Statsskuldsräntor 26
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
Förslag till statsbudget för 2006
Statsskuldsräntor
Innehållsförteckning
3
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
4
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
Diagramförteckning
5
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1.bemyndigar regeringen att 2006 besluta att ramanslaget 92:1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden (avsnitt 3.1),
2.bemyndigar regeringen att 2006 besluta att ramanslaget 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden (avsnitt 5.1),
3.för 2006 anvisar anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning:
Anslagstyp
| 92:1 | Räntor på statsskulden | ramanslag | 43 000 000 |
| 92:2 | Oförutsedda utgifter | ramanslag | 10 000 |
| 92:3 | Riksgäldskontorest provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning | ramanslag | 160 000 |
| Summa | 43 170 000 | ||
7
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
2 Inledning
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet ingår inte i utgifterna under utgiftstaket för staten.
Målet för statsskuldsförvaltningen är att skulden skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer.
Ramförändringarna för utgiftsområdet förklaras främst av utvecklingen på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden. Ränteutgifterna förväntas bli lägre 2005 jämfört med 2004, vilket främst beror på valutavinster och minskade kursförluster.
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 26
Miljoner kronor
Utfall
2004
Mellan
Upplåningsstrategi och valet av upplåningsteknik gör att ränteutgifterna kan uppvisa stora svängningar mellan åren även om skuldutvecklingen och valutakursen är stabil. Statsbudgeten avräknas med de kassamässiga ränteutgifterna. För att studera den underliggande ränteutvecklingen bör den kostnadsmässiga redovisningen användas.
| Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat |
| 2005 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 |
| Anslag inom utgiftsområde 26 | ||||||
| 92:1 Räntor på statsskulden | 52 600,0 | 38 600,0 | 35 000,0 | 43 000,0 | 43 300,0 | 51 200,0 |
| 92:2 Oförutsedda utgifter | 1,0 | 10,0 | 2,0 | 10,0 | 10,0 | 10,0 |
| 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i | ||||||
| samband med upplåning och skuldförvaltning | 120,7 | 160,0 | 111,4 | 160,0 | 160,0 | 160,0 |
| Totalt för utgiftsområde 26 | 52 721,7 | 38 770,0 | 35 113,4 | 43 170,0 | 43 470,0 | 51 370,0 |
9
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
Tabell 2.2 Härledning av ramnivån
Miljoner kronor
| 2006 | 2007 | 2008 | |
| Anvisat 20051 | 38 770 | 38 770 | 38 770 |
| Förändring till följd av: | |||
| Beslut | |||
| Övriga makroekonomiska | |||
| förutsättningar2 | 4 154 | 3 724 | 11 757 |
| Volym3 | 246 | 976 | 1 343 |
| Överföring till/från andra utgifts- | |||
| områden | |||
| Övrigt4 | 0 | 0 | |
| Ny ramnivå | 43 170 | 43 470 | 51 370 |
1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beslutet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2Makroekonomiska förutsättningar som påverkar utgifterna är förändrade räntenivåer och valutakurser.
3Volymkomponenten utgörs av effekten av statsskuldens storlek.
4Övriga faktorer som påverkar anslagsnivån är främst räntan på Riksgäldskontorets in- och utlåning.
Tabell 2.3 Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
| 2006 | |
| Transfereringar1 | 10 |
| Verksamhetsutgifter2 | 0 |
| Investeringar3 | 0 |
| Ränteutgifter4 | 43 160 |
| Summa ramnivå | 43 170 |
Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2004 samt kända förändringar av anslagens användning.
1Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.
2Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
4Med ränteutgifter avses räntor på statsskulden.
10
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
3 Räntor på statsskulden
92:1 Räntor på statsskulden
Tabell 3.1 Anslagsutveckling
Tusental kronor
| Anslags- | ||||
| 2004 | Utfall | 52 600 000 | sparande | 0 |
| Utgifts- | ||||
| 2005 | Anslag | 38 600 000 | prognos | 35 113 000 |
| 2006 | Förslag | 43 000 000 | ||
| 2006 | Beräknat | 43 300 000 | ||
| 2007 | Beräknat | 51 200 000 | ||
Från anslaget finansieras utgifter för räntor på statsskulden. Anslaget avräknas utgiftsmässigt och påverkas främst av statsskuldens storlek, ränte- och valutakurser, lånebehovet samt Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Riksgäldskontoret har rätt att vid behov överskrida anslaget.
Utfallet 2004 på anslaget blev ca 5 miljarder kronor högre än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten. Den främsta orsaken är att Riksgäldskontoret gjorde större återköp av obligationer än vad som ursprungligen beräknats. Återköpen gjordes i samband med att nya obligationer introducerades. Eftersom återköpslånen hade en överkurs uppstod kursförluster, vilka belastade anslaget. En ytterligare anledning till att utfallet blev högre än anvisade medel är att valutakursförlusterna under året blev högre än prognostiserat.
För 2005 beräknas utfallet bli 3,6 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Det beror på att räntenivån har sjunkit och varit betydligt lägre än de antaganden som användes när anslaget beräknades. Den lägre räntenivån har främst på-
verkat de löpande räntebetalningarna i svenska kronor samt givit större överkurser vid emission.
3.1Statsskuldsräntor
Utgiftsmässiga och kostnadsmässiga statsskuldsräntor
Den budgetpåverkande redovisningen av statsskuldsräntorna är utgiftsmässig och i princip baserad på hur mycket som betalas varje år dvs. kassamässig. Ränteutgifterna blir därmed starkt beroende av vilka upplåningstekniker som tillämpas och kan uppvisa stora svängningar mellan åren som inte direkt kan hänföras till den underliggande
När kostnaderna för statsskulden analyseras bör intresset främst riktas mot hur mycket räntekostnader som genereras under en viss period. I tabell 3.3 redovisas de kostnadsmässiga statsskuldsräntorna för perioden
11
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
Förutom löpande ränteutgifter samt över- och underkurser från emissionerna, utgörs de totala ränteutbetalningarna även av utgifter i form av realiserade kursdifferenser vid förtidsinlösen av lån samt realiserade valutakursdifferenser (se tabell 3.2). De periodiserade räntorna, som visas i tabell 3.3, används vid beräkningen av statens finansiella sparande och för dessa beräkningar skall inte värdeförändringar räknas med. Följaktligen tas inte heller orealiserade omvärderingar av statsskulden med avseende på ändringar i marknadsräntor och växelkurser upp som kostnader för statsskulden.
Tabell 3.2 Utgiftsmässiga statsskuldsräntor
Miljarder kronor
| 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | |
| Räntor på lån i | |||||
| svenska kronor | 40,7 | 40,0 | 40,5 | 44,3 | 48,2 |
| Räntor på lån i ut- | |||||
| ländsk valuta | 11,5 | 13,0 | 10,0 | 10,0 | 9,5 |
| vid emission1 | 0,0 | ||||
| Summa räntor | 42,1 | 43,0 | 43,5 | 50,3 | 57,7 |
| Räntor på in- och | |||||
| utlåning2 | |||||
| Valutaförluster/ | |||||
| 5,1 | 1,0 | 0,0 | |||
| Kursförluster/ | |||||
| 12,4 | 7,5 | 4,5 | 2,0 | 0,0 | |
| Övrigt | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa ränteutgifter | 52,6 | 35,0 | 43,0 | 43,3 | 51,2 |
1Om Riksgäldskontoret emitterat en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att RGK får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. Underkurser uppstår vid motsatt förhållande.
2Posten utgörs av nettoräntebetalningar till myndigheters m.fl. behållningar och skulder hos RGK. Dessa behållningar är inte en del av statsskulden, men belastar trots detta anslaget. Posten ingår inte längre i redovisningen av de kostnadsmässiga räntorna då den inte påverkar det finansiella sparandet. RGK:s inlåning från myndigheter m.fl. ingår inte i statsskuldsbegreppet. RGK:s nettoutlåning till myndigheter m.fl. påverkar istället statskulden genom lånebehovet. Myndigheternas nettoräntekostnader avräknas deras eventuella anslag. Posten in- och utlåning förhindrar att myndigheternas nettoräntekostnader dubbelräknas på statsbudgeten. Om kostnaderna för statsskulden skall analyseras bör dessa nettokostnader inte ingå.
3Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. Posten påverkar statsbudgetens utgifter och statsbudgetens saldo, men inte statens finansiella sparande.
4Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Posten påverkar statsbudgetens utgifter och saldo, men inte statens finansiella sparande.
Tabell 3.3 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor
| Miljarder kronor | |||||
| 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | |
| Summa räntor enligt | |||||
| tabell 3.2 | 42,1 | 43,0 | 43,5 | 50,3 | 57,7 |
| Justering kursdifferenser | |||||
| vid emission1 | 4,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Justering nollkupong- | |||||
| räntor3 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Justering övriga räntor2 | 1,5 | 1,0 | 0,0 | ||
| Övrigt | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa kostnads- | |||||
| justering | 1,5 | 1,0 | 0,0 | ||
| Summa räntekostnader3 | 41,6 | 42,0 | 45,0 | 51,3 | 57,7 |
1Justeringsposten utgörs av den del av kursdifferensen som faktiskt hör till det aktuella året minus det som avräknats på anslaget. Härigenom periodiseras kostnaden på respektive år.
2På dessa poster periodiseras upplupna räntekostnader på respektive år.
3Exklusive realiserade valuta- och kursdifferenser.
Bemyndigande att överskrida anslaget
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att överskrida anslaget 92:1 Räntor på statsskulden under 2006 om det är nödvändigt för att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden.
Regeringen begär årligen ett bemyndigande att vid behov överskrida ramanslaget 92:1 Räntor på statsskulden. Under 2004 utnyttjade regeringen bemyndigandet. Utfallet på anslaget uppgick till 52 600 miljoner kronor, vilket är 5 miljarder kronor högre än vad som anvisats av riksdagen.
12
3.2Faktorer som påverkar ränteutgifterna
Storleken på statsskulden, räntenivåer och den svenska kronans växelkurs mot andra valutor är de viktigaste faktorerna för ränteutgifternas storlek. Ränteutgifterna påverkas även av de övergripande riktlinjer för statsskuldens förvaltning som regeringen årligen fastställer och av den upplåningsteknik som Riksgäldskontoret använder. Den upplåningsteknik som Riksgäldskontoret väljer kan på kort sikt få betydande effekter på ränteutgifterna, främst genom att ränteutgifter omfördelas i tiden, t.ex. genom över- och underkurser vid emission.
Ränteutgifterna för statsskulden blev drygt 10 miljarder kronor högre 2004 jämfört med 2003. Uppgången berodde främst på högre kursförluster vid återköp och att överkurserna vid emission blev lägre 2004 jämfört med 2003. För 2005 beräknas ränteutgifterna bli 17 miljarder kronor lägre än 2004. Nedgången beror främst på stora valutavinster 2005 och på att kursförlusterna vid återköp beräknas bli mindre innevarande år jämfört med 2004.
| Diagram 3.1 Statsskuldsräntor (utgiftsmässiga) |
|||||
| Utgiftsmässiga | procent av | ||||
| statsskuldsräntor | |||||
| Mdkr | Procent av BNP | BNP | |||
| 120 | 7,0 | ||||
| 100 | 6,0 | ||||
| 80 | 5,0 | ||||
| 4,0 | |||||
| 60 | |||||
| 3,0 | |||||
| 40 | 2,0 | ||||
| 20 | 1,0 | ||||
| 0 | 0,0 | ||||
| 98 | 00 | 02 | 04 | 06 | 08 |
Av diagram 3.1 framgår att de utgiftsmässiga statsskuldsräntorna har minskat från 113 miljarder kronor 1998 till 42 miljarder kronor 2003. Detta beror främst på lägre marknadsräntor samt att statsskulden minskat. Som andel av BNP minskade statsskuldsräntorna under motsvarande period från 5,7 till 1,7 procent. För 2004 blev utfallet för de utgiftsmässiga statsskuldsräntorna 52,6 miljarder kronor vilket motsvarar 2,1 procent av BNP. För 2005 beräknas de utgiftsmässiga statsskuldsräntorna uppgå till ca 35 miljarder kronor. Åren 2006 och 2007 beräknas de utgiftsmässiga räntorna uppgå
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
till ca 43 miljarder kronor per år. År 2008 prognostiseras ränteutgifterna öka till ca 51 miljarder kronor. Beräknat som andel av BNP beräknas statsskuldsräntorna under perioden
3.2.1Statsskulden och statsbudgetens saldo
Vid utgången av 2004 var statsskulden 1 208 miljarder kronor. Förändringar i statsskuldens storlek beror i huvudsak på statsbudgetens saldo. Därutöver kan den även påverkas av omvärderingseffekter. När statsbudgetens saldo visar ett underskott ökar statsskulden och vid överskott kan amortering av statsskulden ske.
Diagram 3.2 Statsskulden som andel av BNP
Miljarder kronor
| Statsskuld | |||
| Mdkr | Andel av BNP | procent av | |
| BNP | |||||||||
| 1 600 | 90 | ||||||||
| 1 400 | 80 | ||||||||
| 1 200 | 70 | ||||||||
| 1 000 | 60 | ||||||||
| 50 | |||||||||
| 800 | |||||||||
| 40 | |||||||||
| 600 | 30 | ||||||||
| 400 | 20 | ||||||||
| 200 | 10 | ||||||||
| 0 | 0 | ||||||||
| 90 | 92 | 94 | 96 | 98 | 00 | 02 | 04 | 06 | 08 |
Som framgår av diagram 3.2 ökade statsskulden kraftigt från 1990 till 1996 då statsskulden steg från ca 600 till drygt 1 400 miljarder kronor, eller från drygt 30 procent till drygt 80 procent av BNP. Under perioden
Under de följande åren innebar Konsolideringsprogrammet och den ekonomiska återhämtningen att underskotten reducerades markant. År 1998 uppvisade statsbudgeten ett positivt saldo på 10 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo förbättrades ytterligare 1999 och 2000, främst till följd av engångseffekter föranledda av pensionsreformen.
År 2004 uppvisade statsbudgetens saldo ett underskott på 50,5 miljarder kronor. I år beräknas statsbudgetens saldo visa ett underskott på ca 28 miljarder kronor. För åren
13
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
Nominellt beräknas statsskulden öka, främst till följd av ökad upplåning, från 1 252 miljarder kronor vid utgången av 2005 till 1 311 miljarder kronor år 2008. Som andel av BNP beräknas skulden minska från 48 procent vid årsskiftet 2004/2005 till 43 procent vid slutet av beräkningsperioden.
Diagram 3.3 Statsbudgetens saldo
Miljarder kronor
| 125 | ||||||||||||||||||
| 75 | ||||||||||||||||||
| 25 | ||||||||||||||||||
| 90 | 91 | 92 | 93 | 94 | 95 | 96 | 97 | 98 | 99 | 00 | 01 | 02 | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 |
3.2.2Ränte- och valutakursutveckling
Värdet på den svenska kronan påverkar ränteutgifterna för valutaskulden. En svagare krona ökar ränteutgifterna och en starkare krona minskar ränteutgifterna. Därutöver påverkas ränteutgifterna av valutakursförändringar mellan andra valutor än kronan. När ett lån förfaller realiseras en valutakursdifferens, vilken läggs till ränteutgifterna.
| Diagram 3.4 Ränteförutsättningar (årsgenomsnitt) | ||||||||||
| Procent | ||||||||||
| 7,00 | ||||||||||
| Statsskuldväxel |
||||||||||
| 6,00 | ||||||||||
| 5,00 | Tyskland |
|||||||||
| USA |
||||||||||
| 4,00 | ||||||||||
| 3,00 | ||||||||||
| 2,00 | ||||||||||
| 1,00 | ||||||||||
| 0,00 | ||||||||||
| 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 |
Räntenivåerna både i Sverige och internationellt har under senare år sjunkit kraftigt. Räntorna antas ha nått sina lägsta nivåer under 2005. Därefter antas de successivt stiga under beräkningsperioden (diagram 3.4 och tabell 3.4).
Tabell 3.4 Ränteförutsättningar (årsgenomsnitt)
Procent
| 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | |
| Statsskuldväxel |
1,88 | 2,38 | 3,40 | 4,00 |
| Statsobligation |
2,89 | 3,42 | 3,92 | 4,15 |
| Tyskland |
2,91 | 3,47 | 3,70 | 3,94 |
| USA |
3,59 | 4,32 | 4,50 | 4,50 |
3.2.3Upplåning
De övergripande strategierna för förvaltningen av statsskulden bestäms årligen av regeringen i ett riktlinjebeslut. Det viktigaste innehållet i beslutet är skuldens genomsnittliga räntebindningstid (duration), amorteringstakten i utländsk valuta och fördelningen av upplåning mellan nominella och reala instrument i svenska kronor. Inom de fastställda ramar som bestämts har Riksgäldskontoret mandat att fatta beslut om hur statsskulden skall förvaltas under förutsättning att målet om att minimera kostnaderna med beaktande av risk uppfylls.
Statsskuldens fördelning i olika skuldslag framgår av diagram 3.5. En första indelning kan göras mellan lån i svenska kronor och utländsk valuta. För skulden i svenska kronor görs ofta också en indelning i nominella och reala instrument.
Diagram 3.5 Statsskuldens (inkl. skuldskötselinstrument) fördelning på instrumenttyper
Andelar av statsskulden
| Utländsk valuta | ||
| inkl. swappar | Stats- | |
| 24,3% | ||
| obligationer och | ||
| statsskuld- | ||
| växlar | ||
| inkl.swappar | ||
| Hushålls- | 55,1% | |
| upplåning | ||
| 4,8% |
Realobligationer 15,9%
Källa: Riksgäldskontoret
Nominella lån i svenska kronor
Drygt hälften av statsskulden är finansierad med nominella lån i svenska kronor. De två instrument som används är i huvudsak statsskuldväxlar och statsobligationer. I upplåningen från hushåll står premieobligationer för den största delen.
14
Statsskuldväxlar är ett instrument där löptiden normalt uppgår till högst ca 12 månader. Den korta löptiden gör att detta instrument huvudsakligen används till att parera kortsiktiga fluktuationer i lånebehovet. Räntan på en statsskuldväxel är skillnaden mellan det belopp som staten erhåller när växeln emitteras och det belopp som staten återbetalar vid förfall, ett s.k. nollkuponginstrument. Den korta löptiden på statsskuldväxlar gör att en förändring i räntenivån slår igenom relativt snabbt på räntekostnaderna.
Statsobligationer har en fast årlig kupongränta, vilket innebär att räntan betalas ut årligen med ett lika stort belopp varje gång. Normalt sett finns ca 10 olika statsobligationer med en löptid på mellan 1 och 15 år. Initialt brukar kupongräntan och marknadsräntan, den ränta som används för att beräkna obligationens pris, vara ungefär densamma. Marknadsräntan förändras vanligtvis efterhand, vilket får till följd att obligationerna får en överkurs alternativt en underkurs. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteintäkt och om det är underkurs som en ränteutgift. Det här kan göra att de kassamässiga räntorna för enskilda år kan variera betydligt. De kostnadsmässiga räntorna påverkas däremot inte av över- och underkurser.
Reala lån i svenska kronor
Realobligationer är ett något mer komplicerat instrument än nominella obligationer när det gäller att beräkna räntan. Förenklat uttryckt kan den som köper en realobligation sägas erhålla en real ränta plus kompensation för inflationen. Realobligationer finns både med årlig kupongränta och som obligationer utan kupong, s.k. nollkupongare. Räntan för realobligationer med kupong räknas upp med inflationen liksom det belopp som återbetalas på förfallodagen. För nollkupongare gäller att återbetalningsbeloppet räknas upp med inflationen. Konstruktionen för realobligationer gör att en stor del av räntan betalas först när lånet förfaller. I likhet med vad som gäller för nominella obligationer uppstår det över- och underkurser, vilka vid sidan av relationen mellan kupongränta och marknadsränta även är beroende av inflationen.
Nominella lån i utländsk valuta
Valutaskulden är finansierad dels i obligationer direkt i utländsk valuta, dels med s.k. kron/- valutaswappar. Kron/valutaswappar kan förenklat sägas vara avtal där en räntebetalning i
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
kronor byts mot en räntebetalning i utländsk valuta, t.ex. i euro. Andelen kron/valutaswappar av den totala valutaskulden är ca 50 procent. Kron/valutaswappar har använts då det varit mer kostnadsmässigt fördelaktigt än att låna direkt i utländsk valuta. De kostnadsmässiga fördelarna har dock minskat, varför upplåningen både under 2004 och 2005 har gjorts och görs till övervägande del genom direktupplåning.
Diagram 3.6 Finansiering av valutaskulden per valuta
Andelar
| GBP | Övr | CHF | |
| JPY | 1% | 2% | 2% |
| 3% |
USD 17%
SEK 50%*
EUR 25%
* kron/valutaswappar
Riksgäldskontorets styrelse fastställer varje år ett benchmark för hur fördelningen mellan olika valutor inom den utländska skulden ska se ut. Avvikelserna från benchmark i den faktiska valutafördelningen regleras genom derivattransaktioner i en s.k. ”currency overlay”. En del av valutaskulden finansieras med lån i kronor, som sedan swappas till exponering i utländsk valuta. Finansieringen av valutaskulden visas i ovanstående diagram och exponeringen efter derivattransaktioner visas i diagram 3.7.
Källa: Riksgäldskontoret
Derivat
Derivat används i huvudsak i valutaskulden. En typ av derivat som nämnts ovan är kron/- valutaswappar vilka används för att skapa exponering i en annan valuta.
Andra derivat används för att skapa en viss fördelning mellan olika valutor i valutaskulden. Riksgäldskontoret fastställer årligen ett riktmärke för valutafördelningen i syfte att ge valutaskulden en lämplig sammansättning med hänsyn till målet om kostnadsminimering med beaktande av risk. Andra derivat används för att styra durationen i valutaskulden.
15
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
Även derivatkontrakten ger upphov till ränteutgifter och ränteinkomster som är beroende av ränte- och valutakursutvecklingen. Derivaten är en del av upplåningsstrategin som syftar till att låna så billigt som möjligt, men det är också en viktig del av styrningen av den risk som förknippas med skulden.
Diagram 3.7 Valutaskuldens fördelning per valuta efter derivattransaktioner
Andelar
CHF
9%
JPY 4%
USD 14%
GBP 8%
EUR 65%
Källa: Riksgäldskontoret
I riktlinjebeslutet för Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden 2005 har regeringen beslutat att valutaamorteringen skall uppgå till 25 miljarder kronor för 2005, med ett intervall på +/- 15 miljarder kronor. Den långsiktiga inriktningen är att reducera valutaskuldens andel av statsskulden.
Regeringen lämnar årligen en utvärdering av statsskuldsförvaltningen till riksdagen. Regeringen överlämnade i april 2005 skrivelsen Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning
3.3Känslighetsanalys
Förändrade ränteantaganden
En ökning av korta och långa svenska marknadsräntor med en procentenhet från och med september 2005 till och med årsskiftet 2005/06 skulle öka de kassamässiga statsskuldsräntorna med ca 2,0 miljarder kronor under året. Effekten på de kostnadsmässiga statsskuldsräntorna skulle bli ca 0,7 miljarder kronor.
Om den svenska marknadsräntan under ett enskilt år ökar eller minskar med en procentenhet blir de kassamässiga statsskuldsräntorna
året då förändringen inträffar ca 4,5 miljarder kronor högre respektive lägre, medan räntorna året därpå ökar respektive minskar med 1,5 miljarder kronor. Effekten på de kostnadsmässiga statsskuldsräntorna om räntan är en procentenhet högre eller lägre än beräkningsantagandena för ett enskilt år blir ca 1,5 miljarder kronor högre eller lägre innevarande år och året därpå ca 2 miljarder kronor högre eller lägre.
Förändrade valutaantaganden
En förstärkning eller en försvagning av kronkursen med en procent från och med september 2005 till och med årsskiftet 2005/06 skulle generera minskade respektive ökade realiserade valutakursdifferenser på ca 0,2 miljarder kronor. En förstärkning respektive försvagning av kronkursen med en procent från och med 2006 skulle minska respektive öka realiserade valutakursdifferenser med ca 0,7 miljarder kronor per år. Detta gäller en generell förändring av kronkursen. I de fall kronan rör sig åt olika håll gentemot olika valutor kan enprocentiga förändringar gentemot valutaskuldportföljen implicera betydligt större ökningar eller minskningar av de realiserade valutadifferenserna. Vidare kan effekten förstärkas vid stora, kortfristiga rörelser i växelkurserna. Realiserade vinster eller förluster till följd av växelkurser påverkar enbart de kassamässiga statsskuldsräntorna.
Förändrade budgetsaldoantaganden
En förbättring av statsbudgetens saldo med 20 miljarder kronor ett enskilt år skulle minska de kassamässiga statsskuldsräntorna med ca 0,8 miljarder kronor från och med året efter det att förändringen inträffar. Det första året blir effekten ca hälften, dvs. ca 0,4 miljarder kronor. Beräkningen är schablonmässig. Beroende på när förändringen sker under året och hur det förändrade lånebehovet påverkar finansieringen kan det få en avvikande effekt.
16
3.4Regeringens överväganden
Tabell 3.5 Härledning av anslagsnivån
Miljoner kronor
| 2006 | 2007 | 2008 | |
| Anvisat 20051 | 38 600 | 38 600 | 38 600 |
| Förändring till följd av: | |||
| Beslut | |||
| Övriga makroekonomiska | |||
| förutsättningar2 | 4 154 | 3 724 | 11 757 |
| Volym3 | 246 | 976 | 1 343 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt4 | 0 | 0 | |
| Förslag/beräknat anslag | 43 000 | 43 300 | 51 200 |
1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/5:FiU10). Beslutet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2Makroekonomiska förutsättningar som påverkar utgifterna är förändrade räntenivåer och valutakurser.
3Volymkomponenten utgörs av effekten av statsskuldens storlek.
4Övriga faktorer som påverkar anslagsnivån är främst räntan på Riksgäldskontorets in- och utlåning.
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 43 000 000 000 kronor anvisas under anslaget 92:1 Räntor på statsskulden för 2006. För 2007 beräknas anslaget till 43 300 000 000 kronor och 2008 beräknas anslaget till 51 200 000 000 kronor.
17
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
4 Oförutsedda utgifter
92:2 Oförutsedda utgifter
Tabell 4.1 Anslagsutveckling
Tusental kronor
| Anslags- | ||||
| 2004 | Utfall | 1 020 | sparande | 9 280 |
| Utgifts- | ||||
| 2005 | Anslag | 10 000 | prognos | 10 000 |
| 2006 | Förslag | 10 000 | ||
| 2007 | Beräknat | 10 000 | ||
| 2008 | Beräknat | 10 000 | ||
kronor från utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, anslaget 3:1 Skatteverket, med 362 677 kronor från utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m., med 115 000 kronor från utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, anslaget 19:6 Försäkringskassan samt med 83 250 kronor från utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslaget 31:1
Boverket.
Användning till och med juli 2005
| Från januari till och med juli 2005 har 835 240 | ||||||||||
| kronor betalats ut från detta anslag. | ||||||||||
| 4.1 | Omfattning | Av detta belopp har 370 240 kronor betalats | ||||||||
| ut via Utrikesdepartementet avseende fem mål | ||||||||||
| Ett särskilt anslag finns upptaget på statsbudge- | mot | Sverige inför | Europadomstolen | för de | ||||||
| mänskliga rättigheterna. | Motsvarande | belopp | ||||||||
| ten för att vid behov kunna användas för oförut- | ||||||||||
| skall dras in med 84 512 kronor från utgifts- | ||||||||||
| sedda utgifter. Anslaget för | innevarande bud- | |||||||||
| område 4 Rättsväsendet, anslaget 4:5 Domstols- | ||||||||||
| getår uppgår till 10 miljoner kronor. Medel från | ||||||||||
| väsendet m.m., med 110 728 kronor från | ||||||||||
| anslaget tas i anspråk efter beslut av regeringen i | ||||||||||
| utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social | ||||||||||
| varje enskilt fall. | ||||||||||
| omsorg, anslaget 14:2 Bidrag till WHO, med | ||||||||||
| 65 000 kronor från utgiftsområde 10 Ekonomisk | ||||||||||
| trygghet vid sjukdom och handikapp, anslaget | ||||||||||
| 4.2 | Användning av anslaget | 19:6 Försäkringskassan och med 110 000 kronor | ||||||||
| från | utgiftsområde | 22 | Kommunikationer, | |||||||
| anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag. | ||||||||||
| Användning under 2004 | Via Justitiedepartementet har 465 000 kronor | |||||||||
| betalats ut avseende ersättning för anställnings- | ||||||||||
| Under 2004 utbetalades 1 019 589 kronor från | ||||||||||
| förhållanden som påverkats då uppgifter lämnats | ||||||||||
| detta anslag. Beloppet har betalats ut via Utrikes- | ||||||||||
| ut från Säkerhetspolisens register. Ett mot- | ||||||||||
| departementet avseende åtta | mål | mot Sverige | ||||||||
| svarande belopp skall dras från utgiftsområde 4 | ||||||||||
| inför Europeiska domstolen | för | de | mänskliga | |||||||
| Rättsväsendet, anslag 4:2 Säkerhetspolisen. | ||||||||||
| rättigheterna. | ||||||||||
| En fullständig redogörelse för ianspråkstagan- | ||||||||||
| Från utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget | ||||||||||
| det av anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter för hela | ||||||||||
| 4:5 Domstolsväsendet m.m. har under 2004 in- | ||||||||||
| 2005 kommer att göras i skrivelsen Åresredo- | ||||||||||
| drag | skett med 214 000 kronor. | Resterande | ||||||||
| visning för staten 2005. | ||||||||||
| belopp avseende 2004 skall dras in med 244 662 | ||||||||||
19
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
Tabell 4.2 Utbetalningar januari 2004 t.om. juli 2005
kronor
| 2004 | Utrikesdepartementet, 8 ärenden | |
| Summa 2004 | 1 019 589 | |
| 2005 | Utrikesdepartementet, 5 ärenden | |
| 2005 | Justitiedepartementet, 3 ärenden | |
| Summa 2005, januari t.o.m. juli | 835 240 | |
4.3Regeringens överväganden
Enligt regeringens bedömning behövs även fortsättningsvis ett anslag för oförutsedda utgifter. Anslaget bör få disponeras för utgifter som är av så brådskande art att ärendet inte hinner underställas riksdagen samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra medel som står till regeringens förfogande.
Under en lång följd av år har riksdagen även medgett att anslaget får användas för vissa speciella ändamål om andra medel inte står till förfogande.
Regeringen har från detta anslag betalat ut t.ex. belopp som staten genom lagakraftvunnen dom ålagts att betala, belopp som staten till följd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att ersätta, samt skador inom landet som uppkommit genom tidigare krigsförhållanden (se prop. 1997/98:1, utgiftsområde 26, s.13 f). Regeringen bör även fortsättningsvis få betala ut ersättning för skador av sådan natur.
Anslaget får inte användas för att tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3 § tredje stycket regeringsformen, dvs. behov av medel för rikets försvar under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.
Det ankommer på regeringen att i efterhand anmäla till riksdagen vilka utgifter som täckts genom att medel från anslaget tagits i anspråk.
Anslagets karaktär medger inte någon närmare bedömning av omfattningen för oförutsedda utgifter.
Regeringen föreslår att 10 000 000 kronor anvisas under ramanslaget 92:2 Oförutsedda utgifter för 2006. Även för 2007 och 2008 bör anslaget beräknas till 10 000 000 kronor.
20
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
5 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skulförvaltning
92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning
Tabell 5.1 Anslagsutveckling
Tusental kronor
| Anslags- | ||||
| 2004 | Utfall | 120 743 | sparande | 0 |
| Utgifts- | ||||
| 2005 | Anslag | 160 000 | prognos | 111 400 |
| 2006 | Förslag | 160 000 | ||
| 2007 | Beräknat | 160 000 | ||
| 2008 | Beräknat | 160 000 | ||
5.1Omfattning
Anslaget avser provisionskostnader relaterade till upplåning och förvaltning av statsskulden. Samtliga provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning redovisas utanför utgiftstaket, vilket innebär att de behandlas på samma sätt som räntekostnaderna på statsskulden.
Merparten av provisionskostnaderna utgörs av försäljningsprovisioner till de banker som agerar som mellanhänder vid försäljningen av Riksgäldskontorets lån. Dessa mellanhänder tar på sig hanteringskostnader och i vissa fall risker som de kompenseras för genom provisioner. I provisionskostnaderna ingår också utgifter för provisioner i samband med inlösen av lån, för-
valtningsprovisioner till externa förvaltare samt kreditavgifter.
De senaste årens fallande provisionskostnader för den nominella kronskulden förklaras bl.a. av minskade inlösenprovisioner till bankerna för hantering av förfallande premieobligationer. Vidare har provisioner vid nyförsäljning av premieobligationer minskat dels som en effekt av sjunkande upplåningsvolymer av premieobligationer, dels på grund av att Riksgäldskontoret successivt ökat andelen egenförsäljning. Dessutom har avtalen för mäklarprovisioner omförhandlats, vilket innebär lägre kostnader för Riksgäldskontoret.
Bemyndigande att överskrida anslaget
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att överskrida ramanslaget 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning under 2006 om det är nödvändigt för att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden.
Regeringen begär årligen ett bemyndigande att vid behov överskrida ramanslaget 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Under 2004 utnyttjade inte regeringen bemyndigandet att överskrida ramanslaget. Bemyndigandet utnyttjades senast 2003 då utfallet på anslaget uppgick
21
PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 26
till 152 miljoner kronor, vilket var 12 miljoner kronor högre än vad som anvisats av riksdagen.
5.2Regeringens överväganden
Tabell 5.2 Härledning av anslagsnivån
| Tusental kronor | |||
| 2006 | 2007 | 2008 | |
| Anvisat 20051 | 160 000 | 160 000 | 160 000 |
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
| Förslag/beräknat anslag | 160 000 | 160 000 | 160 000 |
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beslutet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 160 000 000 kronor anvisas under anslaget 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning för 2006. För åren 2007 och 2008 beräknas anslaget till 160 000 000 kronor.
22