980-talet har dock ned- gången i antalet anställda i statlig sektor varit be- tydande. Ett område som minskat drastiskt är infrastrukturområdet, vilket till stor del beror på att verksamhet har bolagiserats och därmed inte längre räknas till den statliga sektorn, t.ex. Pos- ten, Televerket och Vattenfall (se diagram 4.1).

Diagram 4.1 Antal anställda i olika statliga verksamheter,

1981–2004
Antal
70 000
60 000
50 000
40 000
			Infrastrukturverk
30 000
			Försvaret
20 000			Högskolan
			Högskolan
10 000			Rättsväsendet
0
1981	1983	1985	1987	1989	1991	1993	1995	1997	1999	2001	2003
Källa: Arbetsgivarverket

Liten ökning det senaste året

År 2004 uppgick antalet anställda inom statlig sektor till 224 600 personer.1 I förhållande till 2003 har antalet statsanställda ökat med knappt 300 personer, vilket är en mycket liten för- ändring jämfört med tidigare år. Sektorn uni- versitet, högskolor och forskning står även detta år för den största ökningen, medan Försvars-

1 Inklusive personer med betings-, dag- och timanställning, vilka uppgick till ca 15 000 i september 2004. Anställda vid försäkringskassorna 2004 ingår inte. Från 1 januari 2005 bildar försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket den statliga myndigheten Försäkringskassan. Om försäkringskassorna inkluderas uppgick antalet till ca 239 750 anställda

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

makten svarade för den mest betydande ned- gången.

Totalt utgör de statsanställda knappt sex pro- cent av det totala antalet sysselsatta på arbets- marknaden. Anställda inom kommuner och landsting utgör tillsammans 25 procent.

Lokalisering, heltid och deltid

Nästan 30 procent av de statligt anställda arbetar i Stockholms län. Knappt 20 procent finns i Östra Mellansverige (exklusive Stockholm). Om man i stället ser till andelen statsanställda i för- hållande till samtliga anställda i olika regioner var andelen störst i Övre Norrland med knappt åtta procent statligt anställda.

Cirka 30 000 statsanställda arbetar deltid. Det är fler kvinnor som arbetar deltid, drygt 20 pro- cent, medan det bland männen är knappt 10 pro- cent.

Av tabell 4.1 framgår andelen uppsagda förde- lade på kvinnor och män sedan 1995.

Tabell 4.1 Andel uppsagda respektive total andel i staten fördelade på kvinnor och män, 1995–2004

Procent

År	Andel uppsagda	Andel kvinnor	Andel	Andel män
	kvinnor	i staten	uppsagda	i staten
			män
2004	51	46	49	54

2003	49	45	51	55

2002	48	45	52	55

2001	49	45	51	55

2000	41	44	59	56

1999	45	43	55	57

1998	45	42	55	58

1997	54	42	46	58

1996	55	41	45	59

1995	48	41	52	59

Källa: Trygghetsstiftelsen

Anm. Här ingår även personer som är registrerade i tidiga åtgärder före uppsägningstillfället.

4.2 Antal uppsägningar i staten

Sedan 1990 har drygt 74 000 statsanställda sagts upp. Under 2004 uppgick antalet till 2 015 per- soner, varav ungefär en tredjedel kom från uni- versitets- och högskolesektorn (se diagram 4.2). Denna sektor sysselsätter ca en fjärdedel av alla statsanställda vilket gör den till den största sett till antalet. Den största minskningen stod kul- tursektorn för.

Diagram 4.2 Antal uppsägningar fördelade per sektor,

2003 och 2004
Antal
800
700	2003
700
600	2004
600
500
400
300
200
100
0

AFF AOU EK FÖ KULT LRS MTJ RÄTTS UHF UPP

Källa: Trygghetsstiftelsen

Arbetsgivarverkets sektorsindelning: AFF: Affärsverk och infrastruktur; AOU: Arbetsliv, omsorg och utbildning; EK: Ekonomi; FÖ: Försvarsmakten; KULT: Kultur; LRS: Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter; MTJ: Miljö, teknik och jordbruk; RÄTTS: Rättsmyndigheter; UHF: Universitet, högskolor och forskning; UPP: Uppdragsmyndigheter

Anm. Här ingår även personer som är registrerade i tidiga åtgärder före uppsägningstillfället.

Att andelen uppsagda kvinnor varierat över tiden hänger samman med orsakerna till att övertalig- het uppkommer. Under mitten av 1990-talet skedde omfattande besparingar och teknik- förändringar som i hög grad drabbade kvinnliga administratörer. Under slutet av 1990-talet har de uppsagda i högre grad bestått av övertaliga från Försvarsmakten och infrastrukturmyndig- heterna, där andelen män är högre.

Statsanställda hävdar sig väl

Den öppna arbetslösheten bland de uppsagda i staten sjunker relativt snabbt över tid och ligger efter två år på cirka tio procent av de uppsagda och efter ytterligare ett år under fem procent. Enligt Trygghetsstiftelsen kan de goda resultat som uppnås delvis hänföras till att de stats- anställda hävdar sig väl på arbetsmarknaden.

Av de uppsagda som fick nya arbeten (fasta och tidsbegränsade på mer än ett år) under 2004 gick

-37 procent till den statliga sektorn (29 pro- cent 2003, 27 procent 2002),

-16 procent till den kommunala sektorn (21 procent 2003 och 2002),

-47 procent till den privata sektorn (50 pro- cent 2003, 52 procent 2002).

Av dem som fått nytt arbete går fler kvinnor än män till den offentliga sektorn, vilket framgår av tabell 4.2.

Tabell 4.2 Uppsagda i staten som fick nya arbeten 2004

Procent

	Statliga sektorn	Kommunala sektorn	Privata sektorn
Kvinnor	41	18	41

Män	33	14	53

Källa: Trygghetsstiftelsen

Knappt hälften av dem med nytt arbete får högre lön, medan den är oförändrad för ungefär en fjärdedel. Hälften uppger sig ha fått ett bättre och mer utvecklande arbete, medan endast tolv procent anser att arbetsuppgifterna är sämre och mindre utvecklande.

4.3Övergripande insatser avseende kompetensförsörjningen

Myndigheterna redovisar varje år sin kompe- tensförsörjning till regeringen i årsredovis- ningen. Av redovisningen skall framgå myn- dighetens mål, vidtagna åtgärder och målupp- fyllelse på området.

Av årsredovisningarna för 2004 framgår att det på flera myndigheter bedrivs ett aktivt arbete för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Bland de redovisade insatserna finns exempel på arbete med kom- petensutveckling, kompetensanalyser samt med- arbetar- och utvecklingssamtal. I vissa fall an- vänds olika modeller för t.ex. inventering av efterfrågad och befintlig kompetens. Flera myn- digheter uppger att de vidtar åtgärder för att utveckla ledarskapet, t.ex. genom utbildningar, mentorskap eller annat stöd. Andra insatser som nämns är arbete med individuella utvecklings- planer.

Kartläggning av kompetensförsörjningen

På uppdrag av regeringen har Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) kartlagt och analyse- rat kompetensförsörjningen i staten (dnr Fi2005/3781). Studien bygger på en webbenkät till samtliga myndigheter samt intervjuer med 15 myndighetsrepresentanter. Av studien framgår bl.a. inriktningen på arbetet, risk- och fram- gångsfaktorer samt utmaningar.

KKR:s övergripande tolkning är att många myndigheter uppfattar sitt arbete med kom-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

petensförsörjningen som positivt. Som exempel på goda förutsättningar i detta arbete nämner KKR bl.a. att en stor andel av myndigheterna anser sig ha lätt att rekrytera och behålla personal samt att de uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Dessutom anges att prioriteringen av kompetensförsörjningsfrågorna ökar.

Som exempel på svagare sidor nämns avsak- nad av genomarbetade kompetensidéer, bristan- de kunskapshantering och otillräcklig uppfölj- ning av kompetensförsörjningen. KKR bedömer dock att det finns en växande medvetenhet om behovet av kompetensförsörjningsinsatser samt en ökad kunskap om hur man kan arbeta med dessa frågor.

Sammantaget bedömer knappt 75 procent av de som svarat på enkäten att arbetet med kompetensförsörjningen fungerar ganska eller mycket bra.

Även om den huvudsakliga beskrivningen av arbetet med kompetensförsörjningen är positiv, sammanfattar KKR också några hinder och svå- righeter såsom otydliga mål och styrning av kompetensförsörjningen. Bland de utmaningar som myndigheterna anger kan nämnas den för- ändrade åldersstrukturen och generationsväx- lingen samt behovet av tydliga strategier för bl.a. kompetensöverföring.

Bland de utvecklingsområden som uppmärk- sammas finns t.ex. chefsfrågor, behov av syste- matik och metodutveckling samt metoder för uppföljning och utvärdering.

4.4 Åldersstruktur i staten

En strategisk fråga för statsförvaltningen är att hantera kommande års pensionsavgångar. Under åren 2005–2008 beräknas ca 24 400 personer i statsförvaltningen att uppnå pensionsåldern.

Fler äldre och färre yngre i staten

Staten har tillsammans med landstingen den i genomsnitt äldsta personalstyrkan. År 2004 var genomsnittsåldern 45 år för både statsanställda kvinnor och män, vilket är samma genomsnitts- ålder som föregående år. Det kan jämföras med 42 år för samtliga sysselsatta.

När det gäller åldersstrukturen avviker staten från hela arbetsmarknaden i två avseenden (se diagram 4.3). För det första finns det fler äldre i staten. År 2004 var 38 procent i staten mellan 50 och 64 år, medan motsvarande för hela arbets-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

marknaden var 31 procent. För det andra är an- delen statsanställda i de yngsta åldersgrupperna (16–24 år) mycket lägre än på arbetsmarknaden i sin helhet.

Diagram 4.3 Åldersstrukturen i staten och på arbetsmarknaden totalt, 2004

Procent
18
16
Staten	Arbetsmarknaden totalt
14
12
10
8
6
4
2
0
16-19 20-24 25-29	30-34	35-39	40-44	45-49	50-54	55-59	60-64
Källa: Statistiska centralbyrån

Åldersstrukturen i staten återspeglar 1960- och 1970-talens relativt kraftiga nyrekryteringar och efterföljande perioder av åtstramningar och färre nyanställningar. Till detta kommer att kraven på utbildning är högre inom staten än inom den övriga arbetsmarknaden, vilket förklarar den låga andelen anställda under 25 år. Andelen stats- anställda med en högskoleutbildning på tre år eller längre var 46 procent 2004, vilket är mer än dubbelt så stor andel som på den svenska arbets- marknaden i sin helhet.

Nybeviljade ålderspensioner ökar något

Under 2004 beviljades drygt 3 000 statsanställda ålderspension, vilket är något fler än tidigare år (se tabell 4.3).

Tabell 4.3 Antal individer med nybeviljad ålderspension, 1998–2004

Antal

	1998	2002	2003	2004
Kvinnor	842	917	836	1 013

Män	2 113	1 880	1 589	2 039

Samtliga	2 955	2 797	2 425	3 052

Källa: Statens pensionsverk

Fler tar ut ålderspension efter att de har fyllt 65 år

Jämfört med tidigare år har andelen statsanställ- da som tar ut ålderspension från pensionsåldern 65 år eller senare ökat. Enligt statistik från Sta- tens pensionsverk utgjorde denna grupp 57 pro- cent 2004. Motsvarande andel 1998 var 50 pro- cent. Framför allt har antalet individer som arbe-

tar längre och tar ut ålderspension efter den må- naden de fyllt 65 år ökat.

Genomsnittsåldern för statsanställda kvinnor som beviljas ålderspension har ökat något medan den för männen har minskat marginellt. År 2004 var den knappt 65 år för kvinnorna och knappt 62 år för männen. En förklaring till skillnaden mellan kvinnor och män i detta avseende kan vara att yrkesgrupper med lägre pensionsålder, t.ex. inom försvaret, huvudsakligen består av män.

Definitiva sjukpensioner minskar

Antalet statsanställda med nybeviljad definitiv sjukpension har minskat de senaste åren (se tabell 4.4). Antalet med nybeviljad tillfällig sjuk- pension har dock ökat, framför allt tillfälliga sjukpensioner med omfattningen 25 procent. Mer än två tredjedelar av dem med tillfällig sjuk- pension 2004 hade lägre omfattningsgrad än 100 procent.

Tabell 4.4 Antal individer med nybeviljad tillfällig respektive definitiv sjukpension, 1998–2004

Antal

	1998	2002	2003	2004
Tillfällig <100 procent	272	748	778	1 001

Tillfällig 100 procent	344	487	352	413

Definitiv	969	1 104	758	752

Källa: Statens pensionsverk

Knappt 60 procent av dem som beviljades till- fällig eller definitiv sjukpension på heltid i staten var kvinnor 2004. För tillfällig sjukpension på deltid var andelen kvinnor 70 procent. Genom- snittsålder för personer med nybeviljad sjuk- pension 2004 var 58 år för kvinnor och knappt 59 år för män.

Delpension för att kunna arbeta längre

För att öka möjligheterna för äldre att arbeta till ordinarie pensionsålder trädde ett nytt avtal om delpension i kraft i januari 2003. Avtalet innebär att arbetsgivaren kan bevilja en minskning av arbetstiden till som mest hälften av ordinarie arbetstid för anställda över 61 år. Under 2003 och 2004 beviljades sammanlagt 3 764 personer i statsförvaltningen delpension (se tabell 4.5). Det är ca 20 procent av den åldersgrupp, dvs. 61–64 år, som kan komma ifråga.

Tabell 4.5 Beviljade delpensioner, 2003–2004

Antal

Delpensionens omfattning	Kvinnor	Män	Totalt
50 procent	593	1 162	1 755

40–49 procent	161	176	337

21–39 procent	127	147	274

20 procent	766	632	1 398

Summa	1 647	2 117	3 764

Källa: Statens pensionsverk

Som framgår av tabell 4.5 är det fler män än kvinnor som har beviljats delpension. Det kan också konstateras att flertalet av männen har en omfattningsgrad på 50 procent, medan den för kvinnorna i första hand är 20 procent eller lägre. Det stora flertalet av delpensionärerna, 57 pro- cent, beviljades förmånen från 61 års ålder.

Medvetenhet finns om generationsväxlingen

De senaste årens redovisningar av kompetens- försörjningen visar på en hög medvetenhet om åldersstrukturen och kommande generations- växling hos myndigheterna. Cirka 70 procent av de som deltagit i KKR:s enkätundersökning uppger att myndigheten strävar efter att skapa en åldersbalans och generationssamverkan p.g.a. generationsväxlingen.

Myndigheternas arbete syftar i flera fall till att öka antalet yngre anställda. Ett antal myndighe- ter uppger att de sett över åldersstrukturen och arbetar för att underlätta kompetensöverföring. Mentorprogram och traineeutbildningar för att säkra chefsförsörjningen förekommer också.

Vid Affärsverket svenska kraftnät görs en be- dömning ett till två år innan en medarbetare skall gå i pension, av vilka aktiviteter som måste genomföras för att behålla viktiga kunskaper. Det kan t.ex. bli fråga om att tidigarelägga en rekrytering för att den nya medarbetaren skall kunna gå parallellt, seminarier och programlagd kunskapsöverföring till andra medarbetare.

Skolverket uppger att de bl.a. planerar att undersöka vad som gör och kan göra Skolverket attraktivt för personer i yngre medelåldern. Andra insatser för att klara generationsskiftet med bibehållen kvalitet i verksamheten är att erbjuda delpension samt uppmuntra seniora medarbetare att fortsätta arbeta.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

4.5 Jämställdhet och könsfördelning i staten

Regeringen har angett att det personalpolitiska arbetet i staten skall intensifieras för att öka jämställdheten. Staten skall vara ett föredöme för övriga arbetsgivare vad gäller jämställdhet. Ande- len kvinnor skall öka på ledande befattningar.

Andelen kvinnor i staten ökar stadigt

Andelen kvinnor i staten har ökat stadigt de senaste åren. År 2004 var 46 procent av de stats- anställda kvinnor och 54 procent var män. Mot- svarande uppgifter för 1998 var 42 procent kvinnor och 58 procent män.

Sammantaget innebär detta att staten har den jämnaste könsfördelningen bland sektorerna på arbetsmarknaden. Inom kommun- och lands- tingssektorn är fyra av fem kvinnor, medan mot- satt förhållande råder inom bygg- och tillverk- ningsindustrierna där fyra av fem är män.

Skillnaderna kvarstår mellan olika befattningar …

Inom staten varierar dock könsfördelningen kraftigt mellan olika typer av befattningar. Bland myndighetscheferna var andelen kvinnor 33 pro- cent i juli 2005 (se tabell 4.6). På stora myndig- heter med minst 1 000 anställda (30 stycken) var andelen lägre, 20 procent. Jämfört med tidigare år har dock andelen kvinnor bland myndighets- cheferna ökat. År 1993 utgjorde de endast 17 procent. Under 2004 nyutnämnde regeringen totalt 38 myndighetschefer varav 15 var kvinnor, dvs. 39 procent.

Tabell 4.6 Myndighetschefer fördelade på kvinnor och män den 1 juli 2005

Antal

	Kvinnor	Män	Totalt
Generaldirektörer1	50	106	156
Landshövdingar2	5	16	21

Museichefer3	7	3	10

Rektorer4	11	26	37
Myndighetschefer totalt	73	151	224

1Inklusive motsvarande befattning, t.ex. Rikspolischefen, Riksåklagaren, etc. samt nio vikarierande myndighetschefer.

2Inklusive en vikarierande landshövding.

3Inklusive överintendenter, varav en tillförordnad.

4Regeringen utser rektorer efter förslag från högskolestyrelsen.

Andelen kvinnor med chefsuppgifter på olika nivåer i staten är också lägre än andelen män med motsvarande uppgifter. Som framgår av diagram 4.4 har dock kvinnornas andel ökat från 21 pro- cent 1998 till 30 procent 2004.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Diagram 4.4 Fördelning av kvinnor och män inom ledningskompetens, 1998–2004

Procent
100
90	79	79	78			Kvinnor	Män
	79	79	78	77
80				77	75	74
					75
							70
							70
70
60
50
40							30
							30
30				23	25	26
			22		25
	21	21


20
10
0
	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Källa: Arbetsgivarverket

vissa domstolar om en anpassning av sessions- planeringen för att underlätta för föräldrar att passa tider för hämtning vid förskola och fritids- hem. Ett delmål har tagit sikte på att främja föräldraledighetsuttaget för män.

Polismyndigheten i Västra Götaland deltar tillsammans med ett antal andra verksamheter från offentlig och privat sektor i projektet Women to the Top. Projektet bedrivs av Jäm- ställdhetsombudsmannen i syfte att få fler kvinnor i ledande befattning.

4.6 Etnisk och kulturell mångfald i staten

Inom myndigheternas kärn- respektive stöd- kompetens finns också skillnader, men även här har könsfördelningen jämnats ut något över tiden. Inom myndigheternas kärnverksamhet var andelen kvinnor 43 procent 2004, vilket kan jäm- föras med 42 procent året innan. Inom myndig- heternas stödverksamhet var andelen män 44 procent. Motsvarande uppgift för 2003 var 43 procent.

… och inom olika sektorer

Fördelningen mellan kvinnor och män skiljer sig också åt mellan olika sektorer inom staten. Inom sektorerna ekonomi respektive arbetsliv, omsorg och utbildning var ca 60 procent av de anställda kvinnor. Inom Försvarsmakten och sektorn affärsverk och infrastruktur var andelen kvinnor lägre, 20 respektive 24 procent.

Arbete för jämnare könsfördelning

Jämställdhet och strävan efter en jämnare köns- fördelning har varit ett återkommande tema i flertalet av myndigheternas redovisningar av kompetensförsörjningen. I KKR:s studie fram- förs att myndigheterna själva är nöjda med sitt jämställdhetsarbete.

Myndigheternas arbete avser i flera fall mål om en jämn könsfördelning, insatser för att underlätta att kombinera familjeliv och arbetsliv, lönekartläggning och arbete med olika policys. I KKR:s enkätundersökning uppger t.ex. ca 65 procent av de som svarat att de arbetar aktivt med chefsförsörjningen på alla nivåer med beak- tande av jämställdhetsaspekten.

Åklagarmyndigheten har inom ramen för sitt jämställdhetsarbete haft som mål att den an- ställde skall kunna förena föräldraskap och ar- bete. Bland annat har diskussioner förts med

Regeringen har vid ett flertal tillfällen betonat vikten av mångfald i arbetslivet och statens sär- skilda ansvar att vara ett föredöme som arbets- givare. Målet är att den etniska och kulturella mångfalden skall öka på alla nivåer.

Andelen anställda med utländsk bakgrund ökar

Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten har ökat de senaste åren (se tabell 4.7).2 År 2004 uppgick andelen statsanställda med utländsk bakgrund till 10,6 procent, vilket kan jämföras med 9,1 procent 2000. Motsvarande uppgift för 2003 var 10,4 procent. För hela befolkningen i åldrarna 20–64 år 2004, var dock andelen avsevärt högre, 17,8 procent.

Tabell 4.7 Andel med utländsk bakgrund bland statsanställda, samtliga förvärvsarbetande och i hela befolkningen, 2000–2004

Procent

	2000	2001	2002	2003	2004
Staten1	9,1	9,7	10,2	10,4	10,6
Förvärvsarbetande
20–64 år	12,5	12,9	13,2	13,4	i.u.

Befolkningen 20–64
år	16,3	16,6	17,0	17,4	17,8

1 Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Anställda med tim-, dag eller veckoavlönad anställning ingår ej. År 2002–2004 ingår anställda hos de allmänna försäkrings- kassorna samt personer med en arbetstidsomfattning understigande 40 procent. Effekten av att införa dessa grupper i redovisningen är marginell.

Källa: Arbetsgivarverket

2 Med utländsk bakgrund avses 1) individer födda utomlands, 2) individer

med två föräldrar födda utomlands och 3) individer med ett okänt

födelseland.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Det finns något fler kvinnor med utländsk bakgrund i statsförvaltningen än vad det finns män, 11,4 procent jämfört med 9,8 procent.

Andelen statsanställda som var utrikes födda uppgick till 8,7 procent 2004, vilket kan jämföras med 5,3 procent 1980. Av Arbetsgivarverkets studie framgår att tre av tio var födda i Norden, fyra av tio i Europa (exklusive Norden) och tre av tio utanför Europa. Den sistnämnda gruppen har ökat mest över tiden.

Störst andel inom kärnkompetens

Som framgår av tabell 4.8 är andelen statsanställ- da med utländsk bakgrund högre inom kategorin kärnkompetens än inom lednings- och stödkom- petens.

Tabell 4.8 Andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på kompetenskategorier, 2003–2004

Procent

	2003	2004
Ledningskompetens	5,5	5,7

Kärnkompetens	11,1	11,4

Stödkompetens	9,3	9,3

Totalt	10,4	10,6

Källa: Arbetsgivarverket

En bidragande orsak till den låga andelen inom kategorin ledningskompetens är, enligt Arbets- givarverket, att antalet anställda med utländsk bakgrund är flest inom sektorn universitet, hög- skolor och forskning (se tabell 4.9). Karaktäris- tiskt för myndigheter inom denna sektor är att andelen anställda som klassas som ledningskom- petens är låg. Som en konsekvens blir också an- talet anställda med utländsk bakgrund inom denna kompetenskategori låg. Universitet, hög- skolor och forskning är den enskilt största sek- torn i staten och sysselsätter en fjärdedel av alla statsanställda. Strukturen i den här delen av statsförvaltningen påverkar därmed i hög ut- sträckning genomsnittet för hela staten.

Högre andel inom högskolor och universitet

Andelen anställda med utländsk bakgrund varie- rar kraftigt mellan statsförvaltningens olika sek- torer (se tabell 4.9). I likhet med föregående år fanns en högre andel inom sektorerna universi- tet, högskolor och forskning (18,1 procent), kul- tur (12 procent) respektive arbetsliv, omsorg och utbildning (11,7 procent). Inom Försvars- makten och sektorn affärsverk och infrastruktur

var andelen betydligt lägre (3,7 respektive 5,6 procent).

Tabell 4.9 Andel anställda med utländsk bakgrund inom olika sektorer och kompetenskategorier, 2004

Procent

	Totalt	Kompetenskategori
		Led-	Kärn	Stöd
		ning
Affärsverk och infrastruktur	5,6	3,2	5,6	5,8

Arbetsliv, omsorg och utbildning	11,7	8,5	14,0	11,2

Ekonomi	8,7	4,6	8,7	10,5

Försvarsmakten	3,7	2,7	3,3	4,2

Kultur	12,0	8,6	11,4	13,8

Länsstyrelser, regeringskansli och
stabsmyndigheter	7,7	3,8	6,8	9,8

Miljö, teknik och jordbruk	9,2	7,0	9,6	8,5

Rättsmyndigheter	6,8	2,9	7,0	7,1

Universitet, högskolor och
forskning	18,1	12,1	21,1	13,5

Uppdragsmyndigheter	7,0	5,5	6,9	7,4

Staten totalt	10,6	5,7	11,4	9,3

Källa: Arbetsgivarverket

Enligt Arbetsgivarverket kan skillnaderna till viss del förklaras av sektorsspecifika förhållanden. Inom sektorn universitet, högskolor och forsk- ning finns t.ex. en tradition av internationellt samarbete inom forskningsverksamheten. Ett annat exempel är kravet på svenskt medborgar- skap som framför allt finns för vissa anställ- ningar inom försvaret och rättsväsendet, bl.a. som polis. Uppskattningsvis krävs svenskt med- borgarskap för 20–25 procent av alla statliga an- ställningar. Ungefär en tredjedel av de statsan- ställda med utländsk bakgrund var utländska medborgare.

Insatser för att främja mångfald pågår

På flera myndigheter pågår ett arbete med att öka den etniska och kulturella mångfalden. Exempel på åtgärder är översyn av rekryterings- processen, seminarier om mångfaldsfrågor och arbete med olika policys. Flera myndigheter uppger att de har eller skall ta emot en eller flera praktikanter, t.ex. inom ramen för Högre prak- tisk förvaltningsutbildning som pågår vid Stock- holms universitet.

Vid Stockholms universitet har en fördjup- ningsutbildning i arbetsmiljö genomförts för prefekter och skyddsombud med tema mång- fald. Information om mångfaldsfrågor ingår ock- så i introduktionsutbildningen för nyanställd personal.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Vid Totalförsvarets pliktverk har flertalet av medarbetarna vid de olika regionkontoren delta- git i någon form av utbildning inom mångfalds- området. Myndigheten har också tagit bort sä- kerhetsklassningen för ca 60 procent av anställ- ningarna och därmed kravet på svenskt med- borgarskap för dessa.

4.7 Personalomsättning i staten

Rörlighet bland personalen är en förutsättning för flexibilitet och förnyelse. Om personalom- sättningen blir för stor kan det dock bli problem med kontinuitet och kostnaderna för introduk- tion av nyanställda ökar.

Något lägre personalomsättning än tidigare

Mellan september 2003 och september 2004 var personalomsättningen i staten 10 procent. Med personalomsättning avses här nyanställningar och avgångar på myndigheterna oavsett om det skett inom staten eller i förhållande till andra sektorer.3 Som framgår av diagram 4.5 har där- med personalomsättningen minskat i förhållande till tidigare år. Det högsta värdet, 14 procent, uppmättes mellan åren 2000–2001 respektive 2001–2002 (mätperiod september – september).

Diagram 4.5 Personalomsättning fördelad på kvinnor och
män, 1997–2004
Procent
18
16						Kvinnor
16			14			Män
			14	14		Män
14				14		Samtliga
14	12	12				Samtliga
12	12	12			11
12					11	10
						10
10
8
6
4
2
0
1997-98 1998-99		1999-00	2000-01	2001-02	2002-03	2003-04
Källa: Arbetsgivarverket

Anm: Mätperioden avser september – september. Sifferuppgifter i diagrammet avser personalomsättning för samtliga.

3 Personalomsättningen beräknas utifrån det lägsta av värdena för antalet nyrekryterade respektive antalet avgångna dividerat med medelvärdet av antalet anställda under de senaste två åren. Med nyrekryterade avses nytillkomna i staten samt nya från annan myndighet. Motsvarande gäller för avgångna.

Som framgår av ovanstående diagram har skill- naderna i personalomsättning mellan kvinnor och män minskat de senaste åren.

Högre omsättning bland yngre

Liksom tidigare år var personalomsättningen mellan september 2003 och september 2004 högre bland statsanställda under 35 år, för att sedan avta med stigande ålder (se diagram 4.6). Personalomsättningen var också totalt sett högre inom kärn- och stödkompetens än inom led- ningskompetens. Skillnaderna mellan olika åldersgrupper inom ledningskompetens var dock mindre och inom åldersgruppen 45–54 år stod denna grupp för den högsta omsättningen.

Diagram 4.6 Personalomsättning fördelad på kompetenskategori och ålder, 2003–2004

Procent
20
18			Ledningskompetens
18
16			Kärnkompetens
16			Stödkompetens
			Stödkompetens
14
12
10
8
6
4
2
0
-34	35-44	45-54	55-	Samtliga
Källa: Arbetsgivarverket

Anm: Mätperioden avser september–september.

Personalomsättningen förväntas bli oförändrad

Enligt Arbetsgivarverkets och Konjunkturinsti- tutets konjunkturbarometer våren 2005 för den statliga sektorn, förväntas personalomsättningen bli oförändrad hos en majoritet av myndighe- terna under 2005 i jämförelse med 2004. Upp- sägningar och övertalighet fortsätter dock att öka svagt, medan bristen på arbetskraft fortsätter ner till den lägsta nivå som uppmätts sedan un- dersökningen inleddes 1996.

Introduktion och rekryteringsprocess ses över

Intrycket från myndigheternas redovisningar av kompetensförsörjningen är att det i princip inte är några större problem att rekrytera. Den bilden överensstämmer med KKR:s studie där en stor andel av myndigheterna i nuläget tycker sig ha lätt att rekrytera och behålla personal. Flera anser sig också uppfattas som en attraktiv arbets- givare, både internt och externt.

Exempel på insatser inom detta område är översyn av rekryteringsprocesser och introduk- tionsutbildningar för nyanställda. Vissa myndig- heter använder sig av tidsbegränsade chefsför- ordnanden och några uppger att de arbetar för att öka den interna rörligheten.

Migrationsverket har startat ett projekt kring utvecklingsvägar och chefsrörlighet. Under 2004 prövades bl.a. en metod för chefsrörlighet inom region Stockholm. Man har också startat ett nät- verk med sju andra myndigheter för att utbyta erfarenheter av metoder för att främja rörlighet och pröva ett utbyte av specialister mellan myn- digheterna.

Ett av Rättsmedicinalverkets mål för kompe- tensförsörjningen 2004 var att fortsätta arbetet med att rekrytera fler rättsmedicinska läkare. För att klara detta har verket anställt ett antal läkare för att prova på den rättsmedicinska verksam- heten, s.k. prova på-läkare. Man har också tagit fram en bemanningsnorm som riktmärke för rekrytering och utbildning av rättsläkare.

4.8 Arbetsmiljö och sjukfrånvaro i staten

De statliga arbetsgivarna skall verka för en god arbetsmiljö i syfte att minska sjukfrånvaron. Staten skall bidra till regeringens mål om att halvera sjukfrånvaron till 2008 i förhållande till 2002 och därvid vara ett föredöme i kampen mot ohälsan.

Sjukfrånvaron i staten minskar

Mellan 2003 och 2004 minskade sjukfrånvaron i staten från 4,8 procent till 4,5 procent av till- gänglig arbetstid. Det framgår av en samman- ställning av de uppgifter om sjukfrånvaron som myndigheterna har redovisat i sina respektive årsredovisningar.4 Sjukfrånvaron minskade inom samtliga grupper och mest för kvinnor samt an- ställda som var 50 år och äldre (se diagram 4.7).

4 De medeltal som redovisas bygger på myndigheternas uppgifter och är viktade i förhållande till dess storlek (antalet årsarbetskrafter i respektive myndighet). Myndigheter med högst tio anställda ingår inte då de inte omfattas av redovisningskravet. Motsvarande gäller om antalet anställda i en av undergrupperna, t.ex. ålderskategori, är högst tio eller om uppgiften kan hänföras till en enskild individ.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Diagram 4.7 Sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid, 2003–2004

Procent
8
7		6,6		2003	2004	6,6
		6,2				5,9
6						5,9
6
5	4,8 4,5				4,1
					4,1
4					3,8
4			3,2 3,0
			3,2 3,0
3				2,3
				2,3
				2,0
2
1
0
	Totalt	Kvinnor	Män	-29 år	30-49 år	50- år
Källa: Finansdepartementet

I likhet med arbetsmarknaden i stort är sjukfrån- varon bland de statsanställda högre för kvinnor än för män. År 2004 hade kvinnor en dubbelt så hög sjukfrånvaro som män. Sjukfrånvaron ökar också med de anställdas ålder.

Lägre sjukfrånvaro i staten

Med hjälp av Statistiska centralbyråns arbets- kraftsundersökningar (AKU) kan jämförelser göras mellan sjukfrånvaron i olika sektorer på ar- betsmarknaden. Enligt AKU uppgick sjukfrån- varon i staten till 3,8 procent 2004 medan den i privat sektor var 4,8 procent och i kommunal sektor 6,4 procent. Staten har under hela perio- den 1990–2004 haft lägre sjukfrånvaro än övriga sektorer. Skillnaden mellan AKU och uppgif- terna för staten utifrån myndigheternas årsredo- visningar kan bl.a. förklaras av att arbetstiden beräknas på olika sätt.

En bidragande orsak till att sjukfrånvaron är lägre i staten är att andelen anställda med tjänste- mannayrken är högre i denna sektor än på övriga arbetsmarknaden. Bland annat har anställda med tunga arbeten i genomsnitt en högre sjukfrån- varo än tjänstemän med fysiskt lättare arbeten.

Högre sjukfrånvaro inom vissa sektorer

Det finns skillnader i nivån på sjukfrånvaron mellan de olika sektorerna i staten. Som framgår av tabell 4.10 hade arbetsliv, omsorg och utbild- ning den högsta sjukfrånvaron 2004. Lägst sjuk- frånvaro hade universitet, högskolor och forsk- ning med 3,5 procent i genomsnitt.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Tabell 4.10 Sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid fördelad på sektor och kön, 2004

Procent

	Totalt	Kvinnor	Män
Affärsverk och infrastruktur	4,2	6,1	3,6

Arbetsliv, omsorg och utbildning	6,5	7,4	4,4

Ekonomi	5,2	6,3	3,2

Kultur	4,8	5,6	4,0

Länsstyrelser, regeringskansli och
stabsmyndigheter	3,7	4,6	2,4

Miljö, teknik och jordbruk	4,2	5,6	3,0

Rättsmyndigheter och Försvarsmakten	4,5	6,9	3,3

Universitet, högskolor och forskning	3,5	5,0	1,9

Uppdragsmyndigheter	3,7	5,6	2,4

Staten totalt	4,5	6,2	3,0

Källa: Finansdepartementet

Inom samtliga sektorer är sjukfrånvarotalen hög- re för kvinnor och medarbetare som är 50 år eller äldre, än för män och yngre medarbetare. Som framgår av tabell 4.10 och diagram 4.8 finns dock nivåskillnader.

Diagram 4.8 Sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig
arbetstid fördelad på sektor och ålder, 2004
Procent
8
7			Yngre än 30 år		Mellan 30-49 år		Äldre än 49 år
6
5
4
3
2
1
0
AFF	AOU	EK	KULT	LRS	MTJ	RÄTTS	UHF	UPP
						och FÖ

Källa: Finansdepartementet

Verksamhet och personalstruktur kan ha betydelse

Skillnader i verksamhet och organisation kan vara en förklaring till att sjukfrånvaron varierar mellan såväl de olika sektorerna som myndig- heterna. Inom vissa typer av verksamheter är möjligheten större att undvika kortare sjukskriv- ning genom flexibel arbetstid eller arbete hemi- från. Vissa verksamheter är också mer utsatta än andra och andelen anställda med särskilt påfres- tande eller monotona arbetsuppgifter varierar.

En annan förklaring till skillnaderna kan vara att personalstrukturen ser olika ut, särskilt avse- ende könsfördelning.

Mindre fysiska besvär

Arbetsgivarverket har analyserat data ur Arbets- miljöverkets arbetsmiljöundersökning för 2003. Analysen visar att de statsanställda upplever mindre fysiska besvär än sysselsatta i allmänhet. Samtidigt är det något fler anställda i statlig sek- tor som upplever besvär av psykisk karaktär, t.ex. en känsla av otillräcklighet med arbetsin- satsen. Av undersökningen framgår också att nästan 80 procent av de statligt anställda uppger att de i det stora hela är nöjda med sitt arbete. Motsvarande uppgift för samtliga sysselsatta var drygt 70 procent.

Satsningar på friskvård och rehabilitering

På flera myndigheter bedrivs ett aktivt och engagerat arbete för att öka hälsan. I myndig- heternas redovisningar av kompetensförsörj- ningen redogörs för ett flertal olika åtgärder, däribland friskvårds- och rehabiliteringsinsatser samt översyn av arbetsorganisation och arbets- områden. Flera myndigheter uppger att cheferna får utbildning i arbetsmiljöfrågor. Det arrangeras seminarier om stress och i vissa fall görs regel- bundna mätningar av Nöjd Medarbetarindex (NMI).

Vid Skatteverket har två forskningsprojekt avslutats, där grupper och individer i riskzonen för långvarig stress har identifierats. I ett av projekten konstaterades ett tydligt samband mellan förbättrat arbetsklimat och minskad sjuk- frånvaro. Genom olika stödinsatser har den ar- betsrelaterade stressen minskat, uppger Skatte- verket.

Vid Livsmedelsverket har utarbetats ett struk- turerat arbetssätt, Tidig återgång, i samband med sjukskrivning. Arbetssättet innebär aktiva och omfattande åtgärder för att förbättra rehabilite- ringen och underlätta för alla som blir sjuka att återgå i arbete snabbt.

4.9 Lönenivåer och lönebildning i staten

Lönebildningen är ett viktigt personalpolitiskt verktyg i den statliga arbetsgivarpolitiken. Ge- nom ramanslagsreformen 1993/94 fick myndig- heterna fullt kostnadsansvar för den lönepolitik de bedriver.

Lönenivåer i staten

Den genomsnittliga månadslönen för en års- arbetare i staten var 25 400 kronor i september

2004. För kvinnorna var genomsnittslönen

23 600 kronor medan den för de statsanställda männen var 26 800 kronor. Lönespridningen på det statliga avtalsområdet har ökat de senaste åren, dock i relativt långsam takt.

Nedan anges medellönerna i olika arbetsmark- nadssektorer 2003. Som framgår av diagram 4.9 finns det skillnader mellan tjänstemäns och arbe- tares löner inom privat sektor. Totalt sett upp- gick medellönen till 23 400 kronor i den privata sektorn 2003. Jämfört med medellönen i hela den privata sektorn ligger därmed staten högre. I och med att staten enbart har tjänstemannaavtal är det dock mer rättvisande att jämföra lönerna med tjänstemän i privat sektor än sektorns totala genomsnitt.

Diagram 4.9 Genomsnittlig månadslön i olika sektorer på arbetsmarknaden, 2003

Kronor
35 000
30 000	27 100
	24 800	24 100
25 000		24 100
25 000
		19 700	19 400
20 000
15 000
10 000
5 000
0

Tjänstem.	Stat	Landsting	Kommun	Arbetare,
privat sektor				privat sektor

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Lönestatistik årsbok 2003 med kompletteringar av SCB

Totalt för hela arbetsmarknaden var medellönen 22 800 kronor 2003, omräknat till heltid. Kvin- nornas medellön uppgick till 84 procent av män- nens. År 2002 var motsvarande uppgift 83 pro- cent.

Löneskillnader mellan kvinnor och män

På uppdrag av regeringen har Arbetsgivarverket analyserat löneskillnaderna mellan statsanställda kvinnor och män under åren 2000–2004 (dnr Fi2005/3424). Syftet med studien har varit att kartlägga hur löneskillnaderna såg ut 2004 och hur de har utvecklats de senaste åren.

År 2004 var genomsnittslönen för statsan- ställda kvinnor totalt 14,7 procent lägre än männens genomsnittslön. Då har inte hänsyn ta- gits till skillnader i arbetstid, arbetsuppgifter, m.m. Den totala löneskillnaden har successivt minskat från 2000 då den låg på ca 17 procent.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Den främsta orsaken till den totala löne- skillnaden på 14,7 procent 2004, enligt Arbetsgi- varverkets analys, är att kvinnor och män har arbeten med olika svårighetsnivå. Det förklarar 4,7 procentenheter av löneskillnaden. Genom att justera för arbetstidens omfattning minskar skill- naden ytterligare med ca 2,6 procentenheter. Detta eftersom fler kvinnor arbetar deltid.

Andra viktiga faktorer är skillnader i arbets- innehåll, utbildning, erfarenhet och att fler män än kvinnor är chefer. Sammantaget förklarar det ca fem procentenheter. Till detta kommer löne- skillnader som beror på att olika myndigheter betalar olika löner för likartat arbete.

Om hänsyn tas till dessa faktorer, som inte bi- drar till vad som i jämställdhetslagen (1991:433) benämns som osakliga löneskillnader, återstod 2004 en oförklarad skillnad på ca 1,5 procent. Hur stor del som kan vara osaklig enligt jäm- ställdhetslagen går inte att beräkna med central individstatistik.

Sammantaget medför detta, enligt Arbets- givarverket, att åtgärder som avser arbetets svårighetsnivå, yrke och arbetstidens omfattning bör prioriteras för att minska den totala löne- skillnaden. Som exempel på åtgärder nämns att påverka de faktorer som gör att kvinnor inte har anställningar på högre nivåer i samma utsträck- ning som män.

I Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare i staten (RALS 2004–2007) har parterna enats om att fortsätta arbetet från RALS 2002–2004 med målet att nå en jämnare könsfördelning i samt- liga befattningskategorier inom staten. År 2003 startade projektet Lika möjligheter för kvinnor och män i regi av det partsammansatta Utveck- lingsrådet för den statliga sektorn. Projektet ver- kar för att kvinnor och män får samma möjlig- heter och förutsättningar när det gäller karriär- och kompetensutveckling, arbetsuppgifter, an- ställningsförhållanden och anställningsvillkor.

Analys av samband mellan lön och vissa variabler

I en studie som är gjord i Samarbetsrådets regi analyseras sambandet mellan lön och vissa bak- grundvariabler i statens lönestatistik 1995 och 2002. I Samarbetsrådet ingår centrala och lokala representanter för arbetstagare och arbetsgivare.

Enligt Arbetsgivarverket visar studiens resul- tat att lönegrundande faktorer såsom arbets- uppgifternas svårighetsnivå och arbetsområdets inriktning förklarar en stor andel av skillnaderna i lön. Traditionellt viktiga faktorer som ålder och

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

anställningstid har förlorat i förklaringsvärde under senare år. En tolkning, enligt Arbetsgivar- verket, är att individuell prestationsbaserad löne- sättning samt marknadsrelaterade faktorer har fått större betydelse än tidigare.

Löneutvecklingen i staten

Under perioden september 2003 till september 2004 ökade den genomsnittliga månadslönen i staten med 2,6 procent (se diagram 4.10). Huvuddelen av detta, 2,2 procent, kan hänföras till lokala lönerevisioner från RALS 2002–2004. För identiska individer var löneutvecklingen tre procent. Med identiska individer avses personer som har varit anställda vid samma myndighet vid båda mättidpunkterna, dvs. både i september 2003 och i september 2004.

Diagram 4.10 Löneutvecklingen i staten, september 2003 till september 2004

Procent
4
	Kvinnor	Män		Samtliga
3	3,1	2,9	3
3			3
3
3	2,6
	2,6
2,3
2
1
0
Kollektiv	Identiska individer
Källa: Arbetsgivarverket

Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer framför kollektivet är att uppgifterna inte har påverkats av strukturella effekter till följd av t.ex. nyanställningar och avgångar. Däremot får löneökningar med anled- ning av befordringar, tariffuppflyttningar, etc. fullt genomslag. Löneutvecklingen för identiska individer är i regel högre än den kollektiva löne- utvecklingen.

För hela avtalsperioden 2002–2004 beräknas den kollektiva löneutvecklingen i staten till 9,2 procent. Omräknat till årstakt blir det 3,6 pro- cent. Löneutvecklingen för identiska individer var 4,4 procent per år under samma period.

Utveckling av genomsnittliga löner

Enligt jämförande statistik för tiden efter ram- anslagsreformen har löneökningstakten på det statliga området förhållandevis väl följt utveck- lingen på arbetsmarknaden i övrigt. Mellan 1994

och 2003 uppgick löneutvecklingen inom lands- tingen, staten och den privata sektorn till mellan ca 48 och 52 procent (se diagram 4.11). I den kommunala sektorn var löneutvecklingen ca 36 procent under samma period.

Diagram 4.11 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden, 1994–2003

Index 1994=100

160
155			Primärkommunal sektor
150			Landstingskommunal sektor
145			Statlig sektor
			Statlig sektor
140			Privat sektor
			Privat sektor
135
130
125
120
115
110
105
100
95
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: Statistiska centralbyrån

Anm: Uppgifterna avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön.

I regi av tidigare nämnda Samarbetsrådet har en studie genomförts om huruvida det funnits ett samband mellan lönebildning i statlig sektor och lönebildning i privat tjänstemannasektor mellan 1970–2002. Enligt Arbetsgivarverket visar stu- diens resultat att det inte finns något som an- tyder att den statliga sektorn skulle ha varit löneledande under denna period. Resultatet indi- kerar i stället att den privata tjänstemannasek- torn påverkat den statliga lönebildningen. Bland annat framgår att den genomsnittliga lönen för privatanställda tjänstemän legat högre än för de statligt anställda mellan 1970 till 2002. Trots att löneskillnaden mellan sektorerna fluktuerat över tiden så finns det en tendens att återgå till en speciell nivå vad gäller löneskillnaden. Denna nivå brukar kallas för den långsiktiga jämvikts- löneskillnaden. Om denna har rubbats har det varit staten som har anpassat sin lönebildning så att den långsiktiga jämviktslöneskillnaden åter- igen har nåtts.

Real och nominell löneutveckling

Tidpunkterna för lönerevisionerna varierar ofta mellan olika myndigheter. Till detta kommer att de lokala lönerevisionerna har blivit mer ut- spridda över året. Den löneutveckling som regi- streras i statistiken för ett enskilt år kan därför i regel inte tolkas som resultatet av det årets löneavtal. För att få en tydligare bild av löne- utvecklingen har Arbetsgivarverket tagit fram

uppgifter om löneutvecklingen under perioden 1997–2004 kopplad till årstakt (se tabell 4.11).

Tabell 4.11 Nominell och real löneutveckling, 1997–2004

Procent

	Avtalsperiod för	Nominell	Föränd-	Real
	centralt löneavtal	löneut-	ring i KPI1	löneut-
		veckling,		veckling,
		årstakt		årstakt
1997–98	RALS 1998-2001	3,8	-0,1	3,9

1998–99	RALS 1998-2001	3,8	0,4	3,4

1999–00	RALS 1998-2001	3,8	1,0	2,8

2000–01	RALS 2001	4,2	2,5	1,7

2001–02	RALS 2002-2004	3,8	2,1	1,7

2002–03	RALS 2002-2004	3,6	1,9	1,7

2003–04	RALS 2002-2004	3,4	0,4	3,0

Genomsnittlig årlig ökning 1997–
2004		3,8		2,5

1 Förändringen är beräknad som förändring i årsmedeltal. Källa: Arbetsgivarverket

Utifrån dessa beräkningar har den nominella lö- neutvecklingen varit 3,8 procent per år. Om hän- syn tas till inflationen, dvs. förändringen i kon- sumentprisindex (KPI), har den reala löneut- vecklingen inom staten varit 2,5 procent per år sedan 1997.

RALS 2004–2007

Gällande ramavtal om löner m.m. för arbets- tagare i staten avser perioden 1 oktober 2004 till 30 september 2007 (RALS 2004–2007). Arbets- givarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga parterna OFR (Offentliganställdas förhandlingsråd), med SACO-S (Sveriges akademikers centralorgani- sation) samt med SEKO (Facket för service och kommunikation).

Från och med 2004 finns ett nytt system för gruppering av statliga befattningar efter arbets- uppgifternas innehåll och svårighetsgrad, Befatt- ningsgruppering för statistik (BESTA). Det är främst avsett för analys av lönebildningen inom avtalsområdet samt som ett stöd för lokal löne- bildning, men kan även fungera som ett stöd för den lönekartläggning som skall göras enligt jäm- ställdhetslagen. Systemet ersätter det tidigare an- vända systemet Nyckel för statistikanalys (TNS) och har tagits fram gemensamt av Arbetsgivar- verket, OFR, SACO-S och SEKO. För att underlätta myndigheternas uppgiftslämnade har systemet samordnats med Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) samt redovisningen

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

av de anställdas indelning i kompetenskategorier till regeringen.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		25 §1
Bestämmelserna i 10 kap. 1–6, 11			Bestämmelserna i 10 kap. 1–6, 11
och 12 §§ samt 12 kap. 4–8 §§ lagen			och 12 §§ samt 12 kap. 4–8 §§ lagen
(1998:674)	om	inkomstgrundad	(1998:674)	om	inkomstgrundad
ålderspension	skall	inte tillämpas	ålderspension	skall	inte tillämpas
före år 2007 i fråga om			före år 2008 i fråga om
premiepension till efterlevande enligt			premiepension till efterlevande enligt
10 kap. 1 § samma lag.			10 kap. 1 § samma lag.
Föreskrifterna i 10 kap. 1 § andra			Föreskrifterna i 10 kap. 1 § andra
stycket samma lag skall inte			stycket samma lag skall inte
tillämpas i fråga om ansökningar			tillämpas i fråga om ansökningar
som kommer in till myndigheten			som kommer in till myndigheten
före den 1 maj 2007.			före den 1 maj 2008.

3.1	Översikt över utgiftsområdets samlade långsiktiga finansiering (mnkr) ..............	18
6.1	Utveckling av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden
	1994–2003..............................................................................................................	42
6.2	Fördelning av kvinnor och män med uppgift att planera och leda
	myndighetens verksamhet på olika nivåer 1998–2004........................................	43
6.3	Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2003 och 2004................................	44

4.1	Antal anställda i olika statliga verksamheter, 1981–2004 .......................................	13
4.2	Antal uppsägningar fördelade per sektor, 2003 och 2004 ......................................	14
4.3	Åldersstrukturen i staten och på arbetsmarknaden totalt, 2004............................	16
4.4	Fördelning av kvinnor och män inom ledningskompetens, 1998–2004................	18
4.5	Personalomsättning fördelad på kvinnor och män, 1997–2004 .............................	20
4.6	Personalomsättning fördelad på kompetenskategori och ålder, 2003–2004 .........	20
4.7	Sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid, 2003–2004 .............................	21
4.8	Sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid fördelad på sektor och ålder,
	2004 .......................................................................................................................	22
4.9	Genomsnittlig månadslön i olika sektorer på arbetsmarknaden, 2003 .................	23
4.10 Löneutvecklingen i staten, september 2003 till september 2004 .........................		24
4.11 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden,
	1994–2003 .............................................................................................................	24