Budgetpropositionen för 2006 Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Arbetsliv 14

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Förslag till statsbudget för 2006

Arbetsliv

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................		9
2	Arbetsliv	................................................................................................................	11
	2.1	Omfattning............................................................................................	11
	2.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	11
	2.3	Skatteutgifter.........................................................................................	12
3	Politikområde Arbetslivspolitik ..........................................................................		13
	3.1	Omfattning............................................................................................	13
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	13
	3.2.1	Utgiftsutvecklingen 2004 – 2008 .........................................................	14
	3.2.2	Skatteutgifter.........................................................................................	14
	3.2.3	Skatteförmåner......................................................................................	14
	3.3	Mål .........................................................................................................	14
	3.3.1	Mål för politikområde Arbetslivspolitik..............................................	14
	3.3.2	Mål för verksamhetsområdena under politikområdet ........................	15
	3.4	Insatser ..................................................................................................	16
	3.4.1	Insatser inom politikområdet...............................................................	16
	3.4.2	Insatser utanför politikområdet...........................................................	19
	3.4.3	Bidrag till andra politikområden ..........................................................	20
	3.5	Resultatredovisning ..............................................................................	20
	3.5.1	Mål och resultatindikatorer..................................................................	20
	3.5.2	Resultat..................................................................................................	21
	3.5.3	Analys och slutsatser ............................................................................	22
	3.6	Revisionens iakttagelser........................................................................	24
	3.7	Politikens inriktning .............................................................................	26
4	Verksamhetsområde Arbetsmiljö ........................................................................		31
	4.1	Omfattning............................................................................................	31
	4.2	Mål och villkor ......................................................................................	31
	4.3	Insatser ..................................................................................................	31
	4.3.1	Insatser inom verksamhetsområdet.....................................................	31
	4.3.2	Insatser utanför verksamhetsområdet .................................................	35
	4.4	Resultatredovisning ..............................................................................	35
	4.4.1	Mål och resultatindikatorer..................................................................	35
	4.4.2	Resultat..................................................................................................	36

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

	4.4.3	Analys och slutsatser.............................................................................	38
	4.5	Politikens inriktning..............................................................................	39
5	Verksamhetsområde Arbetsrätt ...........................................................................		41
	5.1	Omfattning ............................................................................................	41
	5.2	Mål och villkor.......................................................................................	41
	5.3	Insatser ...................................................................................................	42
	5.3.1	Insatser inom verksamhetsområdet......................................................	42
	5.3.2	Insatser utanför verksamhetsområdet..................................................	42
	5.4	Resultatredovisning...............................................................................	43
	5.4.1	Mål och resultatindikatorer...................................................................	43
	5.4.2	Resultat...................................................................................................	43
	5.4.3	Analys och slutsatser.............................................................................	45
	5.5	Politikens inriktning..............................................................................	46
6	Verksamhetsområde Lönebildning ......................................................................		49
	6.1	Omfattning ............................................................................................	49
	6.2	Mål..........................................................................................................	49
	6.3	Insatser ...................................................................................................	49
	6.3.1	Insatser inom verksamhetsområdet......................................................	49
	6.3.2	Insatser utanför verksamhetsområdet..................................................	50
	6.4	Resultatbedömning................................................................................	50
	6.4.1	Mål och resultatindikatorer...................................................................	50
	6.4.2	Resultat...................................................................................................	50
	6.4.3	Analys och slutsatser.............................................................................	51
	6.5	Politikens inriktning..............................................................................	51
7	Budgetförslag inom arbetslivsområdet ................................................................		53
	7.1	23:1 Arbetsmiljöverket..........................................................................	53
	7.2	23:2 Arbetslivsinstitutet........................................................................	56
	7.3	23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. ...............................................	60
	7.4	23:4 Arbetsdomstolen ...........................................................................	61
	7.5	23:5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar ............................	62
	7.6	23:6 Internationella arbetsorganisationen (ILO) ................................	62

7.723:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell

		läggning (HomO) .................................................................................	63
	7.8	23:8 Medlingsinstitutet .........................................................................	64
8	Jämställdhetspolitik ..............................................................................................		65
	8.1	Omfattning ............................................................................................	65
	8.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	65
	8.3	Mål..........................................................................................................	65
	8.4	Insatser ...................................................................................................	66
	8.4.1	Insatser inom politikområdet ...............................................................	66
	8.4.2	Insatser utanför politikområdet............................................................	67
	8.5	Resultatbedömning................................................................................	68
	8.5.1	Resultat...................................................................................................	68
	8.5.2	Analys- och slutsatser ...........................................................................	70
	8.6	Revisionens iakttagelser ........................................................................	71
	8.7	Politikens inriktning..............................................................................	71
9	Budgetförslag inom jämställdhetspolitiken.........................................................		73

	PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14
9.1	24:1 Jämställdhetsombudsmannen ......................................................	73
9.2	24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder ....................................................	74
9.3	24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering........................	74
Bilaga 1 Könsfördelningen i statliga myndigheters styrelser

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabellförteckning

Anslagsbelopp......................................................................................................................			9
2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde Arbetsliv....................................................		11
2.2	Härledning av ramnivån 2006–2008. Utgiftsområde 14 Arbetsliv.........................		12
2.3	Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad Utgiftsområde 14 Arbetsliv ...................		12
2.4	Skatteutgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsliv, netto...........................................		12
3.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet...................................................................		13
3.2	Skatteutgifter inom politikområdet .........................................................................		14
4.1	Antal deltagare och utbildningarnas längd på Arbetslivsinstitutets
		utbildningar 2002 - 2004.......................................................................................	33
5.1	Ofrivillig deltid, 2002-2004 ......................................................................................		44
5.2	Tidsbegränsad anställning 2002-2004.......................................................................		44
5.3	Anställda med ofrivillig tidsbegränsad anställning, 2002 - 2004 ............................		44
6.1	Förlorade arbetsdagar på grund av konflikt, 1999 - 2004 .......................................		50
6.2	Totala löneutvecklingen per timme inom näringslivet, 1999-2004.........................		51
6.3	Löneutvecklingen för hela arbetsmarknaden 1999-2004 ........................................		51
7.1	Anslagsutveckling......................................................................................................		53
7.2	Offentligrättslig verksamhet ....................................................................................		54
7.3	Uppdragsverksamhet ................................................................................................		54
7.4	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 23:1 Arbetsmiljöverket.....................		55
7.5 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden..............................................................			55
7.6	Anslagsutveckling......................................................................................................		56
7.7	Vetenskapliga publikationer 2003 – 2004.................................................................		57
7.8	Uppdragsverksamhet ................................................................................................		58
7.9	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 23:2 Arbetslivsinstitutet ...................		59
7.10 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden............................................................			60
7.11		Anslagsutveckling....................................................................................................	60
7.12		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 23:2 Särskilda
		utbildningsinsatser m.m. ......................................................................................	60
7.13 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden............................................................			61
7.14		Anslagsutveckling....................................................................................................	61
7.15		Målstatistik för Arbetsdomstolen, 2002 - 2004.....................................................	61
7.16		Genomströmningstid för mål vid Arbetsdomstolen, 2002 - 2004 .......................	61
7.17		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 23:4 Arbetsdomstolen ....................	62
7.18		Anslagsutveckling....................................................................................................	62
7.19		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 23:5 Statens nämnd för
		arbetstagares uppfinningar ...................................................................................	62
7.20		Anslagsutveckling....................................................................................................	62
7.21		Anslagsutveckling....................................................................................................	63
7.22		HomO:s ärendestatistik 2003 - 2004 .....................................................................	63
7.23		Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 23:7 Ombudsmannen mot
		diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO).......................................	64
7.24		Anslagsutveckling....................................................................................................	64

	PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14
7.25 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 23:8 Medlingsinstitutet ..................		64
8.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet ..................................................................	65
9.1	Anslagsutveckling.....................................................................................................	73
9.2	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 24:1 Jämställdhets-
	ombudsmannen ....................................................................................................	73
9.3	Anslagsutveckling.....................................................................................................	74
9.4	Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 24:2 Särskilda
	jämställdhetsåtgärder............................................................................................	74
9.5	Anslagsutveckling.....................................................................................................	74

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diagramförteckning

3.1	Sjukskrivna mer än sex månader, 1989 - 2004 .........................................................	21
3.2	Andel av sjukfrånvaro som uppges bero på arbetsorsakade besvär,
	1996 - 2005 ............................................................................................................	22
4.1	Antalet dödsfall i arbetsolyckor 1988 - 2004...........................................................	36
4.2	Anmälda arbetsolyckor i Sverige 1989-2004............................................................	36
4.3	Antal anmälda arbetsolyckor med mer än tre sjukdagar inom EU:s
	dåvarande 15 medlemsstater, 1997-2002..............................................................	36
4.4	Anmälda arbetssjukdomar 1988-2004......................................................................	36
4.5	Anställda och ohälsa, kvinnor 1988-2003 ................................................................	37
4.6	Anställda och ohälsa, män 1988-2003 ......................................................................	37
5.1	Veckoarbetstid 2004 ..................................................................................................	43
5.2	Atypisk sysselsättning 1997, 2001-2004 ..................................................................	43
5.3	Deltidsarbete, 1997, 2001-2004 ................................................................................	44
6.1	Antal medlingsärenden i riksavtalsförhandlingar där Medlingsinstitutet/
	Statens förlikningsmannaexpedition förordnat medlare, 1999–2004 ................	50

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att under 2006, för det under utgiftsområde 14 Arbetsliv upp- förda ramanslaget 23:1 Arbetsmiljöverket, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 18 550 000 kronor under 2007 (avsnitt 7.1),

2.bemyndigar regeringen att under 2006, för det under utgiftsområde 14 Arbetsliv upp- förda ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 60 000 000 kronor under 2007 – 2009 (avsnitt 7.2),

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

3.bemyndigar regeringen att under 2006, för det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m., besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 33 500 000 kronor under 2007 (avsnitt 7.3),

4.för 2006 anvisar anslagen under utgiftsom- råde 14 Arbetsliv enligt följande uppställ- ning:

Anslagstyp

23:1	Arbetsmiljöverket	Ramanslag	656 387
23:2	Arbetslivsinstitutet	Ramanslag	378 133

23:3	Särskilda utbildningsinsatser m.m	Ramanslag	44 382

23:4	Arbetsdomstolen	Ramanslag	24 865

23:5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar		Ramanslag	75

23:6	Internationella arbetsorganisationen (ILO)	Ramanslag	23 022

	Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
23:7	läggning (HomO)	Ramanslag	9 218
23:8	Medlingsinstitutet	Ramanslag	50 050
24:1	Jämställdhetsombudsmannen	Ramanslag	28 346
24:2	Särskilda jämställdhetsåtgärder	Ramanslag	7 660
24:3 Delegationen för stöd till jämnställdhetsintegrering		Ramanslag	2 000
Summa			1 224 138

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

2 Arbetsliv

2.1Omfattning

Utgiftsområde 14 Arbetsliv består av politikom- rådena Arbetslivspolitik och Jämställdhetspolitik.

miljarder kronor för 2004, vilket är lägre än pro- gnosen för 2005. Ökningen för 2005 beror bl.a. på satsningen på försöksverksamheten med ar- betstidsförkortning (se avsnitt 7.2).

Anslagsminskningen från 2007 beror på att försöksverksamheten med arbetstidsförkortning upphör vid utgången av 2006.

2.2Utgiftsutveckling

Utgifterna inom utgiftsområdet uppgick till 1,1

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde Arbetsliv

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
Politikområde Arbetslivspolitik	1 058	1 158	1 114	1 186	1 154	1 175

Politikområde Jämställdhetspolitik	33	36	37	38	36	37

Totalt för utgiftsområde 14	1 091	1 194	1 151	1 224	1 191	1 212

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2006–2008. Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Miljoner kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	1 194	1 194	1 194

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	20	39	61

Beslut	10	-42	-43

Ny ramnivå	1 224	1 191	1 212

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

giftsområdet under 2006 avser myndigheternas verksamhetskostnader. Transfereringarna, som utgör drygt 180 miljoner kronor, består huvud- sakligen av bidrag till regional skyddsombuds- verksamhet (se avsnitt 7.1) respektive till funktionsutbildning m.m. (se avsnitt 7.3) samt medlemsavgiften till Internationella arbetsorga- nisationen, ILO (se avsnitt 7.6). Investeringar utgör 8 miljoner kronor inom utgiftsområdet.

Ramnivån höjs mellan 2005 och 2006 (se tabell 2.3	Skatteutgifter
2.2). Höjningen beror bl.a. på:

-en förstärkning av företagshälsovårds- Samhällets stöd till företag och hushåll inom utbildningen under perioden 2006 – 2008 utgiftsområde 14 Arbetsliv redovisas i huvudsak

(avsnitt 7.2),

-en förstärkning av HomO:s verksamhet för 2006 (avsnitt 7.7),

-en förstärkning av JämO:s verksamhet från 2006 (avsnitt 9.1),

-en förlängning av uppdraget till delegatio- nen för stöd till jämställdhetsintegrering under 2006 (avsnitt 9.3).

Realekonomisk fördelning av utgiftsområdesramen under 2006

Den realekonomiska fördelningen av utgiftsom- rådesramen visar hur anvisade medel beräknas användas under 2006, se tabell 2.3. Den realeko- nomiska fördelningen baseras på utfallet 2004 samt kända förändringar av anslagens använd- ning.

Tabell 2.3 Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Miljoner kronor

	2006
Transfereringar 1	182
Verksamhetskostnader 2	1 034
Investeringar 3	8

Summa ramnivå	1 224

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.

2Med verksamhetskostnader avses resurser som de statliga myndigheterna an- vänder i verksamheten, t.ex. kostnader för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Drygt en miljard kronor av den beräknade real- ekonomiska fördelningen för ramnivån för ut-

på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt.

Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens ut- giftssida.

En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i bilaga 2 till 2005 års ekonomiska vårproposition. I det följande redovisas de nettoberäknade skatteutgifterna med politikområdesanknytning som är att hänföra till utgiftsområde 14 Arbetsliv.

Tabell 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsliv, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2005	2006
Politikområde Arbetslivspolitik	2 110	2 210

Totalt för utgiftsområde 14	2 110	2 210

De enskilda skatteutgifterna inom politikområ- det Arbetslivspolitik redovisas närmare under av- snitten 3.2.2 och 3.2.3, där även en kort förklar- ing av skatteutgifter respektive skatteförmåner ges.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

3 Politikområde Arbetslivspolitik

3.1Omfattning

Politikområdet Arbetslivspolitik omfattar verk- samhetsområdena Arbetsmiljö, Arbetsrätt och Lönebildning.

I politikområdet ingår förvaltningskostnader för:

-Arbetsmiljöverket (anslaget 23:1),

-Arbetslivsinstitutet (anslaget 23:2),

-Arbetsdomstolen (anslaget 23:4),

-Statens nämnd för arbetstagares uppfin- ningar (anslaget 23:5),

-ILO-kommittén (anslaget 23:6),

-Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) (an- slaget 23:7) och

-Medlingsinstitutet (anslaget 23:8).

Vidare omfattar politikområdet kostnader för:

-regional skyddsombudsverksamhet (anslaget 23:1),

-funktionsutbildning m.m. (anslaget 23:3) och

-medlemsavgiften till Internationella arbetsorganisationen (ILO) (anslaget 23:6).

3.2		Utgiftsutveckling

	Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
	Miljoner kronor
			Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
			2004	2005 1	2005	2006	2007	2008
	Anslag inom utgiftsområde 14
	23:1 Arbetsmiljöverket		623,4	646,9	636,5	656,4	667,6	680,2

	23:2 Arbetslivsinstitutet		283,0	360,8	330,5	378,1	334,6	341,0

	23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.		47,5	44,7	44,1	44,4	44,4	44,4

	23:4 Arbetsdomstolen		23,6	25,3	24,1	24,9	25,3	25,7

	23:5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar		0,0	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1

	23:6 Internationella arbetsorganisationen (ILO)		22,1	23,0	22,3	23,0	23,0	23,0

	23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
	sexuell läggning (HomO)		8,1	8,1	8,0	9,2	8,4	8,5

	23:8 Medlingsinstitutet		50,4	49,6	48,4	50,1	51,1	52,3

	Totalt för politikområde Arbetslivspolitik		1 058,2	1 158,4	1 114,0	1 186,1	1 154,4	1 175,1

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

3.2.1Utgiftsutvecklingen 2004 – 2008

Utgifterna inom politikområdet beräknas öka mellan 2004 och 2005. Ökningen beror främst på att försöket med arbetstidsförkortning har påbörjats under 2005 (se avsnitt 7.2). Arbets- miljöverkets nyanställningar under 2005 beräknas leda till högre utgifter för Arbetsmiljöverkets anslag än under 2004 (se avsnitt 7.1). Arbetslivsinstitutet har fler projekt på gång under 2005 än 2004, vilket medför att det beräknas få högre förvaltningsutgifter för 2005. Utfallet för Arbetslivsinstitutets anslag beräknas dock bli 30 miljoner kronor lägre än anslagna medel under 2005 (se avsnitt 7.2).

Under 2004 fanns ett par större avvikelser mellan anvisade belopp och utfall för myndigheterna inom arbetslivsområdet. De berodde främst på relativt stora anslagssparanden för Arbetsmiljöverket (se avsnitt 7.1) och Arbetslivsinstitutet (se avsnitt 7.2).

Den beräknade utgiftsökningen från 2006 beror på regeringens föreslagna förstärkning av företagshälsovårdsutbildningen (se avsnitt 7.2).

Den relativt kraftiga beräknade minskningen av anslagen från 2007 beror på att anslagna medel upphör till försöksverksamheten med arbets- tidsförkortning (se avsnitt 7.2).

3.2.2Skatteutgifter

Under avsnitt 2.3 redogjordes för vad en skatteutgift är och varför den redovisas. Dessutom gavs en samlad bild av det totala stödet i form av skatteutgifter inom utgiftsområde 14. I detta avsnitt redovisas de enskilda skatteutgifterna inom utgiftsområdet som hör till politikområdet Arbetslivspolitik.

Tabell 3.2 Skatteutgifter inom politikområdet

Miljoner kronor, netto

	Prognos 2005	Prognos 2006
Personalvård	- 1	-
Skattereduktion för avgiften till	2 110	2 210
fackförening

Totalt för politikområde	2 110	2 210
Arbetslivspolitik

1 Ett ”-” innebär att skatteutgiften inte kan beräknas.

3.2.3Skatteförmåner

Personalvård

Personalvårdsförmåner är skattefria. Med perso- nalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde och som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan avser enklare åtgärder vilka syftar till att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller som lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som personalvårdsförmåner räknas inte rabatter, förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

Skattereduktion för avgiften till fackförening

Skattereduktion för fackföreningsavgift är 25 procent av den medlemsavgift som betalats till en arbetstagarorganisation. Skattereduktion görs endast om den sammanlagda medlemsavgiften till en eller flera arbetstagarorganisationer under kalenderåret före taxeringsåret uppgår till minst 400 kronor. Reduktionen är en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst.

3.3Mål

3.3.1Mål för politikområde Arbetslivspolitik

Målet för politikområdet är goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män.

Arbetslivspolitiken bidrar till att nå målen för den ekonomiska politiken. Arbetslivspolitiken skall därför även medverka till att skapa förut- sättningar för uthållig tillväxt och full sysselsätt- ning.

EU:s integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning

Den svenska arbetslivspolitikens inriktning ligger även väl i linje med EU:s integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning (2005 – 2008) och dess mål och prioriteringar. Medlemsstaterna skall i samarbete med arbets- marknadens parter bedriva sin politik så att beslutade mål och prioriteringar genomförs. I enlighet med Lissabonstrategin skall medlems- staterna på ett balanserat sätt främja dessa mål. Arbetslivspolitiken främjar främst uppfyllelsen av ett av dessa mål och prioriteringar, nämligen

Bättre kvalitet och produktivitet i arbete.

Vidare kan arbetslivspolitiken bidra till att uppfylla särskilt följande riktlinjer:

-Genomföra en sysselsättningspolitik som syftar till att uppnå full sysselsättning, förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet och öka graden av social och territoriell sammanhållning (riktlinje nr 17, se avsnitt 5.2),

-Främja en livscykelinriktad syn på arbete (riktlinje nr 18, se avsnitten 4.2 och 5.2)

-Förbättra förmågan att möta arbetsmarknadens behov (riktlinje nr 20, se avsnitt 5.2)

-Främja flexibilitet i kombination med anställningstrygghet och minska seg- menteringen av arbetsmarknaden, med vederbörligt beaktande av den roll som tillkommer arbetsmarknadens parter (riktlinje nr 21, se avsnitten 4.2 och 5.2),

-Sörja för en sysselsättningsfrämjande utveckling av arbetskostnader och mekanismer för fastställande av löner (riktlinje nr 22, se avsnitt 6.2).

Länderna återrapporterar årligen den politik som har förts mot bakgrund av riktlinjerna. Hur Sverige genomför EU:s integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning (2005 – 2008) redovisas i det svenska handlingsprogrammet för tillväxt och sysselsättning, som publiceras i oktober 2005. Se även utgiftsområde 13.

En rad kvantitativa mål finns också uppställda inom EU:s sysselsättningsstrategi. Verksamhe- ten inom politikområdet Arbetslivspolitik bidrar särskilt till att uppfylla målet om att den faktiska ålder när människor i genomsnitt lämnar arbetsmarknaden skall ha ökats med fem år på EU-nivå senast 2010 (jämfört med 59,9 år 2001).

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Åtgärder inom andra utgiftsområden har även stor betydelse för att uppnå detta mål, så som utgiftsområdet för hälsovård, sjukvård och omsorg, utgiftsområdet för ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområdet för utbildning och universitetsforskning och utgiftsområdet för arbetsmarknad.

Jämställdhetsintegrering

Det jämställdhetspolitiska målet – kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden – och dess delmål skall också beaktas inom ramen för målet för politikområdet. Regeringskansliet (Närings- departementet) har genomfört en jämställdhets- analys inom verksamhetsområdet Arbetsmiljö under hösten 2004 och våren 2005 (se avsnitt 4.2) i enlighet med regeringens plan för genomförande av jämställdhetsintegrering i Re- geringskansliet (dnr N2004/3108/JÄM). Det innebär att avsnitt 4 Verksamhetsområdet Arbetsmiljö under utgiftsområde 14 Arbetsliv är jämställdhetsintegrerat i budgetpropositionen för 2006.

3.3.2Mål för verksamhetsområdena under politikområdet

Inom politikområdet Arbetslivspolitik finns tre verksamhetsområden. Målen för dessa är:

-Arbetsmiljö: En arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall, är anpassad till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar samt är utvecklande för individen.

-Arbetsrätt: En arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som till- godoser både arbetstagarnas och arbetsgi- varnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande.

-Lönebildning: En lönebildning i samhälls- ekonomisk balans samt arbetsfred.

Redovisning av Arbetslivsinstitutets resultat

Regeringen presenterade en ny uppdelning av det tidigare verksamhetsområdet Kunskap och kompetens i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 14, avsnitt 4.3.2, bet. 2003/04:AU1). Arbetsmarknadsutskottet öns- kade en annan redovisning och förutsatte att utskottets synpunkter skulle komma att beaktas i kommande redovisningar till riksdagen.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringen har infört rubriken Bidrag till andra politikområden i budgetpropositionen för 2006 (se avsnitt 3.4.3). Under rubriken redovisas de delar av Arbetslivsinstitutets verksamhet som huvudsakligen berör andra politikområden, som exempelvis Integrationspolitik och Näringspolitik.

Regeringens ambition är att detta svarar mot riksdagens önskemål om redovisning i budgetpropositionen.

3.4Insatser

3.4.1Insatser inom politikområdet

Strategin för ökad hälsa

Mot bakgrund av den stora ökningen av sjukfrånvaron, och särskilt de långa sjukskrivningarna, påbörjade regeringen hösten 2001 ett arbete med en strategi för hälsa i arbetslivet. I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/2002:1) presenterades ett 11-punkt- sprogram. En fortsatt strategi presenterades i budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1). Den gemensamt avgivna avsiktsförklaringen Ett hälsosammare arbetsliv som regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterade i december 2003 anger bl.a. åtgärder för ett förbättrat arbetsmiljöarbete. Avsiktsförklaringen bygger på att arbetsmarkna- dens parters arbete och ansvarstagande är centralt när det gäller dessa frågor.

Följande kan redovisas beträffande de punkter i strategin och i avsiktsförklaringen som närmast faller inom politikområdet Arbetslivspolitik.

Informationssatsning

Regeringen har under 2004, som en del i strate- gin för ökad hälsa, genomfört en informations- och utbildningssatsning för hälsa i arbetslivet. För satsningen avsattes 10 miljoner kronor inom utgiftsområde 10 (Socialdepartementet). Reger- ingen tillsatte i juli 2004 en samverkansgrupp för att leda och administrera satsningen. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har inom ramen för satsningen anordnat två regio- nala konferenser och en nationell arbetsmiljö- konferens under 2004.

Informations- och utbildningssatsningen, som var en fortsättning på informationssatsningen 2003, har följts upp och utvärderats av Reger-

ingskansliet (Social- och Näringsdepartementen, dnr N2004/3706/ARM).

Syftet och målen med satsningen har i stor utsträckning uppnåtts. De som har deltagit i eller nåtts av satsningens aktiviteter har fått ny kunskap och ökad medvetenhet om olika faktorers betydelse för hälsan i arbetslivet. Flertalet anser sig kunna ha praktisk användning av kunskaperna på den egna arbetsplatsen. De har vidare fått inspiration och nya kontakter av betydelse för det arbetet.

Samverkan mellan de olika aktörerna i infor- mations- och utbildningssatsningen har, liksom i tidigare informationssatsning, inneburit ett mervärde i sig och medfört ett sammantaget bättre utfall än om var och en hade bedrivit sina egna informationssatsningar fristående från varandra.

Arbetsmiljöråd

I enlighet med avsiktsförklaringen tillsattes i april 2004 ett särskilt arbetsmiljöråd under led- ning av arbetslivsministern (dnr N2004/2945/ARM). Arbetsmiljörådet skall ut- göra ett forum för diskussioner, tillföra regeringen aktuell kunskap på området och vara ett stöd i det fortsatta arbetet med en offensiv arbetsmiljöpolitik.

Utredning om företagshälsovård m.m.

I juni 2003 utsåg regeringen en särskild utredare med uppdraget att se över ett antal frågor som rör företagshälsovården. Utredaren slutredovisade uppdraget i december 2004. I betänkandet Utveckling av god företagshälsovård

– ny lagstiftning och andra åtgärder (SOU 2004:113) föreslås åtgärder för en utveckling av mer kvalitativ företagshälsovård och en ökad användning av denna. En utgångspunkt för förslagen är att det offentliga engagemanget i företagshälsovården måste öka och att arbetsmarknadens parter har en viktig roll att spela. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Översyn av arbetsmiljölagen m.m.

Regeringen beslutade i juni 2004 att tillkalla en särskild utredare (dir. 2004:91) med uppgift att utreda vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen. Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 1 mars 2006. I direktivet ingår bl.a. en översyn av lagstiftningen enligt en av punkterna i

avsiktsförklaringen. Översynen beskrivs även ytterligare under avsnitt 4.3.1.

Försöksverksamhet för att minska ohälsan inom den offentliga sektorn

Regeringen aviserade i budgetpropositionerna för 2001 respektive 2002 att totalt 70 miljoner kronor skulle avsättas till en särskild satsning på försöksverksamhet inom den offentliga sektorn. Syftet med försöksverksamheten är att stimulera till insatser för att minska sjukfrånvaron. Vid halvårsskiftet 2005 hade 14 av projekten slutrap- porterats till Regeringskansliet (Näringsdepar- tementet). Resterande projekt kommer att avslutas under hösten 2005. Institutet för stressmedicin (ISM) har dock fått möjlighet att bedriva verksamhet med finansiering av tidigare tilldelade medel till och med utgången av 2007.

Regeringen har uppdragit åt Verket för innovationssystem (Vinnova) att följa och ut- värdera försöksverksamheten. Vinnovas utvärde- ringsinsatser genomförs i samarbete med bland annat forskare vid Arbetslivsinstitutet och Linköpings universitet. I samband med detta utvärderingsarbete genomförs även insatser till stöd för projektens egna arbeten med utvärderingar och resultatspridning. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 september 2006.

Samverkan mellan arbetsgivare i det förebyggande och rehabiliterande arbetet

Regeringen har uppdragit åt Vinnova att stödja en utveckling av arbetsgivarsamverkan när det gäller förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Vinnova skall inom ramen för uppdraget stärka och utveckla metoder och modeller. I uppdraget ingår också insatser för kunskaps- och erfarenhetsspridning samt utvärdering.

Totalt 14 miljoner kronor avsattes 2003 för genomförande och stödinsatser. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 mars 2006.

Utveckling av arbetsmiljötillsynen

Arbetsmiljöverket har från 2001 fått ökade resurser med totalt cirka 100 miljoner kronor för personalförstärkning samt för metod- och kompetensutveckling, se avsnitt 4.3.1.

Företagshälsovårdsutbildning m.m.

Riksdagen beslutade, enligt regeringens förslag, om 15 miljoner kronor för 2003 till företagshälsovårdsutbildning. Medlen fördelades över perioden 2003 – 2005.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringen beslutade i december 2001 att avsätta 10 miljoner kronor för att stärka metodutvecklingen inom företagshälsovården. Verksamheten pågick mellan åren 2002 – 2004. Vidare beslutade riksdagen, enligt regeringens förslag, om 3 miljoner kronor för 2004 för bl.a. metodutveckling av företagshälsovården, se avsnitt 4.3.1.

Flexibilitet, trygghet och inflytande i arbetslivet

Arbetstid

Regeringen gav en utredare i uppdrag i april 2004 att utreda frågan om hur rätten till heltidsanställning skall stärkas (dir. 2004:50). Utredaren skall överväga om det bör införas en reglering som begränsar arbetsgivares möjlighet att anställa på deltid till fall då det är motiverat med hänsyn till t.ex. verksamhetens behov. Ut- redaren skall lämna sitt betänkande senast den 30 november 2005.

Vidare gav regeringen en utredare i uppdrag i oktober 2004 att föreslå hur en lag om partiell tjänstledighet för arbetstagare som önskar gå ned i arbetstid skulle kunna utformas (dir. 2004:156). Utredaren skall analysera konsekvenserna av en sådan lag samt överväga om en rätt till partiell tjänstledighet bör införas. Utredaren skall redo- visa uppdraget senast den 1 december 2005.

Vidare uppdrog regeringen i januari 2005 åt Arbetslivsinstitutet att genomföra ett försök med arbetstidsförkortning (dnr N2005/261/ARM). Försöket syftar till att klar- lägga sambandet mellan arbetstidens längd och, i första hand, anställda kvinnors och mäns hälsa. Försöket skall genomföras med ett jämställd- hetsperspektiv. En slutrapport om försöket skall lämnas den 15 augusti 2007.

Anställningsformer m.m.

En kompletterande promemoria till den översyn av delar av den centrala arbetsrätten som redovi- sades av Arbetslivsinstitutet i november 2002,

Hållfast arbetsrätt – för ett föränderligt arbetsliv

(Ds 2002:56), har utarbetats av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet (Näringsdepartemen- tet). Promemorian Förstärkning och förenkling, ändringar i anställningsskyddslagen och föräldra- ledighetslagen (Ds 2002:15) innehåller förslag till nya regler om tidsbegränsade anställningar och stärkt rätt till föräldraledighet. Arbetsgruppen har bl.a. bearbetat de förslag som Arbetslivsin-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

stitutet tidigare lämnat och som varit föremål för remissbehandling. Promemorian har remitterats. Regeringen avser att lämna en proposition våren 2006.

Arbetstagarinflytande

Inom EU pågår ett arbete med att tillskapa ett antal nya associationsrättsliga former för gränsöverskridande verksamhet. Arbetstagarnas rätt till inflytande i de nya associationsformerna värnas genom kompletterande direktiv.

Arbetstagarinflytande i kooperativa föreningar

Regeringskansliet (Näringsdepartementet) pre- senterade i maj 2005 förslag till hur rådets direk- tiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om kom- plettering av stadgan för kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande skall genomföras i svensk rätt (Ds 2005:10). Depar- tementspromemorian har remissbehandlats. Di- rektivet skall vara genomfört i medlemsstaterna senast den 18 augusti 2006.

Arbetstagarinflytande inom bolagsrättens område

Arbete pågår för närvarande inom EU med att utarbeta nya direktiv på bolagsrättens område, bland annat rörande flytt av bolagssäte mellan medlemsstaterna och så kallade gränsöverskri- dande fusioner. I även dessa direktiv är frågor rörande arbetstagarinflytande aktuella.

Bevakning av kollektivavtal

Regeringen tillkallade i juni 2004 en särskild utredare (dir. 2004:98) med uppdrag att lämna förslag till hur en reglering kan utformas som ger kollektivavtalsbärande fackliga organisationer möjligheter att bedriva en effektiv bevakning av efterlevnaden av tecknade kollektivavtal, även i de fall organisationen saknar medlemmar på en arbetsplats. Uppdraget har förlängts och skall redovisas senast i oktober 2005. Utredningsupp- draget sammanfaller med riksdagens tillkännagivande (rskr. 2003/04:199) om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om möjligheterna till be- vakning av kollektivavtal.

Arbetslivspolitiken inom EU

SALTSA

SALTSA, som är ett gemensamt samarbetspro- gram mellan Arbetslivsinstitutet, LO, TCO och SACO, vars syfte är samverkan för

problemorienterad arbetslivsforskning i Europa, har fortsatt. Ett nytt treårigt avtal undertecknades våren 2004. Fem rapporter och tolv nya projekt har presenterats. Forskningen är till stor del uppdragsbaserad. Efter Europeiska unionens utvidgning finns ett stort intresse för hur de nya medlemsländerna skall kunna integreras i det gällande EU-systemet på arbetsmarknadsområdet där utmaningarna för de nya länderna är speciellt stora. För att ge bättre spridning av forskningsresultaten som tas fram har programmet startat serien SALTSA sammanfattar.

EU:s sysselsättningsstrategi

De sysselsättningsriktlinjer som antogs 2005 ger tydliga prioriteringar för att uppnå målen om hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning:

-att få in och behålla fler människor på arbetsmarknaden,

-öka arbetskraftsutbudet och modernisera de sociala trygghetssystemen,

-förbättra arbetstagares och företags an- passningsförmåga samt

-öka investeringarna i humankapital genom bättre utbildning och färdigheter.

Sociala agendan

Kommissionen presenterade i februari 2005 en ny socialpolitisk dagordning (social agenda), som i praktiken är en handlingsplan för kommis- sionens arbete på arbetsmarknadsområdet fram till 2010.

Bland de åtgärder på arbetslivsområdet som kommissionen föreslår kan bl.a. nämnas att kommissionen avser utarbeta:

-en grönbok om arbetsrätt, vilken skall analysera nya trender på arbetsmarkna- den, särskilt den roll som arbetsrätten spelar vad gäller att säkerställa trygghet under omvandlingar på arbetsmarknaden,

-ett frivilligt ramverk för transnationella kollektivavtal,

-en ny arbetsmiljöstrategi.

Företagens sociala ansvar

Inom EU pågår ett arbete med att främja företagens sociala ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR), både på EU-nivå och på nationell nivå. Syftet är att skapa uppmärksamhet kring företagens sociala ansvar

för sysselsättnings- och sociala frågor. Hösten 2005 skall kommissionen presentera ett meddelande med förslag till ett europeiskt ramverk och strategi för företagens sociala ansvar. Förslaget bygger bl.a. på den rapport som ett flerpartsforum presenterat i juni 2004 samt slutsatserna från ett antal internationella konferenser.

Europarådets reviderade sociala stadga

Europarådets reviderade sociala stadga skyddar bl.a. rätten till arbete, skäliga arbetsvillkor samt säkra och hälsosamma arbetsförhållanden.

Det kollektiva klagomål som Föreningen Svenskt Näringsliv lämnade in under 2002 mot Sverige och som avsåg artikel 5 i stadgan (negativ föreningsrätt) avgjordes under 2003. Klagomålet gällde bland annat att det förekommer organisationsklausuler i vissa svenska kollektivavtal. Ministerkommittén antog i september 2003 en resolution i vilken den noterade att den svenska regeringen hade uttalat sin avsikt att komma tillrätta med problemet med organisationsklausuler. Därtill noterade kommittén att överläggningar med arbetsmarknadens parter hade inletts i syfte att uppnå detta.

I juni 2005, med komplettering i september 2005, skickade regeringen in sin femte rapport om efterlevnaden av stadgan till Europarådet. Rapporten behandlade bland andra artikel 5 om föreningsfriheten. Regeringen kunde där rapportera att den vidtagna dialogstrategin rö- rande organisationsklausuler varit framgångsrik. Antalet organisationsklausuler i byggnadssek- torn som innebär att medlemmar i Svenska byggnadsarbetareförbundet äger företräde till anställning, eller klausuler med liknande formuleringar, har från 2001 till dags dato minskat från 9 000 till att numera, enligt uppgifter från förbundet, helt ha utmönstrats.

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

ILO:s högsta beslutande organ, Internationella arbetskonferensen, antog 2002 ett protokoll till 1981 års konvention (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö med bestämmelser om registre- ring och anmälan av olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Vidare antog konferensen en

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

rekommendation (nr 193) om främjande av kooperativ och en rekommendation (nr 194) med en förteckning över arbetssjukdomar, som ansluter till den år 1964 antagna konventionen (nr 121) om förmåner vid yrkesskada. År 2003 antog konferensen en konvention (nr 185) om identitetshandlingar för sjöfartsanställda. I juni 2004 antog arbetskonferensen en rekommenda- tion (nr 195) om utveckling av mänskliga resurser. Regeringen avser att i en separat skrivelse våren 2006 förelägga de fem instrumenten för riksdagen.

3.4.2Insatser utanför politikområdet

Det finns ytterligare åtgärder som vidtagits inom ramen för strategin för ökad hälsa, som inte ryms inom politikområdet. Av särskild betydelse för arbetslivsområdet är arbetsgivarens medfinansieringsansvar för sjukpenningen som började gälla den 1 januari 2005. Reformen har till syfte att stimulera arbetsgivaren till aktiva insatser för att minska sjukfrånvaron. Medfinan- sieringsansvaret bör bidra till att arbetsgivaren stärker sitt förebyggande arbetsmiljöarbete (se utgiftsområde 10). Andra åtgärder av betydelse för området redovisas under Arbetsmarknadspo- litik (utgiftsområde 13), liksom i finansplanen (volym 1).

Vidare lämnar Vinnova och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (se avsnitt 4.3.2) stöd till utveckling och forskning inom arbetslivspolitiken.

Arbetslivspolitiken är också en viktig del i folkhälsopolitiken (utgiftsområde 9).

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

I april 2005 tillsatte Regeringskansliet (Socialdepartementet) utredningen Översyn av vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

(dir. 2005:48). Utredningen skall bl.a. pröva möjligheten till en arbetsrättslig reglering som ger arbetstagaren rätt till en av arbetsgivaren utförd rehabiliteringsutredning (se utgiftsområde 10). Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 30 april 2006.

Hela-projektet

Hela-projektet syftar till att angripa deltidsar- betslösheten från olika utgångspunkter. Medlen är avsedda till stöd för projekt som kan tillgodose arbetstagarens önskemål om ökad sysselsättningsgrad samt övriga förändringar i

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

arbetsorganisationen som möjliggör heltidsar- bete. Projektet har pågått sedan 2002 och skall avslutas 2005 (se utgiftsområde 13).

Kompetensutveckling

Arbetsgivarna står för de största kostnaderna för kompetensutveckling av anställda. Inom ramen för Europeiska socialfondens Växtkraft Mål 3 lämnas möjlighet för anställda att kompetensut- veckla sig med bidrag från EU-kommissionen. Ett ökat inslag av kompetensutveckling i arbets- livet är en av förutsättningarna för svenska före- tags möjligheter att hävda sig i en allt starkare internationell konkurrens (se utgiftsområde 13).

Arbetsorganisation

I juni 2004 presenterade regeringen Innovativa Sverige - En strategi för tillväxt genom förnyelse

(se utgiftsområde 24). Inom strategin anges som ett av de fyra prioriterade områdena betydelsen av innovativa människor. En utveckling av arbetsorganisationer som främjar förnyelse samt möjligheter att bättre tillvarata alla människors kompetens är insatsområden med en stark koppling till arbetslivspolitiken och där bl.a. arbetslivsforskningen kan bidra genom stärkt kunskapsbildning och ökad kunskapsspridning.

Insatser av arbetsmarknadens parter

Omfattande insatser för utvecklingen inom området genomförs av arbetsmarknadens parter. AFA, som är ett av Svenskt Näringsliv, LO och PTK samägt försäkringsbolag, svarar i dag för en betydande del av det forsknings- och utvecklingsstöd som finns att tillgå inom området Hälsa och arbetsmiljö (130 miljoner kronor under 2003). Intresseorganisationen Prevent, som har samma ägare som AFA och den ideella föreningen Arbetsmiljöforum, har båda till uppgift att genom utbildning och informationsspridning stödja arbetsplatsernas arbetsmiljöarbete.

När det gäller forskning och utveckling, lik- som informationsinsatser finns ett samarbete mellan statliga myndigheter och parternas organ. Bl.a. genomför Vinnova i samarbete med AFA programmet Personalekonomi och hälsobokslut – styrning av hälsa i arbetslivet på organisations- och samhällsnivå, som kommer att pågå mellan åren 2004 – 2006. Under våren 2005 har också den nationella webbportalen www.arbetsmiljoupplysningen.se startat. AFA står som värd för detta samverkansprojekt där ett trettiotal organisationer, som bl.a. Arbets-

miljöverket och Arbetslivsinstitutet, bidrar med material.

3.4.3Bidrag till andra politikområden

Under avsnittet redovisas delar av Arbetslivsin- stitutets verksamhet som bidrar till måluppfyllel- sen inom andra politikområden (se avsnitt 3.3.2).

Arbetslivsinstitutet arbetar i flera projekt för att motverka diskriminering av grupper i arbetslivet. Projektgruppen Forum arbete, migration och medborgarskap (FAMM) i Norrköping har under 2004 konsoliderats som en plattform för institutets forskning inom området och som en knutpunkt för flera forsk- ningsnätverk. Institutet har under 2004 drivit ett jämförande internationellt forskningsprojekt om mångfaldspolicies i multietniskt arbetsliv. Inom projektet undersöks hur åtgärder mot diskriminering standardiseras i Sverige, Nederländerna och Storbritannien. I arbetet med att förstå diskriminering är det viktigt att förstå hur personal rekryteras. Institutet studerar därför samtida förändringsprocesser i arbetslivet.

Institutet har även ansvaret för ett EU- finansierat policyutvecklingsprojekt i samband med vilket bl.a. en handbok med riktlinjer för antidiskrimineringsarbete har tagits fram.

I forskningsprogrammet Entreprenörskap i och genom offentlig sektor fokuserar Arbetslivsinsti- tutet på entreprenörskap och dess processer i offentlig verksamhet, bl.a. ur genusperspektiv. Att kvinnor i lägre grad än män driver företag är utgångspunkten i en studie som följer kvinnor som företagare inom ett stödprojekt. Kvinnor som företagare möter samma svårigheter som män, men de upplever fler hinder än männen kopplade till sin könstillhörighet.

3.5Resultatredovisning

3.5.1Mål och resultatindikatorer

Målet för politikområde Arbetslivspolitik är goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i ar- betet för både kvinnor och män.

På politikområdesnivå redovisas nedanstående indikatorer för resultatet:

-Antal sjukskrivna i mer än sex månader. Källa: Försäkringskas- san/Arbetslivsinstitutet.

-Andel av sjukfrånvaro som uppges bero på arbetsorsakade besvär. Källa: Arbetsmiljöverket/Statistiska centralby-

rån (AKU).

Resultatindikatorer på verksamhetsområdes- nivå redovisas under avsnitten 4 – 6.

För att belysa begreppet möjlighet till utveck- ling i arbetet använder regeringen indikatorer för kompetensutveckling för anställda. Statistiska centralbyrån har för 2004 inte redovisat indikatorer inom detta område, vilket medför att dessa indikatorer inte kan redovisas i budgetpro- positionen för 2006.

De resultatindikatorer som är ett led i att följa upp regeringens mål om en halvering av sjuk- skrivningarna till 2008 redovisas i bilagan

Avstämning av regeringens mål för minskad ohälsa under utgiftsområde 10.

Arbetslivsinstitutet fick i regleringsbrevet för 2004 i uppdrag att ta fram och redovisa en modell för att följa trender och utveckling inom arbetslivet. Modellen skall kunna användas för fortlöpande redovisning till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) samt för att jämföra utvecklingen i Sverige med andra relevanta länder. Institutet kommer, som ett resultat, att presentera en första årsbok i januari 2006 med dels tematiska uppsatser med syfte att analysera och bedöma aktuella viktiga trender i arbetslivets utveckling till nytta för arbetslivets aktörer, dels ett kommenterat statistiskt material där ett antal indikatorer - kvalitativa och kvantitativa – presenteras och som återkommer år från år, d.v.s. en trendanalys.

3.5.2Resultat

Utvecklingen visar nu på positiva tendenser både när det gäller hälsan i arbetslivet och utvecklingen av arbetsmiljön. Trots denna positiva utveckling kvarstår dock avsevärda problem.

Arbetet med 11-punktsprogrammet för hälsa i arbetslivet pågår och ett flertal åtgärder har vidtagits inom ramen för programmet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Hälsan i arbetslivet

Den minskning i ohälsotalet som mäts genom antalet utbetalda dagar med sjukpenning inklusive rehabiliteringsersättning och aktivitets- och sjukersättning som påbörjades vid ingången till 2004 har fortsatt. Sammanlagt har antalet ersatta sjukpenningdagar minskat med 33 procent mellan juli 2002 och juli 2005. Förändringen beror främst på en minskning när det gäller utbetalda dagar med sjukpenning. Antalet personer i sjuk- och aktivitetsersättning har samtidigt fortsatt att öka.

Den tidigare kraftiga uppgången av antalet ersatta dagar från sjukpenningförsäkringen har till största delen berott på en ökning av de långa sjukfallen. Till viss del förklaras den nuvarande minskningen i den långa sjukfrånvaron av att många långtidssjukskrivna övergår till sjuk- och aktivitetsersättning. Utvecklingen visar nu på en minskning i inflödet till långtidssjukskrivning, vilket bör leda till en framtida minskning även när det gäller nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättning. Risken för permanent utträde från arbetsmarknaden är stor för dem som beviljas hel sjuk- eller aktivitetsersättning.

Forskare har i ett antal rapporter framfört att det kan finnas en tendens till alltmer permanent utsortering av människor som inte klarar att arbeta hundraprocentigt effektivt (Den höga sjukfrånvaron – problem och lösningar

(Arbetslivsinstitutet, 2005) och Ute och inne i svenskt arbetsliv (Arbetslivsinstitutet, 2003)). Regeringen anser därför att det finns anledning att även fortsättningsvis särskilt följa utveck- lingen när det gäller långtidssjukskrivningar samt sjuk- och aktivitetsersättningarna.

Diagram 3.1 Sjukskrivna mer än sex månader, 1989 - 2004

Antal pågående fall

140 000
		Kvinnor
120 000
		Män
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
1989	1991	1993	1995	1997	1999	2001	2003
Källa: Försäkringskassan/Arbetslivsinstitutet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diagram 3.1 visar att den kraftiga ökningen av sjukfrånvaro (i mer än sex månader) som började under 1997 avtog något under 2001 och 2002. Under 2003 bröts den uppåtgående trenden och för 2004 ses en minskning med totalt 28 300 färre långtidssjukskrivna jämfört med året innan. Minskningen är något större för kvinnor än för män, men fortfarande är det nära dubbelt så många kvinnor som män som är sjukskrivna i mer än sex månader.

Diagram 3.2 Andel av sjukfrånvaro som uppges bero på

arbetsorsakade besvär, 1996 - 2005
50%
45%		Kvinnor
40%		Män
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
96	97	98	99	00	01	02	03	04	05
Källa: Arbetsmiljöverket, SCB/AKU.

Av diagram 3.2 framgår att den subjektiva värderingen av hur stor del av sjukfrånvaron som beror på arbetet ökade från drygt 25 till cirka 40 procent mellan åren 1996 och 2004. Kvinnor upplevde under större delen av perioden i högre omfattning än män att sjukfrånvaron var arbetsrelaterad. År 2005 sker dock en påtaglig minskning för både kvinnor och män. Fortfarande uppger dock var tredje tillfrågad att sjukfrånvaron är arbetsrelaterad. En något högre andel kvinnor än män anser att sjukfrånvaron är arbetsrelaterad.

Det kan också noteras att andelen som uppger arbetsrelaterade besvär utan att detta föranleder sjukfrånvaro signifikant har ökat mellan åren 1996 – 2005, men med en tydlig minskning un- der 2005 jämfört med året innan. År 2005 anger 16 procent av kvinnorna och 14 procent av männen sådana besvär.

Denna bild av att sjukfrånvaro i hög grad upplevs vara relaterad till faktorer i arbetet bekräftas av flera undersökningar Arbetsförhållanden – orsak till sjukskrivning? (RFV Analyserar 2003:10),

Vem önskar lämna arbetslivet med förtidspension?

(RFV Analyserar 2004:7). Även i rapporten

Sjukfrånvaro och ohälsa i Sverige – en belysning utifrån SCB:s statistik (2004:3) belyses sambanden mellan exponering i arbetslivet,

arbetsrelaterade besvär och sjukfrånvaro. Författarna menar bland annat att särskilt sambanden mellan psykosocial exponering i arbetslivet och arbetsrelaterade besvär är starka och har ökat under tidsperioden.

Även om en stor del av sjukfrånvaron är relaterad till faktorer i arbetet finns ingen enskild faktor som ensam som kan förklara den ökning av sjukfrånvaron som skett sedan 1997. Troligtvis rör det sig om en kombination av flera samverkande faktorer.

3.5.3Analys och slutsatser

Utvecklingen av hälsan i arbetslivet

Statistiken när det gäller sjukfrånvaron, liksom de indikatorer som presenterats i avsnitt 3.5.2 antyder att förbättringar inom området skett under de senaste åren. Med beaktande av att en stor andel av de sjukskrivna uppgett en koppling mellan sin sjukfrånvaro och arbetsplatsen kan det antas att de förbättringar som nu syns också innebär att åtgärder på arbetsplatserna i ökad grad har genomförts och givit resultat. Det kan gälla såväl rehabiliteringsarbetet som det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Enligt statistik från Arbetsmiljöverket (Arbetsorsakade besvär 2005) är det under perioden 1996 till 2005 fler som svarar positivt på frågan om åtgärder har vidtagits på arbetsplatsen så att besvären inte skall förvärras, återkomma eller drabba andra arbetstagare. För 2005 är det 31 procent av kvinnorna och 24 procent av männen som anger att sådana åtgärder vidtagits. Motsvarande uppgifter för 1996 är 29 procent för kvinnor och 21 procent för män.

Av Arbetsmiljöverkets statistik framgår också att andelen personer som uppger att rehabiliteringsutredning är gjord har ökat mellan åren 2004 till 2005. Denna av individen uppgivna ökning motsvaras dock inte av en lika tydlig förbättring när det gäller till Försäkringskassan inkomna rehabiliteringsutredningar. Enligt Försäkringskassans uppgifter kommer rehabiliteringsutredningarna in i alltför liten utsträckning och i de flesta fall efter åtta veckor, vilket är den tid som anges i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ett antal åtgärder som syftar till att minska sjukfrånvaron i arbetslivet har vidtagits. Det kan

konstaterats att dessa insatser har bidragit till att sjukfrånvaron minskar och att det mål som regeringen tidigare ställt upp om att hantera sjukfrånvaron t.o.m. 2008 är inom räckhåll.

Den minskning som vi nu ser i antalet ersatta sjukskrivningsdagar kan bero på att personer har kunnat tas om hand och slussas vidare mer ef- fektivt än tidigare. Att även nytillströmningen av antalet långa sjukskrivningar nu minskar talar för att något har hänt. På samma sätt som den tidigare ökningen inte entydigt har kunnat för- klaras av någon enskild faktor, så beror förbätt- ringarna troligen på flera faktorer som samspelar i ett komplext system. Det kan handla om exv. effektivare rutiner hos Försäkringskassan, om förbättringar i arbetsgivarens rehabiliteringsar- bete och en förbättrad arbetsmiljö.

Trots den ljusare bilden visar statistiken också att antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning har fortsatt att öka. Att en ökande del av dessa är unga är oroväckande. Erfarenheten har visat att sannolikheten för en återgång till arbete är liten om kontakten med arbetslivet bryts under en längre tid. Det är därför angeläget att personer med såväl tillfälligt som mer permanent nedsatt arbetsförmåga ges möjlighet till en plats i arbetslivet. Den återstående arbetsförmågan bör tas tillvara i ökad utsträckning. Bland annat kan en ökad användning av deltidssjukskrivning för dessa grupper vara en möjlighet att behålla kontakten med arbetsplatsen. Detta ställer dock krav på arbetsplatsens förmåga att tillgodose tillfällig eller mer långvarig anpassning av den anställdes arbetsuppgifter. En samverkan mellan flera arbetsgivare kan ge ökade möjligheter att finna lämpliga arbetsuppgifter som är anpassade till individens förutsättningar.

Förhållandena i arbetslivet är en av de faktorer som har en stor betydelse för individens hälsa, där arbetsplatsen kan ses både som en risk för skador och ohälsa men också som en skyddande faktor med möjlighet till stimulans och utveckling. Det finns ett behov på arbetsplatserna av kunskap om hur verksamheten bäst skall vara utformad för att uppnå en trygg och säker arbetsmiljö, såväl fysiskt som psykiskt. Kunskap behövs också om vad på arbetsplatsen som fungerar som skyddande och stimulerande faktorer. De fortsatta stora skillnaderna mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro indikerar bl.a. att villkoren i arbetslivet skiljer sig åt mellan könen. Det finns

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

behov av en ökad kunskap om hur denna skillnad ser ut och vilka faktorer som styr den. Bland annat kan forskning om förutsättningarna för både kvinnor och män att förena arbetsliv och privatliv ge betydelsefull kunskap.

Strategin för ökad hälsa i arbetslivet

Det förebyggande arbetsmiljöarbetet och frågor om återgång till arbete har under de senaste åren givits ökad uppmärksamhet. Arbetet i enlighet med strategin fortsätter, och åtgärderna för ett förbättrat förebyggande arbetsmiljöarbete i avsiktsförklaringen mellan regeringen och sam- arbetspartierna skall fullföljas. Det är därvid av grundläggande betydelse att stärka det lokala arbetet på arbetsplatserna i samverkan mellan arbetsmarknadens parter för att införa ett fungerande och systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete.

Tillgång till företagshälsovård eller motsva- rande resurser är viktigt främst för att tillgodose arbetsplatsernas behov av kunskaper och sak- kunnig hjälp i arbetsmiljö- och rehabiliteringsar- betet. Med hänsyn till ohälsoutvecklingen under senare år finns ett ökat behov av en kompetent resurs i det förebyggande och rehabiliterande arbetet med bred tillgänglighet och förtroende på både arbetsgivar- och arbetstagarsidan.

Flexibilitet, trygghet och inflytande i arbetslivet

Det är fortsatt viktigt att arbetsmarknadens parter inom det arbetsrättsliga området, både på nationell och på europeisk nivå, är engagerade i och tar sin del av ansvaret för utvecklingen av en modern och väl fungerande arbetsrätt. Till- gången till kollektivavtal som regleringsinstru- ment ökar möjligheterna till ändamålsenliga lösningar.

Vidare har olika initiativ från EU, t.ex. i form av förslag till direktiv, ett viktigt inflytande på utvecklingen inom den arbetsrättsliga lagstift- ningen.

Regeringen anser att utgångspunkten på ar- betsmarknaden skall vara tillsvidareanställningar. Som ett led i regeringens strävan efter en modern arbetsrätt fick Arbetslivsinstitutet det uppdrag som redovisades i november 2002 avseende en översyn av delar av arbetsrätten respektive ett tilläggsuppdrag avseende om det finns behov av att förstärka skyddet för de arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet i

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

samband med föräldraskap. Resultatet har re- missbehandlats. Inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har härefter en kom- pletterande promemoria Förstärkning och förenkling, ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (Ds 2005:15) utarbetats. Promemorian innehåller förslag till nya regler om tidsbegränsade anställningar och stärkt rätt till föräldraledighet. Promemorian har remitterats (se avsnitt 3.4.1). I regeringens över- enskommelse med Miljöpartiet och Vänsterpar- tiet från oktober 2002, det så kallade 121- punktsprogrammet, anges bl.a. att visstidsan- ställningarna måste minska samt att de tre partierna vill avskaffa möjligheten för arbetsgivare att vid uppsägning av föräldralediga utnyttja föräldraledigheten som uppsägningstid. Promemorians förslag ligger i linje med detta.

3.6Revisionens iakttagelser

Revisionsberättelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelser utan invändning till myndigheterna inom poli- tikområdet, d.v.s. Arbetsmiljöverket, Arbets- livsinstitutet, Arbetsdomstolen, Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar och Medlingsin- stitutet. Riksrevisionen har bedömt att myndig- heternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2004 i allt väsentligt är rättvisande. Riksrevisio- nen har inte lämnat några revisionsrapporter för myndigheterna för 2004.

Arbetsmiljöverkets tillsyn

Riksrevisionen avlämnade i juni 2004 rapporten

Arbetsmiljöverkets tillsyn (RIR 2004:14). Revisionen har föreslagit att regeringen skall:

-se över målen för arbetsmiljötillsynen,

-förbättra sin uppföljning och utvärdering av tillsynen,

-överväga vad som behövs för att förbättra samverkan mellan Arbetsmiljöverket och Riksförsäkringsverket,

-ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att se över sina mål för tillsynen och förbättra uppföljningen av tillsynsverksamheten,

-ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att utveckla metoder för att förbättra urvalet av tillsynsobjekt samt

-ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att förbättra verksamhetsstatistiken.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2005 kommenterat Riksrevisionens förslag. Regeringen utlovade att återkomma senast i samband med budgetpropositionen för 2006 till riksdagen med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionens rapport och vilka resultat som uppnåtts. Arbetsmarknadsutskottet har i sitt betänkande

Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv (bet. 2004/05:AU1) uttalat att utskottet ser fram mot den nämnda redogörelsen samt att det med tanke på myndighetens viktiga roll för svenskt arbetsliv är viktigt att situationen förbättras.

Målen för arbetsmiljötillsynen

I rapporten tas bl.a. upp frågor som gäller utformning av verksamhetsmål för tillsynen samt uppföljning och utvärdering i förhållande till målen. I verkets regleringsbrev för 2005 har målet för verksamhetsgrenen Tillsyn gjorts mer preciserat, vilket underlättar regeringens upp- följning i förhållande till målet.

Översyn av mål för tillsynen och förbättrad uppföljningen av tillsynsverksamheten

I verkets regleringsbrev för 2005 finns ett upp- drag som avser bl.a. översyn av mål för och uppföljning av tillsynsverksamheten. Rapport angående uppdraget skall lämnas senast den 1 mars 2006.

Inom Arbetsmiljöverket pågår ett arbete med att vidareutveckla uppföljningsbara mål för planeringsarbetet. Ambitionen är att målen skall vara realistiska och omfatta hela verksamheten.

Distriktens verksamhet styrs genom årliga resultatkontrakt där omfattningen och inriktningen av tillsynen planläggs. Varje kvartal följer tillsynschefen upp hur distriktens verksamhet utvecklas. Fr.o.m. 2005 införs en central granskning av kravnivåerna i samtliga be- slut. Arbete pågår med att vidareutveckla resultatkontrakten och skapa ett sammanhållet system för planering och uppföljning som bl.a. bygger på IT-stöd. När det gäller utvärdering av inspektionens resultat håller verket på med att ta fram en utvärderingsmetod som bygger på

undersökningar riktade till arbetsgivare och skyddsombud på inspekterade arbetsställen.

Efter den tidsperiod som Riksrevisionens studie avser har ett arbete satts i gång med att ta fram indikatorer som möjliggör en utvärdering av arbetsmiljötillsynens effekter på arbetsmiljön (jämför budgetpropositionerna och verkets regleringsbrev för 2004 och 2005). Detta arbete skall fortsätta och intensifieras.

Förbättrad samverkan mellan Arbetsmiljöverket och Riksförsäkringsverket

I Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2005 finns ett uppdrag som avser samverkan mellan verket och Försäkringskassan på arbetsanpass- nings- och rehabiliteringsområdet. Rapport an- gående uppdraget skall lämnas senast den 1 mars 2006.

Arbetsmiljöverkets samverkan har ökat med bl.a. Försäkringskassan. Ett nytt centralt avtal har träffats med Försäkringskassan för 2005 om samverkan för att identifiera arbetsgivare som inte fullgör sina skyldigheter rörande arbetsanpassning och rehabilitering. Avtalet in- nebär att vardera myndigheten utifrån sitt uppdrag påverkar och ställer krav på arbetsgivarna att fullgöra sina lagstadgade skyl- digheter. Arbetsmiljöverkets distrikt och Försäkringskassan på länsnivå har därtill påbörjat en översyn av befintliga regionala avtal.

Arbetsmiljöverket har påbörjat ett gemensamt utvecklingsarbete med Försäkringskassan för att ta hand om Försäkringskassans information vid uteblivna rehabiliteringsutredningar. Under 2004 har informationen använts av verket för att ställa krav via tillsynsmeddelande om bättre rutiner hos arbetsgivaren. I en pågående gemensam utvärdering mellan Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket indikeras att samverkan mellan dessa myndigheter har resulterat i att fler rehabiliteringsutredningar kommer in till Försäkringskassan. Fortfarande kommer dock för få rehabiliteringsutredningar in och de kommer in alltför sent. På detta område finns enligt regeringens uppfattning utrymme för stora förbättringar.

Metoder för förbättrat urval av tillsynsobjekt

I Riksrevisionens rapport framhålls betydelsen av att Arbetsmiljöverket utvecklar metoder för urval av tillsynsobjekt, som tar sin utgångspunkt i risk och väsentlighet inom arbetsmiljöområdet. I Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2005 finns ett uppdrag som avser vidareutveckling av

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

metoder för urval av inspektionsobjekt. Slutrapport angående uppdraget skall lämnas senast den 1 mars 2006.

Utveckling av sådana metoder som Riksrevi- sionen efterlyser pågår. Verket utnyttjar egna databaser för arbetsolyckor, arbetssjukdomar, inspektioner, anmälningar från skyddsombud m.m. Härtill kommer signaler från parterna, massmedia, forskarvärlden, Försäkringskassan m.fl. De enskilda inspektörernas kunskap om arbetsställena är viktig vid valet av inspektionsobjekt. Urvalet av inspektionsobjekt bygger vidare på bl.a. samverkan med skydds- ombud och de lokala parterna. Regeringen anser att det är viktigt att detta samarbete stärks. I syfte att skapa sig en god uppfattning om sjukskrivningarnas och arbetsskadornas omfattning vid ett visst arbetsställe är Försäkringskassans statistik av stor betydelse. Regeringen kommer att överväga vilka åtgärder som behövs för att vidareutveckla ett statistiskt underlag som kan användas vid urvalet av inspektionsobjekt.

Förbättrad verksamhetsstatistik och intern kontroll

När det gäller verksamhetsstatistiken och verkets interna kontroll av registrering och dokumentation av inspektioner kan följande nämnas. Arbetsmiljöverket införde tidredovis- ning under 2004, vilket har använts för att beräkna kostnader och intäkter. Arbetsmiljöver- ket har även tagit fram en ny objektsplan. Resultatkontrakt har ersatt de tidigare verksam- hetsöverenskommelserna, vilket ger bättre kontroll. Ett verktyg för ekonomisk uppföljning, Webinfo, ger möjlighet för samtliga anställda att följa ekonomin tydligare. Det har även införts ett nytt IT-verktyg för att integrera ekonomi och verksamhet, liksom ekonomiutbildning för samtliga chefer.

I Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2005 finns ett uppdrag som bl.a. gäller utvecklingen av verksamhetsstatistik samt registrering och dokumentation av inspektioner.

Revisionspromemoria för Arbetsmiljöverket

Riksrevisionen avlämnade i maj 2005 en revisionspromemoria där revisionen bl.a. re- kommenderar Arbetsmiljöverket att fortsätta arbetet med att utveckla uppföljning av verksamheten samt att i högre utsträckning anpassa tidredovisning och statistikrapporter till planeringen. Revisionen anser att verket bör för-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

bättra den interna kontrollen som gäller registre- ring och dokumentation av tillsynsärenden, liksom även säkerheten i verkets system för arbetsställeregistrering (SARA).

Regeringen kommer att följa upp resultatet av de uppdrag som lämnats i verkets regleringsbrev liksom av de synpunkter som Riksrevisionen lämnat i den nämnda promemorian.

Regeringen återkommer till riksdagen angående de åtgärder som vidtas med anledning av Riksrevisionens rapport Arbetsmiljöverkets tillsyn (RIR 2004:14) i budgetpropositionen för 2007.

3.7Politikens inriktning

Goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet

Goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män är det övergripande målet för arbetslivspolitiken. Det handlar om att ha ett helhetsperspektiv och att säkerställa en samverkan mellan de olika verksamhetsområdena inom arbetslivspolitiken. Inriktningen är att åstadkomma ett hållbart arbetsliv som också skapar förutsättningar för hög sysselsättning och en stabil, hög och hållbar tillväxt.

En ökad internationalisering samt en snabb teknisk och ekonomisk utveckling har skapat nya förutsättningar för näringsliv och arbetsmarknad. Den demografiska utvecklingen med en ökande andel äldre i befolkningen medför och kommer att medföra en påverkan på arbetslivet och arbetsvillkoren. Även en hög sjukfrånvaro och förtida utträde från arbetsmarknaden innebär en uppenbar risk för ökad belastning på den befintliga arbetskraften.

Utmaningen ligger i att förena individens rättigheter, trygghet och kompetensutveckling med den förnyelse och utvecklingskraft som krävs för en hållbar ekonomisk tillväxt. Politiken skall bidra till etappmålet att 80 procent av befolkningen i åldern 20 – 64 år skall vara reguljärt sysselsatt. Den skall också bidra till målet att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall, i förhållande till 2002, halveras fram till 2008. Parallellt skall antalet nya aktivitets- och sjukersättningar minska.

Arbetslivspolitiken kan bidra till utvecklingen genom lagstiftning inom arbetsmiljö och arbetsrätt och genom tillsyn av att lagstiftning efterföljs. Forskning och kunskapsspridning spelar en viktig roll för att utvecklingen på arbetsplatserna skall gå åt rätt håll. Inriktningen är att grupper som står utanför arbetsmarknaden måste beredas tillträde och att de som finns i arbetskraften inte får inte slitas ut. Människor måste uppmuntras att bidra med sin kunskap och erfarenhet så länge som möjligt. Utrymme för individens initiativ och företagsamhet måste skapas. Allt detta ställer stora krav på bland annat arbetets organisation, ledarskap och förutsättningar till utveckling. På arbetsplatserna finns ett behov av kunskap om hur produktion och organisation skall utformas för att arbetskraftens förutsättningar bäst skall tas tillvara så att var och ens förmåga kan bidra till utvecklingen av verksamheten.

Förutom kunskap om forskningsrön finns ett behov av stöd i det direkta arbetsplatsanknutna utvecklingsarbetet, när kunskapen från forskningen skall omsättas till praktisk tillämpning. Sverige måste därför bygga vidare på den goda tradition som finns av samverkan mellan forskare och arbetsplatser inom privat och offentlig verksamhet.

Det behövs ett regelverk som skapar förut- sättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexi- bilitet, trygghet och inflytande. Regelverket måste också skapa ramar för hur arbetsmarkna- dens parter kan ansvara för en väl fungerande lönebildning. Enligt EU:s integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning för perioden 2005

– 2008 skall kvaliteten och produktiviteten i arbetet förbättras.

Kvalitet i arbetet

Begreppet kvalitet i arbetet inbegriper bl.a. ar- betsvillkor, anställningstrygghet och möjligheter till livslångt lärande. Genom Amsterdamfördra- get lades grunden för EU-ländernas samarbete inom sysselsättningsområdet. EU:s mål är full sysselsättning, kvalitet och produktivitet i arbetet samt social sammanhållning. Samarbetet bygger på den s.k. öppna samordningsmetoden. Metoden innefattar gemensamma målsättningar och riktlinjer, övervakning och uppföljning med hjälp av indikatorer och rekommendationer samt utbyte av goda exempel mellan medlemsstaterna. Varje år antas gemensamma sysselsättningsrikt-

linjer som skall ligga till grund för ländernas nationella sysselsättningspolitik. Arbetslivspoli- tiken skall tillsammans med andra politikområden bidra till att målen uppfylls.

Utvecklingen i arbetslivet

Arbetslivet präglas i dag av stora förändringar. En allt öppnare ekonomi med ökad internationell konkurrens och krav på en effektivare produktion har medfört stora förändringar inom näringslivet. Utvecklingen har gått från ett näringsliv karaktäriserat av en hög andel industriell produktion till en ökad andel tjänsteproduktion. Förhållandena på arbetsmarknaden har förändrats till nackdel för många arbetstagare. Andelen som upplever stress och bristande kontroll i arbetet har ökat. Samtidigt finns påvisade samband mellan lågt inflytande och höga andelar arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar.

Både privat och offentlig verksamhet har, i syfte att uppnå en ökad produktivitet och effektivitet genomfört omfattande förändringar. För den enskilde har dessa förändringar medfört krav på omställning och anpassning till en delvis ny arbetsmarknad med nya krav på kompetens och förmåga. De har också medfört en ökad press och belastning i många arbeten, med stress och en försämrad psykisk arbetsmiljö som resultat.

Den tidigare utvecklingen inom arbetslivet med de ökade långtidssjukskrivningarna har visat på nödvändigheten av en kraftfull politik för att värna den enskildes hälsa och trygghet. Parternas viktiga roll måste betonas.

Utvecklingen när det gäller sjukfrånvaron har nu vänt och både den korta och den långa sjukfrånvaron minskar. Samtidigt har antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning, vilket tidigare benämndes förtidspension, ökat. Särskilt oroväckande är ökningen av antalet unga kvinnor och män med sjuk- eller aktivitetsersättning.

Orsakssambanden när det gäller sjukfrånvaron är komplexa. Förhållandena i arbetslivet är emellertid av väsentlig betydelse liksom möjligheterna att förena arbetslivet med privatlivet.

Sjukfrånvaron är delvis kopplad till konjunkturen och har över tid visat sig minska när konjunkturen går ned. Men det finns också en tendens till långsiktig ökning av andelen personer som utträder ur arbetslivet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Arbetsmiljöns betydelse i sammanhanget är alltså inte bara en fråga om risker utan också en fråga om i vilken grad människor med besvär eller handikapp kan delta. De förändrade villkoren i arbetslivet med bl.a. mer ”slimmade” organisationer har gjort det svårare för människor med besvär att få komma tillbaka till arbete.

Strategi för ökad hälsa i arbetslivet

Regeringen initierade 2001 en strategi för hälsa i arbetslivet inom vilken en rad olika åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med ökningen av framförallt de långa sjukskrivningarna.

Inriktning i regeringens strategi (se avsnitt 3.4.1) är att sätta individen i centrum och att göra arbetsgivarens ansvar för ohälsan tydligare. Den negativa utgiftsutvecklingen inom sjukförsäkringen skall därmed hejdas, och den framtida utgiftsutvecklingen skall vara långsiktigt samhällsekonomiskt stabil. Strategin bygger på insikten att det inte med några enskilda åtgärder går att komma till rätta med de komplexa problem som ryms inom ramen för ohälsan i arbetslivet. Det krävs arbete på ett flertal olika områden, där arbetsvillkoren och förhållandena i arbetslivet i övrigt är centrala. Mot bakgrund av att kvinnor i högre grad än män anmäler arbetssjukdomar (se avsnitt 4.4.2) samt är överrepresenterade när det gäller upplevda arbetsrelaterade besvär (se avsnitt 3.5.2), är det särskilt viktigt att uppmärksamma kvinnors hälsa och arbetsvillkor.

Något som också måste beaktas är problemen med sjuknärvaro, som fördjupas vid litet beslutsutrymme för den anställde. I yrken med litet beslutsutrymme återfinns oftare både hög sjuknärvaro och hög långtidssjukskrivning. Den kraftiga nedgången i sjukfrånvaro under första halvan av 1990-talet kan ha bidragit till den ökning av långtidssjukskrivningar vi senare upplevt.

För att påverka utvecklingen i arbetslivet krävs åtgärder inom flera politikområden. Regeringen anser att det finns ett behov av ökad rörlighet och en lokal arbetslivssamverkan mellan olika arbetsplatser och arbetsgivare. Det förebyggande arbetet på arbetsplatserna måste stärkas och arbetsmiljön förbättras, framför allt i fråga om psykosociala villkor.

Regeringen presenterar därför i denna budgetproposition under utgiftsområde 10 en fortsatt strategi för ohälsoarbetet. Denna strategi

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

inrymmer bl.a. en satsning på fler åtgärder för att stärka insatserna på arbetsplatsen, en ökad satsning på sjukskrivna som behöver byta arbete, ytterligare insatser för långtidssjukskrivna samt en utökad rätt till utbildning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Arbetsmiljö

Det förebyggande arbetsmiljöarbetet har en central plats i strategin för hälsa i arbetslivet. Arbetsmiljöpolitiken har emellertid ett vidare syfte än att medverka till att minska sjukskriv- ningarna. Åtgärderna på detta område skall bidra till att uppnå en i alla avseenden god och utvecklande arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet måste förstärkas och anpassas till utvecklingen i arbetslivet. Mot bakgrund av bl.a. rationaliseringar och besparingar för att skapa kostnadseffektivitet och konkurrenskraft har stress och andra organisatoriskt och socialt betingade faktorer fått en ökad betydelse. De stressrelaterade arbetsskadorna ökar mer än övriga arbetsskador. De organisatoriska och sociala faktorerna bör därför få en mer framträdande plats i arbetet på arbetsplatserna och i de åtgärder som vidtas inom ramen för arbetslivspolitiken.

När det gäller frågor om arbetsorganisation och förändringsprocesser på arbetsplatsen finns väl underbyggd kunskap vad det gäller effekter för anställdas hälsa och arbetstrivsel. Här gäller nu i högre grad att omsätta teori till praktisk handling. Det finns dock fortfarande stora kunskapsluckor när det gäller den stress som leder till ohälsa, orsaksmekanismer och vilka åtgärder, både samhälleligt och på arbetsplatser, som behöver vidtas. Den forskning som intresserat sig både för förhållanden på arbetsplatsen och för förhållanden som ligger utanför arbetsplatsen indikerar att det finns en inte obetydlig påverkan mellan arbetslivssfären och den privata sfären. För att komma tillrätta med den stressrelaterade ohälsan krävs troligen en större förståelse och kunskap när det gäller effekter av den totala belastningen som individen utsätts för oavsett om belastningen sker på arbetsplatsen eller i privatlivet.

Arbetsmiljön måste betraktas ur ett helhetsperspektiv där såväl teknik som arbetsor- ganisation och arbetets innehåll beaktas. Ett brett arbetsinnehåll med en hög kvalifikationsgrad samt ett stort inflytande för

den enskilde över planering och utförande av arbetet är viktigt.

Arbetsmiljöns och arbetsorganisationens betydelse för verksamheternas effektivitet och resultat bör också, bl.a. i enlighet med EU:s integrerade riktlinjer, betonas alltmer. Krav på ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete, dvs. krav på en systematisk planering, ledning och kontroll av arbetet från arbetsmiljösynpunkt syftar till att på ett tydligare sätt integrera arbetsmiljön i verksamheten. Detta bidrar också till att lyfta fram arbetsorganisationens betydelse. Det systematiska arbetsmiljöarbetet blir därmed av grundläggande betydelse på arbetsmiljöområdet. Det är vidare viktigt att det arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete som sker för att återföra människor till arbetet kopplas ihop med det förebyggande arbetet.

Kvalitativ företagshälsovård är ett effektivt verktyg i arbetet för en bättre hälsa i arbetslivet. Regeringen bereder frågan vidare om hur en kvalitativ företagshälsovård kan främjas och avser att återkomma med förslag som syftar till att främja utvecklingen av företagshälsovården och en ökad användning av denna.

Det under 2005 tillsatta arbetsmiljörådet har en viktig roll i att belysa den aktuella situationen för arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna och att ge ett underlag för politikens inriktning på arbetsmiljöområdet.

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetsta- gare är av central betydelse på arbetsmiljöområ- det. Utvecklingen av avtalen på arbetsmiljöom- rådet kommer att följas. Utvecklingen av utbildningsfrågorna på arbetsmiljöområdet är av särskild betydelse. Ett effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete kräver ingående kunskaper. Frågor om samverkanssystemets utformning samt om den utveckling som sker bl.a. som en följd av ökad internationalisering och näringslivets utveckling tas upp inom ramen för översynen av arbetsmiljölagen (se avsnitt 3.4.1).

Flexibilitet, trygghet och inflytande i arbetslivet

Regeringen betonar vikten av en modern och väl fungerande arbetsrätt. Arbetsrätten måste möta kraven på trygghet och inflytande för de anställda, samtidigt som den bidrar till en effektiv och flexibel arbetsmarknad och till ett gynnsamt företagsklimat.

De pågående förändringar som bland annat det internationaliserade arbetslivet medför kräver en arbetsrätt som kan möta dessa förändringar, både nationellt och på europeisk nivå. En fråga i fokus på det arbetsrättsliga området är att värna den svenska modellens funktion och fortlevnad vid tjänsteutövning över gränserna.

Regeringen anser att arbetstidens längd och förläggning har betydelse för människors möjlighet att planera sin tid, för möjligheten att kombinera arbetslivet och livet i övrigt samt för arbetsgivarnas möjlighet att organisera och planera verksamheten. Inte minst är möjligheten att kunna påverka sin arbetstid viktig för människors hälsa och välbefinnande.

Regeringen har i januari 2005 fattat beslut om försök med arbetstidsförkortning. Regeringen aviserade i 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100, avsnitt 6.5) att 50 miljoner kronor per år skulle avsätts för försöket under 2005 respektive 2006 (se avsnitt 7.2).

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diskriminering på grund av sexuell läggning

Det är olagligt att diskriminera någon i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Regeringens principiella utgångspunkt för ett skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning är att det i grunden är en fråga om mänskliga rättigheter. Kampen mot diskriminering och homofobi syftar till att värna principen om alla människors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.

Regeringen har i olika sammanhang konstaterat att arbetet för att motverka all slags diskriminering och rasism är en av de viktigaste samhällsfrågorna. Denna uppfattning består. Mot denna bakgrund har skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning och homofobi förstärkts och arbete pågår för ett ytterligare förstärkt skydd.

Kampen mot diskriminering syftar inte bara till att skydda människor mot kränkande behandling. Den bidrar även till att människors möjligheter och livschanser förbättras.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4 Verksamhetsområde Arbetsmiljö

4.1Omfattning

Verksamhetsområdet Arbetsmiljö omfattar insat- ser för ett väl fungerande arbetsmiljöarbete.

I verksamhetsområdet ingår Arbetsmiljöver- kets tillsyn och övriga verksamhet samt de delar av Arbetslivsinstitutets forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet som rör arbetsmil- jöfrågor. Vidare ingår bl.a. stöd till den regionala skyddsombudsverksamheten och insatser för att främja uppbyggnad och användande av företags- hälsovård. Därtill ingår ett statligt bidrag till ar- betsmarknadens parter för funktionsutbildning, styrelseutbildning och allmänna informationsin- satser inom arbetslivsområdet (se avsnitt 7.3).

De delar av arbetsmiljöarbetet som ingår i strategin för ökad hälsa i arbetslivet, där sambandet mellan ohälsa och arbetsmiljö behandlas, redovisas under avsnitt 3.

4.2Mål och villkor

Målet för verksamhetsområdet är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall, är anpassad till människors olika fysiska och psy- kiska förutsättningar samt är utvecklande för individen.

Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har i sitt arbete med jämställdhetsintegrering övervägt målformuleringen för verksamhetsom- råde Arbetsmiljö inför 2006 (se avsnitt 3.3.1). Av den jämställdhetsanalys som tagits fram som ett led i detta arbete framgår att kvinnors och mäns skilda arbets- och livsvillkor är viktiga att uppmärksamma.

Under hösten 2005 kommer ett arbete att påbörjas med berörda myndigheter för att hitta lämpliga indikatorer på verksamhetsområdet. I det arbetet kommer att diskuteras hur samspelet mellan arbets- och privatliv skulle kunna beaktas i målet för verksamhetsområdet. Regeringen avser också att återkomma i frågan i sin nästa jämställdhetsskrivelse till riksdagen, vilken är planerad till våren 2006.

Vidare kan verksamhetsområdet Arbetsmiljö bidra till att uppfylla riktlinjerna 18 och 21 i fråga om EU:s sysselsättningsriktlinjer.

Riktlinje 18 avser att främja en livscykelinriktad syn på arbete genom bl.a.:

-bättre balans mellan arbete och privatliv

-stöd till aktivt åldrande, inbegripet lämpliga arbetsvillkor, bättre (yrkes)hälsostatus och

tillräckliga stimulansåtgärder för arbete och åtgärder för att motverka förtidspensione- ring.

Riktlinje 21 handlar om att bl.a. främja flexi- biliteten i kombination med anställningstrygg- heten. Den lyfter bl.a. fram åtgärder som främjande och spridning av innovativa och smidiga former för arbetets organisation, i syfte att förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet, inbegripet hälsa och säkerhet.

4.3Insatser

4.3.1Insatser inom verksamhetsområdet

Arbetsmiljötillsyn

Den nivåhöjning av Arbetsmiljöverkets anslag som skedde dels 2001, dels 2004, på sammanlagt

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

knappt 100 miljoner kronor har inneburit en för- stärkning med cirka 130 nya tjänster. Verket har internutbildat drygt 190 arbetsmiljöinspektörer sedan 2001, inklusive de nyanställningar som skett som en följd av naturlig rörlighet i organi- sationen. Internutbildningsprocessen har initialt inneburit en belastning av verkets tillsynsresurser. Inspektörerna har efterhand blivit färdigutbildade och kommit ut i verksamheten. Antalet förelägganden och förbud har ökat med 40 procent mellan åren 2002 och 2004.

Utländska småföretag och ensamföretagare förekommer i ökande utsträckning, delvis som en följd av utvidgningen av den Europeiska unionen den 1 maj 2004. Arbetsmiljöverket ser över hur tillsynsmetoderna vid tillsynen av dessa företag kan förbättras samt hur verket bättre kan kommunicera förelägganden och förbud, bl.a. med hänsyn till språksvårigheter och svårighet att nå arbetsgivaren.

För närvarande handlar cirka en tredjedel av de krav Arbetsmiljöverket ställer om systema- tiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och cirka en femtedel om medicinska och sociala frågor. Sys- tematiskt arbetsmiljöarbete innebär bland annat att det skall finnas arbetsmiljöpolicy, rutiner för arbetsmiljöarbetet, arbetstagarnas medverkan i arbetsmiljöarbetet, arbetsmiljökompetens, risk- bedömning och företagshälsovård. Arbetsmiljö- verket vidareutvecklar sin strategi för SAM. I strategin ligger utbildning av arbetsgivare i samverkan med Prevent, Arbetsmiljöforum m.fl. Vidare ingår översyn av föreskrifterna samt utveckling av inspektionen.

När det gäller arbetsorganisation och negativ stress (som ingår i medicinska och sociala frågor) har Arbetsmiljöverket utarbetat metoder i ett särskilt utvecklingsprogram (ARNE). Inom ramen för programmet har 150 erfarna arbetsmiljöinspektörer utbildats. Härtill kommer utbildningen av de nyanställda inspek- törerna. Utvärdering av programmet kommer att avslutas under 2005.

Arbete pågår med att skapa rutiner för att få större enhetlighet i tillsynen. Inom ramen för verksamhetsprogrammet har skapats bransch- program för att samordna verkets insatser över landet. Inom de sex prioriterade branscherna har särskilda samverkansmöten med arbetsmarkna- dens parter, liksom verksövergripande kampanjer genomförts. Samordnad tillsyn över landet av företag med verksamhet i flera distrikt

har utvecklats. En utvärdering av denna tillsyn visar på ökad enhetlighet i kraven, bättre utnyttjande av verkets resurser samt spridningseffekter inom de inspekterade företagen.

Utbildningen av de nya inspektörerna har stor betydelse för att åstadkomma enhetlighet i tillsynen. Efter de senaste årens nyrekryteringar avspeglar inspektörernas bakgrund bättre de varierande arbetsförhållandena på landets arbetsplatser.

Arbetsmiljöverket har under flera år bedrivit ett omfattande arbete med regelförenkling. Antalet paragrafer i föreskrifterna har sedan dess minskat med nästan hälften.

Utredning om arbetsmiljölagen

Regeringen beslutade i juni 2004 att tillkalla en särskild utredare (dir. 2004:91) med uppgift att se över vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen. I översynen utreds bland annat behovet av en förbättrad samordning mellan inflytandereglerna i medbestämmandelagen och samverkansreglerna i arbetsmiljölagen.

I enlighet med avsiktsförklaringen görs vidare en översyn av lagstiftningen för att utreda hur vissa regler skulle kunna göras dispositiva för att ge möjlighet för arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal reglera vad arbetsgivaren skall göra för att fullgöra sina skyldigheter vad gäller systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabi- litering. I översynen ingår dessutom arbetsmil- jölagens tillämpning på förskoleverksamheten samt frågor om elevernas inflytande. Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 1 mars 2006.

Regionala skyddsombud

De regionala skyddsombuden utgör en viktig strategisk resurs för bättre arbetsmiljö vid mindre företag. Fr.o.m. 2003 uppgår det statliga bidrag som avser de regionala skyddsombudens verksamhet till drygt 100 miljoner kronor. Härav avsåg cirka 84 miljoner kronor LO, cirka 14 miljoner TCO och cirka 1,5 miljoner SACO under 2004. Cirka 105 000 regionala skyddsombud återfinns i verkets register.

Under 2004 hade 15 av 16 LO-förbund regional skyddsombudsverksamhet. I korthet innebär insatserna att de regionala

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

skyddsombuden aktiverar det lokala arbetsmiljöarbetet, informerar och utbildar, medverkar vid tillbud m.m. LO:s eget bidrag har uppgått till 49 procent av den sammanlagda kostnaden. Inom TCO hade 10 av 18 förbund regional skyddsombudsverksamhet under 2004. Akuta insatser och rehabiliteringsärenden är en

Företagshälsovården

Företagshälsovårdsutbildning

viktig del. TCO:s bidrag är cirka 55 procent av den totala kostnaden. Inom SACO bedrivs regional skyddsombudsverksamhet i begränsad omfattning, i huvudsak inriktad på psykosociala frågor och ledarskap. SACO:s bidrag är cirka 20 procent av kostnaden.

Tabell 4.1 Antal deltagare och utbildningarnas längd på Arbetslivsinstitutets utbildningar 2002 - 2004

	Utbildningens	Schemalagd
	längd	tid	2002	2003	2004
Företagsläkarutbildning (15 p)	2-3 terminer	9-10 veckor	75	91	54

Företagssköterskor (40 p)	4 terminer	13 veckor	60	90	118

Ergonomi och rehabilitering för	2 terminer	6 veckor	30	26	28
företagssjukgymnaster och arbetsterapeuter (20 p)

Arbetsingenjörutbildning (40 p)	4 terminer	23 veckor	25	25	25

Kurs för företagshälsovårdsadministratörer		3+3 dagar		26	13

Arbetsorganisation och förändringsarbete för	2 terminer	5,5 veckor	28	23	24
psykologer och beteendevetare (10 p)

Arbetsvetenskap för fackliga förtroendemän (10 p)	2 terminer	5,5 veckor	21	23	20

Stress och arbetsorganisation för	2 terminer	2 veckor	25	-	34
arbetsmiljöinspektörer

Kurs för handledare för företagsläkares		2 dagar	45	24	28
specialisttjänstgöring

Totalt antal deltagare			309	328	344

Källa: Arbetslivsinstitutet.

Riksdagen beslutade, enligt regeringens förslag, om 15 miljoner kronor för 2003 till företagshälsovårdsutbildning. Medlen fördelades över perioden 2003 – 2005.

Arbetslivsinstitutet har i uppdrag att utveckla, bedriva och marknadsföra företagshälsovårdsut- bildningar i syfte att höja kvaliteten och bredda målgrupperna. Antalet deltagare i utbildningarna har ökat mellan åren 2002 – 2004. Som exempel har antalet företagssköterskor fördubblats under samma period.

Metodutveckling m.m.

Regeringen beslutade i december 2001 att avsätta 10 miljoner kronor för att stärka metodutveck- lingen inom företagshälsovården. Utvecklings- uppdraget har utförts av Arbetsmiljöverket i samverkan med Arbetslivsinstitutet under 2002

– 2004. För 2004 avsattes härutöver 3 miljoner kronor för metodutveckling och utbildningsinsatser.

Inom ramen för Arbetslivsinstitutets verk- samhet med företagshälsovårdsutbildningarna sker fortlöpande ett metodutvecklingsarbete för att kurserna skall svara mot sektorns behov.

Institutet har främst inriktat sig på att utveckla och ta fram vidareutbildningar för anställda inom företagshälsovården, personalad- ministration samt personer i ledande befattningar, t.ex. utbildning i organisations- och hälsovetenskap. Under 2004 har institutet utvecklat kurser i hälsoekonomi och hälsobokslut samt kurser i konsulting/coaching i etik och värderingar som startar under 2005. Institutet har startat ett arbete med att kvalitetssäkra utbildningarna.

Arbetslivsinstitutet har, tillsammans med då- varande Riksförsäkringsverket och Föreningen svensk företagshälsovård, ansvarat för en om- fattande satsning till anställda inom företagshäl- sovården avseende en metod för att göra be- dömningar av arbetsförmåga inför rehabilitering av långtidssjukskrivna (s.k. SASSAM-metodik).

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Ungefär 800 personer har under 2004 genomgått utbildningen som omfattar en och en halv dag.

Arbetslivsinstitutet har under 2004, i samarbete med Kalmar högskola, vidareutvecklat ett webbaserat utbildningsmoment i basutbildningen för företagssköterskorna i ämnet hälsofrämjande.

Institutet har tillsammans med Masugnen Utveckling AB finansierat ett utvecklingsprojekt för metoder för att stärka företagshälsovårdens personal som konsultorganisation. Syftet är att de skall kunna bistå arbetsplatserna i deras systematiska arbetsmiljöarbete. Projektet avslutas under 2005.

När det gäller de resultat som hittills uppnåtts avseende metodutveckling av företagshälso- vårdsutbildningen kan följande nämnas:

-Nya former för utbildning av företagshälsovårdspersonal har provats inom Arbetslivsinstitutet. Framför allt har utbildningen av beteendevetare och psyko- loger för tjänstgöring inom företagshälso- vården utvecklats och förnyats. Bland annat har det utvecklats en tydligare inriktning inom områdena arbetsorganisation och förebyggande arbetsmiljöarbete.

-En distansmodell har utvecklats vid utbildningen av företagsläkare och företags- sköterskor som gör det möjligt att minska den lektionsbundna undervisningstiden.

-Ett kvalitetsarbete sker inom företagshälso- vården. Bland annat har antalet företagshälsovårdsföretag som utnyttjar möjligheten till frivillig certifiering ökat. Närmare hälften av branschen (mätt i antal företagshälsovårdsanställda) har numera certifikat från ett oberoende organ (tredjepartscertifierad).

Utredning om företagshälsovården

2003 års företagshälsovårdsutredning avlämnade i december 2004 sitt betänkande Utveckling av god företagshälsovård – ny lagstiftning och andra åtgärder (SOU 2004:113). Se avsnitt 3.4.1.

Forskning och kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet

Arbetslivsinstitutets uppdrag är att bedriva forskning, utveckling och kunskapsförmedling inom arbetslivsområdet. Forskningen skall vara mångvetenskaplig och till nytta för arbetslivet.

Arbetslivsinstitutet bedriver omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet i fråga om individens villkor i arbetslivet. Målet är att öka kunskapen om individens villkor i ett föränderligt arbetsliv med särskild betoning på hälsa och ohälsa i arbetslivet, arbetsmarknad och sysselsättning, arbetets organisering, arbetsrätt i omvandling – globala, europeiska och lokala perspektiv, ergonomi och belastning, fysikaliska och kemiska hälsorisker, integration och mångfald samt utvecklingsprocesser i arbetslivet.

Arbetsmiljöforskning

Arbetslivsinstitutets internationella forsknings- samarbete har stor betydelse för institutets kunskapsbildning, kvalitet och relevans. I budgetpropositionen för 2006 redovisas därför särskilt delar av denna för att exemplifiera denna forskning.

Institutets forskare har medverkat i 102 internationella expertuppdrag under 2004. Nedan redovisas några av de många internationella samarbetsavtal och projekt i vilka institutet deltagit.

Arbetslivsinstitutet deltar i flera EU-projekt. Dessa rör exempelvis elektromagnetiska fält, vibrationsdämpning och risker med yrkesmässig exponering för vibrationer.

Ett annat gemensamt internationellt projekt där Arbetslivsinstitutet tillsammans med europeiska och amerikanska forskare avser ergonomisk och vibrationsrelaterad belastning.

Arbetslivsinstitutet samarbetar med Världs- hälsoorganisationen, WHO, kring företagshälsovårdsfrågor och har varit medar- rangör av en WHO-workshop om upplevd elöverkänslighet. Arbetslivsinstitutet samarbetar med WHO även om framtagande av kunskapsdokument inom områdena Buller och vibrationer.

Arbetslivsinstitutet samarbetar med forskare från Norges tekniska universitet i ett projekt om subjektiva besvär i samband med mobiltelefoni. Institutet har ett samarbetsavtal med National Institute of Industrial Health i Kawasaki som lett till att samarbete etablerats om arbete och hälsa vid datorarbete. Vidare har institutet ett samar- bete med forskare i USA för integrering av or- ganisationsforskning och arbetshälsoforskning som syftar till att generera kunskap om hur or- ganisatoriska förhållanden och individförhållan- den samverkar för uppkomst av arbetsrelaterad hälsa eller ohälsa.

Funktionsutbildning m.m.

Arbetsmarknadens parter genomförde olika aktiviteter inom ramen för s.k. funktionsutbild- ning under 2004, såsom kvalificerade funktions- utbildningar och bolagsstyrelseutbildningar, allmänna informationsinsatser, föreläsningar och enkätundersökningar samt produktion av informationsmaterial och EU-bevakning (se avsnitt 7.3). Målet är att verksamheterna ska leda till förbättringar i arbetsmiljön och utveckling av medbestämmande i arbetslivet. Målgruppen är personer som i sin arbetsfunktion har rollen som förtroendevald eller motsvarande med uppgifter inom bolagsstyrelse- och arbetsmiljöområdet. Verksamheten utvärderas av parterna i samband med respektive aktivitet och deltagarna har bedömt att innehåll och relevans var tillfreds- ställande. Experter från Arbetslivsinstitutet har medverkat vid delar av utbildningarna.

Medel för EU-bevakning, som ryms inom resurserna för funktionsutbildning, har använts till löner och resor för personal i Bryssel, lokalhyror och verksamhetskostnader. Rapporteringen görs genom skriftliga lägesrapporter inom olika bevakningsområden.

4.3.2Insatser utanför verksamhetsområdet

Förutom att Arbetslivsinstitutet bedriver forsk- ning inom verksamhetsområdena Arbetsmiljö och Arbetsrätt finns det även andra aktörer. De viktigaste forskningsutförarna inom området är universitet och högskolor (se utgiftsområde 16) samt Institutet för psykosocial medicin (IPM) (se utgiftsområde 9). Statens folkhälsoinstitut (se utgiftsområde 9, politikområde Folkhälsa) är kunskapscentrum inom folkhälsoområdet.

Det är främst Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) (se utgiftsområde 9, politikområde Forskningspolitik under utgifts- område 16) och Verket för innovationssystem (Vinnova) (se utgiftsområde 24, politikområde Forskningspolitik under utgiftsområde 16) som svarar för forskningsfinansieringen inom området.

Försäkringsbolag och andra privata aktörer bedriver betydande forskning och utvecklings- projekt inom arbetsmiljöområdet. Arbetsmark- nadens parter arbetar aktivt för kunskapsför- medling och ger stöd till utvecklingsarbetet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4.4Resultatredovisning

4.4.1Mål och resultatindikatorer

Målet för verksamhetsområdet för 2005 är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall, är anpassad till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar samt är utvecklande för individen.

De indikatorer för arbetsmiljön som används för att redovisa resultaten inom verksamhetsområdet är följande:

-Dödsolyckor i arbetet. Källa: Arbetsmiljöverket/Försäkringskassan.

-Antal anmälda arbetsolyckor. Källa: Arbetsmiljöverket/Statistiska centralbyrån (AKU) och Eurostat.

-Antal anmälda arbetssjukdomar. Källa: Arbetsmiljöverket/Statistiska centralbyrån.

-Belastningsskador. Anställda och ohälsa. Källa: Arbetslivsinstitutet och Statistiska centralbyrån.

-Krav/kontroll i arbetet. Andel som dels inte kan koppla tankarna från arbetet när de är lediga, dels har lågt handlingsutrymme. Källa: Arbetsmiljöverket och Arbetslivsin-

stitutet.

Den sistnämnda indikatorn har inte uppdaterats för 2004, vilket medför att denna inte redovisas i budgetpropositionen för 2006.

Sambanden mellan arbetsmiljöinsatser, arbetsmiljö och ohälsa är komplexa. Dessa samband är föremål för en omfattande forskning både nationellt och internationellt. Arbetsmiljön är endast en, men en viktig, faktor som påverkar ohälsan. Störst betydelse för utvecklingen av arbetsmiljön torde de insatser ha, som görs på arbetsplatsen av arbetsgivare och arbetstagare. Därtill har de statliga insatserna självklart en viktig och kompletterande roll.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4.4.2Resultat

Diagram 4.1 Antalet dödsfall i arbetsolyckor 1988 - 2004
120
												Män
100
												Kvinnor
80
60
40
20
0
89	90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04
Källa: Arbetsmiljöverket/ISA och Försäkringskassan.

Antalet dödsfall i arbetet i Sverige ligger på en internationellt låg nivå, cirka 50 stycken per år. År 1994 utgjorde ett undantag, då närmare 150 personer av dem som förolyckades då fartyget Estonia förliste var på tjänsteresa. Det är huvudsakligen män som drabbas av dödsfall i arbetsolyckor.

Ungefär hälften av dödsfallen är fordonsolyckor. Andra stora grupper av dödsfallen är maskin- respektive fallolyckor. Äldre personer är överrepresenterade vad gäller arbetsolyckor med dödlig utgång.

Diagram 4.2 Anmälda arbetsolyckor i Sverige 1989-2004

Antal per tusen förvärvsarbetande

35,0
30,0												Män
30,0
												Kvinnor
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
89	90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04
Källa: Arbetsmiljöverket/ISA, SCB/AKU.

Under 2004 anmäldes cirka 32 000 arbetsolycksfall med sjukfrånvaro. Av dessa avsåg 39 procent kvinnor och 61 procent män. Totalt har arbetsolycksfallen minskat kraftigt under de senaste 20 åren från en nivå på cirka 100 000 fall per år. Efter ett par års ökning, har antalet minskat, både för kvinnor och män, mellan 2002 och 2004. Det har under alla år varit fler män som drabbas av arbetsolyckor än kvinnor.

Olycksfall som lett till mer än 14 dagars frånvaro från arbetet har emellertid sedan 1997 ökat med cirka 50 procent för både kvinnor och män. De viktigaste olycksorsakerna för kvinnor är överbelastning, fallolyckor och våld. För män är dessa fallolyckor, överbelastning och maskinolyckor.

Diagram 4.3 Antal anmälda arbetsolyckor med mer än tre sjukdagar inom EU:s dåvarande 15 medlemsstater, 1997- 2002

Antal per 100 000 sysselsatta inom nio gemensamma branscher

6 000
5 000
4 000				Män EU
4 000
				Kvinnor EU
				Män Sv
3 000				Kvinnor Sv
				Kvinnor Sv
2 000
1 000
0
97	98	99	00	01	02
Källa: Eurostat

Diagram 4.3 visar att antalet anmälda olycksfall med mer än tre sjukdagar, inom nio gemensamma branscher, i Sverige ligger lågt, för både kvinnor och män, jämfört med de övriga 14 länder som ingick i EU före den 1 maj 2004. Relevant statistik saknas för de tio nya medlemsländerna.

För svenska kvinnor och män ökade olycksfallen från 1997, men har minskat sedan 2001. Ökningen var särskilt stor för allvarligare olycksfall med längre sjukskrivningstid. Antalet olycksfall för kvinnor i EU är i stort sett oförändrad från 1997 medan trenden för män hela tiden varit minskande.

Diagram 4.4 Anmälda arbetssjukdomar 1988-2004

Antal per tusen förvärvsarbetande; arbetstagare och egenföretagare

20,0
18,0												Kvinnor
												Kvinnor
16,0
14,0												Män
14,0
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
89	90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04
Källa: Arbetsmiljöverket/ISA, SCB/AKU.

Diagram 4.4 visar en tydlig uppgång i antalet anmälningar av arbetssjukdomar, särskilt för kvinnor, från 1997 till 2001. Därefter har uppgången stannat av för både kvinnor och män.

Under 2004 anmäldes cirka 21 300 arbetssjukdomar. Av dessa avsåg 55 procent kvinnor och 45 procent män. Detta innebär en minskning för både kvinnor och män med knappt en femtedel sedan föregående år.

De vanligaste arbetssjukdomarna för kvinnor beror på belastningsfaktorer, följda av organisatoriska eller sociala faktorer. De vanligaste arbetssjukdomarna för män beror också på belastningsfaktorer, men är följda av buller.

Den tillgängliga statistiken över arbetssjukdomar bygger på de anmälningar som kommer in. Den svenska lagstiftningen bygger på ett generellt arbetsskadebegrepp utan hänvisning till några speciellt i förväg utvalda sjukdomar. Att för enskilda fall bestämma om en anmäld skada skall anses orsakad av arbetet är en uppgift för rättspraxis. Under åren har praxis i denna tillämpning förändrats. Fr.o.m. den 1 juli 2002 gäller generösare regler för bedömning av arbetssjukdomar. Incitamentet att anmäla sin skada påverkas givetvis i hög grad av hur man bedömer förutsättningarna att få ersättning för sina skador. Svårigheter att få ersättning för skador som uppstått till följd av psykosociala faktorer, exempelvis stress och mobbning, kan innebära att det trots ökningen ändå finns en underrapportering till systemet. Detta skulle då främst beröra kvinnor eftersom dessa i högre grad än män drabbas av arbetsskador som beror på psykosociala faktorer.

Diagrammet 4.4 visar på kraftiga svängningar över åren. Dessa svängningar kan till viss del förklaras av hur försäkringen på varierande sätt hanterat arbetssjukligheten över tid. Upp- och nedgångarna under 1992 och 1993 återspeglar de förändringar i försäkringsvillkoren som infördes dessa år. Den uppstramning av regelverket som infördes 1993 föregicks av en massiv informationskampanj, vilket var en trolig anledning till ett kraftigt ökat antal anmälningar.

			PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14
Diagram 4.5 Anställda och ohälsa, kvinnor 1988-2003
Procent
60
50
40					Ofta trött
40
					Värk skuldror, axlar
30					Besvär med sömnen
30
					Ängslan, oro
20
10
0
1989	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: SCB/ULF och Arbetslivsinstitutet

Diagram 4.6 Anställda och ohälsa, män 1988-2003
Procent
60
			Ofta trött
50			Värk skuldror, axlar
			Besvär med sömnen
40			Ängslan, oro
30
20
10
0
1989	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: SCB/ULF och Arbetslivsinstitutet

Diagrammen 4.5 och 4.6 ger en bild av upplevelsen av belastningsskadorna i arbetslivet. Som framgår av diagrammen finns stora skillnader mellan kvinnor (diagram 4.5) och män (diagram 4.6), där kvinnor i högre utsträckning anger upplevda besvär för samtliga variabler.

Under 2002 skedde en viss nedgång i de tidigare uppåtgående kurvorna som beskriver upplevelse av trötthet, ängslan oro och besvär med sömnen. Under 2003 har kurvorna för besvär delvis fortsatt att plana ut. För kvinnor har de upplevda problemen med värk i skuldror, nacke och axlar minskat det senaste året medan problemen i dessa avseenden ökat något för män. Andelen kvinnor som anger att de ofta är trötta har åter ökat medan männen i ökad utsträckning anger besvär med sömnen, ängslan och oro.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4.4.3Analys och slutsatser

Regeringen anser att måluppfyllelsen för verksamhetsområdet utvecklas i positiv riktning. Antalet anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar minskar för både kvinnor och män. Antalet anmälda arbetssjukdomar har minskat med ungefär en femtedel mellan åren 2003 och 2004. Även när det gäller självskattade upplevelser av faktorer med koppling till psykisk belastning i arbetslivet kan skönjas en viss, om än måttlig förbättring. Dessa indikatorer som redovisas i diagrammen 4.5 – 4.6 beskriver dock endast utvecklingen fram till 2003.

Arbetsmiljöverkets redovisning avseende arbetsorsakade besvär som även beskriver utvecklingen för åren 2004 och 2005 visar på en signifikant minskning jämfört med åren 2002 och 2003 när det gäller stress och psykiska påfrestningar som orsak till de arbetsrelaterade besvären. Fortfarande kvarstår dock att denna typ av problem mer än fördubblats sedan 1996.

Belastningsskador kvarstår som en dominerande orsak till ohälsa på grund av arbetsmiljön. Såväl belastningsskador som psykosociala skador är vanliga i kvinnodominerade branscher, framför allt inom vård, skola och omsorg.

Statistiska centralbyråns arbetsmiljö- och arbetsbesvärsundersökningar innehåller flera uppgifter som visar på ett liknande mönster, d.v.s. att stressen på de svenska arbetsplatserna ökat över en tioårsperiod. Det gäller såväl belastningar i sig som reaktioner på dem av olika slag. Utmärkande tycks vara att kontrollen över arbetstakten minskat. Mest påtagligt har den minskat inom den kommunala sektorn. Det innebär också att kontrollen över arbetstakten har minskat mer på typiskt kvinnodominerade arbetsplatser än för typiskt mansdominerade. Ökade svårigheter i arbetet och bristande handlingsutrymme tycks hänga samman. Analyser visar att det är grupper med lågt handlingsutrymme som med tiden har blivit allt mer missnöjda med sina arbeten och som också i allt större utsträckning upplever svårigheter i arbetet.

Resultaten från statistiken kan tolkas så att det finns två viktiga förändringar inom den psykosociala arbetsmiljön, dels en som innebär en långsiktig ökning mot ökad stress/belastning, dels en som snarast har karaktären av ett konjunkturellt förlopp, alltså något som följer

den allmänna utvecklingen i ekonomin och som innefattar både förbättringar och försämringar. Viktiga faktorer i ett sådant konjunkturellt förlopp kan handla om besparingar med åtföljande personella neddragningar på arbetsplatserna och den ökade belastningen på de anställda som detta under en period inneburit. För anställda inom offentlig sektor gäller sannolikt att belastningen inträder omedelbart på grund av att kraven på verksamheten är desamma. För privat anställda innebär sådana förändringar en fördröjd ökad belastning först när produktionen åter ökar men då nyanställningar ännu inte gjorts. Genom forskningen vet vi också att organisationsförändringar i sig medför ökad belastning. Orsakerna till både de konjunkturella förändringarna och den oroande långsiktiga utvecklingen av ökad stress och psykisk påfrestning kräver ytterligare forskning för att förstås.

Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2005 redovisar att en större andel av dem som har uppgivit arbetsrelaterade besvär har angivit att åtgärder har vidtagits på arbetsplatsen för att hindra uppkomst av liknade besvär under perioden 1996 – 2005. När det gäller kvinnorna finns en stadig ökning från 2002 och framåt medan åtgärderna för männen har minskat något under 2005 jämfört med 2004. För 2005 anger 31 procent av kvinnorna och 24 procent av männen att åtgärder vidtagits. Av dem som redovisat att de på grund av besvär fått förändrade arbetsuppgifter, omplacerats inom företaget, gått ned i arbetstid eller bytt arbetsgivare anger tre av fyra att besvären också minskat.

Av utgifterna inom verksamhetsområde Arbetsmiljö avsåg 521 miljoner kronor arbetsmiljötillsynen och 101 miljoner kronor regional skyddsombudsverksamhet för 2004. Därtill avsåg huvuddelen av utgifterna för Arbetslivsinstitutets förvaltningskostnader, 278 miljoner kronor, verksamhet för att förbättra arbetsmiljön. Vidare avsåg huvuddelen av bidraget till funktionsutbildningen m.m., 48 miljoner kronor för 2004, åtgärder som syftar till en bättre arbetsmiljö. Utgifterna för verksamhetsområdet 2004 var i stort sett på samma nivå som 2003.

Det är rimligt att anta att ökade satsningar på arbetsmiljöområdet bidragit till den positiva utveckling som nu kan utläsas av arbetsmiljöstatistiken.

4.5Politikens inriktning

Politikens inriktning på arbetsmiljöområdet är att uppnå ett arbetsliv där kvinnor och män inte slås ut eller drabbas av skador eller ohälsa till följd av arbetet. Arbetslivet skall göra det möjligt för människor att orka arbeta tills de går i ålders- pension, och att även därefter leva ett aktivt liv.

Målsättningen måste emellertid sättas högre än så. Grunden för den svenska arbetsmiljöpolitiken har i årtionden varit att arbetsmiljön skall betraktas som en helhet som gäller inte bara skydd mot ohälsa och olycksfall, utan också arbetets uppläggning och dess psykologiska och sociala innehåll. Detta är också innebörden av arbetsmiljölagens bestämmelser. En god arbetsmiljö är viktig inte bara för att den enskilde skall garanteras rimliga arbetsförhållan- den. Den skall också utformas så att stimulans och möjlighet till utveckling i arbetet gör att de mänskliga resurserna bättre tas tillvara. Den praktiska tillämpningen måste naturligtvis anpassas till de möjligheter som finns vid olika typer av arbeten. En sådan inriktning kan förut- sättas gynna den långsiktiga effektiviteten i verk- samheterna och därigenom samhällsekonomin i stort.

Det är viktigt att framför allt uppmärksamma de sämsta arbetsmiljöerna där det finns en påtaglig risk för olycksfall eller ohälsa. Många av dessa återfinns i kvinnodominerade branscher, till exempel inom vården och i privat servicesektor. Även i vissa mansdominerade branscher, till exempel bygg- respektive trans- portbranschen, finns många arbeten med stor risk för ohälsa och olycksfall.

Inriktningen är att förhindra ohälsa, utslagning och utestängning från arbetet genom förebyggande åtgärder innan sjukskrivning har blivit ett faktum. Goda arbetsvillkor och möjligheter till utveckling i arbetet för kvinnor och män medverkar till fler människor i arbete samt en ökad tillväxt.

För såväl privata som offentliga arbetsgivare som ser personalens kompetens som en viktig investering och som bedriver en långsiktig planering av verksamheten är en god arbetsmiljö ett starkt egenintresse. Styrkan av dessa incitament kan skifta mellan olika branscher och delar av arbetsmarknaden liksom mellan olika arbetsgivare.

En viktig princip i det förebyggande arbetet är att arbetsmiljöarbetet integreras i verksamhetens

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

planering, ledning och drift. Detta är kärnan i begreppet systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljölagen klargör arbetsgivarnas ansvar i detta avseende.

Den lokala samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare är grundläggande för arbetsmiljöar- betet.

Arbetsmiljötillsynen måste ha kapacitet och förmåga att verka pådrivande för arbetsmiljöarbetet liksom att upprätthålla en norm för vad som kan krävas av arbetsmiljön.

Det är viktigt att fortsätta utvecklandet av instrument för utvärdering av effekterna av arbetsmiljötillsynen. I detta avseende behövs dels insatser inom Arbetsmiljöverket, dels forskningsinsatser. Det är nödvändigt att kunskaper och forskningsresultat används för utvärderingsarbetet.

På den enskilda arbetsplatsen spelar skyddsombuden en viktig roll. De regionala skyddsombuden kan medverka till att utveckla arbetsmiljöarbetet. Det offentliga bidraget kompletterar i dag både fackliga medel och den arbetstid som arbetsgivarna upplåter till skyddsombudsarbete. På mindre arbetsställen är de regionala skyddsombudens insatser av avgörande betydelse. Enligt arbetsmiljölagen skall arbetsgivare och arbetstagare samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) finns regler om arbetsgivarens skyldighet att ge arbetstagare, skyddsombud och elevskyddsombud möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöar- betet. Skyddsombudens och skyddskommitténs verksamhet är en del av det lokala fackliga arbetet. För att åstadkomma ett verkningsfullt lokalt arbetsmiljöarbete är den lokala samverkan och parternas engagemang av största betydelse.

Regeringen anser att en ökad kunskap och förståelse för de komplexa sambanden mellan arbetsmiljö och hälsa är viktig för att uppnå en positiv utveckling för ökad hälsa. Det är också helt avgörande att denna kunskap förmedlas och kommer till praktisk tillämpning på arbetsplatserna. Samtidigt som det finns ett behov av kunskap inom nya eller delvis nya områden så finns många av de gamla problemen inom arbetsmiljöområdet kvar.

Forskningen inom arbetslivsområdet måste i hög grad utgå från ett tvärvetenskapligt perspektiv. Analyser och kunskapssammanställ- ningar med underlag från flera olika

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

forskningsområden kan bidra till en ökad förståelse av problemen och därmed till att rätt åtgärder genomförs och att relevanta områden för framtida forskningsprioriteringar lyfts fram. Den kunskap som tillförs genom forskningen har också stor betydelse för att möjliggöra att ny utveckling, både avseende möjligheter och problem, tidigt ska kunna identifieras.

Politiska förslag

Ett stöd till det lokala arbetsmiljöarbetet genom företagshälsovård eller motsvarande resurser är av stor betydelse.

Med hänsyn till de stora pensionsavgångarna inom företagshälsovården de närmaste åren och till det utökade behov av företagshälsovård som kan förutses, är det viktigt att utbildningen av företagshälsovårdspersonal utvecklas både kvalitativt och kvantitativt. För att redan nu bemöta det utökade behovet, avser regeringen att förstärka företagshälsovårdsutbildningen under perioden 2006 – 2008 (se avsnitt 7.2).

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

5 Verksamhetsområde Arbetsrätt

5.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar de arbetsrättsliga frågorna, utom den del som avser statlig arbets- rätt (se politikområde Statliga arbetsgivarfrågor inom utgiftsområde 2).

På politikområdesnivå (avsnitten 3.4.1 och 3.5.3) redovisas arbetsrättsliga insatser och förslag såväl på nationell, som EU-nivå. Under detta avsnitt redovisas bl.a. diskriminering på grund av sexuell läggning och homofobi i ar- betslivet, liksom kunskaps- och kompetensläget inom den arbetsrättsliga forskningen.

Verksamheterna vid Arbetsdomstolen, Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) redovisas på anslagsnivå, under avsnitten 7.4, 7.5 och 7.7.

5.2Mål och villkor

Målet för verksamhetsområdet är en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. I målet ligger bl.a. att det både för kvinnor och män skall vara möjligt att förena arbetsliv och privatliv under alla faser av livet och med hänsyn till den enskildes förutsättningar.

Ett väl balanserat och förutsägbart arbets- rättsligt system är även en viktig delförutsättning för en hållbar tillväxt och full sysselsättning.

Arbetsmarknadens parter skall ha möjlighet att göra anpassningar av gällande regler genom avtal där det är lämpligt. På detta sätt kan

regelverket anpassas till de skiftande förutsättningar som råder i olika verksamheter.

Regeringen anser att den svenska målsätt- ningen inom verksamhetsområde Arbetsrätt ligger väl i linje med EU:s sysselsättningsriktlinjer. Enligt riktlinje 17 skall medlemsstaterna genomföra en sysselsättningspo- litik som syftar till att uppnå full sysselsättning, för- bättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet och öka graden av social och territoriell sammanhåll- ning. Arbetsrätten kan bidra genom att förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga.

Enligt riktlinje 18, Främja en livscykelinriktad syn på arbete, framhålls t.ex. bättre balans mellan arbete och privatliv.

Enligt riktlinje 20, Förbättra förmågan att möta arbetsmarknadens behov, kan detta ske genom bl.a. undanröjande av hinder för arbetstagarnas rörlighet i hela Europa inom ramen för EU- fördragen.

Riktlinje 21, Främja flexibilitet i kombination med anställningstrygghet och minska segmenteringen av arbetsmarknaden, med vederbörligt beaktande av den roll som tillkommer arbetsmarknadens parter, lyfter bl.a. fram ett behov av anpassning av arbetslagstiftningen, liksom en översyn av olika typer av anställningsavtal och arbetstidsarrangemang.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

5.3	Insatser	informationsinsatser för att motverka homofobi,
		förebygga	diskriminering	och	förbättra

5.3.1Insatser inom verksamhetsområdet kunskaperna om hur man kan förhindra

Arbetsrättslig forskning

Vid Arbetslivsinstitutet påbörjades 2004 tre nya forskningsprojekt: Lagstiftarstrategier vid ge- nomförande av EU:s arbetsrätt, Kollektivavtalets internationella privaträtt samt Europeiska arbets- marknadsöverenskommelser – en rättslig studie av de europeiska arbetsmarknadsparternas avtal. I januari 2005 höll Arbetslivsinstitutet konferen- sen Tio år med EU, där ledande forskare analyse- rade vad EU-medlemskapet haft för konsekven- ser för arbetsrätten, partsrelationerna, arbets- marknadspolitiken och socialförsäkrings- systemet. Forskarnas rapporter med kommenta- rer från personer som haft olika roller i denna utveckling publicerades i bokform.

Internetportalen Forum för forskning om arbetsrätt öppnade i maj 2003 och antalet besök under 2004 uppgick till 1 100 per månad. Portalen rymmer bl.a. artiklar från nyhetsbrevet EU & arbetsrätt, liksom från tidskriften Lag och Avtal.

Inom arbetsrätten har Arbetslivsinstitutet under 2004 drivit projektet kring de arbetsrättsliga konsekvenserna av EU:s nya bo- lagsformer samt forsknings- och utvecklingsinsatser när det gäller EU:s nya tjänstedirektiv.

Inom Arbetslivsinstitutet bedrivs forskning med genusperspektiv som bland annat fokuserar på deltidsarbete. Kvinnors arbetslöshet tenderar att underskattas eftersom deltidsarbetslösa ses som deltidssysselsatta i den offentliga statistiken. Rapporten Working paper från Hela-projektet

(2003:1) om den bristfälliga statistiken rörande deltidsarbetslöshet har stor betydelse för hela arbetsmarknaden och har uppmärksammats av SCB.

Diskriminering på grund av sexuell läggning

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) utövar tillsyn över lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.

Förutom insatser med anledning av enskilda anmälningar består en omfattande del av HomO:s verksamhet av utbildnings- och

diskriminering och om hur den som drabbats kan få upprättelse. Ombudsmännen genomförde under 2004 särskilda utbildnings- och informa- tionsinsatser om lagarna mot diskriminering. Målet har varit att nå såväl dem som riskerar att diskriminera som dem som riskerar att diskrimineras. Under 2004 aktualiserade HomO frågor som rör likabehandling oavsett sexuell läggning inom många fackliga organisationer, liksom arbetsgivarorganisationer.

5.3.2Insatser utanför verksamhetsområdet

Diskriminering

Åtgärder som rör diskriminering utanför verk- samhetsområdet vidtas framför allt av Om- budsmannen mot etnisk diskriminering (DO) (utgiftsområde 8), Handikappombudsmannen (utgiftsområde 9) och Jämställdhetsombuds- mannen (utgiftsområde 14).

Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har tagit fram exempel på antidiskriminerings- klausuler avseende etnisk tillhörighet, sexuell läggning, kön och funktionshinder vilka kan användas i offentlig upphandling. I en utvärderingsrapport, som lämnades i juli 2004, konstaterar NOU att bara ett fåtal upphandlande enheter använde sig av sådana klausuler. Mot denna bakgrund har regeringen gett NOU i uppdrag att genomföra en informa- tionsinsats i syfte att stödja de upphandlande enheterna i det fortsatta arbetet. Uppdraget rapporterades den 31 augusti 2005. Frågan om obligatorisk användning av antidiskriminerings- klausuler i statlig upphandling bereds inom Regeringskansliet (Finansdepartementet).

Diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning förekommer fortfarande i hög utsträckning i svenskt arbetsliv. Ett utvecklingsarbete har initierats av arbetsgivarorganisationer i syfte att verka för att diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning minskar i arbetslivet. Arbetet har genomförts i form av en serie fokusgrupper och seminarier. Företrädare för arbetsgivarna har en mycket viktig roll i detta arbete. En intensiv verksamhet pågår inom ett antal fackförbund

och fackliga centralorganisationer för att motverka diskriminering på grund av sexuell läggning. Satsningen bygger på nya kunskapsrön och har resulterat i föredragningar och diskus- sioner i olika fackliga sammanhang.

5.4Resultatredovisning

5.4.1Mål och resultatindikatorer

Följande resultatindikatorer redovisas inom arbetsrättens område:

-Veckoarbetstid.

-Atypisk sysselsättning.

-Deltidsarbete.

-Ofrivilligt deltidsarbete.

-Tidsbegränsad anställning.

-Ofrivilligt tidsbegränsad anställning.

Statistiska centralbyråns arbetskraftsunder- sökning (AKU) är källan till samtliga indikatorer.

5.4.2Resultat

Diagram 5.1 Veckoarbetstid 2004

45
40
Kvinnor	Män
35
30
25
20
15
10
5
0

Vanligen arbetad tid för heltidsarbetande Faktisk arbetad tid för personer i arbete

Källa: AKU.

Den vanligen arbetade tiden för heltidsarbetande kvinnor är endast marginellt lägre än för heltidsarbetande män och uppgick 2004 till drygt 40 timmar för både kvinnor och män, vilket är

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ett oförändrat läge för båda grupperna jämfört med 2003, se diagram 5.1. Vanligen arbetad tid för heltidsarbetande avser den tid som heltidsarbetande personer (mer än 34 timmar) uppger att de arbetar en ”vanlig” vecka. Eftersom fler kvinnor än män arbetar deltid representerar diagrammet för vanligen arbetade tid för heltidsarbetande betydligt färre kvinnor än män.

Den faktiskt arbetade tiden för alla personer i arbete är betydligt lägre för kvinnor än för män. Under 2004 uppgick den faktiskt arbetade tiden per vecka till i genomsnitt knappt 33 timmar för kvinnor och knappt 39 timmar för män, vilket i stort är oförändrat för båda könen jämfört med 2003. Faktiskt arbetad tid räknas bland sysselsatta som inte är frånvarande, utan befinner sig på arbetet. Den faktiskt arbetade tiden är den tid de arbetade under SCB:s mätvecka, oavsett vad deras vanligen arbetade tid är. I gruppen ingår både heltids- och deltidsarbetande.

Diagram 5.2 Atypisk sysselsättning 1997, 2001-2004

Procent av det totala antalet anställda

60%
50%
40%	Kvinnor
	Kvinnor
30%	Män
30%
20%
10%
0%
97	01	02	03	04

Källa: AKU.

Anmärkning: Brottet i tidsserien beror på att statistik inom området saknas för perioden 1998 – 2000.

Det är betydligt vanligare att kvinnor arbetar i s.k. atypiska anställningar – deltidsanställning respektive tidsbegränsad anställning – än män. Knappt hälften av kvinnorna och drygt en femtedel av männen är anställda i så kallade atypiska anställningar.

Som framgår av diagram 5.2 minskade andelen kvinnor i atypisk sysselsättning mellan 1997 och 2002 för att därefter successivt öka igen. Andelen män i atypisk sysselsättning har successivt ökat från 1997 med en kraftigare ökningstakt från 2002.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diagram 5.3 Deltidsarbete, 1997, 2001-2004

Andel deltidsarbetande i procent av samtliga anställda

50%
45%
40%
35%
30%			Kvinnor
25%			Män
			Män
20%
15%
10%
5%
0%
97	01	02	03	04
Källa: AKU/SCB.

Anmärkning: Brottet i tidsserien beror på att statistik inom området saknas för perioden 1998 – 2000.

kvinna och knappt var sjunde anställd man hade en tidsbegränsad anställning under 2004. Skillnaderna mellan kvinnor och män har minskat något mellan 2003 och 2004, då kvinnornas andel minskat marginellt medan männens ökat något.

Tabell 5.3 Anställda med ofrivillig tidsbegränsad anställning, 2002 - 2004

Antal anställda som ofrivilligt arbetar i tidsbegränsad anställning i procent av samtliga med tidsbegränsad anställning

År	Kvinnor	Män
2002	33,2	37,4

2003	31,4	35,4

2004	22,9	29,5

Källa: AKU.

Det är betydligt vanligare att kvinnor deltidsarbetar än män. Drygt 40 procent av alla anställda kvinnor arbetade deltid mot drygt 10 procent av alla anställda män under 2004.

Andelen deltidsarbetande kvinnor minskade mellan 1997 och 2001. Därefter har andelen deltidsarbetande kvinnor ökat något igen. Under de senaste sju åren har andelen deltidsarbetande män ökat något.

Tabell 5.1 Ofrivillig deltid, 2002-2004

Antal anställda som ofrivilligt arbetar deltid i procent av samtliga deltidsarbetande

År Kvinnor Män

2002	22,2	28,0
2003	22,3	28,0

2004	23,6	32,4

Källa: AKU.

De, i relativa tal, fåtal män som arbetar deltid arbetar ofrivillig deltid i högre grad än kvinnor. Knappt var fjärde deltidsarbetande kvinna och knappt var tredje deltidsarbetande man arbetade ofrivillig deltid under 2004. Det var en viss ökning för både kvinnor och män jämfört med 2003.

Tabell 5.2 Tidsbegränsad anställning 2002-2004

Antal anställda som har tidsbegränsad anställning i procent av samtliga anställda

År Kvinnor Män

2002	17,1	12,3
2003	17,0	12,3

2004	16,8	13,5

Källa: AKU.

Kvinnor har i högre omfattning tidsbegränsade anställningar än män. Ungefär var sjätte anställd

De, i relativa tal, färre män som hade tidsbegränsade anställningar hade en ofrivillig tidsbegränsad anställning i högre grad än kvinnor under 2004. Knappt var fjärde kvinna och knappt var tredje man med tidsbegränsad anställning uppgav att den var ofrivillig under 2004. Både andelen kvinnor och andelen män med ofrivilliga anställningar bland kvinnor respektive män med tidsbegränsade anställningar har minskat kraftigt mellan 2002 och 2004.

Diskriminering på grund av sexuell läggning

Det kan konstateras att frågor som rör homo- och bisexuellas rättigheter har fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren.

Det är svårt att mäta diskrimineringens omfattning och utveckling. Speciellt för denna diskrimineringsgrund är dessutom att en människas sexuella läggning inte märks om hon eller han inte själv ger uttryck för den på något sätt. Flera undersökningar visar dock att diskriminering på grund av sexuell läggning och fördomar mot homo- och bisexuella inte är ovanlig.

Inom ramen för Arbetslivsinstitutets tema Arbetsliv i storstad har institutet presenterat rap- porten Homo på jobbbet - ute eller inne som byg- ger på forskning om homo- och bisexuellas ar- betsvillkor, erfarenheter från utvecklingsprojekt och seminarieserie på temat. Enligt rapporten har det vid undersökningar framkommit att hälften av de tillfrågade homo- och bisexuella i arbetslivet uppfattar att det på arbetsplatsen finns fördomar gentemot deras sexuella läggning. Dessutom uppger var fjärde tillfrågad

person att de inte vill vara öppen med sin sexuella läggning på arbetsplatsen. Enligt rap- porten finns det indikatorer på att hälsotillståndet är sämre bland homo- och bisexuella än bland heterosexuella personer på arbetsplatsen. Fortfarande är medvetenheten om att diskriminering på grund av sexuell läggning förekommer i arbetslivet mindre än medvetenheten om att diskriminering förekommer på grund av kön eller etnisk bak- grund. Metoder att användas i ett förändringsarbete för att motverka och förebygga diskriminering på arbetsplatsen har tagits fram.

Genom HomO:s utbildnings-, informations- och opinionsbildande verksamhet har många fler aktörer kommit i beröring med frågan om hur rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning skall kunna säkerställas. En tydlig utveckling är att många nya aktörer har engagerat sig i frågor som har samband med diskriminering på grund av sexuell läggning, t.ex. andra myndigheter, arbetsmarknadens parter och olika organisationer.

HomO:s myndighetsspecifika verksamhet och frågor som rör diskriminering på grund av sexuell läggning inom övriga områden redovisas under avsnitt 7.7.

5.4.3Analys och slutsatser

Den arbetsrättsliga lagstiftningen reglerar i stor utsträckning rättigheter och skyldigheter för arbetsmarknadens aktörer.

En grundläggande förutsättning för att arbetsrätten skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt är att de aktörer som skall tillämpa systemet har kunskap om gällande regler och deras tillämpning, samt att det sker en kontinuerlig utvärdering av dessa reglers effekter för att de korrigeringar som eventuellt behövs skall kunna göras. Härvid är den verksamhet som bedrivs inom den arbetsrättsliga forskningen av stor betydelse.

Regeringens bedömning är att det redovisade arbetet inom verksamhetsområdet ligger väl i linje med målsättningen En arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. De initierade och pågående utredningar som redovisas i budgetpropositionen för 2006 kan förväntas

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ytterligare bidra till ett väl fungerande arbetsrättsligt system.

Tidsbegränsade anställningar m.m.

Antalet tidsbegränsat anställda ökade tydligt under 1990-talet. Ökningen var särskilt markant för ungdomar och tycks för denna grupp i viss mån fortsätta också in på det nya århundradet. Cirka 60 procent av unga kvinnor och drygt 40 procent av unga män (16-24 år) var tillfälligt anställda under 2004. För övriga grupper flackar kurvorna ut. Utvecklingen är dock mycket olika för olika typer av tillfälligt anställda. Vikariaten utgör t.ex. en speciell grupp och har snarast minskat. De som anställs ”vid behov” har blivit fler år efter år och uppgick 2004 till cirka 140 000.

Regeringen noterar vidare att andelen personer med ofrivilliga tidsbegränsade anställningar, av dem som har tidsbegränsade anställningar, har minskat påtagligt de senaste åren. Det avser både kvinnor och män (se avsnitt 5.4.2). Regeringen anser att det är viktigt att fortsätta följa utvecklingen på området.

Regeringen anser att den huvudsakliga an- ställningsformen på arbetsmarknaden skall vara tillsvidareanställningar. Som ett led i regeringens strävan efter en modern arbetsrätt, fick Arbets- livsinstitutet under 2000, med tilläggsuppdrag under 2001, i uppdrag att se över delar av den centrala arbetsrätten. I utredningen behandlas bl.a. regleringen av tidsbegränsade anställningar och skyddet för föräldralediga. Regeringen tog under 2002 emot utredningen Hållfast arbetsrätt

– för ett föränderligt arbetsliv (Ds 2002:56). Ut- redningen har remissbehandlats.

Inom Regeringskansliet (Näringsdeparte- mentet) har en kompletterande promemoria

Förstärkning och förenkling, ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen

(Ds 2005:15) utarbetats. Promemorian innehåller förslag till ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och föräldraledighetslagen (1995:584). Promemorian har remitterats. Remisstiden gick ut i augusti 2005. Se avsnitt 3.4.1.

I regeringens överenskommelse med Miljöpartiet och Vänsterpartiet från oktober 2002, det så kallade 121-punktsprogrammet, anges bland annat att visstidsanställningarna måste minska samt att de tre partierna vill

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

avskaffa möjligheten för arbetsgivare att vid upp- sägning av föräldralediga utnyttja föräldraledig- heten som uppsägningstid. Gravida kvinnor och föräldralediga arbetstagare har en särskilt utsatt position på arbetsmarknaden. Promemorians förslag ligger i linje med detta.

Arbetstider

Regeringen kan konstatera att andelen ofrivilliga deltidsanställningar fortsätter öka bland de deltidsanställda, både för kvinnor och män.

Regeringen anser att alla arbetsgivare måste ta ansvar för att arbetsplatserna organiseras så att både kvinnor och män får möjlighet till infly- tande över sitt arbete och sina arbetstider. Regeringen anser vidare att heltid skall vara en rättighet och deltid en möjlighet. Mot denna bakgrund har en utredare givits i uppdrag att utreda hur rätten till heltidsanställning skall stärkas. Utredaren redovisar sitt förslag den 30 november 2005. Regeringen har också givit en utredare i uppdrag att föreslå hur en lag om par- tiell tjänstledighet för arbetstagare som önskar gå ned i arbetstid skulle kunna utformas, som skall redovisas den 1 december 2005. Vidare har regeringen den 20 januari 2005 uppdragit åt Ar- betslivsinstitutet att genomföra ett försök med arbetstidsförkortning (dnr N2005/261/ARM), se vidare avsnitt 3.4.1.

Bevakning av kollektivavtal

Regeringen anser att det är viktigt att skäliga löne- och anställningsvillkor, regler om försäkringar m.m., tillämpas på arbetsmarkna- den. En särskild utredare är tillkallad, vilken under 2005 skall lämna förslag avseende hur en reglering kan utformas som ger kollektivavtalsbärande fackliga organisationer bättre möjligheter att bevaka att tecknade kollektivavtal följs, även i de fall där organisationen saknar medlemmar på en arbetsplats, se avsnitt 3.4.1. Uppdraget har förlängts och skall redovisas senast i oktober 2005.

Diskriminering på grund av sexuell läggning

Diskriminering på grund av sexuell läggning inom arbetslivet är olaglig. Arbetet för att förhindra diskriminering på grund av sexuell läggning måste med nödvändighet bedrivas som ett arbete på lång sikt.

Regeringen bedömer att HomO:s insatser har bidragit till att arbetet mot diskriminering på grund av sexuell läggning har gått framåt.

Resurser

Måluppfyllelsen, liksom verksamhetens resultat är i huvudsak kopplade till efterlevnaden av arbetsrättslig lagstiftning, liksom till parternas insatser på arbetsmarknaden. Verksamhetens kostnader är relativt begränsade då de avser Arbetsdomstolens verksamhet (cirka 25 miljoner kronor), HomO:s verksamhet (cirka 8 miljoner kronor) och Hela-projektet (cirka 70 miljoner kronor) för 2005.

5.5Politikens inriktning

Arbetsrätten

Arbetsrätten är en betydelsefull del av arbetslivspolitiken. Det är viktigt att genom den arbetsrättsliga lagstiftningen skapa en stabil grund för förhållandena på arbetsmarknaden på ett sätt som tillgodoser både arbetstagarens och arbetsgivarens skiftande behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Vid utformningen av arbetsrätten måste hänsyn även tas till de nya former för verksamhetsstrukturer och arbetsorganisation som utvecklas samt arbetslivets internationalisering.

Det är viktigt att följa utvecklingen, nya kunskaper och arbetsmetoder inom det arbets- rättsliga området samt att följa och analysera de snabba förändringarna på arbetsmarknaden.

Ett viktigt komplement till lagstiftning är avtal mellan arbetsmarknadens parter. Det ar- betsrättsliga regelverket syftar därför även till att vara ett stöd och en ram för arbetsmarknadens parter, så att en utveckling av arbetsrätten även kan ske genom kollektivavtal.

Regeringen anser vidare att arbetstidens längd och förläggning har betydelse för människors möjlighet att planera sin tid, för möjligheten att kombinera arbetslivet och livet i övrigt samt för arbetsgivarnas möjlighet att organisera och planera verksamheten. Inte minst är möjligheten att kunna påverka sin arbetstid viktig för människors hälsa och välbefinnande.

Diskriminering på grund av sexuell läggning

Det är varje människas rätt att inte bli utsatt för diskriminering och kränkande bemötande i arbetslivet eller i samhällslivet i övrigt. Mot denna bakgrund har skyddet mot diskriminering

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

på grund av sexuell läggning och homofobi förstärkts och arbete pågår för ett ytterligare förstärkt skydd. Den fortsatta inriktningen av arbetet mot diskriminering, rasism, främlingsfientlighet och homofobi kommer att presenteras i regeringens andra handlingsplan för de mänskliga rättigheterna, vilken planeras läggas fram för riksdagen under våren 2006.

Politiska förslag

Kunskap om rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning behöver ökas. Regeringen föreslår därför att HomO:s verksamhet förstärks med en miljon kronor för 2006, bl.a. för att möjliggöra ökade informationsinsatser.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

6 Verksamhetsområde Lönebildning

6.1Omfattning

Verksamhetsområdet Lönebildning omfattar insatser för en väl fungerande lönebildning och medling i arbetstvister. I verksamhetsområdet ingår Medlingsinstitutets verksamhet, som omfattar bl.a. kostnader för medling, informationsarbete och statistikproduktion.

6.2Mål

Målet för verksamhetsområdet är en lönebild- ning i samhällsekonomisk balans samt arbets- fred.

Regeringen anser att målet för verksamhets- området Lönebildning ligger väl i linje med EU:s sysselsättningsriktlinjer. Enligt riktlinje 22 skall medlemsstaterna sörja för en sysselsättnings- främjande utveckling av arbetskostnader och mekanismer för fastställande av löner genom att bl.a. uppmuntra arbetsmarknadens parter att inom sina respektive ansvarsområden fastställa en lämplig ram för löneförhandlingar, så att pro- duktivitets- och arbetsmarknadsutmaningarna återspeglas på alla relevanta nivåer och så att könsrelaterade löneklyftor undviks.

6.3Insatser

den privata sektorn och hela den statliga sektorn omfattades av förhandlingarna som berörde 1,9 miljoner arbetstagare och cirka 420 avtalsområ- den. Ett hundratal av förhandlingarna på den privata sektorn samt förhandlingarna på hela det statliga området skedde inom ramen för avtal om förhandlingsordning.

Medlingsinstitutet förordnade medlare i 24 förhandlingar på central nivå. Varsel om stridsåt- gärder lades i 15 tvister. I fyra fall utlöstes vars- len. Antalet förlorade dagar på grund av konflikt var under 2004 mycket lågt med tanke på att en så stor del av arbetsmarknaden omfattades av förhandlingar och uppgick till 14 600 förlorade dagar. Den största konflikten där stridsåtgärder vidtogs var den mellan Svenska Elektrikerför- bundet och Elektriska Installatörsorganisatio- nen. Tvisten gällde arbetsmiljöfrågor.

För första gången beslutade Medlingsinstitu- tet under 2004 att skjuta upp en varslad stridsåt- gärd. Beslutet avsåg de stridsåtgärder som SEKO varslat om i en tvist med Sjöfartens Arbetsgiva- reförbund. Under de 14 dagar som stridsåtgär- derna sköts upp kom parterna överens om ett nytt avtal.

I den regionala medlingsverksamheten, som avser tvister mellan enskilda arbetsgivare och fackliga organisationer, uppgick antalet ärenden till 79 under 2004. Detta är i nivå med antalet ärenden under senare år. Antalet tvister med in- ternationell anknytning var 13, även det i nivå med antalet under senare år. En omsvängning har dock skett från ärenden som rör bekvämlig-

6.3.1Insatser inom verksamhetsområdet hetsflaggade fartyg till utländska entreprenörer

Avtalsförhandlingar om löner och allmänna anställningsvillkor omfattade under 2004 mer än hälften av arbetsmarknaden. Så gott som hela

inom byggbranschen.

Medlingsinstitutet arrangerade under 2004 två konferenser för informationsutbyte mellan er-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

farna och nya medlare. Vid konferenserna deltog totalt ett femtiotal personer.

Inom ramen för uppgiften att främja en väl fungerande lönebildning anordnade Medlingsinstitutet elva konferenser. Förutom arbetsmarknadens parter har representanter deltagit från bl.a. Konjunkturinstitutet, Riksbanken, affärsbankerna och forskarvärlden. Vidare har Medlingsinstitutet genomfört ett åttiotal överläggningar med arbetsmarknadens parter för samråd. Medlingsinstitutets årsrapport väcker fortsatt stort intresse. Närmare 2 000 exemplar har beställts. Skriften Lönebildningen och frukten av vårt arbete, som är en populärversion av Konjunkturinstitutets rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen, har spritts i närmare 20 000 exemplar.

6.3.2Insatser utanför verksamhetsområdet

Konjunkturinstitutet har regeringens uppdrag att årligen ge ut en rapport som analyserar de samhällsekonomiska förutsättningarna för löneförhandlingarna.

6.4Resultatbedömning

6.4.1Mål och resultatindikatorer

Målet för verksamhetsområdet är en lönebild- ning i samhällsekonomisk balans samt arbetsfred.

Resultatindikatorer

Följande indikatorer utgör en del i bedömnings- underlaget för insatserna inom verksamhetsom- rådet:

-Antalet medlingsärenden i avtalsförhand- lingar på riksnivå där medlare har förordnats av Medlingsinstitutet. Källa: Medlingsinsti- tutet.

-Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt. Källa: Medlingsinstitutet.

-Totala löneutvecklingen per timme inom näringslivet i förhållande till euroområdet och USA. Källa: Eurostat.

-Löneutvecklingen per timme för hela arbetsmarknaden. Källa: Medlingsinstitutet.

6.4.2Resultat

Diagram 6.1 Antal medlingsärenden i
riksavtalsförhandlingar där Medlingsinstitutet/Statens
förlikningsmannaexpedition förordnat medlare, 1999–2004
30
25
20
15
10
5
0
99	00	01	02	03	04
Källa: Medlingsinstitutet.

Antalet medlingsärenden under ett år samvarie- rar med antalet avtalsförhandlingar på arbets- marknaden.

Tabell 6.1 Förlorade arbetsdagar på grund av konflikt, 1999 - 2004

Antal

1999 2000 2001 2002 2003 2004

78 800 300 11 100 800 627 500 14 600

Källa: Medlingsinstitutet

Antalet arbetsdagar som gick förlorade genom arbetsinställelser, det vill säga lovliga och olovliga strejker samt lockouter, uppgick till 14 600 un- der 2004. Antalet är mycket lågt med tanke på den stora del av arbetsmarknaden som omfattades av förhandlingar under 2004. Det relativt höga antalet förlorade arbetsdagar under 2003 förklaras av strejken på det kommunala området under våren 2003.

Tabell 6.2 Totala löneutvecklingen per timme inom näringslivet, 1999-2004

Procentuell förändring från föregående år

	Sverige	Europaområdet	USA
1999	3,5	2,7	3,4

2000	3,9	3,8	4,1

2001	4,7	4,1	3,8

2002	3,7	3,5	3,3

2003	3,5	2,7	2,9

2004	3,2	2,5	2,5

Källa: Eurostat

Löneutvecklingen i Sverige ligger sedan många år över den i euroområdet och i USA. Skillnaden har tenderat att minska de senaste åren.

Tabell 6.3 Löneutvecklingen för hela arbetsmarknaden 1999-2004

Procentuell förändring från föregående år

1999 2000 2001 2002 2003 2004

3,4 3,7 4,4 4,1 3,5 3,3

Källa: Medlingsinstitutet

Sett till hela den svenska arbetsmarknaden var löneökningarna något högre än om endast näringslivet beaktas för 2004 (se tabellerna 6.2 och 6.3). Statistiken är inte baserad på individmätningar, vilket gör att könsuppdelade uppgifter om förlorade arbetsdagar eller löneutveckling inte kan redovisas.

6.4.3Analys och slutsatser

Måluppfyllelsen för Medlingsinstitutets verksamhet får betraktas som god givet de befogenheter och resurser institutet förfogar

över. Sedan	slutet av 1990-talet har
lönebildningen	fungerat	relativt	väl.

Löneökningstakten har närmat sig den i våra konkurrentländer – som USA och euroområdet

– och konflikterna på arbetsmarknaden har varit få. Fortfarande är dock löneökningstakten högre än i våra konkurrentländer, men avståndet tenderar att minska. Detta är framför allt ett resultat av en samsyn mellan parterna på arbetsmarknaden om att löneökningarna inte kan vara högre än vad samhällsekonomin tillåter.

Trots	de	snabbare	ökningarna		av
arbetskraftskostnaderna			har	den svenska
konkurrenskraften kunnat			upprätthållas		under
senare	år	tack	vare	en	stark

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

produktivitetsutveckling. Denna faktor kan inte på sikt mildra effekterna av alltför höga svenska löneökningar.

Produktivitetsutvecklingen är central för lö- neutrymmet. Regeringens bedömning är att Sveriges långsiktiga produktivitetsutveckling inte kommer att avvika från konkurrentländernas. Därmed kan inte löneutvecklingstakten vara snabbare än i till exempel USA och euroområdet. Det är väsentligt att den positiva utvecklingen under senare år inte bryts. På sikt måste löneökningstakten, givet produktivitets- utvecklingstakten, ligga i nivå med den i våra konkurrentländer. Ett stort ansvar vilar därför på arbetsmarknadens parter att tillse att löneökningstakten ligger på en nivå som är lång- siktigt samhällsekonomiskt hållbar. Arbets- marknadens parter ansvarar samtidigt för att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män inte förekommer.

I enlighet med vad som aviserades i samband med inrättandet av Medlingsinstitutet genom- förs nu en utvärdering av Medlingsinstitutets verksamhet (dir. 2005:29). En utredare har givits i uppdrag att utvärdera Medlingsinstitutets verk- samhet under åren 2000–2004, givet ansvarsför- delningen mellan staten och arbetsmarknadens parter, utifrån målet om en lönebildning i sam- hällsekonomisk balans samt arbetsfred.

Utvärderingen skall utgå från en analys av dels hur lönebildningen långsiktigt har fungerat från 1980-talet och framåt, dels de krav som ställs på lönebildningen i Sverige sedan början av 2000- talet. Analysen skall omfatta såväl makroeko- nomiska förhållanden som förändringar i förhandlingssystem och partsrelationer, t.ex. när det gäller användningen av varsel om stridsåtgär- der och medling samt förekomsten av utbrutna arbetsmarknadskonflikter. Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 31 mars 2006.

Regeringens bedömning är att Medlingsinsti- tutet, vars resursåtgång under 2004 uppgick till 50 miljoner kronor, med sina insatser bidragit till en bättre fungerande lönebildning.

6.5Politikens inriktning

Formerna för lönebildningen är, enligt regeringens mening, i första hand en fråga för arbetsmarknadens parter. Avtal är att föredra framför lagstiftning eftersom ett brett

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

samförstånd mellan parterna skapar stabilitet och legitimitet åt träffade överenskommelser. Därutöver behövs ett starkt nationellt ramverk som fastställer spelreglerna för lönebildningen och stärker förutsättningarna för en väl fungerande lönebildning. I detta ramverk ingår regler om bl.a. stridsåtgärder, medling och förbud mot osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

Lönebildningen har en avgörande betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen. Sysselsättningen och inflationstrycket i ekonomin påverkas i stor utsträckning av hur väl lönebildningen fungerar. Löneökningar leder till att företagens produktionskostnader ökar. Möjligheterna för företagen att vältra över ökade kostnader på produktpriserna är små. Detta beror på dels en hårdnande internationell

konkurrens som pressar priserna, dels en penningpolitik som syftar till prisstabilitet. I stället leder ökade arbetskraftskostnader per producerad enhet i förhållande till våra konkur- rentländer till att arbetslösheten ökar. Det finns ett direkt samband mellan löneökningarnas storlek och sysselsättningsutvecklingen. Givet produktivitetsutvecklingstakten kan Sverige inte ha snabbare löneökningar än i våra konkurrent- länder utan att det påverkar sysselsättningen ne- gativt.

Lovliga stridsåtgärder är legitima och verkningsfulla för att påverka arbetstvister. Samtidigt är det av stor betydelse för alla medborgare i samhället att de konflikter som bryter ut på arbetsmarknaden får en snabb lösning.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

7 Budgetförslag inom arbetslivsområdet

7.123:1 Arbetsmiljöverket

Tabell 7.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	623 434		sparande	34 722

2005	Anslag	646 862	1	Utgifts-
2005	Anslag	646 862	1	prognos	636 503

2006	Förslag	656 387

2007	Beräknat	667 639	2

2008	Beräknat	680 155	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21).

2Motsvarar 656 421 tkr i 2006 års prisnivå.

3Motsvarar 656 421 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler samt för övrig förvaltning vid Arbetsmiljöverket. Anslaget omfattar även ett statligt bidrag för den regionala skyddsombudsverksamheten.

Utgifter och anslagssparande 2004

Utgifterna för Arbetsmiljöverkets förvaltning uppgick till 521 miljoner kronor 2004, vilket kan jämföras med 524 miljoner kronor 2003. Utgif- terna för den regionala skyddsombudsverksam- heten uppgick till 101 miljoner kronor under 2004, vilket motsvarade 2003 års förbrukning.

Arbetsmiljöverket hade ett utgående anslags- sparande på drygt 33 miljoner kronor för an- slagsposten för förvaltningskostnader vid ut- gången av 2004. Det omfattande anslagssparan- det om drygt 6 procent berodde bl.a. på:

-rekryteringen av nya arbetsmiljöinspektö- rer skedde senare än planerat,

-högre personalrörlighet och ledigheter,

-lägre utgifter för statens avtalsförsäkring.

Hela anslagssparandet från 2004, liksom 0,6 procent av anslaget för 2005, ställdes till reger- ingens disposition enligt regeringsbeslut som

fattades i december 2004 för 2005. Regeringen beslutade samtidigt att ställa 2 miljoner kronor av resurserna till Arbetsmiljöverkets förvaltning till regeringens disposition, även det som en del- finansiering i det s.k. stoppet (se finansplanen och avsnitt 7.2 under utgiftsområde 14).

Riksdagen beslutade i juni 2005 att föra över 2 miljoner kronor från anslaget 23:1 Arbetsmiljö- verket till anslaget 24:1 Jämställdhetsombuds- mannen för att stärka JämO:s verksamhet för 2005 (prop. 2004/05:100, bet. FiU2004/05:21, rskr. 2004/05:303).

Arbetsmiljöverket disponerar också de an- slagna resurserna för Hela-projektet, som avser insatser för deltidsarbetslösa. Utgifterna uppgick till 46 miljoner kronor under 2004, vilket kan jämföras med 36 miljoner kronor 2003. Progno- sen för Hela-projektets verksamhet uppgår till 68 miljoner kronor för 2005. Utgifterna belastar utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, där redovis- ning av resurser framgår.

Anslagna resurser 2005

För 2005 har regeringen budgeterat 540 miljoner kronor för Arbetsmiljöverkets förvaltning och 102 miljoner kronor för den regionala skydds- ombudsverksamheten.

Arbetsmiljöverket har rekryterat 46 personer, varav 42 arbetsmiljöinspektörer under 2005. Prognosen för förvaltningskostnaderna uppgår till 535 miljoner kronor och för den regionala skyddsombudsverksamheten till 102 miljoner kronor för 2005.

Sjukfrånvaro 2004

Arbetsmiljöverkets totala sjukfrånvaro i förhål- lande till tillgänglig arbetstid var 5,8 procent (kvinnor 7,1 och män 4,4) under 2004. För

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

gruppen 50 år och äldre var siffran 6,5 procent och för gruppen under 50 år 4,7 procent. Av sjukfrånvaron avsåg 70,2 procent långtidssjuk- frånvaro (minst 60 dagar). I stort sett är sjuk- frånvaron oförändrad sedan 2003.

Arbetsmiljöverket har under 2004 vidtagit ett antal åtgärder för att förebygga ohälsan, bl.a. ge- nomfört en chefsutbildning om rehabilitering och förbättrat sitt avtal med företagshälsovår- den.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 7.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	som får		(intäkt - kostnad)
	disponeras

Utfall 2004	291	282	9

Prognos 2005	300	500	-200

Budget 2006	100	550	-450

Arbetsmiljöverkets offentligrättsliga verksamhet består av verksamhet som rör anmälan/tillstånd angående genetiskt modifierade mikroorganis- mer. Verksamheten omsätter ett par hundra tusen kronor per år.

Tabell 7.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2004	39 549	41 071	-1 522
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2005	39 172	37 805	1 367
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Budget 2006	40 371	42 471	-2 100
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Uppdragsverksamheten omfattar huvudsakligen den särskilda informationsverksamheten, men även försäljning från informationssystemet om arbetsskador (ISA).

Den särskilda informationsverksamheten består främst av försäljning av verkets föreskrif- ter.

Analys och slutsatser

Bedömning av måluppfyllelse

Arbetsmiljöverkets insatser under 2004 framgår under avsnitt 4.3.1.

Arbetsmiljöverkets framtida inriktning

En väl fungerande arbetsmiljötillsyn behövs, framförallt med hänsyn till de arbetsplatser som har den sämsta arbetsmiljön och för vilka de vanliga drivkrafterna inte verkar på ett effektivt sätt. Med hänsyn till den viktiga roll som ar- betsmiljön enligt forskningen har för den höga nivån på stressrelaterade och belastningsskade- relaterade sjukskrivningar är det viktigt att ut- vecklingen av tillsynen på dessa områden fortgår och effektiviseras. Samtidigt måste en effektiv tillsyn bibehållas när det gäller mer traditionella risker som fallrisker och risker med kemikalier för att inte dessa skador åter skall börja öka.

Arbetsmiljöverket har fastslagit sin inriktning i sitt verksamhetsprogram för 2004 – 2006. Ver- ket har valt ut sex prioriterade branscher:

-Hälso- och sjukvård

-Omsorg och sociala tjänster

-Skola

-Bygg och anläggning

-Transport

-Trävaruindustri

och tre generellt prioriterade områden:

-Systematiskt arbetsmiljöarbete

-Organisatoriska och sociala förhållanden

-Belastningsergonomi

Av tillsynsresurserna användes 55 procent under 2004 inom de områden som prioriteras i verksamhetsprogrammet.

Verket har inom ramen för de prioriterade branscherna satt upp preciserade mål, som exempelvis att arbetsgivaren skall känna till vik- ten av att göra konsekvensbedömningar inför förändring eller att arbetsskadorna inom bran- schen skall minska. Regeringen anser att pro- grammet är ett viktigt steg i prioritering och uppföljning av tillsynens resurser.

Det är med hänsyn till den fortsatta utveck- lingen av arbetssjukdomar viktigt att verket fort- sätter att utveckla framför allt organisatorisk och social tillsyn.

Arbetet har fortsatt med att samordna tillsy- nen över landet för att uppnå ett mer enhetligt kravställande och ett bättre kompetensutnytt- jande. Det är viktigt att verket fortsätter att utveckla samspelet mellan central och lokal nivå i tillsynen. Ett annat område som verket särskilt måste uppmärksamma är utveckling av metoder för en kvalificerad utvärdering av de insatser som verket gör.

Det är viktigt att Arbetsmiljöverket fortsätter sina ansträngningar att nedbringa sjukfrånvaron bland personalen.

Regeringens bedömning som avser Arbets- miljöverkets ekonomistyrning samt vissa övriga myndighetsspecifika frågor redovisas under avsnitt 3.6, 4.3.1 och 4.4.3.

Regeringens övervägande

Anslaget minskas med 3 871 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell minskning med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett

ramanslag om 656 387 000			kronor	för	2006.
Regeringen	beräknar	ett	ramanslag		om
667 639 000	kronor	för	2007	respektive

680 155 000 kronor för 2008.

Tabell 7.5 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall

2004

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 7.4 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 23:1 Arbetsmiljöverket

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	648 862	648 862	648 862
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	11 396	22 679	35 268
Beslut	-3 871	-3 902	-3 975

Förslag/beräknat anslag	656 387	667 639	680 155

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Arbetsmiljöverket har en bemyndiganderam un- der anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket för 2005 som avser den regionala skyddsombudsverksamhe- ten. Den medger att myndigheten får besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför utgifter för budgetåret 2006 på högst 18 550 000 kronor. Regeringen föreslår att bemyndiganderamen för 2006 skall uppgå till 18 550 000 kronor avseende utgifter under bud- getåret 2007.

Prognos	Förslag	Beräknat
2005	2006	2007

Utestående åtaganden vid årets början	18 286	18 411	18 391	-
Nya åtaganden	18 411	18 391	18 501	-

Infriade åtaganden	-17 694	-18 411	-18 391	-18 501

Utestående åtaganden vid årets slut	18 4111	18 391	18 501	-

Erhållet/föreslaget bemyndigande	18 550	18 550	18 550	-

1 De fackliga organisationerna har inte rekvirerat medel om 592 000 kronor under 2004. Dessa åtaganden är därför inte längre utestående.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

7.223:2 Arbetslivsinstitutet

Tabell 7.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	283 006	sparande	47 141

			Utgifts-
2005	Anslag	360 771	prognos	330 495

2006	Förslag	378 133

2007	Beräknat	334 635	1

2008	Beräknat	340 955	2

1Motsvarar 328 978 tkr i 2006 års prisnivå.

2Motsvarar 328 978 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget avser kostnader för Arbetslivsinstitu- tets personal, lokaler och övrig förvaltning. Under 2005 och 2006 omfattar anslaget även ut- gifter för försöksverksamheten med arbetstids- förkortning.

Utfall 2004 och prognos 2005

Utgifterna för Arbetslivsinstitutets verksamhet uppgick till 278 miljoner kronor, varav 258 mil- joner kronor för förvaltning och 20 miljoner kronor för företagshälsovårdsutbildning m.m., under 2004. Utgifterna under 2004 har därmed minskat jämfört med de 291 miljoner kronor som förbrukades under 2003, då företagshälso- vården inte särredovisades.

Arbetslivsinstitutet har genom verksamhets- mässiga och organisatoriska förändringar under flera år eftersträvat en budget i balans. Föränd- ringarna har tagit längre tid än beräknat vilket försvårat strävan att uppnå ett ekonomiskt jäm- viktsläge.

Institutet hade ett anslagssparande om drygt 44 miljoner kronor vid utgången av 2004 för sina förvaltningskostnader och ett sparande om knappt 2 miljoner kronor för sin verksamhet inom företagshälsovård.

Institutet har funnit behov av en bättre verk- samhetsstyrning varför myndigheten 2004 tog beslut om att utveckla verksamhetsstyrningen i syfte att skapa en tydligare mål- och resultat- styrning. Projektet skall redovisas i en rapport hösten 2005.

Medel till regeringens disposition

Regeringen beslutade i december 2004 om det s.k. stoppet i syfte att klara utgiftstaket för 2005. Det innebar att tidigare anslagssparanden som finansierat verksamhet om knappt 14 miljoner kronor inom utgiftsområde 14, politikområde Arbetslivspolitik, ställdes till regeringens disposi- tion.

I syfte att klara finansiering för dessa verk- samheter omdisponerade regeringen resurser inom politikområdet. Det innebar att regeringen beslutade spara in dels knappt 10 miljoner kro- nor för försöksverksamheten med arbetstidsför- kortning, dels knappt 4 miljoner kronor för Arbetsmiljöverkets respektive Ar- betslivsinstitutets förvaltning för 2005.

Regeringen beslutade i december 2004 att drygt 40 miljoner kronor skulle avsättas för för- sök med arbetstidsförkortning under 2005. Regeringen hade tidigare i budgetpropositionen för 2005 föreslagit att 50 miljoner kronor skulle avsättas för försöket under 2005.

Regeringen valde i detta sammanhang att prio- ritera uppdraget till Vinnova att stödja en utveckling av arbetsgivarsamverkan när det gäller förebyggande och rehabiliterande åtgärder (se avsnitt 3.4.1), som tidigare finansierats av ett an- slagssparande från 2002.

Prognos för 2005

Prognosen för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet pekar på ett utgående anslagssparande om 30 miljoner kronor vid utgången av 2005, varav drygt 13 miljoner kronor avser institutets för- valtningskostnader. Orsaken till det beräknat höga anslagssparandet för anslaget vid utgången av 2005 beror främst på de resurser som är ställda till regeringens disposition med anledning av det s.k. stoppet.

Prognosen för förvaltningskostnaderna är cirka 23 miljoner kronor högre för 2005 än ut- fallet för dessa under 2004. Detta beror på att Arbetslivsinstitutet har fler projekt på gång under 2005.

Prognosen för försöket med arbetstidsför- kortning uppgår till 34 miljoner kronor för 2005. Under första halvåret 2005 har 12 miljoner kro- nor förbrukats för verksamheten.

Omlokalisering

Arbetslivsinstitutet finns, förutom i Stockholm, också i Umeå, Östersund, Norrköping, Göte- borg och Malmö.

Regeringen beslutade den 9 juni 2005 att upp- dra åt Arbetslivsinstitutet att lokalisera ytterli- gare 30 årsarbetstillfällen till Östersund samt att lokalisera 15 årsarbetstillfällen till Gotland. Eta- bleringarna skall påbörjas under 2005 och vara slutförda senast 2008. Beslutet är ett led i reger- ingens arbete med att genomföra lokaliseringar av statliga verksamheter till de lokala arbets- marknadsregioner som berörs mest av föränd-

ringarna inom Försvarsmaktens grundorganisa- tion.

Omlokaliseringen av de totalt 45 årsarbets- platserna kommer att innebära vissa omställ- ningskostnader. Den uppskattning av kostna- derna för omställningen som i dagsläget kan göras för Arbetslivsinstitutet grundas på anta- ganden av hur många av befintlig personal som kommer att följa med till de två ovannämnda orterna.

Regeringen avser att kompensera myndighe- ten för den engångspremie som en särskild pen- sionsersättning medför. Anslaget undantas även från den generella reduktionen med 0,6 procent som företrädesvis genomförs på anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål från 2006.

Om myndighetens kostnader ökar med anledning av flytten kommer regeringen senare att ta ställning till disposition av eventuellt anslagssparande samt till behov av en ökad anslagskredit. Vidare avser regeringen att noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation så att verksamheten långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet.

Myndighetsspecifika resultat

I detta avsnitt redovisas endast vissa nyckeltal med syfte att ge en bild av verksamhetens inre effektivitet och kvalitet. Den kunskap och kom- petens som är ett resultat av Arbetslivsinstitutets forsknings- och utvecklingsverksamhet redovi- sas inom de olika politikområden som berörs (se avsnitt 4.3.1).

Vetenskaplig publicering

Tabell 7.7 Vetenskapliga publikationer 2003 – 2004

Antal

	2003	2004
Peer-reviewed artiklar	147	102

Övriga publiceringar	225	432

Källa: Arbetslivsinstitutet

Artiklar som är vetenskapligt granskade och som publicerats kallas peer-reviewed artiklar. Övriga publiceringar avser bland annat böcker, bidrag till konferenser, rapporter och artiklar.

Antalet peer-reviewed artiklar minskade under 2004 samtidigt som antalet publiceringar ökade i övrigt (se tabell 7.7).

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

År 2004 var antalet internationella expertupp- drag 102 och antalet nationella expertuppdrag 199.

Kunskapsförmedling

Arbetslivsinstitutet arrangerade eller medver- kade i flera stora konferenser och seminarier under året. Totalt deltog cirka 5 500 personer i ett 40-tal aktiviteter under 2004, vilket var ökning jämfört med 2003. I mars 2004 var det Arbetslivsinstitutet som representerade forskar- samhället i arbetsmarknadsutskottet under riks- dagens forskningsdag.

Institutets forskare hade även ett omfattande handledningsuppdrag för doktorander, vid såväl Arbetslivsinstitutet som vid universitet och hög- skolor.

Arbetslivsinstitutets bibliotek är ett nationellt expertbibliotek för bl.a. forskare och studerande inom arbetslivsområdet och därmed en viktig kunskapsresurs. Bibliotekets webbplats, med 3 360 besök per månad under 2004 hade färre besök vid sin webbplats, liksom färre låntagare än 2003. Samtidigt ökade servicen via elektronisk post.

Omfattningen av företagshälsovårdsutbild- ningen redovisas under avsnitt 4.3.1.

Sjukfrånvaro 2004

Arbetslivsinstitutets totala sjukfrånvaro i förhål- lande till tillgänglig arbetstid var 5,5 procent (kvinnor 7,7 och män 2,2) under 2004. För gruppen över 50 år var sjukfrånvaron 5,8 pro- cent. För gruppen under 29 år uppgick den till 3,4 procent och för gruppen 30-49 år till 5,4 pro- cent.

Sjukfrånvaron under 2004 var sammantaget något högre än under 2003, då den uppgick till 5,2 procent. Mellan de två åren minskade sjuk- frånvaron för män och ökade för kvinnor. Ökningen gällde framför allt sjukfrånvaro i mer än 20 dagar.

Institutet gjorde under 2004 en uppföljning av framförallt långtidssjukfrånvaron. Institutet har som mål att utveckla det systematiska arbets- miljöarbetet.

Verksamhetens kostnader

Den totala kostnaden för Arbetslivsinstitutets verksamhet uppgick till 357 miljoner kronor under 2004 jämfört med 367 miljoner under 2003. Verksamheten finansierades till 79 procent från myndighetens anslag under 2004. Reste- rande andel utgjordes av extern finansiering

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

(statliga forskningsråd, SIDA, EU, regionala parter och övriga).

Bidraget från övriga statliga finansiärer ökade från 41 till 50 miljoner kronor under perioden 2002 – 2004. Samtidigt minskade bidraget från EU från 9 till 8 miljoner kronor under 2002 - 2004. Övriga medel minskade från 20 till 17 miljoner kronor under samma period.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 7.8 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -kost-
			nad)

Utfall 2004	2 722	3 000	-278
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2005	4 200	4 560	-360
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2006	4 500	4 625	-125
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Uppdragsverksamheten avser bl.a. publikationer, konferenser, seminarier och påbyggnadsutbild- ning inom företagshälsovården. Arbetslivsinsti- tutet har ökade ambitioner inom området från 2005, vilket framgår av tabell 7.8.

Analys och slutsatser

Bedömning av måluppfyllelse

Arbetslivsinstitutets insatser av forskning, utveckling och kunskapsförmedling inom arbetslivsområdet har under 2004, enligt reger- ingens bedömning, varit mycket värdefulla. Arbetslivsinstitutets verksamhet under året har bedrivits i enlighet med uppställda mål.

Arbetslivsinstitutet har, enligt uppdrag, ställt om delar av sin verksamhet från traditionell basforskning till ökad kunskapsspridning. Mål- sättningen är också att myndigheten skall arbeta mer tematiskt.

Arbetslivsinstitutet har fortsatt sitt utveck- lingsarbete utifrån sin utvecklingsplan för 2004 - 2008. Arbetet har en långsiktig inriktning som bl.a. har resulterat i en förskjutning av resurser från forskning och utveckling till kunskapsför- medling.

Forskningen inom olika teman karaktäriseras av att sammanställa och analysera kunskapsläget i breda, mångvetenskapliga projekt. Dessa har en

relativt lång förberedelse- och startfas som ingår i en livslängd på omkring sex år. Tre teman har varit i gång under några år: Skolans arbetsliv, Arbetsliv i storstad och Rörlighet på arbetets mark- nad. Nya teman var 2004 i startfasen: Ett arbets- liv för alla, Strategier, metoder och arbetssätt för fungerande arbetsmiljöarbete samt Vägar till ett friskare arbetsliv.

Denna mer flexibla organisation innebär att Arbetslivsinstitutet i ökad omfattning kan bidra med ny kunskap och erfarenhet som tillgodoser arbetslivets behov dels om individens villkor i arbetslivet men även sambanden inom arbets- livsområdet.

Arbetslivsinstitutet har fortsatt att utveckla nya kunskapsförmedlande insatser. I mars 2005 inrättades en analysenhet med uppdrag att på kortare tid (3 – 6 månader) än det är vanligt inom forskning (3 – 4 år), baserat på forsknings- underlag, ta fram analyser och svar på frågor inom områdena hälsa, arbete och arbetslöshet som ställs av institutets olika intressenter.

Arbetslivsinstitutet har förstärkts med nya tjänster som kommunikationschef samt IT- expert, för att utveckla institutets webbsida.

Arbetslivsinstitutets forsknings- och utveck- lingsinriktade (FoU) basverksamhet inom arbetsmiljö och arbetsrätt – åtta breda kun- skapsområdena – har samtidigt som ovanstående förändringar genomförts, med sitt arbete bidra- git till nya värdefulla kunskapsrön inom sina respektive områden.

Arbetslivsinstitutet har lämnat viktiga bidrag till diskussionen om ohälsa och sjukskrivningar.

Det kan konstateras att Arbetslivsinstitutet genom sin verksamhet på ett tydligt sätt även har bidragit till att uppfylla mål inom andra politik- områden i enlighet med regleringsbrevet.

Arbetslivsinstitutets framtida inriktning

Arbetslivsinstitutet bör bedriva arbetslivsforsk- ning i samverkan med andra myndigheter, veten- skapliga institutioner, Universitet och högskolor inom och utom landet varvid samfinansiering bör eftersträvas. En stor del av Arbetslivsinsti- tutets forskning bör ske i dialog med arbetslivets aktörer och prövas i praktisk tillämpning.

Arbetslivsinstitutets bör fortsätta utvecklings- arbetet utifrån sin femåriga utvecklingsplan, som innebär en förskjutning av resurser från basverk- samhet till satsning på tema och kunskapsför- medling.

De resurser som avsatts till kunskapsförmed- ling och kommunikation bör även i fortsätt- ningen stärkas. Analysenheten bör utvecklas och antalet ämnesområden öka.

FoU-arbetet bör även fortsättningsvis utvecklas så att det genom samverkan mellan institutet och arbetsplatserna arbetar med för- ändringsinriktade insatser på olika områden inom arbetslivet. Arbetslivsinstitutets regionalt placerade verksamheter möjliggör detta.

Den arbetsrättsliga lagstiftningen reglerar i stor utsträckning rättigheter och skyldigheter för arbetsmarknadens aktörer. Arbetslivsinsti- tutets forskning inom området skall hålla en hög kompetens för att kunna bidra till ett väl funge- rande arbetsrättsligt system.

Det svenska arbetslivet kännetecknas på ett övergripande plan av en stark könsuppdelning. Forskning om arbete, genus och jämställdhet visar att traditionella genusordningar reproduce- ras i organisationer. Mot denna bakgrund är det viktigt att Arbetslivsinstitutet fortsätter att bedriva forskning med genusperspektiv (se avsnitt 4.2).

Arbetet med att utveckla institutets verksam- hetsstyrning med syfte att skapa tydligare mål och resultatstyrning bör fortsätta.

Det är viktigt att Arbetslivsinstitutet fortsät- ter sina ansträngningar att nedbringa sjukfrånva- ron bland personalen.

Regeringen beslöt den 8 september 2005 att ge Statskontoret i uppdrag att utvärdera Arbets- livsinstitutet i förhållande till de uppdrag och mål som finns för verksamheten samt lämna för- slag till förbättringar. I utvärderingen skall bl.a. ingå att göra en analys av vilka intressenter som Arbetslivsinstitutet har och i vilken utsträckning institutet tillgodoser deras behov och krav. Vidare skall utredaren utvärdera om Arbetslivs- institutet har ett tvärvetenskapligt förhållnings- sätt i sin forskning och kunskapsförmedling. Uppdraget skall redovisas den 15 januari 2007.

Regeringens övervägande

Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor per år tillförs anslaget för att förstärka företagshälso- vårdsutbildningen för perioden 2006 - 2008. Motiven till denna förstärkning (se avsnitt 4.5) är det väntade ökade utbildningsbehov som för- utses bli följden av kommande pensionsavgångar

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

bland företagshälsovårdspersonal samt en för- väntad ökad efterfrågan på företagshälsovård.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett

ramanslag om 378 133 000			kronor	för	2006.
Regeringen	beräknar	ett	ramanslag		om
334 635 000	kronor	för	2007	respektive

340 955 000 kronor för 2008.

Det beräknade anslagsbeloppet minskas från och med 2007. Detta beror på att regeringens tillfälliga satsning med försöksverksamhet för arbetstidsförkortning upphör vid utgången av 2006 (se prop. 2003/04:100, avsnitt 6.5).

Tabell 7.9 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 23:2 Arbetslivsinstitutet

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	360 771	360 771	360 771
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	7 375	13 705	20 777

Beslut	9 987	-39 841	-40 594

Förslag/beräknat anslag	378 133	334 635	340 955

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Arbetslivsinstitutet har en bemyndiganderam för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet. Ramen avser

-forsknings- och utvecklingsverksamhet,

-företagshälsovårdsutbildning,

-försöksverksamhet med arbetstidsförkort-

ning

för 2005. Den medger att myndigheten får be- sluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför utgifter på högst 100 000 000 kronor under 2006 – 2008. Ramen bör minska för 2006 eftersom försöket med arbetstidsför- kortning, som under 2005 krävde åtaganden för 2006, upphör vid utgången av 2006.

Regeringen föreslår att Arbetslivsinstitutet får en bemyndiganderam som innebär att institutet under 2006 för ramanslaget 23:2 Arbetslivsinsti- tutet får besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 60 000 000 kronor under 2007 – 2009.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 7.10 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	2005	2006	2007	2008–2009

Utestående åtaganden vid årets början	46 837	36 788	94 951	-	-

Nya åtaganden	6 005	91 500	41 500	-	-

Infriade åtaganden	-16 054	-33 337	-81 951	-35 000	-19 500

Utestående åtaganden vid årets slut	36 788	94 951	54 500	-	-

Erhållet/föreslaget bemyndigande	100 000	100 000	60 000	-	-

7.323:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.

Tabell 7.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	47 549	sparande	0

			Utgifts-
2005	Anslag	44 650	prognos	44 050

2006	Förslag	44 382

2007	Beräknat	44 382

2008	Beräknat	44 382

Anslaget avser kostnader för funktionsutbild- ning, styrelseutbildning och allmänna informa- tionsinsatser inom arbetslivsområdet samt viss EU-bevakning. Funktionsutbildningen avser främst arbetsmiljöutbildningar för fackliga för- troendemän.

Anslaget är ett bidrag till arbetsmarknadens parter och administreras av Arbetslivsinstitutet. Under 2004 rekvirerade parterna 40,5 miljoner kronor till funktionsutbildning och 7 miljoner kronor till EU-bevakning.

Regeringen konstaterar att medlen under anslaget redovisats på ett tillfredsställande sätt, se avsnitt 4.3.1.

Regeringens övervägande

Anslaget minskas med 268 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell minskning med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 44 382 000 kronor för 2006. Regeringen beräknar ett ramanslag om 44 382 000 kronor för 2007 respektive 2008.

Tabell 7.12 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 23:2 Särskilda utbildningsinsatser m.m.

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	44 650	44 650	44 650

Förändring till följd av:
Beslut	-268	-268	-268

Förslag/beräknat anslag	44 382	44 382	44 382

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Arbetslivsinstitutet har en bemyndiganderam för anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. för 2005. Den medger att myndigheten får besluta om bidrag, som inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför utgifter på högst 33 300 000 kronor under 2006.

Regeringen föreslår att bemyndiganderamen för 2006 skall uppgå till 33 500 000 kronor avse- ende utgifter under budgetåret 2007.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 7.13 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat
	2004	2005	2006	2007

Utestående åtaganden vid årets början	34 849	31 751	33 300	-

Nya åtaganden	31 751	33 300	33 300	-

Infriade åtaganden	-34 849	-31 751	-33 300	-33 300

Utestående åtaganden vid årets slut	31 751	33 300	33 300	-

Erhållet/föreslaget bemyndigande	33 300	33 500	33 500	-

7.423:4 Arbetsdomstolen

Tabell 7.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	23 598	sparande	1 114
			Utgifts-
2005	Anslag	25 282	prognos	24 146
2006	Förslag	24 865

2007	Beräknat	25 256	1

2008	Beräknat	25 681	2

1Motsvarar 24 865 tkr i 2006 års prisnivå.

2Motsvarar 24 865 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler samt för övrig förvaltning vid Arbetsdomstolen.

Myndighetsspecifika resultat

Målbalans

Antalet mål som kom in till Arbetsdomstolen ökade med knappt 20 procent mellan 2002 och 2004, se tabell 7.15. Antalet avgjorda mål ökade med drygt 5 procent under samma period. Inne- liggande mål vid årets slut ökade med knappt 27 procent under perioden.

Knappt 70 procent av målen var s.k. A-mål som kom in till domstolen under 2004, vilket kan jämföras med 63 procent 2002. A-mål är den typ av mål som processas direkt i Arbetsdom- stolen. B-mål är mål som har överklagats till Arbetsdomstolen från tingsrätt.

Tabell 7.15 Målstatistik för Arbetsdomstolen, 2002 - 2004

Antal

	2002	2003	2004
Inkomna mål	373	413	439
Avgjorda mål	369	406	389
Antal domar och särskilt	138	115	111
uppsatta beslut
Inneliggande mål vid årets	220	227	279
slut

Källa: Arbetsdomstolen

Genomströmning

Genomströmningstiderna var relativt konstanta, även om de ökade något för A-mål avgjorda efter dom eller särskilt uppsatt beslut, under perioden 2002 till 2004, vilket framgår av tabell 7.16.

Tabell 7.16 Genomströmningstid för mål vid Arbetsdomsto- len, 2002 - 2004

Antal månader

	2002	2003	2004
A-mål totalt	6	7	6
A-mål avgjorda efter	10	10	12
dom eller särskilt
uppsatt beslut
B-mål totalt	5	3	3
B-mål avgjorda efter	11	10	10
dom eller särskilt

uppsatt beslut

Källa: Arbetsdomstolen

Analys och slutsatser

Arbetsdomstolen har fortfarande låga målbalan- ser, trots att regeringen kan notera en viss ökning av genomströmningstiderna för s.k. A- mål avgjorda efter dom eller särskilt uppsatt beslut. Genomströmningstiderna är av betydelse för att bedöma om arbetsrättsliga tvister avgörs inom rimligt korta tider.

Regeringen bedömer att Arbetsdomstolen avgör sina ärenden på ett kostnadseffektivt sätt.

Regeringens övervägande

Anslaget minskas med 152 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell minskning med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 24 865 000 kronor för 2006.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringen	beräknar	ett	ramanslag	om
25 256 000	kronor	för	2007 respektive
25 681 000 kronor för 2008.

Tabell 7.17 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för
23:4 Arbetsdomstolen
Tusental kronor
		2006	2007	2008

Anvisat 2005 1		25 282	25 282	25 282
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2		-265	128	556

Beslut		-152	-154	-157

Förslag/beräknat anslag		24 865	25 256	25 681

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

7.523:5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

Tabell 7.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	43	sparande	30

			Utgifts-
2005	Anslag	73	prognos	72

2006	Förslag	75

2007	Beräknat	76	1

2008	Beräknat	77	2

1Motsvarar 75 tkr i 2006 års prisnivå.

2Motsvarar 75 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget avser kostnader för verksamheten vid Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. Kostnaderna består huvudsakligen av arvoden och ersättningar.

Nämnden har hållit ett förberedande sam- manträde i ett ärende under 2004. Sammanträdet ledde till att förlikning träffades mellan parterna och ärendet kunde avskrivas. Nämnden hade i september 2005 tre pågående ärenden.

Regeringens övervägande

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 75 000 kronor för 2005. Reger- ingen beräknar ett ramanslag om 76 000 kronor för 2006 respektive 77 000 kronor för 2007.

Tabell 7.19 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 23:5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	73	73	73

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2	3	4
Förslag/beräknat anslag	75	76	77

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

7.623:6 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

Tabell 7.20 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	22 140	sparande	927

			Utgifts-
2005	Anslag	23 022	prognos	22 300

2006	Förslag	23 022

2007	Beräknat	23 022

2008	Beräknat	23 022

Anslaget avser huvudsakligen kostnader för Sve- riges medlemsavgift till Internationella arbetsor- ganisationen (ILO). En mindre del av anslaget avser kostnader för deltagande i ILO:s verksam- het och för ILO-kommittén.

ILO:s beslutande församling, Internationella arbetskonferensen, antog i juni 2005 arbetspro- gram och budget för perioden 2006 – 2007, omfattande totalt 743 miljoner schweizerfranc. I juni 2004 reviderade konferensen skalan för medlemsländernas bidrag till organisationen i linje med FN:s bidragsskala för perioden 2004 – 2006, antagen av Generalförsamlingen i decem- ber 2003.

Sveriges andel utgör en knapp procent (0,999) av ILO:s budget 2006, vilket innebär att andelen är densamma som 2005. Länder som betalar sin avgift tidigt under budgetåret får ett avdrag föl- jande år genom ett s.k. incentive scheme. Efter avdraget är Sveriges medlemsavgift cirka 3,71 miljoner schweizerfranc för 2006.

Regeringens övervägande

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 23 022 000 kronor för 2006. Regeringen beräknar ett ramanslag om 23 022 000 kronor för 2007 respektive 2008.

7.723:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)

Tabell 7.21 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	8 066	sparande	-20

			Utgifts-
2005	Anslag	8 057	prognos	7 977

2006	Förslag	9 218

2007	Beräknat	8 358	1

2008	Beräknat	8 514	2

1Motsvarar 8 218 tkr i 2006 års prisnivå.

2Motsvarar 8 218 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler och andra förvaltningskostnader för Ombuds- mannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO).

Myndighetsspecifika resultat

Resultatindikatorer är antalet ärenden om dis- kriminering på grund av sexuell läggning hos HomO, ärendenas fördelning på anmälnings- ärenden och initiativärenden, deras fördelning mellan arbetslivet, högskolan och övriga sam- hällslivet, samt handläggningstid och ärendeba- lans. Ytterligare indikatorer är antalet telefon- och brevförfrågningar av informations- och råd- givningskaraktär som inkommit till HomO, samt antalet externa utbildnings- och informa- tionsarrangemang som medarbetare vid HomO har deltagit i.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 7.22 HomO:s ärendestatistik 2003 - 2004

Antal

	2003	2004
Antal ärenden totalt	71	47

varav

anmälningsärenden	50	39

initiativärenden	21	8

Antal ärenden som avsåg

arbetslivsområdet	18	15

högskoleverksamhet	16	6

samhällslivet i övrigt	37	26

Källa: HomO

Antalet ärenden hos HomO minskade under 2004 jämfört med 2003. Framför allt minskade antalet ärenden inom högskolan, medan antalet arbetslivsärenden endast minskade marginellt. En tredjedel av diskrimineringsärenden har rört arbetslivet. Klart fler män än kvinnor (60 pro- cent jämfört med 40 procent) står för anmäl- ningar om diskriminering till HomO. Detta är en bestående trend under de fem år som gått sedan HomO inledde sitt arbete. Det är, enligt HomO, svårt att veta något säkert om huruvida den här könsfördelningen speglar de faktiska förhållanden i samhället avseende diskriminering på grund av sexuell läggning. Under 2004 inkom cirka 580 telefonsamtal och cirka 650 förfråg- ningar per brev och e-post av informations- eller rådgivningskaraktär. Jämfört med föregående år har antalet telefonförfrågningar ökat med 14 procent medan de skriftliga förfrågningarna ökat med 19 procent.

Av de anmälningsärenden som avslutats har 20 rört arbetslivets område. I fem ärenden träf- fades överenskommelser genom fackets försorg. På övriga samhällsområden har godtagbar lös- ning uppnåtts i 7 ärenden av de 31 avslutade. Ärenden har i övrigt avslutats bl.a. i brist på bevis, inte varit fråga om diskriminering eller att anmälan varit bristfällig. HomO stämde för för- sta gången ett restaurangföretag med stöd av lagen om förbud mot diskriminering under 2004. Det blev en fällande dom i hovrätten.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Flera broschyrer har reviderats eller presente- rats under 2004. Här kan nämnas Bryt tystnaden! Om högskolans arbete med att främja studenters lika rättigheter oavsett sexuell läggning och Fritt fram. Vidare har HomO löpande medverkat i utbildningar för olika myndigheters personal.

Under 2004 uppgick utgifterna för medling till 7,3 miljoner kronor och utgifterna för analys och information till 43 miljoner kronor. Utgifts- prognosen för 2005 är osäker på grund av det svårbedömda behovet av medlingsinsatser under återstoden av året.

Regeringens övervägande

Regeringen föreslår att HomO:s verksamhet tillförs en miljon kronor för 2006, bl.a. för att möjliggöra ökade informationsinsatser.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 9 218 000 kronor för 2006. Regeringen beräknar ett ramanslag om 8 358 000 kronor för 2007 respektive 8 514 000 kronor för 2008.

Tabell 7.23 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexu- ell läggning (HomO)

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 2005 1	8 057	8 057	8 057
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	161	301	457

Beslut	1 000	0	0

Förslag/beräknat anslag	9 218	8 358	8 514

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

7.823:8 Medlingsinstitutet

Tabell 7.24 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2004	Utfall	50 358	sparande	-544

			Utgifts-
2005	Anslag	49 640	prognos	48 433

2006	Förslag	50 050

2007	Beräknat	51 081	1

2008	Beräknat	52 289	2

1Motsvarar 50 050 tkr i 2006 års prisnivå.

2Motsvarar 50 050 tkr i 2006 års prisnivå.

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler, lönestatistik och andra förvaltningskostnader för Medlingsinstitutet.

Myndighetsspecifika resultat

Medlingsinstitutet har en väsentlig roll i den svenska lönebildningen. Samtidigt skall konsta- teras att lönebildningen påverkas av ett stort antal aktörer och av den samhällsekonomiska utvecklingen. Flertalet yttre faktorer som styr en avtalsrörelse kan inte påverkas av Medlingsin- stitutet. En objektiv mätning av hur Medlingsin- stitutets insatser påverkat lönebildningen låter sig därför inte göras. I stället får en subjektiv bedömning göras av bland annat Medlingsinsti- tutets genomförande av överläggningar med arbetsmarknadens parter och intresset för Med- lingsinstitutets informationsinsatser.

Regeringens övervägande

Anslaget minskas med 298 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell minskning med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för för- valtnings- eller investeringsändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett

ramanslag	om 50 050 000		kronor	för	2006.
Regeringen	beräknar	ett	ramanslag		om
51 081 000	kronor	för	2007	respektive
52 289 000 kronor för 2008.

Tabell 7.25 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för
23:8 Medlingsinstitutet
Tusental kronor
		2006	2007		2008

Anvisat 2005 1		49 640	49 640		49 640
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2		708	1 745		2 961

Beslut		-298	-304		-311

Förslag/beräknat anslag		50 050	51 081		52 289

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

8 Jämställdhetspolitik

8.1Omfattning

Politikområdet omfattar följande två verksam- hetsområden: Samordningsansvar för jämställd- hetspolitiken och särskilda jämställdhetsåtgärder samt Motverka könsdiskriminering. Till politik- området hör Jämställdhetsombudsmannen (JämO). JämO:s uppgift är enligt jämställdhets-

lagen (1991:433) att utöva tillsyn över lagens ef- terlevnad. Politikområdet omfattar anslagen 24:1

Jämställdhetsombudsmannen, 24:2 Särskilda jäm- ställdhetsåtgärder och 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering. Det sist nämnda ansla- get finansierar en kommitté som tillsatts för att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i den statliga verksamheten.

8.2Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2004	20051	2005	2006	2007	2008
24:1 Jämställdhetsombudsmannen	22,4	23,9	23,8	28,3	28,8	29,3

24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder	10,8	7,7	9,6	7,7	7,7	7,7

24:3 Delegation för stöd till jämställd-	–2	4,0	4,0		0,0	0,0
hetsintegrering	–2	4,0	4,0	2,0	0,0	0,0

Totalt för politikområde Jämställdhets-
politik	33,2	35,6	37,4	38	36,5	37
	33,2	35,6	37,4	38	36,5	37

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.

2Anslaget upprättades 2005.

Anslag 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder har ett anslagssparande vid utgången av 2004 på 12,2 miljoner kronor.

Prognosen för 2005 är att anslagna medel för- brukas.

8.3Mål

Målet för politikområdet är att kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyl- digheter inom livets alla områden.

Jämställdhetspolitikens delmål är en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möj- ligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, ar- bete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

arbetet. Ytterligare delmål är lika tillgång till ut- bildning och möjligheter till utveckling av per- sonliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från köns- relaterat våld.

Målet för verksamhetsområdet Samordnings- ansvar för jämställdhetspolitiken och särskilda jämställdhetsåtgärder är att ett jämställdhetsper- spektiv skall genomsyra alla delar av beslutspro- cesser och verksamheter inom samhällets olika områden i syfte att skapa förutsättningar för en fungerande jämställdhet. Målet för verksamhets- området Motverka könsdiskriminering är att all förekomst av könsdiskriminering skall upphöra på arbetsmarknaden och i högskolan.

Jämställdhet är ett sektorsövergripande poli- tikområde, vilket innebär att jämställdhet även är ett integrerat mål inom andra politikområden.

8.4Insatser

8.4.1Insatser inom politikområdet

Verksamhetsområde Samordningsansvar för jämställdhetspolitiken och särskilda jämställd- hetsåtgärder

Verksamhetsområdet innefattar samordnings- ansvar för regeringens jämställdhetsarbete, att utveckla strategier samt stöd till organisationer, utvecklingsprojekt och informationsinsatser för att främja jämställdhet.

Regeringen fastställde under våren 2004 (N2004/3108/JÄM) en plan för genomförande av jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. Planens övergripande mål är att Regeringskans- liet skall ha de bästa möjliga förutsättningarna för att jämställdhet skall genomsyra hela rege- ringens politik. Planen skall följas upp årligen. En första uppföljning redovisas i avsnitt 8.5.1.

Arbetet med jämställdhetsintegrering innebär att arbetsformerna i Regeringskansliet behöver förändras och utvecklas. För departementens del har det bland annat inneburit att centralt place- rade jämställdhetssamordnare har utsetts och en organisation för jämställdhetsintegrering inrät- tats på varje departement.

Det utvecklingsarbete som startade i Reger- ingskansliet 2002 när det gäller jämställdhetsin- tegrering av statsbudgeten fortsätter som en del av det övergripande arbetet med jämställdhets-

integrering. Projektet ”Jämna Pengar” utgör dessutom Sveriges bidrag till ett nordiskt sam- arbetsprojekt om integrering av ett köns- och jämställdhetsperspektiv i de nordiska statsbud- getarna.

För att förbättra förutsättningarna att driva jämställdhetsintegrering i EU-politiken skall en strategi tas fram. Syftet är att både belysa priori- teringar av jämställdhetsfrågor inom EU:s olika politikområden och möjligheter att bygga allian- ser med likasinnade medlemsländer så att jäm- ställdhetsintegrering får genomslag i EU:s be- slutsprocesser.

I arbetet med jämställdhetsintegrering ges stöd till statliga myndigheter av Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten, Jäm- Stöd, (N 2005:02) som inrättades i februari 2005. Uppdraget är att erbjuda stöd i form av utbildningar, information och metoder för jämställdhetsintegrering. Stödet lämnas i denna form fram till och med juni 2006, i avvaktan på att regeringen tar ställning till organiseringen av jämställdhetspolitiken. Se vidare avsnittet Budgetförslag.

En särskild utredare har haft i uppdrag att följa upp och utifrån ett könsmaktsperspektiv utvärdera de myndighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till enskilda myndigheter, som gavs i samband med propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55). I betänkande av Kvinno- fridsuppdragen (SOU 2004:121) lämnas förslag till resursförstärkningar för att motverka mäns våld mot kvinnor om sammanlagt 56 miljoner kronor årligen. Förslagen remissbehandlas för närvarande.

I februari 2004 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att finna formerna för en ombild- ning av Rikskvinnocentrum för kvinnor som våldtagits och misshandlats (RKC) till ett natio- nellt institut. I betänkande av utredningen om Ombildning av Rikskvinnocentrum (SOU 2004:117) lämnas förslag om ansvarsområden, arbetsuppgifter, organisationsform samt hu- vudman för ett sådant centrum. Förslagen be- reds inom Regeringskansliet.

Det tvååriga projektet ”Jämnt på toppen” av- slutades våren 2004. Projektet har genomförts i samverkan med länsstyrelserna, som inbjudit fö- retag i respektive län till seminarier om jäm- ställdhet på ledande poster i företagen. Projektet har syftat till att höja medvetandet hos besluts- fattare om hur könsmaktsstrukturen påverkar valen till ledande poster och till att ge företagen

verktyg för en jämställd urvalsprocess. Drygt 300 företag har deltagit i projektet.

EU-projektet ”Women to the top” avslutades i januari 2005 med en internationell konferens i Stockholm. Deltagande länder har varit Sverige, Estland, Danmark och Grekland. Projektet syf- tade till att utveckla metoder och verktyg för att uppnå en jämnare könsfördelning på ledande poster i företagen. Förutom företag och myn- digheter i de olika länderna deltog ett antal in- ternationella rekryteringsfirmor i projektet. De handlingsplaner som de deltagande upprättat, kommer för Sveriges del att följas upp av JämO under 2007.

Regeringen har initierat en kartläggning av och insats mot handel med kvinnor i Barentsre- gionen. Arbetet inriktas på att finna alternativa lösningar för de kvinnor och barn som har ut- satts eller riskerar att utsättas för prostitution och människohandel. Insatsen omfattar geogra- fiskt Murmansk-regionen till de norra delarna av Norge, Sverige och Finland. Målet är att utarbeta och genomföra åtgärder för att motverka efter- frågan på kvinnor och barn för prostitutionsän- damål i de nordliga delarna av Norge, Sverige och Finland. Insatsen förväntas bidra till ökad kompetens och samarbete mellan myndigheter, frivilligorganisationer och andra nyckelfunktio- ner.

Inom regeringen pågår ett arbete med att ta fram ett handlingsprogram mot alla former av människohandel. Handlingsprogrammet kom- mer att bestå av två delar. Den ena skall fokusera på arbetet med att bekämpa prostitution och handel med människor för sexuella ändamål, sär- skilt kvinnor och barn, och den andra på arbetet med att bekämpa människohandel för arbets- kraftsexploatering och handel med organ. Ar- betet drivs inom berörda politikområden och sker i samråd med ansvariga myndigheter och frivilligorganisationer och kommer att inkludera insatser på nationell och internationell nivå.

Under åren 2004–2006 finansierar Sverige och USA ett samarbetsprojekt i tolv europeiska län- der. Projektet, som drivs av de två frivilligorgani- sationerna European Women’s Lobby och Coa- lition Against Trafficking in Women, har som mål att öka kunskapen om och utveckla strate- gier och åtgärder för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Under Förenta Nationernas Kvinnokommis- sions 49:e session, tio år efter FN:s kvinno- kommissions möte i Peking (Peking +10) i mars

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

2005 stod Sveriges FN-representation i New York värd för det öppna seminariet “Legal and Other Normative Measures to Combat Traf- ficking in Women and Girls with a Focus on Demand”. Seminariet fokuserade på metoder för att bekämpa handel med kvinnor och flickor, med ett särskilt fokus på efterfrågan.

Verksamhetsområde Motverka könsdiskriminering

JämO:s arbete bedrivs i första hand med ut- gångspunkten att förmå arbetsgivarna att frivil- ligt följa föreskrifterna i jämställdhetslagen. JämO är den tillsynsmyndighet som har till upp- gift att tillse att denna lag efterföljs av arbetsgi- vare med över nio anställda. Idag omfattas drygt 33 000 arbetsplatser av jämställdhetslagen. Ar- betet handlar dels om utbildnings- och kun- skapsinsatser riktade till arbetsgivare och fackliga organisationer och dels om granskningsarbete av jämställdhetsarbetet på arbetsplatserna. JämO har också ansvar för utredningar av anmälningar om bristande jämställdhetsarbete, könsdiskrimi- nering och sexuella trakasserier. JämO skall också i övrigt medverka i strävandena att främja jämställdhet i arbetslivet.

Den långsiktiga ambitionen är att all köns- diskriminering på arbetsmarknaden skall upp- höra.

JämO har sedan den 1 mars 2002 också till uppgift att se till att lagen om likabehandling av studenter i högskolan efterlevs. Lagens ändamål är att på högskoleområdet främja lika rättigheter för studenter och sökande samt att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, et- nisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, sexuell läggning och funktionshinder. Sedan den 1 juli 2005 finns även lagen om förbud mot diskriminering i övrigt samhällsliv, där JämO tillsammans med övriga ombudsmän har ett tillsynsansvar.

8.4.2Insatser utanför politikområdet

I regeringens skrivelse Jämt och ständigt (skr. 2002/03:140 med handlingsplan för mandatpe- rioden lämnas en omfattande redovisning av in- satser inom och utanför politikområdet Jäm- ställdhetspolitik. Här redovisas även insatser som planeras under mandatperioden.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Länsstyrelserna har till uppgift att verka för att de nationella jämställdhetsmålen får genom- slag i respektive län. Som ett led i detta läggs tyngdpunkten i deras jämställdhetsarbete alltmer på att integrera ett jämställdhetsperspektiv i läns- styrelsernas verksamhet, samt att stödja en lik- nande utveckling i länen.

Länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsin- tegrering har vidareutvecklats under det senaste året. Under 2004 har länsstyrelserna bland annat haft i uppdrag att utarbeta handlingsplaner för jämställdhetsintegrering. Som ett resultat av den utvärdering av länsstyrelsernas jämställdhetsar- bete som genomfördes 2003 har Näringsdepar- tementet och Finansdepartementet gemensamt genomfört ett utvecklingsprogram, vilket har haft till syfte att utveckla och pröva former för styrning, stöd och samordning av det regionala jämställdhetsarbetet med särskilt fokus på jäm- ställdhetsintegrering. Programmet har riktat sig till de särskilt sakkunniga för jämställdhet på länsstyrelserna.

Sedan 2001 har de genomsnittliga verksam- hetskostnaderna för jämställdhetsarbetet på läns- styrelserna årligen ökat.

Inom politikområdet Arbetsrätt och arbets- miljö har Arbetslivsinstitutet i samarbete med Försvarshögskolan under 2003 drivit projektet ”Positiv särbehandling av kvinnor inom För- svarsmakten”. Syftet har varit att ur ett genus- perspektiv identifiera de processer och meka- nismer i rekryteringskedjan som hindrar och/eller främjar kvinnor att ta del av officersut- bildningen och möjligheterna till arbete och kar- riär inom försvarsmakten. Flera insatser med koppling till arbetslivet återfinns i avsnitt 3.4.3.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att utreda hur föräldraförsäkringen bättre kan bidra till att barnen får tillgång till båda sina föräldrar (Föräldraförsäkringsutred- ningen S 2004:88). Utredningens betänkande lämnas till regeringen i september 2005.

Inom ramen för minoritetspolitiken har ett arbete initierats för att stärka de romska kvin- nornas situation och öka deras delaktighet, bl.a. har en grupp tillskapats med företrädare för Re- geringskansliet och romska kvinnor.

För åren 2006–2007 avsätter regeringen 60 miljoner kronor för fortsatta insatser för skyddat boende, attitydpåverkande arbete m.m. för ungdomar som hotas av sina anhöriga på grund av hedersrelaterade orsaker.

Regeringen och samarbetspartierna genomför en treårig satsning för att öka stödet till våldsut- satta kvinnor och deras barn samt för att mot- verka mäns våld mot kvinnor. Totalt 135 miljo- ner kronor på tre är kommer att användas för kvinnojoursverksamhet samt för en ombildning av Rikskvinnocentrum till ett Nationellt kun- skapscentrum från och med den 1 januari 2006. Inom ramen för satsningen ryms även en sats- ning på kvinnors organisering i syfte att främja kvinnors deltagande i den demokratiska proces- sen.

Utvecklingen mot en minskad mansdominans i de privata företagens styrelser går långsamt. I juni 2005 tillsattes en utredare med uppgift att se över hur en jämnare könsfördelning i företagens styrelser skulle kunna uppnås via lagstiftning. Utredaren skall presentera sin rapport den 1 juni 2006.

8.5Resultatbedömning

8.5.1Resultat

Resultaten av jämställdhetspolitiken mäts bland annat genom att dels följa utvecklingen när det gäller samordningen av arbetet med jämställd- hetsintegrering i Regeringskansliet och myndig- heter, dels följa de ekonomiska resursernas för- delning mellan kvinnor och män samt kvinnors och mäns representation i kommittéer och stat- liga lekmannastyrelser. Jämställdhetspolitikens resultat framkommer även i övriga politikområ- dens resultatredovisning.

Regeringen avser att under 2006 redovisa re- sultat av den handlingsplan som presenterades i regeringens skrivelse (skr. 2002/03:140) om jäm- ställdhetspolitiken.

Verksamhetsområde Samordningsansvar för jäm- ställdhetspolitiken och särskilda jämställdhets- åtgärder

Den första uppföljningen av regeringens plan för genomförande av jämställdhetsintegrering i Re- geringskansliet visar utgångsläget för arbetet. Uppföljningen avser situationen år 2004 då ar- betet enligt planen inleddes. Det innebär att ef- fekterna av de insatser som genomförts under året ännu inte blivit synliga. Planen innehåller fyra effektmål med tillhörande indikatorer, varav

två av målen är av särskilt intresse för riksdagen och tas med i denna redovisning.

Planens första effektmål innebär att jämställd- het på ett konkret och tydligt sätt skall finnas med och tillämpas i alla led av beslutsprocesserna och i de centrala dokument som regeringen be- slutar om. Den första indikatorn skall mäta om mål och eventuella återrapporteringskrav för po- litikområden, verksamhetsområden och verk- samhetsgrenar i regleringsbreven har formule- ringar som kan betraktas som jämställdhetsmål. Uppföljningen visar att mål på politikområdes- nivå formulerade i linje med de jämställdhets- politiska målen finns i två av 49 politikområden: handikappolitiken och arbetslivspolitiken. Han- dikappolitiken är också det enda politikområde som har återrapporteringskrav i linje med de jämställdhetspolitiska målen. På verksamhets- områdesnivå är det något bättre. Av de 148 verk- samhetsområdena har 11 (7 procent) mål och 4 (3 procent) återrapporteringskrav som är i linje med de jämställdhetspolitiska målen. Motsva- rande på verksamhetsgrensnivå, 616 till antalet, har 23 (4 procent) både mål och återrapporte- ringskrav.

Den andra indikatorn mäter andel av den indi- vidbaserade statistiken i budgetpropositionen som är könsuppdelad och analyse- rad/kommenterad efter kön. Uppföljningen vi- sade att 26 procent av de individbaserade tabel- lerna/diagrammen var könsuppdelade i budget- propositionen för 2005. I ”Förslag till statsbud- get, finansplan m.m.” med tillhörande bilagor samt bilagorna ”Avstämning av regeringens mål för minskad ohälsa”, ”IKU-frågan” och ”Köns- fördelningen i statliga lekmannastyrelser” till budgetpropositionen var 46 procent av de indi- vidbaserade tabellerna och diagrammen köns- uppdelade.

Den tredje indikatorn rör andelen indikatorer i budgetpropositionen som utgår från individba- serad statistik och som är könsuppdelade, och analyserade/kommenterade efter kön. Uppfölj- ningen visade att fem politikområden har indi- katorer som genomgående är könsuppdelade. Totalt finns det 40 könsuppdelade indikatorer. De utgör 58 procent av alla indikatorer som är individbaserade. De flesta finns i politikområ- dena arbetsmarknads-, arbetslivs- och regional utvecklingspolitik.

Nästa effektmål av intresse för riksdagen är att jämställdhetsanalyser baserade på bland annat könsuppdelad statistik och de jämställdhetspoli-

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

tiska målen skall ingå i regeringens beslutsun- derlag. En av dessa indikatorer visar i vilken ut- sträckning propositioner och skrivelser innehål- ler en fullföljd jämställdhetsanalys. ”Jämställd- hetsanalys” definierades för år 2004 i uppfölj- ningen som att könsaspekter redovisas för någon av följande delar i propositioner och skrivelser: statistik, beskrivning, analys eller förslag, eller om det finns ett avsnitt om konsekvenser för kvinnor respektive män. Utifrån denna defini- tion visade det sig att 49 procent av de proposi- tioner där det var relevant innehöll en fullföljd jämställdhetsanalys. Motsvarande för skrivelser var 42 procent.

I regeringens skrivelse Jämt och ständigt (skr. 2002/03:140) om jämställdhetspolitiken med handlingsplan för mandatperioden redovisas ut- förligt jämställdhetspolitikens resultat under se- nare år.

Ett viktigt åtagande i denna skrivelse är att under mandatperioden genomföra jämställdhets- analyser inom alla politikområden i syfte att där det är möjligt identifiera mål och indikatorer för jämställdhet. Under året har ett 70-tal analyser genomförts inom alla politikområdena vilka kommer att ligga till grund för jämställdhetsmål och indikatorer i myndigheternas regleringsbrev för år 2006, där så är möjligt. En samlad redovis- ning av detta arbete kommer att göras till riksda- gen innan utgången av innevarande mandatpe- riod.

Som ett led i jämställdhetsanalys- och målar- betet har ca 400 handläggare och chefer i Reger- ingskansliet genomgått grundläggande jäm- ställdhetsutbildning. Dessutom har handläggare från samtliga politikområden fått omfattande handledning till stöd för arbetet

När det gäller kvinnors möjligheter till makt och inflytande genom ledande positioner och styrelseposter går utvecklingen framåt i den of- fentliga sektorn. Könsfördelningen i de statliga styrelserna redovisas i bilaga 1. Regeringens mål om en jämn könsfördelning av styrelseposter mellan kvinnor och män uppnåddes inom de statliga regionala styrelserna 2002 och har sedan dess legat fast. Av styrelseposterna inom de stat- liga centrala styrelserna utgör kvinnors andel av ledamöterna 48 procent, vilket inte innebär nå- gon förändring sedan 2003. Könsfördelningen mellan ordföranden har varit oförändrad sedan 2002 (37 procent kvinnor).

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Överrepresentationen av män i börsbolagens styrelser har minskat under de fyra senaste åren; från 94 procent 2002 till 84 procent 2005.

En kartläggning av de ekonomiska resursernas fördelning mellan kvinnor och män finns i bilaga 4 till finansplanen. Inriktningen i årets bilaga är, förutom en uppföljning av föregående års redo- visning, att beskriva föräldraskapets ekonomiska konsekvenser för kvinnor och män.

De projektmedel som finns inom politikom- rådet är avsedda att stödja organisationer och verksamheter, vilka driver projekt som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, samt metodutveckling inom jämställdhetsområ- det. Under 2005 har anslaget även kunnat an- vändas för stöd till kvinnorganisationer. Under 2004 fattades ett 15-tal beslut om stöd till pro- jekt. Dessa bidrag har gått till frivilligorganisa- tioner och myndigheter. Bidragen har finansie- rat utvecklingsinsatser med ny metodutveckling inom jämställdhet, informationskampanjer, konferensverksamhet m.m.

Verksamhetsområde Motverka könsdiskriminering

Antalet anmälningar till JämO om diskrimine- ring på grund av kön minskade från 143 stycken 2003 till 126 stycken 2004. Av de anmälda ar- betsgivarna för 2004 var 60 offentliga (28 stat- liga, 29 kommunala och 3 landsting) samt 66 privata arbetsgivare. Anmälningar om löne- diskriminering har ökat i jämförelse med när- mast föregående år. Antalet anmälningar som gäller diskriminering av gravida och föräldrale- diga minskade i jämförelse med tidigare år. Den vanligaste formen av diskriminering i denna ka- tegori är uppsägning av en gravid arbetstagare.

År 2004 kom sex anmälningar in till JämO som avser lagen om likabehandling av studenter i högskolan.

Under 2004 granskade JämO 161 jämställd- hetsplaner (jämfört med 174 granskade planer under 2003).

JämO granskade under år 2004 elva statliga företag. Urvalet av företagen har gjorts utifrån företagens storlek och verksamhetsområde. Un- gefär lika många företag som har marknadsmäs- siga krav som sådana som har särskilda sam- hällsintressen att infria finns med i undersök- ningen.

Granskningen av de elva statliga företagen är en fortsättning på de två tidigare gransknings-

omgångar av elva större statliga myndigheter re- spektive elva myndigheter med tillsynsansvar, som JämO genomfört under 2002 och 2003.

Under 2004 har tre ärenden inkommit till Jämställdhetsnämnden och nämnden har ge- nomfört fyra sammanträden.

8.5.2Analys- och slutsatser

Jämställdhetspolitiken är sektorsövergripande, dvs. ett politikområde vars måluppfyllelse är be- roende av beslut och insatser inom andra poli- tikområden. Det innebär att den direkta kopp- lingen mellan mål, resurser och resultat ofta kan vara svårbedömd. Ett sätt att tydliggöra denna koppling är enligt regeringen att specificera jäm- ställdhetsmål för övriga politikområden.

De jämställdhetspolitiska mål som gäller i dag är allmänt formulerade och svåra att användas som ett instrument för mål- och resultatstyr- ning. Den jämställdhetspolitiska utredningen (se avsnitt 8.7) har därför föreslagit stärkt styrning av jämställdhetspolitiken bland annat i form av nya mål och indikatorer för att mäta måluppfyl- lelsen, samt inrättandet av en ny jämställdhets- myndighet med uppgift att bland annat följa upp och utvärdera de insatser som görs för att upp- fylla de jämställdhetspolitiska målen.

Den jämställdhetspolitiska utredningen visade också i sin genomgång att utvecklingen i flera avseenden varit positiv när det gäller jämställdhet i samhället, men att det inom samtliga delmål fortfarande återstår mycket att göra. Målet om att kvinnor och män skall ha samma möjligheter till ekonomiskt oberoende är inte uppnått. Kvinnor har generellt sett sämre ekonomiska villkor än män. Kvinnors villkor skiftar också mellan olika skeden i livet, vilket inte gäller för män i lika hög grad. Skillnaderna är i flera avse- enden större mellan sammanboende kvinnor och män än mellan ensamstående kvinnor och män. Fördelningen av betalt och obetalt arbete mellan kvinnor och män samt villkoren på arbetsmark- naden är centrala frågor i arbetet för att stärka kvinnors ekonomiska ställning.

Ett bra grundläggande styrinstrument finns i form av ”Regeringens plan för genomförande av jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet”. Med hjälp av indikatorerna, som tas fram varje år, kan dels graden av jämställdhetsintegrering mätas, dels handlingsprogrammen utformas så

att stödet till departementen blir så effektivt som möjligt.

Indikatorerna visar bl.a. att målformulering och återrapporteringskrav till myndigheter via regleringsbrev måste formuleras i linje med de jämställdhetspolitiska målen i större utsträck- ning än hittills.

Målet om en jämn könsfördelning i statliga styrelser kvarstår. För att ta de sista stegen mot detta krävs fortsatt uppmärksamhet vid tillsätt- ning av nya ledamöter. Särskild uppmärksamhet krävs vid tillsättning av styrelser med ojämnt antal ledamöter, då den udda platsen oftast till- sätts med en man. Med syfte att minska den sneda könsfördelningen bland ordförandena av- ser regeringen att under de närmaste åren ägna särskild uppmärksamhet åt tillsättningen av dessa.

8.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning till JämO, d.v.s. Riksrevisionen har bedömt att årsredovisningen för räkenskaps- året 2004 i allt väsentligt är rättvisande. Ingen rapport från effektivitetsrevisionen har lämnats.

8.7Politikens inriktning

Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla delar av regeringens politik. Regeringen har i sin handlingsplan för jämställdhetspolitiken under innevarande mandatperiod angivit att en jäm- ställdhetsanalys skall genomföras för alla poli- tikområden och att mål och indikatorer för jäm- ställdheten inom politikområdet skall fastställas där detta är möjligt. I regeringens skrivelse Jämt och ständigt (skr. 2002/03:140) om jämställd- hetspolitiken, med handlingsplan för mandatpe- rioden, anges fem fokusområden för jämställd- hetspolitiken under denna tid. Dessa är: 1. repre- sentation; jämn fördelning av makt och in- flytande, 2. lika lön för lika och likvärdigt arbete, 3. mäns våld mot kvinnor; prostitution och han- del med kvinnor för sexuella ändamål, 4. män och jämställdhet samt 5. sexualiseringen av det offentliga rummet.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

I skrivelsen anges även att regeringen avser att tillsätta en utredning som skall utvärdera jäm- ställdhetspolitikens mål, inriktning, organisation och effektivitet. En särskild utredare har i betän- kande den 1 augusti 2005 Makt att forma sam- hället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål (SOU 2005:66) lämnat förslag på mål för jämställdhetspolitiken och förslag till den framtida organisationen och inriktningen på jämställdhetsarbetet. Förslagen remissbehand- las under hösten 2005.

Arbetsmarknaden och arbetslivet är centrala områden för jämställdhetspolitiken. Arbets- marknadens parter har ett stort ansvar för att bekämpa löneskillnader mellan kvinnor och män, motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden och skapa förutsättningar för människor att kombinera arbete och familjeliv. Även social- och familjepolitiken är här centrala.

Regeringen skall tillsammans med Vänsterpar- tiet och Miljöpartiet de gröna ta fram en na- tionell handlingsplan mot könsdiskriminerande löneskillnader. Planen skall vara färdig under hösten 2005.

De senaste tio åren har det skett en tilltagande sexualisering där kvinnors kroppar används för att dra uppmärksamheten till och sälja en vara eller tjänst. Kvinnor och flickor objektifieras och sexualiseras i annonser, massmedia och på Inter- net. Även män och pojkar framställs på ett för- domsfullt och stereotypt sätt. Denna exponering har ökat både i omfattning och grovhet.

Länsstyrelserna har på den regionala nivån an- svaret för att verka för att jämställdhetspolitiken får genomslag i länen.

Förutom att arbeta för förändring inom det statliga området, har regeringen en viktig roll i att stimulera aktörer även inom andra samhälls- sektorer. Ett led i detta arbete utgörs av det stöd som ges för projektverksamhet och insatser för att främja utvecklingen mot jämställdhet inom särskilt angelägna områden.

Regeringen fortsätter det långsiktiga arbetet med att representationen i beslutsfattande organ skall vara jämnt fördelad mellan kvinnor och män. Regeringen arbetar också för att andelen kvinnor i ledande ställning skall öka, så väl inom politik och offentlig förvaltning som inom det privata näringslivet. Som ett underlag för detta avser regeringen att samlat presentera statistik som beskriver fördelningen av makt mellan kvinnor och män inom samhällets olika sektorer.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

9 Budgetförslag inom jämställdhetspolitiken

9.124:1 Jämställdhetsombuds- mannen

Tabell 9.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	22 359		sparande	22
2005	Anslag		1	Utgifts-
2005	Anslag	23 907	1	prognos	23 750
2006	Förslag	28 346

2007	Beräknat	28 819	2

2008	Beräknat	29 343	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

2Motsvarar 22 346 tkr i 2006 års prisnivå

3Motsvarar 22 346 tkr i 2006 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för JämO med kansli och för Jämställdhetsnämnden. Faktorer som styr utgifterna på området är antalet anmälningar om könsdiskriminering, antalet granskningar som skall genomföras, deras komplexitet och ar- betsgivares bristande förmåga att leva upp till jämställdhetslagens krav på aktiva åtgärder. Vi- dare styrs utgifterna av JämO:s insatser för att följa upp lagens krav på aktiva åtgärder och för att fullgöra det informationsansvar som åläggs myndigheten.

Regeringens överväganden

JämO:s uppgift skall fortsatt vara att motverka könsdiskriminering på arbetsmarknaden och i högskolan. Myndigheten skall i detta syfte ut- öva tillsyn över jämställdhetslagen, likabehand-

lingslagen och lagen om förbud mot diskrimine- ring i övrigt samhällsliv samt se till att metoder för att motverka könsdiskriminering (inklusive lönediskriminering) finns tillgängliga samt sprida dessa.

Regeringen prioriterar arbetet med att av- skaffa lönediskriminering p.g.a. kön. JämO bör därför öka insatserna för att i första hand granska och stödja arbetsgivares lönekartlägg- ningar. Anslagsnivån höjs med 6 miljoner kro- nor från och med 2006.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 28 346 000 kronor för 2006. För 2007 beräknas anslaget till 28 819 000 kronor och för 2008 beräknas anslaget till 29 343 000 kronor.

Tabell 9.2 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 24:1 Jämställdhetsombudsmannen

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 20051	21 907	21 907	21 907

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	439	812	1 225
Beslut	6 000	6 100	6 211

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	28 346	28 819	29 343

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004, (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

9.224:2 Särskilda jämställdhets- åtgärder

Tabell 9.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2004	Utfall	10 794		sparande	12 230

2005	Anslag	7 706	1	Utgifts-
2005	Anslag	7 706	1	prognos	9 633

2006	Förslag	7 660

2007	Beräknat	7 660

2008	Beräknat	7 660

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Anslaget avser kostnader för åtgärder som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Anslaget skall användas för att stödja verk- samheter som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt organisationer som driver projekt med detta syfte. Anslaget kan även användas för att pröva nya metoder inom jämställdhetsarbetet.

Anslagssparande uppgår till 12,2 miljoner kronor vid utgången av 2004. Anslagssparandet förklaras främst av att projektmedel rekvireras en tid efter beslut.

Regeringens överväganden

För 2006 bör inriktningen fortsatt vara en sats- ning på utvecklings- och förändringsarbete som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. I det förebyggande arbetet när det gäller mäns våld mot kvinnor skall prioriteras projekt som verkar för att öka kunskapen om och utveckla metoder för behandling av våldsut- övande män. Regeringens inriktning är att de bi- drag som finansieras från anslaget bör hanteras av den instans som i en kommande proposition föreslås hantera bidrag för kvinnors organisering (inom utgiftsområde 17).

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 7 660 000 kronor för 2006. Även för 2007 och 2008 beräknas anslaget till 7 660 000 kronor.

Tabell 9.4 Härledning av anslagsnivån 2006–2008, för 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder

Tusental kronor

	2006	2007	2008
Anvisat 20051	7 706	7 706	7 706
Förändring till följd av:
Beslut 2	-46	-46	-46
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	7 660	7 660	7 660

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Anslaget minskas med 46 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell re- duktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål.

9.324:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering

Tabell 9.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2005	Anslag		1	Utgifts-
2005	Anslag	4 000	1	prognos	3 970
2006	Förslag	2 000

2007	Beräknat	0

2008	Beräknat	0

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2006.

Regeringens övervägande

Ett anslag anvisades 2005 för att finansiera kost- nader för en delegation för stöd till jämställd- hetsintegrering. De statliga myndigheterna bör i sin verksamhet utgöra ett föredöme i frågor som gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Så- ledes bör ett stöd erbjudas till myndigheterna i deras arbete med jämställdhetsintegrering. I feb- ruari 2005 tillsattes Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten, JämStöd (N 2005:02).

Kommitténs arbete bör förlängas i avvaktan på beslut om ny organisering av jämställdhets- politiken. Regeringen föreslår därför att riksda- gen anvisar ett ramanslag på 2 miljoner kronor för 2006, avsett att finansiera kommitténs arbete under första halvåret. Medlen förs från utgifts- område 1 anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.

Kommitténs uppgifter är fortsatt att:

-informera om jämställdhetsintegrering och om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av jämställdhetspolitiken,

-utforma utbildningar och samordna utbild- ningsinsatser för jämställdhetsintegrering,

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

-vidareutveckla metoder för jämställdhets- integrering,

-skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan myndigheter.

Bilaga 1

Könsfördelningen i statliga myndigheters styrelser

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

Bilaga 1

Könsfördelningen i statliga myndigheters styrelser

Innehållsförteckning
Könsfördelningen i statliga myndigheters styrelser .......................................................	6
Målet är jämn könsfördelning................................................................................	6
Centrala myndigheters styrelser..........................................................................	14
Den udda platsen går oftast till en man ..............................................................	14
Centrala myndigheters styrelseordförande ........................................................	14
Centrala myndigheters styrelser där regeringen endast utser en del av
ledamöterna ...........................................................................................	16
Regionala myndigheters styrelser........................................................................	18
Utvecklingen de senaste tre åren.........................................................................	18

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

Tabellförteckning

Tabell 1.1 Ordförande och ledamöter (exkl. personalföreträdare) i styrelser i statliga myndigheter m.m. där regeringen utser samtliga ledamöter fördelade på departement 2003 och 2004

Antal, könsfördelning (%) och förändring (procentenheter) ..................................

Tabell 1.2 Ordförande och ledamöter (exkl. personalföreträdare) i styrelser i statliga myndigheter m.m. där regeringen utser samtliga ledamöter fördelade på centrala myndigheter 2004

Antal och könsfördelning (%) .................................................................................	7
Tabell 1.3 Ledamöter (exkl. personalföreträdare) i centrala myndigheters styrelser där
regeringen utser en del av ledamöterna fördelade på departement 2004
Antal och könsfördelning (%) ...............................................................................	15

Tabell 1.4 Ordinarie ledamöter (exkl. personalföreträdare) i regionala myndigheters styrelser fördelade på myndighetsgrupper 2003 och 2004

Antal, könsfördelning (%) och förändring (procentenheter) ................................	16
Tabell 1.5 Ordinarie ledamöter (exkl. personalföreträdare) i regionala myndigheters
styrelser fördelade på län 2004
Antal och könsfördelning (%) ..............................................................................	17

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

Diagramförteckning

Diagram 1.1 Styrelser i statliga myndigheter m.m. 2002-2004
Könsfördelning (%) ..............................................................................................	18

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

Könsfördelningen i statliga myndigheters styrelser

Sedan 1988 har könsfördelningen i statliga myndighetsstyrelser på central och regional nivå redovisats årligen för att ge riksdagen möjlighet att kunna följa utvecklingen. Bak- grunden är de mål för kvinnorepresentationen i statliga organ som riksdagen beslutade om med anledning av propositionen Jämställdhetspoli- tiken inför 90-talet (prop. 1987/88:105, bet. 1987/88:AU17, rskr. 1987/88:364). Det första etappmålet som angavs i propositionen om 30 procent kvinnor år 1992, uppnåddes 1992 och redovisades i 1992 års budgetpropo- sition (1992/93:100, bilaga 12, s. 337 f.). Det andra delmålet om 40 procent kvinnor år 1995, uppnåddes i de centrala styrelserna och redovi- sades i regeringens skrivelse Jämställdhetspoli- tiken (skr. 1996/97:41, bilaga 2, bet. 1996/97:AU 8, rskr. 1996/97:155). Andelen kvinnor uppgick då till 42 procent. De regio- nala styrelserna hade detta år 34 procent kvin- nor. Slutmålet om 50 procent kvinnor bland ledamöterna i de statliga myndigheternas sty- relser år 1998 uppnåddes inte.

Målet är jämn könsfördelning

Arbetet för att öka andelen kvinnor bland le- damöterna i de centrala och regionala styrel- serna har totalt sett ändå utvecklats mycket positivt. År 1988 hade de centrala styrelserna 28 procent och de regionala 15 procent kvin- nor. Tio år senare, 1998, hade de centrala sty- relserna 44 procent och de regionala 40 procent kvinnor i sina styrelser. Vid den se- naste kartläggningen, för 2003, uppgick ande- len kvinnor i de centrala styrelserna till 48 procent och i de regionala till 50 procent. Regeringen har angivit att slutmålet om en jämn könsfördelning i statliga styrelser skall ligga fast (rskr. 1999/2000:24, AU 6).

Årets redovisning avser förhållanden per den 31 december 2004. Då uppgick andelen kvinnor i de centrala myndigheternas styrelser till 48 procent, vilket innebär att det i genom- snitt inte skett någon förändring från föregå- ende år gällande könsfördelningen. Målet om en jämn könsfördelning är således ännu inte riktigt uppfyllt. I de regionala styrelserna är könsfördelningen oförändrat jämn för tredje året i rad.

Andelen kvinnor och män i statliga kom- mittéer redovisas årligen i kommittéberättel- sen.

Tabell 1.1 Ordförande och ledamöter (exkl. personalföreträdare) i styrelser i statliga myndigheter m.m. där regeringen utser samtliga ledamöter fördelade på departement 2003 och 2004

Antal, könsfördelning (%) och förändring (procentenheter)

				Ordförande									Ledamöter inkl. ordförande
				Könsfördelning										Könsfördelning
	Antal 2004			2004		2003		Förändring			Antal 2004		2004		2003				Förändring
DEP.	Kv	M	Kv	M	Kv	M		Kv	M		Kv	M	Kv	M		Kv	M		Kv	M
SB	0	2	0	100	0	100	0		0	8		11	42	58	38		62	4		-4

Ju	10	14	42	58	36	64	6		-6	104		107	49	51	50		50	-1		1

UD	4	7	36	64	33	67	0		0	91		100	48	52	47		53	1		-1

Fö	8	9	47	53	50	50	-3		3	66		73	47	53	48		52	-1		1

S	7	12	37	63	37	63	0		0	84		77	52	48	52		48	0		0

Fi	16	44	27	73	25	75	2		-2	288		308	48	52	44		56	4		4

U	20	30	40	60	44	56	-4		4	283		299	49	51	51		49	-2		2

Jo	7	9	44	56	50	50	-6		6	61		65	48	52	48		52	0		0

Ku	18	16	53	47	53	47	0		0	145		141	51	49	52		48	-1		1

M	10	16	38	62	33	67	5		-5	134		183	42	58	46		54	-4		4

N	15	34	31	69	32	68	-1		1	169		201	46	54	46		54	0		0

Totalt	115	193	37	63	37	63	0		0	1 417		1 544	48	52	48		52	0		0

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

Tabell 1.2 Ordförande och ledamöter (exkl. personalföreträdare) i styrelser i statliga myndigheter m.m. där regeringen utser samtliga ledamöter fördelade på centrala myndigheter 2004

Antal och könsfördelning (%)

		Ordförande			Ledamöter inkl. ordförande
		Antal		Antal			Könsfördelning (%)
CENTRALA MYNDIGHETER M.M.	Kv	M		Kv	M		Kv	M
Statsrådsberedningen

Expertgruppen för EU-frågor, Svenska institutet för
europapolitiska studier; Sieps	–	1	6		8	43		57

Harpsundsnämnden	–	1	2		3	40		60


Justitiedepartementet

Boverket: Samlingslokaldelegationen	1	–	5		3	63		38

Brottsförebyggande rådets styrelse	1	–	6		4	60		40

Brottsoffermyndighetens råd	1	–	3		3	50		50

Domstolsverket	–	1	4		6	40		60

Fideikommissnämnden	1	–	1		4	20		80

Gentekniknämnden	–	1	8		8	50		50

Högsta domstolen	–	1	6		10	38		63

Integrationsverket	–	1	4		4	50		50

Kriminalvårdsnämnden	–	1	3		2	60		40

Kriminalvårdsstyrelsen	–	1	3		4	43		57

Kriminalvårdsstyrelsen: Personalansvarsnämnden	–	1	1		2	33		67

Notarienämnden	–	1	4		3	57		43

Nämnden mot diskriminering	–	1	6		7	46		54

Nämnden vid Brottsoffermyndigheten	1	–	3		3	50		50

Regeringsrätten	–	1	7		11	39		61

Registernämnden	1	–	2		3	40		60

Revisorsnämnden	1	–	5		4	56		44

Rikspolisstyrelsen	–	1	4		4	50		50

Rikspolisstyrelsen: Tjänsteförslagsnämnden	–	1	4		5	44		56

Riksåklagaren: Tjänsteförslagsnämnden	–	–	6		2	75		25

Riksåklagarens kansli: Rådgivande nämnden	1	–	4		3	57		43

Rättshjälpsnämnden	1	–	3		1	75		25

Rättsmedicinalverket	–	1	4		3	57		43

Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet	–	1	6		5	55		45

Valmyndigheten	1	–	2		3	40		60


Utrikesdepartementet

Myndigheten för utländska investeringar i Sverige	–	1	4		6	40		60

Exportkreditnämnden	–	1	4		6	40		60

Folke Bernadotteakademin: Program- och
verksamhetsrådet	–	1	8		6	57		43

Inspektionen för strategiska produkter:
Exportkontrollrådet	–	1	3		8	27		73

Inspektionen för strategiska produkter: Teknisk-
vetenskapliga rådet	–	1	2		3	40		60

Migrationsverket	1	–	5		7	42		58

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1
		Ordförande			Ledamöter inkl. ordförande
		Antal		Antal			Könsfördelning (%)
CENTRALA MYNDIGHETER M.M.	Kv	M		Kv	M		Kv	M
Nordiska Afrikainstitutet: Program- och forskningsrådet	1	–	9		6	60		40

Rådet för flykting och invandrarfrågor (UD1997:A)	1	–	8		8	50		50

Rådet för migrations- och asylpolitiska barnfrågor
(UD2003:B)			6		8	43		57

Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete)	1	–	5		6	45		55

Sida: Forskningsnämnden	–	1	5		4	56		44

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll	–	1	5		4	56		44

Svenska institutet	–	1	5		6	45		55

Utlänningsnämnden	–	–	28		28	59		41


Försvarsdepartementet

Delegationen för folkrättslig granskning av vapenprojekt	–	1	4		4	50		50

Försvarets materielverk	–	1	3		2	60		40

Försvarets underrättelsenämnd	–	1	2		4	33		67

Försvarshögskolan	–	1	5		3	63		38

Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar	–	1	3		4	43		57

Krisberedskapsmyndigheten	1	–	4		5	44		56

Kustbevakningen	1	–	5		5	50		50

Riksvärderingsnämnden	1	–	2		3	40		60

Rådet för insyn i Försvarsmakten	–	1	3		3	50		50

Rådet för räddningstjänst	1	–	10		6	63		38

Statens räddningsverk	1	–	5		4	56		44

Statens räddningsverk: Centrum för risk- och
säkerhetsutbildning	1	–	4		5	44		56

Styrelsen för psykologiskt försvar	–	1	4		5	44		56

Totalförsvarets folkrättsråd	1	–	3		7	30		70

Totalförsvarets forskningsinstitut	1	–	3		5	38		63

Totalförsvarets pliktverk	–	1	3		4	43		57

Överklagandenämnden för totalförsvaret	–	1	3		4	43		57


Socialdepartementet

Alkoholsortimentsnämnden	1	–	2		3	40		60

Arvsfondsdelegationen	–	1	5		2	71		29

Handikappombudsmannens råd	–	1	6		6	50		50

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd	1	–	5		3	63		38

Institutet för psykosocial medicin	–	1	5		6	45		55

Läkemedelsförmånsnämnden	–	1	5		6	45		55

Läkemedelsverket	–	1	3		4	43		57

Riksförsäkringsverket	1	–	5		4	56		44

Smittskyddsinstitutet	–	1	3		4	43		57

Socialstyrelsen	–	1	6		5	55		45

Statens beredning för medicinsk utvärdering	1	–	5		6	45		55

Statens folkhälsoinstitut	1	–	3		2	60		40

Statens institut för särskilt utbildningsstöd	1	–	6		6	50		50

Statens institutionsstyrelse	–	1	6		3	67		33

Statens medicinsk-etiska råd	–	1	4		5	44		56

			PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1
		Ordförande			Ledamöter inkl. ordförande
		Antal		Antal			Könsfördelning (%)
CENTRALA MYNDIGHETER M.M.	Kv	M		Kv	M		Kv	M
Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor	–	1	7		4	64		36

Stiftelsen för vård- och allergiforskning	–	1	4		4	50		50

Stiftelsen WHO Collaborating Centre on International Drug
Monitoring	–	1	1		2	33		67

Styrelsen för provinsialläkarstiftelsen	1	–	3		2	60		40


Finansdepartementet

AP-fonden: Första	1	–	5		4	56		44

AP-fonden: Andra	–	1	4		5	44		56

AP-fonden: Tredje	–	1	4		5	44		56

AP-fonden: Fjärde	1	–	5		4	56		44

AP-fonden: Sjätte	–	1	2		3	40		60

AP-fonden: Sjunde	–	1	3		5	38		63

Arbetsgivarverket (Arbetsgivarkollegiet)	–	–	32		48	40		60

Bokföringsnämnden	–	1	3		7	30		70

Datainspektionen	–	1	5		4	56		44

Ekonomistyrningsverkets råd	1	–	4		5	44		56

Ekonomistyrningsverkets redovisningsråd	1	–	4		3	57		43

Finansinspektionen	1	–	4		5	44		56

Forskarskattenämnden	–	1	3		3	50		50

Fortifikationsverket	1	–	3		3	50		50

Insättningsgarantinämnden	–	1	3		4	43		57

Kammarkollegiet	–	1	4		3	57		43

Kammarkollegiet: Fonddelegationen	–	1	2		3	40		60

Kammarkollegiet: Statens skaderegleringsnämnd	–	1	3		2	60		40

Konjunkturinstitutet: Ekonomiska rådet	–	1	2		4	33		67

Lotteriinspektionen	–	1	2		3	40		60

Länsstyrelsen BLEKINGE	1	–	5		4	56		44

Länsstyrelsen DALARNA	1	–	5		4	56		44

Länsstyrelsen GOTLAND	1	–	5		4	56		44

Länsstyrelsen GÄVLEBORG	–	1	6		7	46		54

Länsstyrelsen VÄSTRA GÖTALAND	–	1	4		5	44		56

Länsstyrelsen HALLAND	1	–	3		6	33		67

Länsstyrelsen JÄMTLAND	1	–	6		7	46		54

Länsstyrelsen JÖNKÖPING	–	1	6		7	46		54

Länsstyrelsen KALMAR	–	1	4		5	44		56

Länsstyrelsen KRONOBERG	–	1	6		7	46		54

Länsstyrelsen NORRBOTTEN	–	1	5		8	38		62

Länsstyrelsen SKÅNE	–	1	5		4	56		44

Länsstyrelsen STOCKHOLM	–	1	9		4	69		31

Länsstyrelsen SÖDERMANLAND	–	1	5		4	56		44

Länsstyrelsen UPPSALA	–	1	4		5	44		56

Länsstyrelsen VÄRMLAND	1	–	6		7	46		54

Länsstyrelsen VÄSTERBOTTEN	–	1	6		7	46		54

Länsstyrelsen VÄSTERNORRLAND	–	1	7		6	54		46

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1
		Ordförande			Ledamöter inkl. ordförande
		Antal		Antal			Könsfördelning (%)
CENTRALA MYNDIGHETER M.M.	Kv	M		Kv	M		Kv	M
Länsstyrelsen VÄSTMANLAND	–	1	5		8	38		62

Länsstyrelsen ÖREBRO	–	1	6		7	46		54

Länsstyrelsen ÖSTERGÖTLAND	–	1	5		4	56		44

Nämnden för offentlig upphandling	1	–	4		4	50		50

Premiepensionsmyndigheten	–	1	4		4	50		50

Riksgäldskontoret	–	1	3		4	43		57

Skatteverket	–	1	6		4	60		40

Skatterättsnämnden för direkt skatt	–	1	2		5	29		71

Skatterättsnämnden för indirekt skatt	–	1	3		4	43		57

Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor	1	–	3		1	75		25

Statens ansvarsnämnd	–	1	4		2	67		33

Statens bostadskreditnämnd	–	1	3		5	38		63

Statens bostadsnämnd	–	–	2		2	50		50

Statens fastighetsverk	–	1	5		2	71		29

Statens kvalitets- och kompetensråd	–	1	5		4	56		44

Statens pensionsverk	–	1	4		3	57		43

Statens personadressregisternämnd	1	–	5		4	56		44

Statens skaderegleringsnämnd	–	1	3		2	60		40

Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd	–	1	5		3	63		38

Statens utlandslönenämnd	1	–	3		1	75		25

Statistiska centralbyrån: Styrelsen	–	1	4		4	50		50

Statskontorets råd	–	1	5		4	56		44

Tullverket	1	–	5		3	63		38


Utbildningsdepartementet

Centrala studiestödsnämnden	–	1	5		6	45		55

Centrala Etikprövningsnämnden	–	1	3		4	43		57

Högskolans avskiljandenämnd	1	–	5		5	50		50

Högskoleverket	–	1	4		4	50		50

Institutet för framtidsstudier	–	1	4		5	44		56

Institutet för rymdfysik	–	1	5		3	63		38

Internationella programkontoret för utbildningsområdet	–	1	4		4	50		50

Kungl. biblioteket	1	–	4		4	50		50

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning	1	–	4		6	40		60

Myndigheten för skolutveckling	1	–	5		3	63		38

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet	1	–	6		5	55		45

Nationellt centrum för flexibelt lärande	–	1	5		6	45		55

Nationellt sekretariat för genusforskning	1	–	4		3	57		43

Polarforskningssekretariatet	1	–	3		3	50		50

Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg	2	1	25		23	52		48

Regionala etikprövningsnämnden i Linköping	1	1	15		17	47		53

Regionala etikprövningsnämnden i Lund	1	2	25		23	52		48

Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm	3	2	38		42	48		52

Regionala etikprövningsnämnden i Umeå	1	1	14		18	44		56

Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala	1	2	21		27	44		56

			PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1
		Ordförande			Ledamöter inkl. ordförande
		Antal		Antal			Könsfördelning (%)
CENTRALA MYNDIGHETER M.M.	Kv	M		Kv	M		Kv	M
Rekryteringsdelegationen	–	1	2		3	40		60

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU	1	–	4		5	44		56

Rådet för högre utbildning	–	1	4		5	44		56

Sameskolstyrelsen	1	–	3		2	60		40

Samverkansdelegationen	–	1	4		5	44		56

Skolväsendets överklagandenämnd	–	1	4		2	67		33

Specialpedagogiska institutet	–	1	4		5	44		56

Specialpedagogiska institutet: Läromedelsrådet	–	1	4		5	44		56

Specialskolemyndigheten	–	1	4		5	44		56

Statens ljud- och bildarkiv	–	1	3		4	43		57

Statens skolverk	–	1	4		5	44		56

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling	–	1	4		5	44		56

Stiftelsen för strategisk forskning	1	–	7		5	58		42

Svenska Unescorådet	1	–	5		6	45		55

Tolk- och översättarinstitutet	–	1	3		4	43		57

Ungdomsstyrelsen	–	1	6		5	55		45

Verket för högskoleservice	1	–	4		4	50		50

Vetenskapsrådet: Forskningsforum	–	1	6		6	50		50

Överklagandenämnden för högskolan	1	–	5		3	63		38

Överklagandenämnden för studiestöd	–	1	4		4	50		50


Jordbruksdepartementet

Allmänna reklamationsnämnden	1	–	4		2	67		33

Djurskyddsmyndigheten	–	1	4		5	44		56

Fastighetsmäklarnämnden	1	–	5		3	63		38

Fiskeriverket	–	1	3		4	43		57

Konsumentverket	1	–	6		4	60		40

Livsmedelsekonomiska institutet	1	–	3		4	43		57

Livsmedelsverket	1	–	6		5	55		45

Marknadsdomstolen	–	1	3		4	43		57

Resegarantinämnden	–	1	2		3	40		60

Statens jordbruksverk	–	1	3		5	38		63

Statens utsädeskontroll	–	1	2		5	29		71

Statens veterinärmedicinska anstalt	–	1	4		5	44		56

Statens växtsortnämnd	–	1	5		4	56		44

Styrelsen för samefonden	1	–	2		4	33		67

Svenska FAO-kommittén	1	–	6		6	50		50

Veterinära ansvarsnämnden	–	1	3		2	60		40


Kulturdepartementet

Arkitekturmuseet	–	1	3		4	43		57

Forum för Levande historia	1	–	6		3	67		33

Granskningsnämnden för radio och TV	–	1	5		6	45		55

Konstnärsnämnden	–	1	6		5	55		45

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1
		Ordförande			Ledamöter inkl. ordförande
		Antal		Antal			Könsfördelning (%)
CENTRALA MYNDIGHETER M.M.	Kv	M		Kv	M		Kv	M
Konstnärsnämnden: Styrelsen för Sveriges
bildkonstnärsförbund	–	1	7		6	54		46

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska
museet	1	–	4		3	57		43

Moderna Museet	1		4		6	40		60

Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde	–	1	5		4	56		44

Naturhistoriska riksmuseet	–	1	4		5	44		56

Nämnden för hemslöjdsfrågor	1	–	6		3	67		33

Presstödsnämnden	1	–	7		3	70		30

Punktskriftsnämnden	–	1	4		3	57		43

Radio- och TV- verket	–	1	1		2	33		67

Riksantikvarieämbetet	–	1	5		4	56		44

Riksarkivet	–	1	4		5	44		56

Riksarkivet: Nämnden för enskilda arkiv	–	1	3		4	43		57

Riksutställningar	1	–	5		4	56		44

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund	–	1	5		4	56		44

Språk- och folkminnesinstitutet	–	1	3		5	38		63

Statens biografbyrå	1	–	4		3	57		43

Statens försvarshistoriska museer	1	–	4		5	44		56

Statens historiska museer	–	1	3		6	33		67

Statens konstråd	1	–	3		4	43		57

Statens kulturråd	1	–	7		6	54		46

Statens maritima museer	–	1	4		5	44		56

Statens museer för världskultur	1	–	4		5	44		56

Statens musiksamlingar	1	–	3		5	38		63

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur	1	–	3		3	50		50

Stiftelsen Nordiska museets nämnd	1	–	4		3	57		43

Stiftelsen svenska filminstitutet	1	–	4		3	57		43

Stiftelsen svenska rikskonserter	–	1	4		4	50		50

Svenskt biografiskt lexikon	1	–	4		3	57		43

Talboks- och punktskriftsbiblioteket	1	–	5		3	63		38

Taltidningsnämnden	1	–	5		4	56		44


Miljödepartementet

Boverket	5	–	5		4	56		44

Fonden för fukt- och mögelskador	–	1	1		4	20		80

Kemikalieinspektionen	1	–	5		5	50		50

Kemikalieinspektionen: Toxikologiska rådet	1	–	10		9	53		47

Kärnavfallsfondens styrelse	1	–	3		4	43		57

Lantmäteriverket	–	1	3		5	38		63

Lokala säkerhetsnämnden vid Barsebäcks kärnkraftsverk	–	1	6		12	33		67

Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftsverk	1	–	7		19	27		73

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns
kärnkraftsverk	–	1	5		9	36		64

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftsverk	–	1	9		13	41		59

Lokala säkerhetsnämnden vid Studsvik AB:s anläggningar	–	1	8		6	57		43

			PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1
		Ordförande			Ledamöter inkl. ordförande
		Antal		Antal			Könsfördelning (%)
CENTRALA MYNDIGHETER M.M.	Kv	M		Kv	M		Kv	M
Naturvårdsverket	–	1	5		6	45		55

Naturvårdsverket: Friluftsrådet	1	–	6		7	46		54

Naturvårdsverket: Miljöforskningsnämnden	–	1	5		6	45		55

Naturvårdsverket: Miljömålsrådet	–	1	5		10	33		67

Naturvårdsverket: Rådet för investeringsstöd	1	–	4		4	50		50

Naturvårdsverket: Tillsyns- och föreskriftsrådet	–	1	8		9	47		53

Naturvårdsverket: Vetenskapliga rådet för biologisk
mångfald	–	1	7		7	50		50

Statens geotekniska institut	1	–	3		3	50		50

Statens institut för ekologisk hållbarhet	–	1	4		5	44		56

Statens kärnkraftinspektion	–	1	3		5	38		63

Statens strålskyddsinstitut	–	1	4		4	50		50

Statens VA-nämnd	–	1	4		13	24		76

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning	1	–	5		6	45		55

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut	–	1	3		2	60		40

Stiftelsen för internationella institutet för industriell
miljöekonomi vid Lunds universitet	1	–	3		2	60		40

Stiftelsen institutet för vatten- och luftforskning	–	1	3		4	43		57


Näringsdepartementet

Affärsverket svenska kraftnät	–	1	3		4	43		57

Arbetsdomstolen	3	1	12		13	48		52

Arbetslivsinstitutet	–	1	4		4	50		50

Arbetsmarknadsstyrelsen	–	1	6		5	55		45

Arbetsmiljöverket	–	1	3		4	43		57

Banverket	–	1	3		5	38		63

Bolagsverket: Insynsrådet	–	1	3		2	60		40

Elsäkerhetsverket: Elsäkerhetsrådet	1	–	5		5	50		50

Flygplatsnämnden	–	1	1		2	33		67

Glesbygdsverket	1	–	4		2	67		33

Handelsflottans kultur- och fritidsråd	1	–	4		4	50		50

ILO-Kommittén	–	1	3		6	33		67

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen: Insynsrådet	–	1	4		4	50		50

Institutet förarbetsmarknadspolitisk utvärdering	–	1	5		5	50		50

Institutet för tillväxtpolitiska studier	–	1	4		5	44		56

Insynsrådet för elberedskapsverksamheten vid
Affärsverket svenska kraftnät	–	1	3		6	33		67

Insynsrådet för Statens energimyndighet	–	1	2		3	40		60

Jämställdhetsnämnden	1	–	5		4	56		44

Järnvägsstyrelsen: Insynsrådet	–	1		–	1		–	100

Konkurrensverket: Rådet för konkurrensfrågor	–	1	4		6	40		60

Luftfartsverket	–	1	4		4	50		50

Medlingsinstitutet	–	1	1		2	33		67

Nämnden för styrelserepresentationsfrågor	1	–	4		5	44		56

Oljekrisnämnden	–	1	2		3	40		60

Patent- och registreringsverket	1	–	4		4	50		50

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1
		Ordförande			Ledamöter inkl. ordförande
		Antal		Antal			Könsfördelning (%)
CENTRALA MYNDIGHETER M.M.	Kv	M		Kv	M		Kv	M
Post- och Telestyrelsen	–	1	5		4	56		44

Rederinämnden	–	1	3		3	50		50

Rikstrafiken	1	–	3		4	43		57

Rymdstyrelsen	–	1	3		4	43		57

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige	1	–	3		4	43		57

Sjöfartsverket	–	1	4		6	40		60

Skogsstyrelsen	–	1	4		5	44		56

Statens energimyndighet	–	1	3		5	38		63

Statens energimyndighet: Energiutvecklingsnämnden	–	1	4		6	40		60

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar	–	1	3		4	43		57

Statens väg- och transportforskningsinstitut	–	1	4		4	50		50

Stiftelsen Industrifonden	–	1	4		5	44		56

Stiftelsen Norrlandsfonden	–	1	4		5	44		56

Stängselnämnden	1	–	1		2	33		67

Sveriges geologiska undersökning	–	1	3		4	43		57

Tjänsteförslagsnämnden för Patentbesvärsrätten	–	1	4		4	50		50

Turistdelegationen	1	–	3		2	60		40

Verket för innovationssystem	1	–	4		5	44		56

Verket för näringslivsutveckling	–	1	4		5	44		56

Verket för näringslivsutveckling: Nämnden för regionala
företagsstöd	–	1	6		7	46		54

Vägverket	1	–	4		5	44		56

Centrala myndigheters styrelser

Centrala myndigheter, nämnder m.m. ingår i re- dovisningen. Av tabell 1.1 och 1.2 ovan framgår att den genomsnittliga könsfördelningen bland de ordinarie ledamöterna (inklusive ordförande) är samma som föregående år, dvs. 48 procent kvinnor och 52 procent män. De i genomsnitt mest jämställda styrelserna återfinns under Ut- bildningsdepartementet och Justitiedeparte- mentet med 49 procent kvinnor och 51 procent män samt under Kulturdepartementet med 51 procent kvinnor och 49 procent män. Högst andel kvinnor finns bland ledamöterna i styrelser under Social- och Kulturdepartementen, med 52 respektive 51 procent kvinnor. Högst andel män i styrelserna har Statsrådsberedningen och Miljödepartementet, båda med 58 procent män.

Av totalt 301 styrelser har 44, 15 procent, jämn könsfördelning vilket ligger på samma nivå som föregående år. 158 styrelser, 52 procent, domineras av män vilket är en ökning med en procentenhet från 2003. 99 styrelser, 33 procent, domineras av kvinnor, vilket är en minskning med en procentenhet från i fjol.

Den udda platsen går oftast till en man

Sett till genomsnittet för samtliga centrala myn- digheters styrelser har målet om en jämn köns- fördelning varit nära att uppnås under flera år. Det har dock ständigt varit en överrepresentation av män. En delförklaring till detta är att den udda platsen (i en styrelse med t.ex. 9 ledamöter inklu- sive ordföranden) i 64 procent av fallen går till en man. I 75 procent av dessa fall innebär detta att styrelsen har en manlig ordförande.

Centrala myndigheters styrelseordförande

Andelen manliga ordföranden ligger kvar på samma nivå som föregående år, 63 procent. Såle- des är andelen kvinnliga ordföranden fortsatt låg och uppgår endast till 37 procent.

Jämnast könsfördelning bland styrelseordfö- randen har Kulturdepartementet med 53 procent kvinnor och 47 procent män samt Försvarsde- partementet med 47 procent kvinnor och 53 pro- cent män. Förra året fanns den största överrepre- sentationen av män bland styrelseordförandena hos Finansdepartementet och Statsrådsbered-

ningen och detsamma gäller för denna redovis- ning. Statsrådsberedningen har hundra procent manliga ordföranden (visserligen är dessa enbart två stycken) och Finansdepartementet har

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

75 procent manliga ordföranden. I genomsnitt ligger andelen kvinnliga och manliga ordföranden på samma nivå som föregående år.

Tabell 1.3 Ledamöter (exkl. personalföreträdare) i styrelser i centrala myndigheter m.m. där regeringen utser en del av ledamöterna fördelade på departement 2004

Antal och könsfördelning (%)

		Ledamöter utsedda av regeringen				Samtliga ledamöter
		Antal	Könsfördelning (%)		Antal		Könsfördelning (%)
DEPARTEMENT	Kv	M	Kv	M	Kv	M	Kv	M

Justitiedepartementet

Domstolsverket: Personalansvarsnämnden	2	1	67	33	2	3	40	60
Rikspolisstyrelsen: Personalansvarsnämnden	2	1	67	33	2	3	40	60


Försvarsdepartementet

Rikshemvärnsrådet	–	1	–	100	–	21	–	100


Socialdepartementet

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap	3	3	50	50	3	4	43	57


Finansdepartementet

Offentliga sektorns särskilda nämnd (SHA-
nämnden)	2	5	29	71	3	10	23	77

Statistiska Centralbyrån: nämnden för
konsumentprisindex	–	1	–	100	1	8	11	89

Statshälsan	1	1	50	50	3	3	50	50

Trygghetsstiftelsen	1	2	33	67	2	1	67	33


Utbildningsdepartementet

Vetenskapsrådet	2	3	40	60	6	7	46	54

Vetenskapsrådet: Ämnesrådet för humaniora och
samhällsvetenskap	2	2	50	50	5	6	45	55

Vetenskapsrådet: Ämnesrådet för medicin	2	2	50	50	6	5	55	45

Vetenskapsrådet: Ämnesrådet för naturvetenskap
och teknikvetenskap	2	2	50	50	5	6	45	55


Jordbruksdepartementet

Fasta utskottet enligt svensk-norska
renbetskonventionen*	1	2	33	67	1	2	33	67

Institutet för jordbruks- och miljöteknik (Stiftelsen
JTI)	4	3	57	43	4	10	29	71

Sveriges lantbruksuniversitet	6	4	60	40	9	6	60	40


Kulturdepartementet

Riksteatern	2	–	100	–	6	4	60	40

Riksarkivet: Heraldiska nämnden	1	2	33	67	2	2	50	50

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1
		Ledamöter utsedda av regeringen						Samtliga ledamöter
		Antal		Könsfördelning (%)			Antal			Könsfördelning (%)
DEPARTEMENT	Kv	M		Kv	M		Kv	M		Kv	M
Stiftelsen Skansen	3	2	60		40	5		2	71		29

Styrelsen för Prins Eugens Waldemarsudde	2	2	50		50	3		4	43		57

Sveriges författarfond	2	2	50		50	6		8	43		57


Miljödepartementet

Finsk-svenska gränsälvskommisionen	1	5	17		83	1		8	11		89

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande	5	6	45		55	9		9	50		50

Nämnden för frågor rörande kontroll av kärnämne	1	3	25		75	3		4	43		57

Nämnden för frågor som rör reaktorsäkerhet	–	1		–	100	1		6	14		86

Nämnden för frågor om forskning och utveckling
på kärnkraftsområdet	–	1		–	100	3		4	43		57

Statens strålskyddsinstitut: Forskningsnämnden	1	–	100		–	3		4	43		57

* Samtliga ledamöter ej redovisade här eftersom de övriga utses av Norge

Centrala myndigheters styrelser där regeringen endast utser en del av ledamöterna

Tabell 1.3 ovan innehåller statistik gällande könsfördelningen i centrala myndigheters styrel- ser där regeringen endast utser en del av leda- möterna. Regeringens inflytande över köns- fördelningen bland samtliga ledamöter blir i

dessa fall begränsat och målet därmed svårare att nå. Könsfördelningen bland de ledamöter som utses av regeringen är generellt sett jämnare än könsfördelningen bland övriga ledamöter. I ge- nomsnitt har regeringen utsett 46 procent kvin- nor och 54 procent män; genomsnittet för samt- liga ledamöter ligger på 38 procent kvinnor och 62 procent män.

Tabell 1.4 Ordinarie ledamöter (exkl. personalföreträdare) i regionala myndigheters styrelser fördelade på myndighetsgrupper 2003 och 2004

Antal, könsfördelning (%) och förändring (procentenheter)

					Könsfördelning (%)
	Antal 2004		2004					2003		Förändring
MYNDIGHETSGRUPPER	Kv	M		Kv	M		Kv	M		Kv	M
Försäkringskassor	82	77	52		48	52		48	0		0

Kronofogdemyndigheter	41	49	46		54	44		56	2		–2

Länsarbetsnämnder	91	91	50		50	50		50	0		0

Polismyndigheter	124	121	51		49	50		50	1		–1

Skogsvårdsstyrelser	41	39	51		49	52		48		–1	1

Totalt	379	377	50		50	50		50	0		0

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

Tabell 1.5 Ordinarie ledamöter (exkl. personalföreträdare) i regionala myndigheters styrelser fördelade på län 2004

Antal och könsfördelning (%)

	Försäkringskassan						Kronofogdemyndigheten						Länsarbetsnämnden						Polismyndigheten						Skogsvårdsstyrelsen*
				Könsförd.						Könsförd.						Könsförd.						Könsförd.						Könsförd.
	Antal		(%)				Antal		(%)				Antal		(%)				Antal		(%)				Antal		(%)
LÄN	Kv	M		Kv	M		Kv	M		Kv	M		Kv	M		Kv	M		Kv	M		Kv	M		Kv	M		Kv	M
Blekinge	4	3	57		43							5		4	56		44	5		6	45		55

Dalarna	4	3	57		43							5		4	56		44	8		5	62		38

Dalarna-
Gävleborg*																								4*		4*	50		50

Gotland	2	3	40		60													2		5	29		71

Gävleborg	4	3	57		43	3		6	33		67	4		5	44		56	4		9	31		69

Halland	4	3	57		43							6		5	55		45	6		5	55		45

Jämtland	4	3	57		43													8		3	73		27

Jönköping	3	4	43		57	3		6	33		67	5		4	56		44	5		6	45		55

Jönköping-
Kronoberg*												5		4	56		44							3*		5*	38		63

Kalmar	3	4	43		57	5		5	50		50	4		5	44		56	5		6	45		55

Kronoberg	4	3	57		43													6		5	55		45

Mellannorrland*												4		5	44		56							5*		3*	63		38

Mälardalen*												5		4	56		44							4*		4*	50		50

Norrbotten*	3	4	43		57							0		0				8		5	62		38	4*		4*	50		50

Skåne	5	6	45		55	4		5	44		56	0		0				6		7	46		54

Stockholm	5	6	45		55	4		5	44		56	4		5	44		56	9		4	69		31

Södra
Götaland*												4		5	44		56							4*		4*	50		50

Södermanland	4	3	57		43	5		4	56		44	4		5	44		56	5		6	45		55

Uppsala	3	4	43		57							5		4	56		44	5		8	38		62

Värmland	4	3	57		43	5		3	63		38	3		6	33		67	5		8	38		62

Värmland-
Örebro*												6		3	67		33							5*		3*	63		38

Västerbotten*	3	4	43		57	5		4	56		44	0		0				5		8	38		62	4*		4*	50		50

Västernorrland	3	4	43		57	3		6	33		67	5		4	56		44	5		6	45		55

Västmanland	5	2	71		29							4		5	44		56	6		5	55		45

Västra
Götaland*	6	5	55		45	4		5	44		56							9		4	69		31	4*		4*	50		50

Örebro	4	3	57		43							4		5	44		56	5		6	45		55

Östra
Götaland*												4		5	44		56							4*		4*	50		50

Östergötland	5	4	56		44							5		4	56		44	7		4	64		36

Totalt	82	77	52		48	41		49	46		54	91		91	50		50	124		121	51		49	41		39	51		49

*Skogsstyrelsen har en särskild länsindelning.

PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

Regionala myndigheters styrelser

I tabell 1.4 och 1.5 redovisas andelen kvinnor och män i fem regionala myndighetsgrupper. Uppgifterna omfattar samtliga län och avser även här förhållanden per den 31 december 2004. I dessa styrelser var överrepresentationen av män totalt sett åtgärdad och målet om en jämn könsfördelning, 50 procent kvinnor och 50 procent män, har de två senaste åren varit uppnått och så även i år.

Detta innebär dock inte att varje enskild re- gional styrelse har en jämn könsfördelning. Av tabell 1.4 framgår att den regionala myndighet där det i genomsnitt var störst skillnad mellan andel kvinnor och män var Kronofogdemyndig- heten med 46 procent kvinnor och 54 procent män. Kronofogdemyndigheten hade dock minskat andelen män med två procentenheter sedan tidigare år. Den enda av fem regionala myndigheter som uppnått målet på jämn köns- fördelning var Länsarbetsnämnden. Lägst andel män fanns hos Försäkringskassorna med 48 pro- cent män och 52 procent kvinnor.

Utvecklingen de senaste tre åren

Diagram 1.1 Styrelser i statliga myndigheter m.m. 2002- 2004

Könsfördelning (%)

Ordf., centrala mynd., 2002

Ordf., centrala mynd., 2003

Ordf., centrala mynd., 2004

Ledamöter, centrala mynd., 2002

Ledamöter, centrala mynd., 2003

Ledamöter, centrala mynd., 2004

Styrelser regionala mynd., 2002

Styrelser regionala mynd., 2003

Styrelser regionala mynd., 2004

100

Procent

Kvinnor Män

Ur demokratisk synpunkt är det oroväckande att könsfördelningen bland ledamöter och ordfö- rande i centrala myndigheters styrelser har stag- nerat och under de senaste tre åren varit mer el- ler mindre oförändrad. Andelen män i centrala myndigheters styrelser gick år 2003 ned med en procentenhet men därutöver har ingen föränd- ring skett sedan 2002.

För att en representation bland ledamöterna

på i genomsnitt	48	procent kvinnor	och
52 procent män,	och	bland ordförandena	på

37 procent kvinnor och 63 procent män, skall anses vara jämställd borde vi rimligtvis få en si- tuation där antalet kvinnor vissa år överstiger antalet män. Än så länge har dock inte detta hänt och vi måste därför arbeta vidare för att uppnå en jämn representation mellan könen.