Budgetpropositionen för 2006 Utgiftsområde 2 Internationellt bistånd

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Förslag till statsbudget för 2006

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		13
2	Lagförslag..............................................................................................................		17
	2.1	Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) ..................	17
	2.2	Förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230) ................	20
	2.3	Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306).........	21

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1977:729) om

		Patentbesvärsrätten...............................................................................	22
	2.5	Förslag till lag om ändring i utsädeslagen (1976:298) ........................	23
3	Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar ..........		25
	3.1	Omfattning............................................................................................	25
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	26
	3.3	Skatteutgifter.........................................................................................	27
4	Skogspolitik ..........................................................................................................		29
	4.1	Omfattning............................................................................................	29
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	29
	4.3	Skatteutgifter.........................................................................................	30
	4.4	Mål .........................................................................................................	31
	4.5	Insatser ..................................................................................................	31
	4.5.1	Insatser inom politikområdet...............................................................	31
	4.5.2	Insatser utanför politikområdet...........................................................	33
	4.6	Resultatredovisning ..............................................................................	33
	4.6.1	Resultat..................................................................................................	33
	4.6.2	Analys och slutsatser ............................................................................	35
	4.7	Revisionens iakttagelser........................................................................	37
	4.8	Politikens inriktning .............................................................................	37
	4.9	Budgetförslag ........................................................................................	38
	4.9.1	41:1 Skogsstyrelsen1..............................................................................	38
	4.9.2	41:2 Insatser för skogsbruket...............................................................	39
	4.9.3	41:3 Internationellt skogssamarbete....................................................	40

4.9.441:4 Från EG-budgeten finansierade medel för

		skogsskadeövervakning ........................................................................	40
5	Djurpolitik ............................................................................................................		43
	5.1	Omfattning............................................................................................	43

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

	5.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	44
	5.3	Mål..........................................................................................................	45
	5.4	Insatser ...................................................................................................	45
	5.4.1	Insatser inom politikområdet ...............................................................	45
	5.4.2	Insatser utanför politikområdet............................................................	48
	5.5	Resultatredovisning...............................................................................	48
	5.5.1	Mål och indikatorer ...............................................................................	48
	5.5.2	Resultat...................................................................................................	48
	5.5.3	Analys och slutsatser.............................................................................	51
	5.6	Revisionens iakttagelser ........................................................................	51
	5.7	Politikens inriktning..............................................................................	52
	5.8	Budgetförslag.........................................................................................	53
	5.8.1	42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt..............................................	53
	5.8.2	42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen .................................	54
	5.8.3	42:3 Djurhälsovård ................................................................................	55
	5.8.4	42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar........................	56
	5.8.5	42:5 Ersättningar för viltskador m.m. ..................................................	57
	5.8.6	42:6 Djurskyddsmyndigheten...............................................................	58
6	Livsmedelspolitik ..................................................................................................		61
	6.1	Omfattning ............................................................................................	61
	6.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	62
	6.3	Skatteutgifter .........................................................................................	63
	6.4	Mål..........................................................................................................	63
	6.5	Insatser ...................................................................................................	63
	6.5.1	Insatser inom politikområdet ...............................................................	63
	6.5.1.1	Jordbruk .................................................................................................	63
	6.5.1.2	Fiske .......................................................................................................	66
	6.5.1.3	Säkra livsmedel.......................................................................................	68
	6.5.2	Insatser utanför politikområdet............................................................	69
	6.6	Resultatredovisning...............................................................................	70
	6.6.1	Mål och indikatorer ...............................................................................	70
	6.6.2	Resultat...................................................................................................	70
	6.6.2.1	Jordbruk .................................................................................................	70
	6.6.2.2	Fiske .......................................................................................................	74
	6.6.2.3	Säkra livsmedel.......................................................................................	77
	6.6.3	Analys och slutsatser.............................................................................	79
	6.6.3.1	Jordbruk .................................................................................................	79
	6.6.3.2	Odling av hampa....................................................................................	80
	6.6.3.3	Fiske .......................................................................................................	82
	6.6.3.4	Säkra livsmedel.......................................................................................	83
	6.7	Revisionens iakttagelser ........................................................................	84
	6.8	Politikens inriktning..............................................................................	84
	6.8.1	Jordbruk .................................................................................................	84

6.8.2Ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306), lagen (1977:729) om

	Patentbesvärsrätten samt utsädeslagen (1976:298) .............................	87
6.8.3	Fiske .......................................................................................................	87
6.8.4	Säkra livsmedel.......................................................................................	88
6.9	Budgetförslag.........................................................................................	89
6.9.1	43:1 Statens jordbruksverk....................................................................	89
6.9.2	43:2 Bekämpande av växtsjukdomar.....................................................	91

	PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
6.9.3	43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. ...................................................	91
6.9.4	43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter.............	93
6.9.5	43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. .........	94
6.9.6	43:6 Fiskeriverket..................................................................................	95
6.9.7	43:7 Strukturstöd till fisket m.m..........................................................	96
6.9.8	43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. ...	96
6.9.9	43:9 Fiskevård .......................................................................................	97
6.9.10	43:10 Livsmedelsverket.........................................................................	98
6.9.11	43:11 Livsmedelsekonomiska institutet ..............................................	99
6.9.12	43:12 Livsmedelsstatistik......................................................................	99

6.9.1343:13 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-

		budgeten ..............................................................................................	100
	6.9.14	43:14 Åtgärder inom livsmedelsområdet...........................................	100
	6.9.15	43:15 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m................	101
7	Landsbygdspolitik ..............................................................................................		103
	7.1	Omfattning..........................................................................................	103
	7.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	103
	7.3	Mål .......................................................................................................	104
	7.4	Insatser ................................................................................................	104
	7.4.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	104
	7.4.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	108
	7.5	Resultatredovisning ............................................................................	109
	7.5.1	Mål och indikatorer.............................................................................	109
	7.5.2	Resultat................................................................................................	109
	7.5.3	Analys och slutsatser ..........................................................................	115
	7.6	Revisionens iakttagelser......................................................................	115
	7.7	Politikens inriktning ...........................................................................	115
	7.7.1	Landsbygdspolitiken...........................................................................	115
	7.7.2	Ändring i jordförvärvslagen (1979:230) ............................................	117
	7.8	Budgetförslag ......................................................................................	117
	7.8.1	44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur .........................	117

7.8.244:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

	miljö och struktur ...............................................................................	119
7.8.3	44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket....................................	120
7.8.4	44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. .................................	121
7.8.5	44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.................................	122

7.8.644:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och

		bekämpningsmedel m.m.....................................................................	123
	7.8.7	44:7 Åtgärder för att främja ekologisk produktion ..........................	123
8	Samepolitik .........................................................................................................		125
	8.1	Omfattning..........................................................................................	125
	8.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	126
	8.3	Mål .......................................................................................................	126
	8.4	Insatser ................................................................................................	126
	8.4.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	126
	8.4.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	128
	8.5	Resultatredovisning ............................................................................	129
	8.5.1	Mål och indikatorer.............................................................................	129
	8.5.2	Resultat................................................................................................	129

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabellförteckning
Anslagsbelopp ...................................................................................................................		15
3.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet ..................................................................	26
3.2	Härledning av ramnivån 2006–2008. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
	fiske med anslutande näringar .............................................................................	27
3.3	Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 23 Jord- och
	skogsbruk, fiske med anslutande näringar..........................................................	27
3.4	Skatteutgifter ............................................................................................................	27
4.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet Skogspolitik ............................................	29
4.2	Skatteutgifter inom politikområdet Skogspolitik...................................................	30
4.3	Anslagsutveckling.....................................................................................................	38
4.4	Offentligrättslig verksamhet....................................................................................	38
4.5	Uppdragsverksamhet................................................................................................	38
4.6	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 41:1 Skogsstyrelsen ..........................	39
4.7	Anslagsutveckling.....................................................................................................	39
4.8	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 41:2 Insatser för skogsbruket..........	40
4.9	Anslagsutveckling.....................................................................................................	40
4.10 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 41:3 Internationellt
	skogssamarbete.....................................................................................................	40
4.11 Anslagsutveckling...................................................................................................		40
4.12 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 41:4 Från EG-budgeten
	finansierade medel för skogsskadeövervakning..................................................	41
5.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet ..................................................................	44
5.2	Anslagsutveckling.....................................................................................................	53
5.3	Uppdragsverksamhet................................................................................................	53
5.4	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 42:1 Statens veterinärmedicinska
	anstalt ....................................................................................................................	54
5.5	Anslagsutveckling.....................................................................................................	54
5.6	Offentligrättslig verksamhet....................................................................................	54
5.7	Uppdragsverksamhet................................................................................................	54
5.8	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 42:2 Bidrag till
	Distriktsveterinärorganisationen.........................................................................	55
5.9	Anslagsutveckling.....................................................................................................	55
5.10 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden .......................................		56
5.11 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 42:3 Djurhälsovård.........................		56
5.12 Anslagsutveckling...................................................................................................		56
5.13 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden .......................................		57
5.14 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 42:4 Bekämpande av
	smittsamma djursjukdomar .................................................................................	57
5.15 Anslagsutveckling...................................................................................................		57
5.16 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 42:5 Ersättningar för
	viltskador m.m......................................................................................................	58
5.17 Anslagsutveckling...................................................................................................		58

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
5.18	Offentligrättslig verksamhet ..................................................................................	58
5.19	Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................	59
5.20	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 42:6 Djurskyddsmyndigheten........	59
6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet...................................................................		62
6.2 Skatteutgifter.............................................................................................................		63
6.3 Åkerarealens fördelning i hektar ..............................................................................		71
6.4 Fakta om mjölkproduktion ......................................................................................		72
6.5 Länsmöten och kommuner inspekterade av Livsmedelsverket..............................		78
6.6 Anslagsutveckling......................................................................................................		89
6.7 Offentligrättslig verksamhet ....................................................................................		89
6.8 Uppdragsverksamhet ................................................................................................		90
6.9 Offentligrättslig verksamhet Statens växtsortnämnd .............................................		90
6.10	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:1 Statens jordbruksverk.............	90
6.11	Anslagsutveckling....................................................................................................	91
6.12	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:2 Bekämpande av
	växtsjukdomar .......................................................................................................	91
6.13	Anslagsutveckling....................................................................................................	91
6.14	Stödbelopp per hektar för grödor ..........................................................................	92
6.15	Stödbelopp för djurbidrag 2004 per den 16 juni 2005...........................................	92
6.16	Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................	92
6.17	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:3 Gårdsstöd och
	djurbidrag m.m......................................................................................................	93
6.18	Anslagsutveckling....................................................................................................	93
6.19	Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................	93
6.20	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:4 Intervention och
	exportbidrag för jordbruksprodukter..................................................................	94
6.21	Anslagsutveckling....................................................................................................	94
6.22	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:5 Räntekostnader för
	förskotterade arealersättningar m.m....................................................................	95
6.23	Anslagsutveckling....................................................................................................	95
6.24	Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	95
6.25	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:6 Fiskeriverket............................	96
6.26	Anslagsutveckling....................................................................................................	96
6.27	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:7 Strukturstöd till fisket m.m....	96
6.28	Anslagsutveckling....................................................................................................	96
6.29	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:8 Från EG-budgeten
	finansierade strukturstöd till fisket m.m. ............................................................	97
6.30	Anslagsutveckling....................................................................................................	97
6.31	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:9 Fiskevård .................................	97
6.32	Anslagsutveckling....................................................................................................	98
6.33	Offentligrättslig verksamhet ..................................................................................	98
6.34	Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	98
6.35	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:10 Livsmedelsverket ..................	98
6.36	Anslagsutveckling....................................................................................................	99
6.37	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:11 Livsmedelsekonomiska
	institutet ................................................................................................................	99
6.38	Anslagsutveckling....................................................................................................	99
6.39	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:12 Livsmedelsstatistik..............	100
6.40	Anslagsutveckling..................................................................................................	100
6.41	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:13 Jordbruks- och
	livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten ............................................	100

	PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
6.42 Anslagsutveckling.................................................................................................		100
6.43 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:14 Åtgärder inom
	livsmedelsområdet..............................................................................................	101
6.44 Anslagsutveckling.................................................................................................		101
6.45 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:15 Bidrag till vissa
	internationella organisationer m.m. ..................................................................	101
7.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet ................................................................	103
7.2	Insatser under politikområde Landsbygdspolitik.................................................	104
7.3	Areal ängs- och betesmarker i förhållande till fastställda mål..............................	110
7.4	Anslagsutveckling...................................................................................................	117
7.5	Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden .......................................	118
7.6	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 44:1 Åtgärder för landsbygdens
	miljö och struktur...............................................................................................	119
7.7	Anslagsutveckling...................................................................................................	119
7.8	Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden .......................................	119
7.9	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 44:2 Från EG-budgeten
	finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur .............................	120
7.10 Anslagsutveckling.................................................................................................		120
7.11 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden .....................................		121
7.12 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 44:3 Miljöförbättrande åtgärder
	i jordbruket .........................................................................................................	121
7.13 Anslagsutveckling.................................................................................................		121
7.14 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 44:4 Stöd till jordbrukets
	rationalisering m.m.............................................................................................	122
7.15 Anslagsutveckling.................................................................................................		122
7.16 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 44:5 Stöd till innehavare av
	fjällägenheter m.m..............................................................................................	122
7.17 Anslagsutveckling.................................................................................................		123
7.18 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 44:6 Återföring av skatt på
	handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.....................................................	123
7.19 Anslagsutveckling.................................................................................................		123
7.20 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden .....................................		124
7.21 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 44:7 Åtgärder för att främja
	ekologisk produktion.........................................................................................	124
8.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet ................................................................	126
8.2	.............................................................................................................................	130
8.3	.............................................................................................................................	131
8.4	Anslagsutveckling...................................................................................................	134
8.5	Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden .......................................	134
8.6	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 45:1 Främjande av
	rennäringen m.m.................................................................................................	135
9.1	Anslagsutveckling...................................................................................................	137
9.2	Uppdragsverksamhet..............................................................................................	138
9.3	Examinationsmål för forskarutbildningen ............................................................	138
9.4	Resultat för forskarutbildning ...............................................................................	139
9.5	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 25:1 Sveriges
	lantbruksuniversitet............................................................................................	140
9.6	Anslagsutveckling...................................................................................................	140
9.7 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...........................................................		141

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp
25:1	Sveriges lantbruksuniversitet	Ramanslag	1 382 014
26:1	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
	Forskning och samfinansierad forskning	Ramanslag	251 737
26:2	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	Ramanslag	1 177

41:1	Skogsstyrelsen	Ramanslag	322 985

41:2	Insatser för skogsbruket	Ramanslag	686 873

41:3	Internationellt skogssamarbete	Ramanslag	1 397

41:4	Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning	Ramanslag	5 964

42:1	Statens veterinärmedicinska anstalt	Ramanslag	101 223

42:2	Bidrag till distriktsveterinärorganisationen	Ramanslag	96 810

42:3	Djurhälsovård	Ramanslag	14 708

42:4	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	Ramanslag	124 349

42:5	Ersättningar för viltskador m.m	Ramanslag	86 975

42:6	Djurskyddsmyndigheten	Ramanslag	92 288

43:1	Statens jordbruksverk	Ramanslag	319 010

43:2	Bekämpande av växtsjukdomar	Ramanslag	2 563

43:3	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	Ramanslag	6 069 910

43:4	Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter	Ramanslag	1 407 504

43:5	Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.	Ramanslag	78 939

43:6	Fiskeriverket	Ramanslag	111 411

43:7	Strukturstöd till fisket m.m.	Ramanslag	28 220

43:8	Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.	Ramanslag	83 414

43:9	Fiskevård	Ramanslag	26 832

43:10	Livsmedelsverket	Ramanslag	158 855

43:11	Livsmedelsekonomiska institutet	Ramanslag	10 136

43:12	Livsmedelsstatistik	Ramanslag	23 982

43:13	Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten	Ramanslag	7 356

43:14	Åtgärder inom livsmedelsområdet	Ramanslag	14 910

43:15	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.	Ramanslag	36 866

44:1	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	Ramanslag	2 815 662

44:2	Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och	Ramanslag
	struktur	Ramanslag	1 876 894
44:3	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	Ramanslag	11 830

44:4	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	Ramanslag	2 982

44:5	Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.	Ramanslag	1 529

44:6	Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.	Ramanslag	64 386

44:7	Åtgärder för att främja ekologisk produktion	Ramanslag	29 820

45:1	Främjande av rennäringen m.m.	Ramanslag	46 718

Summa			16 398 229

Skogsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltnings- domstol. Detsamma gäller beslut om avslag på ansökan om information enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) och beslut om rättelse enligt 28 § samma lag.

Naturvårdsverket får överklaga Skogsstyrelsens beslut i fall som avses i 25 § andra stycket.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

			34 §3
En tillsynsmyndighet har rätt att på				Tillsynsmyndigheten har rätt att på
begäran få de upplysningar och				begäran få de upplysningar och
handlingar som behövs för tillsynen				handlingar som behövs för tillsynen
enligt denna lag eller enligt före-				enligt denna lag eller enligt före-
skrifter som meddelats med stöd av				skrifter som meddelats med stöd av
lagen.				lagen.
En	tillsynsmyndighet		har vidare	Tillsynsmyndigheten har vidare rätt
rätt att hos den som yrkesmässigt				att hos den som yrkesmässigt be-
bedriver produktion av, handel med				driver produktion av, handel med
eller införsel av skogsodlingsmaterial				eller införsel av skogsodlingsmaterial
få tillträde till mark, transportmedel,				få tillträde till mark, transportmedel,
byggnader och		stängda	utrymmen,	byggnader och	stängda utrymmen,
dock inte bostäder, för tillsyn enligt				dock inte bostäder, för tillsyn enligt
denna lag eller enligt föreskrifter				denna lag eller enligt föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen.				som meddelats med stöd av lagen.
En	tillsynsmyndighet		får begära	Tillsynsmyndigheten		får	begära
handräckning		av kronofogdemyn-		handräckning	av kronofogdemyn-
digheten för att få sådant tillträde				digheten för att få sådant tillträde
som avses i andra stycket.				som avses i andra stycket.
			35 §
En	tillsynsmyndighet		får meddela	Tillsynsmyndigheten		får	meddela
de förelägganden och förbud som				de förelägganden och förbud som
behövs för att denna lag eller före-				behövs för att denna lag eller före-
skrift som har meddelats med stöd				skrift som har meddelats med stöd
av lagen skall efterlevas.				av lagen skall efterlevas.

Ett föreläggande eller förbud får meddelas sedan det har visat sig att myn- dighetens råd inte har följts. I brådskande fall eller när det behövs för att bevara natur- eller kulturmiljövärden eller när det annars finns särskilda skäl, får dock ett föreläggande eller förbud meddelas omedelbart.

Förelägganden och förbud kan förenas med vite.

40 §4

Skogsvårdsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsens beslut i ett särskilt fall enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol. Detsamma gäller be- slut om avslag på ansökan om infor- mation enligt 26 § personuppgifts- lagen (1998:204) och beslut om rättelse enligt 28 § samma lag.

Naturvårdsverket får överklaga

3Senaste lydelse 2002:614.

4Senaste lydelse 2002:614.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

3 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

3.1Omfattning

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar omfattar 36 anslag för- delade på sju politikområden. Det mest om- fattande politikområdet är Livsmedelspolitik som i första hand omfattar verksamheterna jord- bruks- och trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel. Övriga politikområden är Landsbygdspolitik, Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik, Utbildningspolitik och Forsk- ningspolitik. Inom utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens jordbruksverk, Fiskeri- verket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Djurskyddsmyndigheten, Livsmedelsverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges lant- bruksuniversitet samt Skogsstyrelsen. Sametinget redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Från och med den 1 januari 2006 inordnas verksamheten vid Statens utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd i Jordbruksverket.

Jordbruksdepartementet ansvarar för utgifts- område 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. För frågor som rör skogs- näringen och skogsvården ansvarar dock Näringsdepartementet. Jordbruksdepartementet har vidare ett samordningsansvar för frågor som rör samerna. Politikområdet Samepolitik om- fattar också anslag under andra utgiftsområden. Anslagen för utbildning och forskning ingår i politikområden för vilka Utbildningsdeparte- mentet ansvarar. I Jordbruksdepartementets verksamhet ingår sedan 2003 politikområdet Konsumentpolitik under utgiftsområde 24 Näringsliv.

För budgetåret 2006 föreslås att sammanlagt 16,4 miljarder kronor anslås för utgiftsområdet.

Ungefär 50 procent av utgifterna finansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet av- ser obligatoriska åtgärder såsom gårdsstöd, djur- bidrag, intervention och exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade stöd och ersättningar som förutsätter nationell medfinansiering. Till dessa hör landsbygdsprogrammet och struktur- planen för fiskerinäringen i Sverige.

I diagrammet nedan visas fördelningen av medel inom utgiftsområdet.

Diagram 3.1 Utgiftsområde 23 år 2006

7%		EU-stöd
7%
7%
		Nationell
		Nationell
		medfinansiering av EU-
10%		stöd
10%
49%		Forskning och utbildning
		Forskning och utbildning
		(inkl. SLU och Formas)
		Myndigheter (exkl. SLU
		Myndigheter (exkl. SLU
		och Formas)
27%		Övrigt
27%		Övrigt

–EU-stöd (8,0 miljarder kronor): Finansie- ring från EU-budgeten. Gårdsstöd, inter- vention, miljöersättningar, m.m. En del av EU-stödet förutsätter nationell medfinansie- ring.

–Nationell medfinansiering av EU-stöd (4,4 miljarder kronor): Till exempel strukturstöd, miljöersättningar och regionalstöd.

–Forskning och utbildning (1,6 miljarder kro- nor): SLU och stöd till forskning.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

–Myndigheter (1,2 miljarder kronor): Jord- bruksverket, Skogsstyrelsen, m.fl. (ej SLU).

–Övrigt (1,2 miljarder kronor): Nationellt stöd, bekämpande av smittsamma husdjurs- sjukdomar, m.m.

3.2Utgiftsutveckling

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Utgifterna inom utgiftsområdet har ökat kraftigt det senaste decenniet.

En i vissa delar väsentligt reformerad gemen- sam jordbrukspolitik har genomförts fr.o.m. den 1 januari 2005. Reformen beräknas inte medföra ökade utgifter i statsbudgeten. Den tidigare beslutade reformen av mjölksektorn från 2003 kommer att leda till en viss ökning av utgifterna de närmaste åren. De större variationerna i utgiftsutvecklingen som framgår av diagram 3.2 har förorsakats av olika val av tidpunkt för utbetalning av arealstöden och motsvaras således inte av några faktiska förändringar i verksam- heten.

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
Politikområde Djurpolitik	436	509	502	516	521	526

Politikområde Forskningspolitik	232	238	235	253	282	330

Politikområde Landsbygdspolitik	2 936	4 114	4 467	4 803	4 214	4 214

Politikområde Livsmedelspolitik	6 742	7 862	8 286	8 380	8 809	8 859

Politikområde Samepolitik	50	47	46	47	47	47

Politikområde Skogspolitik	533	693	687	1 017	855	711

Politikområde Utbildningspolitik	1 289	1 356	1 338	1 382	1 410	1 456

Totalt för utgiftsområde 23	12 219	14 819	15 562	16 398	16 139	16 143

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Diagram 3.2 Utgiftsutveckling 2000–2005

3.3

Skatteutgifter

18 000
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
2001	2002	2003	2004	2005	2006
				(prognos)	(förslag)

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2006–2008. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Miljoner kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	14 656	14 656	14 656
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	55	103	155

Beslut	1 671	1 361	1 307

Överföring till/från andra
utgiftsområden	16	19	24

Övrigt	0	0	0

Ny ramnivå	16 398	16 139	16 143

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Tabell 3.3 Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Miljoner kronor

	2006
Transfereringar 1	12 648 184
Verksamhetskostnader 2	3 734 608
Investeringar 3	15 437

Summa ramnivå	16 398 229

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetskostnader avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2004 samt kända förändringar av ansla- gens användning.

Tabell 3.4 Skatteutgifter

Miljoner kronor

	2005	2006
Skogspolitik	1 950	740

Livsmedelspolitik	1 780	1 790

Totalt för utgiftsområde 23	3 730	2 530

Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomst- sida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politik- områden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatte- utgifterna finns i bilaga 2 till 2005 års ekono- miska vårproposition. I det följande, under respektive politikområde, redovisas de nettoberäknade skatteutgifterna med politik- områdesanknytning som är att hänföra till utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

4 Skogspolitik

4.1Omfattning

Området Skogspolitik omfattar den skogs- politik som beslutades av riksdagen år 1993 (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). Inom politikområdet ryms de flesta statliga ekonomiska medel som har beslutats för att nå de skogspolitiska målen. I budgetpropositionen behandlas särskilt skogs- vårdsorganisationen som består av Skogs- styrelsen och skogsvårdsstyrelserna. Skogs- styrelsen är central förvaltningsmyndighet med ansvar för frågor som rör skogsbruket och chefsmyndighet för de tio regionala skogsvårdsstyrelserna. Regeringens föreslår i denna proposition att Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna sammanförs till en

sammanhållen nationell myndighet från den 1 januari 2006.

De anslag som finns inom politikområdet avser i huvudsak skogsvårdsorganisationens förvaltningsanslag och anslag till miljöinrik- tade insatser inom skogsbruket. Därtill kom- mer ett mindre anslag för vissa svenska åtgär- der på det internationella skogsområdet. Skogsvårdsorganisationen bedriver även upp- dragsverksamhet som inte finansieras över statsbudgeten. Ett fåtal åtgärder på skogs- området medfinansieras av EU inom ramen för Jordbruksfonden i strukturfonds- programmet och Sveriges miljö- och lands- bygdsprogram.

4.2Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Skogspolitik

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
41:1 Skogstyrelsen	315,9	315,9	310,9	323,0	328,4	334,1
41:2 Insatser för skogsbruket	214,4	369,2	365,1	686,9	519,9	369,9
41:3 Internationellt skogssamarbete	1,2	1,4	1,4	1,4	1,4	1,4
41:4 Från EG-budgeten finansierade
medel för skogsskadeövervakning	1,3	6,0	6,0	6,0	6,0	6,0
Totalt för politikområde skogspolitik	532,8	692,5	687,4	1 017,2	855,5	711,3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

4.3Skatteutgifter

Begreppet skatteutgifter förklaras närmare under avsnitt 3.3. Skatteutgifterna som hänförs till skogspolitiken redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 4.2 Skatteutgifter inom politikområdet Skogspolitik

Miljoner kronor

	Prognos 2005	Prognos 2006
Avverkningsrätt till skog	-	-

Skogsavdrag	-	-

Anläggning av ny skog m.m.	220	210

Tillfällig koldioxidskattebefrielse	50	50
för dieselbränsle till arbetsmaski-
ner inom skogsbruksnäringen

Tillfällig energiskattebefrielse för	80	80
dieselbränsle till arbetsmaskiner
inom skogsbruksnäringen

Skattereduktion för stormskadad	1 600	400
skog

Totalt politikområde Skogspolitik	1 950	740

Avverkningsrätt till skog

Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffats. Enligt gällande lag- stiftning tillämpas dock i detta fall kontantprin- cipen, vilket innebär att beskattningen skjuts upp, varför en räntefri kredit uppstår i närings- verksamhet. Räntan på krediten borde utgöra underlag för skatt på inkomst av näringsverk- samhet och särskild löneskatt.

Skogsavdrag

Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxe- ringen för ett visst beskattningsår får avdrag göras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att ge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

Anläggning av ny skog m.m.

Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk skall omedelbart kost- nadsföras. Utgifter för inköp av och plantering av träd och buskar för frukt och bärodling får dras av omedelbart. Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Tillfällig koldioxidskattebefrielse för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom skogsbruksnäringen

Befrielse medges från koldioxidskatt för diesel som förbrukas i skogsverksamhet i södra Sverige fr.o.m. den 8 januari 2005 t.o.m. utgången av 2006. Detta för att underlätta omhändertagandet av stormfälld skog efter den svåra stormen i början av 2005. Normen utgörs av skattesatsen för diesel till arbetsmaskiner inom skogsbruket.

Tillfällig energiskattebefrielse för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom skogsbruksnäringen

Befrielse medges från energiskatt för diesel som förbrukas i skogsverksamhet i södra Sverige från och med de 8 januari 2005 till och med utgången av 2006. Detta för att underlätta omhänder- tagandet av stormfälld skog efter den svåra stormen i början av 2005. Normen utgörs av full skattesats på dieselolja.

Skattereduktion för stormskadad skog

Med anledning av de skador på skogsbeståndet, som uppstått i samband med den svåra stormen i början av 2005, ges en skattereduktion under två år. Inriktningen är att reduktionen skall ges i förhållande till den mängd stormskadat virke som under 2005 och 2006 forslas ut ur den stormskadade skogen. Reduktionen utgör ett statligt stöd som måste notifieras och godkännas av Europeiska kommissionen innan den kan träda i kraft. Till den del skattereduktionen beviljas privatpersoner (fysiker) avser skatte- utgiften skatt på inkomst av tjänst. Till den del skattereduktionen beviljas företag (juridiker)

avser skatteutgiften skatt på inkomst av närings- verksamhet.

4.4Mål

Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning sam- tidigt som biologisk mångfald bibehålls. Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen. Målet för politikområdet är långsiktigt och gäller således under många år.

Skogspolitiken kännetecknas av att den har två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål.

Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.

Miljömålet innebär att skogsmarkens natur- givna produktionsförmåga skall bevaras. Biolo- gisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas.

Skogspolitiken utvärderas regelbundet och en första utvärdering redovisades för riksdagen våren 1998 (prop. 1997/98:158, bet. 1998/99:MJU3, rskr. 1998/99:32). Regeringen gjorde då bedömningen att skogspolitikens mål skulle ligga fast. Riksdagen hade ingen erinran mot detta. Den andra utvärderingen av skogs- politikens effekter redovisades till regeringen av Skogsstyrelsen i december 2001 och regeringen har i skrivelsen Uppföljning av skogspolitiken

(skr. 2003/04:39) redovisat utvärderingen för riksdagen. Regeringen anser med stöd av utvär- deringen att skogspolitikens mål bör ligga fast. När det gäller möjligheten att nå målen pekar redovisningen på att det krävs förbättringar på flera delområden. I skrivelsen anger regeringen områden som bör prioriteras för att fortsatt för- bättra genomförandet av den nationella skogs- politiken. Regeringen anser att skogens sociala värden behöver lyftas fram tydligare. Skogen har stora värden för rekreation och friluftsliv och

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

därmed för folkhälsan. Det är viktigt att stimu- lera barn och ungdomar med olika bakgrund att uppleva skog och natur, vilket inte alltid sker naturligt längre i vårt alltmer urbaniserade sam- hälle. Den tätortsnära skogen har i detta sam- manhang särskild betydelse.

4.5Insatser

4.5.1Insatser inom politikområdet

Statens insatser inom politikområdet utgörs av de medel som har beslutats för att nå skogspoli- tikens mål. Merparten av dessa administreras av skogsvårdsorganisationen. Dess grundläggande uppgift är att göra en avvägning mellan de två jämställda skogspolitiska målen, produktions- målet och miljömålet. Viktiga insatser sedan länge är rådgivning, tillsyn, information och utbildning. Dessa insatser har fått ökad bety- delse genom 1993 års skogspolitiska beslut som starkt betonar skogsägarnas frihet och eget ansvar för att de skogspolitiska målen nås. Skogsvårdsorganisationens uppgift är mot denna bakgrund främst att ge skogsägarna råd och informera om hur olika skogsbruksåtgärder bör utföras för att de båda skogspolitiska målen skall tillgodoses. Skogsvårdsorganisationen är till- synsmyndighet för skogsvårdslagstiftningen utom vad gäller miljöbalkens bestämmelser om reservat och markavvattning.

Anslagen för ersättning till skogsbruket för beslut om biotopskyddsområden och natur- vårdsavtal har ökat under senare år för att de miljöpolitiska målsättningarna som lagts fast i miljökvalitetsmålet Levande skogar skall nås.

Skogsägarens egna insatser är avgörande för att skogspolitikens mål skall kunna nås. Detta gäller inte minst miljökvalitetsmålet Levande skogar. Frivilliga hänsynstaganden i form av sär- skilt anpassad skogsskötsel och frivilligt avsatta områden kompletteras av landskapsekologisk planering av skogslandskapet.

Parlamentet och rådet antog en förordning (nr 2152/2003) den 17 november 2003 om över- vakning av skogar och miljösamspel i gemen- skapen (se vidare anslaget 41:4 Från EG-bud- geten finansierade medel för skogsskadeövervak- ning). Programmet ger möjlighet till högst 50 procents finansiering via EU.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringen beslutade i december 2002 om att					Stödet får uppgå till högst 500 miljoner kronor.
tillsätta en förhandlare för att ta fram en natio-					Dieselskatten för	skogsbrukets arbetsmaskiner
nell strategi för att öka användningen av trä och					tas tillfälligt bort i stormområdet under åren
träprodukter i byggandet. Förhandlaren redo-					2005 och 2006, vilket ger ett inkomstbortfall för
visade i januari 2004 underlag för en sådan stra-					staten beräknat till 200 miljoner kronor. Extra
tegi (Ds 2004:01). Strategin har tagits fram i					stöd för underhåll och reparationer av skogs-
samråd med företrädare för skogsnäringen och					bilvägar och andra berörda enskilda vägar, samt
byggsektorn. Strategin innehåller förslag till					för att reparera körskador i skogsmark med höga
åtgärder från såväl näringslivet som staten. Re-					naturvärden om 100 miljoner kronor har också
gionala och nationella konsekvenser har särskilt					beslutats.
beaktats. Uppdraget är i linje med riksdagens					Regeringen har uppdragit åt Skogsstyrelsen
önskemål		(bet.	2001/02:NU12,	rskr.	att övervaka, dokumentera och informera om
2001/02:231).					utvecklingen av de populationer skadeinsekter
Med en ökad användning av trä i byggandet					som kan komma att utvecklas med anledning av
nationellt och internationellt får skogen som					stormen. Skogsstyrelsen skall även redovisa sina
resurs en ökad betydelse. En utvecklad och lön-					erfarenheter av arbetet med insatser efter stor-
sam vidareförädlingsindustri medför att betal-					men. Skogsstyrelsen skall vidare i samverkan
ningsförmågan för den svenska skogsråvaran					med Naturvårdsverket och andra berörda myn-
bibehålls eller stärks. Trä utgör som förnybar					digheter utvärdera de ekologiska, ekonomiska
råvara en lämplig produkt för en hållbar utveck-					och sociala konsekvenserna av stormen för
ling och ett byggande baserat på trä är positivt ur					skogsbruket.
klimat- och miljösynpunkt.					Regeringen har dessutom sänkt ban- och far-
I enlighet med strategin har regeringen utsett					ledsavgifterna för transporter av stormfällt virke.
en ordförande med uppdrag att verka för att					Denna åtgärd tillsammans med skattereduktio-
åtgärdsförslagen i träbyggnadsstrategin genom-					nen, lagring av virke och tillfälliga borttagningen
förs. Berörda företrädare från skogsnäringen,					av dieselskatten utgör statsstöd och måste därför
byggsektorn och myndigheter skall delta i arbe-					godkännas av EU-kommissionen innan de kan
tet. Ordföranden skall årligen lämna en redo-					utbetalas.
görelse för arbetet till regeringen.					Regelförenklingar har genomförts, bl.a. för att
Riksdagen beslutade i juni 2005 om ändringar					underlätta tillstånd till lagring av virke. Skogs-
i skogsvårdslagen i enlighet med regeringens					styrelsen har bl.a. beslutat om ändrade före-
proposition 2004/05:58. Syftet är att försvåra för					skrifter för hur mycket virke som får lämnas
oseriösa skogsägare att kunna avverka en skogs-					kvar i skogen. Det senare för att skogsägare som
fastighet och därefter sälja utan att först sörja för					av logistiska skäl inte kan få ut virket ur skogen i
lagstadgade återväxtåtgärder. I anslutning till					tid inte skall behöva bryta mot lagen.
propositionen behandlade riksdagen även de					Vidare beslutade regeringen i juni 2005 att
aktiviteter som föranletts av vinterns svåra storm					omfördela 40 miljoner kronor inom ramen för
i södra Sverige. Arbetet med att lindra effekterna					miljö- och landsbygdsprogrammet till råd-
av stormen för de drabbade och att få ut virket					givnings och	kompetensutvecklingsåtgärder
ur skogen för att rädda virkesvärdet och för-					riktade mot stormdrabbade skogsägare.
hindra ytterligare skador på stående skog på					I samband med stormen ansökte svenska sta-
grund av insektsangrepp har varit en av de vikti-					ten om medel från EU:s solidaritetsfond mot-
gaste uppgifterna.					svarande 768 miljoner kronor. Eventuell ersätt-
Riksdagen beslutade i juni 2005, i enlighet					ning kommer endast avse verifierade offentliga
med	regeringens		ekonomiska vårproposition		utgifter i direkt anslutning till stormen. EG-
2004/05:100 om en mängd åtgärder för att lindra					kommissionen har föreslagit att Sverige skall
effekterna för de skogsägare som drabbades av					kunna beviljas högst upp till 81,73 miljoner euro
stormen i södra Sverige i januari 2005. Beslut					ur fonden. Frågan behandlas och beslutas av
fattades om stöd för uttransporterat virke					budgetmyndigheterna (rådet och parlamentet)
genom en skattereduktion omfattande 50 kronor					inom EU under hösten 2005.
per kubikmeter. Stödet beräknas uppgå till 2					Försöksverksamheten med vidgad samordnad
miljarder kronor. Utöver detta beslutades om ett					länsförvaltning på Gotland fortsätter t.o.m.
stöd	för	extra kostnader för lagring av		virke.	2006. Försöksverksamheten innebär att Länsar-

betsnämnden och Skogsvårdsstyrelsen sedan 1998 har inordnats i Länsstyrelsen Gotland. Regeringen gav i december 2004 Statskontoret i uppdrag att utvärdera effekterna av verksam- heten. Statskontoret lämnade i slutet av augusti sin rapport som remissbehandlas hösten 2005.

4.5.2Insatser utanför politikområdet

Utbildning och forskning för skogsbrukets behov finansieras till stor del inom utgifts- område 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar genom bl.a. Sveriges lant- bruksuniversitet, men även inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Insatser för skogsindustriell forskning görs också inom utgiftsområde 24 Näringsliv och av löntagarfondstiftelserna.

Natur- och kulturmiljöåtgärder, s.k. Gröna jobb, inom arbetsmarknadspolitiken har bl.a. stor betydelse för skogspolitikens miljömål.

Förvärv och intrångsersättningar för bildande av naturreservat och skötsel av naturreservat på skogsmark finansieras över anslag inom utgifts- område 20 Allmän miljö- och naturvård som dis- poneras av Naturvårdsverket.

Skogsbruket har på eget initiativ genomfört miljöcertifiering i stor utsträckning. Vid ut- gången av 2004 var ca 10 miljoner hektar av Sveriges drygt 23 miljoner hektar skogsmark certifierad enligt den s.k. FSC-standarden. Sam- tidigt var drygt 4 miljoner hektar skogsmark certifierad enligt den s.k. PEFC-standarden.

4.6Resultatredovisning

4.6.1Resultat

När det gäller resultatbedömningen för ett enskilt år är det svårt att göra en sådan för skogspolitiken. På grund av de långa ledtiderna från insatta åtgärder till dess att resultaten kan bedömas bör skogssektorn studeras över längre tidsperioder. Dessutom är det svårt att särskilja effekterna av myndigheternas verksamhet från effekterna av andra faktorer. Skogsvårdsorgani- sationens utvärdering av skogspolitikens effekter (SUS 2001) visade särskilt på svårigheterna att särskilja effekterna från olika påverkansfaktorer. Den pågående Skogsutredningen 2004 (dir.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

2004:70) har i sitt mandat att undersöka olika möjligheter att särskilja påverkansfaktorer.

Skogssektorns samhällsekonomiska betydelse är relativt sett viktigare i den svenska ekonomin än vad fallet är i övriga EU-länder, med undantag för Finland. Skogssektorn bidrar med 3,2 pro- cent av BNP, 13 procent av Sveriges totala varu- export och mer än hälften av Sveriges totala nettoexport (export minus import) vilket mot- svarar 85 miljarder kronor i nettotillskott. Skogssektorn är bl.a. viktig för regional utveck- lingspolitik, sysselsättning och infrastruktur.

Under 2004 var produktionen av svenska skogsindustriprodukter rekordhög. Produktio- nen av pappersmassa uppgick till 12,1 miljoner ton jämfört med 11,8 miljoner ton 2003. Mer än en tredjedel gick till export, främst till EU- länderna. Exportvärdet var ca 14 miljarder kro- nor. Produktionen av papper steg med 5 procent till 11,5 miljoner ton. Ungefär 90 procent gick till export vilket motsvarar ca 66,5 miljarder kro- nor. Mer än två tredjedelar av exporten gick till EU-länderna. Produktionen av sågade trävaror uppgick preliminärt till 16,9 miljoner kubik- meter varav 65 procent gick till export. Export- värdet uppgick till 20,5 miljarder kronor.

Sysselsättningen i skogsnäringen beräknas till ca 90 000 personer (16 000 kvinnor och 74 000 män). Av dessa sysselsattes 16 000 (2 000 kvin- nor och 14 000 män) inom skogsbruket, 38 000 (6 000 kvinnor och 32 000 män) inom trävaru- industrin och 36 000 (8 000 kvinnor och 28 000 män) inom massa-, pappers- och pappindustrin. Ytterligare närmare 100 000 personer beräknas vara sysselsatta i företag med direkt anknytning till skogsindustrin. Det rör sig främst om företag i transport-, verkstads-, kemi- och IT-indu- strierna samt inom forskning och utbildning.

Enligt preliminära beräkningar låg avverk- ningen under 2004 på 85,0 miljoner skogs- kubikmeter vilket motsvarar 71 miljoner kubik- meter barkat virke. Det innebär en ökning med 2 procent jämfört med 2003. Avverkningens bruttovärde 2003 beräknas till 21 miljarder kro- nor, varav avverkningskostnader var ca 7 miljar- der kronor och rotnettovärdet 14 miljarder kro- nor. Skogsnäringens totala produktionsvärde under 2002 var 182 miljarder kronor. Skogsin- dustrins förädlingsvärde var ca 14 procent av till- verkningsindustrins totala förädlingsvärde samma år. Det totala skogsbruksvärdet vid 1998 års allmänna fastighetstaxering var 181 miljarder

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

kronor. Skogsbruksvärdet efter den årliga om- räkningen 2004 var 246 miljarder kronor.

Importen av rundvirke och flis under 2004 var 12,1 miljoner kubikmeter barkat virke. Det är en ökning med 6 procent jämfört med 2003. Det totala importvärdet av rundvirke och flis uppgick till 5 miljarder kronor under 2004. Importen spelar en viktig roll för skogsindustrins virkes- försörjning. Skogsindustrins rundvirkesförbruk- ning under 2003 var 70 miljoner kubikmeter barkat virke. Sågverksindustrin förbrukade 35 miljoner kubikmeter barkat virke samt produce- rade ca 11 miljoner kubikmeter biprodukter för förbrukningen inom massa- och pappersin- dustrin. Massa- och pappersindustrin förbrukade 34 miljoner kubikmeter barkat rundvirke och 11 miljoner fastkubikmeter biprodukter. Träskive- industrin förbrukade 1 miljon kubikmeter.

Enligt konsekvensanalyser som utförts i Skogsstyrelsens regi bör det vara möjligt att med nuvarande skogsvårds- och naturvårdsambitio- ner successivt öka den uthålliga årliga avverk- ningen under den närmaste 100-årsperioden. Möjligheterna till ökade avverkningsvolymer skiljer sig dock över landet. Inom vissa regioner kan till och med de årliga avverkningarna minska på grund av skillnader i skogens åldersfördel- ning. Även med dessa avverkningsnivåer kom- mer virkesförrådet att fortsätta öka liksom andelarna lövträd, äldre lövrik skog, gammal skog och antalet gamla grova träd. Grund- läggande förutsättningar för denna utveckling är en fortsatt strävan att nå de skogspolitiska målen.

Den senaste uppföljningen av föryngrings- resultaten visar att 18 procent av de undersökta områdena inte uppfyller de krav som ställs i skogsvårdslagen. När det gäller generell natur- vårdshänsyn uppfylls inte kraven i 22 procent av områdena. Båda utvärderingarna visar på ytter- ligare behov av insatser i form av rådgivning i produktions- och miljöfrågor samt tillsyn sär- skilt av återväxtåtgärder. Vidare behövs ökade insatser för områdesskydd.

Möjligheter har skapats för direktkommuni- kation via Internet mellan skogsvårdsstyrelser- nas konsulenter och skogsägarna. Antalet besök på skogsvårdsorganisationens webbplats har fortsatt att öka. Informationstidningen Skogs- Eko har under 2004 distribuerats till skogsägare m.fl. i en upplaga på 280 000 exemplar.

Resultatet av ökad rådgivning, utbildning och information kommer inte att synas i skogen för-

rän om flera år. Vid halvtidsutvärderingen av LBU-programmet 2003 (SOU:2003:105) drogs slutsatsen att de skogsägare som deltog i skogs- vårdsorganisationens kampanj Grönare Skog avsåg att utföra mer omfattande aktiviteter jäm- fört med icke-deltagare, när det gällde t.ex. röjning och plantering. Vidare visade skogs- vårdsorganisationens utvärdering av skogspoliti- kens effekter (SUS 2001) på ett tydligt samband mellan föryngringsresultat och miljöhänsyn vid föryngringsavverkningar och direkta kontakter mellan skogsägare och skogsvårdsorganisatio- nens personal.

I projektet Skog och historia samverkar Riks- antikvarieämbetet med Skogsstyrelsen och Arbetsmarknadsverkets regionala och lokala organisationer. Regionala projekt kring inventering, utbildning och information har hit- tills bedrivits i mer än halva landet och uppskatt- ningsvis har över 70 000 platser med fornläm- ningar eller kulturhistoriska lämningar påträffats.

Skogsvårdsorganisationen samarbetar med Skogsindustrierna, LRF Skogsägarna, Skogssäll- skapet, Sveriges lantbruksuniversitet m.fl. i organisationen Skogen i skolan. Skogen i skolans verksamhet nådde under 2004 ca 19 000 lärare, och ca 120 000 elever. Genom Skogen i skolan får lärare faktakunskaper, arbetsmetoder och material för att jobba med skogen och skogs- näringen i undervisningen. Verksamheten syftar till att öka intresset för skogen och alla dess vär- den.

Naturvårdsavtal och biotopskyddsområden är två verktyg för naturvård som administreras av skogsvårdsorganisationen. Totalt uppgick area- lerna av dessa vid utgången av 2004 till ca 13 400 respektive ca 9 800 hektar produktiv skogsmark, varav ca 3 495 respektive 1 791 hektar produktiv skogsmark tillkom under 2004. Dessa siffror kan jämföras med att ca 4 400 respektive ca 1 950 hektar produktiv skogsmark tillkom under 2003. Den största delen av biotoparealen var äldre naturskogsartade skogar. Genomsnittsersätt- ningen under 2004 var för naturvårdsavtal 7 496 kronor per hektar och för biotopskydd 49 567 kronor per hektar.

Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksam- het har alltid utgjort en betydande del av organi- sationens verksamhet. Verksamheten är själv- finansierad och utgör ett viktigt inslag i en lokalt spridd distriktsorganisation, som ger organisa- tionen ökade kontaktytor och trovärdighet mot skogsägare, entreprenörer och skogliga tjänste-

män. Samtidigt är uppdragen ett viktigt verktyg för att genomföra skogspolitiken. Exempelvis åskådliggör s.k. ”Gröna skogsbruksplaner” de jämställda målen på fastighetsnivå och s.k. rot- poststämpling motsvarande på objektsnivå. I uppdragen åt Arbetsmarknadsverket bidrar skogsvårdsorganisationens projekt till de arbetsmarknadspolitiska målen samtidigt som de bidrar till skogens sociala värden.

Uppdragsverksamheten utgör 43 procent av verksamheten, beräknat som tjänstgöringsdagar, och 54 procent av omsättningen. Omsättningen ökade mycket kraftigt i förhållande till 2003. Ökningen beror på Gröna jobb som är ett arbetsmarknadsprojekt i samverkan med Arbetsmarknadsverket och svenska ESF-rådet. Uppdragsverksamheten förväntas öka ytterligare genom att regeringen i vårpropositionen 2005 beslutat satsa ytterligare medel på Gröna jobb.

Skogsvårdsorganisationen har i uppdrag att bidra till att målet för den regionala utvecklings- politiken uppnås, bl.a. genom att vara samver- kanspart i de regionala tillväxtprogrammen. Enligt årsredovisningen har omfattningen anpassats till möjligheterna att finansiera pro- jekten och till det gensvar som skogsvårdsstyrel- sernas tankar och idéer fått.

Skogsstyrelsen har i årsredovisningen redo- visat hur kompetensförsörjningssituationen ser ut. Skogsvårdsorganisationen har en skev åldersfördelning med väntade stora pensions- avgångar. Medelåldern hos personalen är 49 år. 21 procent av personalen är kvinnor. Kompe- tensförsörjningsstrategin syftar därför till rekrytering av yngre personer med god teoretisk utbildning samt till att öka andelen kvinnor i ledande befattningar. Systematisk fördjupnings- utbildning sker inom flera strategiskt viktiga områden.

Det jämställdhetspolitiska målet – kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden – och dess delmål skall också beaktas inom ramen för målet för politikområdet. För skogspolitiken gjordes själva jämställdhetsanalysen av skogs- vårdsorganisationen, främst beroende på att myndigheten arbetar aktivt med jämställdhet. Slutsatser har diskuterats internt inom Rege- ringskansliet. I arbetet med jämställdhet har övervägts att ändra målformuleringar. Målen skulle kunna utvecklas så att det framgår att det rör sig om kvinnliga respektive manliga skogs- ägare. Men att utveckla målen ur ett genus-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

perspektiv bedöms dock som otillräckligt efter- som målgrupperna skogsägare och allmänhet består av en mängd olika undergrupper. Därför har befintliga mål behållits med en komplette- ring om att öka anpassningen till olika målgrup- per. För att kunna öka målgruppsanpassningen krävs därför åtgärder i form av inledande mål- gruppsanalyser för att t.ex. undersöka om det finns särskilda förutsättningar hos någon mål- grupp som måste vara tillgodosett för att de ska kunna delta i eller tillgodogöra sig skogsvårds- organisationens informations-, rådgivnings- och utbildningsverksamhet.

Arbetet på det internationella skogsområdet har för Skogsstyrelsens del präglats av förbere- delser och medverkan i FN:s skogsforum (UNFF4), medverkan i FAO:s regionala arbete, bevakning av klimatkonventionen och konven- tionen om biologisk mångfald, deltagande i olika arbetsgrupper inom Nordiska Ministerrådet, deltagande i Baltic 21 och Barentssamarbetet m.m.

Skogsstyrelsens EU-arbete fokuserade under året på EU:s aktionsplan mot illegalt avverkat virke "Forest Law Enforcement Governance and Trade" och översynen av EU:s skogsstrategi. Vidare har arbetet med EU:s landsbygdsutveck- lingsförordning samt EU:s strukturfonder tagit resurser i anspråk. Skogsstyrelsens EU-arbete och övrigt internationellt arbete har redovisats i två särskilda rapporter till regeringen.

4.6.2Analys och slutsatser

Skogspolitikens mål

Fortsatta insatser kommer att krävas både av skogsnäringen själv och av skogsvårdsorganisa- tionen i syfte att nå de båda skogspolitiska målen. Arbetet med biotopskydd och natur- vårdsavtal i syfte att uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar har utvecklats väl. Skogsvårds- styrelsernas lokala anknytning, goda lokalkänne- dom och regelbundna kontakter med skogs- ägarna även i andra sammanhang antas vara de viktigaste framgångsfaktorerna, vilket även den skogspolitiska utvärderingen antyder. Skogs- ägarna är särskilt positiva till instrumentet natur- vårdsavtal. Naturvårdsavtalen innebär inte ett permanent skydd för marken på samma sätt som biotopskydd eller naturreservat, utan det handlar om avtal som normalt tecknas på 50 år.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Rådgivning, och även tillsyn, har visat sig vara ett effektivt redskap för att nå skogspolitikens mål. Rådgivningen är också ett mer effektivt medel för att nå skogspolitikens mål än om- fattande statliga subventioner som tillämpas i många andra länder. Regeringen bedömer därför att rådgivning och tillsyn, jämte biotopskydd och naturvårdsavtal, är de viktigaste statliga styrmedlen för att nå de skogspolitiska målen.

Regeringen redovisar i sin proposition 2004/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag sin bedömning av miljökvalitetsmålet Levande skogar.

För att nå delmål 1, att skydda 30 000 hektar skogsmark som biotopskyddsområden och 50 000 hektar i naturvårdsavtal till 2010, krävs att takten i genomförandet av områdesskyddet ökas genom tydligare prioriteringar, ökade resurser och ett effektivare arbete. Därtill behövs fortsatt stöd från skogsvårdsorganisationen till skogs- ägare genom rådgivning och information för att nå delmål 2 (att öka mängden hård död ved, öka arealen äldre lövrik skog, öka arealen gammal skog samt öka arealen mark föryngrad med löv- skog). Möjligheterna att nå delmål 3 om skydd av kulturmiljöer i skogen ökar, i förhållande till de bedömningar som gjordes i regeringens ovan nämnda proposition genom satsningen på s.k. Gröna jobb. Det sker genom ett ramavtal som slutits mellan Skogsstyrelsen, Arbetsmarknads- verket och svenska EFS-rådet. Skogsvårdsorga- nisationen ansvarar för uppemot 5 000 årsarbe- ten. Förutom de arbetsmarknadspolitiska målen kommer detta projekt att kunna bidra med den kunskapsuppbyggnad som krävs för att nå del- mål 3.

Skogsvårdsorganisationen önskar avgifts- belägga ansökan om dispens från den sk. sex- veckorsregeln i föreskrifterna till 14 § skogs- vårdslagen om att föryngringsavverkning skall anmälas minst sex veckor innan avverkningen påbörjas. Skälet är ett kraftigt ökat antal dispens- ansökningar, och de problem som detta medför för myndighetens möjligheter att planera sitt arbete och därmed optimalt utnyttja sina resur- ser. Frågan bereds för närvarande inom Rege- ringskansliet.

En ny myndighetsstruktur

Regeringens förslag: Skogsvårdslagen (1979:429) ändras med anledning av att Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna sammanförs till en sam- manhållen nationell myndighet från den 1 ja- nuari 2006.

Ärendet och dess beredning

Genom beslut den 19 maj 2004 bemyndigade regeringen statsrådet Messing att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera och se över skogspolitiken (dir. 2004:70).

Genom tilläggsdirektiv (dir. 2004:139) den 7 oktober 2004 beslutade regeringen att utred- ningen senast den 30 april 2005 skulle lämna ett delbetänkande som avser utvärdering och över- syn av skogsvårdsorganisationen. Utredningen redovisade uppdraget i delbetänkandet Skog till nytta för alla? (SOU 2005:39). Betänkandet har remissbehandlats.

Lagförslaget är lagtekniskt sett av enkel beskaffenhet. Regeringen anser därför att Lag- rådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.

Utredningens förslag

Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen har också lagt fram förslag bl.a. avseende den nya organisationens styrning.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan erinran. Av länsstyrelserna avstyrker 17 förslaget och förordnar att skogsvårdsstyrelsernas verk- samhet bör integreras i länsstyrelserna alternativt att man bör avvakta ansvarskommitténs arbete och skogsutredningens slutbetänkande.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen delar, liksom flertalet remiss- instanser, i stort utredarens syn på skogsvårds- organisationen och utredarens förslag att göra organisationen till en myndighet. Regeringen anser vidare att förändringsarbetet i staten och på den enskilda myndigheten måste löpa kon- tinuerligt, samtidigt som man ser till vad som är bäst för staten som helhet. Den av utredningen föreslagna samlade myndigheten kommer att ge stora samordnings- och effektiviseringsmöjlig- heter.

Regeringen anser därför att Skogsstyrelsen och de regionala skogsvårdsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari 2006 skall sammanföras till en sammanhållen nationell myndighet. Till följd av organisationsförändringen föreslås vissa följd- ändringar i skogsvårdslagen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen senare med de övriga lagförslag som behövs till följd av den nya myn- dighetsstrukturen. Försöksverksamheten med vidgad samordnad länsförvaltning som bedrivs i Gotlands län berörs inte av förslaget.

Genomförandet av organisationsförändringen torde initialt medföra vissa omställningskostna- der. Dessa bedöms kunna finansieras inom befintliga anslag för skogsvårdsorganisationen. Frågan om styrelseform för den nya myndig- heten bereds för närvarande inom Regerings- kansliet.

Om organisationsförändringen skulle inne- bära en övergång av verksamhet är 6 b Lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämplig. Dessa regler innebär att anställningsavtalen, med de rättigheter och skyldigheter som följer av avtalen, automatiskt överförs om inte arbetstaga- ren motsätter sig övergången. Andra civilrätts- liga avtal än anställningsavtal som ingåtts av den överlåtande myndigheten kan också överföras.

4.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen för 2004 avseende skogs- vårdsorganisationen.

4.8Politikens inriktning

I 1993 års skogspolitiska beslut slogs det fast att skogspolitiken måste ges en långsiktig och eko- logisk inriktning. Det framhölls också att det inte är möjligt och rimligt att med alltför korta intervaller ändra grunderna för skogspolitiken mot bakgrund av det grundläggande kravet på god hushållning och med hänsyn tagen till de långa växttider som gäller för den svenska sko- gen. Beslut som fattas i dag och åtgärder som vidtas i vår generation ger resultat först för kommande generationer. Å andra sidan måste nya kunskaper och värderingar få komma till

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

uttryck i den konkreta utformningen och tillämpningen av skogspolitiken.

1993 års skogspolitik ger också skogsägaren frihet och eget ansvar att själv besluta hur de skogspolitiska målen skall nås. Skogsvårdslag- stiftningen uttrycker statens minimikrav på skogsbruket. Den kompletteras av miljöbalken som innehåller vissa bestämmelser som skall medverka till att skogspolitikens miljömål till- godoses. Statligt ekonomiskt stöd till skogs- bruket är av begränsad omfattning. I princip lämnas endast sådant stöd till natur- och kultur- miljövårdsåtgärder som har en omfattning som går utöver de krav som ställs i skogsvårdslag- stiftningen. Det är viktigt att poängtera att den svenska modellen med en avreglerad skogspoli- tik utan subventioner är närmast unik såväl i ett europeiskt som globalt perspektiv. Denna prin- cip kännetecknar även de skogsbruksstöd som finns i de svenska strukturfondsprogrammen och miljö- och landsbygdsprogrammet.

Vid den första utvärderingen av 1993 års skogspolitik gjordes bedömningen att inget av de två målen hade nåtts men att målen borde ligga fast. De brister som konstaterades vad gällde lagstiftning, ekonomiska resurser för områdesskydd och kunskaper hos skogsägarna föranledde förändringar i skogsvårdslagen, skogsvårdsförordningen, samt Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till dessa. Vidare förstärktes skogsvårdsorganisationens resurser för rådgivning till skogsägare under en treårs- period. Möjligheter skapades för medfinansie- ring från EU av informationskampanjen Grönare skog. Resurserna för skydd av värdefulla skogsmiljöer i form av biotopskydds- områden och genom naturvårdsavtal förstärktes. Därutöver har också en kraftig förstärkning gjorts inom ramen för miljöpolitiken av resur- serna för bildande av naturreservat på skogs- mark.

Riksdagen beslutade i december 2001 om en ny regional utvecklingspolitik i enlighet med regeringens proposition En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118). Målet för politiken är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Skogspolitiken har av regeringen pekats ut som ett viktigt politik- område för uppfyllandet av den regionala utvecklingspolitikens mål. Inom politiken utgör de regionala tillväxtprogrammen centrala

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

instrument för det långsiktiga arbetet för en hållbar regional utveckling. Företrädare för skogspolitikområdet skall därför inom ramen för arbetet med de regionala tillväxtprogrammen bidra till att målet för den regionala utvecklings- politiken uppnås.

Internationellt kommer regeringen att fort- sätta verka för ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart skogsbruk i alla delar av världen. Flera viktiga förhandlingar pågår på det globala planet. Det globala avtalet om tropiskt timmer (ITTA), där Sverige deltar på konsumentsidan, håller på att omförhandlas. Inom FN pågår skogsförhandlingar sedan mer än 15 år. Bland de viktiga frågor som debatteras kan nämnas avskogning och resurser för hållbart skogsbruk i fattiga länder.

Den svenska skogspolitiken påverkas i allt större utsträckning av medlemskapet i EU, trots att ingen gemensam skogspolitik finns. Flera aktuella EU-förslag berör skogspolitiken. Det gäller de s.k. FLEGT-förhandlingarna om skogsvårdslagstiftningens efterlevnad framför allt när det gäller handel. Syftet är att förhindra import till EU av virke som avverkats i strid med exporterande lands lagstiftning, såväl skogslag- stiftning som ekonomisk lagstiftning. Ett annat exempel är EU:s nya landsbygdsförordning om stöd för landsbygdsutveckling som berör skogspolitiken och de miljöinriktade åtgärderna i skogen.

EU:s skogsstrategi som antogs 1998 har utvärderats. EG-kommissionen skall uppdatera skogsstrategin och ta fram en handlingsplan för skog och skogsbruk. Utvecklingen måste följas noga när flera stora skogsländer blivit medlem- mar i unionen under 2004.

4.9Budgetförslag

4.9.141:1 Skogsstyrelsen1

Tabell 4.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	315 916		sparande	-788
				Utgifts-
2005	Anslag	315 934	2	prognos	310 908
2006	Förslag	322 985

2007	Beräknat	328 258	3

2008	Beräknat	334 059	4

1Anslaget benämndes tidigare Skogsvårdsorganisationen.

2Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

3Motsvarar 322 985 tkr i 2006 års prisnivå.

4Motsvarar 322 985 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen. Utgif- terna för 2004 motsvarade i stort sett anslags- nivån för budgetåret.

Avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.4 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkter –
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnader)
	disponeras)

Utfall 2004	-	201	297	-96
Prognos 2005	-	235	170	65

Budget 2006	-	235	160	75


Tabell 4.5 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	Resultat
				(Intäkter –
				kostnader)

Utfall 2004	615 344		625 236	-9 892
(varav tjänsteexport)	8 132		8 967	-835

Prognos 2005	1 280 000		1 272 000	8 000
(varav tjänsteexport)	10 000		14 600	400

Budget 2006	1 650 000		1 648 000	2 000
(varav tjänsteexport)	17 000		16 600	400

Utfallet av uppdragsverksamheten för 2004 och prognosen för 2005 är till största delen beroende av de insatser som görs inom arbetsmarknads- politikens ram. Den arbetsmarknadsrelaterade uppdragsverksamheten kommer att öka genom det avtal om ökad volym ”Gröna jobb” som har beslutats.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att ökade ambitioner inom EU om ökat samarbete kring skogsfrågor kom- mer att ställa höga krav på svenskt deltagande. Skogsstyrelsens EU-relaterade arbete kommer därför att öka.

Regeringen bedömer att samverkan mellan rennäring och skogsbruket behöver förbättras

och föreslår	därför	att	anslaget ökas		med
2 000 000 kronor under			en	femårsperiod	för
upprättande av renbruksplaner.
Anslaget	minskas	med		1 895 000 kronor

fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltning eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att

322 985 000 kronor	anvisas	under anslaget
41:1 Skogsstyrelsen för	2006.	För budgetåren

2007 och 2008 beräknas anslagsbehoven till 328 258 000 kronor respektive 334 059 000 kro- nor.

Tabell 4.6 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 41:1 Skogsstyrelsen

Tusental kronor	2006	2007	2008
	2006	2007	2008

Anvisat 2005 1	315 934	315 934	315 934
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	6 946	12 217	18 016

Beslut	105	107	109

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	322 985	328 258	334 059

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.9.241:2 Insatser för skogsbruket

Tabell 4.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	214 411		sparande	30 487
2005	Anslag	369 200		Utgifts-
2005	Anslag	369 200	1	prognos	365 121
2006	Förslag	686 873

2007	Beräknat	519 873

2008	Beräknat	369 873

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen och täcker kostnaderna för statsbidrag enligt förord- ningen (1993:555) om statligt stöd till skogs- bruket och förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsåtgärder. Anslaget finan- sierar bidrag till sådant ädellövskogsbruk som regleras särskilt i skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur- och kulturmiljövårdsåtgärder. Vidare täcker det statens kostnader för biotop- skydd, naturvårdsavtal, vägstöd, lagringsstöd och återplanteringsstöd. Anslaget får dessutom finansiera vissa administrationskostnader hos Skogsstyrelsen.

Regeringens överväganden

Efter stormen i södra Sverige i januari 2005 riskerar stora mängder stormfällda träd att för- störas. Om timret blir kvar i skogen finns det risk för skador även på stående skog genom angrepp av skadeinsekter, som kan föröka sig i de stormfällda träden. Regeringen har tidigare avsatt medel (prop. 2004/05:100) för stöd till skogsbrukets merkostnader för lagring samt stöd för skogsbilvägar och andra enskilda vägar m.m. Lagringsstödet är till för iordningställande av nya lagringsplatser, bevattnings- och renings- anläggningar, personalkostnader inklusive utbildning och kostnader för mätning av timret. Anslaget ökades därför med 100 000 000 kronor 2005 efter förslag på tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition. För 2006 och 2007 föreslår regeringen att anslaget ökas med 250 000 000 respektive 150 000 000 kronor för stöd till lagring.

Skogsbilvägar, andra enskilda vägar utan stat- ligt stöd och skogsmark har utsatts och kommer att utsättas för hårdare slitage än normalt när stormfällt virke transporteras ut ur skogen. Medel har avsatts för vissa merkostnader för att återställa sådana skador. Anslaget ökades därför med 33 000 000 kronor 2005 efter förslag på tilläggsbudget i 2005 års ekonomiska vårpropo- sition. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 67 000 000 kronor för 2006.

Regeringen har vidare gett Skogsstyrelsen i uppdrag att övervaka, dokumentera och infor- mera om utvecklingen av skadeinsekter med anledning av stormen. Skogsstyrelsen skall lämna information och rådgivning till skogs- ägarna samt löpande rapportera till berörda stat- liga myndigheter och kommuner. Anslaget öka-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

des därför med 15 000 000 kronor 2005 efter förslag på tilläggsbudget i 2005 års ekonomiska vårproposition.

I de stormdrabbade områdena finns enligt Skogsstyrelsens beräkningar 180 000 hyggen varav ca 140 000 hektar är den skogsareal som måste återplanteras eller självföryngras efter stormen. Skogsstyrelsens har till regeringen lämnat förslag på hur ett återplanteringsstöd lämpligen bör utformas. Skogsstyrelsen förordar en princip att det för skogsägaren skall kosta ungefär lika mycket oberoende av vilken föryng- ringsmetod denne väljer. Regeringen bedömer att det finns ett stort behov av stöd för åter- plantering av de stormdrabbade områdena. Anslaget ökas därför med 150 000 000 kronor per år under perioden från och med 2006 till och med 2008.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 668 873 000 kronor anvisas under an- slaget 41:2 Insatser för skogsbruket för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 519 873 000 kronor respektive 369 873 000 kronor.

Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 41:2 Insatser för skogsbruket

Tusental kronor
	2006	2007	2008

Anvisat 2005 1	221 200	221 200	221 200
Förändring till följd av:
Beslut	465 673	298 673	148 673

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	686 873	519 873	369 873

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

skogsfrågor inom Östersjöregionen samt nor- diskt samarbete. FN:s skogssamarbete i form av främst FN:s skogsforum och FAO belastar också anslaget.

Regeringens överväganden

Under 2006 kommer främst det utvecklade när- områdessamarbetet inom ramen för bl.a. Baltic 21 samt bilaterala kontakter med nya stora skogsländer inom EU samt Ryssland att kräva resurser. Dessutom kommer svenskt deltagande vid FN:s skogsforum att kräva insatser.

Anslaget minskas med 8 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 397 000 kronor anvisas under an- slaget 41:3 Internationellt skogssamarbete för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 4.10 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 41:3 Internationellt skogssamarbete

Tusental kronor
	2006	2007	2008

Anvisat 2005 1	1 405	1 405	1 405

Förändring till följd av:
Beslut	-8	-8	-8

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 397	1 397	1 397

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

4.9.341:3 Internationellt skogssamarbete

Tabell 4.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2004	Utfall	1 187		sparande	760

2005	Anslag	1 405		Utgifts-
2005	Anslag	1 405	1	prognos	1 387
2006	Förslag	1 397

2007	Beräknat	1 397

2008	Beräknat	1 397

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

De utgifter som belastar anslaget är bl.a. alleuro- peiskt skogssamarbete, närområdessamarbete i

4.9.441:4 Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning

Tabell 4.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2004	Utfall	1 274		sparande	4 906

				Utgifts-
2005	Anslag	6 000	1	prognos	9 960
2006	Förslag	5 964

2007	Beräknat	5 964

2008	Beräknat	5 964

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

vårdsverket kommer genom ett strukturerat uppdragsförhållande att finansiera en viss del av den verksamhet inom SVA som rör analys av utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer.

På internationellt plan bedrivs arbetet särskilt inom ramen för det nordiska samarbetet, inom Europarådet och i OIE. Myndigheterna inom politikområdet bidrar aktivt med att lämna underlag för detta samt till arbetet som bedrivs inom EU.

5.2	Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
Anslag inom utgiftsområde 23
42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt		98,9	99,7	97,6	101,2	102,9	104,8

42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen		93,3	94,7	93,4	96,8	98,1	99,4

42:3 Djurhälsovård		14,8	14,8	14,6	14,7	14,7	14,7

42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar		93,3	125,1	118,8	124,3	124,3	124,3

42:5 Ersättningar för viltskador m.m		83,6	87,5	86,3	87,0	87,0	87,0

42:6 Djurskyddsmyndigheten		52,1	86,7	90,9	92,3	93,9	95,8

Totalt för utgiftsområde 23		435,9	508,5	501,6	516,4	521,0	525,9

Totalt för politikområde Djurpolitik		435,9	508,5	501,6	516,4	521,0	525,9

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

5.3Mål

Målet för politikområdet är ett gott djurskydd och ett gott hälsotillstånd bland djur i männi- skans tjänst och att viltstammarna förvaltas på ett sådant sätt att oacceptabla skador på männi- skor och egendom inte uppstår.

5.4Insatser

5.4.1Insatser inom politikområdet

Djurhälsa och folkhälsa

Regeringens proposition om förbättrad djur- skydds- och livsmedelstillsyn (prop. 2004/05:72) som antogs av riksdagen den 13 april 2005 (bet. 2004/05:MJU10, rskr. 2004/05:200) syftar till att stärka den nuvarande tillsynen av djur- skydd och livsmedel och göra den effektiv och likvärdig i alla kommuner. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2005 och innebär att till- synen blir tydligare och förstärks genom att:

-det skall bli lättare för kommunerna att sam- verka om tillsynen,

-Djurskyddsmyndigheten och Livsmedels- verket skall ge ökat stöd till lokala myndig- heter,

-krav införs på att alla kommuner skall ha en tillsynsplan,

-samrådsgrupper skall finnas i alla län,

-avgifterna skall ge större kostnadstäckning och

om följdändringar i de svenska lagar som berörs av regelverket. Bland annat kommer en ny livs- medelslag och en ny lag om foder och animaliska biprodukter att föreslås.

Genom ett helhetsperspektiv på foder- produktion, foderanvändning och hantering av animaliska biprodukter skapas ökad livsmedels- säkerhet, bättre djurhälsa och bättre miljö. Dessa frågor hanteras aktivt inom EU. Europa- parlamentets och rådets förordning om foder- hygien ((EG) nr 183/2005) antogs formellt i januari 2005 och avser att förbättra foderkontrollen. Förordningen skall gälla för verksamhet som bedrivs av foderföretagare i alla led från primärproduktionen till utsläppandet av foder på marknaden. De nya regelverken inne- håller bestämmelser om bl.a. spårbarhet, före- tagens egenkontroll, registrering och god- kännande av foderanläggningar.

Nya bestämmelser om fodertillsatser ((EG) nr 1831/2003) tillämpas från oktober 2004. Be- stämmelserna innebär bl.a. att de antibiotika- substanser som i dag är godkända som foder- tillsatser blir förbjudna fr.o.m. 2006. Därefter kommer användning av antibiotika inom djur- uppfödningen endast att godkännas för veteri- närt bruk.

Konsekvensändringar av förordningen om animaliska biprodukter ((EG) nr 1774/2002) har införts i den svenska lagstiftningen om foder respektive provtagning på djur och trädde i kraft den 1 januari 2004. Syftet är att förhindra att eventuell smitta sprids till människor och djur, genom djurhälso- och hygienregler för hante- ring, transport, lagring och användning av animaliska biprodukter.

EU-kommissionen presenterade i maj 2005

-bättre möjligheter ges att ingripa mot kom- ett förslag till nytt direktiv för kontroll och

muner som brister i tillsynen.

EU har, efter flera års arbete, nu ett modernt regelverk för djurskydd, djurhälsa, foder, växt- skydd och livsmedel (Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 882/2004, (EG) nr 852/2004, (EG) nr 853/2004, (EG) nr 854/2004) och (EG) nr 183/2005 samt rådets direktiv 2000/29/EG). Regelverket ger en bra grund för att upprätthålla ett gott djurhälso- och djur- skyddsläge. En departementspromemoria (Ds 2005:31) om anpassningen av svensk lag till dessa nya EG-bestämmelser är under remiss- behandling, som förberedelse till den proposi- tion som regeringen avser att lämna våren 2006

bekämpning av aviär influensa (fågelinfluensa). Sverige har deltagit aktivt i det förberedande arbetet och bl.a. framfört att regelverket för bekämpning av aviär influensa bör anpassas till nya vetenskapliga rön, t.ex. att smittan kan överföras till människa. Det nya direktivet skall ersätta nu gällande direktiv från 1992 och inne- fattar EU:s framtida strategier avseende över- vakning och åtgärder för både lågpatogena och högpatogena aviära influensavirusstammar.

Sverige är ledande i Europa när det gäller kun- skap om smittvägar för campylobacter i slakt- kycklingbesättningar. För att förmedla de svenska resultaten och skapa ett forum för informationsutbyte anordnade Sverige i oktober

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

2004 ett seminarium för EU:s medlemsländer och övriga nordiska länder. Det svenska campy- lobacterprogrammet som drivs av Jordbruks- verket, SVA och näringen tillsammans har som mål att minska smittan från 10 procent till 2 pro- cent i slaktkycklingbesättningar. Programmet medfinansieras av EU och fortgår även under 2005.

Genom intensivt påverkansarbete har Sverige aktivt bidragit till beslut i juni 2005 om att salmonellaprovtagning av köttberedningar blir obligatorisk i hela EU. Hittas salmonella får köttberedningen inte exporteras till andra länder, vilket innebär betydligt större trygghet för alla konsumenter, inte bara för de svenska. Genom- förandet av EG-rättsakterna (Europaparlamen- tets och rådets direktiv 2003/99/EG om över- vakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen) pågår och kommer att ta flera år. Under 2004 har Sverige deltagit i EU- kommissionens arbetsgrupp för genomförandet av s.k. baslinjestudier som skall kartlägga före- komsten av salmonella hos fjäderfä i unionen. Baserat på studiernas resultat skall kvantitativa mål för unionens salmonellabekämpning fastslås. På sikt skall också salmonella hos svin omfattas av studien.

Arbetet med TSE-lagstiftningen (Trans- missible Spongiform Encephalopathy) fortsatte 2004 och inriktades i första hand på att ändra och anpassa bilagorna till den s.k. TSE-förord- ningen ((EG) nr 999/2001), till BSE-utveck- lingen (Bovine Spongiform Encephalopathy, ”galna kosjukan”) inom gemenskapen samt till nya vetenskapliga rön.

De nya reglerna om ”sällskapsdjurspass” som finns i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 998/2003 tillämpas fullt ut från den 1 oktober 2004. Förenklingar i resandet har därmed skett för hund- och kattägare. Sverige, som är rabiesfritt, får genom särregler fortsätta att kräva att blodprov tagits på inresande hundar och katter för att kontrollera vaccineringen. Sverige får också fortsätta att kräva avmaskning för att hindra spridning av dvärgbandmask. Jordbruksverket har drivit ett informations- projekt för att sprida kunskap till allmänheten om de nya reglerna och deras tillämpning. An- talet smugglade hundar från de nya EU-länderna har ökat och för att komma till rätta med detta

har Jordbruksverket och Tullverket inlett ett utökat samarbete.

Förhandlingar har pågått under 2004 om ett veterinärt avtal mellan EU och Ryssland för att underlätta handeln med levande djur samt varor och livsmedel med animaliskt ursprung. Som ett steg på vägen enades parterna i september 2004 om utformningen av de intyg som fr.o.m. den 1 januari 2005 skall användas av samtliga med- lemsländer vid export till Ryssland.

Sverige beviljades tilläggsgarantier för vissa fisksjukdomar i februari 2004. Garantierna inne- bär att Sverige får upprätthålla särskilda djur- hälsovillkor vid införsel av fisk.

Jordbruksverket har arbetat vidare enligt de riktlinjer som lades fast i beredskapsprojektet STUDS (Större utbrott av smittsamma djur- sjukdomar). Bland annat har Jordbruksverket koordinerat flera övningar, med deltagande av länsstyrelser, länspolisen, Lantbrukarnas Riks- förbund m.fl. Även på nordiskt plan har en övning genomförts, något som är särskilt viktigt eftersom EU:s bekämpningsstrategi bygger på regionalisering som går över nationsgränserna.

SVA har dygnet-runt-beredskap och möjlig- het att påbörja analysarbete inom sex timmar. En kvalitetssäkrad beredskapspärm med instruktio- ner över åtgärder vid sjukdomsutbrott finns. Det nya säkerhetslaboratoriet har stärkt den natio- nella beredskapen. Kriskommunikation är ett område som skall utvecklas ytterligare vid SVA.

Djurskydd

Frågan om skydd av djur under transport var föremål för intensiva förhandlingar inom EU under 2004. Sverige har agerat aktivt och därmed bidragit till att undvika ändringar som från svensk utgångspunkt hade varit försämringar i förordningen. Det gäller kontroversiella frågor som transporttider, viloperioder och utrymmes- krav vid långa transporter. Sverige arrangerade den 25 oktober 2004 ett seminarium, med syfte att påskynda diskussionen i de nya medlems- staterna och i EU som helhet. Vid Jordbruks- och fiskerådet den 22–23 november 2004 nåddes en politisk överenskommelse som innebär skärpta regler om tillsyn, kontroller och utbild- ningskrav vid djurtransporter. Nyheter är bl.a. utbildningskrav för chaufförer, djurskötare och personal vid djurmarknader samt att fordon för långväga transporter skall vara utrustade med

satellitnavigeringssystem. Detta skall enligt en översynsklausul i förordningen följas upp i ett senare skede av nya regler om transporttider och utrymmeskrav.

Den 1 januari 2004 tog Djurskyddsmyndig- heten i Skara över ansvaret för djurskydd enligt djurskyddslagen. En viktig uppgift för den nya myndigheten är att samverka med olika intres- senter när det gäller djuromsorg. Det gäller såväl djurskyddsorganisationer och näringsidkare som allmänheten i övrigt. Djurskyddsmyndigheten har den 1 mars 2005 redovisat en handlingsplan med syfte att bidra till en begränsning av för- söksdjursanvändningen, i enlighet med ett regeringsuppdrag. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. En förordningsändring som genomfördes den 1 januari 2004 gav möjlighet att inrätta fler avdelningar i en djurförsöksetisk nämnd. Detta var orsakat av stor arbetsbelast- ning i vissa nämnder och förväntas korta pröv- ningstiderna.

Husdjursgenetiska resurser och utveckling av hästsektorn

Regeringen lade i januari 2005 fram en skrivelse till riksdagen om husdjursgenetiska resurser. Variationen hos husdjuren är en del av den bio- logiska mångfalden och bevarandet av hus- djurens variation är en del av en hållbar utveckling. Med en stor genetisk variation finns goda möjligheter att genom urval i avelsarbetet kunna utveckla husdjuren för skiftande för- hållanden, vilket har betydelse för livsmedels- försörjningen.

För att konkret komma vidare i arbetet har regeringen givit Jordbruksverket i uppdrag att:

-ta fram ett underlag angående husdjursgene- tiska resurser inför den fördjupade över- synen av arbetet med att uppnå miljökvali- tetsmålen 2009,

-tillsätta grupper för att förbättra samordning och samverkan,

-kartlägga behovet av systematisk samling och lagring av genetiskt material och

-dels kartlägga och analysera konsekvenserna av hur nationella raser och små populationer kan påverkas av sjukdomsutbrott och andra katastrofer, dels föreslå en beredskapsplan för hur ett bevarande kan säkerställas i dessa populationer.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Under 2004 har Sverige deltagit aktivt i det nor- diska samarbetet inom Nordiska genbanken för husdjur. Sverige har också levererat en land- rapport till FAO (Food and Agriculture Orga- nization of the United Nations) som ett led i organisationens arbete med att ta fram en rapport som beskriver läget för de husdjurs- genetiska resurserna i världen.

Regeringens skrivelse till riksdagen 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn innehöll förslag om en fortsatt utveckling av hästsektorn i Sverige. Skrivelsen har följts upp med flera åtgärder. En samarbets- grupp om hästfrågor med företrädare från myn- digheter och organisationer tillsattes under året och skall fortsätta sitt arbete även under 2005. För att kartlägga hästhållningens betydelse för miljö- och jordbrukspolitiken samt den häst- relaterade näringsverksamheten på landsbygden fick Jordbruksverket i uppdrag att utreda hur den nya inriktningen av den gemensamma jord- brukspolitiken påverkar hästsektorn, ett uppdrag som redovisades den 1 februari 2005. I skrivelsen till riksdagen betonades hur viktigt det är med säkerheten inom hästsporten och vid hantering av hästar. Konsumentverket har haft ett särskilt uppdrag att inleda arbetet med en strategi för tjänstesäkerhet med utgångspunkt i bl.a. häst- relaterade aktiviteter, vilket redovisades i november 2004. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.

Viltvård

Den som jagar är enligt 49 § jaktförordningen (1987:905) skyldig att betala en viltvårdsavgift på 200 kronor per jaktår till Viltvårdsfonden. Med- len i Viltvårdsfonden används för att främja vilt- vården och andra liknande syften som är fören- liga med syftet med jaktlagen. Fonden finansierar bl.a. viltforskning, bidrag till olika naturvårdsorganisationer samt medel till jägar- organisationernas arbete med jakt- och viltvård.

Regeringen har för 2005 preciserat Svenska Jägareförbundets uppdrag att leda delar av jakten och viltvården i Sverige. I det s.k. allmänna upp- draget ingår att tillhandahålla objektiv och lätt- tillgänglig sakkunskap om vilt (dock ej om stora rovdjur), jakt- och viltvårdsfrågor samt viss information om viltforskning. En förändring i uppdraget gäller rovdjursinventeringen där regeringen har beslutat att det arbetet inte skall

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ingå i Jägareförbundets allmänna uppdrag. Läns- styrelserna ansvarar i dag för inventering av rov- djur.

5.4.2Insatser utanför politikområdet

Jordbruksverket och Statens veterinär- medicinska anstalt (SVA) bedriver inom sina respektive ansvarsområden verksamhet under verksamhetsområdet Svåra påfrestningar och samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen. Samverkan om krisberedskap är god på djurhälsoområdet. SVA, Jordbruksverket, Livs- medelsverket och Djurskyddsmyndigheten har gemensamt formulerat mål om risk- och kris- hantering, vilka lämnats till Krisberedskaps- myndigheten (KBM). KBM stödjer Jordbruks- verkets och SVA:s beredskapsverksamhet.

Kommunerna ansvarar i dag för den operativa djurskyddstillsynen. Ett antal nya redskap för att ytterligare stärka djurskyddet genom förbättrad tillsyn har beslutats av riksdagen (bet. 2004/05:MJU10, rskr. 2004/05:200) den 13 april 2005. Uppdragsgivarna, dvs. i första hand djur- ägarna, finansierar till ca 80 procent Distrikts- veterinärorganisationen, som i övrigt finansieras av anslag över statsbudgeten. Olika producent- organisationer finansierar en betydande del av de svenska kontroll- och bekämpningsprogram- men. Läkemedelsindustrin ger vissa bidrag till forskning om alternativ till djurförsök. En anläggning för att omhänderta animaliska bi- produkter enligt gällande handlingsplan projek- teras inom den privata sektorn.

5.5Resultatredovisning

5.5.1Mål och indikatorer

Mål

Indikatorer

Indikatorer för djurhälsa är andel hälsokontrolle- rade slaktsvin, andel registrerade sjukdoms- anmärkningar på svin vid slakt, andel registre- rade fall av juverinflammation, antibiotikaresistens i djurhållning samt antal utbrott av salmonella och smittsamma djur- sjukdomar (epizootier).

På djurskyddssidan är bl.a. försöksdjurs- användningen och andel kommuner med till- synsplan indikatorer som används. Könsupp- delad statistik över beviljade forskningsprojekt inom djurskydd används som en indikator på jämställdhet.

5.5.2Resultat

Djurhälsa och folkhälsa

De indikatorer som valts för djurhälsa visar generellt ett stabilt och i vissa avseenden förbätt- rat hälsoläge. Av slaktsvinen är 90 procent hälsokontrollerade, vilket är en oförändrat hög nivå. Andel sjukdomsanmärkningar hos svin vid slakt är på ungefär samma nivå som 2003 (ca 21 procent). Andel juverinflammationer har fortsatt att minska för svensk låglandsboskap (SLB) (18,5 procent 2003/04) medan det för svensk röd och vit boskap (SRB) låg på samma nivå jämfört med föregående kontrollår (14,5 procent 2003/04).

Det är dock oroande att 15 svinbesättningar har drabbats av PMWS (Postweaning Multisys- temic Wasting Syndrome) under 2004. PMWS upptäcktes för första gången i Sverige 2003. Be- tydande resurser har satsats på diagnostik av PMWS. Detta har resulterat i att diagnostik, frånsett obduktioner, av andra sjukdomar hos svin har minskat inom SVA. Vidare har hälso- läget på hästsidan haft mindre god utveckling (ökad frekvens av kvarka och hästinfluensa).

Smittskyddsläget vad gäller zoonoser och epizootier är fortsatt gott. En indikator på detta är att antalet anläggningar som har spärrats på grund av salmonellautbrott var i nivå med vad som varit vanligt den senaste femårsperioden (21 stycken 2004). Ett undantag var det stora utbrottet 2003 då totalt 51 anläggningar spärra- des. Sverige har den senaste femårsperioden endast drabbats av enstaka utbrott av smittsamma sjukdomar som kan ge upphov till

epidemier bland djur (epizootier). Fem utbrott konstaterades 2004 för denna indikator, vilket ligger något över snittet de senaste fem åren som var 3,8.

Det är mycket positivt att Sverige efter värde- ring av Europeiska myndigheten för livsmedels- säkerhet (EFSA) fick behålla sin placering i låg- riskgruppen för BSE (Bovine Spongiform Encephalopathy, ”galna kosjukan”), mycket beroende på Jordbruksverkets och Statens vete- rinärmedicinska anstalts (SVA) arbete med att ta fram underlag. Uppemot 150 miljoner kronor kan därmed ha sparats för det svenska lantbruket eftersom man undviker den utökade provtagning som bedöms kunde ha blivit följden vid en mer ofördelaktig riskklassificering. I likhet med före- gående år förbättrades BSE-situationen 2004 generellt inom EU med avseende på antalet nya konstaterade fall även om några nya medlems- stater avvek och noterade en ökning av antalet fall.

Distriktsveterinärorganisationen har svarat för basorganisationen i fält för att förebygga smitt- samma djursjukdomar. Vidare har man ansvarat för att djurägare dygnet runt har tillgång till djursjukvård. Under året har man arbetat med kompetensutveckling av personalen med målet att varje station skall ha rätt kompetens för det lokala behovet. Inom Jordbruksverket har man också utvecklat tanken på ”epiteam”, grupper av medarbetare med specialkompetens som skall kunna fungera som insatsgrupp vid större sjuk- domsutbrott, vilket kommer att förbättra bered- skapen.

Den veterinära samarbetsgruppen avslutade sitt arbete under 2004. Gruppens arbete ledde bl.a. till beslutet att även djurägare som anlitar privatpraktiserande veterinärer skall kunna få del av den statliga ersättningen för djursjukvård till avlägset boende djurägare. Regeringen har i juni 2005 beslutat om ett kommittédirektiv för en utredning om veterinärväsendet. Utredaren skall analysera nuvarande organisation och alternativa organisatoriska lösningar av den veterinära fält- verksamheten, av den myndighetsutövning som utförs av praktiserande veterinärer och av till- synen över veterinär yrkesutövning.

SVA har av OIE (världsorganisationen för djurhälsa) utsetts att vara s.k. ”collaborating center” och svara för den internationella expertfunktionen för molekylär diagnostik av virus (PCR-diagnostik), vilket får ses som ett mycket gott betyg på den svenska kvaliteten på

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

detta område. SVA är utvecklingsinriktad. Bland annat har kvalitetssystemet setts över under 2004 och värdefulla slutsatser för vidare utveck- ling har dragits. Det nya säkerhetslaboratoriet har under året kommit i full drift.

SVA och Naturvårdsverket har tillsammans utrett frågan om ansvarsförhållandet för sjuk- domar hos vilda djur. Uppdraget redovisades den 15 april 2005. Ett strukturerat uppdrags- förhållande mellan myndigheterna föreslås i rapporten. SVA föreslås åta sig ansvar för att följa och analysera utveckling av sjukdoms- tillstånd hos vilda djurpopulationer.

En handlingsplan för omhändertagande av animaliska biprodukter har utvecklats i samråd mellan näringen och berörda myndigheter och färdigställdes i juli 2004 (dnr Jo2004/1609). Mål- sättningen är att Sverige skall skaffa egen kapa- citet att omhänderta de animaliska biprodukter som genereras i landet. Detta skall ske huvud- sakligen med kostnads- och resurseffektiv ny teknik med lägre miljöpåverkan. Byggnationen av beredningsanläggningen påbörjas enligt planen under hösten 2005. Också foderfrågorna har fortsatt stått i fokus. En ny professur i fodermedelshygien har under 2005 inrättats vid SVA med avsikt att ytterligare stärka den svenska kapaciteten på området.

Jordbruksverket och SVA deltar aktivt i inter- nationellt samarbete. SVA deltar t.ex. i ”Net- works of Excellence” inom EU:s sjätte ram- program för forskning. Nätverken ger bra överblick över de olika institutens arbete och därmed kan dubbelarbete undvikas och kostna- der sparas.

Internationellt sett konstateras att utveck- lingen av antibiotikaresistens samt det interna- tionella smittläget är oroande. Många sjukdomar som är utrotade eller aldrig konstaterade i Sverige är relativt vanliga i många länder inom det utvidgade EU. Från såväl djurhälso- som folkhälsosynpunkt har det varit viktigt att bevaka utbrotten i världen av fågelinfluensa (aviär influensa). Nationellt koordineringsarbete rörande förebyggande åtgärder, kontroll och bekämpning pågår med deltagande av bl.a. Jord- bruksverket, SVA och Socialstyrelsen. Sverige har hittills inte haft något fall av aviär influensa.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Djurskydd

Indikatorn för djurskydd, försöksdjursanvänd- ningen (exklusive fisk i provfiske) i Sverige, upp- visar en viss ökning i absoluta tal från 2003 till 2004. Den största enskilda förklaringen är att ett stort beteendeförsök rörande hönsfåglar genomfördes under året. Kostnadsutvecklingen för forskning inom det biomedicinska området överstiger dock kraftigt utvecklingen i försöks- djursanvändning vid samma tid, vilket tyder på att alternativ till försöksdjur används i ökande omfattning, något som är positivt från djur- skyddssynpunkt.

Som indikator för djurskydd kommer fort- sättningsvis också andelen kommuner med aktu- ell tillsynsplan på djurskyddsområdet att använ- das. År 2004 hade 81 procent av kommunerna sådan tillsynsplan, men eftersom indikatorn är ny finns ännu inget jämförelsetal.

Ansökningar om forskningsmedel inom djur- skyddsområdet används som indikator för jäm- ställdhet. Av de ansökningar som behandlats lämnades 42 procent av ansökningarna av kvinnor och 58 procent av ansökningarna av män. Av de beviljade ansökningarna var lika stor andel inlämnad av kvinnor som av män varför indikatorn visar en tendens till större beviljande- grad av kvinnornas ansökningar.

Pälsdjursutredningen lämnade sitt betänkande Djurens välfärd och pälsdjursnäringen i oktober 2003 (SOU 2003:86). Remissbehandlingen pågick fram till februari 2004. Under våren sammanställdes remissvaren. I april 2005 träffade regeringen och samarbetspartierna en överens- kommelse som innebär att en departements- promemoria utarbetats i Jordbruksdepartemen- tet under våren 2005. Promemorian kommer att remissbehandlas under hösten 2005 och en proposition om minknäringen planeras till mars 2006. Propositionen skall innehålla förslag på skärpta djurskyddskrav.

Under våren 2004 remissbehandlades slut- betänkandet Etisk prövning av djurförsök, Genteknik och bioteknik på djur (SOU 2003:107). En lagrådsremiss beslutades den 16 juni 2005 och en proposition om etisk prövning av djurförsök planeras till hösten 2005. Ändring- arna syftar till att förtydliga och strama upp regelverket och utgör ett led i regeringens strävan att begränsa användningen av försöksdjur till vad som är absolut nödvändigt.

Av de ca 6 miljoner höns som finns i Sverige hölls 392 000 stycken i icke godkända burar utan rede, sittpinne och sandbad i juni 2005. En kraftig minskning har skett sedan årsskiftet 2003/04 då antalet var minst 813 500 i oinredda burar utan dispens. Burarna är förbjudna enligt djurskyddsförordningen men en liten andel svenska äggproducenter bryter mot förbudet. Djurskyddsmyndigheten, länsstyrelser och kommuner har under 2004 arbetat hårt för att förordningen skall slå igenom fullt ut. Den juridiska processen har tagit tid men Djur- skyddsmyndigheten gör bedömningen att frågan kommer att lösas under 2005.

Under 2004 har arbete pågått med flera av Europarådets konventioner på djurskyddsom- rådet. Inom ramen för konventionen om skydd av försöksdjur pågår ett arbete med att omarbeta den del som handlar om hållande och skötsel av försöksdjur. Arbetet beräknas kunna avslutas under hösten 2005.

När det gäller konventionen om skydd av animalieproduktionens djur antogs nya bestäm- melser om skydd av svin den 2 december 2004. De trädde i kraft den 2 juni 2005 och ersätter tidigare bestämmelser från 1986. Inom samma konvention pågår arbete med bestämmelser om skydd av kaniner och skydd av fisk. Sverige har aktivt deltagit i en grupp som arbetat fram ett förslag till nya bestämmelser om skydd av nöt- kreatur och det är planerat att förhandlingarna om dessa bestämmelser inleds vid ett möte i no- vember 2005. På samma möte är det planerat att de slutliga bestämmelserna om skydd av fisk skall antas. Inom konventionen om skydd av djur under transport har arbete pågått under 2004 om uppdaterade riktlinjer.

Viltvård

Inventeringar visar att antalet lodjursföryng- ringar var något fler 2004 än året innan i rensköt- selområdet. Under 2005 skedde en liten ökning av antalet järvföryngringar. Vargförekomsten har ökat något under de senaste åren och utveck- lingen förväntas fortsätta kommande år. Den har, frånsett 2003, ökat i en jämn takt sedan 1990-talet. För 2004 beräknas att det fanns ca 100 vargar i Sverige och att 11 föryngringar i vargstammen skedde.

5.5.3Analys och slutsatser

Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att de valda indikatorerna och resultaten i övrigt inom djurpolitiken visar att utvecklingen som helhet kan betecknas som tillfredsställande.

De indikatorer som använts för djurhälsa och djurskydd visar på god måluppfyllelse inom politikområdet och att läget i Sverige fortsatt är stabilt och gott. Europeiska myndighetens för livsmedelssäkerhet (EFSA) beslut om att Sverige får behålla sin placering i lågriskgruppen för BSE (Bovine Spongiform Encephalopathy, ”galna kosjukan”), en bedömning som gjorts efter en mycket grundlig värdering av externa bedömare, är ytterligare en indikation på gott djurhälsoläge. Att inte några större sjukdomsutbrott har inträffat i Sverige under 2004 tyder på samma sak.

Sammantaget ges en bild av att den svenska modellen fungerar. Regeringen anser att de resurser som ställts till förfogande har använts på ett ändamålsenligt sätt och avser att fortsätta på den inslagna vägen som bygger på hälsoföre- byggande arbete kopplat till kontroll- och bekämpningsprogram, liksom en hög nivå av beredskap. Anslagen för djurpolitiken var sammanlagt ca 22 miljoner kronor högre under 2004 jämfört med 2003, till stor del beroende på ambitionshöjningen på djurskyddssidan genom inrättandet av Djurskyddsmyndigheten.

Det nya regelverket om djurhälsa, djurskydd, foder och livsmedel m.m. förväntas utgöra ett kraftfullt redskap i linje med den svenska modellen. Regelverket syftar bl.a. till höjd livs- medelssäkerhet och bättre djurskydd/djurhälsa genom en bättre fungerande kontroll av efter- levnaden av reglerna. Att kontrollen fungerar väl är en del i att skapa lika konkurrensvillkor för företagare i olika delar av landet och bidrar till att regelverket, som vilar på grundsynen om hållbar utveckling, efterlevs. Att kontrollerna fungerar väl och tydligt dokumenterar det goda läget är också en garant mot exempelvis tredjeländer om att det som marknadsförs som svenska mer- värden upprätthålls.

Internationellt är djurhälsoläget mindre till- fredsställande. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) rapporterar att ansvariga inom EU anser att risken för utbrott av smittsam djur- sjukdom aldrig har varit större, med hänvisning till bl.a. fågelinfluensan. Globalt sett skapar anti- biotikaresistens stora hälsoproblem, när tidigare

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

behandlingsbara sjukdomar nu är mycket svår- behandlade. Regeringen arbetar med en proposi- tion i frågan då även antibiotikaanvändning på djursidan kommer att tas upp. Det finns en trend med ökande antibiotikaresistens inom svensk animalieproduktion. Antibiotikaanvänd- ningen hos sport- och sällskapsdjur är stor men resistensläget är okänt. Riskerna för att resistens sprids från djur till människa måste studeras. Bland annat måste övervakningen av resistens- läget hos bakterier i livsmedel förbättras. Det finns ett generellt behov av att förstärka sam- verkan mellan human- och veterinärsidan.

Regeringen har därför som ambition att fort- sätta att arbeta aktivt i EU och internationella fora för att bidra till en positiv utveckling och för att få gehör internationellt för den svenska modellen avseende djurskydd och djur- och folkhälsa.

I relation till de mål som riksdagen 2001 satte för rovdjursstammen konstaterar regeringen att utvecklingen för järv, lo och varg är positiv gällande antalet föryngringar. Ännu har dock inte de uppställda miniminivåerna för björn och lodjur respektive etappmålen för järv och varg uppnåtts. Antalet häckande kungsörnspar är konstant och beräknas ligga under riksdagens uppställda mål.

Regeringen drar slutsatsen att måluppfyllelsen med de medel som har avsatts nationellt är god. Den internationella utvecklingen är mindre positiv och bör följas noggrant.

5.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen bedömer att Jordbruksverkets och Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) årsredovisningar för 2004 i allt väsentligt är rätt- visande.

Riksrevisionen har lämnat en invändning i revisionsberättelsen för Djurskyddsmyndig- heten. Frågan rör hur Djurskyddsmyndigheten har utformat sina beslut om forskningsmedel. Riksrevisionen anser att en del av besluten har en sådan form att de innebär ett åtagande också för 2006 och 2007, vilket Djurskyddsmyndigheten inte har haft bemyndigande för. Djurskydds- myndigheten har informerat om att man inte avsett att med sina beslut ge bindande löften om anslag för mer än innevarande år. Regeringen kommer att följa upp att myndigheten fortsätt-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ningsvis utformar sina beslut i enlighet med regelverket för bemyndiganden.

Riksrevisionen överlämnade i december 2003 sin rapport ”Hur effektiv är djurskyddstill- synen?” (RiR 2003:1) till Riksrevisionens sty- relse och till regeringen. Den samlade bedöm- ningen är att djurskyddsarbetet har förstärkts och förbättrats sedan början av 1990-talet men att brister i djurskyddstillsynen kvarstår. Rege- ringen har i en proposition till riksdagen (prop. 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livs- medelstillsyn), beslutad av riksdagen den 13 april 2005 (bet. 2004/05:MJU10, rskr. 2004/05:200), lagt förslag som förväntas innebära att den lokala tillsynen generellt förstärks.

5.7Politikens inriktning

Djurhälsa och djurskydd m.m.

Regeringen arbetar för att skapa förutsättningar så att det goda djurhälsotillståndet och det goda djurskyddet i Sverige upprätthålls. Det finns en samsyn i Sverige om att djurfrågor är viktiga, inte minst bland allmänhet och djurhållare. En tydlig indikator på detta är att svenska konsu- menter ligger högst inom EU när det gäller att lägga vikt vid djurskyddsfrågor vid inköp av kött, något som visats i juni 2005 i en undersök- ning beställd av EU-kommissionen.

Grundtanken i den svenska politiken är att lägga stor vikt vid förebyggande åtgärder och kontrollprogram. Den svenska modellen bygger på aktiva producenter som samarbetar med myndigheterna i denna strävan.

Den nya EG-lagstiftningen om djurskydd, djurhälsa, foder och livsmedel innebär i många stycken nya principer och arbetssätt för till- synsmyndigheterna. Under initialskedet kommer det att krävas särskilda insatser vid Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Djur- skyddsmyndigheten och Statens veterinär- medicinska anstalt (SVA). Myndigheterna skall genomföra ett arbete med att utarbeta tillsyns- vägledningar som vilar på de nya gemenskaps- principerna, utbilda personal vid de lokala till- synsmyndigheterna liksom att efter införandet ge stöd och råd till företag och kommuner. Uppgifterna skall lösas genom omprioritering inom ramen för myndigheternas verksamhet.

En god djurhållning är en viktig del i livs- medelskedjan och är också en förutsättning för säkra livsmedel. Regeringen lägger stor vikt vid att höga krav på livsmedlens säkerhet och etiskt försvarbar produktion skall tillgodoses. Det är ett ansvar för alla berörda att bidra till att kom- municera de svenska livsmedlens mervärden, vilket på sikt väntas leda till ökande efterfrågan.

När det gäller användningen av försöksdjur är etiska frågor av särskilt stor betydelse. Rege- ringen menar att den djurförsöksetiska pröv- ningen och den statliga regleringen av djur- försöksverksamheten som helhet har haft betydelse för att uppnå en begränsning av för- söksdjursanvändningen och att den användning som sker är så skonsam som möjligt. De djur- försöksetiska nämnderna är ett viktigt instru- ment för att avväga å ena sidan försökets bety- delse och å andra sidan lidandet för djuren. Kapaciteten förstärks nu genom att en heltids- tjänst vid var och en av de sju nämnderna inrättas i syfte att förbereda ärenden, inhämta underlag och vid behov göra utredningar.

Ett program för att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer skapas inom SVA. Program- met skall genomföras i samråd med Naturvårds- verket och finansieras med medel från det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald med upp till 6 miljoner kronor.

Regeringen avser att fortsätta att arbeta aktivt inom EU och i internationella fora för att få genomslag för den svenska modellen avseende djurskydd och djur- och folkhälsa. EU-arbetet är fortsatt av särskilt stor betydelse mot bakgrund av att en stor del av lagstiftningen beslutas inom EU. Även nordiskt samarbete, arbete inom Europarådet och inom OIE (världsorganisatio- nen för djurhälsa) är viktigt i det sammanhanget. Under 2006 förväntas EU-arbetet särskilt foku- seras på förbättrade villkor för slaktkycklingar, EU-kommissionens planerade plan för djur- skydd samt EU-kommissionens arbete med en djurhälsopolicy 2007–2013.

Globalt sett skapar antibiotikaresistens stora problem för folkhälsan. Det finns en trend med ökande antibiotikaresistens inom svensk anima- lieproduktion. Antibiotikaanvändningen hos sport- och sällskapsdjur är stor men resistens- läget är okänt. Riskerna för att resistens sprids från djur till människa måste studeras. Frågor om antibiotikaresistens bör prioriteras.

Viltvård

Viltvården syftar till att bevara och utveckla de viltarter som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter som tillfälligt förekommer naturligt i landet. Risken för viltskador skall i första hand motverkas genom skadeförebyggande åtgärder och i andra hand genom jakt.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2004	216 918	214 252	2 666

Prognos 2005	222 000	224 000	-2 000

Budget 2006	228 000	228 000	0

5.8Budgetförslag

5.8.142:1 Statens veterinärmedicinska anstalt

Tabell 5.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	98 873		sparande	-1 448
				Utgifts-
2005	Anslag	99 735	1	prognos	97 552
2006	Förslag	101 223

2007	Beräknat	102 907	2

2008	Beräknat	104 768	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 101 223 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 101 223 tkr i 2006 års prisnivå.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan för myndigheter och enskilda och utreder bl.a. upp- komst, orsak och spridningssätt av sjukdomar hos djur. SVA:s uppgift är att uppnå och vid- makthålla en god djur- och folkhälsa. Arbetet bedrivs genom forskning och utveckling samt direkta förebyggande, diagnostiserande och bekämpande åtgärder rörande infektions- sjukdomar hos djur.

SVA medverkar vid utbrott av epizootiska och zoonotiska sjukdomar och ansvarar för Zoonoscenter i Sverige.

SVA är veterinärmedicinskt centrallaborato- rium och svenskt referenslaboratorium enligt en rad EG-rättsakter samt den internationella expertfunktionen (”collaborating center”) för viss molekylär diagnostik av virus (PCR- diagnostik) inom ramen för OIE (världsorgani- sationen för djurhälsa).

SVA:s verksamhet består av anslagsfinansierade myndighetsuppgifter, avgiftsfinansierad upp- dragsverksamhet och forskning.

Uppdragsverksamhetens intäkter inklusive uppdragsforskning har jämfört med 2003 ökat från 209,5 miljoner kronor till 216,9 miljoner kronor 2004.

Regeringens överväganden

SVA:s huvuduppgift är att bidra till att en god djur- och folkhälsa bibehålls i Sverige och att beredskapen vid utbrott av smittsamma djur- sjukdomar fungerar väl.

SVA skall bidra till att införliva den nya EG- lagstiftningen om djurskydd, djurhälsa, foder och livsmedel. Särskilt skall man svara för natio- nella referenslaboratoriefunktioner och därmed tillhandahålla vetenskapligt och tekniskt stöd. Uppgifterna skall lösas genom omprioritering inom ramen för myndighetens verksamhet.

Anslaget minskas med 598 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 101 223 000 kronor anvisas under anslaget 42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 102 907 000 kronor respektive 104 768 000 kronor.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	99 735	99 735	99 735
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	2 086	3 780	5 652

Beslut	-598	-608	-619

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	101 223	102 907	104 768

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

5.8.242:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen

Tabell 5.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	93 257		sparande	0
				Utgifts-
2005	Anslag	94 715	1	prognos	93 443
2006	Förslag	96 810

2007	Beräknat	98 079	2

2008	Beräknat	99 367	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 96 810 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 96 810 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget disponeras för statens bidrag till distriktsveterinärorganisationen (DVO) och för att minska avlägset boende djurägares veterinär- kostnader avseende livsmedelsproducerande djur. Jordbruksverket är chefsmyndighet för DVO.

DVO är avpassad främst för att tillgodose behovet av sjuk- och hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hos hästar som används i jord- och skogsbruket. Om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan anvisas, är en distriktsveterinär skyldig att även tillhandahålla djursjukvård för övriga djur. DVO skall, i samarbete med bl.a. den av lant- bruksnäringen organiserade hälsokontrollverk- samheten, medverka vid förebyggande åtgärder, delta i kontroll- och bekämpningsprogram samt utföra officiella veterinäruppgifter.

DVO finansieras till största delen av upp- dragsgivarna, dvs. i första hand av djurägarna, och i övrigt av anslag över statsbudgeten. An- slaget belastas av kostnader för löner, varav kostnaderna för jourverksamhet utgör en bety- dande del, samt för utbildning och gemensam administration för organisationen.

Under anslaget anvisas även medel för att minska avlägset boende djurägares veterinär- kostnader för vård av livsmedelsproducerande djur. Dessa medel får disponeras till veterinär inom DVO eller till annan veterinär som arbetar under liknande former.

Enligt förordningen (1994:1313) om avgifter vid veterinär yrkesutövning meddelar Jord- bruksverket föreskrifter om avgifter vid sådan veterinär yrkesutövning som står under verkets tillsyn och som avser arbetsuppgifter som utförs av en distriktsveterinär eller av annan veterinär på grund av en föreskrift eller ett myndighets- förordnande.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.6 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	som får		(intäkt –
	disponeras		kostnad)

Utfall 2004	4 640	4 640	0
Prognos 2005	4 000	4 000	0

Budget 2006	4 000	4 000	0


Tabell 5.7 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet1	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)

Utfall 2004	401 699	396 442	5 257

Prognos 2005	417 882	421 363	-3 481

Budget 2006	417 882	417 882	0

1 Myndighetsuppdrag samt intäkter från anslag 42:2 Bidrag till distrikts- veterinärorganisationen ingår.

Av tabellerna framgår storleken på DVO- organisationens avgiftsbelagda verksamhet, vilken finansierar större delen av DVO. Upp- dragsintäkterna för DVO ökade 2004 med 3 procent.

Regeringens överväganden

Anslaget är uppfört på statsbudgeten som obetecknat. I enlighet med vad som anförts i 2005 års ekonomiska vårproposition (prop. 2004/05:100) bör anslaget anvisas som ram- anslag.

Anslaget minskas med 568 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 96 810 000 kronor anvisas under anslaget 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorgani- sationen för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 98 079 000 kronor respektive 99 367 000 kronor.

Tabell 5.8 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 42:2 Bidrag till Distriktsveterinärorganisationen

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	94 715	94 715	94 715

Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	2 663	3 939	5 235
Beslut	-568	-575	-583

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	96 810	98 079	99 367

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

5.8.342:3 Djurhälsovård

Tabell 5.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	14 812		sparande	55
2005	Anslag	14 797		Utgifts-
2005	Anslag	14 797	1	prognos	14 564
2006	Förslag	14 708

2007	Beräknat	14 708

2008	Beräknat	14 708

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Under anslaget, som disponeras av Jordbruks- verket, anvisas medel för djurhälsovård i form av förebyggande hälsokontroll och djursjukdata- system. Insatser skall begränsa skadeverkning-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

arna av djursjukdomar och förebygga spridning av smittsamma djursjukdomar som kan över- föras till både djur och människor.

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Det av EU till hälften medfinansierade stödet till biodlingen som i Sverige i huvudsak utnyttjas för bekämpande av bisjukdomar, totalt omfattande 3 550 000 kronor, beviljas för ett år i taget och löper i enlighet med EU:s budgetår under perioden den 16 oktober–den 15 oktober. Detta innebär att staten behöver åta sig framtida för- pliktelser som inte ryms inom ramen för redan beviljade anslag. Av denna anledning föreslås att regeringen bemyndigas att under 2006 för ram- anslaget 42:3 Djurhälsovård fatta beslut som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kronor under 2007.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 5.10 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008–

Utestående åtaganden vid årets början	2 000	1 764	2 000	2 000

Nya åtaganden	1 728	2 000	1 764

Infriade åtaganden	1 964	1 764	1 764	2 000

Utestående åtaganden vid årets slut	1 764	2 000	2 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	2 000	2 000	2 000

Regeringens överväganden

Medel från detta anslag bör i huvudsak gå till djurhälsovård i samarbete med näringens djur- hälsoorganisationer. Även stöd till biodling och till djursjukdata finansieras här.

Primärproduktionens olika led, däribland djurhållningen och dess påverkan på djurhälsan, har betydelse för att uppnå uppsatta folkhälso- mål. Detta perspektiv är centralt vid använd- ningen av anslaget.

Anslaget minskas med 89 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 14 708 000 kronor anvisas under anslaget 42:3 Djurhälsovård för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 5.11 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 42:3 Djurhälsovård

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	14 797	14 797	14 797
Förändring till följd av:
Beslut	-89	-89	-89

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	14 708	14 708	14 708

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

5.8.442:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Tabell 5.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	93 296		sparande	24 293
				Utgifts-
2005	Anslag	125 100	1	prognos	118 845
2006	Förslag	124 349

2007	Beräknat	124 349

2008	Beräknat	124 349

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Anslaget, som disponeras av Jordbruksverket, används för bekämpande av och beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, varvid ersätt- ning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658) och lagen om prov- tagning på djur m.m. (1992:1638) eller med stöd av i lagarna meddelade föreskrifter. Vidare används anslaget för bidrag till obduktions- verksamhet, för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller och genomförande av den nya EG-lagstiftningen om djurskydd, djurhälsa, foder och livsmedel.

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen bör bemyndigas att under 2006 för ramanslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar besluta om bidrag som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kronor under 2007.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 5.13 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008–

Utestående åtaganden vid årets början	2 210	876	2 000	2 000

Nya åtaganden	68 640	86 124	85 000

Infriade åtaganden	69 974	85 000	85 000	2 000

Utestående åtaganden vid årets slut	876	2 000	2 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	3 500	3 500	2 000

Regeringens överväganden

Sverige har ett unikt gott djurhälsoläge, vilket i sin tur har positiv betydelse för folkhälsan. Detta har i stor utsträckning uppnåtts genom kontroll- och bekämpningsprogram som i genomsnitt finansieras till hälften av näringen och till hälften av staten.

Programmens djurhälsofrämjande och före- byggande insatser möjliggör snabba ingripanden och en kontinuerlig övervakning. Denna utgör en förutsättning för att bibehålla befintliga och skapa förutsättningar för ytterligare tilläggs- garantier i EG, liksom att bibehålla sjukdoms- frihetsstatus, vilket har betydelse bl.a. i handels- sammanhang.

Anslaget används även för nationell medfinan- siering av kontroller för TSE (Transmissible Spongiform Encephalopathy) och scrapie som Sverige enligt EU:s krav är skyldigt att göra. Kontrollerna finansieras delvis av näringen.

Jordbruksverket skall bidra till att införliva den nya EG-lagstiftningen om djurskydd, djur- hälsa, foder och livsmedel. Bland annat rör det sig om information till och utbildning av kom- muninspektörer och veterinärer, inventering av befintliga register och uppläggning av nya samt analyskostnader. Uppgifterna skall lösas genom omprioritering inom ramen för myndighetens verksamhet.

Anslaget minskas med 751 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 124 349 000 kronor anvisas under anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma hus- djurssjukdomar för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 5.14 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 42:4 Bekämpande av smittsamma djursjukdomar

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	125 100	125 100	125 100

Förändring till följd av:
Beslut	-751	-751	-751

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	124 349	124 349	124 349

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

5.8.542:5 Ersättningar för viltskador m.m.

Tabell 5.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	83 562		sparande	9 714
				Utgifts-
2005	Anslag	87 500	1	prognos	86 324
2006	Förslag	86 975

2007	Beräknat	86 975

2008	Beräknat	86 975

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Rätten till ersättning regleras i viltskadeförordningen (2001:724).

Regeringens överväganden

Inventeringarna av järv, lo och varg visar att antalet ökar och utvecklingen för åtminstone vargstammen förväntas fortsätta kommande år. Även fortsättningsvis är det därför viktigt att en

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

metodisk satsning görs för att introducera rov- djursstängsel i rovdjurens naturliga utbrednings- område. Insatsen görs för att så långt som möj- ligt undvika den konflikt som annars kan uppstå mellan rovdjursetablering och betesdrift. Av den orsaken kommer en fortsatt omfördelning att ske inom ramen för anslaget för att stärka insat- serna utanför renbetesområdet för att förebygga skador på tamdjur.

Den som jagar är enligt 49 § jaktförordningen (1987:905) skyldig att betala en viltvårdsavgift på 200 kronor per jaktår till Viltvårdsfonden. Medlen i Viltvårdsfonden används för att främja viltvården och andra liknande syften som är för- enliga med syftet med jaktlagen. Jaktåret om- fattar tiden den 1 juli–den 30 juni. Merparten av viltvårdsavgifterna betalas till fonden i början av jaktåret medan utgifterna är fördelade över kalenderåret. Kammarkollegiet bör mot denna bakgrund ha tillgång till en särskild kredit för Viltvårdsfonden i Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kronor för 2006.

Anslaget minskas med 525 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 86 975 000 kronor anvisas under anslaget 42:5 Ersättningar för viltskador m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 5.16 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 42:5 Ersättningar för viltskador m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	87 500	87 500	87 500
Förändring till följd av:
Beslut	-525	-525	-525

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	86 975	86 975	86 975

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

5.8.642:6 Djurskyddsmyndigheten

Tabell 5.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	52 133		sparande	10 805
				Utgifts-
2005	Anslag	86 674	1	prognos	90 909
2006	Förslag	92 288

2007	Beräknat	93 934	2

2008	Beräknat	95 782	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 92 288x tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 92 288 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget disponeras för Djurskyddsmyndig- hetens regelarbete, tillsynsvägledning, register- hållning, djurförsöksetiska prövning, stöd till forskning och utveckling samt information och utbildning.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.18 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	som får		(intäkt -
	disponeras		kostnad)

Utfall 2004	18 805	18 270	535

Prognos 2005	20 276	19 182	1 094

Budget 2006	20 276	20 276	0

Djurskyddsmyndigheten uppbär offentligrätts- liga avgifter i ärenden enligt djurskyddslagen (1988:534) och lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar. Av tabellerna fram- går omfattningen av den avgiftsfinansierade verksamheten vid Djurskyddsmyndigheten.

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

För att förbättra förutsättningarna att planera forskningsprojekt bör regeringen bemyndigas att under 2006 i fråga om ramanslaget 42:6

Djurskyddsmyndigheten ingå ekonomiska för- pliktelser (i samband med forskningsprojekten) som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under 2007 och högst 10 000 000 kronor under 2008.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 5.19 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008–

Utestående åtaganden vid årets början	15 205	13 328	15 000	20 000

Nya åtaganden		15 000	20 000

Infriade åtaganden		13 328	15 000	10 000	10 000

Utestående åtaganden vid årets slut	13 328	15 000	20 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	15 000	15 000	20 000

Regeringens överväganden

Djurskyddsmyndigheten skall bidra till att införliva den nya EG-lagstiftningen om djur- skydd, djurhälsa, foder och livsmedel. Bland annat skall man utarbeta tillsynsvägledningar om djurskydd som vilar på de nya gemenskaps- principerna. Uppgiften skall lösas genom omprioritering inom ramen för myndighetens verksamhet.

De djurförsöksetiska nämnderna är ett viktigt instrument för att avväga å ena sidan försökets betydelse och å andra sidan lidandet för djuren. Arbetsbelastningen är hög och kapaciteten för- stärks nu genom att en heltidstjänst vid var och en av de sju nämnderna inrättas i syfte att för- bereda ärenden, inhämta underlag och vid behov göra utredningar. Som en följd av detta föreslås anslaget öka med 5 000 000 kronor fr.o.m. 2006.

Anslaget minskas med 520 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 92 288 000 kronor anvisas under anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 93 934 000 kronor respektive 95 782 000 kronor.

Tabell 5.20 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 42:6 Djurskyddsmyndigheten

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	86 674	86 674	86 674

Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	1 134	2 700	4 459
Beslut	4 480	4 560	4 650

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	92 288	93 934	95 782

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Det internationella arbetet inom politik- området avser främst verksamheten inom World Trade Organisation (WTO), FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation (FAO), Codex Alimentarius (FAO:s och WHO:s gemensamma livsmedelsstandardiseringsorgan), Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), Internationella havsforskningsrådet (ICES) samt regionala organ och nordiskt sam- arbete. De centrala förvaltningsmyndigheterna

deltar aktivt i det internationella arbetet och bidrar med analyser och underlag på dessa om- råden samt för EU-arbetet.

Offentligrättslig verksamhet bedrivs i första hand vid Livsmedelsverket (livsmedelstillsyn, gränskontroll, köttbesiktning m.m.), Fiskeri- verket och Jordbruksverket (växtinspektion, foderkontroll, distriktsveterinärorganisation m.m.). Uppdragsverksamhet bedrivs vid flera myndigheter.

6.2	Utgiftsutveckling

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
Anslag inom utgiftsområde 23
43:1 Statens jordbruksverk		349,6	317,9	337,4	319,0	324,2	329,8

43:2 Bekämpande av växtsjukdomar		2,6	2,6	2,5	2,6	2,6	2,6

43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m.		5 012,1	5 557,4	6 026,5	6 069,9	6 597,6	6 631,9

43:4 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter		869,5	1 416,0	1 356,0	1 407,5	1 407,5	1 407,5

43:5 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m.		25,6	79,4	71,2	78,9	78,9	78,9

43:6 Fiskeriverket		142,8	101,2	99,8	111,4	115,9	123,0

43:7 Strukturstöd till fisket m.m.		16,9	28,4	38,7	28,2	0,0	0,0

43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till
fisket m.m.		75,0	80,0	78,9	83,4	0,0	0,0

43:9 Fiskevård		19,3	28,0	27,6	26,8	26,8	26,8

43:10 Livsmedelsverket		145,0	156,6	154,2	158,9	161,4	164,1

43:11 Livsmedelsekonomiska institutet		8,8	10,0	9,8	10,1	10,3	10,5

43:12 Livsmedelsstatistik		23,3	22,4	22,1	24,0	24,5	25,1

43:13 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad
från EG-budgeten		6,5	7,4	7,3	7,4	7,4	7,4

43:14 Åtgärder inom livsmedelsområdet		5,4	15,0	14,9	14,9	14,9	14,9

43:15 Bidrag till vissa internationella organisationer
m.m.		36,8	37,1	36,2	36,9	36,9	36,9

2005 23 43:2 Statens utsädeskontroll		0,9	0,8	0,8	-	-	-

2005 23 43:3 Statens växtsortnämnd		2,0	2,2	2,2	-	-	-

Totalt för utgiftsområde 23		6 742,0	7 862,4	8 286,3	8 379,9	8 808,8	8 859,3

Totalt för politikområde Livsmedelspolitik		6 742,0	7 862,4	8 286,3	8 379,9	8 808,8	8 859,3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

6.3	Skatteutgifter

Tabell 6.2 Skatteutgifter
Miljoner kronor

		2005	2006
Uttag av bränsle		140	140

Yrkesfiskaravdrag		20	20

Bränsleförbrukning inom växthus- och
jordbruksnäringen		90	90

Generell nedsättning av koldioxidskatt
för växthus- och jordbruksnäringen		280	280

Nedsättning av koldioxidskatt för
dieselbränsle till arbetsmaskiner inom
jord- och skogsbruksnäringen		850	860

Elförbrukning inom växthus- och
jordbruksnäringen		400	400

Totalt för politikområde
Livsmedelspolitik		1 780	1 790

Skatteförmåner

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen

Elanvändningen i växthus- och jordbruksnäring- en beskattas med 0,5 öre/kWh.

Yrkesfiskaravdrag

Yrkesfiskare som under längre tidsperioder personligen har bedrivit fiske har rätt till avdrag för de ökade levnadskostnader som fiskaren har haft på grund av att denne har vistats utom sin vanliga hemort. Rätt till avdrag föreligger dock endast om resan har varit förenad med övernatt- ning utanför den vanliga hemorten. Avdrag medges med ett schablonbelopp som för när- varande uppgår till 100 kronor per dag (utöver det generella avdraget om 200 kronor per dag för ökade levnadskostnader vid resor i närings- verksamhet). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löne- skatt.

Uttag av bränsle

Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverk- samhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för upp- värmning är dock undantaget från skatteplikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen

Jordbruks- och växthusnäringen är skattebefriad från energiskatt för användning av fossila bränslen till uppvärmning. Normen utgörs av full skattesats på dessa bränslen.

Generell nedsättning av koldioxidskatt för växthus- och jordbruksnäringen

För bränslen som används inom jordbruks- och växthusnäringen medges en nedsättning på 79 procent av koldioxidskatten för all användning till uppvärmningsändamål.

Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen

Nedsättning medges med 77 procent av kol- dioxidskatten på dieselolja som används i yrkes- mässig jordbruks-, skogsbruks- och vatten- bruksverksamhet.

6.4Mål

Målet för livsmedelpolitiken är en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar livsmedels- produktion som speglar konsumenternas efter- frågan.

6.5Insatser

6.5.1Insatser inom politikområdet

6.5.1.1 Jordbruk

Reform av den gemensamma jordbrukspolitiken

Sveriges medlemskap i EU har påverkat jord- bruket på många sätt både vad gäller lönsamhet, säkerhet och konkurrensmöjligheter. Den be- slutade reformen av den gemensamma jord- brukspolitiken ökar incitamentet för Sveriges jordbrukare att anpassa sig efter konsumenternas efterfrågan.

Den 26 juni 2003 träffade EU:s jordbruks- ministrar en politisk överenskommelse om den framtida jordbrukspolitiken. Jordbruksminist- rarnas beslut gav medlemsstaterna vissa möjlig- heter att anpassa tillämpningar med hänsyn till de nationella förutsättningarna. I Sverige trädde

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

reformen i kraft den 1 januari 2005. Reformen innebär en övergång från produktionsbaserade stöd till ett frikopplat gårdsstöd, vilket medför att de generella jordbruksstöden har ersatts av stöd som i stort sett är helt frikopplade från produktionen.

Enligt det nationella beslutet kommer stöd- rätter att fördelas ut på jordbruksmarken där värdet på stödrätterna är baserat på totalt ut- betalat stöd dividerat med arealen i olika regioner och, till mindre del, med ledning av erhållna stöd under perioden 2000–2002. En jordbrukare blir berättigad till detta s.k. gårdsstöd i den utsträck- ning som brukaren innehar stödrätter och dess- utom har stödberättigad mark.

Inom det frikopplade gårdsstödet har produktionskoppling bibehållits för handjurs- bidraget (75 procent) samt för mjölkbidraget (67,5 procent). Dock kommer mjölkbidraget att bli helt frikopplat 2007 och handjursbidraget skall enligt beslutet frikopplas senast 2009. För att erhålla ett oreducerat gårdsstöd ställs krav på att vissa generella bestämmelser om bl.a. miljö- och djurskydd följs samt också vissa krav på skötseln av jordbruksmarken. Jordbrukare som får större stödbelopp kommer att få ett avdrag, s.k. modulering, om 3–5 procent av beloppet över 5 000 euro.

En del av det frikopplade stödet, ca 25 miljo- ner kronor används till att införa stöd för vissa kvalitets- och säljfrämjade åtgärder, det s.k. nationella kuvertet. Genom det nationella kuvertet kan jordbrukare få upp till 50 000 kro- nor för kvalitets- och marknadsföringsåtgärder för förbättring av kvaliteten hos livsmedel och jordbruksprodukter samt organisering och del- tagande i jordbruksutställningar och livsmedels- mässor inom EU. Dessutom kan brukare få 2 000 kronor vid anslutning till system för kvalitetscertifiering inom primärproduktionen, t.ex. ekologisk produktion och svenskt sigill samt ytterligare stöd baserat på storleken på den kvalitetscertifierade arealen. Behovet av natio- nellt kuvert fr.o.m. 2007 kommer att prövas mot bakgrund av vunna erfarenheter av reformen, framför allt då det gäller naturbetesmark och då klarhet erhållits beträffande nästa LBU- programperiod som inleds 2007.

Jordbrukets konkurrenskraft

Reformen av EU:s jordbrukspolitik innebär att jordbruksstöden frikopplas från produktionen. Det medför en väsentlig förändring av grunderna för jordbruksföretagens ekonomi. Det över- gripande syftet med att frikoppla produktionen är att öka möjligheterna till att producera det som konsumenterna efterfrågar. Men en fri- kopplad produktion leder också till att bl.a. produktionsmedelsskatter och lagstiftning får större relativ tyngd vid beslut om fortsatt produktion och om nyinvesteringar inom jord- bruket.

Riksdagen har beslutat (prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2003/04:137) att skatten på dieselolja, miljöklass 1, som används i jord- bruket, skogsbruket och vattenbruket skall sänkas. Nedsättningen medges med 77 procent av koldioxidskatten på dieselolja som används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2005. Det innebär en sänk- ning med 2 kronor per liter från 2005 års nivå. För jordbruket och skogsbruket betyder det ca 710 miljoner kronor brutto och 520 miljoner kronor netto i minskade kostnader.

För att bl.a. underlätta generationsskiften i företag avskaffades arvs- och gåvoskatten med verkan fr.o.m. den 17 december 2004.

Stormen Gudrun som drog in över framför allt södra Sverige i januari 2005 har inte orsakat några större skador för jordbruksnäringen. Jord- bruksverket har dock infört undantag för drab- bade markägare vad gäller gårdsstödet. De mark- ägare som har sökt gårdsstöd och som inte hinner röja sina marker från stormfällda träd orsakade av stormen drabbas inte av sanktioner under 2005 och 2006. Under politikområdet Skogspolitik lämnas en närmare beskrivning av effekter orsakade av stormen.

Administration av jordbruksstöd

Arbetet med införandet av det nya gårdsstödet påbörjades under 2004 och arbetet fortsätter enligt planen åtminstone hela 2005, främst i de delar som rör tilldelning av stödrätter, utbetal- ning och administration av tvärvillkorskontrol- ler. Det nya gårdsstödet beräknas kunna utbe- talas i början av 2006. Samtidigt pågår förberedelser med nästa landsbygdsprogram.

Jordbruksstöden och hantering av stödansök- ningarna regleras både av EG-förordningar och av nationell lagstiftning. Möjligheterna till regio- nal tillämpning av stödreglerna är därmed begränsade. Generellt gäller dock för samtliga jordbruksstöd att det förekommer skillnader i bedömningar i samband med länsstyrelsernas kontrollverksamhet samt beslutsfattande såväl mellan som inom länsstyrelserna. För att minska skillnaderna genomför Jordbruksverket och länsstyrelserna fortlöpande olika projekt. Projekten omfattar insatser för att höja kvalite- ten, effektiviteten och kundnyttan. Ett exempel är stödansökan via internet (SAM Internet) som inleddes 2001 som ett pilotprojekt och har där- efter fått permanent status och har erbjudits till alla lantbrukare fr.o.m. 2002. Under 2005 lämnades 47 procent av ansökningarna antingen via EDI (elektroniskt via konsulter) eller via SAM Internet. Projektet ”Ny export” är ett samarbete mellan Jordbruksverket och Tull- verket för att göra det lättare och effektivare för livsmedelsföretagen när de skall ansöka om exportbidrag. Syftet med projektet är att höja kvaliteten, effektiviteten och kundnyttan. Dessa projekt utgör viktiga delar i Jordbruksverkets utvecklingsarbete till en 24-timmarsmyndighet.

Med hänsyn till den förändring av arbets- uppgifterna som reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär för Jordbruksverket och länsstyrelserna, också på sikt, har en översyn av jordbruksadministrationen för att fortsätta utvecklingen av en kostnadseffektiv och modern förvaltning aviserats. En utredning för en fort- satt utveckling av en kostnadseffektiv och modern jordbruksadministration kommer att tillsättas under hösten 2005. På tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposi- tion (prop. 2004/05:100, bet. 2004/05:FiU21, rskr. 2004/05:303) anvisades för 2005 engångsvis ytterligare 46 miljoner kronor till Jordbruks- verket och länsstyrelserna för de förberedande arbetsinsatserna som krävs för att genomföra en reformering av jordbrukspolitiken i Sverige.

Socker

Regeringen anser att en genomgripande refor- mering av marknadsordningen för socker är viktig, bl.a. därför att EU:s stora överskott av socker har en negativ påverkan på världsmark- naden. Trycket på reform är stort från handels-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

partners och WTO-panelen om EU:s socker- regim. WTO-panelen har slagit fast att EU:s export av C-socker, dvs. socker som produceras utanför kvot inom EU, är att betrakta som olag- lig. Dessutom beslutades att återexporten av AVS-socker, dvs. socker som importerats från vissa länder i Afrika, Västindien och Stilla havs- regionen, inte kan räknas bort från WTO- åtagandet.

Ett nytt förslag till marknadsordning för socker presenterades av EU-kommissionen den 22 juni 2005. Förslaget innehåller bl.a. en pris- sänkning på socker med 39 procent under tre år samt prissänkning på betor med 42,5 procent under två år. Dessutom innehåller förslaget ett omstruktureringsprogram för att minska produktionen samt en kompensation till odlaren för 60 procent av prissänkningen på betor.

Det är av stor vikt för regeringen att inte för- slaget ytterligare belastar jordbruksbudgeten utan är helt budgetneutralt eller leder till mins- kade utgifter.

Frukt och grönt

Regeringens inställning till EU:s reglering för frukt och grönsaker är att ytterligare reforme- ring av marknadsordningen är nödvändig för att förbättra sektorns marknadsanpassning. Exem- pel på problem inom sektorn är destruktion av fullständigt ätbara frukter och grönsaker. Inter- vention av frukt och grönsaker, som tar i anspråk en stor del av EU:s budget för frukt och grönsaker, återförs inte till marknaden på grund av den korta hållbarhetstiden. Därför bidrar interventionen till att permanenta överskotts- produktionen. En annan effekt av detta är högre priser på dessa produkter. Av samma anledning är regeringen även kritisk till exportbidragen för dessa produkter.

I den offentliga debatten ökar fokus på kost och hälsa. Regeringen anser att av hälsoskäl bör konsumtionen av färska frukter och grönsaker öka inom EU.

EU-kommissionen har ännu inte presenterat sitt förslag till reformering av frukt- och grön- sakssektorn. Denna sektor kommer liksom sockersektorn att behandlas separat eftersom den i princip utelämnades från jordbruksrefor- men 2003. EU-kommissionen lämnade i augusti 2004 en rapport till rådet och parlamentet om situationen i sektorn. I november 2004 beslutade

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

rådet om ordförandeslutsatser angående en kommande reform av marknadsordningarna för frukt och grönsaker. EU-kommissionen har meddelat att de ämnar lägga ett lagförslag tidi- gast våren 2006, efter det att en konsekvens- utredning av en eventuell reform har utförts.

Regeringen har ett fortsatt intensivt arbete med att verka för ytterligare reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken. Arbetet kommer att ytterligare bidra till att den euro- peiska jordbruksproduktionen anpassar sig till målet om att producera efter konsumenternas efterfrågan under hållbara former.

men även andra aspekter på standardens prak- tiska genomförande kommer att behöva diskute- ras vidare inom ramen för det globala sam- arbetet.

Anpassningen till förpackningsstandarden i Sverige har under året gått in i ett mer intensivt skede. Detta innebär att svensk exportindustris efterfrågan på godkänt träemballage har fortsatt att öka. Jordbruksverket har ett system för god- kännande av torkar som utför den obligatoriska värmebehandlingen. Systemet har utvecklats och omfattar numera 190 sågverk och 300 tillverkare av träförpackningar.

Växtskydd och utsäde

Växtinspektionen på Jordbruksverket svarar för de olika typer av verksamhet som genomförs för att kontrollera sundhetsläget i landet och sprid- ningen av skadegörare samt för kvalitets- kontrollen av färska frukter och grönsaker. Arbetet inom EU som bedrivs i rådsarbets- grupper och i kommittéer på kommissionsnivå består i huvudsak av regelbunden revidering av regelverken, framtagning av nya rättsakter med anledning av påvisad förekomst av nya skade- görare eller till följd av nya handelsvägar.

Under året har den omfattande revideringen av importreglerna för virke slutförts. De nya reglerna innebär bl.a. att det införs nya krav på sundhetscertifikat på virke av barrträd från Ryssland. Syftet är att uppnå en förbättrad fyto- sanitär säkerhet vid import till EU.

En annan viktig nyhet är att det fr.o.m. den 1 mars 2005 krävs att allt förpackningsvirke som medföljer sändningar till EU uppfyller de krav som ställs i den globala standarden rörande för- packningsvirke som togs fram för några år sedan inom ramen för den Internationella växtskydds- konventionen (IPPC). Standarden är mycket genomgripande eftersom den involverar andra varor än de som normalt omfattas av växt- skyddskontroller. Genomförandet av standarden har av olika skäl visat sig problematisk. Standar- den accepterar t.ex. att virket behandlas med Metylbromid som alternativ till huvudalternati- vet värmebehandling. Användning av Metyl- bromid har i linje med slutsatserna i Montreal- protokollet av främst arbetsmiljöskäl förbjudits i en rad länder, även utvecklingsländer. Problemet är att få utvecklingsländer ännu så länge har kapacitet att värmebehandla virke. Denna fråga

6.5.1.2 Fiske

Fiskeripolitiken är ett av de gemensamma poli- tikområdena inom EU. Det innebär att de beslut som fattas inom gemenskapen har avgörande betydelse för utveckling av Sveriges fiskeresurser och fiskerinäringens verksamhet. En ny grund- förordning för den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) antogs i december 2002 med målet att de levande akvatiska resurserna skall nyttjas på ett hållbart sätt i ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende och fiskeverksamhetens nega- tiva påverkan på de marina ekosystemen mini- meras. Grundförordningen innehåller åtaganden om bl.a. en mer långsiktig anpassning av fiskeri- förvaltningen genom fleråriga förvaltnings- eller återhämtningsplaner samt specificerade regel- verk för bl.a. fångstuttag, minimimått på fisk, flottans storlek, tekniska regleringar och kon- troll. Dessa skall baseras på försiktighetsprinci- pen samt ekosystemansatsen.

Inom ramen för GFP bestäms även gemen- skapens agerande i regionala och internationella organ. Medlemsstaterna kan utöver detta i begränsad omfattning införa nationella regler.

Fiskresurser och förvaltningsåtgärder

Mininsterrådets beslut om total tillåten fångst (TAC) och kvotförordning för 2005 innebär sänkta TAC:er på vissa bestånd. Även under 2005 är tillämpningen av fiskeansträngnings- begränsning en nyckelåtgärd för bevarande och resursförvaltning. Under 2005 beslöts att för- valtningsplanerna för kolja, gråsej och sill skulle revideras samt att arbetet med motsvarande planer för torsk och rödspotta skulle fortsätta.

Återhämtningsplaner har antagits för bl.a. torsk i Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Rådets beslut omfattade bl.a. stängda områden och tids- begränsade stopp för torskfiske i två områden i vardera Nordsjön och Östersjön samt för hela Kattegatt under första kvartalet.

För de nationella förvaltningsåtgärderna för kustnära bestånd har åtgärder vidtagits för att minska fisketrycket på de uppväxande indivi- derna. För att skydda lekområden har de mest betydelsefulla kustnära fiskena begränsats. Vidare har gränserna för fiske innanför trål- gränsen i Skagerrak och Kattegatt justerats så att trålfiske inte tillåts på bottnar som är speciellt känsliga för störningar eller där särskilt stor risk finns för störningar av torskreproduktionen.

Regeringens proposition Kust- och insjöfisket samt vattenbruk (prop. 2003/04:51) avser bl.a. att stärka kustfiskets ställning. En huvudtanke i propositionen är ett ökat samråd mellan berörda intressenter. Uppdraget att genomföra ett sam- förvaltningsinitiativ har inletts under året. Sex olika områden som speglar olika aspekter på fiskeriförvaltningen har utsetts. Fiskeriverket skall avrapportera uppdraget till regeringen i december 2006.

I linje med detta har Fiskeriverket vidare- utvecklat sina samarbetsformer med såväl yrkes- fisket som fritidsfisket, vattenbruksnäringen, forskarsamhället och andra intressenter som t.ex. miljöorganisationer. En särskild konsument- grupp har även tillsatts.

De regionala rådgivande nämnder (RAC) som inrättas på EU:s initiativ, och som innebär ett brett deltagande av intressenter inom olika regioner, har inletts. En regionalt rådgivande nämnd för Nordsjön bildades i slutet av 2004, en för de pelagiska bestånden i september 2005 och arbete pågår för de övriga.

Miljö inom fisket

På EU-nivå har arbetet med miljövänligare fiskemetoder fortsatt, särskilt vad avser de tek- niska bevarandeåtgärderna. EU-kommissionen har här initierat ett decentraliserat arbete mellan medlemsstaterna och fiskerinäringen samt andra intressenter. Arbetet kommer även att involvera de rådgivande nämnderna. För fisket i Östersjön har t.ex. tekniska bevarandeåtgärder diskuterats vid regionala möten.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

På nationell nivå har Fiskeriverket påbörjat en revidering av sådana områden som utpekats som riksintressanta för fisket.

Arbetet med skyddade marina områden samt att inrätta fredningsområden fortskrider. Av sär- skild betydelse i arbetet med att skydda de marina miljöerna är inrättandet av marina natur- reservat. Regeringen har beslutat att fem sådana områden skall bildas i år. Enligt beslut i miljö- målspropositionen föreslår regeringen att ytter- ligare 14 marina områden skall skyddas som naturreservat senast 2010. Fiskeriverket har tillsammans med Naturvårdsverket redovisat förslag på områden där förutsättningarna finns för att införa fiskestopp i ett skyddat område under försöksperioden 2005–2010. Fiskeriverket bedriver dessutom studier och utreder effekter av olika typer av fredningsåtgärder för fisk. Ett led i arbetet är det nystartade EU-projektet skyddade marina områden som verktyg för beva- rande av ekosystem (marine protected areas as a tool for a ecosystem conservation and fisheries management – PROTECT) med elva deltagande länder.

I enlighet med regeringens prioriteringar i kust- och insjöfiskepropositionen fortsätter kartläggningen av omfattningen och orsakerna till rekryteringsproblemen hos Östersjöns kust- fiskbestånd, främst abborre och gädda.

Fiskeriverket har utarbetat en strategi för utsättning av fisk som syftar till att minimera både spridningen av och antalet främmande arter i svenska vatten. Ett första steg mot detta är att utsättning i dag enbart tillåts i områden där till- stånd för respektive art tidigare har meddelats och att åtgärder vidtas så att fisken inte kan lämna det vattenområde där den satts ut. Fiske- riverket har redovisat ekologiska konsekvenser av utsättningar av fisk med utgångspunkt i regel- verket för främmande arter och fiskstammar.

Frågan om genetiskt modifierade organismer har aktualiserats inom fisket. Olika typer av genmodifierad fisk är av kommersiellt intresse för vattenbruksändamål men ännu finns inte transgen fisk ute på marknaden. Fiskeriverket har inriktat sitt arbete på biosäkerhet och risk- analyser. Ett nordiskt arbete som syftar till att stärka samarbetet kring biosäkerheten inom detta område bedrivs under ledning av Fiskeri- verket. Regeringen ser stora risker med ut- sättande av transgen fisk och kommer i relevanta fora att verka för att detta ej sker.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Fiskerikontroll

Under 2004 har utvecklingsprojekt bedrivits, främst inom områdena utveckling av datasystem, utveckling av ny teknik inom fiskerikontrollen samt kompetensutveckling av kontrollpersonal.

I början av året infördes nationella tillämp- ningsbestämmelser om bl.a. loggboksföring och rapportering.

Beslut om inrättande av en gemensam fiskeri- kontrollmyndighet beslutades av ministerrådet i mars 2005. Avsikten med förslaget är att harmo- nisera och förbättra samordningen av medlems- staternas kontrollinsatser och därigenom effek- tivisera kontrollen och förbättra efterlevnaden av det gemensamma regelverket. Myndigheten skall placeras i Spanien.

Strukturstöd

En förbättring av programmens nationella genomförande har uppnåtts under 2004, både vad gäller fattade beslut och utbetalade medel. Detta har skett bl.a. genom riktade informa- tionsinsatser och genom ett utvecklat samarbete med länsstyrelserna. Inom Mål 1-programmen har särskilda möten hållits där genomförandet av fiskeåtgärderna har diskuterats. Härutöver har ändringar gjorts i föreskrifter för att bl.a. för- enkla vid ansöknings- och rekvisitionsförfaran- det.

Övervakningskommittén har fattat beslut om omföringar mellan insatsområden till förmån för skrotning och åtgärder av kollektivt intresse, skydd och utveckling av akvatiska resurser samt nyskapande åtgärder och pilotprojekt.

Förhandlingar avseende ett nytt regelverk för gemenskapens strukturstöd inom fiskerisektorn, Europeiska fiskefonden (EEF), under perioden 2007–2013 pågår för närvarande. Förslaget inne- bär bl.a. förändringar med en tydligare fokuse- ring på miljöfrågorna, begränsningar av stöd- möjligheterna för större företag inom vattenbruket och beredningsindustrin samt för- enklingar för programmens administration och rapportering.

Övriga insatser

FAO:s senaste insats för en hållbarare fiskeri- förvaltning är ett brett handlingsprogram mot

olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Sverige har även varit drivande inom OECD vid diskus- sionerna om de ekonomiska aspekterna på olag- ligt fiske. Inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) fortsätter Sverige dels att verka för en förstärkning av de regionala fiskeri- organisationerna, dels att tillse att EU:s avtal om köp av fiskerättigheter från u-länderna uppfyller målen om biologisk, ekonomisk och social håll- barhet. Inom Internationella Havsforsknings- rådet (ICES) driver Sverige frågan om en för- stärkning av den vetenskapliga rådgivningen.

6.5.1.3 Säkra livsmedel

Tillsyn och kontroll

Under flera år har ett arbete med att moderni- sera livsmedels- och djurskyddstillsynen och även att förbättra dess styrning pågått i Sverige och i övriga EU. Syftet har varit att bl.a. få en mer riskbaserad tillsyn och även att göra den mer likvärdig. Det övergripande arbetet är nu avslutat i Sverige i och med att riksdagen den 13 april 2005 antog regeringens proposition 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn (bet. 2004/05:MJU10, rskr. 2004/05:200). För- ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2005 och kommer bl.a. att ge kommunerna, som bedriver merparten av djurskydds- och livsmedelstill- synen i landet, ökade möjligheter till samverkan och möjlighet att för livsmedelstillsynen bl.a. ta ut avgifter för annat än provtagning och under- sökning av prov. Samverkan mellan kommu- nerna om djurskydds- och livsmedelstillsynen bedöms leda till en effektivare tillsyn eftersom inspektörerna i de olika kommunerna har möj- lighet att koncentrera sig på varsin typ av till- synsområde, t.ex. livsmedelstillsyn och kan på detta sätt förvärva en högre kompetens inom detta område. Djurskyddsmyndighetens och Livsmedelsverkets stöd till den lokala tillsynen skall förbättras och styrningen av de operativa myndigheternas tillsyn skärps genom att centralmyndigheterna får rätt att utfärda bin- dande föreskrifter om tillsynens bedrivande och rätt att utföra normerande inspektioner i kom- munerna med syfte att få en likvärdig tillsyn av hög kvalitet i hela landet. En offentlig utredning överlämnade i juni 2005 betänkandet Avgifts- finansierad livsmedels-, djurskydds- och foder- kontroll – för en högre och jämnare kvalitet

(SOU 2005:52). Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

En departementspromemoria med anledning av att ett antal nya EG-förordningar om bl.a. livsmedels- och foderhygien samt offentlig kontroll träder i kraft är under remissbehandling. Promemorian innehåller förslag om en ny livs- medelslag, en ny lag om foder och animaliska biprodukter samt ändringar i djurskyddslagen, zoonoslagen, epizootilagen m.fl. lagar. Den omfattande översyn av gemenskapslagstift- ningen på livsmedels- och foderområdet som har genomförts de senaste åren leder till behov av en fullständig genomgång av de svenska lagar som finns på området. Orsaken till detta är bl.a. att de nya gemenskapsbestämmelserna är utfärdade i form av förordningar. EG-förordningar är direkt tillämpliga i Sverige och någon dubbelreglering med parallella svenska bestämmelser får inte förekomma. Regeringen avser att återkomma till riksdagen senare i dessa frågor.

Utredningen om offentliggörande av resultat från livsmedelskontrollen överlämnade sitt betänkande Smiley: Hygien och redlighet i livs- medelshanteringen (SOU 2005:44) till rege- ringen i juni 2005. I utredningen föreslås bl.a. att helhetsomdömen från inspektioner i restau- ranger och livsmedelsbutiker skall offentliggöras dels på tillsynsmyndighetens webbplats, dels i närheten av restaurangens eller butikens entré i form av ett protokoll och en symbol. Betänkan- det remissbehandlas för närvarande.

Matvanor

Ett underlag till handlingsplan för bättre mat- vanor och ökad fysisk aktivitet överlämnades till regeringen den 9 februari 2005 av Livsmedels- verket och Statens folkhälsoinstitut. Redovis- ningen innehåller förslag på 79 åtgärder. För- slagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Arbetet med att ge konsumenterna förutsätt- ningar att välja nyttigare mat har också bedrivits genom förhandlingar i ministerrådet om EU- kommissionens förslag till EG-förordning om hälsopåståenden på livsmedel. När denna för- ordning har antagits är avsikten att det skall vara tillåtet för livsmedelsföretag att knyta produkt- specifika hälsopåståenden till livsmedlet. Dess- utom har uppdaterade kriterier för den svenska nyckelhålsmärkningen fastställts av Livsmedels-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

verket. Dessa åtgärder kommer att underlätta konsumenternas val av hälsosammare produkter.

6.5.2Insatser utanför politikområdet

Beredskap

Beredskapsbegreppet har i dag en större vidd än tidigare och tonvikten förskjuts alltmer mot fredstida kriser. Det civila försvaret är den verk- samhet som ett flertal aktörer bedriver i syfte att komplettera det fredstida samhällets förmåga att hantera kriser vid ett väpnat angrepp. Mål för verksamhetsområdet Civilt försvar är att värna om civilbefolkningen, säkerhetsställa de vikti- gaste samhällsfunktionerna och att bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår omvärld. Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrest- ningar har målet att minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrest- ningar på samhället i fred samt att minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder.

Livsmedelsverket ansvarar, inom ramen för sina ordinarie uppgifter, för verksamhet som härrör till verksamhetsområdena Civila försvaret och Svåra påfrestningar (utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet). Försörjningen av dricksvatten är i dessa sammanhang den mest omfattande uppgiften. Rent dricksvatten är avgörande för såväl prestationsförmåga som hälsa men vatten kan också vara en svår smitt- bärare vid kriser eller utnyttjas vid sabotage eller terroristangrepp. Livsmedelsverkets utvecklings- arbete gentemot kommunerna har lett till en ökad förmåga att säkra försörjningen med dricksvatten under onormala förhållanden. Dricksvattenförsörjningen är känslig för stör- ningar, vilket föranleder ett fortsatt arbete med att förbättra villkoren för en säkrare försörjning. Livsmedelsverket har under 2004 tagit initiativet till att bilda en vattenkatastrofgrupp som kan ge stöd till regioner och kommuner som löper överhängande risk att drabbas av svåra kriser i samhället och i dricksvattenförsörjningen. Livs- medelsverket och Naturvårdsverket redovisade i december 2004 ett uppdrag om att i samverkan analysera respektive myndighets ansvar inom området beredskap vid svåra påfrestningar av- seende vattenförsörjningen. Förslagen kommer att beredas inför krisberedskapspropositionen

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

som är planerad till våren 2006. Se vidare utgifts- område 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

För planeringen av beredskapsverksamheten deltar Livsmedelsverket i samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Spridning av farliga ämnen. Verket deltar även i det internationella arbetet som bedrivs inom ramen för Partnerskap för fred (PFF).

Vad gäller verksamhetsområdena Civilt för- svar och Svåra påfrestningar har Jordbruksverket ansvar för att planera och vidta åtgärder för att förebygga, motverka och begränsa risker och sårbarheter vid fredstida kriser och vid höjd beredskap. Jordbruksverket deltar därför inom två samverkansområden, ekonomisk säkerhet och spridning av farliga ämnen. Viktiga aktivite- ter bedöms ligga inom områdena smittsamma djursjukdomar inkluderat stödsystem och led- ning för detta liksom händelser som rör B- angrepp, dvs. angrepp med biologiska strids- medel, samt radioaktivt nedfall. Problemen med tillförsel av el vid djurhållning och livsmedels- distribution har genom Jordbrukverkets med- verkan tagits upp i ett antal utredningar som berör elförsörjningen och behov av reservelverk. Jordbruksverket deltar även i det internationella samarbetet som bedrivs inom ramen för PFF.

Se även kapitel 4 Djurpolitik samt politik- område Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar (utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet).

mjölkföretag, markpriser och arrendepriser. Indikatorer som mäter förändringar i föräd- lingsledet är utvecklingen av handeln med livs- medel och jordbruksvaror. Indikatorer som mäter effekter för konsumenterna är konsu- mentprisindex för jordbruksreglerade produkter.

Fiske

För fisket finns tre indikatorer för att mäta mål- uppfyllelsen. Den första indikatorn, över- skridande av fiskekvoter, mäter bl.a. kontroll- insatserna för fisket. Målet är att inte några kvoter skall överskridas. Den andra indikatorn är genomförandetakten för fiskeprogrammen och mäter strukturåtgärdernas omfattning. Den tredje indikatorn, landningsvärdet per yrkes- fiskelicens, mäter ekonomiskt värde på landad fisk.

Säkra livsmedel

För området säkra livsmedel är målet att alla livsmedel skall vara säkra och att konsumenterna skall ha tillräcklig kunskap om mat och mat- vanors betydelse för att kunna göra medvetna val. För att mäta graden av måluppfyllelse har följande indikatorer använts: den kommunala och statliga inspektionsverksamhetens frekvens och kvalitet, antalet länsmöten och kommun- inspektioner samt antalet externa besökare på Livsmedelsverkets webbplats.

6.6.2Resultat

6.6Resultatredovisning

6.6.1Mål och indikatorer

Mål

Målet för livsmedelpolitiken är en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar livsmedels- produktion som speglar konsumenternas efter- frågan.

Indikatorer

Jordbruk

För att mäta graden av måluppfyllelse för verk- samhetsområdet jordbruk används följande indikatorer: utnyttjande av kvoter, åkerareal per företag, företag med mjölkkor, mjölkkor per

6.6.2.1 Jordbruk

Utifrån de indikatorer som har valts kan utläsas att utvecklingen inom det svenska jordbruket är relativt stabil. Antalet jordbruksföretag minskar samtidigt som den genomsnittliga storleken på företagen, mätt i åkermarksareal, ökar. Det har också skett gradvisa förändringar inom mjölk- sektorn där produktionen ligger på i stort sett samma nivå som 1995 trots att antalet mjölkkor har minskat med drygt 16 procent under samma period. EU:s regelverk för den gemensamma jordbrukspolitiken innebär att ett stort antal prisreglerande åtgärder m.m. skall vidtas i syfte att påverka jordbrukets inriktning och ekonomi. Utrymmet för avvikelser från de gemensamma EU-reglerna är litet. Resultatet av regeltillämp- ningen i form av utveckling, när det gäller jord-

bruksföretagens produktion och ekonomi, redo- visas kontinuerligt av Jordbruksverket.

Jordbrukets struktur och åkerarealens användning

Indikatorn antalet jordbruksföretag tillsammans med indikatorn den genomsnittliga storleken på företagens åkerareal visar bl.a. strukturutveck- lingen inom jordbruket. Antalet jordbruks- företag minskar och uppgick 2004 till närmare 66 000. Sedan 1995 har antalet företag minskat med 25 procent. Samtidigt som antalet företag minskar, ökar den genomsnittliga storleken på företagen mätt i åkermarksareal. Denna uppgick 2004 till drygt 40 hektar, vilket är en ökning med knappt 9 hektar sedan 1995. Under samma tid har antalet jordbruksföretag med en åkerareal på mindre än 50 hektar minskat med 30 procent. Företag med en areal mellan 50–100 hektar har minskat med 13 procent och antalet företag med en areal över 100 hektar har ökat med 36 pro- cent.

Åkerarealanvändningen används som en indikator för att visa den relativa lönsamheten och konkurrenskraften i olika produktions- grenar. Den totala arealen jordbruksmark har varit i stort sett oförändrad mellan 1995 och 2004. Under denna period har åkerarealen mins- kat med nära 106 000 hektar, medan arealen betesmark ökat med 98 200 hektar.

Mellan 2003 och 2004 minskade åkerarealen med 8 000 hektar, medan anmäld betesmark ökade med 29 000 hektar. Slåtter- och betesvall var 2004 den arealmässigt största grödan. Spannmålsarealen minskade med 2,5 procent. Det är främst arealen havre som har minskat medan arealen vårkorn ökat. Arealen oljeväxter ökade med 43 procent jämfört med 2003 och 24 procent jämfört med 2002. Arealen för baljväxter ökade med 10 procent mellan 2003 och 2004 och sockerbetsarealen minskade med 5 procent jämfört med 2003.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 6.3 Åkerarealens fördelning i hektar

	2004	2003
Spannmål	1 125 700	1 153 900

Raps och rybs	83 800	58 600

Baljväxter	43 200	38 800

Sockerbetor	47 600	50 100

Slåtter- och betesvall	934 800	933 300

Träda	268 200	275 600

Övrigt	157 300	158 300

Total Åkerareal	2 660 600	2 668 600

Jordbruksreformen kommer att påverka produktionen av jordbruksgrödor under 2005. Jordbruksverket följer löpande utvecklingen inom jordbrukssektorn ur flera hänseenden för att få en heltäckande bild av konsekvenserna av reformen. Preliminära bedömningar baserade på gårdsstödsansökan för 2005 visar en minskning av spannmålsarealen med 9 procent samt en ökning av vallarealen med 10 procent 2005 jämfört med 2004. Inseminationen av nötkreatur har minskat med 5 procent och antalet födda kalvar har minskat med 3,5 procent, vilket tyder på en minskad nötköttsproduktion kommande år. Bedömningarna stämmer också väl överens med de antaganden som har gjorts innan refor- men genomfördes. Se också resultatredovisning för Landsbygdspolitiken (avsnitt 7.5).

Animalieproduktion

Antalet företag med mjölkkor visar, liksom antalet jordbruksföretag, på strukturutveck- lingen inom jordbruket. Antalet företag med mjölkkor har minskat med 48 procent mellan 1995 och 2004. Antalet mjölkkor har minskat med 17 procent sedan 1995 samtidigt som besättningsstorleken har ökat från drygt 27 till knappt 44 kor under samma period. Det ger en indikation på storleksrationalisering inom jord- bruket där företagen anpassar sig efter krav på lönsamhet och effektivisering. Under 2004 infördes det nya mjölkbidraget till mjölkprodu- centerna. Syftet med mjölkbidraget är att kom- pensera mjölkproducenterna för sänkning av interventionspriserna på mjölk och mjölk- produkter. Drygt 9 900 mjölkproducenter fick mjölkbidrag 2004.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 6.4 Fakta om mjölkproduktion

	1985	1995	2004
Antal mjölkkor 1	645 706	482 118	403 702
Antal företag 1	35 063	17 743	9 147

Genomsnittlig
besättningsstorlek 1	18,4	27,2	44,1

Avkastning per ko (kg) 2 3	6 357	7 757	8 994
Mjölkinvägning (ton) 2	3 580 940	3 243 030	3 206 420
Antal mejerier 2	28	16	15

Antal produktionsplatser 2	92	57	39

1Källa: Statens jordbruksverk.

2Källa: Svensk mjölk.

3Avser kor som ingår i kokontrollen.

Antalet företag med svin, får och höns minskar. Sedan 1995 har antalet företag med höns mins- kat med 44 procent och antalet företag med får har minskat med 18 procent. Den kraftigaste procentuella minskningen under perioden upp- visar företagen med svin, vilka har minskat med 70 procent och uppgick 2004 till 3 195 företag. Det kan till viss del förklaras av att avräknings- priset för svin har varierat mycket under de senaste åren. Avräkningspriset på nötkött har minskat konstant sedan 2000 liksom priset på spannmål sedan 2001. Dock har priset på nöt- kött ökat igen efter att jordbruksreformen trädde i kraft den 1 januari 2005. Priset på ägg har efter en stark uppgång under 2003 sjunkit till relativt låga nivåer under 2004. Förändringar i avräkningspriset ger en indikation på förutsätt- ningar för lönsamhet i jordbruksföretagen. I diagram 6.1 visas utvecklingen mellan 2000 och 2005. År 2005 visas endast månaden maj.

Diagram 6.1 Index över prisutvecklingen för vissa animaliska produkter sedan 2000

	115,0
100	105,0
År 2000 =
	95,0
	85,0
	2000	2001	2002	2003	2004	2005
						Maj
	Svin		Ägg		Spannmål
	Mjölk		Nötkreatur

Källa: Statens jordbruksverk 2004.

Kvoter

Flera av jordbrukets produktionsgrenar har hittills påverkats av kvotsystem som syftar till att begränsa den totala produktionen i EU och därmed undvika olönsam överskottsproduktion. Utnyttjandet av dessa kvoter i Sverige har varit relativt stabil. Sockerskörden 2004 blev stor mot bakgrund av att den uppgick till 101 procent av kvoten samtidigt som arealen minskade med 5 procent. Kvotutnyttjandet för mjölkleverans- kvoterna uppgick för kvotåret 2004/2005 till ca 97 procent. Kvoterna för am- och dikor samt tackor uppvisade marginella skillnader i kvot- utnyttjande jämfört med föregående år och utnyttjades till 96 respektive 93 procent. Kvoterna för köttproduktion utnyttjades mellan 92 till 99 procent. Slakten av handjur ökade under de första månaderna av 2005. Detta kan till stor del förklaras med att övergångsregler tillämpades för frikopplingen av handjurs- bidraget t.o.m. mars 2005.

Handel och ekonomi

Arrende- och markpriserna är en indikator som bl.a. kan visa hur god lönsamheten är inom jord-

brukssektorn. Priserna har ökat kraftigt det senaste årtiondet. Sedan 1994 har de genom- snittliga arrendepriserna ökat med 36 procent. Takten på arrendeprisökningen har dock avtagit under de senaste åren. Priserna på jordbruks- mark har ökat med i genomsnitt över 100 pro- cent mellan 1994 och 2004, men för denna indikator bedöms räntenivåerna spela en större roll jämfört med arrendepriserna.

En indikator som mäter effekter för konsu- menterna är konsumentprisindex för jordbruks- reglerade produkter. Priserna på såväl jordbruks- reglerade livsmedel som övriga livsmedel ökade med 9–10 procent mellan 1996 och 2004. Detta är samma ökningstakt som för konsument- priserna i allmänhet. Samtidigt har lönsamheten inom jordbruksnäringen försämrats. Priserna på produktionsmedel har stigit med 23 procent sedan 1995. Höjda energipriser leder till att priser på andra insatsmedel, som t.ex. handels- gödsel, också ökar. Avräkningspriserna har sjunkit med nära 11 procent under samma tid. Orsaken till det är bl.a. att världsmarknads- priserna har sjunkit och att den reformering som gjordes av jordbrukspolitiken 2000, Agenda 2000, bl.a. innebar att stödpriserna sänktes. Detta kompenserades delvis med höjda stöd. Även den reform som beslutades i EU 2003, Mid Term Review, innebär sänkta stödpriser på t.ex. mjölk. I diagram 6.2 visas utvecklingen mellan 2000 och 2005. År 2005 visas endast månaden maj.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Diagram 6.2 Prisutvecklingen inom jordbruket

	115,0
	110,0
= 100
År 2000	105,0
År 2000
	100,0
	95,0
	2000	2001	2002	2003	2004	2005

Maj

Produktionsmedel Avräkningspris

KPI-J 1						KPI 2

1Konsumentprisindex för jordbruksreglerade produkter.

2Konsumentprisindex.

Källa: Statens jordbruksverk 2004.

En viktig indikator på jordbrukssektorns kon- kurrenskraft är handelsbalansen inom livs- medelssektorn och dess utveckling. Sverige hade en negativ handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel på nära 26 miljarder kronor 2004. Det vill säga importen var större än exporten.

Sverige importerade jordbruksvaror och livs- medel för nära 57 miljarder kronor under 2004, vilket innebär en ökning med 6 procent i löpande priser. Jordbruksvaror och livsmedel stod för 8 procent av den totala importen. Importen kom till nästan 72 procent från andra EU-länder. De viktigaste importländerna var Danmark, Nederländerna, Norge och Tyskland. Till stor del består importen av varor som antingen inte produceras alls i Sverige eller som Sverige har en mindre produktion av.

Även exporten av jordbruksvaror och livs- medel ökade. I löpande priser motsvarade ökningen av exporten 10 procent, jämfört med 2003, och uppgick 2004 till ca 31 miljarder kronor. Jordbruksvaror och livsmedel represen- terar 3,4 procent av den totala exporten. Nära 67 procent av exporten gick till länder inom EU varav 62 procent till de gamla medlemsstaterna och 5 procent till de nya. Det är en ökning med 9 procent sedan 2003. De för Sverige viktigaste exportländerna är Danmark, Finland, Tyskland

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

och Frankrike. De mest betydelsefulla jord- bruksvarorna och livsmedlen som exporterades tillhörde kategorierna drycker (främst stark- sprit), spannmål och spannmålsprodukter samt fisk, kräft- och blötdjur. Utanför EU är Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel USA och Norge. Jordbrukets bidrag till BNP uppgår till 0,5 procent. Bidraget från livsmedelsindustrin är 1,5 procent.

EU:s jordbrukspolitik reglerar bl.a. tidsplanen för utbetalningar av jordbruksstöden. Om utbe- talningar inte sker enligt regelverket kan EU besluta om finansiella korrigeringar som innebär att medlemsstaterna erhåller mindre stöd från EU. Sverige har inte fått några finansiella korri- geringar för överskridna tidsgränser för utbetal- ningar under perioden 1995–2004. Däremot har Sverige fått betala korrigeringar på grund av EU- kommissionens egna granskningar. Totalt upp- gick de finansiella korrigeringarna som gjorts för Sveriges del avseende årsrapporterna 1996–2004 till 28,3 miljoner kronor. Av dessa utgör 18,5 miljoner kronor EU-kommissionens beslut om sanktioner för de svenska kartavgifterna.

Nämnda indikatorer återger förändringar som pekar mot en strukturrationalisering till allt större och mer effektiva gårdar. De visar att jordbruket anpassar sig till krav på lönsamhet och att företagen anpassar sig alltmer till mark- nadens villkor.

Växtskydd och utsäde

Det fytosanitära läget är i stort sett gott. Den fria handeln inom ett numera utvidgat EU inne- bär ökade risker för introduktion av smitta. Så långt som det är möjligt måste denna ökade risk mötas med marknadskontroller och ökad med- vetenhet från odling och handel till följd av nya handelsvägar.

Under 2005 har den omfattande revideringen av importreglerna för virke slutförts. En annan viktig nyhet är att det fr.o.m. den 1 mars 2005 krävs att allt förpackningsvirke som medföljer sändningar till EU uppfyller de krav som ställs i den globala standarden rörande förpacknings- virke som togs fram för några år sedan inom ramen för den Internationella växtskydds- konventionen (IPPC).

Under säsongen 2003/2004 har, jämfört med resultatet från föregående säsong, den totala kvantiteten certifierat fröburet utsäde minskat

med 6 procent. Minskningen bedöms i vissa delar vara av bestående natur, en förändring av mer strukturellt slag. Den utveckling mot användning av eget utsäde som visade sig redan förra året bedöms ha förstärkts ytterligare. Skälet till denna förskjutning mot eget utsäde torde främst vara ekonomiskt. En vikande lönsamhet inom jordbruket gör att de enskilda jord- brukarna ser över alla sina kostnader även marginella kostnader som utsäde. Prisskillnaden på certifierat utsäde och egenproducerat utsäde är så stort att möjligheterna att företa åtgärder för att pressa ned priserna på certifierat utsäde för att därigenom öka efterfrågan bedöms som utsiktslösa. Upprätthållande av en god kvalitet på det certifierade utsädet bedöms vara det bästa konkurrensmedlet.

EU-kommissionens lagstiftningsförslag rör- ande oavsiktlig förekomst av genetiskt modi- fierat utsäde i traditionella växtsorter har ännu inte presenterats. Inom utsädesområdet har ett regelverk antagits som på permanent basis regle- rar den försöksverksamhet med egenkontroll som pågått under en rad av år inom gemen- skapen. Den slutgiltiga regleringen omfattar fler grödor än försöksverksamheten gjorde samt reducerar kraven på officiell tillsyn av egen- kontrollsystemet. Skälet till det är att försöks- verksamheten med egenkontroll har ansetts fungera väl och har inte lett till några kvalitets- försämringar. Genomförandet av de svenska föreskrifterna förväntas vara klart i oktober 2005. Många företag har visat intresse att utöka eller introducera egenkontrollssystem.

6.6.2.2 Fiske

För att ha möjlighet att mäta måluppfyllelsen används i det här sammanhanget tre indikatorer. De tre är överskridande av fiskekvoter, genom- förandetakten för fiskeprogrammen och land- ningsvärdet per yrkesfiskelicens.

Bildandet av den regionala rådgivande nämn- den för Nordsjön (RAC), handlingsplan för ål och anslutningen av de nya medlemsstaterna är några av de största frågorna som har rört Sverige inom den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) under 2004.

Genomförandet av intentionerna i den nya grundförordning, som EU antog i december 2002, har fortsatt. Till exempel i form av beslut om ytterligare förvaltnings- och återhämtnings-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

planer, vilka i många fall nära kopplats till beslut	Sverige arbetade för att få ner TAC i det östra
om olika kontrollåtgärder.	beståndet då den var satt långt över den av
Genom EU:s utvidgning har Östersjön i allt	Internationella Havsforskningsrådet (ICES)
väsentligt blivit en förvaltningsangelägenhet för	rekommenderade nivån. Kvoten sänktes med
EU. Detta bör öka förutsättningarna för att en	2 768 ton jämfört med kvoten för 2004. Även
fiskeripolitik bedrivs som på sikt förbättrar	förvaltningen av sillen delades upp i fyra separata
nyttjande av de akvatiska resurserna. Indikato-	områden.
rerna som valts för fiskeområdet visar ett varie-	I Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt infördes
rande resultat, vilket redogörs för nedan.	från 2003 en mer fiskeansträngningsinriktad
	fiskerireglering som skärptes ytterligare 2005.
	Den reglering som beslutades under 2004,
Fiskresurser och förvaltningsåtgärder	framför allt i Skagerrak och Kattegatt, kan
	komma att få stor betydelse för beståndsutveck-
På nationell nivå har de beslutade begränsning-	lingen men får också socioekonomiska konse-
arna i det kustnära trålfisket medfört att fiske-	kvenser för fisket.
trycket på de kustnära fiskbestånden av exem-
pelvis torsk och bleka har minskat samt att
lekområden och känsliga bottnar har fått utökat	Miljö inom fisket
skydd. Vidare har ett flertal hotade arter fått
utökat skydd genom det för dessa arter beslu-	Arbetet med att integrera miljöhänsyn i fiskeri-
tade fiskeförbudet. Regeringen har beslutat att	politiken har under året drivits vidare. Baserat
fem marina reservat skall bildas till i år. Med	bl.a. på den redovisning som Fiskeriverket har
marina reservat där det råder permanent	gjort inom ramen för sitt särskilda sektorsansvar
fiskeförbud följer en minskad risk för bestånds-	har regeringen föreslagit skärpningar av miljö-
kollaps. Dessutom öppnas en möjlighet för att	kvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust
bygga upp fiskbestånd med diversifierad stor-	och skärgård, Levande sjöar och vattendrag och
lekfördelning och en naturlig genetisk samman-	Storslagen fjällmiljö.
sättning. Till detta kan läggas de sex sam-	Miljömålsarbetet har fått stor genomslagskraft
förvaltningsprojekt som har identifierats i syfte	i myndighetens arbete. Under miljökvalitets-
att stärka samarbetet mellan fiskare, forskare och	målet Hav i balans samt levande kust och skär-
myndigheter såväl regionalt som nationellt.	gård har arbetet med delmålet uttag av fisk varit
Sverige har drivit en strikt beståndsbevarande	särskilt prioriterat. Miljömålsarbetet har inriktats
linje vad gäller ålen. EU-kommissionen avser att	på forskning och utveckling, vilket ligger till
utarbeta en handlingsplan för ålen där de svenska	grund för aktuella åtgärder.
ståndpunkterna bör bli vägledande.	En stor del av miljöarbetet styrs av internatio-
Den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) har	nella förhållanden, inte minst den gemensamma
under 2004 påverkats av de tio nya medlems-	fiskeripolitiken (GFP), som bygger på att en
ländernas anslutning till gemenskapen. Detta har	långsiktig fiskeriförvaltning skall genomföras
bl.a. inneburit att Östersjön i allt väsentligt kan	och att fiskeflottan skall anpassas till den till-
räknas som ett gemenskapshav och en harmoni-	gängliga resursen.
sering av kontrollåtgärder har varit av stor bety-	Inom ramen för det ministermöte om miljö-
delse. Internationella Fiskerikommissionen för	påverkan från sjöfart och fiske inom ramen för
Östersjön (IBSFC) består nu endast av två	Nordsjökonferensen, som Sverige skall stå värd
parter – EU och Ryssland. Avsikten är att	för i maj 2006, har det inrättats en arbetsgrupp
IBSFC skall ersättas med ett avtal mellan Ryss-	för fiskets miljöeffekter som leds av Sverige.
land och EU som skall förhandlas fram under
2005.
Beståndssituationen har i flera fall medfört	Fiskerikontroll
lägre total tillåten fångst (TAC). Besluten
kompletteras med hårdare kontrollbestämmel-	Under 2004 har inte några fiskekvoter över-
ser. För torsken i Östersjön beslöt ministerrådet	skridits, vilket indikerar att resultatet ligger i
i december att torsken skall förvaltas i två	linje med regeringens mål.
separata bestånd – det östra och det västra.
	75

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Utvecklingen av datasystem har lett till att registreringen av fångstuppgifter under 2004 har kunnat genomföras med färre årsarbetskrafter än under 2003 och det påtagligt ökade antalet positionsrapporter från den satellitbaserade fartygsövervakningen (VMS) har kunnat hante- ras med oförändrad personalstyrka.

Kustbevakningen bedriver tillsyn och kontroll av fisket till sjöss samt landnings- och kvalitets- kontroll i hamn i syfte att förhindra över- skridande av artrelaterade fiskekvoter samt för att säkerställa efterlevnaden av såväl nationell lagstiftning som gemenskapslagstiftning. Myn- dighetens kontroll omfattar såväl yrkesfisket som fritidsfisket. Fiskerikontrollen uppgick under 2004 till 15,5 procent av myndighetens totala budget.

Under 2004 har Kustbevakningen bedrivit fiskeriövervakning till sjöss och vid landning i svenska hamnar. Fiskeriövervakningen har i huvudsak riktats mot det yrkesmässiga fisket, men under fredningsperioderna även mot fritidsfisket i de av Fiskeriverket fredade repro- duktionsområdena.

Under de senaste åren har fiskeföretagens följsamhet mot bestämmelser om rapporterings- skyldigheter, ransoner och särskilda båtkvoter förbättrats påtagligt, det visar bl.a. indikatorn överskridande av fiskekvoter. Förekomsten av otillåtet fiske i rapporteringen från fisket har också minskat. Utvecklade rutiner för vägning av fisk och artbestämning i hamnarna har med- verkat till att kvaliteten i uppgifter om fisket har förbättrats. Dessa förhållanden har resulterat i att fisket under de senaste åren har kunnat hållas inom tillgängliga kvoter och att rapporter har kunnat lämnas inom föreskriven tid till gemen- skapen. Den förbättrade situationen när det gäller det redovisade fisket främjar även möjlig- heterna för fiskerikontrollen att begränsa utrymmet för orapporterat fiske.

Enligt grundförordningen är kravet att fartyg över 18 meter omfattas av VMS fr.o.m. 2004 och fartyg över 15 meter från 2005. För fartyg över 15 meter var Sverige ett av de få länder som genomförde installationerna under 2004.

Enligt beslut som fattades av EU:s fiske- ministrar 2005 skall ett gemensamt EU-organ för fiskerikontroll inrättas den 1 januari 2006. Organet skall stå för operativ samordning av medlemsstaternas gränsöverskridande fiskeri- kontroll och skall även bistå medlemsstaterna

med utbildningsaktiviteter samt ge EU-kommis- sionen tekniskt stöd vid behov.

Fiskeriverket har, tillsammans med Kust- bevakningen, under 2005 inrättat ett gemensamt Fiskerikompetenscenter (FKC) som skall fungera som ett stöd för kontrollorganisationen och som en nationell och internationell kontakt- punkt för förhandsanmälningar. Under 2004 har inte några fiskekvoter överskridits, vilket indike- rar att resultatet ligger i linje med regeringens mål.

Strukturstöd

En bristande investeringsvilja inom fiskeri- näringen till följd av försämrad lönsamhet inom delar av sektorn har påverkat strukturprogram- mens genomförande negativt. Under 2005 har det varit ett relativt lågt nyttjande av tillgängliga medel. Vidare har stödsatserna varit lägre än under föregående programperiod och en högre egeninsats har därmed krävts vid investeringar. Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) har under programperioden även ändrat förutsättningarna och inriktningen av stödet. I den nya grundförordning som antogs i december 2002 har målet att uppnå en större överens- stämmelse mellan fiskeflottans kapacitet och de befintliga fiskemöjligheterna prioriterats. Möj- ligheterna till att lämna investeringsstöd till fiskeflottan har därmed begränsats och stöd får inte beviljas för någon åtgärd som ökar ett fartygs fångstmöjligheter.

Indikatorn för detta område är genomföran- detakten för fiskeprogrammen och mäter strukturåtgärdernas omfattning. Struktur- programmens genomförandegrad har ökat under 2004 jämfört med tidigare år, främst gäller detta för program utanför Mål 1-områden och för Mål 1-Norra Norrland. För Mål 1-Södra Skogs- länsregionen är genomförandetakten och an- sökningar om stöd fortfarande lågt i förhållande till de medel som finns tillgängliga från Fonden för fiskets utveckling (FFU).

Övrigt

Inom EG har man fattat beslut om bl.a. gräns- värden för dioxin i livsmedel och djurfoder. Gränsvärdena är framtagna eftersom beräkningar visar att en relativt stor del av den europeiska

befolkningen överskrider det s.k. tolerabla intaget av dioxin. Under 2005 skall det nu- varande gränsvärdet för dioxin kompletteras med ett gränsvärde för dioxinlika PCB:er. Det har ännu inte fastställts något gränsvärde. Det är angeläget att minimera risken för att konsu- menter utsätts för dioxin samt att motverka att ytterligare dioxin och PCB:er sprids till haven. Det mest prioriterade arbetet ligger i att vidta åtgärder för att förebygga och på sikt sänka koncentrationerna av skadliga ämnen till en nivå där påverkan på ekosystemen eller människors hälsa upphör eller är försumbar. Detta skulle innebära att Sverige inte längre behöver ha undantag från EU:s gränsvärden för dioxin och kostråden för fisk som i dag tillämpas inte längre behövs.

Den för producenterna gynnsamma pris- utvecklingen för såväl vitfisk som pelagisk fisk som har gällt under de senare åren har delvis för- ändrats. Orienteringspriserna ligger för flertalet fiskslag på en nivå som är avsevärt lägre än det nuvarande marknadspriset. För ett fåtal fiskslag, t.ex. makrill och vitling, fastställdes dock ett högre orienteringspris för 2005 än tidigare.

Indikatorn landningsvärdet per yrkesfiske- licens indikerar att värdet per licens har ökat. Detta kan bl.a. bero på att antalet yrkesfiskare mellan 2003–2004 minskat med 8 procent.

Fiskesekretariatet har fortsatt att utveckla sin verksamhet. Föreningens främsta syfte är att samla och sprida kunskap om förvaltningen av bestånden samt att identifiera möjliga åtgärder för att uppnå en hållbar utveckling. Vidare har sekretariatet för 2005 ett tydligare fokus på bl.a. den nya rågivande kommittén för Östersjön, där Fiskesekretariatet har tagit på sig rollen att sam- ordna deltagandet av olika NGO:s i regionen.

6.6.2.3 Säkra livsmedel

De indikatorer som har valts för säkra livsmedel visar en i huvudsak positiv bild när det gäller att livsmedlen skall vara säkra och konsumenten skall ha tillräcklig kunskap om mat och mat- vanors betydelse för att kunna göra medvetna val.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regelförändringar

Livsmedelsverket ansvarar för de flesta detalj- bestämmelserna på livsmedelsområdet. Ett arbete med att se över och förenkla det natio- nella regelverket som har pågått sedan 2000 avslutades 2004. Så långt som det har varit möj- ligt har tekniska bestämmelser som inte är av värde för konsumenterna avvecklats. Nya gemenskapsbestämmelser för hygien och kontroll beslutades i april 2004 av Europa- parlamentet och rådet. Dessa regler innebär både en förenkling, modernisering och samordning av befintliga regler på området. De nya bestämmel- serna skall tillämpas från den 1 januari 2006 och en omfattande översyn av det svenska regel- verket krävs. Det befintliga svenska regelverket är baserat på de tidigare gemenskapsbestämmel- serna eftersom området är harmoniserat och lag- stiftningen därmed gemensam i hela EU sedan många år.

Information till företag och konsumenter

De många förändringar av regelverket som har skett under de senaste åren har lett till att det finns ett stort behov av information till före- tagen. Livsmedelsverket fortsätter därför att utveckla den elektroniska förvaltningen, t.ex. sin webbplats för att informera. Alla gällande regler och mycket annan information om livsmedel finns tillgänglig elektroniskt. Livsmedelsverket har under året även arbetat aktivt med att ta fram olika tillsynsvägledningar och varit olika branschorgan behjälpligt med att ta fram branschriktlinjer. Detta arbete kommer att fortgå under en följd av år och kommer att vara nödvändigt för att den moderniserade lagstift- ningen skall få fullt genomslag.

För att konsumenterna skall kunna göra med- vetna val krävs att de har tillräcklig kunskap om livsmedel och om hur man skall äta för att må bra. Genom media och reklam översköljs konsumenterna ständigt med nya råd om hur de skall äta för att gå ner i vikt och om vad som är hälsosamt att äta. Att många konsumenter aktivt försöker att ta reda på vad som verkligen är nyttigt tyder det stora intresset för Livsmedels- verkets webbplats på liksom det stora antalet förfrågningar som når Livsmedelsverket via telefon och e-post. Indikatorn antalet externa besökare på webbplatsen visar fortsatt en

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

stigande tendens från redan höga nivåer. Vid 2004 års utgång var antalet unika besökare 3 800 per dag. Vid samma tillfälle 2003 var antalet besökare 2 360 per dag.

Tillsyn

Livsmedelsverket leder och samordnar livs- medelstillsynen i landet. Huvuddelen av all direkt tillsyn utförs dock av kommunerna. Under 2004 gjorde Livsmedelsverket satsningar på att förbättra och utöka stödet till kommu- nerna eftersom detta tidigare fått en del kritik. I de utvärderingar som har gjorts förefaller stödet uppskattas av kommunerna. Särskilt uppskattar de de kommuninspektioner och normerande inspektioner som Livsmedelsverket gör. Ut- värderingarna visade också att de kommuner som har inspekterats av Livsmedelsverket be- driver mer livsmedelstillsyn än de som inte har inspekterats. Livsmedelsverkets sammanställ- ningar av kommunernas rapportering samt bedömning av den kommunala tillsynen visar att inspektionsfrekvensen i kommunerna generellt fortsatt är låg och till och med sjunkande. I kommuner där datorbaserade inspektioner används har tillsynen dock effektiviserats. Sam- stämmiga uppgifter från kommunerna i diskus- sioner med Livsmedelsverket visar också på att tydligheten i de datorbaserade inspektionerna även leder till att företagen börjar arbeta mer aktivt med egentillsyn.

Livsmedelsverket bedriver även en omfattande egen direkt tillsyn. Denna har i högre grad än tidigare utvärderats och reviderats både internt och med hjälp av externa utvärderare. Resultaten av utvärderingarna visar på vissa behov av förbättringar, vilka också har genomförts eller avses att genomföras under den närmaste tiden.

Indikatorn den kommunala och statliga inspektionsverksamhetens frekvens och kvalitet visar att behov av förbättringar finns för att mål- uppfyllelsen skall bli bättre. Åtgärder som vid- tagits eller håller på att vidtas förväntas dock åstadkomma en förbättrad måluppfyllelse.

Tabellen nedan visar utvecklingen för indika- torerna antalet länsmöten och kommuninspek- tioner de senaste tre åren.

Tabell 6.5 Länsmöten och kommuner inspekterade av Livsmedelsverket

	2002	2003	2004
Antal länsmöten	31	33	37

Antal inspekterade kommuner	58	59	64

Antal normerande inspektioner	63	133	112

Matvanor

Kunskap om olika konsumentgruppers kost- vanor är nödvändig för att kunna bedöma vilka åtgärder som skall vidtas för att maten skall bli säkrare och för att kunna verka för en god nutritionsstatus i befolkningen. Livsmedels- verket har på uppdrag av regeringen genomfört en kostvaneundersökning speciellt inriktad på barn och ungdomars kostvanor. Resultaten är fortfarande delvis under bearbetning men det går dock att utläsa att barnen i de undersökta åldrarna 4, 8 respektive 11 år i allmänhet får i sig tillräckligt med energi och näringsämnen. Kost- fiberintaget är dock för lågt och andelen mättat fett och socker för högt. Barnen äter också mindre frukt och grönsaker än rekommenderat. Livsmedelsverkets slutsats är att de rekommen- dationer som gäller för att vuxna skall äta hälso- sammare gäller även för barn i de åldrar som undersökningen omfattar. Det handlar generellt om att öka konsumtionen av frukt, grönt och nyckelhålsmärkt mat och att minska konsum- tionen av söta livsmedel och snacks.

Kunskapsuppbyggnad

Livsmedelsverket lägger betydande resurser på kunskapsuppbyggnad. Verksamheten syftar till att ta fram underlag till regelarbete, tillsyns- verksamhet samt nutritions- och informations- arbete. Livsmedelsverket har framgångsrikt deltagit i ett flertal EU-projekt. Som exempel kan nämnas ett projekt om förebyggande åt- gärder mot mögelgiftet Ochratoxin A i spann- mål som har koordinerats från Livsmedelsverket. Detta projekt avslutades under 2004. Slut- rapporten har godkänts av Europeiska EU- kommissionen och resultaten kommer att få praktisk betydelse. Metodutveckling är en viktig del av verksamheten. Bra analysmetoder är nödvändiga verktyg i tillsynen men också för att bättre kunna bedöma mindre kända risker.

Livsmedelsverket har även under 2004 utvecklat ett stort antal nya metoder för analys som gör provtagning och analys i livsmedelstillsynen avsevärt billigare och effektivare.

Sammanfattningsvis visar bedömningen utifrån indikatorerna och den samlade resultat- bilden en positiv utveckling, t.ex. effektivisering men med områden som behöver utvecklas, t.ex. inspektionsverksamheten.

6.6.3Analys och slutsatser

6.6.3.1 Jordbruk

Utvecklingen i Sverige

Generellt bedömer regeringen att målet för livs- medelspolitiken uppfylls väl på jordbruks- området. I samband med att reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken får full genomslagskraft kommer målet att produktio- nen skall spegla konsumenternas efterfrågan att få en större tyngd. Det svenska jordbruket får med hjälp av reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken större möjligheter att anpassa sig efter det övergripande målet.

Takten på arrendeprisökningen har avtagit under senare år. Arrendepriserna har de senaste åren stigit mest för jordbruksmark i områden med höga prisnivåer medan mark i områden med lägre priser, framför allt i Norrland, inte ökat nämnvärt. Markpriserna har dock ökat konstant sedan Sverige gick med i EU. Den låga ränte- nivån tillsammans med gällande stödnivå kan vara en förklaring till ökade markpriser då in- vesteringskostnaden kan förbli densamma trots högre markpriser. Samtidigt visar de ökade markpriserna att många jordbrukare utifrån lön- samhetskalkyler och framtida förväntningar anser att det är skäligt att investera. Struktur- omvandlingen har resulterat i färre men större jordbruksföretag och som följd av det en mer konkurrenskraftig jordbrukssektor.

Kvotutnyttjandet uppvisar skilda trender gällande olika kvotgrupper. En hög utnyttjande- grad av produktionskvoterna kan ses som en indikator på att lönsamheten inom det svenska jordbruket är tillräckligt god för att upprätthålla tillåten produktion. Kvotutnyttjandet har varit och är relativt högt. Produktionen av fågelkött, griskött och ägg omfattas inte av några kvoter och uppvisar olika produktionstrender. Produk-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

tionen av griskött har varit ansträngd sedan 1998 men visat på en svag återhämtning under 2004. Äggproduktionen har minskat de senaste åren, sannolikt bl.a. till följd av omställningen från traditionella burar till inredda burar eller frigående höns. Andra orsaker är en viss natio- nell överproduktion samt att konkurrensen från den nederländska marknaden har ökat.

Jordbrukspolitikens effekt för konsumenterna kan mätas i priser, även om denna indikator bara mäter en begränsad del av hur jordbrukspoliti- ken påverkar konsumenterna. Priserna på såväl jordbruksreglerade livsmedel som övriga livs- medel ökade med 9–10 procent mellan 1996 och 2004. Det är samma ökningstakt som för konsumentpriserna i allmänhet. Priserna på jordbruksreglerade produkter har påverkats av att producentpriserna fallit sedan EU-inträdet. Dessa sänkta producentpriser har delvis kompenserats med höjda stöd.

Handelsbalansen, skillnaden mellan export och import för jordbruksvaror och livsmedel, är negativ. Det innebär att Sveriges import är större än exporten. Det kan utläsas på basis av de indi- katorer som mäter förändringen i förädlingsledet för utvecklingen av handeln med livsmedel och jordbruksvaror. Handelsunderskottet för jord- bruksvaror och livsmedel låg 2004 på nära 26 miljarder kronor, dvs. samma som 2003. Sedan 1995 har handelsunderskotten ökat med 69 pro- cent. Importen av kött och mejeriprodukter har ökat betydligt på senare år.

Statistik visar samtidigt att livsmedelsexporten har ökat med 195 procent sedan året före det svenska EU-medlemskapet. När det gäller exporten av jordbruksråvaror (ej tobak och fisk) har denna värdemässigt fördubblats sedan 1995. En ökad livsmedelsexport är positiv för svensk primärproduktion då det innebär ökade möjlig- heter för avsättning av varorna. Frikopplingen av de produktionskopplade direktstöden gör att svenska jordbrukare inte längre behöver produ- cera för stödsystemen utan i stället kan anpassa sin produktion till efterfrågan på svenska jord- bruksråvaror från utlandet och från svensk livs- medelsindustri.

Jordbrukets konkurrenskraft

En av regeringens ambitioner är att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. I och med den genomförda jordbruksreformen med

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

frikopplade stöd får konkurrensvillkoren en ökad betydelse. På sikt förväntas även kon- kurrenstrycket att öka betydligt från länder utanför EU i takt med att produktionen i dessa länder utvecklas. Samtidigt kan det förväntas ytterligare liberalisering av världshandeln.

Den nu genomförda jordbruksreformen inne- bär att svenskt jordbruk står inför stora ut- maningar. Som en följd av att den direkta produktionskopplingen har tagits bort från stora delar av stödsystemet kommer den relativa lön- samheten att förändras för enskilda produk- tionsgrenar såsom t.ex. kött- och spannmåls- produktion. Regeringen följer utvecklingen men det är ännu för tidigt att tydligt se konsekven- serna av reformen. Vissa tendenser går dock att utläsa såsom att spannmålsodlingen minskar och att vallodlingen ökar. Att effekterna inte får omedelbart genomslag i animalieproduktionen kan förklaras med en naturlig tröghet i jord- bruket, dvs. att det tar tid att ställa om till en ny reform samt att reformen inte får fullt genom- slag innan samtliga direktstöd är frikopplade.

Det ökade trycket på att minska kostnaderna i jordbruket kommer sannolikt att leda till att takten i strukturrationaliseringen ökar. Sverige kommer att få fler större och specialiserade företag som arbetar med kommersiell livs- medelsproduktion och som i många fall också är inriktade på export. För att dessa företag skall vara framgångsrika krävs det att de är kon- kurrenskraftiga inte bara mot andra producenter inom EU utan även mot en alltmer effektiv produktion i länder utanför EU. Samtidigt innebär frikopplingen större frihet för jord- brukarna att ändra sin produktion och reagera på marknadens krav utan att förlora sitt stöd. Frikopplingen ger därför jordbruket stora möj- ligheter att anpassa sig till konsumenternas efterfrågan och att producera med lönsamhet. Därigenom kommer jordbrukarna att på sikt bli mindre beroende av stödsystemen. På lite längre sikt ger reformen alltså möjligheter till ökad lönsamhet i jordbruket. En utveckling mot fler mindre deltidsjordbruk med ett ökat inslag av diversifiering vid sidan om de större specialisera- de företagen är en möjlig framtidsutsikt som också kan innebära en positiv utveckling av landsbygden som helhet. Det kan röra sig om kompletterande sysselsättningar såsom små- skalig livsmedelsförädling, turism och häst- hållning.

De borttagna produktionsstöden, som är en följd av jordbruksreformen, innebär att skatter och avgifter på produktionsmedel får en större betydelse för produktionens omfattning än tidigare. Detta eftersom jordbruksstöden inte längre bör inkluderas då brukaren fattar beslut om eventuell produktion. Dieselskatten sänktes för jordbruket, skogsbruket och vattenbruket den 1 januari 2005. Denna sänkning, samt de sedan tidigare nedsatta skattenivåerna för eldningsolja och el, har stor betydelse för pris- utvecklingen på produktionsmedel.

I samband med reformen beslutades även om att delar av skatten på handelsgödsel skall åter- föras inom ramen för Miljö- och landsbygds- programmet fr.o.m. 2006. Ytterligare uppburen skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel avseende 2004 skall återföras för verksamhet som främjar en hållbar utveckling av svenskt jordbruk samt bidrar till att konkurrens- och tillväxtförmågan stärks.

Livsmedelsindustrins förmåga att marknads- föra och sälja i Sverige producerade jordbruks- råvaror och livsmedel på export samt förmågan att kunna konkurrera med import är viktig för jordbrukets konkurrenskraft. Den svenska livs- medelsproduktionen karaktäriseras av mer- värden som säker mat, god djuromsorg och miljöhänsyn. På senare år har handelskedjornas egna märkesvaror (EMV) ökat och har i dag 15 procent av den svenska marknaden. Information om produkten och om produktens och rå- varornas ursprungsland är ofta sämre på EMV- varor jämfört med andra varor. Regeringen avser att följa utvecklingen.

Regeringen har för avsikt att noga följa konsekvenserna av jordbruksreformen och utvecklingen inom konkurrensområdet och därvid även analysera skillnaderna mellan länder vad avser produktionspriser och avräknings- priser. Behovet av ett gediget underlag inför svenska ställningstaganden för fortsatta reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken kom- mer att vara stort.

6.6.3.2 Odling av hampa

Ärendet och dess beredning

Riksdagen ombad regeringen i ett tillkänna- givande i mars 2004 att pröva möjligheterna att godkänna odling av hampa för energi-, fiber- och proteinändamål inom eller utom de stödsystem

som EU:s gemensamma jordbrukspolitik omfattar. Enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003 (artikel 52) kan hampa odlas med frikopplat stöd för fiberproduktion. Odling kan även ske för industri- och energiändamål på uttagen areal enligt EU-kommissionens förord- ning (EG) nr 1973/2004 (artikel 145). Dessutom kan hampa fr.o.m. 2004 odlas för energiändamål på icke uttagen åkermark med en grödpremie om 45 euro per hektar enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003 (artikel 88–92). Sverige har till EU-kommissionen begärt undantag för odling av hampa som energigröda på uttagen areal och odling som energigröda på ordinarie åkermark med grödpremie. Undantaget innebär att odling för energiändamål inte är stödberätti- gad i Sverige. En rapport har i samråd med berörda departement tagits fram inom Jord- bruksdepartementet under 2004/05. I rapporten föreslås att Sverige bör ompröva beslutet att undanta odling av hampa som energigröda. Rapporten har remissbehandlats.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser ställer sig bakom för- slaget att ompröva beslutet att undanta odling av hampa som energigröda. Behovet av att flera grödor undersöks som potentiella, alternativa energikällor och vikten av att satsningar på för- nybar energi sker betonas. Samtidigt understryks att odling av hampa utanför stödsystemet inte kan anses vara motiverat.

De länsstyrelser som tar ställning till förslaget är positiva men anger att nuvarande kontroll- system är både tids- och resurskrävande. Riks- polisstyrelsen, Statens Kriminaltekniska Labora- torium och flera länsstyrelser betonar också vikten av att klarlägga kontrollernas omfattning och vilken myndighet som skall genomföra dem. I det sammanhanget framhålls vikten av att säkerställa berörda myndigheters resursbehov.

Åklagarmyndigheten bedömer att risken för illegal odling för missbruksändamål kommer att öka och befarar att kontrollsystemet inte blir tillräckligt effektivt. Statens folkhälsoinstitut anser att man bör avvakta med att tillåta odling av energihampa till dess att den ekonomiska poten- tialen för energiändamål har bevisats. Riks- förbundet Föräldrar mot Narkotika och Svenska Carnegie Institutet befarar att, trots uppräknade säkerhetsåtgärder, kommer odling av hampa med annan än den med låg THC-halt att före-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

komma i större utsträckning om stödsystemet utvidgas.

Lantbrukarnas Riksförbund menar att kon- trollen bör ske inom ramen för stödsystemet på samma sätt och med samma upplägg och finansi- ering oavsett slutanvändning. En begränsning av energihampa samtidigt som fiberhampa tillåts är inte rimlig.

Sveriges lantbruksuniversitet anför att ny teknik möjliggör småskalig odling för samtidig produktion av fiber och bränsle, att småskalig pressning av hampafrön kan ge olja av hög kvalitet för human konsumtion och att press- resten har hög proteinkvalitet och är ett möjligt substitut för soja i foderstater. Även flera läns- styrelser, Hushållningssällskapet och HampeKraft förordar att hampa skall erhålla proteingrödstöd bl.a. för att förbättra självförsörjning av pro- teinfoder i norra Sverige.

Svenska Bioenergiföreningen, Ekologiska Lant- brukarna samt HampeKraft anför dessutom att Sverige bör uppvakta EU-kommissionen med en begäran att odlingen av hampa skall erhålla gårdsstöd även i de fall där fiberberednings- kontrakt ej ingåtts.

Ärendets fortsatta beredning

Regeringen är positiv till att det svenska beslutet om att undanta odling av hampa som energi- gröda omprövas. En förändring skulle kunna initiera de insatser inom forskning och utveck- ling som är nödvändiga för att lösa de tekniska problem som i dag finns vad gäller skörd, han- tering, lagring, sönderdelning till bränslen samt förädling.

I dagens stödsystem är hampa som odlas för energiändamål på areal där det har sökts energi- grödpremie inte berättigad till gårdsstöd. Regeringen anser att det inte finns något skäl som talar för att systemet för gårdsstöd skall exkludera odling av hampa för energiändamål. Regeringen anser därför att i de fall som hampa odlas för energiändamål bör den vara berättigad till gårdsstöd.

I riksdagens tillkännagivande har också frågan om odling av hampa för proteinändamål aktua- liserats. Hampan är i dagsläget inte berättigad till det särskilda proteingrödstödet som finns i dagens stödsystem. Sverige är nettobetalare till EU-budgeten och när det gäller det specifika stödet till proteingrödor så har Sverige ett nega- tivt återflöde. Om ytterligare grödor skulle inkluderas i stödet skulle dessa inkräkta på

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

stödmöjligheterna för de grödor som i dagsläget är godkända. Intresset från andra medlemsstater för att göra ytterligare baljväxter, varav många av dessa inte odlas i Sverige, berättigade för pro- teingrödestödet är mycket stort. EU-kommis- sionen har, då denna fråga tidigare diskuterats, starkt avvisat alla förslag till att bevilja protein- stöd till flera grödor. Mot denna bakgrund är det därför enligt regeringens bedömning inte lämpligt att arbeta för en utvidgning av EU:s reglering om proteinstödet så att även hampa blir stödberättigad.

Med hänsyn tagen till de synpunkter som har framförts av remissinstanserna vad gäller bl.a. kontrollernas omfattning, ansvarsfördelningen samt resursbehovet hos berörda myndigheter bör en omprövning av undantaget från att bevilja stöd för hampa odlat för energiändamål beredas ytterligare inom Regeringskansliet.

6.6.3.3 Fiske

Under de 20 år som den gemensamma fiskeri- politiken (GFP) har funnits har lagstiftningen successivt utvecklats avseende såväl antalet regle- rade bestånd och förvaltningsmetoder som kontrollens omfattning. Målen om att skydda och bevara de levande akvatiska resurserna har dock inte uppfyllts utan situationen för de flesta fiskbestånden har visat en negativ utveckling. Läget är allvarligt för bl.a. torsk-, ål- och kummelbestånden. En positiv utveckling har dock skett för framför allt skarpsill men även för lax i Östersjön och för sill i Nordsjön.

För att på ett hållbart sätt kunna nyttja fisken som resurs krävs framför allt att den vetenskap- liga rådgivningen vid kvotförhandlingar måste ges en ökad tyngd så att uttaget av fisk från haven inte överstiger vad som är ekologiskt acceptabelt. Då det fortfarande för Sveriges del ligger ett krävande arbete bakom att verka för att den vetenskapliga rådgivningen skall följas krävs parallella åtgärder.

Mot denna bakgrund är de ytterligare åtgär- derna inom GFP och de ökade möjligheterna att integrera miljöskyddande åtgärder i fiskeripoliti- ken viktiga.

Även bildandet av de regionala rådgivande nämnderna (RAC) är en viktig komponent för den gemensamma fiskeripolitikens utveckling. Genom att det nu finns ett regelverk inom vilket dessa nämnder kan bildas har ytterligare ett steg

tagits mot ett stärkt samråd med fiskerinäringen och andra berörda intressenter för att effektivi- sera och skapa legitimitet för fiskeripolitiken.

Bildandet av den regionala rådgivande nämn- den för Nordsjön har lett till nya arbetsformer samt till kunskapsspridning mellan aktörer och organisationer.

Ett utökat samrådsförfarande är viktigt även på nationell och lokal nivå. Regeringens initiativ om pilotprojekt för nationell, lokal och regional förvaltning syftar till att uppnå detta.

Fiskbeståndens tillstånd ställer allt större krav på kontrollmyndigheternas förmåga att genom- driva såväl den nationella som den gemensamma fiskeripolitiken. Det är uppenbart att en mer effektiv kontroll är viktig för att målen för den gemensamma fiskeripolitiken skall kunna uppnås. Det europeiska kontrollorganet kom- mer att fungera som ett effektivt verktyg för fiskerikontrollen och därmed utveckla sam- arbetet bl.a. kring Östersjön.

Våren 2005 lämnade utredningen om den svenska fiskerikontrollen sitt betänkande Den svenska fiskerikontrollen – en utvärdering (SOU 2005:27). I utredningen analyseras den svenska fiskerikontrollen med avseende på myndigheter- nas effektivitet, flexibilitet, resursutnyttjande och kostnadseffektivitet. Utredningens över- gripande slutsats är att fiskerikontrollen i Sverige i stort sett fungerar väl men att det råder oklar- het mellan de i fiskerikontrollen inblandande myndigheterna – Fiskeriverket, Kustbevak- ningen och länsstyrelserna – om respektive myndighets ansvar och uppdrag. Utredningen beskriver även brister i samverkan och samord- ningen mellan myndigheterna, att regeringens styrning och uppföljning av fiskerikontrollen bör utvecklas samt att det finns utrymme för effektivisering av kontrollen. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Avseende förvaltningen av fiskeflottan är det grundläggande målet att flottan skall vara i balans med tillgängliga fiskresurser. Viktiga aspekter i dimensioneringen av flottan är den ökade effektiviteten som blir följden av moder- nisering, regionala aspekter och möjligheterna att bedriva ett miljömässigt riktigt fiske.

Regeringen redovisar i miljömålspropositio- nen sin bedömning av miljökvalitetsmålen och föreslår där ett antal åtgärder som inriktas mot att bl.a. nå delmålen under Levande sjöar och vattendrag. Åtgärderna gäller bl.a. skydd av värdefulla områden, förbättrad samordning av

restaurerings- och bevarandearbete, utsättning av fisk och bevarande av hotade arter. Utsättning av fisk är en viktig fråga och en fortsatt översyn av Fiskeriverkets policy för tillståndsgivna främ- mande arter har inletts samt uppföljning av de biologiska effekterna av utsättningar. Fiskeri- verkets arbete med att ta fram kriterier för att identifiera vattenmiljöer i Sverige samt Fiskeri- verkets, Naturvårdsverkets och Riksantikvarie- ämbetets nationella åtgärdsprogram för genom- förande av skydd och restaurering blir en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet med restaurering av vattendrag.

För miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård krävs enligt Miljö- målsrådets rapport ytterligare åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet. I det framtida arbetet är det enligt rådet viktigt att fokusera på det samlade marina bevarandearbetet och säkerställa att ändamålsenliga skyddsformer används. Arbetet med att inrätta marina naturreservat och fredade områden måste påskyndas och arbetet förstärkas för delmålen skydd av hotade arter, bifångster samt uttag av fisk. I syfte att skapa ett bredare underlag för utvärdering av värdet av fiskefria områden och bidra till en lösning på problemen för fiskbestånden anser regeringen i miljömåls- propositionen att delmålet skall kompletteras med ytterligare tre områden med permanent fiskeförbud (kustnära och utsjöområden) i var- dera Östersjön och Västerhavet. Sedan tidigare pågår ett arbete med att etablera ett sådant fiskefritt område i ett av de inledande fem marina naturreservaten. Uttag av fisk är det centrala delmålet ur fiskets synvinkel och det är angeläget att fiskeridödligheten och kvoterna anpassas till ICES rekommendationer och att kontrollen säkerställer att reglerna följs. Av stor betydelse är också utveckling av redskap, för- bättrad kunskap om fiskets fångster samt miljö- effekter av skilda fiskeredskap. För vissa delmål krävs både internationellt samarbete och ytter- ligare nationella åtgärder.

I miljömålspropositionen föreslås att Fiskeri- verkets förvaltningsanslag ökas i syfte att stärka arbetet för att nå miljökvalitetsmålet.

6.6.3.4 Säkra livsmedel

Den stora översyn av det EG-gemensamma regelverket på livsmedelsområdet som har pågått under en följd av år har lett till att EU-länderna

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

numera har ett modernt och uppdaterat regel- verk som i stort sett är heltäckande. När även den nationella översynen är helt avklarad och samtliga nya bestämmelser börjat gälla bedömer regeringen att Sverige har en utmärkt grund att stå på för att uppfylla målet att alla livsmedel skall vara säkra. Redan i nuläget finns det ett bra regelverk för att minska de kemiska hälso- riskerna i livsmedel. Både regelverken och tillämpningen av dessa för t.ex. rester av bekämpningsmedel och veterinärmedicinska preparat, användningen av livsmedelstillsatser och bedömning och godkännande av nya livs- medel samt GMO fungerar i de flesta fall bra.

Ett område som dock är svårhanterligt är naturliga gifter särskilt på grund av den ökade internetförsäljningen av kosttillskott, örter och prestationshöjande preparat. Kunskaperna om riskerna hos de naturliga gifterna är ofta otill- räckliga. Det finns också en fara i att många konsumenter tror att det som är naturligt också automatiskt är nyttigt. Ett sådant resonemang är särkilt farligt när det gäller extrakt och koncent- rat av olika substanser där gifthalterna kan bli mycket höga. Många naturliga gifter är mycket farliga. På det här området krävs mer forskning, ett bättre regelverk och en ökad medvetenhet hos konsumenterna.

Det finns inte någon riktigt bra bedömning av antalet matförgiftningar i Sverige. Den statistik som finns är bristfällig och mörkertalet är sannolikt stort. Ett problem när det gäller möj- ligheten till komplett statistik är att, enligt upp- skattningar som Livsmedelsverket har gjort, ungefär hälften av alla matförgiftningar sker i hemmet. Rapporteringsfrekvensen av sådana matförgiftningar är sannolikt låg. Det nya webbaserade rapporteringssystem för kommu- nerna som Livsmedelsverket har introducerat kommer förhoppningsvis på sikt att leda till bättre statistik. Det är nödvändigt med en för- bättrad egentillsyn i restauranger och storhus- håll. Med det nya regelverket och den moder- niserade livsmedelstillsynen kommer kraven på företagen att bli tydligare och förhoppningen är att detta kommer att leda till bättre hygien i restauranger och storhushåll och därmed säkrare livsmedel för konsumenterna. Ett stort problem är den bristfälliga utbildning i t.ex. livsmedels- hygien som många i branschen har.

Under det senaste året har ett antal större partier av salmonellakontaminerade livsmedel hittats vid kontroll. Detta är något som rege-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ringen ser med stor oro på och kommer att vidta kraftfulla åtgärder mot. Flera åtgärder har vid- tagits inom EU för att förbättra salmonellasitua- tionen inom gemenskapen och på sikt bör före- komsten av salmonella inom unionen gå ner. Icke desto mindre är det oacceptabelt att man i Sverige får en situation där konsumenterna tvingas räkna med att de livsmedel som inhand- las kan innehålla salmonella såsom förhållandet är i många andra medlemsstater i EU och på andra håll i världen.

6.7Revisionens iakttagelser

Samtliga årsredovisningar för myndigheterna inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.

6.8Politikens inriktning

6.8.1Jordbruk

Regeringen eftersträvar en jordbrukspolitik som främjar konkurrenskraftig produktion baserad på långsiktigt hållbara produktionsformer. Med hållbara produktionsformer avses sådana som är resursbevarande, uthålliga, miljöanpassade och etiskt godtagbara. En utveckling av jordbruks- politiken förutsätter en övergång från marknads- prisstöd till riktade insatser på miljö- och landsbygdsområdet. Produktionen skall styras av konsumenternas efterfrågan. Svenskt jordbruk har goda förutsättningar för produktion av högkvalitativa livsmedel. De svenska mervärde- na, som skapats bl.a. genom nationella regelverk för miljö- och djurskydd, är här av stor vikt. I en situation med en öppen marknad är det av avgörande betydelse att dessa mervärden tydliggörs så att den ökande medvetenheten om dessa värden kan komma till uttryck i såväl offentlig som privat konsumtion. För att uppnå målet för en ekologisk, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion kan det vara moti- verat att gå in med stöd och ersättningar för att tillfredsställa samhällets krav och behov av kollektiva nyttigheter som marknaden inte förmår att tillfredsställa men som jordbruket kan bidra med. Regeringen eftersträvar även att

sänka de samhällsekonomiska kostnaderna samt budgetkostnaderna för jordbrukspolitiken.

Utgångspunkten i regeringens arbete med EU:s gemensamma jordbrukspolitik är de prin- ciper som presenterades i propositionen Rikt- linjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen (prop. 1997/98:142). I propositionen föreslås tre övergripande mål för regeringens arbete med att förändra jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU:

-Jordbruks- och livsmedelsföretagens pro- duktion skall styras av konsumenternas efterfrågan.

-Produktionen skall vara långsiktigt hållbar både ur ekologiska och ekonomiska utgångspunkter.

-EU skall medverka till global livsmedels- säkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelns principer även på jordbruks- och livsmedels- området.

Reformbehoven av den gemensamma jord- brukspolitiken (GJP) är trots genomförda reformer uppenbara då budgetkostnaderna är stora, konsumentpriserna till vissa delar är höga samtidigt som det sker en betydande över- produktion och byråkratin är omfattande. De höga produktionsstöden har drivit upp intensi- teten i jordbruksproduktionen, vilket har skapat ett ensidigt jordbruk. Den 26 juni 2003 träffade EU:s jordbruksministrar en politisk överens- kommelse om den framtida jordbrukspolitiken. I Sverige trädde reformen i kraft den 1 januari 2005. Reformen innebär en övergång från produktionsbaserade stöd till ett frikopplat gårdsstöd, vilket medför att de generella jord- bruksstöden ersatts av stöd som i stor sett är helt frikopplade från produktionen. Jordbruks- ministrarnas beslut gav medlemsstaterna möjlig- heter att anpassa reformen efter de nationella förutsättningarna. Sverige driver i det fortsatta reformarbetet de principer som anges i ovan- stående punkter.

Internationell handel

Även internationellt har ett tryck funnits på att EU bör reformera sin jordbrukspolitik, bero- ende på den negativa påverkan som politiken anses ha på världshandeln med jordbruks-

produkter och inte minst på u-länder. Vid WTO:s ministermöte i Doha den 9–14 novem- ber 2001 fattades beslut om att inleda en ny, bred förhandlingsomgång som gavs namnet ”Utvecklingsagendan från Doha”. Speciell hänsyn skall tas under förhandlingarna till u- länder och förmånsbehandling av u-länder skall utgöra en integrerad del av samtliga förhand- lingsområden. De områden som berör jord- brukspolitiken är främst jordbruk, fiske, imma- terialrätt (TRIPS) och till viss del sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS). I ministerdeklara- tionen från Doha fastställdes ambitionerna för jordbruksförhandlingarna till betydande för- bättringar i marknadstillträde, sänkning av mål- sättningen att fasa ut alla former av exportstöd samt betydande neddragningar av handels- störande stöd. Hänsyn skall dessutom tas till s.k. non-trade concerns, t.ex. livsmedelsförsörj- ningsfrågor, landsbygdsutveckling, miljöförbätt- rande åtgärder, djurskydd och säkra livsmedel. En ramöverenskommelse för jordbruksområdet skulle vara klar senast den 31 mars 2003. Denna deadline kunde dock inte hållas. Efter miss- lyckandet vid WTO:s ministermöte i Cancún i september 2003 med att föra förhandlingarna framåt gjordes stora ansträngningar för att enas om ett ramverk, inte minst på jordbruks- området.

Den 1 augusti 2004 uppnåddes en över- gripande överenskommelse. På jordbruks- området enades WTO-medlemmarna om att avskaffa alla former av handelsstörande exportsubventioner, minska handelsstörande interna stöd och gränsskydd på jordbruks- produkter där höga tullar skall sänkas mest med viss flexibilitet för känsliga produkter. Detta gynnar inte minst u-länderna. Den EU-reform som genomfördes 2003 har berett vägen för en långtgående liberalisering av jordbrukshandeln och EU bör kunna sätta tryck på övriga parter i WTO att reformera jordbrukspolitiken. För- handlingarna kommer att fortsätta under hela 2005 med en strävan att nå konkreta framsteg till nästa ministerkonferens i Hongkong i december 2005. Ett viktigt delmål har under året varit att precisera den överenskommelse som kom till stånd i augusti 2004. I den överenskommelsen nämns exempelvis inte siffror för tullsänkningar och stödsänkningar. Inte heller har datum fast- ställts för införandet av de nya reglerna. Trots intensiva förhandlingar under sommaren har få konkreta framsteg gjorts och den förväntade

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

preciseringen har uteblivit, vilket troligtvis inne- bär att den måste ske vid ministerkonferensen i Hongkong. Det planerade slutdatumet för Doha-förhandlingarna har redan överskridits och numera arbetar medlemsländerna efter tids- planen att rundan skall vara helt avslutad i december 2006.

Sverige är ett av de länder inom EU som kraftigast driver på för fortsatta handelsliberali- seringar på jordbruksområdet och en genom- gripande reformering av EU:s jordbrukspolitik. För Sverige är det prioriterat att u-ländernas för- utsättningar att delta och konkurrera på jord- bruksmarknaderna förbättras. För detta krävs att i-länderna kraftigt minskar sina handelsstörande stöd och eliminerar handelsstörande exportstöd samt kraftigt sänker sina, för många produkter, höga tullar. Sverige anser att EU:s exportbidrag bör avskaffas snarast.

Global utveckling

Parallellt med handelsliberaliseringar och krav på reformer av EU:s jordbrukspolitik måste sats- ningar ske på landsbygdsutveckling i fattiga länder eftersom det är avgörande för utveckling i dessa länder. Av världens 1,3 miljarder extremt fattiga, dvs. de som lever på mindre än 1 US dollar om dagen, bor 900 miljoner på lands- bygden. För dessa människor spelar jordbruket eller fisket en central roll, både som livsmedel och som inkomstkälla. Många utvecklingsländer är dessutom beroende av att sälja sina jordbruks- och fiskprodukter på världsmarknaden för att kunna utvecklas till moderna ekonomier. Som en del i regeringens politik för global utveckling är det därför särskilt viktigt att lyfta fram jord- bruks- och fiskeripolitiken, handeln med jord- bruks- och fiskeriprodukter samt politiken för säkra livsmedel, bl.a. genom att Sverige aktivt driver dessa frågor i FN:s livsmedels- och jord- bruksorganisation FAO.

Jordbrukets konkurrenskraft

En av regeringens ambitioner är att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. På en gemensam EU-marknad är de nationella regel- verken av stor betydelse för sektorns kon- kurrenskraft. Nationella regelverk av betydelse i detta avseende berör bl.a. djurskydd, miljökrav

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

6.8.2Ändring i växtförädlarrättslagen ändras. Övergångsbestämmelser behövs därför

(1997:306), lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten samt utsädeslagen (1976:298)

Regeringens förslag: Växtförädlarrättslagen (1997:306) ändras så att orden ”Statens växt- sortnämnd” och ”Växtsortnämnden” byts ut mot ”Statens jordbruksverk” samt att ”nämn- den” byts ut mot ”verket”. Lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ändras så att ordet ”Statens växtsortnämnd” byts ut mot ”Statens jordbruks- verk”. Utsädeslagen (1976:298) ändras så att ordet ”Utsädeskontrollen” byts ut mot ”Statens jordbruksverk”.

Ärendet och dess beredning

I denna budgetproposition redovisar regeringen att verksamheterna vid Statens växtsortnämnd och Statens utsädeskontroll skall inordnas i Statens jordbruksverk. Förslaget grundar sig på betänkandet Utsädeskontroll i förändring (SOU 2004:72). I betänkandet, som inte innehåller några lagförslag, föreslås bl.a. att verksamheten vid Statens växtsortnämnd och Statens utsädeskontroll övertas av Statens jordbruks- verk. Betänkandet har remissbehandlats. Remiss- instanserna har överlag ställt sig positiva till förslaget i denna del. Ett lagförslag har utarbetats inom Jordbruksdepartementet. Domstolsverket, Patentbesvärsrätten, Stockholms tingsrätt, Statens jordbruksverk, Statens utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd har beretts tillfälle att yttra sig över lagförslaget. Förslaget har lämnats utan erinran av de instanser som har inkommit med yttrande.

Skälen för regeringens förslag

Inordnande av verksamheten vid Statens växtsortnämnd och Statens utsädeskontroll i Statens jordbruksverk föranleder att berörda lagar ändras så att Statens växtsortnämnd respektive Statens utsädeskontroll byts ut mot Statens jordbruksverk. Regeringen föreslår därför att berörda lagar ändras.

De föreslagna ändringarna innebär att ärenden som kommit in till Statens växtsortnämnd respektive Statens utsädeskontroll före ikraft- trädandet därefter skall handläggas av Jord- bruksverket. De föreslagna ändringarna innebär inte att ordningen för överklagande av beslut

inte.

6.8.3Fiske

Ett viktigt steg i utvecklingen av den gemen- samma fiskeripolitiken (GFP) är att framtida insatser skall grundas på strategiska planer. Dessa syftar till att ge en heltäckande bild av förhållandena inom fisket. De skall på detta sätt ge en möjlighet att kombinera de ekonomiska insatserna under kommande strukturperiod 2007–2013 med åtgärder inom resurs- och kontrollområdena.

En viktig åtgärd inom ramen för en ny strukturstödsperiod är att minska fiskeflottans kapacitet för att på så sätt skapa en bättre balans mellan fiskekapacitet och tillgängliga resurser.

För att säkerställa beståndens förnyelse är det nödvändigt att förhindra överfiske. Fiskeri- kontroll utgör i detta sammanhang en viktig del av den ansvarsfulla hushållningen med fiskresur- serna.

Utredningen (Jo 2004:06) om fiskevårdens finansiering skall till den 1 oktober till rege- ringen lämna förslag om modeller för en lång- siktig finansiering av fiskevården.

Regeringen anser att Sveriges linje i de inter- nationella förhandlingarna angående fiskekvoter skall vara i enlighet med den biologiska råd- givningen från ICES. Kvaliteten på den veten- skapliga rådgivningen är därför avgörande för en ändamålsenlig fiskeriförvaltning. Sverige arbetar kontinuerligt för en förbättring och stärkning av ICES. Viktigt är även EU:s program för data- insamling, som infördes 2000, vilket innebär att grundläggande uppgifter om fisket skall samlas in. Uppgifterna, som är av stor betydelse för den gemensamma fiskeripolitiken, omfattar såväl biologiska, ekologiska och tekniska som socio- ekonomiska aspekter. En första programperiod omfattade 2000–2006. En revidering skall ske under hösten 2005 och ett nytt program skall utarbetas för nästa programperiod 2007–2013. Revideringen förväntas medföra ökade krav på EU:s medlemsstater.

Under 2004 antog EU:s fiskeministrar en för- ordning om åtgärder för att komma till rätta med bifångster av småvalar i fiskeredskapen. I första hand innebar förslaget en utfasning av drivgarnsfisket efter lax i Östersjön samt att red- skap skall utrustas med sälskrämmor, s.k.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

pingers. Även ett system med oberoende obser- vatörer ingår i det beslutade programmet.

I arbetet med ett hållbart fiske ingår sektorns miljöfrågor som en betydelsefull del. Utgångs- punkten i detta arbete utgörs av såväl beslut som har fattats av EU:s ministerråd som de av riks- dagen beslutade nationella miljökvalitetsmålen (prop. 2004/05:150).

Av de 16 miljökvalitetsmål med delmål som behandlas berörs fiskesektorn särskilt av Hav i balans samt levande kust och skärgård och Levande sjöar och vattendrag. Skärpningar har gjorts av delmålen i jämförelse med riksdagens beslut 2001, bl.a vad gäller skyddade områden, hotade arter, minskning av bifångster, anpass- ning av uttag av fisk, utsättningar m.m. Proposi- tionen kommer att få stor betydelse för det framtida arbetet som kommer att innebära för- stärkningar för delmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Levande sjöar och vattendrag.

I juni 2005 överlämnade regeringen skrivelsen En sammanhållen havsmiljöstrategi (skr. 2004/05:173). I skrivelsen redovisar regeringen åtgärder som bl.a. avser en förbättrad samord- ning av myndigheternas verksamhet inom havs- miljöområdet, samordnad planering, förbättrad kunskapsuppbyggnad samt bevarandefrågor. Redovisningen tar sin utgångspunkt i miljö- kvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Därtill poängteras vikten av fort- satt arbete särskilt inom EU och berörda inter- nationella konventioner.

6.8.4Säkra livsmedel

Den svenska regeringen har under en följd av år varit pådrivande i den stora översynen av det gemensamma EG-regelverket på livsmedels- området. Det innebär att det nu finns ett i stort sett heltäckande modernt regelverk inom hela EU. Det som återstår är främst en nationell uppföljning med översyn av det svenska regel- verket som baserar sig på äldre EG-bestämmel- ser. En del av detta arbete sker på regeringens expertmyndigheter. En stor del har redan genomförts så att regelverket skall fungera väl när de sista delarna av EG:s nya ramverk för säkra livsmedel träder i kraft.

Lagstiftningen om säkra livsmedel skall syfta till att minska risken för att konsumenterna blir sjuka av vad de äter. Regeringen har en hög

ambitionsnivå i arbetet med att minska antalet matförgiftningar. Ett verktyg för detta kan vara att säkerställa god kompetens bland de som yrkesmässigt hanterar livsmedel. Livsmedels- verket utreder för närvarande denna fråga på uppdrag av regeringen. En väl fungerande kontroll av och lämpliga gränsvärden för främ- mande ämnen i livsmedel är ett annat verktyg.

Regeringen anser att korrekt information om livsmedlen är grundläggande för att konsumen- terna skall kunna göra medvetna val. Det regel- verk som finns på området ställer tydliga krav på märkningen av förpackningarna. De olika koder med t.ex. anläggningsnummer som finns på för- packningarna i enlighet med hygienbestämmel- serna har ibland tolkats som ursprungsland för ingredienserna. Den tillsyn som bedrivs av kommunerna när det gäller märkning av livs- medel har visat att märkningen inte alltid är korrekt eller entydig. Det är viktigt att konsu- menterna inte vilseleds av de olika typerna av information som ges. Märkningen måste därför vara korrekt och konsumenternas medvetenhet om vad märkningen betyder måste också öka. Regeringen avser att ge Livsmedelsverket i upp- drag att tillsammans med lokala tillsynsmyndig- heter genomföra ett nationellt tillsynsprojekt när det gäller märkning och redlighet vid försäljning av livsmedel. Vidare avser regeringen att ge Livsmedelsverket i uppdrag att genomföra en särskild informationssatsning riktad till konsu- menter om livsmedelsmärkning.

Insatser med anledning av den ökande fetman i den svenska befolkningen prioriteras av rege- ringen. Dialogen med livsmedels- och reklam- branschen kommer därför att fortsätta, liksom arbetet med en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet.

Regeringen anser att det är viktigt att små- företag som förädlar livsmedel får bättre förut- sättningar att verka och utvecklas. Ansträng- ningar för att förenkla regelverket har gjorts men det måste bli ännu enklare att vara småföretagare och regeringen anser därför att förenklingen av regelverket måste fortgå. Det är också viktigt att reglerna är utformade så att de passar de sär- skilda förutsättningar som gäller för den små- skaliga förädlingen.

Det arbete som görs inom ramen för Codex Alimentarius, FAO:s och WHO:s gemensamma livsmedelsstandardiseringsorgan, får allt större betydelse. Bestämmelser utformade i Codex Alimentarius är frivilliga att följa för de olika

medlemsländerna men vill ett land hävda t.ex. strängare hälsokrav måste detta kunna motiveras vetenskapligt. I annat fall finns risken att en WTO-panel anser lagstiftningen handelshind- rande. Den svenska regeringen prioriterar därför det arbete som sker i Codex Alimentarius.

6.9Budgetförslag

6.9.143:1 Statens jordbruksverk

Tabell 6.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	349 638		sparande	17 056
				Utgifts-
2005	Anslag	317 946	1	prognos	337 382
2006	Förslag	319 010

2007	Beräknat	324 171	2

2008	Beräknat	329 827	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 319 010 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 319 010 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget belastas med Statens jordbruksverks förvaltningskostnader, länsstyrelsernas kostna- der för à jourföring av blockdatabasen, Tull- verkets särkostnader för exportbidragskontroller m.m. Jordbruksverket skall medverka till en korrekt tillämpning av EU:s regelverk så att finansiella korrigeringar undviks. Jordbruks- verket är fondkoordinator för EU-stöden och det enda ackrediterade utbetalningstället för EU- stöden som finansieras av EU:s jordbruksfonds garantisektion.

Verket bistår regeringen och medverkar i EU- arbetet samt i internationellt arbete inom jord- bruksområdet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.7 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	som får		(intäkt –
	disponeras		kostnad)

Djur 1
Utfall 2004	19 953	23 099	-3 146

Prognos 2005	16 417	18 584	2 167

Budget 2006	16 500	16 108	392

Djurregister 1
Utfall 2004	22 227	19 244	2 983

Prognos 2005	20 116	22 852	-2 736

Budget 2006	21 980	24 232	-2 252

Växt 1
Utfall 2004	28 440	26 048	2 392

Prognos 2005	20 748	23 591	-2 843

Budget 2006	23 526	23 287	239

Utsäde1
Utfall 2004	29 132	29 487	-365

Prognos 2005	28 030	27 460	-570

Budget 2006	27 351	28 221	-870

1 Myndighetsuppdrag är inräknat.

Jordbruksverket uppbär och disponerar avgifter som härrör från foderkontroll, införsel av djur, köttklassificering, avgifter för djurmärken enligt förordningen (1998:134) om provtagning på djur, avgifter enligt förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer, äggmärkning, exportpass, avgifter för animaliska biprodukter, BSE-tester i normalslakten, pass för sällskaps- djur samt den del av gränskontroll och övriga officiella uppdrag, t.ex. karantänsuppdrag som ej utförs av distriktveterinärorganisationen. Dessa redovisas under reultatområde Djur. Avgifter som härrör från registren för nöt, gris höns, får och get redovisas under resultatområde Djur- register. Resultatområde Växt innefattar växt- inspektionen, kvalitetsinspektion av frukt och grönsaker, avgifter enligt förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar. Avgifter som härör från certifie- ring och analysering av utsäde redovisas under resultatområde Utsäde.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 6.8 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)

Vatten 1
Utfall 2004	11 489	11 466	23

Prognos 2005	12 700	12 400	300

Budget 2006	13 100	12 800	300

Djur 2
Utfall 2004	8 259	8 307	-48

Prognos 2005	9 067	9 049	18

Budget 2006	8 088	8 088	0

Utsäde
Utfall 2004	4 827	5 303	-476

Prognos 2005	4 400	4000	400

Budget 2006	3 000	3 100	-100

1Uppdragsverksamheten inom RO Vatten utgörs av vattenhushållningen. Myndighetsuppdrag är inräknat.

2Uppdragsverksamheten inom RO Djur består huvudsakligen av verksamhet (transportör- och hundregistren) som Jordbruksverket administrerar åt Djurskyddsmyndigheten och köttklassificering.

Tabell 6.9 Offentligrättslig verksamhet Statens växtsortnämnd

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt –
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2004	1 075	0	1 995	-290

Prognos 2005	1 720	0	1 995	-275

Budget 2006	1 795	0	1 995	-200

Regeringens överväganden

På grund av rationaliseringar har Jordbruks- verkets kostnader varit relativt konstanta de senaste åren. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken har inneburit och innebär emellertid fortfarande förändringar i form av utveckling av nya IT-system, informationsinsat- ser, nya administrativa rutiner m.m.

Med hänsyn tagen till den förändring av arbetsuppgifterna som reformen av den gemen- samma jordbrukspolitiken innebär för Jord- bruksverket och länsstyrelserna har regeringen under 2005 initierat en översyn av jordbruks- administrationen för att fortsätta utvecklingen av en kostnadseffektiv och modern förvaltning.

Regeringen har bedömt att en inordning av Statens utsädeskontrolls (SUK) och Statens växtsortnämnds (SVN) verksamheter i Jord- bruksverket skulle leda till synergi och effekti- vitetsvinster. Regeringen föreslår därför att verk-

samheten vid SUK och SVN inordnas i Jordbruksverket fr.o.m. den 1 januari 2006. Anslaget 43:1 Statens jordbruksverk ökas därför med 3 105 000 kronor.

För arbetet med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med miljö- målspropositionen (prop. 2004/05:150) överförs 3 000 000 kronor per år från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald fr.o.m. 2006 till anslaget 43.1 Statens jordbruksverk.

Eftersom utbetalningarna av EU-stöd ersätts i efterskott från EU-budgeten uppstår ett kredit- behov för Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta kreditbehov till 7 100 000 000 kronor 2006.

Anslaget minskas med 1 850 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 319 010 000 kronor anvisas under anslaget 43:1 Statens jordbruksverk för 2006. För 2007 beräknas anslaget till 324 171 000 kronor och 2008 beräknas anslaget till 329 827 000 kro- nor för respektive år.

Tabell 6.10 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:1 Statens jordbruksverk

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	308 346	308 346	308 346
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	6 409	11 502	17 082

Beslut	-1 850	-1 880	-1 913

Överföring till/från andra
anslag	6 105	6 204	6 312

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	319 010	324 171	329 827

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.9.243:2 Bekämpande av växtsjukdomar

Tabell 6.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	2 557		sparande	33
				Utgifts-
2005	Anslag	2 578	1	prognos	2 544
2006	Förslag	2 563

2007	Beräknat	2 563

2008	Beräknat	2 563

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 6.12 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:2 Bekämpande av växtsjukdomar

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	2 578	2 578	2 578

Förändring till följd av:
Beslut	-15	-15	-15

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	2 563	2 563	2 563

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Anslaget belastas med kostnader för åtgärder mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåt- gärder, akuta skyddsåtgärder m.m. mot karan- tänskadegörare finansieras också med detta anslag liksom undersökningar av växtprover som av Jordbruksverkets växtinspektion överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering. Vidare belastar delar av kostnaderna för växtinspektio- nens internationella engagemang anslaget. Slut- ligen finansierar anslaget kostnader för verifie- ring av de svenska skyddade zonerna.

Regeringens överväganden

Anslaget minskas med 15 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 2 563 000 kronor anvisas under an- slaget 43:2 Bekämpande av växtsjukdomar för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

6.9.343:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

Tabell 6.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	5 012 079		sparande	455 321
				Utgifts-
2005	Anslag	5 557 400	1	prognos	6 026 532
2006	Förslag	6 069 910

2007	Beräknat	6 597 598

2008	Beräknat	6 631 884

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Från anslaget utbetalas gårdsstöd, handjurs- bidrag och mjölkbidrag samt bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar. Dessutom utbetalas stöd för proteingrödor, stärkelse- potatis, energigrödor samt stöd för marknads- föring, mässor och kvalitetscertifierad produktion. Anslaget är obligatoriskt för alla medlemsstater inom EU och finansieras helt från EU-budgeten. Gårdsstöd betalas ut till brukare med stödrätter, vilka motsvarar den brukade arealen 2005. Ett villkor för ersättning är att en del av åkermarken tas ur livsmedels- eller foder- produktion. Från 2005 är uttagsplikten baserad på i vilken region som marken ligger och antalet brukade hektar. Ett annat villkor är att de s.k. tvärvillkoren måste vara uppfyllda. Det totala bidraget är begränsat till av EU fastställt tak- belopp i euro för respektive stödform. Tidigare år har det totala bidraget maximerats till en bas- areal. För svenskt vidkommande uppgick bas- arealen 2004 till drygt 1,73 miljoner hektar. År 2004 var också det sista året som arealersättning utbetalades och det genomsnittliga stödet var 2 350 kronor per hektar. Nedan visas en

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

sammanställning av hur arealstödet fördelades 2004.

Tabell 6.14 Stödbelopp per hektar för grödor

Tusental kronor

Gröda	Antal hektar 1	Utbetald areal-
		ersättning för 2004
Spannmål	1 144 752	2 725 622

Gräsensilage	178 166	358 963

Oljeväxter	81 884	205 470

Oljelin	5 766	15 149

Proteingrödor	38 725	113 832

Uttagen areal	276 636	633 984

Totalt	1 725 930	4 053 020

1 Antal hektar som legat till grund för utbetalning. Basarealen har överskridits och därför har ersättningen reducerats, främst till gräsensilage där endast ersättning lämnats till ca 39,5 % av den ansökta arealen.

Tabell 6.15 Stödbelopp för djurbidrag 2004 per den 16 juni 2005

Tusental kronor

Djur	Antal maxi-	Antal	Bidrag	Totalt
	malt möjliga	beviljade	från EU	utbetalda
	bidragsrätter	bidrags-	per djur	bidrag i kr
	2004	rätter 2004	i kr för	för 2004
			2004 1
Am- och
dikor	155 000	149 382	1806	268 753 165

Handjur,	250 000
tjur	(tjurar +
	stutar)	189 039	1896	357 512 523

Handjur,	250 000
stut	(tjurar +
	stutar)	111 293	1354	150 444 414

Tackor	180 000	168 139	238	40 063 574

Slaktbidrag,
storboskap	502 063	467 582	722	418 804 481

Slaktbidrag,
kalv	29 933	5 892	451	2 649 246

1 Omräkningskursen till SEK är fastställd till 9,02775 kr/euro.

Utöver bidragen per djur betalades 2004 exten- sifieringsbidrag ut till producenter av handjur samt am- och dikor där djurtätheten var högst 1,4 djurenheter per hektar. År 2004 beviljades 379 697 extensifieringsbidrag, dvs. ca 342 miljo- ner kronor. Av detta omfattade ca 17 procent perioden januari–mars 2005 då övergångsregler tillämpades. Extensifieringsbidraget, am- och dikobidrag, slaktbidrag och tackbidrag har ersatts med gårdsstödet fr.o.m. 2005.

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 6.16 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008–

Utestående åtaganden vid årets början	5 031 000	5 977 400	6 228 444	6 476 500

Nya åtaganden	5 954 098	6 228 444	6 417 299

Infriade åtaganden	5 007 698	5 977 400	6 169 243	6 476 500

Utestående åtaganden vid årets slut	5 977 400	6 228 444	6 476 500

Erhållet/föreslaget bemyndigande		6 228 500	6 476 500

Med hänsyn tagen till beräknade ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen bemyndigas att under 2006 avseende ramanslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. godkänna stöd som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 476 500 000 kronor under 2007.

Regeringens överväganden

Anslaget föreslås öka med 12 510 000 kronor 2006, med ytterligare 17 688 000 kronor 2007 och med ytterligare 34 286 000 kronor 2008 som en följd av ändrade antaganden om växelkurs.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 6 069 910 000 kronor anvisas under anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. för 2006. För 2007 beräknas anslaget till 6 597 598 000 kronor och för 2008 beräknas anslaget till 6 631 884 000 kronor.

Tabell 6.17 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	5 557 400	5 557 400	5 557 400

Förändring till följd av:
Beslut	512 510	1 040 198	1 074 484

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	6 069 910	6 597 598	6 631 884

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

6.9.443:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

Tabell 6.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	869 460		sparande	506 540
				Utgifts-
2005	Anslag	1 416 000	1	prognos	1 356 016
2006	Förslag	1 407 504

2007	Beräknat	1 407 504

2008	Beräknat	1 407 504

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Anslaget används för kostnader för intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag, exportbidrag, fiber- beredning samt för stöd till biodling i enlighet med EU:s regler. Anslaget är obligatoriskt och finansieras av EU-budgeten, utom vissa s.k. tekniska kostnader till följd av offentlig lagring, vilka för närvarande är högre än den schablon- ersättning som ersätts av EU. Dessa merkostna- der regleras under anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. Export- bidrag lämnas för att täcka skillnaden mellan gemenskapspris och världsmarknadspris och därmed möjliggöra export till tredje land.

Det av EU till hälften medfinansierade stödet till biodlingen, totalt omfattande 3,55 miljoner kronor, beviljas för ett år i taget och löper i enlighet med EU:s budgetår under perioden den 16 oktober–den 15 oktober nästföljande år. Den svenska medfinansieringen anvisas under ansla- get 42:3 Djurhälsovård.

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 6.19 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008–

Utestående åtaganden vid årets början	2000	1 764	360 000	360 000

Nya åtaganden	1728	915 000	451 764

Infriade åtaganden	1964	556 764	451 764	350 000	10 000

Utestående åtaganden vid årets slut	1764	360 000	360 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	2000	360 000	360 000

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att under 2006 avseende anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter godkänna stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 350 000 000 kronor under 2007 och högst 10 000 000 kronor under 2008.

Regeringens överväganden

Medelsbehovet är liksom tidigare svårt att för- utse då prognoserna är mycket osäkra gällande produktionen, priserna och svängningar i växel- kursen. Anslaget minskas med 8 496 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av ändrade antaganden om växelkurs.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 407 504 000 kronor anvisas under anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 6.20 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	1 416 000	1 416 000	1 416 000
Förändring till följd av:
Beslut	-8 496	-8 496	-8 496

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 407 504	1 407 504	1 407 504

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

6.9.543:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

Tabell 6.21 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	25 577		sparande	64 838
				Utgifts-
2005	Anslag	79 415	1	prognos	71 187
2006	Förslag	78 939

2007	Beräknat	78 939

2008	Beräknat	78 939

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Anslaget används för de räntekostnader som uppstår för staten till följd av att ersättningen från EU:s jordbruksfonds garantisektion erhålls i efterskott. Anslaget får även belastas med even- tuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som EU-kommissionen kan komma att ålägga Sverige samt revisionskostnader förknippade med granskning av Sveriges utnyttjande av EU:s jordbruksfond. Anslaget får dessutom belastas med s.k. tekniska kostnader för offentlig lagring i den mån som ersättning inte erhålls från EG- budgeten.

Ersättningar för stöd m.m. som finansieras från Jordbruksfondens garantisektion men som förskotteras från statsbudgeten avräknas av EU inom 35–60 dagar. De stöd som är aktuella är gårdsstöd, stöd för energi- och proteingrödor, handjursbidrag och mjölkbidrag samt produk- tions- och konsumtionstöd. Dessutom ingår miljöersättningar, kompensationsbidrag och övriga stöd inom förordningen för landsbygds- utveckling i den mån som utbetalningar av dessa sker till stödmottagare utanför Mål 1-området.

Medelsbehovet på anslaget kan variera mycket mellan olika år. Det beror dels på den statliga utlåningsräntan, dels på svårigheter att uppskatta i vilken utsträckning som jordbrukarna kommer att utnyttja aktuella stödformer, osäkerhet om framtida växelkursnivåer samt på eventuella finansiella korrigeringar.

Regeringens överväganden

Olika satsningar görs inom administrationen för att begränsa finansiella korrigeringar. Det är dock svårt att helt eliminera risken för finansiella korrigeringar liksom att bedöma storleken på eventuella framtida finansiella korrigeringar. Under 2005 och 2006 belastas anslaget av åter- betalning till jordbrukare för kartavgifterna.

Anslaget minskas med 476 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 78 939 000 kronor anvisas under anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 6.22 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	79 415	79 415	79 415
Förändring till följd av:
Beslut	-476	-476	-476

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	78 939	78 939	78 939

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

6.9.643:6 Fiskeriverket

Tabell 6.23 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	142 809		sparande	1 358
				Utgifts-
2005	Anslag	101 158	1	prognos	99 799
2006	Förslag	111 411

2007	Beräknat	115 897	2

2008	Beräknat	122 982	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 114 023 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 118 875 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget disponeras för Fiskeriverkets förvalt- ningskostnader. Fiskeriverket skall medverka i Sveriges strävan att inom den gemensamma fiskeripolitiken uppnå ett ekologiskt och eko- nomiskt hållbart fiske och medverka till att miljökvalitetsmålen uppnås, skapa förutsätt- ningar för ett ekologiskt hållbart och miljö- anpassat fiske och vattenbruk samt följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om fiskresursernas tillstånd och utvecklingen inom fiskerinäringen.

Vidare skall Fiskeriverket bidra till en livs- kraftig och miljöanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna, medverka till att öka allmänhetens fiskemöjligheter samt främja och bedriva forskning och utvecklingsverksam- het inom fiskets område.

Verket skall även medverka i genomförandet av politiken för regional utveckling, bistå rege- ringen och medverka i arbetet med internatio- nella fiskefrågor och förhandlingar samt ha det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.24 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2004	32 214	32 213	1

Prognos 2005	35 900	35 900	0

Budget 2006	36 000	36 000	0

Fiskeriverket bedriver uppdragsverksamhet och tjänsteexport. För budgetåret 2004 erhöll Fiske- riverket 32 miljoner kronor i avgiftsintäkter från sin uppdragsverksamhet och tjänsteexport. Avgiftsintäkterna får disponeras av Fiskeri- verket.

Avgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten (se tabell 6.25) härrör från Fiskeriverkets undersök- ningsfartyg, utredningskontor och laboratorier.

Även Fiskeriverkets tjänsteexport är inklude- rad och hänförs till internationell konsult- verksamhet, bl.a. grundat på ett avtal med Sida och s.k. twinningprojekt inom ramen för EU:s förmedlemskapsstrategi.

Intäkterna från avgiftsbelagd verksamhet beräknas öka något jämfört med utfallet för 2004 främst genom tjänsteexporten.

Regeringens överväganden

För arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med miljöpropo- sitionen (prop. 2004/05:150) överförs till anslaget 43:6 Fiskeriverket 7 700 000 kronor för 2006, ytterligare 2 655 000 kronor för 2007 och ytterligare 5 020 000 kronor för 2008 från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald.

Anslaget minskas med 607 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 111 411 000 kronor anvisas under anslaget 43:6 Fiskeriverket för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 115 897 000 kro- nor respektive 122 982 000 kronor.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 6.25 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:6 Fiskeriverket

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	101 158	101 158	101 158

Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	2 160	3 858	5 729

Beslut	-607	-617	-628

Överföring till/från andra
anslag	8 700	11 498	16 723

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	111 411	115 897	122 982

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.9.743:7 Strukturstöd till fisket m.m.

Tabell 6.26 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	16 859		sparande	44 001
				Utgifts-
2005	Anslag	28 390	1	prognos	38 708
2006	Förslag	28 220

2007	Beräknat	0

2008	Beräknat	0

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Från anslaget lämnas framför allt nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för strukturåtgärder inom fiskerinäringen. Anslaget kan även användas för medfinansiering av andra EG-projekt som ligger i linje med strukturprogrammen.

Regeringens överväganden

En ny programperiod för strukturstödet inleds 2007. Omfattningen av stödet fr.o.m. 2007 går i nuläget inte att fastställa, bl.a. då medelsfördel- ningen mellan EU:s medlemsländer inte är klar- lagd.

Anslaget minskas med 170 000 kronor 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 pro- cent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 28 220 000 kronor anvisas under anslaget 43:7 Strukturstöd till fisket m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 0 kronor.

Tabell 6.27 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:7 Strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	28 390	28 390	28 390

Förändring till följd av:
Beslut	-170	-28 390	-28 390

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	28 220	0	0

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

6.9.843:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Tabell 6.28 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	74 958		sparande	206 684
				Utgifts-
2005	Anslag	80 000	1	prognos	78 925
2006	Förslag	83 414

2007	Beräknat	0

2008	Beräknat	0

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Under anslaget anvisas det belopp som mot- svarar EU:s medfinansiering av strukturstöd till fisket m.m. som redovisas under anslaget 43:7

Strukturstöd till fisket m.m. Sverige har tilldelats 65 miljoner euro från Fonden för fiskets utveck- ling under strukturfondsperioden 2000–2006 exklusive Mål 1.

Regeringens överväganden

Vid beräkning av de finansiella ramarna för fiskets strukturfondsprogram under program- perioden 2000–2006 användes, enligt förordning (1999:710) om valutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder, kursen 8,50 kronor per euro. Regeringen beslutade den 23 juni 2005 om änd- ring i förordningen. Ändringen innebär att valutakursen höjs till 8,60 kronor per euro. Till följd av förändringen bör därmed nivån på an- slaget 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. fr.o.m. 2006 anpassas. Den höjda valutakursen medför ett behov av ökat anslag på sammanlagt 6 827 000 kronor 2006. Hälften av detta belopp anvisas anslaget 2006. Med anledning av att omfattningen av stödet fr.o.m. 2007 inte går att fastställa kommer resterande belopp anvisas vid ett senare tillfälle.

Den höjda valutakursen medför en förstärk- ning av fiskets strukturprogram med samman- lagt 6 827 000 kronor. Hälften av detta belopp anvisas under anslaget för 2006. Resterande belopp anvisas vid ett senare tillfälle.

Nationell medfinansiering sker under anslaget 43:7 Strukturstöd till fisket m.m.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 83 414 000 kronor anvisas under an- slaget 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 0 kronor.

Tabell 6.29 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	80 000	80 000	80 000
Förändring till följd av:
Beslut	3 414	-80 000	-80 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	83 414	0	0

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

6.9.943:9 Fiskevård

Tabell 6.30 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	19 339		sparande	3 060
				Utgifts-
2005	Anslag	28 000	1	prognos	27 624
2006	Förslag	26 832

2007	Beräknat	26 832

2008	Beräknat	26 832

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Anslaget disponeras av Fiskeriverket och används bl.a. för bildande av fiskevårdsområden, fisketillsyn, främjande av den biologiska mång- falden och biotopvård, insatser för bevarandet av hotade arter samt utsättning av fisk.

Anslaget används till fiskevård, främst i allmänna och enskilda vatten med fritt hand- redskapsfiske i kustområden och i sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren samt Storsjön i Jämtland.

Allmän fiskevård finansieras för närvarande delvis av anslaget för fiskevård men också av vattenavgiftsmedel i enlighet med vattendomar.

Regeringens överväganden

Anslaget minskas med 168 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 26 832 000 kronor anvisas under anslaget 43:9 Fiskevård för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 6.31 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:9 Fiskevård

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	28 000	28 000	28 000

Förändring till följd av:
Beslut	-168	-168	-168

Överföring till/från andra
anslag	-1 000	-1 000	-1 000

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	26 832	26 832	26 832

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

6.9.10 43:10 Livsmedelsverket

Tabell 6.32 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	145 032		sparande	-290
				Utgifts-
2005	Anslag	156 586	1	prognos	154 194
2006	Förslag	158 855

2007	Beräknat	161 366	2

2008	Beräknat	164 099	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 158 855 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 158 855 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget disponeras för Livsmedelsverkets för- valtningskostnader. Livsmedelsverket skall som central förvaltningsmyndighet för livsmedels- frågor i konsumenternas intresse arbeta aktivt för säkra livsmedel av hög kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Dess främsta uppgifter är att utarbeta regler inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt livs- medelslagen (1971:511), leda och samordna livsmedelstillsynen, hålla regeringen informerad om utvecklingen på livsmedelsområdet, med- verka samt bistå regeringen i EU-arbetet och annat internationellt arbete på livsmedelsom- rådet. Vidare genomför verket utredningar och praktiska vetenskapliga undersökningar om livsmedel och matvanor samt utvecklar metoder för livsmedelstillsynen, informerar konsumenter och intressenter i livsmedelskedjan om gällande regelverk och om andra viktiga förhållanden på livsmedelsområdet. I tillsynsverksamheten ingår också besiktningsveterinärorganisationen som utför tillsyn i form av köttbesiktning vid kontrollslakterier m.m.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.33 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	som får		(intäkt –
	disponeras		kostnad)

Utfall 2004	156 354	157 673	-1 319

Prognos 2005	159 840	161 576	-1 736

Budget 2006	160 000	164 700	-4 700

Tabell 6.34 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)

Utfall 2004	9 224	8 223	1 001
(varav tjänsteexport)	3 064	2 690	374

Prognos 2005	10 390	10 790	-400
(varav tjänsteexport)	2 880	2 850	30

Budget 2006	10 000	10 500	-500
(varav tjänsteexport)	3 000	2 800	200

Regeringens överväganden

Den nya EG-lagstiftningen om djurskydd, foder och livsmedel innebär i många stycken nya prin- ciper och arbetssätt för tillsynsmyndigheterna. Under initialskedet kommer det dessutom att krävas särskilda insatser vid bl.a. Livsmedels- verket för att se över det gamla regelverket. Det kommer dessutom att krävas omfattande utbild- nings- och informationsinsatser riktade till i synnerhet de lokala tillsynsmyndigheterna men även till företag. Uppgifterna skall lösas genom omprioritering inom ramen för myndighetens verksamhet.

Anslaget minskas med 939 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 158 855 000 kronor anvisas under anslaget 43:10 Livsmedelsverket för 2006. För 2007 respektive 2008 beräknas anslaget till 161 366 000 kronor respektive 164 099 000 kro- nor.

Tabell 6.35 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:10 Livsmedelsverket

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	156 586	156 586	156 586
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	3 208	5 734	8 483

Beslut	-939	-954	-970

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	158 855	161 366	164 099

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.9.1143:11 Livsmedelsekonomiska institutet

Tabell 6.36 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	8 818		sparande	439
				Utgifts-
2005	Anslag	9 977	1	prognos	9 843
2006	Förslag	10 136

2007	Beräknat	10 296	2

2008	Beräknat	10 470	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 10 136 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 10 136 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) för analyser och utredningar inom jordbruks-, fiske- och livsmedelsområdet.

SLI:s arbete syftar till att belysa frågor om bl.a. den gemensamma jordbruks- och fiskepoli- tikens effekter och olika styrmedels effektivitet, landsbygdens utveckling, strukturutvecklingen, miljön, djurskyddet, konsumentintresset, den globala livsmedelssituationen, handeln med livsmedel och utvidgningen av EU. Analyserna skall avse såväl nationella som internationella aspekter.

Regeringens överväganden

I avsnitt 6.5.2 finns en beskrivning av olika fak- torer som kräver omfattande analys och som också kommer att få betydelse för SLI:s verk- samhet. Vidare kommer arbetet med livsmedels- säkerhetsrelaterade frågor att fortsätta under 2006.

Det fiskeripolitiska området präglas av fort- satt behov av åtskilliga åtgärder med sikte på en återuppbyggnad av överutnyttjade bestånd.

I SLI:s verksamhet är det särskilt angeläget med analyser av samhällsekonomiska konse- kvenser inför olika ställningstaganden på livs- medelsområdet och på det veterinära området. Det finns därför ett behov av att dessa områden prioriteras. En kontinuitet och permanent kom- petens inom den egna organisationen för flera av SLI:s centrala områden bör då bibehållas.

Anslaget minskas med 60 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 10 136 000 kronor anvisas under anslaget 43:11 Livsmedelsekonomiska institutet för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 10 296 000 kronor respektive 10 470 000 kronor.

Tabell 6.37 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:11 Livsmedelsekonomiska institutet

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	9 977	9 977	9 977
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	219	380	555

Beslut	-60	-61	-62

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	10 136	10 296	10 470

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.9.12 43:12 Livsmedelsstatistik

Tabell 6.38 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	23 253		sparande	1 074
				Utgifts-
2005	Anslag	22 392	1	prognos	22 091
2006	Förslag	23 982

2007	Beräknat	24 487	2

2008	Beräknat	25 080	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 23 982 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 23 982 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för sta- tistik inom jordbruksområdet inklusive kost- nader för en statistisk årsbok inom jordbruks- och livsmedelsområdet samt sammanställningar av statistik i senare led i livsmedelskedjan. I anslaget ingår även framtagandet av statistik över prisutvecklingen i konsument- och producent- leden på jordbruksprodukter.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Anslaget minskas med 134 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att 23 982 000 kronor anvisas under anslaget 43:12 Livsmedelsstatistik för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 24 487 000 kronor respektive 25 080 000 kronor.

Tabell 6.39 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:12 Livsmedelsstatistik

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	22 392	22 392	22 392

Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	224	700	1 259
Beslut	1 366	1 395	1 429

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	23 982	24 487	25 080

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.9.1343:13 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten

Tabell 6.40 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	6 500		sparande	900
				Utgifts-
2005	Anslag	7 400	1	prognos	7 301
2006	Förslag	7 356

2007	Beräknat	7 356

2008	Beräknat	7 356

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Anslaget disponeras av Jordbruksverket. Anslagsbeloppet motsvarar EU:s finansiering av jordbruks- och livsmedelsstatistiken samt av nationell medfinansiering vid periodiska utvidg- ningar av den statistikproduktion som regleras av EU.

Regeringens överväganden

Anslaget används för medfinansieringen av EU:s årliga bokföringsundersökning och struktur- statistik. Enligt rådets förordning (EG) nr 2467/96 av den 17 december 1996 skall i varje medlemsland särskilda gemenskapsundersök- ningar om företagsstrukturen i jordbruket genomföras 2003, 2005 och 2007. Sverige kommer, liksom hittills, att få ersättning från EU-kommissionen. Medfinansieringen från EG tillförs inkomsttitel 6911, Övriga bidrag från EG.

Anslaget minskas med 44 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 7 356 000 kronor anvisas under an- slaget 43:13 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 6.41 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:13 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	7 400	7 400	7 400
Förändring till följd av:
Beslut	-44	-44	-44

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	7 356	7 356	7 356

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

6.9.1443:14 Åtgärder inom livsmedelsområdet

Tabell 6.42 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	5 407		sparande	293
2005	Anslag	15 000		Utgifts-
2005	Anslag	15 000	1	prognos	14 888
2006	Förslag	14 910

2007	Beräknat	14 910

2008	Beräknat	14 910

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

100

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Anslaget disponeras för att främja exporten av svenska livsmedel samt för andra åtgärder inom livsmedelsområdet, med särskild tonvikt på regional utveckling av livsmedelsförädling.

Regeringens överväganden

Anslaget minskas med 90 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att 14 910 000 kronor anvisas under anslaget 43:14 Åtgärder inom livs- medelsområdet för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 6.43 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:14 Åtgärder inom livsmedelsområdet

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	15 000	15 000	15 000
Förändring till följd av:
Beslut	-90	-90	-90

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	14 910	14 910	14 910

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

6.9.1543:15 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Tabell 6.44 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	36 812		sparande	-59
				Utgifts-
2005	Anslag	37 089	1	prognos	36 215
2006	Förslag	36 866

2007	Beräknat	36 866

2008	Beräknat	36 866

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Anslaget belastas huvudsakligen med kostnader för medlemskap i internationella organisationer inom departementets ansvarsområde. Den dominerande posten är kostnaden för Sveriges medlemskap i FN:s jordbruks- och livsmedels- organisation (FAO).

Även ett obligatoriskt deltagande i vissa inter- nationella möten och konferenser finansieras av anslaget. En del av anslaget avser kostnader för bilateralt forskarutbyte med länder i Central- och Östeuropa.

Regeringens överväganden

Anslaget minskas med 223 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 36 866 000 kronor anvisas under anslaget 43:15 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 6.45 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 43:15 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	37 089	37 089	37 089
Förändring till följd av:
Beslut	-223	-223	-223

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	36 866	36 866	36 866

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

101

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

7 Landsbygdspolitik

7.1Omfattning

Politikområdet omfattar verksamhet för en håll- bar utveckling av landsbygden. Åtgärderna är i stor utsträckning riktade till lantbruksföretag men också till andra företag på landsbygden. Avgränsningen följer i huvudsak rådets förord- ning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garanti- fonden för jordbruk (EUGFJ) till utveckling av landsbygden samt åtgärder som syftar till att underlätta genomförandet av denna.

Politikområdet omfattar också försöks- och utvecklingsverksamhet inom ramen för olika nationella handlingsprogram för jordbrukets miljöpåverkan samt åtgärder med syfte att främja ekologisk produktion. I politikområdet ingår även nationellt stöd för att säkerställa jordbruks- verksamhet i norra Sverige.

Politikområdet omfattar verksamhet vid Jordbruksverket och länsstyrelserna.

7.2	Utgiftsutveckling

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
Anslag inom utgiftsområde 23
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur		1 497,2	2 223,0	2 353,5	2 815,7	2 403,7	2 403,7

44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur		1 129,0	1 575,6	1 802,8	1 876,9	1 764,0	1 764,0

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket		39,0	11,9	11,7	11,8	11,8	11,8

44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.		3,0	3,0	3,0	3,0	3,0	3,0

44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.		1,5	1,5	1,5	1,5	1,5	1,5

44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m.		252,1	269,0	264,1	64,4	0,0	0,0

44:7 Åtgärder för att främja ekologisk produktion		14,2	30,0	30,4	29,8	29,8	29,8

Totalt för utgiftsområde 23		2 936,0	4 114,0	4 467,1	4 803,1	4 213,9	4 213,9

Totalt för politikområde Landsbygdspolitik		2 936,0	4 114,0	4 467,1	4 803,1	4 213,9	4 213,9

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

103

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

7.3Mål

Målet är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden.

Målet omfattar en hållbar livsmedelsproduk- tion, sysselsättning på landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar och uthållig tillväxt. Vidare skall jordbrukets natur- och kulturvärden värnas samt jordbrukets negativa miljöpåverkan minimeras i syfte att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås inom en generation.

7.4Insatser

7.4.1Insatser inom politikområdet

Större delen av verksamheten inom politik- området bedrivs inom ramen för fleråriga pro- gram, framför allt Miljö- och landsbygds- programmet men även Mål 1- och Leader+programmen. Politikområdet omfattar även Miljöförbättrande åtgärder och stöd till norra Sverige. I tabell 7.2 framgår insatserna under politikområdet samt deras huvudsakliga innehåll.

Tabell 7.2 Insatser under politikområde Landsbygdspolitik

Insats	Huvudsakligt innehåll
Miljö- och landsbygds-	Miljöersättningar och kompensations-
programmet	bidrag i stödberättigade områden i hela
	landet. Strukturstöd, kompetensutveck-
	ling och åtgärder för att främja anpass-
	ning och utveckling av landsbygden
	utanför det s.k. Mål 1-området som
	omfattar de fyra nordligaste länen samt
	delar av Gävleborgs, Dalarnas och
	Värmlands län.

Mål 1-programmen	Strukturstöd till jordbruket och åtgärder
	för att främja anpassning och utveckling
	av landsbygden i Mål 1-området.

Leader+programmet	Landsbygdsutveckling utifrån lokala
	förutsättningar och initiativ

Åtgärder för jordbruket i	Stöd till jordbruket i norra Sverige.
norra Sverige

Miljöförbättrande	Försöks- och utvecklingsverksamhet,
åtgärder	marknadsfrämjande åtgärder för
	ekologisk produktion, m.m.

Övrigt	Lagstiftning m.m.

För en detaljerad beskrivning av åtgärderna som ingår i politikområdet hänvisas till regeringens skrivelse Landsbygdspolitik – resultatredovis- ning (skr. 2002/03:111).

Miljö- och landsbygdsprogrammet samt Mål 1- programmen

Åtgärderna inom ramen för miljö- och lands- bygdsprogrammet är uppdelade på två insats- områden:

-ett ekologiskt hållbart lantbruk och

-en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden.

Under det första insatsområdet, Åtgärder för ett ekologiskt hållbart lantbruk, ingår miljöersätt- ningar, kompetensutveckling, kompensations- bidrag i områden som är mindre gynnade av naturbetingade skäl, stöd till investeringar i förbättrad miljö och djurmiljö i jordbruksföretag samt miljöåtgärder i form av projektstöd.

Det andra insatsområdet, Åtgärder för ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden, innehåller startstöd till unga jord- brukare, stöd till investeringar i jordbruks- företag, stöd till investeringar i förbättrad bear- betning och saluföring av jordbruksprodukter, kompetensutveckling samt åtgärder i form av projektstöd som syftar till att främja en anpass- ning och utveckling av landsbygden.

Miljöersättningarna och kompensations- bidraget tillämpas i stödberättigade områden i hela landet inom ramen för miljö- och lands- bygdsprogrammet. Övriga åtgärder tillämpas i de s.k. Mål 1-programmen i detta geografiska område, vilket omfattar de fyra nordligaste länen samt delar av Gävleborgs, Dalarnas och Värm- lands län. Miljö- och landsbygdsprogrammet inklusive nationell finansiering av lantbruks- anknutna åtgärder inom ramen för Mål 1- programmen har en total kostnadsram för hela programperioden 2000–2006 på ca 23 miljarder kronor. Därutöver tillkommer den förstärkning av Miljö- och landsbygdsprogrammet på 400 miljoner kronor årligen som genomförs fr.o.m. 2005.

Anslutningen till Miljö- och landsbygds- programmet har under programperioden varit god, vilket har medfört att de ekonomiska ramarna för programmet är ansträngda. Med anledning av detta beslutade regeringen i april 2004 att tillföra Miljö- och landsbygdsprogram- met ytterligare ca 75 miljoner kronor, vilket möjliggjorde att flertalet miljöersättningar hölls öppna för nya anslutningar 2005.

Den 15 november 2003 överlämnades betän- kandet Levande kulturlandskap – en halvtids-

104

utvärdering av Miljö- och landsbygdsprogram- met (SOU 2003:105). Betänkandet konstaterade att programmets insatser bidrar till att hålla kulturlandskapet levande och utgör en viktig förutsättning för uppfyllelse av flera miljökvali- tetsmål. Mot bakgrund av de förslag som läm- nades i betänkandet och i regeringens skrivelse till riksdagen om genomförande av EU:s jord- brukspolitik i Sverige (skr. 2003/04:137) beslu- tade regeringen om ändringar i Miljö- och lands- bygdsprogrammet fr.o.m. den 1 januari 2005. Ändringen omfattar en förstärkning av kompen- sationsbidraget i mindre gynnade områden med 110 miljoner kronor inklusive en särskild sats- ning på jordbruket i det fjällnära området. Vidare höjs miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar (75 miljoner kronor). En miljö- ersättning till vallodling införs i vissa delar av landet (100 miljoner kronor). Dessutom för- stärks satsningar på bl.a. investeringar inom djurvälfärdsområdet, småskalig livsmedels- produktion, rådgivning och förnyelsebar energi genom stöd på totalt 115 miljoner kronor år- ligen. Slutligen genomförs en förstärkning av kompetensutvecklingsåtgärder på miljöområdet riktade mot skogsbruket.

Förstärkningen finansieras av s.k. modulering (överföring av EU-medel från direktstöd till Miljö- och landsbygdsprogrammet) och åter- föring av delar av skatten på handelsgödsel och skall enligt regeringens skrivelse träda i kraft 2005 med utbetalning först 2006. Av administ- rativa skäl kommer delar av förstärkningen att utbetalas 2005 och finansieras av den ursprung- liga budgeten för Miljö- och landsbygds- programmet med motsvarande förskjutningar av utbetalningar för andra åtgärder i programmet från 2005 till 2006.

Utöver satsningar på småskalig livsmedels- förädling som bedrivs inom ramen för Miljö- och landsbygdsprogrammet har 10 miljoner kronor anvisats 2005 under politikområdet livsmedelspolitik för projekt rörande nationella och regionala resurscentra för småskalig Livsmedelsförädling. Regeringen beslutade i april 2005 om bidrag till tre nationella nätverk och resurscentra med inriktning på att stödja småskalig livsmedelsförädling. Regeringen avser att under hösten 2005 återkomma till riksdagen med en redovisning av aktuella frågor beträffande utvecklingen för den småskaliga livsmedelsproduktionen.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Den riksomfattande inventering av värdefulla ängs- och betesmarker som inleddes under 2002 och finansieras genom Miljö- och landsbygds- programmet slutfördes under 2004. Invente- ringen har till syfte att öka kunskapen om och förbättra uppföljningen av framför allt de kvali- tativa aspekterna av hävdade marker i landet.

I januari 2005 drog en storm in över framför allt södra Sverige. Till följd av stormen medde- lade den svenska regeringen EU-kommissionen att force-majeure kommer att tillämpas när det gäller vissa skyldigheter för lantbrukarna att uppfylla krav som gäller för åtgärder i Miljö- och landsbygdsprogrammet. Vidare beslutade rege- ringen i juni 2005 att omfördela totalt 40 miljo- ner kronor inom ramen för Miljö- och lands- bygdsprogrammet från bidragsinriktade åtgärder för att öka den ekologiska stabiliteten i skogen till rådgivnings- och kompetensutvecklings- åtgärder riktade mot skogsbrukare. Behovet av rådgivning består delvis av säkerhetsrådgivning men även av att skogsbruket får underlag och råd nödvändiga för att ta rätt hänsyn till kultur- och naturvärden i skogen och att skapa en långsik- tighet i arbetet med återbeskogning. Mer om stormens effekter redovisas under politik- området Skogspolitik.

År 2004 redovisade länsstyrelserna resultatet av åtgärder för att främja anpassning och utveck- ling av landsbygden inom ramen för Miljö- och landsbygdsprogrammet. Av redovisningarna framgår behovet av ökad samverkan mellan åtgärder riktade mot allmän landsbygdsutveck- ling och åtgärder kopplade till jordbruket. Nästa miljö- och landsbygdsprogram planeras att träda i kraft den 1 januari 2007 och löpa till 2013. EU- kommissionen lade den 15 juli 2004 fram ett för- slag till regelverk för programperioden. Utifrån EU-kommissionens förslag enades medlems- länderna principiellt om regelverket vid Jord- bruksrådet den 21 juni 2005, dock utan att beslut fattades. EU-kommissionen föreslår att de nya programmen för landsbygdsutveckling skall vara uppbyggda kring fyra områden: i) förbättrad konkurrenskraft inom såväl jord- som skogs- bruk, ii) förbättring av miljö och markförvalt- ning och iii) diversifierad ekonomi och god livs- kvalitet på landsbygden. Slutligen finns ett tematiskt område: iv) innovativ lokal lands- bygdsutveckling. I förslaget ställs krav på balans i varje enskilt program gällande fördelningen av EU-medel mellan de fyra områdena. Balans- kraven mellan de fyra områdena är 10, 25, 10

105

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

respektive 5 procent av EU-resurserna. De 5 procent som skall gå till det tematiska insats- området (iv) kan tillgodoräknas inom ramen för de tre övriga områdena så att totalt 45 procent av EU-resurserna binds upp genom kravet på balans. Det föreslagna regelverket ger dock rela- tivt stor frihet då det gäller fördelningen av de nationella medlen i programmet.

En följd av det föreslagna regelverket är att rådet inom fem månader från beslut om förord- ningen kommer att fastställa en strategi för landsbygdsutveckling som kommer att ligga till grund för nationella strategier.

En översyn av kriterierna för stöd till mindre gynnade områden (LFA) kommer enligt försla- get att genomföras till 2010. Detta innebär att Sverige tills vidare behåller nuvarande områdes- indelning.

Baserat på förslaget till regelverk väntas EU- kommissionen att presentera förslag till tillämp- ningsregler och detaljerat regelverk under hösten 2005.

Omfattningen av tilldelade EU-medel till Sverige för programperioden beror på EU- budgetens totala omfattning, vilket avgörs först i samband med att nästa finansiella perspektiv fastställs (budget för perioden 2007–2013). I avvaktan på att EU:s regelverk, inklusive EU:s strategi och de ekonomiska förutsättningarna beslutas på EU-nivå, har regeringen påbörjat arbetet med att förbereda det nya landsbygds- programmet. Arbetet bedrivs i ett brett samråd med organisationer, myndigheter och andra landsbygdsintressenter. I ett första steg skall den strategiska inriktningen av nästa landsbygds- program presenteras i en skrivelse till riksdagen under hösten 2005.

Utifrån den strategiska inriktning som redo- visas i skrivelsen kommer såväl en nationell strategi för landsbygdsutveckling som det detal- jerade programdokumentet att utarbetas. Den av regeringen tillsatta landsbygdskommittén läm- nade den 2 maj 2005 sitt delbetänkande (SOU 2005:36). Regeringen avser att sända ett pro- gramförslag till EU-kommissionen under 2006. Landsbygdskommittén kommer att lämna sitt förslag till strategi för hållbar landsbygdsutveck- ling (dir. 2004:87) senast den 30 november 2006.

Leader+

Leader+programmet syftar till att främja lands- bygdsutveckling. Utifrån lokala förutsättningar och initiativ skall Leader+ genom lokala projekt stödja hittills oprövade och nyskapande metoder för utveckling och förnyelse. Från jordbruks- fondens utvecklingssektion har det svenska programmet tilldelats totalt ca 41 miljoner euro under programperioden 2000–2006.

Nedan visas översiktligt medelsfördelningen av miljö- och landsbygdsåtgärder inklusive nationellt stöd till norra Sverige under perioden 2000–2006.

Diagram 7.1 Miljö- och landsbygdsåtgärder 2000–2006

Nationellt stöd
till norra Sverige	Leader+
	Leader+
	Mål 1

Stöd till investeringar, unga lantbrukare och landsbygds- utveckling

Miljöer-
sättningar	Kompetens-
	utveckling
	Kompensa-
	tionsbidrag

Miljöförbättrande åtgärder

I syfte att förbättra genomförandet av olika åtgärder inom Miljö- och landsbygdsprogram- met avsätts medel för framför allt försöks- och utvecklingsverksamhet. Verksamheten bedrivs bl.a. inom ramen för de nationella handlingspro- grammen riktade mot jordbrukets miljöfrågor, som bevarande av biologisk mångfald, minskade växtnäringsförluster och risker med bekämp- ningsmedel. Huvudparten av medlen avsätts till utveckling av ekologisk produktion inklusive marknadsstödjande åtgärder för ekologiska produkter.

Återförd skatt på handelsgödsel och bekämp- ningsmedel har förstärkt jordbruksnäringens insatser för bl.a. forskning, information, utbild- ning, rådgivning och utvecklingsarbete för att främja hållbar produktion inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Stöd lämnas bl.a. till åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jord- bruket och för att minska miljöriskerna inom

106

växtskyddsområdet. Delar av den fr.o.m. 2004 uppburna skatten på handelsgödsel kommer att återföras dels i form av nationell medfinansiering i Miljö- och landsbygdsprogrammet, dels för verksamhet som främjar en hållbar utveckling av svenskt jordbruk samt bidrar till att konkurrens- och tillväxtförmågan stärks.

Utvecklingen av regelverket på EU-nivå fort- sätter. Det finns emellertid ännu inte något gränsvärde i fråga om kadmiumhalten i gödsel- medel på gemenskapsnivå. Av EU-kommissio- nens beslut 2002/399/EG följer att Sverige fram till årsskiftet 2005 har möjlighet att förbjuda saluföringen av gödselmedel med en kadmium- halt överstigande 100 gram kadmium per ton fosfor. Regeringen anmälde i april 2005 att Sverige i enlighet med EG-fördraget (artikel 95.4) har för avsikt att även efter den 31 decem- ber 2005 tillämpa dessa bestämmelser. EU- kommissionens beslut i frågan kan väntas någon gång under hösten 2005. Det kan under hösten även bli aktuellt med förslag från EU-kommis- sionen avseende ett gränsvärde på gemenskaps- nivå för kadmium i gödselmedel.

Enligt rådets direktiv (91/676/EEG) om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket skall medlemsländerna vart fjärde år genomföra en översyn av de nitratkänsliga områdena. Resultatet av den nu aktuella över- synen skall inrapporteras till EU-kommissionen i slutet av 2005. Jordbruksverket har i uppdrag att ta fram underlag till denna rapport.

Till följd av EU:s sjätte miljöhandlings- program är det EU-kommissionens avsikt att presentera ett antal tematiska strategier. Eventu- ellt kommer temastrategin för uthållig använd- ning av växtskyddsmedel att presenteras under hösten 2005. EU-kommissionen har även avise- rat en översyn av regelverket för växtskydds- medel. Regeringen avser att verka för att både strategin och ett omarbetat regelverk skall få en utformning som minskar miljö- och hälso- riskerna vid användning av växtskyddsmedel, bl.a. genom att substitutions- och försiktighets- principerna tillämpas i högre grad.

Jordbruksverket redovisade den 15 september 2004 ett förslag om införande av obligatoriska funktionstester för lantbrukssprutor och fläkt- sprutor. Förslaget har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Under det svenska ordförandeskapet i EU våren 2001 antog Jordbruksrådet slutsatser om ekologiskt lantbruk, vilka bl.a. innehöll en inbju-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

dan till EU-kommissionen att analysera möjlig- heten att skapa en handlingsplan för ekologiska livsmedel och ekologiskt lantbruk. Den 10 juni 2004 presenterade EU-kommissionen ett med- delande till rådet och parlamentet med ett förslag till handlingsplan. Meddelandet omfattar förslag till genomförande av 21 åtgärder inom områdena Den ekologiska livsmedelsmarknaden, Offentlig politik och ekologiskt jordbruk samt Normer och kontroll – skyddad integritet. Den 18 okto- ber 2004 antogs handlingsplanen i Jordbruks- rådet. EU-kommissionen har påbörjat arbetet med att genomföra handlingsplanen.

I november 2004 redovisade Jordbruksverket ett förslag till mål för ekologisk produktion fram till 2010. Förslaget har remitterats och en skri- velse om mål för ekologisk produktion planeras att lämnas till riksdagen under hösten 2005.

Åtgärder för jordbruket i norra Sverige

Sverige får enligt anslutningsfördraget till EU lämna ett nationellt stöd för att säkerställa jord- bruksverksamhet i norra Sverige (stödområdena 1–3). Stödet kan ses som ett komplement till åtgärder i Miljö- och landsbygdsprogrammet och kan lämnas för slaktsvin, suggor, getter, ägg, potatis, bär och grönsaker samt som pristillägg och transportstöd för mjölk. Stödet är beräknat utifrån förutsättningen att den totala stödnivån före EU-medlemskapet inte skall överskridas. Stödet lämnas i huvudsak som pristillägg för mjölk.

Enligt EU-kommissionens beslut från den 16 juni 2005 får även statligt stöd lämnas för mer- kostnader till följd av kadaverhanteringen i norra Sverige.

År 2004 beslutade regeringen om höjningar av vissa stödbelopp till jordbruket i norra Sverige. Den 27 december 2004 beslutade EU-kommis- sionen i enlighet med regeringens förslag om en överföring av nuvarande stödområde 2b i Jämt- lands län, och några närliggande församlingar i Västernorrlands län, till stödområde 2a. Efter- som stödet till mjölkproduktionen är högre i stödområde 2a än i stödområde 2b kommer denna ändring att bidra till en högre utnyttjan- degrad av det nationella stödet inom ramen för fastställt tak.

EU-kommissionens beslut innebär också att stödet till mjölkproduktionen begränsas till företagets leveranskvot fr.o.m. den 1 januari

107

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

2006. För de producenter som i norra Sverige har levererat mjölk över sin kvot kommer ändringen att innebära ökade kostnader för att köpa in kvot alternativt minskat nationellt stöd.

seende på det svenska genomförandet av ram- direktivet hänvisas till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Inom området ekologisk produktion arbetar Konsumentverket med åtgärder för att främja konsumtionen av ekologiska livsmedel. Forsk-

7.4.2Insatser utanför politikområdet nings- och utvecklingsinsatser på området

Nationellt och internationellt miljöarbete

Regeringen överlämnade i april 2005 propositio- nen Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150). Propositionen innehåller en utvärdering av systemet med miljökvalitets- mål och delmål samt av de tre åtgärdsstrategierna som har antagits av riksdagen 2001. Av de 16 miljökvalitetsmålen med delmål som behandlas berörs jordbrukssektorn särskilt av Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker och Giftfri miljö. Miljömålsarbetet inom jordbrukssektorn har också stor relevans med hänsyn tagen till åtgärdsstrategierna för giftfria och resurssnåla kretslopp och hushåll- ning med mark, vatten och bebyggd miljö, hänsyn tagen till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors hälsa. För en närmare beskriv- ning hänvisas till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

I juni 2005 överlämnade regeringen skrivelsen En sammanhållen havsmiljöstrategi (skr. 2004/05:173). Skrivelsen avhandlar bl.a. över- gödningen av haven. Arbetet på detta område tar sin utgångspunkt i miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Därtill poängteras vikten av fort- satt arbete särskilt inom EU och havsmiljö- konventionerna. Även denna skrivelse behandlas närmare under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Arbetet med naturvårdsnätverket Natura 2000, EU:s naturvårdsfond Life samt de statliga bidragen till lokala naturvårdsprojekt ger till- sammans med Miljö- och landsbygdsprogram- met goda förutsättningar för att bevara odlings- landskapets biologiska mångfald. Åtgärderna beskrivs närmare under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Miljö- och lands- bygdsprogrammets åtgärder för ängs- och betesmarker utgör en särskilt värdefull möjlighet att trygga bevarandevärden i Natura 2000- områden i odlingslandskapet.

EU:s ramdirektiv för vatten berör på olika sätt jordbruket. För en utförligare redovisning av vilka åtgärder som hittills har vidtagits med av-

bedrivs av Livsmedelsverket, Statens veterinär- medicinska anstalt och Sveriges lantbruksuniversitet.

Regional utvecklingspolitik

Insatser inom ramen för den regionala utveck- lingspolitiken är av betydelse för landsbygdens utveckling. Exempelvis kan insatser inom EU:s strukturfondsprogram nämnas. Dessa insatser har särskilt stor betydelse i norra Sverige och samverkar med åtgärderna riktade mot jord- bruket. Strukturfondsprogrammen omfattar bl.a. åtgärder för att främja infrastruktur och kom- petensutveckling som särskilt kommer näringsliv och befolkning på landsbygden till godo.

Insatser inom politikområdet Landsbygds- politik har också betydelse för den regionala utvecklingen. I samverkan med Mål 1- och Mål 2-programmen, Leader+ och det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige medverkar Miljö- och landsbygdsprogrammet till utveck- ling av en livskraftig landsbygd liksom till en hållbar utveckling av jordbruket i landets alla delar.

I de regionala tillväxtprogrammen för perio- den 2004–2007 finns det möjlighet för åtgärder inom landsbygdspolitiken att samverka med åtgärder inom andra politikområden för att bidra till en hållbar tillväxt. Länen skall även arbeta fram regionala utvecklingsprogram som grund för det regionala utvecklingsarbetet. I de regio- nala utvecklingsprogrammen skall regionala mål beaktas, bl.a. landsbygdspolitik. I de regionala utvecklingsprogrammen skall det klargöras hur landsbygdspolitiken kan bidra till att målen för programmen uppnås.

Glesbygdsverket har på regeringens uppdrag undersökt hur landsbygdsdimensionen tas till vara i det regionala utvecklingsarbetet. Enligt Glesbygdsverkets redovisning i maj 2005 är bilden splittrad, vissa län har ambitiösa program för landsbygdens utveckling medan landsbygden knappast omnämns i andra läns utvecklings- planer. Glesbygdsverket har även i samråd med

108

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

totala arealen ängsmarker och lägre för de ängs- marker som har högst kvalitativa värden. Utifrån regeringens förslag beslutade EU-kommissionen i början av 2005 om höjningar av ersättnings- nivåerna för både ängs- och betesmarker. För- ändringen träder i kraft 2005.

Bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald såväl som natur- och kulturmiljöer utgör en viktig del av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Enligt delmål kopplade till miljökvalitetsmålet skall samtliga ängs- och betesmarker senast 2010 skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Vidare skall arealen hävdad ängsmark utökas med minst 5 000 hektar och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna utökas med minst 13 000 hektar till 2010.

Inom ramen för Miljö- och landsbygds- programmet lämnas miljöersättning för hävd av ängs- och betesmarker samt även stöd för restaurering av marker. Omfattningen av ängs- och betesmarker i landet har valts som indikator för den ekologiskt hållbara utvecklingen på landsbygden. I tabell 7.3 framgår omfattningen av ängs- och betesmarker 2004 i förhållande till fastställda mål.

Tabell 7.3 Areal ängs- och betesmarker i förhållande till fastställda mål

	Betesmarker	Betesmarker av	Ängsmarker
		de mest hotade
		typerna
Mål	450 000 hektar	Ökning med	Ökning med
	2006	13 000 hektar	5 000 hektar
		till 2010	till 2010

Areal 2004	Ca 455 000	Ökning med ca	Ökning med ca
	hektar	8 800 hektar	2 200 hektar

Omfattningen av bevarad och restaurerad ängs- och betesmark i landet bedöms framför allt vara ett resultat av de miljöersättningar som lämnas inom ramen för Miljö- och landsbygds- programmet. Mellan 2003 och 2004 ökade area- len betesmarker i miljöersättningen med ca 30 000 hektar. Kostnaderna för åtgärder i programmet specifikt riktade mot ängs- och betesmarker uppgick 2004 till ca 672 miljoner kronor varav ca 341 miljoner kronor finansieras av EU.

Utöver de kvantitativa målen av hävdad areal är också de kvalitativa aspekterna viktiga. Det är angeläget att marker med höga biologiska värden hävdas och att skötseln av markerna utförs på ett ändamålsenligt sätt. Åtgärdsplaner för skötsel av

de mest värdefulla ängs- och betesmarkerna har upprättats löpande sedan 2000. Under 2004 avslutades också en inventering av ängs- och betesmarker som påbörjades 2002. Sammanlagt har ca 300 000 hektar inventerats. Inventeringen utgör ett mycket viktigt underlag i upp- följningen av de kvalitativa aspekterna av häv- dade marker i landet. Den totala kostnaden för inventeringen uppgick till ca 75 miljoner kronor varav EU finansierar en mindre del.

Även miljöersättningen för öppet och varierat odlingslandskap genom vallodling har betydelse för att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Ungefär 610 000 hektar åker- mark i de mindre gynnade områdena ingår i åtgärden öppet och varierat odlingslandskap, vilket är något över det i programmet fastställda arealmålet för åtgärden på 600 000 hektar. Den totala kostnaden för miljöersättningen för öppet och varierat odlingslandskap uppgick 2004 till ca 503 miljoner kronor varav ca 303 miljoner kronor finansieras av EU.

Omfattningen av bevarade småbiotoper i landet har valts som indikator för den ekologiskt hållbara utvecklingen på landsbygden. Rege- ringen bedömer att miljöersättningarna för be- varande av natur- och kulturmiljöer på ett avgö- rande sätt bidrar till att småbiotoperna i landet bevaras i sin nuvarande omfattning och att målet rörande dessa därmed kan nås. Även avseende bevarande av landskapselement bedömer rege- ringen att målet kan nås till 2010.

Enligt delmål kopplade till miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap skall mängden små- biotoper i odlingslandskapet bevaras i hela landet. Vidare skall mängden kulturbärande landskapselement som vårdas öka till 2010 med ca 70 procent. Inom ramen för Miljö- och lands- bygdsprogrammet lämnas miljöersättning för skötsel av värdefulla landskapselement som t.ex. stenmurar, odlingsrösen, alléträd och renhägn. Elementen har ett stort kulturmiljövärde sam- tidigt som de ofta utgör värdefulla livsmiljöer för djur och växter. Genom miljöersättningen be- varas samtliga landskapselement på ca 30 procent av Sveriges totala åkerareal, vilket är i linje med det operativa målet för åtgärden i Miljö- och landsbygdsprogrammet. Ökningen av land- skapselement som sköttes mellan 2000–2004 var ca 40–60 procent beroende på typ av element. Andelen bevarade landskapselement är emeller- tid betydligt mindre i norra Sverige jämfört med slättbygderna. Kostnaden för miljöersättningar

110

för natur- och kulturmiljöer uppgick till ca 170 miljoner kronor 2004 varav ca 88 miljoner kro- nor finansieras av EU.

I Miljö- och landsbygdsprogrammet lämnas även miljöersättning för bevarande av utrot- ningshotade husdjursraser, vilket bidrar till att uppnå delmål kopplade till miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Det operativa målet i Miljö- och landsbygdsprogrammet är att 5 000 djurenheter skall omfattas av ersättningen, vilket nästan är uppfyllt. Kostnaden för åtgärden var ca 5 miljoner kronor 2004 varav ca 3 miljoner kro- nor finansieras av EU.

Växtnäring

Flera av delmålen under miljökvalitetsmålet Ingen övergödning berör jordbruket. Inom detta område har utsläpp av kväve och ammoniak från jordbruket valts som indikatorer. Åtgärder inom ramen för Miljö- och landsbygdsprogrammet bedöms tillsammans hittills ha inneburit en minskning med 3 500–4 000 ton kväve, vilket väsentligt bidrar till att uppfylla miljökvalitets- målet Ingen övergödning. Nya beräkningar pekar emellertid på högre totala utsläpp av kväveföreningar till haven än de ursprungliga beräkningarna som låg till grund för delmålet om kväve. Av denna anledning bedömer regeringen att det kan vara svårt att uppnå delmålet kopplat till kväve trots det hittills goda resultatet från åtgärder i Miljö- och landsbygdsprogrammet med syfte att minska växtnäringsläckage. Det kan således finnas behov av ytterligare insatser.

Enligt delmålet avseende kväve skall de totala svenska vattenburna utsläppen söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. I Miljö- och landsbygdsprogrammet finns en rad olika åtgärder för att minska växt- näringsförlusterna från jordbruksmark. Anslut- ningen till miljöersättningen för minskat kväve- läckage genom odling av fånggröda och senarelagd jordbearbetning ökade mellan 2003 och 2004 med ca 10 000 hektar och uppgick till ca 280 000 hektar 2004, vilket är cirka fem gånger större än det operativa målet för åtgärden. Beräkningar pekar på att åtgärden 2004 ensamt lett till en minskning av kväveutlak- ningen från åkermark med ca 2 500 ton. Kost- naden för åtgärden 2004 var drygt 200 miljoner kronor varav hälften finansieras av EU.

Anläggning av våtmarker och småvatten i anslutning till jordbruksmark har valts som indi- kator för en ekologiskt hållbar utveckling av

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

landsbygden. Takten på anläggning av våtmarker och småvatten måste öka om målet med 12 000 hektar anlagda våtmarker och småvatten skall nås till 2010. Våtmarker och småvatten bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålen Ingen övergöd- ning såväl som Myllrande våtmarker. Detta genom att våtmarker och småvatten minskar halterna av växtnäringsämnen i vattendrag sam- tidigt som de skapar värdefulla livsmiljöer för djur och växter.

Enligt delmål till miljökvalitetsmålet Myll- rande våtmarker skall minst 12 000 hektar våt- marker och småvatten anläggas eller återställas i odlingslandskapet fram till 2010. Detta mål skall till stor del nås genom åtgärder i miljö- och landsbygdsprogrammet. Under 2004 har totalt 800 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats i odlingslandskapet, varav 625 hektar med åtgär- der inom ramen för Miljö- och landsbygds- programmet. Därutöver finns uppgifter om ca 50 hektar våtmarker som har anlagts eller restau- rerats med annan finansiering. Totalt har 3 600 hektar anlagts eller restaurerats under 2000–2004 varav ca 2 280 hektar inom ramen för Miljö- och landsbygdsprogrammet. Anlagda våtmarker inom ramen för Miljö- och landsbygds- programmet bedöms ha inneburit en minskad kväveutlakning motsvarande ca 450 ton sedan 2000. Vidare bedöms våtmarker och småvatten som har anlagts tidigare än 2000 innebära ytter- ligare minskad kväveutlakning. Stöd har beviljats till ytterligare projekt för anläggning av våt- marker och småvatten men dessa är ännu inte slutförda. Kostnaden i Miljö- och landsbygds- programmet för anläggning och skötsel av våt- marker och småvatten 2004 var ca 38 miljoner kronor varav cirka en tredjedel finansieras av EU.

Skyddszoner i anslutning till åkermark bidrar till att minska växtnäringsförlusterna till vatten- drag. Åtgärder för anläggning av skyddszoner bedrivs inom ramen för Miljö- och landsbygds- programmet och sammanlagt fanns ca 8 400 hektar skyddszoner 2004, vilket är betydligt högre än det operativa målet i programmet på 5 500 hektar. Jämfört med 2003 har arealen skyddszoner ökat med 2 300 hektar. Kostnaden för anläggning och skötsel av skyddszoner upp- gick till ca 23 miljoner kronor 2004 varav hälften finansieras av EU.

Enligt delmål till miljökvalitetsmålet Ingen övergödning avseende ammoniak skall utsläppen i Sverige senast 2010 ha minskat med minst 15

111

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

procent från 1995 års nivå. Enligt beräkningar har ammoniakavgången från jordbruket minskat med 18 procent sedan 1995, vilket bedöms bero på förbättringar i gödselhanteringen och att antalet nötkreatur och svin har minskat.

Enligt delmålet om vattenburna utsläpp av fosfor från mänsklig verksamhet skall dessa till 2010 kontinuerligt minska från 1995 års nivå. Fosforeffektiviteten i jordbruket har enligt beräkningar ökat avsevärt sedan 1985. Beräk- ningar av minskningen av fosforförlusterna från jordbruksmark har däremot inte kunnat göras.

Bekämpningsmedel

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bedöms vara svårt att uppnå trots goda resultat av insatser inom politikområdet. Det kan därför finnas behov av att ytterligare åtgärder vidtas. Åtgärder i handlingsprogrammet för växtskyddsmedel bedöms ha stor betydelse för att minska hälso- och miljöriskerna. Andra åtgärder för att uppnå målet är miljöersättningen för ekologisk produktion samt skatten på bekämpningsmedel.

Åtgärder i Miljö- och landsbygdsprogrammet samt handlingsprogrammet för användning av bekämpningsmedel bidrar till att uppnå miljö- kvalitetsmålet Giftfri miljö. Enligt miljökvali- tetsmålet skall bl.a. hälso- och miljöriskerna vid användning av kemiska ämnen minska, vilket också valts som indikator för en ekologiskt håll- bar utveckling av landsbygden. Baserat på ett riskindikatorsystem har miljöriskindex minskat med ca 25 procent från 1988 till 2003 och hälso- riskindex med mer än 65 procent. Denna utveckling bedöms främst bero på informations- och rådgivningsinsatser inom ramen för Miljö- och landsbygdsprogrammet, produktutveckling samt reglering på området. Trots detta före- kommer rester av bekämpningsmedel i vatten- drag.

Ekologisk produktion

Det ekologiska jordbruket kan också bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såväl som Ett rikt odlingslandskap. Omfatt- ningen av ekologiskt odlad mark har valts som indikator för en ekologiskt hållbar utveckling av landsbygden. Målet för den ekologiska produk- tionen är att arealen bör uppgå till 20 procent 2005 och att den ekologiska animalieproduktio- nen bör öka. Enligt målet skall 10 procent av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm finnas i ekologisk produktion 2005. Det ekolo-

giska jordbruket ökade med ca 20 000 hektar från 2003 och omfattade ca 455 000 hektar åkermark i hela landet 2004, vilket är ca 17 pro- cent av den totala åkerarealen. Preliminär stati- stik för 2005 visar att målet för den ekologiska arealen nästan är uppfyllt. Det föreligger sam- tidigt stora skillnader i andelen ekologiskt odlad åkerareal mellan olika delar av landet. Andelen åkerareal är avsevärt mindre i Svealands och Götalands slättbygder jämfört med andelen i landets skogs- och mellanbygder. Därmed är andelen ekologisk produktion störst i de geo- grafiska områden som bekämpningsmedel används i förhållandevis liten utsträckning. Målet för animalieproduktionen har uppnåtts sam- manlagt för berörda djurslag. Fördelat per djur- slag beräknas emellertid andelen ekologiska mjölkkor vara mindre än 10 procent. Den totala kostnaden för olika åtgärder med syfte att främja ekologisk produktion uppgick 2004 till ca 621 miljoner kronor varav ca 289 miljoner kronor finansieras av EU.

Rådgivning, utbildning m.m.

Det bedrivs en omfattande rådgivnings- och utbildningsverksamhet riktad mot lantbrukare inom ramen för Miljö- och landsbygds- programmet. Verksamheten bidrar till att upp- fylla samtliga miljökvalitetsmål som berör jord- bruket och som bedrivs inom områdena biologisk mångfald och kulturmiljövärden, skydd av miljökänsliga områden, ekologisk pro- duktion, djurvälfärd samt energihushållning i växthus. Verksamheten riktas mot lantbrukare och omfattade 2004 ca 50 000 lantbrukare som erhållit rådgivning eller deltagit i utbildning till en kostnad av ca 158 miljoner kronor varav EU finansierar en fjärdedel. Verksamheten bedöms ha medfört större anslutning till de olika miljö- ersättningarna inom Miljö- och landsbygds- programmet och har ökat förståelsen för och kunskaperna om miljöfrågor. Ett syfte med råd- givningen är också att öka kvaliteten i de sköt- selåtgärder som lantbrukare utför inom ramen för de olika miljöersättningarna.

Övriga insatser inom de olika nationella handlingsprogrammen för jordbrukets miljö- frågor såsom t.ex. lagstiftning och försöks- och utvecklingsverksamhet bedöms också att vara en viktig del av arbetet med att nå de miljökvali- tetsmål som berör jordbruket.

112

Ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden

Befolkningsutvecklingen på landsbygden

Befolkningsutvecklingen på landsbygden inver- kar på möjligheterna till väl fungerande lokala arbetsmarknader och har betydelse för möjlig- heterna att upprätthålla en god servicenivå och därigenom bidra till en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Därför har befolkningsutvecklingen på landsbygden valts som indikator för en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Det finns tydliga trender i befolkningsutvecklingen på landsbygden. Bland personer mellan åldrarna 16 till 64 år sker en befolkningsminskning i mindre tätorter samtidigt som större tätorter och tät- ortsnära landsbygd ökar. I norra Sverige minskar befolkningen i alla områdestyper. Trenderna är särskilt påtagliga för yngre personer mellan åldrarna 20 till 34 år. Andelen kvinnor på lands- bygden mellan åldrarna 16 till 64 år uppgår till 47–48 procent och för män till 52–53 procent. Detta kan jämföras med 49 procent kvinnor respektive 51 procent män i hela landet. En studie visar emellertid att män i åldrarna 16 till 29 år hade en större nettoutflyttning från gles- bygder och tätortsnära landsbygder 2003 än vad kvinnor hade.

Jordbrukets betydelse

Jordbruket kan bidra till bosättning, hållbar tillväxt och utveckling på landsbygden. Andelen sysselsatta inom jord- och skogsbruk minskar. Fortfarande är dock över 10 procent av männen i glesbygder och 8 procent i tätortsnära landsbyg- der verksamma inom jord- och skogsbruk. För kvinnorna är motsvarande siffror 2 respektive 3 procent. Jordbruket skapar dessutom attrak- tiva livsmiljöer, vilka generellt är en förutsättning för en livskraftig landsbygd.

Strukturutvecklingen inom jordbruket

Åkerarealen och antalet jordbruksföretag har visat en nedåtgående trend de senaste tio åren. Trenden har varit mer påtaglig sedan 2000 och särskilt i norra Sverige och i mellersta Sveriges skogsbygder. Regionala förändringar i omfatt- ningen av jordbruket har valts som indikator för en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Inom ramen för Miljö- och lands- bygdsprogrammet lämnas kompensationsbidrag vars syfte är att upprätthålla ett öppet odlings-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

landskap och att bibehålla sysselsättning i områ- den som är mindre gynnande av naturbetingade skäl. Åtgärden bidrar således till att uppfylla miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap såväl som till en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Anslutningen till kompensationsbidraget 2004 uppgick till ca 551 000 hektar fördelat på 20 429 företag. Den anslutna arealen ökade mellan 2003 och 2004 med ca 8 000 hektar samtidigt som antalet före- tag minskade med 134 stycken. Sedan 1999 har emellertid både antalet företag och arealen minskat, det senare med i genomsnitt knappt 1 procent per år.

Det nationella stödet till norra Sverige syftar till att säkerställa jordbruksverksamhet i regio- nen. Stödet är i flera fall av helt avgörande bety- delse för fortsatt jordbruksproduktion i regio- nen. Stödet medverkar också till att bromsa befolkningsminskningen i området och där- igenom skapa bättre underlag för service i de glesbefolkade landsbygdsområdena i regionen. Baserat på det nationella stödet till norra Sverige har jordbruksproduktionens samlade värde minskat under ett antal år. Mellan 2003 och 2004 stabiliserades dock utvecklingen, vilket framför allt berodde på att produktionen av ägg, slaktsvin samt bär och grönsaker ökade, något som kompenserade en viss minskad mjölkproduk- tion. Antalet företag i området minskade med ca 35 procent under perioden 1999–2003 jämfört med 30 procent för hela landet under samma period. Samtidigt har den totala åkerarealen i regionen inte minskat nämnvärt. Den uppsatta referensnivån för det nationella stödet, som fast- ställdes i samband med att Sverige blev EU- medlem, får inte överskridas. Utbetalningarna låg under referensnivån under 2004.

Utvecklingen inom de mindre gynnade områ- dena inklusive norra Sverige speglar den allmänna strukturutvecklingen i landet mot färre och större gårdar. Regeringen bedömer emeller- tid att åtgärderna inom Miljö- och landsbygds- programmet, framför allt miljöersättningar och kompensationsbidrag, och det nationella stödet till norra Sverige starkt har bidragit till att det öppna landskapet finns kvar samt även mot- verkat nedläggning av åker- och betesmark. Detta gäller i första hand i svagare regioner där produktionsförutsättningarna är relativt dåliga.

113

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Strukturåtgärder riktade mot jordbruket

Under 2004 beviljades investeringsstöd om totalt ca 175 miljoner kronor i landet. Både antalet beviljade investeringsstöd och beslutade belopp har ökat jämfört med 2003. Större delen av investeringsstödet går till djurmiljöinveste- ringar. Regeringens bedömning är att investe- ringsstödet har haft en god måluppfyllelse avseende att underlätta och påskynda en anpassning till ett ekologiskt hållbart jordbruk samt till att öka landsbygdsföretagens kon- kurrensförmåga och främja ökad sysselsättning på landsbygden. Däremot har stödet under tidigare år endast haft begränsad effekt vad gäller diversifiering av jordbruksverksamhet. In- vesteringar i kompletterande verksamhet har emellertid ökat något under senare år och utgör nu ca 18 procent av det totala stödet. Denna utveckling bedöms fortsätta som en effekt av utbildnings- och projektverksamhet inom områ- det och bedöms också kunna bidra till en allmän diversifiering av verksamhet på landsbygden.

Stöd till investeringar i förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter är inriktat på innovativ och småskalig livsmedelsförädling. Under 2004 beslutades om 94 projekt om ca 61 miljoner kronor i landet. Antalet projekt och beviljat stöd är i nivå med omfattningen under 2003. Företag inriktade på småskalig livs- medelsförädling har varit prioriterade.

Tillgänglig statistik visar att de i programmen fastställda sysselsättningsmålen per beviljat stöd för både investeringsstödet till jordbruksföretag och stödet till investeringar i förbättrad bearbet- ning och saluföring av jordbruksprodukter, bör kunna nås under programperioden.

Investeringsverksamheten vid jordbruks- företagen i Mål 1-området, vilket omfattar de fyra nordligaste länen samt delar av Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län, har varit vikande till följd av osäkerhet inför reformen av den gemen- samma jordbrukspolitiken. Under den senare delen av året har en viss återhämtning skett. Den största investeringsverksamheten sker vid före- tag som utökar och effektiviserar sin mjölk- produktion. Investeringar för att främja bearbet- ning och saluföring av jordbruksprodukter har markant ökat i omfattning under verksamhets- året. Även intresset för åtgärder för att främja den småskaliga livsmedelsförädlingen har ökat under året, vilket kan ses som positiva tecken på en anpassning och utveckling inför de föränd- ringar som jordbruksreformen medför.

År 2004 beviljades 235 startstöd till yngre jordbrukare i hela landet varav 62 stycken i Mål 1-området. Målet i Miljö- och landsbygds- programmet om 200 beviljade startstöd årligen utanför Mål 1-området är för 2004 därmed inte helt uppfyllt. Avseende de övergripande målen bedöms startstödet ha haft en viss positiv effekt för att underlätta övertagande eller nyetablering. Däremot är det svårt att visa på effekter avseende konkurrenskraft, tillväxt samt anpassning av jordbruket till nya yttre förhållanden.

Landsbygdsutveckling och diversifiering

För att utveckla och bevara en livskraftig lands- bygd krävs förutsättningar för en integrerad utveckling av jordbruket och övriga sektorer. En diversifierad landsbygdsekonomi är viktig för sysselsättning, inkomst och uthållig tillväxt och har därför valts som indikator för en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Under de senaste åren har antalet jordbruks- företag med kompletterande verksamhet ökat i relativt stor omfattning. En undersökning pekar på att antalet jordbruksföretag med komplette- rande verksamhet mellan 1999 och 2003 ökade med ca 50 procent. Inom ramen för Miljö- och landsbygdsprogrammet finns samverkande åtgärder med syftet att främja en diversifierad sysselsättning på landsbygden. Under 2004 beslutades om att tilldela ca 104 miljoner kronor till 438 projekt i syfte att främja anpassning och utveckling av landsbygden. Projekten rör fram- för allt diversifiering av lantbruksföretag, lands- bygdsturism och marknadsföring av kvalitets- produkter med anknytning till lantbruket. Antalet påbörjade projekt har ökat påtagligt sedan 2000.

Kompetensutvecklingsaktiviteter har också genomförts i syfte att förstärka effekten av andra åtgärder som bidrar till att främja en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Kompetensutvecklingsåtgärder uppskattas under 2004, genom länsstyrelsernas verksamhet utan- för Mål 1-området, ha nått ca 13 000 deltagare varav ca 40 procent är kvinnor och ca 60 procent är män. Inom Mål 1 har under året fattats beslut om stöd till 114 projekt i syfte att främja anpass- ning och utveckling av landsbygden.

Regeringen bedömer att åtgärderna med syfte att främja anpassning och utveckling av lands- bygden, tillsammans med andra åtgärder i berörda program som t.ex. investeringsstöd och

114

kompetensutveckling, har bidragit till en diver- sifiering av landsbygdsekonomin.

Leader+programmet skall utifrån lokala förutsättningar och initiativ stödja hittills oprövade och nyskapande metoder för utveck- ling och förnyelse på landsbygden. Under 2004 beslutades inom ramen för Leader+programmet om 156 nya projekt om ca 50 miljoner kronor EU-medel. Flertalet beslutade projekt inom programmet löper under flera år och är ännu inte avslutade, vilket gör det svårt att dra generella slutsatser om resultat och måluppfyllelse av verksamheten. Den oberoende halvtidsutvärde- ringen av programmet som genomfördes under 2003 visar emellertid att programmet i sin helhet fungerar bra.

7.5.3Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning gällande poli- tikområdet är att resultaten av insatserna i stort sett har varit goda och i överensstämmelse med de uppställda målen. Därigenom bedömer regeringen också att de offentliga insatserna bidrar till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden.

Större delen av verksamheten inom politik- området bedrivs inom ramen för fleråriga pro- gram, framför allt Miljö- och landsbygds- programmet men även Mål 1- och Leader+programmen. Inom varje program finns fastställda operativa mål för de åtgärder som ingår i programmen. De operativa målen för insatserna inom politikområdet har i de flesta fall uppnåtts eller förväntas uppnås under program- perioden.

I november 2003 överlämnades till regeringen betänkandet Levande kulturlandskap – en halv- tidsutvärdering av Miljö- och landsbygds- programmet (SOU 2003:105) som framför allt drog slutsatser utifrån resultat fram t.o.m. 2002. Utvärderingen drog den slutsatsen att program- met i huvudsak fungerat väl och att det har bidragit till uppfyllelsen av mål på samtliga nivåer. Programmet har enligt utvärderingen på ett påtagligt sätt också bidragit till uppfyllelsen av de övergripande miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Gällande miljökvalitetsmålen bedömer rege- ringen att åtgärderna kopplade till jordbruket har haft en fortsatt positiv effekt avseende berörda delmål. Åtgärder inom ramen för Miljö- och

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

landsbygdsprogrammet bedöms vara nödvändiga för att nå miljökvalitetsmålen Ett rikt odlings- landskap och Ingen övergödning.

Trots det goda resultatet från insatser kopp- lade till jordbruket bedömer regeringen emeller- tid att miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Giftfri miljö, vilka även berör andra politik- områden, kan vara svåra att nå. Det kan därför finnas behov av ytterligare insatser. Även delmål kopplade till miljökvalitetsmålet Myllrande våt- marker avseende anläggning av våtmarker bedöms vara svåra att nå.

Avseende ekonomisk och social utveckling av landsbygden framfördes i halvtidsutvärderingen att programmet har bidragit till uppfyllelsen av flera av målen men att bilden är mer otydlig och att ytterligare analyser behöver göras. Regering- ens bedömning är att relevanta åtgärder inklusive de som ingår i Mål 1-programmen, har fortsatt att fungera väl och att flera av de operativa målen för åtgärderna har uppnåtts eller förväntas uppnås under programperioden. Regeringen instämmer i att bilden gällande de mer över- gripande målen är otydlig. Det är svårt att koppla förändringar i den ekonomiska och sociala utvecklingen på landsbygden med resultat från enskilda åtgärder kopplade till de areella näring- arna. Ytterligare analyser av åtgärderna är därför nödvändiga. Slututvärderingar av de olika programmen under politikområdet kommer att genomföras efter 2006.

7.6Revisionens iakttagelser

Årsredovisningen för myndigheten inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.

7.7Politikens inriktning

7.7.1Landsbygdspolitiken

En allmän utgångspunkt för målet och insatserna inom politikområdet är att de skall medverka till en positiv utveckling av en väl fungerande lands- bygd som är ekonomiskt livskraftig och som har höga natur- och kulturvärden. För att utveckla och bevara en livskraftig landsbygd krävs förut-

115

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

sättningar för en integrerad utveckling av jord- bruket och övriga sektorer.

Regeringen beslutade den 17 juni 2004 att till- sätta en utredning med parlamentarisk med- verkan med uppdrag att utarbeta en långsiktig strategi för den nationella politiken för lands- bygdsutveckling. Denna strategi skall ta ett samlat grepp om politiken och utgå från målet om en ekologiskt, ekonomiskt och socialt håll- bar utveckling av landsbygden. Med de areella näringarna som bas är strategin tänkt att skapa förutsättningar för ökad tillväxt och ett mer mångsidigt företagande på landsbygden. I upp- draget ingår även att behandla förvaltningen av landskapets natur- och kulturvärden. Kommit- tén skall lämna sitt slutbetänkande senast den 30 november 2006.

Av kommitténs direktiv framgår också att i ett delbetänkande skall kommittén lämna ett förslag till övergripande strategisk inriktning för nästa landsbygdsprogram. Kommittén överlämnade den 2 maj 2005 ett delbetänkande till regeringen (SOU 2005:36). Även ett delbetänkande från Skogsutredningen (SOU 2005:39) som bl.a. behandlar skogsnäringens roll i det kommande landsbygdsprogrammet har överlämnats till regeringen.

Delbetänkandena och de synpunkter som har inkommit under remissbehandlingen utgör viktiga underlag till den skrivelse om den strate- giska inriktningen av det kommande lands- bygdsprogrammet som regeringen avser att lämna till riksdagen under hösten 2005.

Jordbruket bidrar till positiva miljöeffekter i form av biologisk mångfald, bevarande av värdefulla kulturmiljöer och till ett öppet odlingslandskap. Dagens jordbruk utgör sam- tidigt en belastning på miljön, bl.a. på grund av användningen av bekämpningsmedel och genom förluster av näringsämnen till omgivande miljö.

En hållbar jordbruks- och livsmedelsproduk- tion förutsätter att naturresurserna brukas på ett resursbevarande, miljöanpassat och etiskt god- tagbart sätt. Därmed är jordbrukssektorn viktig i omställningen till ett uthålligt samhälle. Målsätt- ningarna bör bl.a. återspegla behovet och värdet av en hållbar utveckling på landsbygden och inom jordbruket, internationella miljöåtaganden och de areella näringarnas betydelse för att till- handahålla kollektiva nyttigheter.

Arbetet med jordbrukets miljöfrågor vilar på sektorsansvar, vilket lades fast i Sverige i och med 1988 års miljöpolitiska beslut och har sedan

utvecklats i ett flertal riksdagsbeslut. Målet med det särskilda sektorsansvaret för ekologiskt håll- bar utveckling preciseras och vidareutvecklas i propositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36). Åren 2006– 2008 anvisas Jordbruksverket ytterligare 3 miljo- ner kronor årligen för arbete med miljökvali- tetsmålen.

Flera av de 15 miljökvalitetsmålen berör jord- bruket. Den 4 maj 2005 överlämnade regeringen propositionen Svenska miljömål – ett gemen- samt uppdrag (prop. 2004/05:150) till riksdagen. I propositionen görs en fördjupad utvärdering av systemet med miljökvalitetsmål och delmål samt de tre åtgärdsstrategier som antogs 2001. I pro- positionen föreslår regeringen att miljökvali- tetsmålen ändras på vissa områden.

Regeringen har utsett Jordbruksverket till ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Även andra miljökvali- tetsmål, särskilt Ingen övergödning, Giftfri miljö och Myllrande våtmarker, berör politikområdet landsbygdspolitik. Verksamhet under politik- området bidrar även till att uppnå mål inom kulturmiljöområdet.

Åtgärder inom politikområdet har som syfte att stärka jordbrukets positiva miljöeffekter och minimera dess negativa miljöeffekter samt att förbättra landsbygdens konkurrenskraft genom att underlätta en nödvändig anpassning av jord- brukssektorn till nya förutsättningar och före- tagande på landsbygden. Åtgärderna tar hänsyn till de skilda produktionsförutsättningar som råder i olika delar av landet. Samma möjligheter till utveckling för kvinnor och män skall främjas. Delar av den uppburna skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel 2004 föreslås återföras till verksamhet som främjar en hållbar utveckling av svenskt jordbruk samt bidrar till att kon- kurrens- och tillväxtförmågan stärks.

Den svenska regeringen är pådrivande i arbetet med att reformera den gemensamma jordbrukspolitiken. Beslutet om en reform av EU:s jordbrukspolitik fattades den 29 september 2003 (rådets förordning (EG) nr 1782/2003). Reformbeslutet innebär en ökad fokus på åtgär- der som syftar till en hållbar utveckling av lands- bygden. Den 19 april 2004 överlämnade rege- ringen skrivelsen om genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige (skr. 2003/04:137) till riksdagen. I skrivelsen bedömde regeringen att det nuvarande Miljö- och landsbygdsprogram-

116

met skall förstärkas under resterande del av programperioden 2000–2006, bl.a. genom s.k. modulering (överföring av EU-medel från direktstöd till Miljö- och landsbygdsprogram- met). Förstärkningen av Miljö- och landsbygds- programmet gäller fr.o.m. den 1 januari 2005.

Målet för den regionala utvecklingspolitiken (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118) är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Åtgärderna inom ramen för landsbygdspolitiken skall tillsammans med åtgärder inom andra politik- områden bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås genom de regionala tillväxtprogrammen.

7.7.2Ändring i jordförvärvslagen (1979:230)

Regeringens förslag: Jordförvärvslagen (1979:230) ändras så att det införs ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om uttag av avgifter i ärenden om förvärvstillstånd.

Ärendet och dess beredning

Lagändringen innebär att det i jordförvärvslagen införs ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgifter i ärenden om förvärvstillstånd. Lagändringen har inte bedömts vara av sådan karaktär att förslaget har behövt remissbehandlas eller granskas av Lagrådet.

Skälen för regeringens förslag: I dag tas avgifter ut vid prövningen av ansökningar om förvärvs- tillstånd. Detta är reglerat i 9 a § jordförvärvs- förordningen. I jordförvärvslagen saknas dock ett uttryckligt bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om sådana avgifter. För att klargöra statens rätt att ta ut avgifter bör ett bemyndigande härom finnas i den lag som regle- rar prövning av ansökningar om förvärvs- tillstånd. Regeringen föreslår därför att ett nytt stycke införs i 9 § jordförvärvslagen, inne- hållande ett bemyndigande för regeringen att föreskriva om avgifter vid ansökan om förvärvs- tillstånd. Någon förändring beträffande storleken på nuvarande uttag av avgifter är inte avsedd.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

7.8Budgetförslag

7.8.144:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tabell 7.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	1 497 216		sparande	1 538 067
				Utgifts-
2005	Anslag	2 223 000	1	prognos	2 353 529
2006	Förslag	2 815 662

2007	Beräknat	2 403 662

2008	Beräknat	2 403 662

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Anslaget används för att finansiera strukturstöd och miljöersättningar med anknytning till jord- bruket. Miljöersättningar riktade mot jord- bruket, stöd till mindre gynnade områden, kompetensutveckling, startstöd till yngre jordbrukare, stöd till investeringar i jordbruks- företag, stöd till bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter samt åtgärder för lands- bygdens utveckling finansieras under anslaget. Åtgärderna återfinns inom ramen för Sveriges Miljö- och landsbygdsprogram samt Sveriges två Mål 1-program, vilka tillämpas i de fyra nord- ligaste länen samt delar av Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län.

Under anslaget finansieras det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Anslaget används även för att finansiera ett nationellt anläggningsstöd för plantering av energiskog i enlighet med förordning (1997:75) om anlägg- ningsstöd till plantering av fleråriga grödor för produktion av biomassa.

117

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 7.5 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008–

Utestående åtaganden vid årets början	2 843 971	2 926 905	2 900 000	1 430 000

Nya åtaganden	1 265 845	1 937 987	1 732 589

Infriade åtaganden	1 829 911	1 964 892	3 202 589	755 332	674 668

Utestående åtaganden vid årets slut	2 926 905	2 900 000	1 430 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	2 800 000	2 900 000	1 430 000

Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Det- samma gäller åtgärder inom ramen för struktur- fondsprogrammen i Mål 1 och Leader+. Detta innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2006 för ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbyg- dens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 755 332 000 kronor 2007, högst 331 103 000 kronor 2008, högst 242 065 000 kronor 2009, högst 86 500 000 kronor 2010 och högst 15 000 000 kronor därefter.

Regeringens överväganden

Under anslaget har anvisats medel för de av Sverige tillämpade miljö- och strukturstöden med anknytning till jordbruket samt det natio- nella stödet till jordbruket i norra Sverige.

Regeringens avsikt är att följa de beslutade programmen i syfte att nå de i programmen fast- ställda målen.

Återföringen av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel uppburen 2001–2003 sker under anslaget 44:6 Återföring av skatt på han- delsgödsel och bekämpningsmedel m.m. Den fort- satta återföringen av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel sker under anslaget 44:1

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.

I samband med beslut om genomförande av jordbruksreformen förstärktes Miljö- och lands- bygdsprogrammet med första utbetalning 2006. EU-finansieringen sker genom s.k. modulering (överföring av EU-medel från direktstöd till

Miljö- och landsbygdsprogrammet). Den natio- nella finansieringen sker genom återföring av delar av den fr.o.m. 2004 uppburna handels- gödselskatten.

År 2006 föreslås ytterligare 100 000 000 kro- nor av skatten på handelsgödsel och bekämp- ningsmedel återföras under anslaget. Till- sammans med kvarvarande återföring av uppburen skatt 2001–2003 under anslaget 44:6

Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämp- ningsmedel m.m., föreslås återförda skattemedel 2006 användas för verksamhet som främjar en hållbar utveckling av svenskt jordbruk samt bidrar till att konkurrens- och tillväxtförmågan stärks. Bland annat bör verksamheten omfatta forsknings- och utvecklingsverksamhet, t.ex. på bekämpningsmedelsområdet.

En ny programperiod för Miljö- och lands- bygdsprogrammet inleds 2007. Omfattningen av programmet fr.o.m. 2007 går i nuläget inte att fastställa, bl.a. då det saknas EU-beslut om budget. Beräkningen av anslaget fr.o.m. 2007 är därför osäker.

Anslaget minskas med 13 338 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 2 815 662 000 kronor anvisas under anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 2 403 662 000 kronor.

118

Tabell 7.6 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	2 223 000	2 223 000	2 223 000

Förändring till följd av:
Beslut	592 662	180 662	180 662

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	2 815 662	2 403 662	2 403 662

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Under anslaget anvisas medel motsvarande EU:s finansiering av strukturstöd och miljöersätt- ningar med anknytning till jordbruket som redovisas under anslaget 44:1 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur.

Till anslaget förs även jordbruksfondens utvecklingssektions finansiering av Mål 1- och Leader+programmen.

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

7.8.244:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tabell 7.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	1 128 999		sparande	992 550
				Utgifts-
2005	Anslag	1 575 558	1	prognos	1 802 817
2006	Förslag	1 876 894

2007	Beräknat	1 764 031

2008	Beräknat	1 764 031

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Det- samma gäller åtgärder inom ramen för struktur- fondsprogrammen i Mål 1 och Leader+. Detta innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2006 för ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare

gjorda	åtaganden medför			utgifter på		högst
860 000 000 kronor			2007,	högst	441 452 000
kronor	2008,	högst	247 048 000 kronor			2009,
högst	86 500	000	kronor	2010	och	högst

15 000 000 kronor därefter.

Tabell 7.8 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008–

Utestående åtaganden vid årets början	3 302 603	3 093 412	2 887 000	1 650 000

Nya åtaganden	923 443	1 484 057	1 417 365

Infriade åtaganden	1 132 634	1 690 469	2 654 365	860 000	790 000

Utestående åtaganden vid årets slut	3 093 412	2 887 000	1 650 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	2 910 000	2 887 000	1 650 000

119

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Under anslaget har anvisats medel motsvarande EU:s finansiering för de av Sverige tillämpade miljö- och strukturstöden med anknytning till jordbruket samt Mål 1- och Leader+programmen. Sverige har tilldelats ca 172 miljoner euro från jordbruksfondens garan- tisektion för finansiering av Miljö- och lands- bygdsprogrammet för garantisektionens budgetår 2005/06.

Till Miljö- och landsbygdsprogrammet har tillförts ytterligare medel till följd av s.k. modu- lering (överföring av EU-medel från direktstöd till Miljö- och landsbygdsprogrammet). Be- loppet uppgår till ca 18 miljoner euro 2006 för att öka till ca 22 miljoner euro 2007.

Vid beräkning av de finansiella ramarna för Mål 1- och Leader+programmen under programperioden 2000–2006 användes, enligt förordning (1999:710) om valutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder, kursen 8,50 kronor per euro. Regeringen beslutade den 23 juni 2005 om ändring i förordningen. Ändringen innebär att valutakursen höjs till 8,60 kronor per euro. Till följd av förändringen bör därmed nivån på anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur fr.o.m. 2006 anpassas. Den höjda valutakursen medför en förstärkning av Mål 1- och Leader+programmen med sammanlagt 15 712 000 kronor. Hälften av detta belopp anvisas under anslaget 2006. Med anledning av osäkerheten i storleken på anslaget för 2007 och 2008 kommer resterande belopp att anvisas vid ett senare tillfälle. Nationell medfinansiering av de ytterligare EU-medlen kommer i tillämpliga delar att ske inom ramen för anslaget 44:1 Åtgär- der för landsbygdens miljö och struktur.

En ny programperiod för Miljö- och lands- bygdsprogrammet inleds 2007. Omfattningen av programmet fr.o.m. 2007 går i nuläget inte att fastställa, bl.a. då det saknas EU-beslut om bud- get. Beräkningen av anslaget fr.o.m. 2007 är därför osäker.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 876 894 000 kronor anvisas under anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 1 764 031 000 kronor.

Tabell 7.9 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	1 575 558	1 575 558	1 575 558
Förändring till följd av:
Beslut	301 336	188 473	188 473

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 876 894	1 764 031	1 764 031

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

7.8.344:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tabell 7.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	39 009		sparande	1 349
				Utgifts-
2005	Anslag	11 901	1	prognos	11 741
2006	Förslag	11 830

2007	Beräknat	11 830

2008	Beräknat	11 830

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för att inom skilda nationella handlingsprogram, huvudsakligen genom försöks- och utvecklings- verksamhet, styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växt- näringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av bekämp- ningsmedel, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande av kulturvärden. Anslaget får likaså disponeras för informations-, rådgivnings- och utvecklingsverksamhet inom trädgårds- området samt för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken liksom effekterna av de verksamheter som finansieras under anslaget.

120

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 7.11 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008–

Utestående åtaganden vid årets början	0	5 000	5 000	10 000

Nya åtaganden	27 532	11 830	16 830

Infriade åtaganden	22 532	11 830	11 830	8 000	2 000

Utestående åtaganden vid årets slut	5 000	5 000	10 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	12 100	10 000	10 000

Huvuddelen av den verksamhet som finansieras under anslaget bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2006 för ramanslaget 44:3

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 8 000 000 kronor under 2007 och högst 2 000 000 kronor 2008.

Regeringens överväganden

Genom framför allt försöks- och utvecklings- verksamhet inom ramen för de nationella hand- lingsprogrammen för jordbrukets miljöpåverkan kan aktuella, konkreta och angelägna fråge- ställningar med bäring på uppfyllelse av de nationella miljökvalitetsmålen behandlas. Resul- taten ligger till grund för den rådgivnings- och utbildningsverksamhet som 2004 omfattade ca 50 000 lantbrukare. Resultatet från verksam- heten ligger även till grund för lagstiftning, t.ex. inom växtnäringsområdet samt i framtagande och utveckling av åtgärder inom ramen för Miljö- och landsbygdsprogrammet.

Verksamheten under anslaget bidrar till att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitets- målen Ett rikt odlingslandskap, Ingen över- gödning och Giftfri miljö.

Anslaget minskas med 71 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 11 830 000 kronor anvisas under anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jord- bruket för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 7.12 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	11 901	11 901	11 901

Förändring till följd av:
Beslut	-71	-71	-71

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	11 830	11 830	11 830

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

7.8.444:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Tabell 7.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	3 013		sparande	0
				Utgifts-
2005	Anslag	3 000	1	prognos	2 960
2006	Förslag	2 982

2007	Beräknat	2 982

2008	Beräknat	2 982

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Från anslaget betalas bidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988:999). Från och med 2004 disponeras anslaget helt för vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas och Västra Götalands län.

121

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Anslaget minskas med 18 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 2 982 000 kronor anvisas under an- slaget 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 7.14 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	3 000	3 000	3 000

Förändring till följd av:
Beslut	-18	-18	-18

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	2 982	2 982	2 982

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

7.8.544:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Tabell 7.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	1 526		sparande	46
				Utgifts-
2005	Anslag	1 538	1	prognos	1 518
2006	Förslag	1 529

2007	Beräknat	1 529

2008	Beräknat	1 529

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

De utgifter som belastar anslaget utgör i huvud- sak bidrag till investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på fjällägenheter, underhåll och upprustning av dessa lägenheter, avvecklingsbidrag och avträdesersättning till innehavare av fjällägenheter, gästgiveribestyr samt i vissa fall inlösen av byggnader m.m.

Regeringens överväganden

Fjällägenhet är en upplåtelseform som har sina grunder i lagstiftning från 1915. Frågor om ned- läggning och friköp av fjällägenheter prövas av Jordbruksverket medan länsstyrelsen beslutar om upplåtelser. Jordbruksverket, Naturvårds- verket och Riksantikvarieämbetet gjorde 1995 en inventering av kvarvarande fjällägenheter. Det fanns då 110 fjällägenheter varav 42 stycken bedömdes ha högsta bevarandevärde och borde enligt verkens mening behållas i statlig ägo. Av inventeringen framgår att det då bland de mest bevarandevärda fjällägenheterna fanns omkring 15 aktiva fjälljordbruk. En del av de övriga permanent bebodda fjällägenheterna har fort- farande viss hävd av marker och bevarade land- skapselement. Många har representativ kulturhistorisk bebyggelse.

År 2004 fanns det totalt 58 fjällägenheter kvar, de flesta i Jämtlands län. Länsstyrelserna i Jämt- lands, Västerbottens och Norrbottens län har senare gjort nya bedömningar av vilka lägenheter som långsiktigt skall behållas i statens ägo. Av de 58 fjällägenheter som finns i dag bedöms 28 stycken ha sådana höga bevarandevärden från naturvårds- eller kulturmiljösynpunkt, eller av andra skäl, att de bör behållas i statens ägo. Övriga lägenheter avvecklas successivt när lämp- liga tillfällen uppkommer; i första hand genom att befintlig arrendator friköper.

Anslaget minskas med 9 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 529 000 kronor anvisas under an- slaget 44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 7.16 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	1 538	1 538	1 538
Förändring till följd av:
Beslut	-9	-9	-9

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 529	1 529	1 529

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

122

7.8.644:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.

Tabell 7.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	252 088		sparande	-1 262
				Utgifts-
2005	Anslag	269 000	1	prognos	264 134
2006	Förslag	64 386

2007	Beräknat	0

2008	Beräknat	0

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 7.18 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämp- ningsmedel m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	269 000	269 000	269 000
Förändring till följd av:
Beslut	-204 614	-269 000	-269 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	64 386	0	0

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Anslaget används för att återföra resterande uppburen skatt 2001–2003 på bekämpnings- medel och kväve i handelsgödsel i jordbruket till jordbruksnäringen. Den fortsatta återföringen av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel kommer att ske på anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.

Regeringens överväganden

Den återföring av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel som avser uppburen skatt under perioden 2001–2003 beräknas att avslutas under 2006. Den fortsatta återföringen av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel kommer att ske på anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur från 2006.

Återförda skattemedel 2006 bör användas för verksamhet som främjar en hållbar utveckling av svenskt jordbruk samt bidrar till att konkurrens- och tillväxtförmågan stärks.

Anslaget minskas med 1 614 000 kronor 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 pro- cent av företrädesvis anslag avsedda för förvalt- nings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 64 386 000 kronor anvisas under anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. för 2006. Från och med 2007 bör anslaget upphöra.

7.8.744:7 Åtgärder för att främja ekologisk produktion

Tabell 7.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	14 189		sparande	811
				Utgifts-
2005	Anslag	30 000	1	prognos	30 397
2006	Förslag	29 820

2007	Beräknat	29 820

2008	Beräknat	29 820

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för för- söks- och utvecklingsverksamhet samt för marknadsfrämjande åtgärder rörande ekologisk produktion.

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Delar av den verksamhet som finansieras under anslaget bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndi- gas att under 2006 för ramanslaget 44:7 Åtgärder för att främja ekologisk produktion besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under 2007 och högst 3 000 000 kronor 2008.

123

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 7.20 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2004	2005	2006	2007	2008–

Utestående åtaganden vid årets början	0	8 867	13 000

Nya åtaganden	29 820	35 760

Infriade åtaganden	20 953	31 627	10 000	3 000

Utestående åtaganden vid årets slut	8 867	13 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	20 000	13 000

Regeringens överväganden

Flera av de 15 miljökvalitetsmålen berör jord- bruket, t.ex. Ett rikt odlingslandskap och Giftfri miljö. Ekologisk produktion kan bidra till att uppfylla dessa miljökvalitetsmål. Verksamheten inom anslaget omfattar försöks- och utveck- lingsverksamhet, marknadsfrämjande åtgärder och uppföljning och utvärdering av de verksam- heter som finansieras av anslaget samt andra offentliga åtgärder för ekologisk produktion.

Regeringen anser att anslaget 44:7 Ekologisk produktion skall fr.o.m. 2006 betecknas 44:7

Åtgärder för att främja ekologisk produktion för att bättre spegla den typ av verksamhet som finansieras under anslaget.

Anslaget minskas med 180 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 29 820 000 kronor anvisas under an- slaget 44:7 Åtgärder för att främja ekologisk pro- duktion för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 7.21 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 44:7 Åtgärder för att främja ekologisk produktion

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	30 000	30 000	30 000
Förändring till följd av:
Beslut	-180	-180	-180

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	29 820	29 820	29 820

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

124

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

8.2	Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
Anslag inom utgiftsområde 1
45:1 Sametinget		18,3	22,0	22,2	21,0	21,4	21,8

Totalt för utgiftsområde 1		18,3	22,0	22,2	21,0	21,4	21,8

Anslag inom utgiftsområde 23
45:1 Främjande av rennäringen m.m.		43,5	47,0	46,4	46,7	46,7	46,7

2004 23 45:2 Informationssatsning om samerna		6,5	-	0,0	-	-	-

Totalt för utgiftsområde 23		50,0	47,0	46,4	46,7	46,7	46,7

Totalt för politikområde Samepolitik		68,4	69,0	68,6	67,7	68,1	68,5

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

8.3Mål

Samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.

8.4Insatser

8.4.1Insatser inom politikområdet

Frågan om ytterligare en förlängning av konventionen om renbete över den svensk- norska gränsen har varit aktuell under flera år. 1972 års svensk-norska renbeteskonvention upphörde att gälla den 1 maj 2005 eftersom de båda länderna efter förhandlingar inte har enats om en ny konvention. Regeringen redovisade i skrivelsen Upphörande av 1972 års svensk- norska renbeteskonvention (skr. 2004/05:79) att den svensk-norska renbeteskonventionen inte bör förlängas. Regeringen gjorde i skrivelsen bedömningen att Lappkodicillen från 1751 alltjämt är gällande mellan de båda länderna och utgör en grund för det gränsöverskridande betet från den 1 maj 2005. Dessutom gjordes den bedömningen i skrivelsen att någon särskild lagstiftningsåtgärd inte behövde vidtas för att Lappkodicillen skulle kunna tillämpas som lag i Sverige. I skrivelsen konstaterades att frågan om en ny renbeteskonvention kommer att bli före- mål för fortsatta diskussioner mellan länderna.

Därefter har Sverige och Norge, under somma- ren 2005, kommit överens om att återuppta förhandlingarna med syfte att få till stånd en ny konvention.

Regeringen tillsatte under 2003 en särskild utredare som skall klarlägga grunderna för och omfattningen av samebymedlemmars och mark- ägares rätt till jakt och fiske inom lappmarkerna och renbetesfjällen (dir. 2003:45). Jakt- och fiskerättsutredningen överlämnade i februari 2005 delbetänkandet Vem får jaga och fiska? – Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen (SOU 2005:17). Delbetänkandet innehåller rättsutlåtanden från fem jurister och är avsett att utgöra ett diskussionsunderlag för det fortsatta arbetet. Några förslag lämnas inte i delbetänkandet. Utredningen skall överlämna sitt slutbetänkande senast den 1 december 2005.

Huvudmålen för de samiska EU-programmen är att stärka det samiska näringslivet och därmed bidra till utveckling av samisk kultur och näringsliv. Innevarande programperiod löper under 2000–2006. För att förbereda sig inför nästa programperiod, 2007–2013, har Sametinget bl.a. arbetat fram ett visionsdokument som beskriver Sametingets intentioner inför perio- den. Även en förstudie till ett näringspolitiskt program med en EU-strategi är under utarbet- ning.

Ytterligare en insats för det samiska närings- livet är den studie av renköttsmarknaden som regeringen har låtit genomföra. Studien bygger på intervjuer med representanter från samtliga led i produktionskedjan – renskötare, upp-

126

köpare, slakteri, köttförädling, marknads- föringsprojekt samt inköpsansvariga på de stora livsmedelskedjorna. Till studien har tillgänglig statistik samt skrifter och tidningsartiklar använts. Studien är tänkt att kunna utgöra grunden för en diskussion om renköttsmark- nadens utmaningar och utvecklingsmöjligheter.

Förutom näringslivsutveckling har en rad olika insatser genomförts för att utveckla de samiska språken. Den 17 november 2004 delade sameministrarna och sametingspresidenterna i Norden för första gången ut Gollegiella, det samiska språkpriset, på 100 000 norska kronor. Språkpriset skall medverka till att främja, utveck- la eller bevara de samiska språken i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Sametinget arbe- tar i flera olika nätverk för att främja språkar- betet, bl.a. har kontakt etablerats med de övriga nationella minoriteterna i Sverige och EU genom minoritetsspråkorganisationen SWEBLUL.

Vidare har sameministrarna och sametings- presidenterna ställt krav på IT-industrin om stöd för de samiska språken i databehandling. Det har hittills resulterat i att Microsoft fr.o.m. hösten 2004 har infört stöd för samiska språk i den senaste versionen av Windows. Fortsatt arbete behövs mot andra delar av IT-industrin samt mot myndigheter för att få dem att använda det stöd för samiska språk som finns tillgängligt.

Regeringens nationella informationssatsning om samerna som Sveriges ursprungsfolk och samisk kultur avslutades under 2004. Regeringen har under 2001–2004 anslagit sammanlagt 20 miljoner kronor för informationssatsningen. Inom ramen för informationssatsningen har regeringen beviljat projektmedel till ett trettiotal lokala och regionala projekt. Det handlar bl.a. om läromedelsproduktion, fortbildning av lärare och övrig skolpersonal, museernas och bibliotekens roll som informationsspridare, fysiska mötesplatser mellan samer och allmän- het, produktion av informationsskrift och attitydundersökning om samer. Utbildnings- och skolfrågor har prioriterats högt. Som ett led i ett fortsatt informations- och kunskapsarbete utvecklar Sametinget på regeringens uppdrag ett samiskt informationscentrum. I februari 2005 invigdes informationscentrets webbportal, www.samer.se. Webbportalen skall bidra till att tillgången på relevant och trovärdig information om det samiska säkras och ökar.

FN beslöt i december 1993 att utlysa ett internationellt urfolksårtionde med början den

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

10 december 1994. Målet var att stärka inter- nationellt samarbete i frågor som rör urfolk. Generalförsamlingen rekommenderade regering- arna att tillsätta nationella kommittéer för att under en tioårsperiod arbeta med dessa frågor. Den svenska regeringen tillsatte därför en särskild delegation – Urbefolkningsdelegationen. Under 2004, delegationens avslutande år, arbeta- des särskilt intensivt med en informations- satsning riktad mot riksdagsledamöter och andra berörda inom staten. Hela delegationens verk- samhet finns sammanfattad i rapporten FN:s urfolksårtionde 1995–2004 – Rapport från Urbefolkningsdelegationen.

Efter förslag till förändring i propositionen 2003/04:86 om sametingslagen m.m. har same- tingslagen ändrats när det gäller valfrågor. Änd- ringarna trädde i kraft den 1 juli 2004 och inne- bär bl.a. att ansvaret för sametingsvalet delas mellan Sametinget, Valmyndigheten och Läns- styrelsen i Norrbottens län.

Ekonomistyrningsverket (ESV) presenterade i december 2003, efter en översyn, förslag till en ny organisation av Sametingets verksamhet. I enlighet med förslaget organiseras fr.o.m. 2005 Sametingets verksamhet i två avdelningar samt en stabsfunktion. Avdelningarna har hand om sakområdena och stabsfunktionen ombesörjer ekonomi och administrativa uppgifter. Organi- sationsförändringen innebär därutöver att Same- tinget förtydligar ansvarsfördelningen mellan styrelsen, som utgörs av sametingsledamöter, och kanslichefen.

Regeringen gav under hösten 2004 Statens fastighetsverk (SFV) i uppdrag att utreda upp- förandet av en parlamentsbyggnad för Same- tinget i Kiruna. Sametingets verksamhet har successivt vuxit. Det har lett till ett ökat behov av mer ändamålsenliga lokaler som, förutom att inrymma Sametingets kansli, är tänkta att både möjliggöra representation och Sametingets plenummöten. Utredningen överlämnades i april 2005 till regeringen och samma månad gav regeringen SFV i uppdrag att anordna en arkitekttävling. Under våren 2006 förväntas tävlingen vara avgjord.

127

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

8.4.2Insatser utanför politikområdet

Utbildningspolitiken

Sameskolstyrelsen är förvaltningsmyndighet för de statliga sameskolorna och den integrerade samiska undervisningen i den kommunala grundskolan. Inom ramen för vuxenut- bildningen erhåller Samernas utbildnings- centrum medel för sin verksamhet.

Som ett led i arbetet med att förbättra utbild- ningssituationen har Skolverket fått i uppdrag av regeringen att genomföra en kartläggning av utbildningssituationen för samerna och de övriga nationella minoriteterna. Kartläggningen skall ge en samlad bild av utbildningssituationen, från förskola till vuxenutbildning. Skolverket ser bl.a. närmare på kända problem på området, orsaker till den bristande tillgången på utbildning och underskottet på kvalificerade modersmålslärare.

Kulturpolitiken

Ur utgiftsområde 17 Kultur, medier, tros- samfund och fritid samt med medel ur Same- fonden fördelas bidrag genom Sametingets kulturråd till samisk kultur och samiska organisationer. Sammantaget har under året nära 15 miljoner kronor fördelats till organisationer, slöjd- och biblioteksverksamhet, olika projekt, samegårdar, tidningen Samefolket, forskning och utbildning m.m. i syfte att bevara, stärka och sprida kunskap om samisk kultur och kulturarv. Dessutom har 5,5 miljoner kronor fördelats till Sámi Teahter, den samiska teatern.

Statens kulturråd innehar dessutom en anslagspost för nationella minoriteters språk och kultur, vilken även kommer samisk kultur till del. Under 2004 uppgick de avsatta medlen till omkring 7 miljoner kronor, vilka används för bidrag och andra insatser i syfte att främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Det kan tilläggas att de samiska språken har stärkts genom att kulturmyndigheten Språk- och folk- minnesinstitutet har utökat sin verksamhet med att fastställa samiska ortsnamn på kartor genom rekrytering av en särskild samisk arkivarie.

Minoritetspolitiken

I samband med att Sverige 2000 ratificerade två Europarådskonventioner om nationella minori- teter och minoritetsspråk blev samer en erkänd nationell minoritet och samiskan ett minoritets- språk i Sverige. Övriga minoriteter i Sverige är sverigefinnar, tornedalingar, romer samt judar och övriga minoritetsspråk är finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Målet för regeringens minoritetspolitik är att skydda de nationella minoriteterna, att stärka deras möjligheter till inflytande samt att stödja de historiska minori- tetsspråken så att de hålls levande. Minoritets- politiska åtgärder som har bäring på samepoliti- ken omfattar bidrag från regeringen till Sametinget, liksom till organisationer som före- träder andra nationella minoriteter, för att stärka möjligheterna till inflytande i frågor som berör dem. Dessutom hålls varje år ett samrådsmöte mellan företrädare för regeringen och de natio- nella minoriteternas organisationer, däribland Sametinget, i minoritetspolitiska frågor.

I samband med att samiskan erkändes som officiellt minoritetsspråk infördes lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar i ett visst geografiskt område i Norrbotten, det s.k. förvaltningsområdet för samiska, där språket har en lång tradition. Lagen ger också rätt att få förskoleverksamhet och äldreomsorg på samiska. Det samiska förvaltningsområdet är Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna kommuner, vilket betyder att det s.k. sydsamiska området hittills inte har berörts. Den särskilda utredare som har fått regeringens uppdrag att undersöka möjligheten att utvidga det finska förvaltningsområdet (Ju 2004:01) har genom tilläggsdirektiv därför fått uppdraget att under- söka möjligheterna att utvidga det samiska för- valtningsområdet till att även gälla inom det syd- samiska området. I slutbetänkandet, som skall redovisas senast i december 2005, kommer ut- redaren att lämna förslag som avser det samiska förvaltningsområdet.

Regeringen har genomfört informations- insatser om minoritetspolitiken riktade till kommuner och statliga myndigheter under 2005. Detta arbete kommer att fortsätta under 2006.

128

Internationella insatser

Efter att Sametinget blev medlem i Samiskt Par- lamentariskt råd har det nordiska och inter- nationella engagemanget ökat. Under 2004 fram till i början av 2005 har Sametinget haft ord- förandeskapet i rådet.

Under 2004 hölls två möten i arbetsgruppen för en urfolksdeklaration. Sverige har till- sammans med de nordiska länderna, Nya Zee- land samt Schweiz gjort konstruktiva insatser för att föra en långsam process något snabbare framåt. FN:s kommission för mänskliga rättig- heter gav arbetsgruppen förnyat mandat med ett år och förhoppningen är att arbetet snart skall resultera i en deklaration för urfolks rättigheter. FN:s generalförsamling har tagit beslut om ett nytt internationellt urfolksårtionde med början 2005. Inriktningen för urfolksdekaden fastställs under generalförsamlingen hösten 2005.

En expertgrupp har satts samman för att ut- arbeta ett utkast till en nordisk samekonvention. Uppdraget skall redovisas vid sameminister- mötet i november 2005. Samekonventionen är tänkt att ge en ökad samsyn på de samiska frågorna i Sverige, Norge och Finland.

Genom deltagande i Arktiska rådet, som är ett internationellt samarbetsorgan bestående av åtta arktiska stater och sex urfolksorganisationer, medverkar regeringen i ett internationellt sam- arbete. Inom samarbetet genomförs studier och forskningsprojekt som bl.a. rör arktiska urfolk. I Arktiska rådet belyses rennäringen och den samiska kulturen ur ett arktiskt perspektiv.

8.5Resultatredovisning

8.5.1Mål och indikatorer

Mål

Samepolitikens mål är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.

Indikatorer

Indikatorerna för politikområdet är valdel- tagande, modersmålstalandes användning av de nationella minoritetsspråken i kontakt med

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

myndigheter, antalet besökare på Sametingets webbplats samt genomsnittligt antal renar per renskötselföretag.

8.5.2Resultat

Indikatorerna antalet besökare på Sametingets webbplats samt valdeltagande visar på en förbätt- ring av måluppfyllelsen, även om valdeltagandet minskat något sedan det första valet 1993. Indi- katorn modersmålstalandes användning av de nationella minoritetsspråken i kontakt med myndigheter visar på betydelsen av ytterligare arbete inom språkområdet för att uppfylla målet om samiskan som ett språk med stark ställning i samhället. Indikatorn genomsnittligt antal renar per renskötselföretag är stabil, vilket indikerar att inte några avläsbara förändringar har skett som har förändrat renantalet under det gångna året.

Det folkvalda organet och samisk kultur

Myndigheten Sametinget hade 24 anställda i augusti 2005. Huvudkansliet ligger i Kiruna och lokalkontor finns i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund.

Sametingets plenum består av 31 ledamöter. Ledamöterna i det folkvalda organet Sametinget väljs vart fjärde år. För att få rösta måste perso- nen vara anmäld i Sametingets röstlängd. Det senaste valet hölls i maj 2005. Efter valet 2001 var ca 25 procent av ledamöterna kvinnor. Efter det senaste valet ökade kvinnorepresentationen till 32 procent, vilket betyder att 10 av 31 leda- möter är kvinnor. Männen utgör 68 procent, vilket motsvarar 21 av 31 ledamöter.

Liksom för övriga i samhället är det viktigt att samerna känner delaktighet och att de har möj- lighet att påverka såväl samhällsutvecklingen som den egna kulturen. Det är några av orsa- kerna till att det folkvalda organet Sametinget har inrättats. Valdeltagande vid val till Same- tinget indikerar, liksom för övriga val, graden av legitimitet i det politiska systemet. Valdeltagan- det ökade till 66 procent i det senaste valet men har totalt sjunkit med 6 procentenheter sedan det första valet 1993. Valdeltagandet bygger på antalet röster som har inkommit. Utvecklingen av antalet anmälda personer i röstlängden indike- rar trots det att Sametingets legitimitet bland

129

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

den samiska befolkningen successivt har ökat. Detta eftersom valdeltagandet ökat i absoluta tal genom att allt fler samer anmäler sig till röst- längden. Utvecklingen tyder också på ett ökat förtroende för Sametinget och dess arbete med den samiska kulturen och de samiska näringarna. Antalet personer i röstlängden och valdeltagan- det, inräknat inkomna men icke godkända röster, sedan Sametingets inrättande visas i följande sammanställning. Valdeltagandet 2005 blev efter avräkning av icke godkända röster ca 63 procent. Valdeltagande är en indikator inom samepolitikområdet.

Tabell 8.2

Valår	Personer i	Valdeltagande
	röstlängden	(antal/% av
		röstlängden)

1993	5 390	3 865 = 72 %
1997	5 991	3 775 = 63 %

2001 (omval)	6 694	4 366 = 65 %

2005	7 180	4 731 = 66 %

Källa: Sametinget

Kostnaderna för det folkvalda organet har ökat med 1,9 miljoner kronor till 9,6 miljoner kronor sedan 2003. Främsta orsaken till detta är ökade utgifter i samband med parlamentariska möten.

I februari 2004 antog Sametingets plenum ett språkprogram – Start för en offensiv samisk språkpolitik. Språkprogrammet är en del i Same- tingets arbete med att stärka och utveckla de samiska språken. Sametinget arbetar även med en språkkampanj som har varit mycket populär. Det har bl.a. medfört att fler personer har sökt språkstudiestöd än vad det har funnits medel att bevilja.

Rätten att tala samiska i kontakterna med myndigheterna i vissa kommuner i norra Sverige är ett annat steg i riktning mot att stärka det samiska språket. Modersmålstalandes använd- ning av de nationella minoritetsspråken i kontakt med myndigheter har därför valts som en indi- kator. På uppdrag av riksdagens konstitutions- utskott har Luleå tekniska universitet genomfört utredningen Ett uthålligt språk – genomförande av lagarna om användningen av minoritetsspråk i förvaltningsområdena i Norrbottens län åren 2000–2004. I utredningen framgår det att användningen av samiskan och de andra minori- tetsspråken har ökat något inom det s.k. förvalt- ningsområdet efter lagens genomförande 2000. Generellt råder det dock fortfarande en

kunskapsbrist bland både de nationella minori- teterna och myndigheter vad gäller denna rättig- het och skyldighet. I utredningen framgår att 87 procent av de intervjuade personerna använder sitt modersmål i hemmet, 85 procent använder det ute i samhället medan enbart 30 procent använder sitt modersmål i kontakt med myndig- heter. Resultaten av utredningen är svåra att jämföra eftersom återkommande analyser av detta slag hittills inte har genomförts.

Sametinget antog i slutet av 2004 ett jäm- ställdhetsprogram som syftar till att öka fokus på jämställdhetsfrågorna inom det samiska sam- hället. För genomförandet av programmet plane- rar Sametinget att ta fram en handlingsplan för hur arbetet skall ske.

Sametingets kulturråd har under 2004 sam- manlagt fördelat knappt 20 miljoner kronor till organisationer, tidningen Samefolket, den samiska teatern, olika projekt, slöjd- och biblio- teksverksamhet samt till samegårdar, forskning och utbildning.

Från internationellt håll har det under 2004 kommit viss kritik gällande samernas ställning i Sverige. FN:s kommitté mot rasdiskriminering noterade i sina slutsatser efter det periodiska förhöret med Sverige 2004 att Sverige inte har ratificerat ILO:s konvention nummer 169 och att den var oroad över att frågorna om samernas landrättigheter ännu inte har lösts. Kommittén uppmanade Sverige att se till att utredningen om markfrågorna avslutas i tid samt att, efter konsultation med samerna, lagstifta om dessa frågor för att undanröja rättsliga oklarheter kring markrättigheter. Även Europarådets kommis- sion mot rasism och intolerans har i en rapport från 2004 uppmanat Sverige att fortsätta sina ansträngningar att nå en lösning på frågorna om samernas landrättigheter. Därtill uppmanar den att stärka samernas deltagande och inflytande i beslutsprocesser i frågor som berör dem och då särskilt i frågor om markanvändning i traditio- nellt samiska områden.

Information för samer och övriga medborgare

Sametingets informationsarbete och tillgänglig- het har förbättrats under 2004 och ett flertal informationsinsatser av olika omfattning är genomförda. Sedan början av 2004 finns en informatör anställd som bl.a. sköter den externa besöksverksamheten, besvarar förfrågningar från

130

allmänheten samt uppdaterar och utvecklar Sametingets webbplats.

Kunskap om och information kring den samiska kulturen, samhället och historien är viktig för att öka förståelsen för det samiska samhället. Det är även ytterst värdefullt att samerna själva besitter kunskap, inte minst för att kunna verka för en levande kultur och bärkraftiga näringar men också för att känna till sina rättigheter som urfolk. Liksom språk- användningen vid myndighetskontakter är an- talet besökare på Sametingets webbplats en indi- kator inom samepolitikområdet. Indikatorn avser att mäta intresset för Sametinget och det samiska samhället, politiken och kulturen samt att ge en bild av hur många som söker kunskap inom området. Sametinget konstaterar att genomslaget i media gällande det samiska är relativt litet och svårt att påverka. Under januari– juni 2005 ökade dock antalet besökare på Same- tingets webbplats med 80 procent jämfört med samma period 2004. Ökningen förklaras delvis med ett tilltagande intresse för Sametinget inför valet. Utvecklingen av antalet besökare på Same- tingets webbplats 2003–2005 under perioden januari–april redogörs för nedan.

Tabell 8.3

År Antal besökare jan–juni Jämförelse året innan

2003	24 149	Invigdes i slutet av 2002
2004	39 355	Ökning med 63 %

2005	71 088	Ökning med 80 %

Källa: Sametinget

Den samiska kulturen och samernas historia är en levande del av Sveriges gemensamma historia och samhälle. Som en viktig del i informations- och kunskapsarbetet redovisade Sametinget i december 2004 ett förslag till ett nationellt samiskt informationscentrum. Centrets webb- portal har sedan starten i februari 2005 haft i genomsnitt 40 000 besökare per månad. Det resultatet speglar, liksom besöksantalet på Sametingets webbplats, en förbättrad målupp- fyllelse då det gäller Sametingets arbete med bl.a. kunskaps- och informationsspridning.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Rennäringen

Sametinget arbetar på olika sätt för att samiska behov, däribland rennäringens intressen vid nyttjande av mark och vatten, skall beaktas. Det sker bl.a. genom deltagande i olika arbetsgrupper såsom den länsövergripande arbetsgruppen för regionala miljö- och hushållningsprogram (RMHP). Sametinget har även kontakt med olika myndigheter och organisationer bl.a. i samband med att myndigheten avger remiss- yttranden.

Genomsnittligt antal renar per renskötsel- företag 2003 var 255 stycken, vilket ligger i ungefärlig nivå med antalet under 2002. Antalet renar per renskötselföretag skiljer sig åtskilligt mellan länen. Indikatorn genomsnittligt antal renar per företag visar att det är vanligt med relativt få renar per renskötselföretag. En viss förändring av antalet sedan 1999 kan konstate- ras, då hade ett företag i genomsnitt 236 renar. Antalet slaktade renar 2004/2005 uppgick till 52 409, vilket var en ökning med 8 procent i för- hållande till 2003. Det totala renantalet i hela landet ökade och var 258 000 renar 2004. Detta är en ökning med 16 procent sedan 2000/2001. Med hänsyn tagen till minskningen av renslakten har Jordbruksverket beviljat ett bidrag till ett projekt som drivs av Svenska Samernas Riks- förbund (SSR) för marknadsföring av renkött. Projektet arbetar för att stärka renköttets ställ- ning på marknaden.

Det genomsnittliga avräkningspriset var 23,46 kronor per kilo 2004/2005, exklusive mervärdes- skatt och prisstöd, vilket innebär en sänkning med ca 17 procent i förhållande till föregående år och med ca 25 procent i förhållande till 2002/2003. Totalt utbetalades ca 15,9 miljoner kronor i prisstöd. Prisstödet är ett kilorelaterat pristillägg som staten betalar renägaren per slaktad ren. Regionalt drabbades rennäringen under vintersäsongen 2004/2005 av svåra betes- förhållanden. Jordbruksverket beslutade därför om en ram för bidrag om sammanlagt ca 4,7 miljoner kronor till utfodring av renar.

Utvecklingen avseende förhandlingarna om en ny renbeteskonvention med Norge har medfört att medelsförbrukningen för underhåll av riks- gränsstängslet mot Norge har minskat något. Medel har härmed frigjorts för ett ökat underhåll för stängsel mot Finland.

131

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

8.5.3Analys och slutsatser

Sedan bildandet 1993 har Sametinget bidragit till ett mer samlat grepp om samisk kultur, samhälle och språk. Sametinget har under det gångna året verkat för att nå uppsatta mål. Det har bl.a. skett genom deltagande i olika sammanhang med målet att stärka samernas ställning i samhället, genom aktivt arbete med informationsspridning samt med fördelning av stöd till den samiska kulturen och de samiska näringarna. Sametingets arbete förväntas intensifieras ytterligare kommande år. I samma linje ligger den proposi- tion som regeringen avser att presentera för riksdagen om att flytta över vissa delar av rennäringsadministrationen till Sametinget. Pro- positionen bereds för närvarande inom Rege- ringskansliet.

Under första halvåret 2005 har Sametingets kansli omorganiserats. Den nya organisations- strukturen innebär bl.a. att Sametinget är bättre anpassat för att ta över nya myndighetsuppgifter. Den förväntas även att ge ett positivt resultat på ekonomiadministrativa rutiner såsom års- redovisning och prognoshantering.

En kunskaps- och attitydundersökning som har genomförts inom ramen för regeringens nationella informationssatsning om samer och samisk kultur under januari 2004, visar att den svenska allmänheten har en viss kännedom om samer, samisk kultur, samhälle och historia. Djupare kunskaper saknas dock. En positiv utveckling kan skönjas på området, vilket rege- ringens fyraåriga informationssatsning till viss del torde ha bidragit till.

Inom Norden och internationellt får de samiska frågorna förhållandevis stor uppmärk- samhet. Ett fortsatt aktivt svenskt engagemang i olika nordiska och internationella fora förväntas även fortsättningsvis att bidra till en positiv utveckling på området.

De samiska EU-programmen fyller en viktig funktion inom det samiska området. I faktiska termer bidrar åtgärderna till att en rad olika projekt som har betydelse för det samiska näringslivet, samhällslivet och kulturen får möj- lighet att drivas. Liksom för liknande EU- program är det dock svårt att se om projekten får mer långtgående effekter, t.ex. i form av fler fasta arbetstillfällen.

Slakten av ren har minskat de senaste åren. Det sjunkande antalet förmodas bero på både minskad export och lägre avräkningspriser. För

att kartlägga marknaden samt att motverka slaktminskningen har insatser gjorts av såväl regeringen som Jordbruksverket i samarbete med Svenska Samernas Riksförbund (SSR). Regeringens kartläggning har bidragit till en ökad diskussion kring ämnet och kring vilka förbättringar som kan göras av samtliga i produktionskedjan. Jordbruksverket och SSR:s satsning på marknadsföringsåtgärder förväntas därtill ge en positiv effekt på branschen såväl genom ökad tillgänglighet av renkött som genom förbättrad efterfrågan på marknaden.

Samepolitikområdet består av en rad olika sakområden med varierande karaktär, vilka är mer eller mindre påverkbara. Generellt är bedömningen den att måluppfyllelsen inom politikområdet har förbättrats. En rad olika processer och aktiviteter är på gång som syftar till att stärka och vidareutveckla det samiska. Det sker bl.a. genom ett aktivare språkarbete, utdel- ning av kulturmedel samt genom en satsning på information. För rennäringen är måluppfyllelsen mer svårbedömd, främst eftersom en rad olika externa faktorer spelar in. Det totala renantalet har ökat till följd av sjunkande renslakt men antalet djur hålls inom tillåtna gränser. Antalet djur per renskötselföretag är stabilt, vilket signalerar en oförändrad situation för ren- näringen och dess ekonomiska hållbarhet. Fort- satt arbete kommer att krävas av Sametinget, det samiska samhället och av regeringen för att nå de mål som är uppsatta för samepolitiken. Genom befintligt och ökat samråd, både nationellt och över nationsgränserna, förbättras möjligheterna att finna tillvägagångssätt som gagnar alla samer, oavsett medborgarskap.

8.6Revisionens iakttagelser

Årsredovisningen för myndigheten inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.

8.7Politikens inriktning

Sametinget

En viktig del i Samepolitiken är att regeringen för samtal med Sametinget som syftar till en

132

närmare dialog mellan staten och samerna. Regeringen arbetar även långsiktigt för en ratifi- cering av ILO-konvention 169. Mot den bak- grunden har regeringen tillsatt en gräns- dragningskommission för att fastställa gränserna för renskötselområdet och en jakt- och fiske- rättsutredning för att närmare utreda omfatt- ningen av samebymedlemmars och markägares rätt till jakt och fiske inom lappmarkerna och renbetesfjällen. Utredningarna skall överlämna sina slutbetänkanden i slutet av 2005. Regeringen planerar därutöver att följa arbetet med en nordisk samekonvention som syftar till att ge en bättre samsyn på de samiska frågorna i berörda länder.

Regeringen planerar att följa Sametingets fort- satta arbete med att utveckla resultatredovis- ningen och analysen av måluppfyllelse. Ett arbete pågår även med att förbättra de ekonomiadministrativa rutinerna inom myndig- heten.

Regeringen anser att arbetet med att öka kunskapen om och tillgänglig information kring samisk kultur, historia och samhälle är viktigt. Förbättrad information och höjd kunskapsnivå är centralt för att öka förståelsen för urfolket samerna. Sametinget och Samiskt Informations- centrum förväntas även fortsättningsvis spela en central roll i det arbetet.

Regeringens satsningar på samisk kultur syftar till att stärka, bevara och sprida kunskap om samisk kultur och kulturarv genom olika former av samiska kulturyttringar. Vidare syftar medlen till att understödja en samisk teaterinstitution som skall vara ledande inom samisk scenkonst och verka för utveckling, förnyelse och konst- närlig kvalitet.

Inom ramen för minoritetspolitiken syftar regeringens arbete till att skydda samerna och de övriga nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande samt att stödja samis- kan och övriga nationella minoritetsspråk så att de hålls levande och utvecklas.

Regeringens inriktning är att successivt pröva ett utvidgat samiskt självbestämmande inom områden där detta är möjligt och med hänsyn tagen till resultat av avslutade utredningar. Som ett steg i detta arbete bereds inom Regerings- kansliet för närvarande frågan om att flytta över vissa delar av rennäringsadministrationen från länsstyrelserna och från Jordbruksverket till Sametinget. Regeringen planerar att presentera

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

en proposition till riksdagen under innevarande mandatperiod.

En annan del i arbetet med att utveckla Same- tinget påbörjades under 2004. Det innebär att Sametingets kansli under första halvåret 2005 implementerade en ny organisationsstruktur. Enligt den översyn som Ekonomistyrnings- verket (ESV) har gjort av Sametinget bör arbetsfördelningen mellan kansliets förvalt- ningsorganisation och det demokratiska organet dessutom tydliggöras. Ett sådant förtydligande skulle innebära en ytterligare utveckling av Sametingets organisation.

Som en annan del i den fortsatta vidare- utvecklingen av Sametinget har Statens fastig- hetsverk (SFV) fått i uppdrag att utreda upp- förandet av en parlamentsbyggnad i Kiruna. Utredningen slutfördes under vårvintern och den 28 april 2005 gav regeringen SFV i uppdrag att utlysa en arkitekttävling. Byggstarten för den nya byggnaden bedöms preliminärt ske i juli 2007 och invigningen under våren 2009.

Rennäringen

Regeringen anser att rennäringen är en viktig del av det samiska kulturarvet och att staten har ett övergripande ansvar för att rennäringen kan fortleva som en del av kulturen. Rennäringen skall bedrivas på ett ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt bärkraftigt sätt så att den ger ett rimligt antal samer en tryggad försörj- ning.

Rennäringen främjas bl.a. genom statligt pris- tillägg på renkött, ersättning för vissa merkost- nader till följd av Tjernobylolyckan och genom att staten svarar för vissa kostnader för rensköt- selanläggningar liksom viss planläggning när det gäller renskötseln över anslaget 45:1 Främjande av rennäringen. De skador som vilda djur orsakar på rennäringen ersätts enligt viltskadeförord- ningen (2001:724).

I en skrivelse om upphörande av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention (skr. 2004/05:79) redovisade regeringen att renbetes- konventionen inte borde förlängas. Regeringen konstaterade även att frågan om en ny renbetes- konvention kommer att bli föremål för fortsatta diskussioner mellan Sverige och Norge. Sådana diskussioner har inletts och förhandlingen om en ny konvention kommer att inledas under hösten 2005.

133

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Verksamhet inom ett politikområde som hör till ett annat utgiftsområde

Samepolitiken återfinns under två utgiftsom- råden, utgiftsområde 1 Rikets styrelse samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Sametingets förvalt- ningsanslag redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 45:1 Sametinget.

8.8Budgetförslag

8.8.1Sametinget

Sametingets förvaltningsanslag redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 45:1 Sametinget.

8.8.245:1 Främjande av rennäringen m.m.

Tabell 8.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	43 535		sparande	10 308
2005	Anslag	47 000		Utgifts-
2005	Anslag	47 000	1	prognos	46 369
2006	Förslag	46 718

2007	Beräknat	46 718

2008	Beräknat	46 718

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

De utgifter som belastar anslaget är:

-underhåll eller rivning av vissa riksgräns- stängsel och renskötselanläggningar för vilka staten har underhållsansvar,

-statens del av kostnaderna för redovisning av markanvändningen, riksintressen och mar- ker som är värdefulla för renskötseln, natur- och kulturmiljövården,

-utveckling av företagsregistret för ren- näringen,

-prisstöd till rennäringen enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött,

-ersättning till följd av Tjernobylolyckan enligt förordningen (1994:246),

-kostnader för medling m.m. i tvister mellan samebyar och jordbrukare när det gäller konflikter på grund av renbetning på åker- mark samt

-övriga åtgärder för främjande av rennäringen som beslutas efter överläggningar mellan staten och Sametinget.

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

En viss del av den verksamhet som finansieras av anslaget är åtgärder i form av projektstöd och medel till speciella satsningar för främjande av rennäringen.

Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen bemyndigas att under 2006 för ramanslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m. fatta beslut om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter om högst 4 000 000 kronor under 2007.

Tabell 8.5 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008–

Utestående åtaganden vid årets början	2 100	2 500	2 000	3 000

Nya åtaganden	42 762	46 500	48 000

Infriade åtaganden	42 362	47 000	47 000	4 000

Utestående åtaganden vid årets slut	2 500	2 000	3 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	4 000	4 000	4 000

134

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

9 Utbildningspolitik och Forskningspolitik under utgiftsområdena 16 och 20

Politikområde Utbildning inom utgiftsområde 23

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår i poli- tikområdet Utbildning som redovisas under utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning. Verksamheten vid SLU utgör ett viktigt medel för att förverkliga målen inom skogspolitiken, djurpolitiken, livsmedels- politiken, landsbygdspolitiken samt same- politiken under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.

Politikområde Forskning inom utgiftsområde 23

Forskningen som bedrivs inom de areella näring- arna har ett särskilt ansvar för att kunskaperna om naturresurserna utvecklas för kommande generationers behov. Viktiga globala livs- medelsförsörjnings- och miljöfrågor måste lösas genom samverkan mellan många länder och mellan forskare från olika vetenskapliga discipli- ner.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovs- styrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Rådet sorterar under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård men anvisas medel under ett anslag för forskning under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. En resultatredovisning för samtliga forskningsfinan- sierande myndigheter görs under politikområdet Forskning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

9.1Budgetförslag

9.1.125:1 Sveriges lantbruksuniversitet

Tabell 9.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	1 289 479		sparande	0
				Utgifts-
2005	Anslag	1 356 200	1	prognos	1 337 978
2006	Förslag	1 382 014

2007	Beräknat	1 410 335	2

2008	Beräknat	1 455 529	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 1 387 068 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 1 405 828 tkr i 2006 års prisnivå.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information.

Anslaget finansierar grundläggande högskole- utbildning, forskarutbildning, forskning, fort- löpande miljöanalys samt information och fort- bildning. Verksamheten bedrivs utifrån en sektorsroll som preciseras av fem ansvars- områden:

-kvalitet i livsmedelskedjan,

-djurhållning, djurhälsa och djurskydd,

-skog, skogsbruk och förädling av skogsrå- varan,

-naturresurser för landsbygdsutveckling, rek- reation och fritid samt

-landskapsplanering och markanvändning.

137

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Grundutbildningen bedrivs inom ett antal utbildningsprogram som leder till 21 olika yrkes- examina eller kandidat-/magisterexamen.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2004	335	335	0
(varav tjänsteexport)	10	10	0

Prognos 2005	340	340	0
(varav tjänsteexport)	10	10

Budget 2006	345	345	0
(varav tjänsteexport)	10	10	0

Avgiftsintäkterna disponeras av SLU.

Revisionens iakttagelser

Årsredovisningen för myndigheten har av Riks- revisionen bedömts vara i allt väsentligt rätt- visande.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Verksamheten vid SLU ingår som en del i poli- tikområdet Utbildning och omfattas därför av den övergripande resultatredovisning som görs för högskoleväsendet under utgiftsområde 16.

Den nya fakultetsorganisationen med fyra ortsbunda fakulteter som trädde i kraft den 1 januari 2004 har implementerats. Syftet med denna var att uppnå en effektiv intern organisa- tion och att snabbare kunna möta omvärldens krav på förändring och förnyelse. Fakulteterna arbetar nu vidare med organisationsutvecklingen och ett arbete med att ta fram strategier för verksamheten pågår.

SLU har, liksom många andra lärosäten, under flera år haft ett vikande intresse för vissa utbild- ningar. Dock har antalet sökande till SLU per plats, liksom totalt till högskolan, ökat något under de senaste två åren. Flera utbildningar har dock färre förstahandssökande än utbildnings- platser. SLU analyserar kontinuerligt situationen

och vidtar särskilda åtgärder för att intressera fler studenter för sina utbildningar. Nya utbildningar har utvecklats för att dels attrahera flera studen- ter, dels bättre motsvara samhällets behov.

I regleringsbrevet för budgetåret 2004 av- seende SLU specificeras utbildningsuppdraget genom ett mål för antalet helårsstudenter. Antalet helårsstudenter för treårsperioden 2003– 2005 har fastslagits till 10 700 varav 1 250 i fri- stående kurser. Mot bakgrund av det svaga sökandetrycket kommer SLU att få svårt att nå det fastställda kravet.

Prestationsgraden, dvs. antalet helårspresta- tioner i förhållande till antalet helårsstudenter, för 2004 är 92 procent, vilket är en ökning med 4 procent i förhållande till föregående år. Den genomsnittliga prestationsgraden för hela riket ligger på 83 procent.

SLU arbetar aktivt med att bredda rekryte- ringen med avseende på etnicitet, kön och social bakgrund i enlighet med den av SLU fastställda handlingsplanen för breddad rekrytering. Ett exempel är ett skogligt basår som är en satsning för att attrahera kvinnor som vill utbilda sig inom området. Godkänd kurs har gett plats- garanti på skogsmästarprogrammet i Skinn- skatteberg. Basåret, som har genomförts på försök under några år i samarbete med Jälla naturbruksgymnasium, har medfört en ökning av andelen kvinnor i utbildningen. SLU är fr.o.m. innevarande år huvudman för utbild- ningen. Olika informationsaktiviteter har genomförts på utbildningsmässor och i gymna- sieskolor, bl.a. i syfte att rekrytera studenter med utländsk bakgrund.

I tabellen nedan anges utfallet för forskar- utbildningen under perioden 2001–2004 samt fastställt examinationsmål för perioden 2005– 2008.

Tabell 9.3 Examinationsmål för forskarutbildningen

Mål	Utfall	Härav	Mål
2001–2004	2001–2004	2004	2005–2008
400	488	126	415

Totalt för perioden har SLU redovisat 488 avlagda examina, vilket innebär att SLU väl uppfyller fastställt mål.

Några resultat för forskarutbildningen vid SLU redovisas i nedanstående tabell.

138

Tabell 9.4 Resultat för forskarutbildning

	Antal	Antal	Andel kvinnor
	2003	2004	2003	2004
Doktorandnybörjare	136	96	51 %	55 %

Licentiatnybörjare	29	28	52 %	57 %

Aktiva (ht)1	732	690	52 %	54 %
Doktorsexamina	111	123	48 %	44 %

Licentiatexamina	14	14	77 %	57 %

1 Som aktiva räknas de forskarstudenter som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 34 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor. Under perio- den rekryterades 17 professorer och 43 personer befordrades till professor. Av de rekryterade var sju kvinnor och av de befordrade var åtta kvinnor. Totalt var andelen kvinnor av SLU:s nya professorer 25 procent. SLU har således inte uppnått jämställdhetsmålet för professorer. Mer än hälften av de forskarstuderande som har en doktorandanställning är kvinnor, vilket tyder på att kvinnorna hävdar sig bra i konkurrensen om dessa anställningar. Detta torde öka SLU:s möjligheter att på sikt närma sig målet för an- delen nyrekryterade kvinnliga professorer.

Högskoleverket har granskat SLU:s kvalitets- utvecklingsprogram och har kommit med vissa rekommendationer beträffande vidareutveckling av detta. Programmet har reviderats under 2004 och stor vikt läggs vid uppföljning av verksam- hetens olika delar.

Ett prestationsrelaterat anslagsfördelnings- system för forskning och forskarutbildning har införts av fakulteterna med syfte att bidra till kvalitet och att utveckla verksamheten mot starka miljöer och spetsforskning.

SLU har, förutom verksamhetsgrenarna grundläggande högskoleutbildning samt forsk- ning och forskarutbildning, en tredje verksam- hetsgren, fortlöpande miljöanalys. Ett arbete pågår för att utveckla ett nationellt system för rapportering av markanvändning och kolsänkor enligt klimatkonventionen och Kyotoprotokol- let. Flera av SLU:s miljöövervakningsprogram är centrala komponenter i systemet. Ett webbaserat verktyg för bedömning av försurning av sjöar och vattendrag är under utveckling.

I budgetunderlaget för 2006–2008 har SLU redovisat förslag om hur verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys kan utvecklas genom att organisera verksamheten i program med inrikt- ning mot prioriterade områden. SLU har ut-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

arbetat programplaner och engagerat koordina- torer för tio olika områden.

ArtDatabanken har under våren 2005 kommit med en ny sammanställning över hotade och missgynnade växter, svampar och djur i Sverige, den s.k. Rödlistan. Ansvaret för Artportalen, som är en databas för inrapportering av fynd av arter, har överförts från Naturvårdsverket till ArtDatabanken. Särskilda medel har anvisats till ArtDatabanken via anslaget till SLU, bl.a. för att koordinera och driva Svenska artprojektet. Projektet beräknas pågå under lång tid och kommer att resultera i publicering av ett popu- lärvetenskapligt bokverk omfattande ca 100 vo- lymer. Under 2004 pågick arbete med 14 voly- mer. Den första volymen, som kartlägger dag- fjärilar, utkom i april 2005.

SLU har under de senaste åren haft en negativ finansiell resultatutveckling. Utfallet för 2004 uppgick till 7 miljoner kronor i underskott. SLU har under de senaste åren arbetat hårt för att få en ekonomi i balans. Underskottet har hänfört sig främst till pensionsavgifter, egendoms- förvaltning samt ofinansierade personalavveck- lingskostnader och har täckts av balanserad kapitalförändring. Den ekonomiska redovisning- en har stramats upp och stora omställnings- åtgärder har vidtagits, både vad gäller minskning av personal och förtätning av lokalbeståndet. Kostnader för uppsägningar kommer även under 2005 att belasta resultatet men prognosen för bokslutet för 2005 pekar mot ett positivt resultat.

Regeringens bedömning

Inom SLU pågår ett arbete med att ta fram stra- tegier för verksamheten. I anslutning till detta strategiarbete har det gjorts en genomlysning av SLU:s sektorsroll, dvs. den roll som SLU har för utvecklingen av de areella näringarna, i dialog med representanter för näringsliv och samhälle. Regeringen har för avsikt att i anslutning till denna genomlysning se över SLU:s roll i hög- skolesystemet och sektorsrollen. Utgångs- punkten är att utifrån en föränderlig omvärld definiera och tydliggöra SLU:s framtida roll som sektorsuniversitet.

Regeringen har vidare beslutat om att ge tilläggsdirektiv till utredningen om resurstilldel- ningssystem för grundläggande högskoleutbild- ning (U 2004:03). Genom tilläggsdirektiven

139

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

avses utredarens uppdrag utökas till att också omfatta resurstilldelningen av universitetens och högskolornas anslag för forskning och forskar- utbildning samt anslaget till SLU.

I enlighet med förslagen i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289) har anslaget ökats med 5 278 000 kronor för 2006, med ytterligare 5 139 000 kronor för 2007 samt med ytterligare 19 423 000 kronor för 2008. För- stärkningen bör ge SLU ökade möjligheter att utveckla goda forskningsmiljöer och att göra strategiska prioriteringar.

I Barnsäkerhetsdelegationens slutbetänkande lades bl.a. fram förslag om att samordna ansvaret för kunskapsutveckling och kunskapsspridning om säkra och utvecklande utemiljöer med sär- skild inriktning mot barn och unga. Inom MOVIUM, som är en centrumbildning inom SLU, bedrivs verksamhet i syfte att bl.a. utveckla kunskapen om stadens utemiljö. Barns utemiljö ingår som en del i denna verksamhet. Mot bak- grund härav överförs 1 000 000 kronor per år från det under utgiftsområde 10 uppförda an- slaget 19:6 Försäkringskassan till anslaget 25:1

Sveriges lantbruksuniversitet för att finansiera att ett nationellt samordningsansvar för kunskaps- utveckling och kunskapsspridning som rör barns och ungas utemiljöer åläggs MOVIUM.

Anslaget minskas med 8 137 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av anslag företrädesvis avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 382 014 000 kronor anvisas under anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 1 410 335 000 kronor respektive 1 455 529 000 kronor.

Tabell 9.5 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	1 356 200	1 356 200	1 356 200

Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	27 673	50 887	76 598

Beslut	-1 859	3 249	22 731

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 382 014	1 410 335	1 455 529

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.226:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tabell 9.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	231 072		sparande	5 655
				Utgifts-
2005	Anslag	236 759	1	prognos	233 607
2006	Förslag	251 737

2007	Beräknat	281 193	2

2008	Beräknat	328 767	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 275 764 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 315 602 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och finansierar stöd till forskning om de areella näringarna samt projektrelaterade kostnader i anslutning till sådan forskning såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, vissa resor och seminarier samt informations- insatser. Forskningsstödet finansierar även med näringen samfinansierad forskning som omfattar jordbruksteknisk forskning, viss skogsforskning, trädgårdsforskning samt växtförädling. Förvalt- ningsanslaget redovisas under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård under anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader och anslaget för forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande redovisas under anslaget

140

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning under utgifts- område 20 Allmän miljö- och naturvård. Re- sultatredovisning för rådet återfinns under politikområdet Forskning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

För att underlätta planering, upphandling och genomförande av forskningsprojekt bör rege- ringen bemyndigas att under 2006 för ram- anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 275 000 000 kronor 2007, högst 270 000 000 kronor 2008 och högst 85 000 000 kronor därefter.

Tabell 9.7 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008–

Utestående åtaganden vid årets början	233 254	286 595	510 000

Nya åtaganden	185 808	365 373	370 000

Infriade åtaganden	132 467	141 968	250 000	275 000	355 000

Utestående åtaganden vid årets slut	286 595	510 000	630 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	510 000	510 000	630 000

141

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

I enlighet med regeringens bedömning i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289) tillfördes anslaget för 2005 på tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition 5 000 000 kronor. Anslaget föreslås öka med ytterligare 14 000 000 kronor för 2006. För 2007 beräknas anslaget tillföras ytterligare 24 500 000 kronor och för 2008 beräknas ytterligare 41 500 000 kronor.

Anslaget minskas med 1 390 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av anslag företrädesvis avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 251 737 000 kronor anvisas under anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 281 193 000 kronor respektive 328 767 000 kronor.

Tabell 9.8 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	231 759	231 759	231 759
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	2 318	6 926	12 082

Beslut	12 610	37 358	79 665

Överföring till/från andra
anslag	5 050	5 149	5 261

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	251 737	281 193	328 767

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.326:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Tabell 9.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	1 184		sparande	0
				Utgifts-
2005	Anslag	1 184	1	prognos	1 168
2006	Förslag	1 177

2007	Beräknat	1 177

2008	Beräknat	1 177

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.

Anslaget är uppfört på statsbudgeten som obetecknat. I enlighet med vad som har anförts i 2005 års ekonomiska vårproposition (prop. 2004/05:100) bör anslaget anvisas som ram- anslag.

Anslaget finansierar kostnader för akademiens ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek, seminarier m.m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter.

Regeringens överväganden

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) fungerar som diskussionsplattform för ledande företrädare inom den gröna sektorn. Akademien fyller en viktig funktion som länk mellan forsk- ning, näringsliv, övriga samhällsorgan och ideella organisationer. I sin verksamhetsplan för 2005– 2008, som fastställdes hösten 2004, har akade- mien formulerat en verksamhetsidé. I denna framhålls bl.a. att akademien är en aktiv mötes- plats för vetenskap och praktisk erfarenhet. Den är en oberoende och granskande organisation som till samhällets gagn skall främja ett hållbart och ekonomiskt bärkraftigt nyttjande och vård av jord, skog, växter, djur, vatten och luft.

I konferens- och seminarieverksamheten tas angelägna frågor upp för akademiens verksam- hetsområde. KSLA har under 2004 anordnat konferenser, seminarier och möten, vilka har belyst t.ex. strukturfrågor inom jord- och skogs- bruket samt i livsmedels- och skogsindustrin,

142

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
33 §2
Skogsstyrelsen utövar den centrala	Skogsstyrelsen utövar tillsyn över
tillsynen över efterlevnaden av denna	efterlevnaden av denna lag och med
lag och med stöd av lagen meddelade	stöd av lagen meddelade föreskrifter
föreskrifter utom när det gäller 32 a	utom när det gäller 32 a –32 g §§.
–32 g §§. Skogsvårdsstyrelsen utövar

	41 §
En myndighet får bestämma	att	Skogsstyrelsen får bestämma att
dess beslut skall gälla omedelbart.		dess beslut skall gälla omedelbart.

	8.5.3	Analys och slutsatser...........................................................................	132
	8.6	Revisionens iakttagelser ......................................................................	132
	8.7	Politikens inriktning............................................................................	132
	8.8	Budgetförslag.......................................................................................	134
	8.8.1	Sametinget............................................................................................	134
	8.8.2	45:1 Främjande av rennäringen m.m. .................................................	134
9	Utbildningspolitik och Forskningspolitik under utgiftsområdena
	16 och 20..............................................................................................................		137
	9.1	Budgetförslag.......................................................................................	137
	9.1.1	25:1 Sveriges lantbruksuniversitet ......................................................	137

	samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning...........	140
9.1.3	26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien................................	142

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
9.8	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 26:1 Forskningsrådet för
	miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och
	samfinansierad forskning....................................................................................	142
9.9	Anslagsutveckling....................................................................................................	142
9.10 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 26:2 Bidrag till Skogs- och
	lantbruksakademien ............................................................................................	143

3.1	Utgiftsområde 23 år 2006.........................................................................................	25
3.2	Utgiftsutveckling 2000–2005...................................................................................	27
6.1	Index över prisutvecklingen för vissa animaliska produkter sedan 2000 ..............	72
6.2	Prisutvecklingen inom jordbruket...........................................................................	73
7.1	Miljö- och landsbygdsåtgärder 2000–2006............................................................	106

275 000 000	kronor	2007,		högst
270 000 000	kronor	2008	och	högst
85 000 000	kronor därefter		(avsnitt	9.1.2)
samt