Budgetpropositionen för 2006 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Kommunikationer 22

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Förslag till statsbudget för 2006

Kommunikationer

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		11
2	Kommunikationer ................................................................................................		15
	2.1	Omfattning............................................................................................	15
	2.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	15
	2.3	Skatteutgifter.........................................................................................	16
3	Transportpolitik....................................................................................................		17
	3.1	Omfattning............................................................................................	17
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	18
	3.3	Skatteutgifter.........................................................................................	19
	3.4	Mål .........................................................................................................	19
	3.5	Insatser ..................................................................................................	20
	3.5.1	Insatser inom politikområdet...............................................................	20
	3.5.1.1	Jämställdhet...........................................................................................	20
	3.5.1.2	Trafikinspektioner ................................................................................	20
	3.6	Resultatredovisning ..............................................................................	21
	3.7	Revisionens iakttagelser........................................................................	24
	3.8	Politikens inriktning .............................................................................	24
4	Vägar .....................................................................................................................		25
	4.1	Omfattning............................................................................................	25
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	25
	4.3	Insatser ..................................................................................................	26
	4.3.1	Insatser inom verksamhetsområdet.....................................................	26
	4.3.2	Insatser utanför verksamhetsområdet .................................................	30
	4.4	Resultatbedömning...............................................................................	30
	4.4.1	Mål .........................................................................................................	30
	4.4.2	Resultat..................................................................................................	30
	4.4.3	Analys och slutsatser ............................................................................	33
	4.4.4	Revisionens iakttagelser........................................................................	33
	4.5	Politikens inriktning .............................................................................	33
	4.6	Budgetförslag ........................................................................................	34
	4.6.1	36:1 Vägverket: Administration...........................................................	34
	4.6.2	36:2 Väghållning och statsbidrag .........................................................	35
5	Järnvägar................................................................................................................		43

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.1	Omfattning ............................................................................................	43
5.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	44
5.3	Insatser ...................................................................................................	44
5.3.1	Insatser inom verksamhetsområdet......................................................	45
5.3.2	Insatser utanför verksamhetsområdet..................................................	47
5.4	Resultatredovisning...............................................................................	48
5.4.1	Mål..........................................................................................................	48
5.4.2	Resultat...................................................................................................	48
5.4.3	Analys och slutsatser.............................................................................	53
5.5	Revisionens iakttagelser ........................................................................	53
5.6	Politikens inriktning..............................................................................	56
5.7	Budgetförslag.........................................................................................	56
5.7.1	36:3 Banverket: Administration............................................................	56
5.7.2	36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter..............................	57
5.7.3	Bemyndigande om ekonomiska åtaganden..........................................	62
5.7.4	36:16 Järnvägsstyrelsen .........................................................................	63
5.8	Statens järnvägar ....................................................................................	64
5.8.1	Omfattning ............................................................................................	64
5.8.2	Resultatredovisning...............................................................................	64
5.8.3	Revisionens iakttagelser ........................................................................	65
5.8.4	Budgetförslag.........................................................................................	65
5.9	Transeuropeiska nätverk för transporter .............................................	68

5.9.136:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till

		Transeuropeiska nätverk .......................................................................	69
6	Sjöfart.....................................................................................................................		71
	6.1	Omfattning ............................................................................................	71
	6.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	72
	6.3	Insatser ...................................................................................................	72
	6.4	Resultatutveckling .................................................................................	73
	6.5	Revisionens iakttagelser ........................................................................	79
	6.6	Politikens inriktning..............................................................................	79
	6.7	Budgetförslag.........................................................................................	80
	6.7.1	Sjöfartsverkets ekonomiska mål ...........................................................	80
	6.7.2	Finansiella befogenheter .......................................................................	81
	6.7.3	Investeringsplan för Sjöfartsverket ......................................................	81
	6.7.4	36:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. .......................................	82
	6.7.5	36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m...............................................	83
	6.7.6	36:8 Sjöfartsregistret..............................................................................	83
	6.7.7	36:9 Rederinämnden: Administration..................................................	83
	6.7.8	Handelsflottans kultur- och fritidsråd.................................................	84
	6.7.9	Kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning ........................	86
7	Luftfart ..................................................................................................................		89
	7.1	Omfattning ............................................................................................	89
	7.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	89
	7.3	Insatser ...................................................................................................	90
	7.4	Mål och resultatbedömning ..................................................................	90
	7.5	Revisionens iakttagelser ........................................................................	93
	7.6	Politikens inriktning..............................................................................	93
	7.7	Budgetförslag.........................................................................................	94

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

	7.7.1	Luftfartsverket ......................................................................................	94
	7.7.1.1	Luftfartsverkets ekonomiska mål ........................................................	94
	7.7.1.2	Luftfartsverkets finansiella befogenheter............................................	95
	7.7.1.3	Luftfartsverkets investeringsplan.........................................................	95
	7.7.2	Luftfartsstyrelsen..................................................................................	96
	7.7.3	36:10 Driftbidrag till icke statliga flygplatser......................................	96
8	Interregional kollektivtrafik persontrafik...........................................................		99
	8.1	Omfattning............................................................................................	99
	8.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	99
	8.3	Resultatbedömning.............................................................................	100
	8.4	Revisionens iakttagelser......................................................................	101
	8.5	Politikens inriktning ...........................................................................	101
	8.6	Budgetförslag ......................................................................................	102
	8.6.1	36:11 Rikstrafiken: Administration ...................................................	102
	8.6.2	36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling..............................................	102
9	Forskning och analys..........................................................................................		105
	9.1	Omfattning..........................................................................................	105
	9.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	106
	9.3	Insatser ................................................................................................	106
	9.4	Resultatbedömning.............................................................................	106
	9.5	Revisionens iakttagelser......................................................................	107
	9.6	Politikens inriktning ...........................................................................	108
	9.7	Budgetförslag ......................................................................................	108
	9.7.1	36:13 Viss internationell verksamhet.................................................	108
	9.7.2	36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut..........................	108
	9.7.3	36:15 Statens institut för kommunikationsanalys.............................	109
	9.7.4	Statens haverikommission ..................................................................	109
10	Politikområde IT, elektronisk kommunikation och post ................................		111
	10.1	Omfattning..........................................................................................	111
	10.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	112
	10.3	Skatteutgifter.......................................................................................	112
	10.4	Mål .......................................................................................................	113
	10.5	Informationsteknik.............................................................................	113
	10.5.1	Insatser ................................................................................................	113
	10.5.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	114
	10.5.3	Resultatredovisning ............................................................................	115
	10.5.3.1	Mål ....................................................................................................	115
	10.5.3.2	Resultat................................................................................................	115
	10.5.3.3	Analys och slutsatser ..........................................................................	118
	10.5.4	Politikens inriktning ...........................................................................	119
	10.6	Elektronisk kommunikation ..............................................................	119
	10.6.1	Insatser ................................................................................................	119
	10.6.1.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	119
	10.6.1.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	120
	10.6.2	Resultatredovisning ............................................................................	121
	10.6.2.1	Mål ....................................................................................................	121
	10.6.2.2	Resultat................................................................................................	121
	10.6.2.3	Analys och slutsatser ..........................................................................	125
	10.6.3	Politikens inriktning ...........................................................................	125

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10.7	Post.......................................................................................................	126
10.7.1	Insatser .................................................................................................	126
10.7.2	Resultatredovisning.............................................................................	126
10.7.2.1	Mål ....................................................................................................	126
10.7.2.2	Resultat.................................................................................................	127
10.7.2.3	Analys och slutsatser...........................................................................	128
10.7.3	Politikens inriktning............................................................................	129
10.8	Grundläggande kassaservice................................................................	129
10.8.1	Insatser .................................................................................................	129
10.8.2	Resultatredovisning.............................................................................	129
10.8.2.1	Mål ....................................................................................................	129
10.8.2.2	Resultat.................................................................................................	129
10.8.2.3	Analys och slutsatser...........................................................................	130
10.8.3	Politikens inriktning............................................................................	130
10.9	Revisionens iakttagelser ......................................................................	130
10.10	Budgetförslag.......................................................................................	130
10.10.1	37:1 Post och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa
	myndighetsuppgifter ...........................................................................	130
10.10.2	37:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade............	131
10.10.3	37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande
	kassaservice ..........................................................................................	132
10.10.4	37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst
	enligt avtal ............................................................................................	133
10.10.5	37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m. .......................	133

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabellförteckning

Anslagsbelopp ...................................................................................................................			13
2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet ..................................................................		15
2.2	Härledning av ramnivån 2006–2008. Utgiftsområde 22 Kommunikationer.........		16
2.3	Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 22 Kommunikationer ..		16
2.4	Skatteutgifter inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, netto ..........................		16
3.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet ..................................................................		18
3.2	Härledning av ramnivån 2006–2008. Politikområde 36 Transportpolitik .............		19
3.3	Skatteutgifter inom politikområdet Transportpolitik, netto .................................		19
3.4	Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen av transportpolitiken ...............		22
4.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet ........................................................		26
4.2	Uppföljning av åtgärder i nationell väghållningsplan.............................................		27
4.3	Uppföljning av åtgärder i regionala planer..............................................................		27
4.4	Uppföljning av länsfördelning i regionala planer....................................................		28
4.5	Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för
		objekt större än 50 miljoner kronor som öppnats för trafik under 2004 .........	29
4.6	Åtgärder på det statliga vägnätet 2004 med trafiksäkerhetssyfte ..........................		29
4.7	Uppfyllelse av verksamhetsmålen i Vägverkets regleringsbrev för 2004 ..............		31
4.8	Anslagsutveckling.....................................................................................................		34
4.9	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:1 Vägverket: Administration ......		34
4.10		Anslagsutveckling...................................................................................................	35
4.11		Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag fördelat på anslagsposter och
		delposter................................................................................................................	37
4.12		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:2 Väghållning och statsbidrag...	37
4.13		Beräknad nettoupplåning för vägar 2005-2013.....................................................	38
4.14		Beräknad låneskuld för vägar 2004–2013 ..............................................................	39
4.15		Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar 2004–2013 .............	40
4.16		Intäkter som Vägverket disponerar.......................................................................	40
4.17		Intäkter som Vägverket inte disponerar................................................................	41
4.18		Investeringsplan......................................................................................................	41
4.19		Beställningsbemyndiganden om ekonomiska åtaganden .....................................	42
5.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet ........................................................		44
5.2	Uppföljning av investeringar enligt Banhållningsplanen........................................		45
5.3	Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för
		objekt större än 75 miljoner kronor som öppnats för trafik under 2004 .........	46
5.4	Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för
		objekt större än 75 miljoner kronor som öppnats för trafik under 1999
		(beräknad/uppföljd).............................................................................................	46
5.5	Uppfyllelse av målen i 2004 års regleringsbrev.......................................................		48
5.6	Anslagsutveckling.....................................................................................................		56
5.7	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:3 Banverket: Administration ......		57
5.8	Anslagsutveckling.....................................................................................................		57
5.9	Fördelning av anslaget på anslagsposter..................................................................		59

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.10		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:4 Banverket: Banhållning och
		sektorsuppgifter ....................................................................................................	59
5.11		Beräknad nettoupplåning för Banverket och vissa järnvägsprojekt
		2004–2013..............................................................................................................	60
5.12		Beräknad låneskuld för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2004–2013............	61
5.13		Anslagsbehov för räntor och amorteringar av lån för järnvägar m.m.
		2004–2013..............................................................................................................	61
5.14		Uppdrags- och avgiftsintäkter m.m. ......................................................................	62
5.15		Banverkets investeringsplan....................................................................................	62
5.16 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden............................................................			63
5.17		Anslagsutveckling....................................................................................................	63
5.18		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:16 Järnvägsstyrelsen...................	64
5.19		Resultat efter finansnetto .......................................................................................	65
5.20		Resultatutveckling...................................................................................................	66
5.21		Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	66
5.22		Offentligrättslig verksamhet ..................................................................................	66
5.23		Investeringsplan.......................................................................................................	67
5.23		Projekt som ingår i MIP 2001–2006.......................................................................	68
5.24 Bidrag MIP 2004......................................................................................................			68
5.25		Övriga bidrag 2004..................................................................................................	68
5.26		Anslagsutveckling....................................................................................................	69
5.27		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för anslag 36:5 Från EG-budgeten
		finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk ....................................................	69
6.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet.........................................................		72
7.2	Ekonomisk utveckling ..............................................................................................		76
7.3	Uppdragsverksamhet ................................................................................................		81
7.4	Offentligrättslig verksamhet ....................................................................................		81
6.5	Investeringsplan.........................................................................................................		82
6.6	Anslagsutveckling......................................................................................................		82
6.7	Anslagsutveckling......................................................................................................		83
6.8	Anslagsutveckling......................................................................................................		83
6.9	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:8 Sjöfartsregistret.........................		83
6.10		Anslagsutveckling....................................................................................................	83
6.11		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:9 Rederinämnden:
		Administration ......................................................................................................	84
7.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet.........................................................		89
7.2	Ekonomisk utveckling ..............................................................................................		94
7.3	Investeringsplan.........................................................................................................		96
7.4	Offentligrättslig verksamhet ....................................................................................		96
7.5	Anslagsutveckling......................................................................................................		96
8.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet.........................................................		99
8.2	Anslagsutveckling 36:11 Rikstrafiken: Administration........................................		102
8.3	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:11 Rikstrafiken:
		Administration .......................................................................................................	102
8.4	Anslagsutveckling 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling...................................		102
8.5 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden............................................................			103
9.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet.......................................................		106
9.2	Anslagsutveckling....................................................................................................		108
9.3	Anslagsutveckling....................................................................................................		108
9.4	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för anslag 36:14 Statens väg- och
		transportforskningsinstitut ................................................................................	109

		PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22
9.5 Anslagsutveckling...................................................................................................			109
9.6 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för anslag 36:15 Statens institut för
		kommunikationsanalysys...................................................................................	109
10.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet ..............................................................		112
10.2	Skatteutgifter inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post,
		netto ....................................................................................................................	112
10.3	Utbetalning och kreditering.................................................................................		115
10.4	Sökt samt beviljat stöd .........................................................................................		115
10.5	Konkurrensutsättning av det statliga stödet .......................................................		116
10.6	Vald typ av operatör för utbyggnaden med statligt stöd....................................		116
10.7 Total finansiering av bredbandsprojekt per finansieringskälla...........................			116
10.8	Anslagsutveckling.................................................................................................		130
10.9	Offentligrättslig verksamhet................................................................................		131
10.10		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 37:1 Post- och telestyrelsen:
		Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter ....................................	131
10.11		Anslagsutveckling...............................................................................................	131
10.12 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden .......................................................			132
10.13		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 37:2 Ersättning för särskilda
		tjänster till funktionshindrade...........................................................................	132
10.14		Anslagsutveckling...............................................................................................	132
10.15		Anslagsutveckling...............................................................................................	133
10.16		Anslagsutveckling...............................................................................................	133
10.17		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 37:5 Informationsteknik:
		Telekommunikation m.m...................................................................................	134

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Diagramförteckning

10.1	Antalet hushållskunder med Internetanslutning i förhållande till antalet
	hushåll..................................................................................................................	122
10.2	Antalet aktiva kunder till Internetanslutning per anslutningsform...................	122
10.3	Genomsnittlig månadskostnad för fast-telefonitjänster för hushåll respektive
	företag 2004.........................................................................................................	122
10.4	Intäkter för fast telefoni och mobila teletjänster från slutkund 1995–2004......	124

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.godkänner att regeringen för 2006 får be- sluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 19 000 000 000 kronor för Väg- verket för investering i närtid, E 6 Svine- sundsförbindelsen, prioriterade vägprojekt och omfinansiering av de s.k. storstadspa- keten i Stockholm och Göteborg m.m. (av- snitt 4.6.2),

2.bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ingå ekonomiska förpliktelser som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför ut- gifter på högst 54 000 000 000 kronor efter 2006 (avsnitt 4.6.2),

3.godkänner vad regeringen föreslår om deltagande i Rekryteringslots Dalarna (av- snitt 4.6.2),

4.godkänner att regeringen för 2006 får be- sluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 16 300 000 000 kronor för Ban- verket för investeringar i eldriftsanlägg- ningar och prioriterade järnvägsprojekt m.m. (avsnitt 5.7.2),

5.godkänner att regeringen för 2006 får be- sluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 500 000 000 kronor till Bot- niabanan AB för fortsatt utbyggnad av Botniabanan (avsnitt 5.7.2),

6.bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska för- pliktelser som inklusive tidigare gjorda åta- ganden medför utgifter på högst

28 000 000 000 kronor efter 2006 (avsnitt 5.7.3),

7.bemyndigar regeringen att under 2006 för Botniabanan ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 000 kronor efter 2006 (avsnitt 5.7.3),

8.godkänner de ekonomiska målen för Sta- tens järnvägar och bemyndigar regeringen att för 2006 ge Statens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 5.8.4),

9.godkänner förslaget till investeringsplan för Statens Järnvägar för perioden 2006–2008 (avsnitt 5.8.4),

10.godkänner de ekonomiska målen för Sjö- fartsverket och föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att fastställa ut- delning och skattemotsvarighet för Sjö- fartsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 6.7.1),

11.bemyndigar regeringen att för 2006 ge Sjö- fartsverket finansiella befogenheter i enlig- het med vad regeringen förordar (avsnitt 6.7.2),

12.godkänner förslaget till investeringsplan för Sjöfartsverket för perioden 2006–2008 (av- snitt 6.7.3),

13.godkänner att högst 19 500 000 kronor av inflytande farledsavgifter för 2006 får läm- nas i bidrag till Handelsflottans kultur- och fritidsråd (avsnitt 6.7.8),

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

14.godkänner regeringens förslag till föränd- ringar av sjömäns välfärdsverksamhet samt förslagen till förändringar av verksamhetens organisation och finansiering (avsnitt 6.7.8),

15.godkänner att de medel som avsatts för kostnader i samband med M/S Estonias förlisning under 2006 skall kunna användas för kostnader föranledda av utredningar och åtgärder med anknytning till M/S Estonias förlisning enligt vad regeringen fö- reslår (avsnitt 6.7.9),

16.godkänner de ekonomiska målen för Luft- fartsverket och föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att fastställa ut- delning och skattemotsvarighet för Luft- fartsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.7.1.1),

17.bemyndigar regeringen att för 2006 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (av- snitt 7.7.1.2),

18.godkänner förslaget till investeringsplan för Luftfartsverket för perioden 2006–2008 (avsnitt 7.7.1.3),

19.bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupp- handling ingå ekonomiska förpliktelser i samband med upphandling av transportpo- litiskt motiverad interregional kollektivtra- fik som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter om högst 4 350 000 000 kronor under perioden 2007–2014 (avsnitt 8.6.2),

20.bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade ingå ekono- miska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtagande medför utgifter på högst 180 000 000 kronor under perioden 2007– 2010 (avsnitt 10.10.2),

21.för budgetåret 2006 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning:

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp
36:1	Vägverket: Administration	Ramanslag	988 719
36:2	Väghållning och statsbidrag	Ramanslag	16 483 086
36:3	Banverket: Administration	Ramanslag	784 873
36:4	Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	Ramanslag	11 043 740
36:5	Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk	Ramanslag	248 500
36:6	Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.	Ramanslag	70 574
36:7	Ersättning till viss kanaltrafik m.m.	Ramanslag	62 284
36:8	Sjöfartsregistret	Ramanslag	5 880
36:9	Rederinämnden: Administration	Ramanslag	1 431
36:10	Driftbidrag till icke statliga flygplatser	Ramanslag	80 613
36:11	Rikstrafiken: Administration	Ramanslag	19 927
36:12	Rikstrafiken: Trafikupphandling	Ramanslag	893 000
36:13	Viss internationell verksamhet	Ramanslag	2 485
36:14	Statens väg- och transportforskningsinstitut	Ramanslag	34 730
36:15	Statens institut för kommunikationsanalys	Ramanslag	54 050
36:16	Järnvägsstyrelsen	Ramanslag	49 327
37:1	Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter	Ramanslag	16 390
37:2	Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade	Ramanslag	129 749
37:3	Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice	Ramanslag	400 000
37:4	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal	Ramanslag	144 000
37:5	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	Ramanslag	21 610
Summa			31 534 968

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

2 Kommunikationer

2.1Omfattning

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Trans- portpolitik samt politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post.

2.2	Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2004	20051	2005	2006	2007	2008
Politikområde Transportpolitik		27 847	30 948	30 111	30 823	33 808	34 766

Politikområde IT, elektronisk kommunikation och post		1 292	704	1 062	712	735	735

Totalt för utgiftsområde 22 Kommunikationer		29 139	31 653	31 173	31 535	34 544	35 501

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

Under 2004 ökade utgifterna för utgiftsområde 22 Kommunikationer med drygt 17 procent och uppgick sammanlagt till 29 139 miljoner kronor. De ökade utgifterna beror främst på höjda am- bitioner inom politikområde Transportpolitik där anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter fått utökade resurser i enlighet med regeringens proposition om utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar (prop. 2003/04:95). Även utgifterna för politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post ökade under året i och med att anslaget 37:7 IT-infra- struktur: Regionala transportnät m.m. inför bud- getåret 2004 överfördes till utgiftsområde 22 Kommunikationer från utgiftsområde 19 Regio- nal utveckling.

För 2005 prognostiseras de totala utgifterna inom utgiftsområdet uppgå till 31 173 miljoner

kronor, vilket innebär att utgiftsnivån är något lägre än tilldelade anslag. Jämfört med 2004 be- räknas utgifterna öka och då främst för anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter. Den lägre utgiftsnivån för politikområde IT, elektronisk kommunikation och post förklaras av att inga medel utbetalas under året från ansla- get 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. som ett led i regeringens åtgärdspaket för att klara utgiftstaket för 2005.

Regeringens förslag till anslag 2006 för ut- giftsområdet innebär en marginell minskning av anslagsnivån jämfört med 2005.

Under 2007 och 2008 beräknas anslagsnivån för utgiftsområdet öka. Anslagsökningen förkla- ras främst av utökade resurser till verksamhets- område Järnvägar inom politikområde Trans- portpolitik.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 2.2 redovisar förändringen av anslags- nivån för perioden 2006–2008 jämfört med statsbudgeten för 2005 fördelat på olika kompo- nenter.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2006–2008. Utgiftsom- råde 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 20051	31 666	31 666	31 666
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	68	602	1 177

Beslut	-199	2 275	2 658

Överföring till/från andra
utgiftsområden	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Ny ramnivå	31 535	34 544	35 501

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Den pris- och löneomräkning som görs årligen av anslagen för förvaltningsändamål för att kom- pensera myndigheterna för pris- och löneök- ningar utgör en del av den föreslagna anslagshöj- ningen.

Av tabell 2.3 framgår utgiftsområdets ram för 2006 realekonomiskt fördelad på transfereringar, verksamhetskostnader samt investeringar.

Tabell 2.3 Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad. Utgifts- område 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

	2006
Transfereringar	3 396

Verksamhetskostnader	14 843

Investeringar	13 295

Summa ramnivå	31 535

2.3Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom ut- giftsområde 22 Kommunikationer redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid si- dan av dessa stöd finns det även stöd på budge- tens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvi- kelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skatt- skyldiga omfattas av en skattelättnad i förhål- lande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom speci- fika politikområden som t.ex. konjunktur-, bo- stads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens ut- giftssida. En utförlig beskrivning av redovis- ningen av skatteutgifterna finns i bilaga 2 till 2005 års ekonomiska vårproposition.

I tabell 2.4 summeras de nettoberäknade skatteutgifterna med politikområdesanknytning som är att hänföra till utgiftsområde 22 Kom- munikationer. I avsnitt 3.3 och avsnitt 10.3 i denna volym redovisas samtliga skatteutgifter inom politikområde Transportpolitik respektive politikområde IT, elektronisk kommunikation och post.

Tabell 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 22 Kommuni- kationer, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2005	2006
Politikområde Transportpolitik	12 817	13 572

Politikområde IT, elektronisk kommunika-
tion och post	2 450	2 450

Totalt för utgiftsområdet	15 267	16 022

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3 Transportpolitik

3.1Omfattning

Politikområde Transportpolitik omfattar väg- och banhållning, vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, och luftfart. I politikområdet ingår också viss sektorsforskning och upphandling av kollektiv- trafik. Politikområdet består av sex verksam- hetsområden: Vägar, Järnvägar, Sjöfart, Luftfart, Interregional kollektiv persontrafik samt Forsk- ning och analys. De myndigheter, affärsverk och större bolag som verkar inom politikområdet är:

Vägverket, Banverket, affärsverket Statens järn- vägar, Sjöfartsverket, Handelsflottans kultur- och fritidsråd, Rederinämnden, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen, Rikstrafiken, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Statens haverikom- mission, Statens institut för kommunikations- analys, Järnvägsstyrelsen, Verket för innova- tionssystem, länsstyrelserna, Kustbevakningen, AB Svensk Bilprovning, SJ AB och SAS Sverige AB. Därtill finns även ett antal mindre bolag inom bl.a. väg- och järnvägsområdena.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3.2	Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2004	20051	2005	2006	2007	2008
36:1 Vägverket: Administration		1 001,9	939,2	981,8	988,7	1 004,8	1 022,5

36:2 Väghållning och statsbidrag		16 220,2	16 715,7	16 240,6	16 483,1	16 964,0	17 660,9

36:3 Banverket: Administration		750,6	771,9	761,3	784,9	797,5	811,2

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter		8 550,7	10 977,5	10 630,9	11 043,7	13 516,3	13 742,1

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Trans-
europeiska nätverk (TEN)		91,0	250,0	246,6	248,5	248,5	248,5

36:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.		71,0	71,0	70,6	70,6	70,6	70,6

36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.		62,7	59,7	59,2	62,3	62,3	62,3

36:8 Sjöfartsregistret		4,5	5,8	5,7	5,9	6,0	6,1

36:9 Rederinämnden: Administration		1,2	1,4	1,4	1,4	1,5	1,5

36:10 Driftbidrag till icke statliga flygplatser		81,1	81,1	80,6	80,6	80,6	80,6

36:11 Rikstrafiken: Administration		18,6	19,7	19,4	19,9	20,3	20,7

36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling		877,1	923,0	882,4	893,0	893,0	893,0

36:13 Viss internationell verksamhet		2,3	2,5	2,5	2,5	2,5	2,5

36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut		34,9	34,6	34,1	34,7	35,4	36,1

36:15 Statens institut för kommunikationsanalys		49,6	53,2	52,5	54,1	55,1	56,3

36:16 Järnvägsstyrelsen		16,9	42,0	41,4	49,3	50,2	51,1

2003 22 36:5 Ersättning till Statens järnvägar i sam-
band med utdelning från AB Swedcarrier m.m.		12,6	-	-	-	-	-

Totalt för politikområde Transportpolitik		27 846,6	30 948,3	30 111,1	30 823,2	33 808,5	34 766,0

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

År 2004 uppgick de totala utgifterna inom poli- tikområdet till ca 27 847 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med knappt 16 procent jäm- fört med 2003. Större delen av ökningen kan hänföras till anslagen 36:2 Väghållning och stats- bidrag och 36:4 Banverket: Banhållning och sek- torsuppgifter inom verksamhetsområdena Vägar och Järnvägar. Utgiftsökningen är ett resultat av den ambitionshöjning som aviserades av reger- ingen bl.a. i propositionerna Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem (prop. 2001/02:20) och Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004–2015 (prop. 2003/04:95). Förslagen i propositionerna inne- bar att drygt 380 miljarder kronor satsas på tra- fikinfrastrukturen under en tolvårsperiod.

I och med inrättandet av Järnvägsstyrelsen i juli 2004 uppfördes också ett nytt anslag på statsbudgeten avseende politikområdet; anslaget 36:16 Järnvägsstyrelsen.

Prognosen för 2005 avseende de totala utgif- terna uppgår till ca 30 111 miljoner kronor, vil-

ket innebär en lägre utgiftsnivå än vad som anvi- sats för budgetåret. Totalt för politikområdet bedöms utgifterna för 2005 understiga anvisade medel med knappt tre procent.

Regeringens förslag till anslag 2006 för poli- tikområdet Transportpolitik uppgår till sam- manlagt ca 30 823 miljoner kronor, vilket är nå- got mindre än anvisade anslag 2005.

För 2007 och 2008 beräknas anslagen inom politikområdet öka till ca 33 808 miljoner kronor respektive ca 34 766 miljoner kronor, främst med anledning av utökade resurser för verksam- hetsområde Järnvägar.

I tabell 3.2 redovisas förändringen av anslags- nivån för perioden 2006–2008 jämfört med statsbudgeten för 2005 uppdelat på olika kom- ponenter.

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2006–2008. Politikom- råde 36 Transportpolitik

Miljoner kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 20051	30 962	30 962	30 962

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning	67	601	1 176

Beslut	-206	2 245	2 628

Överföring till/från andra
utgiftsområden	0	0	0

Ny ramnivå	30 823	33 808	34 766

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Faktorer som påverkar anslagsnivån är bl.a. den pris- och löneomräkning som sker på årsbasis av de flesta anslag inom politikområdet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon

Skattesatsen för dieselolja i miljöklass 1 jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken utgör normen på hela transportområdet. I prak- tiken utgörs nästan all bensin- och dieseloljean- vändning av miljöklass 1. År 2005 är skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 31 öre/kWh medan dieselolja i den främsta mil- jöklassen beskattas med 10 öre/kWh. Skatteut- giften utgörs av mellanskillnaden i skattesats.

Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift

Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Skatteutgiften uppgår till 31 öre/kWh.

3.3Skatteutgifter

Skatteutgifterna inom utgiftsområde 22 Kom- munikationer samt en definition av begreppet redovisas i avsnitt 2.3. I tabell 3.3 nedan följer en redovisning av de nettoberäknade skatteutgifter som kan hänföras till politikområde Transport- politik och i anslutning till tabellen ges en kort- fattad beskrivning av respektive skatteutgift.

Tabell 3.3 Skatteutgifter inom politikområdet Transport- politik, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2005	2006
Personbefordran	3 707	4 032

Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna	6 200	6 460
fordon

Energiskattebefrielse för elförbrukning vid	880	880
bandrift

Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning	100	110
vid bandrift

Koldioxidskattebefrielse för bandrift	80	90

Sjöfartsstöd	1 850	2 000

Totalt för politikområde Transportpolitik	12 817	13 572

Personbefordran

Skattesatsen är nedsatt till 6 procent. Den ned- satta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift

Bränsle i dieseldrivna järnvägsfordon beskattas inte. Skatteutgiften uppgår till 31 öre/kWh.

Koldioxidskattebefrielse för bandrift

Bränsleförbrukning i dieseldrivna järnvägsfordon är befriad från koldioxidskatt. Normen utgörs av full skattesats.

Sjöfartsstöd

Sjöfartsstöd ges till last- och passagerarfartyg i internationell trafik. Stödet ges genom att ar- betsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgif- ter på sjöinkomst. Krediteringen utgör en skat- teutgift.

3.4Mål

Målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet (prop. 1997/98:56,

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266 och prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126).

Delmålen inom transportpolitiken är att inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning bidra till:

•Ett tillgängligt transportsystem, där transportsystemet utformas så att med- borgarnas och näringslivets grundläg- gande transportbehov kan tillgodoses.

•En hög transportkvalitet, där transport- systemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.

•En säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom transportsystemet. Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta.

•En god miljö, där transportsystemets ut- formning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador och en god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturre- surser främjas.

•En positiv regional utveckling, där trans- portsystemet främjar en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skill- nader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd.

•Ett jämställt transportsystem, där trans- portsystemet är utformat så att det sva- rar mot både kvinnors och mäns trans- portbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka trans- portsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

3.5Insatser

Insatser inom och utom politikområdet redovi- sas främst under berört verksamhetsområde.

Redovisningen nedan avser insatser som berör flera verksamhetsområden inom politikområdet.

3.5.1Insatser inom politikområdet

3.5.1.1 Jämställdhet

Regeringen har slagit fast att ett jämställdhets- perspektiv skall genomsyra alla delar av regering- ens politik. En handlingsplan för genomförande av jämställdhetsintegrering har därför fastställts som omfattar en sexårsperiod (2004–2009) och som utgör en gemensam ram för arbetet. För Regeringskansliet innebär jämställdhetsintegre- ring att ett jämställdhetsperspektiv skall finnas med i alla steg av beslutsprocesserna inom samt- liga politikområden och att ansvaret för detta ligger inom respektive politikområde.

Inom politikområde Transportpolitik har en jämställdhetsanalys genomförts och regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i sam- band med en kommande transportpolitisk pro- positionen med överväganden kring det trans- portpolitiska delmålet Ett jämställt transportsystem.

3.5.1.2 Trafikinspektioner

Trafikutskottet anordnade hösten 2004 en hea- ring om sådan tillsyn på transportområdet som vanligen kallas inspektionsverksamhet. Riksda- gen har den 16 november 2004 behandlat ut- skottsbetänkande 2004/05:TU4 Inspektions- verksamheten inom trafikslagen. Behandlingen fick som resultat ett tillkännagivande av riksda- gen med utgångspunkt att en gemensam trafik- inspektion skall tillskapas under första halvåret 2006 (rskr. 2004/05:64). I sammanhanget ansåg riksdagen att frågor om en trafikansvarslag och om olycksutredningar borde aktualiseras. Enligt tillkännagivandet skall regeringen snarast tillsätta en utredning med uppdrag att utreda hur en ge- mensam trafikinspektion skall vara organiserad. Regeringen skall enligt tillkännagivandet senast i budgetpropositionen för 2006 redovisa hur ar- betet fortskrider.

Verk och myndigheter på transportområdet är i dag inte organiserade på ett sådant sätt att jämförbar inspektionsverksamhet för varje tra- fikslag lätt kan avskiljas för att bilda en trafiks- lagsövergripande verksamhet. Sedan cirka 10 år

tillbaka samarbetar Järnvägsinspektionen, Luft- fartsinspektionen och Sjöfartsinspektionen en- ligt en särskild överenskommelse som även Vägtrafikinspektionen anslutit sig till under 2003. Överenskommelsen har tillkommit på eget initiativ av inspektionerna. Den s.k. inspektions- verksamheten som i olika former bedrivs för de olika trafikslagen är inte organisatoriskt knuten till respektive trafikverk på ett likartat sätt. Den 1 juli 2004 avskiljdes Järnvägsinspektionen från Banverket och ingår nu i Järnvägsstyrelsen. Den 1 januari 2005 avskiljdes Luftfartsinspektionen och viss annan verksamhet från Luftfartsverket för att bilda Luftfartsstyrelsen. De övriga två in- spektionerna ingår fortfarande organisatoriskt hos trafikverken om än med en rättsligt mer fri- stående ställning, vilket särskilt gäller för Sjö- fartsinspektionen.

Efter riksdagens tillkännagivande har reger- ingen gett de berörda inspektionerna och myn- digheterna i uppdrag att särskilt redovisa pågå- ende samarbete med avseende på erfarenhet, förebyggande verksamhet, metodfrågor, kvali- tetsfrågor, tillsynsmetodik m.m. Redovisning- arna, som lämnades den 1 mars 2005, tyder på att nuvarande samarbete enligt den befintliga över- enskommelsen inte haft några påtagliga effekter. I redovisningarna framhålls att samarbetet trots goda intentioner varit begränsat och att den främsta orsaken till detta är de olikheter som finns mellan inspektionsverksamhet för olika trafikslag i fråga om ansvar, roller och arbetssätt. Ett visst behov av samordning konstateras dock av Järnvägsstyrelsen för situationer där de olika trafikslagen kommer i konflikt med varandra som t.ex. vid plankorsningar mellan väg och järnväg.

Regeringen har bedömt att de överväganden som förs fram i trafikutskottets betänkande mo- tiverar att de berörda myndigheterna och in- spektionerna ser över och fördjupar det samar- bete som förekommer. Därför har regeringen gett Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen, Sjö- fartsinspektionen och Vägtrafikinspektionen uppdrag att fr.o.m. den 1 juli 2005 ytterligare ut- veckla och dokumentera sin samverkan och där- vid beakta vad som sägs i trafikutskottets betän- kande 2004/05:TU4.

Att organisatoriskt sammanslå inspektions- verksamhet för olika trafikslag kräver åtgärder i form av såväl lagstiftning som organisations- översyn inom nybildade myndigheter. Frågor som rör trafikinspektionernas organisation m.m.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

behöver därför utredas i vidare bemärkelse innan slutlig ställning kan tas till hur en framtida orga- nisation kan utformas. Regeringen har för avsikt att uppdra åt en särskild utredare att se över dessa frågor. Utredaren behöver minst ett år för sitt arbete vilket medför att en ny organisation inte kan genomföras 2006. Under den tid utre- daren arbetar skall de berörda verksamheterna utveckla sin samverkan enligt det uppdrag re- geringen lämnat.

3.6Resultatredovisning

För att möjliggöra en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen mot de långsiktiga målen för transportpolitiken har regeringen preciserat ett antal etappmål för några av delmålen. Nedanstå- ende tabell sammanfattar måluppfyllelsen av dessa och utvecklingen mot de långsiktiga del- målen. En mer detaljerad och analyserande be- skrivning av måluppfyllelsen återfinns i avsnitten om de verksamhetsområden som finns inom po- litikområdet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.4 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen av transportpolitiken

Delmål	Utveckling mot långsik-	Finns etappmål?	Uppfylls	Kommentar till utveckling i förhållande
	tigt delmål under 2004		etappmål med	till delmålet under 2004
	(Bedömning 2003)		fattade beslut?

Tillgänglighet	Ja (Ja)	Ja, tillsammans med regi-	Ja, delvis	Förbättrad tillgänglighet för väg och järn-
		onal utveckling		väg samt för funktionshindrade. Försäm-
		- för funktionshindrades	Nej	ring för flyg.
		- för funktionshindrades	Nej
		tillgänglighet

Transportkvalitet	Ja (Ja)	Ja	Ja	Transportkvaliteten är god och blir succes-
				sivt allt bättre. Förseningar inom luftfar-
				ten.

Trafiksäkerhet	Nej? (Nej)	Ja	Nej	Något färre antal dödade i vägtrafiken.
				Utvecklingen av svårt skadade svårbe-
				dömd. Mått för allvarligt skadad saknas.

Miljö
Klimatpåverkan (CO2)	Nej (Nej)	Ja	Nej	Oförändrade utsläpp från vägtrafik och sjö-
				fart, ökade från flyg. Brister i sjöfartens ut-
				släppsstatistik.
Luftföroreningar	Ja? (Ja)	Ja	Ja, delvis	Målet för S uppfylls troligen. Målet för NOx
(S, NOx, VOC)				uppnås. VOC nås troligtvis inte. Brister i sjö-
				fartens utsläppsstatistik.
Buller	Nej (Ja)	Ja	Nej	För långsam förbättring i befintlig bebyggelse
				jämfört med riktvärden.
Kretsloppsanpassning	Osäkert (Osäkert)	Nej	-	Långsam förbättring.
Påverkan på natur- och	Osäkert (Osäkert)	Nej	-	Svårbedömt.
kulturmiljö

Regional utveckling	Osäkert (Osäkert)	Ja, tillsammans med till-	Ja	-
		gänglighet

Jämställdhet	Ja? (Ja?)	Nej	-	Kvinnor fortsatt dåligt företrädda i be-
				slutsfattande organ. Resmönster finns
				kartlagt men analys av bakomliggande
				orsaker saknas.

Ett tillgängligt transportsystem och en positiv regional utveckling

Förbättrad tillgänglighet inom och mellan regio- ner leder till att kvinnor och män får större val- möjligheter och därmed även tillgång till en större lokal arbetsmarknad.

Restiderna i det nationella vägnätet har för- bättrats under året. Tillgängligheten mellan tät- ortsområdena har därigenom förbättrats, men trängseln i storstäderna är fortfarande stor.

Sedan 1988 har restiderna i det nationella järn- vägssystemet minskat markant. Den största skillnaden är dock att antalet regionaltåg har ökat kraftigt och att det regionala resandet där- med har ökat markant.

Tillgängligheten och åtkomligheten för en- dagsresor i luftfartssystemet har försämrats nå- got men sett till kapaciteten (antalet flygstolar) så har tillgängligheten i flygsystemet ökat. Bil-

jettpriserna har blivit dyrare för inrikesresorna medan det blir allt billigare att flyga utrikes. Till- gängligheten inom sjöfarten bedöms vara god.

Vägnätet och flyget har fått en större andel nöjda funktionshindrade resenärer jämfört med 2003 medan järnvägens och sjöfartens resultat är oförändrade. Över en treårsperiod har andelen nöjda funktionshindrade resenärer ökat för alla trafikslag utom flyget, som redan tidigare har störst andel nöjda funktionshindrade resenärer.

Sammanfattningsvis bedöms tillgängligheten i transportsystemet som god och med en fortsatt positiv utveckling med undantag för inrikesfly- get. Även tillgängligheten för funktionshindrade fortsätter att förbättras.

En hög transportkvalitet

Allt fler vägar får förstärkt bärighet och vägarna blir allt jämnare, särskilt i skogslänen. I järnvägs- nätet redovisades färre funktionsstörningar un- der året, men kostnaderna för underhåll har ökat. Även punktligheten har blivit bättre, sär- skilt på snabbtågen.

Förseningarna ökade inom luftfarten under 2004, främst beroende på den ökade trafiken. Inom sjöfarten har ett sjöfartsskydd införts och ett utökat hamnskydd är på väg att införas. Syf- tet är att skydda sjöfarten mot terroristattacker.

Sammanfattningsvis är transportkvaliteten god i det svenska transportsystemet och bedöm- ning är att transportkvaliteten successivt kom- mer att förbättras.

En säker trafik

Vägtrafiken svarar för den helt dominerande de- len av dödade och allvarligt skadade i transport- systemet. För de tre övriga trafikslagen är ut- vecklingen i nivå med uppsatta mål.

Under 2004 har 480 personer dödats i den svenska vägtrafiken. Det är det lägsta dödstalet sedan mitten av 1900-talet. Flera faktorer har motverkat att antalet omkomna i trafiken mins- kat ytterligare. En orsak är ökningen av trafik som delvis är en effekt av den ekonomiska kon- junkturen i samhället. En annan orsak är att de faktiska hastigheterna på vägarna har ökat. Det finns också anledning att befara att nykterheten i trafiken har blivit sämre då alkoholkonsumtio- nen i samhället generellt har ökat. Trafikök- ningen har dock inte medfört en motsvarande ökning av antalet dödade i vägtrafikolyckor vil- ket sannolikt bl.a. beror på de insatser som gjorts för ökad trafiksäkerhet. De vägbyggnadsåtgärder som har vidtagits, t.ex. mitträcken, sidoområdes- åtgärder och cirkulationsplatser, har haft stor betydelse. Ökad användning av bilbälte, ökad fö- rekomst av krockkuddar i bilar liksom införande av krav på användning av vinterdäck är andra faktorer som har påverkat trafiksäkerheten i po- sitiv riktning.

Etappmålet för trafiksäkerhetsutvecklingen innebär att högst 270 människor skall behöva förolyckas i vägtrafikolyckor 2007. I propositio- nen Fortsatt arbete för en säker vägtrafik (prop. 2003/04:160) redovisar regeringen flera förslag för att förbättra trafiksäkerheten. Arbetet med att integrera säkerhet i trafikmiljön på vägnätet, i

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kvalitetssäkringen av transporter, i arbetsmiljö- arbetet samt i fordonsutvecklingen bör intensifi- eras. Trafikanterna bör förmås att bättre följa gällande trafikregler, framför allt när det gäller hastighetsgränser, nykterhet och användning av skyddsutrustning. En sänkning av den verkliga hastigheten på vägarna är nödvändig för att etappmålet skall uppnås. Insatser för att påverka trafikanternas attityder och beteenden, utveck- ling av stödsystem, liksom en skärpning av över- vakningen är därutöver nödvändiga för att moti- vera trafikanterna till att bättre följa trafikreglerna.

En god miljö

Under 2004 var koldioxidutsläppen i stort sett oförändrade jämfört med 2003 trots ökat trafik- arbete. Detta beror framför allt på den ökade in- blandningen av etanol i bensin. För att nå det uppsatta etappmålet för utsläpp av koldioxid krävs kraftfulla åtgärder, bl.a. energieffektivare fordon och en fortsatt introduktion av förnyel- sebara drivmedel.

Utsläppen av kväveoxider och kolväten från vägtrafiken fortsätter att minska. Utsläppsmålet för kväveoxider kommer att nås och målet för svaveldioxid kommer sannolikt också att nås. Utvecklingen för kolväteutsläppen är positiv men för att nå etappmålet krävs ytterligare insat- ser.

När det gäller luftkvaliteten i tätorter visar mätningar för vinterhalvåret 2003/04 att den ti- digare kraftiga trenden med minskade halter av- tagit och att luftkvaliteten har förbättrats mindre de senaste fem åren. I flera tätorter kommer det att krävas ytterligare åtgärder, bl.a. inom trans- portsektorn, för att sänka halterna av kvävedi- oxid och partiklar i luften i tillräcklig omfattning för att klara miljökvalitetsnormerna.

Trafikverkens arbete med att åtgärda de värst bullerutsatta bostäderna fortsatte under 2004. Etappmålet för buller bedöms dock bli svårt att nå på grund av den ökande trafiken och att många kommuner saknar nödvändiga åtgärds- program.

De angivna transportpolitiska målsättningarna för kretsloppsanpassning och natur- och kul- turmiljön är svårbedömda. Trafikverken arbetar med att minska användningen av miljöfarligt av- fall och icke förnyelsebart material. Arbetet med kretsloppsanpassning utvecklas positivt. Trafik- verken fortsätter sitt arbete med att revidera och

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

utveckla mål och mått för natur- och kulturmil- jön.

Ett jämställt transportsystem

När det gäller kvinnors och mäns möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utform- ning och förvaltning är bedömningen att det fortfarande återstår mycket arbete för att uppnå en jämställd representation av kvinnor och män inom transportområdet. Inom påverkansorgani- sationerna och branschorganisationerna är do- minansen av män som störst men även inom trafikverkens ledningsgrupper är andelen kvin- nor låg.

Kvinnors perspektiv och värderingar är fortfa- rande bristfälligt företrädda vid planering, beslut och förvaltning i hela transportsystemet och kvinnor har därför sämre möjligheter att påverka transportsystemets utformning.

3.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelser utan invändning för räkenskapsåret 2004 till myndigheterna inom politikområdet, dvs. Riks- revisionen har bedömt att myndigheternas års- redovisningar för räkenskapsåret 2004 i allt vä- sentligt är rättvisande.

Effektivitetsrevisionen har lämnat en gransk- ningsrapport som berör politikområdet. I sep- tember 2004 överlämnade Riksrevisionen rap- porten ”Arlandabanan – insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt” (RiR 2004:22) till regeringen. Regeringens bedömning och åt- gärder med anledning av rapporten redovisas i avsnitt 5.5.

3.8Politikens inriktning

Ett väl fungerande transportsystem är avgörande för den ekonomiska och sociala utvecklingen,

och en förutsättning för fortsatt välfärd och hållbar tillväxt i hela landet. Ett gott utbud av väg- och järnvägstransporter, sjöfart och flyg i hela landet skapar ökade valmöjligheter för människor att bo, arbeta, utbilda sig och skapa sig en aktiv fritid. Transportsystemet bidrar till att öka rörligheten och vidga arbetsmarknaden. Ett effektivt transsportsystem gör det möjligt för företag att konkurrera med sina produkter på såväl den svenska som den internationella mark- naden.

Transportsystemet är en grundläggande del av landets baskapital, som måste utvecklas och för- valtas på ett framsynt sätt. Transportsystemet skall fortsätta utvecklas mot att vara samhälls- ekonomiskt effektiv och skall erbjuda både medborgare och näringsliv en hög transportkva- litet, vara tillgängligt, jämställt och säkert samt verka för en positiv regional utveckling och en god miljö.

Kollektivtrafikens fortsatta utveckling för att korta restiderna och underlätta pendling genom kollektivresande är av särskild betydelse.

Behoven av snabba, hållbara och säkra trans- porter i hela landet fortsätter att öka. Regeringen avser lämna en transportpolitisk proposition till riksdagen under 2005. Fokus inriktas på en fort- satt utveckling av transportsystemet för att uppnå tillväxt och långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Samverkan mellan transportslagen bör utvecklas för att möjliggöra effektiva trans- portkedjor.

Regeringen har lagt fast en långsiktig infra- strukturplan för perioden 2004–2015. Planen in- nebär en historiskt stor satsning med ökade re- surser till bl.a. underhåll av befintligt väg- och järnvägsnät samt investeringar i ny infrastruktur. Infrastrukturplanerna rymmer även satsningar på trafiksäkerhetshöjande infrastrukturåtgärder. Regeringen har utöver sin satsning på säkrare infrastruktur tagit initiativ till åtgärder som skall minska hastighetersöverträdelser, bekämpa al- kohol i trafiken och stimulera teknikutveck- lingen inom området. Den långsiktiga inrikt- ningen mot nollvisionen i trafiksäkerhetsarbetet skall ligga fast.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4 Vägar

4.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar väghållning och vägtrafik. Verksamheten syftar till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Statens företrädare på central nivå för frågor inom vägområdet är Vägverket.

Vägverket förvaltar statens vägar. Vägverket har dessutom ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. Sektorsansvaret omfattar miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgäng- lighet, framkomlighet och effektivitet samt väg- informatik, fordon, kollektivtrafik, handikapp- anpassning, yrkestrafik och tillämpad samhällsmotiverad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransport- systemet.

Den sammanlagda verksamhetsvolymen inklusive externa intäkter och lånefinansierad verksamhet uppgick 2004 till 23,3 miljarder kronor för Vägverket.

Vägverket har under 2004 direkt och indirekt innehaft flera bolag som bedriver verksamhet som faller inom verkets uppgifter. Svensk- Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) ägs av staten och förvaltas till vardera 50 procent av Vägverket och Banverket. Bolagets uppgift är att förvalta de svenska intressena i det hälftenägda Øresundsbro Konsortiet. Verksamheten består av ekonomisk koncern- och bolagsförvaltning samt att svara för den svenska drift- och under- hållsförvaltningen av väg- och järnvägsanslut- ningarna. Ägare till Øresundsbro Konsortiet är den svenska och danska staten. SweRoad AB exporterar konsulttjänster inom områdena vägar och transporter, trafiksäkerhet och institutions-

uppbyggnad. Verksamheten bedrivs i flera länder i Afrika, Mellanöstern, Syd- och Ostasien samt Östeuropa. Konsulttjänsterna kundfinansieras eller finansieras genom internationellt bistånd.

4.2Utgiftsutveckling

Vid utgången av 2004 var anslagsförbrukningen för hela verksamhetsområdet 17 239 miljoner kronor. Det innebär att anslagskrediter nyttjades med 239 miljoner kronor.

Utgiftsprognosen för verksamhetsområdet 2005 är ca 17 300 miljoner kronor vilket är ca 400 miljoner kronor mindre än anslagna medel.

I 2005 års ekonomiska vårproposition (prop. 2004/05:100) aviserade regeringen besparingar inom anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag. Regeringens förslag till anslag 2006 är därför lägre än anvisade anslag för 2005.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
36:1 Vägverket: Administration	1 001,8	939,2	981,8	988,7	1 004,8	1 022,5

36:2 Väghållning och statsbidrag	16 220,2	16 715,7	16 240,6	16 483,1	16 964,0	17 660,9

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till	16,6	74,6	74,0	75,6	75,6	75,6
Transeuropeiska nätverk2
Totalt för verksamhetsområde Vägar	17 238,6	17 729,5	17 296,4	17 547,4	18 044,4	18 759,0

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

2Avser den del av anslaget som finansierar vägar.

4.3Insatser

Flera aktörer har med sina insatser verkat för att uppfylla det transportpolitiska målet. Inom verksamhetsområdet Vägar är aktörerna främst Vägverket, länsstyrelserna, polisen och kommu- nerna.

Vägverket har flera roller: väghållare, myndig- het, sektorsansvarig och producent. Nedan redovisas de väsentliga insatser som präglat 2004 års verksamhet. Sådana insatser återfinns framför allt inom Vägverkets roller som väghållare och sektorsansvarig.

4.3.1Insatser inom verksamhetsområdet

Investeringar och underhåll

Investeringarna i vägnätet 2004 var ca 10,3 miljarder kronor. Tolv objekt med en kostnad på över 50 miljoner kronor har öppnats för trafik under året. Riktade trafiksäkerhetsåtgärder har genomförts för knappt 1,9 miljarder kronor. Knappt 35 procent av detta avser separering av körriktningar genom mitträcke, så kallad mötesfri landsväg. Av det statliga vägnätet på 98 300 km har nu något mer än 1 300 km mitt- räcke.

Antalet km grusväg har minskat kontinuerligt sedan 1996. Av de statliga vägarna i skogslänen är 68,6 procent eller totalt 29 052 km belagda. I övriga landet är motsvarande andel 87,1 procent eller totalt 48 736 km .

Andelen av det statliga vägnätet med högsta bärighetsklass (bärighetsklass 1, BK 1, vilket tillåter tung trafik med axeltryck på 11 ton eller boggietryck på 18 ton och bruttovikt på 60 ton) har ökat kontinuerligt sedan 1996. Längden väg som normalt inte är upplåten för BK 1 har under 2004 minskat med 362 km till 6 262 km.

Tjällossningsperioden 2004 var något besvär- ligare än det vädermässigt mycket gynnsamma året 2003. Antalet km väg som har varit avstängd för tung trafik på grund av tjällossning under 2004 är 14 449 km, vilket motsvarar genom- snittet de fem föregående åren. Under den första hälften av 1990-talet låg nivån på ca 20 000 km väg avstängd för tjällossning årligen.

Uppföljning av investeringar

Årets verksamhet i nationell plan har inriktats på att fullfölja de investeringar som pågick vid årets början samt att genomföra investeringar inrik- tade på trafiksäkerhet samt tjälsäkring och bärig- het.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.2 Uppföljning av åtgärder i nationell väghållningsplan

	Väg-	Bärighet och	Mötesseparering	Miljö	Övriga	Summa
	investeringar	tjälsäkring	och mindre trafik-		åtgärder
			säkerhetsåtgärder
Volym verksamhet 2004, mnkr	2 660	1 448	809	179	99	5 195

Plan 2004-2015*	30 600	17 000	4 900	3 000	800	56 300
Andel av plan (%) som genomförts under 2004	9	9	17	6	12	9

*Exklusive FUD (forskning, utveckling och demonstration) samt återbetalning av lån.

I de regionala planerna framgår fördelningen av det ackumulerade utfallet per åtgärdskategori av tabell 4.3.

Tabell 4.3 Uppföljning av åtgärder i regionala planer

	Vägin-	Mötesseparering	Övriga	Bidrag	Bidrag	Summa
	vesteringar	och mindre	åtgärder	trafiksäker-	kollektiv-
		trafiksäkerhets-	inkl.	het och miljö	trafik
		åtgärder	vägin-
			formatik
Volym verksamhet 2004, mnkr	1 418	547	87	141	190	2 383

Plan 2004-2009*	10 228	1 739	538	692	1 254	14 451
Andel av plan (%) som genomförts under 2004*	14	31	16	20	15	16

*Uppföljningen avser perioden fram till 2009 eftersom regeringen beslutat att samtliga regionala planer skall vara lika långt genomförda år 2009.

Enligt regeringens beslut 2004 om definitiva ekonomiska ramar för länsplaner för regional transportinfrastruktur för 2004–2015 skall ge- nomförandet av länsplanerna ske på sådant sätt att efter halva planperioden (vid utgången av 2009) skall samtliga länsplaner vara lika långt genomförda. Utfallet nedan visar att det finns stora skillnader i hur långt planerna genomförts efter ett år. Det beror på att det under detta år gjorts relativt stora investeringar i bl.a. Jämtlands, Dalarnas och Blekinge län.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.4 Uppföljning av länsfördelning i regionala planer

Kostnader i miljoner kronor

	Utfall	Plan	Utfall 2004 av plan
	2004	2004–2009	2004-2009 %
Stockholm	786	5 007	16

Uppsala	48	575	8

Södermanland	74	516	14

Östergötland	60	544	11

Jönköping	70	493	14

Kronoberg	40	234	17

Kalmar	37	258	14

Gotland	23	69	33

Blekinge	56	200	28

Skåne	220	1 618	14

Halland	51	444	11

Västra Götaland	322	1 778	18

Värmland	46	261	18

Örebro	54	378	14

Västmanland	46	295	16

Dalarna	220	495	44

Gävleborg	34	283	12

Västernorrland	29	206	14

Jämtland	105	151	70

Västerbotten	37	239	15

Norrbotten	25	206	12

Summa	2 383	14 250	17

Under året har tolv projekt, överstigande 50 miljoner kronor vardera, öppnats för trafik. De representerar tillsammans en investeringsvolym på 10 592 miljoner kronor, varav 7 600 miljoner kronor avser Södra länken i Stockholm. Jämfört med planerna är kostnadsökningen för de nio projekt som fanns i planerna 10,5 procent. För elva av projekten finns samhällsekonomiska kal- kyler och nio av dessa uppvisar en positiv sam- hällsekonomisk lönsamhet. Utfallet för respek- tive objekt redovisas i nedanstående tabell.

Under året har 94 projekt med investerings- kostnad mellan 5 och 50 miljoner kronor färdig- ställts. De representerar en investeringsvolym på ca 1 580 miljoner kronor. Fördyringen jämfört med planerna är 34 procent.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.5 Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för objekt större än 50 miljoner kronor som öppnats för trafik under 2004

Miljoner kronor i prisnivå 2004

Väg	Vägtyp	Sträcka	Längd	Kostnad	Budget	Plan	NNV1	Restid2	Dödade3
			km	slutlig	inför				och
					byggstart				skadade
E4	Motorväg	Förbi Örkelljunga	38,5	1 072	1 017	944	0,4	174	11,4

E 20	Motorväg	Förbi Strängnäs	13,0	460	444	485	2,3	250	7,6

E 22	Motorväg	Förbi Bromölla	8,0	243	241	217	1,3	86	4,8

Rv 44	Motorväg	Råsseröd-Väne Ryr	11,0	414	395	377	1,3	137	4,4

	Motorväg	Södra länken, Stockholm6	6,5	7 600	-	-	-	-	-
E 4	MFV/4-fält tätort4	Trafikplats Noran6	3,0	59	55	-	0,0	5,1	0,9

E 4	MFV/4-fält tätort4	Noran-Söderhamn6	25,0	89	85	-	1,1	6,2	2,7

E 4	MFV/4-fält tätort4	Kåge-Byske	15,0	166	145	151	0,2	53	4,2
E 4	MFV/4-fält tätort4	Norrfors-Brattby	8,0	100	77	66	-0,2	18	0,7
Rv 41	MFV/4-fält tätort4	Skattgården-Berghem	2,6	60	60	48	0,1	12	0,4

Rv 29	LVmötande trafik5	Hoka-Hakfors	16,3	220	202	218	-0,6	15	0,6
Rv 35	LVmötande trafik5	Genom Åtvidaberg	3,2	109	98	67	0,2	29	1,2

1Nettonuvärdeskvot, mått på samhällsekonomisk lönsamhet. Baseras på slutlig kostnad.

2Minskad restid i tusental timmar/år.

3Minskat antal dödade och skadade per år.

4Mötesfri väg och flerfältsväg i tätort.

5Landsväg med mötande trafik.

6Södra länken i Stockholm har inte lönsamhetsberäknats med den metod som Vägverket använder. Trafikplats Noran och Noran-Söderhamn är mitträckesobjekt som inte var namngivna i den nationella väghållningsplanen för 1998-2007. Därför anges ingen plankostnad.

Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsaspekter beaktas alltid i samband med åtgärder på det statliga vägnätet. De ingår därmed alltid som en del av beslutsunderlaget. Av de sammanlagda medel om ca 6 130 miljoner kronor (exklusive bärighet och tjälsäkring) som använts till investeringar i nationell och regional plan 2004 användes ca 1 857 miljoner kronor primärt av trafiksäkerhetsskäl enligt tabell 4.6.

Tabell 4.6 Åtgärder på det statliga vägnätet 2004 med trafiksäkerhetssyfte

Miljoner kronor

Sidoområdesåtgärder	201
Vägutbyggnad	247

Korsningsåtgärder	411

Åtgärder för oskyddade trafikanter	250

Mötesseparering	631

Övrigt	117

Summa	1 857

Sammanlagt bedöms de åtgärder som genom- förts på det statliga vägnätet 2004 medföra 18 färre dödade och 91 färre polisrapporterade svårt skadade per år.

Vägverket har under 2004 haft som mål att genomföra Vägverkets del av regeringens 11- punktsprogram för ökad trafiksäkerhet. För att genomföra kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåt- gärder på delar av det statliga vägnätet där flest svåra olyckor sker har Vägverket upprättat en lista över vägar med hög olycksbelastning. Denna lista anger knappt 4 000 km väg.

En viktig åtgärd är att skapa mötesfri landsväg genom att sätta upp mitträcken. Mitträcken in- troducerades 1998 och har sedan dess byggts ut på något mer än 1 300 km väg varav drygt 300 km 2004. Resultatet av åtgärden är mycket posi- tivt. Antalet allvarliga olyckor på dessa sträckor har varit betydligt färre än innan mitträcke sattes upp.

Vägtrafikinspektionen inrättades den 1 januari 2003 som en enhet inom Vägverket. Inspektio- nen är oberoende i förhållande till Vägverkets övriga organisation. Vägtrafikinspektionens uppgifter är bl.a. att följa och analysera för- hållanden som påverkar vägtransportsystemets utformning och funktion, verka för att olika aktörer tillämpar ett systematiskt arbetssätt för att förhindra vägtrafikolyckor, samverka med andra aktörer i syfte att öka trafiksäkerheten på väg samt initiera forskning och utveckling inom trafiksäkerhetsområdet.

Under 2002 tog regeringen ett initiativ till en nationell samling för trafiksäkerhet. Syftet var

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

främst att få trafikanterna att ta sin del av ansva- ret för trafiksäkerheten genom ändrat beteende. I den nationella samlingen, som samordnats av Vägverket, ingår representanter för myndigheter, organisationer och företag som berörs av vägtra- fikfrågor. Inom ramen för den nationella sam- lingen ingår att lämna förslag på åtgärder och metoder för att sprida information om och få acceptans för olika trafiksäkerhetsåtgärder hos medborgarna. De områden som prioriteras är hastighet och skyddsutrustning, trafiknykterhet samt barn och ungdomar.

OLA – ett systematiskt samarbete för säkrare vägtrafik – är ett arbetssätt som Vägverket tog initiativ till 2002 och som fortsatt under 2003 och 2004. Syftet är att aktörer som arbetar med trafiksäkerhetsfrågor skall samverka och fördela ansvaret för att komma till rätta med identifie- rade problem. De djupstudier av dödsolyckor som Vägverket genomför är viktiga utgångs- punkter för arbetet.

Automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) är ett samarbete mellan Rikspolisstyrelsen och Vägverket med syfte att sänka hastigheten på särskilt olycksdrabbade vägar. Under 2004 har utbyggnaden av ATK fortsatt och vid årets slut fanns det 394 kameraskåp som täcker 850 km väg.

Jämställdhet

Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har genomfört en jämställdhetsanalys inom politik- området Transportpolitik under hösten 2004 och 2005. Regeringen har för avsikt att åter- komma till riksdagen i en kommande trans- portpolitisk proposition med överväganden kring det transportpolitiska delmålet Ett jämställt transportsystem. Regeringen avser därefter att se över och eventuellt justera de etappmål och återrapporteringskrav i Vägverkets reglerings– brev som berör jämställdheten.

4.3.2Insatser utanför verksamhetsområdet

I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1) slog regeringen fast att 11-punkt- sprogrammet för ökad trafiksäkerhet är en viktig utgångspunkt för det fortsatta trafiksäkerhets- arbetet. En viktig del av programmet är att alla parter som kan påverka trafiksäkerheten tar sin del av ansvaret för en ökad trafiksäkerhet.

Polisens trafikövervakning under 2004 har prioriterats enligt den nationella trafikövervak- ningsstrategin och enligt avsikter som avgetts i Nationell samling och i OLA-arbetet.

Kommunerna spelar en viktig roll i trafik- säkerhetsarbetet. De är ansvariga både för kom- muninvånarnas hälsa och säkerhet och som väg- hållare för det kommunala väg- och gatunätet. De allra flesta kommuner har i dag trafiksäker- hetsprogram, som beskriver de lokala problemen och inom vilka problemområden som kommu- nen koncentrerar sina insatser.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) har under 2004 inriktat sin verksamhet på en rad nationella projekt.

För att öka andelen miljöanpassade bilar i den statliga förvaltningen beslutade regeringen i december 2004 i förordningen (2004:1364) om myndigheters inköp och leasing av miljöbilar att motsvarande 25 procent av alla statliga bilar som köps in under 2005 skall vara miljöbilar. Som miljöbilar räknas bilar som helt eller delvis kan drivas med biogas, etanol eller elektricitet.

4.4Resultatbedömning

4.4.1Mål

I avsnitt 4.4.2 redogörs för de transportpolitiska delmålen. I regleringsbrevet till Vägverket bryts dessa ned till verksamhetsmål med resultatindi- katorer för verksamhetsområdet Vägar.

4.4.2Resultat

Vid bedömning av måluppfyllelsen granskas, förutom själva måluppfyllelsen, även de återrapporteringskrav som angavs i reglerings- brevet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.7 Uppfyllelse av verksamhetsmålen i Vägverkets regleringsbrev för 2004

	Uppfyllt	Delvis	Ej
		uppfyllt	uppfyllt
Tillgängligt transportsystem

Tillgängligheten för medborgare och näringsliv skall successivt förbättras mellan glesbygd och centralorter	x
samt mellan regioner och omvärlden

Tillgänglighet inom storstadsområden och mellan tätortsområden skall öka		x

Andelen funktionshindrade som kan utnyttja vägtransportsystemet, inklusive kollektivtrafik, skall öka		x
fortlöpande. Senast 2010 bör kollektivtrafiken kunna användas av de flesta funktionshindrade

Andelen barn som på egen hand kan utnyttja vägtransportsystemet skall öka fortlöpande	x

Andelen gående och resande med cykel och buss sammantaget skall öka fortlöpande, särskilt i tätorter		x

Hög transportkvalitet

Vägverket skall genom sina samlade åtgärder under 2004 förbättra tillståndet på det statliga vägnätet, jämfört		x
med 2002

Restriktionerna på det statliga vägnätet skall minska			x

Säker trafik

Kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder skall genomföras på det statliga vägnätet så att antalet dödade		x
minskas. Åtgärder som särskilt syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet skall prioriteras

God miljö

Vägverkets samlade åtgärder skall leda till en minskning av utsläppen av koldioxid från vägtransportsektorn,	x
jämfört med om inga åtgärder vidtagits.

Vägverket skall under 2004 åtgärda vägtrafikbullret för boende som utsätts för ljudnivåer överstigande 65 dBA	x
utomhus. Antalet bullerstörda boende skall minska såväl längs det statliga vägnätet som utmed kommunernas
vägnät där åtgärder skall utföras med hjälp av statliga bidrag

Användningen av naturgrus i den statliga väghållningen skall minska fortlöpande anpassat till regionala		x
förutsättningar

Antalet stora vattentäkter som påverkas av vägsalt skall minska		x

Jämställt transportsystem

Transportsystemet skall vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor		x
och män skall ha samma möjligheter att påverka vägtransportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning
och deras värderingar skall tillmätas samma vikt

Inom vägtransportsystemet skall makt och inflytande vara jämnt fördelat mellan kvinnor och män		x

Övriga mål och återrapportering

Verksamhetsgren Myndighetsutövning

Vägverket skall successivt minska kötiderna för kunskapsprov och körprov så att kötiderna från och med den 31	x
december 2004 är högst tre veckor vid första och andra provtillfället för respektive prov. I övriga fall skall
kötiden endast i undantagsfall överstiga sex veckor

À-priserna inom den offentligrättsliga verksamheten skall trendmässigt minska	x

Verksamhetsgren Statlig väghållning

Produktiviteten för drift- och underhållsverksamheten skall öka		x

Verksamhetsgren Produktion

Vägverket skall bedriva en egenregiverksamhet med en lönsamhet som är jämförbar med branschen i övrigt			x

Ett tillgängligt transportsystem

Målet är ett tillgängligt transportsystem, där vägtransportsystemet utformas så att med– borgarnas och näringslivets grundläggande

transportbehov kan tillgodoses. Regeringen be- dömer sammanfattningsvis att de insatser som gjorts har lett i riktning mot målet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

En hög transportkvalitet

Målet är att vägtransportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet. Regeringen bedömer sammanfattningsvis att de insatser som gjorts har lett i riktning mot målet, förutom när det gäller restriktioner på det statliga vägnätet.

En positiv regional utveckling

Målet är en positiv regional utveckling, där väg- transportsystemet främjar en positiv regional ut- veckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att ut- vecklas, dels motverka nackdelar av långa trans- portavstånd. Regeringen bedömer att målet har uppfyllts. Ett antal stora vägprojekt har öppnats för trafik under 2004. Vidare visar Vägverkets beräkningar att restiderna med bil har minskat för ett stort antal kvinnor och män till viktiga målpunkter såsom centralorter, regionala centrum och storstäder.

Ett jämställt transportsystem

Målet är ett jämställt vägtransportsystem, som är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att påverka transportsyste- mets tillkomst, utformning och förvaltning, och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

Vägverket har i enlighet med de återrapporte- ringskrav som återfinns i regleringsbrevet för 2004 analyserat skillnaden i kvinnors och mäns utnyttjande av vägtransportsystemet samt an- delen kvinnor och män som medverkar i arbets- grupper eller andra samarbetsforum i myndig- hetens externa verksamhet.

Analyserna visar bl.a. att män i större ut- sträckning använder bil för att transportera sig till och från arbetet samt i arbetet, medan kvinnor använder bilen mer för inköp samt för att skjutsa barn till skola eller förskola. När det gäller externa möten visar studier att ju mer de- taljerad en fråga är i planeringsprocessen, desto färre kvinnor deltar.

En säker trafik

Målet är en säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Vägtransportsyste- mets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta.

Antalet dödade i vägtrafikolyckor 2004 var 480 (529) personer. Av dessa var 33 (44) barn. Utvecklingen närmar sig etappmålet 2007 om högst 270 dödade, men inte i den takt som krävs för att målet skall uppnås.

Från och med den 1 januari 2003 registrerar samtliga polismyndigheter skador och olyckor inom vägtransportsystemet i ett nytt informa- tionssystem, STRADA. Under 2004 beräknas 4 150 (4 664) personer ha skadats svårt i vägtra- fikolyckor.

En god miljö

Målet är en god miljö, där vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador samt en god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas. Vägtransportsyste- mets utformning skall bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

De åtgärder Vägverket genomfört under 2004 har lett till en minskning av koldioxidutsläppen från vägtrafiken med ca 23 000 ton, jämfört med om inga åtgärder vidtagits. De sammantagna ut- släppen av koldioxid i vägtransportsektorn var trots ökat trafikarbete oförändrade under 2004 jämfört med 2003. Orsaken är framför allt in- blandningen av etanol i bensinen. Inblandningen närmar sig dock den maximalt tillåtna inbland- ningen i motorbensin, som är 5 procent.

Utsläppen av kväveoxider, kolväten och cancerframkallande ämnen har minskat under 2004. Detta beror på att fordon med bättre miljöegenskaper står för en allt större del av tra- fikarbetet samt på att bränslenas miljöegenska- per har förbättrats.

Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxider och partiklar överskrids vid flera vägar.

Antalet personer som sammantaget är utsatta för vägtrafikbuller bedöms ha minskat under 2004 tack vare de bullerskyddande åtgärder som vidtagits längs det statliga vägnätet.

År 2004 rapporterades 19 (20) stora vatten- täkter vara påverkade av vägsalt med kloridhalter över 50 mg/l.

Mål kopplade till flera verksamhetsområden

Förutom de sex delmålen har myndigheten mål som är kopplade till flera verksamhetsområden. Fokus för målen är serviceåtaganden till med- borgare, produktivitet och effektivitet i verk- samheten. Regeringen bedömer att målen delvis har uppfyllts.

Vägverket har lyckats minska kötiderna för kunskapsprov och körprov så att kötiderna vid utgången av 2004 var högst tre veckor vid första och andra provtillfället för respektive prov. Efterfrågan på körkortsprov och kunskapsprov har ökat under året. Antalet körprov och kun- skapsprov var 228 500 respektive 294 100.

Á-priserna inom den offentligrättsliga verk- samheten har till vissa delar minskat och i övrigt legat oförändrad. Målet bedöms därmed som uppfyllt.

Produktiviteten för drift- och underhållsverk- samheten bedöms inte ha ändrats under 2004.

Lönsamheten för produktionsverksamheten skall vara jämförbar med branschen i övrigt. En översiktlig jämförelse visar att Vägverket Pro- duktion och Vägverket Konsult har en något sämre lönsamhet än konkurrenterna.

4.4.3Analys och slutsatser

Vägtrafiken förväntas öka under den kommande tioårsperioden och kommer även fortsättnings- vis ha en dominerande ställning. Ökade in- komster leder till ett ökat bilinnehav och struk- turomvandlingen i näringslivet leder till att allt mer högförädlat gods produceras och konsume- ras, vilket ökar efterfrågan på lastbilstransporter. Denna utveckling är dock oroande ur miljösyn- punkt och ställer stora krav på infrastrukturpla- nering och ekonomiska styrmedel om målen för miljöpolitiken skall kunna uppnås.

Verksamheten under 2004 har präglats av in- vesteringar i pågående projekt. Flera stora väg- projekt som slutfördes innebar att störande flaskhalsar försvann, som exempelvis E 4 vid Örkelljunga och E 20 vid Strängnäs. Södra länken i Stockholm öppnades efter många års

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

arbete och bidrog till att förbättra miljö- och trafiksituationen i Stockholm.

Trafikökningen, väganläggningarnas ökade komplexitet liksom vägnätets ökade omfattning leder till ökade behov av underhållsåtgärder. Uppgiften att bevara och säkerställa vägar har hög prioritet framöver.

Antalet omkomna i trafiken har minskat sig- nifikant under 2004 men inte i önskad omfatt- ning för att nå etappmålet om högst 270 dödade 2007. Trenden är dock positiv.

På miljösidan innebar 2004 att vägtransport- systemets utsläpp av koldioxid för första gången på många år inte ökade. För att nå det uppsatta etappmålet för utsläpp av koldioxid krävs kraft- fulla åtgärder, bl.a. energieffektivare fordon och en fortsatt introduktion av förnyelsebara driv- medel. Andra miljöåtgärder har lett till att färre personer blir störda av buller från vägtrafiken.

4.4.4Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning till Vägverket, dvs. Riksrevisio- nen har bedömt att årsredovisningen för räken- skapsåret 2004 i allt väsentligt är rättvisande.

4.5Politikens inriktning

Det är angeläget att utveckla ett framtida trans- portsystem som möter Sveriges växande behov av snabba, effektiva, säkra och miljövänliga transporter. Ett väl fungerande vägtransport- system är en viktig förutsättning för att till- godose kvinnors och mäns behov av att bo och bedriva näringsverksamhet i hela landet samt för att skapa tillgänglighet till service, kultur och fritidsintressen.

Under de senaste 10–15 åren har stora insatser gjorts för att utveckla och modernisera vägnätet i landet. Uppgiften att sköta det befintliga väg- nätet har inte getts samma prioritet. Som en följd av detta har otillfredsställelsen med väg- standarden ökat samtidigt som det finns stora problem med vägavstängningar under tjälloss- ningsperioden. Det är därför viktigt att skilja på åtgärder som i första hand bevarar och säker- ställer befintliga vägar och åtgärder som utveck- lar och moderniserar vägnätet. Regeringen före- slog i infrastrukturpropositionen (prop.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) höjda medel till drift och underhåll av statliga vägar samt en särskild satsning på tjäl- säkring, bärighet och rekonstruktion.

Det är väsentligt att vägnätet utvecklas och moderniseras för att klara förändringar i efter- frågan på resor och transporter och för att klara miljö- och säkerhetskrav. Regeringen har fast- ställt den nationella väghållningsplanen för peri- oden 2004–2015 och beslutat om definitiva eko- nomiska ramar till länsplanerna för regional transportinfrastruktur. Besluten innebär att in- vesteringar i nationella stamvägar för perioden 2004–2015 skall vara 42,1 miljarder kronor, vil- ket riksdagen godkänt (prop. 2003/04:95, bet. 2003/04:TU10, rskr. 2003/04:266).

Riksdagen har i samband med 2004 års eko- nomiska vårproposition beslutat att vissa ut- byggnader av det nationella stamvägnätet i Väst- sverige skall lånefinansieras.

Det är viktigt att Sverige har en fortsatt hög ambition inom säkerhets- och miljöområdet. Genom en kombination av modern teknik, rik- tade åtgärder, lagstiftning och övervakning av regelefterlevnad samt information och påverkan kan vi nå långt när det gäller säkerhet och miljö utan att ge avkall på andra viktiga transportpoli- tiska mål.

4.6Budgetförslag

4.6.136:1 Vägverket: Administration

Tabell 4.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	1 001 850		sparande	72 218
2005	Anslag	939 219		Utgifts-
2005	Anslag	939 219	1	prognos	981 818
2006	Förslag	988 719

2007	Beräknat	1 004 845	2

2008	Beräknat	1 022 490	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05: FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med budgetpro- position för 2006.

2Motsvarar 988 719 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 988 719 tkr i 2006 års prisnivå.

Från anslaget finansieras kostnader för ledning, vägtrafikinspektion, ekonomiadministration, personaladministration, planering och uppfölj- ning av verksamheten, internt expertstöd samt intern utveckling. Kostnader för Vägtrafikin- spektionen beräknas vara oförändrade jämfört

med 2005, dvs. ca 20 miljoner kronor. Vidare be- räknas tranportpolitiska kostnader finansieras med högst 10 miljoner kronor som inte är direkt hänförliga till Vägverkets produkter och tjänster.

Regeringens överväganden

Vägverkets effektiviseringsprojekt från 2003 har fortsatt under 2004, som bl.a. skall leda till minskade administrationskostnader. Kostnads- minskningen har uppnåtts genom förbättrad samordning av upphandlingar och inköp av t.ex. datorer, lokaler, tjänster och resor. För 2005 genomfördes en engångsbesparing på 40 miljoner kronor till förmån för den verksamhet som finansieras med anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag. Regeringens förslag till anslags- tilldelning förutsätter att Vägverket även 2006 kan fortsätta att reducera verkets administrativa kostnader med 10 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår re- geringen att 988 719 000 kronor anvisas under anslaget 36:1 Vägverket: Administration för 2006.

Tabell 4.9 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:1 Vägverket: Administration

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	939 219	939 219	939 219
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	19 500	35 137	52 246

Beslut	30 000	30 489	31 025

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	988 719	1 004 845	1 022 490

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4.6.236:2 Väghållning och statsbidrag som är av betydande samhällsintresse även då

Tabell 4.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	16 220 178	sparande	-252 273
2005	Anslag		Utgifts-	16 240 598
2005	Anslag	16 715 699 1	prognos	16 240 598
2006	Förslag	16 483 086

2007	Beräknat	16 964 031 2

2008	Beräknat	17 660 871 3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sition för 2006.

2Motsvarar 16 646 287 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 16 978 930 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget finansierar

-sektorsuppgifter, vilket innefattar sam- lande, stödjande och pådrivande insatser inom trafiksäkerhet och miljö, kollektiv- trafik, handikappfrågor, fordon, yrkes- mässig trafik, väginformatik, sektors-FoU samt bidrag till ideella organisationer som utför sektorsuppgifter,

-myndighetsutövning, vilket innefattar tra- fikregister, utarbetande och tillämpning av föreskrifter, m.m.,

-statlig väghållning, vilket innefattar vägpla- nering, byggande, drift, underhåll och fysiska trafiksäkerhetsåtgärder, gång- och cykelvägar på det statliga vägnätet, ränta och amortering på upptagna lån för byg- gande av broar som ersätter färjor, tidiga- relagda väginvesteringar och anläggnings- tillgångar samt kostnader för ränta och amorteringar av upptagna lån,

-bidrag, vilket innefattar de statsbidrag som Vägverket administrerar till kollektivtrafik inklusive handikappanpassningsbidrag och särskilda bidrag till storstädernas trafik- system, enskilda vägar, bidrag till gång- och cykelbehov, planskilda passager m.m. för att minska konfliktpunkter mellan skyddade och oskyddade trafikanter, för- bättring av miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar, kompensation för

kommunerna för lokal och regional buss- trafik samt bidrag till miljöorganisationer.

Anslaget får användas för att finansiellt stödja utvecklings- och demonstrationsprojekt som är av principiell eller strategisk betydelse för väg- transportsystemets långsiktigt hållbara utveck- ling, för informationsverksamhet inom ramen för Vägverkets sektorsansvar samt för åtgärder

annan huvudman finns.

Vägverket ingår i samverkansområdet Trans- porter inom Civilt Totalförsvar. Samverkansom- rådet redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Regeringens överväganden

Det totala anslaget till statlig väghållning och statsbidrag under 2005 var ca 16 700 miljoner kronor. Av riksdagen anvisade medel för bud- getåret 2005 har av regeringen fördelats på an- slags- och delposter enligt tabell 4.13. I tabellen redovisas också det beräknade utfallet för 2005 per anslagspost och delpost. Även en preliminär beräkning av anslagsposter och delposter för 2006–2008 har gjorts mot bakgrund av den nu tillgängliga informationen och framgår av tabellen.

Överväganden för 2006

Riksdagen har beslutat om utökade planerings- ramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004– 2015 (prop. 2003/04:95, bet. 2003/04:TU10, rskr. 2003/04:266). Beslutet innebär att den ekonomiska planeringsramen för investeringar i nationella stamvägar för perioden 2004–2015 skall vara 42,1 miljarder kronor. Sedan tidigare har riksdagen beslutat att den ekonomiska plane- ringsramen för regional transportinfrastruktur skall vara 30 miljarder kronor (varav 1,5 miljarder kronor avser bidrag till investeringar i spårfordon för regional spårtrafik) (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126).

Regeringen har fastställt den nationella väg- hållningsplanen för perioden 2004–2015 och be- slutat om definitiva ekonomiska ramar till läns- planerna för regional transportinfrastruktur för samma period. Respektive län har därefter fast- ställt länsplanerna för regional transportinfra- struktur.

För investeringar och förbättringsåtgärder på stamvägar är det angeläget att medel kan anvisas för att genomföra den nationella väghållnings- planen. Regeringen bedömer att den föreslagna nivån tillsammans med den låneram riksdagen beslutat om innebär att viktiga investeringar på det nationella vägnätet kommer att kunna genomföras.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

När det gäller väginvesteringar i regional plan bedömer regeringen att det av statsfinansiella skäl är nödvändigt med en nivå på anslagsposten som är lägre än den nivå som fastställts i pla- nerna. Regeringens bedömning är att vissa bygg- starter därmed är möjliga i de regionala planerna under 2006, men inte i samma utsträckning som de regionala planerna redovisar. Regeringen har i beslutet om definitiva ekonomiska ramar för länsplanerna pekat ut ett begränsat antal priorite- rade investeringar.

Åtgärder för ökad bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion är angelägna för att säkerställa och bevara vägnätet. Nivån är dock lägre än vad som beslutades med anledning av propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart trans- portsystem (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126).

Drift och underhåll av vägar bidrar till en hög transportkvalitet och god tillgänglighet. Stormen som drabbade södra Sverige i början av 2005 or- sakade stora skador på vägnätet. Regeringens bedömning är att medel för drift och underhåll bör vara i närheten av den nivå som anges i infra- strukturpropositionen.

Förslag och beräkningar 2006–2008

Mot bakgrund av de överväganden som redo- visats ovan föreslår regeringen att riksdagen för 2006 anvisar ett anslag för väghållning och stats- bidrag på 16 483 miljoner kronor. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 16 964 miljoner kronor respektive 17 661 miljoner kronor.

Av tabell 4.11 framgår en preliminär beräk- ning av olika anslagsposter och delposter för 2006–2008. Det ankommer dock på regeringen att slutligt besluta om medlens fördelning på poster.

För 2006 beräknar regeringen följande fördel- ning på anslagsposter och delposter. Beräkning- arna är i jämförelse med föregående års nivåer.

För sektorsuppgiften beräknas delposten öka något till 517 miljoner kronor.

För myndighetsutövning beräknas en ökad anslagsnivå till 300 miljoner kronor. Vägverket har bland annat haft utökade kostnader för han- tering av fordonsskattedebitering. Nivåerna för utfall 2004 och anslag 2005 innehåller kostnader för trängselskatter motsvarande ca 160 miljoner kronor.

Delposten Investeringar i nationell plan be- räknas till 2 691 miljoner kronor. Det innebär en mindre ökning från föregående år.

Delposten Investeringar i regional plan beräk- nas av regeringen till 1 790 miljoner kronor. Det är en nivå som är lägre än den långsiktiga plane- ringsramen.

Delposten Bärighet, tjälsäkring och rekon- struktion beräknas till 1 227 miljoner kronor.

Delposten Drift och underhåll beräknar re- geringen höja till 7 061 miljoner kronor.

För räntor och återbetalning av lån för vägar beräknas behovet till 1 800 miljoner kronor. Det fortsatta låga ränteläget medger en lägre nivå än vad som beräknades för ett par år sedan.

Delposten Drift och byggande av enskilda vägar föreslås öka till 691 miljoner kronor.

Det särskilda bidraget till storstädernas trafik- system beräknas under 2006 till 35 miljoner kronor.

Delposten Bidrag i regionala planer omfattar statsbidrag till kollektivtrafikanläggningar, bi- drag till förbättring av miljö och säkerhet samt bidrag till ökad tillgänglighet till kollektivtrafik. Regeringen bedömer ett behov av medel med utgångspunkt i fastställda länstransportplaner för 2004–2015 till 356 miljoner kronor.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.11 Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag fördelat på anslagsposter och delposter

Miljoner kronor

	Utfall	Anslag	Prognos	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2005	2006	2007	2008
Sektorsuppgifter	530	488	515	517	527	548

Myndighetsutövning	426	447	310	300	306	318

Investeringar i nationell plan	2 410	2 658	2 583	2 691	2 910	3 045

Investeringar i regional plan	2 180	1 800	1 845	1 790	1 824	1 897

Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion	1 383	1 225	1 156	1 227	1 250	1 301

Investeringar i fysiska trafiksäkerhetsåtgärder	469	0	0	0	0	0

Drift och underhåll	6 630	7 114	7 093	7 069	7 389	7 617

Räntor och återbetalning av lån för vägar	890	1 953	1 841	1 800	1 648	1 781

Bidrag för drift och byggande av enskilda vägar	656	659	667	691	704	732

Storstadsöverenskommelsen	136	35	35	35	36	37

Bidrag i regionala planer	468	203	179	356	363	378

Till Regeringskansliets disposition	2	19	2	2	2	2

Till Regeringens disposition	0	100	0	0	0	0

Till Rikspolisstyrelsens disposition	20	0	0	0	0	0

Till Lantmäteriverkets disposition	0	0	0	0	0	0

Till Verket för innovationssystem	20	15	15	5	5	5

Summa	16 220	16 715	16 241	16 483	16 964	17 661

Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag för perioden 2006–2008 har beräknats enligt nedan- stående tabell.

Tabell 4.12 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:2 Väghållning och statsbidrag

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	16 607 522	16 607 522	16 607 522

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	16 608	333 930	684 299
Beslut	- 141 044	22 580	369 050

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	16 483 086	16 964 032	17 660 871

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Lån som tas upp av Vägverket

Vägverket har tagit upp lån för att finansiera an- läggningstillgångar, broar som ersätter färjor och vissa specifika vägprojekt. När det gäller anlägg- ningstillgångar skall dessa enligt lagen

(1996:1059) om statsbudgeten finansieras med lån eller krediter i Riksgäldskontoret. Vägverkets omsättningstillgångar finansieras över verkets räntekonto med därtill kopplad kredit.

Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för byggande av broar som ersätter färjor på statens vägnät utan att öka Vägverkets anslags- förbrukning. För att betala lånekostnaderna för sådana objekt skall Vägverket använda inbespa- rade driftmedel från färjetrafiken.

Riksdagen beslutade 1987 att utbyggnaden av motorvägen mellan Stenungsund och Ljungskile på väg E 6 skulle finansieras med lån i Riksgälds- kontoret.

Riksdagen beslutade 1996 att fyra vägobjekt fick tidigareläggas genom att Vägverket fick ta upp lån i Riksgäldskontoret och sedan återbetala dessa när anslagsmedel finns tillgängliga i ordina- rie väghållningsplan. De fyra vägobjekten är E18/20 delen Örebro–Arboga, E 4 delen Stora Åby–Väderstad, E22 Söderåkra–Hossmo samt E 4 trafikplats Hallunda.

Regeringen undertecknade 2002 ett avtal med den norska regeringen om byggandet av Svinesundsförbindelsen. Förbindelsen är låne- finansierad i både Sverige och Norge.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Lån avseende den s.k. närtidssatsningen 2002– 2004 skall amorteras med start 2005 och vara slutamorterade 2015.

Riksdagen beslutade med anledning av tilläggsbudget i samband med 2004 års ekono- miska vårproposition (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274) att re- geringen får besluta om en låneram i Riksgälds- kontoret för de prioriterade vägprojekten E 6 delen Rabbalshede–Hogdal, E 20 delen Tollered–Alingsås samt genom Alingsås, Rv 40 delen Brämhult–Hester, Rv 40 delen Haga– Ljungarum, Rv 45 delen Angeredsbron– Älvängen, Rv 44 delen Båberg–Väne Ryr samt Rv 49 Skara–Varnhem. Dessa projekt beräknas kosta sammantaget 8 500 miljoner kronor.

Inom ramen för de s.k. storstadspaketen har vissa väginvesteringar i Stockholm och Göteborg

lånefinansierats. Lånen är fördelade på ett antal olika långivare. Riksgäldskontoret ska snarast möjligt överta dessa lån. Riksdagen beslutade i 2005 års ekonomiska vårproposition (prop. 2004/05:100, bet. 2004/05:FiU21, rskr. 2004/05:303) att regeringen får under 2005 be- sluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 300 miljoner kronor för detta ändamål.

För samtliga ovanstående nämnda objekt föreslås en sammanlagd låneram på högst 19 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret.

I tabell 4.13 redovisas nettoupplåningen med utgångspunkt från nu fattade beslut och förslag om anslag för amortering.

Tabell 4.13 Beräknad nettoupplåning för vägar 2005-2013

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	Skuld
	2004-12-31										2013-12-31
Vägverkets anläggnings-	1 157	202	527	138	40	41	42	43	44	44	2 278
tillgångar

Broinvesteringar	178	-13	-13	-13	-13	-13	-13	-13	-12	-12	63

Väg E6	783	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29	522

Fyra vägobjekt (E4,	806	-524	-282	0	0	0	0	0	0	0	0
E18/E20, E22

Kapitaltillskott för SVEDAB	97	-97	0	0	0	0	0	0	0	0	0
2001

E6 Svinesundsförbindelsen	750	99	-31	-33	-37	-43	-48	-54	-60	-66	477
(inkl. Hogdal–Nordby)

Investering i närtid	3 805	-346	-346	-346	-346	-346	-346	-346	-346	-346	691

Prioriterade vägprojekt	0	400	1 353	1 937	1 500	875	633	755	733	349	8 535

Summa lån hos	7 576	-308	1 179	1 654	1 115	485	239	356	330	-60	12 566
Riksgäldskontoret

Södra länken	6 018	83	-196	-137	-154	-171	-194	-218	-241	-235	4 555

Övriga Stockholmsprojekt	2 031	-7	-34	-39	-47	-41	-47	-54	-60	-68	1 634

Göteborgspaketet	3 409	576	298	-94	-102	-108	-81	-135	-149	-163	3 451

Totalt	19 034	344	1 247	1 384	812	165	-83	-51	-120	-526	22 206

I tabell 4.14 redovisas Vägverkets ackumulerade skuld 2004–2013, vilken är en konsekvens av den nettoupplåning som anges i tabell 4.13.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.14 Beräknad låneskuld för vägar 2004–2013

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld
	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
Vägverkets anläggningstillgångar	1 157	1 359	1 886	2 024	2 064	2 105	2 147	2 190	2 234	2 278

Broinvesteringar	178	165	152	139	126	113	100	87	75	63

Väg E6	783	754	725	696	667	638	609	580	551	522

Fyra vägobjekt (E4, E18/E20, E22)	806	282	0	0	0	0	0	0	0	0

Kapitaltillskott för SVEDAB 2001	97	0	0	0	0	0	0	0	0	0

E6 Svinesundsförbindelsen (inkl.	750	849	818	795	758	715	667	613	553	477
Hogdal–Nordby)

Investering i närtid	3 805	3 459	3 113	2 767	2 421	2 075	1 729	1 383	1 037	691

Prioriterade vägprojekt	0	400	1 753	3 690	5 190	6 065	6 698	7 453	8 186	8 535

Summa lån Riksgäldskontoret	7 576	7 268	8 447	10 111	11 226	11 711	11 950	12 306	12 636	12 566

Södra länken	6 018	6 101	5 905	5 768	5 614	5 443	5 249	5 031	4 790	4 555

Övriga Stockholmsprojekt	2 031	2 024	1 990	1 951	1 904	1 863	1 816	1 762	1 702	1 634

Göteborgspaketet	3 409	3 985	4 283	4 189	4 087	3 979	3 898	3 763	3 614	3 451

Totalt	19 034	19 378	20 625	22 019	22 831	22 996	22 913	22 862	22 742	22 206

Merparten av de lån som Vägverket har skall återbetalas genom att Vägverkets anslag belastas med kostnader för räntor och amorteringar. Ett undantag utgörs av lånen för nya Svinesunds- förbindelsen som återbetalas med avgifter. I tabell 4.15 redovisas det årliga anslagsbehovet 2004–2013 för räntor och amortering av dessa lån. Byggandet av Öresundsbron finansierades med statligt garanterade lån. Modellen för hantering av statliga garantier innebär att alla garantier som staten ställer ut skall prissättas ut- ifrån statens ekonomiska risk och övriga kostna- der för åtagandet. Riksgäldskontoret är den myndighet som hanterar dessa garantiavgifter. RGK har genomfört nya beräkningar som inne- bär att avgiften är beräknad till 170 miljoner kronor under fem år fr.o.m. 2004. Eftersom av- gifterna som tagits ut för 2002 och 2003 har varit för höga, genomfördes en reducering av avgiften med 30 miljoner kronor för 2004 och 2005. Re- geringen föreslår mot denna bakgrund att garan- tiavgiften skall vara 170 miljoner kronor för 2006. Avgiften finansieras med hälften vardera från anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag respektive 36:4 Banverket: Banhållning och sek- torsuppgifter. För Södra länken, övriga Stockholmsprojekt och Göteborgspaketet redovisas den anslagsbelastning som krävs för att räntor och amortering i form av annuitet för projekten skall vara återbetalda 25 år efter det att

de tas i bruk. Återbetalningstiden är i enlighet med riksdagens beslut (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:TU1, rskr. 2000/01:80). För Övriga lån i tabell 4.15 redovisade regeringen i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) sin avsikt att beträffande anslagen 36:2 Väghåll- ning och statsbidrag samt 36:4 Banverket: Ban- hållning och sektorsuppgifter inom utgiftsområde 22 redovisa i vilken utsträckning som framtida anslagsutrymme intecknas av redan fattade be- slut. För Vägverkets verksamhet görs det i tabell 4.15.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.15 Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar 2004–2013

Miljoner kronor

	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
Lån i Riksgäldskontoret

Räntor	183	188	210	305	390	444	467	486	509	520

Amorteringar	171	899	657	375	406	406	406	538	539	539

Summa anslagsbelastning	354	1 087	867	680	796	850	873	1 024	1 048	1 059
Riksgäldslån

Övriga lån

Södra länken	348	378	450	438	447	455	468	480	491	501

Övriga Stockholmsprojekt	118	119	139	142	147	139	143	147	150	154

Göteborgspaketet		251	259	303	306	307	315	322	328	334

Riskavgift Öresundsbron	70	70	85	85	85	85	85	85	85	85

Total anslagsbelastning	890	1 905	1 800	1 648	1 781	1 836	1 884	2 058	2 102	2 133

Förutom ovanstående lån får Vägverket tidiga- relägga byggandet av allmänna vägar där för- skottering (lån) sker från kommuner eller en- skilda.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Verksamheten omfattar uppdragsverksamhet, offentligrättsliga avgifter och avgift för färd på Svinesundsförbindelsen. I uppdragsverksam- heten ingår tre affärsenheter; Produktion, Kon- sult och Färjerederi. Utgångspunkten för affärs- enheterna är att uppnå en lönsamhet i nivå med branschen i övrigt, skild från Vägverkets övriga delar. I uppdragsverksamheten ingår även att administrera stödsystem för andra aktörer inom sektorn. Huvudregeln för denna verksamhet är att full kostnadstäckning skall uppnås. Vägverket beslutar själv (efter samråd med Ekonomistyr- ningsverket) om prissättningen för uppdrags- verksamheten. Vägverkets uppdragsverksamhet omfattar följande tjänster.

-Försäljning av informationsuttag ur vägtra- fikregistret.

-Administration av felparkeringsavgifter.

-Försäljning av personliga skyltar.

-Försäljning av informationsuttag ur den nationella vägdatabasen.

-Försäljning av bygg- och anläggnings- arbeten (Vägverket Produktion).

-Försäljning av konsulttjänster (Vägverket Konsult).

-Försäljning av vägfärjetjänster (Vägverket Färjerederiet).

-Tillhandahållande av fordon vid förarprov.

-Försäljning av utbildning (Vägsektorns ut- bildningscentrum VUC).

-Försäljning av trafikdata.

-Reservbromateriel.

-Fordonsstöd till försäkringskassan.

-Certifikat till digitala färdskrivare.

I tabellen nedan framgår kostnader och intäkter för den avgiftsbelagda verksamheten i Vägverket.

Tabell 4.16 Intäkter som Vägverket disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

	2006	2007
Vägverket Produktion, Konsult,
Färjerederi och VUC

Intäkter	1 969 000	2 073 000

Kostnader efter finansnetto	1 936 500	2 036 500

Resultat efter finansnetto	32 500	36 500

Kostnadstäckning i %	102	102

Övriga avgifter

Intäkter	189 000	190 000

Kostnader	162 000	170 000

Resultat	27 000	20 000

Kostnadstäckning i %	117	112

Offentligrättsliga avgifter

Intäkter	765 000	780 000

Kostnader	750 000	768 000

Resultat	15 000	12 000

Kostnadstäckning i %	102	102

Stora delar av myndighetsutövningen finansieras via avgifter för registerhållning, registrerings- skyltar, körkortstillverkning och prov inom

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

yrkestrafik- och körkortsområdet. En ny form av avgift är införd och avser Svinesundsförbin- delsen. Avgiftsintäkterna ska täcka bl.a. in- vesteringskostnaderna för den nya Svinesunds- förbindelsen.

De offentligrättsliga avgifter som Vägverket inte disponerar är ansökningsavgifter för främst transportdispenser samt kontrollavgift enligt lagen om motorfordons avgasrening och motor- bränslen. De redovisas i tabell 4.17 .

Tabell 4.17 Intäkter som Vägverket inte disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

	2006	2007
Offentligrättsliga avgifter

Intäkter	36 000	36 000

Kostnader	36 000	36 000

Resultat	0	0

Kostnadstäckning i %	100	100

Investeringsplan

Vägverkets investeringsvolym bestäms av an- visade anslag, de lån Vägverket tar upp och de tillskott som erhålls via externa bidrag. In- vesteringarna omfattar i princip de investeringar som fastställts av regeringen i nationell väghåll- ningsplan och av länen i de regionala planerna. Därutöver omfattar Vägverkets investeringar broar som ersätter färjor, tidigarelagda vägpro- jekt och andra särskilt godkända vägprojekt som helt eller delvis finansieras med lån och/eller externa bidrag.

Tabell 4.18 Investeringsplan

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008

Investering i nationell plan	4 247	3 394	4 873	5 756	4 859

Investering i regional plan	1 893	1 988	1 966	1 905	1 984

Tjälsäkring, bärighet, rekonstruktion	1 383	1 209	1 227	1 270	1 295

Utökade trafiksäkerhetssatsningar	470	0	0	0	0

Stockholms- och Göteborgsprojekten	1 416	817	220	0	0

Investeringar i anläggningstillgångar	350	550	850	490	390

Summa investeringar	9 759	7 958	9 136	9 421	8 528

Anslag	6 443	5 584	5 707	5 984	6 247

Lån	3 243	1 721	2 377	2 426	1 922

Externa bidrag och förskottering	73	653	1 052	1 018	359

Summa finansiering	9 759	7 958	9 136	9 428	8 528

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Den verksamhet som Vägverket bedriver inne- bär ofta att Vägverket ingår långsiktiga avtal med externa parter om ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i tiden. Det gäller såväl avtal om investeringar som avtal gällande drift och under- håll av vägnätet. Vägverket har även regeringens uppdrag att lämna bidrag till olika ändamål. Vägverket sluter även fleråriga FoU-avtal. Med hänsyn till det anförda bör regeringen ges bemyndigande att ingå sådana ekonomiska förpliktelser. Detta bemyndigande bör avse allupphandlad verksamhet och bidrag där fleråriga avtal sluts, som inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, oavsett om avtalen avser Vägverkets interna resultatenheter eller externa leverantörer. Regeringen föreslår att bemyndigandet avser det totalbelopp som re- geringen får ha bundit upp i avtal vid budgetårets utgång. Beräkningarna omfattar dock inte fram- tida räntekostnader på upptagna lån.

I syfte att underlätta rekrytering av s.k. nyck- elkompetens för företag och myndigheter i Da- larna avses en ekonomisk förening med namn Rekryteringslots Dalarna bildas. Organisationen

är framför allt tänkt att underlätta för med- följande att erhålla ett lämpligt arbete. För närva- rande drivs verksamheten i projektform men avsikten är att låta verksamheten få form av en ekonomisk förening, det ger medlemmarna möj- lighet att påverka organisationens arbete. I dag är 13 organisationer direkta anslutna till projektet bl.a. Ericsson Nework Technologies AB, SSAB Tunnplåt AB, Stora Enso Kvarnsveden AB, Vägverket, Polisen och Banverket. Vägverket och Banverket är stora arbetsgivare i Borlänge och kan ha fördel av att även fortsättningsvis medverka i Rekryteringslots Dalarna. Rege- ringen bör därför bemyndigas att låta statliga myndigheter bli medlemmar i föreningen. De ekonomiska åtaganden som ett medlemskap in- nebär enligt de föreslagna stadgarna, är dels en insats på 2 000 kronor, dels en medlemsavgift om maximalt en tiondel av för varje år gällande basbelopp. Därutöver har föreningen rätt att ta ut ersättning för utförda tjänster. Regeringen fö- reslår därför att riksdagen bemyndigar rege- ringen att låta statliga myndigheter bli medlem- mar i Rekryteringslots Dalarna.

Tabell 4.19 Beställningsbemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008–

Utestående åtaganden vid årets början	34 456	35 496	49 000

Nya åtaganden	8 532	22 741	14 726

Infriade åtaganden	-7 492	-9 238	-9 725	-11 751	-42 249

Utestående åtaganden vid årets slut	35 496	49 000	54 000

Bemyndiganderam	37 600	49 600	54 000

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5 Järnvägar

5.1Omfattning

Verksamhetsområdet Järnvägar omfattar järn- vägsinfrastruktur och järnvägstrafik. Verksam- heten syftar till att säkerställa en samhällseko- nomiskt effektiv och långsiktigt hållbar trans- portförsörjning för medborgarna och närings- livet i hela landet.

Banverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela järnvägstransportsystemet i Sverige. Sektorsan- svaret omfattar även tunnelbane- och spårvägs- system. Verket skall inom ramen för sitt sek- torsansvar vara samlande, stödjande och på– drivande i förhållande till övriga berörda parter. Banverket skall verka för att järnvägstrans- portsystemet är tillgängligt, trafiksäkert, fram- komligt, effektivt och miljöanpassat, dessutom att den lokala och interregionala järnvägstrafiken samordnas samt att hänsyn tas till funktions- hindrades behov inom hela järnvägstransport- systemet. Banverket ansvarar för banhållningen, vilket innefattar att driva, underhålla och ut- veckla den statliga järnvägsinfrastrukturen samt att svara för den operativa trafikledningen. Banverkets ansvar innebär också att handha säkerhetsfrågor för spårtrafik, leda och följa ut- vecklingen inom järnvägssektorn samt ansvara för tillsyn och fördelning av bidrag till trafik- huvudmän. Verket skall också främja en miljö- anpassad järnvägstrafik samt initiera, planera och stödja samhällsmotiverad forskning och utveck- ling inom sitt område. Banverket får bedriva uppdragsverksamhet. Den sammanlagda verk- samhetsvolymen inklusive externa intäkter och lånefinansierad verksamhet uppgick 2004 till ca 14,5 miljarder kronor för Banverket.

Järnvägsstyrelsen är central förvaltningsmyn- dighet och utövar tillsyn över järnvägs-, tunnel- bane- och spårvägssystemen. Järnvägsstyrelsen skall verka för säkerheten inom systemen och för en effektiv järnvägsmarknad med en sundare konkurrens.

Statens järnvägar förvaltar egendom och an- svarar för verksamhet som ingick i dåvarande Statens järnvägars verksamhet vid utgången av 2000 och som inte fördes över till aktiebolag.

Till verksamhetsområdet är kopplat flera bo- lag, bl.a. de av staten helägda aktiebolagen Svensk-Danska Broförbindelsen AB, A-Banan Projekt AB, Tunnelpersonalen i Malmö AB samt det delägda bolaget Botniabanan AB (dotter- bolag till Statens Väg- och Baninvest AB). Ban- verket förvaltar själv eller tillsammans med andra intressenter aktier i de tre förstnämnda bolagen. Aktierna i Svensk-Danska Broförbindelsen AB förvaltas av Banverket och Vägverket med 50 procent vardera. Bolagets uppgift är att förvalta de svenska intressena i det hälftenägda Øresundsbro Konsortiet som svarar för kust- till kustförbindelsen samt att förvalta väg- och järn- vägsanslutningarna på den svenska sidan av Öresundsförbindelsen. Finansieringen av kust- till kustförbindelsen sker med lån som garanteras av både den svenska och danska staten. För byggande av Citytunneln i Malmö svarar Ban- verket, som också äger samtliga aktier i Tunnel- personalen i Malmö AB. Statens del av finansieringen inryms i planeringsramen för järnvägsinvesteringar (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126). Järnvägen planeras att vara klar 2011. A-Banan Projekt AB är ett helstatligt bolag vars aktier till lika delar förvaltas av Banverket och Luftfartsverket. Bola- get har till uppgift att bevaka statens rättigheter

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

och skyldigheter enligt de s.k. Arlandabane- avtalen som reglerar byggande och drift av järn- vägen från Stockholms central till Arlanda flyg- plats. A-Banan Projekt AB skall vidare övervaka driften av Arlandabanan och den del av anlägg- ningen som byggts för intercitytrafik samt följa återbetalningen av det statliga villkorslånet. Arlandabanan har anlagts av ett konsortium be- stående av Alstom, John Mowlem Construction och NCC. Konsortiet bildade ett särskilt bolag, A-Train AB, för att genomföra och driva an- läggningen.

Efter färdigställandet överlämnades anlägg- ningen till A-Banan Projekt AB som i sin tur hyr ut den till A-Train AB. A-Train AB har som er- sättning fått ensamrätt att fram till 2040 bedriva flygpendeltrafik mellan Stockholms central och Arlanda flygplats. A-Train AB bedriver trafiken under namnet Arlanda Express. Den australien- siska banken Macquarie Bank Limited förvär- vade A-Train AB vid årsskiftet 2003/2004.

5.2Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
36:3 Banverket: Administration	750,6	771,9	761,3	784,9	797,5	811,2

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	8 550,7	10 977,5	10 630,9	11 043,7	13 516,2	13 742,1

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till	45,0	124,5	124,5	123,5	123,5	123,5
Transeuropeiska nätverk2
36:16 Järnvägsstyrelsen	16,9	42,0	41,4	49,3	50,2	51,1

2003 22 36:5 Ersättning till Statens järnvägar för	12,6	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
kostnader i samband med utdelning från AB
Swedcarrier m.m.

Totalt för verksamhetsområdet Järnvägar	9 375,8	11 915,9	11 558,1	12 001,4	14 487,4	14 727,9

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

2Avser den del som finansierar järnvägar.

Vid utgången av 2004 var anslagsförbrukningen för hela verksamhetsområdet 9 376 miljoner kronor. Anslagen uppgick till 9 357 miljoner kronor. Det innebär att anslagen överskreds med 19 miljoner kronor.

Utgiftsprognosen för 2005 är ca 11 560 miljoner kronor vilket är ca 360 miljoner kronor lägre än tillgängliga anslag. Detta beror bl.a. på att regeringen beslutat om att inte ge några an- slagskrediter för 2005 och att verksamhetens ut- gifter är svåra att styra med exakthet.

5.3Insatser

Inom verksamhetsområdet Järnvägar finns flera aktörer som verkar för att det transportpolitiska målet skall uppnås. De viktigaste aktörerna är Banverket, Rikstrafiken, Järnvägsstyrelsen och affärsverket Statens järnvägar.

5.3.1Insatser inom verksamhetsområdet

Banhållning

Kostnaderna för banhållningen uppgick till drygt 12 miljarder kronor 2004. Det är en ökning med 13 procent jämfört med föregående år.

Kostnaderna för drift och underhåll uppgick till drygt 4 021 miljoner kronor, vilket är en ök- ning med 39 miljoner kronor jämfört med 2003. Under 2004 genomfördes bl.a. ett omfattande spårbyte på stambanan genom övre Norrland samt en spårupprustning på godsstråket genom Bergslagen. En stor del av det förebyggande un- derhållet bestod av utbyten av felaktiga sliprar. Kostnaden för dessa utbyten uppgick till 390 miljoner kronor.

Trafikledningen föreslår kapacitetstilldelning på statens järnvägsnät, leder den planerade trafi- ken och svarar för trafikinformation till trafikut- övare och resenärer. Kostnaden för verksam- heten uppgick till 560 miljoner kronor.

Investeringarna enligt den nationella banhåll- ningsplanen uppgick till 6 207 miljoner kronor 2004 att jämföra med 4 318 och 4 721 miljoner kronor för åren 2002 och 2003. Utöver anslagen disponerade Banverket en låneram för prioriterade järnvägsinvesteringar om 4 449 miljoner kronor. Botniabanan, Citytunneln i Malmö och Haparandabanan erhöll TEN-bidrag som uppgick till närmare 97 miljoner kronor. Banverket disponerar även banavgifter vilka uppgick till 483 miljoner kronor. Dessa intäkter används för banhållning och trafikinformation. Av tabell 5.2 framgår hur att sju procent av banhållningsplanen är genomförd efter det första året i planperioden 2004–2015.

El- och teleinvesteringarna uppgick till 424 miljoner kronor.

Banverket fick 2004 ansvaret för statsbidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar och spårfordon. Statsbidrag för spårfordon har för- delats till Västtrafik, X-trafik och Tåg i Bergslagen. Under året har ca 100 miljoner kronor utbetalats i bidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.2 Uppföljning av investeringar enligt

Banhållningsplanen

Miljoner kronor

	Kostnader	Utfall	Utfall i
	enligt plan	2004	procent
Västra stambanan	1 186	45	4

Södra stambanan	4 719	187	4

Västkustbanan	8 660	886	10

Kust till kustbanan	2 158	61	3

Ostkustbanan	2 909	374	13

Dalabanan	257	13	5

Stambanan genom Övre	2 001	381	19
Norrland

Norra stambanan	407	137	34

Godsstråket genom Bergslagen	4 365	512	12

Bergslagsbanan	963	63	7

Norge/Vänernbanan	6 229	541	9

Värmlandsbanan	376	14	4

Skånebanan	157	9	6

Jönköpingsbanan	437	51	12

Älvsborgsbanan	499	21	4

Mälarbanan	1 932	40	2

Svealandsbanan	1 475	20	1

Sala–Oxelösund	47	21	45

Nynäsbanan	533	8	2

Mittbanan	148	61	41

Malmbanan	227	28	12

Stockholm	10 159	729	7

Göteborg	1 894	124	7

Malmö	8 208	174	2

Godsstråket genom Skåne	1 066	7	1

Haparandabanan	2 670	17	1

Ådalsbanan	4 353	348	8

Blekinge kustbana	710	87	12

Övriga stråk	5 659	240	4

Statsbidrag till regionala	4 500	36	1
spårfordon

Övrigt	12 716	913	7

Totalt	91 620	6 148	7

Uppföljning av tidigare investeringar

Under året har tre objekt överstigande 75 miljoner kronor öppnats för trafik (se tabell 5.3). Den totala beräknade kostnaden i plan för dessa objekt var 917 miljoner kronor. Det verkliga ut- fallet blev 950 miljoner kronor. Det är en kost- nadsökning om ca 3,5 procent. Det samhälls- ekonomiska utfallet låg i nivå med det kalkylerade.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Efterkalkyler har även gjorts för två objekt överstigande 75 miljoner kronor som öppnades för trafik 1999 (se tabell 5.4). Här har även effekterna av åtgärden följts upp.

Tabell 5.3 Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för objekt större än 75 miljoner kronor som öppnats för trafik under 2004

Miljoner kronor i prisnivå 2004

Stråk	Objekt	Beräknad	Uppföljd	Beräknad	Uppföljd
		kostnad	kostnad	netto-	netto.-
				värdeskvot	nuvärdeskvot
Malmbanan	Stax 30 ton, södra omloppet	311	299	0,3	0,4

Malmbanan	Stax 30 ton, norra omloppet	508	550	3,4	3,3

Piteåbanan	Kapacitetsåtgärder	98	101	2,8	2,8

Tabell 5.4 Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för objekt större än 75 miljoner kronor som öppnats för trafik under 1999 (beräknad/uppföljd)

Miljoner kronor i prisnivå 2004

Stråk	Objekt	Beräknad	Uppföljd	Beräknad	Uppföljd	Minsk-	Antal	Persontåg	Godståg
		kostnad	kostnad	netto-	netto-	ning i	resande	antal per	antal per
				nuvärdes-	nuvärdes-	restid min	1000-tal	dygn	dygn
				kvot	kvot	per tåg	per år
Dalabanan	Avesta/Krylbo–	110	92	0,5	0,8	-	-/-	22/17	13/29
	Borlänge, snabb-
	tågssatsning

Godsstråket	Örebro, bangårds-	48	188	3,0	-0,4	-	2 300/-	-/69	80/53
genom	ombyggnad
Bergslagen

Nedan redogörs närmare för läget i de fyra in- vesteringsprojekt som utpekats av regering och riksdag (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) samt för Inlandsbanan.

Citytunneln i Malmö

Projektet omfattar 17 kilometer järnväg varav sex kilometer under jord. Vidare ingår en ut- byggnad av Malmö C, en ny underjordisk sta- tion vid Triangeln och en ny station ovan jord i Hyllie. Kostnaden för Citytunneln är beräknad till 9,45 miljarder kronor (2001 års penning- värde). Projektet är finansierat av Banverket, Malmö kommun och Skåne läns landsting samt erhåller bidrag från EU:s budget för transeuro- peiska transportnätverk. Citytunneln beräknas stå klart 2011.

I november 2004 tecknades kontrakt för de tre största entreprenaderna. I december 2004 av- kunnade miljödomstolen dom för de tre första etapperna av projektet. Den första järnvägspla- nen, som avser sträckan Malmö C – Hyllie och förbindelsespåret vid Vintrie, vann laga kraft i februari 2005 efter att regeringen prövat över- klagandena i ärendet. Den andra järnvägsplanen

som avser förbindelsespåren vid Lockarp fastställdes av Banverket i juni 2005. Det första spadtaget i projektet togs i mars 2005.

Hallandsås

Projektet omfattar två parallella järnvägstunnlar om 8,6 kilometer vardera. Hittills har 1,8 kilo- meter sprängts ut i söder och 1,2 kilometer i norr samt 40 meter på mitten. Sedan byggstarten har 2,2 miljarder kronor investerats i projektet, vars totala kostnad är beräknad till 7,5 miljarder kronor (i 2004 års penningvärde). För när- varande arbetar ca 250 personer i projektet. Tunnlarna och järnvägen planeras att vara färdig- ställda 2012.

Under 2004 återupptogs arbetet med tunnel- bygget genom att bl.a. förbereda och bygga ut- rymmen längst in tunnlarna för montage av tun- nelborrningsmaskinen. Tunnelborrningsmaskin– en, som byggdes i Tyskland under 2004, har under 2005 levererats och monterats i tunneln. Under hösten genomförs de första provborrningarna som sker från söder. En vattenreningsanläggning har byggts utanför tunneln som skall behandla de vatten- och lermassor som pumpas ut från tunneln under

byggnationen. I norr har en arbetstunnel byggts fram till den s.k. Möllebackszonen. Denna del av åsen måste förstärkas innan borrmaskinen når fram. Stabiliseringen kommer att ske genom att berget fryses från tunnelnivå. I Åstorp har en betongfabrik byggts för tillverkning av de betongelement som tunneln skall kläs in med. Under 2004 har man avslutat arbetet med att bygga ut ett ledningsnät för kommunalt vatten för 300 fastigheter på Hallandsås.

Hallandsåskommittén har under året fortsatt sin granskning av projektet och lämnat en års- rapport till regeringen.

Citybanan i Stockholm

Citybanan är en sex kilometer lång järnvägs- sträckning i tunnel mellan Stockholms södra och Tomteboda. Projektet omfattar även två nya underjordiska pendeltågsstationer vid Odenplan och vid T-Centralen. Kostnaden för Citybanan beräknas till 7,5 miljarder kronor (2004 års pen- ningvärde). Projektet beräknas vara färdigställt 2011.

Under 2004 har Banverket, Stockholms kommun och Stockholms läns landsting fört diskussioner om projektets utformning och finansiering. I mars 2005 undertecknades en överenskommelse som reglerar principer för fördelning av kostnader och det fortsatta arbetet. Under hösten 2005 fortsätter förberedelserna med prövning av vattenverksamhet och utställ- ning av järnvägsplaner och detaljplaner. Vissa byggnadsarbeten påbörjas under senhösten.

Regeringen utsåg i september 2004 en koordi- nator för Citybanan vars uppdrag är att bevaka att projektets tidsplan följs.

Botniabanan

Botniabanan är en 19 mil lång ny enkelspårig järnväg mellan Nyland och Umeå som också omfattar flera nya resecentrum. Botniabanan byggs av Botniabanan AB som ägs av staten (91 procent) samt kommunerna och två landsting längs banan (9 procent). De totala kostnaderna beräknas till 13,2 miljarder kronor (i 2003 års penningvärde). Hittills har 6,6 miljarder kronor investerats. Projektet beräknas vara färdigställt 2010.

Under 2004 har byggnationer från Nyland till Husum fortsatt. Banverket har under året be- slutat att införa det nya trafikstyrningssystemet ERTMS på banan. Under 2005 har miljödom- stolen meddelat två domar som ger klartecken att bygga en bro över Umeälven och igenom

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Natura 2000-områdena Umeälvens delta och slätter. Regeringen beslutade i maj 2005 att Ban- verket får inrätta en stiftelse för hanteringen av de kompensationsåtgärder som krävs för in- trången i Natura 2000-områdena. Banverket har fastställt de fyra återstående järnvägsplanerna för projektet. Samtliga har överklagats till reger- ingen.

Sedan avtalet om Botniabanan ingicks 1997 har förutsättningarna för projektet delvis föränd- rats, bl.a. har miljöbalken införts i lagstiftningen. Styrelsen för Botniabanan AB har fastställt en ny tidsplan och kostnadsram för projektet. Med anledning av att projektets tidsplan ändrats och att en kostnadsfördyring uppstått tillsatte re- geringen 2001 en förhandlingsman med uppgift att omförhandla avtalet. Förhandlingsmannen har genomfört en omförhandling med parterna och det nya avtalet beräknas bli undertecknat under hösten.

Inlandsbanan

Sedan 1993 då det ursprungliga avtalet slöts mellan staten och Inlandsbanan AB, har riks- dagen beslutat om nya villkor för Inlandsbanan rörande bidrag till drift, underhåll och in- vesteringar (prop. 1997/98:1, 1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104). Vidare har en ny järnvägslagstift- ning införts (prop. 2003/04:123, bet. 2003/04:TU14, rskr. 2003/04:124) och affärs- verket Statens järnvägar har delats upp i flera bolag. Mot bakgrund av dessa förändrade förut- sättningar har företrädare för regeringen och Inlandsbanan AB, med bistånd av Banverket, genomfört en revidering av avtalet. Revideringen innebär i huvudsak att avtalet moderniserats så att det överensstämmer med gällande lagstift- ning och nuvarande organisation av järnvägs- sektorn. Det nya avtalet undertecknades den 8 juni 2005.

Sektorsuppgifter

I avsnittet 5.4.2 Resultat redogörs för övriga in- satser som gjorts inom ramen för sektorsupp- giften.

5.3.2Insatser utanför verksamhetsområdet

Det tredje järnvägspaketet

Inom EU har arbetet med det tredje järnvägs- paketet fortsatt. Rådet har enats om innehållet i

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

en gemensam ståndpunkt om en av de föreslagna rättsakterna i paketet som behandlar behörig- hetsbevis för lokförare. Arbetet med förslaget om järnvägspassagerares rättigheter kan för- modligen slutföras under året. Under hösten planerar ordförandeskapet att påbörja arbetet med förslaget om marknadsöppning för interna- tionell persontrafik. Förslaget om kvalitetskrav vid godstransporter har mött stort motstånd från medlemsstaterna och rådet har tills vidare lagt ner det arbetet. Europaparlamentet har hit- tills, i likhet med kommissionen, haft uppfatt- ningen att alla rättsakterna skall hållas samman i ett paket och beslutas samtidigt. Dessutom vill parlamentet att man i sammanhanget även be- handlar kommissionens nya förslag till förord- ning om kollektivtrafik på järnväg och väg. Det kan därför komma att dröja ytterligare innan något slutligt beslut om hela paketet kan fattas.

Europeiska järnvägsbyrån, ERA

Europeiska järnvägsbyrån (ERA) startade sin verksamhet under 2004. Byrån är lokaliserad till Valenciennes i Frankrike och skall verka för driftskompatibilitet och gemensamma säkerhetsbestämmelser för det europeiska järnvägsnätet.

5.4Resultatredovisning

5.4.1Mål

I avsnitt 3.4 redogörs för det övergripande transportpolitiska målet och delmålen. I re- gleringsbrevet till Banverket och Järnvägsstyrel- sen bryts dessa ned i specifika verksamhetsmål för verksamhetsområdet Järnväg och resultatin- dikatorer anges. Resultaten redovisas bl.a. i års- redovisningarna och i sektorsrapporten.

5.4.2Resultat

Av tabell 5.5 nedan framgår regeringens bedöm- ning av måluppfyllelsen.

Tabell 5.5 Uppfyllelse av målen i 2004 års regleringsbrev

TILLGÄNGLIGT TRANSPORTSYSTEM	Måluppfyllelse

Tillgängligheten för medborgarna och	Delvis uppfyllt
näringslivet skall successivt förbättras mellan
regioner och omvärlden.

Banverket skall verka för att förutsättningarna	Uppfyllt
för nyttjandet av statens spåranläggningar
förbättras.

Andelen funktionshindrade och andra grupper	Delvis uppfyllt
med särskilda behov som kan utnyttja järn–
vägstransportsystemet skall öka. Senast 2010
bör kollektivtrafiken kunna användas av de
flesta funktionshindrade.

Andelen barn som på egen hand kan nyttja	Delvis uppfyllt
järnvägstransportsystemet skall fortlöpande
öka.


HÖG TRANSPORTKVALITET	Måluppfyllelse

Kvaliteten i järnvägstransportsystemet skall	Uppfyllt
förbättras.

Punktligheten skall öka på järnvägsnätet.	Uppfyllt

Antalet störningstillfällen för godstrafik på de	Ej uppfyllt
mest drabbade järnvägssträckorna skall minst
halveras till 2007 jämfört med 1998.

Till 2007 skall högsta tillåtna axellast ökas från	Uppfyllt
22,5 ton till 25 ton på järnvägssträckor med
omfattande inrikes systemtransporter.

Effektiviteten avseende underhållet av det	Uppfyllt
statliga järnvägsnätet skall öka. Banans
tillstånd skall motiveras av aktuell trafik.


SÄKER TRAFIK	Måluppfyllelse

Antalet dödade och skadade inom	Ej uppfyllt
järnvägstransportsystemet skall minska.
Särskilt bör åtgärder som syftar till barns
säkerhet prioriteras.


GOD MILJÖ	Måluppfyllelse

Energianvändningen per utfört transportarbete	Uppfyllt
på statens spåranläggningar skall minska.

Negativ miljöpåverkan av banhållning skall	Uppfyllt
minska jämfört med påverkan 2003.

År 2004 skall det inte finnas några	Uppfyllt
bostadslägenheter som utsätts för buller,
orsakat av järnvägstrafik, överstigande 55 dBA
(mätt som ett maxvärde i sovrum nattetid) vid
fler än fem tillfällen per natt.

Banverket skall minska användningen av	Uppfyllt
naturresurser och föroreningen av naturen från
miljöfarliga ämnen i infrastrukturen skall
minska.

Nya järnvägsanläggningar skall lokaliseras så	Uppfyllt
att de fungerar i samklang med sin omgivning
och utformas med hänsyn till omgivande natur-
och kulturvärden.

1 Kapacitetsutnyttjandet mäts i termer av konsumerad kapacitet, dvs. hur stor andel av tiden som banan är belagd med tåg.

2 Kapacitetsbegränsning förekommer där efterfrågan på tåglägen inte kan tillgodoses på grund av ett för högt utnyttjande av banan.

regional utveckling

Ett tillgängligt tranportsystem och en positiv

Målet är en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män inom järnvägstransportområdet.

Delvis uppfyllt

Ett jämställt järnvägstransportsystem, som är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att påverka järnvägs– transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

Delvis uppfyllt

ETT JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM

Måluppfyllelse

Mål återfinns under rubrikerna Tillgängligt transportsystem och Hög transportkvalitet ovan.

EN POSITIV REGIONAL UTVECKLING

Måluppfyllelse

ökningen. Marknadsandelen av de långväga transporterna var 24 procent 2004, vilket är samma nivå som åren 1996–2003.

Kapacitetsutnyttjandet1 har minskat något be- roende på att flera investeringsprojekt slutförts så att kapaciteten ökat, samtidigt har persontra- fiken minskat. Utbyggnaden av dubbelspår på sträckan Göteborg – Varberg, uppgradering av mötesstationer mellan Luleå och Boden samt ett kortare mötesspår norr om Uppsala är exempel på kapacitetsförbättrande åtgärder. Begränsad kapacitet2 råder bl.a. i storstadsområdena, på Västra stambanan, Södra stambanan och på Ostkustbanan.

Mätningar av de funktionshindrades möjlig- heter att använda sig av järnvägstransportsyste- met visar på en upplevd försämring (2003 års re- sultat inom parentes). Av de funktionshindrade anser sig 64 (65) procent kunna resa utan besvär,

22 (24) procent med besvär och 14 (11) procent Nedan redovisas utvecklingen mot två delmål; inte alls. Framförallt synskadade, men även Målet är ett tillgängligt transportsystem, där rörelsehindrade upplever försämringen. Svårig- järnvägstransportsystemet utformas så att med- heterna för de funktionshindrade är framförallt borgarnas och näringslivets grundläggande möjligheten att stiga av och på tåget samt att få transportbehov kan tillgodoses. Målet är en po- information före och under resan.

sitiv regional utveckling, där järnvägstransport- Kunskapen om barns resande är begränsad. systemet främjar en positiv regional utveckling Spårbunden trafik, särskilt i storstäderna, nyttjas genom att dels utjämna skillnader i möjlig- av barn. För att förbättra kunskapsunderlaget heterna för olika delar av landet att utvecklas, har rapporten ”Barn på egen hand inom järn- dels motverka nackdelar av stora transportav- vägstrafiken – förutsättningar och behov” tagits

stånd. fram. Barns säkerhet, trygghet och tillgänglighet De verksamhetsmål som regeringen satt upp uppmärksammas särskilt. Resenärsundersök- för Banverket fokuserar dels på att utnyttjandet ningar med fokus på barns resande med tåg har av hela järnvägstransportsystemet skall öka, dels gjorts. Fler skolinformatörer har anställts och på att andelen personer med funktionshinder finns nu i varje region. En webbplats med skol-

och med särskilda behov som kan nyttja järn- material om säkerhet finns.

vägen skall öka. Regeringen bedömer samman- Tillgängligheten vid järnvägsstationer har fattningsvis att de insatser som gjorts verkat i uppmärksammats på olika sätt under 2004. Sta- riktning mot att förbättra tillgängligheten och tionsmiljöprojektet är ett forum som behandlar bidra till en positiv regional utveckling. tekniska förutsättningar för tågtrafik, tillgäng- De totala persontransporterna på järnväg lighet till stationen, trygghet, säkerhet och arki- minskade något och ligger nu på nivån 9,0 tektur. Vidare har Banverket, Vägverket och miljarder personkilometer. De långväga person- Sveriges kommuner och landsting tagit fram en transporterna på järnväg minskade med 0,2 till handbok som ska ge stöd i kommunernas trafik- 5,4 miljarder personkilometer. Det förklaras strategi och översiktsplanering. Ombyggnader främst av ett minskat utbud och en ökad kon- av stationer har skett i Öxnered, Boden, kurrens med lågprisflyget. Järnvägens andel av Gunnebo, Ös och Årstaberg. För stationerna

persontransportarbetet var 14 procent. Godstransporterna ökade återigen och upp-

gick till 20,6 miljarder tonkilometer (+2 procent), vilket är den högsta nivån någon- sin. Malmtrafiken stod för en stor del av ök- ningen, men även importtrafiken bidrog. En för- bättrad konjunktur är främsta förklaringen till

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Stockholms C, Kolbäck, Citybanan, Bohus- banan och Älvsborgsbanan har man genomfört utredningar av mer omfattande ombyggnader. Informationen till resenärerna har förbättrats genom att plattformsskyltar, monitorer och klockor bytts på ett antal stationer. Banverket har under 2004 arbetat med att utforma råd och riktlinjer för den fysiska stationsmiljön för att underlätta för funktionsnedsatta. I Stockholms- området har ombyggnad av plattformar med led- stänger påbörjats på 50 stationer och färdigställts på 10. En stationsinventering har genomförts tillsammans med Västtrafik. I samarbete med Skånetrafiken har man undersökt möjlighet till införande av ledstråk på plattformsjusteringar. Tillgänglighetsrådet med representanter för han- dikapporganisationer har behandlat ledsagning och skyltar. Banverket har deltagit i Vägverkets regionala handikappråd. Sammanfattningsvis be- dömer regeringen att åtgärderna bidragit till att uppfylla målet.

En hög transportkvalitet

Målet är en hög transportkvalitet, där järnvägs- transportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medbor- garna och näringslivet. De verksamhetsmål som regeringen satt upp för Banverket syftar till att minska tågförseningarna i allmänhet och att minska störningstillfällena för godstrafik i syn- nerhet. Vidare skall förutsättningarna för gods- trafiken förbättras genom att lastprofilen och de tillåtna axellasterna ökas. Effektiviteten avseende banunderhållet skall öka.

Punktligheten har ökat, tågförseningarna minskat och kvaliteten på järnvägsnätet har bi- behållits. Punktligheten ökade till 91 (90) pro- cent för hela tågtrafiken. Persontrafikens punkt- lighet låg kvar på 93 procent. Snabbtågens punktlighet förbättrades markant och var 81 (73) procent. Godstrafikens punktlighet ökade till 78 (76) procent.

Antalet tågförseningstimmar för godstrafiken var det lägsta sedan 1998, men låg ändå 13 pro- cent högre än 1998, vilket är långt ifrån målet om en halvering 2007 jämfört med 1998.

Förseningar orsakade av infrastrukturfel minskade med 19 procent. Även förseningar or- sakade av fordon och banarbeten minskade. För- seningar på grund av trafikledning och operatörer (terminaltid) ökade.

Nya rutiner har införts för punktlighetsar- betet. Järnvägsföretagen har valt ut tio procent av sina viktigaste tåg för vilka ansvariga har ut- setts på företagen och Banverket. Uppgiften är att följa tågens punktlighet och göra felanalyser som syftar till att finna svagheter i tidtabellen.

För att förbättra trafikinformationen har Ban- verket och SJ AB utarbetat en mall för högtalar- utrop. Röstbrevlådor har införts på stationer där byten sker och ingen annan informationsanlägg- ning finns. Telekommunikationsutrustningen som är kopplad till informationsutrustningen har bytts ut.

Utbyggnaden för ökad tillåten axellast till 25 ton har skett i så stor omfattning att målet för 2007 bedöms nås. Knappt 65 (57) procent av de utpekade sträckorna har nu 25 tons axellast. Främst sker uppgraderingen genom bro- och banförstärkningar. Nettolasten per vagn ökar med 15 procent om axellasten höjs från 22,5 ton till 25 ton. Åtgärder har skett bl.a. på sträckorna Ställdalen–Frövi–Eskilstuna–Oxelösund och Falköping–Jönköping–Nässjö.

Kostnaden för banunderhållet har ökat med 5 kronor per spårmeter till totalt 130 kronor. Till- ståndet (mätt i ett antal tillståndsparametrar3) på järnvägsnätet har förbättrats. Tågförsenings- timmar och hastighetsnedsättningar har minskat med 17 respektive 30 procent. Spårlägeskvali- teten är oförändrad. Banverket prioriterar un- derhållet på de mest trafikerade banorna (21 stråk). Cirka 87 procent av underhållskostna- derna läggs på dessa stråk som har 68 procent av spårlängden och 86 procent av trafiken.

En säker trafik

Målet är en säker trafik, där ingen dödas eller all- varligt skadas inom spårbunden trafik. Den spårbundna trafikens utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. Regeringen konstaterar att det faktum att säker- heten har högsta prioritet i järnvägssektorn re- sulterar i en god trafiksäkerhet. Samtidigt finns det utrymme för fortsatta förbättringar. I hela spårtrafiken (järnväg, spårväg och tunnelbana)

3 Tillståndsparametrar är bl.a. tågförseningstimmar, spårlägeskvalitet och

tillfälliga hastighetsnedsättningar. Jämförelse görs med trafikvolymen

(tågkilometer) och ekonomiska resurser.

dödades eller skadades allvarligt ca 114 personer jämfört med 129 personer 2003, 138 personer 2002 och 138 personer 2001.

Antalet dödade och svårt skadade inom sta- tens järnvägsnät var fler under 2004 än föregå- ende år. Det förklaras delvis av en större plan- korsningsolycka. Antalet dödade i järnvägstransportsystemet (inkl. självmord) var 79 (76) personer och antalet allvarligt skadade var 25 (19). Antalet självmord var 46 (51). An- talet barn som dödades var 5 (1) och 3 (0) ska- dades allvarligt. Inga olyckor har inträffat där farligt gods har läckt ut.

Plankorsningsolyckorna på statens järnvägs- nät var 42 stycken 2004 jämfört med 24 stycken 2003. Mätt som ett femårigt rullande medelvärde har antalet plankorsningsolyckor dock minskat sedan början av 1990-talet. De senaste fem åren har antalet plankorsningsolyckor i stort varit oförändrade (mätt som ett femårigt rullande medelvärde). Tack vare systematiskt säkerhets- arbete har antalet dödade i plankorsningsolyckor minskat till 5–10 personer per år jämfört med ett 40-tal personer per år i slutet av 1980-talet.

En stor andel av dödsfallen i spårsystemen är självmord. Mellan 50 och 70 självmord sker varje år på järnväg, spårväg och tunnelbana. Detta är ett trafiksäkerhetsproblem, men även ett ar- betsmiljöproblem. Banverket arbetar med att öka kunskapen om de platser där självmorden sker för att kunna genomföra förebyggande åt- gärder.

Under året har 17 planskilda korsningar byggts och 183 plankorsningar har slopats. I ytterligare 23 korsningar har skyddsanordning- arna förstärkts. Det totala antalet plankorsningar har de senaste åren minskat från 16 000 till 8 500. Av dessa har ca 2 000 bomanläggning. Banverket har under 2004 producerat en informationsfilm om plankorsningar som riktar sig till framförallt körskoleelever. Filmen har även visats i Sveriges television.

Det internationella radiokommunikations- systemet GSM-R (MobiSIR) är infört på nästan hela nätet. På vissa lågtrafikerade järnvägs- sträckor används fortfarande systemet för tåg- anmälan, vilket innebär att säkerheten på dessa sträckor är beroende av manuella insatser. För att stärka trafiksäkerheten har Banverket utökat personalresurserna. Dessutom satsas drygt 500 miljoner kronor på att tidigarelägga utbyggnader av kommunikations- och trafikstyrningssyste- men på dessa linjer. En nödlägesplan har upp-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

rättats för Sävenäs rangerbangård och arbete på- går för att ta fram planer för fler av de större bangårdarna.

Ett sektorsövergripande trafiksäkerhetsråd har bildats för att skapa en samsyn kring säker- hetsfrågorna. I rådet ingår representanter för infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag, entre- prenörer och branschorganisationer. Ett trafiksäkerhetsprogram har tagits fram för peri- oden 2004–2006.

En god miljö

Målet är en god miljö, där järnvägstransport- systemets utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser skall främjas. Järnvägstrans- portsystemets utformning skall bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

Regeringen bedömer att målet delvis är upp- nått. Energianvändningen i förhållande till trans- portarbetet minskade under 2004. Variationerna mellan åren är dock mycket små. All el för tåg- trafik och infrastruktur kommer från förnyelse- bara energikällor (i huvudsak vattenkraft). Ban- verket har i samarbete med det norska Jernbanverket genomfört en upphandling av el- mätare för järnvägsfordon. Genom energispa- rande körsätt kan energianvändningen och kost- naderna minska.

Dieseldrivna tåg svarar för 10 procent av transporterna i järnvägssektorn. SJ AB har under 2004 halverat utsläppet av koldioxid till 5 400 ton genom att i större utsträckning köra på el. Under 2005 kommer företaget helt att frångå dieseldrift.

Banverket har identifierat 449 (458) konflikt- punkter mellan vattentäkter och järnväg, varav 9

(1) har åtgärdats. Antalet fastigheter utsatta för höga vibrationsnivåer har minskat till 1 jämfört med 9 år 2003 och 14 år 2002.

Under 2004 minskade antalet bullerutsatta bostadslägenheter kraftigt från 5 929 till 179. Under perioden 2001–2004 åtgärdades i genom- snitt ca 4 500 bostadslägenheter per år. Verk- samhetsmålet för buller bedöms därmed ha upp- nåtts.

De material som används i störst mängd vid underhåll och byggande är makadamsten (bal- last) och betong (fundament och sliprar). Även

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

stål, trä och koppar används. Användningen varierar med investeringsvolymen främst för spår och kontaktledningar. Mängden kreosot som åt- gick under 2004 var 796 (662) ton, vilket är en ökning. Cirka 146 100 sliprar impregnerades, men det totala antalet kreosotsliprar minskade genom att 202 500 sliprar lämnades till destruk- tion. En strategi för hantering av miljögifter har tagits fram under året.

Inga nya järnvägssträckningar togs i drift som går genom områden av riksintresse eller Natura 2000. Gestaltningsprogram har under 2004 upp- rättats för en tredjedel av nybyggnadsprojekten och för hälften av ombyggnadsprojekten.

Ett jämställt transportsystem

Målet är ett jämställt transportsystem, där järn- vägstransportsystemet är utformat så att det sva- rar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, ut- formning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt. Regeringen bedömer att de åtgärder som vidtagits bidragit till att målet delvis har uppnåtts. Banverket har formu- lerat två strategiska mål:

•Andelen resenärer (kvinnor och män) som anser att järnvägstransportsystemet svarar mot deras behov skall öka.

•Jämställdhetsperspektivet skall vara en integrerad del i planeringsprocessen för

byggande av järnväg.

I syfte att verka för dessa mål har Banverket vidtagit ett antal åtgärder. En serie interna semi- narier har anordnats för att utveckla kunska- perna om jämställdhet och delmålet om jäm- ställdhet i transportsystemet. Banverket har främjat genusorienterad forskning (trygghet och könsuppdelad statistik). Metoder för att främja jämnare könsfördelning under planeringspro- cessen har utarbetats. Vidare har Banverket del- tagit i ett EU-finansierat projekt för att sam- ordna det regionala jämställdhetsarbetet. Krav på jämställdhet vid upphandling av konsulter har utarbetats.

Tillsammans med bl.a. Vägverket har Banver- ket tagit fram rapporten ”Representation av kvinnor och män i beslutande organ inom trans- portsektorn”. Den visar att transportsektorn är en mansdominerad sektor där beslutande posi- tioner företrädesvis är besatta av män. Banverket

finansierade rapporten ”Ett jämställdhetsper- spektiv på resvanor i järnvägssystemet”. Kvinnor är överrepresenterade när det gäller familje- och fritidsresor medan männen dominerar i affärs- resandet.

Sedan 2003 kartläggs representationen av kvinnor och män vid samrådsmöten med all- mänheten samt i arbets-, projekt- och referens- grupper. Av totalt 380 möten/samråd med 4 845 deltagare var 23 procent kvinnor och 77 procent män.

Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har genomfört en jämställdhetsanalys inom po- litikområdet Transportpolitik under hösten 2004 och 2005. Regeringen har för avsikt att åter- komma till riksdagen i en transportpolitisk proposition med överväganden kring det transportpolitiska delmålet Ett jämställt trans- portsystem. Regeringen avser därefter att se över och eventuellt justera de etappmål och åter- rapporteringskrav i Banverkets regleringsbrev som berör jämställdheten

Myndighetsspecifika mål

Inre effektivitet

Målet är att kostnaden för fjärrtågklarering och tågklarering per tågkilometer skall minska jämfört med kostnaden 2003. Målet nåddes inte då kostnaderna ökade relativt mer än tra- fikvolymen 2004. Kostnaderna består till över- vägande del av lönekostnader och en minsk- ning kan uppnås genom att fjärrblockeringen byggs ut så att antalet tågklarerare kan minskas.

Banverket skall bedriva en egenregiverksam- het med en lönsamhet som är jämförbar med branschen i övrigt. Banverkets resultatenheter är verksamma inom skilda områden och jämförs med företag som är verksamma inom dessa om- råden. Enheterna har haft en positiv resultatut- veckling, men trots det bedöms målet inte ha uppnåtts i sin helhet.

Banverket skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens. I Banverket är 1 167 kvinnor och 5 368 män, dvs. totalt 6 535 perso- ner, anställda. Medelåldern var 41 år för kvinnor och 46 år för män, vilket är detsamma som före- gående år. Antalet nyanställda var 197 personer vilket är en minskning jämfört med 2003 då an- talet var 370. Andelen avgångar var 4,3 procent.

Andelen kvinnor har ökat med en procentenhet till 18 procent sedan föregående år. Andelen kvinnor på chefspositioner har ökat med en pro- centenhet till 15 procent. Banverkets lednings- grupp består av 15 personer, varav tre är kvinnor. Aktiviteter för att främja den etniska mångfalden sker främst i rekryteringsprocessen. Sjukfrån- varon var 4,5 procent vilket är något lägre än 2003.

5.4.3Analys och slutsatser

Medan godstrafiken ökade 2004 har den uppåt- gående kurvan för persontrafiken planat ut, bl.a. till följd av en hårdare konkurrenssituation. På persontrafiksidan har dock det kortväga resandet ökat. Det är en effekt av utvecklingen av den re- gionala tågtrafiken i bl.a. Öresundsregionen och i västra Sverige. Trafikutbudet har förbättrats med fler tågavgångar och ett ökat antal regio- naltåg. Det statsbidrag till regionala spårfordon som införts förväntas stödja denna utveckling ytterligare.

Trots att det totala transportarbetet på järnväg ligger på en historiskt hög nivå fortsätter förse- ningarna att minska och punktligheten förbätt- rats. En förklaring är det punktlighetsarbete som järnvägssektorns olika aktörer bedriver inom sina respektive ansvarsområden. Stora resurser till drift och underhåll av järnvägsinfrastrukturen har också bidragit till förbättringen.

Järnvägsinvesteringarna har ökat kraftigt de senaste åren och kommer att ligga på en hög nivå under flera år. Under året har exempelvis om- byggnaden av Hallsbergs rangerbangård samt dubbelspårsutbyggnaden mellan Lekarekulle och Frillesås avslutats. I augusti 2005 invigdes den nya Årstabron. Investeringarna innebär att flera av järnvägsnätets flaskhalsar försvinner, men också att underhållskostnaderna kan förväntas öka i framtiden.

Säkerheten står ständigt i fokus inom järn- vägssektorn. Under 2004 ökade trots det antalet dödade och allvarligt skadade. Även plankors- ningsolyckorna ökade. Det låga antalet dödade och skadade gör att enstaka olyckor kan få stort genomslag i statistiken. Det går inte att utläsa om 2004 års utfall är ett trendbrott. Utveck- lingen måste dock följas noga.

Järnvägssektorn präglas fortfarande av de om- struktureringar som genomförts under 2000- talet. Affärsverket Statens järnvägar har delats

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

upp i flera bolag, nya tågoperatörer har tillkom- mit, en ny myndighet har bildats och regelverket har förändrats. De nya och gamla aktörerna inom sektorn arbetar fortfarande med att finna sina roller. I EU fortsätter arbetet med att förnya järnvägen och därför kan man förutse att föränd- ringsarbetet i svensk järnvägssektor måste fort- sätta.

5.5Revisionens iakttagelser

Revisionsberättelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelser utan invändning för Banverket respektive Järn- vägsstyrelsen. Det innebär att Riksrevisionen har bedömt att årsredovisningen för räkenskapsåret 2004 i allt väsentligt är rättvisande.

Arlandabanan

Riksrevisionen har granskat infrastrukturpro- jektet Arlandabanan, främst utifrån frågeställ- ningarna om projektet styrs i enlighet med riks- dagens beslut och huruvida riksdagen fått sådan information att den kunnat följa projektets ut- veckling. Resultatet redovisas i Riksrevisionens rapport RiR 2004:22. Riksrevisionens styrelse har överlämnat sin framställning angående Arlandabanan (framst. 2004/05:RRS9) till riks- dagen med sina överväganden och förslag med anledning av granskningen. Riksdagen har den 20 april 2005 (bet. 2004/05:TU8, rskr. 2004/05:213) beslutat att regeringen bör ut- veckla sin styrning av A-Banan Projekt AB (A- Banan). Riksdagen anser vidare att ett tydlig- görande av A-Banans uppgifter främst i för- hållande till de trafikpolitiska målen är nödvän- dig. Nedan görs en genomgång av Riksrevisionens rekommendationer och reger- ingens planerade åtgärder.

Riksrevisionens rekommendation:

•Regeringen bör tydliggöra A-Banans upp- drag genom att precisera vilka samhälls- intressen A-Banan har till uppgift att in- fria,

•A-Banan bör åläggas att till regeringen och berörda myndigheter rapportera hur sta- tens ekonomiska och transportpolitiska intressen och risker skall utvecklas i sam- finansieringsprojektet,

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

•A-Banan bör åläggas att till regeringen re- rationella riskerna delas mellan staten och

dovisa avtal och överenskommelser som bolaget ingår som kan få konsekvenser av betydelse för staten.

Åtgärd: Vid kommande extra bolagsstämma har ägaren, representerad av Banverket och Luftfartsverket, för avsikt att precisera de sam- hällsintressen som bolaget har att ta till vara. Vidare kommer A-Banans rapporteringsskyldig- het om hur projektet utvecklas tydliggöras genom förslag till ändringar och preciseringar i bolagsordningen. Föreslagna ändringar skall där- efter godkännas av regeringen.

Riksrevisionens rekommendation: Regeringen bör göra en samlad redovisning av de statliga åtagandena i projektet till riksdagen i enlighet med vad Trafikutskottet förutsatte i samband med att riksdagen godkände proposition 1993/94:213.

Åtgärd: En samlad redovisning av åtagandena redovisas i avsnittet Statens åtaganden i Arlanda- baneprojektet nedan.

Riksrevisionens rekommendation: Regeringen bör besluta att en samlad utvärdering av effek- terna av järnvägsförbindelsen till Arlanda och av samfinansieringsprojektet skall genomföras i god tid före 2010 då staten har möjlighet att lösa ut A-Train AB.

Åtgärd: Regeringen avser att genomföra en samlad utvärdering av projektet inför den om- förhandling av avtalet som är möjlig 2010.

Riksrevisionens rekommendation: I bered- ningen av Riksgäldskontorets förslag om hur lån med kreditrisk till näringslivet bör hanteras, bör regeringen beakta de problem som redovisats rörande A-Train AB:s villkorslån.

Åtgärd: Riksgäldskontoret har på uppdrag av regeringen lämnat förslag om hur lån med kre- ditrisk till näringslivet bör hanteras med av- seende på bl.a. värdering av kreditrisk och an- svarsfördelning. Riksgäldskontoret har beaktat detta i sin hantering av A-Train AB:s villkorslån.

Statens åtaganden i Arlandabaneprojektet

Bakgrund

Arlandabanan är det första infrastrukturprojek- tet i Sverige i modern tid som genomförts såsom ett av staten och det privata näringslivet sam- finansierat projekt. Det är också det första pro- jektet där de affärsmässiga, finansiella och ope-

näringslivet.

Riskdelningen mellan staten och den privata intressenten innebar att statens åtagande inne- fattade tillhandahållande av mark, trafikerings- rättigheter, andra nyttigheter för projektet och ett efterställt lån på en miljard kronor (ett s.k. villkorslån), medan den privata intressentens åtagande innefattade design, projektering, in- hämtande av alla nödvändiga tillstånd, finansie- ring och uppförande av anläggningen samt inför- skaffandet av den rullande materielen. För sina åtaganden har den privata intressenten erhållit rätt att under 45 år bedriva flygpendeltrafik mellan Stockholm Central och Stockholm- Arlanda flygplats samt rätt att uppbära de trafi- kerings- och biljettavgifter som detta ger upphov till. Riksdagen godkände hösten 1994 de grund- läggande principerna för Projekt Arlandabanan genom att godkänna vissa grundläggande avtal (prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436). Med stöd av det bemyndigande som riksdagen i samband därmed lämnade har regeringen godkänt vissa ändringar och tillägg i dessa avtal. Slutligt avtal mellan det statliga bola- get, A-Banan Projekt AB, och den privata intres- senten, A-Train AB, träffades i juli 1995. Arlandabanan togs i drift i slutet av 1999.

Statens åtaganden i projektet

Den modell som varit styrande för riskfördel- ningen i projektet innebär att staten inte har några andra åtaganden än de som explicit fram- går av de ingångna avtalen. I huvudsak innebär detta att staten har haft att tillhandahålla ett efterställt lån på en miljard kronor, markom- råden för såväl permanent användning för järn- vägsanläggningen som tillfälliga markområden att användas under själva anläggningsarbetena. Staten ansvarade vidare för all eventuell markan- skaffning. Inom ramen för anläggningsarbetena ansvarade staten även för förekomsten av för- orenat material, fornlämningar etc. under an- läggningstiden samt för förändrad lagstiftning eller myndighetsföreskrifter som skulle komma att träda ikraft under anläggningstiden men innan driften startade. Vidare har staten åtagit sig att under avtalstiden inte tillåta konkurrerande flygpendeltrafik mellan Stockholm Central och Arlanda flygplats.

Staten har även vissa åtaganden för den hän- delse att en skattesubventionerad busstrafik skulle komma att inledas. Bortsett från ovanstå-

ende bärs alla kommersiella och operativa risker av A-Train AB. I en särskild s.k. Government Commitment Letter har regeringen garanterat A-Train AB och dess långivare att A-Banan alltid skall kunna uppfylla sina förpliktelser enligt av- tal.

De finansiella riskerna bärs av A-Train AB. Med finansiella risker avses i detta sammanhang samtliga risker som är förenade med projektets finansiering, såsom ränterisk, valutarisker etc. Statens finansiella åtagande är begränsat till det villkorslån om en miljard kronor som staten be- viljade A-Train AB. Lånet är efterställt vilket in- nebär att det i riskavseende har en sämre priori- teringsordning än övriga krediter och, tillsammans med aktieägarnas efterställda lån, i händelse av en obeståndssituation prioriteras omedelbart före aktieägarnas riskkapital. De lån som aktieägarna tidigare lämnat till A-Train AB har emellertid likviderats i samband med den re- finansiering som gjordes av projektet i samband med ägarförändringen 2003/2004. De refinansie- ringar som gjorts i projektet sedan det färdig- ställdes (1999 och 2003) har inte inneburit några materiella förändringar i den övergripande risk- fördelningen mellan staten och A-Train AB.

De kommersiella riskerna bärs i allt väsentligt av A-Train AB. Med kommersiella risker avses samtliga risker som är förenade med projektets affärsmässiga framgång. Detta innefattar risken för att projektets förväntade intäkter inte infrias, att de operativa kostnaderna överstiger de för- väntade och därmed att det resultatmässiga ut- fallet av projektet inte motsvarar prognoserna. Dessa risker delas mellan A-Train AB och där- med dess aktieägare å ena sidan och projektets långivare å andra sidan, då långivarna inte har någon annan säkerhet för sina krediter än det kassaflöde som projektet genererar. Staten har således en viss kommersiell risk som följer av att staten även är kreditgivare till projektet via det tidigare nämnda villkorslånet.

Förändringar i förhållande till riksdagsbeslutet

Riksdagens beslut i mitten av 1994 innebar att regeringen bemyndigades att slutligt godkänna resultatet av de avtalsförhandlingar med de pri- vata intressenterna inom ramar för de principer och de åtaganden för staten som redovisats i propositionen.

De förhandlingar som därpå fördes mellan parterna under sommaren 1994 resulterade i vissa avtalsförändringar. Den 24 augusti 1994 ut-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

såg A-Banan en vinnare i anbudstävlan och god- kände för sin del de avtal som förhandlats fram under upphandlingsprocessen. Regeringen god- kände avtalen i september 1994. Följande för- ändringar gjordes i förhållande till de grund- läggande principer som riksdagen godkänt.

•En förskjutning av betalningen av arrendet avseende områden inom Arlanda flygplats och Stockholm Central som upplåtits till A-Banan.

•Ett tillägg som innebar att om konkurre- rande busstrafik förekommer med bidrag av allmänna medel under de första trafik- åren och denna har en betydande inverkan på flygpendelns intäkter kan A-Train AB erhålla en kompensation på fem miljoner kronor per kvartal så länge busstrafiken pågår under sjuårsperioden.

•A-Banan får möjlighet att överta rätten till tågen för att kunna fullfölja trafikeringen av trafikpendeln i den händelse A-Train AB inte skulle kunna fullgöra sina åtagan- den enligt avtal. A-Banan kan också under vissa förutsättningar ha en skyldighet att överta tågen till ett i avtalen fastställt be- lopp som förändras över åren med hänsyn

till avskrivningarna.

Dessa förändringar ansågs ligga inom det för- handlingsmandat som riksdagen lämnat till re- geringen. Regeringen ansåg emellertid att avtalen inte tillvaratog möjligheterna till ökad tågtrafik med hänsyn bl.a. till de nya trafikupplägg som planerades i Mälardalen. Regeringen tillsatte därför en särskild förhandlingsman som för- handlade en överenskommelse som tillägg till Arlandabaneavtalen. Regeringen ingick därefter avtalet. De väsentligaste förändringarna till följd av överenskommelsen är:

•En option för staten att när som helst efter 15 år mot ersättning avbryta avtalet med A-Train AB om regeringen bedömer att det finns brister i trafiksamordning och integration.

•En överenskommelse om vissa principer för att bygga ut Arlandabanan för att möj- liggöra en lokaltågsanslutning till Arlanda.

•En principöverenskommelse om upplåtelse av trafikrättigheter och villkor för avgifter för trafiken på Arlandabanan. Enligt över- enskommelsen skall A-Train AB tåla visst intrång i sitt monopol förutsatt att flyg- pendeltrafiken inte påtagligt inskränks.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Någon överenskommelse om fördelning av trafikrättigheter på Arlandabanan har ännu inte införts i Arlandabaneavtalen. A-Banan har fått regeringens uppdrag att slutföra diskussionerna med A-Train AB om ett tillämpningsavtal av- seende överenskommelsen.

Övriga statliga intressen i projektet

A-Train AB har enligt avtalet ansvaret för att finansiera de investeringar som krävs för att genomföra projektet. Av visst intresse i sam- manhanget kan vara statens exponering vad gäller A-Trains AB:s finansiering.

I upphandlingen av projektet lades stor vikt vid att statliga organ inte fick engagera sig på sådant sätt att konkurrensen mellan anbuds- givande konsortier kunde snedvridas genom an- vändning av statliga medel på ett icke affärsmässigt sätt. Staten har exponerats för risker genom att:

•Vattenfall AB har ingått i det vinnande konsortiet och bidragit med 20 procent av A-Train AB:s egna kapital. Den australien- siska banken Macquarie Bank Limited äger numera A-Train AB till 100 procent och har således köpt Vattenfall AB:s aktier i A- Train AB.

•Nordiska Investeringsbanken AB, som delvis ägs av svenska staten och Svensk Exportkredit, har varit långivare till A- Train AB. Den refinansiering som gjordes 2003 innebar att endast utländska banker är långivare i projektet.

•Nordea Finans äger sex av de sju tågen i flygpendelbolaget. Dessa tåg leasas av A-

Train AB.

Det kan konstateras att dessa bolag och finansinstitut engagerat sig i projektet på egna affärsmässiga överväganden utifrån de generella riktlinjer som fastställts av riksdag och regering för deras verksamhet.

5.6Politikens inriktning

Väl fungerande järnvägstransporter är en viktig förutsättning för att tillgodose näringslivets be- hov av långväga transporter och för effektiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik i hela landet. Ett välutvecklat järnvägssystem innebär snabba, säkra och miljövänliga transporter med hög ka- pacitet och tillförlitlighet.

Regering och riksdag har beslutat om en kraf- tig satsning på investeringar i järnvägsnätet under perioden 2004–2015. Prioriterat är dock att bevara och säkerställa järnvägsnätet. In- vesteringarna bedöms leda till en positiv regional utveckling då trafikhuvudmän och operatörer successivt anpassat trafikutbudet efter de nya förutsättningarna.

Europeiska kommissionen fortsätter arbetet med att utveckla Europas järnvägssektor. Ar- betet med rättsakterna i det tredje järnvägs- paketet har fortsatt, men kommit olika långt. De rättsakter som är under utformning rör bl.a. marknadsöppning för internationell godstrafik och passagerares rättigheter. Eftersom parla- mentet vill hålla samman alla rättsakterna i ett paket kan det komma att dröja innan ett samlat beslut kan fattas. Regeringen är positiv till att EU fortsätter arbetet med att utveckla de euro- peiska järnvägarna. Regeringen välkomnar också att åtgärder vidtas för att stärka passagerares rättigheter. Sverige skall fortsatt stödja och delta aktivt i detta arbete. Prioriterat är dock att genomföra de beslut som redan fattats inom ramen för de första och andra järnvägspaketen.

Järnvägsutredningen, Godstransportdelega- tionen och Kollektivtrafikkommittén har lagt förslag som berör järnvägens fortsatta utveck- ling. Regeringen har för avsikt att behandla delar av dessa förslag i en kommande transportpolitisk proposition.

5.7Budgetförslag

5.7.136:3 Banverket: Administration

Tabell 5.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	750 596		sparande	53 446
2005	Anslag	771 897	1	Utgifts-	761 262
2005	Anslag	771 897	1	prognos	761 262
2006	Förslag	784 873

2007	Beräknat	797 486	2

2008	Beräknat	811 232	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sition för 2006.

2Motsvarar 784 873 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 784 873 tkr i 2006 års prisnivå.

Från anslaget 36:3 Banverket: Administration finansieras kostnader för ledning, ekonomi-

administration, personaladministration, plane- ring och uppföljning av verksamheten, internt expertstöd samt intern utveckling. Vidare finan- sieras transportpolitiska utredningar med högst 5 miljoner kronor samt övriga kostnader som inte är direkt hänförliga till Banverkets produk- ter och tjänster från anslaget.

Regeringens överväganden

Banverkets verksamhetsvolym bedöms öka till följd av ökade investeringar, därmed ökar den verksamhet som skall administreras. Inom Ban- verket bedrivs ett kontinuerligt arbete med att effektivisera verksamheten och anslaget kan av det skälet vara oförändrat under perioden 2006– 2008.

Tabell 5.7 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:3 Banverket: Administration

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	771 897	771 897	771 897
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	17 608	30 294	44 123

Beslut	-4 632	-4 706	-4 788

Överföring till andra an-
slag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	784 873	797 486	811 232

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 784 873 000 kronor anvisas under anslaget 36:3 Banverket: Administration för 2006.

För 2007 och 2008 beräknas	anslaget till
797 486 000 kronor respektive	811 232 000
kronor.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.7.236:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Tabell 5.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	16 128
2004	Utfall	8 550 722		sparande	16 128
2005	Anslag	10 977 512	1	Utgifts-	10 630 871
2005	Anslag	10 977 512	1	prognos	10 630 871
2006	Förslag	11 043 740

2007	Beräknat	13 516 259	2

2008	Beräknat	13 742 085	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

2Motsvarar 13 296 312 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 13 296 312 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget finansierar myndighetsutövning, bidrag till Inlandsbanan och ersättning till Øresundsbro Konsortiet, bidrag till anläggningar i anslutning till det kapillära bannätet, sektorsuppgifter, in- vesteringar i stomjärnvägar, drift och underhåll av statliga järnvägar, inklusive operativ trafikled- ning samt räntor och amorteringar på lån för järnvägsändamål upptagna i Riksgäldskontoret. Vidare kan anslaget finansiera kostnader för att täcka förluster vid eventuellt infriande av kapi- taltäckningsgarantin till SVEDAB och garanti- avgift för Øresundsbro Konsortiets statliga lånegarantier.

Regeringens överväganden

Det totala anslaget till Banhållning och sektors- uppgifter under 2005 var ca 10 978 miljoner kronor. Anslaget för 2006 föreslås uppgå till ca 11 043 miljoner kronor. En preliminär beräkning av anslagsposter och delposter för 2006–2008 har gjorts mot bakgrund av den nu tillgängliga in- formationen och framgår av tabell 5.9. Det an- kommer dock på regeringen att besluta om medlens slutliga fördelning på poster.

Drift och underhåll

Uppgiften att bevara och säkerställa järnvägs- anläggningarna är prioriterad. Nivån på drift och underhåll av järnvägsnätet har en direkt koppling till möjligheten att genomföra effektiva, tillför- litliga och säkra transporter på järnvägar. Under tidigare år har anläggningarnas kvalitet försäm- rats vilket bidragit till en ökning av tågförsening- arna. Den satsning som Banverket gjort på före- byggande underhåll under senare år har visat sig ge resultat i form av förbättrad punktlighet och

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

mindre störningskänslighet. Under åren 2006– 2008 kommer Banverket att behöva satsa ca 300 miljoner kronor per år för att kunna byta ut fel- aktiga sliprar. Det angivna beloppet är emellertid osäkert. Det är beräknat utifrån nuvarande kun- skap om nedbrytningshastigheten på de felaktiga sliprarna.

Investeringar

Regeringens beslutade banhållningsplan för järn- vägen 2004–2015 innebär bl.a. att ett antal större satsningar skall tidigareläggas jämfört med Ban- verkets förslag och finansieras med lånemedel. Satsningarna är Hallsberg–Degerön, Mjölby– Motala, Trollhättan–Göteborg samt järnvägs- projekt i Stockholmsregionen. Projekten har startat successivt fr.o.m. 2004.

Regeringens beräkning av anslagets fördelning på poster 2006

Regeringen beräknar preliminärt nedanstående fördelning på anslagsposter och delposter. För- delningen framgår även av tabell 5.9 nedan.

Anslagsposten 1 Myndighetsutövning finansi- erar fastställelse av tågplan och järnvägsplan. An- slagsposten beräknas till 8 miljoner kronor.

Anslagsposten 2 Bidrag till Inlandsbanan och Øresundsbro Konsortiet finansierar dels bidrag till drift och underhåll på Inlandsbanan, dels Banverkets kostnader för trafikavgifter enligt avtalet om Öresundsförbindelsen. Bidraget till Inlandsbanan beräknas till 108 miljoner kronor. Kostnaden för trafikavgifter för Öresundsför- bindelsen beräknas till 259 miljoner kronor. An- slagsposten 2 beräknas därmed totalt till 367 miljoner kronor för 2006.

Anslagsposten 3 Sektorsuppgifter beräknas till 185 miljoner kronor för 2006 vilket är en oförändrad nivå jämfört med tidigare år och i enlighet med Banverkets strategi som regeringen fastställt samtidigt som banhållningsplanen.

Anslagsposten 4 Banhållning omfattar in- vesteringar, drift, underhåll och trafikledning samt räntor och återbetalning av lån och riskav- gift för Öresundsbrokonsortiet.

Delposten 4.1 Investeringar i nationell plan beräknas till 5 141 miljoner kronor. Regeringen anser att ca 1 procent av anslagsposten även under 2006 bör få användas till bidrag till in- vesteringar i anslutning till det kapillära bannätet i samverkan med externa intressenter. Banverket får också finansiera bidrag till kollektivtrafikan- läggningar från posten.

Delposten 4.3 Drift, underhåll och trafikled- ning beräknas till 3 794 miljoner kronor. En fortsatt satsning på drift, underhåll och rein- vesteringar är nödvändig för att kunna upprätt- hålla en god standard på järnvägsnätet. Det om- fattande arbetet med utbyte av felaktiga sliprar fortgår.

Delposten 4.4 Räntor och återbetalning av lån beräknas till 1 465 miljoner kronor. En närmare redovisning av beräknad nettoupplåning, beräk- nad låneskuld och anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån görs nedan i avsnittet Lån inom Banverket.

Delposten 4.5 Riskavgift för Öresundsbro- konsortiet beräknas till 84 miljoner kronor. Byggandet av den fasta förbindelsen över Öresund finansierades med statligt garanterade lån. Modellen för hantering av statliga garantier innebär att alla garantier som staten ställer ut skall prissättas utifrån statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet. Riksgälds- kontoret är den myndighet som hanterar dessa garantiavgifter. Avgiften finansieras med hälften vardera från anslagen 36:2 Väghållning och stats- bidrag respektive 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.9 Fördelning av anslaget på anslagsposter

Miljoner kronor

			Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknad	Beräknad
			2004	2005	2005	2006	2007	2008
1.	Myndighetsutövning1		18	7	7	8	8	8
1.1		Järnvägsinspektionen1	15	0	0	0	0	0

1.2		Fastställelse av tågplan och järnvägsplan	3	7	7	8	8	8

2.	Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbro		341	384	364	367	374	381
Konsortiet

3.	Sektorsuppgifter		186	184	184	185	188	192

4.	Banhållning		8 006	10 336	10 076	10 484	12 946	13 161

4.1		Investeringar i nationell plan	3 480	5 076	5 138	5 141	7 410	7 389

4.3		Drift, underhåll och trafikledning2	3 702	3 796	3 769	3 794	3 860	3 973

4.4		Räntor och återbetalning av lån	753	1 393	1 098	1 465	1 594	1 716

4.5		Riskavgift Öresundsbro Konsortiet	71	71	71	84	82	83

5.	Till regeringens disposition		0	67	0	0	0	0

Summa			8 551	10 978	10 631	11 044	13 516	13 742

1Överfört till Järnvägsstyrelsen den 1 juli 2004.

2Posten 4.2 Investeringar i regionala planer har utgått

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 11 043 740 000 kronor anvisas under anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 13 516 259 000 kronor respektive 13 742 085 000 kronor.

Tabell 5.10 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	11 196 512	11 196 512	11 196 512

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	11 196	196 593	386 946
Beslut	-157 178	2 130 056	2 165 644

Överföring till/från andra
anslag	-6 790	-6 902	-7 018

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	11 043 740	13 516 259	13 742 085

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Lån

Riksdagen har begärt en redovisning av i vilken utsträckning som statsbudgeten är intecknad för att betala framtida räntor och amorteringar på lån m.m. När det gäller omsättningstillgångar (rörelsekapital) och anläggningstillgångar skall

dessa enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten finansieras med lån eller krediter i Riksgälds- kontoret. För anläggningstillgångar föreslås en låneram om 1 000 miljoner kronor. Inom Ban- verket finns lån upptagna för att finansiera Ban- verkets investeringar i vissa järnvägsprojekt som ingår i gällande planer (närtidssatsningen), el- drifts- och teleanläggningar, telenätsutrustning, projekteringslager, kapitaltillskott till SVEDAB, rörelsekapital samt för statens andel av vissa in- vesteringar i Stockholmsområdet i enlighet med avtal från 1983 mellan Statens järnvägar, Stockholms läns landsting och staten. Därutöver ingår de prioriterade järnvägsprojekt som riks- dagen beslutade om i tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100 avsnitt 7.1.18, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274). Låneramen 2006 för dessa ändamål föreslås sammanlagt uppgå till 16 300 miljoner kronor. Av den totala låneramen avser ca 3 500 miljoner kronor de prioriterade järnvägsprojekten Hallsberg–Degerön, Mjölby– Motala, Trollhättan–Göteborg samt järnvägsprojekt i Stockholmsområdet. De olika lånedelarna avseende de prioriterade projekten skall återbetalas i jämn takt under 25 år med start vid tidpunkten när respektive banprojekt färdigställs. Lån avseende den s.k. närtidssatsningen 2002–2004 amorteras med start 2005 och skall vara slutamorterade 2015. Banverkets totala upplåning hos Riks- gäldskontoret vid utgången av 2004 var

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

12 805 miljoner kronor. Av tabell 5.11 nedan framgår Banverkets beräknade nettoupplåning samt nettoupplåningen för järnvägsprojekt som hanteras utanför Banverket för perioden 2004– 2013.

Regeringen föreslår en låneram om 12 500 miljoner kronor för budgetåret 2006 till Botniabanan AB för byggande av Botniabanan.

Tabell 5.11 Beräknad nettoupplåning för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2004–2013

Miljoner kronor

	Skuld	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	Skuld
	2004-12-31										2013-12-31
Eldriftsanläggningar	4 894	549	551	454	140	45	34	59	81	3	6 810

Vissa investeringar i	2 222	-131	-131	-131	-131	-131	-131	-131	-131	-131	1 043
Stockholmsområdet

Teleanläggningar	1 143	6	-10	-29	33	50	-6	-27	-24	24	1 160

Kapitaltillskott till	97	-97	0	0	0	0	0	0	0	0	0
SVEDAB

Närtidssatsningen	4 169	-379	-379	-379	-379	-379	-379	-379	-379	-379	758

Prioriterade	280	1 220	1 980	2 799	2 834	3 021	1 956	1 044	1 548	-344	16 338
järnvägsprojekt

Summa	12 805	1 168	2 011	2 714	2 498	2 606	1 474	565	1 095	-827	26 109
nettoupplåning för
övriga krediter hos
RGK

Anläggningstillgångar	1 272	84	-13	-27	-23	-20	-17	-14	-12	-10	1 220

Summa inkl.	14 077	1 253	1 998	2 687	2 474	2 586	1 457	551	1 083	-837	27 330
anläggningstillgångar

Villkorslån	1 000	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1 000
Arlandabanan

Matarledningar	204	-12	-12	-13	-13	-14	-14	-14	-15	-15	82

Total summa	15 281	1 241	1 986	2 674	2 461	2 572	1 443	538	1 068	-852	28 412

Botniabanan	5 332	3 665	3 276	2 535	1 567	252	-6	-655	-655	-655	14 656

I tabell 5.12 nedan redovisas Banverkets acku- mulerade skuld samt skulden för järnvägsprojekt som hanteras utanför Banverket för perioden 2004–2013. Skulden är en konsekvens av netto- upplåningen ovan.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.12 Beräknad låneskuld för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2004–2013

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld
	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
Eldriftsanläggningar	4 894	5 443	5 994	6 449	6 589	6 634	6 668	6 727	6 808	6 811

Vissa investeringar i	2 222	2 091	1 960	1 829	1 698	1 567	1 436	1 305	1 174	1 043
Stockholmsområdet

Teleanläggningar	1 143	1 149	1 139	1 110	1 144	1 193	1 187	1 160	1 137	1 160

Kapitaltillskott till	97	0	0	0	0	0	0	0	0	0
SVEDAB 2001

Närtidssatsningen	4 169	3 790	3 411	3 032	2 653	2 274	1 895	1 516	1 137	758

Prioriterade järnvägs-	280	1 500	3 480	6 279	9 113	12 134	14 090	15 134	16 682	16 337
projekt

Summa Banverkets lån	12 805	13 973	15 984	18 699	21 197	23 802	25 276	25 842	26 938	26 109
hos Riksgäldskontoret

Anläggningstillgångar	1 272	1 355	1 342	1 315	1 292	1 273	1 256	1 242	1 230	1 220

Summa inkl. anlägg-	14 076	15 329	17 326	20 014	22 489	25 075	26 532	27 084	28 168	27 329
ningstillgångar

Villkorslån Arlanda-	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000
banan

Matarledningar	204	192	180	167	154	140	126	112	97	82

Totalsumma	15 280	16 520	18 506	21 181	23 643	26 215	27 658	28 196	29 265	28 411

Botniabanan	5 332	8 997	12 273	14 808	16 375	16 627	16 621	15 966	15 311	14 656

De lån som Banverket har tagit upp i Riksgälds- kontoret skall återbetalas genom att Banverkets anslag belastas med kostnader för räntor och amorteringar. I tabell 5.13 redovisas det årliga anslagsbehovet 2004–2013 för räntor och amor- tering av dessa lån. Enligt avtalet om byggande av Botniabanan (prop. 1997/98:62, bet.

1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) skall Banver- ket betala hyra för anläggningen när den färdig- ställts och öppnats för trafik. Anslagsbehovet för denna hyra, som bl.a. inkluderar Botniabanan AB:s kostnader för ränta och avskrivningar, framgår av nedanstående tabell (tabell 5.13).

Tabell 5.13 Anslagsbehov för räntor och amorteringar av lån för järnvägar m.m. 2004–2013

Miljoner kronor

	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
Lån i Riksgäldskontoret

Räntor	360	763	786	803	811	815	860	1 162	1 164	1 157

Amorteringar	313	521	599	711	826	933	1 019	1 066	1 104	1 110

Summa för räntor och	673	1 285	1 385	1 514	1 636	1 748	1 880	2 227	2 268	2 267
amorteringar Riks-
gäldslån

Villkorslån Arlanda-	50	50	50	50	50	50	50	50	50	50
banan

Hyra för Botniabanan	0	0	0	0	0	1 609	1 573	1 537	1 501	1 466

Hyra matarledningar	30	30	30	30	30	30	30	30	30	30

Total för räntor och	753	1 365	1 465	1 594	1 716	3 436	3 532	3 844	3 849	3 813
amorteringar

Riskavgift Öresundsbron	70	70	85	85	85	85	85	85	85	85

Total anslagsbelastning	823	1 435	1 550	1 679	1 801	3 521	3 617	3 929	3 934	3 898

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.14 Uppdrags- och avgiftsintäkter m.m.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Banverket får enligt järnvägslagen (2004:519) ta ut avgifter av operatörerna för trafik på statens spåranläggningar. Banverket bedriver dessutom extern uppdragsverksamhet som genererar in- täkter. Banavgifterna och resultatet från upp- dragsverksamheten används för att finansiera banhållning och trafikantinformation. Resultatet för uppdragsverksamheten 2004 var -42 miljoner kronor och för 2005 beräknas det till 24 miljoner kronor. För 2006 beräknas resultatenheterna ge- nerera intäkter om 1 887 miljoner kronor och ha kostnader om 1 857 miljoner kronor, dvs. ett po- sitivt resultat på 30 miljoner kronor. För 2006 beräknas intäkterna av banavgifterna uppgå till 464 miljoner kronor. Av tabell 5.14 framgår vilka avgifts- och uppdragsintäkter samt anslagsin- täkter från annat utgiftsområde som Banverket beräknar för åren 2005–2007.

Tusental kronor (löpande priser)
	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat
	2004	2005	2006	2007
Banverkets resultat-
enheter
Intäkter	1 844	1 767	1 887	2 048
Kostnader	1 886	1 743	1 857	2 011

Resultat	-42	24	30	37

Offentligrättsliga av-
gifter
Banavgifter	483	460	464	467

Investeringsplan

Banverkets investeringsverksamhet omfattar de investeringar som fastställts av regeringen i ban- hållningsplanen för perioden 2004–2015. Dessa investeringar finansieras med anslag och i vissa fall med lån i Riksgäldskontoret. Därutöver gör Banverket investeringar i el- och teleanlägg- ningar som finansieras med lån. Banverket be- räknar att under 2006 genomföra nedanstående investeringar för ca 9 miljarder kronor (se tabell 5.15).

Tabell 5.15 Banverkets investeringsplan

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008
Investeringar i järnvägar enligt nationell plan	3 806	6 115	7 409	10 181	10 181

Tidigarelagda järnvägsinvesteringar	1 591	0	0	0	0

El- och teleinvesteringar	761	1 151	967	866	624

Summa investeringar	6 158	7 266	8 376	11 047	10 805

Finansiering

Anslag	3 526	5 138	5 141	7 410	7 389

Lån	2 632	2 128	3 235	3 637	3 416

Summa finansiering	6 158	7 266	8 376	11 047	10 805

5.7.3Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Den verksamhet som Banverket bedriver med att Banverket ingår långsiktiga avtal inne- bärande ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i tiden. Detta gäller både avtal om in-

vesteringar och avtal rörande drift och under- håll. Banverket har också regeringens uppdrag att lämna bidrag för olika ändamål. För att kunna planera sin verksamhet måste bidragsta- garen normalt veta i förväg att bidraget kom- mer att betalas ut. Regeringen bör därför ges ett bemyndigande att ingå ekonomiska för- pliktelser. Bemyndigandet bör avse all upp- handlad verksamhet och alla bidrag där fler-

åriga avtal sluts och som inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, detta oavsett om avtalen avser Banverkets interna resultatenheter eller externa leverantörer. För dessa ändamål föreslår regeringen en bemyn- diganderam om 28 000 miljoner kronor. Be- räkningarna omfattar dock inte framtida rän- tekostnader på upptagna lån.

Botniabanan AB har fått rätt att ta upp lån i Riksgäldskontoret för att finansiera utbyggna- den av Botniabanan. När banan är färdigställd skall Botniabanan AB hyra ut den till Banver- ket. Hyreskostnaden kommer att belasta Ban- verkets anslag. Hyreskostnaden skall motsvara räntekostnaden på hela den återstående skul- den och det aktuella årets amortering på lånen. Regeringen föreslår därför ett bemyndigande för Botniabanan på 25 000 miljoner kronor.

Tabell 5.16 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008–
Utestå-	4 549	16 245	24 703
ende
åtaganden
vid årets
början

Nya	18 326	18 625	14 487
åtaganden

Infriade	-6 630	-10 167	-11 553	-11 953	-15 685
åtaganden

Utestå-	16 245	24 703	27 637
ende
åtaganden
vid årets
slut

Bemyndig-	22 000	25 000	28 000
deram

Botnia-			25 000
banan

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.7.436:16 Järnvägsstyrelsen

Tabell 5.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	16 895		sparande	3 105
2005	Anslag	42 000	1	Utgifts-	41 436
2005	Anslag	42 000	1	prognos	41 436
2006	Förslag	49 327

2007	Beräknat	50 186	2

2008	Beräknat	51 146	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2006.

2Motsvarar 49 327 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 49 327 tkr i 2006 års prisnivå.

Järnvägsstyrelsen startade sin verksamhet den 1 juli 2004 som en följd av den nya järn- vägslagstiftningen. Järnvägsstyrelsen har övertagit Järnvägsinspektionens ansvar och uppgifter när det gäller säkerheten i järnvägs- systemet, tunnelbanesystemet och spårvägs- systemet. Järnvägsstyrelsen har också fått nya uppgifter genom den nya lagstiftningen. Bland dessa ingår att övervaka att avgifterna som tas ut för nyttjandet av järnvägsinfrastrukturen fastställs på ett konkurrensneutralt och icke- diskriminerande sätt. Vidare skall Järnvägs- styrelsen övervaka att kapacitetstilldelningen av järnvägsinfrastrukturen och tillhandahållan- det av tjänster sker på ett konkurrensneutralt och icke-diskriminerande sätt. Järnvägsstyrel- sen skall även övervaka att marknaderna för järnvägstjänster fungerar effektivt ur ett kon- kurrensperspektiv samt att det förs ett for- donsregister över svenska järnvägsfordon och ett infrastrukturregister över den svenska infrastrukturen.

Regeringens överväganden

Järnvägsstyrelsens anslagsbehov kommer att öka till 2006 när myndighetens personalstyrka beräknas blir fulltalig. Anslagsnivån bör därför höjas till 49 327 000 kronor för 2006. För 2007 beräknas anslaget till 50 186 000 kronor och för 2008 till 51 146 000 kronor.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.18 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:16 Järnvägsstyrelsen

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	42 000	42 000	42 000
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	789	1 534	2 366

Beslut	-252	-256	-261

Överföring från andra an-
slag	6 790	6 908	7 040

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	49 327	50 186	51 146

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års stats- budget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inklu- derar därmed en pris- och löneomräkning.

5.8Statens järnvägar

5.8.1Omfattning

Statens järnvägar är ett affärsverk som förval- tar den egendom och ansvarar för den verk- samhet som före utgången av 2000 ingick i Statens järnvägars verksamhet och som inte överfördes till aktiebolag vid årsskiftet 2000/2001 eller som därefter inte avvecklats eller förts över till myndigheter eller aktie- bolag. Statens järnvägars verksamhet är sedan den 1 januari 2005 uppdelad i tre verksamhets- grenar:

•Avveckling av verksamhet (personal, miljöärenden m.m.)

•Förvaltning av leasing- och leaseholdåta- ganden

•Förvaltning av fordon som används i statligt upphandlad trafik

5.8.2Resultatredovisning

Verksamhetsmål: Statens järnvägars uppdrag under 2004 var att verksamheten skulle bedri- vas kostnadseffektivt och inriktas mot att av- veckla åtagandena affärsmässigt på ett snabbt och effektivt sätt samt att förvalta och till Rikstrafikens operatörer hyra ut järnvägsfor- don.

Resultat: Verksamheten inriktades under 2004 främst mot att förvalta leasing- och

leaseholdåtaganden och förvalta de 121 fordon som övertogs av Statens järnvägar den 15 januari 2004 från SJ AB. Vidare fortsatte av- vecklingen av personal och hanteringen av vissa miljöärenden.

De tillgångar som affärsverket förvaltade under året hade ett värde om ca 13 000 miljoner kronor och motsvarades av ca 12 000 miljoner kronor i långfristiga skulder, ca 400 miljoner kronor i kortfristiga skulder och ca 700 miljoner kronor i avsättningar. Sammantaget hade Statens järnvägar vid års- bokslutet ett negativt eget kapital på 38 miljoner kronor. Statens järnvägar har leasing- och leaseholdavtal4 avseende rullande materiel som omfattar 43 snabbtåg, 425 personvagnar, 28 motorvagnar, 351 ellok, 89 diesellok och något mer än 6 000 godsvagnar samt två färjor. Leasingavtalen förfaller till slutbetalning under perioden 2005–2021 och kostnaderna för dessa åtaganden täcks genom avtal med SJ AB och Green Cargo AB samt ett externt rederi.

Administrationen av dessa avtal har till viss del skett med hjälp av resurser från SJ AB. Denna ordning har kritiserats av Riksrevisio- nen. Genom nyanställningar under 2005 kommer Statens järnvägar att besitta egen kompetens.

I december 2003 träffades en överenskom- melse mellan SJ AB och Statens järnvägar om att 121 fordon skulle övertas av Statens järn- vägar den 15 januari 2004. Fordonen värderas till 266 miljoner kronor. För närvarande hyrs 107 av dessa fordon ut till de operatörer som Rikstrafiken har upphandlat för att bedriva interregional kollektiv persontrafik. Två for- don hyrs ut till en godstransportoperatör efter samråd med Rikstrafiken. För resterande for- don betalas hyra av Rikstrafiken. Fem s.k. 60- talsvagnar har sålts. Alla vagnar, med undantag av de återstående tjugo s.k. 60-talsvagnarna, skall renoveras eller byggas om och hyras ut till den av staten upphandlade trafiken. Reno- veringsprogrammet innefattar även anskaff- ning av fordon som ersättning för vissa av de s.k. 60-talsvagnar som inte renoveras. Enligt planen skall alla s.k. 60-talsvagnar utrangeras. Renoverings- och ersättningsprogrammet skall

4 En form av finansieringslösning för fordon där hyreskontrakt utgör

en central del.

ske på affärsmässiga grunder och följa det av- kastningskrav som finns för verksamheten.

Under året avvecklades ytterligare personal som fanns kvar i affärsverket efter bolagise- ringen. Vid ingången av 2001 uppgick perso- nalen till 1 211 personer och vid slutet av 2004 till 72 personer. Det har inte förekommit några miljöärenden under året som har föran- lett Statens järnvägar att belasta anslaget Er- sättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedcarrier m.m.

Statens järnvägars ekonomiska resultat var bättre 2004 jämfört med 2003. Statens järn- vägar hade ett positivt rörelseresultat på 28 (- 32) miljoner kronor och ett positivt resultat efter finansiella poster på 11 (-50) miljoner kronor.

Resultatet från 2004 uppdelat på de verk- samhetsgrenar som finns sedan den 1 januari 2005 ger följande bild.

Tabell 5.19 Resultat efter finansnetto

Miljoner kronor

	År 2004
VG Avveckling av verksamhet	12

VG Förvaltning av leasing- och lease-	-16
holdåtaganden

VG Förvaltning av järnvägsfordon	10

Upplösning av reserv	5

Resultat efter finansnetto	11

Verksamhetsgrenen (VG) Avveckling av verksamhet hade ett positivt finansnetto. Prognosen är att detta kommer att bestå och avsikten är att dessa medel skall finansiera det fortsatta arbetet med att avveckla åtaganden som gjordes innan bolagiseringen och som inte avser leasing- och leaseholdåtaganden. Under 2004 finansierades verksamheten med reserverade medel.

VG Förvaltning av leasing- och lease- holdåtaganden gav ett underskott under 2004. Ungefär 11 miljoner kronor var kostnader av engångskaraktär och resterande 5 miljoner var kostnader som Statens järnvägar har i sin administration, men som inte täcks av avgifter. Regeringen anser att det senare bör förändras och att principen om full kostnadstäckning bör gälla.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

VG Förvaltning av järnvägsfordon gav po- sitivt resultat. Detta förklaras till en del av att inga kostnader för upprustning och underhåll har uppstått under 2004. Den investeringsplan som riksdagen godkände i 2005 års vårpropo- sition kommer att ge effekter på resultatet för denna verksamhetsgren. Trots detta kommer avkastningskravet enligt prognosen att klaras.

Regeringens överväganden

Regeringen ser positivt på att Statens järnvägar har vidtagit åtgärder för att förstärka sin kompetens. Uppgiften att avveckla gamla åtaganden sker ordnat vilket även gäller för- valtningen av leasing- och leaseholdåtaganden. Fordonsplaner har upprättats för de fordon som Statens järnvägar övertog den 15 januari 2004 och en ordnad förvaltning finns för dessa fordon. Sammantaget anser regeringen att Statens järnvägar har uppfyllt målen för verk- samheten under 2004.

5.8.3Revisionens iakttagelser

Revisionsberättelsen innehöll ingen anmärk- ning. I revisionspromemorian noterar Riks- revisionen att Statens järnvägar har utökat sin personal; något som tidigare efterlysts. Riks- revisionen anser att Statens järnvägar bör för- bättra rutinerna avseende avstämningar av bankengagemang och kontroll av pensionsåta- ganden.

5.8.4 Budgetförslag

Statens järnvägar

Statens järnvägar skall avveckla viss verksam- het (personal, miljöärenden m.m.), förvalta leasing- och leaseholdåtaganden och förvalta fordon som används i statligt upphandlad tra- fik. Verksamhetsgrenarna Avveckling av verk- samhet respektive Förvaltning av leasing- och leaseholdåtaganden har inget avkastningskrav medan verksamhetsgren Förvaltning av järn- vägsfordon skall över en konjunkturcykel ge

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

en räntabilitet på sysselsatt kapital5 som motsvarar räntan på femåriga statsobligationer plus en procentenhet. Statens järnvägar ger i sin verksamhetsplan för åren 2005–2008 följande prognos för resultaten per verksam- hetsgren (tabell 5.20). Prognosen utgår från att Statens järnvägar erhåller full kostnadstäck- ning för den leasingadministration som affärs- verket tillhandahåller genom avgiftsuttag och antaganden om externa räntor på 2–3 procent under perioden.

Tabell 5.20 Resultatutveckling

Miljoner kronor

		Prognos	Prognos	Prognos	Prognos
		2005	2006	2007	2008
VG Avveckling av verksam-		4	3	1	1
het

VG Förvaltning av leasing-		39	8	8	0
och leaseholdåtaganden

VG Förvaltning av järn-		20	3	1	10
vägsfordon


Tabell 5.21 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverk-	Intäkter till	Intäkter1	Kostnader2		Resultat
samhet	inkomsttitel	som får			(intäkt -
		disponeras			kostnad)

Utfall 2004	-	327		305	22

Prognos 2005	-	288		253	35

Budget 2006	-	244		220	24

1 Alla intäkter exklusive offentligrättsliga avgifter, upplösningar av reserver, jämförelsestörande poster och finansiella intäkter.

2Alla kostnader exklusive jämförelsestörande poster och finanskostnader

Tabell 5.22 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	inkomsttitel	som får		(intäkt -
		disponeras		kostnad)

Utfall 2004	-	-	-	-

Prognos 2005	-	-	-	-

Budget 2006	-	5	5	0

Regeringens överväganden

Regeringen anser att nuvarande räntabilitets- krav, avseende verksamhetsgrenen förvaltning av järnvägsfordon, innebärande en räntabilitet

5 Räntabilitet på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. I Statens järnvägar används det i fordonen bundna kapitalet som sysselsatt kapital.

på sysselsatt kapital motsvarande räntan på femåriga statsobligationer plus en procentenhet fortfarande är motiverad. Regeringen anser att det är en rimlig utgångspunkt i det ekonomiska antagandet ovan att full kostnadstäckning för administra- tion av leasing- och leaseholdåtaganden skall gälla och att detta skall ske genom avgiftsuttag från de företag som utnyttjar tjänsterna. För att säkerställa att dagens förvaltning av be- tydande värden i leasing- och leaseholdåtagan- den sker med en tryggad finansiering föreslår regeringen att en avgift tas ut för denna för- valtning. Intäkterna från avgiften beräknas bli 5 miljoner kronor och regeringen föreslår att Statens järnvägar får disponera även dessa in- täkter (tabell 5.22). Med avgiftsintäkter från verksamhetsgrenarna Förvaltning av leasing- och leaseholdåtaganden och Förvaltning av järnvägsfordon gör regeringen bedömningen att det är möjligt att balansera resultatet mellan räkenskapsåren som kapitalförsörjningsför- ordningen ger möjlighet till (tabell 5.21).

I och med att Statens järnvägars verksamhet och organisation är det som kvarstår efter att andra delar avskiljts från affärsverket såsom t.ex. SJ AB och Green Cargo AB så styrs Statens järnvägars verksamhet av de ramar och bemyndiganden som tidigare givits affärs- verket innan bolagiseringen. Regeringen anser att den verksamhet som Statens järnvägar i dag bedriver i princip förutsätter avgiftsuttag för sin finansiering och därför föreslår regeringen att Statens järnvägar även fortsättningsvis får ta ut avgifter och att intäkterna från dessa av- gifter får disponeras för att täcka kostnaderna för verksamheten.

Finansiella befogenheter m.m.

Statens järnvägar förvaltar leasing- och lease- holdåtaganden avseende finansiell och opera- tionell leasing till betydande belopp. Genom att Statens järnvägar är en del av staten ansva- rar staten för dessa åtaganden. För att fullfölja åtagandena tecknar Statens järnvägar efter tidi- gare bemyndiganden från riksdagen underut- hyrningsavtal och placerar medel enligt an- tagen finanspolicy. För att finansiera dessa åtaganden och affärsverkets andra åtaganden hade Statens järnvägar vid utgången av 2004

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

långfristiga skulder om ungefär 12 000 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att Statens järnvägar be- myndigas att ikläda sig långfristiga skulder, in- begripet Statens järnvägars finansiella leasing- och leaseholdåtaganden, inom en total låneram av 12 000 miljoner kronor under 2006.

Regeringen föreslår att Statens järnvägar bemyndigas att förvalta de leasing- och lease- holdåtaganden som Statens järnvägar förvaltar i dag. I denna förvaltning ingår bl.a. rätten att teckna underuthyrningsavtal avseende leasing- kontrakt, teckna lån och inlösa leasing- och leaseholdavtal.

Regeringen föreslår att Statens järnvägar bemyndigas att placera överskottslikvid enligt en finanspolicy som utgår från principen om minsta möjliga kreditrisk.

Statens järnvägars investeringsplan

Statens järnvägar får tillhandahålla lok och vagnar till den av staten upphandlade inter- regionala persontrafiken. De fordon som finns för detta uppdrag behöver renoveras och ut- rustas med ny teknik. Vidare är vissa av vagnarna som används i dagens upphandlade trafik till Norrland så gamla och i sådant skick

att det inte är ekonomiskt effektivt att reno- vera. I stället är det bättre att anskaffa be- gagnade vagnar av senare tillverkningsår. Statens järnvägar avser att finansiera dessa investeringar med hyresintäkter. Investering- arna förväntas ge positiv avkastning.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens järnvägar för perioden 2006–2008 (tabell 5.23).

Tabell 5.23 Investeringsplan

Miljoner kronor

	Total utgift under	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	2006-2008	2004	2005	2006	2007	2008

Underhåll av ellok	10	0	25	10	-	-

Upprustning av
personvagnar	100	0	10	50	50	-

Säkerhetsinvesteringar	0	5	5	-	-	-

Ombyggnad av
personvagnar	0	0	10	-	-	-

Köp av begagnade vagnar	0	0	20	-	-	-

Summa investeringar	110	5	70	60	50	-

Egna medel	110	5	70	60	50	-

Summa finansiering	110	5	70	60	50	-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.9Transeuropeiska nätverk för transporter

Grunden för det transeuropeiska nätverket (TEN) finns i Maastrichtfördraget, artiklarna 154 och 155. Orsaken till att TEN finns är att en väl utbyggd infrastruktur gör det möjligt för unionsmedborgare, ekonomiska aktörer samt regionala och lokala samhällen att i hög utsträckning utnyttja fördelarna med ett om- råde utan inre gränser. TEN finns för trans- portinfrastruktur-, energi- och telekommuni- kationsnätverk.

TEN-T nätverket integrerar nationella infra- strukturnätverk och trafikslag, skall länka peri- fera regioner till Centraleuropa och öka säker- heten och effektiviteten på nätverket.

För att kunna söka medel ur budgeten för TEN-T måste infrastrukturen återfinnas på de kartor som finns i riktlinjerna för TEN-T. Medel kan sökas för studier och projekt. Studier kan högst beviljas medel med upp till 50 procent av de totala kostnaderna och projekt med maximalt 10 procent.

Den 29 april 2004 antogs revideringen av rikt- linjerna för TEN-T nätverket (beslut 884/2004, revidering av 1692/96). I riktlinjerna återfinns 30 projekt som skall ha hög prioritet. För Sveriges del återfinns två projekt som direkt berör Sverige. Dessa är den nordiska triangeln (multi- modal korridor mellan Köpenhamn–Oslo– Stockholm–Helsingfors) och sjömotorvägar.

För perioden 2001–2006 är redan 75 procent av budgeten för TEN-T fördelad enligt den s.k. Multiannual Indicative Programme (MIP). Följande projekt ingår i det femåriga MIP-pro- grammet 2001–2006 i miljoner euro.

Tabell 5.23 Projekt som ingår i MIP 2001–2006

	Belopp i miljoner
	euro
Citytunneln i Malmö	33,0

Södra och Västra stambanorna	25,5

Citybanan	9,0

Väg E6 i Bohuslän	21,9

VIKING (trafikledning och trafikinformation	33,0

North European ADS Broadcast Network Update	20,9
Programme NUP (fas 2 luftfart, Sveriges andel är
30 procent)

Summa143,3	143,3

MIP är indikativt, dvs. om ett projekt fort- skrider snabbare eller långsammare än planerat

påverkas den årliga bidragsgivningen. Under 2004 har Sverige fått beviljat följande projekt- bidrag från MIP:en i miljoner euro.

Tabell 5.24 Bidrag MIP 2004

	Belopp i miljoner
	euro
Citytunneln i Malmö	2,0

Södra och Västra stambanorna	9,0

Citybanan	5,0

Väg E6 i Bohuslän	5,5

VIKING	2,0

NUP	6,4

Summa	29,9

Ungefär 25 procent av budgeten för TEN-T allokeras årligen för projekt som inte ingår i MIP. För 2004 har Sverige erhållit bidrag för följande projekt i miljoner euro.

Tabell 5.25 Övriga bidrag 2004

	Belopp i miljoner
	euro
STM (ombordutrustning ERTMS)	1,00
European Rail Traffic Management System on
regional (secondary/low desity) lines

Trelleborgs hamn	1,95

Summa	2,95

Regeringens överväganden

EU-stödet till Sverige har underlättat finansie- ring av projekt som är prioriterade ur ett euro- peiskt och svenskt perspektiv. Regeringen anser att det är viktigt att trafikverken aktivt deltar i sökandet av bidrag från budgeten för TEN-T och även slutredovisar projekt så att bidraget kan betalas ut så fort som möjligt från EU-kommis- sionen.

5.9.136:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

	Tabell 5.26 Anslagsutveckling
					Anslags-
2004		Utfall	90 952		sparande	153 754

2005		Anslag		1	Utgifts-
2005		Anslag	250 000	1	prognos	246 640
2006		Förslag	248 500

2007		Beräknat	248 500

2008		Beräknat	248 500

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Anslaget finansierar bidrag som Europeiska Unionen beviljar till projekt och studier som in- går i det transeuropeiska transportnätverket för investeringar i transportinfrastruktur. Det inne- bär att bidrag från EU betalas in på stats- budgetens inkomstsida. Sedan utbetalas beviljade bidrag från statsbudgetens utgiftssida till de aktuella projekten. Vägverket, Banverket, Luft- fartsstyrelsen och Sjöfartsverket disponerar an- slagsposter under anslaget.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Målsättningen har varit att försöka erhålla så mycket bidrag som möjligt för året. Att utfallet är lägre än beräknat beror på att kommissionen varit sen med att revidera och slututbetala pro- jekt. Inför 2006 bedöms att eftersläpningen be- talas ut varför det är angeläget att behålla an- slagsnivån på 248,5 miljoner kronor.

Tabell 5.27 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för anslag 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Trans- europeiska nätverk

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	250 000	250 000	250 000
Förändring till följd av:
Beslut	-1 500	-1 500	-1 500
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	248 500	248 500	248 500

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6 Sjöfart

6.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar bl.a. sjöfartsnär- ing, sjösäkerhets- och miljöarbete och den sjö- fartsinfrastruktur som inte faller under hamnar- nas ansvar. Ansvarig sektorsmyndighet inom verksamhetsområdet är Sjöfartsverket. Andra myndigheter som verkar inom området är Rede- rinämnden, Kustbevakningen och Handelsflot- tans kultur- och fritidsråd (HKF). Sjöfartsverket skall på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning ansvara för att sjöfarten har tillgång till farleder med god framkomlighet och hög säkerhet året runt på samtliga svenska hamnar av betydelse. Verksam- heten skall huvudsakligen bedrivas med inrikt- ning på handelssjöfarten. Fritidsbåtstrafikens, fiskets och marinens intressen skall beaktas. Sjöfartsverket är även ansvarig myndighet för sjöräddningen i Sverige.

Chefen för Sjöfartsinspektionen inom Sjö- fartsverket ansvarar för, meddelar föreskrifter och fattar beslut i enskilda fall i frågor om sjösä- kerhet, skydd mot förorening från fartyg, arbetsmiljö, vilotider och sjöfartsskydd i den mån det ankommer på Sjöfartsverket. Vidare ansvarar chefen för Sjöfartsinspektionen för till- synen över efterlevnaden av ovanstående beslut och föreskrifter.

Sjöfartsverket ingår i samverkansområdena Transporter och Skydd, undsättning och vård. Samverkansområdena redovisas under utgifts- område 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

HKF:s uppgift är att planlägga, samordna och genomföra kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolk. Målet är att såväl svenskt som utländskt sjöfolk skall få tillgång till kultur- och fritidsak-

tiviteter som på ett rimligt sätt överensstämmer med samhällets ordinarie utbud. Verksamhets- utbudet skall så långt möjligt kompensera för den service som sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

Rederinämnden skall medverka till att den svenska handelsflottan får rimliga konkurrens- villkor, som leder till en hög transportkvalitet för näringslivet. Rederinämnden administrerar sjö- fartsstödet.

Kustbevakningen svarar för sjötrafikövervak- ning riktad mot såväl handelssjöfarten som fri- tidsbåtstrafiken på svenskt territorialvatten och i viss utsträckning på internationellt vatten. Myn- digheten bedriver vidare sjösäkerhetstillsyn i enlighet med den överenskommelse som finns mellan Sjöfartsverket och Kustbevakningen och svarar för vissa delar inom sjöfartskyddet. Målet för Kustbevakningens verksamhet inom politik- området är att antalet allvarliga olyckor samt sjöfartens negativa miljöpåverkan skall minska.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6.2	Utgiftsutveckling

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2004	20051	2005	2006	2007	2008
36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till
Transeuropeiska nätverk2		-	19,9	19,9	19,9	19,9	19,9
36:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.		71,0	71,0	70,6	70,6	70,6	70,6

36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.		62,7	59,7	59,2	62,3	62,3	62,3

36:8 Sjöfartsregistret		4,5	5,7	5,7	5,9	6,0	6,1

36:9 Rederinämnden: Administration		1,2	1,4	1,4	1,4	1,5	1,5

Totalt för verksamhetsområde Sjöfart3		139,4	156,8	156,8	160,1	160,3	160,4

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

2Avser endast den del av TEN-anslaget som kan disponeras av Sjöfartsverket.

3Kustbevakningens beräknade utgifter redovisas under utgiftsområde 6, Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:1 KBV.

6.3Insatser

Vänersjöfarten

I september 2002 presenterade en särskild för- handlingsman den s.k. Väneröverenskommelsen vars syfte var att presentera olika åtgärder som sammantaget skulle sänka Vänersjöfartens kost- nader och öka dess effektivitet vilket skulle skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling av handelssjöfarten på Vänern. Sjöfartsverket hade uppdraget att följa genomförandet av över- enskommelsen och lämnade en rapport i sep- tember 2003 till både regeringen och parterna om resultatet. Sjöfartsverket konstaterade i rap- porten att flertalet punkter i överenskommelsen hade fullföljts och att kvarvarande punkter skulle komma att genomföras. Ett viktigt åtagande som har genomförts efter rapporten är Sjöfartsver- kets övertagande av Vänerns Seglationsstyrelses verksamhet vilket skedde den 1 juli 2004. Sjö- fartsverket initierade en kompletterande upp- följning av Väneröverenskommelsen i april 2005 och har konstaterat att de återstående åtgär- derna, nämligen borttagandet av Göteborgs hamns passageavgifter och omstruktureringen och rationaliseringen av Vänerhamn AB,

kommer att genomföras och därmed är också Väneröverenskommelsen fullföljd.

Farledsavgifter

Hösten 2001 tillkännagav riksdagen uppfatt- ningen att en översyn av farledsavgifterna snarast borde genomföras i syfte att skapa ett avgiftssy- stem som ger ett konkurrensneutralt förhållande mellan transportslagen och som motsvarar mar- ginalkostnadsprincipen. (bet. 2001/02:TU1) I juni 2003 presenterade Regeringskansliet en översyn av farledsavgifterna och ett förslag till nya farledsavgifter (Nya farledsavgifter, Ds 2003:41). Rapporten omfattade analyser av hur skatter och avgifter påverkar konkurrenssitua- tionen mellan skilda trafikslag, dvs. om vissa tra- fikslag i högre omfattning än andra kan sägas täcka de samhällsekonomiska marginalkostna- derna genom de skatter och statliga avgifter de betalar. Analysresultatet visade sig känsligt bl.a. för hur skilda utsläpp till luft värderas. Utred- ningens samlade slutsats var att sjöfartsavgifterna sannolikt var måttligt snedvridande vid en analys på trafikslagsnivå. Samtidigt konstaterades att färjor och passagerarfartyg i mindre omfattning

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

täckte sina marginalkostnader genom de statliga sjöfartsavgifterna än övriga fartyg.

I linje med denna slutsats föreslogs att farleds- avgifterna skulle höjas för passagerarfartyg och färjor men sänkas för övriga fartyg. Förslaget innehöll också ökad miljödifferentiering och en närmare koppling mellan avgifter och trafikens samhällsekonomiska marginalkostnader. I februari 2004 gavs Sjöfartsverket i uppdrag att utveckla systemet för farledsavgifter med utgångspunkt i förslaget och regeringens bedömningar med anledning av remitteringen. Det nya systemet infördes den 1 januari 2005.

Fritidsbåtar

Göteborgs kommun även investera ca 400 mil- joner kronor i förbättrade kajanläggningar och andra infrastrukturförbättringar i Göteborgs hamn. Parterna skulle även bedöma behovet av att genomföra en andra etapp av projektet, alltså förbättringar av den s.k. Böttöleden. Dessa kostnader skulle helt åvila staten. Då behov ansågs föreligga fattades beslut om att genom- föra den andra etappen.

Arbetena med de båda farlederna slutfördes under hösten 2004 och Göteborgs kommuns hamninvesteringar var genomförda till somma- ren 2005. Genom en gynnsam upphandling blev utgiften för de bägge etapperna densamma som för den beräknade utgiften för den första etap- pen.

Frågorna om registrering av fritidsbåtar och om
obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av fri-
tidsbåtar behandlades senast i budgetpropositio-				6.4		Resultatutveckling
nen för 2005. Sjöfartsverket redovisade i oktober

2003 regeringens uppdrag att se över förutsätt-				Resultat Sjöfartsverket
ningarna för ett fritidsbåtsregister. Sjöfartsver-

kets slutsats var att en obligatorisk ansvarsför-				Ett tillgängligt transportsystem
säkring och ett därtill hörande register bör

införas. Sjöfartsverket	poängterade	också	i	Isvintern 2003/04 var mild och sjöfart kunde
betänkandet att det fanns skäl ur sjösäkerhets-
				bedrivas i samtliga svenska hamnar av betydelse.
synpunkt att vidare utreda frågan om att införa
				Den maximala isutbredningen i Östersjön var
åldersgräns och behörighetskrav för framförande
				dock normal. Antalet assisterade fartyg var 642
av snabbgående båtar.
				jämfört med föregående säsong då 2 040 fartyg
Betänkandet har remissbehandlats		och	de
				assisterades.
flesta instanser var positiva till införandet av ett
					Det finns en lång tradition av internationellt
register men när det gällde frågan om en obliga-
				samarbete inom isbrytningen. Sjöfartsverket är
torisk ansvarsförsäkring var remissutfallet splitt-
				drivande i det internationella isbrytningssamar-
rat. Regeringen avser	återkomma till	ovanstå-
				betet. I mars 2004 antogs en policy och nya
ende frågor i den kommande transportpolitiska
				gemensamma			rekommendationer beträffande
propositionen.
				isklasser på fartyg och trafikrestriktioner inom

				ramen		för	Helsingsforskommissionen
Investeringar i farleder till Göteborgs hamn				(HELCOM).6			Det operativa isbrytningssamar-
				betet mellan Sverige och Finland är särskilt väl

Staten, genom Sjöfartsverket, Göteborgs kom-				utvecklat. Sedan den 1 januari 2005 tillämpas nya
				finsk-svenska isklassregler.
mun och Göteborgs hamn AB träffade 2001 en
					Sjöfartsverket har liksom övriga trafikverk i
överenskommelse om gemensam finansiering av
				uppdrag att öka tillgängligheten i transportsy-
investeringar i farleder till och från Göteborgs
				stemet för funktionshindrade och andra med
hamn. Syftet var att öka säkerheten och tillgäng-
				särskilda behov. Av de funktionshindrade säger
ligheten för fartyg i farlederna samt även miljö-
				sig 52 procent aldrig resa med fartyg. Jämfört
och beredskapsskäl. Avtalet innebar att parterna
				med kontrollgruppen med resenärer utan funk-
enades om att genomföra en första etapp, den

s.k. Torshamnsleden, till en beräknad kostnad
om ca 700 miljoner kronor av vilken staten
skulle finansiera 72 procent och Göteborgs
kommun resterande 28 procent. Arbetet påbör-
				6	Helsinki Commission – ett samarbetsorgan för miljöfrågor för länderna
jades i januari 2003. Enligt avtalet förutsattes

kring Östersjön.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

tionshinder är andelen som aldrig reser med fartyg 4,5 procentenheter högre. Att skillnaden ändå är så blygsam, kan ses som ett tecken på att tillgängligheten inte är enda orsaken till att en sjöresa inte blir av.

Totalt beräknas 64 procent av de funktions- hindrade kunna resa med fartyg utan besvär, samtidigt som ytterligare 22 procent kan resa med vissa besvär. Återstående 14 procent uppger att de inte alls kan resa med fartyg. Skillnaderna är små mellan grupper med olika funktionshin- der. Det är något högre andel bland synskadade som inte kan resa (27 procent) och det är denna grupp som svarar för ökningen för samtliga funktionshindrade under 2004.

Sjöfartsverket har identifierat ett antal förbätt- ringsåtgärder som kan vidtas för att öka tillgäng- ligheten till sjötransportsystemet för funktions- hindrade. I slutet av 2004 trädde nya föreskrifter från Sjöfartsverket i kraft för handikappanpass- ning av svenskregistrerade passagerarfartyg.

En hög transportkvalitet

Ett utvecklingsarbete pågår för att kvalitetssäkra och utveckla farlederna. Kvalitetssäkringen byg- ger på att kontroll-, underhålls- och rapporte- ringsrutiner utarbetas för farlederna.

Målet är att svenska farvatten skall vara sjö- mätta i enlighet med internationellt antagen standard (IHO S-44). Detta arbete fortskrider och ca 10 procent av de svenska farvattnen är i dag sjömätta enligt denna standard. De priorite- rade farlederna är sjömätta till ca 25 procent enligt denna standard. Produktionen av elektro- niska sjökort som täcker HELCOM-farlederna har prioriterats under 2004 och beräknas slutfö- ras under 2005. Målsättningen är att övriga sjö- kort skall vara leveransklara som elektroniska sjökort senast 2006.

En säker sjöfart

Regeringens mål är att halvera antalet allvarliga olyckor inom handelssjöfarten och för fiske- och fritidsbåtar under perioden 1998–2007. Vidare skall inga allvarliga olyckor ske inom kategorin färje- och passagerarsjöfart.

Sjösäkerheten kan mätas som dels säkerhet i svenska farvatten för all sjöfart oavsett fartygens nationalitet och som säkerhet för svenska fartyg

oberoende av var trafiken sker. Genom flagg- statsansvaret har Sjöfartsinspektionen större möjligheter att påverka fartygssäkerheten på svenska fartyg än de fartyg inspektionen inspekterar som hamnstat. Sjöfartsverket har genom Sjöfartsinspektionen aktivt arbetat inom den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) med att ta fram instrument som särskilt syftar till att underlätta flaggstaternas enhetliga och effektiva införlivande och tillämpning av internationella regler.

Sjösäkerheten påverkas främst genom det normerings- och tillsynsansvar som åligger Sjö- fartsinspektionen. Grunden för tillsynsarbetet utgörs av sjösäkerhetsregler. Sjöfartsverket är genom Sjöfartsinspektionen aktivt inom de många fora där internationella regler om sjösä- kerhet utvecklas. Att ändamålsenliga regler antas i rätt tid är av största vikt för att ge förutsätt- ningar för en effektiv tillsyn.

Sjöfartsinspektionens hamnstatskontroller regleras dels genom hamnstatskontrolldirektivet (95/21/EG), dels genom samförståndsavtalet mellan 22 flaggstater om hamnstatskontroll (Paris MoU). Sverige har genom denna reglering åtagit sig att utföra kontroller på 25 procent av de utländska fartyg som kommer till Sverige. Detta mål har uppnåtts under perioden 2002- 2004. Under 2004 har 731 (767 år 2003) kon- troller genomförts. Av dessa hade 227 (291) en eller flera anmärkningar och i 10 (7) fall var bristerna så allvarliga att fartygen belades med nyttjandeförbud som en följd av de kontroller som genomförts i Sverige.

De ca 400 svenska fartygen med en brutto- dräktighet om minst 100 bruttoregisterton har vid en internationell jämförelse klarat sig relativt väl vid hamnstatskontroller. Under 2004 genomfördes 302 (319) hamnstatskontroller av svenska fartyg och av dem belades 9 (5) med nyttjandeförbud medan 119 (134) hade en eller flera anmärkningar i kontroller genomförda utanför Sverige. Nyttjandeförbudsstatistiken ger vid handen att de svenskregistrerade fartygen klarar sig väl vid en internationell jämförelse. Detta bör ses som ett tecken på att Sverige ligger långt framme sett i ett internationellt perspektiv vad gäller sjösäkerhet.

En studie över tiden visar att antalet olyckor med personskador inom sjöfarten varierar starkt mellan åren. Det finns dock en tendens att anta- let allvarliga olyckor för svenska fartyg minskar i alla sjötrafikkategorier sedan 1998. Läget vad

gäller olyckor med fritidsbåtar är något mer oklart. Statistiken visar ingen tydlig minskning, men detta beror delvis på att definitionen av fri- tidsbåtsolyckor vidgades under 2001 till att inkludera dykolyckor, vissa olyckor vid kaj, samt olyckor med kanot.

Sjöfartsskydd är ett nytt prioriterat område för att uppnå sjösäkerhetsmålet. Under 2005 kommer EU att anta regler som innebär att hela hamnområdet omfattas av regler som syftar till att skapa ett skydd mot terrorism och andra grova våldsbrott.

Sjöfartsverket har uppfyllt det uppställda sjö- räddningsmålet under 2004. Enligt det skall ett fartyg ha anlänt till olyckplatsen inom tre tim- mar efter larm om att en olycka har inträffat på svenskt territorialhav och inom sex timmar om olyckan inträffat på internationellt vatten som ingår i överenskommen svensk sjöräddningsre- gion.

I mars 2005 redovisade Sjöfartsverket, efter uppdrag från regeringen, en utredning huruvida neddragningar i Försvarsmakten kan komma att påverka sjöräddningen genom indragningar av helikopterverksamheten i vissa delar av landet. Sjöfartsverket har under sommaren slutfört en upphandling för av helikopterkapacitet för även fortsättningsvis att trygga Sjöräddningens kvali- tet.

En positiv regional utveckling

Sjöfartsverket har delat in den svenska kusten i sju sjötrafikområden och har anställd personal i dessa områden. Sjöfartsverket arbetar för att sjöfart skall kunna bedrivas året runt på samtliga hamnar av betydelse. Gällande den regionala fördelningen av sjötrafiken ses en ökning av godsvolymen i 5 sjötrafikområden (Vänern och Ostkusten visar en mindre nedgång). Trenden är ökad färjetrafik och större lastfartyg. Vidare kan nämnas att de 10 största hamnarna i Sverige står för ca 2/3 av den totala godshanteringen.

Isbrytningen är också en viktig del i sjöfartens bidrag till en positiv regional utveckling. Målet är att alla hamnar av betydelse oavsett geografiskt läge skall vara tillgängliga för sjöfart året runt, vilket uppnåtts även under 2004.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

En god miljö

Sedan den 1 januari 1998 har Sverige miljödiffe- rentierade farleds- och hamnavgifter. Farledsav- giften är differentierad med avseende på svavel- halt i fartygsbränsle och minskning av kväveoxidutsläpp. Åtgärderna har hittills resulte- rat i en beräknad reduktion med omkring 50 000 ton svaveldioxid och 40 000 ton kväve- oxider per år inom Östersjö- och Nordsjöområ- det.

Sjöfartsverkets arbete med att utforma, kvali- tetssäkra och fastställa rutiner för planering, genomförande och uppföljning av miljöarbetet har intensifierats under året och ett fullständigt miljöledningssystem, som har integrerats i nuva- rande övergripande ledningssystem, förväntas kunna fastställas under 2006. Systemet utformas enligt standarden ISO 14001, men beslut har ännu inte fattats om systemet skall certifieras. Sjöfartsverket bedriver ett omfattande nationellt och internationellt arbete för att minska sjöfar- tens negativa miljöpåverkan. Sjöfarten är en i hög grad internationell näringsgren och många vik- tiga miljöåtgärder måste därför arbetas fram inom ramen för internationella fora. Verket har bedrivit ett framgångsrikt miljöarbete inom internationella fora som IMO, EU, Helsingfors- kommissionen och Nordsjökonferensen. Genom att vara drivande i dessa fora har Sverige i många fall lyckats påskynda införandet av internationella regler. Det gäller inte minst det miljöarbete som Sverige driver gemensamt med övriga EU-stater. Klassningen av Östersjöområ- det inom ramen för IMO som ett särskilt käns- ligt havsområde (PSSA) kan framhållas som ett exempel på framgångsrikt internationellt arbete.

Samtidigt återstår flera viktiga frågor, till exempel tillämpningen av kraven på mottag- ningsanordningar i hamnar runt Östersjön och målet om att utsläppen av olja och kemikalier från fartyg skall minimeras och vara försumbara till 2010.

Ett jämställt sjötransportsystem

Sjöfartsverket har i samarbete med övriga trafik- verk och Statens institut för kommunikations- analys (SIKA) medverkat till att en undersök- ning genomförts om hur könsfördelningen inom hela sjöfartsnäringen ser

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ut, såväl inom beslutande organ som bland anställda i svensk sjöfart och inom utbildning till olika sjöfartsyrken. Undersökningen visar i korthet på att kvinnor är underrepresenterade på samtliga nivåer inom sjöfartsnäringen. Baserat på detta har ett arbete påbörjats med att ta fram strategier för hur jämställdheten inom sjöfarts- sektorn kan förbättras. Då frågan är trafikslags- övergripande bedrivs detta arbete tillsammans med SIKA och övriga trafikverk.

Sjöfartsverkets ekonomiska resultat

Sjöfartsverkets omsättning för 2004 uppgick till 1 554 miljoner kronor, en ökning med 60 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Av ökningen svarar	trafikintäkterna	för
50 miljoner kronor. I de	svenska hamnarna
omsattes 157 miljoner ton	avgiftspliktigt	gods,

vilket är en ökning med ca 2,6 procent jämfört med 2003. Antalet anlöp minskade under året med 4 procent. De senaste årens trend att trans- porterna sker med allt större lastfartyg fortsätter. Sedan 1999 har godsvolymen per anlöp av last- fartyg ökat med ca 31 procent. Under 2004 var motsvarande ökning 6 procent. Den totala intäkten från farledsavgifterna uppgick till ca 960 miljoner kronor, medan lotsavgifterna uppgick till ungefär 303 miljoner kronor under 2004.

Rörelseresultatet uppgick till 179 miljoner kronor, en förbättring med 145 miljoner kronor. I huvudsak är förklaringen till det förbättrade resultatet hänförbar till minskade pensionskost- nader och minskade kostnader för isbrytningen på grund av den milda vintern. Av rörelseresul- tatets vinst har 41 miljoner kronor avsatts till resultatutjämningsfonden.

Resultatet efter skattemotsvarighet uppgår till 73,7 (27,3) miljoner kronor. Detta innebär att räntabiliteten på det egna kapitalet uppgår till 8,9 procent och soliditeten till knappt 34 procent. Det ekonomiska målet för Sjöfartsverket är att räntabiliteten ska uppgå till 3,5 procent sett över en konjunkturcykel och att soliditeten skall vara lägst 30 procent.

Tabell 7.2 Ekonomisk utveckling

Miljoner kronor där ej annat anges

	Prognos	Prognos	Prognos	Prognos
	2005	2006	2007	2008
Resultat efter skattemot-	27,8	32,8	33,5	34,2
svarighet

Räntabilitet på eget kapi-	3,2	3,7	3,6	3,6
tal efter skattemotsvarig-
het (%)

Soliditet (%)	33,2	33,0	32,8	32,7

Beräknad skattemotsvarig-	10,8	12,7	13,0	13,2
het

Beräknad utdelning	9,9	10,9	11,2	11,4

Den allmänna riktlinjen är att utdelningen skall uppgå till en tredjedel av resultatet efter skattemotsvarighet. Stormen som drabbade sko- garna i södra Sverige i början av januari 2005 har medfört att regeringen beslutat om befrielse från den godsbaserade farledsavgiften för transporter av detta virke. Detta beräknas minska 2005 års intäkter med ca 16 miljoner kronor. Regeringen föreslår i avsnitt 8 vol 1. att Sjöfartsverket kom- penseras genom slopat utdelningskrav för 2005 avseende 2004.

Resultat Kustbevakningen

Målet är att antalet allvarliga olyckor samt sjö- fartens negativa miljöpåverkan skall minska. Kustbevakningen har även uppdraget att sam- ordna de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation samt förmedla informationen till berörda myndigheter. Vidare har myndigheten en ständig beredskap för miljöräddningstjänst, vilken även utgör en beredskap som utnyttjas för sjöräddning. Myndigheten har också vissa upp- gifter inom ramen för sjöfartsskyddet.

Kustbevakningen har bedrivit sjötrafiköver- vakning samt sjösäkerhetstillsyn. Inom ramen för sjösäkerhetstillsynen har Kustbevakningen bl.a. genomfört bemannings- och behörighets- kontroller och kontroll av farligt gods. Kontrol- lerna har genomförts i enlighet med det inrikt- ningsdokument som finns mellan

Sjöfartsinspektionen och Kustbevakningen. Under 2004 har Kustbevakningen bl.a. priorite- rat bemanningskontroller ombord på färjor som går i linjetrafik. Myndigheten har vidare tillsam- mans med Sjöfartsinspektionen fortsatt arbetet med att utveckla ett system för riskanalysbaserad sjösäkerhetstillsyn och har bl.a. driftsatt det nya systemet för kontroll av farligt gods, FARGOS. Kustbevakningen har även genomfört utbild- ningsinsatser avseende kontroll av farligt gods.

Kustbevakningen har därutöver bedrivit sjö- trafikövervakning mot såväl fritidsbåtstrafiken som den yrkesmässiga sjöfarten i syfte att öka säkerheten till sjöss och minska antalet överträ- delser mot gällande regelverk. Insatserna riktade mot den yrkesmässiga sjöfarten har till största del bestått av övervakning av trafikseparerings- zoner i de farleder där handelssjöfarten är sär- skilt intensiv och där risken för olyckor är störst. Den övervakning som inriktats mot fritidsbåts- trafiken har i huvudsak bedrivits under som- marmånaderna och inom ramen för myndighe- tens medverkan i den polisiära övervakningen. Kustbevakningen har bland annat bedrivit fart- kontroller och särskilda insatser har genomförts i samband med t.ex. festivaler och andra liknande evenemang i närheten av eller i hamnområdena. I samband med hastighetskontroller har även nykterhet kontrollerats. Fortsatt anskaffning av laserhastighetsmätare har bidragit till en effekti- visering av fartkontrollerna till sjöss. Ett flertal övervakningsinsatser har genomförts i samver- kan med polisen. Under 2004 har Kustbevak- ningen vidare tagit ytterligare ett antal höghas- tighetsbåtar i drift, vilket är en anpassning till att antalet fritidsbåtar med stora fartresurser ökat markant. Totalt har Kustbevakningen under 2004 genomfört drygt 12 500 kontroller inom ramen för myndighetens sjötrafikövervakning och sjösäkerhetstillsyn i syfte att öka säkerheten till sjöss och minska antalet överträdelser mot gällande regelverk.

Vidare har Kustbevakningen genomfört 212 sjöräddningsoperationer, vilket motsvarar en knapp fjärdedel av det totala antalet sjörädd- ningsinsatser som genomfördes i svenska vatten under 2004. Myndigheten svarade därmed för den största delen av de statliga insatserna.

Regeringen bedömer att Kustbevakningens mål att antalet allvarliga olyckor samt sjöfartens negativa miljöpåverkan skall minska har uppnåtts verksamheten har uppnåtts. Det ökande antalet fritidsbåtar, framförallt i storstadsområdena, i

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kombination med att dessa båtar får allt större fartresurser gör att det finns ett ökat kontrollbe- hov av fritidsbåtstrafiken. Mot denna bakgrund finns det behov av att se över vad som kan göras för att effektivisera övervakningen av fritids- båtstrafiken. Regeringen gav därför Kustbevak- ningen i regleringsbrevet för 2005 i uppdrag att se över om och i så fall hur myndighetens över- vakning av fritidsbåtstrafiken kan effektiviseras. Uppdraget skall redovisas senast den 30 novem- ber 2005. Kustbevakningen har också regering- ens uppdrag att samordna de civila myndighe- ternas behov av sjöinformation och sjölägesinformation. Av stor vikt är att de myn- digheter som har information, vidarebefordrar denna till Kustbevakningen. Regeringen gör bedömningen att utvecklingen av ett övervak- ningssystem bör ske skyndsamt i syfte att så snart som möjligt få det automatiserade syste- met på plats.

Vad gäller sjöfylleri tillsatte regeringen den 18 december 2003 en utredning bl. a. med upp- drag att göra förnyade överväganden av frågan om införande av en promillegräns för sjöfylleri som inte är grovt och även överväga andra meto- der för att förbättra sjösäkerheten genom att minska antalet alkoholrelaterade olyckor till sjöss. Utredningen skall lämna sitt slutbetän- kande den 16 december 2005.

Vidare gör regeringen bedömningen att en kontinuerlig övervakning av handelssjöfarten och den riktade sjösäkerhetstillsynen i hamnar har en preventiv effekt. Utvecklingen av det riskanalysbaserade systemet för tillsyn bör enligt regeringens bedömning bidra till att ytterligare effektivisera och öka träffsäkerheten i inspek- tionsverksamheten. Regeringen bedömer också att arbetet med tillsyn inom sjösäkerhetsområdet är av stor vikt mot bakgrund av de allvarliga kon- sekvenser brister i säkerheten kan ge upphov till.

Resultat Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF)

HKF skall så effektivt som möjligt erbjuda sjö- män ett meningsfullt och attraktivt fritids- och kulturliv. HKF skall medverka till att såväl svenskt som utländskt sjöfolk får tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter, som på ett rimligt sätt överensstämmer med samhällets ordinarie utbud. Verksamhetsutbudet skall så långt möj-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ligt kompensera för den service som sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

HKF har under året haft ett varierat utbud av aktiviteter. HKF bedriver hamnserviceverksam- het med bl.a. besök ombord på fartyg och klubbverksamhet. HKF har distribuerat svensk- producerade TV-program till svenska fartyg och tillhandahållit ett brett utbud av köpfilmer från den svenska marknaden. HKF har också för- medlat boklån och distribuerat dagstidningar till utlandshamnar. Motions- och idrottsaktiviteter hör också till HKF:s verksamhet. Antalet sjö- män och andra som tagit del av HKF:s tjänster har i stort sett kunnat bibehållas. Sammantaget bedömer regeringen att verksamhetsmålen för HKF:s verksamhet i huvudsak uppnåtts.

Resultat Rederinämnden

Rederinämnden skall medverka till att tillför- säkra den svenska handelsflottan rimliga konkur- rensvillkor, som leder till en hög transportkvali- tet för näringslivet.

Sedan det nya sjöfartsstödet infördes den

1 oktober 2001 har en viss inflaggning skett till det svenska registret. Rederinämnden inger varje år en rapport om de svenska rederiernas ekono- miska situation till regeringen. Av rapporten för 2004, framgår att de svenska rederiernas ekono- miska situation förbättrats och konkurrensför- måga stärkts genom det statliga bidraget. Rede- rinämnden får därmed anses ha uppnått målet för sin verksamhet.

Analys och slutsatser

Vid bedömning av måluppfyllelsen för verksam- hetsområdet granskas, förutom själva målupp- fyllelsen, även de återrapporteringskrav som angavs i regleringsbreven och andra uppdrag som myndigheterna har. Myndigheterna har inom vissa områden svårigheter att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att nå måluppfyllelse.

Sammanfattningsvis bedömer dock reger- ingen måluppfyllelsen under 2004 som relativt god. Det kan dock konstateras att det återstår mycket arbete innan målet om jämställdhet inom sjöfarten är uppnått. Delmålet om en säker sjö- fart har, som redovisas nedan, delvis uppnåtts.

Ett tillgängligt transportsystem

Det har inte varit några problem att uppnå målet att sjöfart skall kunna bedrivas året runt i svenska farvatten och på samtliga svenska ham- nar av betydelse. Regeringen anser att Sjöfarts- verket gör ett bra internationellt arbete med att utveckla isbrytarsamarbetet och driva frågan om en harmoniserad isbrytarreglering.

De förbättringsområden som har identifierats för att öka tillgängligheten i sjötransportsyste- met för funktionshindrade och nya föreskrifter på detta område utgör viktiga delar i det fortsatta arbetet med att uppnå tillgänglighetsmålet. Sammanfattningsvis anser regeringen att delmå- let för verksamhetsområdet för 2004 har upp- nåtts.

En hög transportkvalitet

Kvaliteten i det svenska sjötransportsystemet som tillhandahålls av Sjöfartsverket, mätt i ter- mer av förutsägbarhet, säkerhet, flexibilitet, bekvämlighet, framkomlighet och tillgång till information har successivt förbättrats. Förse- ningar orsakade av infrastrukturen är försumbara och antalet sjökort i elektronisk form ökar.

Sammanfattningsvis anser regeringen att del- målet för verksamhetsområdet för 2004 har uppnåtts.

En säker sjöfart

Det är positivt att det finns en tendens att anta- let allvarliga olyckor för svenska fartyg minskar ytterligare från en låg nivå i alla sjötrafikkatego- rier. Antalet olyckor med fritidsbåtar ligger dock fortfarande på en relativt jämn nivå som är för hög.

De svenska fartygen har i en internationell jämförelse klarat sig väl enligt den tillsyn som utförs internationella överkommelser. Sjörädd- ningsmålet har uppnåtts under 2004.

Regeringen bedömer att det ökande antalet fritidsbåtar, framförallt i storstadsområdena, i kombination med att dessa båtar får allt större fartresurser gör att det finns ett ökat kontrollbe- hov av fritidsbåtstrafiken. Regeringen bedömer också att arbetet med tillsyn inom sjösäkerhets

området är av stor vikt mot bakgrund av de all- varliga konsekvenser brister i säkerheten kan ge upphov till.

Mot bakgrund av att människor har omkom- mit och skadats inom sjöfarten anser regeringen att sjösäkerhetsmålet för verksamhetsområdet för 2004 endast delvis har uppnåtts. I detta sammanhang måste dock framhållas att sjösä- kerhetsarbetet hos alla myndigheter är värdefullt och den utveckling som sker på området är mycket positiv.

En god miljö

I och med att fartygstrafiken har ökat ökar också risken för negativ miljöpåverkan från sjöfarten. Regeringens uppfattning är att verksamhetsmå- let för att uppnå en god miljö måste ha fortsatt hög prioritet. Regeringen betonar därför att det omfattande nationella och internationella arbete för att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan som Sjöfartsverket och Kustbevakningen bedri- ver är viktigt. Sammanfattningsvis anser reger- ingen att delmålet för verksamhetsområdet för 2004 har uppnåtts.

En positiv regional utveckling

I det gemensamma etappmålet för delmålen till- gänglighet och positiv regional utveckling anges bl.a. att tillgängligheten för medborgare och näringsliv mellan glesbygd och centralorter samt mellan regioner och omvärlden successivt skall förbättras.

Inrikes färjetrafik har haft en positiv utveck- ling de senaste åren. Vad avser färjetrafik i inter- nationell trafik har det skett en kraftig ökning av antalet anlöp i Ostkustens sjötrafikområde och en stor ökning i Stockholm–Mälardalen. I reste- rande sjötrafikområden har det skett små för- ändringar. En förklaring till detta kan vara en ökad ekonomisk aktivitet i Östersjöområdet.

Utvecklingen av gods- och passagerarvolymer under 2004 har varit positiv för den regionala utvecklingen och måluppfyllelsen. Sammanfatt- ningsvis anser regeringen att delmålet för verk- samhetsområdet för 2004 har uppnåtts.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Ett jämställt sjötransportsystem

Det finns ännu inget etappmål för området utan arbetet med att formulera ett pågår. I en tidigare kartläggning som Sjöfartsverket gjort av köns- fördelningen inom sjöfolket framgår att kvin- norna är kraftigt underrepresenterade. Bland befattningsgrupperna var det endast inom grup- pen ekonomipersonal som en jämn könsfördel- ning uppnåddes. I de övriga grupperna varierade kvinnornas andel mellan 0,6 procent och 9,5 procent. Om tendensen från utbildningen av sjöbefäl håller i sig lär könsfördelningen bli något jämnare med tiden. Utvecklingen går dock långsamt vilket visas av att kvinnor endast utgör ungefär 10 procent av eleverna i utbildningen.

6.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelser utan invändning till Sjöfartsverket och HKF, d.v.s. Riksrevisionen har bedömt att myndighe- ternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2004 i allt väsentligt är rättvisande.

6.6Politikens inriktning

Sveriges geografiska läge och stora beroende av utrikeshandel ger sjöfarten en viktig roll i det svenska transportsystemet. Över 90 procent av all export och import räknat i transporterad vikt går på lastfartyg eller färjor i något skede i trans- portkedjan.

Den svenska handelsflottan kan genom det sjöfartsstöd som infördes den 1 oktober 2001 konkurrera på likvärdiga villkor gentemot andra EU-länders handelsflottor.

EU-utvidgningen, en fortsatt positiv utveck- ling i Östersjöområdet samt en fortsatt ökad handel är faktorer som talar för ökade sjöfarts- volymer i ett längre perspektiv. För vissa svenska hamnar kan den ökade utrikeshandeln vara av stor regional betydelse. Snabbast växer färje- och ro-ro-trafik i regionala system och container- trafiken i ett integrerat globalt system och denna

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

utveckling förväntas fortsätta. Vidare fortsätter utvecklingen med en ökad koncentration av intermodala godsflöden till ett begränsat antal hamnar. Både farleds- och hamnsystemen har god kapacitet och generellt goda förutsättningar att klara betydande volymökningar utan större nyinvesteringar.

Ökad närsjöfart medverkar till att lätta på kapacitetstrycket för landtransporterna i Europa, vilket ger säkerhets- och miljövinster för sam- hället. Sjöfartens infrastruktur i direkt mening består av farledssystemet och hamnarna, men lika viktigt är behovet av goda anslutningar till hamnarna i form av vägar och järnvägar för att effektiva transportkedjor skall kunna uppnås. Det är av stor vikt att dessa anslutningar beaktas i infrastrukturplaneringen.

Effektivitetsutvecklingen av transportked- jorna ställer även högre krav på att omlastningen sker snabbt, inte bara mellan fartygen utan även till lastbil och järnväg. Regeringen tillkallade under 2002 en kommitté, Godstransportdelega- tionen 2002, med uppdrag att lämna förslag till åtgärder från statens sida för att främja samver- kan mellan transportslagen. Utredningens slut- betänkande som lämnades i juni 2004 och har remissbehandlats. Förslagen kommer att beaktas i arbetet med den transportpolitiska propositio- nen som regeringen planerar att presentera under hösten 2005.

Händelserna den 11 september 2001 i USA har lett till ett omfattande globalt arbete med att skydda sjöfartssektorn från brottsliga hand- lingar, det s.k. sjöfartsskyddet. Lagen (2004:487) om sjöfartsskydd trädde i kraft den 1 juli 2004 och omfattar både fartyg och hamnanläggningar som är verksamma i den internationella sjöfar- ten. I februari 2004 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om ökat hamnskydd, (KOM (2004) 76 slutlig), där syftet är att uppnå ett heltäckande skydd för sjöfartssektorn genom att hela hamnområdet inkluderas i regelverket kring skydd. Regeringen gav i oktober 2004 Sjöfartsverket i uppdrag att utreda hur direktiv- förslaget på lämpligt sätt skulle kunna genomfö- ras i svensk rätt. Sjöfartsverket fullföljde uppdra- get när verket i maj 2005 inkom med rapporten Hamnskydd vilken nu bereds inom Regerings- kansliet i avvaktan på att direktivet skall antas. I den pågående utredningen av effekterna av klimatförändringar och hur samhällets sårbarhet för dessa kan minska skall senast 1 juni 2006 till regeringen redovisa översvämningsrisker och

avtappningsmöjligheter när et gäller Mälaren, Hjälmaren, Vänern och ytterligare områden där konsekvenserna blir stora vid översvämningar. Utredaren skall också föreslå åtgärder för att komma tillrätta med eventuella problem, vilket har betydelse för sjöfarten vid Södertälje sluss. Regeringen avvaktar resultatet av utredningen.

6.7Budgetförslag

6.7.1Sjöfartsverkets ekonomiska mål

Sjöfartsverket skall verka för att de transportpo- litiska målen uppnås. Detta skall ske på ett före- tagsekonomiskt sätt och inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Sjöfartsverket har ett räntabilitetskrav (som räknas på resultatet efter skattemotsvarighet) för perioden 2003– 2005 om 3,5 procent. Vidare skall verket ha en soliditet om minst 30 procent. Som restriktion för prisökningar gäller att verkets farledsavgifter får öka med högst nettoprisindex räknat fr.o.m. 2004. De anslag Sjöfartsverket disponerar redo- visas under respektive avsnitt nedan, utom den verksamhet som bedrivs inom samverkansområ- dena Transporter och Skydd, undsättning och vård som redovisas under utgiftsområde 6 För- svar samt beredskap mot sårbarhet.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att nuvarande räntabilitetskrav om 3,5 procent räknat på resultatet efter skatte- motsvarighet över en konjunkturcykel fortfa- rande är motiverad i ett längre perspektiv. Det långsiktiga målet för nivån på räntabiliteten är att den skall vara företagsekonomiskt motiverad och regeringen följer noggrant lönsamhetsut- vecklingen hos Sjöfartsverket.

Regeringen föreslår vidare att det långsiktiga målet för soliditeten på lägst 30 procent skall kvarstå. Beträffande utdelningskravet anser regeringen att detta bör vara en tredjedel av vinsten, räknat som resultatet efter skattemot- svarighet. Utdelning och skattemotsvarighet bör även fortsättningsvis fastställas slutligt av reger- ingen årligen i samband med bokslutet.

6.7.2Finansiella befogenheter

Sjöfartsverkets investeringar finansieras för när- varande utan extern upplåning. Finansieringen sker internt inom verksamheten där de huvud- sakliga intäkterna är avgifter och anslag. Verket har därutöver ett bemyndigande att ta upp lån inom en total ram av 350 miljoner kronor. Sjö- fartsverket har i treårsplanen hemställt om ett bemyndigande att få uppta lång- och kortfristiga lån inom en total ram på 350 miljoner kronor. Vidare har verket hemställt om att få sätta in kassamässigt överskott på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller affärsbank.

Sjöfartsverket förvaltar de medel som används för kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning.

Tabell 7.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -kost-
			nad)

Utfall 2004		116 975		115 000	1 975
(varav tjänsteexport)			7 101	7 006	95

Prognos 2005		101 235		100 000	1 235
(varav tjänsteexport)			9 600	9 254	346

Budget 2006		101 300		100 000	1 300
(varav tjänsteexport)			9 600	9 400	200


Tabell 7.4 Offentligrättslig verksamhet
Offentlig-rätts-		Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel		som får		(intäkt -
verksamhet			disponeras		kostnad)

Utfall 2004		1 298 602	1 298 602	1 018 299	280 303

Prognos 2005		1 305 965	1 305 965	1 130 800	175 165

Budget 2006		1 228 400	1 228 400	1 149 200	79 200

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att ett bemyndigande ges så att Sjöfartsverket kan uppta lång- och kortfris- tiga lån inom en total ram av 350 miljoner kro- nor inom eller utanför Riksgäldskontoret under 2006. Vidare föreslår regeringen att Sjöfartsver- ket får sätta in kassamässigt överskott på ränte- bärande konto i Riksgäldskontoret eller affärs- bank.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6.7.3Investeringsplan för Sjöfartsverket

Sjöfartsverkets bedömning av investeringsbeho- ven fördelade på olika verksamhetsgrenar under perioden 2006–2008 räknade i prisläge per den 1 januari 2005 framgår av nedanstående tabell. Som information redovisas också beslutad inve- steringsbudget för 2005. Investeringarna uppgår totalt för perioden till 682,5 miljoner kronor. Detta är en ökning jämfört med förra årets inve- steringsplan med 69,1 miljoner kronor för perio- den 2005–2007.

Under rubriken Farleder/utmärkning redovi- sas omfattningen av investeringar i farleder, nybyggnad, ombyggnad och återanskaffning av fyrar, annan fast utmärkning, radionavigerings- system samt el- och teleteknisk materiel och ut- rustning. Sjöfartsverkets isbrytare beräknas kunna användas i ytterligare 15–20 år. De inve- steringar som planeras är ombyggnad av fartygs- bryggor. Sjötrafikinformationssystemen utvecklas ständigt och under planperioden planeras investeringar i utveckling och ombygg- nader i Sjötrafikinformationscentraler (VTS- centraler). Investeringar i den sjögeografiska verksamheten sker främst genom utveckling av system för bearbetning av djupdata, produk- tions- och förvaltningsverktyg för sjökortsdata- basen samt i distributionssystem för digitala produkter. En betydande del av investeringarna i lotsningsverksamheten utgörs av återanskaffning av lotsbåtar. Lotsbåtsflottan förnyas med hänsyn tagen till ålder och gångtid.

Investeringarna omfattar också förnyelse av lokaler och hamnanläggningar samt utrustning på lotsstationer, bl.a. till följd av anpassning till en rationellare organisation inom sjötrafikområ- dena. Investeringar i IT-system planeras för verksgemensamma funktioner, Sjöfartsinspek- tionen och andra myndighetsdelar.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.5 Investeringsplan

Miljoner kronor

	Totala utgifter	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	under perioden	2004	2005	2006	2007	2008
	2006-2008

Farleder/utmärkning	489,4	208,2	132,6	133,4	155,0	201,0

Isbrytning	10,0	3,9	7,0	2,0	3,0	5,0

Sjötrafikinformation (VTS)	33,0	17,5	16,0	15,0	10,0	8,0

Sjögeografisk information (Sjökortsproduktion)	6,1	4,7	7,6	2,8	1,3	2,0

Lotsning	81,0	12,7	32,2	27,0	27,0	27,0

Sjöräddning	0	0,9	1,5	-	-	-

Sjöfartsinspektionen	13,0	4,9	5,5	5,0	3,0	5,0

Sektors- och myndighetsuppgifter (exkl. Sjöfartsin-	25,0	4,6	7,5	8,0	9,0	8,0
spektionen)

Gemensamma funktioner	25,0	23,2	12,7	8,0	9,0	8,0

Summa investeringar	682,5	280,6	222,6	201,2	217,3	264,0

Lån	-	-	-	-	-	-
Lån

Egna medel	682,5	280,6	222,6	201,2	217,3	264,0

Summa finansiering	682,5	280,6	222,6	201,2	217,3	264,0

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att investeringsplanen för Sjöfartsverket godkänns.

6.7.436:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.

Tabell 6.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	71 000		sparande	0
				Utgifts-
2005	Anslag	71 000	1	prognos	70 574
2006	Förslag	70 574

2007	Beräknat	70 574

2008	Beräknat	70 574

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

användas till utredningar med anknytning till fritidsbåtsverksamheten.

Regeringens överväganden

Regeringen är från tillgänglighets- och sjösäker- hetssynpunkt angelägen om att infrastrukturen som används av skärgårdsbor och fritids- båtsägare även i fortsättningen håller en god standard. Anslaget täcker inte de kostnader som Sjöfartsverket har i dag för verksamheten utan underskottet täcks med intäkter från handels- sjöfartens farledsavgifter.7 Regeringen föreslår att 70 574 000 kronor anvisas under anslaget för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 70 574 000 kronor, respektive 70 574 000 kronor.

Anslaget är avsett att finansiera tjänster inom Sjöfartsverkets ansvarsområde, bl.a. för fritids- båtssektorn, som inte finansieras via handelssjö- farten. Från anslaget finansieras Sjöfartsverkets kostnader för informationsinsatser för att för- bättra sjösäkerheten och för att minska miljöpå- verkan, främst avseende fritidsbåtslivet. Vidare ingår vissa kostnader för sjöräddning, farleds- verksamhet, samt vissa övriga kostnader för fri- tidsbåtstrafiken och yrkesfisket m.m., vilka inte skall belasta handelssjöfarten. Anslaget får även

7För 2006 prognostiseras i storleksordningen 833 miljoner kronor

tillföras verksamheten genom farledsavgifter.

6.7.536:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Tabell 6.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	62 660		sparande	0
				Utgifts-
2005	Anslag	59 660	1	prognos	59 214
2006	Förslag	62 284

2007	Beräknat	62 284

2008	Beräknat	62 284

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

Från anslaget utgår bidrag till täckande av under- skott för drift av Trollhätte och Säffle kanaler m.m. Anslaget får användas för utredningar med anknytning till kanaltrafiken.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 62 284 000 kronor anvi- sas under anslaget för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 62 284 000 kronor respek- tive 62 284 000 kronor.

6.7.636:8 Sjöfartsregistret

Tabell 6.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	4 524		sparande	500
				Utgifts-
2005	Anslag	5 786	1	prognos	5 709
2006	Förslag	5 880

2007	Beräknat	6 009	2

2008	Beräknat	6 142	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

2Motsvarar 5 880 tkr i 2006 års prisnivå

3Motsvarar 5 880 tkr i 2006 års prisnivå

Anslaget disponeras av Sjöfartsverket och skall användas för driften av sjöfartsregistret.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 5 880 000 kronor anvisas för att täcka kostnaden för verksamheten under 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till

6 009 000 kronor respektive 6 142 000 kronor.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.9 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:8 Sjöfartsregistret

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	5 786	5 786	5 786
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning2	129	259	393

Beslut	-35	-36	-37

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	5 880	6 009	6 142

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.7.736:9 Rederinämnden: Administration

Tabell 6.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	1 153		sparande	1 446
2005	Anslag	1 425		Utgifts-
2005	Anslag	1 425	1	prognos	1 406
2006	Förslag	1 431

2007	Beräknat	1 463	2

2008	Beräknat	1 501	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

2Motsvarar 1 431 tkr i 2006 års prisnivå

3Motsvarar 1 431 tkr i 2006 års prisnivå

Anslaget används för Rederinämndens kostna- der för administration, arvoden m.m. Rederi- nämnden disponerar avgiftsintäkter om ca 900 000 kronor från verksamheten.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.11 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 36:9 Rederinämnden: Administration

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	1 425	1 425	1 425
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning2	15	47	85
Beslut	-9	-9	-9

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 431	1 463	1 501

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringens överväganden

Rederinämnden administrerar sjöfartsstödet. Inga förändringar har skett beträffande nämn- dens verksamhet. Regeringen föreslår att

1 431 000 kronor anvisas för att täcka kostnaden för verksamheten under 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 1 463 000 kronor respektive 1 501 000 kronor.

6.7.8Handelsflottans kultur- och fritidsråd

Regeringens överväganden

HKF:s verksamhet finansieras i huvudsak med en andel av de farledsavgifter som Sjöfartsverket tar ut. För delar av verksamheten tar HKF ut avgifter. Därutöver får HKF bidrag från bl.a. kommuner och privata organisationer. För år 2004 var intäkterna sammanlagt 27,5 miljoner kronor. Av dessa utgjorde intäkterna från farledsavgifterna 19,5 miljone kronor. Den inriktning och de ekonomiska förutsättningar som verksamheten har innebär att staten inom några år kan behöva tillskjuta nya medel för att finansiera verksamheten. Regeringen tillkallade därför föregående år en särskild utredare med uppgift att med utgångspunkt från kraven i ILO- konvention (nr 163) om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn föreslå hur Sverige bör organisera välfärdsverksamheten utifrån

målsättningen att till lägsta möjliga kostnad uppfylla de krav som konventionen ställer.

Den särskilde utredaren har nu avlämnat sitt betänkande (SOU 2005:11) Välfärdsverksamhet för sjömän.

Utredaren föreslår att den välfärdsverksamhet HKF bedriver inordnas i Sjöfartsverket, efter- som en sådan lösning leder till samordnings- vinster. En fristående organisationskommitté bör tillsättas för att förbereda att HKF inordnas i Sjöfartsverket. Organisationskommittén bör på detaljnivå analysera hur de administrativa sam- ordningsvinsterna bör realiseras och vilka perso- nal- och kostnadsmässiga effekter som i övrigt uppstår.

När det gäller övriga förslag konstaterar utre- daren inledningsvis att Sverige genom att ratifi- cera konventionen om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn i praktiken åtagit sig att bibehålla i stort sett samma nivå på välfärdsverksamheten som rådde vid ratifikationstillfället, dvs. 1990. Mot bakgrund av detta har utredaren analyserat två slags kostnadsminskande förändringar, den ena avser förändringar som med hög grad av sannolikhet bör vara förenliga med ILO:s regel- verk, den andra avser förändringar vars förenlig- het med ILO:s regelverk är mindre given.

När det gäller förändringar som med hög grad av sannolikhet bör vara förenliga med ILO:s regelverk diskuteras fyra tänkbara förändringar av detta slag: att upphöra med de delar av HKF:s verksamhet som konventionen inte ställer krav på, att lägga ut verksamhet som HKF driver i egen regi på entreprenad, att öka samverkan mellan HKF och andra svenska välfärdsaktörer, samt att uppnå administrativ rationalisering genom att inordna den välfärdsverksamhet HKF bedriver i en större organisation.

När det gäller förändringar vars förenlighet med ILO:s regelverk är mindre given diskuterar utredaren två förändringar. Den ena är att så långt möjligt ersätta den kollektiva bokutlå- ningsmodell som HKF i dag tillämpar, dvs. sjö- mansbibliotekets utlåning av boklådor till farty- gen, med en individuell modell, enligt vilken den enskilde sjömannen skulle hänvisas till sitt kommunala bibliotek. Den andra förändringen utredaren diskuterar är att avveckla den hamn- service HKF i dag bedriver (med undantag för fartygsbesöken) och i stället inrätta en till sjö- männens förutsättningar anpassad transportser

vice som erbjuder besökande sjömän transport till aktiviteter inom ramen för samhällets vanliga kultur- och fritidsutbud. Utredaren anför att båda förslagen torde vara förenliga med kraven i konvention nr 163. Däremot är det inte lika givet att ILO skulle anse att de förändringar de skulle innebära vore förenliga med Sveriges åtaganden att bibehålla i stort sett samma standard som vid ratifikationstillfället.

När det gäller finansieringen av HKF:s verk- samhet anser utredaren att den kollektiva avgif- ten från sjöfartskällor, som är den huvudsakliga finansieringskällan, bör ha bättre korrespondens mellan avgift och motprestation än dagens modell. De konventionsbundna tjänster som utlandsflaggade fartyg utnyttjar, dvs. i första hand hamnservice i Sverige, bör fortsatt finansie- ras med medel från uttagna farledsavgifter. De konventionsbundna tjänster som primärt riktar sig till svenskflaggade fartyg, dvs. tjänster till fartyg till sjöss, bör däremot finansieras genom en kollektiv avgift som endast belastar svensk- flaggade fartyg.

Betänkandet har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser har varit kritiska till förslagen, främst de förslag vars förenlighet med ILO:s regelverk är mindre given.

Inledningsvis vill regeringen slå fast följande. Sverige har genom att ratificera konvention nr 163 i praktiken åtagit sig att bibehålla i stort sett samma nivå på välfärdsverksamheten som rådde vid ratifikationstillfället. Sverige fäste då stor vikt vid välfärdsfrågor för sjömän. Detta gäller fortfa- rande, särskilt mot bakgrund av den starka utbyggnaden av den svenska handelsflottan som för närvarande sker till följd av det 2001 införda sjöfartsstödet. När det gäller inriktningen av den fortsatta välfärdsverksamheten som HKF bedri- ver har regeringen därför inte för avsikt att före- slå några förändringar av verksamheten, som inte skulle anses förenliga med ILO:s regelverk. Sjö- mansbibliotekets utlåning av boklådor till farty- gen kommer därmed att finnas kvar. Den hamn- service HKF i dag bedriver kan enligt regeringens uppfattning inte heller dras ner så långt att bara fartygsbesöken återstår.

Att ett medlemsland åtagit sig en viss nivå på sin välfärdsverksamhet innebär dock inte enligt ILO:s stadga att förändring av verksamheten är utesluten för all framtid. Stadgan hindrar inte ett medlemsland från att anpassa verksamhetens omfattning med hänsyn till objektivt iakttagbara förändringar av t.ex. demografiska förhållanden.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Stadgan hindrar inte heller förändringar, som leder till att verksamheten bedrivs effektivare. Det anges uttryckligen i konventionen att väl- färdsanordningar och välfärdsåtgärder skall ses över ofta för att säkerställa att de är ändamålsen- liga med hänsyn till de förändringar i sjömän- nens behov som följer av teknisk, operativ och annan utveckling inom sjöfartsnäringen. Det ny- ligen införda sjöfartsskyddet, som medför att det är svårare för besättningarna att komma iland är en sådan förändrad omvärldsfaktor som måste beaktas. Verksamheten vid HKF har under de senaste åren varit underbalanserad, varvid upp- stående underskott fått täckas med medel från rådets balanserade kapitalförändring. För bud- getåret 2004 var budgeten i balans.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen i det följande vissa förändringar av verksamheten. Sjöfartsverket skall finansiera sin verksamhet med de intäkter som uppbärs av brukarna av tjänsterna. Även HKF:s verksamhet finansieras i huvudsak med dessa intäkter. En administrativ samordning med Sjöfartsverket bör leda till att de årliga kostnaderna för administration minskar utan att det påverkar verksamheten. Regeringen föreslår därför att HKF avskaffas som självstän- dig myndighet och att verksamheten inordnas i Sjöfartsverket.

När det gäller finansieringen av HKF:s verk- samhet anser regeringen att den nuvarande mo- dellen fungerar väl, dvs. att Sjöfartsverket lämnar bidrag till verksamheten tillsammans med di- rekta avgiftsintäkter från dem som utnyttjar verksamhetens tjänster.

Det nuvarande avgiftsuttaget har dock den svagheten att uttaget från svensk- respektive ut- landsflaggade fartyg inte står i rimlig proportion till hur de olika grupperna utnyttjar HKF:s tjänster. Eftersom den totala kostnaden för HKF:s verksamhet troligen kommer att minska med regeringens förslag, kommer också omfatt- ningen av den obalans som finns mellan ut- ländska och svenska fartygs bidrag att minska. Mot bakgrund av de relativt små belopp det rör sig om anser regeringen inte att det är motiverat att skapa ett särskilt avgiftssystem enbart av skälet att uppnå en bättre balans mellan de fartyg som utnyttjar tjänsterna och de fartyg som be- talar för dem.

ILO:s konvention nr 163 riktar sig till sjömän som är anställda i någon befattning ombord på ett sjögående fartyg. HKF:s verksamhet har i dag en bredare verksamhet än vad konventionen

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ställer krav på. HKF bedriver den konventions- bundna och icke konventionsbundna verksam- heten till stor del integrerat. Det är därför inte möjligt att ange den exakta omfattningen på de delar som går utöver konventionens krav. Utre- daren har föreslagit att HKF skall upphöra med den verksamhet som inte omfattas av konven- tionen. På så sätt skulle kostnaderna för verk- samheten kunna minskas. Flertalet remissinstan- ser har mottagit förslaget negativt. Några remissinstanser har anfört att HKF genom den icke konventionsbundna verksamheten tillförs betydande merintäkter. Enligt regeringens me- ning är det viktigaste att HKF:s kärnverksamhet bedrivs på ett bra sätt och inom ramen för till- delade resurser. Om HKF tillförs merintäkter av att bedriva verksamhet som går utöver konven- tionens krav går inte att med säkerhet fastställa, eftersom konventionsbunden och icke konven- tionsbunden verksamhet bedrivs integrerat.

Regeringen har beaktat den kritik som re- missinstanserna framfört mot förslaget att av- skaffa den verksamhet konvention nr 163 inte ställer krav på och föreslår inte att HKF skall lägga ner den icke konventionsbundna verksam- heten. Bestämmelserna i avgiftsförordningen (1992:191) måste dock beaktas. Det finns heller inget hinder för att avgiftsfinansiera också den konventionsbundna verksamheten.

Regeringen har för avsikt att efter riksdagens beslut tillsätta en organisationskommitté inför HKF:s överföring till Sjöfartsverket. Regeringen föreslår att överföringen av HKF:s verksamhet skall ske från och med den 1 januari 2007. I av- vaktan på resultatet av organisationskommittén föreslår regeringen att den finansiering som gäller för HKF för budgetåret 2005 också skall gälla för 2006. Detta innebär att verksamheten finansieras av en andel, uppgående till 19 500 000 kronor, av de farledsavgifter som Sjöfartsverket tar ut.

Den 19 juni 1996 beslutade regeringen att övertäckningsarbetet skulle avbrytas. Den 11 februari 1999 beslutade regeringen att övertäck- ningsarbetet inte skulle återupptas. Sjöfartsver- ket har förhandlat med det konsortium som ombesörjde det avbrutna övertäckningsarbetet. Förhandlingarna rörde ersättningsanspråk med anledning av att avtalet mellan konsortiet och Sjöfartsverket sades upp då arbetet avbröts. Par- terna slöt ett avtal som innebär att Sjöfartsverket har en fordran på konsortiet som garanterar Sjöfartsverket en ersättning om minst 100 miljoner kronor. Det ankommer på regeringen att besluta om användningen av dessa medel.

Regeringen gav den 21 oktober 1996 Styrelsen för psykologiskt försvar i uppdrag att vara sta- tens organ för kontakter med anhöriga till offer för M/S Estonias förlisning. Uppdraget utvidga- des senare till att gälla även överlevande efter ha- veriet. Särskilt under de första åren efter farty- gets förlisning fanns ett stort behov hos dessa grupper att få vägledning och informationsstöd från en central instans. Mot bakgrund av detta beslutade regeringen att utvidga uppdraget och gav Styrelsen för psykologiskt försvar i uppdrag att insamla och sammanställa uppgifter med an- knytning till M/S Estonias haveri samt med ut- gångspunkt i en sådan faktabank tillhandahålla allmänheten information och besvara frågor om M/S Estonias förlisning. Kostnaden för uppbyg- gandet av faktabanken och utförandet av upp- draget har beräknats till 10 miljoner kronor.

I den för Estland, Finland och Sverige gemen- samma haverikommissionens slutrapport om förlisningen, konstaterade kommissionen en rad sjösäkerhetsbrister hos M/S Estonia. Kommis- sionen rekommenderade ett antal åtgärder för att förbättra sjösäkerheten på fartyg av motsvarande slag. Mot bakgrund av dessa rekommendationer gav regeringen 2001 Verket för innovationssy- stem (Vinnova) i uppdrag att initiera forsk- ningsprojekt som syftar till att förbättra sjösä- kerheten. För dessa forskningsprojekt har

6.7.9Kostnader med anledning av M/S regeringen avsatt totalt 70 miljoner kronor och

Estonias förlisning

Regeringen beslutade den 2 mars 1995 att upp- dra åt Sjöfartsverket att låta genomföra en över- täckning av M/S Estonia. Riksdagen beslutade (prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:TU15, rskr. 1995/96:205) i samband med tilläggsbudgeten att anvisa ett förslagsanslag för övertäckningsar- betet.

finansieringen har skett genom de medel som konsortiet för övertäckande av M/S Estonia har erlagt till Sjöfartsverket.

Regeringens överväganden

Sjöfartsverket, Styrelsen för psykologiskt för- svar, Vinnova och andra statliga myndigheter har

haft och kommer sannolikt även i framtiden att ha kostnader med anknytning till M/S Estonias förlisning. Såväl kostnadernas storlek som deras utfall i tiden är svår att prognostisera. Reger- ingen föreslår att dessa medel, som förvaltas av

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Sjöfartsverket och som för närvarande uppgår till ca 20 miljoner kronor, skall kunna användas för framtida kostnader föranledda av utredningar och åtgärder med anknytning till M/S Estonias förlisning, som t.ex. sjösäkerhetsforskning.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7 Luftfart

7.1Omfattning

Verksamheten omfattar civil luftfart. Ansvariga myndigheter inom verksamhetsområdet är nybildade Luftfartsstyrelsen och affärsverket Luftfartsverket. Myndigheterna har i uppdrag att skapa förutsättningar för ett tillgängligt, säkert, effektivt, jämställt och miljöanpassat flyg som kan tillgodose privatpersoners och näringslivets grundläggande behov av resor och godstrans- porter.

Luftfartsstyrelsen är en central förvaltnings- myndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för den civila luftfarten. Myndighetens uppgifter är att främja en säker, kostnadseffektiv och mil- jösäker civil luftfart. Det skall ske genom att Luftfartsstyrelsen utfärdar föreskrifter, prövar frågor om tillstånd, utövar tillsyn, svarar för skyddet av miljön mot föroreningar från den civila luftfarten, ombesörjer beredskapsplanlägg- ning för civila flygtransporter, verkar för att hän- syn tas till funktionshindrade personers behov

inom den civila luftfarten samt har samordnings- ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet inom luftfar- ten. Slutligen svarar Luftfartsstyrelsen för de myndighetsuppgifter som rör flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart.

Luftfartsverkets huvuduppgifter är att ansvara för drift och utveckling av statens flygplatser för civil luftfart och av flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart och utbildning av flygledare.

Luftfartsstyrelsen och Luftfartsverket ingår i samverkansområdet Transporter och samver- kansområdet Skydd, undsättning och vård. Sam- verkansområdena redovisas under utgiftsområ- det 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

7.2Utgiftsutveckling

I nedanstående tabell redovisas utgiftsutveck- lingen för den anslagsfinansierade delen av sta- tens verksamhet inom verksamhetsområdet.

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	20051	2005	2006	2007	2008

36:5 Från EG-budgeten finansierade	28,9	30,0	30,0	30,0	30,0	30,0
stöd till Transeuropeiska nätverk2
36:10 Driftbidrag till icke statliga flyg-	81,1	81,1	80,6	80,6	80,6	80,6
platser

Totalt för Verksamhetsområde Luftfart	110,0	111,1	110,7	110,7	110,7	110,7

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

2Avser endast den del av TEN-anslaget som kan disponeras av Luftfartsstyrelsen. Under 2004 disponerades delen av Luftfartsverket.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7.3Insatser

Stockholmsberedningen

Stockholmberedningens delbetänkande om tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholm – Mälardalsregionen (SOU 2003:33) har, som regeringen nämnt i förra årets budgetproposi- tion, remissbehandlats 2003. Frågan är fortsatt föremål för beredning inom Regeringskansliet.

Inskrivningsregistret för luftfartyg, statlig flygräddningstjänst och registerkontroll vid flygplatser

Luftfartsstyrelsen svarar från och med den 1 april 2005 för inskrivning av rättigheter i luft- fartyg. Den inskrivningsbok som tidigare för- des vid Stockholms tingsrätt har avslutats, och gjorda inteckningar är överflyttade till Luft- fartsstyrelsens inskrivningsregister. Från och med den 1 april 2005 är det möjligt att med sakrättslig verkan skriva in förvärv av ägande- rätt till luftfartyg samt nyttjanderätt till luft- fartyg i Luftfartsstyrelsens inskrivningsregis- ter.

Sedan den 1 juli 2005 är Luftfartsstyrelsen också behörig myndighet enligt Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 785/2004 av den 21 april om försäkringskrav för lufttrafikföretag och luftfartygsoperatörer. Det innebär att det är hos Luftfartsstyrelsen som lufttrafikföretag och luftfartygsoperatörer ska deponera försäkringsbevis eller annat bevis på att de har giltig försäkring.

Den 1 mars 2005 överfördes den enhet inom Luftfartsverket som utför den statliga flygräddningstjänsten till Luftfartsstyrelsen som numera ansvarar för denna räddnings- tjänst.

Luftfartsstyrelsen har även tagit över regis- terkontrollen av säkerhetsklassad personal vid de statliga flygplatserna från Luftfartsverket.

Flygtrafiktjänst

Under våren 2005 driftsatte Luftfartsverket det nya flygtrafikledningssystemet EUROCAT 2000E och två nya kontrollcen- traler för flygtrafikledning i det svenska luft- rummet i Malmö och Stockholm. Med detta

får Sverige ett flygtrafikledningssystem som tillhör de modernaste som finns i världen. Den nya tekniken innebär att flygsäkerhetsbefräm- jande funktioner har tillkommit och att kapaciteten för att möta förväntad utveckling av flygtrafiken under lång tid framåt är säkrad.

7.4Mål och resultatbedömning

Med utgångspunkt i de transportpolitiska delmålen har regeringen i regleringsbrev fast- ställt verksamhetsmålen för Luftfartsstyrelsen och Luftfartsverket. För Luftfartsverket har det fastställts ekonomiska mål. Resultatet för 2004 i förhållande till dessa mål framgår av den följande redovisningen.

Ett tillgängligt transportsystem

Verksamhetsmål: Ett tillgängligt transport- system, där flygtransportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläg- gande transportbehov kan tillgodoses.

Resultat: Luftfartsverket har i sin tidigare roll som sektormyndighet tagit fram mått som beskriver möjligheten att med flyg ta sig till (tillgänglighet) och från (åtkomlighet) olika svenska destinationer med tillgång till en flyg- plats. Måttet visar den genomsnittliga vistelse- tiden på respektive destination. Flygplatser med bra tillgänglighet i inrikestrafiken är de flygplatser som har täta avgångar till Stockholm, som är navet i Sverige. Exempel på sådana flygplatser är Göteborg, Malmö och Umeå. Flygplatser med bra åtkomlighet är de som har kort flygtid till Arlanda och har bra ankomst- och avgångstider, exempelvis Borlänge, Sundsvall och Östersund. Som nav har Stockholm både den bästa åtkomligheten och den bästa tillgängligheten. Tillgänglighe- ten och åtkomligheten för endagsresor i luft- fartssystemet har försämrats något om man ser till medianvärdet på vistelsetiden, men sett till kapaciteten (räknat i antal flygstolar) så har tillgängligheten i flygsystemet ökat. I ett euro- peiskt perspektiv är det Stockholm och Göteborg som kan visa upp den bästa tillgäng- ligheten och åtkomligheten i landet, vilket till stor del beror på ett stort utbud av direktav- gångar till europeiska städer. Malmös närhet

till Kastrup och det stora utbud som finns vid flygplatsen innebär att även den staden har en bra tillgänglighet och åtkomlighet ut i Europa.

Luftfartsstyrelsen skall enligt sin instruk- tion verka för att hänsyn tas till funktions- hindrade resenärers särskilda behov i luftfar- ten. Flyget hade även under 2004 den bästa tillgängligheten för funktionshindrade jämfört med andra trafikslag. 86 procent av de funk- tionshindrade uppger att de kunnat resa med flyget. Det är dock 23 procent av dessa som anser att de reser med vissa besvär. 14 procent uppger att de inte alls kan resa med flyget. Den grupp som har svårast att resa med flyg är numera de synskadade. En jämförelse med tidigare mätningar visar att det varit personer med flera funktionshinder som haft störst problem. Hälften av de synskadade som delta- git i undersökningen uppger att de kan resa utan besvär, vilket är en siffra som sjunkit från sju av tio sedan 2002. De situationer som är svårast att hantera för de funktionshindrade är att ta del av information på flygplatser och flygplan och att vistas inom flygplatsen och på flygplanet utan att störas av allergi/astmaframkallande faktorer.

En hög transportkvalitet

Verksamhetsmål: En hög transportkvalitet, där flygtransportsystemets utformning och funk- tion skall medge en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.

Resultat: Den av Rikstrafiken upphandlade flygtrafiken håller en hög regelbundenhet och endast en linje ligger under 95 procent regel- bundenhet. Kabinfaktorerna, som anger hur stor andel av platserna som används vid en flygning, varierar mellan 25 och 45 procent, något som klart understiger den genomsnitt- liga kabinfaktorn för inrikesflyget i Sverige som är 61,4 procent.

Luftfartsverket följer sedan fem år tillbaka punktligheten på Arlanda. Lite över hälften av flygningarna är punktliga och av de försenade flygningarna var 2/3 försenade mindre än 15 minuter. Säsongsvariationen är stor och punktligheten påverkas framförallt av graden av trafikvolym i flygtransportsystemet. Vädret är en annan viktig faktor.

Välutvecklade intermodala persontrans- portlösningar skulle innebära förbättringar för

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

flygets kunder. Det finns dock problem med kollektivtrafikförsörjningen till flygplatserna. Kollektivtrafikförsörjningen till Arlanda och antalet fjärrtåg dit har minskat och vissa flyg- platser i landet har ingen kollektivtrafikanslut- ning alls.

En säker luftfart

Verksamhetsmål: En säker luftfart, där ingen dödas eller allvarligt skadas inom flygtrans- portsystemet, genom att flygtransportsyste- mets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta. Målet är att flyg- säkerhetsstandarden skall lägst vara i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfarts- nationer. För den tillståndskrävande kommer- siella luftfarten är målet att minst halvera have- rifrekvensen under perioden 1998–2007. Vidare skall antalet haverier inom privatflyget halveras under perioden. Skyddet mot brotts- liga handlingar som äventyrar säkerheten för den civila luftfarten skall vara i nivå med det som finns i andra välutvecklade luftfartsnatio- ner.

Resultat: Det har endast förekommit ett haveri inom charter- och linjefart under 2004 och det medförde inga personskador. Interna- tionellt sett är detta en bra siffra. Inom bruks- flyget har fem haverier inträffat men inga per- sonskador. Skolflyget har haft två haverier utan personskador. Inom privatflyget däremot har antalet olyckor ökat drastiskt. 23 haverier förekom under året och två av dessa medförde sju omkomna. För att målet om flygsäkerhet, en halvering av haverierna, skall uppnås får inte mer än två haverier inträffa fram t.o.m. 2007.

Regelsystemet för luftfartsskyddet har skärpts väsentligt för att förhindra kapningar och terrorism. Arbetet i EU för att förstärka luftfartsskyddet präglar i hög grad arbetet på nationell nivå och en översyn av de regler som tillkom 2002 efter terrorkatastroferna i USA har inletts under 2004. Sverige deltar aktivt i detta arbete.

En god miljö

Verksamhetsmål: En god miljö, där flygtrans- portsystemets utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livs-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

miljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador samt en god hushållning med mark, vatten, energi och andra natur- resurser främjas.

Resultat: För luftföroreningar kräver målets infriande såväl nationella åtgärder som att miljöfrågorna drivs aktivt i det internationella arbetet. Inom EU, ECAC och ICAO har Sverige verkat för skärpta regler när det gäller buller och utsläpp av luftföroreningar.

Luftfartsverket bedriver ett aktivt miljöar- bete. Utsläppen av luftföroreningar och växt- husgaser från luftfarten ökade dock under 2004. Koldioxidutsläppen ökade med 10 pro- cent till ca 2,1 miljoner ton (inrikes trafik samt utrikes avgångar). Ca 15 000 ton kommer från Luftfartsverkets egen verksamhet. Luft- fartsverket har kunnat minska koldioxidut- släppen från den egna verksamheten genom att minska förbrukningen av fossila bränslen och drivmedel. På internationell nivå har Luftfarts- verket, och senare Luftfartsstyrelsen, arbetat för att ett system för handel med utsläppsrät- ter för luftfarten skall utredas vidare.

Kväveoxidutsläppen ökade under 2004 med 13 procent till ca 8 700 ton. Ungefär 2 procent av utsläppen kommer från markbunden verk- samhet. Även svavel-, kolväte- och kolmo- noxid ökade med runt 10 procent vardera under 2004. Ökningarna beror främst på ökad flygtrafik. Den 1 mars 2004 infördes en ny miljörelaterad startavgift för kväveoxidutsläpp på Luftfartsverkets alla flygplatser. Modellen har tagits fram genom ett internationellt sam- arbete lett av Sverige. Luftfartsstyrelsen fort- sätter utvecklingsarbetet av modellen och andra styrmedel.

Luftfartsverket har arbetat med att minska bullerstörningar i befintlig bebyggelse enligt det åtgärdsprogram som föreslogs i prop. 1996/97:53 ”Infrastrukturinriktning för fram- tida transporter”. I december 2004 var åtgärdsprogrammets första etapp genomförd vid åtta av Luftfartsverkets flygplatser. Vid fyra flygplatser har konstaterats att inga bygg- nader berörs av den första etappen och vid ytterligare fyra flygplatser avvaktar Luftfarts- verket beslut i Miljödomstolen om ytterligare isoleringskrav. Totalt har ca 300 fastigheter åtgärdats till en kostnad av 44,5 miljoner kro- nor.

En positiv regional utveckling

Verksamhetsmål: Flygtransportsystemet skall främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels mot- verka nackdelar av stora transportavstånd.

Resultat: Det är väsentligt att alla delar av landet har ett väl fungerande flygtransport- system i avsaknad av alternativa resmöjlighe- ter. Anslaget till icke-statliga flygplatser har fördelats under året. Anslaget var under 2004 81,1 miljoner kronor och Luftfartsverket bidrog med 22,4 miljoner kronor.

Regeringen införde allmän trafikplikt på tio inrikes flyglinjer under slutet av 2001 och uppdrog åt Rikstrafiken att upphandla trafi- ken. Trafik bedrivs på samtliga dessa linjer. Därutöver har en förnyad upphandling gjorts under 2005 på samma linjer.

Ett jämställt flygtransportsystem

Verksamhetsmål: Ett jämställt flygtransport- system, där flygtransportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transport- systemets tillkomst, utformning och förvalt- ning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

Resultat: I Luftfartsverkets styrelse för 2004/05 är könsfördelningen 57 procent kvin- nor och 43 procent män, exklusive arbetstagar- representanterna. För styrelsen för Luftfarts- styrelsen är könsfördelningen 60 procent kvinnor och 40 procent män. För Luftfartssty- relsen totalt var könsfördelningen 41 procent kvinnor och 59 procent män. Någon föränd- ring av fördelningen i de olika påverkansorga- nisationerna för flyget har inte skett. I Svenska Kommunförbundet är 9 av 21 representanter kvinnor, i Svenska Flygföretagens Riksför- bund är 2 av 10 representanter kvinnor och i Föreningen Svenskt Flyg finns det inga kvin- nor alls bland de 6 representanterna. Även bland flygbolagen dominerar männen och endast 6 av 21 bolag har kvinnor represente- rade i sina styrelser och endast ett bolag har en kvinnlig styrelseordförande. Sett till såväl stat- liga som icke-statliga flygplatser med reguljär trafik är 24 procent av flygplatscheferna kvin-

nor och sett enbart till de statliga flygplatserna är knappt 50 procent kvinnor. Kvinnor och män nyttjar systemet olika. 62 procent av alla passagerare från Arlanda är män. Andelen kvinnliga passagerare har dock ökat från före- gående år. Männens resande utgörs nästan till hälften av tjänsteresor medan endast 32 pro- cent av kvinnornas resor är av detta slag. Tjänsteresandet minskade dock i båda grup- perna med några procent under 2004.

Luftfartsverkets ekonomiska resultat

Verksamhetsmål: Det långsiktiga målet för räntabilitet är att resultatet efter skattemotsva- righet skall uppgå till 8 procent av eget kapital och att soliditeten skall uppgå till 20 procent. Som restriktion för prishöjningar gäller att trafikavgifterna, exkl. undervägsavgifter, avgifter för luftfartsskydd och bulleravgifter, i genomsnitt över åren får öka med högst nettoprisindex, mätt från och med 1993 års nivå.

Resultat: Den långvariga nedgången i flyg- trafiken bröts under 2004 och antalet passage- rare i linjefart och chartertrafik på Luftfarts- verkets flygplatser ökade med drygt 5 procent under 2004. Antalet landningar ökade också med drygt 5 procent. Luftfartsverkets resultat

efter finansiella poster	för	2004 blev
124 miljoner kronor. Det	är en	förbättring

med 172 miljoner kronor jämfört med 2003 års förlust på 48 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror framförallt på att trafikvoly- men på allvar har vänt uppåt efter flera år av nedgång. Investeringarna har i stort sett halve- rats under 2004 jämfört med 2003 och stannar på 737 miljoner kronor. Luftfartsverket plane- rar för årliga investeringar under en miljard kronor, efter att ha investerat totalt ca 12 miljarder kronor under de föregående fem åren. Ett åtgärdsprogram genomförs för att förbättra Luftfartsverkets resultat med sam- manlagt en miljard kronor till och med 2006.

Regeringens överväganden

Regeringen konstaterar att de verksamhetsmål som formulerats inom verksamhetsområdet Luftfart i huvudsak har uppfyllts. Luftfarts- verkets ekonomiska mål för räntabilitet och

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

soliditet nåddes dock inte, men med Luftfarts- verkets åtgärdsprogram är prognosen att rän- tabilitetsmålet uppnås 2006 och soliditetsmålet 2008. Restriktionerna för prishöjningar har följts enligt de riktlinjer som infördes 1993.

7.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har granskat Luftfartsverkets årsredovisning för 2004. Revisionsberättelsen innehåller inga invändningar.

7.6Politikens inriktning

Luftfarten har en stor transportpolitisk bety- delse för det långväga inrikes- och utrikesre- sandet. I vissa regioner av landet är flyget det enda verkliga alternativet när det gäller att resa längre sträckor. Det är därför av stor vikt att staten följer utvecklingen på luftfartsmarkna- den och kan stödja luftfarten där marknaden inte bedömer det kommersiellt lönsamt att bedriva luftfart. I detta stöd ingår i dag ett statligt flygplatsstöd och upphandling av trafik till ett antal orter i landet.

Under 2001 inträffade en dramatisk föränd- ring i omvärlden, vilket bidrog till ett kraftigt trendbrott i passagerarvolym inom luftfarten. Denna trend förstärktes under 2002 och 2003. Under 2004 återhämtade sig marknaden delvis. Samtidigt förstärktes överströmningen av pas- sagerare till lågkostnadsbolag samt till billigare biljetter i det traditionella reguljärflyget. Den del av flygbranschen som minskat mest är charterresandet.

Det finns de närmaste åren god kapacitet i flygplats- och flygtrafiktjänstsystemet för att ta hand om en ökad trafiktillväxt. Den enda infrastrukturinvestering som planeras i det statliga flygplatssystemet är en utbyggnad av Pir F på Arlanda i syfte att undvika brist på uppställningsplatser.

Riksdagen har 2004 godkänt att regeringen delar upp Luftfartsverket och skapar en ny luftfartsmyndighet. Syftet med denna uppdel- ning är att undvika rollkonflikter mellan myn- dighetsverksamhet och produktionsverksam- het. Regeringen genomförde delningen den 1 januari 2005. Den nya myndigheten Luftfarts-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

styrelsen omfattar den tidigare Luftfarts- inspektionen och avdelningen Luftfart och Samhälle samt övriga funktioner som har en myndighetsutövande uppgift utan direkt koppling till kommersiella uppgifter. De kvar- varande delarna av Luftfartsverket har hand om produktionsverksamhet, dvs. främst de statliga flygplatserna och flygtrafiktjänsten. Denna verksamhet skall bidra till att de trans- portpolitiska målen för luftfarten uppnås genom att på ett företagsekonomiskt lönsamt sätt ansvara för driften och utvecklingen av kostnadseffektiva, säkra och välfungerande flygplatser och flygtrafiktjänst.

Flygsäkerhets-, miljö- och kapacitetsfrå- gorna har fortsatt hög prioritet och kräver såväl nationella som internationella åtgärder. Villkoren för svensk luftfart fastställs inom ramen för EU:s arbete men också i andra internationella organisationer, främst inom FN-organet för civil luftfart ICAO, det euro- peiska samarbetsorganet ECAC, Eurocontrol och EASA.

7.7Budgetförslag

7.7.1Luftfartsverket

7.7.1.1 Luftfartsverkets ekonomiska mål

Luftfartsverket skall bidra till att de transport- politiska målen uppnås genom att på ett före- tagsekonomiskt lönsamt sätt ansvara för drif- ten och utvecklingen av kostnadseffektiva, säkra och välfungerande flygplatser och flyg- trafiktjänst. Av Luftfartsverkets treårsplan framgår att det ekonomiska resultatet efter skattemotsvarighet för perioden 2006–2008 bedöms bli 252, 324 respektive 396 miljoner kronor. Luftfartsverket har ett långsiktigt räntabilitetskrav (som räknas på resultatet efter skattemotsvarighet) på 8 procent av eget kapital.

Som restriktion för prisökningar gäller att verkets trafikavgifter, exklusive undervägs- avgifter, luftfartsskyddsavgifter och buller- avgifter, i genomsnitt får öka med högst nettoprisindex räknat fr.o.m. 1993. Vidare skall verket ha en soliditet om minst 25 pro- cent. Luftfartsverket bedömer att verket har ett behov av en låneram på 7 700 miljoner kro- nor.

I Luftfartsverkets treårsplan presenterades följande prognos för den kommande treårs- perioden.

Tabell 7.2 Ekonomisk utveckling

Miljoner kronor där ej annat anges

	Prognos	Prognos	Prognos	Prognos
	2005	2006	2007	2008
Resultat efter skattemot-	108	252	324	396
svarighet

Räntabilitet på eget kapi-	4	8	9	11
tal efter skattemotsvarig-
het (%)

Soliditet (%)	20	22	24	27

Beräknad skattemotsvarig-	31	75	78	101
het

Beräknad utdelning	36	84	108	132

Regeringens överväganden

Regeringen anser att nuvarande räntabilitets- krav om 8 procent av eget kapital (som räknas på resultatet efter skattemotsvarighet) fortfa- rande är motiverat.

Regeringen föreslår vidare att målet för soliditeten är att den långsiktigt skall vara lägst 25 procent. Med det åtgärdsprogram som Luftfartsverket har redovisat är bedömningen att målet kommer att uppnås 2008.

Regeringen föreslår att basåret för den pris- restriktion Luftfartsverket har avseende trafik- avgifterna förändras till den 1 januari 2001. Basåret bör användas under en konjunktur- cykel för luftfartsmarknaden och skälet är att kunna göra avgiftsförändringar som följer dess variationer. Det aktuella valet av basår bygger på att luftfartsmarknaden hade sitt toppår 2000, räknat i antal passagerare, och att mark- naden därefter krympte under ett antal år. Den avgiftssänkning som skedde i samband med bildandet av Luftfartsstyrelsen skall inte ingå i beräkningar av tillgängligt utrymme för avgiftshöjningar. I övrigt är allt oförändrat, dvs. att prisrestriktionen gäller för verkets trafikavgifter, exklusive undervägsavgifter, luftfartsskyddsavgifter och bulleravgifter, och att dessa i genomsnitt får öka med högst nettoprisindex räknat från den 1 januari 2001.

Beträffande utdelningskravet anser reger- ingen att detta bör vara en tredjedel av vinsten, räknat som resultatet efter skattemotsvarighet.

Utdelning och skattemotsvarighet som skall inbetalas till inkomsttitel under 2006 bör även

fortsättningsvis fastställas slutligt av regeringen i samband med bokslutet.

7.7.1.2Luftfartsverkets finansiella befogenheter

Luftfartsverkets investeringar har finansierats dels med internt tillförda medel, dels med lån i Riksgäldskontoret. Verket har under 2005 ett bemyndigande att ta upp lån inom en total ram av 7 700 miljoner kronor.

I Luftfartsverkskoncernen ingår LFV Hol- ding AB som bildades 1995 för att samordna och förvalta Luftfartsverkets bolagsverksam- het. Luftfartsverket har även ett bemyndi- gande att teckna borgensförbindelser för kre- diter till förmån för dotterbolaget LFV Holding AB inom en total ram på 60 miljoner kronor.

För att minska riskexponeringen används derivathandel enligt tidigare bemyndigande. I detta ingår att lämna likvid säkerhet vid utstäl- landet av derivatinstrument och den ram Luftfartsverket har för utställandet av sådana säkerheter under 2005 är på 2 000 miljoner kronor.

Som andra affärsverk har Luftfartsverket ett bemyndigande att sätta in kassamässigt över- skott på räntebärande konto i Riksgäldskonto- ret eller på annat sätt. Medlen skall placeras räntebärande och förbehållas placeringar med låg risk.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att även under 2006 låta Luftfarts- verket få rätt att ta upp lån i och utanför Riks- gäldskontoret inom en total ram på 7 700 miljoner kronor. Luftfartsverket bör även få teckna aktier eller ge aktieägartillskott till LFV Holding AB inom en ram på 150 miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen att riksda- gen bemyndigar regeringen att besluta om bil- dande av bolag inom ramen för Luftfarts- verkskoncernen. Bakgrunden är att bolag kan behöva bildas för att underlätta samriskprojekt i den kommersiella verksamheten. Vidare kan bolag behöva bildas för att driva gemensamma projekt mellan olika organisationer inom Europa. Luftfartsverket föreslås vidare få rätt

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

att teckna borgensförbindelser för krediter till förmån för dotterbolaget LFV Holding AB inom en total ram på 60 miljoner kronor. Där- utöver föreslår regeringen att Luftfartsverket får sätta in kassamässigt överskott på räntebä- rande konto i Riksgäldskontoret eller affärs- bank. Vidare föreslår regeringen att överskottslikviditeten får placeras i statsga- ranterade skuldebrev och hos motpart med kreditvärdighet motsvarande kategori K1 enligt nordisk Ratings system eller motsva- rande. Luftfartsverket föreslås lämna likvid säkerhet vid utställandet av derivatinstrument. En ram för utställandet av sådana säkerheter på 2 000 miljoner kronor bör fastställas för 2006.

7.7.1.3 Luftfartsverkets investeringsplan

Luftfartsverket föreslår en investeringsnivå under perioden 2006–2008 på sammanlagt 2 400 (2 300) miljoner kronor. Under plane- ringsperioden planeras vissa kompletterande investeringar för att till fullo utnyttja de inves- teringar som tidigare gjorts i kapacitets- utbyggnaden på Arlanda. I övrigt domineras planen av ersättningsinvesteringar

för att säkerställa flygsäkerhet och en tillfreds- ställande kapacitet och kvalitet i LFV:s infra- struktur samt i miljöinvesteringar.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 7.3 Investeringsplan

Miljoner kronor

	Total utgift under	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	2005-2008	2004	2005	2006	2007	2008

Arlanda flygplats	1 470	431	470	400	300	300

Övriga flygplatser	1 000	247	280	240	240	240

Flygtrafiktjänsten	480	15	150	100	150	80

Övriga investeringar	450	42	100	60	110	180

Summa investeringar	3 400	735	1 000	800	800	800

Lån i RGK		-	-	-	-	-

Internt tillförda medel	3 400	735	1 000	800	800	800

Övrig finansiering	-		-	-	-	-

Summa finansiering	3 400	735	1 000	800	800	800

Regeringens överväganden

Regeringen konstaterar att Luftfartsverkets inve- steringar kommer att vara mindre omfattande under den kommande treårsperioden. En fort- sättning på tidigare godkända investeringsplaner är emellertid nödvändig. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att investeringsplanen god- känns.

7.7.2Luftfartsstyrelsen

Från och med den 1 januari 2005 finns den nya myndigheten Luftfartsstyrelsen som skall an- svara för luftfartens myndighetsverksamhet. Luftfartsstyrelsen finansieras genom avgifter och myndighetens ekonomiska mål under perioden 2005–2008 är att kostnaderna skall täckas av myndighetens avgifter. Luftfartsstyrelsen har även presenterat en investeringsplan för perio- den 2006–2008 på sammanlagt 18,5 miljoner kronor. Investeringarna kommer att främst ske i IT-system.

Tabell 7.4 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2004	-	-	-	-

Prognos 2005	-	862 726	862 978	-252

Budget 2006	-	879 981	879 838	143

7.7.336:10 Driftbidrag till icke statliga flygplatser

Tabell 7.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	81 100		sparande	0
2005	Anslag	81 100	1	Utgifts-	80 614
2005	Anslag			prognos	80 614
2006	Förslag	80 613

2007	Beräknat	80 613

2008	Beräknat	80 613

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

Anslaget är avsett att finansiera delar av driftun- derskotten vid kommunala och privata trafik- flygplatser.

Regeringens överväganden

Regeringen gör bedömningen att driftbidraget spelar en viktig roll för att hela landet skall ges en tillfredsställande transportförsörjning. Detta gäller särskilt för de regioner där det saknas goda alternativa transportmöjligheter. Regeringen anser att syftet med ett statligt driftstöd till kommunala och privata trafikflygplatser bör vara att främja en god interregional flygtransportför- sörjning i de fall tillfredsställande alternativa kollektiva transportmöjligheter saknas. I detta sammanhang vill regeringen erinra om det pågående arbetet med en ny transportpolitisk proposition. Inom ramen för det arbetet ses formerna och förutsättningarna för driftbidraget

över med utgångspunkt i att bidraget ges ett tydligare trafikslagsövergripande perspektiv. Regeringen föreslår att 80 613 000 kronor anvisas under anslaget för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 80 613 000 kronor

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

respektive 80 613 000 kronor. Regeringen före- slår även att Luftfartsverket under 2006 skall fortsätta bidra med medel om 22 380 000 kronor för att täcka underskotten hos de icke-statliga flygplatserna.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

8 Interregional kollektivtrafik persontrafik

8.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar den interregio- nala kollektiva persontrafiken och ansvarig myn- dighet är Rikstrafiken. Myndighetens uppgift är att verka för utveckling och samordning av den interregionala kollektiva persontrafiken och att därigenom bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Rikstrafiken skall som en del i detta arbete svara för statens upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kollektiv persontrafik som inte upprätthålls i trafikhuvudmännens regi och där det saknas för- utsättningar för kommersiell drift.

8.2Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
Anslag 36:11 Rikstrafiken: Administration	18,6	19,7	19,4	19,9	20,3	20,7
Anslag 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling	877,1	923,0	882,4	893,0	893,0	893,0

Totalt för verksamhetsområdet	895,6	942,7	901,8	912,9	913,3	913,7

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

Utgifterna för den upphandlade trafiken uppgick till 877 miljoner kronor 2004. Den periodiserade kostnaden uppgick till 853 miljoner kronor. Dessa kostnader fördelades över trafikslagen enligt följande: tågtrafik 393 miljoner kronor, färjetrafik 243 miljoner kronor, busstrafik 73

miljoner kronor och flygtrafik 144 miljoner kronor. Antalet tågresor i den upphandlade tra fiken har minskat sedan föregående år och så även Rikstrafikens genomsnittliga kostnad per resa. Antalet bussresor i den upphandlade buss- trafiken har ökat betydligt medan den genom- snittliga kostnaden per resa har minskat. Antalet

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

flygresor och färjeresor har också ökat och så även kostnaderna per resa. Det är dock tydligt att flyg- och färjetrafiken är dyrast per resa.

Under 2004 har kostnaden för den upphand- lade trafiken ökat något. Det är främst flyg- och färjetrafiken som bidrar till denna ökning av kostnaderna vilket förklaras med den höga kost- naden för den korttidsupphandling som tidigare genomfördes. För färjetrafiken förklaras ökningen med införandet av snabbfärjor, ökade bränsle- och lönekostnader samt ökade hamn- och farledsavgifter.

8.3Resultatbedömning

Ett tillgängligt transportsystem

Rikstrafiken har under året avrapporterat upp- draget om ett nationellt och transportslagsöver- gripande informationssystem för all kollektiv- trafik. Utvecklingen går åt rätt håll då samverkan har förbättrats gällande biljetter och tidtabeller. Arbetet kring en kommunikationslösning, Sam- trafikgränssnittet, pågår. Under det andra kvar- talet 2005 blev det tekniskt möjligt att boka/köpa ett basutbud av tågbiljetter oavsett operatör oberoende av vilken operatör man kontaktar. I och med detta kan tågoperatörerna öppna sina sälj- och distributionskanaler för varandra. Detta bidrar till tillgängligheten till den interregionala kollektivtrafiken genom att underlätta sammanhållna resor.

Rikstrafikens arbete med tillgängligheten för funktionshindrade har fortsatt under året och myndigheten har inkommit med ett PM där det konstateras att om inte ytterligare ansträng- ningar görs kommer det bli svårt att uppnå en helt tillfredsställande tillgänglighet till 2010 i hela transportsystemet. Främst är det den fysiska utformningen av t.ex. stationer i glesbygd och på platser med mindre frekvent resande som är orsaken till svårigheten att nå målet. Uppdraget att ta fram en transportslagsövergripande natio- nell standard tillsammans med andra trafikverk och Boverket har genomförts. Mätningar av funktionshindrades möjligheter att utnyttja transportsystemet visar att många åker buss och spårvagn regelbundet, men även att många inte kan resa på detta sätt.

En hög transportkvalitet och en säker trafik

Rikstrafiken arbetar för att förbättra sin uppfölj- ning av trafikkvaliteten. I dagsläget är mycket av uppföljningen baserad på operatörernas självrap- portering av brister. Även om det på vissa sträckor har funnits problem under 2004, gäl- lande kvalitet och punktlighet, är ändå kvaliteten på den upphandlade trafiken generellt relativt god.

När det gäller samverkan kring biljettsystem och information om tidtabeller har utvecklingen gått i rätt riktning under 2004. Under de senaste tre åren har Rikstrafiken och Samtrafiken i sam- verkan med samtliga operatörer arbetat med att införa en kommunikationslösning (Samtrafik- gränssnittet) mellan de olika systemen för bil- jettbokning, vilken tar bort de tekniska hindren för samverkan mellan operatörernas system, vil- ket som ovan konstaterats underlättar samman- hållna resor.

En positiv regional utveckling

Rikstrafikens trafikupphandlingar samt samver- kansavtal med trafikhuvudmännen syftar till att upprätthålla transportpolitiskt motiverad trafik som inte är kommersiellt gångbar. Under 2004 genomfördes totalt 1 654 000 resor i denna tra- fik. Många av dessa resor är på linjer där ingen trafik alls skulle bedrivas utan Rikstrafikens stöd. Sammantaget bidrar den upphandlade trafiken väsentligt till att skapa grundförutsättningar för en positiv regional utveckling i stora delar av landet.

Under 2004 har Rikstrafiken genomfört utredningar som har koppling till frågan om nyttan av den upphandlade trafiken. Bland annat genomfördes en utredning av flygupphandling- arnas nytta. Uppdraget genomfördes i samver- kan med berörda kommuner och flygplatser och redovisades under mars 2004. Utredningen kon- staterade flygets mycket stora betydelse för Norrlands inland. Däremot fann utredningen flera möjligheter att effektivisera det befintliga upplägget, bland annat genom en annan sling- ning av vissa linjer, vilket Rikstrafiken tillvarata- git i den flygupphandling som genomförts under 2005.

100

En god miljö

Miljöeffekterna av den upphandlade trafiken erhålls som ett delresultat vid de beräkningar av nyttan av den upphandlade trafiken som plane- ras. Beräkningen av effekten av de upphandlingar Rikstrafiken genomför kommer att ske genom en analys där hänsyn tas till den direkta miljöpå- verkan den upphandlade trafiken har (vilka utsläpp etc. som den förorsakar). Därefter genomförs en analys av en situation utan den upphandlade trafiken. En jämförelse mellan dessa beräkningar visar nettoeffekten av upp- handlingarna. För att genomföra detta arbete krävs en metodutveckling. Detta innebär att en första delredovisning som avser den trafik Riks- trafiken handlar upp i bästa fall kan ske i budget- propositionen för 2007. En beräkning med enkla utsläppsschabloner skulle gå att genomföra omedelbart, men skulle vara missvisande efter- som den inte tar hänsyn till vad trafikanterna skulle ha gjort om trafiken inte upphandlats.

Ett jämställt persontransportsystem

Kvinnor och män utnyttjar den av Rikstrafiken upphandlade trafiken för olika syften: män främst för tjänste- och arbetsresor, kvinnor främst för studie- och fritidsresor. Män gör fler arbetsrelaterade resor än kvinnor och har därför en större andel av denna resandekategori i Riks- trafikens trafikupphandling. Samtidigt använder kvinnor tåg något mer än män för privatresor.

Bakomliggande orsaker till dessa resmönster är främst att män har en större lokal arbetsmark- nad och att fler män än kvinnor har arbeten som innebär tjänsteresor. Detta påverkar förutsätt- ningarna för att uppnå jämställdhetsmål som bland annat delat ansvar för hem samt lika möj- ligheter till arbete. Den upphandlade trafiken är i detta sammanhang ett medel för att bidra till det politiska målet om vidgade arbetsmarknadsre- gioner.

Vid de årliga nöjdkundundersökningar som genomförs i den trafik Rikstrafiken upphandlat redovisas resultatet fördelat på kön. Den infor- mation som samlas in vid dessa undersökningar skapar möjligheter både för analyser av kvinnors och mäns resande och av deras uppfattning om resandet. Såväl syftet med resorna som könsför- delningen varierar mellan trafiken i de olika tra- fikslag som får statlig ersättning. Skillnaden

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

mellan mäns och kvinnors resande med tåg och buss är måttlig. Den skillnad som finns kan ha att göra med att kvinnor i mindre utsträckning har tillgång till hushållets bil och att detta fram- för allt påverkar det kortare lokala och regionala resandet. Den upphandlade trafiken med tåg och buss har ett större inslag av sådana resor än flyg- och båttrafiken. Den större andelen kvinnor för buss och tåg är ett resultat av ett stort kvinnligt privatresande med dessa trafikslag, men fler kvinnor använder också dessa färdmedel för arbetsresor.

Båtresorna domineras av helgresenärer och semesterfirare från fastlandet och av gotlän- ningar som gör privatresor till fastlandet. Hela 93 procent av resenärerna reser av dessa anled- ningar och andelarna är lika stora för kvinnor och män.

Under året har den nationella samverkan med de andra trafikverken och SIKA kring jämställd- hetsperspektivet i all planering av kollektivtrafik fortsatt. Häri ingår även en löpande dialog med trafikhuvudmännen, trafikutövare och entrepre- nörer för att systematiskt uppmärksamma detta mål. I Rikstrafikens arbetsgrupper har andelen kvinnor ökat med fem procentenheter sedan föregående år och utgör nu 29 procent.

8.4Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning till Rikstrafiken, dvs. har bedömt att årsredovisningen för räkenskapsåret 2004 i allt väsentligt är rättvisande.

8.5Politikens inriktning

Kollektivtrafiken har en stor betydelse för att transportsystemet skall svara upp mot de trans- portpolitiska målen om en hög transportkvalitet, en positiv regional utveckling, ett tillgängligt transportsystem, en god miljö, en säker trafik och ett jämställt transportsystem.

Den lokala och regionala kollektivtrafiken är vanligtvis ett gemensamt ansvar för kommuner och landsting. Statens ansvar för kollektivtrafi- ken är att utveckla den interregionala kollektiv- trafiken genom samordning och upphandling av samhällsekonomiskt lönsam trafik som inte

101

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

bedrivs på kommersiella grunder eller av trafik- huvudmännen. Ett mål för verksamheten är att det finns en tillfredsställande interregional trans- portförsörjning för kvinnor och män i ett sam- manhängande nätverk i landet. Kollektivtrafiken är en del av samhällsservicen och det är viktigt att den blir tillgänglig för alla grupper av nyttjare. Staten har fördelat betydande belopp till trafik- huvudmännen för åtgärder i syfte att öka till- gängligheten för funktionshindrade. Därutöver bidrar staten till utbyggnad av lokal och regional infrastruktur för kollektivtrafik.

8.6Budgetförslag

8.6.136:11 Rikstrafiken: Administration

Tabell 8.2 Anslagsutveckling 36:11 Rikstrafiken:

Administration

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	18 551		sparande	511
			1	Utgifts-
2005	Anslag	19 702		Utgifts-
2005	Anslag	19 702		prognos	19 437

2006	Förslag	19 927

2007	Beräknat	20 300	2

2008	Beräknat	20 728	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

2Motsvarar 19 927 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 19 927 tkr i 2006 års prisnivå.

Med anslaget finansieras kostnader för ledning, ekonomiadministration, personaladministration och andra interna kostnader. Vidare finansieras med anslaget konsulttjänster samt utrednings- verksamhet och andra kostnader som går att hänföra till Rikstrafikens uppgifter.

Regeringens överväganden

För att täcka utgifterna för Rikstrafikens admi- nistration föreslår regeringen att 19 927 000 kro- nor anvisas under 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 20 300 000 kronor respektive 20 728 000 kronor.

Tabell 8.3 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för

36:11 Rikstrafiken: Administration

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	19 702	19 702	19 702

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning	343	718	1 149

Beslut	-118	-120	-123

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	19 927	20 300	20 728

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

8.6.2 36:12 Rikstrafiken:

Trafikupphandling

Tabell 8.4 Anslagsutveckling 36:12 Rikstrafiken: Trafikupp- handling

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	877 077	sparande	-43 650
2005	Anslag	923 000	Utgiftsprog-	882 435
2005	Anslag	923 000	1 nos	882 435
2006	Förslag	893 000

2007	Beräknat	893 000

2008	Beräknat	893 000

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2006.

Anslaget finansierar statens upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kol- lektiv persontrafik. Anslaget uppgår för inneva- rande år till 923 miljoner kronor, inklusive de 100 miljoner kronor som riksdagen anvisat i tilläggsbudget under 2005. Av detta är 30 miljoner kronor ett tillfälligt tillskott beslutat enligt föregående budgetproposition.

Regeringens överväganden

För att täcka utgifterna för trafikupphandlingar föreslår regeringen att 893 000 000 kronor anvi- sas under 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 893 000 000 kronor respektive 893 000 000 kronor.

102

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Rikstrafiken bör normalt få sluta upp till fem år långa trafikeringsavtal. Vad gäller färjetrafiken till och från Gotland är dock en något längre avtalsperiod att föredra, främst av konkurrens- skäl och den stora investeringskostnad som är förknippad med kontraktet. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att

Tabell 8.5 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall

2004

under 2006, i fråga om ramanslaget 36:12 Riks- trafiken: Trafikupphandling, ingå ekonomiska förpliktelser som omfattar högst sex år under perioden 2007–2014 och som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 4 350 000 000 kronor.

Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2005	2006	2007	2008-2014

Utestående åtaganden vid årets början	2 656 389	1 971 162	1 994 513
Nya åtaganden	211 463	885 000	3 025 000

Infriade åtaganden	896 690	861 649	826 300	834 700	3 515 300
Utestående åtaganden vid årets slut	1 971 162	1 994 513	4 193 213

Erhållet/föreslaget bemyndigande	3 950 000	2 450 000	4 350 000

103

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9 Forskning och analys

9.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar forskning och analys inom transport- och kommunikationsom- rådet. Ansvariga myndigheter inom området är Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statens institut för kommunikationsana- lys (SIKA), Statens haverikommission (SHK) samt Vägverket, Banverket och Verket för inno- vationssystem (Vinnova).

VTI utför kvalificerad tillämpad forskning och utveckling på uppdrag av myndigheter och andra beställare. VTI:s verksamhet syftar till att genom forskning och utveckling bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen.

SIKA har till uppgift att ta fram underlag för det transportpolitiska utvecklingsarbetet och är statistikansvarig myndighet för officiell statistik inom samhällsområdet transporter och kommu- nikationer. Till detta räknas vägtransporter, flygverksamhet, järnvägstransporter, sjöfart samt statistik om post- och televerksamhet. Myndig- heten samordnar även infrastrukturplaneringen och bidrar med analyser inom politikområdets hela bredd.

SHK utreder från samhällssynpunkt allvarliga olyckor inom luftfarten, sjöfarten, järnvägstrafi- ken samt inom annan verksamhet i enlighet med lagen (1990:712) om undersökning av olyckor. SHK skall följa den internationella utvecklingen på de olika områden som omfattas av kommis- sionens verksamhet samt samarbeta med berörda

säkerhetsmyndigheter i deras olycksförebyg- gande verksamhet.

I verksamhetsområdet ingår anslaget 36:13

Viss internationell verksamhet. Anslaget dispone- ras av Regeringskansliet för kostnader för bl.a. medlemsavgifter och resor förenade med Sveriges deltagande i internationella organisatio- ner m.m.

Genom utpekade sektorsansvar för forskning och utveckling har Banverket och Vägverket viktiga uppgifter inom verksamhetsområdet. Vägverkets kostnader för samhällsmotiverad forsknings-, utvecklings- och demonstrations- verksamhet ryms huvudsakligen inom anslag 36:2 Väghållning och statsbidrag, medan motsva- rande insatser för Banverkets del ryms inom an- slag 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsupp- gifter.

På liknande sätt har också Vinnova till uppgift att finansiera behovsmotiverad forsknings-, utvecklings- och demonstrations-verksamhet (FUD) och göra andra insatser för att främja ett effektivt innovationssystem. Insatserna skall bl.a. bidra till att ett hållbart och effektivt transport- system utvecklas. Vinnova medverkar t.ex. i finansieringen av VTI:s transportforskningsbib- liotek.

Regeringen har också sedan 2001 ställt sär- skilda medel till Vinnovas förfogande för ett FUD-program avseende sjösäkerhet. Samman- taget har 70 miljoner kronor avsatts för ända- målet.

105

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.2	Utgiftsutveckling

Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2004	20051	2005	2006	2007	2008
36:13 Viss internationell verksamhet		2,3	2,5	2,5	2,5	2,5	2,5

36:14 Statens väg- och transportforskningsin		34,9	34,6	34,1	34,7	35,4	36,0
stitut

36:15 Statens institut för kommunikationsanalys		49,6	53,2	52,5	54,1	55,1	56,3

Totalt för verksamhetsområde Forskning och		86,8	89,1	89,1	91,3	93,0	94,8
analys

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

9.3Insatser

I september 2003 fastställde Vägverket ett FUD-program för perioden 2004–2013. Ver- kets FUD-verksamhet har bedrivits i enlighet med programmet. Under 2004 har verket bedrivit ett utvecklingsarbete som resulterar i att fyra till fem s.k. ”virtuella FUD-centra” etableras under 2005. Verket driver också branschgemensamma program tillsammans med andra parter. Med bl.a. fordonsindustrin drivs Emissionsforskningsprogrammet (EMFO) och fordonssäkerhetsprogrammet (Intelligent Vehicle Safety Systems, IVSS). Under 2004 använde Vägverket ca 250 miljo- ner kronor för FUD-verksamhet.

Banverket har sitt FUD-program för perio- den 2000 till 2005 som utgångspunkt för arbetet inom området. Programmet pekar ut prioriterade FUD-områden, liksom hur FUD- processen inom Banverket och samverkan med omvärlden skall fungera. Banverket har genomfört en uppföljning av programmet som legat till grund för ett nytt FUD-program som antogs i april 2005. Under 2004 satsade Ban- verket uppskattningsvis 90 miljoner kronor på FUD - verksamhet. Bl.a. gavs fortsatt stöd till vissa strategiska forskningsmiljöer.

Vinnovas uppgift är att främja hållbar till- växt genom att bidra till utveckling av effektiva innovationssystem, bl.a. genom finansiering av behovsmotiverad forskning. I linje med verk- samhetsplaneringen för åren 2003 till 2007 har Vinnova bedrivit en verksamhet som leder till att det under 2005 fattas beslut om flera s.k.

Vinn Excellence Centers inom transportom- rådet. Under 2004 har Vinnova satsat ca 165 miljoner kronor på transportrelaterad FUD. Regeringen har ställt 25 miljoner kronor till Vinnovas förfogande för en förlängning av det sjösäkerhetsprogram som löper sedan 2001. Liksom tidigare avses denna insats finansieras med de medel som sattes av för särskilda åtgärder i samband med m/s Estonias förlis- ning (se även avsnitt 6.7.9)

För den spårbundna trafiken har det kom- mit ett EU-direktiv som gäller säkerheten inom järnvägstrafiken, det s.k. säkerhetsdirek- tivet. Direktivet innebär att Statens haveri- kommission kommer att utreda olyckor och tillbud som Järnvägsstyrelsen för närvarande utreder. Vilket överensstämmer med den ord- ning som gäller inom luftfarten och sjöfarten.

Det är viktigt att berörda myndigheter sam- verkar bättre och att ansvaret för skilda insats- områden tydligare klarläggs. Regeringen anser därför i linje med Vinnovas FUD-strategi och remissinstansernas synpunkter att TRAN- SAM, myndigheternas organ för samordning av transportforskning, bör ges en stärkt roll.

9.4Resultatbedömning

Målet för verksamhetsområdet är att kontinu- erligt förbättra kunskapen om transport- och kommunikationssektorerna med syfte att bi- dra till att de transport- och kommunikations- politiska målen nås. Det skall ske genom att

106

relevant analysarbete, FUD och statistik pro- duceras.

Ovanstående mål skall uppfyllas främst ge- nom den verksamhet som bedrivs av de inom området ansvariga myndigheterna. Nedan föl- jer en resultatbedömning av myndigheternas verksamheter.

Statens väg- och transportforskningsinstitut

Verksamhetsmål: Målet för VTI är att på ett kostnadseffektivt sätt bedriva samhällsmoti- verad, tillämpad forskning av hög kvalitet. VTI:s verksamhet skall utformas så att den fortlöpande kan utvecklas i enlighet med vad forskningsfinansiärer efterfrågar och de krav som dessa ställer på forskningsresultatens kvalitet och användbarhet.

Resultat: VTI har under 2004 tagit fram och formulerat nya interna verksamhets- och kva- litetsmål. Målen utgår från målen för VTI:s verksamhet enligt regleringsbrevet och från VTI:s interna strategidokument.

Statens institut för kommunikationsanalys

Verksamhetsmål: SIKA:s mål är att genom analysarbete och statistikproduktion bidra till utvecklingen av en samhällsekonomiskt effek- tiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.

Resultat: SIKA har redovisat en uppföljning av det transportpolitiska målet och de sex delmålen för 2005. På statistiksidan har SIKA föreslagit att regeringen beslutar att tillfoga ett nytt statistikområde med namnet ”Kollektiv- trafik och samhällsbetalda resor”. SIKA har även redovisat sitt miljöledningsarbete och sitt uppdrag att utarbeta kunskapsstrategier.

Statens haverikommission

Verksamhetsmål: Haverikommissionen skall fastställa olycksorsaken i varje undersökning och om möjligt ge sådana synpunkter och rekommendationer att framtida olyckor före- byggs.

Resultat: Haverikommissionen har kunnat fastställa orsaken till samtliga fall utom i ett för

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

de olyckor som undersökts under 2004 och har i de flesta fall kunnat lämna rekommenda- tioner till tillsynsmyndigheterna. Haverikom- missionen har därmed bidragit till det långsik- tiga målet om en säker trafik. Måluppfyllelsen i förhållande till uppställda verksamhetsmål bedömer regeringen vara tillfredsställande vad gäller utförda prestationer. Haverikommissio- nen har inte kunnat uppfylla målet för hand- läggningstider under året. Myndigheten anger som orsak den stora personalomsättningen vid myndigheten.

Analys och slutsatser

SIKA har med sin verksamhet bl.a. ökat kun- skapen om infrastruktur och tillväxt genom en analys av infrastrukturens betydelse för till- växt, regional utveckling och regionförstoring.

VTI har utvecklat sin verksamhet för att bättre svara mot krav på framtida marknad och har tagit viktiga steg för att ytterligare utveckla sin position på den internationella arenan. VTI har i huvudsak uppfyllt målen enligt regleringsbreven. Den samlade bedömningen är att måluppfyllelsen för VTI varit god.

Haverikommissionen har med sin verksam- het främst bidragit till delmålet om en säker trafik. Myndigheten har gjort detta genom att lämna synpunkter och rekommendationer till tillsynsmyndigheterna. Myndigheterna har i de flesta fall hörsammat Haverikommissionens rekommendationer.

Banverket, Vägverket och Vinnova bedöms generellt sett ha gjort värdefulla insatser inom området. Eftersom dessa verks uppdrag är bredare saknas grund för en separat analys av måluppfyllelse rörande transportrelaterad FUD. Det kan dock konstateras att de tre ver- ken har fullgjort de specifika uppdrag de givits gällande transportrelaterad FUD.

9.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har granskat årsredovisning- arna för Statens väg- och transportforsk- ningsinstitut, Statens institut för kommunika- tionsanalys och Statens haverikommission. Revisionsberättelserna innehåller inga invänd- ningar.

107

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.6Politikens inriktning

En transportpolitik som säkerställer en sam- hällsekonomiskt effektiv och långsiktigt håll- bar transportförsörjning för män och kvinnor och näringslivet i hela landet kräver insatser inom en rad områden. Den fysiska infra- strukturen måste utvecklas, liksom planerings- verktyg och prognosmodeller. Infrastruktur- avgifter måste ges en effektiv utformning, re- gelverk behöver anpassas, målstyrningen be- höver utvecklas ytterligare och innovations- klimatet inom sektorn behöver förbättras också genom andra insatser. Såväl samverkan som konkurrens inom och mellan transport- slagen är viktiga drivkrafter för ett effektivt och hållbart transportsystem.

Samtidigt är insatser inom verksamhetsom- rådet viktiga för genomförandet av den inno- vationsstrategi, Innovativa Sverige (Ds 2004:36), som redovisas under utgiftsområde 24 Näringsliv. Strategin lyfter bl.a. fram beho- vet av FUD-verksamhet, av att innovations- drivande former för statlig upphandling ut- vecklas, att samverkan mellan offentliga och privata verksamheter stimuleras samt att bil- den av Sverige som innovationsland utvecklas.

Vinnova har på regeringens uppdrag tagit fram en samlad strategi för forskning, utveck- ling och demonstration till stöd för utveckling av ett hållbart och effektiv transportsystem (VP 2004:01). Mot bakgrund av detta material, Godstransportdelegationens analys av forsk- ningsbehov (SOU 2003:39), Kollektivtrafik- kommitténs slutbetänkande (SOU 2003:67) och regeringens innovationsstrategi avser regeringen återkomma med en samlad bedöm- ning av verksamhetens inriktning.

9.7Budgetförslag

9.7.136:13 Viss internationell verksamhet

Tabell 9.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	2 278		sparande	2 684
2005	Anslag	2 500	1	Utgifts-
2005	Anslag	2 500	1	prognos	2 466
2006	Förslag	2 485

2007	Beräknat	2 485

2008	Beräknat	2 485

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2006.

Anslaget disponeras av Regeringskansliet för kostnader för bl.a. medlemsavgifter om ca 2 miljoner kronor och resor förenade med Sveriges deltagande i internationella organisa- tioner m.m. Detta gäller främst internationella luftfartsförhandlingar, FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), internatio- nella järnvägsfördragen (COTIF, OCTI m.m.), internationellt samarbete vad gäller sjöfarten (IMO m.m.), luftfarten (ICAO m.m.) samt EU.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 2 485 000 kronor anvi- sas under anslaget för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 2 485 000 kronor respektive 2 485 000 kronor.

9.7.236:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Tabell 9.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	34 892		sparande	0

2005	Anslag	34 393		Utgifts-
2005	Anslag	34 393	1	prognos	34 136
2006	Förslag	34 730

2007	Beräknat	35 358	2

2008	Beräknat	36 068	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU10) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2006.

2Motsvarar 34 730 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 34 730 tkr i 2006 års prisnivå.

108

VTI:s anslag skall bl.a. täcka kostnaderna för kompetensutveckling, lokaler, särskild utrust- ning och administration. Anslaget får också användas till forskning och medfinansiering av VTI:s deltagande i EU-projekt.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 34 730 000 kronor anvisas under anslaget för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 35 358 000 kronor respektive 36 068 000 kronor.

Tabell 9.4 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för anslag 36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 20051	34 600	34 600	34 600

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	338	970	1684
Beslut	-208	-212	-216

Överföring till/från andra anslag	-	-	-

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	34 730	35 358	36 068

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års stats- budget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inklu- derar därmed en pris- och löneomräkning.

9.7.336:15 Statens institut för kommunikationsanalys

	Tabell 9.5 Anslagsutveckling
					Anslags-
2004		Utfall	49 568		sparande	3 269

	2005	Anslag		1	Utgifts-
	2005	Anslag	53 173	1	prognos	52 459
2006		Förslag	54 050

2007		Beräknat	55 091	2

2008		Beräknat	56 291	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2006.

2Motsvarar 54 050 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 54 050 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget används till analysverksamhet och statistik inom samhällsområdet transporter och kommunikationer samt till myndighetens förvaltningskostnader.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Omlokaliseringen av ett trettiotal årsarbets- platser till Östersund kommer att innebära vissa omställningskostnader. Den upp- skattning av kostnader för omställningen som i dagsläget kan göras för SIKA grundas på antaganden av hur många av befintlig personal som kommer att följa med till Östersund.

Regeringen avser att kompensera myndig- heten för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför. Anslaget undantas även från den generella reduktionen med 0,6 procent som företrädesvis genomförs på anslag avsedda för förvaltnings- eller inves- teringsändamål.

Om myndighetens kostnader ökar med anledning av flytten kommer regeringen senare att ta ställning till disposition av even- tuellt anslagssparande samt till behov av en ökad anslagskredit. Vidare avser regeringen att noga följa utvecklingen av myndighetens eko- nomiska situation så att verksamheten lång- siktigt kan fungera med bibehållen kvalitet.

Tabell 9.6 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för anslag 36:15 Statens institut för kommunikationsana- lysys

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 20051	53 173	53 173	53 173

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	877	1 918	3 118
Beslut	-	-	-

Överföring till/från andra anslag	-	-	-

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	54 050	55 091	56 291

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbud- get. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.7.4Statens haverikommission

Haverikommissionen disponerar inget eget anslag. Regeringen beslutar om en ram för myndighetens förvaltningskostnader. För 2005 är ramen 14 300 000 kronor. Haveri- kommissionen begär i sitt budgetunderlag för 2006–2008 att ramen höjs till 21 270 000 kro- nor. Motivet till den kraftiga ökningen av medel är att Haverikommissionen vill minska

109

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

anlitandet av arvodister (utredningskostna- derna) och istället anställa heltidsutredare på myndigheten (förvaltningskostnaderna). Myndigheten anger vidare att förvaltnings- kostnaderna kommer att öka till följd av ökade lönekostnader. Kostnaderna för utbildnings- satsningar för personalen kommer också att öka. Förvaltningskostnaderna, liksom kostna- derna för enskilda undersökningar skall betalas av följande myndigheter: Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket, Banverket, Försvarsmakten och Statens räddningsverk.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att Haverikommissionens förslag att minska beroendet av arvodister och istället anställa heltidsutredare på myndigheten är en rimlig strategi för att därigenom uppfylla målet för handläggningstider i undersökning- arna som Haverikommissionen har haft svårt att uppnå. Regeringen beräknar att förvalt- ningskostnaderna för budgetåret 2006 uppgår till 21 270 000 kronor. Fördelningen av för- valtningskostnaderna mellan de fem betalande myndigheterna avser regeringen att fastställa i 2006 års regleringsbrev för Haverikommissio- nen.

110

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10 Politikområde IT, elektronisk kommunikation och post

10.1Omfattning

Politikområdet omfattar elektronisk kommuni- kation, informationsteknik, postkommunika- tion, grundläggande kassaservice samt alarme- ringsfunktionen 112.

De åtgärder som vidtas inom politikområdet syftar till att skapa en effektiv, säker och till- gänglig infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.

Post- och telestyrelsen (PTS) är sektors- och tillsynsmyndighet inom områdena elektronisk kommunikation och post. Myndighetens uppgift är bl.a. att meddela tillstånd och utöva tillsyn över operatörerna på marknaderna för elektro- nisk kommunikation och post samt att inom ramen för sitt sektorsansvar följa utvecklingen inom dessa områden.

Bolagen Posten AB (publ) och SOS Alarm Sverige AB är verksamma inom området.

Politikområdet omfattar även den statliga satsningen på IT-infrastruktur med hög överfö- ringskapacitet och övriga åtgärder som syftar till att Sverige som första land skall bli ett informa- tionssamhälle för alla. Denna inriktning redovi- sades i propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256). Reger- ingen överlämnade den 7 juli 2005 propositionen Från IT-politik för samhället till politik för IT- samhället (prop. 2004/05:175) till riksdagen. I den propositionen redovisas bl.a. regeringens förslag till framtida mål för IT-politiken.

111

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10.2	Utgiftsutveckling

Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för
vissa myndighetsuppgifter		13,4	14,7	14,5	16,4	16,7	17,0

37:2 Ersättning för särskilda tjänster till
funktionshindrade		98,2	122,5	120,8	129,7	152,7	152,7

37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för
grundläggande kassaservice		400,0	400,0	400,0	400,0	400,0	400,0

37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för
alarmeringstjänst enligt avtal		144,0	144,0	144,0	144,0	144,0	144,0

37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.		20,7	23,3	23,1	21,6	21,6	21,6

2004 22 37:6 Gemensam radiokommunikation för
skydd och säkerhet		12,7	-	179,6	-	-	-

2004 22 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät
m.m.		603,2	-	180,0	-	-	-

Totalt för politikområde IT, elektronisk kommunikation
och post		1 292,2	704,4	1 062,0	711,7	735,0	735,3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

Utgifterna inom politikområdet beräknas för 2005 till en något lägre nivå än utfallet för 2004. För 2006 beräknas utgifterna återigen öka för att sedan avta markant fr.o.m. 2007. De förändrade utgiftsnivåerna kan främst hänföras till den tids- begränsade satsning som genomförs avseende statligt stöd till kommuner och länsstyrelser för anläggande av bl.a. ortssammanbindande telenät. Ett stort anslagssparande har uppkommit på anslaget IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. Under 2005 har hittills inga medel utbeta- lats från anslaget som en av de åtgärder regeringen vidtagit för att klara utgiftstaket för 2005, men regeringen beräknar nu utbetalning- arna från anslaget till 180 miljoner kronor för 2005. För 2006, som är det sista året för det statliga stödet, beräknas återstoden av anslags- sparandet åter bli tillgängligt. Även för 2007 förväntas, på grund av eftersläpning i utbetal- ningarna avseende 2006, ett visst anslagsutfall. Den verksamhet som finansieras från anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet har fr.o.m. 2005 överförts till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. På grund av försenad upphandling och överklaganden har dock medlen på detta äldre- anslag inte förbrukats ännu. Regeringen beräknar att anslaget förbrukas i sin helhet under 2005.

10.3Skatteutgifter

Skatteutgifterna	inom	utgiftsområde
22 Kommunikationer	samt en	definition av

begreppet redovisas i avsnitt 2.3. Nedan följer en redovisning av de nettoberäknade skatteutgif- terna som kan hänföras till politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post.

Tabell 10.2 Skatteutgifter inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2005	2006
Förmån av personaldator	2 410	2 420

Skattereduktion för anslutning till bredband	40	30

Totalt för politikområde IT, elektronisk	2 450	2 450
kommunikation och post

Förmån av personaldator

I de fall arbetstagaren hyr dator av arbetsgivaren enbart för privat bruk och hyran betalas i form av ett bruttolöneavdrag, utgår varken inkomst- skatt eller särskild löneskatt. Dessa förmåner kan betraktas som ersättning för utfört arbete. Skatteavvikelsen avser därför inkomstskatt och särskild löneskatt. Från och med 2004 är det högsta tillåtna bruttolöneavdraget 10 000 kronor per år.

112

Skattereduktion för anslutning till bredband

Skattereduktionen utgår för anslutning till bred- band som tas i bruk under perioden den 1 januari 2001 till den 31 december 2006.

10.4Mål

Målet för politikområde IT, elektronisk kommunikation och post är att alla skall ha till- gång till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.

Riksdagen har preciserat detta övergripande mål genom det IT-politiska målet, i målen för sektorn elektronisk kommunikation och i det postpolitiska målet. Därutöver skall det finnas en grundläggande kassaservice och nödalarmering i hela landet.

10.5Informationsteknik

10.5.1 Insatser

Regeringen överlämnade den 7 juli 2005 propo- sitionen Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället (prop. 2004/05:175) till riks- dagen. I den propositionen föreslås bl.a. mål och delmål för politiken för informationssamhället. Vidare ges en bred överblick över de IT-politiska insatser som genomförts inom samtliga berörda politikområden och i samhället i övrigt sedan den förra IT-politiska propositionen överläm- nades 2000.

Tillgänglighet

Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet har påverkats av det föränd- rade marknadsläget, något som regeringen tidi- gare rapporterat till riksdagen. Regeringen fattade därför under 2004 beslut om förordningen (2004:619) om stöd till kommuner för etablering av telenät m.m. på orter och i områden där telenät är eftersatt. För ändamålet avsattes 500 miljoner kronor genom en omdis- ponering i enlighet med riksdagens beslut (prop. 2003/04:1, utg.omr. 22, bet. 2003/04:TU1, rskr. 2003/04:75) av de medel som avsatts för skattereduktion för höga anslut-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ningskostnader enligt lagen (2000:1 380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslut- ningar för tele- och datakommunikation. Vidare förlängdes stödperioden för IT-infrastruktur- utbyggnaden t.o.m. 2006 genom beslut om ändringar av de lagar och förordningar som reglerar utbyggnaden.

Informationssäkerhet

Regeringen fortsätter arbetet med informations- säkerhet enligt den ansvarsfördelning som tidigare har redovisats i propositionen Samhäl- lets säkerhet och beredskap (prop. 2001/02:158, bet. 2001/02:FöU10, rskr. 2001/02:261).

Regeringen aviserade i propositionen Från IT- politik för samhället till politik för IT-samhället en strategi för ett säkrare Internet i Sverige. Den kan ligga till grund för det fortsatta arbetet med ett robust Internet. Strategin tar sikte på bl.a. fysisk och logisk infrastruktur samt det interna- tionella arbetet.

Post- och telestyrelsen (PTS) har regeringens uppdrag att sammanställa information om säkerhet vid Internetanvändning. Informationen behandlar bl.a. teknik, risker, sårbarhet, skador och hur dessa kan lindras samt möjligheter och risker med e-transaktioner. Uppdraget utökades under 2004 såtillvida att PTS även skall ta fram verktyg som gör att Internetanvändaren själv kan undersöka sin egen systemstatus, sårbarhet och risk för störningar. PTS skall successivt publicera och uppdatera informationen på sin webbplats.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 460/2004 av den 10 mars 2004 om inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa) har trätt i kraft. Byrån är ett expert- och kompetenscentrum för informationssäkerhetsfrågor. Sverige är som alla medlemsstater representerat i styrelsen. Sverige har också stött arbetet i byrån med en nationell expert.

OECD:s riktlinjer för informationssäkerhet (OECD Guidelines for the Security of Infor- mation Systems and Networks: Towards a Culture of Security) har översatts till svenska: OECD:s riktlinjer för säkerheten i informa- tionssystem och nät – på väg mot en säkerhets- kultur. Riktlinjerna har använts i arbetet i Sverige och i det fortsatta arbetet inom OECD.

Internet

Betänkandet Toppdomän för Sverige (SOU 2003:59) har remissbehandlats och färdigberetts

113

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

inom Regeringskansliet. Arbetet har resulterat i det förslag till lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet som ingår i propositionen Från IT-politik för samhället till politik för IT- samhället.

I april 2004 antog Europeiska kommissionen förordningen (EG) nr 874/2004 om allmänna riktlinjer för inrättandet och driften av .eu och allmänna principer för registrering. För närva- rande görs bedömningen att domännamn under toppdomänen eu bör kunna börja registreras under sista kvartalet 2005. Detta innebär en försening i förhållande till det tidsperspektiv som fanns vid förordningens antagande. Reger- ingen förlängde därför genom beslut i juni 2005 PTS tidigare uppdrag att se till att namn på offentliga organ som ansöker om registrering av domännamn under toppdomänen eu kontrolle- ras i enlighet med kommissionens förordning.

Regeringen verkar för en internationalisering av ansvar och befogenheter över centrala funk- tioner för Internet. Regeringen har arbetat aktivt för detta i GAC (Governmental Advisory Committee), den mellanstatliga rådgivande kommittén till ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) samt inom EU:s samordning inför fas två i världstoppmötet om informationssamhället (WSIS) som äger rum i november 2005 i Tunisien. I december 2003 hölls första fasen av världstoppmötet om infor- mationssamhället i Genève. Då antogs en dekla- ration och en handlingsplan. I handlingsplanen uppmanas bl.a. FN:s generalsekreterare att bilda en arbetsgrupp, Working Group on Internet Governance (WGIG) för att särskilt utreda Internetfrågor. WGIG etablerades hösten 2004 och har haft ett antal möten som också omfattat öppna konsultationer. En slutrapport levererades i juli 2005 till FN:s generalsekreterare. Minister- rådet antog den 27 juni 2005 rådslutsatser om EU:s förberedelser inför den sista förberedelse- fasen av WSIS. Regeringen följer noga frågan om Internets förvaltning inför andra fasen av WSIS. WGIG:s slutrapport och slutsatserna från EU:s ministerråd är viktiga underlag i regeringens beredning av frågan.

E-handel

Regeringen gav i juli 2003 Statskontoret i upp- drag att mellan 2003–2006 i samarbete med Sveriges kommuner och landsting arbeta för en ökad användning av offentlig elektronisk handel. Detta kompletterades i december 2004 med

uppdraget att föreslå och möjliggöra föränd- ringar som gynnar en ökad kostnadseffektiv användning av elektronisk upphandling. Enligt uppdragen skall Statskontoret leda en arbets- grupp för att sprida information om de nya europeiska upphandlingsdirektiv som träder i kraft 2006.

Inom ramen för det nordiska samarbetet har frågan om en nordiskt standardiserad e-faktura kommit upp i syfte att enhetliggöra den tekniska infrastrukturen. Den nordiska e-handelsstrategi som färdigställdes 2004 utvärderas för närva- rande av en arbetsgrupp inom det Nordiska ministerrådet. Resultaten av utvärderingen kommer att presenteras 2006.

10.5.2 Insatser utanför politikområdet

Informationssäkerhet

Tillitsfrågorna berörs även inom politik- områdena Totalförsvar samt Skydd och bered- skap mot olyckor och svåra påfrestningar inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Regeringen tillsatte i juli 2002 en utredning angående vissa frågor om informationssäker- heten i samhället (dir. 2002:103, InfoSäkutred- ningen) samt tilläggsdirektiv i februari 2003 (dir. 2003:29) april 2004 (dir. 2004:46) och i april 2005 (dir. 2005:53). Enligt direktiven skall bl.a. förslag presenteras om hur den nationella strate- gin för informationssäkerhetsarbetet bör utvecklas samt hur Sveriges engagemang i det nationella arbetet inom informationssäkerhets- området skall utformas.

InfoSäkutredningen har redovisat uppdraget i tre delbetänkanden, Signalskydd (SOU 2003:27), Informationssäkerhet i Sverige och internationellt – en översikt (SOU 2004:32) samt Säker information (SOU 2005:42) med förslag till en nationell strategi på informations- säkerhetsområdet. Utredningen lämnar ett slut- betänkande i september 2005. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i dessa frågor.

114

10.5.3 Resultatredovisning

10.5.3.1 Mål

Målet för IT-politiken är att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256). Regeringen har i propositionen Från IT-politik för samhället till politik för IT- samhället (prop. 2004/05:175) föreslagit att målet för IT-politiken skall ändras till att Sverige skall vara ett hållbart informationssamhälle för alla.

10.5.3.2 Resultat

Tillgänglighet

Satsningarna på utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, som föreslogs i regeringens proposition Ett informationssam- hälle för alla (prop. 1999/2000:86), fortgår. Trafikutskottet har i sitt betänkande (bet. 1999/2000:TU9) pekat på betydelsen av att utbyggnaden av IT-infrastrukturen följs upp och redovisas för riksdagen. Redovisningen gäller såväl utbyggnadstakt som kostnader.

Totalt har ca 5,25 miljarder kronor av statliga medel avsatts för bredbandsutbyggnaden. Av dessa medel belastar 2,05 miljarder kronor stats- budgetens utgiftssida. Resterande 3,2 miljarder kronor belastar statsbudgetens inkomstsida. I det sistnämnda innefattas dels möjligheten till skattereduktion för höga anslutningskostnader, dels kommunernas möjlighet till skattereduktion för utbyggnad av områdesnät, anslutning till rikstäckande stomnät samt utbyggnad av IT- infrastruktur i eftersatta orter och områden.

Möjligheten att ansöka om skattereduktion för höga anslutningskostnader har tidigare utnyttjats i begränsad omfattning, men intresset har under 2005 ökat jämfört med tidigare år. En bidragande faktor till ökningen är sannolikt en informationskampanj som Skatteverket genomfört. Det totala antalet beviljade ansök- ningar under 2004 uppgick till 4 869 vilket motsvarade 17,5 miljoner kronor. Under 2005 har hittills 4 970 ansökningar beviljats vilket motsvarar 13,6 miljoner kronor.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 10.3 Utbetalning och kreditering

Miljoner kronor

	Ortssammanbindande	Områdesnät1)	Stomnät1)	Eftersatta1)
	nät			områden
2001	49	31	-	-

2002	168	37	-	-

2003	350	181	-	-

2004	573	320	135	10

T.o.m.	0	63	95	26
maj
2005

Summa	1 141	632	230	36

1) Stöd över statsbudgetens inkomstsida

Länsstyrelserna redovisar, i en rapport baserad på enkäter, bl.a. uppgifter om hur de olika stöd- formerna för bredbandsutbyggnaden utnyttjats under perioden 2001 t.o.m. den 31 maj 2005. Som framgår av tabellen ovan har per den 31 maj 2005 totalt drygt 2 miljarder kronor betalats ut. Drygt 1,1 miljarder kronor belastar statsbudge- tens utgiftssida. Resterande ca 900 miljoner kronor belastar statsbudgetens inkomstsida.

Av redovisningen framgår även hur mycket pengar som kommunerna har ansökt om respektive beviljats för utbyggnaden per den 31 maj 2005 (tabell 10.4). Vid den aktuella tidpunkten hade kommunerna totalt ansökt om drygt 3,1 miljarder kronor för bredbands- utbyggnaden, varav drygt 3 miljarder kronor beviljats.

Tabell 10.4 Sökt samt beviljat stöd

Miljoner kronor

	Ortssammanbindande	Områdesnät	Stomnät	Eftersatta
	nät			områden
Antal	242	218	88	86
kommuner
som sökt

Sökt	1 662	965	326	190
belopp

Beviljat	1 654	961	325	98
stöd,
mnkr

PTS redovisar i rapporten Bredband i Sverige 2005 att antalet kilometer nät av fiber och radio har ökat till 207 000 kilometer. Detta är en ökning med tolv procent jämfört med föregå- ende år.

I rapporten konstateras också att andelen tätorter, där det finns ett områdesnät i någon del av tätorten, utgör drygt 94 procent av samtliga Sveriges 1 936 tätorter. Detta motsvarar en ökning med en procentenhet jämfört med före-

115

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

gående år. Ingen kommun saknar heller orts- sammanbindande nät. Andelen tätorter som saknar anslutningspunkt till det ortssamman- bindande nätet uppgår till ca sex procent. Av dessa har 95 procent färre än 500 invånare. En särskild redovisning av utbyggnadsläget avseende Svenska kraftnäts stomnät återfinns under utgiftsområde 21 Energi.

Länsstyrelsernas enkät visar att totalt 283 kommuner har färdigställt ett IT-infrastruktur- program. Stödperioden för stödet att färdigställa ett IT-infrastrukturprogram upphörde den 31 december 2004.

Av tabell 10.5 framgår att i stort sett alla kommuner som kan få statligt bredbandstöd kommer att utnyttja denna möjlighet. Konkur- rensutsättningen av stödet för utbyggnad av ortssammanbindande nät har avslutats eller påbörjats av i stort sett samtliga stödberättigade kommuner.

Tabell 10.5 Konkurrensutsättning av det statliga stödet

Antal kommuner

	Ortssamman-	Områdes-	Stomnät	Eftersatta
	bindande nät	nät		områden
Klara	245	222	90	86

Påbörjat	10	11	31	21

Avser påbörja	2	5	0	34
efter 1juni 2005

Avser ej	0	0	144	12
konkurrens-
utsätta

Uppgift saknas	2	30	26	137

Summa	259	268	290	290

Av tabellen nedan framgår hur anläggningsupp- dragen fördelats.

Tabell 10.6 Vald typ av operatör för utbyggnaden med statligt stöd

Procent

	Ortssamman-	Områdes-	Stom-	Eftersatta
	bindande nät	nät	nät	områden
Privat (inkl.	52	45	30	43
TeliaSonera)

Statliga bolag	19	20	44	20

Kommunala bolag	15	18	19	17

Kommunen själv	12	15	6	10
eller i samverkan
med privat bolag

Övrigt	1,5	1	0	0

Uppgift saknas	0,5	1	1	10

Summa	100	100	100	100

Enligt tillämpliga stödförordningar skall kommunernas medfinansiering uppgå till fem procent av de stödberättigade projektkostna- derna. Länsstyrelsernas enkät visar dock att av de avtal som slutits har nästan tre fjärdedelar av kommunerna gått in med en högre medfinansie- ring för att få till stånd en utbyggnad i enlighet med programmet. Enligt enkätsvaren torde detta bero främst på den svaga marknaden, som inte har kunnat finansiera utbyggnaden i den omfatt- ning som ursprungligen var avsikten.

Enkäten visar också att totalfinansieringen i de olika projekten uppgår till 5 353 miljoner kronor, varav 51 procent utgör statligt bred- bandsstöd och tolv procent kommunal finansie- ring. Hur finansieringen fördelas mellan olika finansieringskällor framgår av nedanstående tabell.

Tabell 10.7 Total finansiering av bredbandsprojekt per finansieringskälla

	mnkr	Andel
Statliga bredbandsmedel	2 743	51

Operatör	1 464	27

Kommun	625	12

Strukturfondsmedel	469	9

Regionala utvecklingsmedel	52	1

Summa	5 353	100

Informationssäkerhet

Det förebyggande informationssäkerhetsarbete som görs av systemägare och användare är avgö- rande för en god säkerhet. Särskilt när det gäller användningen av Internet ökar riskerna då användarna har mycket olika säkerhetsnivåer.

Ungefär var femte person har råkat ut för datavirus som orsakat förlust av data eller tid enligt en undersökning av Statistiska central- byrån (SCB) (Privatpersoners användning av datorer och Internet 2004). Bedrägeri vid betal- ning via Internet med betalkort är mycket ovanligt, endast en procent av de tillfrågade hade drabbats. Att information som skickas via Internet missbrukas är också sällsynt, ungefär fem procent hade råkat ut för det. Stora mängder skräppost är däremot ganska vanligt, ungefär var tredje person hade råkat ut för det.

SCB undersökte också skyddsåtgärder. Var femte person hade installerat dataviruskydd och fyra personer av tio hade uppdaterat det. I genomsnitt hade var sjätte person installerat och sedan uppdaterat en brandvägg. Mindre än hälf-

116

ten av de undersökta personerna hade använt lösenord, PIN-kod och digitala signaturer. Stati- stiken är inte lätt att tolka. Det skulle kunna vara så att säkerheten faktiskt blir högre i takt med att färre åtgärder vidtas då program får automa- tiska säkerhetsfunktioner. Då minskar risken för att användaren glömmer eller inte väljer att använda funktionerna. Användningen av visa säkerhetslösningar beror också på vilka webb- platser eller Internetbanker som man använder.

SCB visar också att företagen i allt större utsträckning använder sig av olika skydd (Före- tagens användning av datorer och Internet 2004). Det är framför allt användningen av brandväggar och av säkerhetskopieringen. Under januari 2004 använde 82 procent av företagen brandväggar, jämfört med 69 procent i början på 2003. Under samma period ökade andelen före- tag som använder sig av säkerhetskopiering utanför driftmiljön från 47 procent till 59 procent. Det vanligaste skyddet är dock fort- farande säkerhetsprogram (t.ex. datavirusskydd) vilket ca 92 procent av företagen använder.

Sveriges IT-incidentcentrum (Sitic) vid PTS skall snabbt kunna sprida information i samhäl- let om nya problem som kan störa IT-system. IT-incidentrapporter tas emot på flera sätt bl.a. via Sitics webbplats. Att lämna information och råd om förebyggande åtgärder ingår också i uppdraget. Slutligen skall Sitic sammanställa och ge ut statistik som underlag för kontinuerliga förbättringar i det förebyggande arbetet.

PTS har redovisat vilka resultat som Sitic har uppnått i rapporten Uppbyggnaden av Sveriges IT-incidentcentrum – redovisning av resultat från etableringsfasen i december 2004.

På två år har PTS i Sitic skapat en fungerande och internationellt etablerad CERT-organisation (Computer Emergency Response Team). Verksamhet bedrivs inom samtliga fyra delar av regeringsuppdraget, dvs. incidentrapport- hantering, spridning av information om hot och risker, förebyggande arbete och statistik. Utåtriktat arbete utgörs bl.a. av förebyggande råd och statistikrapporter samt ca 250 särskilda råd och ett trettiotal blixtmeddelanden om sårbarheter, i program där Sitic förvarnat inför företeelser som exempelvis datamaskarna Blaster och Sasser.

Under etableringsfasen har det skett en tilltagande användning av Sitics webbplats och god tillströmning av abonnenter på blixtmedde- landen. Sitic levererar information, baserad på

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

egna data, egen omvärldsbevakning, egen analys bl.a. genom att följa trafikmönster. Information om sårbarheter i program har en framträdande roll i verksamheten. Sitic har även bidragit till PTS generella säkerhetsarbete.

Inrapportering av incidenter till Sitic är intres- sant för statistikändamål men har liten betydelse för Sitics förmåga att skapa kunskap och varningar. Där framstår istället omvärldsbevak- ningen som helt central, liksom fungerande relationer till liknande organisationer.

Under 2005 har Sitic erhållit medlemskap i internationella CERT-organisationer som FIRST och TF-CSIRT.

De mätningar som har gjorts på Sitics webb- plats visar att besöken ökar. Andra kvartalet 2005 besöktes Sitics webbplats i genomsnitt 1 663 gånger per dag, att jämföra med 877 gånger per dag andra kvartalet 2004.

PTS har sedan i december 2002 haft i uppdrag av regeringen att sammanställa information om Internetsäkerhet och göra den tillgänglig för Internetanvändare (). Det övergri- pande syftet med sammanställningen är att öka målgruppernas medvetenhet och kunskap om säkerhet på Internet så att de använder Internet på ett säkrare sätt och inte utsätter sig själva eller andra för onödiga risker.

PTS lanserade en webbplats och en interaktiv utbildning samt tryckt material i november 2003. Webbplatsen i ny tappning inklusive en ny webbtjänst för konsumenten att testa säkerheten på hemdatorer lanserades i mitten av april 2005. PTS har också genomfört en webbkampanj för att marknadsföra webbplatsen och tjänsten samt tagit fram nytt tryckt material.

Hittills har över en halv miljon aktiviteter genomförts på webbplatsen: över 250 000 besök, över 220 000 säkerhetstester, den interaktiva utbildningen har haft 30 000 besök och 25 000 förfrågningar har hanterats av PTS virtuella webbassistenter.

Europeiska byrån för nät- och informations- säkerhet (Enisa) har fått en snabb start, särskilt i jämförelse med andra EU-organ. Byrån har knutit till sig flera svenskar bl.a. i den ständiga intressentgruppen som skall ge råd till vd:n om byråns arbetsprogram. Det svenska stödet och deltagande i arbetet har givit god kännedom om byråns arbete och underlättat för Sverige att framföra sina synpunkter om t.ex. byråns arbetsprogram.

117

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10.5.3.3 Analys och slutsatser

Tillgänglighet

Tillgången till informationstekniken är hög i Sverige. Stödet till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är, vid sidan om utbild- ningssektorns insatser och personaldatorrefor- men, den ekonomiskt mest omfattande insatsen inom IT-politiken. Det är för tidigt att utvärdera effekten av detta stödprogram. En utvärdering bör genomföras efter det att satsningen avslu- tats. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet fortskrider och engage- manget från kommuner och län är stort kring dessa frågor. I den uppföljning som genomförs av Sveriges kommuner och landsting och projektet Länssamverkan bredband har noterats ett ökande antal orter med IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta kan även ses i antalet upphandlingar och användandet av stöden till kommuner. Detsamma kan även sägas om antalet ansökningar om skattereduktion för höga anslutningskostnader. Det finns ett samband mellan antalet ansökningar om skatte- reduktion för höga anslutningskostnader och utbyggnadsläget i kommunen. Regeringen bedömer att allt eftersom IT-infrastrukturen byggs ut i kommunerna kommer antalet ansök- ningar om skattereduktion att öka, något som redan nu börjar märkas.

Informationssäkerhet

Regeringen kan konstatera att inrapporteringen av incidenter till Sitic hittills har varit låg. Det kan bero på flera saker. Sitic har bara arbetat under ca två och ett halvt år och mycket kraft har gått till att bygga upp verksamheten enligt regeringens uppdrag. Uppbyggnaden har gått fort och Sitic är nu en etablerad aktör i det inter- nationella arbetet.

Den förändring av sekretesslagen (1980:100) som trädde i kraft den 1 juli 2004 medför att uppgifter om informationssäkerhet omfattas av sekretess. Dessa uppgifter är också undantagna den s.k. meddelarfriheten. Det bör påverka rapporteringsviljan positivt. Det är möjligt att ytterligare skärpningar i lagen skulle stärka viljan att rapportera, men i första hand bör insatser göras för att sprida kunskap om förändringen.

Många organisationer saknar rutiner för hur man skall rapportera incidenter internt, vilket borde påverka möjligheterna att rapportera till Sitic.

Det har anförts att placeringen vid tillsyns- myndigheten PTS påverkar benägenheten att rapportera negativt. PTS tillsynsansvar omfattar, relativt sett, få organisationer – huvudsakligen de som träffas av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Det visar sig också i den mörkertalsundersökning som PTS och Rikskri- minalpolisen har låtit utföra. Endast en av 500 organisationer anser att orsaken till att organisa- tioner inte rapporterar till Sitic är att centrumet är knutet till PTS.

Förstärkt information om Sitics arbete är en viktig åtgärd för att driva utvecklingen framåt då mörkertalsundersökningen också visade att Sitics arbete inte var särskilt väl känt. Får inte informationen om Sitics arbetet genomslag bör man se över de andra frågorna t.ex. om det före- byggande arbetet i organisationerna (interna rutiner) och incitamenten för att rapportera. Sammanfattningsvis kan regeringen konstatera att Sitics intressenter hittills har varit mer intres- serade av att inhämta information än att bidra med rapporter.

På det internationella området är Sveriges deltagande i Europeiska byrån för nät- och infor- mationssäkerhet (Enisa) och ICANN två instrument för att föra arbetet framåt. I det europeiska arbetet är det viktigt att Sverige bidrar till Enisas arbete, främst genom att svenska intressenter (t.ex. myndigheter) deltar i byråns arbete. Sverige bör också bevaka att arbetet ligger i linje med de svenska prioritering- arna på området, t.ex. att fokusera på det före- byggande arbetet.

Regeringen bedömer att den föreslagna strate- gin för ett säkrare Internet i Sverige ger en lämplig inriktning på det fortsatta arbetet. Strategin tillsammans med förslaget om en lag för svenska toppdomäner som föreslås i propositionen Från IT-politik för samhället till politik för IT- samhället (prop. 2004/05:175) kommer att ge regeringen bättre verktyg att följa och utveckla arbetet med ett robust Internet i Sverige.

Sverige kan inte på egen hand säkerställa en tillförlitlig drift av Internet. Politiken syftar därför till att tillsammans med Internetintres- senter såväl inom landet som utomlands skapa underlag för de åtgärder som är möjliga att vidta i Sverige.

De utredningar och åtgärder PTS vidtagit på regeringens uppdrag som rör Internets säkerhet och tillförlitlighet har även en kunskapshöjande funktion för Internetanvändare. Den särskilda

118

webbplats för information om Internetsäkerhet som myndigheten driver har fått gott genomslag. Särskilt framgångsrikt tycks testverktyget ha varit.

10.5.4 Politikens inriktning

Den framtida inriktningen för IT-politiken har underställts riksdagen genom regeringens proposition Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället (prop. 2004/05:175).

10.6Elektronisk kommunikation

10.6.1 Insatser

10.6.1.1 Insatser inom politikområdet

Lagen (2003:389) om elektronisk kommunika- tion har varit i kraft sedan den 25 juli 2003. Enligt lagen skall Post- och telestyrelsen (PTS) definiera vilka delmarknader inom området elektronisk kommunikation som är relevanta för svenska förhållanden och analysera om det råder effektiv konkurrens på dessa marknader. Om så inte är fallet skall myndigheten besluta om lämp- liga skyldigheter för de aktörer som har bedömts ha betydande marknadsinflytande. Antalet beslut av PTS som överklagats har ökat markant sedan lagen trädde i kraft samtidigt som hand- läggningstiderna i domstolarna kan vara långa. Regeringen aviserade i propositionen Från IT- politik för samhället till politik för IT-samhället (prop. 2004/05:175) sin avsikt att tillsätta en utredning för att utreda och lämna förslag till åtgärder som, med beaktande av rättssäkerhets- aspekter, kan effektivisera beslutsprocessen enligt lagen om elektronisk kommunikation och korta tiden fram till dess att beslut enligt lagen vinner laga kraft.

Sverige har aktivt deltagit i den kommunika- tionskommitté som skapades i samband med EG:s nuvarande regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikations- tjänster i syfte att biträda kommissionen. Under det gångna året har bl.a. rekommendationer rörande särredovisning och kostnadsredovis- ningssystem samt prisaspekten på hyrda delför- bindelser i grossistledet utarbetats. Kommissionen har även i några fall utnyttjat

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

möjligheten att efter samråd med kommittén kräva att nationella regleringsmyndigheter drar tillbaka specifika förslag till beslut om relevanta marknader och dominerande operatörer.

I propositionen Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället föreslås vissa mindre förändringar i lagen om elektronisk kommuni- kation. Dessa innebär utöver redaktionella ändringar att även mobiloperatörer skall vara skyldiga att tillhandahålla specificerade telefon- räkningar samt att det anges i lagen att en mark- nadsdominant skall kunna förpliktas att tillhan- dahålla ett minimiutbud av hyrda förbindelser och tillämpa kostnadsorienterad prissättning. Vidare skall tillsynsmyndigheten kunna avstå från att pröva en tvist, om det är lämpligare att myndigheten behandlar frågan inom ramen för den allmänna tillsynen.

Den svåra stormen som drabbade södra och mellersta Sverige den 8–9 januari 2005 påverkade många funktioner i samhället inklusive de elektroniska kommunikationerna. PTS följde på Regeringskansliets begäran löpande arbetet efter stormen. Läget redovisades i rapporter till Regeringskansliet. PTS inkom med en slutrap- port den 22 februari 2005 som beskrev konse- kvenserna av stormen och vilka förebyggande åtgärder som vidtagits av myndigheten innan stormen. Rapporten bereds för närvarade inom Regeringskansliet.

ENUM är en tjänst som översätter vanliga telefonnummer till Internetdomännamn. Detta möjliggör att vanliga telefonnummer kan använ- das på Internet och andra IP-baserade kommu- nikationsnät. ENUM kan bl.a. påskynda konvergensen mellan t.ex. det vanliga telefonnätet och Internet och underlätta olika former av kommunikation, även om användarens vanliga telefonnummer är den enda identitet som ursprungligen är känd. PTS har därför på uppdrag av regeringen genomfört ett nationellt försök med ENUM. Uppdraget har redovisats till regeringen den 22 december 2004. PTS före- slår bl.a. att ENUM skall införas och drivas i kommersiella former. PTS anser att ett perma- nent införande av ENUM skulle möjliggöra en teknikutveckling inom området för elektronisk kommunikation som kan leda till en förbättrad konkurrens mellan olika aktörer till nytta för slutkunden genom ökat urval och lägre priser. PTS slutrapport om ENUM har remitterats och bereds för närvarande.

119

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Mobil kommunikation

Regeringen följer noga utbyggnaden av UMTS- näten (även kallat 3G) och utvecklingen av mobilmarknaden i stort. Bland annat har PTS på uppdrag av regeringen beskrivit och analyserat utvecklingen av marknaden. Uppdraget redovi- sas halvårsvis. I uppdraget ligger att identifiera hinder avseende etablerandet av infrastruktur samt att föreslå och vidta åtgärder där det är påkallat.

Det är ett allmänt intresse att utbyggnaden av väl fungerande nät för elektronisk kommunika- tion kan fullföljas på ett för samhället så effektivt sätt som möjligt. Det är därför viktigt att detta sker så att befintlig och nytillkommande infra- struktur samutnyttjas i största möjliga utsträck- ning utan att snedvrida konkurrensen samt utifrån de tekniska förutsättningar som råder. Regeringen tillsatte därför den 17 februari 2005 en särskild utredare (dir. 2005:16) som skall undersöka behovet av ändrade regler för samut- nyttjande av master m.m. som ingår i allmänna kommunikationsnät för elektronisk kommuni- kation, även kallat samlokalisering. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 novem- ber 2005.

Regeringen fattade beslut i juni 2005 om att PTS skall göra det möjligt för allmänheten att via myndighetens webbplats ta del av uppgifter om basstationssändare för allmänt tillgänglig mobil- telefoni i myndighetens frekvens- och tillstånds- register. Härigenom blir informationen lättare tillgänglig än vad den är i dag. Med hänsyn till allmänhetens stora intresse av att på ett enkelt sätt få tillgång till uppgifter om basstationer för mobiltelefoni anser regeringen att det är angelä- get att denna funktion driftsätts på PTS webb- plats. Registret bygger på operatörernas egna uppgifter. Uppdraget skall vara genomfört senast den 31 december 2005.

PTS har på regeringens uppdrag analyserat förutsättningarna för framväxten av mobila innehållstjänster och utvecklingen av denna marknad. PTS bedömning är att förutsättning- arna är goda men att marknaden trots det inte tagit fart. Undersökningar visar att det använ- darna efterfrågar är nyttotjänster medan det stora flertalet tjänster är nöjestjänster. Det är också viktigt att användarna känner förtroende för tjänsterna och att det finns ett effektivt konsumentskydd. PTS har lämnat ett förslag till lagändring till regeringen så att även andra operatörer än sådana som förpliktas att tillhan-

dahålla samhällsomfattande tjänster (USO- operatörer) omfattas av skyldigheten att tillhandahålla samtals- och kreditspärrar. Ärendet bereds för närvarande inom Regerings- kansliet.

Radiospektrum

Den svenska långsiktiga radiospektrumpolitiken som bas för det internationella harmoniserings- arbetet beskrivs i propositionen Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället. Regeringen följer kontinuerligt användningen av radiospektrum för att tillse att den gagnar Sveri- ges utveckling. På internationell nivå har detta skett främst genom deltagande i arbetsgrupper inom EU och genom deltagande i FN:s special- organisation för telekommunikation och radio, Internationella teleunionen (ITU). Inom ITU beslutades 2000 att en regional konferens för planering av digital ljudradio och TV skulle hållas. Sverige har deltagit i det fortsatta arbetet inför den andra sessionen som planeras äga rum 2006. Vid konferensen kommer en plan för digital ljudradio och TV i bl.a. Europa och Afrika att antas. Denna plan kommer på sikt att ersätta dagens plan för analog TV.

Sverige har deltagit i den av kommissionen skapade gruppen för radiospektrumpolitik. De yttranden som gruppen antagit behandlar övergången till digital rundradio och andrahandshandel med radiofrekvenser.

Sverige har vidare deltagit i Radiospektrum- kommittén som fattat två beslut om harmonise- ring av radiospektrum för kortdistansradar- system för bilar för att minska antalet trafik- olyckor och ett beslut om lokala radionät (RLAN). Arbete pågår också för att finna en harmoniserad lösning för Europa som ersättare för ERMES-direktivet (paging) som kommer föreslås dras tillbaka.

10.6.1.2 Insatser utanför politikområdet

Konsumentskydd vid modemkapningar

En utredning (dir. 2004:10) tillsattes i februari 2004 för att bl.a. överväga om det behövs någon förstärkning av konsumentskyddet vid s.k. modemkapningar. Ett delbetänkande med förslag till ny lag om åtgärder mot vissa uppring- ningsprogram samt ändringar i lagen om elektronisk kommunikation lämnades i mars 2005. Delbetänkandet har remitterats och

120

behandlas för närvarande inom Regerings- kansliet.

En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet

För att tillgodose de krav som i dag bör ställas på försvarsunderrättelseverksamheten har departe- mentspromemorian En anpassad försvarsunder- rättelseverksamhet (Ds 2005:30) utarbetats inom Försvarsdepartementet.

Försvarets radioanstalt (FRA) bedriver signal- spaning mot eterburen trafik, dvs. radiotrafik. På grund av teknikutvecklingen går trafiken emel- lertid alltmer i tråd varför det i promemorian bl.a. föreslås ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation som innebär skyldighet för trådägande operatör att överföra trafik till särskilda sambandspunkter.

Promemorian remissbehandlas för närvarande och remisstiden går ut den 31 oktober 2005.

10.6.2 Resultatredovisning

10.6.2.1 Mål

Målen för sektorn elektronisk kommunikation är följande: Enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer. De elektroniska kommuni- kationerna skall ge största möjliga utbyte när det gäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och kvalitet. Sverige skall i ett internationellt perspektiv ligga i framkant i dessa avseenden. De elektroniska kommunikationerna skall vara hållbara, användbara och tillgodose framtidens behov.

De främsta medlen för att uppnå detta skall vara att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens utan snedvridningar och begräns- ningar samt att främja internationell harmonise- ring. Staten skall ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden (prop. 2002/03:110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228).

10.6.2.2 Resultat

Marknaden för elektronisk kommunikation befinner sig i en intensiv förändringsfas. Marknaden för tjänster i det fasta telenätet har hamnat särskilt i fokus och det finns två huvud- orsaker till detta.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

För det första har PTS beslut om tillträde till grossistprodukt för telefonabonnemang för andra operatörer inneburit att det monopol som i praktiken har rått på delmarknaden för fasta abonnemang upphört. Detta har tidigare före- kommit i mycket begränsad omfattning och då helt baserats på kommersiella avtal med TeliaSonera AB. Beslutet innebär att även andra operatörer än TeliaSonera AB har möjlighet att erbjuda sina slutkunder en komplett tillträdes- och telefonitjänst, dvs. abonnemang och samtalstjänster i en och samma avtalsrelation. Enligt uppgift från Tele2 AB:s första kvartals- rapport för 2005 har bolaget redovisat att de under första kvartalet har tecknat avtal med 300 000 kunder om att bli abonnemangskunder. Glocalnet AB anger i sin delårsrapport för janu- ari till mars 2005 att det har 47 000 abonne- mangskunder.

För det andra har möjligheten att erbjuda fast telefoni även i andra nät än i TeliaSonera AB:s nät nu blivit en kommersiell realitet. Främst handlar det om kabel-TV-nät och LAN-nät.

Antalet användare av IP-telefoni fortsätter att öka. PTS bedömer att det i slutet av 2004 fanns närmare 80 800 abonnemang för IP-telefoni, att jämföra med 38 400 den sista december 2003. Hittills har det endast varit ett begränsat antal telefonikunder som har haft möjlighet att gå över till IP-telefoni men den potentiella kund- basen ökar allt eftersom fler operatörer börjar erbjuda IP-telefoni i olika typer av nät. Vid års- skiftet 2004/2005 erbjöd närmare 25 operatörer IP-baserad telefoni till slutkund i Sverige.

Under 2004 och 2005 har intresset för tillträde till accessnätet och tillhörande installationer, LLUB, tagit ordentlig fart och en allt större andel av de alternativa operatörernas DSL- kunder är anslutna genom användning av LLUB. LLUB:s andel av den totala tillväxten genom DSL var i juni 2005 ungefär 50 procent.

PTS bedömer att per den sista december 2004 var nästan 28 procent av hushållen uppkopplade till Internet via någon form av fast anslutning, vilket också framgår av diagram 10.1 nedan. Jämfört med året innan har denna andel ökat från 21 procent. ADSL är den anslutningsform som har störst antal hushållskunder på markna- den för fasta anslutningar och utgör nu 25 procent av den totala marknaden för Internetan- slutningar till hushåll. Andelen ökar även, på ett år ökade antalet hushållskunder avseende ADSL med 48 procent. LAN-nät och kabel-TV-nät

121

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

hade åtta procent vardera av den totala hushålls- marknaden.

Diagram 10.1 Antalet hushållskunder med Internetanslutning i förhållande till antalet hushåll

Procent
80
70		Totalt
60
		Uppringd
50
40		Fast anslutning
30
		Minst 2 Mbps
20
10		Minst 10 Mbps
0
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Källa: Post- och telestyrelsen

Diagrammet nedan visar bl.a. hur antalet aktiva kunder till Internetanslutning ökat från 2000 och hur användningen av fast Internetanslutning ökar medan användningen av modem upp till 56 kb/s (PSTN) minskat jämfört med 2000.

Diagram 10.2 Antalet aktiva kunder till Internetanslutning per anslutningsform

tusental

3500
3500	PSTN	DSL	Kabel-TV	LAN-nät	Övrigt
3000

2500

2000

1500

1000

500

0
	Hush.		Ftg		Hush.		Ftg		Hush.		Ftg		Hush.		Ftg		Hush.		Ftg
2000		2000		2001		2001		2002		2002		2003		2003		2004		2004

Källa: Post- och telestyrelsen

I slutet av 2004 fanns det 5 753 000 kunder till fast telefoni. Av dessa var 2 006 000 förvalskun- der. Förval innebär att abonnenten anmäler sig till det eller de telebolag som den vill vara förvalskund hos. De senaste årens ökning i antalet förvalskunder tycks nu ha avstannat. Under 2004 verkar antalet till och med ha minskat något. Nära 40 procent av samtliga hushållskunder med fast telefoni har valt en alternativ operatör till TeliaSonera AB. Antalet företagskunder med förval visar fortfarande på viss tillväxt. Minskningen i antalet hushålls- kunder kan möjligen förklaras dels med att

antalet förvalskunder istället valt abonnemang med IP-telefoni, dels med att antalet har nått en så hög nivå att det nu krävs nya erbjudanden för att locka fler kunder. Vad gäller marknaden för internationella samtal, det samtalsslag inom fasta samtalstjänster som varit konkurrensutsatt längst tid i Sverige, hade de alternativa operatö- rerna till TeliaSonera AB 2004 en marknadsandel på 61 procent, vilket är tre procentenheter mer än året innan.

Diagrammet nedan visar att priset för en s.k. korg av fasttelefonitjänster är bland de absolut lägsta i Sverige jämfört med EU25, USA och Japan, både för hushåll och företag.

Diagram 10.3 Genomsnittlig månadskostnad för fast- telefonitjänster för hushåll respektive företag 2004

Euro/PPP exkl. moms

140
120			Hushåll
120
100			Företag
100
80
60
40
20
0
rige		ark			d		nd	an	K	USA	EU25
rige		ark		Finlan			nd	an	U
ve	m						kla	Jap
S	Dan					ys
	Dan					T
Källa: Report on Telecoms Price Developments from 1998-2004, produced for the

European Comission, DG for Information Society, by Teligen

PTS har för 18 marknader utarbetat förslag till beslut om huruvida effektiv konkurrens råder på marknaden och, om så inte är fallet, identifierat företag med betydande inflytande och föreslagit särskilda skyldigheter för dessa. Förslagen har sänts för samråd med de svenska aktörerna och i flertalet fall också inom EU. PTS har därefter meddelat slutliga beslut på nio av dessa markna- der. Beslut på övriga marknader är att vänta under 2005.

Under 2004 inledde PTS tillsyn av tillträde till det kopparbaserade accessnätet. Genom ett beslut den 24 november 2004 ålade PTS TeliaSonera AB att mot kostnadsorienterad pris- sättning tillgodose varje rimlig begäran om tillträde till accessnätet och tillhörande installa- tioner (LLUB). Vad gäller marknaden för bred- bandstillträde i grossistledet i form av bitströmstillträde så har det inte tidigare funnits någon specifik reglering som omfattat detta. PTS har dock kommit fram till att det råder konkur- rensproblem på marknaden för bredbandstill-

122

träde i grossistledet i form av bitströmstillträde. Myndigheten har därför ålagt TeliaSonera AB skyldigheten att mot marginalkostnadsbaserad prissättning tillgodose varje rimlig begäran från annan operatör om biströmstillträde och tillhö- rande installationer. Beslutet är dock överklagat och domstolen har förordnat att det tillsvidare inte skall gälla.

PTS har vidare vad avser samtalsterminering i mobilnät beslutat att även Tele2 AB och Voda- fone Sverige AB, vid sidan av TeliaSonera AB, skall ha kostnadsorienterade priser för att termi- nera samtal i egna nät. PTS har också fattat ett antal beslut om underrättelser och förelägganden inom ramen för tillsynen i syfte att tillse att operatörerna följer besluten om skyldigheter. Genom ett beslut av PTS den 19 augusti 2005 har TeliaSonera AB utsetts till USO-operatör vilket innebär att TeliaSonera AB kan förpliktas att tillhandahålla fast telefoni till permanenta bostäder och företag till ett överkomligt pris. Genom beslutet tillförsäkras alla i Sverige möjligheten att bli nådda via fast telefoni oavsett om man bor i tätort eller glesbygd.

Fördelningen av tillståndet i 450 MHz-bandet skedde genom att en auktion i februari 2005 hölls för första gången i Sverige. Det fanns ett stort intresse från marknaden. Nordisk mobil- telefon A/S lämnade det högsta budet vilket var 86 miljoner kronor. Det aktuella tillståndet avser ett digitalt system som skall ersätta dagens analoga NMT 450 och skall täcka 80 procent av ytan i varje län med allmänt tillgänglig elektro- nisk kommunikationstjänst i form av mobilte- lefonitjänst senast den 1 juli 2007.

Samtliga 3G-operatörer ansökte i juni 2004 gemensamt om att tillståndsvillkoren skulle ändras. Operatörerna ansökte om förlängd tid för utbyggnaden från 31 december 2003 till den 31 december 2007. Svårigheterna med att få bygglov och ingå arrende- och hyresavtal är omständigheter som operatörerna särskilt lyft fram som hinder för att etablera infrastruktur. PTS fann i beslut i december 2004 att operatö- rerna i glesbygdsområden skulle kunna sänka signalnivån hos den s.k. pilotsignalen, utan att försämra kvaliteten på tjänsterna. I praktiken innebär beslutet att antalet basstationer i gles- bygd nära nog kan halveras. En ändring i tillståndsvillkoren var därför nödvändig. I övrigt avslogs operatörernas ansökan, men beslutet har överklagats. Av uppgifter som kom in till PTS från operatörerna i januari 2005 framkom att

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Hi3G Access AB (Hi3G) och Vodafone Sverige AB uppnått en befolkningstäckning om 84 procent av de utlovade 8 860 000 och SULAB (samägt av TeliaSonera AB och Tele2 AB) om 86 procent. Operatörerna hade till den 28 februari 2005 på sig att vidta rättelse av de tillståndsvillkor som de inte levde upp till vilket inte har skett. I mars 2005 framgick det att Hi3G hade uppnått en täckningsgrad på 87 procent, Vodafone Sverige AB 86 procent och TeliaSonera AB och Tele2 AB också 86 procent. PTS har att se till att tillståndsvillkoren efterlevs och kan i sin tillsynsprocess förena föreläggan- den med vite.

I juni 2005 ansökte Hi3G ånyo om ändrade tillståndsvillkor. Hi3G vill bl.a. ersätta det som återstår av 3G-utbyggnaden med täckning genom det kommande digitala mobiltelefoni- nätet i 450 MHz-bandet. PTS kommer att pröva ansökan och har berett Hi3G möjlighet att komplettera med en redogörelse för hur bolaget avser att säkerställa den fortsatta 3G-utbyggna- den utan att det försämrar för konsumenterna. SULAB och Vodafone Sverige AB har beretts tillfälle att inkomma med uppgifter med anled- ning av ansökan.

PTS har, även före den svåra stormen den 8–9 januari 2005, bedrivit ett omfattande arbete för att förbättra robustheten i de elektroniska kommunikationsnäten. Under 2004 har PTS t.ex. investerat i 300 reservelverk.

För den största omsättningsförändringen under det gångna året står marknaden för Inter- nettjänster vilken växte med 16 procent. I övrigt är det ingen av de stora slutkundsmarknaderna som visar någon omsättningsökning. Markna- derna för fasta samtalstjänster minskar sammantaget med drygt fyra procent, markna- den för mobila samtalstjänster med knappt tre procent och marknaden för datakommunika- tionstjänster minskar med åtta procent.

Totalt sett omsatte slutkundsmarknaden för elektronisk kommunikation i Sverige 49,5 miljarder kronor under 2004, vilket innebär att slutkundsmarknaden i princip minskade med 1,6 procent vid en jämförelse med 2003. Opera- törernas intäkt per månad från ett genomsnittligt hushåll var 525 kronor under 2004. Under 2003 var denna 517 kronor, vilket innebär en ökning med två procent. Ökningstakten har minskat betydligt under de senaste åren.

123

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Diagram 10.4 Intäkter för fast telefoni och mobila teletjänster från slutkund 1995–2004

Miljoner kronor

30 000
	Mobila teletjänster
25 000	Fast telefoni
	Fast telefoni
20 000
15 000
10 000
5 000
0
1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Källa: Post- och telestyrelsen

Diagrammet ovan visar att mobila tjänster utgör en allt större del av de totala intäkterna.

Marknadsvärdet för fast telefoni uppgick under 2004 till 24 miljarder kronor, vilket är 4,4 procent lägre än föregående år. Intäkterna från abonnemang utgör 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar nära 33 procent av det totala marknadsvärdet för fasta samtalstjänster. Antalet PSTN-abonnemang (vanliga abonnemang på fasta telefonnätet) fortsätter att minska. Vid slutet av 2004 fanns det strax över 5,4 miljoner PSTN-abonnemang.

Mobilterminaler användes mer och mer. Senaste året har antalet trafikminuter i de mobila näten ökat med 13 procent. Detta samtidigt som andelen av svenska befolkningen i åldern 16 till 75 år som använder mobiltelefon endast ökat från 90 till 91 procent mellan 2003 och 2004. Fler individer har dock flera abonnemang. Den upplevda nyttan med mobil kommunikation för användaren kan därmed sägas vara ökande. En trolig orsak till det ökande användandet är sjunkande priser. Andelen mobil taltrafik av den totala taltrafiken under 2004 var 18 procent, en ökning från drygt 16 procent ett år tidigare.

Intresset för att använda kontantkort i stället för kontraktsabonnemang fortsätter att öka, men inte i samma utsträckning som tidigare. För närvarande utgörs 57 procent av samtliga GSM- och UMTS-abonnemang (3G) av kontantkort. Det totala antalet abonnemang var 9 774 000 per den sista december 2004. Av dessa var 322 000 3G-abonnemang.

Under 2004 har mellan 25 och 30 operatörer aktivt tillhandahållit mobila teletjänster. Fem av dessa operatörer erbjuder sina tjänster enbart till företagskunder. Av samtliga mobiloperatörer i Sverige har fem egna mobilnät. Dessa är

TeliaSonera AB,	Tele2 AB,	Vodafone
Sverige AB, Hi3G	och Spring	Mobil AB. De

mobiloperatörer som inte har egna nät är i stället återförsäljare av tjänsterna. Flera av dessa drivs emellertid av de nätägande operatörerna. Trots att det numera finns ett relativt stort antal tjänstetillhandahållare på marknaden, domineras mobilmarknaden av de tre nätägande mobil- operatörerna TeliaSonera AB, Tele2 AB och Vodafone Sverige AB. Tjänstetillhandahållarna har tillsammans en marknadsandel på knappt tre procent av det totala antalet abonnemang. Den låga andelen beror delvis på utformningen av avtalen mellan operatörerna. Det kan även förklaras av att de nätägande operatörerna kunnat välja bort de tjänstetillhandahållare som utgjort ett konkurrenshot mot den egna verk- samheten, exempelvis de som redan haft en etablerad kundbas inom fast telefoni, starka varumärken eller stora resurser för marknadsföring. Resultatet har tydligt visat sig genom att tjänstetillhandahållarna, med något undantag, ytterst marginellt kunnat påverka priskonkurrensen.

Omsättningen för mobila samtalstjänster (inkl. SMS) minskade med 2,6 procent under året. Eftersom både antalet kunder och trafik- volymen ökar är den minskade omsättningen ett tydligt tecken på sjunkande mobilpriser. PTS noterar att den genomsnittliga månatliga intäk- ten per mobilkund (sammanräknat företags- abonnemang och privatkunder) fortsätter att sjunka trots att användningen ökar, från 168 kronor per månad under 2003 till 147 kronor per månad under 2004.

Antalet textmeddelanden i mobilnätet (SMS) ökade under första halvåret 2004 med 13 procent. I genomsnitt sändes 18,6 SMS per kund och månad. SMS står för närmare elva procent av den totala genomsnittliga intäkten per kund och månad. Priset för att sända ett SMS varierar vanligtvis från 49 öre till 1,35 kronor. Även om priserna har gått ned något under 2004, så ligger de fortfarande relativt högt, särskilt i jämförelse med Norge och Danmark.

Det tar tid för kunderna att börja använda mobila datatjänster (t.ex. MMS och olika inter- nettjänster). Under det fjärde kvartalet 2004 hade dock 983 000 GSM- och 3G-kunder använt

mobil data minst en gång, en	ökning från
516 000 kunder under 2003. I	genomsnitt

förbrukade en användare av mobila datatjänster 0,8 Mbyte per månad under 2004.

124

PTS skall årligen enligt sin instruktion redo- visa arten och omfattningen av de klagomål från allmänheten som framförts till operatörer och myndigheten. Under perioden januari till och med april 2005 mottog PTS 1 497 klagomål vilket är en fördubbling av antalet klagomål jämfört med samma tidsperiod 2003. Totalt sett har dock antalet klagomål minskat under 2004 jämfört med 2003. Drygt 3 000 klagomål inkom till PTS under 2004, vilket är en minskning med ungefär 1 000 klagomål jämfört med föregående år. PTS har noterat en markant minskning i antalet klagomål om räkningar, 600 klagomål 2004 jämfört med drygt 1 900 året innan. Detta kan förklaras med att problemet med modem- kapningar och s.k. bluffakturor åtgärdats i PTS tillsynsarbete. Konsumentverket tog emot ungefär 1 400 klagomål inom området telefoni och Internet under 2004, vilket är en marginell minskning jämfört med året innan. Fortfarande står klagomålen till PTS om förval för en bety- dande del av det totala antalet inkomna klago- mål. Många av dessa klagomål gäller att abonnenten anser att denne inte har ingått avtal om ändrat förval. Flera förvalsklagomål har även att göra med frågor gällande marknadsförings- metoder och utebliven ångerrätt. PTS tog 2004 emot 300 klagomål gällande ADSL vilket är nästan tre gånger mer än under 2003. Förklar- ingen till det högre antalet klagomål om ADSL kan vara att användningen av ADSL ökat. Under 2004 informerade PTS om vad konsumenten skall tänka på vid byte av bredbandsoperatör och om vad abonnemangsformen kommer att inne- bära för konsumenterna.

10.6.2.3 Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att den utveckling som skett under perioden och de åtgärder som PTS vidtagit medverkat till att uppfylla målet för politikområdet. Många insatser syftar till att främja konkurrensen på de olika delmarknaderna vilket är ett viktigt medel för att uppnå målen. Genom PTS arbete enligt lagen om elektronisk kommunikation med marknadsanalyser, beslut om särskilda skyldigheter och PTS tillsynsarbete ökar regleringens genomslag på marknaden. På den svenska marknaden finns ett mycket stort antal operatörer som erbjuder tjänster och anta- let ökar. Allt fler har fast anslutning till Internet vilket medger högre överföringshastigheter

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

jämfört med uppringd access. Möjligheten att erbjuda fast telefoni även i andra nät än i TeliaSonera AB:s traditionella kopparnät har nu blivit en kommersiell realitet. Marknaden för abonnemang visar en begynnande konkurrens där det förut i praktiken varit monopol. Denna utveckling ser regeringen som mycket positiv. Allt eftersom fler kunder går över till alternativa fasta anslutningar och eftersom åtskilliga konsumenter bara har möjlighet att ansluta sig till bredband via TeliaSonera AB:s kopparaccess- nät, har betydelsen av andra operatörers tillträde till det traditionella accessnätet ökat. Detta kan ske via LLUB eller via bitströmstillträde. På båda dessa marknader har PTS funnit att TeliaSonera AB har ett betydande inflytande. Medan beslutet att ge andra operatörer tillträde via LLUB har vunnit laga kraft, är beslutet om bitströms- tillträde överklagat och inhiberat. Tillgång till kopparaccessnätet för andra operatörer har störst betydelse i de områden där några alterna- tiva anslutningsformer som t.ex. LAN-nät och kabel-TV-nät inte erbjuds konsumenterna.

PTS tilldelning av tillstånd för mobilt trådlöst bredband i de flesta kommunerna bör bidra till att öka konkurrensen för bredbandstillgången för hushållen. Detta speciellt för hushåll som inte har möjlighet till bredband via fast telefon- förbindelse.

Även om den förbättrade konkurrenssitua- tionen på mobilmarknaden kan betecknas som skör så är den förmodligen bättre än någonsin, till nytta för konsumenten både vad gäller utbudet av tjänster, valmöjligheter bland opera- törer samt priser. Regeringens bedömning är att det finns utrymme för ytterligare konkurrens, både avseende mobila taltjänster och mobila datatjänster.

10.6.3 Politikens inriktning

Riksdagen beslutade i juni 2003 om lag om elek- tronisk kommunikation (prop. 2002/03:110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228). Lagen bygger på EG-reglering vars övergripande målsättning är att åstadkomma ett harmoniserat regelverk för elektroniska kommunikationsnät och elektro- niska kommunikationstjänster samt tillhörande installationer och tjänster. En bärande tanke bakom regelverket är att konkurrensfrämjande särlagstiftning endast skall användas om behov föreligger. En avstämning och analys av hur den

125

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

nya ordningen, inklusive myndighetsorganisa- tionen, har fungerat kommer att påbörjas under andra halvåret 2005.

Utbyggnaden av UMTS och utvecklingen av tjänster för användarna fortsätter. Regeringen följer utvecklingen och strävar efter att gynn- samma långsiktiga förutsättningar skall finnas på marknaden. Det är viktigt att utbyggnaden inte stannar vid städer och större samhällen, utan att såväl landsbygd som städer får del av tjänster som bygger på ny teknik med möjligheter till hög överföringshastighet. Därför är det särskilt viktigt att utbyggnaden inte fördröjs ytterligare då de användare som i sin bostad ännu inte har erhållit den av operatörerna utlovade UMTS- täckningen i huvudsak bor på landsbygden.

Målet med det senaste tillståndet för mobil kommunikation i 450 MHz-bandet är att Sverige skall få mobila taltjänster med lika bra geografisk täckning som med dagens system, NMT 450, som i princip täcker hela Sveriges yta. Dessutom kommer en viktig modernisering av nätet från analog till digital teknik att ske. Förutsättningar för teknisk uppgradering gör att det nya nätet också stöder avancerade tjänster för användarna, om än med lägre kapacitet än för t.ex. UMTS. Den lägre kapaciteten innebär att färre användare kan vara aktiva samtidigt, vilket kan vara effek- tivt i glesare bebyggda delar av Sverige.

10.7Post

10.7.1 Insatser

Post- och telestyrelsen (PTS) har genomfört ett antal tillsynsåtgärder under det gångna året med avseende dels på tillförlitligheten i postoperatö- rernas verksamhet, dels utvecklingen av den samhällsomfattande posttjänsten. Vidare har myndigheten lämnat sin årliga rapportering av bl.a. arten och omfattningen av de klagomål från allmänheten som framförts till postoperatörerna.

Det s.k. pristaket syftar till att skydda samt- liga postkunder, som inte har något alternativ till Posten AB när det gäller befordran av enstaka försändelser, mot orimliga prishöjningar. Enligt 9 § postförordningen (1993:1709) skall därför den som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst, dvs. Posten AB, inte höja priset för inrikes befordran av enstaka försändelser som väger högst 500 gram med mer än förändringen i

konsumentprisindex mellan juli närmast föregå- ende år och juli året dessförinnan. Inom ramen för PTS ekonomiska tillsyn skall också säker- ställas att den samhällsomfattande posttjänsten erbjuds till rimliga priser.

En väsentlig insats när det gäller en säker posttjänst är PTS verksamhet vid enheten för obeställbara brev i Kiruna. Där bedrivs en daglig tillsyn över operatörernas hantering av dessa brev som av operatörerna varken kunnat delas ut eller returneras p.g.a. ofullständiga adressupp- gifter. Under 2004 kom det in 263 472 brev till enheten, vilket är en minskning med 3,8 procent jämfört med föregående år.

Krav på befordringstider har fastställts i enlig- het med EG:s postdirektiv. Hur stor andel av de korrekt avsända breven för utdelning nästkom- mande dag som verkligen kommer fram inom utsatt tid är ett ofta använt mått på den samhällsomfattande posttjänstens kvalitet. Genom utfärdade tillståndsvillkor har Posten AB ålagts en lägstanivå som innebär att 85 procent av breven skall delas ut nästkom- mande arbetsdag och 97 procent inom tre arbetsdagar.

Inom ramen för det internationella samarbetet har PTS genom sitt arbete verkat för en högre takt i tillskapandet av en verklig gemensam europeisk marknad för posttjänster. Den tidigt liberaliserade svenska postmarknaden gör att Sverige alltjämt är ett föregångsland när det gäller en konkurrensutsatt postmarknad. En viktig förändring som bidrar till en fungerande marknad är att den ersättning som betalas mellan postoperatörer för gränsöverskridande beford- ran s.k. terminalavgifter, blivit allt mer kostnads- baserad.

Sverige deltog 2004 vid Världspostföreningens 23:e kongress som hölls i Bukarest. Ett antal avtal och protokoll antogs och Sverige under- tecknade det sjunde tilläggsprotokollet till Världspostföreningens konstitution, Allmänna reglementet och Världspostkonventionen med slutprotokoll. Nästa kongress kommer att hållas i Nairobi, Kenya 2008.

10.7.2 Resultatredovisning

10.7.2.1 Mål

Det postpolitiska målet är följande: Det skall finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet

126

som innebär att alla kan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst tjugo kilogram. Det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser samt försäkrade och kvitterade av motta- garen. Dessutom skall enstaka försändelser befordras till enhetliga priser (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304).

10.7.2.2 Resultat

Några stora förändringar har inte inträffat på den svenska postmarknaden under det gångna året. De årliga brevvolymerna, på ca 3,3 miljarder adresserade försändelser, kännetecknas av en svagt nedåtgående trend som dock var något lägre än tidigare år. Orsaken till de minskande brevvolymerna är främst övergången till elektro- nisk kommunikation. Som ett exempel på det kan nämnas att över en miljon svenskar 2004 lämnade in sin inkomstdeklaration elektroniskt till Skatteverket.

Den svenska postmarknaden består av tre marknadssegment: brevmarknaden, marknaden för oadresserad direktreklam och paketmarkna- den. Brevmarknaden utgörs, enligt PTS beräk- ningar, till 73 procent av s.k. sändningar (dvs. industriell post bestående av en serie sorterade eller osorterade brev med samma format och vikt), 20 procent kontorspost och sju procent brevlådepost. Det är inom marknadssegmentet för sändningar som Posten AB och CityMail konkurrerar och där de stora postkunderna är och har varit de största vinnarna till följd av konkurrensen.

Posten AB har, drygt tio år efter liberalise- ringen, en fortsatt dominerande ställning särskilt på delmarknaden för enstaka försändelser. Det är den enda operatören med ett rikstäckande distributionsnät och Posten AB:s marknads- andel, som visserligen minskat något, uppgår till 91,95 procent. CityMail, som är den näst största operatören, har för närvarande 7,52 procent av marknaden och har ökat sin marknadsandel med 0,92 procentenheter. Inom det geografiskt begränsade område där CityMail är verksamt finns omkring 40 procent av Sveriges adresser och CityMail har knappt tolv procent av volymen på den totala sändningsmarknaden.

Trots att kundernas möjligheter att utföra postärenden generellt sett inte har försämrats

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

visar Posten AB:s undersökningar att färre kunder är nöjda med tillgängligheten till post- service 2004 än innan det nya servicenätet infördes 2001/2002. På de flesta orter finns det fler serviceställen och öppettiderna har förbätt- rats. I många gles- och landsbygdsområden har antalet serviceställen minskat vilket dock kan uppvägas av att ett ökat antal hushåll har tillgång till lantbrevbärarservice. PTS har under året rapporterat hur Posten AB:s servicenät har utvecklats under den omfattande omstrukture- ring som skett sedan 2001. I maj 2004 omfattade servicenätet 2 039 serviceställen där kunderna kan skicka såväl brev som paket. Majoriteten av serviceställena är belägna hos olika partners som tillhandahåller postservice som ett komplement till annan service i exempelvis kiosker och dagligvarubutiker. PTS redovisade i sin rapport Tillgänglighet i Posten AB:s servicenät (PTS- ER-2004:38) bedömningen att de krav som ställs på den samhällsomfattande posttjänsten var uppfyllda.

Resultatet av de mätningar som gjorts av uppnådda befordringstider visar att 95,6 procent av de försändelser (exklusive sändningar) som lämnats in i rätt tid för övernattbefordran kom fram nästa dag. Detta är 0,1 procentenhet lägre än föregående år. Inom tre arbetsdagar hade 99,9 procent av försändelserna delats ut vilket är 0,1 procentenhet högre än föregående år.

För personer med funktionshinder och för äldre har tillgången till viktiga tjänster inom postområdet, så som blindskriftförsändelser och utsträckt postservice via lantbrevbärare, säkrats genom att PTS har upphandlat dessa tjänster.

PTS har på regeringens uppdrag redovisat hur prisregleringen på postområdet efterlevs och rapporterar att priserna för befordran av frimärkta enstaka brev inte har förändrats under 2004 då prishöjningar inte har medgetts enligt gällande pristak. Posten AB genomförde dock från och med den 1 januari 2004 prishöjningar för vissa tilläggstjänster och för vissa tjänster utanför den samhällsomfattande posttjänsten.

Vidare har PTS enhet för obeställbara brev i Kiruna lyckats spåra avsändarna och returnera 37 procent av de brev som kom in till enheten under året. Den genomsnittliga handläggnings- tiden var 2,2 arbetsdagar.

Redovisningen av klagomål avseende den samhällsomfattande posttjänsten har skett i enlighet med den europeiska standarden CEN EN 14012. Under försändelseslaget Inrikes Brev

127

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

vars totala antal uppgick till 1 189 600 000 försändelser uppgick antalet klagomål i katego- rin saknade försändelser till 24 527, försenade försändelser till 1 223 och skadade försändelser till 1 514.

Genom att följa utvecklingen av service och tillförlitlighet, ett aktivt tillsynsarbete, upphand- ling av tjänster för äldre och funktionshindrade och granskning av priser har PTS bidragit till att uppfylla verksamhetsmålet med avseende på tillgänglighet, priser, effektivitet, säkerhet och kvalitet. Granskningen av priser, liksom bevak- ningen av tillgängligheten till den postala infra- strukturen m.m. har bidragit till en väl funge- rande postmarknad.

10.7.2.3 Analys och slutsatser

Bedömningen av om servicenivån är godtagbar grundas på den omfattning av service som hittills funnits. Servicenivån skall, för att anses godtag- bar, inte försämras generellt för konsumenterna både vad gäller fysisk tillgänglighet och tjänste- utbud. Övergången till Posten AB:s nya service- nät har inneburit ett ökat antal fasta service- punkter som tillhandahåller postservice och generösare öppettider. Det finns emellertid alltid vid förändringar enskilda konsumenter som drabbas medan andra vinner på förändringen. Ett helt likformigt servicenät över hela landet skulle vara orealistiskt med tanke på de olika geogra- fiska och befolkningsmässiga betingelser som råder i olika delar av landet. Förutom det fysiska avståndet påverkas tillgängligheten också av faktorer som trafiksituationen, vägnätets utformning och val av färdmedel. En annan viktig förutsättning som måste beaktas är vilka tjänster som tillhandahålls vid servicestället.

Den sammanlagda bedömningen när det gäller den fysiska tillgängligheten till Posten AB:s servicenät är att den väl uppfyller de krav som ställs gällande den samhällsomfattande post- tjänsten och att kundernas behov tillgodoses, förutom då det gäller personer med funktions- hinder som inte har fullgod tillgång till service hos samtliga Posten AB:s partner. Tillgänglighet för rörelsehindrade personer är på många serviceställen ett problem och förbättringar måste ske så att även konsumenter med funk- tionshinder får full tillgång till service även hos Posten AB:s partner.

Arbetet med att tillgodose äldre och funk- tionshindrades behov av posttjänster bedrivs av PTS i dialog med Handikappombudsmannen (HO) och De handikappades riksförbund (DHR). I slutet av 2004 hade 378 serviceställen identifierats som inte uppfyller de kriterier som ställts upp av Posten AB efter samråd med berörda organisationer avseende fysisk tillgäng- lighet. Av dessa har sammanlagt 245 service- ställen åtgärdats till en tillfredställande nivå och därutöver har 117 projekterats för ombyggnad.

Uppgifterna om uppnådda befordringstider visar att Posten AB når en nivå som ligger över de uppsatta kraven. Uppgifterna är genomsnitt- liga för hela landet under hela året och resultatet beträffande övernattbefordran varierar över året mellan 94,2 procent och 96,6 procent. Skillnad i resultat föreligger mellan olika postterminaler och visar bl.a. att särskilt terminalen i Nässjö 2004 drabbades av omfattande produktionsstör- ningar p.g.a. omläggning av terminalsystemet.

När det gäller klagomålshantering och post- service kan konstateras att antalet klagomål, i förhållande till totala volymen befordrade försändelser, är mycket litet och att dessa hante- ras i enlighet med etablerade rutiner samt redovi- sas i enlighet med antagen standard på området.

Liberaliseringen av den europeiska postmark- naden fortgår i enlighet med den tidplan som är bestämd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna, det s.k. postdirektivet. År 2006 sänks gränsen för vad som får skyddas av monopol till 50 gram eller två och en halv gånger normalpor- tot. Sverige har sedan flera år tillbaka genomfört direktivet i nationell lagstiftning och kommer att delta aktivt i arbetet med nästkommande direk- tiv på postområdet i syfte att få gehör för svenska ståndpunkter. I Europeiska kommissio- nens rapport, KOM (2005) 102 slutlig, som publicerades i mars 2005 om tillämpningen av postdirektivet konstaterar kommissionen att det för närvarande inte finns någon anledning att justera den ursprungliga tidplanen för liberalise- ringsprocessen. Under avsnittet rörande klago- mål redovisar kommissionen att en relativt stor andel (38 procent) av de svenska kunderna tidigare varit missnöjda med den övergång från postkontor till serviceställen som Posten AB genomförde 2001–2002.

128

10.7.3 Politikens inriktning

Regeringens insatser på postområdet är inriktade på att skapa förutsättningar för en väl funge- rande postmarknad med effektiva posttjänster, tillgängliga för alla till en servicenivå som motsvarar användarnas behov.

Post- och kassaserviceutredningen (dir. 2003:117) som regering tillsatte 2003 har under 2004 fortsatt sitt arbete med att analysera effek- terna av liberaliseringen och att utvärdera nuvarande lagstiftning i förhållande till post- marknadens utveckling. Slutbetänkandet Postmarknad i förändring (SOU 2005:5) över- lämnades till regeringen den 25 januari 2005 och däri föreslås bl.a. nya politiska mål för postom- rådet, att nuvarande prisreglering slopas, möjlig- het för tillståndsmyndigheten att återkalla tillstånd samt åtgärder mot otydlig prissättning och diskriminering. Betänkandet har remissbe- handlats och regeringen avser att återkomma i frågan.

Regeringen följer fortlöpande utvecklingen på postområdet ur ett konsumentperspektiv och ett regionalt utvecklingsperspektiv samt med beak- tande av funktionshindrade personers behov.

10.8Grundläggande kassaservice

10.8.1 Insatser

Mot bakgrund av att efterfrågan på manuella kassaservicetjänster varje år har minskat och kostnaderna för att tillhandahålla tjänsterna har ökat, tillsatte regeringen 2003 en särskild utredare (dir. 2003:117) med uppdrag att se över regleringen av den grundläggande kassaservicen. Utredaren överlämnade sitt delbetänkande Samhällets behov av betaltjänster (SOU 2004:52) våren 2004. I betänkandet föreslås att grundläggande betaltjänster skall upphandlas och Posten AB befrias från sitt ansvar att tillhanda- hålla en grundläggande kassaservice. Efter att utredningens betänkande har remissbehandlats är ärendet nu under beredning inom Regerings- kansliet.

På regeringens uppdrag skall Post- och tele- styrelsen (PTS) årligen redovisa en bedömning av hur myndighetens insatser bidragit till målet för kassaservicen. Förändringar som sker i servi- ceutbudet följs upp i syfte att avgöra om den

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

service som erbjuds finns tillgänglig i hela landet och motsvarar samhällets behov och det mål som angetts av statsmakterna. PTS har därför liksom tidigare år bl.a. undersökt allmänhetens kassatjänstvanor i en undersökning utförd av Temo AB.

Vidare har PTS i uppdrag att redovisa vilka tjänster som upphandlas för personer med funk- tionshinder, hur samarbetet med berörda hand- kapporganisationer bedrivs och bedöma den kvalitet som tjänsterna håller. Bland återrappor- teringskraven återfinns den utsträckta lantbrev- bärarservice för äldre och funktionshindrade i glesbygd som Post- och telestyrelsen upphand- lar. Det är 1 620 hushåll som för närvarande har tillgång till denna tjänst, vilket innebär att dessa grupper har möjlighet att utföra grundläggande kassatjänster i bostaden.

10.8.2 Resultatredovisning

10.8.2.1 Mål

Målet för den grundläggande kassaservicen är följande: Alla i hela landet skall ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser (prop. 2001/02:34, bet. 2001/02:TU01, rskr. 2001/02:125).

10.8.2.2 Resultat

De förändringar i betalningsmönster och förut- sättningar för kontanthantering som skett i samhället har haft en negativ påverkan på resul- tatet i Svensk Kassaservice AB, och därigenom indirekt på Posten AB:s resultat. Minskningen för samtliga transaktioner, oavsett tjänst, har varit relativt konstant under den senaste femårs- perioden och i genomsnitt uppgått till 16 procent per år.

Omstruktureringen av servicenätet för kassa- tjänster har följt den planerade neddragning som aviserats men i en mindre omfattning under det senaste året i avvaktan på regeringens åtgärder med anledning av den genomförda utredningen. Antalet serviceställen har således minskat och vid slutet av 2004 fanns det 1 019 fasta service- ställen hos Svensk Kassaservice AB.

Personer med funktionshinder har behov av särskilt viktiga tjänster inom kassaserviceom- rådet och deras behov tillgodoses dels genom att

129

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

frågan bevakas i samband med tillsyn över Posten AB, dels genom att PTS upphandlar utsträckt lantbrevbärarservice för både äldre och funktionshindrade i glesbygd. Den upphandling som genomförs bedöms säkerställa att statens krav på service tillgodoses både vad gäller tillgänglighet och tjänsternas kvalitet.

Som ytterligare ett led i bedömningen av vad som kan anses vara samhällets behov av kassa- service låter PTS årligen Temo AB genomföra en undersökning av allmänhetens kassatjänstvanor. 2004 års undersökning visade att andelen nöjda kunder hade minskat.

10.8.2.3 Analys och slutsatser

Svensk Kassaservice AB har under 2004 varit restriktivt med förändringar i servicenätet i avvaktan på eventuella förändringar av regering- ens uppdrag till Posten AB. Bolagets beslut om neddragningar fattas mot bakgrund av kundun- derlag, kostnader för kontoren i förhållande till kundbesök samt lokala bedömningar. Här beaktas t.ex. avstånd till närmaste kontor eller bank, ortinvånarnas rörelsemönster, tillgänglig- het med bil respektive kollektivtrafik samt före- komsten eller avsaknaden av stora kundgrupper i de aktuella områdena. Främst har neddragningar skett i större orter som har bank som alternativ till Svensk Kassaservice AB. Slutsatsen av den tillsyn och de undersökningar som gjorts är att lagens krav på tillhandahållen service anses vara tillgodosett.

Resultatet av PTS årliga undersökning, som belyser allmänhetens kassatjänstvanor, visar att både tillgänglighet och service 2004 tillgodoser behovet av grundläggande kassaservice. Andelen nöjda kunder har dock minskat jämfört med tidigare år avseende samtliga fyra undersökta parametrar, service, kötider, tider för öppethål- lande och avstånd till servicestället.

Kvaliteten på de tjänster som erbjuds äldre och funktionshindrade i glesbygd bedöms svara väl mot de krav som ställs på tjänsterna.

10.8.3 Politikens inriktning

Den framtida politiska inriktningen på kassa- serviceområdet syftar till att fortsatt säkerställa att alla i hela landet har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.

Posten AB har sedan den 1 januari 2002 ålagts ansvaret att tillhandahålla den grundläggande kassaservicen. Kassaserviceverksamheten bedrivs i ett separat nät, genom det helägda dotterbola- get Svensk Kassaservice AB, och skiljt från Posten AB:s nät för brev och paket, och avser möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.

10.9Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning till Post- och telestyrelsen, dvs. Riksrevisionen har bedömt att årsredovisningen för räkenskapsåret 2004 i allt väsentligt är rättvisande.

10.10 Budgetförslag

10.10.137:1 Post och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter

Tabell 10.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	13 358		sparande	4 296
2005	Anslag	14 662		Utgifts-
2005	Anslag	14 662	1	prognos	14 465
2006	Förslag	16 390

2007	Beräknat	16 658	2

2008	Beräknat	16 953	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

2Motsvarar 16 390 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 16 390 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget finansierar Post- och telestyrelsens (PTS) förvaltningskostnader i samband med upphandling av samt ersättning för tjänster till funktionshindrade samt åtgärder avseende civilt försvar och svåra påfrestningar rörande elektro- niska kommunikationer m.m. De samhällsåta- ganden som tillhandahålls för funktionshindrade och totalförsvar anslagsfinansieras. Anslaget skall vidare finansiera befarade kundförluster för PTS, vilka härrör från den anslagsfinansierade verksamheten t.o.m. 1999, samt uppgiften att följa utvecklingen av kassaservicen och bevaka att denna motsvarar samhällets behov. Likaså

130

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

finansieras PTS verksamhet vad gäller kvalifice- rade elektroniska signaturer i huvudsak från anslaget. Vidare finansieras från anslaget viss verksamhet som syftar till att förverkliga delar av Sveriges politiska inriktning avseende förtroende för IT i enlighet med regeringens förslag i proposition Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället (prop. 2004/05:175) och delar av det IT-politiska handlingsprogram som beskrivs i regeringens proposition Ett informa- tionssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86).

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.9 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2004	-	240 699	208 783	31 915

Prognos 2005	-	230 577	237 032	-6 455

Budget 2006	-	223 105	236 905	-13 800

anslaget 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltnings- kostnader för vissa myndighetsuppgifter för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 16 658 000 kronor respektive 16 953 000 kronor.

Tabell 10.10 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	14 662	14 662	14 662

Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning 2	316	560	830
Beslut	1 412	1 435	1 460

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	16 390	16 658	16 953

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PTS får fr.o.m. budgetåret 2000 disponera de avgifter som myndigheten tar ut av operatörer inom sitt verksamhetsområde. Avgiftsinkoms- terna för 2006 beräknas öka med 5 528 000 kronor jämfört med 2005.

PTS har vidare inkommit med förslag om att överskottet i den avgiftsbelagda verksamheten, som ökat p.g.a. rationaliseringar och lägre avgifter till internationella verksamheter, hante- ras genom att intäkterna sänks under 2006–2008. Sänkningen skulle vara 13 000 000 kronor per år. Totalt innebär detta att myndighetens beräknade avgiftsintäkter för 2006 är 223 105 000 kronor.

Regeringens överväganden

I enlighet med regeringens förslag i proposition Från IT-politik för samhället till politik för IT- samhället (prop. 2004/05:175) föreslås en över- föring av 1 500 000 kronor fr.o.m. 2006 från anslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommuni- kation m.m. för att finansiera tillsynen av en toppdomän för Sverige.

Anslaget minskas med 88 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- och investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 16 390 000 kronor anvisas under

10.10.237:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade

Tabell 10.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	98 175		sparande	120 589
				Utgifts-
2005	Anslag	122 484	1	prognos	120 838
2006	Förslag	129 749

2007	Beräknat	152 749

2008	Beräknat	152 749

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

Från anslaget finansieras ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade i syfte att trygga funktionshindrades behov av effektiva elektro- niska kommunikationer, posttjänster samt grundläggande kassaservice. Från anslaget finan- sieras även utvecklingsprojekt med inriktning på IT-användning för funktionshindrade. Dess- utom finansieras viss utrednings- och uppfölj- ningsverksamhet från anslaget.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

För att möjliggöra att det för verksamheten kan göras ekonomiska åtaganden som främst avser

131

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

flerårigt avtalstecknande vid upphandling före- slår regeringen ett bemyndigande om ekono- miska åtaganden även för 2006.

Tabell 10.12 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008–

Utestående åtaganden vid årets början	129 596	127 139	192 139

Nya åtaganden	141 599	180 000	120 000

Infriade åtaganden	144 056	115 000	154 000	154 000	26 000

Utestående åtaganden vid årets slut	127 139	192 139	158 139

Erhållet/föreslaget bemyndigande	200 000	210 000	180 000

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att nuvarande inriktning av upphandlingen inom ramen för anslaget täcker behovet för personer med funktionshinder.

För 2006 ökar anslaget med 8 000 000 kronor och för 2007 med 31 000 000 kronor då en tidi- gare beslutad tillfällig neddragning av anslaget för delfinansiering av ett gemensamt radiokom- munikationssystem för skydd och säkerhet upphör.

Anslaget minskas med 735 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- och investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 129 749 000 kronor anvisas under anslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 152 749 000 kronor respektive 152 749 000 kronor.

Tabell 10.13 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	122 484	122 484	122 484

Förändring till följd av:
Beslut	7 265	30 265	30 265

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	129 749	152 749	152 749

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

10.10.337:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice

Tabell 10.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	400 000		sparande	0
2005	Anslag	400 000		Utgifts-
2005	Anslag	400 000	1	prognos	400 000
2006	Förslag	400 000

2007	Beräknat	400 000

2008	Beräknat	400 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

För tillhandahållande av grundläggande kassaser- vice till den del alternativ saknas och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamhet erhåller Posten AB (publ) (Posten) en ersättning om 400 miljoner kronor.

Staten ansvarar för att det skall finnas en grundläggande kassaservice i hela landet som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. Statens ansvar för en grundläggande kassaservice regleras fr.o.m. den 1 januari 2002 i lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice (kassaservice- lagen).

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning är att statens ansvar för en grundläggande kassaservice säkerställs genom den verksamhet som Posten bedriver. Detta styrks också av att PTS, som har i uppdrag att

132

bevaka att kassaservicen motsvarar samhällets behov, gör bedömningen att den grundläggande kassaservice som Posten tillhandahållit under 2004 med god marginal tillgodoser kassaservice- lagens krav. Detta gäller såväl avseende rikstäck- ning som servicenivå. Posten AB kan dock upphandla grundläggande kassaservice från annan än Svensk Kassaservice AB där så bedöms vara ekonomiskt fördelaktigt.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 400 000 000 kronor anvisas under anslaget 37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 400 000 000 kronor för respektive år.

10.10.437:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal

Tabell 10.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	144 000		sparande	0
2005	Anslag	144 000		Utgifts-
2005	Anslag	144 000	1	prognos	144 000
2006	Förslag	144 000

2007	Beräknat	144 000

2008	Beräknat	144 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

Regeringen har i juni 1994 tecknat ett alarme- ringsavtal med SOS Alarm Sverige AB i syfte att säkerställa en effektiv SOS-tjänst och tillgodose behovet av alarmeringstjänster för den statliga räddningstjänsten. Ersättningen från staten till bolaget fastställs årligen i och med riksdagens beslut om statsbudgeten. Staten äger 50 procent av SOS Alarm Sverige AB. Övriga ägare är Förenade Kommunföretag AB och Landstings- förbundet med 25 procent vardera.

Mot bakgrund av att det gällande avtalet börjar bli föråldrat, den tekniska utvecklingen och ökade krav från bl.a. EU, har staten och företaget på gemensamt initiativ påbörjat en översyn i avsikt att ersätta detta med ett nytt avtal fr.o.m. 2006. Avtalet skall bl.a. reglera de kostnader som 112-tjänsten ger upphov till.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att SOS Alarm Sverige AB har fullgjort sina skyldigheter enligt avtalet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 144 000 000 kronor anvisas under anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 144 000 000 kronor för respektive år.

10.10.537:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

Tabell 10.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	20 713		sparande	2 789
				Utgifts-
2005	Anslag	23 250	1	prognos	23 076
2006	Förslag	21 610

2007	Beräknat	21 610

2008	Beräknat	21 610

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

Från anslaget finansieras insatser bl.a. i form av projekt som bidrar till att förverkliga regeringens IT-politik, liksom olika utvärderingar av IT- politiken. Vidare finansieras den IT-politiska strategigrupp, som tillsattes av regeringen i juni 2003, från anslaget.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att de projekt och utvärde- ringar som genomförts under året bidragit till att förverkliga regeringens IT-politik.

I enlighet med regeringens förslag i proposi- tion Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället (prop. 2004/05:175) föreslås en överföring av 1 500 000 kronor fr.o.m. 2006 till anslaget 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltnings- kostnader för vissa myndighetsuppgifter för att finansiera tillsynen av en toppdomän för Sverige.

Anslaget minskas med 140 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- och investeringsändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 21 610 000 kronor anvisas under anslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommun-

133

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ikation m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräk- nas anslaget till 21 610 000 kronor för respektive år.

Tabell 10.17 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	23 250	23 250	23 250
Förändring till följd av:
Beslut	-1 640	-1 640	-1 640

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	21 610	21 610	21 610

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

134