I
(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1/2005
av den 22 december 2004
om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av
direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA
FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, särskilt artikel 37,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande (2),
efter att ha hört Regionkommittén, och
av följande skäl:
(1) Enligt protokollet om djurskydd och djurens välfärd som
fogas till fördraget skall gemenskapen och medlemsstaterna
fullt ut ta hänsyn till djurens välfärd vid utformning
och genomförande av politiken i fråga om jordbruk
och transport.
(2) Rådet har, i enlighet med rådets direktiv 91/628/EEG av
den 19 november 1991 om skydd av djur vid transport
(3), antagit regler om djurtransport i syfte att undanröja
tekniska hinder för handeln med levande djur och
möjliggöra smidigt fungerande marknadsorganisationer,
samtidigt som en tillfredsställande skyddsnivå för djuren
säkras.
(3) I kommissionens rapport till Europaparlamentet och
rådet om de erfarenheter medlemsstaterna gjort efter
genomförandet av rådets direktiv 95/29/EG av
den 29 juni 1995 om ändring av direktiv 91/628/EEG
om skydd av djur vid transport (4), som lades fram i
enlighet med direktiv 91/628/EEG, rekommenderades en
ändring av gällande gemenskapslagstiftning på detta
område.
(4) De flesta medlemsstater har ratificerat Europeiska
konventionen om skydd av djur under internationella
transporter, och rådet har givit kommissionen mandat
att på gemenskapens vägnar förhandla om den ändrade
Europeiska konventionen om skydd av djur under internationella
transporter.
(5) Långa djurtransporter, även långa transporter av djur
som förs till slakt, bör med hänsyn till djurens välbefinnande
begränsas i största möjliga utsträckning.
(6) Rådet uppmanade den 19 juni 2001 (5) kommissionen
att lägga fram förslag i syfte att se till att den gällande
gemenskapslagstiftningen genomförs effektivt och säkerställa
en sträng kontroll av dess efterlevnad, förbättra
djurskyddet och djurens välbefinnande, förhindra förekomst
och spridning av smittsamma djursjukdomar samt
införa skärpta krav för att trygga djurens välbefinnande
och hälsa under och efter transporten, så att smärta och
lidande undviks.

(7) Europaparlamentet uppmanade den 13 november 2001
kommissionen att lägga fram förslag till ändring av
nuvarande gemenskapsbestämmelser om transport av
djur och i samband med detta i synnerhet att
— samråda med den behöriga vetenskapliga kommittén
om transporttiden vid djurtransporter,
— lägga fram förslag till en harmoniserad modell för ett
europeiskt intyg för transportörer och om en harmonisering
av de färdplaner som krävs för långa transporter,
— säkerställa att personer som hanterar djur under
transporter har genomgått en utbildning som är
godkänd av behöriga myndigheter, och att
— se till att det vid veterinärkontrollerna vid gemenskapens
gränskontrollstationer också noga kontrolleras
under vilka förhållanden djuren transporteras.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/1
(1) Yttrandet avgivet den 30 mars 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) EUT C 110, 30.4.2004, s. 135.
(3) EGT L 340, 11.12.1991, s. 17. Direktivet senast ändrat genom
förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).
(4) EGT L 148, 30.6.1995, s. 52. (5) EGT C 273, 28.9.2001, s. 1.
(8) Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande
avgav den 11 mars 2002 ett yttrande om djurs
välbefinnande under transport. Gemenskapslagstiftningen
bör därför ändras så att nya vetenskapliga rön
beaktas samtidigt som nödvändigheten av att denna
lagstiftning skall kunna tillämpas inom en snar framtid
ges högsta prioritet.
(9) Särskilda bestämmelser för fjäderfä, katter och hundar
kommer att anges i aktuella förslag när respektive
yttranden från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet
(EFSA) föreligger.
(10) Mot bakgrund av erfarenheterna av direktiv 91/628/EEG
när det gäller harmonisering av gemenskapslagstiftning
om djurtransport och de svårigheter som har uppstått på
grund av skillnaderna i införlivandet av det direktivet på
nationell nivå, är det lämpligare att fastställa gemenskapsregler
på detta område i en förordning. I avvaktan
på detaljerade bestämmelser för vissa arter med särskilda
behov som utgör en mycket begränsad del av gemenskapens
djur är det lämpligt att ge medlemsstaterna
möjlighet att fastställa eller behålla särskilda nationella
tilläggsbestämmelser för transport av sådana djurarter.
(11) För att säkerställa en enhetlig och effektiv tillämpning av
denna förordning i hela gemenskapen mot bakgrund av
dess grundläggande princip enligt vilken djuren inte får
transporteras på ett sådant sätt att de riskerar att skadas
eller orsakas onödigt lidande, är det lämpligt att fastställa
detaljerade bestämmelser som tar upp de särskilda behov
som uppkommer i samband med olika transportformer.
Sådana detaljerade bestämmelser bör tolkas och tilllämpas
i enlighet med ovannämnda princip och de bör
uppdateras vid lämplig tidpunkt så snart som de –
särskilt med beaktande av nya vetenskapliga utlåtanden
– visar sig inte längre säkerställa överensstämmelse med
ovan nämnda princip när det gäller vissa djurarter eller
vissa transportformer.
(12) Transport i kommersiellt syfte begränsar sig inte till
transporter som innebär ett omedelbart utbyte av
pengar, varor eller tjänster. Transport i kommersiellt
syfte inbegriper bl.a. transporter som leder till eller syftar
till direkt eller indirekt vinst.
(13) Urlastning och därpå följande omlastning av djuren kan
även utgöra en källa till stress för dem, och kontakter
vid kontrollstationer (tidigare kallade mellanstationer)
kan under vissa förhållanden leda till att infektionssjukdomar
sprids. Det är därför lämpligt att föreskriva
särskilda åtgärder för att skydda djurens hälsa och välbefinnande
när de vilar vid kontrollstationer.

Följaktligen
är det nödvändigt att ändra bestämmelserna i rådets
förordning (EG) nr 1255/97 av den 25 juni 1997 om
gemenskapskriterier för mellanstationer och om ändring
av färdplanen i bilagan till direktiv 91/628/EEG (1).
(14) Otillfredsställande förhållanden avseende djurens välbefinnande
beror ofta på bristande kunskaper. Det bör
därför ställas krav på att alla personer som hanterar djur
under transport skall ha genomgått en utbildning och
denna utbildning, bör bara ges av organisationer som är
godkända av behöriga myndigheter.
(15) Villkoren för djurens välbefinnande under transport är i
första hand beroende av transportörernas agerande.
Transportörerna kan bedriva sin verksamhet fritt i olika
medlemsstater och det kan därför vara svårt för behöriga
myndigheter att utföra sina kontroller. Transportörerna
bör därför i högre grad kunna ställas till svars och
öppenheten bör vara större i fråga om deras ställning
och verksamhet. I synnerhet bör de kunna visa att de
har tillstånd, att de systematiskt rapporterar eventuella
problem och att de noggrant journalför sina åtgärder
samt resultaten av dessa.
(16) Det är inte bara transportörerna som är involverade i
arbetet med djurtransporter, utan även andra kategorier
av aktörer som uppfödare, handlare, uppsamlingscentraler
och slakterier. Vissa skyldigheter beträffande
djurens välbefinnande bör därför utvidgas till att gälla
alla involverade aktörer.
(17) Uppsamlingscentraler spelar en väsentlig roll vid transport
av vissa djurarter. Det är därför viktigt att se till att
anställda vid och besökare till dessa centraler känner till
och följer gemenskapslagstiftningen om skydd av djur
under transport.
(18) Långa transporter torde ha större negativ inverkan på
djurens välbefinnande än korta transporter. Det bör
därför finnas särskilda förfaranden som gör att reglerna
efterlevs i högre grad, bl.a. genom bättre möjligheter att
spåra sådana transporter.
L 3/2 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
(1) EGT L 174, 2.7.1997, s. 1. Förordningen senast ändrad genom
rådets förordning (EG) nr 1040/2003 (EUT L 151, 19.6.2003,
s. 21).

(19) I rådets förordning (EEG) nr 3820/85 av den 20 december
1985 om harmonisering av viss social lagstiftning om
vägtransporter (1) fastställs längsta tillåtna körtider och
kortast tillåtna viloperioder för förare. Befordran av djur
bör regleras på ett liknande sätt. I rådets förordning
(EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare
vid vägtransporter (2) fastställs att färdskrivare
skall installeras och användas för att sörja för en effektiv
kontroll av att den sociala lagstiftningen om vägtransporter
efterlevs. Det är nödvändigt att registrerade
uppgifter skickas vidare och kontrolleras så att reglerna
om längsta tillåtna transporttid enligt djurskyddslagstiftningen
verkställs.
(20) Bristande informationsutbyte mellan behöriga myndigheter
leder till att gemenskapslagstiftningen om skydd av
djur under transport inte tillämpas på ett tillfredsställande
sätt. Man bör därför införa flexibla förfaranden för
att förbättra samarbetet mellan behöriga myndigheter i
de olika medlemsstaterna.
(21) Registrerade hästdjur, enligt definitionen i artikel 2 c i
direktiv 90/426/EEG (3), transporteras ofta i ickekommersiella
syften och sådana transporter måste
genomföras i enlighet med de övergripande målen för
denna förordning. Med hänsyn till dessa transporters art
tycks det vara lämpligt att avvika från vissa bestämmelser
när registrerade hästdjur transporteras för
tävlingar, kapplöpningar, kulturella evenemang eller avel.
Det är dock inte lämpligt att tillämpa en sådan avvikelse
för hästdjur avsedda att föras till slakt antingen direkt
eller efter transitering via en marknad eller ett uppsamlingsställe
för slaktdjur, vilka i enlighet med artikel 2 d
och artikel 8.1 andra strecksatsen i direktiv 90/426/EEG
skall betraktas som ”hästdjur för slakt”.
(22) Otillfredsställande uppföljning av överträdelser av djurskyddslagstiftningen
uppmuntrar till bristande efterlevnad
av denna lagstiftning, vilket i sin tur snedvrider
konkurrensen. Enhetliga förfaranden bör därför fastställas
för hela gemenskapen så att kontrollerna skärps
och påföljder i ökad utsträckning utdöms för överträdelser
av djurskyddslagstiftningen. Medlemsstaterna bör
införa bestämmelser om påföljder för överträdelser av
bestämmelserna i denna förordning och se till att de tilllämpas.
Påföljderna måste vara effektiva, proportionella
och avskräckande.
(23) Ett avsevärt antal djur transporteras mycket långa
sträckor från och inom gemenskapen med fartyg för
djurtransport, och sådana sjötransporter kan kontrolleras
vid avsändningsorten. Särskilda åtgärder och normer bör
därför fastställas för detta transportsätt.

(24) För att gemenskapslagstiftningen skall vara konsekvent
bör rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om
djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur
och svin inom gemenskapen (4) ändras så att det
anpassas till denna förordning i fråga om godkännandet
av uppsamlingscentraler och de krav som ställs på transportörer.
(25) Även rådets direktiv 93/119/EG av den 22 december
1993 om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller
avlivning (5) bör ändras så att det anpassas till denna
förordning i fråga om användningen av elektriska pådrivare.
(26) I rådets direktiv 89/608/EEG av den 21 november 1989
om ömsesidig hjälp mellan medlemsstaternas myndigheter
och samarbete mellan dessa och kommissionen för
att säkerställa en korrekt tillämpning av lagstiftningen
om veterinära frågor och avelsfrågor (6) fastställs regler
och informationsförfaranden som bör gälla för djurens
välbefinnande under transport, så att det säkerställs att
denna förordning efterlevs.
(27) I kommissionens beslut 98/139/EG (7) fastställs vissa
regler angående kontroller på plats inom veterinärområdet
som utförs av kommissionens experter i medlemsstaterna,
och dessa regler torde vara relevanta för att
säkerställa att denna förordning efterlevs på ett enhetligt
sätt.
(28) I denna förordning fastställs bestämmelser för ventilationen
i vägfordon för långa djurtransporter. Rådets
förordning (EG) nr 411/98 av den 16 februari 1998 om
tilläggsnormer avseende skydd av djur vilka skall tilllämpas
på vägfordon som används när befordran tar
längre tid än åtta timmar (8) bör därför upphävas.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/3
(1) EGT L 370, 31.12.1985, s. 1.
(2) EGT L 370, 31.12.1985, s. 8. Förordningen senast ändrad genom
kommissionens förordning (EG) nr 432/2004 (EUT L 71,
10.3.2004, s. 3).
(3) EGT L 224, 18.8.1990, s. 42. Direktivet senast ändrat genom
direktiv 2004/68/EG (EUT L 139, 30.4.2004, s. 320).
(4) EGT P 121, 29.7.1964, s. 1977/64. Direktivet senast ändrat genom
förordning (EG) nr 21/2004 (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8).
(5) EGT L 340, 31.12.1993, s. 21. Direktivet ändrat genom förordning
(EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).
(6) EGT L 351, 2.12.1989, s. 34.
(7) EGT L 38, 12.2.1998, s. 10.
(8) EGT L 52, 21.2.1998, s. 8.

(29) Rådet bör genom ett enkelt förfarande kunna uppdatera
vissa viktiga tekniska aspekter av denna förordning,
särskilt på grundval av en bedömning av dess inverkan
på transporter av levande djur inom en utvidgad gemenskap
och fastställa specifikationerna för det navigeringssystem
som skall användas för alla vägtransportmedel,
mot bakgrund av den framtida tekniska utvecklingen på
området, exempelvis förverkligandet av Galileosystemet.
(30) Det är lämpligt att medge en möjlighet att införa
undantag när det gäller vissa regioner som är belägna
långt från det europeiska fastlandet, särskilt de yttersta
randområden som avses i artikel 299 i fördraget.
(31) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna
förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/
468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som
skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter
(1).
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
RÄCKVIDD, DEFINITIONER OCH ALLMÄNNA VILLKOR FÖR
TRANSPORT AV DJUR
Artikel 1
Räckvidd
1. Denna förordning skall tillämpas på transport av levande
ryggradsdjur inom gemenskapen, inklusive de särskilda
kontroller som behöriga tjänstemän skall genomföra av sändningar
som ankommer till eller lämnar gemenskapens tullområde.
2. Endast artiklarna 3 och 27 skall tillämpas på
a) transporter av djur som utförs av uppfödare med användning
av jordbruksfordon eller egna transportmedel i sådana
fall där de geografiska förhållandena kräver en transport för
årstidsbetingad transhumance för vissa typer av djur,
b) transporter av egna djur som uppfödarna utför med egna
transportmedel på avstånd understigande 50 km från deras
anläggning.
3. Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att
vidta strängare nationella åtgärder som syftar till att förbättra
djurens välbefinnande under transporter som endast äger rum
på deras territorium eller under sjötransporter från deras territorium.
4. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av för
gemenskapen gällande veterinärlagstiftning.
5. Denna förordning skall inte tillämpas på djurtransporter
som inte har samband med en ekonomisk verksamhet och inte
heller på djurtransporter som på veterinärs inrådan företas
direkt till eller från veterinärmottagning eller klinik.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser
som här anges:
a) djur: levande ryggradsdjur.
b) uppsamlingscentral: platser som anläggningar, uppsamlingsställen
och marknader, där tama hästdjur och tamdjur av
nötkreatur, får, getter eller svin från olika anläggningar
grupperas för att utgöra sändningar.
c) skötare: person som direkt ansvarar för djurens välbefinnande
och som ledsagar djuren under befordran.
d) gränskontrollstation:

varje kontrollstation som utformats och
godkänts i enlighet med artikel 6 i direktiv 91/496/EEG (2)
för utförande av veterinärkontroller på djur som anländer
från tredjeländer till gemenskapens gräns.
e) gemenskapens veterinärlagstiftning: den lagstiftning som
förtecknas i kapitel I i bilaga A till direktiv 90/425/EEG (3)
och alla därav följande tillämpningsföreskrifter.
f) behörig myndighet: den centrala myndighet i en medlemsstat
som är behörig att utföra kontroller av djurens välbefinnande
eller en myndighet till vilken den har delegerat
denna behörighet.
g) behållare: bur, box, låda eller annan styv konstruktion som
används för transport av djur, men som inte är ett transportmedel.
h) kontrollstationer: kontrollstationer i den mening som avses i
förordning (EG) nr 1255/97.
i) utförselställe: gränskontrollstation eller varje annan plats som
en medlemsstat har anvisat och där djur lämnar gemenskapens
tullområde.
L 3/4 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(2) EGT L 268, 24.9.1991, s. 56. Direktivet senast ändrat genom
2003 års anslutningsakt.
(3) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets
och rådets direktiv 2002/33/EG (EGT L 315,
19.11.2002, s. 14).
j) befordran: hela transporten från avsändningsorten till
bestämmelseorten, inklusive eventuell urlastning, förvaring
och ilastning vid mellanstationer under befordran.
k) djurhållare: fysisk eller juridisk person, med undantag för en
transportör, som antingen permanent eller tillfälligt är
ansvarig för eller hanterar djur.
l) fartyg för djurtransport: fartyg, med undantag för rorofartyg
och fartyg som transporterar djur i flyttbara behållare, som
används eller är avsett att användas för transport av tama
hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter eller svin.
m) lång transport: befordran som överskrider åtta timmar
räknat från den tidpunkt då det första djuret i sändningen
flyttas.
n) transportmedel: vägfordon, järnvägsfordon, fartyg och flygplan
som används för djurtransport.
o) navigeringssystem: satellitbaserade infrastrukturer som
erbjuder tjänster för globala, kontinuerliga, noggranna och
garanterade tids- och positionsbestämningar eller varje slags
teknik som tillhandahåller tjänster som anses likvärdiga för
de syften som avses i denna förordning.
p) officiell veterinär: den veterinär som utses av den behöriga
myndigheten i medlemsstaten.
q) organisatör:
i) transportör som har lagt ut en del av befordran på
underentreprenad till minst en annan transportör, eller
ii) fysisk eller juridisk person som har ingått avtal om en
befordran med mer än en transportör, eller
iii) person som har undertecknat avsnitt 1 i färdjournalen
enligt bilaga II.
r) avsändningsort: plats där djuret först lastas i ett transportmedel,
förutsatt att djuret före avsändningen har förvarats
på denna plats under minst 48 timmar.
Dock får uppsamlingscentraler som godkänts enligt
gemenskapens veterinärlagstiftning betraktas som avsändningsorter
om
i) transportsträckan mellan den första ilastningsplatsen
och uppsamlingscentralen är kortare än 100 km, eller
om
ii) djuren före avsändningen från uppsamlingscentralen
under minst sex timmar har förvarats med strö i tillräcklig
mängd och vattnats, om möjligt utan att vara
bundna.
s) bestämmelseort: plats där ett djur lastas ur ett transportmedel
och
i) förvaras under minst 48 timmar före tidpunkten för
avsändning, eller
ii) slaktas.
t) plats för vila eller omlastning: varje plats där man gör uppehåll
under befordran och som inte utgör bestämmelseort,
inklusive plats där djuren har bytt transportmedel med eller
utan urlastning.
u) registrerade hästdjur: registrerade hästdjur i den mening som
avses i direktiv 90/426/EEG (1).
v) rorofartyg: sjögående fartyg som är utrustat med anordningar
som gör det möjligt för väg- eller järnvägsfordon att
rulla på och av fartyget.
w) transport:

förflyttning av djur som genomförs med hjälp av
ett eller flera transportmedel och därmed sammanhängande
förfaranden, inklusive ilastning, urlastning, omlastning och
vila, fram till det att urlastningen av djuren är avslutad på
bestämmelseorten.
x) transportör: varje fysisk eller juridisk person som transporterar
djur för sin egen eller annans räkning.
y) icke hanterade hästdjur: hästdjur som inte kan bindas eller
ledas i grimma utan att detta leder till oro, smärta eller
lidande som kan undvikas.
z) fordon: självgående eller bogserat transportmedel på hjul.
Artikel 3
Allmänna villkor för transport av djur
Ingen person får transportera eller låta transportera djur på ett
sådant sätt att de riskerar att skadas eller orsakas onödigt
lidande.
Dessutom skall följande villkor vara uppfyllda:
a) Alla nödvändiga åtgärder skall ha vidtagits på förhand för
att transporttiden skall begränsas till ett minimum och
djurens behov skall vara tillfredsställda under befordran.
b) Djuren skall vara i skick för planerad befordran.
c) Transportmedlen skall vara utformade och konstruerade
samt underhållas och handhas på ett sådant sätt att skador
och lidande förhindras och djurens säkerhet tryggas.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/5
(1) EGT L 224, 18.8.1990, s. 42. Direktivet senast ändrat genom
direktiv 2004/68/EG (EUT L 139, 30.4.2004, s. 320).
d) Anordningar för i- och urlastning skall vara utformade och
konstruerade samt underhållas och drivas på ett sådant sätt
att skador och lidande förhindras och djurens säkerhet
tryggas.
e) Personer som hanterar djuren skall vara utbildade eller ha
vederbörlig kompetens för sin uppgift och utföra sitt arbete
utan att använda våld eller andra metoder som i onödan
kan skrämma djuren eller tillfoga djuren skada eller lidande.
f) Transporten till bestämmelseorten skall genomföras utan
dröjsmål och förutsättningarna för djurens välbefinnande
skall kontrolleras regelbundet och upprätthållas på lämpligt
sätt.
g) Djuren skall förfoga över tillräcklig golvyta och ståhöjd i
förhållande till sin storlek och den planerade befordran.
h) Djuren skall få vatten, foder och vila med lämpliga intervall
och i en mängd och av en kvalitet som skall vara anpassad
till djurart och storlek.
KAPITEL II
ORGANISATÖRER, TRANSPORTÖRER, DJURHÅLLARE OCH
UPPSAMLINGSCENTRALER
Artikel 4
Transporthandlingar
1. En person får transportera djur endast om det i transportmedlet
medförs handlingar där följande uppgifter anges:
a) Ursprung och ägare
b) Avsändningsort
c) Datum och tid för avsändning
d) Avsedd bestämmelseort
e) Förväntad transporttid
2. Transportören skall på begäran ställa handlingarna enligt
punkt 1 till de behöriga myndigheternas förfogande.
Artikel 5
Krav på planering av djurtransporten
1. En person får endast ingå avtal om djurtransport eller
lägga ut djurtransport på underentreprenad med transportörer
som har tillstånd enligt artikel 10.1 eller artikel 11.1.
2. Transportörer skall utse en fysisk person att ansvara för
transporten och skall se till att uppgifter om planering, genomförande
och slutförande av den del av befordran som de
kontrollerar alltid finns att tillgå.
3. Organisatörer skall vid varje befordran se till
a) att djurens välbefinnande inte äventyras på grund av bristande
samordning av de olika delarna av befordran och att
hänsyn tas till väderförhållanden, och
b) att en fysisk person är ansvarig för att uppgifter om
planering, genomförande och slutförande av befordran alltid
kan ställas till den behöriga myndighetens förfogande.
4. Vid långa transporter mellan medlemsstaterna eller med
tredjeland av tama hästdjur, med undantag av registrerade hästdjur,
och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin skall transportörer
och organisatörer följa bestämmelserna om färdjournal
enligt bilaga II.
Artikel 6
Transportörer
1. En person får agera som transportör endast om vederbörande
har ett tillstånd som utfärdats av en behörig myndighet
enligt artikel 10.1 eller, i fråga om långa transporter,
artikel 11.1. En kopia av detta tillstånd skall tillhandahållas den
behöriga myndigheten underdjurtransporten.
2.

Transportörer skall till den behöriga myndigheten anmäla
eventuella förändringar i förhållande till informationen och
handlingarna enligt artikel 10.1 eller, i fråga om långa transporter,
artikel 11.1 senast 15 arbetsdagar räknat från den dag
då förändringarna inträffade.
3. Transportörer skall transportera djur i enlighet med de
tekniska föreskrifter som anges i bilaga I.
4. Transportörer skall anförtro djurhanteringen till personal
som har fått utbildning om tillämpliga bestämmelser enligt
bilagorna I och II.
5. Vägfordon för transport av tama hästdjur eller tamdjur av
nötkreatur, får, getter, svin eller fjäderfä får endast framföras av
personer som innehar ett kompetensbevis enligt artikel 17.2
och endast personer som innehar detta bevis får fungera som
skötare. Detta kompetensbevis skall föreläggas den behöriga
myndigheten i samband med djurtransporten.
L 3/6 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
6. Transportörer skall se till att en skötare följer med varje
sändning av djur utom i de fall
a) djuren transporteras i behållare som är säkrade, adekvat
ventilerade och vid behov försedda med foder och vatten, i
behållare som inte kan vältas, i tillräcklig mängd för en
befordran som varar dubbla den förväntade transporttiden,
b) föraren utför skötarens åligganden.
7. Punkterna 1, 2, 4 och 5 gäller inte för personer som
transporterar djur över ett avstånd på högst 65 kilometer
räknat från avsändningsorten till bestämmelseorten.
8. Transportörer skall i samband med djurtransporten tillhandahålla
den behöriga myndigheten det intyg om godkännande
som avses i artikel 18.2 eller artikel 19.2.
9. Transportörer som utför långa transporter på väg av tama
hästdjur, med undantag av registrerade hästdjur, och av
tamdjur av nötkreatur, får, getter eller svin skall använda sig av
ett sådant navigeringssystem som avses i punkt 4.2 i kapitel VI
i bilaga I från och med den 1 januari 2007 för vägfordon som
är i bruk för första gången och från och med den 1 januari
2009 för alla vägtransportmedel. De skall bevara journalerna
över de uppgifter som erhållits genom detta navigeringssystem
under minst tre år och skall på begäran ställa dem till den
behöriga myndighetens förfogande, särskilt när sådana
kontroller som avses i artikel 15.4 görs. Genomförandeåtgärder
som avser denna punkt får fastställas i enlighet med det förfarande
som avses i artikel 31.2.
Artikel 7
Förhandsinspektion och godkännande av transportmedel
1. En person får utföra långa djurtransporter på väg endast
om transportmedlet har inspekterats och godkänts enligt
artikel 18.1.
2. En person får transportera tama hästdjur och tamdjur av
nötkreatur, får, getter eller svin till sjöss mer än tio sjömil med
fartyg för djurtransport som avgår från en gemenskapshamn
endast om fartyget har inspekterats och godkänts enligt
artikel 19.1.
3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall gälla för behållare
som används för långa transporter på väg och/eller till sjöss
av tama hästdjur eller tamdjur av nötkreatur, får, getter eller
svin.
Artikel 8
Djurhållare
1. Djurhållare på avsändningsorten, omlastningsplatsen eller
bestämmelseorten skall se till att de tekniska föreskrifter som
anges i kapitel I och III avsnitt 1 i bilaga I uppfylls i fråga om
de djur som transporteras.
2.

Djurhållarna skall kontrollera alla djur som anländer till
en omlastningsplats eller en bestämmelseort och fastställa om
djuren är eller har varit föremål för lång transport mellan
medlemsstaterna och med tredjeland. Vid långa transporter av
tama hästdjur, med undantag av registrerade hästdjur, och
tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin skall djurhållare följa
bestämmelserna om färdjournal enligt bilaga II.
Artikel 9
Uppsamlingscentraler
1. Den som svarar för driften av en uppsamlingscentral skall
se till att djuren behandlas i enlighet med de tekniska föreskrifter
som anges i kapitel I och III avsnitt 1 i bilaga I.
2. Den som svarar för driften av en uppsamlingscentral och
är godkänd enligt gemenskapens veterinärlagstiftning skall dessutom
a) anförtro hanteringen av djur endast till personal som har
fullföljt en utbildning om tillämpliga tekniska föreskrifter
enligt bilaga I,
b) regelbundet informera personer som får tillträde till
uppsamlingscentralen om deras uppgifter och skyldigheter
enligt denna förordning och om påföljderna vid eventuella
överträdelser,
c) se till att personer som får tillträde till uppsamlingscentralen
har permanent tillgång till uppgifter om till vilken behörig
myndighet eventuella överträdelser av bestämmelserna i
denna förordning skall anmälas,
d) om bestämmelserna i denna förordning inte efterlevs av en
person som befinner sig på uppsamlingscentralen, och utan
att det påverkar tillämpningen av eventuella åtgärder som
vidtas av den behöriga myndigheten, vidta nödvändiga
åtgärder för att avhjälpa de överträdelser som konstateras
och förebygga att detta inträffar igen,
e) fastställa, kontrollera och verkställa den arbetsordning som
krävs för att säkerställa efterlevnaden av leden a–d.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/7

KAPITEL III
BEHÖRIGA MYNDIGHETERS UPPGIFTER OCH SKYLDIGHETER
Artikel 10
Krav för tillstånd för transportörer
1. Tillstånd för transportörer skall meddelas av den behöriga
myndigheten under förutsättning att
a) sökandena är etablerade eller, i fråga om sökande som är
etablerade i ett tredjeland, är företrädda i den medlemsstat
där de ansöker om tillstånd,
b) sökandena har visat att de i tillräcklig utsträckning förfogar
över lämplig personal, utrustning och driftsförfaranden för
att kunna följa bestämmelserna i denna förordning, inklusive
riktlinjer för god praxis, när det är lämpligt,
c) sökandena eller deras företrädare inte har dömts för allvarliga
överträdelser av gemenskapslagstiftningen och/eller den
nationella lagstiftningen om djurskydd under de tre år som
föregår ansökningsdatum. Denna bestämmelse skall inte tilllämpas
om sökanden för den behöriga myndigheten visar
att denne vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att undvika
ytterligare överträdelser på sådant sätt att detta kan
godkännas av myndigheten.
2. Den behöriga myndigheten skall utfärda tillstånd enligt
punkt 1 i enlighet med modellen i kapitel I i bilaga III. Tillstånden
skall ha en giltighetstid på högst fem år räknat från
den dag då tillståndet utfärdades och skall inte vara giltiga för
långa transporter.
Artikel 11
Krav för tillstånd för transportörer som utför långa transporter
1. Tillstånd för transportörer som utför långa transporter
skall meddelas av den behöriga myndigheten efter ansökan,
förutsatt att
a) sökandena uppfyller villkoren i artikel 10.1, och att
b) sökandena har lämnat in följande handlingar:
i) Giltiga kompetensbevis för förare och skötare enligt
artikel 17.2 för samtliga förare och skötare som
kommer att tjänstgöra vid långa transporter.
ii) Giltiga intyg om godkännande enligt artikel 18.2 för alla
vägtransportmedel som kommer att användas för långa
transporter.
iii) Uppgifter om de förfaranden som gör att transportörerna
kan spåra och registrera förflyttningar som utförs
med vägfordon under deras ansvar och upprätthålla
ständig kontakt med förarna under långa transporter.
iv) Beredskapsplaner för nödsituationer.
2.

För tillämpningen av punkt 1 b iii skall transportörer vid
långa transporter av tama hästdjur, med undantag av registrerade
hästdjur, och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin
visa att de använder det navigeringssystem som avses i
artikel 6.9
a) för fordon som är i bruk för första gången, från och med
den 1 januari 2007,
b) för alla vägtransportmedel, från och med den 1 januari
2009.
3. Den behöriga myndigheten skall utfärda tillstånden i
enlighet med modellen i kapitel II i bilaga III. Tillstånden skall
ha en giltighetstid på högst fem år räknat från den dag då tillståndet
utfärdades och skall vara giltiga för all sorts befordran,
inbegripet långa transporter.
Artikel 12
Begränsningar vad gäller ansökningar om tillstånd
Transportören får endast ansöka om tillstånd enligt artikel 10
eller artikel 11 hos en enda behörig myndighet och i en enda
medlemsstat.
Artikel 13
Den behöriga myndighetens utfärdande av tillstånd
1. Den behöriga myndigheten får begränsa tillämpningsområdet
för ett tillstånd enligt artikel 10.1 eller, i fråga om långa
transporter, artikel 11.1 enligt kriterier som kan kontrolleras
under transporten.
2. Den behöriga myndigheten skall vid utfärdandet förse
varje tillstånd enligt artikel 10.1 eller, i fråga om långa transporter,
artikel 11.1 med ett för medlemsstaten unikt nummer.
Tillståndet skall avfattas på den utfärdande medlemsstatens officiella
språk samt engelska när transportören sannolikt kommer
att vara verksam i en annan medlemsstat.
3. Den behöriga myndigheten skall registrera tillstånd enligt
artikel 10.1 eller artikel 11.1 på ett sådant sätt att den behöriga
myndigheten snabbt kan identifiera transportörer, i synnerhet
vid eventuella överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.
L 3/8 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning

4. Den behöriga myndigheten skall registrera tillstånd som
utfärdats enligt artikel 11.1 i en elektronisk databas. Transportörens
namn och tillståndsnummer skall under den period som
tillståndet är giltigt hållas tillgängliga för allmänheten. Med
förbehåll för gemenskapsbestämmelser och/eller nationella
bestämmelser om integritetsskydd skall medlemsstaterna göra
andra uppgifter som rör transportörers tillstånd tillgängliga för
allmänheten. I databasen skall det även registreras beslut som
anmälts enligt artikel 26.4 c och artikel 26.6.
Artikel 14
Kontroller och andra åtgärder avseende färdjournalen som
den behöriga myndigheten skall utföra före långa transporter
1. Före långa transporter mellan medlemsstaterna och med
tredjeland av tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får,
getter och svin skall den behöriga myndigheten på avsändningsorten
a) på lämpligt sätt kontrollera att
i) transportörer som är uppförda i färdjournalen har relevant
giltigt tillstånd för transportörer, giltigt intyg om
godkännande för transportmedel för långa transporter
och giltiga behörighetstillstånd för förare och skötare,
ii) den färdjournal som organisatören har lämnat är realistisk
och visar att bestämmelserna i denna förordning
efterlevs,
b) om resultaten av kontrollerna enligt led a inte är tillfredsställande,
ålägga organisatören att ändra planerna för den långa
transporten så att den överensstämmer med bestämmelserna
i denna förordning,
c) om resultaten av kontrollerna enligt led a är tillfredsställande
skall den behöriga myndigheten påföra färdjournalen en
stämpel,
d) via det system för informationsutbyte som anges i artikel 20
i direktiv 90/425/EEG så snart som möjligt till den behöriga
myndigheten på bestämmelseorten, utförselstället eller
kontrollstationen översända de i färdjournalen angivna
uppgifterna om de långa transporter som avses.
2. Genom undantag från punkt 1 c skall stämpling av
färdjournalen inte krävas för transporter där det system som
anges i artikel 6.9 används.
Artikel 15
Kontroller som den behöriga myndigheten skall genomföra
när som helst under en lång transport
1. Den behöriga myndigheten skall när som helst under den
långa transporten stickprovsvis eller målinriktat på lämpligt sätt
kontrollera att angivna transporttider är realistiska och att
transporten överensstämmer med bestämmelserna i denna
förordning och särskilt att transporttider och viloperioder har
överensstämt med de begränsningar som anges i kapitel V
i bilaga I.
2.

När det gäller långa transporter mellan medlemsstater
eller mellan medlemsstater och tredjeländer skall kontrollerna
på avsändningsorten av huruvida djuren är i skick att transporteras,
enligt kapitel I i bilaga I, utövas före lastningen som ett
led i kontrollerna avseende djurens hälsa enligt relevant veterinärlagstiftning
i gemenskapen, inom de frister som fastställs i
sådan lagstiftning.
3. Om bestämmelseorten är ett slakteri får kontrollerna
enligt punkt 1 utövas som ett led i besiktningen avseende djurskydd
enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av
särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll
av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som
livsmedel (1).
4. De registreringar av vägtransportmedlens förflyttningar
som erhålls från navigeringssystem får när så är lämpligt
användas för att genomföra dessa kontroller.
Artikel 16
Den behöriga myndighetens personalutbildning och
utrustning
Den behöriga myndigheten skall se till att dess personal har
sådan utbildning och utrustning att den kan kontrollera
uppgifter som registrerats av
— färdskrivare vid vägtransporter enligt föreskrifter i förordning
(EEG) nr 3821/85,
— navigeringssystemet.
Artikel 17
Utbildning och kompetensbevis
1. Transportörers och uppsamlingscentralers personal skall
få sådan utbildning som avses i artikel 6.4 och artikel 9.2 a.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/9
(1) EUT L 226, 25.6.2004, s. 83.
2. Det kompetensbevis för förare och skötare på vägfordon
för transport av tama hästdjur eller tamdjur av nötkreatur, får,
getter, svin eller fjäderfä som avses i artikel 6.5 skall meddelas i
enlighet med bilaga IV. Kompetensbeviset skall avfattas på den
utfärdande medlemsstatens officiella språk samt engelska när
transportören sannolikt kommer att vara verksam i en annan
medlemsstat. Kompetensbeviset skall utfärdas av den behöriga
myndighet eller det behöriga organ som medlemsstaten har
utsett för detta ändamål och i enlighet med modellen i
kapitel III i bilaga III. Giltigheten för nämnda kompetensbevis
får begränsas till att endast omfatta en viss djurart eller grupp
av djurarter.
Artikel 18
Intyg om godkännande av vägtransportmedel
1. Den behöriga myndighet eller det behöriga organ som
medlemsstaten har utsett skall efter ansökan ställa ut ett intyg
om godkännande för vägtransportmedel som används för långa
transporter, förutsatt att detta transportmedel
a) inte redan är föremål för en ansökan som lämnats in till
eller inte redan har godkänts av en annan behörig
myndighet i samma eller i en annan medlemsstat,
b) har inspekterats av den behöriga myndigheten eller det
organ som medlemsstaten har utsett och befunnits uppfylla
de krav enligt kapitlen II och VI i bilaga I som gäller för
utformning, konstruktion och underhåll av vägtransportmedel
som används för långa transporter.
2. Den behöriga myndighet eller det behöriga organ som
medlemsstaten har utsett, skall utfärda intyget i enlighet med
modellen i kapitel IV i bilaga III och förse varje intyg med ett
för medlemsstaten unikt nummer. Intyget skall avfattas på den
utfärdande medlemsstatens officiella språk och engelska. Intygens
giltighetstid skall vara högst fem år räknat från den dag då
de utfärdades och de skall upphöra att gälla så snart som transportmedlet
ändras eller byggs om på ett sätt som påverkar
djurens välbefinnande.
3. Den behöriga myndigheten skall registrera intygen om
godkännande av vägtransportmedel för långa transporter i en
elektronisk databas på ett sådant sätt att den behöriga myndigheten
i samtliga medlemsstater snabbt kan identifiera dessa
intyg, i synnerhet vid eventuella överträdelser av bestämmelserna
i denna förordning.
4. Medlemsstaterna får bevilja undantag från bestämmelserna
i denna artikel och från bestämmelserna i kapitel V punkt
1.4 led b och kapitel VI i bilaga I för vägtransportmedel när det
gäller befordran till den slutliga bestämmelseorten som inte
överstiger 12 timmar.
Artikel 19
Intyg om godkännande av fartyg för djurtransport
1.

Den behöriga myndighet eller det behöriga organ som
medlemsstaten har utsett skall efter ansökan ställa ut ett intyg
om godkännande för ett fartyg för djurtransport, förutsatt att
detta fartyg
a) är i drift från den medlemsstat där ansökan görs,
b) inte redan är föremål för en ansökan som lämnats in till
eller inte redan har godkänts av en annan behörig
myndighet i samma eller i en annan medlemsstat,
c) har inspekterats av den behöriga myndigheten eller det
organ som medlemsstaten har utsett och befunnits uppfylla
kraven i kapitel IV avsnitt 1 i bilaga I med avseende på
konstruktion och utrustning för fartyg för djurtransport.
2. Den behöriga myndighet eller det behöriga organ som
medlemsstaten har utsett, skall vid utfärdandet förse varje intyg
med ett för medlemsstaten unikt nummer. Intyget skall avfattas
på åtminstone ett av den utfärdande medlemsstatens officiella
språk och engelska. Intygens giltighetstid skall vara högst fem år
räknat från den dag då de utfärdades och de skall upphöra att
gälla så snart som transportmedlet ändras eller byggs om på ett
sätt som påverkar djurens välbefinnande.
3. Den behöriga myndigheten skall registrera godkända
fartyg för djurtransport på ett sådant sätt att de snabbt kan
identifieras, i synnerhet vid eventuella överträdelser av bestämmelserna
i denna förordning.
4. Den behöriga myndigheten skall registrera intyg om
godkännande av fartyg för djurtransport i en elektronisk
databas på ett sådant sätt att intygen snabbt kan identifieras, i
synnerhet vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.
Artikel 20
Inspektion av fartyg för djurtransport vid i- och urlastning
1. Den behöriga myndigheten skall inspektera fartyg för
djurtransport innan djur lastas i för att i synnerhet kontrollera
att
a) fartyget för djurtransport är byggt och utrustat för det antal
djur och den djurart som skall transporteras,
L 3/10 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning

b) lastutrymmen där djuren skall förvaras är i gott skick,
c) den utrustning som avses i kapitel IV i bilaga I fungerar väl.
2. Den behöriga myndigheten skall före och under i- och
urlastning av fartyg för djurtransport företa nedanstående
inspektioner för att försäkra sig om att
a) djuren är i skick för vidare befordran,
b) i- och urlastning utförs i enlighet med bestämmelserna i
kapitel III i bilaga I,
c) arrangemangen för utfodring och vattning står i överensstämmelse
med kapitel IV avsnitt 2 i bilaga I.
Artikel 21
Kontroller vid utförselställen och gränskontrollstationer
1. Utan att det påverkar de kontroller som föreskrivs i
artikel 2 i förordning (EG) nr 639/2003 när djur befinner sig
på utförselställen eller gränskontrollstationer, skall officiella
veterinärer i medlemsstaterna i fråga kontrollera att djuren
transporteras i enlighet med bestämmelserna i denna förordning
och i synnerhet
a) att transportörerna har lämnat in en kopia av ett giltigt tillstånd
enligt artikel 10.1 eller, i fråga om långa transporter,
artikel 11.1,
b) att förarna av vägfordon som transporterar tama hästdjur,
tamdjur av nötkreatur, får, getter, svin eller fjäderfä, samt
skötare av dessa, har förelagt ett giltigt kompetensbevis
enligt artikel 17.2,
c) att djuren är i skick för vidare befordran,
d) att det transportmedel som skall användas för djurens vidare
befordran uppfyller kraven i kapitel II och i tillämpliga fall
kapitel VI i bilaga I,
e) att transportörerna vid export har visat att befordran från
avsändningsorten fram till första urlastning i det slutliga
bestämmelselandet överensstämmer med reglerna enligt alla
internationella avtal som förtecknas i bilaga V och som
gäller i berörda tredjeländer,
f) om tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter och
svin har transporterats eller skall transporteras med långa
transporter.
2. Vid långa transporter av tama hästdjur och tamdjur av
nötkreatur, får, getter och svin skall de officiella veterinärerna
vid utförselställen och gränskontrollstationer utföra och journalföra
de kontroller som anges i avsnitt 3, Bestämmelseort,i
färdjournalen i bilaga II. Den behöriga myndigheten skall
bevara uppgifterna om dessa kontroller och kontrollerna enligt
punkt 1 under minst tre år räknat från den dag då kontrollerna
utfördes samt en kopia av motsvarande diagramblad eller
utskrift enligt bilaga I eller bilaga I B till förordning (EEG)
nr 3821/85 om fordonet omfattas av den förordningen.
3. Om den behöriga myndigheten anser att djuren inte är i
skick att fullfölja transporten skall dessa lastas ur, vattnas,
utfodras och få vila.
Artikel 22
Dröjsmål under transport
1.

Den behöriga myndigheten skall vidta nödvändiga
åtgärder för att förhindra eller minimera dröjsmål under transporten
eller djurs lidande vid oförutsedda omständigheter som
förhindrar tillämpningen av denna förordning. Den behöriga
myndigheten skall se till att särskilda åtgärder vidtas vid omlastningsplatser,
utförselställen och gränskontrollstationer så att
djurtransporter behandlas med prioritet.
2. Sändningar av djur får inte fördröjas såvida detta inte är
absolut nödvändigt för djurens välbefinnande eller med hänsyn
till den allmänna säkerheten. Ingen opåkallad fördröjning får
ske mellan fullbordad lastning och avresa. Om en sändning av
djur har fördröjts i mer än två timmar, skall den behöriga
myndigheten se till att lämpliga åtgärder vidtas så att djuren får
skötsel och vid behov utfodras, vattnas, lastas ur och förvaras.
KAPITEL IV
GENOMFÖRANDE OCH INFORMATIONSUTBYTE
Artikel 23
Nödåtgärder vid transportörens bristande efterlevnad av
bestämmelserna i denna förordning
1. Om en behörig myndighet konstaterar att en bestämmelse
i denna förordning inte efterlevs eller inte har efterlevts, skall
den vidta, eller kräva att den person som ansvarar för djuren
vidtar, alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa djurskyddet.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/11
Sådana åtgärder får inte ge upphov till onödigt eller ytterligare
lidande för djuren och skall stå i proportion till de risker som
föreligger. Den behöriga myndigheten skall på vederbörligt sätt
söka ersättning för de kostnader som uppkommer genom
åtgärderna.
2. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet får
dessa åtgärder omfatta
a) att förare eller skötare byts ut,
b) att transportmedlet repareras provisoriskt för att undvika
varje risk för omedelbar skada på djuren,
c) att sändningen eller en del av sändningen flyttas över till ett
annat transportmedel,
d) att djuren sänds tillbaka till sin avsändningsort närmaste
vägen eller att medge en fortsatt transport av djuren till
deras bestämmelseort närmaste vägen enligt det alternativ
som är till djurens bästa när det gäller deras välbefinnande,
e) att djuren lastas ur och hålls i lämplig förvaring och ges
adekvat skötsel tills problemet är löst.
Om det inte finns någon möjlighet att garantera djurens välbefinnande
skall de dödas eller avlivas på ett humant sätt.
3. Om åtgärder skall vidtas på grund av bristande efterlevnad
av bestämmelserna i denna förordning enligt punkt 1
och djuren måste transporteras i strid med vissa av bestämmelserna
i denna förordning, skall den behöriga myndigheten
utfärda ett tillstånd för transporten av dessa djur. De berörda
djuren skall vara identifierade i tillståndet och där skall även
anges på vilka villkor djuren får transporteras fram till dess att
bestämmelserna i denna förordning efterlevs fullt ut. Detta tillstånd
skall medfölja djuren.
4. Den behöriga myndigheten skall omedelbart se till att
nödvändiga åtgärder vidtas om den person som ansvarar för
djuren inte kan kontaktas eller inte följer myndighetens instruktioner.
5. Beslut som fattas av den behöriga myndigheten och grunderna
för dessa beslut skall så snart som möjligt delges transportören
eller dennes ombud samt den behöriga myndighet
som meddelade tillståndet enligt artikel 10.1 eller artikel 11.1.
De behöriga myndigheterna skall vid behov bistå transportören
för att underlätta genomförandet av de nödåtgärder som krävs.
Artikel 24
Ömsesidigt bistånd och informationsutbyte
1. De regler och informationsförfaranden som anges i rådets
direktiv 89/608/EEG (1) skall tillämpas för de syften som avses i
denna förordning.
2. Varje medlemsstat skall inom tre månader från denna
förordnings ikraftträdande till kommissionen översända
uppgifter om samt eventuell e-postadress till en kontaktpunkt
för de syften som avses med denna förordning, samt alla
ändringar av sådana uppgifter.

Kommissionen skall vidarebefordra
uppgifterna om kontaktpunkten till övriga medlemsstater
inom ramen för Ständiga kommittén för livsmedelskedjan
och djurhälsa.
Artikel 25
Påföljder
Medlemsstaterna skall fastställa regler om påföljder som skall
tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning,
och skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att
de genomförs. De föreskrivna påföljderna skall vara effektiva,
proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna skall senast
den 5 juli 2006 till kommissionen anmäla dessa bestämmelser
samt tillämpningsföreskrifterna för artikel 26, och skall utan
dröjsmål underrätta kommissionen om alla eventuella senare
ändringar av dessa bestämmelser.
Artikel 26
Överträdelser och anmälan av överträdelser
1. Vid eventuella överträdelser av denna förordning skall
den behöriga myndigheten vidta de särskilda åtgärder som
avses i punkterna 2–7.
2. Om en behörig myndighet konstaterar att en transportör
inte har iakttagit bestämmelserna i denna förordning eller att
ett transportmedel inte uppfyller kraven enligt dessa bestämmelser,
skall myndigheten utan dröjsmål anmäla detta till den
behöriga myndighet som meddelade transportören tillståndet
eller ställde ut intyget om godkännande av transportmedlet
och, om föraren inte har iakttagit bestämmelserna i denna
förordning, till den som utfärdat förarens kompetensbevis.
Denna anmälan skall omfatta alla relevanta uppgifter och handlingar.
3. Om en behörig myndighet på en bestämmelseort konstaterar
att befordran skett i strid med denna förordning, skall
denna myndighet utan dröjsmål anmäla detta till den behöriga
myndigheten på avsändningsorten. Denna anmälan skall
omfatta alla relevanta uppgifter och handlingar.
4. Om en behörig myndighet konstaterar att en transportör
inte har iakttagit bestämmelserna i denna förordning eller att
ett transportmedel inte uppfyller kraven i densamma eller om
en behörig myndighet får en anmälan enligt punkterna 2 eller
3 skall den om så är lämpligt
a) ålägga den berörda transportören att åtgärda de överträdelser
som konstaterats och att vidta åtgärder för att
förhindra att dessa inträffar igen,
L 3/12 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
(1) EGT L 351, 2.12.1989, s. 34.

b) låta den berörda transportören undergå ytterligare
kontroller, och särskilt kräva närvaro av en veterinär vid
lastning av djuren,
c) tillfälligt eller slutgiltigt återkalla transportörens tillstånd
eller intyget om godkännande av transportmedlet ifråga.
5. Om en förare eller skötare som innehar ett kompetensbevis
enligt artikel 17.2 gör sig skyldig till en överträdelse av
bestämmelserna i denna förordning, får den behöriga myndigheten
tillfälligt eller slutgiltigt återkalla detta kompetensbevis, i
synnerhet om överträdelsen visar att föraren eller skötaren inte
har tillräckliga kunskaper och information för att kunna transportera
djur i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.
6. Vid upprepade eller allvarliga överträdelser av bestämmelserna
i denna förordning får en medlemsstat tillfälligt förbjuda
att djur transporteras på medlemsstatens territorium av denna
transportör eller med detta transportmedel, även om en annan
medlemsstat har meddelat transportören tillstånd eller godkänt
transportmedlet, förutsatt att alla möjligheter inom ramen för
det ömsesidiga bistånd och informationsutbyte som avses i
artikel 24 är uttömda.
7. Medlemsstaterna skall se till att alla kontaktpunkter enligt
artikel 24.2 utan dröjsmål underrättas om alla beslut som fattas
enligt punkt 4 c eller punkterna 5 eller 6 i den här artikeln.
Artikel 27
Behöriga myndigheters inspektioner och årliga rapporter
1. Den behöriga myndigheten skall genom icke-diskriminerande
inspektioner av djur, transportmedel och följedokument
kontrollera att kraven i denna förordning är uppfyllda. Dessa
inspektioner skall utföras på ett adekvat antal av de djur som
transporteras årligen inom den enskilda medlemsstaten och de
kan genomföras samtidigt med kontroller som utförs för andra
ändamål. Antalet inspektioner skall ökas om det konstateras att
bestämmelserna i denna förordning inte efterlevs. Ovannämnda
antal djur och inspektioner skall fastställas i enlighet med det
förfarande som avses i artikel 31.2.
2. Medlemsstaterna skall senast den 30 juni varje år lägga
fram en rapport för kommissionen om de inspektioner enligt
punkt 1 som utförts året dessförinnan. Rapporten skall även
innehålla en analys av allvarliga brister som konstaterats och en
åtgärdsplan för att avhjälpa dessa brister.
Artikel 28
Kontroller på plats
Kommissionens veterinärmedicinska experter kan, om det
behövs för att denna förordning skall tillämpas enhetligt, i
samverkan med den berörda medlemsstatens myndigheter
företa kontroller på plats i enlighet med det förfarande som
fastställs i artikel 45 i Europarlamentets och rådets förordning
(EG) nr 882/2004 (1).
Artikel 29
Riktlinjer för god praxis
Medlemsstaterna skall främja utarbetandet av riktlinjer för god
praxis där det även skall ingå riktlinjer för efterlevnaden av
bestämmelserna i denna förordning, i synnerhet artikel 10.1.

Dessa riktlinjer skall utarbetas på nationell nivå, mellan flera
medlemsstater eller på gemenskapsnivå. Spridningen och
användningen av såväl nationella riktlinjer som gemenskapsriktlinjer
skall uppmuntras.
KAPITEL V
GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER OCH KOMMITTÉFÖRFARANDE
Artikel 30
Ändring av bilagor och tillämpningsföreskrifter
1. Bilagorna till förordningen skall ändras av rådet genom
beslut med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen,
särskilt i syfte att anpassa dem till vetenskapliga och tekniska
framsteg, utom när det gäller kapitel IV och punkt 3.1 i
kapitel VI i bilaga I, avsnitten 1–5 i bilaga II samt bilagorna III,
IV, V och VI, vilka som får ändras i enlighet med förfarandet i
artikel 31.2.
2. Eventuella tillämpningsföreskrifter för denna förordning
får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i
artikel 31.2.
3. Intyg eller andra handlingar som föreskrivs i gemenskapens
veterinärlagstiftning för levande djur får kompletteras i
enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2 för att ta
hänsyn till kraven i denna förordning.
4. Skyldigheten att inneha ett kompetensbevis enligt
artikel 6.5 får, i enlighet med det förfarande som avses i
artikel 31.2, utvidgas till att även gälla förare som transporterar
andra tamdjur eller skötare av dessa.
5. I samband med marknadsstödjande undantagsåtgärder
som vidtas på grund av restriktioner för förflyttningar som
hänger samman med veterinära åtgärder för att bekämpa en
sjukdom får kommissionen medge undantag från punkt 2 e i
kapitel I i bilaga I. Den kommitté som avses i artikel 31 skall
underrättas om alla sådana beslut.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/13
(1) EUT L 191, 28.5.2004, s. 1.

6. Undantag från de krav som gäller för långa transporter
får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i
artikel 31.2, för att ta hänsyn till att vissa regioner är belägna
långt från det europeiska fastlandet.
7. Genom undantag från denna förordning får medlemsstaterna
fortsätta att tillämpa de nuvarande nationella bestämmelserna
om transport av djur i sina yttersta randområden, om
djuren har sitt ursprung där eller anländer dit. De skall informera
kommissionen om detta.
8. I avvaktan på att detaljerade bestämmelser antas för djurarter
som inte särskilt omnämns i bilagorna, får medlemsstaterna
fastställa eller behålla nationella tilläggsregler som skall
tillämpas på transport av dessa djurarter.
Artikel 31
Kommittéförfarande
1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för
livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättats genom Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (1).
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7
i beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara
tre månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 32
Rapport
Inom fyra år från det datum som anges i artikel 37 andra
stycket skall kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet
och rådet om konsekvenserna av denna förordning
på djurskyddet under transport och på handelsflödena av
levande djur inom den utvidgade gemenskapen. I rapporten
skall särskilt beaktas vetenskapliga bevis om djurs behov från
djurskyddssynpunkt, rapporten om genomförandet av navigeringssystemet
enligt punkt 4.3 i kapitel VI i bilaga I, samt de
socioekonomiska konsekvenserna av den här förordningen,
inbegripet regionala aspekter. Rapporten kan vid behov åtföljas
av lämpliga lagförslag som rör långa transporter, särskilt avseende
transporttider, viloperioder och utrymme.
KAPITEL VI
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 33
Upphävande
Direktiv 91/628/EEG och förordning (EG) nr 411/98 skall
upphöra att gälla från och med den 5 januari 2007. Hänvisningar
till det upphävda direktivet och den upphävda förordningen
skall anses som hänvisningar till den här förordningen.
Artikel 34
Ändringar av direktiv 64/432/EEG
Direktiv 64/432/EEG ändras härmed på följande sätt:
1. Artikel 11 skall ändras på följande sätt:
a) I punkt 1 skall följande led införas:
”ee) följa de bestämmelser i direktiv 98/58/EG och
förordning (EG) nr 1/2005 (*) som är tillämpliga på
uppsamlingscentraler,
(*) EUT L 3, 5 januari 2005.”
b) Punkt 4 skall ersättas med följande:
”4.

Den behöriga myndigheten kan tillfälligt eller
permanent återkalla godkännandet om bestämmelserna i
denna artikel, andra tillämpliga bestämmelser i detta
direktiv eller i förordning (EG) nr 1/2005 eller annan av
gemenskapens veterinärlagstiftning som förtecknas i
kapitel I i bilaga A till direktiv 90/425/EEG (*) inte följs.
Godkännandet kan återfås när den behöriga myndigheten
har förvissat sig om att uppsamlingscentralen helt och
hållet är i överensstämmelse med alla tillämpliga bestämmelser
som avses i denna punkt.
(*) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.”
2. Artikel 12 skall ersättas med följande:
”Artikel 12
1. Medlemsstaterna skall se till att transportörerna
uppfyller följande tilläggsvillkor:
a) För djurtransport skall de använda transportmedel som
i) är utformade så att spillning, strö eller foder inte kan
falla eller rinna ut ur fordonet, och
L 3/14 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
(1) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom
förordning (EG) nr 1642/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 4).
ii) omedelbart efter varje transport av djur eller av
sådana produkter som kan påverka djurhälsan, och
vid behov före varje ny lastning av djur, rengörs och
desinfekteras med desinfektionsmedel som är officiellt
godkända av den behöriga myndigheten.
b) De skall antingen
i) ha lämpliga, av den behöriga myndigheten godkända,
faciliteter för rengöring och desinfektion, även
lagringsutrymmen för strö och gödsel, eller
ii) förete handlingar som visar att detta arbete utförs av
sådan tredje part som godkänts av den behöriga
myndigheten.
2. Transportören skall, för varje fordon som används för
djurtransport, se till att det förs ett register med åtminstone
följande uppgifter, som skall bevaras i åtminstone tre år:
a) Ort, datum och tid för lastningen samt namn eller firma
och adress för den anläggning eller den uppsamlingscentral
där djuren lastas.
b) Ort, datum och tid för leverans samt mottagarens eller
mottagarnas namn eller firma och adress.
c) De transporterade djurens art och antal.
d) Datum och plats för desinfektionen.
e) Uppgifter om åtföljande handlingar, inklusive numret.
f) Förväntad transporttid för varje befordran.
3. Transportören skall se till att sändningen eller djuren
inte vid något tillfälle, från det att de lämnar anläggningen
eller den ursprungliga uppsamlingscentralen till ankomsten
till bestämmelseorten, kommer i kontakt med djur med
sämre hälsostatus.
4. Medlemsstaterna skall förvissa sig om att transportören
följer bestämmelserna i denna artikel om de erforderliga
handlingar som skall åtfölja djuren.
5. Denna artikel gäller inte för personer som transporterar
djur över ett avstånd på högst 65 kilometer räknat från
avsändningsorten till bestämmelseorten.
6. Vid överträdelser av bestämmelserna i denna artikel
skall bestämmelserna om överträdelser och anmälan av
överträdelser i artikel 26 i förordning (EG) nr 1/2005 också
tillämpas när det gäller djurhälsa.”
Artikel 35
Ändring av direktiv 93/119/EG
I bilaga A till direktiv 93/119/EG skall punkt 3 i del II ersättas
med följande:
”3. Djur skall förflyttas med varsamhet. Drivgångarna skall
konstrueras så att risken minimeras för att djuren
skadas, och vara inrättade så att deras flockinstinkt
utnyttjas. Instrument som är avsedda att styra djuren
får endast användas i det syftet och endast under korta
perioder. Användning av instrument som ger elektriska
stötar skall undvikas i möjligaste mån. Under alla
omständigheter får sådana instrument endast användas
i fråga om fullvuxna nötkreatur och svin som vägrar
att förflytta sig och endast när de har utrymme att
förflytta sig framåt.

Stötarna får inte vara mer än en
sekund, de skall komma med tillräckligt långa
mellanrum, och får endast ges på bakpartiets muskler.
Stötarna får inte upprepas om djuret inte reagerar på
dem.”
Artikel 36
Ändringar av förordning (EG) nr 1255/97
Förordning (EG) nr 1255/97 ändras på följande sätt:
1. Ordet ”mellanstationer” skall överallt i förordningen ersättas
med ordet ”kontrollstationer”.
2. I artikel 1 skall punkt 1 ersättas med följande:
”1. Kontrollstationer är platser där djuren vilar under
minst 12 timmar i enlighet med punkt 1.5 eller punkt 1.7 b
i kapitel V i bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005 (*).
(*) EUT L 3, 5 januari 2005.”
3. Artikel 3 skall ersättas med följande:
”Artikel 3
1. Den behöriga myndigheten skall godkänna och utfärda
ett godkännandenummer till varje kontrollstation. Detta
godkännande får begränsas till en eller flera särskilda arter
eller till vissa kategorier av djur och viss hälsostatus.
Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna förteckningen
över godkända kontrollstationer samt eventuella
uppdateringar.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/15
Medlemsstaterna skall också meddela kommissionen de
detaljerade arrangemangen för tillämpning av bestämmelserna
i artikel 4.2, särskilt perioden för användning som
kontrollstationer och de godkända lokalernas dubbla funktion.
2. Kontrollstationerna skall förtecknas av kommissionen i
enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2 i
förordning (EG) nr 1/2005 på förslag av den berörda
medlemsstatens behöriga myndighet.
3. Medlemsstaterna får föreslå att en kontrollstation förs
in på förteckningen först när den behöriga myndigheten har
kontrollerat att den uppfyller relevanta krav och har
godkänt den. För att ett sådant godkännande skall kunna ske
skall den behöriga myndigheten så som den definieras i
artikel 2.6 i direktiv 90/425/EEG se till att kontrollstationerna
uppfyller kraven i bilaga I till denna förordning; dessutom
skall sådana kontrollstationer
a) vara belägna i ett område där det inte enligt relevant
gemenskapslagstiftning råder förbud eller restriktioner;
b) stå under kontroll av en officiell veterinär som bl.a. skall
se till att bestämmelserna i denna förordning följs;
c) i sin verksamhet följa tillämpliga gemenskapsbestämmelser
om djurhälsa, förflyttning av djur och skydd av
djur vid tidpunkten för slakt.
d) underkastas regelbunden inspektion minst två gånger om
året, för att kontrollera att kraven för godkännande fortfarande
uppfylls.
4. En medlemsstat måste i allvarliga fall, särskilt om
djurens hälsa eller välbefinnande står på spel, förbjuda
användningen av en kontrollstation som är belägen på dess
territorium. Den skall underrätta kommissionen och de
övriga medlemsstaterna om förbudet och orsakerna till
detta. Förbudet mot användning av en kontrollstation kan
endast upphävas om kommissionen och de övriga medlemsstaterna
har underrättats om orsakerna.
5. Kommissionen får i enlighet med förfarandet i
artikel 31.2 i förordning (EG) nr 1/2005 förbjuda användningen
av en kontrollstation eller ta bort den från förteckningen
om inspektioner på plats som utförs av kommissionens
experter enligt artikel 28 i den förordningen visar att
relevant gemenskapslagstiftning inte följs.”
4. I artikel 4 skall följande punkt läggas till:
”4. Den behöriga myndigheten på avsändningsorten skall
använda det system för informationsutbyte som avses i
artikel 20 i direktiv 90/425/EEG för att meddela när djur
passerar genom kontrollstationerna.”
5. Artikel 6 skall ersättas med följande:
”Artikel 6
1. Innan djuren lämnar kontrollstationen skall den officielle
veterinären eller en annan veterinär som den behöriga
myndigheten har utsett för ändamålet bekräfta i den
färdjournal som avses i bilaga II i förordning (EG) nr 1/2005
att djuren är i skick att fortsätta resan.

Medlemsstaterna kan
föreskriva att utgifter som uppstår genom veterinärkontrollen
skall bäras av den berörda verksamhetsutövaren.
2. Reglerna om det informationsutbyte mellan myndigheterna
som är nödvändigt för att uppfylla kraven i denna
förordning skall fastställas i enlighet med förfarandet i
artikel 31.2 i förordning (EG) nr 1/2005.”
6. Artikel 6a skall ersättas med följande:
”Artikel 6a
Denna förordning skall ändras av rådet, genom beslut med
kvalificerad majoritet, på förslag av kommissionen, särskilt i
syfte att anpassa den till vetenskapliga och tekniska
framsteg, utom när det gäller de ändringar av bilagan som
krävs för att anpassa den till djurhälsoläget, vilka får antas i
enlighet med förfarandet enligt artikel 31.2 i förordning
(EG) nr 1/2005.”
7. Artikel 6b första meningen skall ersättas med följande:
”Artikel 6b
Medlemsstaterna skall tillämpa bestämmelserna i artikel 26 i
förordning (EG) nr 1/2005 vid sanktioner på grund av eventuella
överträdelser av bestämmelserna i denna förordning
och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de
genomförs.”
L 3/16 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
8. Bilaga I skall ändras på följande sätt:
a) Rubriken skall ersättas med följande:
”BILAGA
GEMENSKAPSKRITERIER FÖR KONTROLLSTATIONER”
b) Avsnitt A skall ersättas med följande:
”A. BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH HYGIEN
1. Varje kontrollstation skall
a) placeras, utformas, byggas och drivas på ett sätt
som garanterar tillräcklig biosäkerhet och som
förhindrar spridande av allvarliga smittsamma
sjukdomar till andra anläggningar och mellan på
varandra följande sändningar av djur som
passerar genom dessa lokaler.
b) byggas, utrustas och drivas på ett sätt som
garanterar att de kan rengöras och desinficeras.
En lastbilstvätt skall finnas tillgänglig på plats.
Sådana faciliteter måste vara operativa under alla
väderförhållanden.
c) rengöras och desinficeras före och efter varje
användning, när den officielle veterinären så
kräver.
2. Personal och utrustning som kommer i kontakt
med de djur som tas emot skall användas enbart för
de berörda lokalerna om de inte har rengjorts och
desinficerats efter att ha varit i kontakt med djuren
eller deras avföring eller urin. I synnerhet skall den
person som ansvarar för kontrollstationen tillhandahålla
ren utrustning och skyddskläder som är
avsedda uteslutande för att användas av alla
personer som kommer in på kontrollstationen, och
också tillhandahålla lämplig utrustning för
rengöring och desinfektion av denna utrustning.
3. Ströet skall avlägsnas när en sändning av djur
flyttas från en inhägnad och efter den rengöring
och desinfektion som föreskrivs i punkt 1 c ersättas
med nytt strö.
4. Strö, avföring och urin från djuren skall inte samlas
in från lokalerna om de inte genomgått en lämplig
behandling i syfte att undvika spridning av djursjukdomar.
5. Lämpliga sanitära uppehåll mellan två på varandra
följande sändningar av djur skall iakttas och vid
behov anpassas beroende på om de kommer från
en region, ett område eller en zon av liknande typ.
Särskilt viktigt är att alla djur avlägsnas från
kontrollstationerna under en period på minst 24
timmar efter användning under högst en sexdagarsperiod
och sedan rengöring och desinfektion har
genomförts och innan det kommer en eventuell ny
sändning.
6. Innan djur tas emot skall kontrollstationerna
a) ha påbörjat rengöring och desinfektion inom 24
timmar efter det att alla djur som fanns där tidigare
tagits därifrån i enlighet med bestämmelserna
i artikel 4.3 i denna förordning;
b) ha varit fria från djur till dess att rengöring och
desinfektion fullgjorts till den officiella veterinärens
belåtenhet.”
c) Avsnitt B punkt 1 skall ersättas med följande:
”1.

Förutom de bestämmelser som avses i kapitlen II och
III i bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005, vilka är
tillämpliga på transportmedlen för lastning och lossning
av djur, skall varje kontrollstation ha lämplig
utrustning och lämpliga utrymmen för lastning och
lossning av djuren i och ur transportmedlen. Sådan
utrustning och sådana utrymmen skall framför allt
ha en halkfri golvbeläggning och om nödvändigt
vara utrustade med räcken. Bryggor, ramper och
landgångar skall vara utrustade med sidoväggar,
staket eller annat skydd som hindrar djuren från att
falla av. Lastnings- och lossningsramperna skall ha
minsta möjliga lutning. Gångarna skall ha en golvbeläggning
som minimerar halkrisken och vara utförda
så att risken för skador på djuren minimeras. Det bör
särskilt tillses att det inte finns något större tomrum
eller trappsteg mellan fordonets golv och rampen
eller mellan rampen och golvet i lossningsområdet,
vilka tvingar djuren att hoppa eller som kan leda till
att djuren halkar eller snubblar.”
9. Bilaga II skall utgå.
Artikel 37
Ikraftträdande och tillämpningsdatum
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det
att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall tillämpas från och med den 5 januari 2007.
Artikel 6.5 skall dock tillämpas från och med den 5 januari
2008.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/17
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 december 2004
På rådets vägnar
C. VEERMAN
Ordförande
L 3/18 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
BILAGA I
TEKNISKA FÖRESKRIFTER
(som avses i artiklarna 6.3, 8.1, 9.1 och 9.2 a)
KAPITEL I
I SKICK ATT TRANSPORTERAS
1. Djur får endast transporteras om de är i skick för planerad befordran och de skall transporteras under sådana förhållanden
att de inte kan skadas eller utsättas för onödigt lidande.
2. Djur som är skadade eller fysiskt svaga eller sjuka skall inte anses vara i skick att transporteras, särskilt om
a) de inte kan röra sig själva utan smärta eller inte kan gå utan hjälp,
b) de har ett allvarligt öppet sår eller framfall,
c) de är dräktiga och 90 % eller mer av dräktighetstiden redan har gått, eller hondjur som fött den senaste veckan,
d) de är nyfödda däggdjur och naveln ännu inte är helt läkt,
e) de är smågrisar under tre veckor, lamm under en vecka eller kalvar under tio dagar, såvida de inte skall transporteras
kortare sträcka än 100 km,
f) de är hundar och katter under åtta veckor om de inte åtföljs av moderdjuret,
g) de är hjortdjur med basthud.
3. Sjuka eller skadade djur får dock anses vara i skick att transporteras om
a) de är lätt skadade eller sjuka och transporten inte orsakar ytterligare lidande; om tveksamhet råder skall veterinär
rådfrågas,
b) de transporteras för de syften som avses i rådets direktiv 86/609/EEG (1) om skadan eller sjukdomen är del av ett
forskningsprogram,
c) de transporteras under översyn av veterinär för eller efter behandling eller diagnos; sådan transport skall dock bara
tillåtas om djuren i fråga inte utsätts för onödigt lidande eller dålig behandling,
d) det är fråga om djur som har genomgått veterinära ingrepp enligt lantbrukspraxis, t.ex. avhorning eller kastrering,
förutsatt att såren är fullständigt läkta.
4. Djur som blir sjuka eller som skadas under transport skall åtskiljas från övriga djur och ges akutvård så snart det är
möjligt. De skall få lämplig veterinärbehandling och om nödvändigt nödslaktas eller avlivas på ett sätt som inte
orsakar dem onödigt lidande.
5. Lugnande medel får inte användas på djur som skall transporteras såvida det inte är absolut nödvändigt för att säkerställa
djurens välbefinnande, och får i så fall enbart användas under överinseende av veterinär.
6. Lakterande hondjur av nötkreatur, får och get som inte transporteras med sin avkomma skall mjölkas minst var
12:e timme.
7.

Kraven i punkterna 2 c och 2 d gäller inte för registrerade hästdjur om syftet med transporterna är att förbättra
hälsan och välbefinnandet vid födseln, eller för nyfödda föl med deras registrerade ston, under förutsättning att djuren
i båda fallen ständigt åtföljas av en skötare som ägnar sig åt dem under transporten.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/19
(1) EGT L 358, 18.12.1986, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/65/EG (EUT L 230,
16.9.2003, s. 32).
KAPITEL II
TRANSPORTMEDEL
1. Bestämmelser för samtliga transportmedel
1.1 Transportmedel, behållare och deras tillbehör skall utformas, konstrueras, underhållas och användas på så sätt att
a) djurens säkerhet säkerställs och djuren inte kommer till skada eller tillfogas lidande,
b) de skyddar djuren från dåligt väder, extrema temperaturer och ogynnsamma klimatförhållanden,
c) de kan rengöras och desinficeras,
d) djuren förhindras från att rymma eller ramla ut och de skall kunna motstå de påfrestningar de utsätts för,
e) den kvalitet på och tillgång till luft som den transporterade djurarten kräver kan upprätthållas,
f) tillträde medges till djuren för att inspektera och sköta dem,
g) de har ett halkfritt golv,
h) golvbeläggningen skall minimera läckage av urin eller spillning,
i) de har ljuskällor som är tillräckliga för att inspektera och sköta djuren under transport.
1.2 Det skall finnas tillräckligt med utrymme i djurens bås och på varje nivå för att säkerställa att ventilationen
ovanför djuren är tillräcklig när de står upp, utan att det på något vis begränsar deras naturliga rörelser.
1.3 Vilda djur och andra djur än tama hästdjur eller tamdjur av nötkreatur, får och svin när så är lämpligt skall
åtföljas av följande handlingar:
a) Ett anslag om att djuren är vilda, lättskrämda eller farliga.
b) Skriftliga instruktioner om utfodring, vattning och eventuell särskild skötsel som krävs.
1.4 Skiljeväggar skall vara tillräckligt starka för att stå emot djurens vikt. Beslag skall kunna öppnas och stängas
snabbt och enkelt.
1.5 Smågrisar som väger mindre än 10 kg, lamm som väger mindre än 20 kg, kalvar som är yngre än sex månader
och föl som är yngre än fyra månader skall ha lämpligt strö eller likvärdigt material som garanterar deras
bekvämlighet och som är lämpligt för arten, antalet djur som transporteras, transporttiden och vädret. Materialet
måste medge adekvat uppsugning av urin och spillning.
1.6 Utan att det påverkar bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen eller i nationell lagstiftning om besättningars
och passagerares säkerhet skall det, om transport på ett fartyg eller flygplan eller i järnvägsvagn varar mer än
3 timmar, finnas medel för avlivning som är lämpliga för arten i fråga; dessa skall vara tillgängliga för skötaren
eller den person ombord som har nödvändig kunskap för att kunna utföra denna uppgift på ett humant och
effektivt sätt.
2.

Ytterligare bestämmelser för väg- och järnvägstransport
2.1 Fordonen som djuren transporteras i skall vara klart och tydligt märkta så att det framgår att de innehåller
levande djur, utom när djuren transporteras i behållare som är märkta i enlighet med punkt 5.1.
2.2 Vägfordon skall ha lämplig utrustning för i- och urlastning.
2.3 När tågset sätts samman och under all annan förflyttning av järnvägsvagnar skall alla försiktighetsåtgärder vidtas
för att undvika skakningar i järnvägsvagnar med levande djur.
L 3/20 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
3. Ytterligare bestämmelser för transport på rorofartyg
3.1 Innan ilastning sker på fartyg skall befälhavaren kontrollera att
a) det på stängda däck finns lämpligt mekaniskt ventilationssystem och att detta har ett alarm och en lämplig
sekundär kraftkälla om strömavbrott skulle uppstå,
b) det på öppna däck finns tillräckligt skydd mot havsvatten.
3.2 Vägfordon och järnvägsvagnar skall vara utrustade med ett tillräckligt antal fästpunkter som är så utformade och
placerade och som underhålls på så sätt att fordonet eller vagnen på ett säkert sätt kan göras fast på fartyget.
Vägfordon och järnvägsvagnar skall göras fast i fartyget innan transporten påbörjas för att förhindra att de
förskjuts ur läge genom fartygsrörelser.
4. Ytterligare bestämmelser för lufttransport
4.1 Djur skall transporteras i behållare, fållor eller bås som är lämpliga för arten och som uppfyller IATA: s bestämmelser
om levande djur i den version som anges i bilaga IV.
4.2 Djur skall endast transporteras under förhållanden där luftkvalitet, temperatur och tryck under hela befordran
kan bibehållas inom ett intervall som är lämpligt för djurarten.
5. Ytterligare bestämmelser för transport i behållare
5.1 Behållarna som djuren transporteras i skall vara klart och tydligt märkta så att det framgår att de innehåller
levande djur, och med ett anslag som anger vilken sida av behållaren som är ovansida.
5.2 Under transport och hantering skall behållarna alltid förvaras upprättstående och kraftiga stötar och skakningar
skall minimeras. Behållarna skall göras fast på ett sådant sätt att förskjutning på grund av transportmedlets
rörelser förhindras.
5.3 Behållare som väger mer än 50 kg skall vara utrustade med ett tillräckligt antal fästpunkter som är så utformade
och placerade och som underhålls på så sätt att de på ett säkert sätt kan göras fast på det transportmedel de skall
lastas på. Behållarna skall göras fast vid transportmedlet innan befordran påbörjas på ett sådant sätt att förskjutning
på grund av transportmedlets rörelser förhindras.
KAPITEL III
TRANSPORTMETODER
1. I- och urlastning samt hantering
1.1 Tillbörlig hänsyn skall tas till att vissa kategorier av djur, t.ex. vilda djur, i god tid före befordran behöver få vänja
sig vid transportmedlet.

1.2 Om i- eller urlastning varar i mer än fyra timmar, utom vad avser fjäderfä,
a) skall lämplig utrustning finnas för att djuren skall kunna hållas, utfodras och vattnas utanför transportmedlet,
utan att vara bundna,
b) skall verksamheten övervakas av behörig veterinär och särskilda försiktighetsåtgärder skall vidtas för att säkerställa
djurens välbefinnande.
Utrustning och metoder
1.3 Utrustning för i- och urlastning, inklusive golvbeläggning, skall utformas, konstrueras, underhållas och drivas på
så sätt att
a) skador och lidande förhindras och stress och oro minimeras i samband med att djuren flyttas; djurens
säkerhet skall också säkerställas; i synnerhet skall golvbeläggningen vara halkfri, och det skall finnas sidoskydd
som hindrar djuren från att rymma,
b) de kan rengöras och desinficeras.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/21
1.4 a) Ramper får inte luta mer än 20 grader, dvs. 36,4 % i förhållande till horisontalplanet, för grisar, kalvar och
hästar och inte mer än 26 grader 34 minuter, dvs. 50 % i förhållande till horisontalplanet, för får och andra
nötkreatur än kalvar. Om lutningen överstiger 10 grader, dvs. 17,6 % i förhållande till horisontalplanet, skall
ramperna vara försedda med ett anordning med tvärgående ribbor som säkerställer för att djuren kan gå upp
och ner utan risker eller svårigheter.
b) Lyftplattformar och övre däck skall ha säkerhetsskrank för att förhindra att djuren faller eller rymmer under
i- och urlastning.
1.5 Varor som transporteras med samma transportmedel som djur skall placeras så att de inte orsakar djuren skada,
lidande eller stress.
1.6 Det skall finnas lämplig belysning vid i- och urlastning.
1.7 När behållare med djur placeras ovanpå varandra på ett transportmedel skall nödvändiga åtgärder vidtas
a) för att undvika, eller i fråga om fjäderfä, kaniner och pälsdjur begränsa, nedfall av urin och spillning på djuren
under,
b) för att se till att behållarna är stabila,
c) för att se till att ventilationen inte hindras.
Hantering av djuren
1.8 Det skall vara förbjudet att
a) slå eller sparka djuren,
b) utöva tryck på en särskilt känslig del av kroppen så att djuren utsätts för onödig smärta eller onödigt
lidande,
c) hänga upp djuren med mekanisk hjälp,
d) lyfta eller dra djuren i huvud, öron, horn, ben, svans eller päls, eller hantera dem på ett sådant sätt att de
orsakas onödig smärta eller lidande,
e) använda käppar eller andra instrument med spetsiga ändar,
f) medvetet hindra ett djur som drivs eller leds genom en plats där djur hanteras.
1.9 Användning av instrument som ger elektriska stötar skall undvikas i möjligaste mån. Under alla omständigheter
får sådana instrument endast användas i fråga om fullvuxna nötkreatur och svin som vägrar att förflytta sig och
endast när de har utrymme att förflytta sig framåt. Stötarna får inte vara mer än en sekund, de skall komma
med tillräckligt långa mellanrum, och får endast ges på bakpartiets muskler. Stötarna får inte upprepas om
djuret inte reagerar på dem.
1.10 Marknader och uppsamlingscentraler skall ha anordningar för att kunna binda upp djuren om så är nödvändigt.
Djur som inte är vana vid att vara bundna skall inte bindas. Djuren skall ha tillgång till vatten.
1.11 Djuren får inte bindas fast i horn eller nosring, inte heller får benen bindas ihop.

Kalvar får inte förses med
munkorg. Tama hästdjur som är äldre än åtta månader, med undantag av icke hanterade hästar, skall ha
grimma under transporten.
Om djuren måste vara bundna skall rep, tjuder eller annat hjälpmedel som används vara
a) tillräckligt starka för att inte gå sönder under normala transportförhållanden,
b) så beskaffade att djuren vid behov kan ligga ned samt äta och dricka,
c) utformade på så sätt att det inte finns risk för strypning eller skada och så att djuren snabbt kan släppas
lösa.
L 3/22 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
Åtskillnad
1.12 Djuren skall hanteras och transporteras åtskilda i följande fall:
a) Djuren är av olika art.
b) Djuren är av helt olika storlek eller ålder.
c) Djuren är vuxna avelsgaltar eller avelshingstar.
d) Könsmogna handjur och hondjur.
e) Djur med horn och djur utan horn.
f) Djur som är aggressiva mot varandra.
g) Bundna och icke bundna djur.
1.13 Leden a, b, c och e i punkt 1.12 skall inte vara tillämpliga om djuren har fötts upp tillsammans, är vana vid
varandra, om det skulle orsaka dem stress att skilja dem åt eller om det är hondjur med ungar som är beroende
av dem.
2. Under transport
2.1 Utrymmet skall minst uppfylla de krav för djurarten och transportmedlet i fråga som fastställs i kapitel VII.
2.2 Tama hästdjur, med undantag för ston som transporteras med sina föl, skall transporteras i enskilda spiltor när
fordonet lastas på ett rorofartyg. Undantag från denna bestämmelse får beviljas enligt nationella regler förutsatt
att medlemsstaterna anmäler detta till Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.
2.3 Hästdjur får inte transporteras i fordon med flera däck såvida inte djuren lastas på det lägre däcket och inga djur
lastas på de övre däcken. Båsens minsta inre höjd skall vara minst 75 cm högre än det största djurets mankhöjd.
2.4 Icke hanterade hästdjur skall transporteras i grupper om högst fyra hästdjur.
2.5 Punkterna 1.10–1.13 skall också tillämpas på transportmedlet.
2.6 Det skall finnas tillräcklig ventilation för att säkerställa att djurens behov är uppfyllda, och därvid skall särskilt
antalet och typen av djur som skall transporteras beaktas, liksom de förväntade väderförhållandena. Behållare
skall ställas upp på ett sätt som innebär att ventilationen inte hindras.
2.7 Under transport skall djuren få foder, vatten och vila med lämpliga intervall och i en mängd som är lämplig för
djurens art och ålder, särskilt enligt vad som föreskrivs i kapitel V. Om inte annat anges skall däggdjur och fåglar
utfodras minst var tjugofjärde timme och vattnas minst var tolfte timme. Foder och vatten skall vara av god
kvalitet och ges till djuren på ett sätt som minimerar nedsmutsning. Vederbörlig hänsyn skall tas till att djuren
behöver vänja sig vid sättet att utfodras och vattnas.
KAPITEL IV
YTTERLIGARE BESTÄMMELSER FÖR FARTYG FÖR DJURTRANSPORT ELLER FARTYG SOM TRANSPORTERAR
BEHÅLLARE TILL SJÖSS
AVSNITT 1
Krav på konstruktion och utrustning i fråga om fartyg för djurtransport
1. Räcken runt fållor och däck skall vara tillräckligt starka för de djur som transporteras.

Beräkningen av hållfastheten
skall kontrolleras i samband med konstruktion eller ombyggnad av ett fartyg för djurtransport; kontrollen skall göras
av ett klassificeringsorgan som godkänts av den behöriga myndigheten.
2. De bås där djur skall transporteras skall ha ett mekaniskt ventilationssystem med tillräcklig kapacitet att ersätta den
totala luftvolymen enligt följande:
a) 40 gånger per timme om utrymmet är helt inbyggt och den fria höjden är högst 2,30 meter.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/23
b) 30 gånger per timme om utrymmet är helt inbyggt och den fria höjden är mer än 2,30 meter.
c) 75 % av ovanstående kapacitet om utrymmet är delvis inbyggt.
3. Lagrings- eller produktionskapaciteten för färskvatten skall uppfylla de krav som fastställs i kapitel VI, med beaktande
av det maximala antalet och typen av djur som skall transporteras liksom den maximala transporttiden.
4. Färskvattensystemet skall kunna tillhandahålla färskvatten oavbrutet till samtliga utrymmen där djur hålls, och det
skall finnas tillräckligt många hoar för att samtliga djur alltid skall ha enkel och ständig tillgång till färskvatten. Alternativ
pumputrustning skall finnas för att säkerställa tillförsel av vatten om fel skulle uppstå i det primära pumpsystemet.
5. Avledningssystemet skall ha kapacitet att leda bort flytande spillning från fållor och däck oavsett omständigheterna.
Avloppsrör och -kanaler skall samla upp spillningen i brunnar eller tankar från vilka avloppsvattnet kan släppas ut
med hjälp av pumpar eller ejektorer. Alternativ pumputrustning skall finnas för att säkerställa dräneringen om fel
skulle uppstå i det primära pumpsystemet.
6. Utrymmen där djuren hålls, förbindelsegångar och ramper skall ha tillräcklig belysning. Nödbelysning skall finnas om
fel skulle uppstå i huvudelsystemet. Det skall finnas bärbar belysning som är tillräcklig för att skötaren skall kunna se
till och sköta djuren.
7. Det skall finnas ett brandbekämpningssystem installerat i samtliga utrymmen där djur hålls, och brandbekämpningsutrustningen
skall uppfylla kraven i den senaste versionen av SOLAS-standarderna (International Convention for the
Safety of Life at Sea) för brandskydd, upptäckande av brand och brandsläckning.
8. I styrhytten skall det finnas ett övervaknings-, kontroll- och larmsystem för följande system för djuren:
a) Ventilation.
b) Färskvatten och avledning.
c) Belysning.
d) Färskvattenproduktion (vid behov).
9. Det skall finnas en primär kraftkälla som är tillräcklig för att tillhandahålla kontinuerlig ström till de system som
avses i punkterna 2, 4, 5 och 6 vid normal drift av fartyget. Det skall finnas en sekundär kraftkälla som är tillräcklig
för att ersätta den primära kraftkällan under tre dagar i följd.

AVSNITT 2
Utfodring och tillförsel av vatten på fartyg för djurtransport eller fartyg som transporterar behållare till sjöss
Fartyg för djurtransport eller fartyg som transporterar behållare till sjöss med tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur,
får, getter eller svin under mer än 24 timmar skall från avresan medföra tillräcklig mängd strö liksom en mängd foder
och vatten som minst motsvarar det dagliga behovet enligt tabell 1 för hela befordran samt 25 % eller tre dagars reserv
av strö, foder och vatten, varvid den större mängden skall gälla.
Tabell 1
Dagligt minimibehov av foder och vatten ombord på fartyg för djurtransport eller fartyg som transporterar djur i flyttbara behållare
Kategori
Foder
(i % av djurens vikt)
Färskvatten (liter per djur) (*)
Grovfoder Kraftfoder
Nötkreatur och hästdjur 2 1,6 45
Får 2 1,8 4
Svin – 3 10
(*) Det minimibehov av vatten som anges i den fjärde kolumnen kan för samtliga arter ersättas med en mängd vatten som motsvarar 10
% av djurens levande vikt.
L 3/24 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
Grovfoder kan ersättas med kraftfoder och vice versa. Dock skall med tanke på djurens ämnesomsättning vederbörlig
hänsyn tas till att vissa kategorier av djur behöver vänja sig vid den ändrade utfodringen.
KAPITEL V
INTERVALLER FÖR VATTNING OCH UTFODRING SAMT TRANSPORTTIDENS OCH VILOPERIODENS
LÄNGD
1. Tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin
1.1 De krav som fastställs i detta avsnitt skall tillämpas på transport av tama hästdjur (med undantag för registrerade
hästdjur), tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin med undantag för flygtransporter.
1.2 Transporttiden för djur av de arter som avses i punkt 1.1 får inte överskrida 8 timmar.
1.3 Den maximala transporttid som avses i punkt 1.2 får förlängas om tilläggskraven i kapitel VI är uppfyllda.
1.4 När ett landsvägsfordon som uppfyller villkoren i punkt 1.3 används, skall intervallen för vattning och utfodring
samt transporttidernas och viloperiodernas längd vara som följer:
a) Icke avvanda kalvar, lamm, killingar och föl, vilka utfodras med mjölk, samt icke avvanda smågrisar skall efter
9 timmars transport få en tillräcklig vilotid på minst en timme, särskilt för att vattnas och om nödvändigt
utfodras. Efter denna vilotid kan transporten återupptas under en period av 9 timmar.
b) Svin får transporteras under en period av maximalt 24 timmar. Under befordran skall de hela tiden ha tillgång
till vatten.
c) Tama hästdjur får transporteras under högst 24 timmar. Under befordran skall de vattnas och om nödvändigt
utfodras var åttonde timme.
d) Alla andra djur av de arter som anges i punkt 1.1 skall efter 14 timmars transport få en tillräcklig vilotid på
minst en timme, särskilt för att vattnas och om nödvändigt utfodras. Efter denna vilotid kan transporten återupptas
under en period av 14 timmar.
1.5 Efter den fastställda transporttiden skall djuren lastas av, utfodras, vattnas och få en vilotid på minst 24 timmar.
1.6 Djuren får inte transporteras med tåg om den maximala transporttiden överstiger den som anges i punkt 1.2. De
transporttider som anges i punkt 1.4 skall dock tillämpas om de villkor som föreskrivs i punkterna 1.3 och 1.4
iakttas, med undantag för viloperioderna.
1.7 a) Djuren får inte transporteras sjövägen om den maximala transporttiden överstiger den som anges i punkt 1.2,
utom om de villkor som föreskrivs under 1.3 och 1.4 respekteras, med undantag för transporttiderna och
viloperioderna.

b) Vid sjötransporter som regelbundet och direkt förbinder två geografiska punkter inom gemenskapen och som
sker med fordon som har lastats på båtarna utan att djuren avlastats, skall en vilotid av 12 timmar föreskrivas
för djuren efter avlastning i bestämmelsehamnen eller i närheten, utom om sjötransportens varaktighet gör
det möjligt att inordna resan i det allmänna schemat i punkterna 1.2 till 1.4.
1.8 De transporttider som anges i punkterna 1.3, 1.4 och 1.7 b kan i djurens intresse förlängas med två timmar med
beaktande framförallt av närheten till bestämmelseorten.
1.9 Utan att det påverkar bestämmelserna i punkterna 1.3 till 1.8 får medlemsstaterna för transport av slaktdjur,
som uteslutande äger rum mellan en avreseplats och en bestämmelseort som är belägen på deras eget territorium,
föreskriva en maximal transporttid på åtta timmar som inte kan förlängas.
2. Övriga djurarter
2.1 För fjäderfä, tamfåglar och tamkaniner skall det finnas lämpligt foder och vatten i tillräckliga mängder, såvida
inte befordran varar kortare tid än
a) 12 timmar frånsett tiden för lastning och lossning, eller
b) 24 timmar för alla arter av småkycklingar, förutsatt att befordran slutförs inom 72 timmar från kläckningen.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/25
2.2 Hundar och katter som transporteras skall få foder minst var 24:e timme och vatten minst var 8:e timme. Det
skall finnas tydliga skriftliga instruktioner om utfodring och vattning.
2.3 Andra arter än de som anges i punkterna 2.1 och 2.2 skall få foder och vatten enligt de skriftliga instruktionerna,
med beaktande av eventuella speciella skötselbehov.
KAPITEL VI
TILLÄGGSBESTÄMMELSER FÖR LÅNGA TRANSPORTER AV TAMA HÄSTDJUR OCH TAMDJUR AV
NÖTKREATUR, FÅR, GETTER OCH SVIN
1. Alla långa transporter
Tak
1.1 Transportmedlet skall vara försett med ett tak i en ljus färg och vara tillräckligt isolerat.
Golv och strö
1.2 Djuren skall ha lämpligt strö eller likvärdigt material som garanterar deras bekvämlighet och som är lämpligt för
arten, antalet djur som transporteras, transporttiden och vädret. Materialet måste medge adekvat uppsugning av
urin och spillning.
Foder
1.3 Transportmedlet skall medföra en tillräcklig mängd med lämpligt foder som fyller djurens foderbehov och som
räcker för hela befordran. Fodret skall skyddas från dåligt väder och föroreningar som damm, bränsle, avgaser
samt urin och spillning från djur.
1.4 Om det krävs särskilda anordningar för att utfordra djuren skall dessa också transporteras på transportmedlet.
1.5 Om sådana utfodringsanordningar som avses i punkt 1.4 används skall de vara utformade på så sätt att de om
nödvändigt kan fästas vid transportmedlet för att förhindra att de välter omkull. När transportmedlet framförs
och anordningarna inte används skall de förvaras avskilt från djuren.
Skiljeväggar
1.6 Hästdjur skall transporteras i enskilda spiltor eller boxar, med undantag av ston som transporteras med sina föl.
1.7 Transportmedlet skall vara utrustat med skiljeväggar så att separata avdelningar kan skapas samtidigt som alla
djur skall ha fri tillgång till vatten.
1.8 Skiljeväggarna skall vara konstruerade på så sätt att de kan placeras i olika lägen så att avdelningarnas storlek
kan anpassas efter djurens särskilda behov, typ, storlek och antal.
Minimikriterier för vissa djurarter
1.9 Såvida de inte åtföljs av moderdjuret är långa transporter av tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur och svin
tillåtna endast om följande krav är uppfyllda:
— Tama hästdjur skall vara äldre än fyra månader, med undantag av registrerade hästdjur.
— Kalvar skall vara äldre än fjorton dagar.
— Svin skall vara tyngre än tio kilo.
Icke hanterade hästar får inte befordras med långa transporter.
2.

Vattenförsörjning under väg- och järnvägstransport samt transport i behållare till sjöss
2.1 Transportmedlet och behållare som transporteras till sjöss skall ha ett vattenförsörjningssystem som gör det
möjligt för skötaren att när som helst direkt tillhandahålla vatten så att varje djur kan dricka när det vill.
2.2 Vattenanordningarna skall vara i gott skick och skall vara utformade och placerade på ett sätt som är lämpligt
för den typ av djur som skall vattnas.
L 3/26 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
2.3 Vattentankarnas totala kapacitet för respektive transportmedel skall vara minst 1,5 % av dess maximala nyttolast.
Vattentankarna måste vara utformade på så sätt att de kan tömmas och rengöras efter varje befordran och
vattennivån i dem skall kunna kontrolleras. De måste vara anslutna till vattningsanordningar inne i båsen och
skall vara i gott skick.
2.4 Undantag från punkt 2.3 får medges för behållare till sjöss som endast används ombord på fartyg som tillför
dessa vatten från fartygets egna vattentankar.
3. Ventilation för vägtransportmedel och temperaturövervakning
3.1 Ventilationssystemen i vägtransportmedel skall vara utformade och konstruerade samt underhållas på ett sådant
sätt att de under hela befordran, oavsett om vägtransportmedlet står stilla eller rör sig, kan bibehålla en temperatur
i vägtransportmedlet som ligger i ett intervall mellan 5 °C och 30 °C för alla djur, med en tolerans på
+/- 5 °C, beroende på yttertemperaturen.
3.2 Ventilationssystemet skall kunna ge ett jämnt fördelat minsta luftflöde med en nominell kapacitet på 60 m3/h/kN
nyttolast. Det skall kunna fungera under minst fyra timmar, oberoende av fordonets motor.
3.3 Vägtransportmedel skall ha övervakningssystem för temperatur samt utrustning för att registrera sådana data.
Det skall finnas sensorer i de delar av lastbilen som, beroende på lastbilskonstruktionen, troligen kommer att få
de sämsta klimatförhållandena. De registreringar av temperaturen som erhålls på detta sätt skall dateras och på
begäran göras tillgängliga för den behöriga myndigheten.
3.4 Vägtransportmedel skall vara utrustade med ett varningssystem som skall varna föraren när temperaturen i de
utrymmen där djuren vistas når den högsta eller lägsta temperaturen.
3.5 Kommissionen skall före den 31 juli 2005 utarbeta en rapport på grundval av ett yttrande från Europeiska
myndigheten för livsmedelssäkerhet, åtföljd av utkast till lämpliga åtgärder för att fastställa ett temperaturintervall
för djur som transporteras, som skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2, med beaktande
av rådande temperaturer i vissa gemenskapsregioner som har särskilda klimatförhållanden.
4. Navigeringssystem
4.1 Från och med den 1 januari 2007 skall fordon som är i bruk för första gången och från och med den 1 januari
2009 alla vägtransportmedel vara utrustade med lämpligt navigeringssystem som kan registrera och lämna
uppgifter som motsvarar uppgifterna i färdjournalen enligt bilaga II avsnitt 4, samt uppgifter om öppning/stängning
av lastlämmen.
4.2 Senast den 1 januari 2008 skall kommissionen till rådet överlämna resultatet av en studie av navigationssystem
och tillämpningen av denna teknik i enlighet med denna förordning.

4.3 Kommissionen skall inte senare än den 1 januari 2010 till rådet överlämna en rapport om införandet av det navigeringssystem
som avses i punkt 4.2, åtföljd av eventuella förslag som kommissionen finner lämpliga, särskilt i
syfte att fastställa specifikationerna för det navigeringssystem som skall användas för alla transportmedel. Rådet
skall fatta beslut om sådana förslag med kvalificerad majoritet.
KAPITEL VII
TILLGÄNGLIGT UTRYMME
Tillgängligt utrymme för djuren skall motsvara åtminstone följande mått:
A. Tama hästdjur
Järnvägstransport
Fullvuxna hästar 1,75 m2 (0,7 × 2,5 m) (*)
Unghästar (6–24 månader) (för transporter på upp till 48 timmar) 1,2 m2 (0,6 × 2 m)
Unghästar (6–24 månader) (för transporter på över 48 timmar) 2,4 m2 (1,2 × 2 m)
Ponnyer (under 144 cm) 1 m2 (0,6 × 1,8 m)
Föl (0–6 månader) 1,4 m2 (1 × 1,4 m)
(*) Den användbara standardbredden för vagnar är 2,6 till 2,7 m.
OBS! Under långa transporter måste föl och unghästar kunna ligga ner.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/27
Dessa siffror kan variera med högst 10 % för fullvuxna hästar och ponnyer, och med högst 20 % för unghästar och
föl, inte enbart beroende på hästarnas vikt och storlek, utan även på deras fysiska tillstånd, väderförhållandena och
den troliga transporttiden.
Vägtransport
Fullvuxna hästar 1,75 m2 (0,7 × 2,5 m)
Unghästar (6–24 månader) (för transporter på upp till 48 timmar) 1,2 m2 (0,6 × 2 m)
Unghästar (6–24 månader) (för transporter på över 48 timmar) 2,4 m2 (1,2 × 2 m)
Ponnyer (under 144 cm) 1 m2 (0,6 × 1,8 m)
Föl (0–6 månader) 1,4 m2 (1 × 1,4 m)
OBS! Under långa transporter måste föl och unghästar kunna ligga ner.
Dessa siffror kan variera med högst 10 % för fullvuxna hästar och ponnyer, och med högst 20 % för unghästar och
föl, inte enbart beroende på hästarnas vikt och storlek, utan även på deras fysiska tillstånd, väderförhållandena och
den troliga transporttiden.
Lufttransport
Beläggningsgrad för hästar i förhållande till golvytan
0–100 kg 0,42 m2
100–200 kg 0,66 m2
200–300 kg 0,87 m2
300–400 kg 1,04 m2
400–500 kg 1,19 m2
500–600 kg 1,34 m2
600–700 kg 1,51 m2
700–800 kg 1,73 m2
Sjötransport
Levande vikt i kg m2/djur
200–300 0,90–1,175
300–400 1,175–1,45
400–500 1,45–1,725
500–600 1,725–2
600–700 2–2,25
B. Nötkreatur
Järnvägstransport
Kategori Ungefärlig vikt (i kg) Yta i m2 per djur
Små kalvar 55 0,30 till 0,40
Medelstora kalvar 110 0,40 till 0,70
Tunga kalvar 200 0,70 till 0,95
Medelstor boskap 325 0,95 till 1,30
Tung boskap 550 1,30 till 1,60
Mycket tung boskap > 700 > 1,60
L 3/28 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning

Dessa siffror kan variera, inte enbart beroende på djurens vikt och storlek, utan även på deras fysiska tillstånd, väderförhållandena
och den troliga transporttiden.
Vägtransport
Kategori Ungefärlig vikt (i kg) Yta i m2 per djur
Små kalvar 50 0,30 till 0,40
Medelstora kalvar 110 0,40 till 0,70
Tunga kalvar 200 0,70 till 0,95
Medelstor boskap 325 0,95 till 1,30
Tung boskap 550 1,30 till 1,60
Mycket tung boskap > 700 > 1,60
Dessa siffror kan variera, inte enbart beroende på djurens vikt och storlek, utan även på deras fysiska tillstånd, väderförhållandena
och den troliga transporttiden.
Lufttransport
Kategori Ungefärlig vikt (i kg) Yta i m2 per djur
Kalvar 50
70
0,23
0,28
Boskap 300
500
0,84
1,27
Sjötransport
Levande vikt i kg m2/djur
200–300 0,81–1,0575
300–400 1,0575–1,305
400–500 1,305–1,5525
500–600 1,5525–1,8
600–700 1,8–2,025
Dräktiga djur skall ha 10 % mer utrymme.
C. Får/getter
Järnvägstransport
Kategori
Ungefärlig vikt
(i kg)
Yta i m2 per djur
Klippta får < 55 0,20 till 0,30
> 55 > 0,30
Oklippta får < 55 0,30 till 0,40
> 55 > 0,40
Högdräktiga tackor < 55 0,40 till 0,50
> 55 > 0,50
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/29
Kategori
Ungefärlig vikt
(i kg)
Yta i m2 per djur
Getter < 35 0,20 till 0,30
35 till 55 0,30 till 0,40
> 55 0,40 till 0,75
Högdräktiga getter < 55 0,40 till 0,50
> 55 > 0,50
Den ovan angivna golvytan kan variera beroende på djurens ras, storlek, fysiska tillstånd och pälslängd, liksom på
väderförhållandena och den tid som transporten varar.
Vägtransport
Kategori
Ungefärlig vikt
(i kg)
Yta i m2 per djur
Klippta får och lamm på minst 26 kg < 55 0,20 till 0,30
> 55 > 0,30
Oklippta får < 55 0,30 till 0,40
> 55 > 0,40
Höggradigt dräktiga tackor < 55 0,40 till 0,50
> 55 > 0,50
Getter < 35 0,20 till 0,30
35 till 55 0,30 till 0,40
> 55 0,40 till 0,75
Höggradigt dräktiga getter < 55 0,40 till 0,50
> 55 > 0,50
Den ovan angivna golvytan kan variera beroende på djurens ras, storlek, fysiska tillstånd och pälslängd, liksom på
väderförhållandena och den tid som transporten varar. Exempelvis kan man för små lamm tillhandahålla en yta som
är mindre än 0,2 m2 per djur.
Lufttransport
Beläggningsgrad för får och getter i relation till golvyta.
Ungefärlig vikt (i kg) Golvyta per får/get (i m2)
25 0,20
50 0,30
75 0,40
Sjötransport
Levande vikt i kg m2/djur
20–30 0,24–0,265
30–40 0,265–0,290
40–50 0,290–0,315
50–60 0,315–0,34
60–70 0,34–0,39
L 3/30 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning

D. Svin
Järnvägs- och vägtransport
Alla svin måste åtminstone kunna ligga ner och stå upp i sin naturliga ställning.
För att göra det möjligt att uppfylla dessa minimikrav bör beläggningsgraden för svin på ca 100 kg inte överskrida
235 kg/m2.
Svinens ras, storlek och fysiska tillstånd kan göra det nödvändigt att öka ovannämnda minsta golvyta. Ytan kan också
ökas med upp till 20 % beroende på väderförhållandena och den tid som transporten varar.
Lufttransport
Beläggningsgraden bör vara relativt hög för att förhindra skador vid start, turbulens eller landning. Dock måste alla
djur kunna ligga ner. Vid bestämning av beläggningsgraden bör hänsyn tas till klimatet, den totala transporttiden och
ankomsttiden.
Medelvikt Golvyta per gris
15 kg 0,13 m2
25 kg 0,15 m2
50 kg 0,35 m2
100 kg 0,51 m2
Sjötransport
Levande vikt i kg m2/djur
10 eller mindre 0,20
20 0,28
45 0,37
70 0,60
100 0,85
140 0,95
180 1,10
270 1,50
E. Fjäderfä
Beläggningsgrader tillämpliga på transport av fjäderfä i behållare:
Minsta golvyta skall finnas enligt följande:
Kategori Utrymme i cm2
Dagsgamla kycklingar 21–25 per kyckling
Andra fjäderfän än dygnsgamla kycklingar: vikt i kg Utrymme i cm2 per kg
< 1,6 180 till 200
1,6 till < 3 160
3 till < 5 115
>5 105
Dessa siffror kan variera, inte enbart beroende på fåglarnas vikt och storlek, utan även på deras fysiska tillstånd,
väderförhållandena och den troliga transporttiden.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/31
BILAGA II
FÄRDJOURNAL
(som avses i artikel 5.4, artikel 8.2, artikel 14.1 a och 14.1 csamt artikel 21.2)
1. Den person som planerar en befordran skall fylla i, stämpla och underteckna samtliga sidor i färdjournalen i enlighet
med bestämmelserna i denna bilaga.
2. Färdjournalen skall bestå av följande avsnitt:
Avsnitt 1 – Planering
Avsnitt 2 – Avsändningsort
Avsnitt 3 – Bestämmelseort
Avsnitt 4 – Transportörens rapport
Avsnitt 5 – Mall för avvikelserapport
Sidorna i färdjournalen skall vara hopfästade.
En mall för varje avsnitt återges i tillägget till denna bilaga.
3. Organisatören skall
a) märka varje färdjournal med ett unikt nummer,
b) ombesörja att den behöriga myndigheten på avsändningsorten på ett sätt som denna myndighet fastställer erhåller
en, utom vad gäller nummer på veterinärintygen, korrekt ifylld och undertecknad kopia av avsnitt 1 av färdjournalen
senast två arbetsdagar före avresan,
c) följa eventuella instruktioner som den behöriga myndigheten ger i enlighet med artikel 14.1 a,
d) se till att färdjournalen är stämplad enligt kraven i artikel 14.1,
e) se till att färdjournalen åtföljer djuren under befordran fram till bestämmelseorten eller, om det gäller export till
ett tredjeland, minst fram till utförselstället.
4. Djurhållare på avsändningsorten och på bestämmelseorten, om denna ligger på gemenskapens territorium, skall fylla
i och underteckna de relevanta avsnitten av färdjournalen. De skall snarast möjligt informera den behöriga myndigheten
om eventuella reservationer de har angående efterlevnaden av bestämmelserna i denna förordning och skall för
detta ändamål använda mallen i avsnitt 5.
5. Om bestämmelseorten ligger inom gemenskapens territorium skall djurhållare på bestämmelseorten förvara färdjournalen,
utom avsnitt 4, under minst tre år från ankomsten till bestämmelseorten.
Färdjournalen skall på begäran överlämnas till den behöriga myndigheten.
6. Om befordran har fullgjorts inom gemenskapen skall transportören fylla i och underteckna avsnitt 4 i färdjournalen.
7. Om djur exporteras till ett tredjeland skall transportörerna överlämna färdjournalen till den officiella veterinären vid
utförselstället.
För export av levande nötkreatur som omfattas av exportbidrag behöver avsnitt 3 i färdjournalen inte fyllas i om det
enligt jordbrukslagstiftningen krävs en rapport.
8. Den transportör som avses i avsnitt 3 i färdjournalen skall behålla
a) en kopia av den ifyllda färdjournalen,
b) motsvarande diagramblad eller en utskrift av detta som avses i bilaga 1 eller bilaga 1B till förordning (EEG)
nr 3821/85 om fordonet omfattas av den förordningen.

Dokument som anges i leden a och b skall inom en månad efter det att färdjournalen fyllts i göras tillgängliga för
den behöriga myndighet som beviljade transportören tillstånd samt, på begäran, den behöriga myndigheten på
avsändningsorten, och transportören skall förvara dokumenten under minst tre år från den dag då kontrollen skedde.
Dokument som anges i led a skall återsändas till den behöriga myndigheten på avsändningsorten inom en månad
efter det att befordran avslutats, om inte de system används som avses i artikel 6.9. En förenklad version av färdjournalen
och riktlinjer för framläggandet av de journaler som avses i artikel 6.9 skall upprättas i enlighet med det förfarande
som avses i artikel 31.2 när fordon är utrustade med de system som avses i artikel 6.9.
L 3/32 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
Tillägg
AVSNITT 1
PLANERING
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/33
AVSNITT 2
AVSÄNDNINGSORT
L 3/34 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
AVSNITT 3
BESTÄMMELSEORT
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/35
AVSNITT 4
TRANSPORTÖRENS RAPPORT
L 3/36 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
AVSNITT 5
MALL FÖR AVVIKELSERAPPORT NR
En kopia av avvikelserapporten tillsammans med en kopia av avsnitt 1 i färdjournalen skall översändas till den behöriga
myndigheten.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/37
BILAGA III
BLANKETTER
(som avses i artiklarna 10.2, 11.2, 17.2 och 18.2)
KAPITEL I
Tillstånd för transportörer enligt artikel 10.1
L 3/38 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning

KAPITEL II
Tillstånd för transportörer enligt artikel 11.1
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/39
KAPITEL III
Kompetensbevis för förare och skötare enligt artikel 17.2
L 3/40 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
KAPITEL IV
Intyg om godkännande av vägtransportmedel för långa transporter enligt artikel 18.2
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/41
BILAGA IV
UTBILDNING
1. Fordonsförare och skötare som avses i artiklarna 6.5 och 17.1 skall ha slutfört den utbildning som föreskrivs i punkt 2
och skall ha genomgått examinering som godkänts av den behöriga myndigheten, vilken skall säkerställa att examinatorerna
är oberoende.
2. Den utbildning som avses i punkt 1 skall som minimikrav innefatta de tekniska och administrativa aspekterna av
gemenskapens lagstiftning om skydd av djur vid transporter, särskilt följande:
a) Artiklarna 3 och 4 samt bilagorna I och II.
b) Djurfysiologi, särskilt behov av foder och vatten, djurs beteende samt begreppet stress.
c) Praktiska aspekter av djurhantering.
d) Körsättets påverkan på de transporterade djurens välbefinnande och på köttets kvalitet.
e) Akutvård för djur.
f) Säkerhetsaspekter för den personal som handhar djuren.
L 3/42 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning
BILAGA V
INTERNATIONELLA AVTAL
(som avses i artikel 21.1 e)
Europeiska konventionen om skydd av djur under internationella transporter.
5.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3/43
BILAGA VI
INTERNATIONELLA NORMER FÖR BEHÅLLARE, FÅLLOR ELLER BÅS SOM ÄR LÄMPLIGA FÖR LUFTTRANSPORTER
AV LEVANDE DJUR
(vilka avses i bilaga I kapitel II punkt 4.1)
IATA: s bestämmelser om levande djur 31: a upplagan, den 1 oktober 2004.
L 3/44 5.1.2005SV Europeiska unionens officiella tidning