1.2.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 31/1

I

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002

om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndig- heten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 37, 95, 133 och 152.4 b i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och

av följande skäl:

(1) Den fria rörligheten för säkra och hälsosamma livsmedel är en nödvändig del av den inre marknaden och den bidrar i hög grad till att skydda medborgarnas hälsa och välbefinnande samt deras sociala och ekonomiska intressen.

(2) Vid genomförandet av gemenskapens politik bör männi- skors liv och hälsa garanteras en hög skyddsnivå.

(3) Den fria rörligheten för livsmedel och foder inom gemenskapen kan endast uppnås om kraven för livsme- dels- och fodersäkerhet inte skiljer sig märkbart mellan medlemsstaterna.

(4) Betydelsefulla skillnader föreligger när det gäller begrepp,

principer och förfaranden i livsmedelslagstiftningen i

(1) EGT C 96 E, 27.3.2001, s. 247. (2) EGT C 155, 29.5.2001, s. 32.

(3) Regionkommitténs yttrande av den 13 juni 2001 (ännu ej offent- liggjort i EGT).

(4) Europaparlamentets yttrande av den 12 juni 2001 (ännu ej offent- liggjort i EGT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 17 september 2001 (ännu ej offentliggjord i EGT), Europaparlamentets beslut av den 11 december 2001 (ännu ej offentliggjort i EGT) och rådets beslut av den 21 januari 2002.

medlemsstaterna. När medlemsstaterna beslutar om åtgärder som rör livsmedel kan dessa skillnader hindra den fria rörligheten för livsmedel och skapa ojämlika konkurrensförhållanden och därmed direkt påverka hur den inre marknaden fungerar.

(5) Det är därför nödvändigt att närma dessa begrepp, prin- ciper och förfaranden till varandra, så att de utgör den gemensamma grunden för de åtgärder som vidtas i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå när det gäller livsmedel och foder. Det är dock nödvändigt att avsätta tillräckligt med tid för anpassning av motstridiga bestämmelser i befintlig lagstiftning, såväl på nationell nivå som på gemenskapsnivå, och föreskriva att den relevanta lagstiftningen i avvaktan på en sådan anpass- ning skall tillämpas mot bakgrund av principerna i denna förordning.

(6) Vatten förtärs direkt eller indirekt liksom övriga livs- medel och bidrar därmed till en konsuments samman- lagda exponering för förtärda ämnen, inbegripet kemiska och mikrobiologiska främmande ämnen. Men eftersom kvaliteten på dricksvatten redan kontrolleras genom rådets direktiv 80/778/EEG (5) och 98/83/EG (6) är det tillräckligt att beakta vatten från och med den punkt där värdena skall iakttas enligt artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG.

(7) Inom livsmedelslagstiftningen är det lämpligt att införa krav på foder, inbegripet produktion och användning av foder avsett för livsmedelsproducerande djur. Detta åsidosätter inte liknande krav som har tillämpats hittills och som i framtiden kommer att tillämpas inom foder- lagstiftningen med avseende på alla djur, inklusive säll- skapsdjur.

(8) Gemenskapen har valt en hög hälsoskyddsnivå när så är lämpligt vid utarbetandet av livsmedelslagstiftningen, som tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt, oberoende av om handeln med livsmedel eller foder äger rum på den inre marknaden eller internationellt.

(5) EGT L 229, 30.8.1980, s. 11. Direktivet upphävt genom direktiv 98/83/EG.

(6) EGT L 330, 5.12.1998, s. 32.

L 31/2

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

1.2.2002

(9) Det är nödvändigt att se till att konsumenter, övriga berörda parter och handelspartner har förtroende för de beslutsprocesser som ligger till grund för livsmedelslag- stiftningen, dess vetenskapliga grund samt strukturerna och oberoendet hos de institutioner som ansvarar för skydd av hälsan och andra intressen.

(10) Erfarenheten har visat att det är nödvändigt att vidta åtgärder som syftar till att garantera att icke säkra livs- medel inte släpps ut på marknaden och att det finns system som kan identifiera och bemöta problem som rör livsmedelssäkerhet, så att det kan säkerställas att den inre marknaden fungerar väl och att människors hälsa kan skyddas. Liknande frågor avseende fodersäkerhet bör också tas upp till behandling.

(11) För att man skall kunna gripa sig an frågan om livsme- delssäkerhet på ett tillräckligt uttömmande och fullstän- digt sätt, bör livsmedelslagstiftningen ges en bred defini- tion som innefattar en mångfald bestämmelser som direkt eller indirekt påverkar livsmedels- och fodersäker- heten, inbegripet bestämmelser om material och artiklar som kommer i kontakt med livsmedel, foder och andra jordbruksinsatsvaror inom primärproduktionen.

(12) För att kunna garantera livsmedelssäkerhet är det nödvändigt att betrakta hela livsmedelsproduktions- kedjan som en sammanhängande enhet, allt ifrån primär- och foderproduktion till och med försäljning eller tillhandahållande av livsmedel till konsumenten, eftersom alla moment kan ha potentiell betydelse för livsmedelssäkerheten.

(13) Erfarenheten har visat att det av detta skäl är nödvändigt att ta hänsyn till produktion, framställning, transport och distribution av foder som ges till livsmedelsproduce- rande djur, inbegripet produktion av djur för använd- ning som foder i fiskodlingar, eftersom oavsiktlig eller avsiktlig förorening av foder, uppblandning och bedräg- liga eller andra skadliga metoder i samband med detta direkt eller indirekt kan ha betydelse för livsmedelssäker- heten.

(14) Av samma skäl är det nödvändigt att överväga andra metoder och jordbruksinsatsvaror inom primärproduk- tionen och deras eventuella betydelse för den allmänna livsmedelssäkerheten.

(15) Nätverk av laboratorier med särskild kompetens på regional och/eller interregional nivå, som har som uppgift att säkerställa kontinuerlig övervakning av livs- medelssäkerheten, skulle kunna spela en viktig roll när det gäller att förebygga potentiella hälsorisker för medborgarna.

(16) Medlemsstaternas och gemenskapens åtgärder rörande livsmedel och foder bör i allmänhet grundas på en risk- analys, utom när detta inte är lämpligt beroende på omständigheterna eller åtgärdens art. Att genomföra riskanalyser innan sådana åtgärder vidtas bör göra det lättare att undvika oberättigade hinder för den fria rörlig- heten för livsmedel.

(17) När livsmedelslagstiftningen syftar till att begränsa, undanröja eller undvika hälsorisker ger de tre samman- hängande delarna av riskanalys, nämligen riskbedöm- ning, riskhantering och riskkommunikation, en systema- tisk metod för att bestämma effektiva, väl avvägda och riktade åtgärder eller andra insatser för att skydda hälsan.

(18) En förutsättning för förtroende för den vetenskapliga grunden för livsmedelslagstiftningen är att riskbedöm- ningar görs på ett oberoende, objektivt och öppet sätt och grundas på tillgängliga vetenskapliga uppgifter och rön.

(19) Det är allmänt erkänt att en vetenskaplig riskbedömning i vissa fall inte ensam kan ge all den information på vilken ett riskhanteringsbeslut bör grundas och att det är befogat att andra faktorer som är relevanta för frågan tas med i bedömningen, bland annat samhälleliga, ekono- miska, traditionella, etiska och miljömässiga faktorer samt kontrollmöjligheter.

(20) Genom att försiktighetsprincipen har åberopats för att garantera skydd för hälsan inom gemenskapen har hinder uppkommit för den fria rörligheten för livsmedel och foder. Det är därför nödvändigt att anta en enhetlig grund i hela gemenskapen för att tillämpa denna princip.

(21) I de särskilda fall där det föreligger risk för liv eller hälsa men där det råder vetenskaplig osäkerhet erbjuder försiktighetsprincipen ett medel för att fastställa riskhan- teringsåtgärder eller andra insatser för att garantera den höga hälsoskyddsnivå som valts inom gemenskapen.

(22) Livsmedelssäkerhet och skyddet för konsumenternas intressen får allt större betydelse för allmänheten, icke- statliga organisationer, yrkesorganisationer, internatio- nella handelspartner och handelsorganisationer. Det är nödvändigt att se till att konsumenternas och handels- partnernas förtroende säkerställs genom insyn och öppenhet vid utarbetandet av livsmedelslagstiftningen och genom att myndigheterna vidtar lämpliga åtgärder för att informera allmänheten när det finns välgrundad anledning att misstänka att ett livsmedel kan utgöra en hälsorisk.

1.2.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 31/3

(23) Konsumenternas säkerhet och förtroende inom gemen- skapen och i tredje land är av största vikt. Gemenskapen är en viktig global handelspartner för livsmedel och foder och har slutit internationella handelsavtal, bidrar till utvecklingen av internationella standarder som ligger till grund för livsmedelslagstiftningen samt stöder princi- perna om frihandel för säkert foder och säkra och hälso- samma livsmedel på ett icke-diskriminerande sätt genom att följa en rättvis och etisk handelspraxis.

(24) Det är nödvändigt att säkerställa att livsmedel och foder som exporteras eller återexporteras från gemenskapen uppfyller kraven i gemenskapens lagstiftning eller kraven i det importerande landet. I andra fall får livsmedel och foder endast exporteras eller återexporteras under förut- sättning att det importerande landet uttryckligen givit sitt medgivande. Även när det importerande landet ger sitt medgivande är det dock nödvändigt att säkerställa att livsmedel som är skadliga för hälsan eller icke säkert foder inte exporteras eller återexporteras.

(25) Det är nödvändigt att fastställa de allmänna principerna för handel med livsmedel och foder samt de mål och principer som gemenskapen kan bidra med när det gäller att utarbeta internationella standarder och handelsavtal.

(26) En del medlemsstater har antagit en övergripande lagstiftning om livsmedelssäkerhet som särskilt inne- håller det allmänna kravet att ekonomiska aktörer endast får marknadsföra livsmedel som är säkra. Dessa medlemsstater tillämpar emellertid olika grundläggande kriterier för att fastställa om ett livsmedel är säkert. Mot bakgrund av dessa olika synsätt och eftersom det saknas övergripande lagstiftning i andra medlemsstater, riskerar handelshinder för livsmedel att uppstå. På samma sätt kan handelshinder uppstå för foder.

(27) Det är därför nödvändigt att fastställa allmänna krav så att endast säkra livsmedel och foder släpps ut på mark- naden, för att den inre marknaden för dessa produkter skall kunna fungera effektivt.

(28) Erfarenheten har visat att den inre marknadens funktion när det gäller livsmedel eller foder kan äventyras om det är omöjligt att spåra livsmedel och foder. Det är därför nödvändigt att upprätta ett omfattande system för spår- barhet inom foder- och livsmedelsföretagen så att riktade och lämpliga tillbakadraganden kan vidtas eller information spridas till konsumenter eller kontrollanter, och därigenom förhindra att allvarligare störningar än nödvändigt uppstår när det inträffar problem med livs- medelssäkerheten.

(29) Det är nödvändigt att se till att livsmedels- eller foderfö- retag, inbegripet importörer, åtminstone kan fastställa från vilket företag de har erhållit ett livsmedel, foder, djur eller ämne som kan ingå i ett livsmedel eller ett

foder, så att man vid en undersökning kan garantera spårbarhet på alla stadier.

(30) En livsmedelsföretagare är mest lämpad att utforma ett säkert system för att tillhandahålla livsmedel och garan- tera att de livsmedel som tillhandahålls är säkra. Före- tagaren bör därför ha det primära juridiska ansvaret för att garantera livsmedelssäkerhet. Även om denna princip tillämpas i en del medlemsstater och på vissa områden av livsmedelslagstiftningen, är detta inte klart inom andra områden, eller också ligger ansvaret hos de behö- riga myndigheterna i medlemsstaten genom den kontrollverksamhet som utövas. Dessa skillnader riskerar att skapa handelshinder och snedvrida konkurrensen mellan livsmedelsföretagare i olika medlemsstater.

(31) Liknande krav bör gälla för foder och foderföretagare.

(32) Den vetenskapliga och tekniska grunden för gemen- skapens lagstiftning om livsmedels- och fodersäkerhet bör bidra till att en hög hälsoskyddsnivå inom gemen- skapen uppnås. Gemenskapen bör ha tillgång till högt kvalificerat, oberoende och effektivt vetenskapligt och tekniskt stöd.

(33) De vetenskapliga och tekniska frågorna i samband med livsmedels- och fodersäkerhet blir mer och mer betydel- sefulla och komplexa. Inrättandet av en europeisk myndighet för livsmedelssäkerhet, nedan kallad myndig- heten, bör kunna förstärka det nuvarande systemet för vetenskapligt och tekniskt stöd, som inte längre klarar de ökande krav som ställs på det.

(34) Enligt de allmänna principerna för livsmedelslagstift- ningen bör myndigheten påta sig rollen av ett oberoende vetenskapligt referenscentrum för riskbedömning och på så sätt kunna bidra till att den inre marknaden fungerar smidigt. Myndigheten skall kunna konsulteras för att avge yttranden i omtvistade vetenskapliga frågor och därigenom göra det möjligt för gemenskapens institu- tioner och medlemsstaterna att fatta de välgrundade risk- hanteringsbeslut som är nödvändiga för att garantera livsmedels- och fodersäkerheten och bidra till att undvika att splittra den inre marknaden genom infö- randet av oberättigade eller onödiga hinder för den fria rörligheten för livsmedel och foder.

(35) Myndigheten bör vara en oberoende vetenskaplig källa för rådgivning, information och riskkommunikation i syfte att öka konsumenternas förtroende; för att främja överensstämmelsen mellan riskbedömnings-, riskhanter- ings- och riskkommunikationsfunktionerna bör dock sambandet mellan riskbedömare och riskhanterare stärkas.

L 31/4

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

1.2.2002

(36) Myndigheten bör kunna ge en omfattande oberoende vetenskaplig översikt över säkerheten och andra aspekter i hela livsmedels- och foderkedjan, något som innebär vittomfattande skyldigheter för myndigheten. Dessa bör omfatta frågor som har direkt eller indirekt betydelse för säkerheten i livsmedels- och foderkedjan, djurens hälsa och välbefinnande och växtskyddet. Det är dock nödvän- digt att säkerställa att myndigheten inriktar sig på livs- medelssäkerhet och dess uppgift i fråga om djurs hälsa och välbefinnande samt växtskydd som inte har samband med säkerheten i livsmedelskedjan bör begränsas till att tillhandahålla vetenskapliga yttranden. Myndighetens uppdrag bör även omfatta vetenskaplig rådgivning och vetenskapligt och tekniskt stöd i fråga om nutrition för människor i samband med gemen- skapslagstiftningen, och stöd till kommissionen på dess begäran när det gäller kommunikation inom ramen för gemenskapens hälsoprogram.

(37) Eftersom vissa produkter som är tillåtna enligt livsme- delslagstiftningen, till exempel bekämpningsmedel eller tillsatser i djurfoder, kan innebära risker för miljön eller för arbetstagares säkerhet, bör vissa miljö- och arbetar- skyddsaspekter även bedömas av myndigheten i enlighet med gällande lagstiftning.

(38) För att undvika dubbleringar av vetenskapliga bedöm- ningar och liknande vetenskapliga yttranden om gene- tiskt modifierade organismer bör myndigheten tillhanda- hålla vetenskapliga yttranden om produkter som inte är livsmedel och foder med avseende på genetiskt modi- fierade organismer enligt direktiv 2001/18/EG (1) och med förbehåll för de förfaranden som där fastställts.

(39) Myndigheten bör genom att tillhandahålla stöd i veten- skapliga frågor bidra till gemenskapens och medlemssta- ternas roll i utvecklingen och upprättandet av internatio- nella standarder för livsmedelssäkerhet och handelsavtal.

(40) Det är mycket viktigt att gemenskapens institutioner, allmänheten och berörda parter har förtroende för myndigheten. Därför är det absolut nödvändigt att garantera dess oberoende, höga vetenskapliga kvalitet, öppenhet och effektivitet. Det är också nödvändigt att den samarbetar med medlemsstaterna.

(41) Styrelsens ledamöter bör därför utses på ett sådant sätt att högsta kompetensnivå, lämplig expertis inom ett brett spektrum, t.ex. inom ledning och offentlig förvalt- ning, och största möjliga geografiska spridning inom unionen säkerställs. Detta bör underlättas genom rota-

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1).

tion mellan styrelseledamöternas hemländer, utan att någon plats reserveras för medborgare i en särskild medlemsstat.

(42) Myndigheten bör ha de resurser som krävs för att den skall kunna fylla sin uppgift.

(43) Styrelsen bör ha de nödvändiga befogenheterna för att fastställa budgeten, kontrollera dess genomförande, utar- beta interna regler, anta budgetförordningar, utse leda- möter i den vetenskapliga kommittén och i de veten- skapliga panelerna samt utse den verkställande direkt- ören.

(44) Myndigheten bör ha ett nära samarbete med behöriga organ i medlemsstaterna om den skall kunna fungera effektivt. En rådgivande grupp bör inrättas för att biträda den verkställande direktören, utgöra en mekanism för informationsutbyte och säkerställa ett nära samarbete i synnerhet med avseende på nätverkssystemet. Samarbete och lämpligt informationsutbyte bör även begränsa risken för skiljaktiga vetenskapliga yttranden.

(45) Myndigheten bör ta över den roll som vetenskapliga kommittéer knutna till kommissionen har när det gäller att avge vetenskapliga yttranden inom sitt kompetens- område. Det är nödvändigt att organisera om dessa kommittéer för att garantera större vetenskaplig överens- stämmelse med avseende på livsmedelskedjan och att göra det möjligt för dem att arbeta effektivare. En veten- skaplig kommitté och permanenta vetenskapliga paneler bör därför inrättas inom myndigheten för att tillhanda- hålla dessa yttranden.

(46) För att garantera oberoende bör ledamöterna i den vetenskapliga kommittén och i de vetenskapliga pane- lerna bestå av oberoende vetenskapsmän som rekryteras på grundval av ett öppet ansökningsförfarande.

(47) Myndighetens roll som ett oberoende vetenskapligt refe- renscentrum innebär att ett vetenskapligt yttrande inte endast kan begäras av kommissionen utan också av Europaparlamentet och medlemsstaterna. För att säker- ställa att processen med vetenskaplig rådgivning blir hanterlig och enhetlig bör myndigheten ha möjlighet att avslå eller ändra en ansökan med motivering för detta och på grundval av tidigare fastställda kriterier. Åtgärder bör också vidtas för att undvika skiljaktiga vetenskapliga yttranden och, om det förekommer skiljaktiga veten- skapliga yttranden mellan vetenskapliga organ, bör förfaranden finnas så att skiljaktigheten kan lösas eller att riskhanterarna får en klar och tydlig grund av veten- skapliga uppgifter att stå på.

1.2.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 31/5

(48) Myndigheten bör också kunna beställa vetenskapliga undersökningar som är nödvändiga för myndighetens arbete och samtidigt se till att de band som myndigheten upprättar med kommissionen och medlemsstaterna förhindrar dubbelarbete. Det bör ske på ett öppet och överskådligt sätt. Myndigheten bör ta hänsyn till befintlig gemenskapsexpertis och befintliga gemenskaps- strukturer.

(49) Avsaknaden av ett effektivt system för att på gemen- skapsnivå samla in och analysera uppgifter om livsme- delskedjan är en erkänt allvarlig brist. Ett system för att samla in och analysera relevanta uppgifter inom de områden som täcks av myndigheten bör därför upprättas i form av ett nätverk som samordnas av myndigheten. Det behövs en översyn av de gemenskaps- nätverk för insamling av data som redan finns på de områden som myndigheten omfattar.

(50) Att bättre kunna identifiera nya risker kan i det långa loppet vara ett viktigt förebyggande verktyg som medlemsstaterna och gemenskapen förfogar över i sin politik. Det är därför nödvändigt att ge myndigheten uppgiften att i föregripande syfte samla in uppgifter, vara vaksam och göra utvärderingar samt lämna infor- mation om nya risker och hur de skall förebyggas.

(51) Genom inrättandet av myndigheten bör medlemssta- terna kunna bli mer engagerade i vetenskapliga förfa- randen. Det bör därför upprättas ett nära samarbete mellan myndigheten och medlemsstaterna i detta syfte. Myndigheten bör i synnerhet kunna överlåta vissa uppgifter till organisationer i medlemsstaterna.

(52) Det är nödvändigt att säkerställa balansen mellan behovet av nationella organisationer som utför uppgifter för myndighetens räkning och behovet av att se till att dessa uppgifter utförs i enlighet med de kriterier som fastställts för sådana uppgifter, så att övergripande enhetlighet uppnås. De befintliga förfarandena för utläggning av vetenskapliga uppgifter till medlemssta- terna, särskilt med avseende på utvärderingen av ärenden från näringslivet för godkännande av vissa ämnen, produkter eller förfaranden, bör omprövas inom ett år, för att ta hänsyn till att myndigheten inrättats och till de nya möjligheter som den då erbjuder, medan utvärderingsförfarandena bör förbli minst lika stränga som tidigare.

(53) Kommissionen har emellertid fortfarande det fulla ansvaret för att meddela riskhanteringsåtgärder. Lämpligt informationsutbyte bör därför äga rum mellan myndig- heten och kommissionen. Ett nära samarbete mellan myndigheten, kommissionen och medlemsstaterna är också nödvändigt för att säkerställa överensstämmelser i den totala kommunikationsprocessen.

(54) Myndighetens oberoende och dess uppgift att informera allmänheten innebär att den bör kunna kommunicera

självständigt inom de områden där den har behörighet, med syftet att tillhandahålla objektiv, tillförlitlig och lätt- förståelig information.

(55) Det är nödvändigt att samarbeta med medlemsstaterna och övriga berörda parter på ett ändamålsenligt sätt när det gäller informationskampanjer till allmänheten, så att hänsyn tas till regionala parametrar och eventuella samband med den hälsopolitik som förs.

(56) Förutom att de operativa principerna som gäller för myndigheten vilar på oberoende och öppenhet, bör myndigheten vara en organisation öppen för kontakter med konsumenter och övriga intressegrupper.

(57) Myndigheten bör finansieras genom Europeiska unio- nens allmänna budget. Mot bakgrund av vunna erfaren- heter, särskilt med avseende på handläggningen av ansökningar om godkännande från näringslivet, bör möjligheten att införa avgifter undersökas inom tre år efter det att denna förordning trätt i kraft. Gemen- skapens budgetförfarande fortsätter att gälla för de anslag som skall debiteras Europeiska unionens allmänna budget. Vidare bör revisionen av räkenska- perna göras av revisionsrätten.

(58) Det är nödvändigt att tillåta europeiska länder att delta som inte är medlemmar av Europeiska unionen men som har slutit avtal enligt vilka de skall införliva och genomföra gemenskapslagstiftningen på det område som täcks av denna förordning.

(59) Ett system för snabb varning finns redan inom ramen för rådets direktiv 92/59/EEG av den 29 juni 1992 om allmän produktsäkerhet (1). Det nuvarande systemet omfattar livsmedel och industriprodukter men inte foder. De livsmedelskriser som inträffat på senare tid har visat på behovet av att inrätta ett förbättrat och utvidgat system för snabb varning som täcker livsmedel och foder. Detta reviderade system bör skötas av kommis- sionen och omfatta medlemsstaterna, kommissionen och myndigheten som medlemmar i nätverket. Detta system bör inte omfatta den gemenskapsordning för ett snabbt informationsutbyte i händelse av en nödsituation som medför risk för strålning som inrättats genom rådets beslut 87/600/Euratom (2).

(60) De händelser som nyligen inträffat när det gäller livsme- delssäkerhet har visat på behovet av att fastställa lämp- liga åtgärder i nödsituationer så att man kan garantera att alla livsmedel, oberoende av slag och ursprung, och allt foder blir föremål för gemensamma åtgärder i händelse av en allvarlig risk för människors hälsa, djurs hälsa eller miljön. Ett sådant övergripande synsätt när det gäller nödåtgärder för livsmedelssäkerhet bör medföra att effektiva insatser kan vidtas och att konst- lade skillnader i behandlingen av en allvarlig risk avse- ende livsmedel eller foder kan undvikas.

(1) EGT L 228, 11.8.1992, s. 24. (2) EGT L 371, 30.12.1987, s. 76.

L 31/6

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

1.2.2002

(61) De nyligen inträffande livsmedelskriserna har också visat på fördelarna för kommissionen att ha väl anpassade och snabbare förfaranden för krishantering. Dessa orga- nisatoriska förfaranden bör göra det möjligt att förbättra samordningen av insatserna och att fastställa de effekti- vaste åtgärderna på grundval av den bästa vetenskapliga informationen. Därför bör man när förfarandena ändras ta hänsyn till myndighetens skyldigheter och vidta sådana åtgärder att den kan ge vetenskapligt och tekniskt stöd i form av rådgivning i händelse av en livsmedelskris.

(62) För att kunna garantera ett effektivare och övergripande synsätt på livsmedelskedjan bör en kommitté för livsme- delskedjan och djurhälsa inrättas för att ersätta Ständiga veterinärkommittén, Ständiga livsmedelskommittén och Ständiga foderkommittén. Följaktligen bör rådets beslut 68/361/EEG (1), 69/414/EEG (2) och 70/372/EEG (3) upphävas. Av samma skäl bör kommittén för livsme- delskedjan och djurhälsa även ersätta Ständiga kommittén för växtskydd när det gäller dess kompetens (avseende direktiven 76/895/EEG (4), 86/362/EEG (5), 86/363/EEG (6), 90/642/EEG (7) och 91/414/EEG (8)) om växtskyddsmedel och fastställande av gränsvärden för högsta tillåtna restmängder.

(63) De genomförandeåtgärder som är nödvändiga för denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/ 468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genom- förandebefogenheter (9).

(64) Det är nödvändigt att aktörerna ges tillräckligt med tid för att anpassa sig till några av de krav som fastställs i denna förordning och att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet kan inleda sin verksamhet den 1 januari 2002.

(65) Det är angeläget att undvika en sammanblandning mellan myndighetens uppdrag och uppdraget för Euro- peiska läkemedelsmyndigheten (EMEA), inrättad genom rådets förordning (EEG) nr 2309/93 (10). Det är därför nödvändigt att fastställa att tillämpningen av denna förordning inte påverkar den behörighet som tilldelas Europeiska läkemedelsmyndigheten i gemenskapslagstift- ningen, inbegripet den som tilldelas genom rådets förordning (EEG) nr 2377/90 av den 26 juni 1990 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinär- medicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung (11).

(66) Det är nödvändigt och lämpligt för att kunna uppnå de grundläggande målen för denna förordning att det sker en tillnärmning av begrepp, principer och förfaranden för en gemensam grund för livsmedelslagstiftningen i gemenskapen och att en europeisk myndighet för livs- medelssäkerhet inrättas. I överensstämmelse med proportionalitetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de mål som eftersträvas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

RÄCKVIDD OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och räckvidd

1. Denna förordning har till syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen när det gäller livsmedel, med särskild hänsyn tagen till mångfalden i tillhandahållandet av livsmedel, däribland traditio- nella produkter, samt att se till att den inre marknaden fungerar

(1)	EGT	L 255,		18.10.1968,	s.	23.
(2)	EGT	L	291,	19.11.1969,	s.	9.
(3)	EGT	L	170,	3.8.1970, s.	1.

(4) EGT L 340, 9.12.1976, s. 26. Direktivet senast ändrat genom

kommissionens	direktiv	2000/57/EG		(EGT	L	244,	29.9.2000,
s. 76).
(5) EGT L 221, 7.8.1986, s. 37.			Direktivet senast ändrat genom
kommissionens	direktiv	2001/57/EG		(EGT	L	208,	1.8.2001,
s. 36).
(6) EGT L 221, 7.8.1986, s. 43.			Direktivet senast ändrat genom
kommissionens	direktiv	2001/57/EG.

(7) EGT L 350, 14.12.1990, s. 71. Direktivet senast ändrat genom

	kommissionens		direktiv	2001/57/EG.
(8)	EGT	L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom
	kommissionens		direktiv	2001/49/EG (EGT L 176, 29.6.2001,
	s. 61).
(9)	EGT	L 184, 17.7.1999,		s. 23.

effektivt. I förordningen fastställs gemensamma principer och skyldigheter, medlen för att tillhandahålla en solid vetenskaplig grundval, en effektiv organisation och förfaranden för att stödja beslutsfattande i frågor som gäller livsmedels- och fodersä- kerhet.

2. Med avseende på punkt 1 fastställs i denna förordning allmänna principer för livsmedel och foder i allmänhet, och för livsmedels- och fodersäkerhet i synnerhet, på gemenskapsnivå och på nationell nivå.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet inrättas.

Förfaranden för frågor med direkt eller indirekt betydelse för livsmedels- och fodersäkerheten fastställs.

(10) EGT L 214, 24.8.1993, s. 1. Förordningen ändrad genom kommis- sionens förordning (EG) nr 649/98 (EGT L 88, 24.3.1998, s. 7).

(11) EGT L 224, 18.8.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1553/2001 (EGT L 205, 31.7.2001, s. 16).

1.2.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 31/7

3. Denna förordning skall tillämpas på alla stadier i produk- tions-, bearbetnings- och distributionskedjan av livsmedel och foder. Den skall inte tillämpas på primärproduktion för privat enskilt bruk eller på enskildas beredning, hantering eller lagring av livsmedel för privat enskild konsumtion.

Artikel 2

Definition av livsmedel

I denna förordningavses med livsmedel alla ämnen eller produkter, oberoende av om de är bearbetade, delvis bearbe- tade eller obearbetade, som är avsedda att eller rimligen kan förväntas att förtäras av människor.

Livsmedel inbegriper drycker, tuggummi och alla ämnen, inklu- sive vatten, som avsiktligt tillförts livsmedlet under dess fram- ställning, beredning eller behandling. Livsmedel inbegriper vatten från och med den punkt där värdena skall iakttas enligt artikel 6 i direktiv 98/83/EG och utan att kraven i direktiv 80/778/EEG och 98/83/EG åsidosätts.

Livsmedel inbegriper inte

a) foder,

b) levande djur, utom om de har behandlats för att släppas ut på marknaden som livsmedel,

c) växter före skörd,

d) läkemedel i den mening som avses i rådets direktiv 65/ 65/EEG (1) och 92/73/EEG (2),

e) kosmetika i den mening som avses i rådets direktiv 76/ 768/EEG (3),

f) tobak och tobaksprodukter i den mening som avses i rådets direktiv 89/622/EEG (4),

g) narkotika eller psykotropa ämnen i den mening som avses i Förenta nationernas allmänna narkotikakonvention från 1961 och i Förenta nationernas konvention från 1971 om psykotropa ämnen,

h) restsubstanser och främmande ämnen.

Artikel 3

Övriga definitioner

I denna förordning avses med

1. livsmedelslagstiftning: lagar och andra författningar om livs- medel i allmänhet, och livsmedelssäkerhet i synnerhet, både på gemenskapsnivå och på nationell nivå. Denna förordning omfattar även alla stadier i produktions-, bear- betnings- och distributionskedjan av livsmedel och även

(1) EGT 22. 9.2.1965, s. 369. Direktivet senast ändrat genom direktiv 93/39/EEG (EGT L 214, 24.8.1993, s. 22).

(2) EGT L 297, 13.10.1992, s. 8.

(3)	EGT L 262, 27.9.1976, s. 169. Direktivet senast ändrat genom
	kommissionens	direktiv	2000/41/EG	(EGT L 145, 20.6.2000,
	s. 25).
(4)	EGT L 359, 8.12.1989, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv
	92/41/EEG (EGT	L 158,	11.6.1992, s.	30).

foder som produceras för livsmedelsproducerande djur eller som dessa utfodras med.

2. livsmedelsföretag: varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksam- heter som hänger samman med alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan av livsmedel.

3. livsmedelsföretagare: de fysiska eller juridiska personer som ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls i det livsmedelsföretag de driver.

4. foder: alla ämnen eller produkter, inbegripet tillsatser, och oberoende av om de är bearbetade, delvis bearbetade eller obearbetade, som är avsedda för utfodring av djur.

5. foderföretag: varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med produktion, framställning, bear- betning, lagring, transport eller distribution av foder, samt alla producenter som producerar eller lagrar foder för utfodring av djur på sin egen jordbruksanläggning.

6. foderföretagare: de fysiska eller juridiska personer som ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls i det foderföretag de driver.

7. detaljhandel: hantering och/eller bearbetning av livsmedel och lagring av det på det ställe där produkten säljs eller levereras till slutkonsumenten, inbegripet distributionster- minaler, catering, personalmatsalar, allmänna serverings- ställen, restauranger eller liknande livsmedelsservice, affärer, distributionscentrum och grossistaffärer.

8. utsläppande på marknaden: innehav av livsmedel eller foder för försäljning, inbegripet utbjudande till försäljning eller varje annan form av överlåtelse, kostnadsfri eller inte, samt försäljning, distribution och andra former av överlåtelse.

9. risk: funktion av sannolikheten för en negativ hälsoeffekt och denna effekts allvarlighetsgrad till följd av en fara.

10. riskanalys: förfarande som består av tre sammanhängande delar, nämligen riskbedömning, riskhantering och risk- kommunikation.

11. riskbedömning: vetenskapligt baserat förfarande som består av fyra steg: bestämning av faror, beskrivning av faror, bedömning av exponeringen och beskrivning av risken.

12. riskhantering: förfarande, till skillnad från riskbedömning, där olika strategiska alternativ vägs i samråd med berörda parter med beaktande av riskbedömning och andra berätti- gade faktorer och där vid behov lämpliga alternativ för förebyggande och kontroll väljs.

L 31/8

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

1.2.2002

13. riskkommunikation: interaktivt utbyte under hela riskanalys- förfarandet av information och synpunkter om faror och risker, riskrelaterade faktorer och riskuppfattning mellan riskvärderare, riskhanterare, konsumenter, foder- och livs- medelsföretag, universitet och andra berörda parter, inbe- gripet redogörelse för resultaten av riskbedömningen och grundvalen för riskhanteringsbeslut.

14. fara: biologisk, kemisk eller fysikalisk agens i eller i form av livsmedel eller foder som skulle kunna ha en negativ hälsoeffekt.

15. spårbarhet: möjlighet att spåra och följa livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur eller ämnen som är avsedda att eller kan förväntas ingå i ett livsmedel eller ett foder genom alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distri- butionskedjan.

16. stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan: alla stadier, inbegripet import, från och med primärproduktion av ett livsmedel till och med dess lagring, transport, försälj- ning eller tillhandahållande till slutkonsumenten och, när det är relevant, import, produktion, framställning, lagring, transport, distribution, försäljning och tillhandahållande av foder.

17. primärproduktion: produktion, uppfödning eller odling av primärprodukter inklusive skörd, mjölkning och produk- tion av livsmedelsproducerande djur före slakt. Jakt, fiske och insamling av vilda produkter omfattas också.

18. slutkonsument: den slutliga konsumenten av ett livsmedel som inte kommer att använda livsmedlet som en del i ett livsmedelsföretags verksamhet.

KAPITEL II

ALLMÄN LIVSMEDELSLAGSTIFTNING

Artikel 4

Räckvidd

1. Detta kapitel omfattar alla stadier inom produktion, bear- betning och distribution av livsmedel och även foder som produceras för livsmedelsproducerande djur eller som dessa utfodras med.

2. De principer som fastställs i artiklarna 5–10 utgör en allmän, övergripande ram som skall följas när åtgärder vidtas.

3. Befintliga principer och förfaranden inom livsmedelslag- stiftningen skall anpassas snarast möjligt och senast den 1 januari 2007 för att stämma överens med artiklarna 5–10.

2. Syftet med livsmedelslagstiftningen skall vara att uppnå fri rörlighet inom gemenskapen för livsmedel och foder som framställs eller marknadsförs enligt de allmänna principerna och kraven i detta kapitel.

3. Om det finns internationella standarder eller om sådana kan väntas inom kort skall dessa beaktas vid utformandet eller antagandet av livsmedelslagstiftning, utom i de fall då sådana standarder eller väsentliga delar av dem skulle utgöra ett inef- fektivt eller olämpligt sätt att uppnå de legitima målen med livsmedelslagstiftningen, när det är vetenskapligt befogat att inte beakta dem eller när tillämpningen av dem skulle leda till en annan skyddsnivå än den som konstaterats vara lämplig i gemenskapen.

4.	Fram till dess skall, utan hinder av punkt 2, befintlig
lagstiftning genomföras med hänsyn till principerna i artiklarna		Artikel 6
5–10.

Riskanalys

AVSNITT 1

ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR LIVSMEDELSLAGSTIFTNING

Artikel 5

Allmänna mål

1. Syftet med livsmedelslagstiftningen skall vara att uppnå ett eller flera av de allmänna målen med en hög skyddsnivå för människors liv och hälsa, skyddet av konsumenternas intressen, inbegripet god sed inom handeln med livsmedel, i förekom- mande fall med beaktande av skyddet av djurs hälsa och välbe- finnande, växtskydd samt miljön.

1. För att uppnå det allmänna målet en hög skyddsnivå för människors liv och hälsa skall livsmedelslagstiftningen bygga på riskanalys, utom när detta inte är lämpligt med hänsyn till omständigheterna eller åtgärdens art.

2. Riskbedömningen skall bygga på tillgängligt vetenskapligt underlag, och den skall göras på ett självständigt, objektivt och öppet sätt.

3. I riskhanteringen skall hänsyn tas till resultaten av riskbe- dömningen, särskilt till yttranden från den myndighet som avses i artikel 22, till andra faktorer av betydelse för det berörda ärendet och till försiktighetsprincipen, när villkoren i artikel 7.1 är tillämpliga, i syfte att uppnå de allmänna mål för livsmedelslagstiftningen som fastställs i artikel 5.

1.2.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 31/9

Artikel 7

Försiktighetsprincipen

1. När man i särskilda fall efter en bedömning av tillgänglig information identifierar möjligheten av skadliga effekter på hälsan, men när det fortfarande föreligger vetenskaplig osäk- erhet, får sådana provisoriska åtgärder för riskhantering vidtas som är nödvändiga för att säkerställa den höga hälsoskyddsnivå som valts i gemenskapen, i avvaktan på ytterligare vetenskap- liga uppgifter för en mer omfattande riskbedömning.

2. De åtgärder som vidtas enligt punkt 1 skall stå i propor- tion till målet och de får inte begränsa handeln mer än vad som är nödvändigt för att uppnå den höga hälsoskyddsnivå som valts i gemenskapen, med beaktande av teknisk och ekonomisk genomförbarhet och andra faktorer som anses berättigade för det berörda ärendet. Dessa åtgärder skall ses över inom en rimlig tidsperiod beroende på vilken typ av risk för liv eller hälsa som identifieras och vilken typ av vetenskapliga uppgifter som behövs för att klargöra den vetenskapliga osäkerheten och för att genomföra en mer omfattande riskbedömning.

Artikel 8

Skydd av konsumenternas intressen

1. Livsmedelslagstiftningens syfte är att skydda konsumen- ternas intressen och att göra det möjligt för konsumenterna att fatta välgrundade beslut om de livsmedel de konsumerar. Syftet är att förebygga

a) bedrägliga eller vilseledande förfaranden,

b) förvanskningar av livsmedel, och

c) andra förfaranden som kan vilseleda konsumenterna.

AVSNITT 2

PRINCIPER OM ÖPPENHET

Artikel 9

Offentligt samråd

Det skall ske offentligt samråd som är öppet och medger insyn, antingen direkt eller via representativa organ, i utarbetandet, utvärderingen och översynen av livsmedelslagstiftningen, utom när detta inte är möjligt på grund av sakens brådskande natur.

Artikel 10

Information till allmänheten

Utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapens och medlemsstaternas lagstiftning om tillgång till handlingar skall myndigheter, när det finns välgrundad anledning att misstänka

att ett livsmedel eller foder kan utgöra en risk för människors eller djurs hälsa, beroende på riskens art, grad och omfattning, vidta lämpliga åtgärder för att informera allmänheten om hälsoriskens art, så utförligt som möjligt identifiera detta livs- medel eller foder, eller typ av livsmedel eller foder, den risk det kan utgöra och de åtgärder som man har vidtagit eller står i begrepp att vidta för att förhindra, minska eller undanröja denna risk.

AVSNITT 3

ALLMÄNNA SKYLDIGHETER FÖR LIVSMEDELSHANDEL

Artikel 11

Livsmedel och foder som importeras till gemenskapen

Livsmedel och foder som importeras till gemenskapen för att släppas ut på marknaden i gemenskapen skall uppfylla rele- vanta krav i livsmedelslagstiftningen eller villkor som gemen- skapen anser vara minst likvärdiga eller, om gemenskapen har slutit särskilda avtal med det exporterande landet, krav som ingår i dessa avtal.

Artikel 12

Livsmedel och foder som exporteras från gemenskapen

1. Livsmedel och foder som exporteras eller återexporteras från gemenskapen för att släppas ut på marknaden i ett tredje land skall uppfylla relevanta krav i livsmedelslagstiftningen, om inte annat krävs av myndigheterna i det importerande landet eller fastställs i lagar, förordningar, standarder, uppförande- koder och andra rättsliga och administrativa förfaranden som kan gälla i importlandet.

I andra fall, förutom när livsmedel är skadliga för hälsan eller när foder inte är säkra, får livsmedel och foder endast expor- teras eller återexporteras om de behöriga myndigheterna i bestämmelselandet uttryckligen gett sitt medgivande efter det att dessa myndigheter har informerats om alla omständigheter och orsaker till varför detta livsmedel eller foder inte kunde släppas ut på marknaden i gemenskapen.

2. Om bestämmelserna i ett bilateralt avtal mellan gemen- skapen eller någon av dess medlemsstater och tredje land gäller, skall livsmedel och foder som exporteras från gemen- skapen eller den medlemsstaten till detta tredje land uppfylla dessa bestämmelser.

L 31/10

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

1.2.2002

Artikel 13

Internationella standarder

Utan att det påverkar tillämpningen av deras rättigheter och skyldigheter skall gemenskapen och medlemsstaterna

a) bidra till utvecklingen av internationella tekniska standarder för livsmedel och foder samt sanitära och fytosanitära stan- darder,

b) främja samordningen av det arbete med livsmedels- och foderstandarder som utförs av internationella statliga och icke-statliga organisationer,

c) bidra, i relevanta och lämpliga fall, till överenskommelser om erkännande av särskilda livsmedels- och foderrelaterade åtgärders likvärdighet,

d) ta särskild hänsyn till utvecklingsländernas särskilda utveck- lingsmässiga, finansiella och handelsmässiga behov för att se till att internationella standarder inte skapar onödiga hinder för export från utvecklingsländerna,

e) främja överensstämmelse mellan internationella tekniska standarder och livsmedelslagstiftningen samtidigt som det garanteras att den höga skyddsnivå som antagits i gemen- skapen inte sänks.

AVSNITT 4

LIVSMEDELSLAGSTIFTNINGENS ALLMÄNNA KRAV

Artikel 14

Krav på livsmedelssäkerhet

1. Livsmedel skall inte släppas ut på marknaden om de inte är säkra.

2. Livsmedel skall anses som icke säkra om de anses vara

a) skadliga för hälsan,

b) otjänliga som människoföda.

3. När man fastställer om ett livsmedel inte är säkert skall man ta hänsyn till

a) konsumenternas normala användningsförhållanden, och i alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributions- kedjan, och

b) den information som ges konsumenterna, däribland infor- mation på etiketten eller annan information som konsu- menterna har allmän tillgång till om hur man kan undvika särskilda skadliga effekter på hälsan av vissa livsmedel eller livsmedelskategorier.

4. När man fastställer om ett livsmedel är skadligt för hälsan skall man ta hänsyn till

a) de tänkbara omedelbara och/eller kortsiktiga och/eller lång- siktiga effekterna av livsmedlet, inte bara på den persons hälsa som konsumerar det, utan även på de kommande generationernas hälsa,

b) tänkbara kumulativa toxiska effekter,

c) vissa konsumentgruppers särskilda känslighet för ett livs- medel när livsmedlet är avsett för denna konsumentgrupp.

5. När man fastställer om ett livsmedel är otjänligt som människoföda skall det tas hänsyn till om livsmedlet är olämp- ligt som människoföda i enlighet med dess avsedda använd- ningsområde, eftersom det kan vara förorenat antingen genom främmande ämnen eller på annat sätt, eller genom förruttnelse, försämring eller nedbrytning.

6. Om ett icke säkert livsmedel ingår i ett parti, en sats eller en försändelse av samma kategori eller varuslag, skall man anta att allt livsmedel i det partiet, den satsen eller den försändelsen inte är säkert, utom om man efter en utförlig bedömning inte kan finna belägg för att resten av partiet, satsen eller försän- delsen inte är säkert.

7. Livsmedel som uppfyller de särskilda gemenskapsbestäm- melserna om livsmedelssäkerhet skall bedömas vara säkra avse- ende de aspekter som omfattas av de berörda gemenskapsbe- stämmelserna.

8. Överensstämmelse av ett livsmedel med de särskilda bestämmelser som gäller för detta livsmedel skall inte hindra de behöriga myndigheterna från att vidta lämpliga åtgärder i syfte att införa begränsningar för dess utsläppande på marknaden eller att kräva att det dras tillbaka från marknaden om det finns anledning att misstänka att det trots denna överensstämmelse inte är säkert.

9. När det inte finns några särskilda gemenskapsbe- stämmelser skall livsmedel bedömas vara säkra när de uppfyller de särskilda bestämmelserna i den medlemsstats livsmedelslag- stiftning på vars territorium dessa livsmedel marknadsförs, och dessa bestämmelser skall utformas och tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av fördraget, särskilt artiklarna 28 och

30 i detta.

Artikel 15

Krav på fodersäkerhet

1. Foder får inte släppas ut på marknaden eller ges åt livs- medelsproducerande djur om det inte är säkert.

2. Foder skall anses som icke säkert för dess avsedda användningsområde om det anses

—ha en negativ effekt på människors eller djurs hälsa,

—leda till att livsmedel från ett livsmedelsproducerande djur inte är säkert som människoföda.

1.2.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 31/11

3. Om ett foder som inte uppfyller kraven för fodersäkerhet ingår i ett parti, en sats eller en försändelse av samma kategori eller varuslag, skall man anta att inget foder i partiet, satsen eller försändelsen uppfyller kraven, utom om man efter en utförlig bedömning inte kan finna belägg för att resten av partiet, satsen eller försändelsen inte uppfyller kraven för foder- säkerhet.

4. Om ett foder uppfyller särskilda gemenskapsbe- stämmelser för fodersäkerhet, skall det bedömas vara säkert avseende de aspekter som omfattas av de berörda gemenskaps- bestämmelserna.

5. Överensstämmelse av ett foder med de särskilda bestäm- melser som gäller för detta foder skall inte hindra de behöriga myndigheterna från att vidta lämpliga åtgärder i syfte att införa begränsningar för dess utsläppande på marknaden eller att kräva att det dras tillbaka från marknaden om det finns anled- ning att misstänka att det trots denna överensstämmelse inte är säkert.

6. När det inte finns några särskilda gemenskapsbe- stämmelser skall foder bedömas vara säkert när det uppfyller de särskilda bestämmelserna i lagstiftningen om fodersäkerhet i den medlemsstat på vars territorium dessa foder saluförs, och dessa bestämmelser skall utformas och tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av fördraget, särskilt artiklarna 28 och

30 i detta.

Artikel 16

Presentation

Utan att det påverkar tillämpningen av mer specifika bestäm- melser i livsmedelslagstiftningen får konsumenterna inte vilse- ledas genom det sätt på vilket livsmedel eller foder märks, marknadsförs och presenteras, inbegripet deras form, utseende eller förpackning, de förpackningsmaterial som används, det sätt på vilket de arrangeras, den miljö i vilken de exponeras och den information om dem som finns tillgänglig oavsett medium.

Artikel 17

Skyldigheter

1. Livsmedels- och foderföretagare på alla stadier i produk- tions-, bearbetnings- och distributionskedjan skall i de företag de har ansvar för se till att livsmedel och foder uppfyller de krav i livsmedelslagstiftningen som är tillämpliga för deras verksamhet och skall kontrollera att dessa krav uppfylls.

2. Medlemsstaterna skall införa livsmedelslagstiftning samt övervaka och kontrollera att livsmedels- och foderföretagarna uppfyller de relevanta kraven i livsmedelslagstiftningen på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan.

De skall i detta syfte upprätthålla ett system för officiella kontroller och andra åtgärder med hänsyn till omständighe- terna, däribland information till allmänheten om livsmedels- och fodersäkerhet och riskerna med livsmedel och foder, över-

vakning av livsmedels- och fodersäkerheten och annan över- vakning på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distri- butionskedjan.

Medlemsstaterna skall också fastställa bestämmelser om vilka åtgärder och påföljder som gäller för överträdelser av livsme- dels- och foderlagstiftningen. De åtgärder och påföljder som föreskrivs skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 18

Spårbarhet

1. Livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur och alla andra ämnensom är avsedda för eller kan antas ingå i ett livsmedel eller ett foder skall kunna spåras på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan.

2. Livsmedels- och foderföretagarna skall kunna ange alla personer från vilka de har erhållit ett livsmedel, ett foder, ett livsmedelsproducerande djur eller ett ämne som är avsett för

eller som kan antas ingå i ett livsmedel eller ett foder.

I detta syfte skall livsmedels- och foderföretagarna ha system och förfaranden för att på begäran kunna lämna denna infor- mation till behöriga myndigheter.

3. Livsmedels- och foderföretagarna är skyldiga att ha system och förfaranden för att kunna identifiera de andra företag som har erhållit deras produkter. Denna information skall göras tillgänglig för de behöriga myndigheterna på begäran.

4. Livsmedel och foder som släpps eller sannolikt kommer att släppas ut på marknaden inom gemenskapen skall vara lämpligt märkta eller identifierade för att underlätta spårbar- heten med hjälp av tillämplig dokumentation eller information enligt tillämpliga krav i mer specifika bestämmelser.

5. Bestämmelser om tillämpningen av kraven i denna artikel på särskilda områden får antas enligt det förfarande som avses i artikel 58.2.

Artikel 19

Skyldigheter för livsmedel: livsmedelsföretag

1. Om en livsmedelsföretagare anser eller har skäl att anta att ett livsmedel som han har importerat, producerat, bearbetat, framställt eller distribuerat inte uppfyller kraven för livsmedels- säkerhet skall han omedelbart inleda förfaranden för att dra tillbaka detta livsmedel från marknaden i de fall livsmedlet inte längre står under denna livsmedelsföretagares omedelbara kontroll och informera de behöriga myndigheterna om detta. Om produkten kan ha nått konsumenten skall han på ett effektivt och noggrant sätt informera konsumenterna om varför livsmedlet dragits tillbaka från marknaden, och vid behov återkalla livsmedel som konsumenter redan har erhållit, om andra åtgärder är otillräckliga för att upprätthålla en hög hälsoskyddsnivå.

L 31/12

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

1.2.2002

2. En livsmedelsföretagare med ansvar för återförsäljning eller distribution som inte påverkar förpackningen, märk- ningen, säkerheten eller sammansättningen av livsmedlet skall inom ramen för sina respektive verksamheter inleda förfa- randen för att dra tillbaka sådana produkter som inte uppfyller kraven på livsmedelssäkerhet från marknaden och bidra till livsmedelssäkerheten genom att lämna den information som behövs för att spåra ett livsmedel i samarbete med producenter, bearbetningsföretag, tillverkare och/eller de behöriga myndig- heterna.

3. En livsmedelsföretagare skall omedelbart informera de behöriga myndigheterna om han anser eller har skäl att anta att livsmedel som släppts ut på marknaden kan vara skadliga för människors hälsa. Företagarna skall informera de behöriga myndigheterna om de åtgärder som vidtagits för att förhindra risker för konsumenten och får inte hindra eller avråda en person från att samarbeta, i enlighet med nationell lagstiftning och rättspraxis, med behöriga myndigheter, om detta samar- bete kan förhindra, minska eller undanröja en risk som uppstår på grund av ett livsmedel.

4. Livsmedelsföretagarna skall samarbeta med de behöriga myndigheterna om åtgärder för att undvika eller minska riskerna med ett livsmedel som de tillhandahåller eller har tillhandahållit.

Artikel 20

Skyldigheter för foder: foderföretagarna

1. Om en foderföretagare anser eller har skäl att anta att ett foder som han har importerat, producerat, bearbetat, framställt eller distribuerat inte uppfyller kraven för fodersäkerhet skall han omedelbart inleda förfaranden för att dra tillbaka detta foder från marknaden och informera de behöriga myndighe- terna om detta. I dessa fall och i det fall som avses i artikel 15.3, dvs. att ett parti, en sats eller en försändelse inte uppfyller kraven för fodersäkerhet, skall fodret förstöras, såvida inte den behöriga myndigheten finner att en annan åtgärd är tillräcklig.

Han skall på ett effektivt och noggrant sätt informera konsu- menterna om varför foder dragits tillbaka från marknaden, och vid behov återkalla foder som konsumenter redan har erhållit, om andra åtgärder är otillräckliga för att upprätthålla en hög hälsoskyddsnivå.

2. En foderföretagare med ansvar för återförsäljning eller distribution som inte påverkar förpackningen, märkningen, säkerheten eller sammansättningen av fodret, skall inom ramen för sina respektive verksamheter inleda förfaranden för att dra tillbaka produkter som inte uppfyller kraven på fodersäkerhet från marknaden och bidra till livsmedelssäkerheten genom att lämna den information som behövs för att spåra ett foder i samarbete med producenter, bearbetningsföretag, tillverkare och/eller de behöriga myndigheterna.

3. En foderföretagare skall omedelbart informera de behö- riga myndigheterna om han anser eller har skäl att anta att ett foder släppts ut på marknaden som inte uppfyller kraven för fodersäkerhet. Företagaren skall informera de behöriga myndig- heterna om de åtgärder som vidtagits för att förhindra att risker uppstår genom användningen av ett foder och får inte hindra eller avråda en person från att samarbeta, i enlighet med natio- nell lagstiftning och rättspraxis, med behöriga myndigheter, om detta samarbete kan förhindra, minska eller undanröja en risk som uppstår på grund av ett foder.

4. Foderföretagarna skall samarbeta med de behöriga myndigheterna om åtgärder för att undvika risker med ett foder som de tillhandahåller eller har tillhandahållit.

Artikel 21

Ansvar

Bestämmelserna i detta kapitel påverkar inte rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlems- staternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (1).

KAPITEL	III
EUROPEISKA MYNDIGHETEN FÖR LIVSMEDELSSÄKERHET
AVSNITT 1	dahålla opartisk information om alla frågor inom dessa
	områden och informera om risker.

UPPDRAG OCH UPPGIFTER

Artikel 22

Myndighetens uppdrag

1. Härmed inrättas en europeisk myndighet för livsmedels- säkerhet, nedan kallad myndigheten.

2. Myndigheten skall tillhandahålla vetenskaplig rådgivning och vetenskapligt och tekniskt stöd för gemenskapens lagstift- ning och politik inom alla områden som har direkt eller indi- rekt effekt på livsmedels- och fodersäkerhet. Den skall tillhan-

3. Myndigheten skall bidra till en hög skyddsnivå för männi- skors liv och hälsa och i detta avseende beakta djurs hälsa och välbefinnande, växtskydd och miljön inom ramen för den inre marknadens funktion.

(1) EGT L 210, 7.8.1985, s. 29. Direktivet senast ändrat genom Euro- paparlamentets och rådets direktiv 1999/34/EG (EGT L 141, 4.6.1999, s. 20).

1.2.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 31/13

4. Myndigheten skall samla in och analysera uppgifter för att göra det möjligt att karakterisera och övervaka risker som har direkta eller indirekta effekter på livsmedels- och fodersä- kerhet.

5. Myndighetens uppgifter skall även inbegripa

a) vetenskaplig rådgivning och vetenskapligt och tekniskt stöd i fråga om nutrition för människor i samband med gemen- skapslagstiftningen och, på kommissionens begäran, stöd när det gäller information om nutritionsfrågor inom ramen för gemenskapens hälsoprogram,

b) vetenskapliga yttranden i andra frågor om djurs hälsa och välbefinnande samt växtskydd,

c) vetenskapliga yttranden om andra produkter än livsmedel och foder som rör genetiskt modifierade organismer enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/ 18/EG och utan att de förfaranden som fastställs i detta åsidosätts.

6. Myndigheten skall avge vetenskapliga yttranden som skall utgöra den vetenskapliga grunden för utformande och anta- gande av gemenskapsåtgärder på de områden som uppdraget omfattar.

7. Myndigheten skall utföra sina uppgifter på ett sådant sätt att den kan fungera som ett referenscentrum genom sitt oberoende, den vetenskapliga och tekniska kvaliteten i dess yttranden och information, öppenheten i dess förfaranden och arbetsmetoder, samt den omsorg med vilken den utför sina arbetsuppgifter.

Myndigheten skall bedriva ett nära samarbete med de behöriga organ i medlemsstaterna som utför uppgifter liknande myndig- hetens.

8. Myndigheten, kommissionen och medlemsstaterna skall samarbeta för att främja en verklig överensstämmelse mellan riskbedömning, riskhantering och riskkommunikation.

9. Medlemsstaterna skall samarbeta med myndigheten för att garantera att den kan utföra sitt uppdrag.

Artikel 23

Myndighetens uppgifter

Myndigheten skall ha följande uppgifter:

a) Förse gemenskapsinstitutionerna och medlemsstaterna med bästa möjliga vetenskapliga yttranden i alla de fall som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen och i alla frågor som ingår i uppdraget.

b) Främja och samordna utvecklingen av enhetliga riskbedöm- ningsmetoder inom de områden som uppdraget omfattar.

c) Tillhandahålla kommissionen vetenskapligt och tekniskt stöd inom de områden som uppdraget omfattar och, på begäran, även när det gäller tolkning och bedömning av yttranden om riskbedömning.

d) Beställa de vetenskapliga undersökningar som krävs för att utföra uppdraget.

e) Leta fram, samla in, kollationera, analysera och samman- ställa vetenskapliga och tekniska uppgifter inom de områden som uppdraget omfattar.

f) Vidta åtgärder för att identifiera och karakterisera nya risker inom de områden som uppdraget omfattar.

g) Inrätta ett system av nätverk för organisationer som är verksamma inom de områden som uppdraget omfattar, samt ansvara för administrationen av nätverken.

h) Tillhandahålla vetenskapligt och tekniskt stöd när kommis- sionen så begär, i samband med de krishanteringsförfar- anden som kommissionen genomför med avseende på livs- medels- och fodersäkerhet.

i) Tillhandahålla vetenskapligt och tekniskt stöd när kommis- sionen så begär, i syfte att förbättra samarbetet mellan gemenskapen, ansökarländerna, internationella organisa- tioner och tredje länder, inom de områden som uppdraget omfattar.

j) Se till att allmänheten och berörda parter får snabb, tillför- litlig, objektiv och begriplig information på de områden som uppdraget omfattar.

k) Anta egna oberoende slutsatser och riktlinjer i frågor som uppdraget omfattar.

l) Utföra andra uppgifter som åläggs den av kommissionen och som omfattas av uppdraget.

AVSNITT 2

ORGANISATION

Artikel 24

Myndighetens olika organ

Myndigheten skall bestå av

a) en styrelse,

b) en verkställande direktör med erforderlig personal,

c) en rådgivande grupp,

d) en vetenskaplig kommitté och vetenskapliga paneler.

Artikel 25

Styrelse

1. Styrelsen skall bestå av fjorton ledamöter, som utses av rådet i samråd med Europaparlamentet från en förteckning som upprättats av kommissionen och som upptar ett väsentligt högre antal kandidater än det antal ledamöter som skall utses, samt en företrädare för kommissionen. Fyra ledamöter skall ha sin bakgrund i organisationer som företräder konsumenterna och andra intressegrupper inom livsmedelskedjan.

L 31/14

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

1.2.2002

Den förteckning som kommissionen upprättar samt relevanta handlingar skall översändas till Europaparlamentet. Parlamentet kan omedelbart och senast tre månader efter denna skriftväx- ling lägga fram sina synpunkter för rådet, som därefter skall utse styrelsen.

Styrelsens ledamöter skall utses på ett sådant sätt att de högsta normerna för kompetens, tillämplig expertis inom ett brett spektrum och, som en följd därav, största möjliga geografiska spridning inom unionen säkerställs.

2. Ledamöternas mandatperiod skall vara fyra år och den kan förnyas en gång. För första mandatet skall dock denna period vara sex år för hälften av ledamöterna.

3. Styrelsen skall anta myndighetens interna regler efter förslag från den verkställande direktören. Dessa regler skall offentliggöras.

4. Styrelsen skall bland sina ledamöter utseen ordförande för en period på två år som kan förnyas.

5. Styrelsen skall anta sin arbetsordning.

Om inte annat beslutas skall styrelsen fatta majoritetsbeslut.

6. Styrelsen skall sammanträda då den sammankallas av ordföranden eller då minst en tredjedel av ledamöterna så begär.

7. Styrelsen skall se till att myndigheten utför sitt uppdrag och att den utför de uppgifter den ålagts i enlighet med vad som föreskrivs i denna förordning.

8. Före den 31 januari varje år skall styrelsen anta myndig- hetens arbetsprogram för det kommande året. Den skall också anta ett flerårigt arbetsprogram som kan ändras efter hand. Styrelsen skall se till att dessa program överensstämmer med gemenskapens prioriteringar för politiska åtgärder och lagstift- ning på området livsmedelssäkerhet.

Före den 30 mars varje år skall styrelsen anta en allmän rapport om myndighetens verksamhet under föregående år.

9. Styrelsen skall, efter att ha fått kommissionens godkän- nande och revisionsrättens yttrande och i enlighet med artikel

142 i budgetförordningen av den 21 december 1977 för Euro- peiska gemenskapernas allmänna budget (1) och med de rätts- liga krav som gäller utredningar som Europeiska byrån för bedrägeribekämpning bedriver, anta myndighetens budgetför- ordning där det särskilt skall anges enligt vilket förfarande myndighetens budget skall upprättas och genomföras.

10. Den verkställande direktören skall delta i styrelsens möten, dock utan rösträtt, samt tillhandahålla sekretariatshjälp.

Styrelsen skall inbjuda den vetenskapliga kommitténs ordfö- rande att delta i styrelsemötena, dock utan rösträtt.

(1) EGT L 356, 31.12.1977, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, EKSG, Euratom) nr 762/2001 (EGT L 111, 20.4.2001, s. 1).

Artikel 26

Verkställande direktör

1. Den verkställande direktören skall utses av styrelsen på grundval av en lista över kandidater som kommissionen skall föreslå till följd av ett öppet uttagningsförfarande, efter det att en inbjudan till intresseanmälan har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och annorstädes, för en femårs- period som kan förnyas. Innan den verkställande direktören utses, skall den kandidat som styrelsen nominerat utan dröjsmål uppmanas att göra ett uttalande inför Europaparla- mentet och besvara frågor från institutionens ledamöter. Direktören kan befrias från sitt uppdrag av en majoritet av styrelsen.

2. Den verkställande direktören skall vara myndighetens rättsliga företrädare. Direktören skall ansvara för följande:

a) Myndighetens dagliga verksamhet.

b) Utarbeta ett förslag till myndighetens arbetsprogram i samråd med kommissionen.

c) Genomföra arbetsprogrammen och styrelsens beslut.

d) Se till att den vetenskapliga kommittén och de vetenskapliga panelerna får det vetenskapliga, tekniska och administrativa stöd de behöver.

e) Se till att myndigheten utför sina uppgifter i enlighet med användarnas krav, särskilt med hänsyn till om de tillhanda- hållna tjänsterna varit adekvata och den tid det tagit för att utföra dem.

f) Förbereda inkomst- och utgiftsberäkningen och genomfö- randet av myndighetens budget.

g) Alla personalfrågor.

h) Utveckla och upprätthålla kontakt med Europaparlamentet och regelbundet säkerställa en dialog med de berörda kommittéerna.

3. Varje år skall den verkställande direktören lämna följande till styrelsen för godkännande:

a) Utkast till en allmän rapport om myndighetens verksamhet under föregående år.

b) Utkast till arbetsprogram.

c) Utkast till årsräkenskaper för föregående år.

d) Utkast till budget för nästkommande år.

Den verkställande direktören skall, efter styrelsens godkän- nande, vidarebefordra den allmänna rapporten och programmen till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och medlemsstaterna och låta offentliggöra dem.

4. Den verkställande direktören skall godkänna myndighe- tens alla finansiella utgifter och rapportera om myndighetens verksamhet till styrelsen.

1.2.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 31/15

Artikel 27

Rådgivande grupp

1. Den rådgivande gruppen skall bestå av företrädare från behöriga organ i medlemsstaterna som utför uppgifter som liknar myndighetens, och skall utgöras av en företrädare per medlemsstat. Företrädarna får ersättas av suppleanter som skall utses vid samma tillfälle.

2. Ledamöterna i den rådgivande gruppen får inte ingå i styrelsen.

3. Den rådgivande gruppen skall ge den verkställande direk- tören råd om utförandet av dennes uppgifter enligt denna förordning, särskilt för att utarbeta ett förslag till myndighetens arbetsprogram. Den verkställande direktören får också begära råd från den rådgivande gruppen om hur en begäran om ett vetenskapligt yttrande skall prioriteras.

4. Den rådgivande gruppen skall utgöra en mekanism för informationsutbyte om potentiella risker och sammanställning av kunskaper. Den skall se till att det råder ett nära samarbete mellan myndigheten och behöriga organ i medlemsstaterna, särskilt på följande punkter:

a) Undvikande av dubbelarbete när det gäller myndighetens vetenskapliga undersökningar med medlemsstaterna i enlighet med artikel 32.

b) Under de omständigheter som anges i artikel 30.4 när myndigheten och ett nationellt organ är skyldiga att samar- beta.

c) I främjandet av ett europeiskt nätverk av organisationer som är verksamma inom områdena för myndighetens uppdrag, i enlighet med artikel 36.1.

d) När myndigheten eller en medlemsstat identifierar en ny risk.

5. Ordförande för den rådgivande gruppen skall vara den verkställande direktören. Den rådgivande gruppen skall sammanträda regelbundet minst fyra gånger per år, antingen på ordförandens initiativ eller om minst en tredjedel av dess medlemmar begär det. Dess operativa förfaranden skall anges i myndighetens interna regler och offentliggöras.

6. Myndigheten skall tillhandahålla den rådgivande gruppen tekniskt och logistiskt stöd, samt sekretariatshjälp vid dess möten.

7. Företrädare för kommissionens enheter får delta i den rådgivande gruppens arbete. Verkställande direktören får inbjuda företrädare för Europaparlamentet och andra berörda organ att delta.

När den rådgivande gruppen diskuterar frågor enligt artikel 22.5 b får företrädare från de behöriga organ i medlemssta- terna som utför uppgifter liknande dem i artikel 22.5 b delta i den rådgivande gruppens arbete genom en företrädare som utses av varje medlemsstat.

Artikel 28

Vetenskaplig kommitté och vetenskapliga paneler

1. Den vetenskapliga kommittén och de permanenta veten- skapliga panelerna skall ansvara för att avge myndighetens vetenskapliga yttranden, var och en inom sitt eget kompetens- område, och vid behov ha möjlighet att anordna offentliga sammanträden.

2. Den vetenskapliga kommittén skall ansvara för den allmänna samordning som krävs för att hålla de vetenskapliga yttrandena enhetliga, särskilt vad gäller antagandet av arbetsför- faranden och harmoniseringen av arbetsmetoder. Kommittén skall avge yttranden i frågor som faller inom flera panelers kompetensområde, samt i frågor som inte faller inom något av panelernas kompetensområden.

Vid behov och särskilt när det gäller frågor som inte faller inom någon vetenskaplig panels kompetensområde skall den inrätta arbetsgrupper. I dessa fall skall den stödja sig på dessa arbetsgruppers sakkunskaper för att utarbeta vetenskapliga yttranden.

3. Den vetenskapliga kommittén skall bestå av ordförandena för de vetenskapliga panelerna samt sex oberoende vetenskap- liga experter som inte ingår i någon av panelerna.

4. De vetenskapliga panelerna skall bestå av oberoende vetenskapliga experter. När myndigheten har inrättats skall följande vetenskapliga paneler inrättas:

a) Panelen för livsmedelstillsatser, smakämnen, processhjälp- medel och material som kommer i kontakt med livsmedel.

b) Panelen för tillsatser och produkter eller ämnen som används i foder.

c) Panelen för växtskydd, växtskyddsmedel och restsubstanser av dem.

d) Panelen för genetiskt modifierade organismer.

e) Panelen för dietprodukter, nutrition och allergier.

f) Panelen för biologiska faror.

g) Panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan.

h) Panelen för djurs hälsa och välbefinnande.

Antalet vetenskapliga paneler och deras namn får anpassas av kommissionen till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, på begäran av myndigheten och i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2.

5. De ledamöter i vetenskapliga kommittén som inte är ledamöter i de vetenskapliga panelerna och ledamöterna i de vetenskapliga panelerna skall utses av styrelsen, efter förslag från den verkställande direktören. Ledamöterna skall utses för en period på tre år som kan förnyas, efter det att en inbjudan till intresseanmälan offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, i relevanta ledande vetenskapliga publikationer och på myndighetens webbplats.

L 31/16

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

1.2.2002

6. Den vetenskapliga kommittén och de vetenskapliga pane- lerna skall var och en välja en ordförande och två vice ordfö- rande bland sina ledamöter.

7. Den vetenskapliga kommittén och de vetenskapliga pane- lerna skall fatta majoritetsbeslut. Avvikande meningar skall noteras.

8. Företrädarna för kommissionens enheter skall ha rätt att närvara vid möten i vetenskapliga kommittén, de vetenskapliga panelerna och deras arbetsgrupper. Om de uppmanas därtill får de bidra med klarlägganden eller information, men de skall inte försöka påverka diskussionerna.

9. Förfaranden för verksamheten och samarbetet med veten- skapliga kommittén och de vetenskapliga panelerna skall anges i myndighetens interna regler.

Dessa förfaranden skall särskilt gälla följande frågor:

a) Antal gånger i följd en ledamot kan ingå i en vetenskaplig kommitté eller vetenskaplig panel.

b) Antal ledamöter i varje vetenskaplig panel.

c) Förfarandet för att ersätta ledamöterna i vetenskapliga kommittén och de vetenskapliga panelerna för deras utlägg.

d) Det sätt på vilket uppgifter och begäran om vetenskapliga yttranden tilldelas vetenskapliga kommittén och de veten- skapliga panelerna.

e) Tillsättandet och utformandet av arbetsgrupper under veten- skapliga kommittén och de vetenskapliga panelerna, samt möjligheten att låta externa experter ingå i dessa arbets- grupper.

f) Möjligheten att bjuda in observatörer att närvara vid den vetenskapliga kommitténs och de vetenskapliga panelernas möten.

g) Möjligheten att anordna offentliga sammanträden.

AVSNITT 3

VERKSAMHET

Artikel 29

Vetenskapliga yttranden

1. Myndigheten skall avge vetenskapliga yttranden

a) på begäran av kommissionen, när det gäller frågor inom dess uppdrag, samt i de fall gemenskapslagstiftningen före- skriver att myndigheten skall höras,

b) på eget initiativ i frågor inom dess uppdrag.

Europaparlamentet eller en medlemsstat får begära att myndig- heten avger ett vetenskapligt yttrande i frågor inom dess uppdrag.

2. Den begäran som avses i punkt 1 skall åtföljas av bakgrundsinformation som förklarar den vetenskapliga fråga som skall beaktas och gemenskapens intresse.

3. Om gemenskapslagstiftningen inte redan föreskriver inom vilken tid ett vetenskapligt yttrande skall avges, skall myndigheten avge sina vetenskapliga yttranden inom den tids- gräns som anges i begäran om yttranden, utom i väl motive- rade fall.

4. Om fler än en begäran lämnas in i samma fråga eller om begäran inte överensstämmer med punkt 2, eller är oklar, får myndigheten antingen avslå den, eller föreslå ändringar i en begäran om ett yttrande i samråd med den institution eller den eller de medlemsstater som lämnat in begäran. Motivering för avslaget skall lämnas till den institution eller den eller de medlemsstater som lämnat in begäran.

5. Om myndigheten redan avgett ett vetenskapligt yttrande i det särskilda ämnet för begäran får den avslå begäran om den anser att det saknas nya vetenskapliga rön som motiverar en förnyad prövning. Motivering för avslaget skall lämnas till den institution eller den eller de medlemsstater som lämnat in begäran.

6. Tillämpningsföreskrifterna för denna artikel skall fast- ställas av kommissionen efter samråd med myndigheten, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 58.2. Dessa regler skall särskilt avse

a) det förfarande som myndigheten tillämpar då en begäran inkommer,

b) riktlinjerna för vetenskaplig utvärdering av sådana ämnen, produkter eller processer som enligt gemenskapslagstift- ningen kräver förhandsgodkännande eller som måste vara upptagna på en positivlista, särskilt då gemenskapslagstift- ningen föreskriver eller tillåter att ansökan om detta lämnas in.

7. I myndighetens interna regler skall anges vilka krav som gäller för format, bakgrundsförklaringar och offentliggörande av ett vetenskapligt yttrande.

Artikel 30

Skiljaktiga vetenskapliga yttranden

1. Myndigheten skall vara vaksam så att den tidigt upptäcker möjliga källor till skiljaktigheter mellan dess egna vetenskapliga yttranden och vetenskapliga yttranden som avges av andra organ med liknande uppgifter.

2. När myndigheten upptäcker en möjlig källa till skiljaktig- heter skall den kontakta det berörda organet för att se till att all relevant vetenskaplig information är känd och för att upptäcka möjliga vetenskapliga tvistefrågor.

1.2.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 31/17

3. När en väsentlig skiljaktighet i vetenskapliga frågor upptäckts och organet i fråga är ett gemenskapsorgan eller en av kommissionens vetenskapliga kommittéer skall myndig- heten och organet samarbeta för att antingen undanröja skiljak- tigheten eller lägga fram ett gemensamt dokument inför kommissionen för att klargöra läget i den vetenskapliga tvistefrågan och fastställa de berörda oklarheterna i uppgifterna. Detta dokument skall offentliggöras.

4. När en väsentlig skiljaktighet i vetenskapliga frågor upptäckts och organet i fråga är ett organ i en medlemsstat skall myndigheten och det nationella organet samarbeta för att antingen undanröja skiljaktigheten eller förbereda ett gemen- samt dokument som klargör läget i den vetenskapliga tvistefrågan och fastställer de berörda oklarheterna i uppgif- terna. Detta dokument skall offentliggöras.

Artikel 31

Vetenskapligt och tekniskt stöd

1. Kommissionen kan begära att myndigheten bistår med vetenskapligt och tekniskt stöd inom de områden dess uppdrag omfattar. Uppgiften att ge vetenskapligt och tekniskt stöd skall bestå av vetenskapligt eller tekniskt arbete som innebär tillämp- ning av etablerade vetenskapliga och tekniska principer som inte behöver utvärderas av vetenskapliga kommittén eller de vetenskapliga panelerna. Sådana uppgifter kan särskilt omfatta stöd till kommissionen för fastställande eller utvärdering av tekniska kriterier och också stöd till kommissionen när det gäller att utveckla tekniska riktlinjer.

2. När kommissionen begär vetenskapligt eller tekniskt stöd från myndigheten skall den, i samråd med myndigheten, ange inom vilken tidsgräns uppgiften skall utföras.

Artikel 32

Vetenskapliga undersökningar

1. Med utnyttjande av de bästa oberoende vetenskapliga resurser som finns tillgängliga skall myndigheten beställa de vetenskapliga undersökningar som krävs för att utföra uppdraget. Sådana undersökningar skall beställas på ett öppet och översiktligt sätt. Myndigheten skall försöka undvika att dubblera det arbete som utförs inom medlemsstaternas eller gemenskapens forskningsprogram och skall verka för samar- bete genom lämplig samordning.

2. Myndigheten skall informera Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna om resultaten av dess vetenskapliga undersökningar.

Artikel 33

Insamling av uppgifter

1. Myndigheten skall leta fram, samla in, kollationera, analy- sera och sammanställa vetenskapliga och tekniska uppgifter

inom de områden som uppdraget omfattar. Detta innebär insamling av uppgifter framför allt på följande områden:

a) Livsmedelskonsumtion och individers riskexponering i samband med livsmedelskonsumtion.

b) Incidens och prevalens för biologisk risk.

c) Främmande ämnen i livsmedel och foder.

d) Restsubstanser.

2. Såvitt gäller punkt 1 skall myndigheten arbeta i nära samarbete med alla organisationer som sysslar med insamling av uppgifter, inklusive dem i ansökarländer eller tredje land, samt inom internationella organ.

3. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra att de uppgifter som de samlar in på de områden som anges i punkterna 1 och 2 överlämnas till myndigheten.

4. Myndigheten skall till medlemsstaterna och kommis- sionen sända lämpliga rekommendationer som kan förbättra den tekniska jämförbarheten hos de uppgifter som den tar emot och analyserar, för att underlätta konsolidering på gemenskapsnivå.

5. Inom ett år efter det att denna förordning har trätt i kraft skall kommissionen offentliggöra en förteckning över de system som finns på gemenskapsnivå för insamling av uppgifter på de områden som omfattas av myndighetens uppdrag.

Rapporten, som i förekommande fall skall åtföljas av förslag, skall särskilt ange

a) vilken roll myndigheten skall spela inom varje system samt vilka ändringar eller förbättringar som kan komma att krävas för att myndigheten skall kunna utföra sitt uppdrag, i samarbete med medlemsstaterna,

b) vilka brister som måste åtgärdas för att myndigheten på gemenskapsnivå skall kunna samla in och sammanfatta rele- vanta vetenskapliga och tekniska uppgifter på de områden som omfattas av dess uppdrag.

6. Myndigheten skall översända resultatet av sitt arbete med att samla in uppgifter till Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna.

Artikel 34

Identifiering av nya risker

1. Myndigheten skall fastställa övervakningsförfaranden för att systematiskt leta fram, samla in, kollationera, och analysera information och uppgifter för att identifiera nya risker inom de områden som uppdraget omfattar.

2. Om myndigheten har uppgifter som tyder på att en ny allvarlig risk föreligger skall den begära in ytterligare informa- tion från medlemsstaterna, andra gemenskapsorgan och kommissionen. Medlemsstaterna, de berörda gemenskapsor- ganen samt kommissionen skall svara så snabbt som möjligt och översända all relevant information de förfogar över.

L 31/18

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

1.2.2002

3. Myndigheten skall använda all den information den får in för att identifiera en ny risk.

4. Myndigheten skall översända utvärderingen och den information den samlat in om nya risker till Europaparla- mentet, kommissionen och medlemsstaterna.

Artikel 35

System för snabb varning

För att på bästa sätt kunna fullgöra sitt övervakningsuppdrag när det gäller hälsorisker och näringsrelaterade risker med livs- medel skall myndigheten tillsändas meddelanden genom systemet för snabb varning. Myndigheten skall analysera inne- hållet i dessa meddelanden för att förelägga kommissionen och medlemsstaterna all nödvändig information för att göra risk- analyser.

Artikel 36

Nätverk av organisationer som är verksamma inom de områden som myndighetens uppdrag omfattar

1. Myndigheten skall främja bildandet av ett europeiskt nätverk av organisationer som är verksamma inom de områden som myndighetens uppdrag omfattar. Syftet med sådana nätverk är särskilt att underlätta ett vetenskapligt samarbete genom att samordna verksamheten, utbyta information, utveckla och genomföra gemensamma projekt samt att utbyta expertkunskaper och bästa metoder på områden som omfattas av myndighetens uppdrag.

2. Styrelsen skall, efter förslag från den verkställande direk- tören, upprätta en förteckning som skall offentliggöras över behöriga organisationer som utsetts av medlemsstaterna och som kan bistå myndigheten i dess uppdrag, antingen enskilt eller i nätverk. Myndigheten kan anförtro dessa organisationer vissa uppgifter, framför allt förberedande arbete inför veten- skapliga yttranden, vetenskapligt och tekniskt stöd, insamling av uppgifter samt identifiering av nya risker. Vissa av dessa uppgifter kan berättiga till ekonomiskt stöd.

3. Tillämpningsföreskrifterna för punkterna 1 och 2 skall fastställas av kommissionen efter samråd med myndigheten, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2. I föreskrif- terna skall särskilt anges kriterier för att ta med ett institut i den förteckning över kompetenta organisationer som utsetts av medlemsstaterna, regler för harmoniserade kvalitetskrav samt regler för ekonomiskt stöd.

4. Inom ett år efter det att denna förordning trätt i kraft skall kommissionen offentliggöra en förteckning över de gemenskapssystem som finns på de områden som omfattas av myndighetens uppdrag och som föreskriver att medlemssta- terna skall utföra visa uppgifter med avseende på vetenskaplig utvärdering, framför allt behandling av ansökningar om godkännande. Rapporter som i förekommande fall skall åtföljas av förslag skall för varje system särskilt ange vilka ändringar eller förbättringar som kan komma att krävas för att myndig-

heten skall kunna utföra sitt uppdrag, i samarbete med medlemsstaterna.

AVSNITT 4

OBEROENDE, ÖPPENHET, KONFIDENTIALITET OCH KOMMU-

NIKATION

Artikel 37

Oberoende

1. Styrelseledamöterna, ledamöterna i den rådgivande gruppen och verkställande direktören skall förbinda sig att agera oberoende och i allmänhetens intresse.

De skall därför göra en åtagandeförklaring och en intresseför- klaring, om att det antingen inte föreligger några intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende eller att det inte föreligger direkta eller indirekta intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende. Dessa förklaringar skall göras skriftligen varje år.

2. Ledamöterna av den vetenskapliga kommittén och de vetenskapliga panelerna skall förbinda sig att agera utan att låta sig påverkas utifrån.

De skall därför göra en åtagandeförklaring och en intresseför- klaring, om att det antingen inte föreligger några intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende eller att det inte föreligger direkta eller indirekta intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende. Dessa förklaringar skall göras skriftligen varje år.

3. Styrelseledamöterna, verkställande direktören, ledamö- terna i den rådgivande gruppen, ledamöterna i vetenskapliga kommittén och de vetenskapliga panelerna samt de externa experter som ingår i arbetsgrupperna skall vid varje möte redo- visa intressen som kan påverka deras oberoende i förhållande till frågorna på dagordningen.

Artikel 38

Öppenhet

1. Myndigheten skall se till att dess arbete utförs med en hög grad av öppenhet. Den skall särskilt utan dröjsmål offent- liggöra

a) den vetenskapliga kommitténs och de vetenskapliga pane- lernas dagordningar och protokoll,

b) den vetenskapliga kommitténs och de vetenskapliga pane- lernas yttranden, omedelbart efter att de har antagits och inklusive avvikande meningar,

c) utan att åsidosätta artiklarna 39 och 41, den information på vilken dess yttranden grundar sig,

d) de årliga intresseförklaringarna från styrelseledamöterna, verkställande direktören, ledamöterna i den rådgivande gruppen samt ledamöterna i vetenskapliga kommittén och de vetenskapliga panelerna, samt de intresseförklaringar som görs vid mötena gällande frågor på dagordningen,

1.2.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 31/19

e) resultatet av dess vetenskapliga undersökningar,

f) den årliga verksamhetsrapporten,

g) en begäran från Europaparlamentet, kommissionen eller en medlemsstat om vetenskapligt yttrande som avslagits eller ändrats och motiveringen till avslaget eller ändringen.

2. Styrelsen skall hålla offentliga möten, såvida inte den, på förslag från verkställande direktören, beslutar något annat på grund av särskilda administrativa punkter på dagordningen, och får tillåta konsumentföreträdare eller andra berörda parter att observera genomförandet av vissa av myndighetens verk- samheter.

3. Myndigheten skall i sina interna regler fastställa hur de regler om öppenhet som avses i punkterna 1 och 2 skall tillämpas praktiskt.

Artikel 39

Konfidentialitet

1. Genom undantag från artikel 38 skall myndigheten inte till tredje part sprida sådan konfidentiell information som den mottagit och för vilken en motiverad begäran om konfidentiell behandling gjorts, utom då det gäller sådan information som måste offentliggöras då omständigheterna så kräver för att skydda folkhälsan.

2. Styrelseledamöterna, verkställande direktören, ledamö- terna i vetenskapliga kommittén och de vetenskapliga pane- lerna, de externa experter som deltar i arbetsgrupperna, leda- möterna i den rådgivande gruppen samt anställda vid myndig- heten är underkastade de konfidentialitetskrav som anges i artikel 287 i fördraget, även efter det att deras uppdrag upphört.

3. Slutsatserna i de vetenskapliga yttranden som myndig- heten avger i fråga om förutsebara hälsoeffekter får inte under några omständigheter hemlighållas.

4. Myndigheten skall i sina interna regler fastställa hur de regler om konfidentialitet som avses i punkterna 1 och 2 skall tillämpas praktiskt.

Artikel 40

Information från myndigheten

1. Myndigheten skall på eget initiativ ge information inom de områden dess uppdrag omfattar, utan att det påverkar kommissionens behörighet att informera om sina riskhanter- ingsbeslut.

2. Myndigheten skall se till att allmänheten och alla berörda parter snabbt får objektiv, tillförlitlig och lättåtkomlig informa- tion, särskilt vad gäller resultaten av dess arbete. För att uppfylla dessa mål skall myndigheten utveckla och sprida infor- mationsmaterial till allmänheten.

3. Myndigheten skall agera i nära samarbete med kommis- sionen och medlemsstaterna för att främja den nödvändiga samstämmigheten i förfarandet för riskkommunikation.

Myndigheten skall offentliggöra alla yttranden som den avger i enlighet med artikel 38.

4. Myndigheten skall se till att lämpligt samarbete sker med behöriga organ i medlemsstaterna och med andra berörda parter när det gäller informationskampanjer riktade till allmän- heten.

Artikel 41

Tillgång till handlingar

1. Myndigheten skall säkerställa största möjliga tillgång till de handlingar den innehar.

2. Styrelsen skall, efter förslag från verkställande direktören, anta bestämmelser om tillgång till de handlingar som anges under punkt 1 och därvid ta full hänsyn till de allmänna principer och villkor som styr rätten till tillgång till gemenskapsinstitutionernas handlingar.

Artikel 42

Konsumenter, producenter och andra berörda parter

Myndigheten skall utveckla effektiva kontakter med företrädare för konsumenter, producenter, bearbetningsföretag och andra berörda parter.

AVSNITT 5

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 43

Antagande av myndighetens budget

1. Myndighetens inkomster skall bestå av ett bidrag från gemenskapen och från länder med vilka gemenskapen har slutit sådana avtal som avses i artikel 49, samt avgifter för publika- tioner, konferenser, utbildning och liknande verksamhet som myndigheten står för.

2. Myndighetens utgifter skall täcka personal, administra- tion, infrastruktur och driftskostnader samt utgifter i samband med avtal med tredje part eller med det ekonomiska stöd som avses i artikel 36.

3. I god tid före det datum som anges i punkt 5 skall verkställande direktören göra en beräkning av myndighetens inkomster och utgifter för det kommande budgetåret, och skall översända den till styrelsen tillsammans med en preliminär tjänsteförteckning.

4. Inkomster och utgifter skall vara i balans.

5. Senast den 31 mars varje år skall styrelsen anta utkastet till beräkningar, som skall omfatta den preliminära tjänsteför- teckningen tillsammans med det preliminära arbetspro- grammet, och översända det till kommissionen och de länder med vilka gemenskapen har slutit sådana avtal som avses i artikel 49. På grundval av utkastet skall kommissionen föra in de beräknade siffrorna i det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget, vilket skall läggas fram inför rådet enligt artikel 272 i fördraget.

L 31/20

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

1.2.2002

6. När budgetmyndigheten fastställt Europeiska unionens allmänna budget skall styrelsen anta myndighetens slutliga budget och arbetsprogram, och efter behov anpassa dem till gemenskapens bidrag. Styrelsen skall utan dröjsmål översända dem till kommissionen och budgetmyndigheten.

Artikel 44

Genomförande av myndighetens budget

1. Den verkställande direktören skall genomföra myndighe- tens budget.

2. Kontroll av myndighetens åtaganden och betalningar av samtliga utgifter samt kontroll av fastställande och mottagande av samtliga inkomster skall utföras av kommissionens styr- ekonom.

3. Senast den 31 mars varje år skall verkställande direktören till kommissionen, styrelsen och revisionsrätten översända detaljerade räkenskaper över samtliga inkomster och utgifter gällande föregående budgetår.

Revisionsrätten skall granska dessa räkenskaper i enlighet med artikel 248 i fördraget. Den skall varje år offentliggöra en rapport om myndighetens verksamhet.

4. Europaparlamentet skall efter rådets rekommendation bevilja myndighetens verkställande direktör ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten.

Artikel 45

Avgifter som myndigheten tar ut

Inom tre år efter det att denna förordning trätt i kraft skall kommissionen, efter samråd med myndigheten, medlemssta- terna och berörda parter, offentliggöra en rapport om huruvida det är möjligt och lämpligt att lägga fram ett lagstiftningsför- slag, i enlighet med medbeslutandeförfarandet och i överens- stämmelse med fördraget, om andra tjänster som utförs av myndigheten.

AVSNITT 6

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 46

Rättslig status och privilegier

1. Myndigheten skall vara en juridisk person. Den skall i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt lag. Den skall särskilt

kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

2. Protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier skall gälla för myndigheten.

Artikel 47

Ansvar

1. Myndighetens avtalsrättsliga ansvar skall regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga. Europeiska gemenskapernas domstol skall ha behörighet att döma enligt skiljedomsklausulerna i avtal som ingås av myndigheten.

2. Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar skall myndigheten ersätta skada, som den eller dess personal har orsakat vid utövandet av verksamheten, i enlighet med de allmänna prin- ciper som är gemensamma för medlemsstaternas rättsord- ningar. Tvister som rör ersättning för sådan skada skall avgöras av Europeiska gemenskapernas domstol.

3. De anställdas personliga ansvar gentemot myndigheten skall regleras av de relevanta bestämmelser som är tillämpliga på myndighetens personal.

Artikel 48

Personal

1. De regler och förordningar som gäller för tjänstemän och andra anställda vid Europeiska gemenskaperna skall gälla även för myndighetens personal.

2. Myndigheten skall gentemot sin personal utöva de befo- genheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten.

Artikel 49

Tredje lands deltagande

Myndigheten skall låta de länder delta som slutit avtal med Europeiska gemenskapen enligt vilka de har antagit och till- lämpar gemenskapslagstiftningen på det område som täcks av denna förordning.

Det skall, i enlighet med relevanta bestämmelser i dessa avtal, fastställas på vilket sätt och i vilken omfattning dessa länder skall delta i myndighetens arbete, även de bestämmelser som gäller deltagande i de nätverk som myndigheten bedriver, uppförande i förteckningen över de behöriga organisationer som myndigheten kan anförtro vissa uppgifter, finansiella bidrag och personal.

1.2.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 31/21

KAPITEL IV

SYSTEM FÖR SNABB VARNING, KRISHANTERING OCH NÖDSITUATIONER

AVSNITT 1

SYSTEM FÖR SNABB VARNING

Artikel 50

System för snabb varning

1. Ett system för snabb varning för anmälningar om livsme- dels eller foders direkta eller indirekta risker för människors hälsa inrättas härmed i form av ett nätverk. Systemet skall omfatta medlemsstaterna, kommissionen och myndigheten. Medlemsstaterna, kommissionen och myndigheten skall utse varsin kontaktpunkt som skall vara medlem i nätverket. Kommissionen skall ansvara för administrationen av nätverket.

2. Om en medlem i nätverket har information om att ett livsmedel eller ett foder innebär en allvarlig direkt eller indirekt risk för människors hälsa skall denna information omedelbart anmälas till kommissionen via systemet för snabb varning. Kommissionen skall omedelbart överföra denna information till nätverkets medlemmar.

Myndigheten får komplettera anmälan med vetenskaplig eller teknisk information för att underlätta snabba och lämpliga riskhanteringsåtgärder i medlemsstaterna.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av den övriga gemenskapslagstiftningen skall medlemsstaterna omedelbart anmäla följande till kommissionen via systemet för snabb varning:

a) Varje åtgärd de vidtar för att skydda människors hälsa och som syftar till att begränsa utsläppandet på marknaden av ett livsmedel eller foder eller att se till att ett livsmedel eller foder dras tillbaka från marknaden eller återkallas, i de fall där det krävs snabba åtgärder.

b) Varje rekommendation till eller överenskommelse med en professionell aktör som syftar till att på frivillig eller obliga- torisk grund förhindra, begränsa eller fastställa särskilda villkor för att ett livsmedel eller foder släpps ut på mark- naden eller senare används, på grund av att det föreligger en allvarlig risk för människors hälsa som kräver snabba åtgärder.

c) Varje avvisning, i samband med en direkt eller indirekt risk för människors hälsa, av ett parti, en container eller en last av livsmedel eller foder som görs av en behörig myndighet vid en gränskontrollstation inom Europeiska unionen.

Kommissionen skall omedelbart vidarebefordra anmälan och den kompletterande information som mottagits i enlighet med första och andra stycket till medlemmarna i nätverket.

Om ett parti, en container eller en last avvisas av en behörig myndighet vid en gränskontrollstation inom Europeiska unionen skall kommissionen omedelbart underrätta samtliga gränskontrollstationer inom Europeiska unionen, samt det tredje land där varuförsändelsen har sitt ursprung.

4. Om ett livsmedel eller ett foder som är föremål för en anmälan via systemet för snabb varning har sänts till ett tredje land, skall kommissionen se till att detta land får all relevant information.

5. Medlemsstaterna skall omedelbart informera kommis- sionen om de insatser som gjorts eller de åtgärder som vidtagits efter det att anmälan och den kompletterande informationen har mottagits via systemet för snabb varning. Kommissionen skall omedelbart överföra denna information till nätverkets medlemmar.

6. Ansökarländerna, tredje länder eller internationella orga- nisationer skall ges möjlighet att delta i systemet för snabb varning, på grundval av avtal mellan gemenskapen och de berörda länderna eller de internationella organisationerna och i enlighet med de förfaranden som anges i dessa avtal. Avtalen skall vara ömsesidiga och skall innehålla bestämmelser om konfidentialitet motsvarande dem som är tillämpliga i gemen- skapen.

Artikel 51

Genomförandeåtgärder

Genomförandeåtgärderna för tillämpning av artikel 50 skall antas av kommissionen, efter diskussion med myndigheten, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2. I dessa åtgärder skall man närmare ange de särskilda villkor och förfa- randen som gäller vidarebefordran av anmälningar och kompletterande information.

Artikel 52

Regler om konfidentialitet inom systemet för snabb varning

Anmälan skall åtföljas av en ingående redogörelse för orsa- kerna till de åtgärder som de behöriga myndigheterna har vidtagit i den medlemsstat där anmälan utfärdades. Redogö- relsen skall snabbt följas av kompletterande information, särskilt i det fall då de åtgärder som anmälan grundar sig på ändras eller dras tillbaka.

1. Den information som medlemmarna i nätverket har till- gång till och som gäller risker för människors hälsa orsakade av livsmedel eller foder skall i regel vara tillgängliga för allmän- heten enligt informationsprincipen i artikel 10. Allmänheten skall i regel ha tillgång till information som gör det möjligt att identifiera produkten och information om riskens art och om de åtgärder som vidtagits.

L 31/22

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

1.2.2002

Medlemmarna i nätverket skall dock vidta nödvändiga åtgärder för att se till att deras anställda inte avslöjar information som har samlats in med anledning av detta avsnitt och som till sin natur är sådan att det är berättigat att den omfattas av tystnads- plikt, med undantag av information som om omständigheterna så kräver måste offentliggöras för att skydda människors hälsa.

2. Tystnadsplikten skall inte hindra att de behöriga myndig- heterna får sådan information som är nödvändig för en effektiv marknadsövervakning och tillämpning av bestämmelserna vad gäller livsmedel och foder. De myndigheter som mottar infor- mation som omfattas av tystnadsplikt skall se till att denna inte bryts, i enlighet med punkt 1.

AVSNITT 2

NÖDSITUATIONER

Artikel 53

Nödåtgärder för livsmedel och foder som har sitt ursprung i gemenskapen eller som importeras från ett tredje land

1. Om det visar sig att ett livsmedel eller ett foder som har sitt ursprung i gemenskapen eller som importeras från ett tredje land sannolikt kommer att innebära en allvarlig risk för människors hälsa, djurs hälsa eller miljön, och att en sådan risk inte tillfredsställande kan undanröjas genom åtgärder som vidtas av den eller de berörda medlemsstaterna, skall kommis- sionen enligt förfarandet i artikel 58.2 på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat omedelbart och beroende på hur allvarlig situationen är vidta en eller flera av följande åtgärder:

a) Livsmedel eller foder som har sitt ursprung i gemenskapen:

i) Skjuta upp utsläppandet på marknaden eller använd- ningen av livsmedlet i fråga.

ii)Skjuta upp utsläppandet på marknaden eller använd- ningen av fodret i fråga.

iii)Fastställa särskilda villkor för livsmedlet eller fodret i fråga.

iv)Vidta andra lämpliga tillfälliga åtgärder.

b) Livsmedel eller foder som importeras från ett tredje land:

i) Avbryta importen av livsmedlet eller fodret i fråga från hela eller en del av det berörda tredje landet, och i tillämpliga fall från transiteringslandet utanför gemen- skapen.

ii)Fastställa särskilda villkor för det livsmedel eller det foder som importeras från hela eller en del av det berörda tredje landet.

iii)Vidta andra lämpliga tillfälliga åtgärder.

2. I nödsituationer får dock kommissionen preliminärt vidta åtgärderna enligt punkt 1 efter att ha samrått med den eller de berörda medlemsstaterna och informerat övriga medlemsstater.

De åtgärder som har vidtagits skall så snart som möjligt och senast inom tio arbetsdagar bekräftas, ändras, återkallas eller förlängas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2, och skälen till kommissionens beslut skall offentliggöras utan dröjsmål.

Artikel 54

Andra nödåtgärder

1. Om en medlemsstat officiellt informerar kommissionen om att man är tvungen att vidta en nödåtgärd och kommis- sionen inte har iakttagit bestämmelserna i artikel 53 får medlemsstaten anta tillfälliga skyddsåtgärder. I detta fall skall medlemsstaten omedelbart informera de andra medlemssta- terna och kommissionen om detta.

2. Kommissionen skall inom tio vardagar ta upp ärendet till behandling i den kommitté som inrättas genom artikel 58.1 i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2, i syfte att förlänga, ändra eller upphäva de nationella tillfälliga skyddsåt- gärderna.

3. Medlemsstaten kan vidmakthålla den nationella, tillfälliga skyddsåtgärden tills dess att gemenskapsåtgärder har antagits.

AVSNITT 3

KRISHANTERING

Artikel 55

Allmän plan för krishantering

1. Kommissionen skall i nära samarbete med myndigheten och medlemsstaterna utarbeta en allmän plan för hantering av kriser på området för livsmedels- och fodersäkerhet (nedan kallad den allmänna planen).

2. Den allmänna planen skall innehålla uppgifter om de slag av situationer där ett livsmedel eller foder innebär direkta eller indirekta risker för människors hälsa som sannolikt inte kan förhindras, undanröjas eller begränsas till en godtagbar nivå genom gällande bestämmelser eller på ett tillfredsställande sätt hanteras endast genom att man antar åtgärder i enlighet med artiklarna 53 och 54.

Den allmänna planen skall också innehålla uppgifter om de praktiska förfaranden som krävs för krishantering, inbegripet de principer för insyn som skall tillämpas och en kommunika- tionsstrategi.

1.2.2002	SV		Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 31/23
		Artikel	56	Artikel	57
		Krisenhet		Krisenhetens	uppgifter

1. Utan att det påverkar kommissionens skyldighet att se till att gemenskapslagstiftningen tillämpas, skall kommissionen omedelbart underrätta medlemsstaterna och myndigheten om den identifierar en situation där ett livsmedel eller foder innebär en allvarlig direkt eller indirekt risk för människors hälsa och denna risk sannolikt inte kan förhindras, undanröjas eller begränsas genom gällande bestämmelser eller på ett tillfreds- ställande sätt hanteras endast genom tillämpning av artiklarna

53 och 54.

2. Kommissionen skall omedelbart inrätta en krisenhet i vars arbete myndigheten skall delta och vid behov bistå enheten med vetenskapligt och tekniskt stöd.

1. Krisenheten skall ha ansvaret för att samla in och utvär- dera all relevant information och identifiera vilka möjligheter det finns att så effektivt och snabbt som möjligt förhindra eller undanröja risken för människors hälsa eller minska den till en godtagbar nivå.

2. Krisenheten kan begära hjälp från någon offentlig eller privat person vars sakkunskaper den anser nödvändiga för att effektivt hantera krisen i fråga.

3. Krisenheten skall hålla allmänheten informerad om de risker som föreligger och vidtagna åtgärder.

KAPITEL V

FÖRFARANDEN OCH SLUTBESTÄMMELSER

AVSNITT 1

KOMMITTÉ- OCH MEDLINGSFÖRFARANDEN

Artikel 58

åtgärd som en annan medlemsstat vidtagit inom livsmedelssä- kerhetsområdet antingen inte följer denna förordning eller sannolikt kommer att inverka på den inre marknadens funktion hänskjuta ärendet till kommissionen, som omedelbart infor- merar de övriga berörda medlemsstaterna.

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall bistås av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, nedan kallad kommittén, som består av företrädare för medlemsstaterna och har en företrä- dare för kommissionen som ordförande. Kommittén skall inrättas i sektioner som skall behandla alla relevanta frågor.

2. När hänvisning sker till denna punkt skall förfarandet i artikel 5 i beslut 1999/468/EG tillämpas med beaktande av artiklarna 7 och 8 i det beslutet.

3. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

Artikel 59

Kommitténs uppgifter

2. De två medlemsstater som berörs och kommissionen skall göra allt för att lösa problemet. Om en överenskommelse inte kan träffas, kan kommissionen begära att myndigheten yttrar sig om alla relevanta omstridda vetenskapliga frågor. Villkoren för denna begäran och den tidsgräns inom vilken myndigheten skall avge sitt yttrande skall fastställas genom en ömsesidig överenskommelse mellan kommissionen och myndigheten efter samråd med de två berörda medlemssta- terna.

AVSNITT 2

SLUTBESTÄMMELSER

Kommittén skall utföra de uppgifter som tilldelats den genom denna förordning och genom andra relevanta gemenskapsbe- stämmelser i de fall och på de villkor som fastställs i bestäm- melserna. På initiativ av ordföranden eller på skriftlig begäran av en av dess ledamöter kan den också granska alla andra ärenden som bestämmelserna omfattar.

Artikel 60

Medlingsförfarande

1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemen- skapsbestämmelser skall en medlemsstat när den anser att en

Artikel 61

Översynsklausul

1. Före den 1 januari 2005 och vart sjätte år därefter skall myndigheten i samarbete med kommissionen beställa en oberoende extern utvärdering av sina insatser på grundval av det mandat som styrelsen tilldelat den i överenskommelse med kommissionen. I utvärderingen skall myndighetens arbetsme- toder och betydelse bedömas. Vid utvärderingen skall man beakta berörda parters synpunkter såväl på gemenskapsnivå som på nationell nivå.

L 31/24

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

1.2.2002

Myndighetens styrelse skall granska slutsatserna av utvärder- ingen och ge kommissionen rekommendationer, i förekom- mande fall, när det gäller ändringar inom myndigheten och av dess arbetsmetoder. Utvärderingen och rekommendationerna skall offentliggöras.

2. Kommissionen skall före den 1 januari 2005 offentlig- göra en rapport om erfarenheterna av genomförandet av avsnitten 1 och 2 i kapitel IV.

3. De rapporter och rekommendationer som avses i punk- terna 1 och 2 skall översändas till rådet och Europaparla- mentet.

Artikel 62

Hänvisning till Europeiska myndigheten för livsmedelssä- kerhet och Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa

1. Varje hänvisning i gemenskapslagstiftningen till Veten- skapliga kommittén för livsmedel, Vetenskapliga kommittén för djurfoder, Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén, Vetenskapliga kommittén för bekämpningsmedel, Vetenskap- liga kommittén för växter och Vetenskapliga styrkommittén skall ersättas med en hänvisning till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

2. Varje hänvisning i gemenskapslagstiftningen till Ständiga livsmedelskommittén, Ständiga foderkommittén och Ständiga veterinärkommittén skall ersättas med en hänvisning till Stän- diga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

Varje hänvisning till Ständiga kommittén för växtskydd i den gemenskapslagstiftning som grundas på och inbegriper direk- tiven 76/895/EEG, 86/362/EEG, 86/363/EEG, 90/642/EEG och 91/414/EEG om växtskyddsmedel och fastställande av gräns- värden för bekämpningsmedelsrester skall ersättas med en

hänvisning till Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

3. I punkterna 1 och 2 avses med gemenskapslagstiftning gemenskapens alla förordningar, direktiv och beslut.

4. Besluten 68/361/EEG, 69/414/EEG och 70/372/EEG upphävs härmed.

Artikel 63

Europeiska läkemedelsmyndighetens behörighet

Denna förordning påverkar inte den behörighet som tilldelats Europeiska läkemedelsmyndigheten genom förordning (EEG) nr 2309/93, förordning (EEG) nr 2377/90, rådets direktiv nr 75/ 319/EEG (1) och rådets direktiv nr 81/851/EEG (2).

Artikel 64

Inledning av myndighetens verksamhet

Myndigheten skall inleda sin verksamhet den 1 januari 2002.

Artikel 65

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artiklarna 11, 12 och 14–20 skall gälla från och med den 1 januari 2005.

Artiklarna 29, 56, 57, 60 och 62.1 skall gälla från och med den dag då ledamöterna i den vetenskapliga kommittén och de vetenskapliga panelerna utses, vilket skall meddelas genom ett tillkännagivande i C-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 januari 2002.
På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
P. COX	J. PIQUÉ I CAMPS
Ordförande	Ordförande

(1) EGT L 147, 9.6.1975, s. 13. Direktivet ändrat genom Europaparla- mentets och rådets direktiv 2001/83/EG (EGT L 311, 28.11.2001, s.67).

(2) EGT L 317, 6.11.1981, s. 1. Direktivet ändrat genom Europaparla- mentets och rådets direktiv 2001/82/EG (EGT L 311, 28.11.2001, s. 1).

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/3

RÄTTELSER

RättelsetillEuropaparlamentetsochrådetsförordning(EG)nr852/2004avden29april2004omlivsmedelshygien

(Europeiska unionens officiella tidning L 139 av den 30 april 2004)

Förordning (EG) nr 852/2004 skall vara som följer:

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004

om livsmedelshygien

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 95 och 152.4 b i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- téns yttrande (2),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1) Genomförandet av en hög skyddsnivå för människors liv och hälsa är ett av de grundläggande målen med livsmed- elslagstiftningen enligt förordning (EG) nr 178/2002 (4). I denförordningenfastställsocksåandragemensammaprin- ciperochdefinitionerförmedlemsstaternasochgemenska- pens livsmedelslagstiftning, inklusive syftet att uppnå fri rörlighet för livsmedel inom gemenskapen.

(1) EGT C 365 E, 19.12.2000, s. 43. (2) EGT C 155, 29.5.2001, s. 39.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 15 maj 2002 (EGT C 180 E, 31.7.2003, s. 267), rådets gemensamma ståndpunkt av den 27 okto- ber 2003 (EGT C 48 E, 24.2.2004, s. 1), Europaparlamentets stånd- punkt av den 30 mars 2004 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 16 april 2004.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslag- stiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssä- kerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1). Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1642/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 4).

(2) I rådets direktiv 93/43/EEG av den 14 juni 1993 om livs- medelshygien (5) fastställs allmänna regler för livsmedels- hygien samt förfaranden för kontroll av att dessa regler följs.

(3) Erfarenheten har visat att dessa regler och förfaranden utgör en god grund för att garantera livsmedelssäkerhet. Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken har mångadirektivantagitsförattfastställasärskildahälsoreg- ler för produktion och utsläppande på marknaden av pro- dukter som ingår i förteckningen i bilaga I till fördraget. Dessa hälsoregler har minskat handelshindren för de berörda produkterna, vilket har bidragit till förverkligan- det av den inre marknaden, samtidigt som reglerna garan- terar att folkhälsoskyddet hålls på en hög nivå.

(4) Dessa regler och förfaranden innehåller gemensamma principer för folkhälsan, i synnerhet när det gäller tillver- kares och behöriga myndigheters ansvar, krav på anlägg- ningarnas struktur, drift och hygien, förfaranden för god- kännandeavanläggningarna,kravpålagringochtransport samt märkning med kontrollmärke.

(5) Dessa principer utgör en gemensam grund för hygienisk produktionavallatyperavlivsmedel,ävendeprodukterav animaliskt ursprung som finns förtecknade i bilaga I till fördraget.

(6) Utöver denna gemensamma grund behövs särskilda hygienreglerförvissalivsmedel.IEuropaparlamentetsoch rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (6) fastställs dessa regler.

(5) EGT L 175, 19.7.1993, s. 1. Direktivet ändrat genom Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(6) Se sidan 22 i detta nummer av EUT.

L 226/4

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

(7) Huvudsyftet med de nya allmänna reglerna och de sär- skildahygienreglernaärattsäkerställaenhögnivåpåkon- sumentskyddet med avseende på livsmedelssäkerhet.

(8) Livsmedelssäkerhet från platsen för primärproduktionen tillutsläppandetpåmarknadenellerexportkräverettinte- grerat synsätt. Alla livsmedelsföretagare i hela kedjan bör se till att livsmedelssäkerheten inte äventyras.

(9) Gemenskapsreglerna bör inte tillämpas på primärproduk- tion för användning inom privathushåll eller på enskildas beredning,hanteringellerlagringavlivsmedelförkonsum- tioninomprivathushåll.Dessutombördessareglerendast gällaföretag,vilketärenverksamhetsformsomförutsätter viss kontinuitet och en viss grad av organisation.

(10) Farormedlivsmedeliprimärproduktionenböridentifieras och kontrolleras på ett korrekt sätt för att målen i denna förordning skall kunna uppnås. Vid direkta leveranser av små mängder primärprodukter från producerande livs- medelsföretagare till konsumenter eller till lokala detalj- handelsföretag är det emellertid lämpligt att skydda folk- hälsan genom nationell lagstiftning, särskilt med tanke på de nära förbindelserna mellan producent och konsument.

(11) Det är i allmänhet ännu inte möjligt att tillämpa princi- perna om faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP) på primärproduktionen. Riktlinjer för god praxis bör dock uppmuntraanvändningenavlämpligahygieniskametoder inom jordbruksanläggningar. När det är nödvändigt bör särskilda hygienregler för primärproduktion komplettera dessa riktlinjer. De hygienkrav som ställs på primärpro- duktionen och därmed sammanhängande verksamhet bör skilja sig från de krav som ställs på annan verksamhet.

(12) Livsmedelssäkerhetenärresultatetavflerafaktorer:lagstift- ningenbörfastställaminimikravförhygien,offentligkon- trollbörgenomförasförattkontrolleraattlivsmedelsföre- tagarna följer reglerna och livsmedelsföretagare bör upprättaochgenomföraprogramochförfarandenförlivs- medelssäkerhet som bygger på HACCP-principerna.

(13) För ett framgångsrikt genomförande av förfaranden som bygger på HACCP-principerna krävs att anställda i livs- medelsföretag samarbetar och engagerar sig fullt ut. Där- för bör anställda vidareutbilda sig. HACCP-systemet är ett instrument som hjälper livsmedelsföretagarna att nå en högre standard av livsmedelssäkerhet. HACCP-systemet börintebetraktassomenmetodförsjälvregleringochbör inte ersätta offentlig kontroll.

(14) Kravet på att inrätta förfaranden som bygger på HACCP- principerna bör i inledningsskedet inte tillämpas på pri- märproduktionen,menmöjlighetenattutvidgadettakom- mer att behandlas av kommissionen i dess granskning av tillämpningen av denna förordning. Medlemsstaterna bör emellertiduppmuntraföretagareiprimärproduktionenatt så långt möjligt tillämpa sådana principer.

(15)HACCP-kraven bör ta hänsyn till principerna i Codex Ali- mentarius.Debörgeutrymmefördenflexibilitetsomkan behövas i olika situationer, även inom småföretag. Det är särskiltnödvändigtattinseattdetivissalivsmedelsföretag inteärmöjligtattfastställakritiskastyrpunkterochattgod hygienpraxis i vissa fall kan ersätta övervakningen av kri- tiska styrpunkter. På samma sätt innebär kravet att fast- ställa ”kritiska gränsvärden” inte att det är nödvändigt att alltid fastställa ett numeriskt gränsvärde. Kravet på att bevara dokument behöver dessutom vara flexibelt, så att bördorna inte blir för stora för mycket små företag.

(16) Det är också lämpligt med flexibilitet för att möjliggöra fortsatt användning av traditionella metoder i alla led i produktions-, bearbetnings- eller distributionskedjan för livsmedel och i förhållande till krav på anläggningarnas struktur.Flexibilitetärsärskiltviktigtförområdenmedsär- skilda geografiska begränsningar, såsom de regioner i de yttersta randområdena som avses i artikel 299.2 i fördra- get. Flexibiliteten bör dock inte äventyra livsmedelssäker- heten. Eftersom alla livsmedel som produceras i enlighet medhygienreglernakommerattomsättasfrittigemenska- pen,bördessutomdetförfarandesomtillåtermedlemssta- terna att vara flexibla vara helt öppet. Förfarandet bör

omfattamöjlighetenatt,vidbehovochförattlösakonflik- ter, diskutera i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättats genom förordning (EG) nr 178/2002.

(17) Genomförandet av hygienreglerna kan styras genom att mål fastställs, till exempel för reduktionen av patogener, eller genom prestationsnormer (performance standards). Förfaranden för detta ändamål bör därför fastställas. Sådana mål skulle komplettera den nuvarande livsmedels- lagstiftningen, t.ex. rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den8februari1993omfastställandeavgemenskapsförfa- randen för främmande ämnen i livsmedel (1), i vilken det föreskrivshögstatillåtnagränsvärdenförvissafrämmande ämnen, och förordning (EG) nr 178/2002, som förbjuder att icke säkra livsmedel släpps ut på marknaden och utgör en enhetlig grund för tillämpningen av försiktighetsprincipen.

(1) EGT L 37, 13.2.1993, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1882/2003.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/5

(18) Kommissionen och medlemsstaterna bör ha ett nära och effektivtsamarbeteinomStändigakommitténförlivsmed- elskedjan och djurhälsa för att hänsyn skall kunna tas till tekniskaochvetenskapligaframsteg.Dennaförordningtar hänsyn till de internationella åtaganden som föreskrivs i WTO-avtalet om sanitära och fytosanitära frågor samt internationella normer för livsmedelssäkerhet i Codex Alimentarius.

(19) För att de behöriga myndigheterna effektivt skall kunna utföraoffentligkontrollmåsteanläggningarregistrerasoch livsmedelsföretagarna samarbeta.

(20) Spårbarhetavlivsmedelochlivsmedelsingrediensergenom livsmedelskedjan är väsentligt för livsmedelssäkerheten. Förordning (EG) nr 178/2002 innehåller regler för att garanteraattlivsmedelochlivsmedelsingredienserkanspå- rassamtfastställer ettförfarandeförattanta tillämpnings- föreskrifter för dessa principer på särskilda områden.

(21) De livsmedel som importeras till gemenskapen skall upp- fylla de allmänna krav som föreskrivs i förordning (EG) nr 178/2002, eller uppfylla bestämmelser som är likvär- diga med gemenskapens bestämmelser. I den här förord- ningen fastställs vissa särskilda hygienkrav för livsmedel som importeras till gemenskapen.

(22) Livsmedel som exporteras till tredje land från gemenska- pen skall uppfylla de allmänna krav som föreskrivs i för- ordning (EG) nr 178/2002. I den här förordningen fast- ställs vissa särskilda hygienkrav för livsmedel som exporteras från gemenskapen.

(23) Gemenskapenslagstiftningomlivsmedelshygienbörgrun- das på vetenskapliga utlåtanden. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet bör därför rådfrågas när det är nödvändigt.

(24) Eftersom denna förordning ersätter direktiv 93/43/EEG, bör det direktivet upphävas.

(25) Kravenidennaförordningbörtillämpasförstnäralladelar av den nya lagstiftningen om livsmedelshygien har trätt i kraft. Det är också lämpligt att det går minst 18 månader mellan ikraftträdandet och tillämpningen av de nya reg- lerna, för att de berörda företagen skall få tid att anpassa sig.

(26) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EGavden28juni1999omdeförfarandensom skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (1).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Räckvidd

1. I denna förordning fastställs allmänna hygienregler för livs- medelsföretagare, särskilt med hänsyn till följande principer:

a) Det primära ansvaret för livsmedelssäkerheten ligger hos livsmedelsföretagarna.

b) Behovet av att livsmedelssäkerhet garanteras i hela livsmed- elskedjan, från och med primärproduktionen.

c) Vikten av att upprätthålla kylkedjan för livsmedel som inte kan lagras säkert vid omgivande temperatur, särskilt frysta livsmedel.

d) Allmänt genomförande av förfaranden som bygger på HACCP-principerna som tillsammans med iakttagandet av god hygienpraxis bör befästa det ansvar som vilar på livsmedelsföretagarna.

e) Riktlinjer för god praxis är ett värdefullt hjälpmedel för att livsmedelsföretagare på alla nivåer av livsmedelskedjan skall kunna följa hygienreglerna för livsmedel och tillämpa HACCP-principerna.

f) Fastställandet av mikrobiologiska kriterier och krav på tem- peraturkontrollpågrundvalavenvetenskapligriskvärdering.

g) Behovet av att garantera att importerade livsmedel håller minst samma hygienstandard som de livsmedel som produ- ceras i gemenskapen, eller en likvärdig standard.

Denna förordning skall tillämpas på alla led i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan för livsmedel samt på export, och utan att det påverkar mer detaljerade krav på livsmedelshygien.

(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

L 226/6

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

2. Denna förordning skall inte tillämpas på

a) primärproduktion för användning inom privathushåll,

b) enskildas beredning, hantering eller lagring av livsmedel för konsumtion inom privathushåll,

c) producenters direkta leveranser av små mängder primärpro- dukter till konsumenter eller till lokala detaljhandelsföretag som levererar direkt till konsumenter,

d) uppsamlingscentraler och garverier som omfattas av defini- tionen av livsmedelsföretag enbart på grund av att de hante- rar råvaror för framställning av gelatin eller kollagen.

3. Medlemsstaterna skall i sin nationella lagstiftning fastställa regler för den verksamhet som avses i punkt 2 c. Sådana natio- nella regler skall garantera att målen i denna förordning uppnås.

Artikel 2

Definitioner

1. I denna förordning avses med

a) livsmedelshygien, nedan kallat hygien: de åtgärder och villkor som är nödvändiga för att bemästra faror och säkerställa att livsmedel är tjänliga med hänsyn till deras avsedda användningsområde.

b) primärprodukter: produkter från primärproduktion, däribland produkterfrånjorden,frånboskapsuppfödning,frånjaktoch från fiske.

c) anläggning: varje enhet i ett livsmedelsföretag.

d) behörig myndighet: den centrala myndighet i en medlemsstat som har till uppgift att se till att kraven i denna förordning efterlevs, eller varje annan myndighet till vilken den centrala myndigheten har delegerat den uppgiften. Denna definition skall i förekommande fall också omfatta motsvarande myn- dighet i tredjeland.

e) likvärdig: när det gäller olika system, deras förmåga att ge samma slutresultat.

f) kontaminering: förekomst eller införande av en fara.

g) dricksvatten: vatten som uppfyller minimikraven i rådets direktiv98/83/EGavden3november1998omkvalitetenpå dricksvatten. (1)

h) renthavsvatten:naturligt,konstgjortellerrenathavsvatteneller bräckt vatten som inte innehåller mikroorganismer, skadliga ämnen eller giftigt havsplankton i sådana mängder att det direktellerindirektkanpåverkahälsokvalitetenpålivsmedel.

(1) EGTL330,5.12.1998,s.32.Direktivetändratgenomförordning(EG)

nr 1882/2003.

i) rent vatten: rent havsvatten och sötvatten av likartad kvalitet.

j) inslagning/innerförpackning: dels placering av livsmedel i en förpackning eller behållare i direkt kontakt med livsmedlet i fråga, dels själva förpackningen eller behållaren.

k) emballering/emballage:placeringavettellerflerainslagnalivs- medel i en yttre behållare samt själva ytterbehållaren.

l) hermetiskt sluten behållare: behållare som är utformad för och avsedd att skydda innehållet mot faror.

m) bearbetning:åtgärdsomväsentligtförändrardenursprungliga produkten genom bland annat värmebehandling, rökning, rimning, mognadslagring, torkning, marinering, extraktion, extrudering eller en kombination av dessa behandlingar.

n) obearbetade produkter: livsmedel som inte har genomgått någon bearbetning, och som omfattar produkter som har delats,styckats,trancherats,skivats,benatsur,hackats,flåtts, krossats, skurits upp, rengjorts, putsats, skalats, malts, kylts, frysts, djupfrysts eller tinats.

o) bearbetade produkter: livsmedel som framställs av obearbetade produkter. Dessa produkter får innehålla ingredienser som behövs vid tillverkningen för att de skall få särskilda egenskaper.

2. Dedefinitionersomfastställsiförordning(EG)nr178/2002 skall också tillämpas.

3. I bilagorna till denna förordning betyder uttrycken ”när det är nödvändigt”, ”när så är lämpligt”, ”adekvat” och ”tillräcklig” att något visat sig vara nödvändigt, lämpligt, adekvat respektive till- räckligt för att uppnå denna förordnings syften.

KAPITEL II

LIVSMEDELSFÖRETAGARES SKYLDIGHETER

Artikel 3

Allmän skyldighet

Livsmedelsföretagare skall se till att alla de led i produktions-, bearbetnings-ochdistributionskedjanförlivsmedelsomdeansva- rar för uppfyller de relevanta hygienkraven i denna förordning.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/7

Artikel 4

Allmänna och särskilda hygienkrav

1. Livsmedelsföretagare som bedriver primärproduktion och därmedsammanhängandeverksamhetenligtbilagaIskallföljade allmännahygienbestämmelsernaibilagaIdelAochallasärskilda krav i förordning (EG) nr 853/2004.

2. Livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet i ett led i produktions-,bearbetnings-ochdistributionskedjanförlivsmedel som ligger efter de led för vilka punkt 1 är tillämplig skall upp- fylla de allmänna hygienkraven i bilaga II och alla särskilda krav i förordning (EG) nr 853/2004.

3. Livsmedelsföretagare skall i förekommande fall vidta följ- ande särskilda hygienåtgärder:

a) Uppfyllande av mikrobiologiska kriterier för livsmedel.

b) Nödvändiga förfaranden för att uppfylla de mål som fast- ställts för att uppnå denna förordnings syften.

c) Uppfyllande av temperaturkriterier för livsmedel.

d) Upprätthållande av kylkedjan.

e) Provtagning och analys.

4. De kriterier, krav och mål som avses i punkt 3 skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

Metoder för provtagning och analys i anslutning till detta skall fastställas i enlighet med samma förfarande.

5. När det i denna förordning, i förordning (EG) nr 853/2004 och i deras tillämpningsbestämmelser, inte anges några provtagnings- eller analysmetoder, får livsmedelsföretagarna använda lämpliga metoder som fastställts i annan gemenskaps- lagstiftning eller nationell lagstiftning eller, om sådana metoder saknas, metoder som ger resultat som är likvärdiga med de resul- tat som erhålls vid användning av referensmetoden, om meto- derna är vetenskapligt godkända i enlighet med internationellt erkända regler eller protokoll.

6. Livsmedelsföretagare får använda de riktlinjer som anges i artiklarna 7, 8 och 9 som ett stöd för att uppfylla sina skyldighe- ter enligt denna förordning.

Artikel 5

Faroanalys och kritiska styrpunkter

1. Livsmedelsföretagare skall inrätta, genomföra och upprätt- hålla ett eller flera permanenta förfaranden, grundade på HACCP-principerna.

2.HACCP-principerna enligt punkt 1 utgörs av följande:

a) Attidentifieradefarorsommåsteförebyggas,elimineraseller reduceras till en acceptabel nivå.

b) Att identifiera kritiska styrpunkter i det steg eller de steg där kontrollärnödvändigförattförebyggaellerelimineraenfara eller för att reducera den till en acceptabel nivå.

c) Attfastställakritiskagränservilkaskiljeracceptabeltfrånicke acceptabelt i de kritiska styrpunkterna i syfte att förebygga, eliminera eller reducera identifierade faror.

d) Att upprätta och genomföra effektiva förfaranden för att övervaka de kritiska styrpunkterna.

e) Attfastställavilkakorrigerandeåtgärdersomskallvidtasnär övervakningen visar att en kritisk styrpunkt inte är under kontroll.

f) Attupprättaförfaranden,vilkaskallgenomförasregelbundet, för att verifiera att de åtgärder som avses i a-e fungerar effektivt.

g) Attupprättadokumentationochjournaleravpassadeförlivs- medelsföretagets storlek och art för att visa att de åtgärder som avses i a–f tillämpas effektivt.

När en förändring sker i produkten, processen eller i något han- teringssteg skall livsmedelsföretagarna ompröva förfarandet och göra nödvändiga ändringar.

3. Punkt 1 skall endast gälla för livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet i ett led i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan för livsmedel som ligger efter primärproduk- tionochdedärmedsammanhängandeverksamhetersomförteck- nas i bilaga I.

4. Livsmedelsföretagare skall

a) visa den behöriga myndigheten att de uppfyller kraven i punkt 1 på det sätt som den behöriga myndigheten kräver, med beaktande av livsmedelsföretagets storlek och art,

L 226/8

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

b) se till att all dokumentation som beskriver de förfaranden som utarbetats enligt denna artikel alltid är aktuell,

c) bevara all annan dokumentation och alla andra journaler under lämplig tid.

5. Detaljerade bestämmelser för tillämpningen av denna arti- kel får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2. Sådana bestämmelserkanunderlättaförvissalivsmedelsföretagareatttil- lämpa denna artikel, särskilt om det fastställs att de förfaranden som beskrivs i riktlinjerna för tillämpningen av HACCP- principerna skall användas för att uppfylla kraven i punkt 1. I sådana bestämmelser får det också anges hur länge livsmedels- företagarna skall bevara dokumentation och journaler i enlighet med punkt 4 c.

Artikel 6

Offentlig kontroll, registrering och godkännande

1. Livsmedelsföretagareskallsamarbetameddebehörigamyn- digheterna i enlighet med annan tillämplig gemenskapslagstift- ning eller, i avsaknad av sådan, nationell lagstiftning.

2. Varje livsmedelsföretagare skall särskilt underrätta lämplig behörig myndighet, på det sätt som den sistnämnda kräver, om alla anläggningar som han ansvarar för, där det i något led i produktions-,bearbetnings-ochdistributionskedjanförlivsmedel bedrivs verksamhet, så att varje sådan anläggning kan registreras.

Livsmedelsföretagare skall också se till att den behöriga myndig- hetenalltidharaktuellinformationomanläggningar,blandannat genom att underrätta den om betydande ändringar i verksamhe- ten och om nedläggningar av befintliga anläggningar.

3. Livsmedelsföretagare skall dock se till att anläggningarna godkänns av den behöriga myndigheten efter minst ett besök på plats, om godkännande krävs

a) enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där anläggningen är belägen,

b) enligt förordning (EG) nr 853/2004,

c) enligtettbeslutsomharantagitsienlighetmedförfarandeti artikel 14.2.

En medlemsstat som med stöd av a kräver godkännande av vissa anläggningar belägna i medlemsstaten enligt sin nationella lag- stiftning, skall informera kommissionen och övriga medlemssta- ter om tillämplig nationell lagstiftning.

KAPITEL III

RIKTLINJER FÖR GOD PRAXIS

Artikel 7

Utarbetande, spridning och användning av riktlinjer

Medlemsstaterna skall i enlighet med artikel 8 uppmuntra utar- betandet av nationella riktlinjer för god hygienpraxis och för til- lämpning av HACCP-principerna. Gemenskapsriktlinjer skall utarbetas i enlighet med artikel 9.

Spridning och användning av både nationella riktlinjer och gemenskapsriktlinjer skall främjas. Livsmedelsföretagare får dock frivilligt använda dessa riktlinjer.

Artikel 8

Nationella riktlinjer

1. När nationella riktlinjer för god praxis utarbetas skall dessa utarbetas och spridas av livsmedelsbranschen

a)	i samråd med företrädare för särskilt berörda parter,
	t.ex. behöriga myndigheter och konsumentgrupper,
b)	med beaktande av relevanta handlingsregler i
	Codex Alimentarius,
	och

c) när de gäller primärproduktion och den därmed samman- hängande verksamheten enligt bilaga I, med beaktande av rekommendationerna i bilaga I del B.

2. De nationella riktlinjerna får utarbetas under ledning av ett sådant nationellt standardiseringsorgan som avses i bilaga II till direktiv 98/34/EG. (1)

3. Medlemsstaternaskallbedömadenationellariktlinjernaför att se till att

a) riktlinjerna har utarbetats i enlighet med punkt 1,

b) innehålletiriktlinjernaärpraktisktgenomförbartförderele- vanta sektorerna,

och

(1) Europaparlamentetsochrådetsdirektiv98/34/EGavden22juni1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37). Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/9

c) riktlinjerna är ett lämpligt stöd för att se till att artiklarna 3, 4 och 5 följs för de sektorer och de livsmedel som omfattas.

4. Medlemsstaterna skall till kommissionen översända de nationella riktlinjer som uppfyller kraven i punkt 3. Kommissio- nenskallupprättaochföraettregistersystemöverdessariktlinjer och göra det tillgängligt för medlemsstaterna.

5. De riktlinjer för god praxis som har utformats i enlighet meddirektiv93/43/EEGskallfortsättaattgällaefterdetattdenna förordningharträttikraft,såvittdeärförenligamedförordning- ens syften.

4. Kommissionen skall uppmana den kommitté som avses i artikel14attisamarbetemeddeorgansomangesipunkt2regel- bundetseöverallagemenskapsriktlinjersomutarbetatsienlighet med denna artikel.

Syftet med denna översyn skall vara att se till att riktlinjerna fort- farande är praktiskt genomförbara och att ta hänsyn till den tek- niska och vetenskapliga utvecklingen.

5. Titlarpåochhänvisningartillgemenskapsriktlinjersomhar utformats i enlighet med denna artikel skall offentliggöras i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 9

Gemenskapsriktlinjer

1. Innangemenskapsriktlinjerförgodhygienpraxisellerförtil- lämpning av HACCP-principerna utarbetas skall kommissionen samråda med den kommitté som avses i artikel 14. Syftet med samrådetskallvaraattövervägabehovetavsådanariktlinjer,deras räckvidd och innehåll.

2. Om gemenskapsriktlinjer tas fram, skall kommissionen se till att de utarbetas och sprids

a) av eller i samråd med lämpliga företrädare för de europeiska livsmedelsbranscherna, även små och medelstora företag, och andra berörda parter, t.ex. konsumentgrupper,

b) i samarbete med särskilt berörda parter, även behöriga myndigheter,

c) med beaktande av relevanta handlingsregler i Codex Alimentarius,

och

d) när det gäller primärproduktion och den därmed samman- hängande verksamheten enligt bilaga I, med beaktande av rekommendationerna i bilaga I del B.

3. Den kommitté som avses i artikel 14 skall bedöma utkastet till gemenskapsriktlinjer för att se till att

a) riktlinjerna har utarbetats i enlighet med punkt 2,

b) innehålletiriktlinjernaärpraktisktgenomförbartförderele- vanta sektorerna i hela gemenskapen,

och

c) riktlinjerna är ett lämpligt stöd för att se till att artiklarna 3, 4 och 5 följs för de sektorer och de livsmedel som omfattas.

KAPITEL IV

IMPORT OCH EXPORT

Artikel 10

Import

Närdetgällerhygienförimporteradelivsmedel,skallderelevanta

kravilivsmedelslagstiftningensomavsesiartikel11iförordning

(EG)nr178/2002inbegripadekravsomfastställsiartiklarna3-6 i den här förordningen.

Artikel 11

Export

När det gäller hygien för exporterade eller reexporterade livs- medel,skallderelevantakravilivsmedelslagstiftningensomavses iartikel12iförordning(EG)nr178/2002inbegripadekravsom fastställs i artiklarna 3–6 i den här förordningen.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 12

Genomförandeåtgärder och övergångsbestämmelser

Genomförandeåtgärder och övergångsbestämmelser får faststäl- las i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

Artikel 13

Ändring och anpassning av bilagorna I och II

1. Bilagorna I och II får anpassas eller uppdateras i enlighet med förfarandet i artikel 14.2 och under beaktande av följande:

a) Behovet av att se över rekommendationerna i bilaga I del B punkt 2.

L 226/10

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

b) Erfarenheter från genomförandet av HACCP-baserade syste- men i enlighet med artikel 5.

c) Den tekniska utvecklingen och dess praktiska konsekvenser samt konsumenternas förväntningar på livsmedlens sammansättning.

d) Vetenskapliga utlåtanden, särskilt nya riskvärderingar.

e) Mikrobiologiska kriterier och temperaturkriterier för livsmedel.

2. Undantag från bilagorna I och II får beviljas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, i synnerhet för att underlätta för små- företagatttillämpaartikel5ochunderbeaktandeavderelevanta riskfaktorerna,dettaunderförutsättningattundantagenintemot- verkar denna förordnings syften.

3. Medlemsstaternafår,utanattäventyrasyftetmeddennaför- ordning,antanationellaåtgärderförattanpassakravenibilagaII i enlighet med punkterna 4–7.

4. a) De nationella åtgärder som avses i punkt 3 skall syfta till att

i) möjliggöra en fortsatt användning av traditionella metoder i alla led i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan för livsmedel,

eller

d) lämna övriga uppgifter som är relevanta.

6. Övriga medlemsstater skall ha tre månader på sig från det attdemottagitanmälanenligtpunkt5förattöversändaskriftliga kommentarer till kommissionen. För anpassningar enligt punkt 4 b skall denna period förlängas till fyra månader, om någon medlemsstat begär detta. Kommissionen får och, om den får skriftliga kommentarer från en eller flera medlemsstater, skall samråda med medlemsstaterna inom den kommitté som avses i artikel14.1.Ienlighetmedförfarandetiartikel14.2fårkommis- sionenbeslutaomdeaviseradeåtgärdernafårgenomföras,närså är nödvändigt efter lämpliga ändringar. Om så är lämpligt får kommissionen föreslå allmänna åtgärder i enlighet med punk- terna 1 och 2 i den här artikeln.

7. En medlemsstat får endast anta nationella åtgärder för anpassning av kraven i bilaga II

a) iöverensstämmelsemedettbeslutsomfattatsenligtpunkt6,

eller

b) om kommissionen en månad efter det att den period som anges i punkt 6 löpt ut inte har underrättat medlemsstaterna om att den har mottagit skriftliga kommentarer eller om att den avser att föreslå ett beslut enligt punkt 6.

Artikel 14

Kommittéförfarande

ii)tillgodose behoven för livsmedelsföretag som är belägna i områden med särskilda geografiska begränsningar.

b) I andra fall skall de enbart tillämpas på anläggningar- nas konstruktion, utformning och utrustning.

5. Den medlemsstat som önskar anta nationella åtgärder i enlighetmedpunkt3skallanmäladettatillkommissionenochde övriga medlemsstaterna. Anmälan skall

a) ge en detaljerad beskrivning av de krav som medlemsstaten anser sig behöva anpassa och vilken typ av anpassning som eftersträvas,

b) beskriva de livsmedel och anläggningar som berörs,

c) förklara skälen till anpassningen, bl.a. genom att när så är relevant göra en sammanfattning av den faroanalys som genomförts och vilka åtgärder som skall vidtas för att se till attanpassningeninteäventyrarsyftetmeddennaförordning,

och

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel- serna i artikel 8 i det beslutet.

Dentidsomavsesiartikel5.6ibeslut1999/468/EGskallvaratre

månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 15

Samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Kommissionen skall samråda med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet i frågor som omfattas av denna förordning och som kan ha väsentlig betydelse för folkhälsan, framför allt innan den föreslår kriterier, krav eller mål enligt artikel 4.4.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/11

Artikel 16

Rapport till Europaparlamentet och rådet

1. Kommissionenskallsenastden20maj2004överlämnaen rapport till Europaparlamentet och rådet.

2. Rapportenskallsärskiltinnehållaengenomgångavdeerfa- renheter som gjorts vid tillämpningen av denna förordning och överväganden om det är önskvärt och genomförbart att vidta åtgärderförenutvidgningavkraveniartikel5tillattomfattalivs- medelsföretagare som bedriver primärproduktion och den där- med sammanhängande verksamhet som föreskrivs i bilaga I.

3. Kommissionen skall när så är lämpligt låta rapporten åtföl- jas av lämpliga förslag.

Artikel 17

Upphävande

1. Direktiv93/43/EEGskallupphöraattgällamedverkanfrån och med den dag då denna förordning skall börja tillämpas.

2. Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till denna förordning.

3. Beslut som antagits i enlighet med artiklarna 3.3 och 10 i direktiv 93/43/EEG skall emellertid fortsätta att gälla i väntan på att de ersatts med beslut som antagits i enlighet med den här för- ordningen eller förordning (EG) nr 178/2002. I avvaktan på fast- ställandeavdekriterierellerkravsomavsesiartikel4.3a–eiden här förordningen får medlemsstaterna bibehålla alla nationella

regleromsådanakriterierellerkravsomdeantagitienlighetmed direktiv 93/43/EEG.

4. I avvaktan på tillämpningen av ny gemenskapslagstiftning om bestämmelser för offentlig livsmedelskontroll skall medlems- staterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de skyldig- heter som fastställs i enlighet med denna förordning fullgörs.

Artikel 18

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft tjugo dagar efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denskalltillämpasfrånochmed18månaderefterdendagdåföl- jande rättsakter har trätt i kraft:

a) Förordning (EG) nr 853/2004.

b) Europaparlamentetsochrådetsförordning(EG)nr854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestäm- melser för genomförande av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (1).

c) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/41/EG av den 21april2004omupphävandeavvissadirektivomlivsmed- elshygienochhygienkravförtillverkningochutsläppandepå marknaden av vissa produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (2).

Den skall dock inte tillämpas före den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 29 april 2004.
På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
P. COX	M. McDOWELL
Ordförande	Ordförande

(1) Se sidan 83 i detta nummer av EUT. (2) EUT L 157, 30.4.2004, s. 33.

L 226/12

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

BILAGA I

PRIMÄRPRODUKTION

DELA:ALLMÄNNAHYGIENREGLERFÖRPRIMÄRPRODUKTIONOCHDÄRMEDSAMMANHÄNGANDEVERKSAMHET

I.Räckvidd

1. Denna bilaga skall tillämpas på primärproduktion och följande därmed sammanhängande verksamheter:

a) Transport,lagringochhanteringavprimärprodukterpåproduktionsplatsen,underförutsättningattprimär- produkternas natur inte väsentligt ändras därigenom.

b) Transport av levande djur, när detta är nödvändigt för att uppnå syftena med denna förordning.

c) Ifrågaomprodukteravvegetabilisktursprung,fiskeriprodukterochvilt,transportverksamhetförlevererans av primärprodukter, vars natur inte väsentligt har ändrats, från produktionsplatsen till en anläggning.

II.Hygienregler

2. Livsmedelsföretagare skall så långt som möjligt se till att primärprodukter skyddas mot kontaminering, och där- vid ta hänsyn till all eventuell bearbetning som primärprodukterna därefter kommer att genomgå.

3. Utan hinderav denallmänna skyldigheten enligt punkt 2 skall livsmedelsföretagareiaktta tillämpliga bestämmel- serigemenskapslagstiftningochnationelllagstiftningifrågaomkontrollavfaroriprimärproduktionenochdär- med sammanhängande verksamhet, inbegripet

a) åtgärder för att kontrollera kontaminering från luft, jord, vatten, foder, gödningsmedel, veterinärmedicinska preparat, växtskyddsmedel och biocider samt lagring, hantering och bortskaffande av avfall,

och

b) åtgärder när det gäller djurens hälsa och djurskydd samt växtskydd som kan påverka människors hälsa, bl.a. program för övervakning och kontroll av zoonoser och zoonotiska smittämnen.

4. Livsmedelsföretagareskallviduppfödning,slaktellerjaktavdjurellervidproduktionavprimärprodukteravani- maliskt ursprung vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt:

a) Alla lokaler som används i samband med primärproduktion och därmed sammanhängande verksamhet, inbegripet utrymmen där foder förvaras och hanteras, skall hållas rena och, när det är nödvändigt, desinfi- ceras på lämpligt sätt efter rengöringen.

b) Utrustning, behållare, transportlådor, fordon och fartyg skall hållas rena och, när det är nödvändigt, desin- ficeras på lämpligt sätt efter rengöringen.

c) Se till att slaktdjur och, när det är nödvändigt, produktionsdjur i möjligaste mån är rena.

d) Använda dricksvatten, eller rent vatten, när så krävs för att förhindra kontaminering.

e) Se till att personal som hanterar livsmedel är vid god hälsa och får utbildning om hälsorisker.

f) Så långt möjligt förhindra att djur och skadedjur orsakar kontaminering.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/13

g) Lagra och hantera avfall och farliga ämnen så att kontaminering förhindras.

h) Förhindrainförandeochspridningavsmittsammasjukdomarsomkanöverförastillmänniskorvialivsmedel, bl.a. genom att vidta försiktighetsåtgärder när nya djur införs och rapportera till den behöriga myndigheten vid misstänkta utbrott av sådana sjukdomar.

i) Beakta resultaten av alla relevanta analyser som utförts på prover från djur eller andra prover av betydelse för människors hälsa.

j) Användafodermedelstillsatserochveterinärmedicinskapreparatpåettkorrektsätt,enligtkravenitillämplig

lagstiftning.

5. Livsmedelsföretagare som producerar eller skördar växtprodukter skall vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt:

a) Utrymmen, utrustning, behållare, transportlådor, fordon och fartyg skall hållas rena och, när det är nödvän- digt, desinficeras på lämpligt sätt efter rengöringen.

b) När det är nödvändigt garantera hygieniska produktions-, transport- och lagringsvillkor för växtprodukter samt se till att de är rena.

c) Använda dricksvatten, eller rent vatten, när så krävs för att förhindra kontaminering.

d) Se till att personal som hanterar livsmedel är vid god hälsa och får utbildning om hälsorisker.

e) Så långt möjligt förhindra att djur och skadedjur orsakar kontaminering.

f) Lagra och hantera avfall och farliga ämnen så att kontaminering förhindras.

g) Beakta resultaten av alla relevanta analyser som utförts på prover från växter eller andra prover av betydelse för människors hälsa.

h) Använda växtskyddsmedel och biocider på ett korrekt sätt, enligt kraven i tillämplig lagstiftning.

6. Livsmedelsföretagarna skall vidta lämpliga avhjälpande åtgärder när de informeras om problem som har upp- märksammats vid offentliga kontroller.

III.Journaler

7. Livsmedelsföretagareskallpålämpligtsättochunderlämpligtid,somäravpassadförlivsmedelsföretagetsartoch storlek, föra och bevara journaler med uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att kontrollera faror. Livsmed- elsföretagaren skall på begäran hålla relevanta uppgifter i dessa journaler tillgängliga för den behöriga myndighe- ten och mottagande livsmedelsföretagare.

8. Livsmedelsföretagaresomföderuppdjurellersomproducerarprimärprodukteravanimalisktursprungskallföra journal över i synnerhet följande uppgifter:

a) Uppgifter om art och ursprung i fråga om foder som ges till djuren.

b) Uppgifteromveterinärmedicinskapreparatellerannanbehandlingsomdjurenfått,behandlingsdatumsamt

karenstid.

c) Uppgifteromförekomstenavsjukdomarsomkanpåverkasäkerhetenhosprodukteravanimalisktursprung.

L 226/14

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

d) Resultat av alla analyser som utförts på prover från djur eller andra prover för diagnosändamål av betydelse för människors hälsa.

e) Relevanta rapporter om kontroller av djur eller produkter av animaliskt ursprung.

9. Livsmedelsföretagare som producerar eller skördar växtprodukter skall särskilt föra journal över

a) all användning av växtskyddsmedel och biocider,

b) all förekomst av skadedjur eller sjukdomar som kan påverka säkerheten hos produkter av vegetabiliskt ursprung,

och

c) resultatenavallarelevantaanalysersomutförtspåproverfrånväxterellerandraproveravbetydelseförmän- niskors hälsa.

10. Andrapersonersåsomveterinärer,agronomerochjordbruksteknikerkanbistålivsmedelsföretagarenmedattupp- rätta journaler.

DEL B: REKOMMENDATIONER OM RIKTLINJER FÖR GOD HYGIENPRAXIS

1. De nationella riktlinjer och gemenskapsriktlinjer som avses i artiklarna 7–9 i denna förordning bör innehålla riktlinjer för god hygienpraxis för kontroll av faror i primärproduktionen och därmed sammanhängande verksamhet.

2. Riktlinjernaförgodhygienpraxisböromfattalämpliginformationomfarorsomkanuppståiprimärproduktionenoch därmed sammanhängande verksamhet och åtgärder för att kontrollera dessa faror, däribland relevanta åtgärder som angesigemenskapslagstiftningenochdennationellalagstiftningenellerinationellaprogramochgemenskapsprogram. Exempel på sådana faror och åtgärder är bl.a. följande:

a) Kontroll av kontaminering, t.ex. av mögelgifter, tungmetaller och radioaktiva ämnen.

b) Användning av vatten, organiskt avfall och gödningsmedel.

c) Korrekt och lämplig användning av växtskyddsmedel och biocider samt deras spårbarhet.

d) Korrekt och lämplig användning av veterinärmedicinska preparat och fodertillsatser och deras spårbarhet.

e) Beredning, lagring, användning och spårbarhet av foder.

f) Korrekt bortskaffande av döda djur, avfall och strö.

g) Skyddsåtgärder för att förhindra införande av smittsamma sjukdomar som kan överföras till människor via livs- medel, och skyldighet att underrätta den behöriga myndigheten.

h) Förfaranden, rutiner och metoder för att se till att livsmedel produceras, hanteras, förpackas, lagras och transpor- teras under lämpliga hygieniska förhållanden, inbegripet grundlig rengöring och skadedjursbekämpning.

i) Åtgärder som rör slaktdjurs och produktionsdjurs renhet.

j) Åtgärder som rör journalföring.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/15

BILAGA II

ALLMÄNNA HYGIENREGLER FÖR ALLA LIVSMEDELSFÖRETAGARE (UTOM

NÄR BILAGA I ÄR TILLÄMPLIG)

INLEDNING

Kapitel V–XII i denna bilaga skall tillämpas på alla led i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan för livsmedel, och övriga kapitel skall tillämpas enligt följande:

—Kapitel I skall tillämpas på alla livsmedelslokaler utom lokaler för vilka kapitel III är tillämpligt.

—KapitelIIskalltillämpaspåallalokalerdärlivsmedelbereds,behandlasellerbearbetas,utomserveringsställenochloka- ler för vilka kapitel III är tillämpligt.

—Kapitel III skall tillämpas på de lokaler som anges i kapitlets rubrik.

—Kapitel IV skall tillämpas på alla transporter.

KAPITEL I

Allmänna regler för livsmedelslokaler (med undantag av de lokaler som anges i kapitel iii)

1. Livsmedelslokaler skall hållas rena och i gott skick.

2. Lokalernas planering, utformning, konstruktion, placering och storlek skall

a) möjliggöraadekvatunderhåll,rengöringoch/ellerdesinficering,varasådanaattluftburenkontamineringundviks eller minimeras samt erbjuda adekvata arbetsutrymmen för att alla steg som ingår i verksamheten skall kunna genomföras på ett hygieniskt sätt,

b) vara sådan att den skyddar mot ansamling av smuts, kontakt med giftiga ämnen, avgivande av partiklar till livs- medlen och kondensbildning eller oönskat mögel på ytor,

c) möjliggöra god livsmedelshygien, vilket bland annat innebär skydd mot kontaminering och i synnerhet skadedjursbekämpning,

och

d) när det är nödvändigt erbjuda lämpliga temperaturreglerade hanterings- och lagringsförhållanden med tillräcklig kapacitet att förvara livsmedlen vid en lämplig temperatur som kan kontrolleras samt, när det är nödvändigt, registreras.

3. Detskallfinnasettadekvatantalvattentoaletter,anslutnatilletteffektivtavloppssystem.Toaletternafårintevaradirekt förbundna med utrymmen där livsmedel hanteras.

4. Det skall finnas ett adekvat antal lämpligt placerade och utformade handtvättställ. Handtvättställ skall ha varmt och kalltrinnandevatten,materialförhandtvättningochförhygienisktorkning.Utrustningförsköljningavlivsmedelskall när så är nödvändigt vara skilt från anordningar för handtvätt.

5. Det skall finnas ändamålsenlig och tillräcklig naturlig eller mekanisk ventilation. Mekaniskt luftflöde från ett förorenat område till ett rent område skall förhindras. Ventilationssystem skall vara konstruerade på ett sådant sätt att filter och andra delar som måste rengöras eller bytas ut är lättillgängliga.

6. Sanitära utrymmen skall ha adekvat naturlig eller mekanisk ventilation.

L 226/16

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

7. Livsmedelslokaler skall ha adekvat naturlig och/eller artificiell belysning.

8. Avloppenskallvaraadekvataföravsettändamål.Deskallvarautformadeochkonstrueradepåettsådantsättattrisken för kontaminering undviks. Om avloppen är helt eller delvis öppna skall de vara utformade så att avloppsvatten inte flödarfrånenkontamineradytamotellerinpåenrenyta,isynnerhetenytadärlivsmedelsomkanutgöraenallvarlig risk för kosumenterna hanteras.

9. När det är nödvändigt skall det finnas adekvata omklädningsrum i tillräckligt antal för personalen.

10. Rengörings- och desinfektionsmedel får inte förvaras där livsmedel hanteras.

KAPITEL II

Särskilda regler för lokaler där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas (med undantag av serveringslokaler och de lokaler som anges i kapitel iii)

1. I lokaler där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas (med undantag av serveringsställen och de lokaler som avses i kapitel III, men inbegripet lokaler som utgör en del av transportmedel) skall utformning och planering tillåta god livs- medelshygienisk praxis, bland annat skydd mot kontaminering mellan och under olika moment, särskilt när det gäller följande:

a) Golvytor skall hållas i gott skick och vara lätta att rengöra och, när det är nödvändigt, desinficera. Detta kräver användning av ogenomträngliga, icke absorberande, tvättbara och giftfria material, såvida inte livsmedelsföreta- garnakanövertygadebehörigamyndigheternaomattandramaterialsomanvändsärlämpliga.Golvenskall,där så är lämpligt, vara försedda med adekvata avloppsbrunnar.

b) Väggytor skall hållas i gott skick och vara lätta att rengöra och, när det är nödvändigt, desinficera. Detta kräver användningavogenomträngliga,ickeabsorberande,tvättbaraochgiftfriamaterialsamtattytanärslätupptillen höjd som är lämplig för verksamheten i fråga, såvida inte livsmedelsföretagarna kan övertyga de behöriga myn- digheterna om att andra material som används är lämpliga.

c) Innertak (eller, om innertak saknas, insidan på yttertaket) och installationer som är fästa i taket skall vara byggda och utformade på ett sådant sätt att ansamling av smuts förhindras och att kondensbildning, uppkomst av oön- skat mögel och avgivande av partiklar begränsas.

d) Fönsterochandraöppningarskallvarakonstrueradepåettsådant sätt attansamlingavsmutsförhindras. Omde är öppningsbara skall de, när det är nödvändigt, vara försedda med insektsnät som enkelt kan avlägsnas för ren- göring. Om öppnande av fönster kan medföra kontaminering skall fönstren hållas stängda och låsta under produktionen.

e) Dörrar skall vara lätta att rengöra och, när det är nödvändigt, desinficera. Detta kräver användning av släta och icke absorberande material, såvida inte livsmedelsföretagarna kan övertyga de behöriga myndigheterna om att andra material som används är lämpliga.

f) Ytor(ävenytorpåutrustning)iutrymmendärlivsmedelhanterasochsärskiltdeytorsomkommerikontaktmed livsmedel skall hållas i gott skick och vara lätta att rengöra och, när det är nödvändigt, desinficera. Detta kräver användning av släta, tvättbara, korrosionsbeständiga och giftfria material, såvida inte livsmedelsföretagarna kan övertyga de behöriga myndigheterna om att andra material som används är lämpliga.

2. Adekvata anordningar skall, när det är nödvändigt, finnas för rengöring, desinficering och förvaring av arbetsredskap ochutrustning.Dessaanordningarskallvarakonstrueradeavkorrosionsbeständigamaterial,varalättaattrengörasamt ha adekvat varm- och kallvattenförsörjning.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/17

3. Adekvata möjligheter skall, när det är nödvändigt, finnas för att skölja livsmedel. Vaskar och liknande faciliteter för sköljning av livsmedel skall ha adekvat försörjning av varmt och/eller kallt dricksvatten i enlighet med kraven i kapitel VII, och de skall hållas rena och, när det är nödvändigt, desinficeras.

KAPITEL III

Regler för rörliga och/eller tillfälliga lokaler (t.ex. tält, marknadsstånd och mobila försäljningsfordon), för lokaler som huvudsakligen används som privata bostäder men där livsmedel regelbundet bereds för utsläppande på marknaden samt för försäljningsautomater

1. Lokaler och försäljningsautomater måste så långt det är praktiskt möjligt placeras, utformas, konstrueras, hållas rena och underhållas på ett sådant sätt att risken för kontaminering, särskilt genom djur och skadedjur, undviks.

2. När det är nödvändigt skall i synnerhet följande krav uppfyllas:

a) Det skall finnas lämpliga anordningar för att god personlig hygien skall kunna upprätthållas (bland annat anord- ningar för hygienisk tvättning och torkning av händer, hygieniska sanitära installationer och omklädningsrum).

b) Ytor som kommer i kontakt med livsmedel skall vara i gott skick och vara lätta att rengöra och, när det är nöd- vändigt,desinficera.Dettakräveranvändningavsläta,tvättbara,korrosionsbeständigaochgiftfriamaterial,såvida inte livsmedelsföretagarna kan övertyga den behöriga myndigheten om att andra material som används är lämpliga.

c) Tillräckliga rengöringsmöjligheter skall finnas och, när det är nödvändigt, möjligheter att desinficera arbetsred- skap och utrustning.

d) Om sköljning av livsmedlen ingår som en del i livsmedelsföretagets verksamhet skall adekvata åtgärder vidtas så att detta sker på ett hygieniskt sätt.

e) Det skall finnas adekvat försörjning av varmt och/eller kallt dricksvatten.

f) Det skall finnas adekvata möjligheter och/eller anordningar för hygienisk förvaring och bortskaffande av farliga och/eller oätliga ämnen och avfall (fast eller flytande).

g) Det skall finnas adekvata anordningar och/eller möjligheter för att upprätthålla en lämplig livsmedelstemperatur och kontrollera den.

h) Livsmedlen skall vara placerade på ett sådant sätt att risken för kontaminering undviks så långt det är praktiskt möjligt.

KAPITEL IV

Transport

1. Fordonoch/ellercontainrarsomanvändsförtransportavlivsmedelskallhållasrenaochigottskickförattskyddalivs- medlen mot kontaminering och skall, när det är nödvändigt, vara utformade och konstruerade på ett sådant sätt att adekvat rengöring och/eller desinficering är möjlig.

2. Behållare i fordon och/eller containrar får inte användas för transport av något annat än livsmedel, om detta kan leda till kontaminering.

3. Omfordonoch/ellercontainraranvändsförtransportavannatänlivsmedelellerförtransportavolikalivsmedelsam- tidigt skall varorna, när det är nödvändigt, hållas ordentligt åtskilda.

L 226/18

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

4. Bulktransport av livsmedel i flytande form eller i form av granulat eller pulver skall ske i behållare och/eller containrar/tankarsomendastanvändsförlivsmedelstransporter.Sådanacontainrarskallvaramärktapåetttydligtoch outplånligtsättpåettellerfleragemenskapsspråkförattvisaattdeanvändsförtransportavlivsmedel,ellervaramärkta ”endast för livsmedel”.

5. Om fordon och/eller containrar har använts för transport av annat än livsmedel eller för transport av olika livsmedel skall de rengöras grundligt mellan transporterna för att undvika risken för kontaminering.

6. Livsmedel i fordon och/eller containrar skall placeras och skyddas på ett sådant sätt att risken för kontaminering är så liten som möjligt.

7. Närdetärnödvändigtskalldefordonoch/ellercontainrarsomanvändsföratttransporteralivsmedelkunnahållalivs- medlen vid rätt temperatur och göra det möjligt att kontrollera att temperaturen hålls.

KAPITEL V

Utrustningskrav

1. Alla föremål, tillbehör och all utrustning som kommer i kontakt med livsmedel skall

a) rengöraseffektivtoch,närdetärnödvändigt,desinficeras;rengöringochdesinficeringskallsketillräckligtoftaför att förhindra risk för kontaminering,

b) ha en sådan konstruktion, bestå av sådana material och hållas i så gott skick att risken för kontaminering minimeras,

c) med undantag för engångsbehållare och engångsförpackningar, ha en sådan konstruktion, bestå av sådana mate- rial och hållas i ett sådant skick att de kan hållas fullständigt rena och, när det är nödvändigt, desinficeras,

och

d) vara installerade på ett sådant sätt att adekvat rengöring av utrustningen och det omgivande området är möjlig.

2. När det är nödvändigt skall utrustningen vara försedd med lämpliga kontrollanordningar så att det kan garanteras att denna förordning följs.

3. Om det är nödvändigt att använda kemiska ämnen för att förhindra att utrustningen och behållarna rostar, skall de användas enligt god praxis.

KAPITEL VI

Livsmedelsavfall

1. Livsmedelsavfall,oätligabiprodukterochannatavfallskallavlägsnasfrånlivsmedelslokalersåsnartsommöjligtföratt undvika att de anhopas.

2. Livsmedelsavfall, oätliga biprodukter och annat avfall skall placeras i behållare som går att stänga, såvida inte livsmed- elsföretagarnakanvisadenbehörigamyndighetenattandratyperavbehållareellerevakueringssystemsomanvändsär lämpliga.Dessabehållareskallhaenlämpligkonstruktion,hållasigottskick,varalättaattrengöraoch,närdetärnöd- vändigt, vara lätta att desinficera.

3. Detskallfinnasadekvatamöjligheterförförvaringochbortskaffandeavlivsmedelsavfall,oätligabiprodukterochannat avfall. Utrymmen för avfallsförvaring skall utformas och skötas på ett sådant sätt att det är möjligt att hålla dem rena och, när det är nödvändigt, fria från djur och skadedjur.

4. Allt avfall skall elimineras på ett hygieniskt och miljövänligt sätt i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning, och får inte utgöra en direkt eller indirekt källa till kontaminering.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/19

KAPITEL VII

Vattenförsörjning

1. a) Försörjningen av dricksvatten skall vara adekvat, och detta dricksvatten skall användas när det är nödvändigt att säkerställa att livsmedlen inte kontamineras.

b) Rentvattenfåranvändastillhelafiskeriprodukter.Renthavsvattenfåranvändastilllevandemusslor,tagghudingar, manteldjur och marina snäckor. Rent vatten får också användas till extern rengöring. När sådant vatten används skall lämpliga anordningar finnas tillgängliga för vattenförsörjningen.

2. Om annat vatten än dricksvatten används för exempelvis brandbekämpning, framställning av ånga, kylning och andra liknandeändamålskalldetledasisärskilda,vederbörligenmärktaledningssystem.Systemförvattensominteäravsett attanvändassomdricksvattenfårintehanågonförbindelsemeddricksvattensystemenochtillbakaströmningskallinte kunna ske till dessa.

3. Återanväntvattensomanvändsvidbearbetningellersomingrediensfårinteutgöranågonriskförkontaminering.Det skall hålla dricksvattenkvalitet, såvida inte den behöriga myndigheten är övertygad om att vattenkvaliteten inte kan påverka det färdiga livsmedlets lämplighet.

4. Is som kommer i kontakt med livsmedel eller som kan kontaminera livsmedel skall framställas av dricksvatten eller, om den används för att kyla hela fiskeriprodukter, av rent vatten. Den skall tillverkas, hanteras och förvaras under för- hållanden som skyddar den mot kontaminering.

5. Ångasomanvändsidirektkontaktmedlivsmedelfårinteinnehållaämnensomutgörenhälsofaraellersomkankon- taminera livsmedlen.

6. Omvärmebehandlinganvändsförlivsmedelihermetiskttillslutnabehållareskalldetsäkerställasattvattensomanvänds för att avkyla behållarna efter uppvärmningen inte orsakar kontaminering av livsmedlen.

KAPITEL VIII

Personlig hygien

1. Allapersonersomarbetarpåplatserdärlivsmedelhanterasskalliakttagodpersonligrenlighetochbäralämpliga,rena och, när det är nödvändigt, skyddande kläder.

2. Personer som lider av eller är bärare av en sjukdom som kan överföras via livsmedel eller som till exempel har infek- terade sår, hudinfektioner, andra sår eller diarré får inte tillåtas att hantera livsmedel eller vistas på en arbetsplats där livsmedel hanteras om det finns risk för direkt eller indirekt kontaminering. Alla personer som har sådana åkommor och som är anställda i ett livsmedelsföretag och som förmodas komma i kontakt med livsmedel skall omedelbart rap- portera sjukdomen eller symtomen, och om möjligt deras orsaker, till livsmedelsföretagaren.

KAPITEL IX

Bestämmelser om livsmedelsprodukter

1. Livsmedelsföretagare får inte acceptera råvaror eller ingredienser, andra än levande djur, eller andra material som används vid bearbetning av livsmedel, som veterligen är, eller rimligen kan antas vara, kontaminerade med parasiter, patogenamikroorganismer,giftigaämnen,nedbrytningsprodukterellerfrämmandeämnenisådanomfattningattslut- produkten–efterdetattlivsmedelsföretagarnahartillämpatnormalahygieniskasorterings-och/ellerberednings-eller bearbetningsförfaranden – fortfarande är otjänlig som människoföda.

2. Råvarorochallaingrediensersomförvaraspåettlivsmedelsföretagskallförvarasunderlämpligaförhållandensomför- hindrar förskämning och skyddar mot kontaminering.

L 226/20

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

3. Livsmedel skall i alla led i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan skyddas mot kontaminering som kan göra livsmedlen otjänliga, skadliga för hälsan eller kontaminerade på ett sådant sätt att de inte rimligen kan konsume- ras i det skick i vilket de befinner sig.

4. Adekvata förfaranden skall finnas för att bekämpa skadedjur. Adekvata förfaranden skall även finnas för att förhindra att tamdjur får tillträde till platser där livsmedel bereds, hanteras eller lagras (eller, om den behöriga myndigheten till- åter detta i särskilda fall, för att förhindra att sådant tillträde leder till kontaminering).

5. Råvaror,ingredienser,halvfabrikatochfärdigaprodukterivilkapatogenamikroorganismerkanförökasellergifterkan bildas får inte förvaras vid temperaturer som kan medföra att hälsofara uppstår. Kylkedjan får inte brytas. Begränsade perioderutantemperaturkontrollerskalldocktillåtasavpraktiskaskälvidberedning,transport,lagring,utbjudandetill försäljningellerserveringavlivsmedel,förutsattattdettaintemedförenhälsorisk.Pålivsmedelsföretagdärbearbetade produkter framställs, hanteras eller förpackas skall det finnas ändamålsenliga lokaler som är tillräckligt stora för sepa- rat lagring av råvaror och beredda råvaror och tillräckligt stora, separata kylrum.

6. Livsmedelsomskallförvarasellerserveraskyldaskallsåfortsommöjligtefterupphettning,ellerefterdenslutligabered- ningen om ingen värmebehandling sker, kylas ned till en temperatur som inte medför att en hälsorisk uppstår.

7. Upptining av livsmedel skall göras på ett sådant sätt att risken för tillväxt av patogena mikroorganismer eller toxin- bildningilivsmedelminimeras.Vidupptiningfårlivsmedleninteutsättasförtemperaturersomskullekunnainnebära en hälsorisk. Om smältvatten från upptiningen kan innebära en hälsorisk måste det ledas bort på adekvat sätt. Efter upptining skall livsmedel behandlas så att risken för tillväxt av patogena mikroorganismer eller toxinbildning minimeras.

8. Farliga och/eller oätliga ämnen, även foder, skall märkas på ett adekvat sätt och lagras i särskilda säkra behållare.

KAPITEL X

Bestämmelser om inslagning och emballering av livsmedel

1. Material som används för inslagning och emballering får inte utgöra en källa till kontaminering.

2. Material som används för inslagning skall lagras på ett sådant sätt att det inte utsätts för risken att kontamineras.

3. Inslagning och emballering skall utföras på sådant sätt så att produkterna inte kontamineras. När det är lämpligt, sär- skilt när burkar av metall och glas används, skall det säkerställas att behållaren är hel och ren.

4. Inslagningsmaterial och emballage som återanvänds skall vara lätta att rengöra och, när det är nödvändigt, lätta att desinficera.

KAPITEL XI

Värmebehandling

Följande krav gäller endast livsmedel som släppts ut på marknaden i hermetiskt slutna behållare.

1. Envärmebehandlingsprocesssomanvändsförbearbetningavenobearbetadproduktellerförvidarebearbetningaven bearbetad produkt skall

a) värma upp alla delar av den behandlade produkten till en bestämd temperatur under en bestämd tidsperiod,

och

b) förhindra att produkten blir kontaminerad under processen.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/21

2. Förattsetillattdeönskadesyftenauppnåsgenomdenanvändaprocessenskalllivsmedelsföretagareregelbundetkon- trolleradeviktigasterelevantaparametrarna(särskilttemperatur,tryck,förslutningochmikrobiologi),blandannatmed hjälp av automatiska anordningar.

3. Den använda processen bör överensstämma med en internationellt erkänd norm (t.ex. pastörisering, ultrahög tempe- ratur eller sterilisering).

KAPITEL XII

Utbildning

Livsmedelsföretagare skall se till

1. att den personal som hanterar livsmedel övervakas och instrueras och/eller utbildas i livsmedelshygien på ett sätt som är anpassat till deras arbetsuppgifter,

2. att de som ansvarar för utveckling och underhåll av det förfarande som avses i artikel 5.1 i denna förordning eller för användning av relevanta riktlinjer har getts adekvat utbildning i tillämpningen av HACCP- principerna,

och

3. att alla krav i nationell lagstiftning när det gäller utbildningsprogram för personer som arbetar inom vissa livsmedels- sektorer uppfylls.

L 226/22

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung

(Europeiska unionens officiella tidning L 139 av den 30 april 2004)

Förordning (EG) nr 853/2004 skall vara som följer:

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004

om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152.4 b i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- téns yttrande (2),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1) Genom förordning (EG) nr 852/2004 (4) fastställde Euro- paparlamentetochrådetgrundläggandereglerförlivsmed- elshygien för livsmedelsföretagare.

(2) För vissa livsmedel, som kan utgöra en särskild fara för människors hälsa, krävs det särskilda hygienregler. Detta gällersärskiltlivsmedelavanimalisktursprung,ifrågaom vilka förekomsten av mikrobiologiska och kemiska faror ofta har rapporterats.

(1) EGT C 365 E, 19.12.2000, s. 58. (2) EGT C 155, 29.5.2001, s. 39.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 15 maj 2002 (EUT C 180 E, 31.7.2003, s. 288), rådets gemensamma ståndpunkt av den 27 okto- ber 2003 (EUT C 48 E, 24.2.2004, s. 23), Europaparlamentets stånd- punkt av den 30 mars 2004 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 16 april 2004.

(4) Se sidan 3 i detta nummer av EUT.

(3) Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken har mångadirektivantagitsförattfastställasärskildahälsoreg- ler för produktion och utsläppande på marknaden av pro- dukter som ingår i förteckningen i bilaga I till fördraget. Dessa hälsoregler har minskat handelshindren för de berörda produkterna, vilket har bidragit till förverkligan- det av den inre marknaden, samtidigt som reglerna garan- terar att folkhälsoskyddet hålls på en hög nivå.

(4) Dessareglerinnehållergemensammaprinciperförfolkhäl- san, i synnerhet när det gäller tillverkares och behöriga myndigheters ansvar, krav på anläggningarnas struktur, drift och hygien, förfaranden för godkännande av anlägg- ningarna, krav på lagring och transport samt märkning med kontrollmärke.

(5) Dessa principer utgör en gemensam grund för hygienisk produktionavlivsmedelavanimalisktursprung,vilketgör en förenkling av gällande direktiv möjlig.

(6) Ytterligare förenkling bör åstadkommas genom tillämp- ning av samma bestämmelser på alla produkter av anima- liskt ursprung när detta är lämpligt.

(7) En förenkling möjliggörs även genom kraven i förordning (EG)nr852/2004påattlivsmedelsföretagaresomgenom- för något led i produktions-, bearbetnings- eller distribu- tionskedjan för livsmedel efter primärproduktion och där- med sammanhängande verksamhet skall införa, genomföraochupprätthållaförfarandengrundadepåprin- ciperna om faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP).

(8) Dessa faktorer motiverar tillsammans en omarbetning av de särskilda hygienreglerna i de gällande direktiven.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/23

(9) Huvudsyftenamedomarbetningenärattsäkerställaenhög konsumentskyddsnivå med avseende på livsmedelssäker- het,särskiltgenomattsammareglerskallgällaförlivsmed- elsföretagare i hela gemenskapen, samt att se till att den inre marknaden för produkter av animaliskt ursprung fungerar väl och på så sätt bidrar till att den gemensamma jordbrukspolitikens mål uppnås.

(10) De närmare hygienreglerna för produkter av animaliskt ursprung måste behållas och, där konsumentskyddet så kräver, förstärkas.

(11) Gemenskapsreglerna bör inte tillämpas på primärproduk- tion för användning inom privathushåll eller på enskildas beredning,hanteringellerlagringavlivsmedelförkonsum- tion inom privathushåll. Vid direkta leveranser av små mängderprimärprodukterellervissatyperavköttfrånden producerandelivsmedelsföretagarentillkonsumenteneller en lokal detaljhandelsanläggning är det dessutom lämpligt att skydda folkhälsan genomnationell lagstiftning, särskilt medtankepådenäraförbindelsernamellanproducentoch konsument.

(12) Kraveniförordning(EG)nr852/2004ärgenerellttillräck- ligaförattgaranteralivsmedelssäkerhetianläggningarsom bedriverdetaljhandelsverksamhetsomomfattardirektför- säljning eller leverans av livsmedel av animaliskt ursprung tillkonsumenten.Denhärförordningenbörgenerelltvara tillämpligpågrossistverksamhet(detvillsäganärendetalj- handelsanläggningvidtaråtgärderförattlevereralivsmedel avanimalisktursprungtillenannananläggning).Omman bortser från de särskilda temperaturkrav som fastställs i denna förordning bör dock kraven i förordning (EG) nr…/2004 vara tillräckliga när det gäller sådan grossist- verksamhet som endast omfattar lagring eller transport.

(13) Medlemsstaterna bör ges viss möjlighet att själva bedöma huruvida kraven i denna förordning bör utvidgas eller begränsas till att omfatta detaljhandel enligt nationell lag- stiftning.Defårdockbegränsatillämpningenendastomde anserattkraveniförordning(EG)nr852/2004ärtillräck- liga för att de livsmedelshygieniska kraven skall uppfyllas och om leverans av livsmedel av animaliskt ursprung från en detaljhandelsanläggning till en annan anläggning är en marginell,lokalochbegränsadverksamhet.Sådanleverans bör därför endast utgöra en liten del av anläggningens näringsverksamhet.Deanläggningarsomerhållerleverans börliggaidessomedelbaranärhetochleveransenböravse endast vissa typer av produkter eller anläggningar.

(14) Ienlighetmedartikel10ifördragetskallmedlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att livsmed- elsföretagarna fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning.

(15) Spårbarhetavlivsmedelärväsentligförlivsmedelssäkerhe- ten. Livsmedelsföretagare med ansvar för anläggningar som skall godkännas enligt den här förordningen bör inte endastföljadeallmännabestämmelsernaiförordning(EG) nr 178/2002 (1) utan även se till att alla produkter av ani- maliskt ursprung som de släpper ut på marknaden är för- sedda med antingen kontroll- eller identifieringsmärke.

(16) Livsmedel som importeras till gemenskapen skall uppfylla

de allmänna krav som föreskrivs i förordning (EG) nr 178/2002, eller uppfylla bestämmelser som är likvär- diga med gemenskapens bestämmelser. I den här förord- ningenfastställsvissasärskildahygienkravförlivsmedelav animaliskt ursprung som importeras till gemenskapen.

(17) Antagandet av denna förordning bör inte sänka den skyddsnivå som fastställs genom de tilläggsgarantier som Finland och Sverige fick vid anslutningen till gemen- skapen och som har bekräftats av beslut 94/968/EG (2),

95/50/EG (3), 95/160/EG (4), 95/161/EG (5), 95/168/EG (6), 95/409/EG (7), 95/410/EG (8) och 95/411/EG (9). I förordningen bör det fastställas ett förfa- rande som under en övergångsperiod beviljar garantier åt allamedlemsstatersomharettmotsvarandegodkäntnatio- nellt kontrollprogram som i fråga om de berörda livsmed- lenavanimalisktursprungärlikvärdigtdemsomgodkänts för Finland och Sverige. I Europaparlamentets och rådets förordning(EG)nr2160/2003avden17november2003 ombekämpningavsalmonellaochandralivsmedelsburna zoonotiskasmittämnen (10)föreskrivsdetettliknandeför- farande vad gäller levande djur och kläckägg.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslag- stiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssä- kerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1). Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1642/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 4).

(2) EGT L 371, 31.12.1994, s. 36. (3) EGT L 53, 9.3.1995, s. 31. (4) EGT L 105, 9.5.1995, s. 40. (5) EGT L 105, 9.5.1995, s. 44. (6) EGT L 109, 16.5.1995, s. 44. (7) EGT L 243, 11.10.1995, s. 21. (8) EGT L 243, 11.10.1995, s. 25. (9) EGT L 243, 11.10.1995, s. 29. (10)EUT L 325, 12.12.2003, s. 1.

L 226/24

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

(18) Struktur- och hygienkraven i denna förordning bör gälla för alla anläggningar, även små företag och mobila slakterier.

(19) Det är lämpligt med flexibilitet för att möjliggöra fortsatt användning av traditionella metoder i alla led i produktions-, bearbetnings- eller distributionskedjan för livsmedel och i förhållande till krav på anläggningarnas struktur.Flexibilitetärsärskiltviktigtförområdenmedsär- skilda geografiska begränsningar, såsom de regioner i de yttersta randområdena som avses i artikel 299.2 i fördra- get. Flexibiliteten bör dock inte äventyra livsmedelssäker- heten. Eftersom alla livsmedel som produceras i enlighet med hygienreglerna normalt kommer att omsättas fritt i gemenskapen, bör dessutom det förfarande som tillåter medlemsstaternaattvaraflexiblavaraheltöppet.Förfaran- det bör omfatta möjligheten att, vid behov och för att lösa konflikter, diskutera i Ständiga kommittén för livsmedels- kedjanochdjurhälsa,sominrättatsgenomförordning(EG) nr178/2002ochdetbörberedamöjlighetförkommissio- nen att samordna processen och vidta lämpliga åtgärder.

(20) Definitionen av maskinurbenat kött bör vara generisk och omfatta alla metoder av maskinurbening. Den snabba tek- niska utvecklingen på detta område innebär att definitio- nen bör vara flexibel. De tekniska kraven på maskinurbe- natköttbördockvarieraberoendepåenriskvärderingför produkten på grundval av olika metoder.

(21) Livsmedelsföretagarna,inbegripetfodersektorn,samverkar och de överväganden som görs i fråga om djurhälsa, dju- rensvälbefinnandeochfolkhälsaiallaledavproduktions-, bearbetnings- och distributionskedjor är kopplade till var- andra. Detta förutsätter en tillfredsställande kommunika- tion mellan de olika intressenterna längs hela livsmedels- kedjan, från primärproduktionen till detaljhandeln.

(22) För att säkerställa en korrekt besiktning av sådant kött av frilevandeviltsomärföremålförjaktochsomsläppsutpå gemenskapsmarknaden, bör kropparna och inälvorna av dessa djur överlämnas till en vilthanteringsanläggning för officiell besiktning efter slakt. För att bevara vissa jakttra- ditionerutanattdärigenominverkamenligtpålivsmedels- säkerhetenärdetdocklämpligtattutbildajägaresomsläp- perutköttavfrilevandeviltföranvändningsomlivsmedel på marknaden. Detta bör ge jägarna möjlighet att på plats göra en första undersökning av viltet. Under dessa förhål- landenärdetintenödvändigtattkrävaattutbildadejägare lämnarinallainälvorförbesiktningefterslaktvidvilthan- teringsanläggningen, om de gör en första undersökning ochdärvidintekonstaterarnågonavvikelseellerfara.Med- lemsstaterna bör dock tillåtas att fastställa strängare bestämmelserinomsinaterritorierföratttahänsyntillsär- skilda risker.

(23) I denna förordning bör kriterier fastställas för obehandlad mjölk i väntan på att nya krav antas för utsläppande

av sådan mjölk på marknaden. Dessa kriterier bör utgöras avåtgärdsgränsersominnebärattlivsmedelsföretagare,när deöverskriderdessa,måstevidtakorrigerandeåtgärderoch underrättadenbehörigamyndigheten.Kriteriernabörinte utgöras av maximinivåer ovanför vilka obehandlad mjölk inte får släppas ut på marknaden. Detta innebär att obe- handladmjölksominteheltuppfyllerkriteriernautanrisk kan användas som livsmedel under vissa omständigheter, om lämpliga åtgärder vidtas. När det gäller obehandlad mjölk och obehandlad grädde som är avsedd för direkt konsumtion, är det lämpligt att göra det möjligt för varje medlemsstat att bibehålla eller fastställa lämpliga åtgärder rörande hälsoskydd, för att säkerställa att målen i denna förordning uppnås på dess territorium.

(24) Kriteriet för obehandlad mjölk som används för tillverk- ning av mejeriprodukter bör vara tre gånger högre än kri- teriet för obehandlad mjölk som hämtas från mjölkpro- duktionsanläggningen.Kriterietförmjölksomanvändsför tillverkning av bearbetade mejeriprodukter utgörs av ett absolutvärdemedandetrörsigomettgenomsnittförobe- handlad mjölk som hämtas från mjölkproduktionsanlägg- ningen. Även om temperaturkraven i denna förordning iakttasstoppardetinteallbakterieväxtundertransportoch lagring.

(25) Denna omarbetning innebär att de nuvarande hygienreg- lerna kan upphävas. Detta uppnås genom Europaparla- mentets och rådets direktiv 2004/41/EG av den 21 april 2004 om upphävande av vissa direktiv om livsmedelshy- gien och hygienkrav för tillverkning och utsläppande på marknaden av vissa produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (1).

(26) Dessutomersätterreglernaomäggidennaförordningdem i rådets beslut 94/371/EG av den 20 juni 1994 om sär- skildahygienvillkorförutsläppandepåmarknadenavvissa typer av ägg (2), som förlorar sin giltighet genom att bilaga II till rådets direktiv 92/118/EEG (3) upphävs.

(27) Gemenskapenslagstiftningomlivsmedelshygienbörgrun- das på vetenskapliga utlåtanden. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet bör därför rådfrågas när det är nödvändigt.

(1) EUT L 157, 30.4.2004, s. 33. (2) EGT L 168, 2.7.1994, s. 34.

(3) Rådetsdirektiv92/118/EEGavden17december1992omdjurhälso- och hygienkrav för handel inom gemenskapen med produkter, som inte omfattas av sådana krav i de särskilda gemenskapsbestämmelser som avses i bilaga A.I till direktiv 89/662/EEG och, i fråga om pato- gener, i direktiv 90/425/EEG, samt för import till gemenskapen av sådanaprodukter(EGTL62,15.3.1993,s.49).Direktivetsenaständ- rat genom kommissionens förordning 445/2004 (EUT L 72, 11.3.2004, s. 60).

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/25

(28) Kommissionen och medlemsstaterna bör ha ett nära och effektivtsamarbeteinomStändigakommitténförlivsmed- elskedjan och djurhälsa för att hänsyn skall kunna tas till tekniska och vetenskapliga framsteg.

(29) Kravenidennaförordningbörtillämpasförstnäralladelar av den nya lagstiftningen om livsmedelshygien har trätt i kraft. Det är också lämpligt att det går minst 18 månader mellan ikraftträdandet och tillämpningen av de nya reg- lerna, för att de berörda företagen skall få tid att anpassa sig.

(30) De åtgärder som är nödvändiga för att tillämpa denna för- ordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EGavden28juni1999omdeförfarandensom skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (1).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Räckvidd

1. I denna förordning fastställs särskilda hygienregler för livs- medelavanimalisktursprungförlivsmedelsföretagare.Dessareg- lerkompletterarreglernaiförordning(EG)nr852/2004.Deskall tillämpaspåobearbetadeochbearbetadeprodukteravanimaliskt ursprung.

2. Såvida inte något annat uttryckligen föreskrivs, skall denna förordning inte tillämpas på livsmedel som innehåller både pro- dukteravvegetabilisktursprungochbearbetadeprodukteravani- maliskt ursprung. Bearbetade produkter av animaliskt ursprung som används vid tillverkningen av sådana livsmedel skall dock införskaffas och hanteras i enlighet med kraven i denna förordning.

3. Denna förordning skall inte tillämpas på

a) primärproduktion för användning inom privathushåll,

b) enskildas beredning, hantering eller lagring av livsmedel för konsumtion inom privathushåll,

c) producenters direkta leveranser av små mängder primärpro- dukter till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanlägg- ningar som levererar direkt till konsumenter,

(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

d) producentersdirektaleveranseravsmåmängderköttfrånfjä- derfä och hardjur som slaktas på gården till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar sådant kött direkt till konsumenter,

e) jägaresomlevererarsmåmängderavfrilevandeviltellerkött från frilevande vilt direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till konsumenter.

4. Medlemsstaterna skall i sin nationella lagstiftning fastställa reglerfördenverksamhetochdepersonersomavsesipunkt3c, doche.Sådananationellareglerskallgaranteraattmålenidenna förordning uppnås.

5. a) Såvida inte något annat uttryckligen föreskrivs, skall denna förordning inte tillämpas på detaljhandeln.

b) Dennaförordningskalldocktillämpaspådetaljhandeln

närverksamhetgenomförsisyfteattlevereralivsmedel av animaliskt ursprung till en annan anläggning, för- utom i de fall då

i) verksamheten består av endast lagring eller trans- port, varvid de särskilda temperaturkraven i bilaga III skall tillämpas,

eller

ii)leveransen av livsmedel av animaliskt ursprung från detaljhandelsanläggningen sker endast till andra detaljhandelsanläggningar och enligt den nationella lagstiftningen är marginell, av lokal karaktär och begränsad.

c) Medlemsstaterna får anta nationella bestämmelser för atttillämpakravenidennaförordningpådedetaljhan- delsanläggningarbelägnapåderasterritoriumsomför- ordningen inte är tillämplig på enligt a eller b.

6. Denna förordning skall tillämpas utan att det påverkar

a) relevanta regler för djurs och människors hälsa, inklusive strängarebestämmelserförförebyggande,kontrollochutrot- ningavvissatyperavtransmissibelspongiformencefalopati,

b) krav på djurskydd,

och

c) krav på identifikation av djur och på spårbarhet för produk- ter av animaliskt ursprung.

L 226/26

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning skall följande definitioner gälla:

1. Dedefinitionersomfastställsiförordning(EG)nr178/2002.

2. De definitioner som fastställs i förordning (EG) 852/2004.

3. De definitioner som fastställs i bilaga I.

4. Tekniska definitioner i bilagorna II och III.

KAPITEL II

LIVSMEDELSFÖRETAGARNAS SKYLDIGHETER

Artikel 3

Allmänna skyldigheter

1. Livsmedelsföretagare skall följa tillämpliga bestämmelser i bilagorna II och III.

2. Livsmedelsföretagarefårinteanvändanågotannatämneän dricksvatten – eller, när förordning (EG) nr 852/2004 eller den här förordningen medger dess användning, rent vatten – för att avlägsnaytkontamineringfrånprodukteravanimalisktursprung, såvida inte ämnets användning godkänts i enlighet med förfaran- det i artikel 12.2. Livsmedelsföretagare skall också uppfylla varje användningsvillkor som kan komma att antas i enlighet med samma förfarande. Användning av ett godkänt ämne får inte påverka livsmedelsföretagares skyldighet att uppfylla kraven i denna förordning.

Artikel 4

Registrering och godkännande av anläggningar

1. Livsmedelsföretagareskallpåmarknadensläppautproduk- ter av animaliskt ursprung som tillverkats i gemenskapen endast om de har beretts och hanterats uteslutande i anläggningar som

a) uppfyller tillämpliga krav i förordning (EG) nr 852/2004, i bilagornaIIochIIItilldenhärförordningensamtandrarele- vanta krav i livsmedelslagstiftning,

och

b) den behöriga myndigheten har registrerat eller, om detta krävs enligt punkt 2, godkänt.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.3 i förord- ning(EG)nr…/2004fåranläggningarsomhanterardeprodukter av animaliskt ursprung för vilka krav fastställs i bilaga III till den härförordningenbedrivaverksamhetendastomdehargodkänts avdenbehörigamyndighetenienlighetmedpunkt3idennaarti- kel, med undantag av de anläggningar som endast utför

a) primärproduktion,

b) transporter,

c) lagring av produkter som inte kräver temperaturreglerade lagringsförhållanden,

eller

d) annandetaljhandeländensomomfattasavdennaförordning enligt artikel 1.5 b.

3. Anläggningar som omfattas av krav på godkännande enligt punkt2fårbedrivaverksamhetendastomdenbehörigamyndig- heten, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av sär- skilda bestämmelser för genomförande av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (1)

a) efter ett besök på plats har gett anläggningen ett godkän- nande för att bedriva verksamhet,

eller

b) har gett anläggningen ett villkorat godkännande.

4. Livsmedelsföretagareskallsamarbetameddebehörigamyn- digheternaienlighetmedförordning(EG)nr854/2004.Livsmed- elsföretagareskallsärskiltsetillattanläggningarupphörmeddrif- tenomdenbehörigamyndighetendrartillbakasittgodkännande eller, vid villkorat tillstånd, inte ger förlängning eller fullständigt godkännande.

5. Dennaartikelskallintehindraenanläggningfrånattsläppa ut livsmedel på marknaden mellan den dag då denna förordning skall börja tillämpas och den första efterföljande besiktningen av den behöriga myndigheten, om anläggningen

a) omfattasavkravpågodkännandeenligtpunkt2ochsläppte ut produkter av animaliskt ursprung på marknaden i enlig- het med gemenskapslagstiftningen omedelbart före tillämp- ningen av denna förordning,

eller

b) är sådan att det inte fanns något krav på godkännande före tillämpningen av denna förordning.

(1) Se sidan 83 i detta nummer av EUT.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/27

Artikel 5

Kontroll- och identifieringsmärkning

1. Livsmedelsföretagareskallpåmarknadensläppautproduk- ter av animaliskt ursprung som hanterats på en anläggning som omfattas av krav på godkännande enligt artikel 4.2, endast om livsmedlen är försedda med antingen

a) ett kontrollmärke som anbringats i enlighet med förordning (EG) nr 854/2004,

eller

b) ett identifieringsmärke i enlighet med avsnitt I i bilaga II till den här förordningen, om den ovannämnda förordningen inte föreskriver att ett kontrollmärke skall anbringas.

2. Livsmedelsföretagarefåranbringaettidentifieringsmärkepå en produkt av animaliskt ursprung endast om produkten har framställts i enlighet med denna förordning i anläggningar som uppfyller kraven i artikel 4.

3. Livsmedelsföretagare får inte avlägsna ett kontrollmärke somanbringatsienlighetmedförordning(EG)nr854/2004från kött,såvidadeintestyckar,bearbetarellerbehandlardetpåannat sätt.

Artikel 6

Produkter av animaliskt ursprung från länder utanför gemenskapen

1. Livsmedelsföretagare som importerar produkter av anima- liskt ursprung från tredjeland skall se till att import sker endast

a) omdetavsändandetredjelandetfinnspåenförteckning,upp-

rättad i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 854/2004, över tredjeländer från vilka import av denna produkt är tillåten,

b) i) om den anläggning varifrån produkten har avsänts och därdenharerhållitsellerberettsfinnspåenförteckning, upprättad i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 854/2004, över anläggningar från vilka import av denna produkt är tillåten i förekommande fall,

ii)omprodukten,närdetgällerfärsktkött,maletkött,kött- beredningar,köttprodukterochmaskinurbenatkött,till- verkadesavköttsomerhållitsislakterierochstycknings- anläggningar vilka finns på förteckningar upprättade i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 854/2004 eller i godkända gemenskapsanläggningar,

och

iii)omproduktionsområdet,närdetgällerlevandemusslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor finns på en förteckning upprättad i enlighet med artikel 13 i den förordningen i förekommande fall,

c) om produkten uppfyller

i) kraven enligt den här förordningen, inklusive kraven i artikel 5 om kontroll- och identifieringsmärkning,

ii)kraven enligt förordning (EG) nr 852/2004,

och

iii)alla importvillkor som fastställs i den gemenskapslag- stiftning som är tillämplig på importkontroller av pro- dukter av animaliskt ursprung,

och

d) omkraveniartikel14iförordning(EG)nr854/2004beträf- fande intyg och handlingar är uppfyllda i tillämpliga fall.

2. Genomundandagfrånpunkt1fårimportavfiskeriproduk- ter även ske i enlighet med de särskilda bestämmelser som fast- ställs i artikel 15 i förordning (EG) nr 854/2004.

3. Livsmedelsföretagare som importerar produkter av anima- liskt ursprung skall se till att

a) produkternavidimportfinnstillgängligaförkontrollienlig- het med direktiv 97/78/EG (1),

b) importen uppfyller kraven i direktiv 2002/99/EG (2),

och

c) verksamhet som bedrivs under deras kontroll och som äger rumefterimportenbedrivsienlighetmedkravenibilagaIII.

4. Livsmedelsföretagare som importerar livsmedel som inne- håller både produkter av vegetabiliskt ursprung och bearbetade produkter av animaliskt ursprung skall se till att de bearbetade produkter av animaliskt ursprung som ingår i dessa livsmedel uppfyller kraven i punkterna 1–3. De måste kunna påvisa att de har gjort detta (till exempel genom lämplig dokumentation eller certifiering, men inte nödvändigtvis i det format som anges i punkt 1 d).

(1) Rådets direktiv 97/78/EG av den 18 december 1997 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen (EGT L 24, 30.1.1998, s. 9). Direktivet ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(2) Rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om faststäl- landeavdjurhälsoreglerförproduktion,bearbetning,distributionoch införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (EGT L 18, 23.1.2003, s. 11).

L 226/28

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

KAPITEL III

HANDEL

Artikel 7

Dokument

1. När så krävs enligt bilaga II eller III skall livsmedelsföreta- gare se till att intyg eller andra dokument åtföljer sändningar av produkter av animaliskt ursprung.

2. I enlighet med förfarandet i artikel 12.2 får

a) förlagor för dokumenten fastställas,

och

b) användning av elektroniska dokument tillåtas.

Artikel 8

Särskilda garantier

d) Den provtagning som föreskrivs i a och b behöver inte genomföras för kött från en anläggning som omfattas av ett kontrollprogram vilket i enlighet med förfaran- det i artikel 12.2 har erkänts som likvärdigt med det som har godkänts för Sverige och Finland när det gäl- ler berörda livsmedel av animaliskt ursprung.

e) När det gäller kött från nötkreatur och svin och kött frånfjäderfänskalletthandelsdokumentellerintygsom överensstämmer med en förlaga som fastställts enligt gemenskapslagstiftningenmedföljalivsmedletochange

i) att kontrollerna i a har genomförts med negativt resultat,

eller

ii)att köttet är avsett för något av de ändamål som anges i c,

eller

1. Livsmedelsföretagare som avser att släppa ut följande livs- medel av animaliskt ursprung på marknaden i Sverige eller Fin- land skall uppfylla reglerna i punkt 2 beträffande salmonella:

a) Kött från nötkreatur och svin, inbegripet malet kött men undantaget köttberedningar och maskinurbenat kött.

b) Fjäderfäköttfråntamhöns,kalkon,pärlhöns,ankorochgäss,

inbegripetmaletköttmenmedundantagförköttberedningar och maskinurbenat kött.

c) Ägg.

2. a) När det gäller kött från nötkreatur och svin och kött frånfjäderfänskallprovpåsändningarhatagitsiavsän- daranläggningen och ha genomgått mikrobiologisk analys med negativt resultat i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

b) Närdetgälleräggskallförpackningscentralergarantera att sändningarna härrör från besättningar som genom- gått mikrobiologisk provtagning med negativt resultat i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

c) När det gäller kött från nötkreatur och svin behöver inteprovtagningenenligtagenomförasförsändningar somäravseddaförenanläggningförpastörisering,ste- rilisering eller annan behandling med motsvarande effekt. När det gäller ägg behöver provtagningen enligt b inte genomföras för sändningar som är avsedda för framställning av bearbetade produkter genom en pro- cess som garanterar eliminering av salmonella.

iii)att köttet kommer från en anläggning som omfat- tas av d.

f) När det gäller ägg skall ett intyg om att provtagning enligt b har genomförts med negativt resultat eller att äggenäravseddaattanvändaspådetsättsomangesic medfölja sändningarna.

3. I enlighet med förfarandet i artikel 12.2

a) får kraven i punkterna 1 och 2 uppdateras med hänsyn sär- skilttilländringaravmedlemsstaternaskontrollprogrameller antagandet av mikrobiologiska kriterier enligt förordning (EG) nr 852/2004,

och

b) får de regler i punkt 2 som avser något av de livsmedel som anges i punkt 1 utvidgas till att helt eller delvis omfatta en ellerfleramedlemsstater,ellerenellerfleraregionerienmed- lemsstat, som har ett kontrollprogram som erkänts som lik- värdigtmeddetsomgodkäntsförSverigeochFinlandnärdet gäller berörda livsmedel av animaliskt ursprung.

4. I denna artikel avses med kontrollprogram kontrollprogram som godkänts i enlighet med förordning (EG) nr 2160/2003.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/29

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 9

Genomförandeåtgärder och övergångsbestämmelser

Genomförandeåtgärder och övergångsbestämmelser får faststäl- las i enlighet med förfarandet i artikel 12.2.

Artikel 10

Ändring och anpassning av bilagorna II och III

1. Bilagorna II och III får anpassas eller uppdateras i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 med beaktande av följande:

a) Utvecklingen av riktlinjer för god praxis.

b)ErfarenheterfrångenomförandetavHACCP-baseradesystem i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 852/2004.

c) Den tekniska utvecklingen och dess praktiska konsekvenser samt konsumentkrav när det gäller livsmedlens sammansättning.

d) Vetenskapliga utlåtanden, särskilt nya riskvärderingar.

e) Mikrobiologiska kriterier och temperaturkriterier för livsmedel.

f) Förändringar i konsumtionsmönster.

2. UndantagfrånbilagornaIIochIIIfårbeviljasienlighetmed förfarandet i artikel 12.2, under förutsättning att de inte motver- kar denna förordnings syften.

3. Medlemsstaternafår,utanattäventyrasyftetmeddennaför- ordning,antanationellaåtgärderförattanpassakravenibilagaIII i enlighet med punkterna 4–8.

4. a) De nationella åtgärder som avses i punkt 3 skall syfta till att

i) möjliggöra fortsatt användning av traditionella metoder i alla led i produktions-, bearbetnings- eller distributionskedjan för livsmedel,

ii)tillgodose behoven för livsmedelsföretag som är belägna i områden med särskilda geografiska begränsningar.

b) I andra fall skall de enbart tillämpas på anläggningars konstruktion, utformning och utrustning.

5. Den medlemsstat som önskar anta nationella åtgärder i enlighetmedpunkt3skallanmäladettatillkommissionenochde övriga medlemsstaterna. Varje anmälan skall

a) ge en detaljerad beskrivning av de krav som medlemsstaten anser sig behöva anpassa och vilken typ av anpassning som eftersträvas,

b) beskriva de livsmedel och anläggningar som berörs,

c) förklara skälen till anpassningen, bl.a. genom att när så är relevant göra en sammanfattning av den faroanalys som genomförts och vilka åtgärder som skall vidtas för att se till attanpassningeninteäventyrarsyftetmeddennaförordning,

och

d) lämna övriga uppgifter som är relevanta.

6. Övriga medlemsstater skall ha tre månader på sig från det attdemottagitanmälanenligtpunkt5förattöversändaskriftliga kommentarer till kommissionen. För anpassningar enligt punkt 4 b skall denna period förlängas till fyra månader, om någon medlemsstat begär detta. Kommissionen får och, om den får skriftliga kommentarer från en eller flera medlemsstater, skall samråda med medlemsstaterna inom den kommitté som avses i artikel12.1.Ienlighetmedförfarandetiartikel12.2fårkommis- sionenbeslutaomdeaviseradeåtgärdernafårgenomföras,närså är nödvändigt efter lämpliga ändringar. Om så är lämpligt får kommissionen föreslå allmänna åtgärder i enlighet med punkt 1 eller 2 i den här artikeln.

7. En medlemsstat får endast anta nationella åtgärder för anpassning av kraven i bilaga III

a) iöverensstämmelsemedettbeslutsomfattatsenligtpunkt6,

b) om kommissionen en månad efter det att den period som anges i punkt 6 löpt ut inte har underrättat medlemsstaterna om att den har mottagit skriftliga kommentarer eller om att den avser att föreslå ett beslut enligt punkt 6,

eller

eller

c) enligt punkt 8.

L 226/30

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

8. Enmedlemsstatfårpåegetinitiativochmedförbehållförde allmänna bestämmelserna i fördraget bibehålla eller fastställa nationella regler

a) som förbjuder eller begränsar utsläppande på marknaden inomdessterritoriumavobehandladmjölkellerobehandlad grädde som är avsedd för direkt konsumtion,

eller

b) som tillåter användningen, med den behöriga myndighetens tillstånd,avobehandladmjölksominteuppfyllerdekriterier som fastställs i avsnitt IX i bilaga III avseende antal bakterier ochsomatisktcelltalförframställningavostmedenlagrings- eller mognadsperiod på minst 60 dagar och mjölkprodukter som erhållits i samband med tillverkningen av sådan ost, underförutsättningattdettaintehindraruppfyllandetavsyf- tet med denna förordning.

Artikel 11

Särskilda beslut

6. förattfastställaandrahälsonormerellerkontroller,omveten- skapliga rön tyder på att de är nödvändiga för att skydda folkhälsan,

7. förattutvidgabilagaIII,avsnittVII,kapitelIXtillattomfatta andra levande musslor än kammusslor,

8. för att ange kriterier för fastställande av att en fångstplats enligt epidemiologiska data inte utgör någon hälsorisk med avseendepåförekomstenavparasiterochförfastställandeav närdenbehörigamyndighetenföljaktligenfårgelivsmedels- företagare tillstånd att inte behöva frysa fiskeriprodukter i enlighet med bilaga III, avsnitt VIII, kapitel III, del D,

9. förattfastställakriterierpåfärskhetochgränsvärdenförhis- tamin och total mängd flyktigt kväve för fiskeriprodukter,

10. föratttillåtaanvändningavobehandladmjölksominteupp- fyllerdekriteriersomfastställsibilagaIIIavsnittIXavseende antalbakterierochsomatisktcelltalförframställningavvissa mjölkprodukter,

Utanattdetpåverkardengenerellatillämpningenavartikel9och artikel 10.1 får genomförandeåtgärder fastställas eller ändringar avbilagaIIellerIIIantas,ienlighetmedförfarandetiartikel12.2,

1. för att fastställa bestämmelser för transport av icke nedkylt kött,

2. förattifrågaommaskinurbenatköttspecificeraenkalcium- halt som inte är markant högre än den i malet kött,

3. för att fastställa annan behandling som får användas i en bearbetningsanläggning när det gäller levande musslor från produktionsområden av klass B eller C som inte har genom- gått rening eller återutläggning,

4. för att specificera erkända metoder för provtagning när det gäller marina biotoxiner,

5. för att fastställa kompletterande hälsonormer för levande musslor i samarbete med berört referenslaboratorium i gemenskapen, inbegripet

a) gränsvärden och analysmetoder för andra marina biotoxiner,

b) metoder för provtagning för virus och virologiska normer,

och

c) provtagningsplanersamtmetoderochanalystoleransför kontroll av att hälsonormerna följs,

11. utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 96/23/EG (1) förattfastställaetthögstatillåtnavärdefördensammanlagda mängden rester av antibiotika i obehandlad mjölk,

och

12. förattgodkännalikvärdigaprocesserförproduktionavgela- tin eller kollagen.

Artikel 12

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel- serna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

(1) Rådetsdirektiv96/23/EGavden29april1996ominförandeavkon- trollåtgärderförvissaämnenochrestsubstanseravdessailevandedjur och i produkter framställda därav (EGT L 125, 23.5.1996, s. 10). Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/31

Artikel 13

Samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Kommissionen skall samråda med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet i frågor som omfattas av denna förordning och som kan ha väsentlig betydelse för folkhälsan, och i synner- hetföreframläggandetavförslagomattutvidgabilagaIII,avsnitt III till att omfatta även andra djurarter.

Artikel 14

Rapport till Europaparlamentet och rådet

1. Kommissionenskallsenastden20maj2009överlämnaen rapport till Europaparlamentet och rådet med en genomgång av de erfarenheter som gjorts genom tillämpningen av denna förordning.

2. Kommissionen skall när så är lämpligt låta rapporten åtföl- jas av lämpliga förslag.

Artikel 15

Denna förordning träder i kraft tjugo dagar efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denskalltillämpasfrånochmed18månaderefterdendagdåföl- jande rättsakter har trätt i kraft:

a) Förordningen (EG) nr 852/2004.

b) Förordning (EG) nr 854/2004.

c) Direktiv 2004/41/EG.

Den skall dock inte tillämpas före den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 29 april 2004.
På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
P. COX	M. McDOWELL
Ordförande	Ordförande

L 226/32

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

BILAGA I

DEFINITIONER

I denna förordning avses med

1. KÖTT

1.1 kött: alla ätliga delar av de djur som avses i punkt 1.2–1.8, inklusive blod.

1.2 tama hov- och klövdjur: nötkreatur (inklusive vattenbuffel och bison), svin, får och getter samt tama hästdjur.

1.3 fjäderfä: tamfjäderfä, inklusive fåglar som inte betraktas som tamfjäderfä men somföds upp som sådana, med undan- tag av strutsfåglar.

1.4 hardjur: kaniner, harar och gnagare.

1.5 frilevande vilt:

—vildahov-ochklövdjursamthardjurochlandlevandedäggdjursomärföremålförjaktisyfteattanvändassom livsmedel och anses vara frilevande vilt enligt tillämplig lagstiftning i den berörda medlemsstaten, däribland däggdjur som lever fritt inom ett inhägnat område under liknande förhållanden som vilda djur,

och

—frilevande vild fågel som är föremål för jakt i syfte att användas som livsmedel.

1.6 hägnat vilt: hägnade strutsfåglar och hägnade landlevande däggdjur, dock inte de som avses i punkt 1.2.

1.7 småvilt: frilevande fågel och hardjur som lever fritt i vilt tillstånd.

1.8 storvilt: landlevande däggdjur som lever fritt i vilt tillstånd och inte omfattas av definitionen av småvilt.

1.9 slaktkropp: kroppen av ett djur efter avlivning och uppslaktning.

1.10 färskt kött: kött som inte har undergått någon annan konserverande behandling än kylning, frysning eller djupfrys- ning, inbegripet kött som är vakuumförpackat eller förpackat i kontrollerad atmosfär.

1.11 slaktbiprodukter: annat färskt kött än slaktkroppen, inbegripet inälvor och blod.

1.12 inälvor: organ från bröst-, buk- och bäckenhålorna, samt luft- och matstrupe och, när det gäller fjäderfä, kräva.

1.13 malet kött: benfritt kött som har finfördelats genom malning och som innehåller mindre än 1 % salt.

1.14 maskinurbenat kött: produkt som framställs genom att kött avlägsnas från köttben efter urbening eller från slaktkrop- par av fjäderfä med mekaniska metoder som medför att muskelfiberstrukturen försvinner eller förändras.

1.15 köttberedningar:färsktkött,inklusivefinfördelatkött,tillvilketlivsmedel,smakämnenellerandratillsatserhartillförts ellervilkethargenomgåttprocessersominteärtillräckligaförattändraköttetsmuskelfiberstrukturochsomsålunda inte tar bort de egenskaper som är karakteristiska för färskt kött.

1.16 slakteri: anläggning för avlivning och uppslaktning av djur vars kött är avsett som livsmedel.

1.17 styckningsanläggning: anläggning för urbening och/eller styckning av kött.

1.18 vilthanteringsanläggning: varje anläggning där vilt och kött från nedlagt vilt bereds innan det släpps ut på marknaden.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/33

2. LEVANDE MUSSLOR

2.1 musslor: blötdjur med lamellförgrenade gälar som livnär sig genom filtrering.

2.2 marina biotoxiner: giftiga ämnen lagrade i musslor, särskilt till följd av att de livnär sig på plankton som innehåller toxiner.

2.3 konditionering:lagring av levande musslor från klass A-produktionsområden, renings- eller leveranscentraler i tankar eller annan installation med rent havsvatten eller i naturliga miljöer för att avlägsna sand, dy eller slem och för att bevara eller förbättra de organoleptiska egenskaperna och se till att musslorna är livskraftiga innan de förpackas.

2.4 upptagare: varje fysisk eller juridisk person som med någon metod tar upp levande musslor från ett produktionsom- råde i avsikt att bereda och avyttra dem.

2.5 produktionsområde: varje område i hav, i anslutning till flodmynning eller lagun som utgör en naturlig fyndplats för musslor eller område som används för odling av musslor och från vilket levande musslor tas upp.

2.6 återutläggningsområde: varje område i hav, i anslutning till flodmynning eller lagun som har klart markerade gränser, angivna med bojar, stolpar eller annan fast anordning, och som används uteslutande för naturlig rening av levande musslor.

2.7 leveranscentral: varje anläggning, vid eller utanför kusten, avsedd för mottagning, konditionering, tvättning, rening, klassificering, förpackning av levande musslor avsedda att användas som livsmedel.

2.8 reningsanläggning: anläggning med tank, försörjd med rent havsvatten, i vilken levande musslor placeras under den tid som krävs för att reducera kontaminering så att musslorna blir tjänliga som livsmedel.

2.9 återutläggning:överföringavlevandemusslortillettområdeihav,lagunellerianslutningtillflodmynningunderden tid som krävs för att reducera kontaminering så att musslorna blir tjänliga som livsmedel. Överföring av musslor till områden som är mer lämpade för deras ytterligare tillväxt omfattas inte av denna definition.

3. FISKERIPRODUKTER

3.1 fiskeriprodukter: alla viltlevande eller uppfödda salt- eller sötvattensdjur (med undantag för levande musslor, levande tagghudingar, levande manteldjur och levande marina snäckor samt alla däggdjur, kräldjur och groddjur) inklusive alla ätliga former, delar och produkter av sådana djur.

3.2 fabriksfartyg: fartyg på vilket fiskeriprodukter hanteras på ett eller flera av följande sätt samt därefter förpackas och, vid behov, kyls eller djupfryses: filéas, skivas, flås, skalas, urtas, mals eller bearbetas.

3.3 frysfartyg: fartyg på vilket frysning av fiskeriprodukter utförs, i lämpliga fall efter föregående avblodning, huvudskär- ning, rensning och borttagande av fenor samt vid behov följt av förpackning.

3.4 maskinurbenad fiskeriprodukt:allaproduktersomframställsgenomattköttavlägsnasfrånfiskeriproduktermedmeka- niska metoder som medför att muskelfiberstrukturen försvinner eller förändras.

3.5 färska fiskeriprodukter:obearbetadefiskeriprodukter,varesigdeärhelaellerberedda,inklusiveproduktersomharför- packatsivakuumellerimodifieradatmosfärochsomintehargenomgåttnågonannanbehandlingänkylningföratt garantera hållbarheten.

3.6 beredda fiskeriprodukter: obearbetade fiskeriprodukter som har genomgått ett moment som påverkar helheten, såsom rensning, huvudskärning, skivning, filetering och hackning.

L 226/34

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

4. MJÖLK

4.1 obehandlad mjölk: mjölk som produceras genom utsöndring från mjölkkörtlar hos husdjur och som inte har upp- värmts till mer än 40 °C eller behandlats på annat sätt med motsvarande verkan.

4.2 mjölkproduktionsanläggning:anläggningsomhållerettellerflerahusdjurförattdeskallproduceramjölksomäravsedd att släppas ut på marknaden som livsmedel.

5. ÄGG

5.1ägg:äggiskal–medundantagavknäckta,ruvadeochkokta,stektaellerpåannatsätttillagadeägg–somproduceras av hägnat fjäderfä och som är lämpliga för direkt användning som livsmedel eller för beredning av äggprodukter.

5.2 flytande ägg: det obearbetade innehållet i ägg när skalet avlägsnats.

5.3 skadade ägg: ägg med skadat skal och oskadade hinnor.

5.4 förpackningscentral: anläggning där ägg indelas i klasser efter kvalitet och vikt.

6. GRODLÅR OCH SNÄCKOR

6.1 grodlår: bakre delarna av kroppen, avdelad på tvären bakom frambenen, urtagen och avhudad, av arten Rana (släktet

Ranidae).

6.2 snäckor: landsnäckor av arten Helix pomatia Linné, Helix aspersa Muller, Helix lucorum och arter som tillhör släktet Achatinidae.

7. BEARBETADE PRODUKTER

7.1 köttprodukter: bearbetade produkter som framställs genom bearbetning av kött eller genom vidare bearbetning av sådana bearbetade produkter och vars snittyta visar att produkten inte längre har karaktären av färskt kött.

7.2 mjölkprodukter: bearbetade produkter som framställs genom bearbetning av obehandlad mjölk eller genom vidare bearbetning av sådana bearbetade produkter.

7.3 äggprodukter: bearbetade produkter som framställts genom bearbetning av ägg, eller olika beståndsdelar eller bland- ningar av ägg, eller genom vidare bearbetning av sådana bearbetade produkter.

7.4 bearbetade fiskeriprodukter: bearbetade produkter som framställs genom bearbetning av fiskeriprodukter eller genom vidare bearbetning av sådana bearbetade produkter.

7.5 utsmält djurfett: fett som kommer från utsmältning av kött, inklusive ben, och är avsett att användas som livsmedel.

7.6 fettgrevar: proteinhaltiga rester efter utsmältning, efter partiell separation av fett och vatten.

7.7 gelatin: naturligt, lösligt protein, gelbildande eller icke gelbildande, som erhållits genom partiell hydrolys av kollagen som framställts av ben, hudar och skinn, ligament och senor från djur.

7.8 kollagen: den proteinbaserade produkt som utvinns ur djurben, hudar, skinn och senor och som framställs i enlighet med de relevanta kraven i denna förordning.

7.9 behandlade magar, blåsor och tarmar: magar, blåsor och tarmar som efter det att de har tagits ur och rengjorts har behandlats genom saltning, uppvärmning eller torkning.

8. ANDRA DEFINITIONER

8.1 produkter av animaliskt ursprung:

—livsmedel av animaliskt ursprung, inklusive honung och blod,

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/35

—levande musslor, levande tagghudingar, levande manteldjur och levande marina snäckor avsedda att användas som livsmedel,

och

—andra djur avsedda att behandlas i syfte att levereras levande till konsumenten.

8.2 grossistmarknad:ettlivsmedelsföretagsominnefattarfleraseparataenhetersomdelargemensammaanläggningaroch avdelningar och som säljer livsmedel till livsmedelsföretagare.

L 226/36

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

BILAGA II

KRAV SOM GÄLLER FLERA PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG

AVSNITT I: IDENTIFIERINGSMÄRKNING

Närsåerfordrasenligtartiklarna5eller6,ochominteannatföljeravbestämmelsernaibilagaIII,skalllivsmedelsföretagare se till att produkter av animaliskt ursprung är identifieringsmärkta i enlighet med följande bestämmelser.

A.ANBRINGANDE AV IDENTIFIERINGSMÄRKET

1. Identifieringsmärket skall anbringas innan produkten lämnar anläggningen.

2. Det är dock inte nödvändigt att anbringa ett nytt märke på produkten såvida inte emballaget och/eller inner- förpackningen avlägsnas eller produkten bearbetas vidare på en annan anläggning. Om så sker måste det nya märket ange godkännandenummer för den anläggning där denna verksamhet äger rum.

3. Någotidentifieringsmärkekrävsinteföräggförvilkakravpåmärkningfastställsiförordning(EG)nr1907/90 (1)

.

4. Livsmedelsföretagare är, i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002, skyldiga att ha system och förfarandenförattidentifieralivsmedelsföretagarefrånvilkadehartagitemotochtillvilkadeharlevereratpro- dukter av animaliskt ursprung.

B.IDENTIFIERINGSMÄRKETS FORM

5. Märket skall vara läsligt och outplånligt, och bokstäverna skall vara lätta att urskilja. Det skall vara väl synligt för den behöriga myndigheten.

6. Märket skall ange namnet på det land där anläggningen är belägen, antingen fullt utskrivet eller förkortat till en kod bestående av två bokstäver enligt tillämplig ISO-standard.

Medlemsstaternas koder är AT, BE, DE, DK, ES, FI, FR, GR, IE, IT, LU, NL, PT, SE och UK.

Livsmedelsföretagarefårfortsättaattanvändalagerochutrustningsomdebeställdeföreikraftträdandetavdenna förordning till dess att lagren har tömts eller utrustningen måste bytas ut.

7. Märketskallinnehållaanläggningensgodkännandenummer.Omenanläggningframställerbådelivsmedelsom omfattasavdennaförordningochlivsmedelsominteomfattasavden,fårlivsmedelsföretagarenanvändasamma identifieringsmärke för båda typer av livsmedel.

8. Om märket anbringas i en anläggning som är belägen i gemenskapen, skall det vara ovalt och innehålla för- kortningen CE, EC, EF, EG, EK eller EY.

C.MÄRKNINGSMETOD

9. Beroende på hur de olika produkterna av animaliskt ursprung presenteras får märket anbringas direkt på pro- dukten, innerförpackningen eller emballaget eller tryckas på en etikett som fästs på produkten, innerförpack- ningen eller emballaget. Märket kan även bestå av en bricka av hållfast material som inte kan avlägsnas.

(1) Rådets förordning (EEG) nr 1907/90 av den 26 juni 1990 om vissa handelsnormer för ägg (EGT L 173, 6.7.1990, s. 5). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2052/2003 (EUT L 305, 22.11.2003, s. 1).

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/37

10. Om förpackningar innehåller styckat kött eller slaktbiprodukter skall kontrollmärket fästas eller vara tryckt på emballaget på ett sådant sätt att det förstörs när förpackningen öppnas. Detta är dock inte nödvändigt om för- packningen förstörs vid självaöppnandet.Om innerförpackningenger sammaskydd somemballaget kan mär- ket fästas på innerförpackningen.

11. När det gäller produkter av animaliskt ursprung som transporteras i transportcontainrar eller grossistförpack- ningar och är avsedda för vidare hantering, bearbetning, inslagning eller emballering på en annan anläggning, får märket anbringas på transportcontainerns eller grossistförpackningens utsida.

12. För produkter av animaliskt ursprung i flytande form, i form av granulat eller pulver som transporteras i bulk och för fiskeriprodukter som transporteras i bulk är identifieringsmärkning inte nödvändig om den medföl- jandedokumentationeninnehållerdeninformationsomspecificerasipunkterna6,7och,iförekommandefall, punkt 8.

13. Förprodukteravanimalisktursprungikonsumentförpackningarärdettillräckligtommärketanbringasendast på utsidan av nämnda förpackning.

14. Om märket anbringas direkt på produkter av animaliskt ursprung, skall de färger som används vara godkända enligt gemenskapsreglerna för färgämnen i livsmedel.

AVSNITT II: MÅLEN FÖR HACCP-BASERADE FÖRFARANDEN

1. Livsmedelsföretagare som driver slakterier skall se till att de förfaranden som de har infört i enlighet med de all- männa kraven i artikel 5 i förordning (EG) nr 852/2004 uppfyller de krav som befinns nödvändiga efter en faro- analys samt de särskilda krav som förtecknas i punkt 2.

2. Genom förfarandena skall det garanteras att varje djur, eller i förekommande fall, varje parti djur som tas emot på slakteriets område

a) har identifierats på ett ändamålsenligt sätt,

b) åtföljs av relevanta uppgifter från den jordbruksanläggning varifrån djuren kommer, enligt avsnitt III,

c) inte kommer från en jordbruksanläggning eller ett område som varit föremål för transportbegränsningar som motiveras av människors eller djurs hälsa, utom om den behöriga myndigheten tillåter det,

d) är rent,

e) är friskt, såvitt livsmedelsföretagaren kan bedöma,

och

f) befinner sig i ett enligt djurskyddskraven tillfredsställande tillstånd vid ankomsten till slakteriet.

3. Om kraven enligt punkt 2 inte är uppfyllda, måste livsmedelsföretagaren underrätta den officiella veterinären och vidta lämpliga åtgärder.

AVSNITT III: INFORMATION FRÅN LIVSMEDELSKEDJAN

Livsmedelsföretagare som driver slakterier skall i tillämpliga delar begära, ta emot, kontrollera och reagera på information från livsmedelskedjan enligt detta avsnitt när det gäller alla djur, utom vilt, som sänds eller som kommer att sändas till slakteriet.

1. Desomansvararfördriftenpåslakterierfårintetaemotdjurpåslakterietsområdesåvidadeinteharbegärtochfått sådan relevant information om livsmedelssäkerheten som finns i journalerna från den jordbruksanläggning varifrån djuren kommer, i enlighet med förordning (EG) nr 852/2004.

2. Desomansvararfördriftenpåslakterierskallhafåttinformationenminst24timmarinnandjurenanländertillslak- teriet utom under de förhållanden som nämns i punkt 7.

L 226/38

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

3. Av den relevanta information om livsmedelssäkerheten som avses i punkt 1 skall särskilt följande framgå:

a) Tillståndet när det gäller den jordbruksanläggning varifrån djuren kommer eller hälsotillståndet bland djuren i närområdet.

b) Djurens hälsotillstånd.

c) Uppgifteromveterinärmedicinskapreparatellerannanbehandlingsomdjurenfåttunderenrelevantperiodoch med en karenstid på mer än noll dagar, tillsammans med behandlingsdatum samt karenstid.

d) Förekomsten av sjukdomar som kan påverka köttets säkerhet som livsmedel.

e) Analysresultat,omdeharrelevansförskyddetavfolkhälsan,avproversomtagitsavdjurellerresultatavandra prover som tagits för att diagnostisera sjukdomar som kan påverka köttets säkerhet som livsmedel, däribland prover som tagits inom ramen för övervakning och kontroll av zoonoser och restsubstanser.

f) Relevanta rapporter om besiktningar före och efter slakt av djur från samma jordbruksanläggning, inbegripet särskilt rapporter från officiella veterinärer.

g) Produktionsuppgifter, i den mån de anger om sjukdomar förekommer,

och

h) namn och adress på den privata veterinär som vanligtvis anlitas av det jordbruksanläggning som djuren kom- mer ifrån.

4. a) Det är dock inte nödvändigt att den som ansvarar för driften på slakteriet förses med

i) deninformationsomavsesipunkt3a,3b,3foch3homdensomansvararfördriftenpåslakterietredan kännertilldennainformation(t.ex.genomettpermanentarrangemangellerettsystemförkvalitetssäkring),

eller

ii)den information som avses i punkt 3 a, 3 b, 3 f och 3 g om producenten uppger att det inte finns någon relevant information att lägga fram.

b) Informationen behöver inte tillhandahållas som ett ordagrant utdrag ur journalerna från den jordbruksanlägg- ningsomdjurenkommerifrån.Denfårlämnasgenomelektronisktdatautbyteelleriformavenstandardiserad förklaring som undertecknas av producenten.

5. Livsmedelsföretagare som beslutar att ta emot djur på slakteriområdet efter att ha utvärderat den relevanta informa- tionen från livsmedelskedjan, skall göra informationen tillgänglig för den officiella veterinären utan dröjsmål och, utom under de förhållanden som nämns i punkt 7, minst 24 timmar innan djuret eller djuren anländer. Livsmedels- företagaren måste underrätta den officiella veterinären om varje sakförhållande som kan ge upphov till hälsofara innan besiktning före slakt av djuret i fråga äger rum.

6. Om ett djur anländer till slakteriet utan information från livsmedelskedjan skall företagaren genast underrätta den officiella veterinären. Slakt får inte äga rum förrän den officiella veterinären ger tillåtelse till det.

7. Om den behöriga myndigheten ger sitt tillstånd får information från livsmedelskedjan åtfölja de djur som den avser till slakteriet i stället för att ha inkommit minst 24 timmar i förväg, när det gäller

a) grisar, fjäderfä eller hägnat vilt som har genomgått besiktning före slakt på den jordbruksanläggning varifrån djurenkommer,omdeåtföljsavettintygundertecknatavveterinären,därdenneförklararsighaundersöktdju- ren på jordbruksanläggningen och funnit dem vara friska,

b) tama hästdjur,

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/39

c) djur som har nödslaktats, om de åtföljs av ett intyg där veterinären har undertecknat att besiktningen före slakt var godkänd,

och

d) djur som inte levereras till slakteriet direkt från den jordbruksanläggning varifrån de kommer.

Desomansvararfördriftenavslakterierskallutvärderadenrelevantainformationen.Omdetaremotdjurentillslakt, måste de lämna de handlingar som avses i leden a–c till den officiella veterinären. Avlivning eller uppslaktning av djuren får inte ske förrän den officiella veterinären ger sin tillåtelse.

8. Livsmedelsföretagare skall kontrollera de pass som åtföljer tama hästdjur för att se till att djuret är avsett för slakt i livsmedelssyfte. Om de tar emot djuret för slakt, skall de överlämna passet till den officiella veterinären.

L 226/40

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

BILAGA III

SÄRSKILDA KRAV

AVSNITT I: KÖTT FRÅN TAMA HOV- OCH KLÖVDJUR

KAPITEL I: TRANSPORT AV LEVANDE DJUR TILL SLAKTERIET

Livsmedelsföretagare som transporterar levande djur till slakterier skall se till att följande krav uppfylls:

1. Djuren skall vid uppsamlingen och under transporten behandlas varsamt och så att onödigt lidande undviks.

2. Djur som uppvisar sjukdomssymtom eller har sitt ursprung i en besättning som är kontaminerad med agens som kan påverka folkhälsan får endast transporteras till slakteriet med den behöriga myndighetens tillstånd.

KAPITEL II: KRAV FÖR SLAKTERIER

Livsmedelsföretagare skall se till att slakterier där hov- och klövdjur slaktas är byggda, planerade och utrustade i enlighet med följande krav:

1. a) Slakteriernaskallhalämpligaochhygieniskaslaktdjursstalleller,omklimatettillåterdet,slaktdjursfållorsomär lättaattrengöraochdesinficera.Dessautrymmenskallvarautrustadesåattdjurenkanfåvattenoch,vidbehov, foder. Avrinning av avloppsvatten får inte äventyra principen om säkra livsmedel.

b) Det skall också finnas särskilda låsbara utrymmen eller, om klimatet tillåter det, särskilda fållor för sjuka och misstänktsjukadjur.Utrymmenaellerbåsenskallhaseparatavloppochvaraplaceradesåattsmittspridningtill andra djur undviks, såvida inte den behöriga myndigheten anser att sådana utrymmen är onödiga.

c) Uppställningsutrymmena måste vara tillräckligt stora för att uppfylla djurskyddskraven. De måste vara plane- rade så att besiktningen före slakt, inklusive identifiering av djuren eller grupperna av djur, underlättas.

2. För att undvika kontaminering av kött skall slakterier

a) ha tillräckligt många lämpliga lokaler för att arbetsmomenten skall kunna utföras,

b) haettseparatutrymmeförtömningochrengöringavmagarochtarmar,såvidaintedenbehörigamyndigheten i varje enskilt fall tillåter att dessa arbetsmoment skiljs åt i tid inom ett visst slakteri,

c) se till att följande arbetsmoment skiljs åt i rum eller tid:

i) Bedövning och avblodning.

ii)När det gäller svin: skållning, avhårning, skrapning och svedning.

iii)Urtagning och vidare uppslaktning.

iv)Behandling av rena tarmar och magar.

v) Beredning och rengöring av andra slaktbiprodukter, särskilt hantering av avhudade skallar om detta inte sker vid slaktbandet.

vi)Emballering av slaktbiprodukter.

vii)Avsändning av kött.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/41

d) ha installationer som förhindrar att köttet kommer i kontakt med golv, väggar eller inredning,

och

e) haslaktband(därsådanaanvänds)somärutformadepåettsådantsättattslaktförfarandetkanpågåutanavbrott och korskontaminering undviks mellan de olika delarna av slaktbandet. Om mer än ett slaktband används i samma lokaler, skall banden vara åtskilda så att ingen korskontaminering sker.

3. Detmåstefinnasutrustningförattdesinficeraverktygmedhettvattensomhållerentemperaturpåminst82°C,eller ett alternativt system med samma verkan.

4. Den utrustning som personal som hanterar oskyddat kött använder för handtvätt skall ha kranar som är utformade på ett sådant sätt att föroreningar inte förs vidare.

5. Detskallfinnaslåsbarautrymmenförkylförvaringavbeslagtagetköttochsärskilda,låsbarautrymmenförlagringav kött som förklarats otjänligt som livsmedel.

6. Detskallfinnasenseparatplatsmedlämpligaanordningarförrengöring,avspolningochdesinficeringavtransport- medel för djur. Slakterier behöver dock inte ha dessa platser och anordningar om den behöriga myndigheten ger sitt tillstånd till detta och om officiellt godkända platser och anordningar finns i närheten.

7. Detskallfinnaslåsbarautrymmensomärreserveradeförslaktavsjukaochmisstänktadjur.Dettaärintenödvändigt om sådan slakt sker på andra anläggningar som godkänts av den behöriga myndigheten för ändamålet eller i slutet av en normal slaktperiod.

8.Omnaturgödselellermag-ochtarminnehålllagrasislakteriet,skallettseparatområdeellerenseparatplatsavskiljas för detta ändamål.

9. Det skall finnas lämpligt utrustade och låsbara utrymmen eller, vid behov, ett rum som enbart får användas av tillsynspersonal.

KAPITEL III: KRAV FÖR STYCKNINGSANLÄGGNINGAR

Livsmedelsföretagare skall se till att styckningsanläggningar där kött från tama hov- och klövdjur hanteras uppfyller föl- jande krav:

1. De skall vara utformade så att kontaminering av köttet undviks, särskilt genom att

a) arbetsmomenten kan pågå fortlöpande,

eller

b) åtskillnad mellan de olika varupartierna säkerställs.

2. De skall ha separata utrymmen för lagring av emballerat och oskyddat kött, såvida köttet inte lagras vid olika tid- punkter eller på sådant sätt att emballage och lagringssätt inte utgör en kontaminationskälla för köttet.

3. De skall ha styckningslokaler som är utrustade för att garantera överensstämmelse med kraven i kapitel V.

4. De skall ha utrustning för handtvätt som är försedd med kranar som är utformade på ett sådant sätt att föroreningar inte förs vidare. Utrustningen skall användas av den personal som hanterar oskyddat kött.

5. Det skall finnas anordningar för att desinficera verktyg med hett vatten som håller en temperatur på minst 82 °C, eller ett alternativt system med samma verkan.

L 226/42

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

KAPITEL IV: SLAKTHYGIEN

Livsmedelsföretagare som driver slakterier där tama hov- och klövdjur slaktas skall se till att följande krav uppfylls:

1. Det fårinte dröja onödigt längemellandentidpunktdådjurenanländer tillslakteriet och själva slakten. Djuren skall dock ges vila före slakten om det är nödvändigt för deras välbefinnande.

2. a) Kött från andra djur än de som anges i b och c får inte användas till livsmedel om djuren har dött på annat sätt än genom avlivning i ett slakteri.

b) Endast levande djur avsedda för slakt får föras in i slaktlokalerna, med undantag för

i) djur som nödslaktats utanför ett slakteri enligt kapitel VI,

ii)djur som avlivats i produktionsanläggningen enligt avsnitt III

och

iii)frilevande vilt i enlighet med kapitel II i avsnitt IV.

c) Köttfråndjursomslaktasefterenolyckapåslakterietfåranvändassomlivsmedel,omingaandraallvarligaska- dor hittas vid besiktning än de som uppstod vid olyckan.

3. Djur eller, i tillämpliga fall, varje sändning av djur som skickas till slakt måste identifieras på ett sådant sätt att deras ursprung kan spåras.

4. Djuren måste vara rena.

5. Densomansvararfördriftenpåettslakteriskallföljainstruktionernafråndenveterinärsomutsettsavdenbehöriga myndigheten i enlighet med förordning (EG) nr 854/2004 så att besiktningen före slakt av varje djur som skall slak- tas genomförs under lämpliga betingelser.

6. Djur som förs in i slaktlokalen skall avlivas utan onödigt dröjsmål.

7. Bedövning, avblodning, avhudning, urtagning och annan uppslaktning skall utföras utan onödigt dröjsmål och på ett sådant sätt att kontaminering av köttet undviks. Särskilt följande krav skall uppfyllas:

a) Luft- och foderstrupe får inte skadas vid avblodningen, utom vid slakt enligt religiös sed.

b) Då hudar och skinn avlägsnas

i) måste all kontakt mellan skinnets utsida och slaktkroppen förhindras,

och

ii)fårpersonalochutrustningsomkommerikontaktmedutsidanavhudarochskinnintekommaikontakt med köttet.

c) Åtgärder måste vidtas för att förhindra att mag- och tarminnehållet kommer ut under och efter urtagning och för att säkerställa att urtagningen görs så snabbt som möjligt efter bedövningen.

d) Juvret måste avlägsnas på ett sådant sätt att ingen mjölk eller råmjölk förorenar slaktkroppen.

8. Fullständigavhudningavslaktkroppenochandradelaravkroppensomäravseddaattanvändassomlivsmedelmåste utföras,utomförsvinochförskallarochfötteravfår,getterochkalvar.Skallarochfötterskallhanteraspåettsådant sätt att kontaminering av annat kött undviks.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/43

9. Om svin inte avhudas, skall borsten avlägsnas omedelbart. Risken för kontaminering av köttet med skållningsvatten måste minimeras. Vid skållning får endast godkända ämnen användas. Svin måste efteråt sköljas grundligt med vat- ten av dricksvattenkvalitet.

10. Ingen synlig fekal kontaminering får finnas på slaktkropparna. All synlig kontaminering skall utan dröjsmål avlägs- nas genom putsning eller på alternativt sätt med motsvarande verkan.

11. Slaktkroppar och slaktbiprodukter får inte komma i kontakt med golv, väggar eller plattformar.

12. Den som ansvarar för driften på ett slakteri skall följa den behöriga myndighetens instruktioner så att besiktningen efter slakt av alla slaktade djur genomförs under lämpliga betingelser i enlighet med förordning (EG) nr 854/2004.

13. Delar som avlägsnats från en slaktkropp som är underkastad besiktning

a) skall förbli identifierbara som härrörande från en viss slaktkropp,

och

b) får inte komma i kontakt med någon annan slaktkropp, slaktbiprodukter eller inälvor, inbegripet sådana som redan genomgått besiktning efter slakt, tills besiktningen efter slakt har avslutats.

Förutsatt att penisen inte uppvisar patologiska skador får den dock kasseras omedelbart.

14. Båda njurarnas fettmantel skall avlägsnas. När det gäller nötkreatur, svin och hästdjur skall även njurkapseln avlägsnas.

15. Omblodellerandraslaktbiprodukterfrånfleradjursamlasisammabehållareinnanbesiktningenefterslaktharavslu- tats, skall hela innehållet förklaras otjänligt som livsmedel om slaktkroppen av ett eller flera av djuren i partiet för- klarats otjänlig som livsmedel.

16. Efter besiktning efter slakt gäller följande:

a) Tonsillerna på nötkreatur och hästdjur skall avlägsnas på ett hygieniskt sätt.

b) Delar som är otjänliga som livsmedel skall så snart som möjligt avlägsnas från den rena delen av anläggningen.

c) Kött som tagits i beslag eller förklarats otjänligt som livsmedel och oätliga biprodukter får inte komma i kon- takt med kött som förklarats tjänligt som livsmedel.

d) Inälvor, eller delar av dessa som inte har avlägsnats från slaktkroppen, med undantag av njurarna, skall avlägs- nas fullständigt och så snart som möjligt, såvida inte den behöriga myndigheten medgett något annat.

17. När slakten och besiktningen efter slakt är slutförda skall köttet lagras enligt bestämmelserna i kapitel VII.

18. Före ytterligare hantering, måste

a) magar skållas eller rengöras,

b) tarmar tömmas och rengöras,

och

c) skallar och fötter avhudas eller skållas och avhåras.

19. Om anläggningar är godkända för slakt av olika djurarter eller för att hantera slaktkroppar av hägnat och frilevande vilt,skallförsiktighetsåtgärdervidtasföratt,genomåtskillnadantingenitidellerrumavdearbetsmomentsomutförs pådeolikaarterna,förhindrakorskontaminering.Detskallfinnassärskildautrymmenföratttaemotrespektivelagra icke avhudade slaktkroppar såväl av hägnat vilt som avlivats på jordbruksanläggningen som av frilevande vilt.

L 226/44

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

20. Om slakteriet saknar låsbara utrymmen som uteslutande används för slakt av sjuka eller misstänkt sjuka djur, måste de utrymmen som används för slakt av sådana djur rengöras, spolas och desinficeras under offentlig tillsyn innan de på nytt används för slakt av andra djur.

KAPITEL V: HYGIEN VID STYCKNING OCH URBENING

Livsmedelsföretagare skall se till att styckning och urbening av kött från tama hov- och klövdjur utförs i enlighet med föl- jande krav:

1. På slakterier får slaktkroppar av tama hov- och klövdjur styckas till halva slaktkroppar eller kvartsparter, och halva slaktkroppar till högst tre grovstyckade delar. Ytterligare styckning och urbening skall utföras på en styckningsanläggning.

2. Arbetet med köttet skall organiseras så att kontaminering förhindras eller minimeras. Därför måste den som driver ett livsmedelsföretag särskilt se till följande:

a) Kött avsett för styckning skall föras in till arbetsplatsen efter hand som det behövs.

b) Vid styckning, urbening, putsning, skivning, tärning, inslagning och emballering skall köttets temperatur hållas vid högst 3 °C för slaktbiprodukter och 7 °C för annat kött genom en rumstemperatur på högst 12 °C eller genom ett alternativt system med motsvarande verkan.

c) Om lokalerna är godkända för styckning av kött från olika djurarter, skall säkerhetsåtgärder vidtas för att und- vika korskontaminering, vid behov genom att arbetsmomenten för de olika arterna skiljs åt i rum eller tid.

3. Dock får kött benas ur och styckas innan den temperatur som anges i punkt 2 b uppnåtts i enlighet med punkt 3 i kapitel VII.

4. Kött får även benas ur och styckas innan den temperatur som anges i punkt 2 b uppnåtts när styckningslokalen är belägenpåsammaplatssomslaktlokalen.Idettafallmåsteköttetöverförastillstyckningslokalenantingendirektfrån slaktlokalen eller efter en väntetid i ett sval- eller kylrum. Så snart köttet styckats och, i tillämpliga fall, emballerats, skall köttet kylas till den temperatur som anges i punkt 2 b.

KAPITEL VI: NÖDSLAKT UTANFÖR SLAKTERIET

Livsmedelsföretagareskallsetillattköttfråntamahov-ochklövdjursomharnödslaktatspåannanplatsänslakteriet,endast får användas som livsmedel om det uppfyller alla nedanstående krav:

1. Ettförövrigtfrisktdjurskallharåkatutförenolyckasom,medbeaktandeavdjuretsvälbefinnande,förhindrardess transport till slakteriet.

2. En veterinär skall genomföra en besiktning före slakt av djuret.

3. Detavlivadeochavblodadedjuretskalltransporterasutanonödigtdröjsmåltillslakterietpåetthygienisktsätt.Under överinseende av en veterinär får mage och tarmar avlägsnas men ingen annan uppslaktning genomföras på plats. Avlägsnade inälvor skall åtfölja det avlivade djuret till slakteriet med uppgift om att de tillhör detta djur.

4. Om det tar mer än två timmar mellan avlivandet av djuret och dess ankomst till slakteriet skall det kylas. Aktiv ned- kylning krävs inte om klimatförhållandena medger detta.

5. Ett intyg som utfärdats av den livsmedelsföretagare som födde upp djuret, med fastställande av djurets identitet och uppgifteromveterinärmedicinskapreparatellerannanbehandlingsomdjuretfått,behandlingsdatumsamtkarenstid skall åtfölja det avlivade djuret till slakteriet.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/45

6. Ettintygsomutfärdatsavveterinärenochsomvisarattbesiktningenföreslaktgivitettgynnsamtresultat,medupp- gifteromdatumochtidpunktförnödslaktenochmotivettilldennasamtdeneventuellabehandlingsomveterinären har givit djuret skall åtfölja det avlivade djuret till slakteriet.

7. Det avlivade djuret skall vara tjänligt som livsmedel efter en besiktning efter slakt som genomförs i slakteriet i enlig- het med förordning (EG) nr 854/2004 och i vilken sådana eventuella prover ingår som krävs vid nödslakt.

8. Livsmedelsföretagare måste följa de anvisningar om köttets användning som den officiella veterinären ger efter en besiktning efter slakt.

9. Livsmedelsföretagarefårpåmarknadenintesläppautköttfråndjursomharnödslaktatsomdettaköttinteärförsett med en särskild kontrollmärkning, som inte kan förväxlas med den kontrollmärkning som föreskrivs i förordning (EG) nr 854/2004 eller den identifieringsmärkning som föreskrivs i bilaga II avsnitt I i den här förordningen. Sådant kött får endast släppas ut påmarknaden i denmedlemsstatdärslaktensker och ienlighetmednationell lagstiftning.

KAPITEL VII: LAGRING OCH TRANSPORT

Livsmedelsföretagareskallsetillattlagringochtransportavköttfråntamahov-ochklövdjurutförsienlighetmedföljande krav:

1. a) Såvida inte annat föreskrivs i särskilda bestämmelser skall köttet efter besiktningen efter slakt omedelbart kylas i slakteriet för att garantera en temperatur genom hela köttet av högst 3 °C för slaktbiprodukter och 7 °C för annat kött, på ett sådantsätt att kylkurvan ger en kontinuerlig sänkning av temperaturen. Kött får dock styckas och urbenas under kylningen i enlighet med punkt 4 i kapitel V.

b) Under kylningen skall ventilationen vara tillräcklig för att förhindra kondensbildning på köttets yta.

2. Köttet måste uppnå den temperatur som anges i punkt 1 och behålla denna temperatur under lagring.

3. Köttet måste uppnå den temperatur som anges i punkt 1 före transport och behålla denna temperatur under trans- porten. Transporten får dock även äga rum om den behöriga myndigheten tillåter detta för att möjliggöra produk- tion av specifika produkter, under förutsättning att

a) en sådan transport äger rum enligt de krav som den behöriga myndigheten anger för transport från en viss anläggning till en annan anläggning,

och

b) köttetomedelbartlämnarslakterietellerenstyckningslokalbelägenpåsammaplatssomslaktlokalen,ochtrans- porten inte pågår mer än två timmar.

4. Kött avsett för infrysning skall frysas utan onödigt dröjsmål, vid behov med iakttagande av en stabiliseringsperiod före infrysningen.

5. Oskyddat kött måste lagras och transporteras skilt från emballerat kött, såvida inte lagringen eller transporten sker vid olika tidpunkter eller på sådant sätt att emballage och lagrings- eller transportsätt inte utgör en kontaminations- källa för köttet.

AVSNITT II: KÖTT FRÅN FJÄDERFÄ OCH HARDJUR

KAPITEL I: TRANSPORT AV LEVANDE DJUR TILL SLAKTERIET

Livsmedelsföretagare som transporterar levande djur till slakterier skall se till att följande krav uppfylls:

1. Djuren skall vid uppsamlingen och under transporten behandlas varsamt och så att onödigt lidande undviks.

2. Djur som uppvisar sjukdomssymtom eller har sitt ursprung i en besättning som är kontaminerad med agens som kan påverka folkhälsan får endast transporteras till slakteriet med den behöriga myndighetens tillstånd.

L 226/46

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

3. Transportlådor för leverans av djur till slakteriet och moduler, om sådana används, skall vara av korrosionsbestän- digt material samt vara lätta att rengöra och desinficera. All utrustning som används för att samla upp och leverera levande djur skall omedelbart efter tömning och vid behov före återanvändning, rengöras, spolas och desinficeras.

KAPITEL II: KRAV FÖR SLAKTERIER

Livsmedelsföretagareskallsetillattslakterierdärfjäderfänochhardjurslaktasärbyggda,utformadeochutrustadeienlighet med följande krav:

1. De skall ha en lokal eller ett täckt utrymme för mottagning och besiktning av djuren före slakt.

2. För att undvika kontaminering av kött skall slakterier

a) ha tillräckligt många lämpliga lokaler för att arbetsmomenten skall kunna utföras,

b) ha ett separat utrymme avdelat för urtagning och vidareberedning, bl.a. tillsats av smakämnen i hela slaktkrop- paravfjäderfän,såvidaintedenbehörigamyndighetenivarjeenskiltfalltillåterattdessaarbetsmomentskiljsåt i tid inom ett visst slakteri,

c) se till att följande arbetsmoment skiljs åt i rum eller tid:

i) Bedövning och avblodning.

ii)Plockning eller avhudning och eventuell skållning.

iii)Avsändning av kött,

d) ha installationer som förhindrar att köttet kommer i kontakt med golv, väggar eller inredning,

och

e) haslaktband(därsådanaanvänds)somärutformadepåettsådantsättattslaktförfarandetkanpågåfortlöpande och korskontaminering undviks mellan de olika delarna av slaktbandet. Om mer än ett slaktband används i samma lokaler, skall de vara åtskilda så att ingen korskontaminering sker.

3. Det måste finnas anordningar för att desinficera verktyg med hett vatten som håller en temperatur av minst 82 °C, eller ett alternativt system med samma verkan.

4. Den utrustning som personal som hanterar oskyddat kött använder för handtvätt skall ha kranar som är utformade på ett sådant sätt att inte föroreningar förs vidare.

5. Detskallfinnaslåsbarautrymmenförkylförvaringavbeslagtagetköttochsärskilda,låsbarautrymmenförlagringav kött som förklarats otjänligt som livsmedel.

6. Det skall finnas en separat plats med lämpliga anordningar för rengöring, avspolning och desinficering av

a) transportutrustning, till exempel lådor,

och

b) transportmedel.

Dessa platser och anordningar är inte obligatoriska för b, om officiellt godkända platser och anordningar finns i närheten.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/47

7. Det skall finnas lämpligt utrustade och låsbara utrymmen eller, vid behov, ett rum som enbart får användas av tillsynspersonal.

KAPITEL III: KRAV FÖR STYCKNINGSANLÄGGNINGAR

1. Livsmedelsföretagareskallsetillattstyckningsanläggningardärköttfrånfjäderfäellerhardjurhanterasuppfyllerföl- jande krav:

a) De skall vara utformade så att köttet inte kontamineras, särskilt genom att

i) arbetsmomenten kan pågå fortlöpande,

eller

ii)så att åtskillnad mellan de olika varupartierna säkerställs.

b) De skall ha separata utrymmen för lagring av emballerat och oskyddat kött, såvida köttet inte lagras vid olika tidpunkter eller på sådant sätt att emballage och lagringssätt inte utgör en kontaminationskälla för köttet.

c) De skall ha styckningslokaler som är utrustade för att garantera överensstämmelse med kraven i kapitel V.

d) De skall, för personal som hanterar oskyddat kött, ha utrustning för handtvätt som är försedd med kranar som är konstruerade för att förhindra att föroreningar förs vidare.

e) Detskallfinnasanordningarförattdesinficeraverktygmedhettvattensomhållerentemperaturpåminst82°C, eller ett alternativt system med samma verkan.

2. Om följande moment utförs på styckningsanläggningen, skall livsmedelsföretagare se till att det finns separata loka- ler för detta:

a)Urtagningavgässochankorsomfödsuppförproduktionavgås-elleranklever(”foiegras”)ochsomharbedö- vats, avblodats och plockats på uppfödningsanläggningen,

eller

b) urtagning av fjäderfä som styckhanterats enligt metoden med senarelagd urtagning.

KAPITEL IV: SLAKTHYGIEN

Livsmedelsföretagare som driver slakterier där fjäderfä eller hardjur slaktas skall se till att följande krav uppfylls:

1. a) Köttfrånandradjurändesomangesibfårinteanvändassomlivsmedel,omdehardöttpåannatsättängenom avlivning i slakteriet.

b) Endast levande fjäderfän avsedda för slakt får föras in i slaktlokalerna, med undantag för

i) fjäderfän som styckhanterats enligt metoden med senarelagd urtagning, gäss och ankor som fötts upp för produktionavgås-elleranklever(”foiegras”)samtfåglarsomintebetraktassomtamfjäderfämensomföds upp som sådana, om de slaktas på jordbruksföretaget enligt kapitel VI,

ii)hägnat vilt som slaktas på produktionsplatsen enligt avsnitt III,

och

iii)småvilt enligt kapitel III i avsnitt IV.

L 226/48

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

2. Den som ansvarar för driften på ett slakteri skall följa den behöriga myndighetens instruktioner så att besiktningen före slakt genomförs under lämpliga betingelser.

3. Om anläggningar är godkända för slakt av olika djurarter eller för att hantera slaktkroppar av hägnade strutsfåglar ochfrilevandesmåvilt,skallförsiktighetsåtgärdervidtasförattgenomåtskillnadantingenitidellerirumavdearbets- moment som utförs på de olika arterna förhindra korskontaminering mellan dessa. Det skall finnas särskilda utrym- menföratttaemotrespektivelagraslaktkropparavhägnadestrutsfåglarsomslaktatspåjordbruksanläggningenoch av småvilt.

4. Fjäderfän som förs in i slaktlokalen skall slaktas utan onödigt dröjsmål.

5. Bedövning, avblodning, avhudning eller plockning, urtagning och annan uppslaktning skall utföras utan onödigt dröjsmålochpåettsådantsättattkontamineringavköttetundviks.Isynnerhetskallåtgärdervidtasförattförhindra att mag- och tarminnehåll kommer ut under urtagningen.

6. Densomansvararfördriftenpåettslakteriskallföljadenbehörigamyndighetensinstruktionerförattsetillattbesikt- ningen efter slakt genomförs under lämpliga betingelser, och särskilt att slaktade djur kan besiktigas på korrekt sätt.

7. Efter besiktning efter slakt gäller följande:

a) Delar som är otjänliga som livsmedel skall så snart som möjligt avlägsnas från den rena delen av anläggningen.

b) Kött som tagits i beslag eller förklarats otjänligt som livsmedel och oätliga biprodukter får inte komma i kon- takt med kött som förklarats tjänligt som livsmedel.

c) Inälvorellerdelaravdessasominteharavlägsnatsfrånslaktkroppenskall,medundantagavnjurar,ommöjligt avlägsnas fullständigt och så snart som möjligt, såvida inte den behöriga myndigheten medgivit något annat.

8. Efter besiktning och urtagning skall slaktade djur så snart som möjligt rengöras och kylas ned till en temperatur på högst 4 °C, utom om köttet styckas när det är varmt.

9. När slaktkroppar vattenkyls skall följande beaktas:

a) Allaförsiktighetsåtgärderskallvidtasförattundvikakontamineringavslaktkroppar,varvidhänsynskalltastill sådanaparametrarsomslaktkroppensvikt,vattnetstemperatur,vattenflödetsvolymochriktningsamtkyltiden.

b) Utrustningen skall tömmas helt, rengöras och desinficeras när det behövs och minst en gång om dagen.

10. Sjuka eller misstänkt sjuka djur och djur som slaktas enligt program för utrotning eller bekämpning av djursjukdo- marfårslaktaspåanläggningenendastmedtillståndavdenbehörigamyndigheten.Slaktenskalldåskeunderoffent- ligtillsyn,ochdetskallvidtasåtgärderförattundvikakontaminering;lokalernaskallrengörasochdesinficerasinnan de får användas på nytt.

KAPITEL V: HYGIEN UNDER OCH EFTER STYCKNING OCH URBENING

Livsmedelsföretagare skall se till att styckning och urbening av kött från fjäderfä och hardjur utförs i enlighet med följande krav:

1. Arbetet med köttet skall organiseras så att kontaminering förhindras eller minimeras. Därför måste den som driver ett livsmedelsföretag särskilt se till följande:

a) Kött avsett för styckning skall föras in till arbetsplatsen efter hand som det behövs.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/49

b) Vid styckning, urbening, putsning, skivning, tärning, inslagning och emballering skall köttets temperatur hållas vid högst 4 °C genom en rumstemperatur på 12 °C eller ett alternativt system med samma verkan.

c) Om lokalerna är godkända för styckning av kött från olika djurarter, skall säkerhetsåtgärder vidtas för att und- vika korskontaminering, vid behov genom att arbetsmomenten för de olika arterna skiljs åt i rum eller tid.

2. Dockfårköttbenasurochstyckasinnantemperaturenipunkt1bharuppnåttsomstyckningslokalenärbelägenpå samma plats som slaktlokalen, under förutsättning att köttet överförs till styckningslokalen antingen

a) direkt från slaktlokalen

eller

b) efter en väntetid i ett sval- eller kylrum.

3. Såsnartköttetstyckatsoch,itillämpligafall,emballerats,skallköttetkylastilldentemperatursomangesipunkt1b.

4. Oskyddat kött måste lagras och transporteras skilt från emballerat kött, såvida inte lagringen eller transporten sker vid olika tidpunkter eller på sådant sätt att emballage och lagrings- eller transportsätt inte utgör en kontaminations- källa för köttet.

KAPITEL VI: AVLIVNING PÅ JORDBRUKSANLÄGGNINGEN

LivsmedelsföretagarefåravlivafjäderfäenligtkapitelIVpunkt1bipåjordbruksanläggningenendastmeddenbehörigamyn- dighetens tillstånd och i enlighet med följande krav:

1. Jordbruksanläggningen skall regelbundet genomgå veterinärkontroll.

2. Livsmedelsföretagaren skall i förväg underrätta den behöriga myndigheten om vilken dag och vid vilken tidpunkt avlivningen skall äga rum.

3. Jordbruksanläggningen skall ha utrymmen där fåglarna kan föras samman för att genomgå besiktning före slakt.

4. Jordbruksanläggningen skall ha lämpliga lokaler för hygienisk avlivning och vidare hantering av fåglarna.

5. Djurskyddsbestämmelserna skall följas.

6. De avlivade fåglarna skall åtföljastill slakteriet avett intyg som utfärdats av den livsmedelsföretagare somfödde upp djuret med uppgifter om veterinärmedicinska preparat eller annan behandling som djuret fått, behandlingsdatum samt karenstid samt dagen och tidpunkten för slakten.

7. Det slaktade djuret skall åtföljas till slakteriet av ett intyg som utfärdats av den officiella eller godkända veterinären i enlighet med förordning (EG) nr 854/2004.

8. Närdetgällerfjäderfäsomföttsuppförproduktionav”foiegras”skalldeickeurtagnaochiförekommandefallned- kyldafåglarnaomedelbarttransporterastillettslakteriellerenstyckningsanläggning.Deskalltasurinom24timmar efter avlivningen under den behöriga myndighetens tillsyn.

9. Fjäderfämedsenarelagdurtagningsomerhållitspåproduktionsanläggningenfårbevarasihögst15dagarvidentem- peraturpåhögst4°C.Däreftermåstefåglarnatasuriettslakteriellerenstyckningsanläggningbelägenisammamed- lemsstat som produktionsanläggningen.

L 226/50

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

AVSNITT III: KÖTT FRÅN HÄGNAT VILT

1. Bestämmelserna i avsnitt I skall tillämpas på produktion och utsläppande på marknaden av kött från hägnat vilt av partåigadäggdjur(hjortdjurochvildsvin),såvidaintedenbehörigamyndighetenanserattdeäromöjligaatttillämpa.

2. Bestämmelserna i avsnitt II skall tillämpas på produktion och utsläppande på marknaden av kött från strutsfåglar. Bestämmelserna i avsnitt I skall dock gälla om den behöriga myndigheten anser dem vara lämpliga. Det måste till- handahållas lämpliga utrymmen, anpassade efter djurens storlek.

3.Utanhinderavpunkterna1och2fårlivsmedelsföretagareslaktahägnadestrutsfåglarochdehägnadehov-ochklöv- djursomavsesipunkt1påursprungsplatsenmeddenbehörigamyndighetenstillståndunderföljandeförutsättningar:

a) Närdjurenintekantransporteras,förattundvikaallriskfördensomhanterardjurenellerförattskyddadessa.

b) Hjorden skall regelbundet genomgå veterinärkontroll.

c) En begäran skall göras av djurägaren.

d) Denbehörigamyndighetenskalliförvägunderrättasomvilkendagochvidvilkentidpunktdjurenkommeratt

slaktas.

e) Jordbruksanläggningen skall ha förfaranden för att sammanföra en grupp djur som skall slaktas så att de kan besiktigas före slakt.

f) Jordbruksanläggningen skall ha utrymmen som är lämpliga för avlivning och avblodning av djuren och, om strutsfåglar skall plockas, plockning av dessa.

g) Djurskyddskrav skall vara uppfyllda.

h) De avlivade och avblodade djuren skall utan onödigt dröjsmål transporteras till slakteriet på ett hygieniskt sätt. Om transporttiden överskrider två timmar skall djuren vid behov kylas ned. Urtagning får genomföras på plats under överinseende av en veterinär.

i) Ett intyg som utfärdats av den livsmedelsföretagare som födde upp dem, med fastställande av djurens identitet ochuppgifteromveterinärmedicinskapreparatellerannanbehandlingsomdjurenfått,behandlingsdatumsamt karenstid skall åtfölja de avlivade djuren till slakteriet.

j) Ett intyg som utfärdats och undertecknats av den officiella eller godkända veterinären och som visar att besikt- ningen före slakt givit ett gynnsamt resultat och att avlivning och avblodning genomförts på korrekt sätt, med datumochtidpunktförslaktenskallåtföljadeavlivadedjurenundertransporttilldengodkändaanläggningen.

4. Livsmedelsföretagare får även avliva bison på jordbruksanläggningen i enlighet med punkt 3 under exceptionella förhållanden.

AVSNITT IV: VILTKÖTT

KAPITEL I: UTBILDNING AV JÄGARE I HÄLSA OCH HYGIEN

1. Personer som jagar vilt i syfte att släppa ut det på marknaden som livsmedel skall ha tillräckliga kunskaper i viltpa- tologiochiproduktionochhanteringavfrilevandeviltochköttfrånfrilevandeviltförattkunnagöraenförstaunder- sökning av det nedlagda viltet på plats.

2. Det är emellertid tillräckligt om minst en person i ett jaktlag har de kunskaper som anges i punkt 1. Hänvisningar i detta avsnitt till en ”utbildad person” är hänvisningar till den personen.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/51

3. Den utbildade personen kan även vara jakträttsinnehavare eller viltvårdare om de ingår i jaktlaget eller befinner sig i jaktområdets omedelbara närhet. I det senare fallet måste jägaren visa viltet för jakträttsinnehavaren eller viltvårda- ren och informera denne om eventuellt onormalt beteende som iakttagits före avlivandet.

4. Den utbildning som tillhandahålls måste vara tillfredsställande enligt den behöriga myndigheten för att jägarna skall bli ”utbildade personer”. Den bör omfatta minst följande ämnen:

a) Normal anatomi, fysiologi och normalt beteende hos vilt.

b) Onormaltbeteendeochsjukligaförändringarhosviltpågrundavsjukdomar,miljöföroreningarellerandrafak- torer som kan påverka människors hälsa efter konsumtion av köttet.

c) Hygienregler och korrekta metoder för att bland annat hantera, transportera och ta ur avlivat vilt.

d) Lagstiftning och förvaltningsbestämmelser om de villkor i fråga om djur- och folkhälsa samt hygien som reg- lerar utsläppande av viltkött på marknaden.

5. Den behöriga myndigheten skall uppmuntra jägarnas organisationer att tillhandahålla sådan utbildning.

KAPITEL II: HANTERING AV STORVILT

1. Efter avlivning skall storvilt öppnas och magar och tarmar tas ut så snart som möjligt och skall vid behov avblodas.

2. Denutbildadepersonenskallundersökakroppenochallaurtagnainälvorförattletaefterteckensomkantydapåatt köttet utgör en hälsorisk. Undersökningen skall göras så snart som möjligt efter avlivningen.

3. Kött från storvilt får endast släppas ut på marknaden om kroppen transporteras till en vilthanteringsanläggning så snart som möjligt efter det att den undersökning som avses i punkt 2 har ägt rum. Inälvorna måste åtfölja kroppen i enlighet med punkt 4. Inälvorna måste gå att identifiera som tillhörande ett visst djur.

4. a) Om inga onormala tecken upptäcks vid den undersökning som avses i punkt 2, om inget onormalt beteende observeratsföreavlivningenochomdetintefinnsmisstankeommiljöförorening,skalldenutbildadepersonen tilldjurkroppenbifogaettintygsomangerdetta.Intygetskalläveninnehålladatum,tidpunktochplatsföravliv- ningavdjuret.Idettafallbehöverinteskalleochinälvoråtföljakroppen,utomnärdetgällerartersomkantän- kas ha trikinos (svin, hästdjur och andra), vars skalle (med undantag av betar) och mellangärde måste åtfölja kroppen. Jägare måste emellertid uppfylla alla tilläggskrav som åläggs dem i den medlemsstat där jakten äger rum, särskilt för att möjliggöra kontroll av vissa restsubstanser och ämnen i enlighet med direktiv 96/23/EG.

b) I övriga fall måste skalle (med undantag av betar och horn) och samtliga inälvor utom mage och tarmar åtfölja kroppen. Den utbildade person som genomförde undersökningen måste underrätta den behöriga myndigheten om de onormala tecken, det onormala beteende eller den misstanke om miljöförorening som förhindrade honom eller henne från att utfärda ett intyg i enlighet med punkt 4 a.

c) Om det i ett enskilt fall inte finns någon utbildad person som kan genomföra undersökningen enligt punkt 2 skall skalle (med undantag av betar och horn) och samtliga inälvor utom mage och tarmar åtfölja kroppen.

5. Kylning skall inledas inom skälig tid efter avlivningen och nå en temperatur genom hela köttet på högst 7 °C. Om klimatförhållandena medger det, är aktiv kylning inte nödvändig.

6. Vid transport till vilthanteringsanläggningen får viltet inte staplas.

L 226/52

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

7. Storviltsomlevererastillenvilthanteringsanläggningskallöverlämnastilldenbehörigamyndighetenförbesiktning.

8. Dessutom gäller att icke avhudat storvilt får avhudas och släppas ut på marknaden endast på följande villkor:

a) Före avhudning skall köttet lagras och hanteras åtskilt från andra livsmedel och får inte frysas ned.

b) Efter avhudning skall köttet genomgå en slutlig besiktning i enlighet med förordning (EG) nr 854/2004.

9. Bestämmelserna i kapitel V i avsnitt I gäller vid styckning och urbening av storvilt.

KAPITEL III: HANTERING AV SMÅVILT

1. Den utbildade personen skall genomföra en undersökning för att finna tecken som kan tyda på att köttet utgör en hälsorisk. Undersökningen skall göras så snart som möjligt efter avlivningen.

2. Om onormala tecken upptäcks vid undersökningen, onormalt beteende observerades före avlivningen eller miljö- förorening misstänks, skall den utbildade personen informera den behöriga myndigheten.

3. Kött från småvilt får endast släppas ut på marknaden om kroppen transporteras till en vilthanteringsanläggning så snart som möjligt efter det att den undersökning som avses i punkt 1 har ägt rum.

4. Kylning skall inledas inom skälig tid efter avlivningen och nå en temperatur genom hela köttet på högst 4 °C. Om klimatförhållandena medger det, är aktiv kylning inte nödvändig.

5. Urtagning skall ske, eller avslutas, utan onödigt dröjsmål vid ankomsten till vilthanteringsanläggningen om inte den behöriga myndigheten tillåter att så inte sker.

6. Småviltsomlevererastillenvilthanteringsanläggningskallöverlämnastilldenbehörigamyndighetenförbesiktning.

7. Bestämmelserna i kapitel V i avsnitt II gäller vid styckning och urbening av småvilt.

AVSNITT V: MALET KÖTT, KÖTTBEREDNINGAR OCH MASKINURBENAT KÖTT

KAPITEL I: KRAV FÖR PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Livsmedelsföretagare som framställer malet kött, köttberedningar eller maskinurbenat kött skall se till att produktionsan- läggningarna uppfyller följande krav:

1. De skall vara utformade så att kontaminering av köttet och produkterna undviks, särskilt genom att

a) arbetsmomenten kan pågå fortlöpande,

eller

b) så att åtskillnad mellan de olika varupartierna säkerställs.

2. Deskallhaseparatautrymmenförlagringavemballeratochoskyddatköttochprodukter,såvidaköttetintelagrasvid olika tidpunkter eller på sådant sätt att emballage och lagringssätt inte utgör en kontaminationskälla för köttet eller produkterna.

3. De skall ha utrymmen med sådan utrustning att temperaturkraven i kapitel III kan uppfyllas.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/53

4. De skall, för personal som hanterar oskyddat kött och oskyddade produkter, ha utrustning för handtvätt som är för- sedd med kranar som är konstruerade för att förhindra att föroreningar förs vidare.

5. Det skall finnas anordningar för att desinficera verktyg med hett vatten som håller en temperatur på minst 82 °C, eller ett alternativt system med samma verkan.

KAPITEL II: KRAV FÖR RÅVAROR

Livsmedelsföretagare som framställer malet kött, köttberedningar och maskinurbenat kött skall se till att de råvaror som används uppfyller följande krav:

1. De råvaror som används för beredning av malet kött skall uppfylla följande krav:

a) De måste uppfylla kraven för färskt kött.

b) De måste härröra från skelettmuskulatur, inklusive vidhängande fettvävnader.

c) De får inte härröra från

i) benskrap från styckning eller putsning (med undantag för hela muskelstycken),

ii)maskinurbenat kött,

iii)kött som innehåller benfragment eller hud,

eller

iv)köttfrånskallar,utomtuggmuskler,denicke-muskuläradelenavlineaalba,områdetkringframknäochhas- led, benskrap och musklerna i mellangärdet (utom om buk- och brösthinnan avlägsnats).

2. Följande råvaror får användas till köttberedningar:

a) Färskt kött.

b) Kött som uppfyller kraven i punkt 1

och,

c) om det är uppenbart att köttberedningen är avsedd att konsumeras endast om den först genomgått värmebehandling,

i) köttsomframställtsgenommalningellerfinfördelningavköttsomuppfyllerkravenipunkt1,medundan- tag för punkt 1 c i,

och

ii)maskinurbenat kött som uppfyller kraven i kapitel III, punkt 3 d.

3. Råvaror till maskinurbenat kött måste uppfylla följande krav:

a) De måste uppfylla kraven på färskt kött.

b) Följande material får inte användas till maskinurbenat kött:

i) Från fjäderfä: fötter, halshud och huvud.

ii)Från andra djur: huvudets ben, fötter, svansar, lårben, skenben, vadben, överarmsben och underarmsben.

L 226/54

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

KAPITEL III: HYGIEN UNDER OCH EFTER PRODUKTION

Livsmedelsföretagare som framställer malet kött, köttberedningar eller maskinurbenat kött skall se till att följande krav uppfylls:

1. Arbetetmedköttetskallorganiserassåattkontamineringförhindrasellerminimeras.Därförskalllivsmedelsföretagare särskilt se till att det kött som används

a) har en temperatur på högst 4 °C för fjäderfä, 3 °C för slaktbiprodukter och 7 °C för annat kött,

och

b) förs in i beredningslokalen efterhand som det behövs.

2. Följande krav gäller för produktion av malet kött och köttberedningar:

a) Såvida inte den behöriga myndigheten tillåter urbening omedelbart före malning, skall fryst eller djupfryst kött somanvändsförberedningavmaletköttellerköttberedningarhaurbenatsförefrysning.Detfårbaralagrasunder en begränsad period.

b) Malet kött som beretts av kylt kött skall användas

i) inom 3 dagar efter slakten, om det rör sig om fjäderfä,

ii)inom 6 dagar efter slakten, om det rör sig om andra djur än fjäderfä,

eller

iii)inom 15 dagar efter slakten av djuren när det gäller urbenat och vakuumförpackat nöt- och kalvkött.

c) Omedelbart efter produktionen skall malet kött och köttberedningar förpackas eller emballeras

och

i) kylas ned till en innertemperatur på högst 2 °C för malet kött och 4 °C för köttberedningar,

eller

ii)djupfrysas till en innertemperatur på högst -18 °C.

Dessa temperaturer måste hållas under lagring och transport.

3. Följande krav gäller för produktion och användning av maskinurbenat kött erhållet med teknik som inte förändrar strukturenpådebensomanväntsvidframställningenavdetmaskinurbenadeköttetochvarskalciumhaltinteärmar- kant högre än den i malet kött.

a) Råvaror för urbening från ett slakteri på samma plats får vara högst 7 dagar gamla. Annars får råvaror för urbe- ning inte vara äldre än 5 dagar. Slaktkroppar från fjäderfä får dock inte vara äldre än 3 dagar.

b) Maskinurbening måste ske omedelbart efter urbening.

c) Omdetmaskinurbenadeköttetinteanvändsomedelbartefterproduktionen,måstedetförpackaselleremballeras och därefter kylas till en temperatur på högst 2 °C eller frysas till en innertemperatur på högst -18 °C. Dessa tem- peraturkrav skall bibehållas under lagring och transport.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/55

d) Om livsmedelsföretagaren har genomfört analyser som visar att det maskinurbenade köttet uppfyller de mikro- biologiska kriterier för malet kött som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 852/2004 får det användas i köttberedningar som är klart avsedda att konsumeras endast om de först genomgått värmebehandling och i köttprodukter.

e) Maskinurbenatköttsomintevisatsiguppfylladekriteriersomavsesidfåranvändasendastförattframställavär- mebehandlade köttprodukter i anläggningar som godkänts i enlighet med denna förordning.

4. Följande krav måste uppfyllas vid produktion och användning av maskinurbenat kött som framställs med annan tek- nik än den som nämns i punkt 3.

a) Råvaror för urbening från ett slakteri på samma plats får vara högst 7 dagar gamla. Annars får råvaror för urbe- ning inte vara äldre än 5 dagar. Fågelkroppar får dock inte vara mer än 3 dagar gamla.

b) Om maskinurbeningen inte sker omedelbart efter urbening, skall köttbenen lagras och transporteras vid en tem- peratur på högst 2 °C eller, om de är frysta, vid en temperatur på högst -18 °C.

c) Köttben från frysta djurkroppar får inte frysas om.

d) Omdetmaskinurbenadeköttetinteskallanvändasinomentimmeefterproduktionen,skalldetomedelbartkylas till en temperatur på högst 2 °C.

e) Omdetmaskinurbenadeköttetintebehandlasinom24timmarefterkylningskalldetfrysasinom12timmarefter produktionen och nå en innertemperatur på högst -18 °C inom sex timmar.

f) Fryst maskinurbenat kött skall slås in eller emballeras före lagring eller transport; det får inte lagras längre än tre månader, och dess temperatur skall hållas på högst -18 °C under lagring och transport.

g) Maskinurbenatköttfåranvändasendastförframställningavvärmebehandladeköttprodukterianläggningarsom godkänts i enlighet med denna förordning.

5. Malet kött, köttberedningar och maskinurbenat kött får inte frysas om efter upptining.

KAPITEL IV: MÄRKNING

1. Utöver kraven i direktiv 2000/13/EG (1) måste livsmedelsföretagare se till att även kravet i punkt 2 uppfylls i den utsträckning som detta är nödvändigt enligt de nationella bestämmelserna i den medlemsstat där produkten släpps ut på marknaden.

2. Konsumentförpackningar som innehåller malet kött av fjäderfä eller hovdjur eller köttberedningar som innehåller maskinurbenat kött måste vara försedda med uppgifter om att sådana produkter bör tillredas före konsumtion.

AVSNITT VI: KÖTTPRODUKTER

1. Livsmedelsföretagare skall se till att följande delar inte används för beredning av köttprodukter:

a) Könsorgan från antingen han- eller hondjur, med undantag för testiklar.

b) Urinorgan, med undantag för njurar och urinblåsa.

c) Brosk i struphuvudet, luftstrupe och extralobularbronker.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märk- ning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (EGT L 109, 6.5.2000, s. 29). Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/89/EG (EUT L 308, 25.11.2003, s. 15).

L 226/56

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

d) Ögon och ögonlock.

e) Yttre hörselgången.

f) Hornvävnad.

g) Hos fjäderfän: Huvudet – med undantag av kam och öron, skäggtömmar och slör – foderstrupe, kräva, tarmar och könsorgan.

2. Allt kött, inbegripet malet kött och köttberedningar, som skall användas vid produktion av köttprodukter måste upp- fylla kraven på färskt kött. Malet kött och köttberedningar som används till köttprodukter behöver dock inte uppfylla andra särskilda krav i avsnitt V.

AVSNITT VII: LEVANDE MUSSLOR

1. Detta avsnitt är tillämpligt på levande musslor. Med undantag av bestämmelser om rening skall det även gälla levande tagghudingar, manteldjur och marina snäckor.

2. Kapitlen I–VIII är tillämpliga på djur upptagna från sådana produktionsområden som den behöriga myndigheten klas- sificerat i enlighet med förordning (EG) nr 854/2004. Kapitel IX är tillämpligt på kammusslor upptagna utanför dessa områden.

3. Kapitlen V, VI, VIII och IX samt punkt 3 i kapitel VII är tillämpliga på detaljhandeln.

4. Kraven i detta avsnitt kompletterar kraven i förordning (EG) nr 852/2004.

a) Åtgärder som vidtas innan levande musslor anländer till en leveranscentral eller en reningsanläggning, komplet- terar kraven i bilaga I till den förordningen.

b) Åtgärder kompletterar kraven i bilaga II till den förordningen.

KAPITEL I: ALLMÄNNA KRAV FÖR UTSLÄPP AV LEVANDE MUSSLOR PÅ MARKNADEN

1. Levande musslor får inte släppas ut på marknaden för detaljhandelsförsäljning på annat sätt än via en leveranscentral, där ett identifieringsmärke skall anbringas i enlighet med kapitel VII.

2. Livsmedelsföretagare får endast ta emot sådana partier av levande musslor som uppfyller de bestämmelser om åtföl- jande handlingar som anges i punkterna 3–7.

3. Närenlivsmedelsföretagareförflyttarettpartilevandemusslormellananläggningar,framtillochmedpartietsankomst till en leveranscentral eller bearbetningsanläggning, skall en registreringshandling åtfölja partiet.

4. Registreringshandlingen skall vara utfärdad på åtminstone ett av de officiella språken i den medlemsstat där den mot- tagande anläggningen är belägen och innehålla åtminstone den information som anges nedan.

a) Närdetgällerettpartilevandemusslorsomskickasfrånettproduktionsområdeskallregistreringshandlingeninne- hålla åtminstone följande information:

i) Upptagarens identitet och adress.

ii)Datum för upptagningen.

iii)Produktionsområdets läge, beskrivet så detaljerat som möjligt eller angivet med hjälp av ett kodnummer.

iv)Produktionsområdets hygieniska status.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/57

v) Vilken art av skaldjur det rör sig om samt kvantiteten.

vi)Partiets destination.

b) När det gäller ett parti levande musslor som skickas från ett återutläggningsområde skall registreringshandlingen innehålla åtminstone den information som avses i a samt följande information:

i) Återutläggningsområdets läge.

ii)Återutläggningens varaktighet.

c) Närdetgällerettpartilevandemusslorsomskickasfrånenreningsanläggningskallregistreringshandlingeninne- hålla åtminstone den information som avses i a samt följande information:

i) Reningsanläggningens adress.

ii)Reningens varaktighet.

iii)De datum när partiet anlände till respektive lämnade reningsanläggningen.

5. Livsmedelsföretagare som levererar partier av levande musslor skall fylla i de tillämpliga avsnitten i registreringshand- lingen så att de är lättlästa och inte kan ändras. Livsmedelsföretagare som tar emot partier av levande musslor skall datumstämpla handlingen när de mottar partiet eller registrera mottagningsdatumet på annat sätt.

6. Livsmedelsföretagareskallbehållaenkopiaavregistreringshandlingenförvarjepartisomlevereratsochmottagitsunder minst tolv månader efter leverans eller mottagande (eller under en längre period som den behöriga myndigheten får fastställa).

7. Om emellertid

a) den personal som tar upp levande musslor även sköter de leveranscentraler eller reningsanläggningar, återutlägg- ningsområden eller bearbetningsanläggningar som tar emot de levande musslorna,

och

b) en enda behörig myndighet utövar tillsyn över alla berörda anläggningar,

behövs inga registreringshandlingar om den behöriga myndigheten tillåter detta.

KAPITEL II: HYGIENKRAV FÖR PRODUKTION OCH UPPTAGNING AV LEVANDE MUSSLOR

A.KRAV FÖR PRODUKTIONSOMRÅDEN

1. En upptagare får endast ta upp levande musslor från produktionsområden med fasta lägen och fasta gränser som den behöriga myndigheten har klassificerat – om så är lämpligt i samarbete med berörda livsmedelsföretagare – som klass A, B eller C enligt förordning (EG) nr 854/2004.

2. Livsmedelsföretagare får avyttra levande musslor som tagits upp från produktionsområden av klass A som livs- medel om de uppfyller kraven i kapitel V.

L 226/58

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

3. Livsmedelsföretagare får avyttra levande musslor som tagits upp från produktionsområden av klass B som livs- medel endast efter behandling i en reningsanläggning eller efter återutläggning.

4. Livsmedelsföretagare får avyttra levande musslor som tagits upp från produktionsområden av klass C som livs- medel endast efter återutläggning under en längre period enligt del C i detta kapitel.

5. Levande musslor från produktionsområden av klass B eller C skall efter rening eller återutläggning uppfylla alla krav i kapitel V. Levande musslor från sådana områden som inte har genomgått rening eller återutläggning får dock sändas till en bearbetningsanläggning, där de skall behandlas för att eliminera patogena mikroorganismer (i förekommande fall efter det att sand, dy eller slem har avlägsnats i samma eller i en annan anläggning). Följande behandlingsmetoder är godkända:

a) Sterilisering i hermetiskt förslutna behållare,

och

b) följande typ av värmebehandlingar:

i) Nedsänkning i kokande vatten under den tid som behövs för att höja den inre temperaturen i blötdju- rets kött till minst 90 °C och bibehållande av denna minimitemperatur i minst 90 sekunder.

ii)Kokningi3–5minuteriettslutetkärlmedentemperaturpå120–160°Cochetttryckpå2–5kg/cm2, varefter skalen avlägsnas och köttet fryses till en kärntemperatur av -20 °C.

iii)Ångkokning under tryck i ett slutet kärl där kraven på koktid och på den inre temperaturen i blötdju- rens kött enligt led i skall respekteras. En validerad metod skall användas. Förfaranden, grundade på HACCP-principerna, skall inrättas för att kontrollera att värmen sprids jämnt.

6. Livsmedelsföretagare får inte odla levande musslor i eller ta upp dem från områden som den behöriga myndig- heteninteharklassificeratellersomärolämpligaavhälsoskäl.Livsmedelsföretagareskallbeaktaallrelevantinfor- mationomområdenaslämplighetförproduktionochupptagning,inklusiveinformationfrånegenkontrollenoch från den behöriga myndigheten. De skall använda denna information, särskilt information om miljö- och väder- förhållanden, för att fastställa hur upptagna partier skall behandlas på lämpligaste sätt.

B.KRAV FÖR UPPTAGNING OCH HANTERING EFTER UPPTAGNING

Livsmedelsföretagare som tar upp levande musslor eller hanterar dem omedelbart efter upptagningen skall se till att följande krav är uppfyllda:

1. Upptagningsmetoder och efterföljande hantering får inte förorsaka ytterligare kontaminering eller svåra skador på levande musslors skal eller vävnad, eller leda till förändringar som avsevärt påverkar deras lämplighet för behandling genom rening, bearbetning eller återutläggning. Livsmedelsföretagare skall särskilt

a) skydda levande musslor på lämpligt sätt från att krossas, skrapas eller utsättas för vibrationer,

b) inte utsätta levande musslor för extrem värme eller kyla,

c) inte återföra levande musslor till vatten som skulle kunna kontaminera dem ytterligare,

d) om de utför konditioneringen i naturliga miljöer, endast använda områden som den behöriga myndigheten klassificerat som klass A.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/59

2. Transportmedletskalltillåtalämpligavrinning,varautrustatförattgebästamöjligaöverlevnadsvillkorochgeett effektivt skydd mot kontaminering.

C.KRAV FÖR ÅTERUTLÄGGNING AV LEVANDE MUSSLOR

Livsmedelsföretagare som åter lägger ut levande musslor skall se till att följande krav är uppfyllda:

1. Livsmedelsföretagare får endast utnyttja de områden för återutläggning av levande musslor som godkänts av den behöriga myndigheten. Områdenas gränser skall tydligt markeras med bojar, stolpar eller andra fasta hjälpmedel. Detskallvaraettminstaavståndmellanåterutläggningsområdena,ochävenmellanåterutläggnings-ochproduk- tionsområden, för att minimera risken för att föroreningar förs vidare.

2. Genom villkoren för återutläggning skall bästa möjliga villkor för rening säkerställas. Livsmedelsföretagare skall särskilt

a) använda metoder för hantering av levande musslor avsedda för återutläggning som innebär att musslornas filtreringsförmåga återställs efter utläggning i naturliga vatten,

b) inte åter lägga ut levande musslor så tätt att reningen hindras,

c) nedsänka levande musslor i havsvatten i återutläggningsområdet under en lämplig tidsperiod som skall fast- ställas på grundval av vattentemperaturen; perioden måste vara minst två månader om inte den behöriga myndigheten beslutar om en kortare period som bygger på livsmedelsföretagarens riskanalys,

och

d) se till att det finns ett tillräckligt avstånd mellan delområdena inom ett återutläggningsområde för att för- hindraattpartiernasammanblandas.Systemet”alltinalltut”skallanvändassåattettnyttpartiintekaninfö- ras innan hela det tidigare partiet har avlägsnats.

3. Livsmedelsföretagare som förvaltar återutläggningsområden skall vid den behöriga myndighetens inspektion all- tid kunna dokumentera de levande musslornas ursprung, återutläggningsperioderna, utnyttjade återutläggnings- områden samt partiets destination efter återutläggning.

KAPITEL III: STRUKTURELLA KRAV FÖR LEVERANSCENTRALER OCH RENINGSANLÄGGNINGAR

1. Anläggningenpålandfårinteöversvämmasvidnormalthögttidvattenellergenomavrinningfrånomgivandeområden.

2. Tankar och vattenbehållare skall uppfylla följande krav:

a) Innerväggarna skall ha en slät, hård och tät yta och vara lätta att rengöra.

b) De skall vara konstruerade så att vattnet kan rinna av helt.

c) Vattenintag skall vara placerade så att vattnet inte kontamineras.

3. Dessutomskallreningstankarnaireningsanläggningarnavaraavpassadeeftervolymochtypenavproduktersomskall

renas.

KAPITEL IV: HYGIENKRAV FÖR LEVERANSCENTRALER OCH RENINGSANLÄGGNINGAR

A.KRAV FÖR RENINGSANLÄGGNINGAR

Livsmedelsföretagare som renar levande musslor skall se till att följande krav är uppfyllda:

1. Före rening skall levande musslor spolas rena från dy och ansamlad smuts med rent vatten.

L 226/60

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

2. Reningssystemet skall fungera på ett sådant sätt att levande musslor snabbt återfår och upprätthåller filtrerings- förmågan och skyddas från kontaminering via avfallsvatten och mot återkontamination. Efter rening skall muss- lornakunnabevaraenlivskraftanpassadförförpackning,lagringochtransportinnandesläppsutpåmarknaden.

3. Mängdenlevandemusslorsomrenasfårinteöverstigareningsanläggningenskapacitet.Delevandemusslornaskall utan avbrott renas under en period som är tillräckligt lång så att de normer för hygien som fastställs i kapitel V och de mikrobiologiska kriterier som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 852/2004 uppfylls.

4. Omenreningstankinnehållerflerapartieravlevandemusslorskalldevaraavsammaartochbehandlingenslängd skall anpassas efter det parti som kräver den längsta reningsperioden.

5. Behållare som används för rening av levande musslor i reningssystemet skall vara konstruerade så att genom- strömningavrenthavsvattenkanske.Lagrenavlevandemusslorfårintevarasåtjockaattöppningavskalenför- hindras under reningen.

6. Kräftdjur, fisk och andra marina arter får inte hållas i reningstankar där levande musslor renas.

7. Varje förpackning med renade levande musslor som sänds till en leveranscentral skall förses med en etikett som intygar att samtliga blötdjur är renade.

B.KRAV FÖR LEVERANSCENTRALER

Livsmedelsföretagare som driver leveranscentraler skall se till att följande krav är uppfyllda:

1. Hantering av levande musslor, särskilt konditionering, sortering och förpackning, får inte orsaka kontaminering av produkten eller påverka musslornas livsduglighet.

2. Före leverans skall skalen på levande musslor rengöras noggrant med rent vatten.

3. Levande musslor skall komma från

a) ett produktionsområde av klass A,

b) ett återutläggningsområde,

c) en rengöringsanläggning,

eller

d) en annan leveranscentral.

4. Kraven i punkterna 1 och 2 gäller även leveranscentraler ombord på fartyg. Musslor som hanteras i sådana cen- traler skall komma från ett produktionsområde av klass A eller ett återutläggningsområde.

KAPITEL V: HÄLSONORMER FÖR LEVANDE MUSSLOR

Utöver att se till att de mikrobiologiska kriterier som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 852/2004 följs, skall livs- medelsföretagare se till att levande musslor som avyttras som livsmedel uppfyller normerna i detta kapitel:

1. De skall ha de organoleptiska egenskaper som färska och livskraftiga musslor normalt uppvisar, med skal fria från smuts, reagera normalt på slag och ha intravalvulär vätska i normal mängd.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/61

2. De får inte innehålla marina biotoxiner i sammanlagda kvantiteter (uppmätta i hela kroppen eller varje ätbar del sepa- rat) som överstiger följande gränsvärden:

a) För PSP (paralytiskt skaldjursgift), 800 mikrogram per kilogram.

b) För ASP (amnesiframkallande skaldjursgift), 20 milligram domorinsyra per kilogram.

c) För okadasyra, dinophysistoxiner och pectenotoxiner tillsammans, 160 mikrogram okadasyrekvivalenter per kilogram.

d) För yessotoxiner, 1 mg yessotoxinekvivalent per kilogram.

e) För azaspiracider, 160 mikrogram azaspiracidekvivalenter per kilogram.

KAPITEL VI: FÖRPACKNING AV LEVANDE MUSSLOR

1. Ostron skall förpackas med det konkava skalet nedåt.

2. Konsumentförpackningar med levande musslor skall vara förseglade och förbli förseglade efter det att de har lämnat leveranscentralen, till dess att de saluförs till konsumenterna.

KAPITEL VII: IDENTIFIERINGSMÄRKNING OCH MÄRKNING

1. Etiketten, inklusive identifieringsmärket, skall vara vattenbeständig.

2. Utöver de allmänna kraven för identifieringsmärken i avsnitt I i bilaga II skall etiketten innehålla följande information:

a) Arten av mussla (vanligt och vetenskapligt namn).

b) Förpackningsdatum, med uppgift om åtminstone dag och månad.

Utan hinder av direktiv 2000/13/EG får datum för kortaste hållbarhet ersättas med uppgiften ”dessa djur skall vara levande vid försäljning”.

3. Den etikett som fästs på en förpackning med levande musslor som inte är förpackade i konsumentförpackningar skall av detaljhandlaren förvaras i minst 60 dagar efter det att innehållet i förpackningen har delats upp.

KAPITEL VIII: ÖVRIGA KRAV

1. Livsmedelsföretagare som lagrar och transporterar levande musslor skall se till att de förvaras vid en temperatur som inte inverkar menligt på livsmedelssäkerheten eller deras livsduglighet.

2. Levande musslor får inte på nytt nedsänkas i eller sprayas med vatten sedan de förpackats för detaljhandelsförsäljning och lämnat leveranscentralen.

KAPITEL IX: SÄRSKILDA KRAV FÖR UPPTAGNING AV KAMMUSSLOR UTANFÖR KLASSIFICERADE PRODUKTIONSOMRÅDEN

Livsmedelsföretagare som tar upp kammusslor utanför klassificerade produktionsområden eller hanterar sådana kammuss- lor skall uppfylla följande krav:

1. Kammusslor får inte släppas ut på marknaden såvida de inte tagits upp och hanterats enligt kapitel II del B och upp- fyller normerna i kapitel V inom ramen för ett egenkontrollsystem.

L 226/62

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

2. När uppgifter från officiella övervakningsprogram gör det möjligt för den behöriga myndigheten att klassificera fiske- vattnen–iförekommandefallisamarbetemedlivsmedelsföretagare–skalldessutombestämmelsernaikapitelIIdelA tillämpas analogt på kammusslor.

3. Kammusslor får endast släppas ut på marknaden som livsmedel via en fiskauktion, en leveranscentral eller en bearbet- ningsanläggning. När livsmedelsföretagare hanterar kammusslor i sina anläggningar, skall de informera den behöriga myndigheten och, när det gäller leveranscentraler, uppfylla de tillämpliga bestämmelserna i kapitlen III och IV.

4. Livsmedelsföretagare som hanterar kammusslor skall

a) i tillämpliga fall uppfylla bestämmelserna om handlingar i kapitel I punkterna 3–7. I dessa fall skall registrerings- handlingen klart ange läget för det område där kammusslorna togs upp

eller

b) närdetgälleremballeradekammusslor,ochinslagnakammusslorominnerförpackningengersammaskyddsom emballaget, uppfylla bestämmelserna om identifieringsmärkning och märkning i kapitel VII.

AVSNITT VIII: FISKERIPRODUKTER

1. Dettaavsnittärintetillämpligtpåmusslor,tagghudingar,manteldjurochmarinasnäckorsomsläppsutpåmarknaden levande.MedundantagförkapitlenIochIIärdettillämpligtpådessadjurnärdeintesläppsutpåmarknadenlevande, då de i annat fall måste ha erhållits i enlighet med bestämmelserna i avsnitt VII.

2. Kapitel III del A, C och D, kapitel IV och kapitel V är tillämpliga på detaljhandeln.

3. Kraven i detta avsnitt kompletterar kraven i förordning (EG) nr 852/2004.

a) För anläggningar, inklusive fartyg, som är verksamma inom primärproduktionen och därmed sammanhängande verksamheter kompletterar de kraven i bilaga I till den förordningen.

b) För andra anläggningar, inklusive fartyg, kompletterar de kraven i bilaga II till den förordningen.

4. I fråga om fiskeriprodukter omfattar

a) primärproduktion:odling,fiskeochuppsamlingavlevandefiskeriprodukterisyfteattsläppautdempåmarknaden,

och

b) därmed sammanhängande verksamheter: alla följande verksamheter om de görs ombord på fiskefartyg: avlivning, avblodning, huvudskärning, rensning, borttagande av fenor, kylning och förpackning. Det omfattar även

1. transportochlagringavsådanafiskeriprodukter,inklusivelevandefiskeriprodukter,varsegenskaperinteför- ändrats på avgörande sätt inom fiskodlingar på land,

och

2. transport av sådana fiskeriprodukter, inklusive levande fiskeriprodukter, vars egenskaper inte förändrats på avgörande sätt från produktionsplatsen till den första anläggningen.

KAPITEL I: KRAV FÖR FARTYG

Livsmedelsföretagare skall se till att

1. de fartyg som används för att ta upp fiskeriprodukter från deras naturliga miljö eller för att hantera eller bearbeta dem efter upptagningen, uppfyller de strukturella kraven och utrustningskraven i del I,

och

2. den verksamhet som pågår ombord på fartygen bedrivs enligt bestämmelserna i del II.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/63

I.STRUKTURELLA KRAV OCH UTRUSTNINGSKRAV

A.Krav för alla fartyg

1. Fartygenskallvarautformadeochbyggdasåattprodukternaintekontaminerasmedslagvatten,avloppsvat- ten, rök, drivmedel, olja, smörjmedel eller andra skadliga ämnen.

2. Ytor som fiskeriprodukterna kommer i kontakt med skall vara korrosionsbeständiga, släta och lätta att ren- göra. Eventuella ytbeläggningar skall vara hållbara och får inte vara giftiga.

3. Utrustningochmaterialsomanvändsförattarbetamedfiskeriprodukterskallvarakorrosionsbeständigaoch lätta att rengöra och desinficera.

4. Intag för vatten, som används för fiskeriprodukter, skall vara placerade så att vattnet inte kontamineras.

B.Krav för fartyg avsedda och utrustade för att bevara färska fiskeriprodukter i mer än 24 timmar

1. Fartyg som är avsedda och utrustade för att bevara fiskeriprodukter i mer än 24 timmar skall vara utrustade med lastrum, tankar eller containrar för förvaring av fiskeriprodukter vid de temperaturer som fastställs i kapitel VII.

2. Lastrummen skall vara åtskilda från maskinrum och besättningsutrymmen genom skiljeväggar som skall skyddadeförvaradefiskeriprodukternafrånallkontaminering.Lastrumochcontainrarsomanvändsförför- varingavfiskeriprodukterskallvarautformadesåattdessabevaraspåetthygieniskttillfredsställandesättoch vid behov se till att smältvatten inte förblir i kontakt med produkterna.

3. Fartygsomärutrustadeförkylningavfiskeriprodukterikyltrenthavsvattenskallhatankarsomärförsedda med anordningar som gör det möjligt att hålla en jämn temperatur i hela tanken. Dessa anordningar skall åstadkomma sådan kylning att blandningen av fisk och rent havsvatten har en temperatur av högst 3 °C sex timmar efter lastning och högst 0 °C efter sexton timmar. Temperaturen skall kunna övervakas och, vid behov, registreras.

C.Krav för frysfartyg

Frysfartyg skall

1. varautrustademedenfrysanläggningmedtillräckligkapacitetförattsnabbtsänkatemperaturentillenkärn- temperatur på högst -18 °C,

2. vara utrustade med en frysanläggning med tillräcklig kapacitet för att hålla fiskeriprodukterna i lagerutrym- menavidentemperaturpåhögst-18°C.Lagerutrymmenaskallhautrustningförtemperaturregistreringpla- cerad så att den lätt kan avläsas. Temperaturgivare skall placeras i den del av lagerutrymmet där temperatu- ren är högst,

och

3. uppfylla de krav för fartyg som är avsedda och utrustade för att bevara fiskeriprodukter i mer än 24 timmar som anges i del B, punkt 2.

D.Krav för fabriksfartyg

1. Fabriksfartyg skall minst ha följande:

a) Ett särskilt mottagningsområde där fiskeriprodukterna tas ombord och som är så konstruerat att varje fångstkanhållasåtskild.Dettaområdeskallvaralättattrengöraochutformatsåattprodukternaskyd- das mot väder och vind och mot kontaminering.

b) Etthygienisktsystemförtransportavfiskeriprodukterfrånmottagningsområdettillberedningsplatsen.

L 226/64

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

c) Arbetsplatser som är tillräckligt stora för beredning och bearbetning av fiskeriprodukter under goda hygieniskaförhållanden,lättaattrengöraochdesinficerasamtutformadeocharrangeradesåattallkon- taminering av produkterna förhindras.

d) Tillräckligt stora lagringsutrymmen för färdiga produkter utformade så att de är lätta att rengöra. Om ett system för avfallshantering är i drift ombord, skall ett särskilt lastrum finnas för lagring av avfallsprodukterna.

e) Ett utrymme för förvaring av förpackningsmaterial som är avskilt från de utrymmen där produkter bereds och bearbetas.

f) Särskild utrustning för bortskaffande av avfall och fiskeriprodukter som är otjänliga som livsmedel, antingen direkt i havet eller, om omständigheterna så kräver, i en vattentät tank som är avsedd endast för detta ändamål. Om avfallet lagras och bearbetas ombord med desinfektionsmedel skall särskilda utrymmen finnas för detta.

g) Ett vattenintag med en sådan placering som förhindrar att vattentillförseln kontamineras.

h) Handrengöringsutrustningfördenpersonalsomhanteraroskyddadefiskeriprodukter,medkranarsom är utformade så att föroreningar inte förs vidare.

2. Fabriksfartyg på vilka skal och blötdjur kokas, kyls och förpackas ombord, behöver inte uppfylla kraven i punkt 1 om ingen annan form av hantering eller bearbetning sker ombord på sådana fartyg.

3. Fabriksfartyg där fiskeriprodukter fryses in skall ha en utrustning som uppfyller kraven för frysfartyg enligt del C, punkterna 1 och 2.

II.HYGIENKRAV

1. Vid användning skall de delar av fartyg eller containrar som reserverats för förvaring av fiskeriprodukter hållas rena och i gott skick. De får i synnerhet inte kontamineras av fartygets drivmedel eller av slagvatten.

2. Så snart fiskeriprodukter har tagits ombord skall de skyddas mot kontaminering och all påverkan från solen eller andra värmekällor. För sköljning skall dricksvatten eller rent vatten, om så är lämpligt, användas.

3. Fiskeriprodukterskallhanterasochförvaraspåsådantsättattdeinteskadas.Spetsigaredskapfåranvändasföratt flytta stora fiskar eller fiskar som kan orsaka personskada, under förutsättning att fiskköttet inte skadas.

4. Alla fiskeriprodukter utom sådana som förvaras levande skall kylas snarast möjligt efter lastningen. Om kylning inte är möjlig skall fiskeriprodukterna landas så snart som möjligt.

5. Is för kylning av fiskeriprodukterna skall vara gjord på dricksvatten eller rent vatten.

6. Eventuell huvudskärning och/eller rensning, skall utföras på ett hygieniskt sätt snarast möjligt efter fångsten, och produkten skall omedelbart sköljas grundligt med dricksvatten eller rent vatten. Inälvorna och delar som kan utgöra en risk för människors hälsa skall avlägsnas snarast möjligt och hållas åtskilda från produkter som är avseddaattanvändassomlivsmedel.Lever,romochmjölkeavseddaattanvändassomlivsmedelskallförvarasiis vid en temperatur som närmar sig temperaturen för smältande is, eller frysas.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/65

7. Vid frysning i saltlake av hel fisk avsedd för konservering skall produktens temperatur vara högst -9 °C. Saltlaken får inte kontaminera fisken.

KAPITEL II: KRAV UNDER OCH EFTER LANDNING

1. Livsmedelsföretagare som ansvarar för lossning och landning av fiskeriprodukter skall

a) se till att den utrustning för lossning och landning som kommer i kontakt med fiskeriprodukterna är av sådant material som är lätt att rengöra och desinficera, och den skall hållas i rent och gott skick,

och

b) förhindra kontaminering av fiskeriprodukter under lossning och landning, särskilt genom att

i) genomföra lossning och landning skyndsamt,

ii)utan dröjsmål placera fiskeriprodukterna i en skyddad miljö vid den temperatur som anges i kapitel VII,

och

iii)inte använda utrustning och rutiner som förorsakar onödig skada på ätliga delar av fiskeriprodukterna.

2. Livsmedelsföretagare som ansvarar för auktionshallar och grossistmarknader eller delar av dessa där fiskeriprodukter bjuds ut till försäljning skall säkerställa överensstämmelse med följande krav:

a) i) Det skall finnas låsbara utrymmen för kylförvaring av beslagtagna fiskeriprodukter och särskilda, låsbara utrymmen för lagring av fiskeriprodukter som förklarats otjänliga som livsmedel.

ii)Om den behöriga myndigheten kräver detta skall det finnas ett lämpligt utrustat och låsbart utrymme eller vid behov ett rum som enbart får användas av den behöriga myndigheten.

b) När fiskeriprodukterna uppvisas eller lagras

i) får lokalerna inte används för andra ändamål,

ii)får fordon som avger avgaser som kan försämra fiskeriprodukternas kvalitet inte finns i lokalerna,

iii)får de personer som har tillträde till lokalerna inte föra in andra djur i dessa,

iv)skall lokalerna vara väl upplysta för att underlätta offentlig kontroll.

3. När kylning inte var möjlig ombord på fartyget skall färska fiskeriprodukter, utom sådana som förvaras levande, kylas snarast möjligt efter landning och lagras vid en temperatur som ligger nära den för smältande is.

4. Livsmedelsföretagare skall samarbeta med de relevanta behöriga myndigheterna för att göra det möjligt för dem att genomföra offentlig kontroll i enlighet med förordning (EG) nr 854/2004, särskilt när det gäller anmälningsförfaran- den för landning av fiskeriprodukter som den behöriga myndigheten i den medlemsstat vars flagga fartyget för eller den behöriga myndighet i den medlemsstat där fiskeriprodukterna landas kan anse vara nödvändiga.

L 226/66		SV	Europeiska unionens officiella tidning	25.6.2004
	KAPITEL III: KRAV FÖR ANLÄGGNINGAR, INKLUSIVE FARTYG, SOM HANTERAR FISKERIPRODUKTER

Livsmedelsföretagare skall se till att följande krav i tillämpliga fall uppfylls vid anläggningar som hanterar fiskeriprodukter.

A.KRAV FÖR FÄRSKA FISKERIPRODUKTER

1. Kylda oförpackade produkter som inte distribueras, sänds iväg, behandlas eller bereds omedelbart efter det att de anlänt till en anläggning på land, skall förvaras i is i lämpliga utrymmen. Ny is skall läggas på så ofta det behövs. Förpackade fiskeriprodukter skall kylas till en temperatur som ligger nära den för smältande is.

2. Huvudskärning och rensning skall utföras under hygieniska förhållanden. Om rensning är möjlig ur teknisk och kommersiell synpunkt skall den göras så fort som möjligt efter det att produkterna har fångats eller landats. Pro- dukterna skall omedelbart därefter tvättas noggrant med dricksvatten eller, ombord på fartyg, rent vatten.

3. Filetering och skivning skall utföras så att produkterna inte kontamineras eller förstörs. Beredda produkter skall avlägsnas omedelbart efter avslutad beredning. Filéer och skivor skall förpackas och kylas så snabbt som möjligt efter beredning.

4. Containrarsomanvändsförleveransellerlagringavoförpackadebereddafärskafiskeriproduktersomlagrasunder is skall vara så beskaffade att smältvatten inte förblir i kontakt med produkterna.

5. Hela eller urtagna färska fiskeriprodukter får transporteras och lagras i kylt vatten ombord på fartygen. De får också transporteras i kylt vatten efter landning och transporteras från vattenbruksanläggningar tills de kommer fram till den första anläggningen i land som utför någon annan verksamhet än transport.

B.KRAV FÖR FRYSTA PRODUKTER

Anläggningarpålanddärfiskeriprodukterfrysesskallhautrustningsomuppfyllerdekravsomfastställtsförfrysfartyg i kapitel I, del I C punkterna 1 och 2.

C.KRAV FÖR MASKINURBENADE FISKERIPRODUKTER

Livsmedelsföretagare som framställer maskinurbenade fiskeriprodukter skall se till för att följande villkor uppfylls:

1. Det råmaterial som används skall uppfylla följande villkor:

a) Endast hel fisk och fiskben efter filetering får användas för att framställa maskinurbenade fiskeriprodukter.

b) Alla råvaror skall vara fria från inälvor.

2. Tillverkningsprocessen skall uppfylla följande villkor:

a) Maskinurbening skall ske utan onödigt dröjsmål efter filetering.

b) Om hel fisk används skall den vara rensad och tvättad i förväg.

c) Efter produktion skall maskinurbenade fiskeriprodukter frysas så snabbt som möjligt eller blandas med en produkt som är avsedd för frys- eller stabiliseringsbehandling.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/67

D.KRAV BETRÄFFANDE PARASITER

1.Nedanangivnafiskeriprodukterskallfrysasvidentemperaturav-20°Cellerlägreialladelaravproduktenunder minst 24 timmar. Denna behandling skall tillämpas på råvaran eller slutprodukten.

a) Fiskeriprodukter som skall förtäras råa eller nästan råa.

b) Fiskeriprodukter av följande arter om de skall kallrökas eller inte uppnår en temperatur av 60 °C:

i) Sill.

ii)Makrill.

iii)Skarpsill.

iv)(Vildfångad) Atlant- eller Stillahavslax.

c) Marinerad och/eller saltad fiskeriprodukt om bearbetningen är otillräcklig för att förstöra nematodlarver.

2. Livsmedelsföretagare behöver inte utföra den behandling som krävs enligt punkt 1

a) om tillgängliga epidemiologiska data visar att de fiskevatten där råvaran har sitt ursprung inte utgör någon hälsofara med avseende på närvaron av parasiter,

och

b) om den behöriga myndigheten lämnar tillstånd till detta.

3. Enhandlingfråntillverkarensomangervilkentypavbehandlingdehargenomgåttskallåtföljadefiskeriproduk- ter som anges i punkt 1 när de släpps ut på marknaden, utom när de levereras till konsumenten.

KAPITEL IV: KRAV FÖR BEARBETADE FISKERIPRODUKTER

Livsmedelsföretagare som kokar kräftdjur och blötdjur skall se till att följande krav är uppfyllda:

1. Kokningen skall följas av snabb kylning. Vattnet som används skall vara dricksvatten eller, ombord på fartyg, rent vat- ten.Omingaandrakonserveringsmetoderanvänds,skallkylningenfortsättatilldessattentemperatursomliggernära temperaturen för smältande is har nåtts.

2. Skalning och urtagning av kött skall utföras under hygieniska förhållanden så att kontaminering av produkterna und- viks. Om dessa moment utförs för hand, skall personalen vara extra noga med att tvätta händerna.

3. Efterskalningochurtagningavköttetskalldekoktaprodukternaomedelbartfrysasellersåsnartsommöjligtkylastill den temperatur som fastställs i kapitel VII.

KAPITEL V: HÄLSONORMER FÖR FISKERIPRODUKTER

Utöver att garantera att de mikrobiologiska kriterier som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 852/2004 följs, skall livsmedelsföretagare se till, beroende på produkternas eller arternas natur, att fiskeriprodukter som avyttras som livsmedel uppfyller normerna i detta kapitel:

A.FISKERIPRODUKTERS ORGANOLEPTISKA EGENSKAPER

Livsmedelsföretagare skall göra en organoleptisk undersökning av fiskeriprodukterna. Vid denna undersökning skall särskilt klargöras om fiskeriprodukterna uppfyller alla kriterier på färskhet.

L 226/68

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

B.HISTAMIN

Livsmedelsföretagare skall säkerställa att gränsvärdena för histamin inte överskrids.

C.TOTAL MÄNGD FLYKTIGT KVÄVE

Obearbetadefiskeriprodukterfårintesläppasutpåmarknadenom kemiska testvisarattgränsvärdenaförTVB-Neller TMA-N har överskridits.

D.PARASITER

Livsmedelsföretagare skall se till att fiskprodukter har okulärbesiktigats i syfte att upptäcka synliga parasiter innan de släppsutpåmarknaden.Defårintesomlivsmedelavyttrafiskeriprodukterellerdelardäravsomärtydligtangripnaav parasiter.

E.HÄLSOVÅDLIGA TOXINER

1. Fiskeriprodukter som härrör från giftiga fiskar av följande familjer får inte släppas ut på marknaden: Tetraodon- tidae, Molidae, Diodontidae och Canthigasteridae.

2. Fiskeriprodukter som innehåller biotoxiner, till exempel ciguateratoxiner eller muskelförlamande toxiner, får inte släppasutpåmarknaden.Fiskeriproduktersomhärrörfrånlevandemusslor,tagghudingar,manteldjurochmarina snäckorfårdocksläppasutpåmarknadenomdeharframställtsiöverensstämmelsemedbestämmelsernaiavsnitt VII och uppfyller kraven i kapitel V punkt 2 i det avsnittet.

KAPITEL VI: FÖRPACKNING AV FISKERIPRODUKTER

1. Behållaresomanvändsförattförvarafärskafiskeriprodukteriisskallvaravattentätaochsåbeskaffadeattsmältvattnet inte kommer i kontakt med produkterna.

2. Frysta block som bereds ombord på fartyg skall förpackas på lämpligt sätt före landning.

3. Närfiskeriprodukterförpackasombordpåfiskerifartygskalllivsmedelsföretagaresäkerställaattförpackningsmaterialet

a) inte utgör en kontaminationskälla,

b) lagras på sådant sätt att det inte utsätts för en risk för kontaminering,

c) om det är avsett att återanvändas är lätt att rengöra och, om nödvändigt, desinficera.

KAPITEL VII: LAGRING AV FISKERIPRODUKTER

Livsmedelsföretagare som lagrar fiskeriprodukter skall se till att följande villkor uppfylls:

1. Färskafiskeriprodukter,upptinadeobearbetadefiskeriproduktersamtkoktaochkyldaprodukteravkräftdjurochblöt- djur skall hållas vid en temperatur som ligger nära den för smältande is.

2. Frysta fiskeriprodukter skall hållas vid en temperatur på högst -18 °C i alla delar av produkten. Hel, fryst fisk i saltlake avsedd för produktion av konserver får dock förvaras vid högst -9 °C.

3. Fiskeriprodukter som förvaras levande skall hållas vid en temperatur och på ett sätt som inte inverkar menligt på livs- medelssäkerheten och deras livsduglighet.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/69

KAPITEL VIII: TRANSPORT AV FISKERIPRODUKTER

Livsmedelsföretagare som transporterar fiskeriprodukter skall se till att följande villkor uppfylls:

1. Fiskeriprodukter skall under transport hållas vid de föreskrivna temperaturerna. Särskilt följande krav skall uppfyllas:

a) Färskafiskeriprodukter,upptinadeobearbetadefiskeriproduktersamtkoktaochkyldaprodukteravkräftdjuroch blötdjur skall hållas vid en temperatur som ligger nära den för smältande is.

b) Frystafiskeriprodukter,medundantagförfrystfiskisaltlakeavseddförproduktionavkonserver,skallundertrans- port hållas vid en jämn temperatur på högst -18 °C i alla delar av produkten, eventuellt med kortvariga variatio- ner uppåt på högst 3 °C.

2. Livsmedelsföretagare behöver inte uppfylla kraven i punkt 1 b när frysta fiskeriprodukter transporteras från ett frysla- ger till en godkänd anläggning för att tinas när de kommer fram i syfte att beredas och/eller bearbetas om avståndet är kort och den behöriga myndigheten medger detta.

3. Om fiskeriprodukterna förvaras under is får smältvattnet inte förbli i kontakt med produkterna.

4. Fiskeriprodukter som skall släppas ut på marknaden levande skall transporteras på ett sätt som inte inverkar menligt på livsmedelssäkerheten och deras livsduglighet.

AVSNITT IX: OBEHANDLAD MJÖLK OCH MJÖLKPRODUKTER

KAPITEL I: OBEHANDLAD MJÖLK – PRIMÄRPRODUKTION

Livsmedelsföretagare som producerar eller, i förekommande fall, samlar upp obehandlad mjölk skall uppfylla de krav som fastställs i detta kapitel.

I.HYGIENKRAV FÖR PRODUKTION AV OBEHANDLAD MJÖLK

1. Obehandlad mjölk skall komma från djur

a) som inte uppvisar några som helst symtom på smittsamma sjukdomar som genom mjölk kan överföras till människor,

b) vilkasallmännahälsotillståndärgott,sominteuppvisarnågotteckenpåsjukdomsomkanledatillattmjöl- ken kontamineras och som i synnerhet inte lider av någon infektion i könsorganen med flytningar, enterit med diarré och feber eller någon synlig juverinflammation,

c) som inte uppvisar något sår på juvret som kan tänkas påverka mjölken,

och

d) somintehartillförtsickegodkändaämnenellerprodukterochsomintehargenomgåttenillegalbehandling i den mening som avses i direktiv 96/23/EG,

och

e) förvilka,omdehartillförtsgodkändaprodukterellerämnen,denkarenstidhariakttagitssomföreskrivsför dessa produkter och ämnen.

2. a) I synnerhet, när det gäller brucellos, skall obehandlad mjölk komma från

i) korellerbufflarsomtillhörenbesättningsomenligtdirektiv64/432/EEG (1)ärfriellerofficielltfrifrån brucellos,

(1) Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemen- skapen (EGT 121, 29.7.1964, s. 1977/64). Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

L 226/70

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

ii)får eller getter som tillhör en mjölkproduktionsanläggning som är officiellt fri eller fri från brucellos enligt direktiv 91/68/EEG (1),

eller

iii)hondjur av andra arter som, om de är mottagliga för brucellos, tillhör besättningar som regelbundet kontrolleras beträffande denna sjukdom i enlighet med en plan som godkänts av den behöriga myndigheten.

b) När det gäller tuberkulos skall obehandlad mjölk komma från

i) korellerbufflarsomtillhörenbesättningsomenligtdirektiv64/432/EEGärofficielltfrifråntuberkulos,

eller

ii)hondjur av andra arter som, om de är mottagliga för tuberkulos, tillhör besättningar som regelbundet kontrolleras beträffande denna sjukdom i enlighet med en plan som godkänts av den behöriga myndigheten.

c) Om getter hålls tillsammans med kor, skall getterna genomgå tuberkuloskontroll.

3. Obehandlad mjölk från djur som inte uppfyller kraven i punkt 2 får dock användas med den behöriga myndig- hetens godkännande

a) när det gäller kor eller bufflar som inte visar någon positiv reaktion på tuberkulos- eller brucellostest eller några symptom på dessa sjukdomar, efter att ha värmebehandlats och sedan visat negativ reaktion i ett fosfatastest,

b) när det gäller får eller getter som inte visar någon positiv reaktion på brucellostest eller som har vaccinerats mot brucellos som en del av ett godkänt utrotningsprogram och inte visar några symptom på denna sjuk- dom, antingen

i) för framställning av ost med en mognadsperiod på minst två månader,

eller

ii)efter att ha värmebehandlats och sedan visat negativ reaktion i ett fosfatastest,

och

c) när det gäller hondjur av andra arter som inte visar någon positiv reaktion på tuberkulos- eller brucellostest eller några symptom på dessa sjukdomar, men som tillhör en besättning där brucellos eller tuberkulos har detekterats efter de kontroller som avses i punkt 2 a iii eller 2 b ii, om den behandlas på ett sätt som garan- terar mjölkens säkerhet.

4.Obehandladmjölkfråndjursominteuppfyllerkravenipunkterna1–3,särskiltalladjursomvisarenpositivreak- tion på profylaktiska tester för tuberkulos eller brucellos enligt direktiven 64/432/EEG och 91/68/EEG, får inte användas som livsmedel.

5. Isoleringavdjursomärsmittadeellersommisstänksvarasmittademednågonavdesjukdomarsomangesipunk- terna 1 eller 2 måste vara effektivt för att undvika negativa effekter på andra djurs mjölk.

II.HYGIEN VID MJÖLKPRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

A. Krav på lokaler och utrustning

1. Mjölkningsutrustning samt lokaler där mjölk förvaras, hanteras eller kyls skall vara så belägna och utfor- made att risken för att mjölken kontamineras begränsas.

(1) Rådets direktiv 91/68/EEG av den 28 januari 1991 om djurhälsovillkor för handeln med får och getter inom gemenskapen (EGT L 46, 19.2.1991, s. 19). Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/71

2. Lokalerförförvaringavmjölkskallvaraskyddademotskadedjur,varatillräckligtavskildafråndelokalerdär djuren hålls och, där så är nödvändigt för att uppfylla kraven i del B, ha lämplig utrustning för kylning av mjölken.

3. Ytorpåutrustningsomkommerikontaktmedmjölk(redskap,behållare,tankarosv.avseddaförmjölkning, uppsamlingellertransport)skallvaralättaattrengöraoch,därsåärnödvändigt,desinficeraochhållasigott skick. Detta kräver användning av släta, tvättbara och giftfria material.

4. Efter användningen skall sådana ytor rengöras och, där så är nödvändigt, desinficeras. Efter varje transport, eller efter varje serie av transporter om det är en mycket kort tidrymd mellan lossning och påföljande last- ning,menunderallaomständigheteråtminstoneengångomdagen,skallbehållareochtankarsomanvänds för transport av obehandlad mjölk rengöras och desinficeras på lämpligt sätt innan de används på nytt.

B.Hygien vid mjölkning, uppsamling och transport

1. Mjölkning skall utföras hygieniskt, varvid särskilt följande skall säkerställas:

a) Innan mjölkningen påbörjas skall spenar, juver och närliggande delar vara rena.

b) Mjölk från samtliga djur skall kontrolleras avseende organoleptiska eller fysikalisk-kemiska avvikelser antingenavdenpersonsommjölkarellermedenmetodsomgermotsvaranderesultat,ochmjölksom uppvisar sådana avvikelser får inte användas som livsmedel.

c) Mjölk från djur som uppvisar kliniska symptom på juversjukdom får endast användas som livsmedel i överensstämmelse med instruktioner från en veterinär.

d) Djur som genomgår en medicinsk behandling som sannolikt innebär att restsubstanser överförs till mjölken skall kunna identifieras, och mjölk som fås från sådana djur före karenstidens utgång får inte användas som livsmedel.

e)Spendoppnings-ellerspraymedelfårendastanvändasomdenbehörigamyndighetenhargodkäntdem och på sådant sätt att de inte ger oacceptabla halter av restsubstanser i mjölken.

2. Omedelbart efter mjölkning skall mjölken förvaras i ett rent utrymme som är utformat och utrustat för att undvikakontaminering.Denskallomedelbartkylastillentemperaturpåhögst8°Comdensamlasuppdag- ligen och till högst 6 °C om uppsamling inte sker dagligen.

3. Kylkedjan får inte brytas under transporten och vid ankomsten till bestämmelseanläggningen får mjölkens temperatur vara högst 10 °C.

4. Livsmedelsföretagare behöver inte uppfylla de temperaturkrav som fastställs i punkterna 2 och 3 om mjöl- ken uppfyller de kriterier som fastställs i del III och om

a) mjölken bearbetas inom två timmar efter mjölkning

eller

b) en högre temperatur är nödvändig av tekniska skäl i samband med tillverkningen av vissa mjölkpro- dukter och den behöriga myndigheten godkänner detta.

C.Personalhygien

1. Personer som mjölkar och/eller hanterar obehandlad mjölk skall bära lämpliga rena kläder.

2. Personer som mjölkar skall iaktta god personlig renlighet. I närheten av mjölkningsplatsen skall det finnas lämpliga anordningar så att personer som mjölkar eller hanterar obehandlad mjölk kan tvätta händer och armar.

L 226/72

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

III.KRITERIER FÖR OBEHANDLAD MJÖLK

1. I väntan på att normer skall fastställas inom ramen för en mer specifik lagstiftning om kvaliteten på mjölk och mjölkprodukter skall följande kriterier gälla för obehandlad mjölk:

2. Ett representativt antal stickprov på obehandlad mjölk som uppsamlats slumpvis från mjölkproduktionsanlägg- ning måste kontrolleras med avseende på punkterna 3 och 4. Kontrollerna får utföras av eller för

a) livsmedelsföretagare som producerar mjölken,

b) livsmedelsföretagare som samlar upp eller bearbetar mjölken,

c) en grupp av livsmedelsföretagare,

eller

d) inom ramen för ett nationellt eller regionalt kontrollprogram.

3. a) Livsmedelsföretagare skall inleda förfaranden för att se till att obehandlad mjölk uppfyller följande kriterier:

i) För obehandlad mjölk från kor:

Antal bakterier vid 30 °C (per ml)	= 100 000	(*)
Somatiskt celltal (per ml)	= 400 000	(**)

(*) Rullande geometriskt medelvärde under en tvåmånadersperiod med minst två prov per månad.

(**) Rullande geometriskt medelvärde under en tremånadersperiod med minst ett prov per månad, såvida den behöriga myndigheten inte fastställer någon annan metod där de säsongsbetonade variationerna i produk- tionsnivån beaktas.

ii)För obehandlad mjölk från andra arter:

Antal bakterier vid 30 °C (per ml)

= 1 500 000 (*)

(*) Rullande geometriskt medelvärde under en tvåmånadersperiod med minst två prov per månad.

b) Omobehandladmjölkfrånandraarteränkoräravseddförtillverkningavproduktersomframställsavobe- handlad mjölk genom en process som inte inbegriper värmebehandling skall livsmedelsföretagare se till att den obehandlade mjölken uppfyller följande kriterier:

Antal bakterier vid 30 °C (per ml)

= 500 000 (*)

(*) Rullande geometriskt medelvärde under en tvåmånadersperiod med minst två prov per månad.

4. Utan att det påverkar direktiv 96/23/EG måste livsmedelsföretagare inleda förfaranden för att se till att obehand- lad mjölk inte släpps ut på marknaden om

a) den innehåller rester av antibiotika i en mängd som när det gäller något av de ämnen som anges i bilagorna IochIIItillförordning(EEG)nr2377/90(1)överskriderdegodkändamängdersomangesidenförordningen,

eller

b) den sammanlagda mängden rester av antibiotika överskrider ett högsta tillåtna värde.

(1) Rådets förordning (EEG) nr 2377/90 av den 26 juni 1990 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högstatillåtnarestmängderavveterinärmedicinskaläkemedelilivsmedelmedanimalisktursprung(EGTL224,18.8.1990,s.1).Förord- ningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 546/2004 (EUT L 87, 25.3.2004, s. 13).

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/73

5. Om den obehandlade mjölken inte överensstämmer med punkterna 3 eller 4 skall livsmedelsföretagaren under- rätta behörig myndighet och vidta åtgärder för att avhjälpa detta.

KAPITEL II: KRAV FÖR MJÖLKPRODUKTER

I.TEMPERATURKRAV

1. Livsmedelsföretagare skall se till att mjölken när den tas emot vid en bearbetningsanläggning snabbt kyls till en temperatur på högst 6 °C och förvaras vid den temperaturen till dess att den bearbetas.

2. Livsmedelsföretagare får emellertid förvara mjölk vid en högre temperatur

a) om den bearbetas omedelbart efter mjölkningen eller inom fyra timmar efter det att den har tagits emot vid bearbetningsanläggningen,

eller

b) om den behöriga myndigheten av tekniska skäl godkänner en högre temperatur i samband med framställ- ningen av vissa mjölkprodukter.

II.KRAV AVSEENDE VÄRMEBEHANDLING

1. När obehandlad mjölk eller mjölkprodukter värmebehandlas skall livsmedelsföretagare se till att kraven i förord- ning (EG) nr 852/2004 bilaga II, kapitel XI är uppfyllda.

2. Livsmedelsföretagare skall, för att avgöra om obehandlad mjölk skall värmebehandlas,

a) beakta de förfaranden som utvecklats i överensstämmelse med HACCP-principerna enligt förordning (EG) nr 852/2004

och

b) uppfylla alla krav som den behöriga myndigheten uppställer på denna punkt när den godkänner anlägg- ningar eller genomför kontroller i enlighet med förordning (EG) nr 854/2004.

III.KRITERIER FÖR OBEHANDLAD KOMJÖLK:

1. Livsmedelsföretagare som framställer mjölkprodukter skall inleda förfaranden för att se till att omedelbart före bearbetningen

a) obehandladkomjölksomanvändsförframställningavmjölkprodukter,innehållermindreän300 000bak- terier per ml vid 30 °C,

och

b) bearbetad komjölk som används för framställning av mjölkprodukter innehåller mindre än 100 000 bakte- rier per ml vid 30 °C,

2. Om mjölken inte uppfyller kriterierna i punkt 1, skall livsmedelsföretagaren underrätta behörig myndighet och vidta åtgärder för att avhjälpa situationen.

KAPITEL III: FÖRPACKNING

Omedelbart efter tappningen i den anläggning där den sista värmebehandlingen genomförs skall konsumentförpackningar med flytande mjölkprodukter förslutas med hjälp av anordningar som hindrar kontaminering. Förslutningssystemet skall vara utformat på ett sådant sätt att det klart framgår och lätt kan kontrolleras om förslutningen har öppnats.

L 226/74

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

KAPITEL IV: MÄRKNING

1. Utöver kraven i direktiv 2000/13/EG skall, utom i de fall som avses i artikel 13.4 och 13.5 i det direktivet, följande tydligt anges i märkningen:

a) För obehandlad mjölk som är avsedd för direkt konsumtion, orden ”obehandlad mjölk”.

b) För produkter som framställs med obehandlad mjölk och där framställningsprocessen inte omfattar värmebe- handling eller annan fysikalisk eller kemisk behandling, orden ”framställd av obehandlad mjölk”.

2. Kraven i punkt 1 gäller för produkter som är avsedda för detaljhandeln. Termen ”märkning” avser varje form av för- packning, dokument, meddelande, etikett, ring eller hylsa som medföljer eller avser sådana produkter.

KAPITEL V: IDENTIFIERINGSMÄRKNING

Genom undantag från kravet i avsnitt I i bilaga II

1. attidentifieringsmärketskallinnehållaanläggningensgodkännandenummer,fåridentifieringsmärketinnehållaenhän- visning till var på innerförpackningen eller emballaget som anläggningens godkännandenummer anges,

2. får identifieringsmärket, när det gäller återanvändningsbara flaskor, ange endast avsändarlandets initialer och anlägg- ningens godkännandenummer.

AVSNITT X: ÄGG OCH ÄGGPRODUKTER

KAPITEL I: ÄGG

1. I producentens lokaler och under tiden fram till försäljning till konsumenten skall äggen förvaras rent, torrt och fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus.

2. Ägg skall förvaras och transporteras vid den, företrädesvis konstanta, temperatur som bäst bevarar deras hygieniska egenskaper.

3. Ägg skall levereras till konsumenten inom högst 21 dagar från värpning.

KAPITEL II: ÄGGPRODUKTER

I.KRAV FÖR ANLÄGGNINGAR

Livsmedelsföretagareskallsetillattanläggningarförtillverkningav äggprodukterärutformade,inreddaochutrustade för att garantera att följande arbetsmoment skiljs åt:

1. Tvättning, torkning och desinficering av smutsiga ägg, om dessa arbetsmoment utförs.

2. Knäckning av ägg, uppsamling av ägginnehållet och borttagning av skal och hinnor.

3. Andra arbetsmoment än de som anges i punkterna 1 och 2.

II.RÅVAROR AVSEDDA FÖR FRAMSTÄLLNING AV ÄGGPRODUKTER

Livsmedelsföretagare skall se till att råvaror som används för framställning av äggprodukter uppfyller följande krav:

1. Skaletpåäggsomanvändsförframställningaväggprodukterskallvarafulltutvecklatochutansprickor.Skadade ägg får dock användas för framställning av äggprodukter om de levereras direkt från produktionsanläggningen eller en förpackningscentral till en bearbetningsanläggning där de skall knäckas så snart som möjligt.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/75

2. Flytandeäggsomframställtsienanläggningsomgodkäntsfördettaändamålfåranvändassområvara.Vidfram- ställning av flytande ägg skall kraven i punkterna 1, 2, 3, 4 och 7 i del III uppfyllas.

III.SÄRSKILDA HYGIENKRAV FÖR FRAMSTÄLLNING AV ÄGGPRODUKTER

Livsmedelsföretagare skall se till att alla arbetsmoment utförs på ett sådant sätt att all kontaminering under produk- tion, hantering och förvaring av äggprodukter undviks, särskilt genom att se till att följande krav uppfylls:

1. Ägg får knäckas endast om de är rena och torra.

2. Äggen skall knäckas på ett sätt som minimerar kontaminering, särskilt genom att det säkerställs att denna verk- samhet är avskild från andra arbetsmoment. Skadade ägg skall behandlas så snart som möjligt.

3. Andra ägg än hönsägg, kalkonägg eller pärlhönsägg skall hanteras och bearbetas för sig. All utrustning skall ren- göras och desinficeras innan bearbetning av hönsägg, kalkonägg eller pärlhönsägg återupptas.

4. Äggens innehåll får inte utvinnas genom centrifugering eller krossning, och det är inte heller tillåtet att utvinna äggviterester avsedda att användas som livsmedel genom att centrifugera tomma äggskal.

5. Efter knäckningen skall varje del av äggproduktensåsnart som möjligt genomgåenbearbetning för att eliminera mikrobiologiska faror eller reducera dem till godtagbara nivåer. Ett parti som har blivit otillräckligt bearbetat får dockomedelbartutsättasförnybearbetningisammaanläggning,förutsattattdennabearbetninggörpartiettjän- ligt som livsmedel. När ett parti visar sig vara otjänligt som livsmedel, skall det först denatureras för att se till att det inte används som livsmedel.

6. Det krävs ingen bearbetning av äggvita avsedd för framställning av torkat eller kristalliserat albumin som senare skall värmebehandlas.

7. Om bearbetning inte sker omedelbart efter knäckning, skall flytande ägg lagras antingen frysta eller vid en tem- peratur av högst 4 °C. Lagringsperioden vid 4 °C före bearbetning får inte överstiga 48 timmar. Dessa krav gäller emellertid inte produkter som skall avsockras om avsockringen utförs så snart som möjligt.

8. Produktersominteharhållbarhetsbehandlatsförattkunnabevarasiomgivandetemperaturskallkylastillentem- peratur av högst 4 °C. Produkter avsedda för infrysning skall frysas omedelbart efter bearbetning.

IV. ANALYSSPECIFIKATIONER

1. Koncentrationen av 3-OH-smörsyra får inte överstiga 10 mg per kg torrsubstans av den icke-modifierade äggprodukten.

2. Mjölksyrahalten i råvara som används för att framställa äggprodukter får inte överstiga 1 g per kg torrsubstans. I jästa produkter skall dessa halter dock vara de som mäts före jäsningsprocessen.

3. Mängden äggskalsrester, ägghinnor och andra partiklar i den bearbetade äggprodukten får inte överstiga 100 mg per kg äggprodukt.

V.MÄRKNING OCH IDENTIFIERINGSMÄRKNING

1. Förutom de allmänna kraven på identifieringsmärkning enligt avsnitt I i bilaga II skall sändningar av äggproduk- tersominteäravseddafördetaljhandelnutansomingredienservidframställningavenannanproduktförsesmed en etikett med uppgift om förvaringstemperatur och garanterad hållbarhetstid för äggprodukterna.

2.Närdetgällerflytandeäggskalletikettenenligtpunkt1äveninnehållatexten”opastöriseradeäggprodukter–skall behandlas på destinationsorten” samt ange datum och klockslag då äggen knäcktes.

L 226/76

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

AVSNITT XI: GRODLÅR OCH SNÄCKOR

Livsmedelsföretagare som bereder grodlår och snäckor till livsmedel skall se till att följande villkor uppfylls:

1. Grodor och snäckor får endast avlivas i anläggningar som är byggda, inredda och utrustade för detta ändamål.

2. Anläggningar där grodlåren bereds måste ha en lokal som är reserverad för förvaring och tvättning av levande grodor samt för avlivning och avblodning av dessa. Denna lokal skall vara fysiskt skild från beredningslokalen.

3. Grodor och snäckor som dör på annat sätt än genom att avlivas i anläggningen får inte beredas till livsmedel.

4. Grodor och snäckor måste utsättas för en organoleptisk undersökning genom provtagning. Om denna undersökning anger att de kan utgöra en fara, får de inte användas till livsmedel.

5. Omedelbartefterberedningenskallgrodlårensköljasirikligtmedrinnandedricksvattenochutandröjsmålkylastillen temperatur som ligger nära den för smältande is, frysas eller bearbetas.

6. Efter avlivningen måste snäckornas lever och bukspottkörtel, om den kan utgöra en fara, avlägsnas och inte användas till livsmedel.

AVSNITT XII: UTSMÄLT DJURFETT OCH FETTGREVAR

KAPITEL I: KRAV FÖR ANLÄGGNINGAR DÄR RÅVAROR SAMLAS ELLER BEARBETAS

Livsmedelsföretagare skall se till att anläggningar som samlar in eller bearbetar råvaror för produktion av utsmält djurfett och fettgrevar uppfyller följande krav:

1. Centralerföruppsamlingavråvarorochvidaretransporttillbearbetningsanläggningarskallvarautrustademedutrym- men för lagring av råvaror vid en temperatur av högst 7 °C.

2. Varje bearbetningsanläggning måste ha

a) kylutrymmen,

b) en leveranslokal, såvida anläggningen inte distribuerar utsmält djurfett endast i tankar,

och

c) vid behov lämplig utrustning för beredning av produkter som består av utsmält djurfett blandat med andra råva- ror och/eller smakämnen.

3. Dekylutrymmensomkrävsenligtpunkterna1och2aärdockintenödvändigaområvarornalevererassåattdealdrig lagras eller transporteras utan aktiv kylning på annat sätt än som avses i kapitel II, punkt 1 d.

KAPITEL II: HYGIENKRAV FÖR BEREDNING AV UTSMÄLT DJURFETT OCH FETTGREVAR

Livsmedelsföretagare som bereder utsmält djurfett och fettgrevar skall se till att följande krav uppfylls.

1. Råvarorna skall

a) komma från djur som har slaktats på ett slakteri och som har befunnits tjänliga som livsmedel efter besiktning före och efter slakt,

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/77

b) bestå av fettvävnad eller ben som är så fria som möjligt från blod och orena beståndsdelar,

c) komma från anläggningar som är registreradeeller godkända enligt förordning (EG) nr 852/2004 eller enligt den här förordningen

och

d) transporteras och lagras under hygieniska förhållanden och vid en inre temperatur av högst 7 °C. Råvarorna får dock lagras och transporteras utan aktiv kylning om de smälts ned inom tolv timmar efter det att de utvunnits.

2. Under utsmältningen är det förbjudet att använda lösningsmedel.

3. Om det fett som skall raffineras uppfyller de krav som anges i punkt 4, får utsmält djurfett som beretts i enlighet med punkterna 1 och 2 raffineras i samma anläggning eller i någon annan anläggning för att dess fysikalisk-kemiska kva- litet skall förbättras.

4. Utsmält djurfett skall beroende på typ uppfylla följande krav:

		Fett av idisslare				Svinfett		Annat animaliskt fett
	Ätbar talg				Ätbart fett		Ister och
				Talg för			annat fett	Ätbart	För
	Premier
			Övriga	raffinering	Ister (2)	Övriga	för		raffinering
	jus (1)						raffinering
Högsta tillåtna halt
fria fettsyror (vikt-	0,75		1,25	3,0	0,75	1,25	2,0	1,25	3,0
procent oljesyra)
Högsta tillåtna	4 mekv/kg		4 mekv/kg	6 mekv/kg	4 mekv/kg	4 mekv/kg	6 mekv/kg	4 mekv/kg	10 mekv/kg
peroxidtal
Total andel	Högst 0,15 %				Högst 0,5 %
olösliga orenheter
Lukt, smak, färg	Normal

(1) Utsmält djurfett som erhålls genom utsmältning vid låg temperatur av färskt fett från hjärta, fosterhinnor, njurar och tarmkäx av nötkreatur och fett från styckningslokaler.

(2) Utsmält djurfett som erhållsgenom utsmältning av fettvävnad från svin.

5. Fettgrevar avsedda att användas som livsmedel skall lagras i enlighet med följande temperaturkrav:

a) Fettgrevar utsmälta vid högst 70 °C skall lagras

i) vid en temperatur på högst 7 °C i högst 24 timmar,

eller

ii)vid en temperatur på högst –18 °C.

b) Fettgrevarutsmältavidentemperatursomärhögreän70°Cochmedenvattenhaltpå10%(m/m)ellermerskall lagras

i) vid en temperatur på högst 7 °C i högst 48 timmar eller vid en temperatur som i förhållande till tiden ger likvärdiga garantier,

eller

ii)vid en temperatur på högst –18 °C.

L 226/78

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

c) Detfinnsingasärskildakravbeträffandefettgrevarutsmältavidentemperatursomärhögreän70°Cochmeden vattenhalt på mindre än 10 % (m/m).

AVSNITT XIII: BEHANDLADE MAGAR, URINBLÅSOR OCH TARMAR

Livsmedelsföretagare som behandlar magar, urinblåsor och tarmar skall se till att följande krav uppfylls:

1. Tarmar, urinblåsor och magar från djur får släppas ut på marknaden endast om

a) dekommerfråndjursomharslaktatspåettslakteriochsomharbefunnitstjänligasomlivsmedelefterbesiktning före och efter slakt,

b) de har saltats, upphettats eller torkats,

och

c) effektiva åtgärder i enlighet med b har vidtagits för att förhindra att de kontamineras på nytt.

2. Behandlade magar, urinblåsor och tarmar som inte kan förvaras vid omgivande temperatur måste lagras kylda med användning av anordningar avsedda för detta ändamål till dess att de skall levereras. I synnerhet skall produkter som inte är saltade eller torkade förvaras vid en temperatur på högst 3 °C.

AVSNITT XIV: GELATIN

1. Livsmedelsföretagare som framställer gelatin skall se till att villkoren i detta avsnitt uppfylls.

2. I detta avsnitt avses med garvning hårdgörande av hudar med vegetabiliska garvmedel, kromsalter eller andra ämnen såsom aluminiumsalter, järnsalter, kiselsyrasalter, aldehyder och kinoner eller andra syntetiska härdare.

KAPITEL I: KRAV FÖR RÅVAROR

1. För produktion av gelatin avsett för användning i livsmedel får följande råvaror användas:

a) Ben.

b) Hudar och skinn av idisslande tamdjur.

c) Svinhudar.

d) Hud av fjäderfä.

e) Ligament och senor.

f) Hudar och skinn av vilt.

g) Skinn och ben av fisk.

2. Det är förbjudet att använda hudar och skinn som har genomgått garvning, oberoende av om denna avslutades eller inte.

3. De råvaror som förtecknas i punkt 1 a–e skall komma från djur som har slaktats på ett slakteri och vars slaktkroppar har befunnits tjänliga som livsmedel efter besiktning före och efter slakt eller, när det gäller hudar och skinn från vilt, som befunnits tjänliga som livsmedel.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/79

4. Råvarornaskallkommafrånanläggningarsomärregistreradeellergodkändaenligtförordning(EG)nr852/2004eller enligt den här förordningen.

5. Uppsamlingscentraler och garverier får även leverera råvaror för produktion av gelatin avsett att användas som livs- medel om de behöriga myndigheterna särskilt godkänner dem för detta ändamål och de uppfyller följande krav:

a) Deskallhalagerlokalermedhårtgolvochslätaväggarsomärlättaattrengöraochdesinficerasamtvidbehovha

kylanläggningar.

b) Lagerlokalerna skall hållas rena och i gott skick så att råvarorna inte riskeras att kontamineras.

c) Om råvaror som inte uppfyller kraven i detta kapitel lagras och/eller bearbetas i dessa lokaler, skall de hållas åtskilda från råvaror som uppfyller kraven i detta kapitel under mottagning, lagring, bearbetning och leverans.

KAPITEL II: TRANSPORT OCH LAGRING AV RÅVAROR

1. I stället för det identifieringsmärke som avses i avsnitt I i bilaga II skall ett dokument i vilket ursprungsanläggningen angesochsominnehållerinformationenligttilläggettilldennabilagamedföljaråvarornaundertransport,närdeleve- reras till en uppsamlingscentral eller ett garveri samt när de levereras till anläggningen för gelatinbearbetning.

2. Om råvarorna inte bearbetas inom 24 timmar efter avsändningen, skall de transporteras och lagras i kylt eller fryst skick. Avfettade och torkade ben och ossein, saltade, torkade och kalkbehandlade hudar samt hudar och skinn som behandlats med alkali eller syra får dock transporteras och lagras vid omgivande temperatur.

KAPITEL III: KRAV FÖR GELATINFRAMSTÄLLNING

1. Följande måste säkerställas vid produktion av gelatiner:

a) Allt benmaterial från idisslare som härrör från djur som fötts, fötts upp eller slaktats i länder eller regioner som klassificerats med låg incidens av BSE i enlighet med gemenskapslagstiftningen skall genomgå en process som garanterarattalltbenmaterialbehandlasantingenpåettsättsomgörattdetfinfördelasochavfettasmedhettvat- tenochbehandlasmedutspäddsaltsyra(medenlägstakoncentrationpå4%ochpH<1,5)underminsttvådagar, och därefter alkalibehandlas under minst 20 dagar med mättad kalklösning (pH>12,5) och sterilisering vid 138–140 °C under 4 sekunder eller genom en motsvarande erkänd metod.

b) Annat råmaterial skall behandlas med syra eller alkali följt av en eller flera sköljningar. Därefter måste pH-värdet justeras. Extraktion av gelatin skall ske genom flera på varandra följande kokningar, följda av en reningsprocess genom filtrering och sterilisering.

2. Om en livsmedelsföretagare som framställer gelatin uppfyller kraven beträffande gelatin avsett som livsmedel i fråga om allt gelatin som företaget framställer, får företaget framställa och lagra gelatin som inte är avsett som livsmedel i samma anläggning.

KAPITEL IV: KRAV FÖR SLUTPRODUKTER

Livsmedelsföretagare skall se till att gelatin uppfyller gränsvärdena för restämnen enligt nedanstående tabell.

Restämne	Gränsvärde
As	1 ppm
Pb	5 ppm
Cd	0,5 ppm
Hg	0,15 ppm
Cr	10 ppm
Cu	30 ppm
Zn	50 ppm
SO2 (Reith Williams)	50 ppm
H2O2 (Europeiska farmakopén1986 (V2O2))	10 ppm

L 226/80

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

AVSNITT XV: KOLLAGEN

1. Livsmedelsföretagare som framställer kollagen skall se till att villkoren i detta avsnitt uppfylls.

2. I detta avsnitt avses med garvning hårdgörande av hudar med vegetabiliska garvmedel, kromsalter eller andra ämnen såsom aluminiumsalter, järnsalter, kiselsyrasalter, aldehyder och kinoner eller andra syntetiska härdare.

KAPITEL I: KRAV FÖR RÅVAROR

1. För framställning av kollagen avsett för användning i livsmedel får följande råvaror användas:

a) Hudar och skinn av idisslande tamdjur.

b) Hudar och ben av svin.

c) Hud och ben av fjäderfä.

d) Ligament.

e) Hudar och skinn av vilt.

f) Skinn och ben av fisk.

2. Det är förbjudet att använda hudar och skinn som har genomgått garvning, oberoende av om denna avslutades eller inte.

3. De råvaror som förtecknas i punkt 1 a–d skall komma från djur som har slaktats på ett slakteri och vars slaktkroppar har befunnits tjänliga som livsmedel efter besiktning före och efter slakt eller, när det gäller hudar och skinn från vilt, som befunnits tjänliga som livsmedel.

4. Råvarornaskallkommafrånanläggningarsomärregistreradeellergodkändaenligtförordning(EG)nr852/2004eller enligt den här förordningen.

5. Uppsamlingscentraler och garverier får även leverera råvaror för produktion av kollagen avsett att användas som livs- medel om de behöriga myndigheterna särskilt godkänner dem för detta ändamål och de uppfyller följande krav:

a) Deskallhalagerlokalermedhårtgolvochslätaväggarsomärlättaattrengöraochdesinficerasamtvidbehovha

kylanläggningar.

b) Lagerlokalerna skall hållas rena och i gott skick så att råvarorna inte riskeras att kontamineras.

c) Om råvaror som inte uppfyller kraven i detta kapitel lagras och/eller bearbetas i dessa lokaler, skall de hållas åtskilda från råvaror som uppfyller kraven i detta kapitel under mottagning, lagring, bearbetning och leverans.

KAPITEL II: TRANSPORT OCH LAGRING AV RÅVAROR

1. I stället för det identifieringsmärke som avses i avsnitt I i bilaga II skall ett dokument i vilket ursprungsanläggningen angesochsominnehållerinformationenligttilläggettilldennabilagamedföljaråvarornaundertransport,närdeleve- reras till en uppsamlingscentral eller ett garveri samt när de levereras till anläggningen för kollagenbearbetning.

2. Om råvarorna inte bearbetas inom 24 timmar efter avsändningen, skall de transporteras och lagras i kylt eller fryst skick. Avfettade och torkade ben och ossein, saltade, torkade och kalkbehandlade hudar samt hudar och skinn som behandlats med alkali eller syra får dock transporteras och lagras vid omgivande temperatur.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/81

KAPITEL III: KRAV FÖR KOLLAGENFRAMSTÄLLNING

1. Kollagen skall framställas genom en process som garanterar att råvaran genomgår en behandling som innefattar ren- göring, justering av pH-värdet med användning av syra eller alkali, följd av en eller flera sköljningar, filtrering och ext- rudering eller genom en godkänd likvärdig process.

2. Sedan kollagenet har genomgått den process som avses i punkt 1, får det genomgå en torkprocess.

3. Omenlivsmedelsföretagaresomframställerkollagenuppfyllerkravenförkollagenavsettsomlivsmedelifrågaomallt

kollagensomföretagetframställer,fårföretagetframställaochlagrakollagensominteäravsettsomlivsmedelisamma

anläggning.

KAPITEL IV: KRAV FÖR SLUTPRODUKTER

Livsmedelsföretagare skall se till att kollagenet uppfyller gränsvärdena för restämnen enligt nedanstående tabell.

Restämne	Gränsvärde
As	1 ppm
Pb	5 ppm
Cd	0,5 ppm
Hg	0,15 ppm
Cr	10 ppm
Cu	30 ppm
Zn	50 ppm
SO2 (Reith Williams)	50 ppm
H2O2 (Europeiska farmakopén 1986 (V2O2))	10 ppm
KAPITEL V: MÄRKNING

Innerförpackningar och emballage som innehåller kollagen skall vara försedda med påskriften ”kollagen avsett som livs- medel” och med datum för beredning.

L 226/82

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

Tillägg till BILAGA III

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/83

Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel

(Europeiska unionens officiella tidning L 139 av den 30 april 2004)

Förordning (EG) nr 854/2004 skall vara som följer:

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004

om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152.4 b i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- téns yttrande (2),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)	I Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
	nr 852/2004 (4) fastställs allmänna hygienregler för alla
	livsmedel,ochiEuropaparlamentetsochrådetsförordning
	(EG) nr 853/2004 (5) fastställs särskilda hygienregler för
	produkter av animaliskt ursprung.

(2) Särskildabestämmelseromoffentligkontrollavprodukter

avanimalisktursprungkrävsföratttahänsyntillsärskilda aspekter i samband med sådana produkter.

(3) Räckvidden för de särskilda bestämmelserna om kontroll bör återspegla räckvidden för de särskilda hygienregler för livsmedelsföretagare som fastställs i förordning (EG) nr853/2004.Medlemsstaternabördockävenutföralämp- lig offentlig kontroll för att se till att de nationella bestäm- melser som fastställts i enlighet med artikel 1.4 i den

förordningenefterlevs.Defårgöradettagenomattutvidga principerna i den här förordningen till att omfatta sådana nationella bestämmelser.

(4) Offentligkontrollavprodukteravanimalisktursprungbör omfatta alla aspekter av betydelse för skydd av folkhälsan och, i förekommande fall, djurs hälsa och djurskydd. Den bör bygga på senaste tillgänglig relevant information, och det bör därför vara möjligt att anpassa den allteftersom relevant ny information blir tillgänglig.

(5) Gemenskapslagstiftningen om säkra livsmedel bör vila på en solid vetenskaplig grund. Därför bör samråd vid behov ske med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

(6) Den offentliga kontrollens inriktning och omfattning bör grunda sig på en bedömning av riskerna för folkhälsan, och i förekommande fall djurs hälsa och djurskydd, pro- duktionsprocessernas typ och kapacitet och berörda livsmedelsföretagare.

(7) Det är lämpligt att särskilda kontrollbestämmelser anpas- sas genom det öppna förfarande som anges i förordning (EG) nr 852/2004 och förordning (EG) nr 853/2004 för att ge den flexibilitet som behövs för att tillmötesgå sär- skilda behov vid anläggningar som använder traditionella metoder, som har liten produktion eller som är belägna i områden med särskilda geografiska begränsningar. Förfa- randet bör också göra det möjligt att genomföra pilotpro- jekt för att testa nya metoder för hygienkontroller av kött. Denna flexibilitet bör emellertid inte äventyra målen för livsmedelshygien.

(1) EGT C 262 E, 29.10.2002, s. 449.

(2) EUT C 95, 23.4.2003, s. 22.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 5 juni 2003 (ännu ej offentlig- gjortiEUT),rådetsgemensammaståndpunktavden27oktober2003 (EUT C 48 E, 24.2.2004, s. 82), Europaparlamentets ståndpunkt av den 30 mars 2004 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 16 april 2004.

(4) Se sidan 3 i detta nummer av EUT. (5) Se sidan 22 i detta nummer av EUT.

(8) Offentlig kontroll av köttproduktionen är nödvändig för att kontrollera att livsmedelsföretagare efterlever hygien- reglerna och uppfyller de kriterier och mål som fastställs i gemenskapslagstiftningen. Den offentliga kontrollen bör omfatta revisioner av livsmedelsföretagarnas verksamhet samt inspektioner, inklusive kontroller av livsmedelsföre- tagarnas egenkontroll.

L 226/84

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

(9) Med tanke på de officiella veterinärernas särskilda sakkun- livsmedelslagstiftning,ominrättandeavEuropeiskamyndigheten

skap är det lämpligt att de utför revisioner och inspektio- ner vid slakterier, vilthanteringsanläggningar och vissa styckningsanläggningar. Medlemsstaterna bör själva få besluta om vilken personal som är lämpligast för revisio- ner och inspektioner vid övriga typer av anläggningar.

(10) Offentligkontrollavproduktionenavlevandemussloroch fiskeriprodukter är nödvändig för att kontrollera att krite- riernaochmålenigemenskapslagstiftningenuppfylls.Den offentliga kontrollen av produktionen av levande musslor börsärskiltomfattalevandemusslorsåterutläggnings-och produktionsområden och själva slutprodukten.

(11) Offentligkontrollavproduktionenavobehandladmjölkär nödvändig för att kontrollera att kriterierna och målen i gemenskapslagstiftningen uppfylls. Sådan offentlig kon- troll bör särskilt omfatta mjölkproduktionsanläggningar samt obehandlad mjölk i samband med hämtning.

(12) Kravenidennaförordningbörtillämpasförstnäralladelar av den nya lagstiftningen om livsmedelshygien har trätt i kraft.Detbörocksågåminstartonmånadermellanikraft- trädandetochtillämpningenavdenyabestämmelserna,så att de behöriga myndigheterna och de berörda företagen får tid att anpassa sig.

(13) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EGavden28juni1999omdeförfarandensom skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (1).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (2), och inte heller det civilrättsliga och straff- rättsliga ansvar som följer av underlåtenhet att uppfylla sina skyldigheter.

Artikel 2

Definitioner

1. I denna förordning avses med

a) offentlig kontroll: varje form av kontroll som utförs av den behöriga myndigheten i syfte att verifiera efterlevnad av livs- medelslagstiftningen, inklusive föreskrifter om djurs hälsa och om djurskydd,

b) verifiering: kontroll genom undersökning och framläggande av bevis för att specificerade krav har uppfyllts,

c) behörig myndighet: den centrala myndighet i en medlemsstat som är behörig att utföra veterinärkontroller eller en myn- dighet till vilken den har delegerat denna behörighet,

d) revision: en systematisk och oberoende undersökning för att avgöra om verksamheten och resultaten av denna överens- stämmer med planerade insatser och om dessa insatser genomförs effektivt och är ändamålsenliga,

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Räckvidd

1. I denna förordning fastställs särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung.

2. Denskalltillämpasenbartpåverksamhetochpersonersom omfattas av förordning (EG) nr 853/2004.

3. Genomförandet av offentlig kontroll enligt denna förord- ning skall inte påverka livsmedelsföretagares primära juridiska ansvar för att garantera livsmedelssäkerhet enligt Europaparla-

mentets	och rådets förordning (EG) nr	178/2002	av
den 28	januari 2002 om allmänna principer	och krav	för

e) inspektion: undersökning av anläggningar, djur och livsmedel och bearbetningen av dessa, provning av slutprodukter; granskningavlivsmedelsföretag,deraslednings-ochproduk- tionssystem,inklusivedokumentochutfodringsrutiner,samt insatsvarors och produkters ursprung och destination; allt i syfte att kontrollera efterlevnaden av de rättsliga kraven,

f) officiell veterinär: veterinär med behörighet att i enlighet med dennaförordningarbetasomofficiellveterinärochsomutses av den behöriga myndigheten,

g) godkänd veterinär: veterinär som utses av den behöriga myn- digheten för att på myndighetens vägnar genomföra särskild offentlig kontroll på jordbruksanläggningar,

h) officiell assistent: person med behörighet att i enlighet med dennaförordningarbetasomofficiellassistentochsomutses av den behöriga myndigheten och arbetar under den offici- ella veterinärens överinseende och ansvar,

(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(2) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1642/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 4).

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/85

i) kontrollmärke: ett märke som anger att det, när märket anbringades, hade genomförts offentlig kontroll i enlighet med denna förordning.

2. I förekommande fall skall även de definitioner gälla som fastställs i följande förordningar:

a) Förordning (EG) nr 178/2002.

b) Definitionerna av ”animaliska biprodukter”, ”transmissibel

spongiformencefalopati(TSE)”och”specificeratriskmaterial” i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmel- serföranimaliskabiproduktersominteäravseddaattanvän- das som livsmedel (1).

c) Förordning (EG) nr 852/2004, med undantag för definitio- nen av ”behörig myndighet”.

d) Förordning (EG) nr 853/2004.

KAPITEL II

OFFENTLIG KONTROLL SOM AVSER ANLÄGGNINGAR INOM

GEMENSKAPEN

Artikel 3

Godkännande av anläggningar

1. a) Omgemenskapslagstiftningenkräverattenanläggning skall godkännas, skall den behöriga myndigheten göra ett besök på plats. Den skall godkänna anläggningen för berörd verksamhet endast om livsmedelsföretaga- renharvisatattdenuppfyllerderelevantakraveniför- ordningarna (EG) nr 852/2004 och (EG) nr 853/2004 samt andra relevanta krav i livsmedelslagstiftningen.

b) Den behöriga myndigheten får meddela ett villkorat godkännande om det vid besöket på plats framgår att anläggningen uppfyller alla krav på infrastruktur och utrustning. Den behöriga myndigheten skall meddela ett slutligt godkännande endast om det vid ett senare besök på plats inom tre månader efter det att det vill- korade godkännandet har meddelats, framgår att anläggningen uppfyller de övriga krav som anges i a. Omdethargjortsväsentligaförbättringarmenanlägg- ningenändåinteuppfyllersamtligakrav,fårdenbehö- riga myndigheten förlänga det villkorade godkännan- det. Ett villkorat godkännande får emellertid inte vara längre än sammanlagt sex månader.

(1) EGT L 273, 10.10.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 813/2003 (EGT L 117, 4.5.2002, s. 22).

2. I fråga om fabriks- och frysfartyg som för medlemsstater- nas flagg får de tidsperioder på högst tre eller sex månader som gäller för villkorade godkännanden av övriga anläggningar vid behovförlängas.Ettvillkoratgodkännandefåremellertidintevara längreän12månadersammanlagt.Inspektioneravsådanafartyg skall genomföras i enlighet med bilaga III.

3. Den behöriga myndigheten skall tilldela varje godkänd anläggning,ävensådanasomharvillkoratgodkännande,ettgod- kännandenummer som får kompletteras med koder som anger vilken typ av produkter av animaliskt ursprung som framställs. Förgrossistmarknaderfårgodkännandenumretkompletterasmed sekundära nummer som anger vilka enheter eller grupper av enheter som säljer eller tillverkar produkter av animaliskt ursprung.

4. a) Denbehörigamyndighetenskallseövergodkännandet av aktuella anläggningar i samband med genomföran- det av den offentliga kontroll som avses i artiklarna 4–8.

b) Om den behöriga myndigheten konstaterar allvarliga brister eller vid upprepade tillfällen måste avbryta pro- duktionenvidenanläggningochlivsmedelsföretagaren inte kan lämna tillräckliga garantier för den framtida produktionen, skall den behöriga myndigheten inleda förfaranden för att dra tillbaka godkännandet av anläggningen. Den behöriga myndigheten får emeller- tid upphäva godkännandet av anläggningen tillfälligt om livsmedelsföretagaren kan garantera att bristerna kommer att åtgärdas inom rimlig tid.

c) Ifrågaomgrossistmarknaderfårdenbehörigamyndig- heten dra tillbaka eller tillfälligt upphäva godkännan- det av vissa enheter eller grupper av enheter.

5. Punkterna 1, 2 och 3 skall tillämpas på både

a) anläggningar som börjar släppa ut produkter av animaliskt ursprung på marknaden från och den dag då denna förord- ning börjar tillämpas,

och

b) anläggningar som redan släpper ut produkter av animaliskt ursprung på marknaden men för vilka det tidigare intefanns något krav på godkännande. I det senare fallet skall den behöriga myndighetens besök på plats enligt punkt 1 äga rum så snart som möjligt.

Punkt 4 skall även tillämpas på godkända anläggningar som släppte ut produkter av animaliskt ursprung på marknaden i enlighet med gemenskapslagstiftningen omedelbart före till- ämpningen av denna förordning.

6. Medlemsstaterna skall föra uppdaterade förteckningar över godkända anläggningar och deras respektive godkännandenum- mer samt annan relevant information och göra dem tillgängliga för övriga medlemsstater och för allmänheten på ett sätt som får specificeras i enlighet med förfarandet i artikel 19.2.

L 226/86

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

Artikel 4

Allmänna principer för offentlig kontroll av alla produkter av animaliskt ursprung som omfattas av denna förordning

1. Medlemsstaternaskallsetillattlivsmedelsföretagarnagerde behöriga myndigheterna allt stöd som behövs för att den offent- liga kontrollen skall kunna genomföras effektivt.

De skall särskilt

—ge tillträde till sina byggnader, lokaler, anläggningar och annan infrastruktur,

—tillhandahållaallaunderlagochregistersomföreskrivsenligt

dennaförordningellersomdenbehörigamyndighetenanser krävs för en bedömning av situationen.

2. Genom offentlig kontroll skall den behöriga myndigheten kontrollera att livsmedelsföretagare uppfyller kraven i

a) förordning (EG) nr 852/2004,

b) förordning (EG) nr 853/2004,

c) förordning (EG) nr 1774/2002.

3. Den offentliga kontroll som avses i punkt 1 skall omfatta

a) revision av god hygienpraxis och förfarande baserade på principer för faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP),

b) den offentliga kontroll som anges i artiklarna 5–8,

och

c) alla särskilda revisionsuppgifter som anges i bilagorna till denna förordning.

4. Vid revision av god hygienpraxis skall det kontrolleras att livsmedelsföretagarna tillämpar förfarandena fortlöpande och på rätt sätt åtminstone på följande punkter:

a) Kontroller av information från livsmedelskedjan.

b) Utformning och underhåll av lokaler och utrustning.

c) Hygienen före, under och efter processen.

e) Utbildning i hygien och arbetsmetoder.

f) Bekämpning av skadedjur.

g) Vattenkvalitet.

h) Kontroll av temperaturen.

i) Kontroll av livsmedel som anländer till och lämnar anlägg- ningen och alla följedokument.

5. Vid revision av HACCP-baserade förfaranden skall det kon- trollerasattlivsmedelsföretagarnafortlöpandetillämpardessaför- faranden på rätt sätt, och särskild vikt skall fästas vid att säker- ställa att förfarandena ger de garantier som anges i avsnitt II i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004. Det skall särskilt kon- trolleras om förfarandena, så långt det är möjligt, garanterar att produkterna av animaliskt ursprung

a) uppfyller de mikrobiologiska kriterierna i gemenskapslagstiftningen,

b) överensstämmer med gemenskapslagstiftningen om restsub- stanser, främmande ämnen och förbjudna ämnen,

c) inte innehåller något som innebär en fysisk fara, till exempel främmande föremål.

När, i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 852/2004, en livsmedelsföretagare använder förfaranden som anges i riktlinjer för tillämpningen av HACCP-principer i stället för att fastställa egnaspecifikaförfaranden,skalldetvidrevisionenkontrollerasatt riktlinjerna tillämpas på rätt sätt.

6. Kontroll av efterlevnaden av kraven i förordning (EG) nr 853/2004 när det gäller anbringandet av identifieringsmärken skallägarumiallaanläggningarsomgodkäntsenligtdenförord- ningen,utöverkontrollenavattandrakravpåspårbarhetiakttas.

7. När det gäller slakterier, vilthanteringsanläggningar och styckningsanläggningarsomsläpperutfärsktköttpåmarknaden, skall den officiella veterinären utföra de revisionsuppgifter som anges i punkterna 3 och 4.

8. När den behöriga myndigheten utför revisionsuppgifter skall den fästa särskild vikt vid att

a) fastställa huruvida personalen och personalens arbete i anläggningenunderallaskedeniproduktionsprocessenupp- fyller de relevanta kraven i de förordningar som avses i punkt 1 a och 1 b. Som stöd för revisionen får den behöriga myndighetenkontrolleraarbetetsgenomförandeförattkon- statera huruvida personalen utför sina uppgifter i enlighet med specificerade krav,

d) Personlig hygien.

b) verifiera livsmedelsföretagarnas relevanta journaler,

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/87

c) ta prover för laboratorieanalys närhelst det är nödvändigt,

d) dokumentera observationer och resultatet av revisionen.

9. Inriktningen och omfattningen av revisionsuppgifterna i fråga om enskilda anläggningar skall anpassas till den risk som bedöms föreligga. Den behöriga myndigheten skall i detta syfte regelbundet bedöma

a) riskernaförfolkhälsanoch,iförekommandefall,djurshälsa,

b) när det gäller slakterier, djurskyddsaspekter,

c) produktionsprocessernas typ och kapacitet,

och

d) livsmedelsföretagarenstidigareresultatifrågaomefterlevnad av livsmedelslagstiftningen.

Artikel 5

Färskt kött

Medlemsstaternaskallsetillattoffentligkontrollifrågaomfärskt kött äger rum i enlighet med bilaga I.

1. Denofficiellaveterinärenskallgenomförainspektionsuppgif- ter i slakterier, vilthanteringsanläggningar och styckningsan- läggningar som släpper ut färskt kött på marknaden i enlig- hetmeddeallmännakraveniavsnittIkapitelIIibilagaIoch de särskilda kraven i avsnitt IV, särskilt när det gäller

a) information från livsmedelskedjan,

b) besiktning före slakt,

c) djurskydd,

d) besiktning efter slakt,

e) specificerat riskmaterial och andra animaliska biprodukter,

och

f) laboratorieundersökning.

2.Kontrollmärkningenavslaktkropparavtamahov-ochklöv- djur,hägnatviltavdäggdjur(utomhardjur)ochstorviltsamt halva slaktkroppar, kvartsparter och styckningsdelar som åstadkommits genom att stycka halva slaktkroppar till tre

grovstyckadedelar,skallgenomförasislakterierochvilthan- teringsanläggningar i enlighet med avsnitt I kapitel III i bilagaI.Kontrollmärkenskallanbringasavdenofficiellavete- rinären eller på dennes ansvar om offentlig kontroll inte har påvisat några brister som skulle göra köttet otjänligt som livsmedel.

3. Efter att ha utfört de kontroller som avses i punkterna 1 och 2 skall den officiella veterinären vidta lämpliga åtgärder enligt avsnitt II i bilaga I, särskilt i fråga om

a) meddelande om inspektionsresultat,

b) beslut om information från livsmedelskedjan,

c) beslut om levande djur,

d) beslut i djurskyddsfrågor,

och

e) beslut om kött.

4. Officiella assistenter får bistå den officiella veterinären med offentlig kontroll som genomförs i enlighet med avsnitten I och II i bilaga I och på det sätt som anges i avsnitt III kapi- tel I. I sådana fall skall de arbeta i en oberoende inspektionsgrupp.

5. a) Medlemsstaterna skall se till att de har tillräckligt med kontrollpersonal för att genomföra den offentliga kon- troll som krävs enligt bilaga I med den frekvens som anges i avsnitt III kapitel II.

b) Ett riskbaserat tillvägagångssätt skall användas för att göra en bedömning av det antal kontrollpersonal som måstenärvaravidslaktlinjeniettvisstslakteri.Kontroll- personalens storlek skall bestämmas av den behöriga myndighetenochvarasådanattallakravidennaförord- ning kan uppfyllas.

6. a) Medlemsstaterna får tillåta slakteripersonal att bistå den officiella veterinären vid offentlig kontroll genom att under dennes tillsyn utföra vissa specifika uppgifter vid framställning av kött från fjäderfän och hardjur i enlig- het med avsnitt III kapitel III del A i bilaga I. Om med- lemsstaterna gör detta skall de säkerställa att personal som utför sådana uppgifter

i) är kvalificerad och genomgår utbildning i enlighet med de bestämmelserna,

ii)agerar utan att låta sig påverkas av produktionspersonalen,

och

iii)rapporterar eventuella brister till den officiella veterinären.

L 226/88

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

b) Medlemsstaterna får även tillåta slakteripersonalen att genomföra särskilda provtagningar och undersökningar i enlighet med avsnitt III kapitel III del B i bilaga I.

7. Medlemsstaternaskallsäkerställaattofficiellaveterinäreroch officiella assistenter är kvalificerade och genomgår den utbildning som avses i avsnitt III kapitel IV i bilaga I.

Artikel 6

Levande musslor

Medlemsstaterna skall se till att produktion och utsläppande på marknaden av levande musslor, levande tagghudingar, levande manteldjur och levande marina snäckor genomgår offentlig kon- troll i enlighet med bilaga II.

Artikel 7

Fiskeriprodukter

Medlemsstaterna skall säkerställa att offentlig kontroll av fiskeri- produkter äger rum i enlighet med bilaga III.

Artikel 8

Obehandlad mjölk och mjölkprodukter

Medlemsstaterna skall säkerställa att offentlig kontroll av obe- handlad mjölk och mejeriprodukter äger rum i enlighet med bilaga IV.

Artikel 9

Åtgärder vid bristande efterlevnad

1. Om bristande efterlevnad av de förordningar som avses i artikel 4.2 a och 4.2 b konstateras, skall den behöriga myndighe- tenvidtaåtgärderförattsetillattlivsmedelsföretagarenavhjälper situationen.Denbehörigamyndighetenskalldärvidtahänsyntill den bristande efterlevnadens art och tidigare fall av bristande efterlevnad från livsmedelsföretagarens sida.

2. Åtgärderna skall i förekommande fall omfatta följande:

a) Föreskriva sanering eller andra korrigerande åtgärder som ansesvaranödvändigaförattgaranteraattprodukteravani- maliskt ursprung är säkra eller uppfyller relevanta lagstiftningskrav.

b) Begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden och import eller export av produkter av animaliskt ursprung.

c) Övervaka och vid behov kräva att produkter av animaliskt ursprung återkallas, dras tillbaka och/eller destrueras.

d) Getillståndtillattprodukteravanimalisktursprunganvänds för andra ändamål än de som de ursprungligen var avsedda för.

e) Tillfälligtavbrytadriftenellerstängaavhelaellerdelaravdet berörda företaget under en lämplig tidsperiod.

f) Tillfälligt upphäva eller dra tillbaka anläggningens godkännande.

g) När det gäller sändningar från tredjeland, beslagta och däref- ter destruera eller återsända.

h) Andra åtgärder som den behöriga myndigheten anser vara motiverade.

3. Denbehörigamyndighetenskalltillhandahålladenberörda livsmedelsföretagaren eller dennes företrädare

a) skriftlig information om myndighetens beslut om åtgärder somskallvidtasienlighetmedpunkt1,samtskälentilldetta,

och

b) informationomrättenattöverklagasådanabeslutochomde förfaringssätt och tidsfrister som gäller för detta.

Denbehörigamyndighetenskalliförekommandefallävenunder- rätta den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten om beslutet.

KAPITEL III

FÖRFARANDEN VID IMPORT

Artikel 10

Allmänna principer och villkor

För att säkerställa att principerna och villkoren i artikel 11 i för- ordning (EG) nr 178/2002 tillämpas enhetligt skall förfarandena i detta kapitel tillämpas.

Artikel 11

Förteckningar över tredjeländer och delar av tredjeländer från vilka import av specificerade produkter av animaliskt ursprung är tillåten

1. Produkteravanimalisktursprungfårimporterasendastfrån etttredjelandellerendelavetttredjelandsomfinnsmedienför- teckning som skall upprättas och uppdateras enligt förfarandet i artikel 19.2.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/89

2. Etttredjelandskallupptasisådanaförteckningarendastom en gemenskapskontroll i det landet har ägt rum och visar att den behörigamyndighetenlämnartillräckligagarantierenligtpunkt4. Ett tredjeland kan emellertid upptas i sådana förteckningar utan att en gemenskapskontroll i det landet har ägt rum om

a) denrisksomfastställsienlighetmedartikel18.18intemoti- verar detta,

och

b) det fastställs, när beslut fattas om att införa ett särskilt tred- jeland i förteckningen i enlighet med punkt 1, att annan information visar att den behöriga myndigheten ger de nöd- vändiga garantierna.

3. Förteckningar som upprättas i enlighet med denna artikel får kombineras med andra förteckningar som upprättats av folk- eller djurhälsoskäl.

4. När förteckningar upprättas eller uppdateras skall särskild hänsyn tas till följande kriterier:

a) Tredjelandets lagstiftning om

i) produkter av animaliskt ursprung,

ii)användning av veterinärmedicinska preparat, bland annat bestämmelser om förbud eller tillstånd, distribu- tion,utsläppandepåmarknadensamtbestämmelserom administration och inspektion,

iii)beredningochanvändningavfoder,såvälifrågaomför- farandena för användning av fodertillsatser samt bered- ning och användning av foder med medicinska tillsatser som i fråga om den hygieniska kvaliteten på de råvaror som används för att bereda fodret och på själva slutprodukten.

b) De behöriga myndigheternas organisation i tredjelandet, deras befogenheter och oberoende, den tillsyn de står under och den behörighet de har för att effektivt kunna säkerställa efterlevnaden av tillämplig lagstiftning.

c) Utbildning av personal för att utföra offentlig kontroll.

d) De resurser, inbegripet diagnostiska hjälpmedel, som finns tillgängliga för de behöriga myndigheterna.

e) Förekomst och bruk av dokumenterade kontrollförfaranden och kontrollsystem som bygger på prioriteringar.

f) I förekommande fall situationen när det gäller djurhälsa och förfaranden för att underrätta kommissionen och relevanta internationella organ om utbrott av djursjukdomar.

g) Utbredning och bruk av offentlig kontroll av import av djur och produkter av animaliskt ursprung.

h) De försäkringar som tredjelandet kan lämna när det gäller överensstämmelse med eller motsvarighet till gemenskapskrav.

i) Dehygienkravsomfaktiskttillämpasförproduktion,tillverk- ning,hantering,lagringochleveransavprodukteravanima- liskt ursprung som är avsedda för gemenskapen.

j) Erfarenheteravsaluföringavproduktenfråntredjelandetoch resultaten av genomförda importkontroller.

k) Resultaten av gemenskapskontroller som har genomförts i tredjelandet, särskilt resultaten av bedömningen av de behö- riga myndigheterna och de åtgärder som de behöriga myn- digheterna har vidtagit mot bakgrund av rekommendationer som har riktats till dem efter gemenskapskontroll.

l) Förekomst, genomförande och tillkännagivande av ett god- känt program för bekämpning av zoonoser.

m) Förekomst, genomförande och tillkännagivande av ett god- känt kontrollprogram för restsubstanser.

5. Kommissionen skall se till att aktuella versioner av alla för- teckningar som har upprättats eller uppdateras i enlighet med denna artikel finns tillgängliga för allmänheten.

Artikel 12

Förteckning över anläggningar från vilka import av specificerade produkter av animaliskt ursprung är tillåten

1. Produkteravanimalisktursprungfårimporterastillgemen- skapen endast om de har avsänts från och kommit från eller beretts i anläggningar som finns med på förteckningar som upp- rättas och uppdateras i enlighet med denna artikel utom

a) närdetfrånfalltillfallbeslutas,ienlighetmeddetförfarande somavsesiartikel19.2,attdegarantiersomettsärskilttred- jelandlämnaravseendeimportavspecificeradeprodukterav animaliskt ursprung är sådana att det förfarande som före- skrivs i den här artikeln är onödigt för att garantera överens- stämmelse med kraven i punkt 2,

och

b) i de fall som avses i bilaga V.

L 226/90

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

Därutövergällerattfärsktkött,maletkött,köttberedningar,kött- produkter och maskinurbenat kött får importeras till gemenska- pen endast om de har tillverkats av kött som kommit från slak- terier och styckningsanläggningar som finns med på förteckningarsomupprättasochuppdaterasienlighetmeddenna artikel eller från godkända anläggningar inom gemenskapen.

2. En anläggning får upptas i förteckningen endast om den behöriga myndigheten i det tredjeland där produkterna har sitt ursprung garanterar att

a) anläggningen, tillsammans med alla anläggningar som han- terar råvaror av animaliskt ursprung som används vid till- verkningen av de berörda produkterna av animaliskt ursprung, uppfyller relevanta gemenskapskrav, särskilt kra- ven i förordning (EG) nr 853/2004, eller motsvarande krav somfastställsisambandmedbeslutomattinföradettatred- jelandidenrelevantaförteckningenienlighetmedartikel11,

b) ett officielltinspektionsorgan idet tredjelandetutövartillsyn över anläggningarna och vid behov förser kommissionen med all relevant information om anläggningar som levererar råvaror,

och att

c) denharfaktiskbefogenhetatthindraanläggningarnafrånatt exportera till gemenskapen, om anläggningarna inte uppfyl- ler kraven enligt led a.

3. Debehörigamyndigheteritredjeländersomfinnsupptagna i förteckningar som upprättats och uppdaterats i enlighet med artikel 11 skall garantera att förteckningar över de anläggningar som avses i punkt 1 upprättas, uppdateras och meddelas kommissionen.

4. a) Kommissionen skall regelbundet underrätta de kon- taktpunkter som medlemsstaterna i detta syfte har utsettomnyaelleruppdateradeförteckningarsomden mottagit från de behöriga myndigheterna i berörda tredjeland i enlighet med punkt 3.

b) Om ingen medlemsstat invänder mot den nya eller uppdaterade förteckningen inom 20 arbetsdagar efter kommissionens underrättelse skall import godkännas från anläggningar som finns med i förteckningen 10 arbetsdagar efter den dag då kommissionen offent- liggjort den.

c) Om minst en medlemsstat lämnar skriftliga kommen- tarer eller om kommissionen anser att det är nödvän- digtattändraenförteckningmotbakgrundavrelevant information, t.ex. gemenskapens inspektionsrapporter eller en anmälan via systemet för tidig varning, skall kommissionen underrätta alla medlemsstater och ta upp punkten på dagordningen för nästa möte i den berörda avdelningen av Ständiga kommittén för livs- medelskedjanochdjurhälsaföreventuelltbeslutienlig- het med förfarandet i artikel 19.2.

5. Kommissionen skall se till att aktuella versioner av alla för- teckningar finns tillgängliga för allmänheten.

Artikel 13

Levande musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor

1. Trots vad som sägs i artikel 12.1 b skall levande musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor komma från pro- duktionsområden i tredjeländer som finns med i förteckningar som upprättas och uppdateras i enlighet med artikel 12.

2. Kravetipunkt1skallintegällakammusslorsomtagitsupp utanför klassificerade produktionsområden. Offentlig kontroll av kammusslor skall dock genomföras i enlighet med kapitel III i bilaga II.

3. a) Innan de förteckningar som avses i punkt 1 upprättas skallsärskildhänsyntastilldegarantiersomdenbehö- rigamyndighetenitredjelandetkanlämnaomefterlev- naden av kraven i denna förordning i fråga om klassi- ficering och kontroll av produktionsområden.

b) En gemenskapsinspektion skall utföras vid besök på plats innan sådana förteckningar upprättas, såvida inte

i) denrisksomfastställsienlighetmedartikel18.18 inte motiverar detta,

och

ii)detfastställs,närbeslutfattasomattinföraettsär- skilt produktionsområde i en förteckning i enlig- het med punkt 1, att annan information visar att den behöriga myndigheten ger de nödvändiga garantierna.

4. Kommissionen skall se till att aktuella versioner av alla för- teckningar som har upprättats eller uppdaterats i enlighet med denna artikel finns tillgängliga för allmänheten.

Artikel 14

Dokument

1. Ett dokument som uppfyller kraven i bilaga VI skall åtfölja sändningar av produkter av animaliskt ursprung när de importe- ras till gemenskapen.

2. Dokumentet skall styrka att produkterna uppfyller

a) kraven för sådana produkter i förordning (EG) nr 852/2004 ochförordning(EG)nr853/2004ellerbestämmelsersomär likvärdiga med dessa krav,

och

b) alla särskilda importvillkor som fastställs i enlighet med artikel 18.19.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/91

3. Dokumenten kan innehålla uppgifter som krävs enligt annan gemenskapslagstiftning om folk- och djurhälsofrågor.

4. Undantag från punkt 1 får beviljas i enlighet med det förfa- rande som avses i artikel 19.2 när de garantier som avses i punkt 2 i den här artikeln kan erhållas på annat sätt.

Artikel 15

Särskilda bestämmelser för fiskeriprodukter

1. Deförfarandensomfastställsidettakapitelskallintetilläm- pas på färska fiskeriprodukter som landas i gemenskapen direkt från ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagg.

Offentlig kontroll av sådana fiskeriprodukter skall genomföras i enlighet med bilaga III.

2. a) Fiskeriprodukterimporteradefrånettfabriks-ellerfrys- fartyg som för ett tredjelands flagg skall komma från fartyg som finns i en förteckning som upprättats och uppdaterats i enlighet med förfarandet i artikel 12.4.

b) Utan hinder av vad som sägs i artikel 12.2 b får dock ett fartyg även införas i sådana förteckningar

i) på grundval av ett gemensamt meddelande från den behöriga myndigheten i det tredjeland vars flagg fartyget för och från den behöriga myndig- heten i ett annat tredjeland, till vilken den först- nämnda behöriga myndigheten delegerat ansvaret förinspektionenavdetberördafartyget,påvillkor att

—tredjelandet finns i den i enlighet med arti- kel 11 upprättade förteckningen över tredje- länderfrånvilkaimportavfiskeriprodukterär tillåten,

—alla fiskeriprodukter från fartyget i fråga som är avsedda att släppas ut på gemenskapens marknad landas direkt i tredjelandet,

—den behöriga myndigheten i det tredjelandet har inspekterat fartyget och förklarat att det uppfyller gemenskapskraven,

och

—den behöriga myndigheten i tredjelandet har förklarat att den regelbundet kommer att inspekterafartygetförattsetillattdetfortsät- ter att uppfylla gemenskapskraven,

eller

ii)på grundval av ett gemensamt meddelande från den behöriga myndigheten i det tredjeland vars

flagg fartyget för och från en medlemsstats behö- riga myndighet, till vilken den förstnämnda behö- rigamyndighetendelegeratansvaretförinspektio- nen av det berörda fartyget, på villkor att

—alla fiskeriprodukter från fartyget i fråga som är avsedda att släppas ut på gemenskapens marknad landas direkt i den medlemsstaten,

—denbehörigamyndighetenidenmedlemssta- ten har inspekterat fartyget och förklarat att det uppfyller gemenskapskraven,

och

—denbehörigamyndighetenidenmedlemssta- ten förklarar att den regelbundet kommer att inspekterafartygetförattsetillattdetfortsät- ter att uppfylla gemenskapskraven.

c) Kommissionen skall se till att aktuella versioner av alla förteckningar som har upprättats eller uppdateras i enlighet med denna artikel finns tillgängliga för allmänheten.

3. När fiskeriprodukter importeras direkt från ett fiske- eller frysfartyg får ett av kaptenen undertecknat dokument ersätta det dokument som krävs enligt artikel 14.

4. Närmare bestämmelser för genomförandet av denna artikel fårfastställasienlighetmeddetförfarandesomavsesiartikel19.2.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 16

Genomförandebestämmelser och övergångsarrangemang

Genomförandebestämmelser och övergångsarrangemang kan fastställas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 19.2.

Artikel 17

Ändring och anpassning av bilagorna

1. Bilagorna I, II, III, IV, V och VI kan ändras eller komplette- ras för att beakta vetenskapliga och tekniska framsteg, i enlighet med förfarandet i artikel 19.2.

2. UndantagfrånbestämmelsernaibilagornaI,II,III,IV,Voch VI får beviljas i enlighet med förfarandet i artikel 19.2, under för- utsättning att dessa undantag inte motverkar denna förordnings syften.

L 226/92

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

3. Medlemsstaterna får, utan att det äventyrar denna förord- nings syften och i enlighet med punkterna 4-7, anta nationella åtgärder som anpassar kraven i bilaga I.

4. De nationella åtgärder som avses i punkt 3 skall

a) syfta till att

i) möjliggöra fortsatt användning av traditionella metoder vidallastadieravtillverkning,bearbetningellerdistribu- tion av livsmedel,

ii)tillgodosebehovenhoslivsmedelsföretagmedlitenpro- duktion eller som är belägna i områden med särskilda geografiska begränsningar,

eller

iii)göradetmöjligtattgenomförapilotprojektförattpröva nya metoder för hygienkontroller av kött,

b) särskilt gälla följande punkter i bilaga I:

i) Information från livsmedelskedjan.

ii)Den behöriga myndighetens närvaro i anläggningarna.

5. Alla medlemsstater som önskar anta nationella åtgärder som avses i punkt 3 skall anmäla detta till kommissionen och övriga medlemsstater. Varje anmälan skall

a) innehållaendetaljeradbeskrivningavdekravsomdenmed- lemsstaten anser behöver anpassas samt arten av den efter- strävade anpassningen,

b) beskriva de berörda anläggningarna,

c) förklaraskälentillanpassningen,genomattiförekommande fall även lämna en sammanfattning av den riskbedömning som utförts och alla åtgärder som skall vidtas för att säker- ställa att anpassningen inte motverkar denna förordnings syften,

och

d) lämna övrig relevant information.

6. De övriga medlemsstaterna skall ha tre månader på sig från det att den anmälan som avses i punkt 5 har mottagits för att översändaskriftligakommentarertillkommissionen.Kommissio- nen får, och skall när den mottar skriftliga kommentarer från en eller flera medlemsstater, samråda med medlemsstaterna i den kommitté som avses i artikel 19.1. Kommissionen får besluta, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 19.2, om de pla- nerade åtgärderna får genomföras, vid behov med förbehåll för lämpliga ändringar. När så är lämpligt får kommissionen föreslå allmänna åtgärder i enlighet med punkterna 1 eller 2 i den här artikeln.

7. En medlemsstat får anta nationella åtgärder som anpassar kraven i bilaga I endast

a) i överensstämmelse med ett beslut som antagits i enlighet med punkt 6,

b) omkommissionen,enmånadefterdetattdentidsomanges i punkt 6 har löpt ut, inte har underrättat medlemsstaterna omattdenmottagitskriftligakommentarerellerattdenavser att föreslå att ett beslut i enlighet med punkt 6 skall antas.

8. Närenmedlemsstatantarnationellaåtgärderförattgenom- föra ett pilotprojekt som gäller utprovning av nya metoder för hygienkontrolleravköttienlighetmedpunkterna3-7,skallmed- lemsstatenunderrättakommissionenomresultatensåsnartdessa finns att tillgå. Kommissionen skall sedan överväga om den skall föreslå allmänna åtgärder i enlighet med punkt 1.

Artikel 18

Särskilda beslut

Utan att det påverkar det generella i artikel 16 och artikel 17.1, får genomförandebestämmelser fastställas, eller ändringar i bila- gorna I, II, III, IV, V eller VI antas, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 19.2 för att specificera

1. undersökningar för att utvärdera hur livsmedelsföretagare och deras personal utför sina uppgifter,

2. sättet att meddela resultaten av inspektioner,

3. kriteriernaförattpågrundvalavenriskanalysbestämmanär denofficiellaveterinärenintebehövervaranärvarandeislak- terierochvilthanteringsanläggningarunderbesiktningenföre och efter slakt,

4. bestämmelser om innehållet i prov för officiella veterinärer och officiella assistenter,

5. mikrobiologiska kriterier för processkontroll när det gäller hygienen vid anläggningar,

6. alternativaförfaranden,serologiskaellerandralaboratorieun- dersökningar som ger åtminstone motsvarande garantier som de särskilda förfaranden för besiktning efter slakt som anges i avsnitt IV i bilaga I, och därför får ersätta dem, om den behöriga myndigheten så beslutar,

7. omständigheter under vilka vissa av de särskilda förfaranden för besiktning efter slakt som anges i avsnitt IV i bilaga I inte är nödvändiga, med tanke på jordbruksanläggningen, regio- nen eller ursprungslandet och principerna om riskanalys,

8. bestämmelser om laboratorieundersökning,

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/93

9. den frys- eller kylbehandling som kött skall genomgå med avseende på dynt och trikiner,

10. villkoren för att jordbruksanläggningar och regioner offici- ellt kan förklaras fria från dynt eller trikiner,

11. de metoder som skall användas vid undersökning av de betingelser som avses i avsnitt IV kapitel IX i bilaga I,

12. för slaktsvin, kriterier för kontrollerade uppfödningsförhål- landen och integrerade produktionssystem,

13. kriterier för klassificeringen av produktions- och återutlägg- ningsområden för levande musslor, i samarbete med berört referenslaboratorium i gemenskapen, inbegripet

a) gränsvärden och analysmetoder för marina biotoxiner,

b) metoder för provtagning av virus samt virologiska standarder,

och

c) provtagningsplaner, analysmetoder och mätosäkerhet för kontroll av att kriterierna uppfylls,

14. organoleptiska kriterier för utvärderingen av fiskeriproduk- ters färskhet,

15. analysgränser, analysmetoder och provtagningsplaner som skallanvändasviddenoffentligakontrollavfiskeriprodukter som krävs enligt bilaga III, bland annat när det gäller parasi- ter och miljöföroreningar,

16. kommissionens metod för att göra förteckningar över tred- jeländer och anläggningar i tredjeländer tillgängliga för all- mänheten i enlighet med artiklarna 11, 12, 13 och 15,

17. förlagor för dokument och kriterier för användning av elek- troniska dokument,

18. kriterierförattfastställaderiskersomvissaprodukteravani- maliskt ursprung importerade till gemenskapen medför,

19. särskilda importvillkor för vissa produkter av animaliskt ursprung med beaktande av tillhörande risker, information som aktuella tredjeländer har lämnat och vid behov resulta- ten av de gemenskapskontroller som utförts i sådana tredje- länder. Dessa särskilda importvillkor får uppställas för en

enstaka produkt av animaliskt ursprung eller för en grupp produkter. De får tillämpas på ett enstaka tredjeland, på regioner i ett tredjeland eller på en grupp tredjeländer, samt

20. villkoren för att reglera importen av produkter av animaliskt ursprung från ett tredjeland eller en region i ett tredjeland genom tillämpning av ett likvärdighetsavtal eller, för en till- fredsställande revision i vilken erkänns att åtgärder som till- ämpas i det tredjelandet eller i regionen erbjuder garantier som motsvarar dem som tillämpas i gemenskapen, om tred- jelandet lämnar objektiva bevis för detta.

Artikel 19

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som inrättats genom artikel 58 i förordning (EG) nr 178/2002.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel- serna i artikel 8 i det beslutet.

Dentidsomavsesiartikel5.6ibeslut1999/468/EGskallvaratre

månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 20

Samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

KommissionenskallvidbehovsamrådamedEuropeiskamyndig- heten för livsmedelssäkerhet i frågor som faller inom denna för- ordnings räckvidd, särskilt

1. innan den föreslår en ändring av de särskilda krav för förfa- randen vid besiktning efter slakt som anges i avsnitt IV i bilaga I,

2. innandenföreslårenändringavbestämmelsernaiavsnittIV kapitel IX i bilaga I om kött från djur hos vilka besiktning efterslaktpåvisatskadorsomtyderpåinfektionavbrucellos eller tuberkulos,

och

3. innandenföreslårgenomförandebestämmelseromdefrågor som avses i artikel 18.5-18.15.

Artikel 21

Rapport till Europaparlamentet och rådet

1. Kommissionenskallsenastden20maj2009överlämnaen rapport till Europaparlamentet och rådet med en genomgång av deerfarenhetersomgjortsvidtillämpningenavdennaförordning.

L 226/94

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

2. Kommissionen skall om så är lämpligt låta rapporten åtföl- jas av lämpliga förslag.

Artikel 22

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft tjugo dagar efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall börja tillämpas 18 månader efter den dag då samtliga följande rättsakter har trätt i kraft:

a) Förordning (EG) nr 852/2004.

b) Förordning (EG) nr 853/2004.

c) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/41/EG av den 29april2004omupphävandeavvissadirektivomlivsmed- elshygienochhygienkravförtillverkningochutsläppandepå marknaden av vissa produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (1).

Den skall dock börja tillämpas tidigast den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 29 april 2004.
På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
P. COX	M. McDOWELL
Ordförande	Ordförande

(1) EUT L 157, 30.4.2004.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/95

BILAGA I

FÄRSKT KÖTT

AVSNITT I: DEN OFFICIELLA VETERINÄRENS UPPGIFTER

KAPITEL I: REVISIONSUPPGIFTER

1. Utöver de allmänna kraven i artikel 4.4 när det gäller revision av god hygienpraxis skall den officiella veterinären kon- trollera att livsmedelsföretagarnas egna förfaranden alltid följer bestämmelserna för all insamling, transport, lagring, hantering, bearbetning och användning eller bortskaffande av animaliska biprodukter, inbegripet specificerat riskma- terial, som livsmedelsföretagaren har ansvaret för.

2.Utöverdeallmännakraveniartikel4.5närdetgällerrevisionavHACCP-baseradeförfarandenskalldenofficiellavete- rinären kontrollera att företagarnas förfaranden så långt det är möjligt garanterar att köttet

a) inte uppvisar några patologiska och fysiologiska avvikelser eller förändringar,

b) inte har någon fekal eller annan förorening,

och

c) inte innehåller specificerat riskmaterial, förutom sådant som är tillåtet enligt gemenskapslagstiftningen, och har tillverkats i enlighet med gemenskapslagstiftningen om typer av TSE.

KAPITEL II: INSPEKTIONSUPPGIFTER

När den officiella veterinären utför inspektionsuppgifter i enlighet med detta kapitel, skall han eller hon beakta resultatet av derevisionersomutförtsienlighetmedartikel4ochkapitelIidennabilaga.Iförekommandefallskallhanellerhonanpassa inspektionerna i enlighet därmed.

A.Information från livsmedelskedjan

1. Denofficiellaveterinärenskallkontrolleraochanalyserarelevantinformationfrånjournalernaviddenjordbruks- anläggning varifrån de djur som skall slaktas kommer samt beakta det dokumenterade resultatet av denna kon- troll och analys när han eller hon utför besiktning före och efter slakt.

2. När den officiella veterinären utför sina inspektionsuppgifter skall han eller hon ta hänsyn till de officiella intyg som åtföljer djuren och eventuella försäkringar från veterinärer som utför kontroller inom primärproduktionen, däribland officiella veterinärer och godkända veterinärer.

3. Omlivsmedelsföretagareilivsmedelskedjanvidtarytterligareåtgärderförattgaranterasäkralivsmedelgenomatt

tillämpaintegreradesystem,egenkontroller,certifieringavtredjepartellerpåannatsätt,ochomdessaåtgärderär dokumenterade och de djur som omfattas av dessa system klart kan identifieras, får den officiella veterinären ta hänsyn till detta vid inspektionen och granskningen av de HACCP-baserade förfarandena.

B.Besiktning före slakt

1. Om inte annat följer av punkterna 4 och 5

a) skall den officiella veterinären besiktiga alla djur före slakt,

b) skall besiktningen äga rum inom 24 timmar efter ankomsten till slakteriet och mindre än 24 timmar före slakten.

Den officiella veterinären kan dessutom när som helst begära att få utföra ytterligare inspektioner.

L 226/96

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

2. För det enskilda besiktigade djuret måste det av besiktningen före slakt särskilt framgå huruvida det finns tecken på

a) brister i djurskyddshänseende,

eller

b) andraomständighetersomkaninverkamenligtpåmänniskorsellerdjurshälsa,medsärskildhänsyntillpåvi- sande av zoonotiska sjukdomar och sjukdomar som är upptagna på OIE:s A-lista eller i förekommande fall på OIE:s B-lista (OIE = Internationella byrån för epizootiska sjukdomar).

3. Förutom den rutinmässiga besiktningen före slakt skall den officiella veterinären utföra en klinisk besiktning av alla djur som livsmedelsföretagaren eller en officiell assistent eventuellt har gallrat ut.

4. Vid nödslakt utanför slakteriet och nedlagt frilevande vilt skall den officiella veterinären vid slakteriet eller vilt- hanteringsanläggningengranskadetintygsomåtföljerdjurkroppenochsomutfärdatsavveterinärenellerdenkva- lificerade personen i enlighet med förordning (EG) nr 853/2004.

5. När så anges i avsnitt III kapitel II eller i avsnitt IV får besiktning före slakt utföras vid den jordbruksanläggning varifrån djuret kommer. I sådana fall behöver den officiella veterinären vid slakteriet utföra besiktning före slakt endast när och i den omfattning som anges.

C.Djurskydd

Denofficiellaveterinärenskallverifieraatttillämpligagemenskapsbestämmelserochnationellabestämmelseromdjur- skydd har följts, däribland bestämmelser om skydd av djur vid tidpunkten för slakt och under transport.

D.Besiktning efter slakt

1. Slaktkropparochåtföljandeslaktbiprodukterskallbesiktigasefterslaktenutandröjsmål.Allayttreytorskallgran- skas.Minimalhanteringavslaktkroppenochslaktbiprodukterellersärskildatekniskahjälpmedelkrävseventuellt för detta. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt att upptäcka förekomst av zoonotiska sjukdomar och sjukdo- mar som är upptagna på OIE:s A-lista och i förekommande fall på OIE:s B-lista. Slaktlinjens hastighet och antalet närvarande inspektörer skall vara sådana att en ändamålsenlig besiktning kan utföras.

2. Ytterligareundersökningar,såsompalpationochanskärningavdelaravslaktkroppenochslaktbiprodukter,samt laboratorieundersökningar, skall göras närhelst det anses nödvändigt

a) för att ställa en definitiv diagnos,

eller

b) för att fastställa om

i) en djursjukdom föreligger,

ii)restsubstanserellerfrämmandeämnenfinnsutöverdenivåersomfastställsigemenskapslagstiftningen,

iii)mikrobiologiska krav inte uppfylls,

eller

iv)andra faktorer föreligger som kan leda till att köttet förklaras otjänligt som livsmedel eller att begräns- ningar införs för dess användning,

särskilt i fråga om djur som har nödslaktats.

3. Denofficiellaveterinärenskallkrävaattslaktkropparavtamahästdjur,nötkreaturäldreänsexmånaderochtam- svinäldreänfyraveckoröverlämnasförbesiktningefterslaktkluvnalängsmedryggraden.Omdetärnödvändigt för besiktningen, får den officiella veterinären kräva att även huvudet eller andra slaktkroppar klyvs på längden. För att ta hänsyn till särskilda konsumtionsvanor, den tekniska utvecklingen eller särskilda sanitära förhållanden får den behöriga myndigheten tillåta att besiktning av tama hästdjur, nötkreatur äldre än sex månader och tam- svin äldre än fyra veckor görs på slaktkroppar som inte kluvits.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/97

4. Under besiktningen skall försiktighetsåtgärder vidtas för att se till att risken för att köttet förorenas, t.ex. vid pal- pation, avskärning och anskärning, minimeras.

5.Vidnödslaktskallslaktkroppensnarastgenomgåenbesiktningavköttienlighetmedpunkterna1-4ovan,innan köttet kan förklaras tjänligt som livsmedel.

E.Specificerat riskmaterial och andra animaliska biprodukter

Ienlighetmeddespecifikagemenskapsbestämmelsernaomspecificeratriskmaterialochandraanimaliskabiprodukter skall den officiella veterinären kontrollera avlägsnande, separering och i förekommande fall märkning av sådana pro- dukter. Den officiella veterinären skall se till att livsmedelsföretagaren vidtar alla nödvändiga åtgärder för att undvika att köttet förorenas av specificerat riskmaterial under slakten (inklusive bedövningen) och vid avlägsnandet av sådant riskmaterial.

F.Laboratorieundersökningar

1. Denofficiellaveterinärenskallsetillattdettasproverochattdessaidentifieraspålämpligtsätt,hanterasochsänds till lämpliga laboratorier inom ramen för

a) övervakningen och bekämpning av zoonoser och zoonotiska agens,

b) särskildalaboratorieundersökningarfördiagnostiseringavTSEienlighetmedEuropaparlamentetsochrådets förordning (EG) nr 999/2001 (1),

c) upptäcktavotillåtnaämnenellerprodukterochkontrollavregleradeämnen,särskiltinomramenförnatio- nella planer för resthalter enligt rådets direktiv 96/23/EG (2),

och

d) påvisande av sjukdomar som är upptagna på OIE:s A-lista och i förekommande fall på OIE:s B-lista.

2. Den officiella veterinären skall också se till att andra nödvändiga laboratorieundersökningar utförs.

KAPITEL III: KONTROLLMÄRKNING

1. Den officiella veterinären skall övervaka kontrollmärkningen och de märken som används.

2. Den officiella veterinären skall särskilt se till att

a) kontrollmärket anbringas endast på kött från djur (tama hov- och klövdjur, hägnat vilt av däggdjur - utom har- djur - och storvilt) som har besiktigats före och efter slakt i enlighet med denna förordning och när det inte före- ligger något skäl att förklara köttet otjänligt som livsmedel. Kontrollmärket kan dock anbringas innan resultatet av en eventuell trikinundersökning föreligger, om den officiella veterinären har förvissat sig om att kött från det berörda djuret kommer att släppas ut på marknaden endast om resultaten är tillfredsställande,

och

b) kontrollmärkningensker på den yttre ytan av slaktkroppen genommärkning medfärg- eller brännstämpel på ett sådantsättattomslaktkropparnahardelatsihalvaslaktkropparellerkvartsparterelleromhalvaslaktkropparhar delats i tre delar skall varje del ha ett kontrollmärke.

3. Kontrollmärket skall vara ett ovalt märke som är minst 6,5 cm brett och 4,5 cm högt med följande information åter- given med fullt läsliga tecken:

a) Märketskallangenamnetpådetlanddäranläggningenärbelägen,utskrivetisinhelhetmedversalerellerangivet med en tvåbokstavskod i enlighet med tillämplig ISO-standard.

För medlemsstaterna är dessa koder emellertid AT, BE, DE, DK, ES, FI, FR, GR, IE, IT, LU, NL, PT, SE och UK.

(1) EGTL147,31.5.2001,s.1.Förordningensenaständradgenomkommissionensförordning(EG)nr2245/2003(EUTL333,20.12.2003, s. 28).

(2) EGT L 125, 23.5.1996, s. 10. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

L 226/98

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

b) Märket skall ange slakteriets godkännandenummer.

c) När märket anbringas i ett slakteri inom gemenskapen skall det innehålla någon av följande förkortningar: CE, EC, EF, EG, EK eller EY.

4. Bokstäverna skall vara minst 0,8 cm höga och siffrorna minst 1 cm höga. Märket och bokstäverna på märket får vara mindre vid kontrollmärkning av lamm, killingar och spädgrisar.

5. Defärgersomanvändsförkontrollmärkningskallvaragodkändaenligtgemenskapsreglernaförfärgämnenilivsmedel.

6. Kontrollmärket får även innehålla en uppgift om vilken officiell veterinär som utfört kontrollbesiktningen av köttet. Behöriga myndigheter och livsmedelsföretagare får fortsätta att använda utrustning som de beställt före denna förord- nings ikraftträdande till dess att denna är slut eller behöver ersättas.

7. Köttfråndjursomharnödslaktatsutanförslakterietskallhasärskildmärkningsomintekanförväxlasmedvaresigdet kontrollmärke som avses i detta kapitel eller det identifieringsmärke som avses i avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.

8. Kött från oavhudat vilt får kontrollmärkas endast om det efter avhudning på en vilthanteringsanläggning har genom- gått besiktning efter slakt och godkänts som livsmedel.

9. Detta kapitel skall tillämpas utan att det påverkar djurhälsoregler om kontrollmärkning.

AVSNITT II: ÅTGÄRDER EFTER KONTROLL

KAPITEL I: MEDDELANDE OM INSPEKTIONSRESULTAT

1. Den officiella veterinären skall dokumentera och utvärdera resultaten av sin inspektionsverksamhet.

2. a) Om en sjukdom eller ett tillstånd som kan påverka människors eller djurs hälsa eller brister i djurskyddshänse- ende upptäcks vid besiktningen, skall den officiella veterinären meddela livsmedelsföretagaren.

b) Om det identifierade problemet uppstod i primärproduktionen skall den officiella veterinären meddela den vete- rinär som anlitas av den jordbruksanläggning djuren kommer från, den livsmedelsföretagare som ansvarar för denna jordbruksanläggning (under förutsättning att sådan information inte skulle påverka senare rättsliga förfa- randen) och i förekommande fall den behöriga myndighet som ansvarar för övervakningen av den jordbruksan- läggning eller det jaktområde som djuren kommer ifrån.

c) Omdeberördadjurenharföttsuppienannanmedlemsstatelleritredjeland,skalldenofficiellaveterinäreninfor- meradenbehörigamyndighetenidenmedlemsstatdäranläggningenligger.Dennabehörigamyndighetskallvidta lämpliga åtgärder i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning.

3. Resultatet av inspektionerna och undersökningarna skall införas i relevanta databaser.

4. Omdenofficiellaveterinärenisambandmedbesiktningarföreellerefterslaktellerannaninspektionsverksamhetmiss- tänker förekomst av ett smittämne som är upptaget på OIE:s A-lista, eller i förekommande fall på OIE:s B-lista, skall den officiella veterinären omedelbart underrätta den behöriga myndigheten och bägge skall, i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning, vidta alla nödvändiga och förebyggande åtgärder för att hindra smittämnet från att spridas.

KAPITEL II: BESLUT OM INFORMATION FRÅN LIVSMEDELSKEDJAN

1. Den officiella veterinären skall kontrollera att djur endast slaktas om den som ansvarar för driften på slakteriet har fått och kontrollerat relevant information från livsmedelskedjan.

2. Denofficiellaveterinärenfåremellertidtillåtaattdjurslaktasislakterietävenomrelevantinformationfrånlivsmedels- kedjan inte är tillgänglig. All relevant information från livsmedelskedjan skall i detta fall tillhandahållas innan slakt- kroppen godkänns för användning som livsmedel. I avvaktan på ett slutligt avgörande skall sådana slaktkroppar och slaktbiprodukter lagras separat från övrigt kött.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/99

3. Trots vad som sägs i punkt 2 gäller att, om relevant information från livsmedelskedjan inte finns tillgänglig inom 24 timmar efter det att ett djur har anlänt till slakteriet, skall allt kött från djuret förklaras otjänligt som livsmedel. Om djuret ännu inte har slaktats skall det avlivas skilt från andra djur.

4. Om åtföljande journaler, dokumentation eller annan information visar att

a) djur kommer från en jordbruksanläggning eller ett område som varit föremål för transportbegränsningar eller andra restriktioner som motiveras av djurs hälsa eller folkhälsan,

b) reglerna för användningen av veterinärmedicinska preparat inte efterlevts,

eller

c) det föreligger andra omständigheter som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa,

fårdjurenintetasemotförslaktannatänienlighetmedförfarandenenligtgemenskapslagstiftningenförattundanröja risker för människors eller djurs hälsa. Om djuren redan befinner sig i slakteriet, skall de avlivas separat och förklaras otjänligasomlivsmedel,ochförsiktighetsåtgärderskallvidbehovvidtasförattskyddadjurshälsaochfolkhälsan.När- helst den officiella veterinären anser det nödvändigt, skall offentlig kontroll genomföras på den jordbruksanläggning som djuren kommer ifrån.

5. Denbehörigamyndighetenskallvidtalämpligaåtgärderomdenupptäckerattåtföljandejournaler,dokumentationeller

annaninformationintemotsvarardenverkligasituationenpådenjordbruksanläggningsomdjurenkommerifråneller djurensverkligatillståndelleravsiktligtsyftartillattvilseledadenofficiellaveterinären.Denbehörigamyndighetenskall vidtaåtgärdermotdenlivsmedelsföretagaresomansvararfördenjordbruksanläggningsomdjurenkommerifråneller andra inblandade personer. Dessa åtgärder kan särskilt bestå av extra kontroller. Den livsmedelsföretagare som ansva- rar för den jordbruksanläggning som djuren kommer ifrån eller andra inblandade personer skall bära kostnaderna för de extra kontrollerna.

KAPITEL III: BESLUT OM LEVANDE DJUR

1. Den officiella veterinären skall kontrollera att livsmedelsföretagarens skyldighet enligt förordning (EG) nr 853/2004 uppfylls för att garantera att djur som tas emot för slakt för att användas som livsmedel är korrekt identifierade. Den officiella veterinären skall se till att djur vars identitet det inte är praktiskt möjligt att fastställa avlivas separat och för- klarasotjänligasomlivsmedel.Närhelstdenofficiellaveterinärenanserdetnödvändigt,skalloffentligkontrollgenom- föras på den jordbruksanläggning som djuren kommer ifrån.

2. Närdetföreliggertungtvägandedjurskyddsskälfårhästarslaktasislakterietävenomdeninformationsomkrävsenligt lagstiftningenomderasidentitetintehartillhandahållits.Dennainformationskalldocklämnasinnanslaktkroppenfår förklaras tjänlig som livsmedel. Dessa krav gäller även i det fall hästar nödslaktas utanför slakteriet.

3. Den officiella veterinären skall kontrollera att livsmedelsföretagarens skyldighet enligt förordning (EG) nr 853/2004 uppfyllsförattgaranteraattdjurvarshud,skinnellerpälsärisådanttillståndattdetfinnsenoacceptabelriskförföro- rening av köttet under slakten inte skall slaktas för att användas som livsmedel, om de inte rengörs i förväg.

4. Djur som lider av en sjukdom eller ett tillstånd som kan överföras till djur eller människor genom hantering eller för- täring av kött och i allmänhet djur som uppvisar kliniska tecken på systemiska sjukdomar eller fysiskt lidande får inte slaktas för användning som livsmedel. Dessa djur skall avlivas separat, under sådana förhållanden att andra djur eller slaktkroppar inte kan förorenas, och förklaras otjänliga som livsmedel.

5. Slakt av djur som misstänks ha en sjukdom eller som visar tecken på ett tillstånd som kan inverka menligt på män- niskors eller djurs hälsa skall uppskjutas. Sådana djur skall genomgå en grundlig undersökning före slakt så att en dia- gnoskanställas.Denofficiellaveterinärenkandessutombeslutaattprovtagningarochlaboratorieundersökningarskall genomföras för att komplettera besiktningen efter slakt. Vid behov skall djuren slaktas separat eller efter övriga djur, och alla nödvändiga försiktighetsåtgärder skall vidtas för att undvika att annat kött förorenas.

6. Djur som kan innehålla resthalter av veterinärmedicinska preparat utöver de nivåer som slås fast enligt gemenskaps- lagstiftningen, eller resthalter av förbjudna ämnen, skall behandlas enligt direktiv 96/23/EG.

L 226/100

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

7. Den officiella veterinären skall tillse att de villkor iakttas, enligt vilka djur skall hanteras när de omfattas av ett särskilt utrotnings-ellerbekämpningsprogram,underhansellerhennesdirektaöverinseende,förensärskildsjukdomsombru- cellos eller tuberkulos eller zoonotiska agens som salmonella. Den behöriga myndigheten skall fastställa på vilka vill- kor sådana djur får slaktas. Syftet med dessa villkor skall vara att minska risken för att smitta andra djur och kött från andra djur.

8. Djur som överförs till ett slakteri för slakt skall i regel slaktas där. Under exceptionella omständigheter, t.ex. ett allvar- ligt haveri i slakterianläggningen, får emellertid den officiella veterinären tillåta att djuren flyttas direkt till ett annat slakteri.

KAPITEL IV: BESLUT I DJURSKYDDSFRÅGOR

1. Om bestämmelserna om skydd av djur under slakt eller avlivning inte respekteras, skall den officiella veterinären veri- fieraattlivsmedelsföretagarenomedelbartvidtarnödvändigaåtgärderföratträttatilldettaochhindraattdetupprepas.

2. Den officiella veterinären skall ha en proportionerlig och progressiv inställning till tvångsåtgärder, från att ge instruk- tioner till att sakta ned och avbryta produktionen, beroende på problemets art och allvar.

3. Iförekommandefallskalldenofficiellaveterinärenunderrättaövrigabehörigamyndigheteromdjurskyddsproblemen.

4. Om den officiella veterinären upptäcker att bestämmelserna om skydd av djur under transport inte respekteras, skall han eller hon vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning.

5. Om

a) en officiell assistent utför kontroller av djurskyddet enligt avsnitt III eller IV,

och

b) dessa kontroller visar att bestämmelserna om djurskydd inte efterlevs,

skall den officiella assistenten omedelbart underrätta den officiella veterinären och, vid behov i brådskande fall, vidta de nödvändiga åtgärder som avses i punkterna 1-4 i avvaktan på att den officiella veterinären anländer.

KAPITEL V: BESLUT OM KÖTT

1. Kött skall förklaras otjänligt som livsmedel om det

a) härrör från djur som inte har genomgått besiktning före slakt, med undantag för nedlagt frilevande vilt,

b) härrörfråndjurvarsslaktbiprodukterintehargenomgåttbesiktningefterslakt,omingetannatangesidennaför- ordning eller förordning (EG) nr 853/2004,

c) härrör från djur som har dött före slakt, är dödfödda, ofödda eller har slaktats före sju dagars ålder,

d) härrör från rensning av området kring stickkanalen,

e) härrör från djur som lidit av en sjukdom som är upptagen på OIE:s A-lista eller i förekommande fall på OIE:s B-lista, om inte annat anges i avsnitt IV,

f) härrör från djur som haft en allmänt utbredd sjukdom, såsom allmänt utbredd sepsis, pyemi, toxemi eller viremi,

g) inte uppfyller de mikrobiologiska kriterier enligt gemenskapslagstiftningen som avgör om livsmedel får släppas ut på marknaden,

h) visat sig vara angripet av parasiter, om inte annat anges i avsnitt IV,

i) innehållerrestsubstanserellerfrämmandeämnenutöverdenivåersomangesigemenskapslagstiftningen.Omrele- vant nivå överskrids, skall ytterligare analyser göras vid behov,

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/101

j) utan att det påverkar mer specifika bestämmelser i gemenskapslagstiftningen, härrör från djur eller slaktkroppar som innehåller resthalter av förbjudna ämnen eller från djur som har behandlats med förbjudna ämnen,

k) består av lever och njurar av djur som är äldre än två år och härrör från områden där genomförandet av planer som godkänts enligt artikel 5 i direktiv 96/23/EG påvisat allmänt utbredd förekomst av tungmetaller i miljön,

l) i strid med lagen har behandlats med dekontaminerande ämnen,

m) i strid med lagen har behandlats med joniserande strålning eller UV-strålning,

n) innehåller främmande föremål (utom, när det gäller vilt, jaktmaterial),

o) överskrider den högsta tillåtna halten av radioaktivitet enligt gemenskapslagstiftningen,

p) uppvisarpatofysiologiskaförändringar,avvikelserifrågaomkonsistens,otillräckligavblodning(utomförvilt)eller organoleptiska avvikelser, särskilt en uttalad könslukt,

q) härrör från avmagrade djur,

r) innehåller specificerat riskmaterial, förutom sådant som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen,

s) är nedsmutsat eller förorenat med fekalier eller annat,

t) består av blod som kan innebära en risk för folkhälsan eller djurhälsan på grund av hälsotillståndet hos det djur som det härrör ifrån eller förorening under slaktprocessen,

u) enligtdenofficiellaveterinärensbedömning,efterattdennegåttigenomdenrelevantainformationen,kanutgöra en risk för människors eller djurs hälsa eller av annan orsak inte är lämpligt som livsmedel.

2. Den officiella veterinären får fastställa villkor för användning av kött från djur som nödslaktats utanför slakteriet.

AVSNITT III: ANSVAR OCH KONTROLLFREKVENS

KAPITEL I: OFFICIELLA ASSISTENTER

De officiella assistenterna får bistå den officiella veterinären med alla arbetsuppgifter, dock med följande begränsningar och om inte annat följer av eventuella särskilda bestämmelser i avsnitt IV:

1. När det gäller revisionsuppgifter får de officiella assistenterna endast samla in information om god hygienpraxis och HACCP-baserade förfaranden.

2. När det gäller besiktning före slakt och kontroll av djurskyddet får officiella assistenter endast göra en inledande kon- troll av djuren och hjälpa till med rent praktiska arbetsmoment.

3. När det gäller besiktning efter slakt skall den officiella veterinären regelbundet kontrollera de officiella assistenternas arbete och om ett djur nödslaktats utanför slakteriet personligen utföra besiktningen.

KAPITEL II: KONTROLLFREKVENS

1. Den behöriga myndigheten skall sörja för att minst en officiell veterinär är närvarande

a) på slakterier under hela besiktningen såväl före som efter slakt,

och

b) på vilthanteringsanläggningar under hela besiktningen efter slakt.

L 226/102

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

2. Denbehörigamyndighetenfårdockanpassadettatillvägagångssättivissaslakterierochvilthanteringsanläggningarsom identifierats på grundval av en riskanalys och i enlighet med eventuella kriterier som fastställts i enlighet med arti- kel 18.3. I sådana fall

a) behöver den officiella veterinären inte vara närvarande vid besiktningen före slakt på slakteriet om

i) en officiell veterinär eller en godkänd veterinär genomförde besiktning före slakt vid den jordbruksanlägg- ning varifrån djuret kommer, kontrollerade informationen från livsmedelskedjan och meddelade resultaten av kontrollen till den officiella assistenten vid slakteriet,

ii)den officiella assistenten vid slakteriet kan kontrollera att informationen från livsmedelskedjan inte antyder några problem för livsmedelssäkerheten och att djurets allmänna hälsotillstånd och djurskyddet är tillfredsställande,

och

iii)den officiella veterinären regelbundet kontrollerar att den officiella assistenten genomför sådana kontroller på ett riktigt sätt,

b) behöver den officiella veterinären inte vara närvarande hela tiden under besiktningen efter slakt, om

i) en officiell assistent genomför besiktningen efter slakt och lägger undan allt kött som uppvisar förändringar liksom allt annat kött från samma djur,

ii)den officiella veterinären senare inspekterar allt sådant kött,

och

iii)den officiella assistenten dokumenterar sina förfaranden och iakttagelser på ett sätt som gör det möjligt för den officiella veterinären att kontrollera att alla krav uppfylls.

Närdetgällerfjäderfänochhardjurfårdenofficiellaassistentendockkasseraköttsomuppvisarförändringaroch, om inte annat följer av avsnitt IV, behöver den officiella veterinären inte systematiskt inspektera allt sådant kött.

3. Den flexibilitet som nämns i punkt 2 gäller inte i följande fall:

a) Nödslaktade djur.

b) Djursommisstänkshaensjukdomellersomvisarteckenpåetttillståndsomkaninverkamenligtpåmänniskors

hälsa.

c) Nötkreatur från besättningar som inte officiellt har förklarats vara tuberkulosfria.

d) Nötkreatur, får och getter från besättningar som inte officiellt har förklarats vara brucellosfria.

e) Vid utbrott av en sjukdom som är upptagen på OIE:s A-lista eller i förekommande fall på OIE:s B-lista. Detta gäl- lerfördjursomärmottagligafördensärskildasjukdomenifrågaochsomkommerfråndensärskildaregionsom anges i artikel 2 i rådets direktiv 64/432/EEG (1).

f) När strängare kontroller är nödvändiga för att beakta nya sjukdomar eller särskilda sjukdomar som är upptagna på B-listan.

4. Närdetgällerstyckningsanläggningarskalldenbehörigamyndighetensörjaförattenofficiellveterinärellerenofficiell assistent är närvarande när köttet hanteras, tillräckligt ofta för att målen i denna förordning skall uppnås.

(1) EGT 121, 29.7.1964, s. 1977/64. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 21/2004 (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8).

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/103

KAPITEL III: MEDVERKAN AV SLAKTERIPERSONAL

A.SÄRSKILDA ARBETSUPPGIFTER I SAMBAND MED PRODUKTION AV KÖTT FRÅN FJÄDERFÄ OCH HARDJUR

1.Medlemsstaternafårtillåtaattslakteripersonalövertardeuppgifterdenofficiellaassistentenmedexamensbevisskall utföra vid offentlig kontroll av framställning av kött från fjäderfän och kaniner. Följande villkor gäller för detta:

a) Om företaget under minst 12 månader med goda resultat tillämpat god hygienpraxis i enlighet med artikel 4.4 i denna förordning och HACCP-baserade metoder kan den behöriga myndigheten tillåta att företagsanställda, som har genomgått en motsvarande utbildning och klarat ett likadant prov som de officiella assistenterna med exa- mensbevis, under övervakning och handledning av den officiella veterinären och på dennes ansvar, utför vissa arbetsuppgifter i stället för den officiella assistenten med examensbevis och ingår i den behöriga myndighetens oberoende inspektionsgrupp i företaget. Den officiella veterinären skall i så fall vara närvarande under besikt- ningen såväl före som efter slakt, och för att förvissa sig om att slakteripersonalen utför sina uppgifter i enlighet med de särskilda krav som den behöriga myndigheten har fastställt, skall den officiella veterinären regelbundet kontrollerautförandetochdokumenteraresultatenavdessakontroller.Ingåendebestämmelserfördessakontrol- leravarbetetsgenomförandeskallfastställasenligtförfarandetiartikel18.Omhygiennivånvidföretagetsjunker på grund av denna personals arbete, om denna personal inte utför uppgifterna på ett riktigt sätt, eller om den all- mänt sett inte utför sina uppgifter på ett sätt som är tillfredsställande enligt den behöriga myndigheten, skall den ersättas av officiella assistenter med examensbevis.

Dessutom skall ansvaret i företaget för produktion och besiktning vara åtskilt, och ett företag som vill använda företagsanställd besiktningspersonal måste inneha en internationellt erkänd certifiering.

b) Den behöriga myndigheten i medlemsstaten skall fatta principbeslut och från fall till fall besluta om den godkän- ner tillämpningen av ovanstående system. Om medlemsstaten principiellt beslutar sig för detta system skall den meddela kommissionen detta beslut och de villkor som hänger samman därmed. Livsmedelsföretagen i en med- lemsstat som tillämpar det ovan beskrivna systemet får välja om de vill använda det i praktiken. Den behöriga myndigheten får inte tvinga livsmedelsföretagen att införa ovanstående system. Om den behöriga myndigheten inte är övertygad om att livsmedelsföretagen uppfyller kraven skall systemet inte tillämpas i detta företag. För att bedöma detta skall den behöriga myndigheten gå igenom produktions- och inspektionsjournaler, vilken typ av verksamhet som bedrivs vid företaget, hur bestämmelserna hittills uppfyllts, slakteripersonalens sakkunskap, yrkesetik och ansvarskänsla när det gäller livsmedelssäkerhet samt övriga relevanta uppgifter.

B.SÄRSKILDA PROVTAGNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR

Slakteripersonal som genomgått särskild utbildning får under den officiella veterinärens tillsyn och på dennas ansvar utföra särskilda provtagningar och undersökningar när det gäller djur av alla arter.

KAPITEL IV: YRKESKVALIFIKATIONER

A.OFFICIELLA VETERINÄRER

1. Denbehörigamyndighetenfårendastförordnaveterinärersomklaratettprovsomuppfyllerkravenipunkt2till officiella veterinärer.

2. Den behöriga myndigheten skall ansvara för förberedelserna av provet. Av provet skall det framgå att det finns tillräckliga kunskaper i följande ämnen, beroende på veterinärens bakgrund och kvalifikationer:

a) Nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning om veterinära åtgärder med avseende på livsmedelssäker- het, djurs hälsa och djurskydd samt farmaceutiska ämnen.

b) Principerna för den gemensamma jordbrukspolitiken, marknadsåtgärder, exportbidrag och spårning av bedrägeri (inklusive det globala sammanhanget: WTO, sanitära och fytosanitära åtgärder, Codex Alimenta- rius, OIE).

c) Grunderna för bearbetning av livsmedel och i livsmedelsteknik.

L 226/104

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

d) Principer, upplägg och metoder som används inom ramen för god tillverkningssed och kvalitetsstyrning.

e) Kvalitetsledning före skörd (goda jordbruksmetoder).

f) Främjande och tillämpning av livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet (god hygienpraxis).

g) Principer, upplägg och metoder för riskanalys.

h) Principer, upplägg och metoder när det gäller HACCP, användning av HACCP genom hela livsmedelsproduktionskedjan.

i) Förebyggande och kontroll av livsmedelsburna risker för människors hälsa.

j) Populationsdynamik när det gäller infektioner och förgiftningar.

k) Diagnostisk epidemiologi.

l) Övervakningssystem.

m) Revision och lagstadgad bedömning av ledningssystem för livsmedelssäkerhet.

n) Principer om och diagnostisk tillämpning av moderna testmetoder.

o) Informations- och kommunikationsteknik med anknytning till veterinära åtgärder med avseende på folkhälsan.

p) Datahantering och användning av biostatistik.

q) Undersökning av utbrott av livsmedelsburna sjukdomar hos människor.

r) Relevanta aspekter av TSE.

s) Djurskydd vid produktion, transport och slakt.

t) Miljöfrågor med anknytning till livsmedelsproduktion (inklusive avfallshantering).

u) Försiktighetsprincipen och konsumentfrågor.

v) Principer för utbildning av personal som arbetar inom produktionskedjan.

Sökandekanförvärvadenkunskapsomkrävssomendelidengrundläggandeveterinärutbildningen,genomvida- reutbildning eller genom yrkeserfarenheter som förvärvats efter avlagd veterinärexamen. Den behöriga myndig- heten får anordna olika prov anpassade efter sökandenas bakgrund. När den behöriga myndigheten har kontrol- lerat att en sökande har förvärvat den kunskap som krävs som del i en universitetsexamen eller genom vidareutbildning som lett till en högre akademisk examen får myndigheten dock göra undantag från kravet på prov.

3. Veterinären skall ha fallenhet för tvärvetenskapligt samarbete.

4. Varjeofficiellveterinärskalldessutomgenomgåenprovanställningsperiodmedpraktiskutbildningpåminst200 timmar innan han eller hon inleder ett självständigt arbete. Under denna period skall den provanställde arbeta under överinseende av befintliga officiella veterinärer i slakterier, styckningsanläggningar, inspektionsplatser för färskt kött och jordbruksanläggning. Utbildningen skall särskilt gälla revision av ledningssystem för livsmedelssäkerhet.

5. Denofficiellaveterinärenskalluppdaterasinakunskaperochföljautvecklingengenomregelbundenvidareutbild- ning och facklitteratur. Den officiella veterinären skall, om så är möjligt, årligen delta i fortbildning.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/105

6. Veterinärer som redan har utsetts till officiella veterinärer skall ha tillräckliga kunskaper om de ämnesområden som anges i punkt 2. I förekommande fall skall de skaffa sig dessa kunskaper genom fortbildning. Den behöriga myndigheten skall fastställa lämpliga bestämmelser i detta avseende.

7.Medlemsstaternafår,oavsettvadsomangesipunkterna1-6,fastställaundantagsbestämmelserförofficiellavete- rinärer som arbetar deltid och är ansvariga för kontroller av hantverksmässiga småföretag.

B. OFFICIELLA ASSISTENTER

1. Den behöriga myndigheten får endast utse personer till officiella assistenter om de genomgått en utbildning och klarat ett prov i enlighet med nedanstående krav.

2. Den behöriga myndigheten skall ansvara för förberedelserna av sådana prov. För att få göra dessa prov måste sökandena visa att de har genomgått

a) enteoretiskutbildningpåminst500timmarochenpraktiskutbildningpåminst400timmarinomdeområ- den som anges i punkt 5,

och

b) sådan ytterligare utbildning som krävs för att officiella assistenter skall kunna utföra sina uppgifter på ett kompetent sätt.

3. Den praktiska utbildning som avses i punkt 2 a skall äga rum vid slakterier och styckningsanläggningar, under tillsyn av en officiell veterinär, samt vid jordbruksanläggningar och andra relevanta anläggningar.

4. Utbildningochprovskallhuvudsakligenvarainriktadepåröttköttellerköttavfjäderfä.Personersomgenomgått utbildning i någon av de två kategorierna och klarat provet behöver dock endast genomgå en förkortad utbild- ning för att få göra provet i den andra kategorin. Utbildning och prov skall i förekommande fall omfatta frile- vande och hägnat vilt samt hardjur.

5. Utbildningförofficiellaassistenterskallomfatta,ochprovenskallbekräfta,kunskaperpåföljandeämnesområden:

a) När det gäller jordbruksanläggningar:

i) Teoretisk del:

—Kännedom om jordbruksnäringen: organisation, produktionsmetoder och internationell handel osv.

—Goda djurhållningsmetoder.

—Grundläggande kunskaper om sjukdomar, särskilt zoonoser, bland annat om virus, bakterier och parasiter.

—Övervakning av sjukdomar, användning av mediciner och vacciner, restsubstanskontroll.

—Hygien- och hälsokontroller.

—Djurskydd på gården och under transport.

—Miljökrav i byggnader, på gårdar och allmänt.

—Relevanta lagar och andra författningar.

—Konsumentfrågor och kvalitetskontroll.

ii)Praktisk del:

—Besök på olika typer av jordbruksanläggningar där olika uppfödningsmetoder tillämpas.

L 226/106

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

—Besök på produktionsanläggningar.

—Observation av lastning och lossning av djur.

—Laborationer.

—Veterinärkontroller.

—Dokumentation.

b) När det gäller slakterier och styckningsanläggningar:

i) Teoretisk del:

—Kännedom om köttnäringen: organisation, produktionsmetoder, internationell handel samt slakt- och styckningsteknik.

—Grundläggande kunskaper om hygien och god hygienpraxis, särskilt industrihygien, slakt-, stycknings-, lagrings- och arbetshygien.

—HACCP och revision av HACCP-baserade förfaranden.

—Djurskydd vid avlastningen efter transport och på slakterierna.

—Grundläggande kunskaper i slaktdjurens anatomi och fysiologi.

—Grundläggande kunskaper i slaktdjurens patologi.

—Grundläggande kunskaper i slaktdjurens patologiska anatomi.

—Relevanta kunskaper om TSE och andra viktiga zoonoser och zoonotiska agens.

—Kunskap om metoder och förfaranden vid slakt, inspektion, beredning, förpackning, emballering och transport av färskt kött.

—Grundläggande kunskaper i mikrobiologi.

—Besiktning före slakt.

—Trikinundersökning.

—Besiktning efter slakt.

—Administrativa uppgifter.

—Kunskap om relevanta lagar och andra författningar.

—Provtagningsmetoder.

—Bedrägerifrågor.

ii)Praktisk del:

—Identifiering av djur.

—Ålderskontroller.

—Besiktning och bedömning av slaktade djur.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/107

—Besiktning efter slakt på ett slakteri.

—Trikinundersökning.

—Identifiering av olika djurarter genom undersökning av typiska delar av djuren.

—Identifiering av och kommentarer till delar av slaktade djur där förändringar har ägt rum.

—Hygienkontroll, inbegripet revision av god hygienpraxis och HACCP-förfaranden.

—Registrering av resultaten av besiktningen före slakt.

—Provtagning.

—Spårbarhet för kött.

—Dokumentation.

6. Deofficiellaassistenternaskalluppdaterasinakunskaperochföljautvecklingengenomregelbundenvidareutbild- ning och facklitteratur. De officiella assistenterna skall, om så är möjligt, årligen delta i vidareutbildning.

7. Personer som redan har utsetts till officiella assistenter skall ha tillräckliga kunskaper om de ämnesområden som anges i punkt 5. I förekommande fall skall de skaffa sig dessa kunskaper genom fortbildning. Den behöriga myn- digheten skall fastställa lämpliga bestämmelser i detta avseende.

8. Närofficiellaassistenterendastgenomförprovtagningochanalysisambandmedtrikinundersökningbehöverden behöriga myndigheten emellertid endast säkerställa att de får lämplig utbildning för dessa arbetsuppgifter.

AVSNITT IV: SÄRSKILDA KRAV

KAPITEL I: TAMA NÖTKREATUR

A.NÖTKREATUR YNGRE ÄN SEX VECKOR

Slaktkroppar och slaktbiprodukter av nötkreatur yngre än sex veckor skall genomgå följande förfaranden för besikt- ning efter slakt:

1. Okulär besiktning av skalle och svalg. Anskärning och undersökning av retrofaryngeallymfknutorna (Lnn. retro- pharyngiales). Inspektion av munhåla och svalg. Palpation av tungan. Tonsillerna skall avlägsnas.

2. Okulär besiktning av lungor, luftstrupe och foderstrupe. Palpation av lungor. Anskärning och undersökning av bronkial och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales et mediastinales). Luftstrupen och huvudbron- kerna skall öppnas med ett längssnitt, och lungorna skall anskäras vinkelrätt över diafragmalobernas bakre tred- jedel. Dessa snitt behöver bara göras om lungorna skall användas som livsmedel.

3. Okulär besiktning av hjärtsäck och hjärta. Hjärtkamrarna skall öppnas med ett längssnitt, varefter skiljeväggen mellan kamrarna genomskärs.

4. Okulär besiktning av mellangärde.

5. Okulär besiktning av lever samt lever- och portallymfknutor (Lnn. portales). Palpation och, vid behov, anskärning av dessa lymfknutor.

6. Okulär besiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales et cauda- les). Palpation och, vid behov, anskärning av mag- och kröslymfknutor.

L 226/108

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

7. Okulär besiktning och, vid behov, palpation av mjälte.

8. Okulär besiktning av njurarna. Vid behov anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).

9. Okulär besiktning av lungsäck och bukhinna.

10. Okulär besiktning och palpation av navelregion och leder. I tveksamma fall skall navelregionen anskäras och lederna öppnas. Ledvätskan skall undersökas.

B.NÖTKREATUR ÄLDRE ÄN SEX VECKOR

Slaktkroppar och slaktbiprodukter av nötkreatur äldre än sex veckor skall genomgå följande förfaranden för besikt- ning efter slakt:

1. Okulär besiktning av skalle och svalg. Anskärning och undersökning av mandibular-, retrofaryngeal- och paroti- deallymfknutorna(Lnn.mandibulares, retropharyngiales et parotidei).Undersökningavdeyttretuggmusklerna,ivilka tvåsnittskallläggasparallelltmedunderkäken,ochdeinretuggmusklerna,somskallanskäraslängsmedettenda plan. Tungan skall frigöras så mycket att munhåla och svalg kan okulärbesiktigas i detalj, varefter tungan okulär- besiktigas och palperas. Tonsillerna skall avlägsnas.

2. Undersökningavluftstrupeochfoderstrupe.Okulärbesiktningochpalpationavlungorna.Anskärningochunder- sökning av bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales et mediastinales). Luftstrupen och huvudbronkerna skall öppnas med ett längssnitt, och lungorna skall anskäras vinkelrätt över diafragmalobernas bakre tredjedel. Dessa snitt behöver bara göras om lungorna skall användas som livsmedel.

3. Okulär besiktning av hjärtsäck och hjärta. Hjärtkamrarna skall öppnas med ett längssnitt, varefter skiljeväggen mellan kamrarna genomskärs.

4. Okulär besiktning av mellangärde.

5. Okulärbesiktningochpalpationavleverochportallymfknutor(Lnn.portales).Snittvidportahepatisochvidbasen av lobus caudatus för att undersöka gallgångarna.

6. Okulär besiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales et cauda- les). Palpation och, vid behov, anskärning av mag- och kröslymfknutor.

7. Okulär besiktning och, vid behov, palpation av mjälte.

8. Okulär besiktning av njurar och, vid behov, anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).

9. Okulär besiktning av lungsäck och bukhinna.

10. Okulär besiktning av könsorgan (med undantag för penis, om denna redan kasserats).

11. Okulär besiktning och, vid behov, palpation och anskärning av juver med lymfknutor (Lnn. supramammarii). Hos kor skall vardera halvan av juvret öppnas med ett långt snitt ända ned till mjölkcisternerna (sinus lactiferes), och juvrets lymfknutor skall anskäras, utom när juvret inte skall användas som livsmedel.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/109

KAPITEL II: TAMFÅR OCH TAMGETTER

Slaktkroppar och slaktbiprodukter från får och getter skall genomgå följande förfaranden för besiktning efter slakt:

1. Okulär besiktning av skallen efter avhudning och i tveksamma fall undersökning av svalg, munhåla, tunga samt retrofaryngeal-ochparotideallymfknutor.Utanattdetpåverkardjurhälsobestämmelsernaärdessaundersökningarinte nödvändiga om den behöriga myndigheten kan garantera att skallen, inklusive tungan och hjärnan, inte kommer att användas som livsmedel.

2.Okulärbesiktningavlungor,luftstrupeochfoderstrupe.Palpationavlungorochbronkial-ochmediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales et mediastinales). I tveksamma fall skall dessa organ och lymfknutor anskäras och undersökas.

3. Okulär besiktning av hjärtsäck och hjärta. I tveksamma fall skall hjärtat anskäras och undersökas.

4. Okulär besiktning av mellangärde.

5. Okulär besiktning av lever samt lever- och portallymfknutor (Lnn. portales). Palpation av lever med lymfknutor. An- skärning av leverns yta mot löpmagen för att undersöka gallgångarna.

6. Okulär besiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales et caudales).

7. Okulär besiktning och, vid behov, palpation av mjälte.

8. Okulär besiktning av njurarna. Vid behov anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).

9. Okulär besiktning av lungsäck och bukhinna.

10. Okulär besiktning av könsorgan (med undantag för penis, om denna redan kasserats).

11. Okulär besiktning av juver med lymfknutor.

12. Okulärbesiktningochpalpationavnavelregionochlederhosungadjur.Itveksammafallskallnavelregionenanskäras och lederna öppnas. Ledvätskan skall undersökas.

KAPITEL III: TAMA HÄSTDJUR

Slaktkroppar och slaktbiprodukter från hästdjur skall genomgå följande förfaranden för besiktning efter slakt:

1. Okulär besiktning av skalle och, efter det att tungan frigjorts, av svalg. Palpation och, vid behov, anskärning av mandibular-, retrofaryngeal- och parotideallymfknutorna (Lnn. mandibulares, retropharyngiales et parotidei). Tungan skall frigöras så mycket att munhåla och svalg kan okulärbesiktigas i detalj, varefter tungan okulärbesiktigas och palperas. Tonsillerna skall avlägsnas.

2. Okulär besiktning av lungor, luftstrupe och foderstrupe. Palpation av lungor. Palpation och, vid behov, anskärning av bronkial- och mediastinallymfknutor (Lnn. bifurcationes, eparteriales et mediastinales). Luftstrupen och huvudbronkerna skall öppnas med ett längssnitt, och lungorna skall anskäras vinkelrätt över diafragmalobernas bakre tredjedel. Dessa snitt är endast nödvändiga om lungorna skall användas som livsmedel.

3. Okulär besiktning av hjärtsäck och hjärta. Hjärtkamrarna skall öppnas med ett längssnitt, varefter skiljeväggen mellan kamrarna genomskärs.

4. Okulär besiktning av mellangärde.

5. Okulär besiktning, palpation och, vid behov, anskärning av lever och portallymfknutor (Lnn. portales).

6. Okulär besiktning av mag-tarmkanal, krös, mag- och kröslymfknutor (Lnn. gastrici, mesenterici, craniales et caudales). Vid behov anskärning av mag- och kröslymfknutor.

7. Okulär besiktning och, vid behov, palpation av mjälte.

L 226/110

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

8. Okulär besiktning och palpation av njurarna. Vid behov anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).

9. Okulär besiktning av lungsäck och bukhinna.

10. Okulär besiktning av könsorgan hos hingstar (med undantag för penis, om denna redan kasserats) och ston.

11. Okulär besiktning av juver med lymfknutor (Lnn. supramammarii) och, vid behov, anskärning av juverlymfknutor.

12. Okulärbesiktningochpalpationavnavelregionochlederhosungadjur.Itveksammafallskallnavelregionenanskäras och lederna öppnas. Ledvätskan skall undersökas.

13. Alla grå och vita hästar skall undersökas avseende melanos och melanomatos genom avlossning av ena bogen och granskningavbogmusklerochboglymfknutor(Lnn.subrhomboidei)underskulderbladsbrosket.Njurarnaskallfriläggas och undersökas efter klyvning.

KAPITEL IV: TAMSVIN

A.BESIKTNING FÖRE SLAKT

1. Den behöriga myndigheten får besluta att svin avsedda för slakt skall besiktigas före slakt på den jordbruksan- läggning som djuren kommer ifrån. Slakten av en grupp svin från en jordbruksanläggning får då endast godkän- nas om

a) djuren åtföljs av det hälsointyg som avses i kapitel X, del A,

och

b) kraven i punkterna 2–5 är uppfyllda.

2. Besiktningen före slakt på den jordbruksanläggning som djuren kommer ifrån skall omfatta följande:

a) Granskning av journaler eller dokumentation vid jordbruksanläggningen, däribland information från livsmedelskedjan.

b) Undersökningar av svinen för att fastställa om de

i) lider av en sjukdom eller ett tillstånd som kan överföras till djur eller människor genom hantering eller förtäringavköttelleromenskildadjurellergrupperavdjuruppvisarsymtomsomtyderpåattensådan sjukdom kan förekomma,

ii)uppvisarstörningarnärdetgällerallmäntbeteendeellersymtompåsjukdomsomkangöraköttetotjän- ligt som livsmedel,

eller

iii)uppvisar tecken på, eller om det finns anledning att misstänka, att de kan innehålla kemiska restsub- stanserutöverdenivåersomslagitsfastigemenskapslagstiftningenellerresthalteravförbjudnaämnen.

3. Enofficiellveterinärellerengodkändveterinärskallgenomföraenbesiktningföreslaktpåjordbruksanläggningen. Svinen skall sändas direkt till slakt och får inte blandas med andra svin.

4. Besiktningen före slakt på slakteriet behöver bara gälla

a) en identitetskontroll av djuren

och

b) enundersökningavattdjurskyddsbestämmelsernaharföljtsochavförekomstavteckenpåtillståndsomkan inverka menligt på människors eller djurs hälsa. En officiell assistent får genomföra denna undersökning.

5. Om svinen inte slaktas inom tre dagar efter utfärdandet av det hälsointyg som avses i punkt 1 a gäller följande:

a) Om svinen inte har flyttats från den jordbruksanläggning varifrån de kommer till slakteriet, skall de inspek- teras på nytt och ett nytt hälsointyg skall utfärdas.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/111

b) Om svinen redan är på väg till slakteriet, får slakt av dem tillåtas efter en bedömning av skälen till fördröj- ningen, under förutsättning att en veterinär genomför en ny besiktning av dem före slakt.

B.BESIKTNING EFTER SLAKT

1. Slaktkroppar och slaktbiprodukter av andra svin än de som avses i punkt 2 skall genomgå följande förfaranden för besiktning efter slakt:

a) Okulärbesiktningavskalleochsvalg.Anskärningochundersökningavmandibularlymfknutorna(Lnn.man- dibulares). Okulär besiktning av munhåla, svalg och tunga.

b) Okulär besiktning av lungor, luftstrupe och foderstrupe. Palpation av lungor och bronkial- och mediastinal- lymfknutor(Lnn.bifurcationes, eparteriales et mediastinales).Luftstrupenochhuvudbronkernaskallöppnasmed ettlängssnitt,ochlungornaskallanskärasvinkelrättöverdiafragmalobernasbakretredjedel.Dessasnittbehö- ver inte göras om lungorna inte skall användas som livsmedel.

c) Okulär besiktning av hjärtsäck och hjärta. Hjärtkamrarna skall öppnas med ett längssnitt, varefter skiljeväg- gen mellan kamrarna genomskärs.

d) Okulär besiktning av mellangärde.

e) Okulär besiktning av lever samt lever- och portallymfknutor (Lnn. portales). Palpation av lever med lymfknutor.

f)Okulärbesiktningavmag-tarmkanal,krös,mag-ochkröslymfknutor(Lnn.gastrici, mesenterici, craniales et cau- dales). Palpation och, vid behov, anskärning av mag- och kröslymfknutor.

g) Okulär besiktning och, vid behov, palpation av mjälte.

h) Okulär besiktning av njurarna. Vid behov anskärning av njurar och njurlymfknutor (Lnn. renales).

i) Okulär besiktning av lungsäck och bukhinna.

j) Okulär besiktning av könsorgan (med undantag för penis, om denna redan kasserats).

k) Okulär besiktning av juver med lymfknutor (Lnn. supramammarii). Anskärning av juverlymfknutorna hos suggor.

l) Okulär besiktning och palpation av navelregion och leder hos unga djur. I tveksamma fall skall navelregio- nen anskäras och lederna öppnas.

2. Den behöriga myndigheten får på grundval av epidemiologiska eller andra uppgifter från jordbruksanläggningen besluta att slaktsvin som fötts upp under kontrollerade uppfödningsförhållanden i integrerade produktionssys- tem efter avvänjning endast behöver genomgå okulär besiktning i alla eller några av de fall som anges i punkt 1.

KAPITEL V: FJÄDERFÄ

A.BESIKTNING FÖRE SLAKT

1. Den behöriga myndigheten får besluta att fjäderfä avsedda för slakt skall besiktigas före slakt på den jordbruks- anläggning varifrån de kommer. Slakten av en flock fjäderfä från en jordbruksanläggning får då endast godkännas om

a) djuren åtföljs av det hälsointyg som avses i kapitel X, del A,

och

b) kraven i punkterna 2–5 är uppfyllda.

2. Besiktningen före slakt på den jordbruksanläggning som djuren kommer ifrån skall omfatta följande:

a) Granskning av journaler eller dokumentation vid jordbruksanläggningen, däribland information från livsmedelskedjan.

L 226/112

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

b) Besiktning av en flock fjäderfä för att fastställa om djuren

i) lider av en sjukdom eller ett tillstånd som kan överföras till djur eller människor genom hantering eller förtäring av kött eller uppvisar symtom som tyder på att en sådan sjukdom kan förekomma,

ii)uppvisarstörningarnärdetgällerallmäntbeteendeellersymtompåsjukdomsomkangöraköttetotjän- ligt som livsmedel,

eller

iii)uppvisarteckenpåattdekaninnehållakemiskarestsubstanserutöverdenivåersomfastställtsigemen- skapslagstiftningen eller resthalter av förbjudna ämnen.

3. Enofficiellveterinärellerengodkändveterinärskallgenomföraenbesiktningföreslaktpåjordbruksanläggningen.

4. Besiktningen före slakt på slakteriet behöver bara gälla

a) en identitetskontroll av djuren

och

b) en undersökning för att avgöra om djurskyddsbestämmelserna har följts och om det förekommer tecken på tillstånd som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa. Denna undersökning får göras av en offi- ciell assistent.

5. Omfjäderfänainteslaktasinomtredagarefterutfärdandetavdethälsointygsomavsesipunkt1agällerföljande:

a) Om fjäderfäna inte har flyttats från den jordbruksanläggning varifrån de kommer till slakteriet, skall de inspekteras på nytt, och ett nytt hälsointyg skall utfärdas.

b) Om fjäderfäna redan är på väg till slakteriet, får slakt av dem tillåtas efter en bedömning av skälen till för- dröjningen, under förutsättning att de inspekteras på nytt.

6. Om en besiktning före slakt inte har utförts på jordbruksanläggningen, skall den officiella veterinären genomföra en besiktning av hela flocken vid slakteriet.

7. Om fjäderfäna uppvisar kliniska symtom på sjukdom, får de inte slaktas för användning som livsmedel. Avli- vande av dessa fjäderfän på slaktlinjen är dock tillåtet i slutet av den normala slaktprocessen om försiktighetsåt- gärder vidtas för att avvärja risken för att patogena organismer sprids och anläggningarna rengörs och desinfice- ras omedelbart efter avlivning.

8. För fjäderfän avsedda för produktion av ank- eller gåsleverpastej (”foie gras”) och för fjäderfän med senarelagd urtagning som slaktas på den jordbruksanläggning varifrån de kommer skall besiktning före slakt genomföras enligt punkterna 2 och 3. Ett intyg som motsvarar förlagan i del C skall åtfölja de icke urtagna slaktkropparna till slakteriet eller styckningsanläggningen.

B.BESIKTNING EFTER SLAKT

1. AllafjäderfänskallbesiktigasefterslaktienlighetmedavsnittenIochIII.Dessutomskalldenofficiellaveterinären personligen göra följande kontroller:

a) Daglig inspektion av inälvor och kroppskaviteter av ett representativt urval av fjäderfän.

b) En detaljerad inspektion av ett slumpmässigt urval, från varje flock fjäderfä med samma ursprung, av delar av fjäderfän eller hela kroppar vars kött vid besiktning efter slakt har bedömts vara otjänligt som livsmedel.

c) Ytterligarenödvändigaundersökningaromdetfinnsskälattmisstänkaattköttetfrånfjäderfänaifrågaskulle kunna vara otjänligt som livsmedel.

2. För fjäderfän avsedda för produktion av ank- eller gåsleverpastej (”foie gras”) och för fjäderfän med senarelagd urtagning på den jordbruksanläggning varifrån de kommer skall besiktningen efter slakt omfatta en kontroll av intyget som åtföljer slaktkropparna. När sådana slaktkroppar transporteras direkt från jordbruksanläggningen till styckningsanläggningen, skall besiktningen efter slakt utföras på styckningsanläggningen.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/113

C.FÖRLAGA TILL HÄLSOINTYG

L 226/114

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

KAPITEL VI: HÄGNADE HARDJUR

Bestämmelserna för fjäderfä skall tillämpas på hägnade hardjur.

KAPITEL VII: HÄGNAT VILT

A.Besiktning före slakt

1. Besiktningen före slakt får utföras på den jordbruksanläggning varifrån djuren kommer när kraven i avsnitt III i bilagaIIItillförordning(EG)nr853/2004äruppfyllda.Idettafallskallenofficiellellerengodkändveterinärutföra besiktningen före slakt.

2. Besiktningen före slakt på jordbruksanläggningen skall inbegripa granskning av jordbruksanläggningens journa- ler eller dokumentation, däribland information från livsmedelskedjan.

3. Om besiktning före slakt utförs högst tre dagar innan djuren anländer till slakteriet och om djuren levereras levande till slakteriet, behöver besiktningen före slakt i slakteriet bara gälla

a) en identitetskontroll av djuren

och

b) en undersökning för att avgöra om djurskyddsbestämmelserna har följts och om det förekommer tecken på tillstånd som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa.

4. LevandedjursominspekteratspåjordbruksanläggningenskallåtföljasavettintygenligtförlaganikapitelX,delA. Djur som inspekterats och avlivats på jordbruksanläggningen skall åtföljas av ett intyg enligt förlagan i kapitel X, del B.

B.Besiktning efter slakt

1. Besiktningen skall omfatta palpation och, om det bedöms nödvändigt, anskärning i de delar av djurkroppen som på något sätt uppvisar förändringar eller som väcker misstanke av andra skäl.

2. Den besiktning efter slakt som anges för nötkreatur, får, tamsvin och fjäderfä skall gälla för motsvarande arter av hägnat vilt.

3. Närdjurenharavlivatspåjordbruksanläggningen,skalldenofficiellaveterinärenpåslakterietkontrolleradetintyg som åtföljer dem.

KAPITEL VIII: FRILEVANDE VILT

A.Besiktning efter slakt

1. Kött av vilt skall besiktigas så snart som möjligt efter ankomsten till vilthanteringsanläggningen.

2. Denofficiellaveterinärenskallbeaktadetintygellerdeninformationsomlämnatsienlighetmedförordning(EG) nr 853/2004 av den utbildade person som deltog vid jakten av djuret.

3. Vid besiktning efter slakt skall den officiella veterinären genomföra följande:

a) En okulär besiktning av slaktkroppen, dess kroppskaviteter och, vid behov, tillhörande organ i syfte att

i) upptäcka eventuella avvikelser från det normala som inte är ett resultat av själva jakten; för detta ända- mål får diagnosen grundas på uppgifter från den utbildade personen om djurets beteende före nedläggning,

ii)kontrollera att djuret inte har dött av någon annan orsak än jakt.

Om resultatet av den okulära besiktningen inte möjliggör någon bedömning, skall en mer omfattande labo- ratorieundersökning utföras.

b) En undersökning avseende organoleptiska avvikelser.

c) Palpation av organ, om det är nödvändigt.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/115

d) Analys, genom provtagning, av restsubstanser som inte är ett resultat av själva jakten, inklusive miljöbe- tingad förorening, om det finns starka skäl att anta att restsubstanser eller främmande ämnen förekommer. Om en mer omfattande undersökning utförs på grundval av sådana misstankar, skall veterinären vänta tills undersökningen är avslutad innan en bedömning görs av alla djur som har nedlagts under en viss jakt, eller de delar av djuren som misstänks uppvisa samma avvikelser.

e) Undersökning av egenskaper som tyder på att köttet utgör en hälsorisk, bland annat följande:

i) Onormalt beteende eller störning i det levande djurets allmäntillstånd enligt jägarens rapport.

ii)Allmän förekomst av tumörer eller varbölder som påverkar olika inre organ eller muskler.

iii)Artrit, orkit, sjukliga förändringar i lever eller mjälte, inflammation i tarmarna eller navelregionen.

iv)Förekomst av främmande kroppar som inte är ett resultat av själva jakten i kroppskaviteterna, buken, tarmarna eller urinen, när lungsäcken eller bukhinnan är missfärgad (om de berörda inälvorna är tillgängliga).

v) Förekomst av parasiter.

vi)Betydande gasbildning i mag- och tarmkanal, med missfärgning av de inre organen (om dessa inälvor är tillgängliga).

vii)Betydande avvikelser i muskulaturens eller organens färg, konsistens eller lukt.

viii)Gamla, öppna frakturer.

ix)Avmagring och/eller allmänt eller lokalt ödem.

x) Tecken på akuta adherenser mellan organ och lungsäcken eller bukhinnan.

xi)Andra tydliga och omfattande förändringar, t.ex. förruttnelse.

4. Om den officiella veterinären så begär, skall ryggraden och skallen klyvas på längden.

5. När det gäller småvilt, som inte omedelbart efter nedläggningen har blivit urtagna, skall den officiella veterinären besiktiga ett representativt urval från samma parti efter slakt. Om man vid besiktningen finner en sjukdom som kan överföras till människor, eller någon av de egenskaper som anges i punkt 3 e, skall den officiella veterinären utföraflerkontrollerpåhelapartietförattfastställaomdetmåsteförklarasotjänligtsomlivsmedelelleromvarje slaktkropp måste besiktigas individuellt.

6. Itveksammafallfårdenofficiellaveterinärenytterligareskäraochbesiktigadedelaravslaktkroppensombehövs för att ställa en slutlig diagnos.

B.Beslut efter kontroller

Utöver de fall som avses i avsnitt II kapitel V skall kött som vid besiktning efter slakt uppvisar någon av de egenskaper som förtecknas i punkt 3 e i del A förklaras otjänligt som livsmedel.

L 226/116

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

KAPITEL IX: SPECIFIKA RISKER

A.Transmissibla spongiforma encefalopatier

Vid genomförandet av offentlig kontroll avseende TSE skall kraven i förordning (EG) nr 999/2001 och annan relevant gemenskapslagstiftning beaktas.

B.Dynt

1. DenbesiktningefterslaktsombeskrivsikapitlenIochIVärminimikravförundersökningavseendeförekomstav dynt hos nötkreatur äldre än 6 veckor och hos svin. Dessutom får särskilda serologiska tester användas. När det gällernötkreaturäldreän6veckoräranskärningavtuggmusklernavidbesiktningefterslaktinteobligatoriskom ensärskildserologisktestanvänds.Sammagällernötkreaturäldreän6veckorsomäruppföddapåenjordbruks- anläggning som enligt ett officiellt intyg är fri från dynt.

2. Kött som infekterats av dynt skall förklaras otjänligt som livsmedel. Om djuret inte är allmänt infekterat av dynt, kan emellertid de delar som inte är infekterade förklaras tjänliga som livsmedel efter att ha genomgått en frysbehandling.

C.Trikinos

1. Slaktkropparfrånsvindjur(tama,hägnatviltochvilt),hästdjurochandraartersomärmottagligaförtrikinosskall genomgå en undersökning avseende förekomst av trikiner, i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning, om inte annat anges i den lagstiftningen.

2. Kött från djur som infekterats av trikiner skall förklaras otjänligt som livsmedel.

D.Rots

1. Vid behov skall hästdjur genomgå en undersökning avseende förekomst av rots. En undersökning av rots skall hoshästdjuromfattaennoggrannundersökningavslemhinnornailuftstrupen,svalget,näshålanochdessbihålor efter det att huvudet delats i medianplanet och näsans skiljevägg tagits bort.

2. Kött från hästar som konstaterats ha rots skall förklaras otjänligt som livsmedel.

E.Tuberkulos

1. Om djur reagerar positivt eller oklart på ett tuberkulinprov eller om det finns andra skäl att misstänka infektion skall de slaktas åtskilt från andra djur, och försiktighetsåtgärder skall vidtas för att undanröja risken för att andra slaktkroppar, slaktlinjen och slakteriets personal smittas ner.

2. Alltköttfråndjurdärbesiktningenefterslaktpåvisatbegränsadetuberkulosskadorhosettantalorganellerområ- den på slaktkroppen skall förklaras otjänligt som livsmedel. Om det visar sig att tuberkulosskadan är begränsad till lymfknutorna i endast ett organ eller en del av slaktkroppen skall dock endast det angripna organet eller den angripna delen av slaktkroppen förklaras otjänligt som livsmedel.

F.Brucellos

1. Om djur reagerar positivt eller oklart på ett test för påvisande av brucellos eller om det finns andra skäl att miss- tänka infektion skall de slaktas åtskilt från andra djur, och försiktighetsåtgärder skall vidtas för att undanröja ris- ken för att andra slaktkroppar, slaktlinjen och slakteriets personal smittas ner.

2. Kött från djur hos vilka besiktningen efter slakt påvisat skador som tyder på akut infektion av brucellos skall för- klaras otjänligt som livsmedel. När det gäller djur som reagerar positivt eller oklart på ett test för påvisande av brucellosskalljuver,könsorganochblodförklarasotjänligtsomlivsmedelävenomingasådanaskadorpåträffas.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/117

KAPITEL X: FÖRLAGA TILL HÄLSOINTYG

A.FÖRLAGA TILL HÄLSOINTYG FÖR LEVANDE DJUR

L 226/118

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

B.FÖRLAGA TILL HÄLSOINTYG FÖR DJUR SLAKTADE PÅ JORDBRUKSANLÄGGNINGEN

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/119

BILAGA II

LEVANDE MUSSLOR

KAPITEL I: RÄCKVIDD

Denna bilaga gäller levande musslor och, i tillämpliga delar, levande tagghudingar, levande manteldjur och levande marina snäckor.

KAPITEL II: OFFENTLIG KONTROLL AV LEVANDE MUSSLOR FRÅN KLASSIFICERADE PRODUKTIONSOMRÅDEN

A.KLASSIFICERING AV PRODUKTIONSOMRÅDEN OCH ÅTERUTLÄGGNINGSOMRÅDEN

1. Den behöriga myndigheten skall fastställa läget och gränserna för de produktionsområden och återutläggnings- områden som den fastställer. Den får, när det är lämpligt, göra detta i samarbete med livsmedelsföretagaren.

2. Denbehörigamyndighetenskallklassificeraproduktionsområdenfrånvilkadengodkännerupptagningavlevande musslor i tre kategorier efter halten av fekal förorening. Den får, när det är lämpligt, göra detta i samarbete med livsmedelsföretagaren.

3. Den behöriga myndigheten får klassificera områden från vilka upptagning av levande musslor avsedda för direkt konsumtionärtillåtensomkategoriA-områden.Levandemusslorsomtasuppfråndessaområdenskalluppfylla dehälsokravförlevandemusslorsomfastställsiavsnittVIIkapitelVibilagaIIItillförordning(EG)nr853/2004.

4. Denbehörigamyndighetenfårklassificeraområdenfrånvilkalevandemusslorfårtasupp,menendastsläppasut

påmarknadensomlivsmedelefterbehandlingienreningsanläggningellerefteråterutläggningförattuppfyllade hälsokrav som avses i punkt 3, som kategori B-områden. Levande musslor från dessa områden får vid MPN- femrörstest med tre utspädningar inte överskrida gränsen 4 600E. coli per 100 g kött och intravalvulär vätska.

5. Den behöriga myndigheten får som kategori C-områden klassificera områden från vilka levande musslor får tas upp, men endast släppas ut på marknaden efter återutläggning en lång period för att uppfylla de hälsokrav som avses i punkt 3. Levande musslor från dessa områden får vid MPN-femrörstest med tre utspädningar inte över- skrida gränsen 46 000 E. coli per 100 g kött och intravalvulär vätska.

6. Om den behöriga myndigheten fattar ett principbeslut om att klassificera ett produktions- eller återutläggnings- område skall den

a) göra en inventering av de källor till förorening från människor eller djur som kan komma att kontaminera produktionsområdet,

b) undersökamängdenorganiskaföroreningarsomsläppsutunderolikatiderpååretochrelaterademtillbland

annatsäsongsvariationernaifrågaomfolkmängdochantaldjuriomgivningen,regnmängdenochreningen av avfallsvatten,

c) bestämma föroreningarnas rörelsemönster genom batymetri samt genom kartläggning av strömmarna och tidvattencykeln i upptagningsområdet,

och

d) upprätta ett provtagningsprogram för musslor i produktionsområdet. Programmet skall bygga på gransk- ning av kända data och av ett antal prover, med en geografisk spridning av provtagningspunkterna och en provtagningsfrekvens som ger ett så representativt urval som möjligt för analysen av produktionsområdet.

B.ÖVERVAKNING AV KLASSIFICERADE ÅTERUTLÄGGNINGS- OCH PRODUKTIONSOMRÅDEN

1. Klassificerade återutläggnings- och produktionsområden skall övervakas regelbundet för att kontrollera

a) att det inte förekommer några oegentligheter beträffande de levande musslornas ursprung, härkomst och destination,

L 226/120

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

b) de levande musslornas mikrobiologiska status i relation till produktions- och återutläggningsområdena,

c) eventuell förekomst av toxinproducerande plankton i vattnet i produktions- och återutläggningsområdena och av biotoxiner i levande musslor,

och

d) eventuell förekomst av kemiska föroreningar i levande musslor.

2. För att tillämpa punkt 1 b, 1 c och 1 d skall det upprättas provtagningsplaner för kontroller med jämna mellan- rumeller,ihändelseavoregelbundnaupptagningsperioder,frånfalltillfall.Dengeografiskaspridningenavprov- tagningspunkterna och provtagningsfrekvensen måste ge ett så representativt urval som möjligt för analysen av produktionsområdet.

3. Provtagningsplanerna för kontroll av de levande musslornas mikrobiologiska status måste ta särskild hänsyn till

a) sannolika variationer av halterna av fekal förorening,

och

b) de faktorer som avses i punkt 6 i del A.

4. Provtagningsplanernaförkontrollaveventuellförekomstavtoxinproducerandeplanktonivattnetiproduktions- och återutläggningsområden och av biotoxiner i levande musslor måste ta särskild hänsyn till eventuella varia- tioner beträffande närvaron av plankton som innehåller marina biotoxiner. Provtagningen skall omfatta följande:

a) Regelbunden provtagning för att påvisa förändringar i sammansättning och geografisk fördelning av plank- ton som innehåller toxiner. Resultat som ger anledning att misstänka att toxin ansamlas i musselkött skall leda till intensiv provtagning.

b) Regelbundna toxicitetskontroller av de musslor från det angripna området som är mest mottagliga för kontaminering.

5. Provtagning för analys av toxiner i musslor skall som regel ske en gång per vecka under de perioder då upptag- ning är tillåten. Frekvensen kan minskas i särskilda områden eller för särskilda typer av musslor om en riskbe- dömning avseende förekomsten av toxiner eller växtplankton tyder på en mycket liten risk för toxiska episoder. Frekvensen skall ökas om en sådan bedömning tyder på att det inte är tillräckligt med provtagning en gång per vecka.Riskbedömningenskallsesöverregelbundetförattbedömariskenförförekomstavtoxinerilevandemuss- lor från dessa områden.

6. Omdetfinnsuppgifteromansamlingavtoxinerförengruppartersomförekommerpåsammaområde,kanden art som uppvisar de högsta halterna användas som indikatorart. På så sätt kan alla arter i gruppen användas om toxinhalten hos indikatorarten är lägre än det föreskrivna gränsvärdet. Om toxinhalten i indikatorarten överskri- der det föreskrivna gränsvärdet, är upptagning av de övriga arterna tillåten endast om ytterligare analyser av de övriga arterna visar att toxinhalterna i dessa arter ligger under gränsvärdena.

7. När det gäller övervakning av plankton skall urvalet vara representativt för vattenpelaren och ge information om förekomsten av toxiska arter och populationstrender. Om förändringar i toxiska populationer upptäcks som kan leda till toxisk ansamling, skall antingen provtagningsfrekvensen ökas eller områdena avstängas av försiktighets- skäl tills man har fått resultaten av toxinanalyserna.

8. Provtagningsplanernaförkontrollavförekomstenavkemiskaföroreningarskallgöradetmöjligtattupptäckaom de gränsvärden som fastställs i förordning (EG) nr 466/2001 (1) har överskridits.

C.BESLUT EFTER ÖVERVAKNINGEN

1. Om resultaten av en provtagning visar att hälsokraven för musslor inte uppfylls eller att musslorna på annat sätt utgör en risk för människors hälsa, skall den behöriga myndigheten stänga produktionsområdet för att förhindra

(1) EGT L 77, 16.3.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 655/2004 (EUT L 104, 8.4.2004, s. 48).

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/121

attlevandemusslortasuppdär.Denbehörigamyndighetenfåremellertidklassificeraomettproduktionsområde somkategoriBellerComdetuppfyllerderelevantakriteriernaenligtdelAochinteinnebärnågonannanriskför människors hälsa.

2. Den behöriga myndigheten får på nytt öppna stängda produktionsområden endast om hälsokraven för musslor åter uppfyller kraven i gemenskapslagstiftningen. Om den behöriga myndigheten stänger ett produktionsområde pågrundavförekomstavplanktonellerförhögahalteravtoxinerimusslor,skallminsttvåprovtagningariföljd som tagits med minst 48 timmars mellanrum visa resultat som ligger under de föreskrivna gränsvärdena innan området åter får öppnas. Den behöriga myndigheten får ta hänsyn till information om trender i fråga om växt- plankton när den fattar beslutet. När det finns övertygande belägg för förändringar i toxiciteten i ett visst område och under förutsättning att det finns nya uppgifter om en trend mot minskad toxicitet, kan den behöriga myn- digheten besluta att åter öppna ett område där resultaten från en enda provtagning ligger under det föreskrivna gränsvärdet.

D.KOMPLETTERANDE ÖVERVAKNINGSKRAV

1. Den behöriga myndigheten skall övervaka klassificerade produktionsområden där upptagning av musslor är för- bjuden eller underkastad särskilda villkor, för att se till att hälsovådliga produkter inte släpps ut på marknaden.

2. Utöver den övervakning av produktions- och återutläggningsområden som avses i punkt 1 i del B skall ett kon- trollsystem upprättas med laboratorieundersökningar för kontroll av att livsmedelsföretagarna uppfyller kraven förslutproduktenpåallastadieriproduktions-,bearbetnings-ochdistributionskedjan.Dettakontrollsystemskall särskilt verifiera att halterna av marina biotoxiner och främmande ämnen inte överstiger gränsvärdena och att musslornas mikrobiologiska status inte är hälsovådlig.

E.REGISTRERING OCH UTBYTE AV INFORMATION

Den behöriga myndigheten skall göra följande:

a) Fastställaochuppdateraenförteckningövergodkändaproduktions-ochåterutläggningsområden,meduppgifter omderaslägeochgränsersamtklassificering,frånvilkalevandemusslorfårtasuppenligtbestämmelsernaidenna bilaga. Förteckningen skall delges de personer som berörs av bestämmelserna i denna bilaga, till exempel produ- center, upptagare och driftspersonal vid renings- och leveransanläggningar.

b) Omedelbart underrätta de parter som berörs av bestämmelserna i denna bilaga, t.ex. producenter, upptagare och driftspersonalvidrenings-ochleveransanläggningar,omettproduktionsområdesläge,gränserellerklassificering ändras eller om området stängs tillfälligt eller definitivt.

c) Omgående vidta åtgärder om de kontroller som föreskrivs i denna bilaga visar att produktionsområdet skall stängas eller klassificeras om eller åter kan öppnas.

F.LIVSMEDELSFÖRETAGARES EGENKONTROLL

Vidbeslutomklassificering,öppnandeellerstängningavproduktionsområdenkandenbehörigamyndighetentahän- syntillresultatenavkontrollersomutförtsavlivsmedelsföretagarnaelleravdeorganisationersomföreträderlivsmed- elsföretagarna. I sådana fall krävs det att den behöriga myndigheten har utsett det laboratorium som genomför analy- sen och, om så är nödvändigt, att provtagningen och analysen genomförts i enlighet med ett protokoll som den behöriga myndigheten och de berörda livsmedelsföretagarna eller den berörda organisationen har enats om.

KAPITELIII:OFFENTLIGKONTROLLAVKAMMUSSLOR(PECTINIDAE)SOMTAGITSUPPUTANFÖRKLASSIFICERADE PRODUKTIONSOMRÅDEN

Offentlig kontroll av kammusslor (pectinidae) som tagits upp utanför klassificerade produktionsområden skall göras i fisk- auktionshallar,leveransanläggningarochanläggningarförbearbetning.Sådanoffentligkontrollsyftartillattövervakaefter- levnaden av de hälsonormer för levande musslor som fastställs i avsnitt VII kapitel V i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 samt efterlevnaden av andra krav i avsnitt VII kapitel IX i bilaga III till den förordningen.

L 226/122

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

BILAGA III

FISKERIPRODUKTER

KAPITEL I: OFFENTLIG KONTROLL AV PRODUKTION OCH UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN

1. Offentlig kontroll av produktion och utsläppande på marknaden av fiskeriprodukter skall särskilt innefatta följande:

a) Regelbunden kontroll av hygienförhållanden vid landning och första försäljning.

b) Regelbundna inspektioner av fartyg och anläggningar på land, bland annat fiskauktionshallar och grossistmark- nader, för att särskilt kontrollera

i) i förekommande fall, att villkoren för godkännande fortfarande uppfylls,

ii)att fiskeriprodukterna hanteras på rätt sätt,

iii)att hygien- och temperaturkrav är uppfyllda,

och

iv)att kraven på renlighet för anläggningar, inklusive fartyg, och deras installationer och utrustning samt per- sonalhygien uppfylls.

c) Kontroller av lagrings- och transportförhållanden.

2. Om inte annat följer av punkt 3 gäller dock följande för offentlig kontroll av fartyg:

a) De får utföras när ett fartyg anlöper en hamn i en medlemsstat.

b) De skall gälla alla fartyg som landar fiskeriprodukter i gemenskapens hamnar, oavsett vilken flagg fartyget för.

c) När den offentliga kontrollen utförs av den behöriga myndigheten i den medlemsstat vars flagg fartyget för får kontrollen vid behov utföras till sjöss eller när fartyget ligger i hamn i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.

3. a) Vid en inspektion för godkännande av ett fabriks- eller frysfartyg som för en medlemsstats flagg skall den behö- riga myndigheten i den medlemsstat vars flagg fartyget för genomföra inspektionerna på ett sätt som överens- stämmer med kraven i artikel 3, i synnerhet tidsfristerna i artikel 3.2. Vid behov får denna behöriga myndighet inspektera fartyget till sjöss eller när det ligger i hamn i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.

b) När den behöriga myndigheten i den medlemsstat vars flagg fartyget för har beviljat fartyget villkorat godkän- nande i enlighet med artikel 3, får denna behöriga myndighet uppdra åt en behörig myndighet

i) i en annan medlemsstat,

eller

ii)i ett tredjeland som finns med i en sådan förteckning över tredjeländer från vilka import av fiskeriprodukter är tillåten som har upprättats i enlighet med artikel 11, att genomföra en uppföljningsinspektion för att bevilja ett slutligt godkännande, förlänga det villkorade godkännandet i enlighet med artikel 3.1 b eller se över godkännandet i enlighet med artikel 3.4. Denna behöriga myndighet får vid behov inspektera fartyget till sjöss eller när det ligger i hamn i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.

4. När den behöriga myndigheten i en medlemsstat uppdrar åt den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland att genomföra inspektioner för dess räkning i enlighet med punkt 3 skall de båda behöriga myndighe- terna avtala om villkoren för inspektionerna. Dessa villkor skall särskilt garantera att den behöriga myndigheten i den medlemsstatvarsflaggfartygetförutandröjsmålfårrapporteromresultatetavinspektionernaochomfalldärdetmiss- tänks att kraven inte uppfylls, så att den kan vidta nödvändiga åtgärder.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/123

KAPITEL II: OFFENTLIG KONTROLL AV FISKERIPRODUKTER

Offentlig kontroll av fiskeriprodukter skall minst omfatta följande:

A.ORGANOLEPTISKA UNDERSÖKNINGAR

Organoleptiskastickproverskalltaspåallastadieriproduktions-,bearbetnings-ochdistributionskedjan.Ettavsyftena med dessa stickprover är att verifiera att de krav på färskhet uppfylls som har fastställts i enlighet med gemenskaps- lagstiftningen. Detta innebär särskilt att på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan verifiera att fiskeriprodukternas färskhet åtminstone överstiger de minimikrav som har fastställts i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

B.FÄRSKHETSINDIKATORER

När den organoleptiska undersökningen visar att det råder tvivel om huruvida fiskeriprodukterna är färska, får prover tas för laboratorieundersökningar för bestämning av de totala halterna av flyktiga kvävebaser (TVB-N) och trimetyl- aminkväve (TMA-N).

Den behöriga myndigheten skall använda de kriterier som fastställs i gemenskapslagstiftningen.

Om den organoleptiska undersökningen ger anledning att misstänka andra tillstånd som skulle kunna påverka män- niskors hälsa, skall lämpliga prover tas för att kontrollera detta.

C.HISTAMIN

Stickprovsundersökningar av histaminhalten skall utföras för att verifiera att de tillåtna halter som fastställs i gemen- skapslagstiftningen inte överskrids.

D.RESTSUBSTANSER OCH FRÄMMANDE ÄMNEN

Halterna av restsubstanser och främmande ämnen skall övervakas i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

E.MIKROBIOLOGISKA KONTROLLER

När så är nödvändigt skall mikrobiologiska kontroller genomföras i enlighet med de relevanta regler och kriterier som fastställs i gemenskapslagstiftningen.

F.PARASITER

Stickprover skall tas för att kontrollera att gemenskapslagstiftningen om parasiter efterlevs.

G.GIFTIGA FISKERIPRODUKTER

Kontroller skall göras för att säkerställa att följande fiskeriprodukter inte släpps ut på marknaden:

1. Giftiga fiskar av följande familjer får inte släppas ut på marknaden: Tetraodontidae, Molidae, Diodontidae och

Canthigasteridae.

2. Fiskeriproduktersominnehållerbiotoxiner,t.ex.Ciguatera ellerandratoxinersomärfarligaförmänniskorshälsa. Fiskeriprodukter som härrör från musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor får dock släppas ut på marknaden om de har framställts i överensstämmelse med bestämmelserna i avsnitt VII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 och uppfyller kraven i kapitel V punkt 2 i det avsnittet.

KAPITEL III: BESLUT EFTER KONTROLLER

Fiskeriprodukter skall förklaras otjänliga som livsmedel om

1. organoleptiska, kemiska, fysikaliska eller mikrobiologiska undersökningar eller parasitkontroller har visat att de inte följer bestämmelserna i den relevanta gemenskapslagstiftningen,

2. de i sina ätliga delar innehåller främmande ämnen eller restsubstanser som överstiger de gränsvärden som fastställs i gemenskapslagstiftningen eller förekommer i sådana mängder att det beräknade intaget överstiger det för människan acceptabla dags- eller veckointaget,

L 226/124

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

3. de härrör från

i) giftiga fiskar,

ii)fiskeriprodukter som inte uppfyller kraven i punkt G.2 i kapitel II när det gäller biotoxiner, eller

iii)musslor,tagghudingar,manteldjurellermarinasnäckorsominnehållermarinabiotoxinersomsammanlagtöver- stiger gränsvärdena i förordning (EG) nr 853/2004,

eller

4. den behöriga myndigheten anser att de kan utgöra en risk för människors eller djurs hälsa eller av annan orsak inte är lämpliga som livsmedel.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/125

BILAGA IV

OBEHANDLAD MJÖLK OCH MEJERIPRODUKTER

KAPITEL I: KONTROLL AV MJÖLKPRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

1. Djurpåmjölkproduktionsanläggningarskallvaraföremålföroffentligkontrollförattmanskallkunnaverifieraatthäl- sokraven uppfylls när det gäller produktion av obehandlad mjölk, särskilt djurens hälsotillstånd och användningen av veterinärmedicinska preparat. Dessa kontroller får äga rum samtidigt med de veterinärkontroller som utförs i enlighet medgemenskapsbestämmelsernaomfolkhälsasamtdjurshälsaochdjurskyddochfårutförasavengodkändveterinär.

2. Om det finns skäl att misstänka att djurhälsobestämmelserna inte följs, skall djurens allmänna hälsotillstånd granskas.

3. Mjölkproduktionsanläggningar skall genomgå offentlig kontroll för att verifiera att hygienkraven uppfylls. Denna offentliga kontroll kan omfatta inspektioner och/eller övervakning av de kontroller som utförs av branschorganisatio- ner.Omdetvisarsigatthygienenärbristfälligskalldenbehörigamyndighetenkontrolleraattlämpligaåtgärdervidtas för att avhjälpa bristerna.

KAPITEL II: KONTROLL AV OBEHANDLAD MJÖLK I SAMBAND MED HÄMTNING

1. Den behöriga myndigheten skall övervaka de kontroller som utförs i enlighet med avsnitt IX kapitel I del III i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

2. Omlivsmedelsföretagareninteharavhjälptbristernainomtremånaderefterdenförstaanmälantilldenbehörigamyn- digheten om att kriterierna när det gäller antal mikroorganismer och somatiskt celltal inte uppfylls, skall leverans av obehandlad mjölk från produktionsanläggning tillfälligt förbjudas eller, i enlighet med ett särskilt tillstånd eller all- männainstruktionerfråndenbehörigamyndigheten,underkastassådanakravbeträffandedessbehandlingochanvänd- ningsomärnödvändigaförattskyddafolkhälsan.Dettatillfälligaförbudellerdessakravskallupprätthållastilldessatt livsmedelsföretagaren har bevisat att den obehandlade mjölken på nytt uppfyller gällande kriterier.

L 226/126

SV

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2004

BILAGA V

ANLÄGGNINGAR SOM INTE OMFATTAS AV KRAVET PÅ ATT VARA

UPPTAGNA I EN FÖRTECKNING ENLIGT ARTIKEL 12.1

Följandeanläggningaritredjelandbehöverintetasuppideförteckningarsomupprättasochuppdaterasenligtartikel12.4:

1. Anläggningar som hanterar produkter av animaliskt ursprung för vilka det inte fastställs några krav i bilaga III till för- ordning (EG) nr 853/2004.

2. Anläggningar som enbart bedriver primärproduktion.

3. Anläggningar som enbart bedriver transportverksamhet.

4. Anläggningar som enbart lagrar produkter av animaliskt ursprung vilka inte kräver temperaturreglerade lagringsförhållanden.

25.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 226/127

BILAGA VI

KRAV PÅ DE INTYG SOM SKALL MEDFÖLJA IMPORTVAROR

1. Denföreträdarefördenbehörigamyndigheteniavsändandetredjelandsomutfärdarettintygsomskallmedföljaensänd- ning med produkter av animaliskt ursprung avsedd för gemenskapen skall underteckna intyget och se till att det är för- sett med en officiell stämpel. Detta krav gäller för vart och ett av intygets blad om det består av mer än ett blad. När det gäller fabriksfartyg får den behöriga myndigheten tillåta att kaptenen eller en annan befälsperson undertecknar intyget.

2. Intygen skall upprättas på det eller de officiella språken i det avsändande tredjelandet och i den medlemsstat där gräns- kontrollen äger rum eller åtföljas av en bestyrkt översättning till det eller de språken. Om bestämmelsemedlemsstaten begärdettaskallintygenocksååtföljasavenbestyrktöversättningtilldenmedlemsstatensofficiellaspråk.Enmedlems- stat kan emellertid samtycka till att ett annat officiellt gemenskapsspråk används än medlemsstatens eget eller egna.

3. Originalet till intyget skall medfölja sändningarna vid införsel till gemenskapen.

4. Intygen skall bestå av

a) ett enda pappersark, eller

b) två eller fler sidor som ingår i ett helt och odelbart pappersark, eller

c) flera sidor som är numrerade så att en enskild sida anges som en viss sida i en begränsad följd (t.ex. ”sidan 2 av 4 sidor”).

5. Intygen skall ha ett unikt identifieringsnummer. Om intyget består av flera sidor skall identifieringsnumret stå på varje sida.

6. Intyget skall utfärdas innan den sändning som intyget gäller lämnar den behöriga myndighetens kontroll i det avsän- dande tredjelandet.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/1

RÄTTELSER

Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd

(Europeiska unionens officiella tidning L 165 av den 30 april 2004)

Förordning (EG) nr 882/2004 skall vara som följer:

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 882/2004

av den 29 april 2004

om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,särskiltartiklarna37och95samtartikel152.4bi detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- téns yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1) Foder och livsmedel bör vara säkra och hälsosamma. Gemenskapslagstiftningen innehåller en uppsättning bestämmelser som skall garantera att detta mål uppnås. Dessabestämmelseromfattarävenproduktionochutsläp- pande på marknaden av både foder och livsmedel.

(2) De grundläggande bestämmelserna om foder och livs- medel finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrät- tande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (4).

(3) Utöver dessa grundläggande bestämmelser finns det mer specifika foder- och livsmedelsbestämmelser på olika områden såsom fodermedel, inklusive foder innehållande läkemedel, foder- och livsmedelshygien, zoonoser, anima- liska biprodukter, restsubstanser och främmande ämnen, kontroll och utrotning av djursjukdomar som inverkar på folkhälsan, märkning av foder och livsmedel, bekämp- ningsmedel, foder- och livsmedelstillsatser, vitaminer, mineralsalter,spårämnenochandratillsatser,materialsom kommer i kontakt med livsmedel, krav på kvalitet och sammansättning, dricksvatten, joniserande strålning, nya livsmedel och genetiskt modifierade organismer.

(4)Gemenskapensfoder-ochlivsmedelslagstiftningbyggerpå principenattfoder-ochlivsmedelsföretagarepåallastadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan i de företag som de kontrollerar har ansvar för att se till att foder och livsmedel uppfyller de krav i foder- och livs- medelslagstiftningen som är tillämpliga för deras verksamhet.

(5) Djurhälsa och djurskydd är viktiga faktorer som bidrar till livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet och till en human behandling av djur och som förhindrar att djur- sjukdomar sprids. Bestämmelser om dessa förhållanden har fastställts i flera rättsakter. I dessa rättsakter anges det vilka skyldigheter fysiska eller juridiska personer har när det gäller djurhälsa och djurskydd samt de behöriga myn- digheternas uppgifter.

(1) EUT C 234, 30.9.2003, s. 25. (2) EUT C 23, 27.1.2004, s. 14.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 9 mars 2004 (ännu ej offentlig- gjort i EUT) och rådets beslut av den 26 april 2004.

(4) EGTL31,1.2.2002,s.1.Förordningensenaständradgenomförord- ning (EG) nr 1642/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 4).

(6) Medlemsstaterna bör se till att foder- och livsmedelslag- stiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djur- skydd efterlevs samt övervaka och kontrollera att företa- garna uppfyller de relevanta kraven i dessa på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan. Offentliga kontroller bör företas i samband med detta.

L 191/2

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

(7) Det är därför lämpligt att på gemenskapsnivå utarbeta ett harmoniseratramverkavallmännabestämmelseromorga- nisationenavdessakontroller.Detärlämpligtattmotbak- grund av vunna erfarenheter bedöma om ett sådant gene- rellt ramverk fungerar väl, särskilt på djurhälso- och djurskyddsområdet. Kommissionen bör därför lägga fram en rapport med eventuella nödvändiga förslag.

(8) Generellt sett bör detta gemenskapsramverk inte omfatta offentliga kontroller av skadegörare på växter eller växt- produkter eftersom dessa kontroller redan omfattas av rådetsdirektiv2000/29/EGavden8maj2000omskydds- åtgärdermotattskadegörarepåväxterellerväxtprodukter försintillgemenskapenochmotattdespridsinomgemen- skapen (1). Vissa aspekter av denna förordning bör dock även gälla på växtskyddsområdet och särskilt de aspekter somgällerupprättandetavfleråriganationellakontrollpla- nerochgemenskapensinspektionerimedlemsstaternaoch i tredjeländer. Direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet därmed.

(9) Rådets förordningar (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livs- medel (2),(EEG)nr2081/92avden14juli1992omskydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruks- produkter och livsmedel (3) och (EEG) nr 2082/92 av den 14 juli 1992 om särartsskydd för jordbruksprodukter och livsmedel (4) innehåller särskilda bestämmelser för kontroll av efterlevnaden av de krav som omfattas av för- ordningarna. Bestämmelserna i den här förordningen bör vara så flexibla att de tar hänsyn till de specifika dragen på dessa områden.

(10) Detfinnsredanettväletableratochsärskiltkontrollsystem för kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna om den gemensamma organisationen av marknaderna för jord- bruksprodukter (jordbruksgrödor, vin, olivolja, frukt och grönsaker, humle, mjölk och mjölkprodukter, nöt- och kalvkött, får- och getkött och honung). Denna förordning bör därför inte gälla dessa områden, i synnerhet som för- ordningensmålskiljersigfrånmålenfördekontrollersom gäller för den gemensamma organisationen av markna- derna för jordbruksprodukter.

(11) De myndigheter som är behöriga att utföra offentlig kon- trollböruppfyllaettantalverksamhetskriteriersomgaran- terar deras opartiskhet och effektivitet. De bör ha tillgång till tillräckligt stor, för ändamålet väl kvalificerad och erfa- ren personal, och lämpliga utrymmen och lämplig utrust- ning för att kunna utföra sina uppgifter ordentligt.

(12) Offentlig kontroll bör genomföras med lämpliga metoder som är utvecklade för detta ändamål, bl.a. rutinövervak- ning och mer ingående kontroller såsom inspektioner, verifieringar,revisioner,provtagningochanalysavprover. För att metoderna skall kunna användas på ett riktigt sätt måste den personal som utför offentliga kontroller få lämplig utbildning. Utbildning behövs även för att garan- tera att de behöriga myndigheterna fattar enhetliga beslut, särskilt vad gäller tillämpningen av HACCP-principerna (faroanalys och kritiska styrpunkter).

(13) De offentliga kontrollerna bör utföras regelbundet, och kontrollfrekvensen bör stå i proportion till risken, med hänsyn till resultaten av foder- och livsmedelsföretagens egenkontroller enligt kontrollprogram som baseras på HACCP eller kvalitetssäkringsprogram, när sådana pro- gramärutformadeförattuppfylladekravsomfoder-och livsmedelslagstiftningen samt föreskrifterna om djurhälsa och djurskydd ställer. Särskilda kontroller bör utföras vid misstanke om bristande efterlevnad. Särskilda kontroller kanocksåutförasnärsomhelstutannågonmisstankeom bristande efterlevnad.

(14) Offentlig kontroll bör utföras enligt dokumenterade förfa- randen för att säkerställa enhetlighet och hög kvalitet på utförandet.

(1) EGT L 169, 10.7.2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kom- missionens direktiv 2004/31/EG (EUT L 85, 23.3.2004, s. 18).

(2) EGT L198, 22.7.1991, s. 1. Förordningensenast ändradgenom för- ordning (EG) nr 392/2004 (EUT L 65, 3.3.2004, s. 1).

(3) EGT L208, 24.7.1992, s. 1. Förordningensenast ändradgenom för- ordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(4) EGT L208, 24.7.1992, s. 9. Förordningensenast ändradgenom för- ordning (EG) nr 806/2003.

(15) När olika kontrollenheter är inblandade i den offentliga kontrollen bör de behöriga myndigheterna i medlemssta- ternasetillattlämpligasamordningsrutinerupprättasoch tillämpas på ett effektivt sätt.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/3

(16) Om befogenheten att utföra offentlig kontroll har delege- rats från central nivå till regional eller lokal nivå, bör den behöriga myndigheten även se till att det finns en effektiv och ändamålsenlig samordning mellan den centrala nivån och den regionala eller lokala nivån.

(17) De laboratorier som deltar i analysen av offentliga prover börarbetaenligtinternationelltgodkändaförfarandeneller kriteriebaseraderesultatstandarderochanvändaanalysme- todersomsålångtsommöjligtärvaliderade.Sådanalabo- ratorier bör särskilt ha utrustning som gör det möjligt att fastställanormerpåettriktigtsätt,t.ex.degränsvärdenför högsta tillåtna restmängder som fastställts genom gemenskapslagstiftningen.

(18) Utnämningen av referenslaboratorier på gemenskapsnivå och nationell nivå bör leda till analysresultat som präglas av hög kvalitet och enhetlighet. Målet kan uppnås genom att använda validerade analysmetoder, skapa tillgång till referensmaterial,genomförajämförandetesterochutbilda laboratoriepersonal.

(19) Referenslaboratoriernasverksamhetböromfattaallaområ- den av foder- och livsmedelslagstiftningen och djurhälsa, särskilt de områden där det finns behov av exakta analys- och diagnosresultat.

(20) För ett antal verksamheter i samband med offentlig kon- troll har Europeiska standardiseringskommittén (CEN) utvecklat europeiska standarder (EN) som är lämpliga för syftena i denna förordning. Dessa EN-standarder gäller främst provningslaboratoriers verksamhet och bedöm- ningen av dem samt ackreditering av kontrollorgan och verksamheten vid dessa. Även Internationella standardise- ringsorganisationen(ISO)ochInternationellakemiunionen (IUPAC) har utarbetat internationella standarder. Dessa standarder kan i vissa, närmare definierade fall vara rele- vanta för den här förordningen, eftersom resultatkriterier fastställsifoder-ochlivsmedelslagstiftningenförattsäker- ställa flexibilitet och kostnadseffektivitet.

(21) Det bör finnas bestämmelser om den behöriga myndighe- tens villkor för och befogenhet att delegera särskilda kon- trolluppgifter till ett kontrollorgan.

(22) Lämpliga rutiner bör finnas för de behöriga myndigheter- nas samarbete inom och mellan medlemsstaterna, särskilt omdetviddenoffentligakontrollenframgårattfoder-och livsmedelsproblemen inte begränsas enbart till en enda medlemsstat. För att underlätta samarbetet bör medlems- staterna utse ett eller flera förbindelseorgan med uppdrag att samordna översändandet och mottagandet av begäran om stöd.

(23) I enlighet med artikel 50 i förordning (EG) nr 178/2002 skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om det finns uppgifter om att ett livsmedel eller ett foder innebär en allvarlig direkt eller indirekt risk för människors hälsa.

(24) Det är viktigt att skapa enhetliga rutiner för kontroll av foder och livsmedel från tredjeländer som förs in till gemenskapensterritoriummedbeaktandeavattharmoni- seradeimportförfarandenredanharfastställtsförlivsmedel avanimalisktursprunggenområdetsdirektiv97/78/EG (1) ochförlevandedjurgenområdetsdirektiv91/496/EEG(2).

Dessa existerande förfaranden fungerar väl och bör bibehållas.

(25) Den kontroll av foder och livsmedel från tredjeländer som avsesidirektiv97/78/EGberörendastveterinäraaspekter. Det är nödvändigt att komplettera denna kontroll med offentlig kontroll av aspekter som inte omfattas av veteri- närkontrollen, såsom tillsatser, märkning, spårbarhet och, bestrålning av livsmedel och material som kommer i kon- takt med livsmedel.

(26) Gemenskapslagstiftningen innehåller även förfaranden för

kontrollen av importerat foder enligt rådets direktiv 95/53/EG av den 25 oktober 1995 om faststäl- landeavprincipernaförorganisationenavofficiellkontroll pådjurfoderområdet (3).Dettadirektivinnehållerprinciper och förfaranden som medlemsstaterna skall tillämpa när importerat foder övergår till fri omsättning.

(1) Rådetsdirektiv97/78/EGavden18december1997omprinciperna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen (EGT L 24, 30.1.1998, s. 9).

(2) Rådets direktiv 91/496/EEG av den 15 juli 1991 om fastställande av regler för hur veterinärkontroller skall organiseras för djur som importerastillgemenskapenfråntredjeland(EGTL268,24.9.1991, s.56).Direktivetsenaständratgenomdirektiv96/43/EG(EGTL162, 1.7.1996, s. 1).

(3) EGT L 265, 8.11.1995, s. 17. Direktivet senast ändrat genom Euro- paparlamentets och rådets direktiv 2001/46/EG (EGT L 234, 1.9.2001, s. 55).

L 191/4

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

(27) Det bör införas gemenskapsbestämmelser för att säker- ställa att foder och livsmedel från tredjeländer genomgår offentlig kontroll innan de övergår till fri omsättning i gemenskapen. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid importkontroll av foder och livsmedel där det kan finnas en högre risk för kontaminering.

(28) Det bör även vidtas åtgärder för anordnandet av offentlig kontroll av foder och livsmedel som förs in i gemenska- pensterritoriumunderandratullförfarandenänfriomsätt- ning, särskilt varor som införs enligt de tullförfaranden som anges i artikel 4.16 b-4.16 f i rådets förordning (EEG) nr2913/92avden12oktober1992ominrättandetaven tullkodexförgemenskapen (1),samtvarornasinförselifri- zoner och frilager. Detta innefattar införsel av foder och livsmedel från tredjeländer genom passagerare på trans- portmedel i internationell trafik och genom postförsändelser.

(29) I samband med offentlig foder- och livsmedelskontroll är detnödvändigtattdefinieradetgemenskapsterritoriumdär bestämmelsernagäller,förattsäkerställaattfoderochlivs- medel som förs in i detta territorium genomgår den kon- troll som fastställs i den här förordningen. Detta territo- rium är inte nödvändigtvis detsamma som i artikel 299 i fördraget, eller detsamma som definieras i artikel 3 i för- ordning (EEG) nr 2913/92.

(30) För att säkerställa en effektivare organisation av de offent- liga kontrollerna av foder och livsmedel från tredjeländer ochförattunderlättahandelsflödenakandetvaranödvän- digt att utse särskilda platser där foder och livsmedel från tredjeländer förs in i gemenskapens territorium. Det kan likaså bli nödvändigt att kräva att varors ankomst till gemenskapens territorium anmäls i förväg. Det bör säker- ställasattvarjeinförselställehartillgångtilllämpligaanord- ningar för att utföra kontroller inom rimliga tidsgränser.

(31) När det beslutas om bestämmelser för den offentliga kon-

trollen av foder och livsmedel från tredjeländer bör det säkerställasattdebehörigamyndigheternaochtullensam- arbetar, med hänsyn till att det redan finns bestämmelser om detta i rådets förordning (EEG) nr 339/93 av den 8 februari 1993 om kontroll av att produkter som importerasfråntredjelandäriöverensstämmelsemedreg- lerna för produktsäkerhet (2).

(32) Det bör finnas tillräckliga finansiella medel för att organi- sera den offentliga kontrollen. Medlemsstaternas behöriga

(1) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2700/2000 (EGT L 311, 12.12.2000, s. 17).

(2) EGT L 40, 17.2.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003.

myndigheterbördärförfåtautavgifterellerpålagorföratt täcka kostnaderna för de offentliga kontrollerna. I detta sammanhang kommer medlemsstaternas behöriga myn- digheter att ha rätt att fastställa schablonbelopp för avgif- terochpålagorpågrundvalavdeverkligakostnadernaoch medbeaktandeavanläggningarnassärskildasituation.Om företagarna åläggs avgifter, bör gemensamma principer gälla. Det bör därför fastställas kriterier för att bestämma avgiftsnivån. Vad gäller importkontrollavgifterna bör beloppenfördevarorsomhuvudsakligenimporterasfast- ställas direkt för att garantera en enhetlig tillämpning och undvika snedvridning av handeln.

(33) I gemenskapens foder- och livsmedelslagstiftning före- skrivs att vissa foder- och livsmedelsföretag skall registre- ras eller godkännas av den behöriga myndigheten. Detta gäller framför allt i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livs- medelshygien (3), Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställandeavsärskildahygienreglerförlivsmedelavani- maliskt ursprung (3) och rådets direktiv 95/69/EG av den22december1995omvillkorochföreskrifterförgod- kännande och registrering av vissa anläggningar och mel- lanhänder inom fodersektorn (4) och den kommande för- ordningen om livsmedelshygien.

Det bör införas förfaranden för att se till att registreringen och godkännandet av foder- och livsmedelsföretagen sker på ett effektivt och öppet sätt.

(34) För att uppnå en samlad och enhetlig strategi för den offentligakontrollenbörmedlemsstaternautarbetaochtill- lämpafleråriganationellakontrollplanerienlighetmedde allmänna anvisningar som har utarbetats på gemenskaps- nivå. En sådan vägledning bör främja enhetliga och natio- nella strategier samt klarlägga riskbaserade prioriteringar och de effektivaste kontrollförfarandena. En gemenskaps- strategiböranläggaettövergripande,integreratperspektiv påkontrollverksamheten.Medtankepåattvissaavdetek- niska riktlinjerna inte är tvingande är det lämpligt att väg- ledningen fastställs genom förfarandet med rådgivande kommitté.

(35) Defleråriganationellakontrollplanernaböromfattafoder- och livsmedelslagstiftningen och lagstiftningen avseende djurhälsa och djurskydd.

(3) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.

(4) EGT L 332, 30.12.1995, s. 15. Direktivet senast ändrat genom för- ordning (EG) nr 806/2003.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/5

(36) De fleråriga nationella kontrollplanerna bör utgöra en fast grund för den kontroll som kommissionens inspektörer utför i medlemsstaterna. Genom dessa kontrollplaner bör kommissionens inspektörer kunna kontrollera huruvida medlemsstaternas offentliga kontroll har genomförts i enlighet med kriterierna i denna förordning. Alltefter behov bör utförliga inspektioner och revisioner utföras, särskiltomrevisionenavmedlemsstaternasfleråriganatio- nella kontrollplaner visar på svagheter eller felaktigheter.

(42) Sådana åtgärder bör omfatta administrativa åtgärder som företas av den behöriga myndigheten i medlemsstaten, som bör förfoga över förfaranden för detta. Fördelen med sådanaförfarandenärattsnabbaåtgärderkanvidtasföratt återställa ordningen.

(37) Medlemsstaterna bör lämna årliga rapporter till kommis- sionen med uppgifter om hur de fleråriga nationella kon- trollplanerna har genomförts. Rapporten bör innehålla resultaten av de offentliga kontroller och revisioner som har utförts under föregående år och vid behov en aktuali- sering av den ursprungliga kontrollplanen med hänsyn till dessa resultat.

(38) Gemenskapskontrollerna i medlemsstaterna bör ge kom- missionens kontrollenheter möjlighet att kontrollera om foder- och livsmedelslagstiftningen, samt djurhälso- och djurskyddslagstiftningen, tillämpas enhetligt och korrekt i hela gemenskapen.

(39) Gemenskapskontroller i tredjeländer krävs för att kontrol- leraefterlevnadenavgemenskapensfoder-ochlivsmedels- lagstiftning samt lagstiftningen om djurhälsa och, i före- kommande fall, djurskydd. Tredjeländer får även avkrävas information om sina kontrollsystem. Utifrån denna infor- mation, som bör upprättas på grundval av gemenskaps- riktlinjer, bör kommissionen senare utföra sektorsövergri- pande kontroller inom de viktigaste av de sektorer som exporterartillgemenskapen.Dennautvecklingbörmöjlig- göra en förenkling av den nuvarande ordningen, stärka ett effektivt kontrollsamarbete och därmed underlätta handelsflödena.

(40) För att kunna säkerställa att importerade varor överens- stämmer eller är likvärdiga med kraven i gemenskapens foder- och livsmedelslagstiftning är det nödvändigt att införa förfaranden för att kunna besluta om importvillkor och certifieringskrav, när så är lämpligt.

(41)Överträdelseravfoder-ochlivsmedelslagstiftningenochav föreskrifterna om djurhälsa och djurskydd kan utgöra ett hot mot människors hälsa och mot djurhälsa och djur- skydd.Sådanaöverträdelserbördärförbeläggasmedeffek- tiva,avskräckandeochproportionellaåtgärderpånationell nivå i hela gemenskapen.

(43) Företagarebörharättattöverklagadebeslutsomdebehö- riga myndigheterna fattar som en följd av den offentliga kontrollen, och de bör upplysas om denna rättighet.

(44) Hänsyn bör tas till utvecklingsländernas särskilda behov, särskilt till de minst utvecklade ländernas, och det bör beslutas om åtgärder för detta. Kommissionen bör åta sig att stödja utvecklingsländer när det gäller foder- och livs- medelssäkerhet, som är ett viktigt inslag i utvecklingen av folkhälsa och handel. Detta stöd bör organiseras inom ramenförgemenskapenspolitikförutvecklingssamarbete.

(45) Bestämmelsernaidennaförordningförstärkerdensamlade och övergripande strategi som är nödvändig för att till- lämpa en sammanhängande kontrollpolitik i fråga om foder- och livsmedelssäkerhet samt djurhälsa och djur- skydd. Det bör dock finnas utrymme för att vid behov utarbeta särskilda kontrollbestämmelser, till exempel när det gäller att fastställa högsta tillåtna halt för vissa främ- mande ämnen på gemenskapsnivå. Likaså bör befintliga, mer specifika bestämmelser behållas i fråga om foder- och livsmedelskontrollsamtdjurhälso-ochdjurskyddskontroll.

Dessa	omfattar i synnerhet följande rättsakter:
direktiv	96/22/EG (1), direktiv 96/23/EG (2), förordning

(1) Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av ß-agonister vid animalieproduktion (EGT L 125, 23.5.1996, s. 3). Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/74/EG (EUT L 262, 14.10.2003, s. 17).

(2) Rådetsdirektiv96/23/EGavden29april1996ominförandeavkon- trollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djurochiprodukterframställdadärav(EGTL125,23.5.1996,s.10). Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003.

L 191/6

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

(EG) nr 854/2004 (1), förordning (EG) nr 999/2001 (2), förordning (EG) nr 2160/2003 (3), direktiv 86/362/EEG (4), direktiv 90/642/EEG (5) och till- lämpningsföreskrifterna till detta, direktiv 92/1/EEG (6), direktiv 92/2/EEG (7) samt rättsakter om bekämpning av djursjukdomar som mul- och klövsjuka, svinpest osv. och krav på offentlig kontroll av djurskydd.

(46) Denna förordning omfattar områden som redan täcks av vissarättsaktersomförnärvarandeärikraft.Detärdärför befogat att upphäva särskilt följande rättsakter om foder- och livsmedelskontroll och att ersätta dem med bestäm- melserna i denna förordning: direktiv 70/373/EEG (8),

direktiv 85/591/EEG (9), direktiv 89/397/EEG (10), direktiv 93/99/EEG (11), beslut 93/383/EEG (12),

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 om fastställandeavsärskildabestämmelserförgenomförandetavoffent- lig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att använ- das som livsmedel (EUT L 139, 30.4.2004, s. 206).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyg- gande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spon- giform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1). Förordningen senaständradgenomkommissionensförordning(EG)nr2245/2003 (EUT L 333, 20.12.2003, s. 28).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (EUT L 325, 12.12.2003, s. 1).

(4) Rådets direktiv 86/362/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på spannmål (EGT L 221, 7.8.1986, s. 37). Direktivet senast ändrat genom kommissio- nens direktiv 2004/2/EG (EUT L 14, 21.1.2004, s. 10).

(5) Rådets direktiv 90/642/EEG av den 27 november 1990 om faststäl- landeavgränsvärdenförbekämpningsmedelsresteriochpåproduk- ter av vegetabiliskt ursprung inklusive frukt och grönsaker (EGT L 350, 14.12.1990, s. 71). Direktivet senast ändrat genom kommis- sionens direktiv 2004/2/EG.

(6) Kommissionens direktiv 92/1/EEG av den 13 januari 1992 om tem- peraturkontroll i utrymmen i transportfordon, fryshus och frysrum innehållande djupfrysta livsmedel (EGT L 34, 11.2.1992, s. 28).

(7) Kommissionens direktiv 92/2/EEG av den 13 januari 1992 om fast- ställandeavstickprovsförfarandeochgemenskapensanalysmetodför den offentliga kontrollen av djupfrysta livsmedels temperatur (EGT L 34, 11.2.1992, s. 30).

(8) Rådets direktiv 70/373/EEG av den 20 juli 1970 om införande av gemenskapsmetoder för provtagning och analys vid den officiella foderkontrollen(EGTL170,3.8.1970,s.2).Direktivetsenaständrat genomförordning(EG)nr807/2003(EUTL122,16.5.2003,s.36).

(9) Rådetsdirektiv85/591/EEGavden20december1985ominförande av provtagnings- och analysmetoder vid kontroll av livsmedel inom gemenskapen(EGTL372,31.12.1985,s.50).Direktivetsenaständ- rat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(10) Rådets direktiv 89/397/EEG av den 14 juni 1989 om offentlig kon- troll av livsmedel (EGT L 186, 30.6.1989, s. 23).

(11) Rådets direktiv 93/99/EEG av den 29 oktober 1993 om ytterligare åtgärder för offentlig kontroll av livsmedel (EGT L 290, 24.11.1993, s. 14). Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(12) Rådets beslut 93/383/EEG av den 14 juni 1993 om referenslabora- torierförkontrollavmarinabiotoxiner(EGTL166,8.7.1993,s.31). Beslutet ändrat genom beslut 1999/312/EG (EGT L 120, 8.5.1999, s. 37).

direktiv 95/53/EG, direktiv 96/43/EG (13), beslut 98/728/EG (14) samt beslut 1999/313/EG (15).

(47) Medanledningavdennaförordningbördirektiv96/23/EG, direktiv 97/78/EG och direktiv 2000/29/EG ändras.

(48) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att säker- ställa en harmoniserad strategi för offentlig kontroll, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna ochdetdärför,pågrundavsinkomplexitet,singränsöver- skridande karaktär och, vad gäller foder- och livsmedels-

importer,sininternationellakaraktär,bättrekanuppnåspå gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlig- het med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(49) De bestämmelser som krävs för att genomföra denna för-

ordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaran- den som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (16).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

SYFTE, RÄCKVIDD OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och räckvidd

1. I denna förordning fastställs allmänna bestämmelser för offentlig kontroll för verifiering av efterlevnaden av sådana bestämmelser:

a) förhindra, undanröja eller till godtagbara nivåer minska ris- kerna för människor och djur direkt eller via miljön,

och

(13) Rådetsdirektiv96/43/EGavden26juni1996omändringochkodi- fieringavdirektiv85/73/EEGomfinansieringenavveterinärabesikt- ningarochkontrolleravlevandedjurochvissaanimaliskaprodukter (EGT L 162, 1.7.1996, s. 1).

(14) Rådets beslut 98/728/EG av den 14 december 1998 om ett gemen- skapssystemföravgifterinomfodersektorn(EGTL346,22.12.1998, s. 51).

(15) Rådets beslut 1999/313/EG av den 29 april 1999 om referenslabo- ratorier för kontroll av bakteriell och viral kontamination av tvåska- liga blötdjur (EGT L 120, 8.5.1999, s. 40).

(16) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/7

b) säkerställa god sed inom handeln med foder och livsmedel och skydda konsumenternas intressen, inbegripet märkning av foder och livsmedel samt andra typer av konsumentinformation.

2. Denna förordning skall inte tillämpas på offentlig kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna om gemensamma organisa- tioner av marknaden för jordbruksprodukter.

3. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av sär- skilda gemenskapsbestämmelser om offentlig kontroll.

4. Genomförandet av offentlig kontroll enligt denna förord- ning skall inte påverka foder- och livsmedelsföretagares primära juridiska ansvar för att garantera foder- och livsmedelssäkerhet enligt förordning (EG) nr 178/2002, och det civilrättsliga och straffrättsliga ansvar som kan bli följden om de underlåter att uppfylla sina skyldigheter påverkas inte heller.

Artikel 2

Definitioner

I den här förordningen skall de definitioner gälla som fastställs i artiklarna 2 och 3 i förordning (EG) nr 178/2002.

Därutöver skall följande definitioner gälla:

1. offentlig kontroll: varje form av kontroll som utförs av den behöriga myndigheten eller av gemenskapen i syfte att kon- trollera efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.

2. kontroll: kontroll av om specificerade krav har uppfyllts, genom undersökning och bedömning av sakligt underlag.

3. foderlagstiftning: lagar och andra författningar om foder i all- mänhet och fodersäkerhet i synnerhet, både på gemenskaps- nivå och på nationell nivå. Definitionen omfattar alla led i produktions-,bearbetnings-ochdistributionskedjanavfoder samt användningen av foder.

4. behörig myndighet: den centrala myndighet i en medlemsstat som har behörighet att genomföra offentlig kontroll eller varje annan myndighet som tilldelats sådan behörighet. Hit skall även i tillämpliga fall räknas motsvarande myndighet i ett tredjeland.

5. kontrollorgan: en oberoende tredje part till vilken den behö- riga myndigheten har delegerat vissa kontrolluppgifter.

6. revision: en systematisk och oberoende undersökning för att avgöra om verksamheter och resultat från dessa överens- stämmer med planerade åtgärder och om åtgärderna har genomförts på ett effektivt sätt och är lämpliga för att nå målen.

7. inspektion: undersökning av varje aspekt av foder, livsmedel, djurhälsa och djurskydd för att kontrollera efterlevnaden av derättsligakravenifoder-ochlivsmedelslagstiftningensamt bestämmelserna avseende djurhälsa och djurskydd.

8. kartläggning: planerad undersökning som görs för att få en överblick av hur foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd efterlevs.

9.övervakning:noggranngranskningavettellerflerafoder-eller livsmedelsföretag,foder-ellerlivsmedelsföretagareochderas verksamhet.

10. bristande efterlevnad: bristande efterlevnad av foder- eller livs- medelslagstiftningen och av bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.

11. provtagning för analys: insamling av prov från foder eller livs- medelellernågotannatämne(inbegripetfrånmiljön)somär relevant för produktion, bearbetning och distribution av foderellerlivsmedelellerdjurhälsaförattgenomanalyskon- trollera efterlevnaden av foder- eller livsmedelslagstiftningen och bestämmelserna om djurhälsa.

L 191/8

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

12. officiell certifiering: det förfarande enligt vilket den behöriga myndighetenellerdekontrollorgansomgodkäntsfördenna uppgift ger en skriftlig, elektronisk eller likvärdig försäkran om överensstämmelse.

13. omhändertagande: det förfarande enligt vilket den behöriga myndigheten säkerställer att foder eller livsmedel inte flyttas eller manipuleras i avvaktan på beslut om dess destination ochsominnefattarfoder-ochlivsmedelsföretagareslagringi enlighet med instruktioner från den behöriga myndigheten.

14. likvärdighet: olika systems eller åtgärders förmåga att uppnå samma mål; likvärdig: olika system eller åtgärder som kan uppnå samma mål.

15. import: övergång till fri omsättning av foder eller livsmedel eller avsikten att låta foder eller livsmedel övergå till fri omsättning i den mening som avses i artikel 79 i förordning (EEG) nr 2913/92 i ett av de territorier som förtecknas i bilaga I.

16. införsel:importenligtdefinitionenipunkt15ochhänförande av varor till de tullförfaranden som anges i artikel 4.16 b- 4.16fiförordning(EEG)nr2913/92,samtäveninförselifri- zoner och frilager.

17. dokumentkontroll:undersökningavhandelsdokumentochitill- lämpliga fall de med sändningen åtföljande dokument som krävs enligt foder- eller livsmedelslagstiftningen.

18. identitetskontroll: okulärbesiktning för att kontrollera att de intygellerandradokumentsomåtföljersändningenöverens- stämmer med sändningens märkning och innehåll.

19. fysisk kontroll: undersökning av foder eller livsmedel, eventu- ellt även kontroll av transportmedlet, förpackningen, märk- ningen och temperaturen samt provtagning för analys och laboratorietest och varje annan kontroll som krävs för att kontrollera att foder- eller livsmedelslagstiftningen efterlevs.

20. kontrollplan: en av den behöriga myndigheten upprättad beskrivning med allmän information om hur dess offentliga kontrollsystem är uppbyggt och organiserat.

AVDELNING II

OFFENTLIG KONTROLL SOM GENOMFÖRS AV

MEDLEMSSTATERNA

KAPITEL I

ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Artikel 3

Allmänna skyldigheter för genomförandet av offentliga kontroller

1. Medlemsstaterna skall se till att riskbaserad offentlig kon- troll genomförs regelbundet och så ofta som är lämpligt för att uppnå målen i denna förordning med hänsyn till följande:

a) Klarlagda risker i samband med djur, foder eller livsmedel, foder- eller livsmedelsföretag, användningen av foder, livs- medel eller processer, material, substanser, aktiviteter eller verksamheter som kan påverka foder- eller livsmedelssäker- heten, djurhälsa eller djurskydd.

b)Foder-ellerlivsmedelsföretagarenstidigareresultatifrågaom efterlevnad av foder- eller livsmedelslagstiftningen eller av bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.

c) Tillförlitligheten hos eventuella egna kontroller som redan blivit genomförda.

d) Information som kan tyda på bristande efterlevnad.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/9

2. Offentligkontrollskallgenomförasutanförvarning,utomi samband med revision och liknande fall då det krävs att foder- ellerlivsmedelsföretagarenunderrättasiförväg.Offentligkontroll får också genomföras på ad hoc-basis.

3. Offentligkontrollskallgenomförasiallalediproduktionen, bearbetningenochdistributionenavfoderellerlivsmedelsamtav djur och animaliska produkter. Den skall även inbegripa sådana kontrolleravfoder-ochlivsmedelsföretag,användningenavfoder och livsmedel, lagringen av foder och livsmedel, processer, mate- rial, ämnen och verksamheter, inklusive transporter, som rör foder eller livsmedel och levande djur som krävs för att målen i denna förordning skall uppnås.

4. Den offentliga kontrollen skall, med samma noggrannhet, tillämpas på export från gemenskapen, utsläppande på gemen- skapsmarknaden samt införsel från tredjeländer på de territorier som avses i bilaga I.

5. Medlemsstaternaskallvidtaallaåtgärdersombehövsföratt säkerställa att produkter avsedda för leverans till andra medlems- stater kontrolleras med samma noggrannhet som produkter avsedda att släppas ut på marknaden på deras eget territorium.

6. Denbehörigamyndighetenidestinationsmedlemsstatenfår kontrollera efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen genomicke-diskriminerandekontroller.Idenutsträckningsomär absolut nödvändig för genomförandet av den offentliga kontrol- len får medlemsstaterna begära att de företagare som har levere- rat varor till dem från en annan medlemsstat rapporterar om att sådana varor har tagits emot.

7. Om en medlemsstat vid en kontroll på destinationsorten, under lagringen eller under transporten konstaterar bristande efterlevnad skall den vidta lämpliga åtgärder, vilka kan inbegripa återsändning till ursprungsmedlemsstaten.

2. De behöriga myndigheterna skall se till:

a) att den offentliga kontrollen av levande djur, foder och livs- medel i alla led av produktions-, bearbetnings- och distribu- tionskedjan och av användningen av foder är effektiv och ändamålsenlig,

b) attdetinteföreliggernågonintressekonfliktfördenpersonal som utför den offentliga kontrollen,

c) att de har, eller har tillgång till, lämplig laboratoriekapacitet förprovningochtillräckligtstor,förändamåletvälkvalifice- radocherfarenpersonal,såattoffentligakontrollerochdär- med förbundna uppgifter kan utföras ändamålsenligt och effektivt,

d) att de har lämpliga och väl underhållna utrymmen och utrustning, så att personalen kan utföra den offentliga kon- trollen ändamålsenligt och effektivt,

e) att de har de juridiska befogenheter som krävs för att utföra offentliga kontroller och vidta åtgärder som föreskrivs enligt denna förordning,

f) att de har beredskapsplaner och är beredda att genomföra sådana planer i nödsituationer,

KAPITEL II

BEHÖRIGA MYNDIGHETER

Artikel 4

Utseende av behöriga myndigheter och verksamhetskriterier

1. Medlemsstaterna skall utse de behöriga myndigheter som ansvararfördemålochdenoffentligakontrollsomangesidenna förordning.

g) att foder- och livsmedelsföretagarna är skyldiga att undergå deinspektionersomgenomförsienlighetmeddennaförord- ning och att bistå den behöriga myndighetens personal när den genomför sina uppgifter.

3. När en medlemsstat ger en annan myndighet eller andra myndigheter än den centrala behöriga myndigheten behörighet att utföra offentlig kontroll, i synnerhet myndigheter på regional eller lokal nivå, skall en effektiv och ändamålsenlig samordning mellanallaberördabehörigamyndighetersäkerställas,inbegripet, i förekommande fall, på miljö- och hälsoskyddsområdet.

L 191/10

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

4. De behöriga myndigheterna skall säkerställa den offentliga kontrollensopartiskhet,kvalitetochenhetlighetpåallanivåer.De kriterier som är förtecknade i punkt 2 måste fullt ut respekteras av varje myndighet som tilldelats befogenhet att genomföra offentliga kontroller.

5. När det inom en behörig myndighet finns mer än en enhet med behörighet att utföra offentlig kontroll, skall en effektiv och ändamålsenlig samordning och ett effektivt och ändamålsenligt samarbete mellan dessa olika enheter säkerställas.

6. De behöriga myndigheterna skall utföra interna revisioner eller låta utföra externa revisioner och skall med beaktande av resultatenvidtalämpligaåtgärderförattsäkerställaattdeuppfyl- ler målen i denna förordning. Dessa revisioner skall bli föremål föroberoendegranskningochgenomföraspåettsättsomtillåter insyn.

7. Detaljerade föreskrifter för tillämpningen av denna artikel får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 62.3.

Artikel 5

Delegering av särskilda uppgifter i den offentliga kontrollen

1. Den behöriga myndigheten får delegera särskilda uppgifter i den offentliga kontrollen till ett eller flera kontrollorgan i enlig- het med punkterna 2, 3 och 4.

En förteckning över de uppgifter som får eller inte får delegeras får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 62.3.

De åtgärder som avses i artikel 54 får emellertid inte delegeras.

2. Den behöriga myndigheten får delegera vissa uppgifter till ett särskilt kontrollorgan, endast om:

a) det finns en exakt beskrivning av de uppgifter som kontroll- organet får utföra och av de villkor under vilka uppgifterna får utföras,

b) det kan visas att kontrollorganet

i) har den sakkunskap, utrustning och uppbyggnad som krävs för att utföra de uppgifter som har delegerats,

ii)har tillräckligt stort antal av för ändamålet väl kvalifice- rad och erfaren personal,

och

iii)är opartiskt och fritt från intressekonflikter när det gäl- ler utövandet av de uppgifter som har delegerats.

c) kontrollorganet verkar och är ackrediterat i enlighet med europeisk standard EN 45004 ”Allmänna kriterier på verk- samhet av olika typer av organ som utför kontroll” och/eller en annan standard, om den är mer tillämplig för de delege- rade uppgifterna,

d) laboratorierna verkar i enlighet med standarderna i artikel 12.2,

e) kontrollorganetmeddelarresultatenavdekontrollersomhar utförts till den behöriga myndigheten, regelbundet och när- helst den behöriga myndigheten begär det; om resultaten av kontrollerna indikerar eller visar att det är sannolikt att bestämmelserna inte efterlevs, skall kontrollorganet omedel- bart underrätta den behöriga myndigheten om detta,

f) det finns en effektiv och ändamålsenlig samordning mellan dendelegerandebehörigamyndighetenochkontrollorganet.

3. Debehörigamyndighetersomdelegerarsärskildauppgifter till kontrollorgan skall vid behov genomföra revisioner eller inspektioner av kontrollorganen. Om det vid revisionen eller inspektionenframgårattsådanaorganinteutfördeuppgiftersom har delegerats till dem på korrekt sätt, får den delegerande behö- riga myndigheten återkalla delegeringen. Den skall återkalla dele- geringen utan dröjsmål, om kontrollorganet inte snabbt vidtar lämpliga korrigerande åtgärder.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/11

4. Medlemsstater som önskar delegera särskilda kontrollupp- gifter till ett kontrollorgan skall meddela kommissionen. Medde- landet skall innehålla utförliga uppgifter om:

a) delegerande behörig myndighet,

b) delegerade uppgifter,

och

c) kontrollorgan till vilket uppgiften skall delegeras.

Artikel 6

Personal som utför offentlig kontroll

Den behöriga myndigheten skall se till att samtlig personal som utför offentlig kontroll:

a) får utbildning som är lämplig för deras kompetensområde och som gör att de med erforderlig kompetens kan utföra sina uppgifter och utföra offentlig kontroll på ett enhetligt sätt. Denna utbildning skall allt efter omständigheterna omfatta de områden som anges i bilaga II kapitel I,

b) hållersiguppdateradepåsinarespektivekompetensområden och vid behov får regelbunden vidareutbildning,

och

c) kan samarbeta över kompetensområden.

Artikel 7

Insyn och sekretess

1. Den behöriga myndigheten skall säkerställa en hög grad av insyn när den bedriver sin verksamhet. För detta ändamål skall relevantinformationsominnehasavmyndighetengörastillgäng- lig för allmänheten snarast möjligt.

Allmänheten skall i regel ha tillgång till:

a) information om den behöriga myndighetens kontrollverk- samhet och dess effektivitet,

b) information i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 178/2002.

2. Denbehörigamyndighetenskallpålämpligtsättsäkerställa att dess personal inte lämnar ut information som den fått del av i sambandmedutövandetavarbetetmedoffentligakontrolleroch somäravdenartenattdenivederbörligenmotiveradefallomfat- tas av sekretess. Sekretesskyddet får inte hindra spridning via behöriga myndigheter av den information som avses i punkt 1 b. Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv95/46/EGavden24oktober1995omskyddförenskilda personermedavseendepåbehandlingavpersonuppgifterochom det fria flödet av sådana uppgifter (1) skall inte påverkas.

3. Den information som omfattas av sekretesskydd inbegriper följande:

—Sekretess i samband med förundersökning eller pågående rättegång.

—Personppgifter.

—De dokument som omfattas av ett undantag enligt Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparla- mentets, rådets och kommissionens handlingar (2).

—Den information som skyddas av nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning, särskilt när det gäller tystnadsplikt, sekretessvidöverläggningar,internationellaförbindelseroch nationellt försvar.

Artikel 8

Förfaranden för kontroll

1. De behöriga myndigheterna skall utföra offentliga kontrol- lerienlighetmeddokumenteradeförfaranden.Dessaförfaranden skall inbegripa information och instruktioner till den personal som genomför offentlig kontroll på bl.a. de områden som avses i bilaga II kapitel II.

(1) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(2) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

L 191/12

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

2. Medlemsstaterna skall se till att det finns rättsliga förfaran- den för att säkerställa att personalen vid de behöriga myndighe- terna har tillträde till foder- och livsmedelsföretagarnas lokaler och tillgång till deras dokumentation, så att de kan utföra sina uppgifter på ett korrekt sätt.

3. Debehörigamyndigheternaskallhainrättatförfarandenför

att:

a) kontrolleraattdenoffentligakontrollsomdeutföräreffektiv,

och

b) se till att korrigerande åtgärder vidtas vid behov och att den dokumentation som avses i punkt 1 hålls uppdaterad på lämpligt sätt.

4. Kommissionen får utarbeta vägledningar för den offentliga kontrollen i enlighet med förfarandet i artikel 62.2.

Dessa vägledningar får i synnerhet innehålla rekommendationer om offentlig kontroll av:

a) genomförandet av HACCP-principerna,

b) ledningssystem som foder- eller livsmedelsföretagare tilläm- par för att uppfylla kraven i foder- eller livsmedelslagstiftningen,

c) den mikrobiologiska, fysiska och kemiska foder- och livsmedelssäkerheten.

Artikel 9

Rapporter

1. Denbehörigamyndighetenskallupprättarapporteromden offentliga kontrollen som den har utfört.

2. Rapporterna skall innehålla en beskrivning av syftet med den offentliga kontrollen, den kontrollmetod som tillämpats, resultaten av den offentliga kontrollen och i förekommande fall de åtgärder som skall vidtas av den berörda företagaren.

3. Åtminstone vid bristande efterlevnad skall den behöriga myndighetenlämnaenkopiaavdenrapportsomavsesipunkt2 till den berörda företagaren.

Artikel 10

Kontrollverksamhet, kontrollmetoder och kontrollteknik

1. Uppgifter i samband med offentlig kontroll skall i allmän- het utföras med användning av lämpliga kontrollmetoder och kontrolltekniker såsom kartläggning, övervakning, verifiering, revision, inspektion, provtagning och analys.

2. Offentlig kontroll av foder och livsmedel skall bl.a. inbe- gripa följande verksamhet:

a) Granskning av alla kontrollsystem som inrättats av foder- och livsmedelsföretagarna och de resultat som erhållits genom dessa.

b) Inspektion av:

i) primärproduktionsanläggningar, foder- och livsmedels- företag, inklusive deras omgivning, lokaler, kontor, utrustning,anläggningarochmaskiner,transportersamt foder och livsmedel,

ii)råvaror,ingredienser,processhjälpmedelochandrapro- dukter som används för beredning och framställning av foder och livsmedel,

iii)halvfabrikat,

iv)material och föremål avsedda att komma i kontakt med livsmedel,

v) produkter och metoder för rengöring och underhåll samt bekämpningsmedel,

vi)märkning, presentation och reklam.

c) Kontroll av hygienförhållandena i foder- och livsmedelsföretag.

d) Bedömning av rutinerna för god tillverkningssed (GMP), god hygienpraxis, god lantbrukssed och HACCP, varvid hänsyn skalltastillanvändningenavdevägledningarsomfastställsi enlighet med gemenskapslagstiftningen.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/13

e) Granskning av skriftlig eller annan dokumentation som kan vara relevant för bedömningen av foder- och livsmedelslag- stiftningens efterlevnad.

f) Utfrågning av foder- och livsmedelsföretagare och deras personal.

g) Avläsning av mätinstrument installerade av foder- eller livsmedelsföretaget.

h) Mätning som utförs med den behöriga myndighetens egna instrument för att kontrollera de mätningar som foder- eller livsmedelsföretaget har gjort.

i) Annanverksamhetsomkrävsförattsetillattförordningens mål uppfylls.

KAPITEL III

PROVTAGNING OCH ANALYS

Artikel 11

Provtagnings- och analysmetoder

1. De provtagnings- och analysmetoder som används i den offentliga kontrollen skall överensstämma med relevanta gemen- skapsföreskrifter eller:

a) om sådana inte finns, med internationellt erkända bestäm- melser eller protokoll, t.ex. sådana som har godkänts av Europeiska standardiseringskommittén (CEN) eller sådana om vilka överenskommits i nationell lagstiftning,

2. Om punkt 1 inte är tillämplig, får analysmetoderna valide- ras vid ett enda laboratorium enligt ett internationellt erkänt protokoll.

3. Analysmetodernaskallommöjligtkännetecknasavderele- vanta kriterierna i bilaga III.

4. Tillämpningsåtgärder får vidtas i enlighet med förfarandet i artikel 62.3 för:

a) provtagnings- och analysmetoder, inklusive de verifierings- eller referensmetoder som skall användas vid tvister,

b) prestationskriterier,analysparametrar,mätosäkerhetochför- faranden för validering av de metoder som avses i a,

och

c) bestämmelser för tolkning av resultat.

5. De behöriga myndigheterna skall inrätta lämpliga förfaran- den för att säkerställa rätten för de foder- och livsmedelsföreta- gare vars produkter är föremål för provtagning och analys att begära ett kompletterande expertutlåtande, utan att det påverkar de behöriga myndigheternas skyldighet att i nödsituationer ome- delbart vidta åtgärder.

6.Deskallsärskiltsetillattfoder-ochlivsmedelsföretagarnai detta syfte kan få tillräckligt antal prov för ett kompletterande expertutlåtande, utom när detta är omöjligt när det rör sig om mycket lättfördärvliga produkter eller endast en mycket liten mängd substrat finns att tillgå.

7. Proverna skall hanteras och märkas så att både deras rätts- liga och deras analytiska giltighet säkerställs.

eller	Artikel 12
	Officiella laboratorier

b) i avsaknad av ovanstående, med andra metoder som lämpar sig för det avsedda ändamålet eller som tagits fram i enlighet med vetenskapliga protokoll.

1. Den behöriga myndigheten skall utse laboratorier som får analysera prover som tagits vid offentlig kontroll.

L 191/14

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

2. Den behöriga myndigheten får dock endast utse laborato- riersombedriververksamhet,ochärbedömdaochackrediterade i enlighet med följande europeiska standarder:

a) ENISO/IEC17025”Allmännakompetenskravförprovnings- och kalibreringslaboratorier”.

b) EN 45002 ”Provningslaboratorier – Allmänna krav för bedömning”.

c)EN45003”Ackrediteringssystemförkalibrerings-ochprov- ningslaboratorier – Allmänna krav på verksamhet och för godkännande”.

Hänsyn skall därvid tas till de kriterier för olika analysmetoder som fastställs i gemenskapens foder- och livsmedelslagstiftning.

3. Ackrediteringen och bedömningen av de provningslabora- toriersomavsesipunkt2fåravseenskildametoderellergrupper av metoder.

4. Den behöriga myndigheten får återkalla den utnämning som avses i punkt 1 när villkoren i punkt 2 inte längre är uppfyllda.

KAPITEL IV

KRISHANTERING

Artikel 13

Beredskapsplaner för foder och livsmedel

1. För tillämpningen av den allmänna plan för krishantering som avses i artikel 55 i förordning (EG) nr 178/2002 skall med- lemsstaternaupprättaberedskapsplanerföråtgärdersomomedel- bart skall vidtas om foder eller livsmedel visar sig utgöra en all- varlig risk för människor eller djur, antingen direkt eller via miljön.

2. I beredskapsplanerna skall det anges:

a) vilka administrativa myndigheter som skall medverka,

b) deras befogenheter och ansvarsområden,

och

3. Medlemsstaterna skall alltefter behov se över dessa bered- skapsplaner,särskiltisambandmedorganisationsändringarinom den behöriga myndigheten och/eller som en följd av praktiska erfarenheter, bl.a. från simuleringsövningar.

4. Vid behov kan genomförandeåtgärder antas i enlighet med förfarandet i artikel 62.3. Sådana åtgärder skall fastställa harmo- niserade bestämmelser avseende beredskapsplaner i den omfatt- ning som är nödvändig för att säkerställa att beredskapsplanerna är förenliga med den allmänna plan för krishantering som avses i artikel55iförordning(EG)nr178/2002.Avåtgärdernaskalldet vidare framgå hur berörda parter skall medverka i utarbetandet och verkställandet av beredskapsplanerna.

KAPITEL V

OFFENTLIGA KONTROLLER AV INFÖRSELN AV FODER OCH

LIVSMEDEL FRÅN TREDJELÄNDER

Artikel 14

Offentlig kontroll av foder och livsmedel av animaliskt ursprung

1. Denna förordning skall inte påverka de krav på veterinär- kontroller av foder och livsmedel av animaliskt ursprung som föreskrivs i direktiv 97/78/EG. Den behöriga myndighet som utsetts i enlighet med direktiv 97/78/EG skall dessutom utföra offentligakontrollerförattiförekommandefallkontrolleraefter- levnaden av de aspekter av foder- och livsmedelslagstiftningen som inte omfattas av direktivet, inklusive de aspekter som avses i avdelning VI kapitel II i denna förordning.

2. De allmänna bestämmelserna i artiklarna 18–25 i denna förordning skall även gälla för offentliga kontroller av allt foder och alla livsmedel, även foder och livsmedel av animaliskt ursprung.

3. Tillfredsställande resultat vid kontroller av varor som:

a) omfattas av ett av de tullförfaranden som avses i arti- kel 4.16 b-4.16 f i förordning (EEG) nr 2913/92,

eller

c) kanaler och förfaranden för informationsutbyte mellan de berörda parterna.

b) skall hanteras i frizoner eller frilageri den mening som avses i artikel 4.15 b i förordning (EEG) nr 2913/92,

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/15

skall varken påverka foder- och livsmedelsföretagarnas skyl- dighet att se till att foder och livsmedel följer foder- och livs- medelslagstiftningen från och med att de övergår till fri omsättning, eller hindra ytterligare offentlig kontroll av berört foder eller livsmedel.

Artikel 15

Offentlig kontroll av foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprung

1. Den behöriga myndigheten skall regelbundet genomföra offentliga kontroller av foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprungsominteomfattasavdirektiv97/78/EGochsomimpor- teras till de territorier som anges i bilaga I. Myndigheten skall genomföradennakontrollpågrundvalavdenfleråriganationella kontrollplan som upprättats i enlighet med artiklarna 41–43 och motbakgrundavpotentiellarisker.Kontrollernaskallomfattaalla aspekter av foder- och livsmedelslagstiftningen.

2. Dessakontrollerskallgenomföraspåenlämpligplats,inbe- gripet platsen för införsel av varor till ett av de i bilaga I angivna territorierna,påplatsenförövergångentillfriomsättning,ilager, i de importerande foder- och livsmedelsföretagarnas lokaler eller i andra led av foder- och livsmedelskedjan.

3. Kontrollerna får även genomföras beträffande varor som:

a) omfattas av ett av de tullförfaranden som avses i arti- kel 4.16 b-4.16 f i förordning (EEG) nr 2913/92,

eller

b) som skall föras in i frizoner eller frilager enligt artikel 4.15 b i förordning (EEG) nr 2913/92.

4. Tillfredsställande resultat vid de kontroller som avses i punkt 3 skall varken påverka foder- och livsmedelsföretagarnas skyldighet att se till att foder och livsmedel följer foder- och livs- medelslagstiftningen från och med tidpunkten då de övergår till fri omsättning, eller hindra att ytterligare offentlig kontroll av berört foder eller livsmedel utförs.

5. En förteckning över sådant foder och livsmedel av icke- animaliskt ursprung som på grundval av kända eller oförutsedda risker skall underkastas strängare offentliga kontroller på platsen för införsel till de territorier som avses i bilaga I skall upprättas ochuppdaterasienlighetmedförfarandetiartikel62.3.Frekven- sen och typen av dessa kontroller skall fastställas enligt samma förfarande. Det får samtidigt fastställas avgifter för dessa kontrol- ler i enlighet med samma förfarande.

Artikel 16

Typer av kontroll av foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprung

1. Den offentliga kontroll som avses i artikel 15.1 skall inne- fattaåtminstoneensystematiskdokumentkontroll,stickprovsun- dersökningar av identiteten och, vid behov, en fysisk kontroll.

2. Fysiska kontroller skall genomföras med en frekvens som beror på:

a) de risker som hänger samman med olika typer av foder och livsmedel,

b) tidigare erfarenheter vad gäller ursprungslandets, ursprungs- anläggningensochdeimporterandeochexporterandefoder- eller livsmedelsföretagarnas efterlevnad av kraven för den berörda produkten,

c) de kontroller som det foder- eller livsmedelsföretag som senast importerade produkten har utfört,

d) de garantier som den behöriga myndigheten i ursprungs- tredjelandet har givit.

3. Medlemsstaterna skall se till att fysiska kontroller genom- förs under lämpliga betingelser och på en plats med tillgång till lämpliga anordningar för kontroll, där undersökningar kan utfö- ras ordentligt, ett antal till riskhanteringen anpassade prover tas och foder och livsmedel hanteras på ett hygieniskt sätt. Proverna skall hanteras så att både deras rättsliga och deras analytiska gil- tighet säkerställs. Medlemsstaterna skall se till att utrustning och metoderlämparsigförkontrollavdegränsvärdensomfastställts i gemenskapslagstiftning eller nationell lagstiftning.

L 191/16

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

Artikel 17

Införselställen och förhandsanmälan

1. Medlemsstaternaskall,förgenomförandetavdenoffentliga kontroll som avses i artikel 15.5:

- utse bestämda ställen för införsel till sitt territorium som är utrustade med lämpliga anordningar för kontroll av de olika foder- och livsmedelstyperna,

och

-krävaattdefoder-ochlivsmedelsföretagaresomäransvariga för sändningarna förhandsanmäler sändningarnas ankomst och beskaffenhet.

Medlemsstaterna får tillämpa samma bestämmelser för annat foder av icke-animaliskt ursprung.

2. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen och de övrigamedlemsstaternaomallaåtgärderdevidtarenligtpunkt1.

De skall utforma dessa åtgärder på ett sådant sätt att onödiga avbrott i handeln undviks.

Artikel 18

Åtgärder vid misstanke

Vid misstanke om bristande efterlevnad eller om det föreligger tveksamhet om sändningens identitet eller faktiska destination, ellerifrågaomöverensstämmelsenmellansändningenochgaran- tier som intygats, skall den behöriga myndigheten utföra offent- liga kontroller för att bekräfta eller undanröja misstankar eller tveksamheter. Den behöriga myndigheten skall omhänderta den berörda sändningen tills den erhållit resultaten av den offentliga kontrollen.

Artikel 19

Åtgärder efter offentlig kontroll av foder och livsmedel från tredjeländer

1. Denbehörigamyndighetenskallomhändertalivsmedeleller foderfråntredjeländersominteöverensstämmermedbestämmel- serna i foder- eller livsmedelslagstiftningen, och efter att ha hört de foder- eller livsmedelsföretagare som ansvarar för sändningen skall den vidta följande åtgärder i fråga om sådant foder eller livsmedel:

a) Förordna om att fodret eller livsmedlet destrueras, blir före- mål för särskild behandling i enlighet med artikel 20 eller återsänds utanför gemenskapen i enlighet med artikel 21; andra lämpliga åtgärder får också vidtas, t.ex. användning av foder eller livsmedel för andra ändamål än de som de ursprungligen var avsedda för.

b) Om fodret eller livsmedlet redan har släppts ut på markna- den,övervakadetelleromsåkrävsförordnaomattdetåter- kallas eller dras tillbaka från marknaden innan någon av de åtgärder som anges ovan vidtas.

c) Se till att foder och livsmedel inte ger upphov till skadliga effekter på människors eller djurs hälsa, varken direkt eller via miljön under eller i avvaktan på genomförande av någon av de åtgärder som avses i leden a och b.

2. Om emellertid:

a) det vid de offentliga kontroller som avses i artiklarna 14 och 15 framgår att en sändning är skadlig eller icke säker för människors eller djurs hälsa, skall den behöriga myndighe- ten omhänderta den aktuella sändningen i avvaktan på att den destrueras eller vidta andra lämpliga åtgärder som är nödvändiga för att skydda människors och djurs hälsa,

b)foderellerlivsmedelavicke-animalisktursprungsomärföre- mål för strängare kontroller i enlighet med artikel 15.5 inte

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/17

kontrolleratseller hanteratsienlighetmedvad somfastställs i artikel 17, skall den behöriga myndigheten se till att det utan dröjsmål återkallas och omhändertas och att det däref- ter antingen destrueras eller återsänds i enlighet med artikel 21.

3. Om foder och livsmedel nekas införsel skall den behöriga myndigheten informera kommissionen och de övriga medlems- staterna om sakförhållandet och om de aktuella produkternas identitet i enlighet med det förfarande som anges i artikel 50.3 i förordning (EG) nr 178/2002 samt underrätta tullen om sitt beslut och samtidigt informera om sändningens slutliga destination.

4. Beslutavseendesändningarskallomfattasavrättenattöver- klaga enligt artikel 54.3.

Artikel 20

Särskild behandling

1. Den särskilda behandling som avses i artikel 19 kan innebära:

a) behandling eller bearbetning för att bringa fodret eller livs- medletiöverensstämmelsemedkravenigemenskapslagstift- ningen eller med kraven i ett tredjeland som produkterna återsänds till, däribland dekontaminering om så är lämpligt, dock inte utspädning,

b) bearbetning på något annat lämpligt sätt för andra ändamål än att användas som foder eller livsmedel.

2. Den behöriga myndigheten skall se till att den särskilda behandlingenutförspåanläggningarundermyndighetenselleren annan medlemsstats kontroll och i enlighet med de villkor som fastställtsienlighetmedförfarandetiartikel62.3eller,omsådana villkor inte fastställts, i enlighet med nationella regler.

Artikel 21

Återsändning

1. Denbehörigamyndighetenskalltillåtaåtersändningendast om:

a) destinationen har avtalats med den foder- eller livsmedelsfö- retagare som ansvarar för sändningen,

och

b) foder- eller livsmedelsföretagaren först har informerat den behöriga myndigheten i ursprungstredjelandet eller destina- tionstredjelandet,omdessainteäridentiska,omskälentillatt berördafoderellerlivsmedelintekunnatsläppasutpåmark- naden i gemenskapen och omständigheterna kring detta,

och

c) den behöriga myndigheten i destinationstredjelandet, om annat än ursprungstredjelandet, har meddelat den behöriga myndigheten att den är beredd att godta sändningen.

2. Utanattdetpåverkartillämpningenavdenationellabestäm- melser som gäller i fråga om tidsfrister för att begära in komplet- terande expertutlåtanden skall återsändningen, om resultaten av den offentliga kontrollen inte hindrar detta, som regel ske senast 60dagarefterdendagdådenbehörigamyndighetenbeslutatom sändningens destination förutom i de fall rättsliga åtgärder vidta- gits.Omsändningeninteharåtersäntsinom60dagarskallsänd- ningen destrueras om inget giltigt skäl till förseningen föreligger.

3. Iväntanpååtersändningellerpåbekräftelseavskälentillatt de har avvisats, skall den behöriga myndigheten omhänderta sändningarna.

4. Den behöriga myndigheten skall underrätta kommissionen ochövrigamedlemsstaterienlighetmedförfarandetiartikel50.3 i förordning (EG) nr 178/2002, samt underrätta tullmyndighe- terna om sitt beslut. De behöriga myndigheterna skall samarbeta i enlighet med bestämmelserna i avdelning IV för att vidta ytter- ligare åtgärder som krävs för att förhindra att de avvisade sänd- ningarna återinförs till gemenskapen.

Artikel 22

Kostnader

Den foder- eller livsmedelsföretagare som ansvarar för sänd- ningen eller dennes ombud skall bära de behöriga myndigheter- nas kostnader för verksamheter som avses i artiklarna 18, 19, 20 och 21.

L 191/18

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

Artikel 23

Godkännande av kontroller som utförs av tredjeländer före export

1. Särskilda kontroller före export som ett tredjeland utför på foder och livsmedel omedelbart före export till gemenskapen för att kontrollera att de exporterade produkterna uppfyller gemen- skapens krav, får godkännas i enlighet med förfarandet i arti- kel 62.3. Godkännandet får endast gälla foder och livsmedel som härstammar från det berörda tredjelandet och får beviljas för en eller flera produkter.

2. När ett sådant godkännande har beviljats får frekvensen av importkontroller av foder och livsmedel minskas som en följd därav. Medlemsstaterna skall dock genomföra offentlig kontroll av foder och livsmedel som importerats i enlighet med godkän- nandet i punkt 1 för att se till att de kontroller som utförts i tred- jelandet före export förblir effektiva.

3. Godkännandet i punkt 1 kan endast beviljas ett tredjeland

om:

6. Denbehörigamyndighetenellerkontrollorganetitredjelan- det skall säkerställa officiell certifiering av varje sändning som kontrollerats innan den förs in till ett av de territorier som för- tecknasibilagaI.Idetgodkännandesomavsesipunkt1skallen förlaga till sådan certifiering anges.

7. Utanattdetpåverkartillämpningenavartikel50.3iförord- ning (EG) nr 178/2002 skall medlemsstaterna, om den offentliga importkontrollen som omfattas av förfarandet i punkt 2 visar att bestämmelserna i betydande utsträckning inte följs, omedelbart anmäla detta till kommissionen, övriga medlemsstater och berörda företagare i enlighet med det förfarande som anges i avdelning IV i den här förordningen; medlemsstaterna skall öka antaletsändningarsomkontrollerasochförvaraettlämpligtantal prov under lämpliga lagringsförhållanden om så krävs för en ve- derbörlig undersökning.

8. Om det konstateras att varorna i ett betydande antal sänd- ningarinteöverensstämmermeduppgifternaideintygsomutfär- datsavtredjelandetsbehörigamyndighetellerkontrollorgan,skall denreduceradefrekvenssomavsesipunkt2intelängretillämpas.

a) det vid en gemenskapsrevision har framkommit att foder eller livsmedel som exporterats till gemenskapen uppfyller gemenskapens krav, eller likvärdiga krav,

b) de kontroller som utförts i tredjelandet före leverans anses tillräckligt effektiva och ändamålsenliga för att kunna ersätta eller reducera de dokument- och identitetskontroller och fysiska kontroller som anges i gemenskapslagstiftningen.

4. I det godkännande som avses i punkt 1 skall den behöriga myndighetitredjelandetsomansvararförgenomförandetavkon- troller före export anges, och i förekommande fall även kontroll- organtillvilketdenbehörigamyndighetenfårdelegeravissaupp- gifter. En sådan delegering får endast godkännas om kriterierna i artikel 5, eller likvärdiga villkor, uppfylls.

5. Denbehörigamyndighetenochdekontrollorgansomanges i godkännandet skall ansvara för kontakterna med gemenskapen.

Artikel 24

Behöriga myndigheter och tullen

1. Debehörigamyndigheternaochtullenskallhaettnärasam- arbete i genomförandet av den offentliga kontroll som behandlas i detta kapitel.

2. Tullenskallifrågaomsändningaravfoderochlivsmedelav animaliskt ursprung och av foder och livsmedel som avses i arti- kel 15.5 inte tillåta införsel eller hantering i frizoner eller frilager utan den behöriga myndighetens medgivande.

3. Omprovtagningskerskalldenbehörigamyndigheteninfor- mera tullen och de berörda företagarna om detta och uppge om varorna kan släppas innan resultaten från analysen av proverna föreligger, förutsatt att sändningens spårbarhet säkerställs.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/19

4. Vid övergång till fri omsättning skall de behöriga myndig- heterna och tullen samarbeta i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 2–6 i förordning (EEG) nr 339/93.

Artikel 25

Genomförandeåtgärder

1. Nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den offentliga kontrollen vid införseln av foder och livsmedel genomförs på ett enhetligt sätt skall fastställas enligt förfarandet i artikel 62.3.

2. Närmare bestämmelser får särskilt fastställas för:

a) foder och livsmedel som importeras eller som är föremål för något av de tullförfaranden som anges i artikel 4.16 b-4.16 f i förordning (EEG) nr 2913/92 eller som skall hanteras i fri- zoner eller frilager i den mening som avses i artikel 4.15 b i förordning (EEG) nr 2913/92,

b) livsmedel som är avsedda för besättning och passagerare på transportmedel i internationell trafik,

c) foder och livsmedel som fjärrbeställts (t.ex. via post, telefon eller Internet) och levererats till konsumenten,

d) foder som är avsett för sällskapsdjur eller hästar och livs- medel som passagerare och besättning på transportmedel i internationell trafik medför,

e) särskilda villkor eller undantag som gäller vissa territorier som anges i artikel 3 i förordning (EEG) nr 2913/92, för att ta hänsyn till de begränsningar som följer av de speciella naturförhållanden som utmärker dessa territorier,

f) att säkerställa enhetligheten i beslut av behöriga myndighe- ter avseende livsmedel och foder från tredjeländer inom ramen för artikel 19,

g) återsändningarfrånetttredjelandavproduktermedursprung i gemenskapen,

h) dokument som måste åtfölja sändningar när prover har tagits.

KAPITEL VI

FINANSIERING AV OFFENTLIG KONTROLL

Artikel 26

Allmän princip

Medlemsstaterna skall se till att tillräckliga finansiella resurser finns tillgängliga för att tillhandahålla nödvändig personal och andraresurserföroffentligkontrollgenomdenfinansieringsform som anses lämplig, exempelvis allmän beskattning, avgifter eller pålagor.

Artikel 27

Avgifter eller pålagor

1. Medlemsstaterna får ta ut avgifter eller pålagor för att täcka kostnaderna för offentlig kontroll.

2. Medlemsstaterna skall dock beträffande de verksamheter som avses i bilaga IV, avsnitt A och i bilaga V, avsnitt A se till att en avgift tas ut.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 4 och 6 skall de avgifter som uttagits för de särskilda verksamheter som angesibilagaIV,avsnittAochbilagaV,avsnittAinteunderstiga den minimisats som anges i bilaga IV, avsnitt B och bilaga V, avsnitt B. När det gäller de verksamheter som avses i bilaga IV, avsnitt A får medlemsstaterna dock under en övergångsperiod fram till den 1 januari 2008 fortsätta att använda de belopp som för närvarande tillämpas enligt direktiv 85/73/EEG.

Beloppen i bilaga IV, avsnitt B och i bilaga V, avsnitt B skall upp- dateras minst vartannat år, i enlighet med förfarandet i arti- kel 62.3, i synnerhet för att beakta inflationen.

4. Avgifter som uttagits för offentlig kontroll i enlighet med punkt 1 eller 2:

a) fårintevarahögreändeansvarigabehörigamyndigheternas kostnader i förhållande till de kriterier som anges i bilaga VI,

och

L 191/20

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

b) fårfastställassomschablonbelopppågrundvalavdekostna- der som de behöriga myndigheterna haft under en bestämd tid eller, i tillämpliga fall, till de belopp som fastställs i bilaga IV, avsnitt B eller i bilaga V, avsnitt B.

5. Vidfastställandetavavgifternaskallmedlemsstaternabeakta följande:

a) Typ av företag och relevanta riskfaktorer.

8. Avgifter som avser importkontroller skall betalas av företa- garen eller dennes företrädare till den behöriga myndighet som ansvarar för importkontrollen.

9. Avgifterfårinteåterbetalasdirektellerindirekt,förutomide fall de har uttagits felaktigt.

b) Särskilda omständigheter för företag med liten produktion.

c) De traditionella metoder som används för produktion, bear- betning och distribution.

d) Behoven hos de företag som är lokaliserade i regioner med särskilda geografiska begränsningar.

6. När medlemsstaterna, med anledning av foder- och livs- medelsföretagens system för egenkontroll och spårning och gra- den av efterlevnad som konstateras vid offentlig kontroll för en viss typ av foder eller livsmedel, eller verksamhet, väljer att genomföraoffentligkontrollvidfärretillfällenellerförattbeakta kriterierna i punkt 5 b-5 d, får de fastställa en lägre avgift för offentligkontrollänminimibeloppetipunkt4b,förutsattattden berörda medlemsstaten till kommissionen redovisar:

10. Utan att det påverkar de kostnader som härrör från de utgiftersomavsesiartikel28fårmedlemsstaternaintetautandra avgifterändesomangesidennaartikelförgenomförandetavden här förordningen.

11. Företagare eller andra berörda företag eller deras företrä- dare skall få ett kvitto på att avgifterna har betalats.

12. Medlemsstaterna skall offentliggöra metoden för beräk- ningavavgifternaochinformerakommissionenomdenna.Kom- missionenskallundersökaomavgifternauppfyllerkravenidenna förordning.

a) typ av livsmedel, foder eller verksamhet som avses,

b) kontroller som genomförts vid de berörda företagen,

och

c) metoden för att beräkna avgiftssänkningen.

7. Om den behöriga myndigheten genomför flera typer av offentliga kontroller av foder och livsmedel samtidigt på en enda anläggning skall den betrakta dessa kontroller som en enda akti- vitet och ta ut en enda avgift.

Artikel 28

Kostnader för extra offentlig kontroll

Ompåvisandetavbristandeefterlevnadmedföroffentligkontroll som går utöver den behöriga myndighetens normala kontroll- verksamhet, skall den behöriga myndigheten debitera den företa- garesomharansvaretfördenbristandeefterlevnadenellerfården behöriga myndigheten debitera den företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrol- len genomförs för de kostnader som dessa extra offentliga kon- troller medför. Med normal kontrollverksamhet avses den rutin- kontrollverksamhet som krävs i gemenskapens lagstiftning eller i nationell lagstiftning, och särskilt den som beskrivs i den plan som avses i artikel 41. Verksamhet utöver normal kontrollverk- samhet omfattar provtagning och analys av prover samt andra kontroller som är nödvändiga för att undersöka problemets omfattning, att kontrollera om korrigeringsåtgärder har vidtagits eller för att upptäcka och/eller bekräfta bristande efterlevnad.

28.5.2004	SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 191/21
		Artikel 29	Artikel 31
	Kostnadsnivå		Registrering/godkännande av foder- och
			livsmedelsanläggningar

Vid fastställandet av nivån för den kostnad som avses i artikel 28 skall hänsyn tas till principerna i artikel 27.

KAPITEL VII

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel 30

Officiell certifiering

1. Utan att det påverkar tillämpningen av krav på officiell cer- tifiering som antagits av djurhälso- eller djurskyddsskäl får krav antas i enlighet med förfarandet i artikel 62.3 avseende följande:

a) Under vilka omständigheter officiell certifiering krävs.

b) Utformningen av intyget.

c) Intygsgivarens kompetens.

d) Deprincipersomskalliakttasförattgaranteratillförlitligcer- tifiering, däribland elektronisk certifiering.

e) De förfaranden som skall iakttas när intyg dras tillbaka eller ersätts.

f) Sändningar som delas upp i mindre sändningar eller som blandas med andra sändningar.

g) Dokument som skall åtfölja varorna efter det att offentlig kontroll har genomförts.

2. Om officiell certifiering krävs skall det säkerställas att:

a) det finns ett samband mellan intyget och sändningen,

b) uppgifterna på intyget är riktiga och tillförlitliga.

3. Iettstandardintygskall,därdetärrelevant,kravpåofficiell

certifieringavfoderochlivsmedelkombinerasmedandrakravpå officiell certifiering.

1. a) Behöriga myndigheter skall fastställa de förfaranden som foder- och livsmedelsföretagarna skall iaktta vid ansökan om registrering av sina anläggningar i enlig-

het med förordning (EG) nr 852/2004, direktiv 95/69/EG eller med den kommande förord- ningen om foderhygien.

b) De skall upprätthålla en aktuell förteckning över de foder- och livsmedelsföretagare som har registrerats. Om det redan finns en sådan förteckning för andra ändamål kan den även användas för den här förord- ningens syften.

2. a) Behöriga myndigheter skall fastställa de förfaranden

som foder- och livsmedelsföretagarna skall iaktta vid ansökan om godkännande för sina anläggningar enligt förordning (EG) nr 852/2004, förordning (EG) nr 854/2004, direktiv 95/69/EG eller den kommande förordningen om foderhygien.

b) När den behöriga myndigheten mottar en ansökan om godkännande från en foder- eller livsmedelsföretagare skall myndigheten genomföra ett besök på platsen.

c) Denfårendastgodkännaenanläggningfördenberörda verksamheten om foder- eller livsmedelsföretagaren harvisatattallarelevantakravifoder-ellerlivsmedels- lagstiftningen är uppfyllda.

d) Denbehörigamyndighetenfårutfärdaettvillkoratgod- kännande om det framgår att anläggningen uppfyller alla krav på uppbyggnad och utrustning. Den skall beviljafulltgodkännandeförstomdetvidennyoffent- ligkontrollavanläggningeninomtremånaderefterdet att det villkorliga godkännandet har beviljats framgår att anläggningen uppfyller de övriga relevanta kraven i foder- eller livsmedelslagstiftningen. Om det har gjorts väsentliga framsteg men anläggningen ändå inte upp- fyllersamtligarelevantakravfårdenbehörigamyndig- heten förlänga det villkorade godkännandet. Ett villko- rat godkännande får dock inte vara längre än totalt sex månader.

L 191/22

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

e) Denbehörigamyndighetenskallseövergodkännandet av anläggningar när den genomför offentlig kontroll. Om den behöriga myndigheten upptäcker allvarliga brister eller vid upprepade tillfällen måste avbryta pro- duktionen vid en anläggning, och foder- eller livsme- delsföretagaren inte kan lämna tillräckliga garantier beträffandedenframtidaproduktionenskalldenbehö- riga myndigheten inleda förfaranden, för att återkalla godkännandetavanläggningen.Denbehörigamyndig- heten kan tillfälligt upphäva godkännandet av en anläggning om foder- eller livsmedelsföretagaren kan garantera att bristerna kommer att åtgärdas inom rim- lig tid.

f) Debehörigamyndigheternaskallhållaaktuellaförteck- ningar över godkända anläggningar uppdaterade och göra dem tillgängliga för de övriga medlemsstaterna och allmänheten på ett sätt som får preciseras i enlig- het med förfarandet i artikel 62.3.

AVDELNING III

REFERENSLABORATORIER

Artikel 32

Gemenskapens referenslaboratorier

1. Gemenskapens referenslaboratorier för foder och livsmedel i bilaga VII skall ha ansvaret för att:

a) förse nationella referenslaboratorier med uppgifter om ana- lysmetoder, inbegripet referensmetoder,

b) samordna nationella referenslaboratoriers tillämpning av metoderna i led a, särskilt genom jämförande tester, och säkerställalämpliguppföljningavsådanajämförandetesteri enlighet med tillgängliga internationellt erkända protokoll,

c) inom sitt kompetensområde samordna praktiska arrange- mang som krävs för att tillämpa nya analysmetoder och informera nationella referenslaboratorier om framstegen på detta område,

d) anordna grund- och påbyggnadsutbildning för personal vid nationella referenslaboratorier och för experter från utvecklingsländer,

e) tillhandahållavetenskapligtochteknisktstödtillkommissio- nen, särskilt om medlemsstaterna ifrågasätter analysresultat,

f)samarbetamedlaboratoriersomansvararförfoder-ochlivs- medelsanalyser i tredjeländer.

2. Gemenskapens referenslaboratorier inom djurhälsosektorn skall ansvara för att:

a) samordnademetodersomanvändsimedlemsstaternaföratt diagnostisera sjukdomar,

b) ge aktivt stöd när det gäller att diagnostisera utbrott av sjuk- domar i medlemsstaterna genom att ta emot isolat av pato- gener för bekräftande diagnos, karakterisering samt epizoo- tiska undersökningar,

c) underlätta grundutbildning och vidareutbildning av experter inom laboratoriediagnostik, i syfte att harmonisera diagnos- tikmetoderna i hela gemenskapen,

d) samarbeta,ifrågaommetoderförattdiagnosticeradjursjuk- domar inom sitt kompetensområde, med behöriga laborato- rier i de tredjeländer där dessa sjukdomar är vanliga,

e) anordna grundutbildning och vidareutbildning för personal vid nationella referenslaboratorier och för experter från utvecklingsländer.

3. Artikel 12.2 och 12.3 skall tillämpas på gemenskapens referenslaboratorier.

4. Gemenskapens referenslaboratorier skall:

a) ha personal med lämpliga kvalifikationer och tillräcklig utbildning i de diagnostiska och analytiska tekniker som används inom dess kompetensområde,

b) förfoga över den utrustning och de produkter som krävs för att utföra de ålagda uppgifterna,

c) ha en lämplig, administrativ uppbyggnad,

d) se till att personalen respekterar att vissa uppgifter, resultat eller viss information är av konfidentiell natur,

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/23

e) ha tillräckliga kunskaper om internationella standarder och internationell praxis,

f) itillämpligafalltillhandahållaenaktuellförteckningövertill- gängliga referenssubstanser och reagenser samt en uppdate- rad förteckning över tillverkare och leverantörer av dessa substanser och reagenser,

g) beakta forskningsverksamhet på nationell nivå och på gemenskapsnivå,

h) ha utbildad personal tillgänglig i händelse av nödsituationer inom gemenskapen.

5. Andrareferenslaboratorierpågemenskapsnivå,somärrele- vantafördeområdensomangesiartikel1,fårtasmedibilagaVII i enlighet med förfarandet i artikel 62.3. I enlighet med samma förfarande får bilaga VII uppdateras.

6. Ytterligareansvarsområdenochuppgifterförgemenskapens referenslaboratorier får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 62.3.

7. Gemenskapens referenslaboratorier får erhålla finansiellt

gemenskapsstöd i enlighet med artikel 28 i rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet (1).

8. Gemenskapens referenslaboratorier får bli föremål för gemenskapenskontrollerförattkontrolleraefterlevnadenavkra- venidennaförordning.Omdetavdessakontrollerframgårattett laboratoriuminteuppfyllerdekravellerfullgördeuppgiftersom de utsetts för, får erforderliga åtgärder vidtas i enlighet med för- farandet i artikel 62.3.

9. Punkterna 1-7 är tillämpliga utan att det påverkar till- lämpningen av närmare bestämmelser och då i synnerhet i kapi- tel VI i förordning (EG) nr 999/2001 och artikel 14 i direktiv 96/23/EG.

Artikel 33

Nationella referenslaboratorier

1. Medlemsstaternaskallsetillattminstettnationelltreferens- laboratoriumutsesförvarjereferenslaboratoriumpågemenskaps- nivå som avses i artikel 32. En medlemsstat får utse ett laborato- rium beläget i en annan medlemsstat eller i en medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen Efta, och ett laborato- rium får utgöra nationellt referenslaboratorium för mer än en medlemsstat.

(1) EGT L 224, 18.8.1990, s. 19. Beslutet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003.

2. Dessa nationella referenslaboratorier skall:

a) samarbeta med gemenskapens referenslaboratorium inom sitt kompetensområde,

b) samordna, inom sitt kompetensområde, verksamheten på officiella laboratorier som är ansvariga för analyser enligt artikel 11,

c) vid behov organisera jämförande test av de officiella natio- nellalaboratoriernaochsäkerställaenlämpliguppföljningav sådana jämförande test,

d) se till att informationen från gemenskapens referenslabora- torium vidarebefordras till den behöriga myndigheten och officiella nationella laboratorier,

e) tillhandahålla vetenskapligt och tekniskt stöd till den behö- riga myndigheten för genomförandet av samordnade kon- trollplaner som antagits i enlighet med artikel 53,

f) ansvara för att andra särskilda åligganden som har fastställts i enlighet med förfarandet i artikel 62.3 fullgörs, utan att det påverkar befintliga, ytterligare åligganden på nationell nivå.

3. Artikel 12.2 och 12.3 skall tillämpas på nationella referenslaboratorier.

4. Medlemsstaterna skall lämna uppgift om namn och adress för varje nationellt referenslaboratorium till kommissionen, berörda referenslaboratorier på gemenskapsnivå och övriga medlemsstater.

5. Medlemsstater som har mer än ett nationellt referenslabo- ratorium för ett referenslaboratorium på gemenskapsnivå skall säkerställaettnärasamarbetemellandessalaboratoriersåattsam- ordningen mellan dem, med andra nationella laboratorier och med gemenskapens referenslaboratorium är effektiv.

6. Ytterligare ansvarsområden och uppgifter för nationella referenslaboratorier får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 62.3.

7. Punkterna 1-5 är tillämpliga utan att det påverkar tillämp- ningen av närmare bestämmelser och då i synnerhet i kapitel VI i förordning (EG) nr 999/2001 och artikel 14 i direktiv 96/23/EG.

L 191/24

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

AVDELNING IV

ADMINISTRATIVT STÖD OCH SAMARBETE PÅ OMRÅDENA FÖR FODER OCH LIVSMEDEL

Artikel 34

Allmänna principer

4. De behöriga myndigheter som omfattas av rådets direktiv 89/608/EEG av den 21 november 1989 om ömsesidig hjälp mellan medlemsstaternas myndigheter och samarbete mel- landessaochkommissionenförattsäkerställaenkorrekttillämp- ning av lagstiftningen om veterinära frågor och avelsfrågor (1) skallvidbehovutgöralänktilldemyndighetersomärverksamma enligt denna avdelning.

Artikel 36

Stöd efter begäran

1. Omresultatetavdenoffentligakontrollenavfoderochlivs- medel kräver åtgärder i mer än en medlemsstat skall behöriga myndigheter i berörda medlemsstater ge varandra administrativt stöd.

2. Behöriga myndigheter skall ge administrativt stöd efter begäran eller på eget initiativ om det visar sig behövas under undersökningarnas gång. Det administrativa stödet får eventuellt omfatta deltagande i kontroller på platsen som genomförs av en annan medlemsstats behöriga myndighet.

3.Artiklarna35-40skallinteåsidosättanationellabestämmel- seromtillgångtillhandlingarsomärföremålförellerharanknyt- ningtillettdomstolsförfarande,ellerbestämmelsersomsyftartill att skydda fysiska eller juridiska personers affärsintressen.

Artikel 35

Förbindelseorgan

1. Varje medlemsstat skall utse ett eller flera förbindelseorgan som vid behov skall utgöra länk till förbindelseorganen i andra medlemsstater. Förbindelseorganens roll skall vara att stödja och samordnakommunikationenmellandebehörigamyndigheterna, särskilt översändande och mottagande av begäran om stöd.

2. Medlemsstaternaskalllämnaallarelevantauppgifteromde utseddaförbindelseorganenocheventuellaändringaridessaupp- gifter till kommissionen och övriga medlemsstater.

3. Utanattdetpåverkartillämpningenavpunkt1skallutnäm- nandet av förbindelseorgan inte hindra att personalen vid de behöriga myndigheterna i olika medlemsstater har direkta kon- takter, utbyter information eller samarbetar med varandra.

1. Somsvarpåenmotiveradbegäranomstödskalldenanmo- dade behöriga myndigheten se till att den begärande behöriga myndigheten får alla uppgifter och handlingar som krävs för att den senare skall kunna kontrollera efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningsomfallerundermyndighetensansvarsom- råde. Den anmodade behöriga myndigheten skall därför se till att alla administrativa undersökningar som krävs för att få fram sådana uppgifter och handlingar utförs.

2. Uppgifter och handlingar som lämnas i enlighet med punkt 1 skall översändas utan onödigt dröjsmål. Handlingar får översändas i original eller kopia.

3. Genom överenskommelse mellan den begärande myndig- heten och den anmodade myndigheten får personal som utsetts av den begärande myndigheten närvara vid administrativa undersökningar.

Sådana undersökningar skall alltid genomföras av personal vid den anmodade myndigheten.

Personal från den begärande myndigheten får inte på eget initia- tiv utöva de befogenheter som tilldelats tjänstemännen vid den anmodade myndigheten. De skall dock genom den anmodade myndighetens förmedling ges tillträde till samma lokaler och till- gångtillsammahandlingarsomdessatjänstemän,ochendastför ändamålsomavserdenpågåendeadministrativaundersökningen.

4. Personal från den begärande myndigheten som uppehåller sig i en annan medlemsstat i enlighet med punkt 3 skall alltid kunna uppvisa en skriftlig fullmakt med uppgifter om sin identi- tet och officiella behörighet.

(1) EGT L 351, 2.12.1989, s. 34.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/25

Artikel 37

Stöd utan begäran

1. När en behörig myndighet får kännedom om bristande efterlevnad och denna kan få konsekvenser för en annan med- lemsstat eller andra medlemsstater, skall den andra medlemssta- ten eller de övriga medlemsstaterna underrättas utan dröjsmål.

2. Den medlemsstat som får sådan information skall under- söka saken och underrätta den medlemsstat som lämnade infor- mationen om resultatet av undersökningen och, i tillämpliga fall, om vilka åtgärder som vidtagits.

Artikel 38

Stöd vid bristande efterlevnad

1. Om den behöriga myndigheten i destinationsmedlemssta- ten under en offentlig kontroll på varornas destinationsort eller undertransportenavvarornafastställerattvarornainteuppfyller kraven i foder- eller livsmedelslagstiftningen och därmed medför en risk för människors eller djurs hälsa eller utgör en allvarlig överträdelse av foder- eller livsmedelslagstiftningen, skall den behörigamyndighetenidestinationsmedlemsstatenutandröjsmål kontakta den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten.

2. Den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten skall undersöka saken, vidta alla nödvändiga åtgärder och underrätta denbehörigamyndighetenidestinationsmedlemsstatenomvilka undersökningar och vilken offentlig kontroll som utförts samt vilka beslut som fattats och skälen till dessa.

3. Om den behöriga myndigheten i destinationsmedlemssta- tenharskälattantaattdessaåtgärderärotillräckliga,skalldebåda medlemsstaternas behöriga myndigheter gemensamt försöka finna lämpliga lösningar för att råda bot på situationen, om så är lämpligt bl.a. genom en i enlighet med artikel 36.3 och 36.4 genomförd gemensam inspektion på platsen. De skall underrätta kommissionen om de inte kan enas om lämpliga åtgärder.

Artikel 39

Förbindelser med tredjeländer

1. När en behörig myndighet mottar uppgifter från tredjelän- derombristandeefterlevnadoch/ellerenriskförmänniskorseller djurs hälsa skall myndigheten vidarebefordra uppgifterna till behöriga myndigheter i andra medlemsstater om den anser att dessa myndigheter kan ha intresse av uppgifterna, eller om de begär att få dem. Den skall även vidarebefordra sådana uppgifter till kommissionen, om de är av intresse på gemenskapsnivå.

2. Om tredjelandet juridiskt förbundit sig att ge det stöd som ärnödvändigtförattinhämtauppgifteromattentransaktionstri- der eller verkar strida mot den tillämpliga foder- och livsmedels- lagstiftningen,fåruppgiftersomerhållitsmedtillämpningavden här förordningen vidarebefordras till detta tredjeland, med med- givande från de behöriga myndigheter som lämnat uppgifterna och med iakttagande av lagar om överföring av personuppgifter till tredjeländer.

Artikel 40

Samordnat stöd och uppföljning från kommissionens sida

1. Kommissionen skall utan dröjsmål samordna de åtgärder som medlemsstaterna vidtar, om den genom uppgifter från med- lemsstaterna eller från andra källor får vetskap om verksamheter som strider eller verkar strida mot foder- eller livsmedelslagstift- ningenochäravsärskiltintresseinomgemenskapen,särskiltnär:

a) verksamheten har eller kan ha förgreningar i flera medlemsstater,

b) liknande verksamhet verkar ha bedrivits i flera medlemsstater,

eller

c) medlemsstaterna inte kan enas om lämpliga åtgärder för att ta itu med den bristande efterlevnaden.

2. Näroffentligkontrollviddestinationsortenvisarupprepade

fallavbristandeefterlevnadellerattdetföreliggerandrariskerför människor, växter eller djur från foder eller livsmedel, antingen direkt eller via miljön, skall den behöriga myndigheten i destina- tionsmedlemsstatenutandröjsmålunderrättakommissionenoch de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna.

3. Kommissionen får:

a) i samarbete med den berörda medlemsstaten sända ut en grupp inspektörer för att genomföra offentlig kontroll på platsen,

L 191/26

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

b) begäraattdenbehörigamyndigheteniavsändarmedlemssta- ten skärper den relevanta offentliga kontrollen och rappor- terar vilka initiativ och åtgärder som har vidtagits.

4. Om åtgärderna i punkterna 2 och 3 vidtas med anledning av att ett foder- eller livsmedelsföretag brustit i efterlevnaden vid upprepade tillfällen, skall den behöriga myndigheten debitera det berörda företaget för eventuella kostnader för åtgärderna.

AVDELNING V

KONTROLLPLANER

Artikel 41

Fleråriga nationella kontrollplaner

För att säkerställa att artikel 17.2 i förordning (EG) nr 178/2002, bestämmelsernaomdjurhälsaochdjurskydd,ochartikel45iden här förordningen genomförs effektivt, skall varje medlemsstat utforma en samlad flerårig nationell kontrollplan.

Artikel 42

Principer för utformningen av fleråriga nationella kontrollplaner

1. Medlemsstaterna skall:

a) genomföra den plan som avses i artikel 41 för första gången senast den 1 januari 2007,

b) regelbundet uppdatera denna med hänsyn till utvecklingen,

och

c) på begäran tillställa kommissionen den senaste versionen av planen.

2. Varje flerårig nationell kontrollplan skall innehålla allmän information om uppbyggnad och organisation av systemen för foder- och livsmedelskontroll och för kontroll av djurhälsa och djurskydd i den berörda medlemsstaten, särskilt om följande:

a) Planens strategiska mål och hur dessa återspeglas i priorite- ringen av kontroller och fördelning av resurser.

c) Utsedda behöriga myndigheter samt deras uppgifter på cen- tral,regionalochlokalnivåsamtresursersomdessamyndig- heter har till förfogande.

d) Den allmänna organisationen och förvaltningen av offentlig kontroll på nationell, regional och lokal nivå, inbegripet offentlig kontroll i enskilda anläggningar.

e) Kontrollsystem som används inom olika sektorer och sam- ordning mellan olika enheter inom behöriga myndigheter med ansvar för offentlig kontroll av dessa sektorer.

f) I tillämpliga fall delegeringen av uppgifter till kontrollorgan.

g) Metoder för att säkerställa att verksamhetskriterierna i arti- kel 4.2 uppfylls.

h) Utbildningen av personal som utför offentlig kontroll som avses i artikel 6.

i) Beskrivningar av förfaranden som avses i artiklarna 8 och 9.

j) Utformning och funktion av beredskapsplaner för krissitua- tionerisambandmeddjur-ellerlivsmedelsburnasjukdomar, incidenter med förorening av foder och livsmedel och andra risker för människors hälsa.

k) Organisationen av samarbete och ömsesidigt stöd.

3. De fleråriga nationella kontrollplanerna får anpassas under genomförandet. Ändringar får göras på grund av eller med hän- syn till följande:

a) Ny lagstiftning.

b) Uppkomst av nya sjukdomar eller andra hälsorisker.

c) Omfattande förändringar av de behöriga nationella myndig- heternas uppbyggnad, ledning eller verksamhet.

d) Resultat från medlemsstaternas offentliga kontroll.

e) Resultatfrångemenskapenskontrollsomgenomförtsienlig- het med artikel 45.

b) Riskindelning av de berörda verksamheterna.

f) Eventuella ändringar av vägledningar i artikel 43.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/27

g) Vetenskapliga rön.

h) Resultatet av revisioner som utförts av tredjeländer i en medlemsstat.

Artikel 43

Vägledning för fleråriga nationella kontrollplaner

1. Defleråriganationellakontrollplanersomavsesiartikel41 skall beakta den vägledning som kommissionen skall utarbeta i enlighet med förfarandet i artikel 62.2. Denna vägledning skall särskilt:

a) främja en konsekvent, övergripande och samlad strategi för offentlig kontroll av lagstiftningen för foder och livsmedel, djurhälsa och djurskydd och omfatta samtliga sektorer och led i foder- och livsmedelskedjan, även import och införsel,

b) fastställa riskbaserade prioriteringar och kriterier för att dela in berörda verksamheter i riskkategorier samt de effektivaste kontrollrutinerna,

c) fastställa andra prioriteringar och de effektivaste kontrollrutinerna,

d) identifiera de led i produktions-, bearbetnings- och distribu- tionskedjan för foder och livsmedel, inklusive användningen avfoder,därdemesttillförlitligaochsignifikantauppgifterna förbedömning av efterlevnadenavfoder- ochlivsmedelslag- stiftningen kan inhämtas,

e) främja införandet av bästa förfaranden på alla nivåer inom kontrollsystemet,

f) främja utarbetandet av effektiva kontroller av spårbarhetssystem,

g) ge råd om utveckling av system för dokumentation av kon- trollfunktioner och resultat,

h) återspegla relevanta internationella organs standarder och rekommendationer för myndigheters organisation och funktion,

i) fastställakriterierförgenomförandetavrevisionersomavses i artikel 4.6,

j) fastställa utformningen av och vilken information som skall ingå i de årliga rapporter som föreskrivs i artikel 44,

k) ange de viktigaste resultatindikatorerna för utvärdering av fleråriga nationella kontrollplaner.

2. Vid behov skall riktlinjerna anpassas mot bakgrund av ana- lysen av de årliga rapporter som medlemsstaterna lämnar in i enlighetmedartikel44,ellerdegemenskapskontrollersomutförs i enlighet med artikel 45.

Artikel 44

Årliga rapporter

1. Ett år efter det att genomförandet av fleråriga nationella kontrollplaner inletts, och därefter årligen, skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna en rapport som skall innehålla följande:

a) Eventuella ändringar av de fleråriga nationella kontrollpla- nerna med hänsyn till de faktorer som räknas upp i artikel 42.3.

b) Resultatetavkontrollerochrevisionersomutförtsunderdet

föregåendeåretenligtdenfleråriganationellakontrollplanen.

c) Antal och typ av fall av bristande efterlevnad som har fastställts.

d) Åtgärderförattsäkerställaetteffektivtgenomförandeavfler- åriga nationella kontrollplaner, inbegripet åtgärder för att se till att gällande lagstiftning efterlevs och resultatet av dessa.

2. För att främja en enhetlig utformning av rapporten, särskilt av resultaten av den offentliga kontrollen, skall de uppgifter som anges i punkt 1 beakta den vägledning som kommissionen skall utarbeta i enlighet med förfarandet i artikel 62.2.

3. Medlemsstaterna skall färdigställa sina rapporter och över- lämnademtillkommissioneninomsexmånaderfrånslutetavdet år rapporten avser.

L 191/28

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

4. Kommissionen skall sammanställa en årlig rapport som grundarsigpårapporternaipunkt1,resultatetavgemenskapens kontroller som genomförts i enlighet med artikel 45 och annan relevantinformationomhurdenoffentligakontrollenimedlems- staterna fungerar. Rapporten kan i tillämpliga fall innehålla rekommendationer om:

a)eventuellaförbättringaravoffentligakontroll-ochrevisions- system i medlemsstaterna, däribland deras tillämpningsom- råde, förvaltning och genomförande,

b) särskilda kontrollåtgärder för sektorer eller verksamheter, oavsett om dessa omfattas av fleråriga nationella kontrollplaner,

c) samordnade planer för att åtgärda frågor av särskilt intresse.

5. De fleråriga nationella kontrollplanerna och den därmed sammanhängande vägledningen skall vid behov anpassas på grundval av slutsatserna och rekommendationerna i kommissio- nens rapport.

6. Kommissionen skall lägga fram sin rapport för Europapar- lamentet och rådet och göra den tillgänglig för allmänheten.

AVDELNING VI

GEMENSKAPSVERKSAMHET

KAPITEL I

GEMENSKAPSKONTROLLER

Artikel 45

Gemenskapskontroller i medlemsstaterna

1. Kommissionensexperterskallutföraallmännaochsärskilda revisioner i medlemsstaterna. Kommissionen får utse experter frånmedlemsstaternasomskallbiståkommissionensegnaexper- ter. Allmänna och särskilda revisioner skall anordnas i samarbete med medlemsstaternas behöriga myndigheter. Dessa revisioner skallutförasregelbundet.Huvudsyftetskallvaraattkontrolleraatt allmänoffentligkontrollgenomförsimedlemsstaternaiöverens- stämmelse med de fleråriga nationella kontrollplaner som avses i artikel41ochienlighetmedgemenskapslagstiftningen.Fördetta ändamål och för att revisionerna skall kunna utföras på ett effek- tivt och ändamålsenligt sätt får kommissionen, innan den utför sådanarevisioner,begäraattmedlemsstaternasnarastmöjligttill- handahåller aktuella nationella kontrollplaner.

2. Särskilda revisioner och inspektioner på ett eller flera sär- skildaområdenfårkompletteradeallmännarevisionerna.Desär- skilda revisionerna och inspektionerna skall främst syfta till att:

a) kontrollera genomförandet av den fleråriga nationella kon- trollplanen, tillämpningen av foder- och livsmedelslagstift- ningen och av djurhälso- och djurskyddslagstiftningen, och får när så är lämpligt även omfatta verksamheter vid foder- eller livsmedelsanläggningar med anknytning till den sektor som revisionen avser,

b) kontrollera behöriga myndigheters verksamhet och organisation,

c) undersöka betydande eller återkommande problem i medlemsstaterna,

d) undersöka nödsituationer, framväxande problem och ny utveckling i medlemsstaterna.

3. Kommissionen skall rapportera om resultatet av varje genomförd kontroll. Dess rapport skall i tillämpliga fall innehålla rekommendationertillmedlemsstaternaombättreefterlevnadav foder-ochlivsmedelslagstiftningenochbestämmelsernaomdjur- hälsa och djurskydd. Kommissionen skall offentliggöra rappor- terna. I fråga om rapporter om kontroller som genomförts i en medlemsstat skall kommissionen förse den berörda behöriga myndighetenmedettutkasttillrapportförkommentarer,beakta dessa kommentarer vid utarbetandet av den slutliga rapporten och offentliggöra den behöriga myndighetens kommentarer till- sammans med den slutliga rapporten.

4. Kommissionen skall fastställa ett årligt kontrollprogram, sända det till medlemsstaterna i förväg och rapportera om resul- taten av detta. Kommissionen får ändra programmet för att ta hänsyntillutvecklingenpåområdenafoder-ochlivsmedelssäker- het, djurhälsa och djurskydd samt växtskydd.

5. Medlemsstaterna skall:

a) göraenlämpliguppföljningmotbakgrundavderekommen- dationer som gemenskapens kontroller utmynnat i,

b) gealltnödvändigtstödochtillhandahållaallahandlingaroch annat tekniskt stöd som kommissionens experter begär, så att de kan genomföra kontrollerna effektivt och ändamålsenligt,

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/29

c) se till att kommissionens experter får tillträde till alla lokaler eller delar av lokaler och tillgång till uppgifter och databe- handlingssystem som är av betydelse för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter.

6. Närmare bestämmelser om gemenskapskontroller i med- lemsstaterna får fastställas eller ändras i enlighet med förfarandet i artikel 62.3.

Artikel 46

Gemenskapskontroll i tredjeland

1. Kommissionens experter får utföra offentlig kontroll i tred- jeländer för att på grundval av de uppgifter som avses i arti- kel47.1kontrolleraattlagstiftningenochsystemenitredjeländer överensstämmermedellerärlikvärdigamedgemenskapensfoder- och livsmedelslagstiftning och gemenskapens djurhälsolagstift- ning. Kommissionen får utse experter från medlemsstaterna som skall bistå deras egna experter. Vid sådan offentlig kontroll skall särskild hänsyn tas till följande:

a) Tredjeländernas lagstiftning.

b) Hur tredjeländernas behöriga myndigheter är organiserade, deras befogenheter och oberoende, vilken tillsyn de är före- mål för och vilka befogenheter de har för att effektivt kunna säkerställa efterlevnaden av tillämplig lagstiftning.

c) Utbildning av personalen i utövandet av offentlig kontroll.

d) De resurser, däribland de kontrollhjälpmedel, som står till behöriga myndigheters förfogande.

e) Om det finns dokumenterade, prioriterade kontrollförfaran- den och kontrollsystem och hur dessa fungerar.

f) I tillämpliga fall situationen vad gäller djurhälsa, zoonoser och växtskydd samt förfaranden för att anmäla utbrott av djur- och växtsjukdomar till kommissionen och berörda internationella organ.

g) Omfattningen och genomförandet av offentlig kontroll av import av djur, växter och produkter av dessa.

h) De garantier som tredjeländerna kan ge för att dess lagstift- ning överensstämmer eller är likvärdig med gemenskapslagstiftningen.

2. För att kontrollerna i tredjeländerna skall kunna utföras på etteffektivtochändamålsenligtsättfårkommissionen,innanden utför sådana kontroller, begära att det berörda tredjelandet läm- nar in uppgifter som avses i artikel 47.1 och, vid behov, den skriftliga dokumentationen om genomförandet av sådana kontroller.

3. Frekvensen av gemenskapens kontroller i tredjeländerna skall bestämmas utifrån följande:

a) En riskvärdering av de produkter som exporteras till gemenskapen.

b) Bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen.

c) Importvolym och typ av import från det berörda landet.

d) Resultatet av tidigare kontroller som kommissionen eller andra kontrollorgan genomfört.

e) Resultatet av importkontroller och andra kontroller som medlemsstaters behöriga myndigheter har genomfört.

f) UppgiftersomerhållitsfrånEuropeiskamyndighetenförlivs- medelssäkerhet eller liknande organ.

g) Uppgifter som erhållits från internationellt erkända organ såsom Världshälsoorganisationen (WHO), Codex Alimenta- rius-kommissionen och Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE), eller från andra källor.

h) Tecken på framväxande sjukdomssituationer eller andra omständigheter som kan orsaka att levande djur, levande växter, foder eller livsmedel som importeras från tredjeland utgör en hälsorisk.

i) Behovetavattundersökaellerreagerapånödsituationeriett enskilt tredjeland.

Kriterierna för att bestämma risken i enlighet med den riskvärde- ring som avses i a skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 62.3.

L 191/30

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

4. Förfarandetochnärmarebestämmelserförkontrolleritred- jeländer får fastställas eller ändras i enlighet med förfarandet i artikel 62.3.

De skall särskilt inbegripa förfaranden och närmare bestämmel- ser om:

a) kontroller i tredjeländer inom ramen för bilaterala avtal,

b) kontroller i andra tredjeländer.

Enligt samma förfarande får debiteringar för ovannämnda kon- troller fastställas inbördes.

5. Om en allvarlig risk för människors eller djurs hälsa fast- ställsvidengemenskapskontrollskallkommissionenomedelbart vidta alla erforderliga nödåtgärder i enlighet med artikel 53 i för- ordning (EG) nr 178/2002 eller skyddsbestämmelserna i annan tillämplig gemenskapslagstiftning.

6. Kommissionen skall rapportera om resultatet av varje genomförd gemenskapskontroll. Rapporten skall om så är lämp- ligt innehålla rekommendationer. Kommissionen skall offentlig- göra rapporterna.

7. Kommissionenskalliförvägsändasittprogramförkontrol- ler i tredjeländer till medlemsstaterna och avge rapport om resul- tatet.Denfårändraprogrammetföratttahänsyntillutvecklingen på områdena foder- och livsmedelssäkerhet, djurhälsa och växtskydd.

KAPITEL II

IMPORTVILLKOR

b) Alla kontroll- och inspektionsförfaranden, alla förfaranden för godkännande av produktion och karantänsbehandling, gränsvärden för bekämpningsmedel och livsmedelstillsatser som tillämpas inom landets territorium.

c) Förfaranden för riskvärdering, faktorer som beaktas samt fastställandet av relevant nivå för sanitärt skydd eller växtskydd.

d) Eventuell uppföljning av rekommendationerna som utarbe- tats i samband med de kontroller som avses i artikel 46.

2. Deuppgiftersomavsesipunkt1skallvaraproportionellai förhållandetillvarornasbeskaffenhetochfårtahänsyntilldesär- skildaomständigheternaochstrukturenitredjelandetochbeskaf- fenheten hos de produkter som exporteras till gemenskapen. Uppgifternaskallomfattaåtminstonedevarorsomäravseddaför export till gemenskapen.

3. De uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 får även gälla följande:

a) Resultat av nationella kontroller av varor som är avsedda för export till gemenskapen.

b) Betydandeförändringarikontrollsystemensuppbyggnadoch funktion,särskiltsådanaförändringarsomgjortsförattupp- fylla gemenskapens bestämmelser eller rekommendationer.

Artikel 47

Allmänna importvillkor

1. Kommissionen skall kräva att tredjeländer som avser att exportera varor till gemenskapen lämnar följande korrekta och aktuella uppgifter om den allmänna organisationen och förvalt- ningen av hälsokontrollsystem:

a) Alla sanitära bestämmelser eller växtskyddsbestämmelser som har antagits eller föreslagits inom landets territorium.

4. Om ett tredjeland inte lämnar sådana uppgifter eller om sådana uppgifter är ofullständiga, får särskilda importvillkor fast- ställasienlighetmedförfarandetiartikel62.3,frånfalltillfalloch endast tillfälligt, efter samråd med det berörda tredjelandet.

5. Envägledningförhurdeuppgiftersomavsesipunkterna1, 2 och 3 skall sammanställas och läggas fram för kommissionen samt övergångsåtgärder som ger tredjeländerna tid att samman- ställa uppgifterna skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 62.2.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/31

Artikel 48

Särskilda importvillkor

1. I den mån som de villkor och närmare förfaranden som skall iakttas vid import av varor från tredjeländer eller regioner i dessa inte föreskrivs i gemenskapslagstiftningen, särskilt i förord- ning (EG) nr 854/2004, skall de vid behov fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 62.3.

2. Devillkorochnärmareförfarandensomavsesipunkt1får omfatta följande:

a) Upprättande av en förteckning över tredjeländer från vilka särskildaprodukterfårimporterastillnågotavterritoriernai bilaga I.

b) Utformning av förlagor till intyg som åtföljer sändningar.

c) Särskildaimportvillkorberoendepåprodukttypellerdjurtyp och de eventuella risker som är förbundna därmed.

3. Tredjeländer skall upptas i de förteckningar som avses i punkt 2 a endast om deras behöriga myndigheter lämnar veder- börliga garantier för att gemenskapens foder- och livsmedelslag- stiftning och bestämmelserna om djurhälsa eller likvärdiga bestämmelser efterlevs.

4. Vid upprättande eller uppdatering av förteckningarna skall följande kriterier särskilt beaktas:

a) Tredjelandets lagstiftning inom den berörda sektorn.

b) Hur den behöriga myndigheten och dess kontrollenheter i det berörda tredjelandet är uppbyggda och organiserade, myndighetensellerkontrollenheternasbefogenhetersamtde garantier som kan lämnas vad gäller tillämpningen av den berörda lagstiftningen.

c) Om det finns adekvata offentliga kontroller.

d) Hur regelbundet och hur snabbt tredjelandet lämnar uppgif- ter om förekomsten av risker i samband med foder och livs- medel samt i samband med levande djur.

e) De garantier som tredjelandet ger för att:

i) devillkorsomgällerfördeanläggningarfrånvilkafoder och livsmedel får importeras till gemenskapen överens- stämmer eller är likvärdiga med kraven i gemenskapens foder- och livsmedelslagstiftning,

ii)en förteckning över sådana anläggningar upprättas och hålls aktuell,

iii)förteckningen över anläggningar och de uppdaterade versionerna av denna överlämnas till kommissionen utan dröjsmål,

iv)den behöriga myndigheten i tredjelandet genomför regelbundnaocheffektivakontrolleravanläggningarna.

5. Närdesärskildaimportvillkorenipunkt2cantasskallhän- syntastilluppgiftersomdetberördatredjelandetlämnatoch,vid behov, resultatet av gemenskapskontroller som genomförts i ett sådant tredjeland. Särskilda importvillkor får fastställas för en enstakaproduktellerenvarugrupp.Defårtillämpaspåettenstaka tredjeland, regioner i ett tredjeland eller en grupp av tredjeländer.

Artikel 49

Likvärdighet

1. Efter genomförandet av ett likvärdighetsavtal eller efter en tillfredsställanderevisionfårbeslutfattas,ienlighetmedförfaran- detiartikel62.3,omerkännandeavattåtgärdersomtillämpasav tredjeländer eller dess regioner på vissa områden garanterar lik- värdighetmeddeåtgärdersomtillämpasinomgemenskapen,om tredjeländerna tillhandahåller objektiva bevis på att så är fallet.

2. Idetbeslutsomavsesipunkt1skalldetfastställasvilkavill- kor som gäller för import från detta tredjeland eller denna region i ett tredjeland.

Dessa villkor får omfatta följande:

a) Vilken typ av intyg som skall åtfölja produkterna samt inty- gets innehåll.

b) Särskilda krav som gäller för import till gemenskapen.

c) Om nödvändigt, förfaranden för att upprätta och ändra för- teckningaröverregionerelleranläggningarfrånvilkaimport är tillåten.

L 191/32

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

3. Det beslut som avses i punkt 1 skall utan dröjsmål upphä- vas i enlighet med samma förfarande om något av de villkor för erkännande av likvärdighet som fastställdes när beslutet fattades inte längre uppfylls.

Artikel 50

Stöd till utvecklingsländer

1. I enlighet med förfarandet i artikel 62.3 får följande åtgär- dervidtasochupprätthållassålängedeharenpåvisbareffektnär det gäller att säkerställa att utvecklingsländerna kan följa bestäm- melserna i den här förordningen:

a) Successivt införande av det krav som avses i artiklarna 47 och 48 för produkter som exporteras till gemenskapen. När behovet av särskilda tidsbegränsade undantag från kraven fastställs, (helt eller delvis,) skall framstegen med att uppfylla kravenutvärderasochbeaktas.Isambandmeddetsuccessiva införandet skall man även beakta framstegen med att bygga upp den institutionella kapacitet som avses i punkt 2.

b) Hjälp med att tillhandahålla de uppgifter som avses i arti- kel 47, om nödvändigt av experter från gemenskapen.

c) Främjande av gemensamma projekt mellan utvecklingslän- der och medlemsstater.

d) Utarbetande av vägledningar för att bistå utvecklingsländer medattorganiseraoffentligkontrollavproduktersomexpor- teras till gemenskapen.

e) Utsändandeavexperterfrångemenskapentillutvecklingslän- der för att bistå med organisationen av offentlig kontroll.

f) Deltagande av kontrollpersonal från utvecklingsländer i de kurser som avses i artikel 51.

2. Kommissionen skall inom ramen för gemenskapens politik förutvecklingssamarbetefrämjastödettillutvecklingsländermed avseendepåfoder-ochlivsmedelssäkerhetiallmänhetochiöver- ensstämmelse med foder- och livsmedelsstandarder i synnerhet, för att bygga upp den institutionella kapacitet som krävs för att kraven enligt artiklarna 5, 12, 47 och 48 skall kunna uppfyllas.

KAPITEL III

UTBILDNING AV KONTROLLPERSONAL

Artikel 51

Utbildning av kontrollpersonal

1. Kommissionen får anordna kurser för den personal vid medlemsstaternas behöriga myndigheter som ansvarar för den offentliga kontroll som avses i den här förordningen. Kurserna skall syfta till att få till stånd en harmoniserad strategi för offent- lig kontroll i medlemsstaterna. De får särskilt omfatta utbildning i följande:

a) Gemenskapens foder- och livsmedelslagstiftning samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd.

b) Kontrollmetoder och kontrolltekniker, såsom revision av de system som utarbetats av företagen för att uppfylla kraven i foder-ochlivsmedelslagstiftningensamtbestämmelsernaom djurhälsa och djurskydd.

c) Kontrollersomskallgenomföraspåvarorsomimporterastill

gemenskapen.

d) Metoderochteknikerförproduktion,bearbetningochmark- nadsföring av foder och livsmedel.

2. De kurser som avses i punkt 1 får stå öppna för deltagare från tredjeländer, särskilt utvecklingsländer.

3. Närmarebestämmelserförorganisationenavkurserfårfast- ställas i enlighet med förfarandet i artikel 62.3.

KAPITEL IV

ANNAN GEMENSKAPSVERKSAMHET

Artikel 52

Tredjeländernas kontroller i medlemsstaterna

1. Kommissionensexperterfårpåbegäranav,ochisamarbete med, medlemsstaternas behöriga myndigheter bistå medlemssta- terna vid kontroller som ett tredjeland utför.

2. I sådana fall skall de medlemsstater där ett tredjeland skall utföra en kontroll underrätta kommissionen om planering, omfattning, dokumentation och andra relevanta omständigheter så att kommissionen verksamt kan delta i kontrollen.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/33

3. Kommissionens stöd skall främst syfta till att:

a) klargöra gemenskapens foder- och livsmedelslagstiftning samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd,

b) ge information och tillhandahålla uppgifter som finns till- gängliga på gemenskapsnivå och som kan vara till nytta vid den kontroll som ett tredjeland utför,

c) se till att tredjelandets kontroller utförs på ett enhetligt sätt.

Artikel 53

Samordnade kontrollplaner

Kommissionen får rekommendera samordnade planer i enlighet med förfarandet i artikel 62.2. Planerna skall:

a) upprättas årligen i enlighet med ett program,

och

b) om så krävs upprättas på ad hoc-basis, främst för att bestämma förekomsten av risker i samband med foder, livs- medel eller djur.

AVDELNING VII

VERKSTÄLLIGHETSÅTGÄRDER

KAPITEL I

NATIONELLA VERKSTÄLLIGHETSÅTGÄRDER

Artikel 54

Åtgärder vid bristande efterlevnad

1. Om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efter- levnad,skalldenvidtaåtgärderförattsetillattföretagarenavhjäl- per situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärdsomskallvidtasskalldentahänsyntilldenbristandeefter- levnadensartochomföretagarentidigarevisatprovpåbristande efterlevnad.

2. Åtgärderna skall i tillämpliga fall omfatta följande:

a) Föreskriva sanering eller andra åtgärder som anses vara nöd- vändiga för att se till att foder- eller livsmedel är säkra eller attfoder-ellerlivsmedelslagstiftningensamtbestämmelserna om djurhälsa och djurskydd följs.

b) Begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden och import eller export av foder, livsmedel eller djur.

c) Övervaka och, vid behov, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras.

d) Ge tillstånd till att foder eller livsmedel används för andra ändamål än dem som de ursprungligen var avsedda för.

e) Tillfälligtavbrytadriftenavellerstängahelaellerdelaravdet berörda företaget under en lämplig tidsperiod.

f) Tillfälligt eller permanent återkalla anläggningens godkännande.

g) Åtgärderna som avses i artikel 19 för sändningar från tredjeländer.

h) Andra åtgärder som den behöriga myndigheten anser vara motiverade.

3. Den behöriga myndigheten skall till den berörda företaga- ren eller dennes företrädare överlämna:

a) skriftlig underrättelse om sitt beslut om vilka åtgärder som skallvidtasienlighetmedpunkt1ochomskälentillbeslutet,

och

b) informationomrättenattöverklagasådanabeslutochomde förfaringssätt och tidsfrister som gäller för detta.

4. I tillämpliga fall skall den behöriga myndigheten även underrätta den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten om sitt beslut.

5. Samtligautgiftersomuppkommerenligtdennaartikelskall bäras av den ansvarige foder- eller livsmedelsföretagaren.

Artikel 55

Sanktioner

1. Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser om sanktio- ner vid överträdelser av foder- och livsmedelslagstiftningen lik- somandragemenskapsbestämmelseromdjurskyddochdjurhälsa ochskallvidtaallaerforderligaåtgärderförattsetillattdessatill- lämpas.Desanktionersomföreskrivsskallvaraeffektiva,propor- tionerliga och avskräckande.

L 191/34

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

2. Medlemsstaterna skall utan dröjsmål delge kommissionen de bestämmelser som är tillämpliga vid överträdelser av foder- och livsmedelslagstiftningen och eventuella ändringar av dessa.

KAPITEL II

GEMENSKAPENS VERKSTÄLLIGHETSÅTGÄRDER

Artikel 56

Skyddsåtgärder

1. Åtgärder i enlighet med förfarandena i artikel 53 i förord- ning (EG) nr 178/2002 skall vidtas om:

a) kommissionenharbeläggförenallvarligbristienmedlems- stats kontrollsystem,

och

b) denna brist kan utgöra en möjlig och utbredd risk för män- niskorsellerdjurshälsaellerfördjurskyddet,antingendirekt eller via miljön.

2. Sådana åtgärder skall antas endast när:

a) detvidgemenskapskontrollerharkonstateratsochrapporte- rats bristande efterlevnad av gemenskapslagstiftningen,

och

b) den berörda medlemsstaten inte har rättat till bristerna efter kommissionensbegäranochinomdentidsfristsomkommis- sionen fastställt.

AVDELNING VIII

ANPASSNING AV GEMENSKAPSLAGSTIFTNINGEN

Artikel 57

Ändring av direktiv 96/23/EG

Direktiv 96/23/EG ändras på följande sätt:

1) Artikel 14.2 skall ersättas med följande:

”2. Gemenskapernas referenslaboratorier skall vara de laboratorier som avses i den relevanta delen av bilaga VII till förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevna- den av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmel- serna om djurhälsa och djurskydd (*).

(*) EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.”

2) I artikel 30.1 skall den del som börjar med ”När dessa nya kontroller visar …” och slutar med ”… eller använda den för andra ändamål som är godkända enligt gemenskapslagstift- ningen och detta utan varken gottgörelse eller ersättning” ersättas med följande:

”Närkontrollervisarförekomstavickegodkändaämneneller produkterellernärgränsvärdenharöverskriditsskallbestäm- melserna i artiklarna 19-22 i förordning (EG) nr 882/2004 tillämpas.”

3) Bilaga V skall utgå.

Artikel 58

Ändring av direktiv 97/78/EG

Direktiv 97/78/EG ändras på följande sätt:

1) Artikel 1 skall ersättas med följande:

”Medlemsstaternaskallienlighetmedbestämmelsernaidetta direktiv och i förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (*) utföra vete- rinärkontroller av produkter från tredjeland som förs in på något av de territorier som är förtecknade i bilaga I.

(*) EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.”

2) Artikel 2.2 a skall ersättas med följande:

”a) produkter: produkter av animaliskt ursprung enligt direktiv 89/662/EEG och 90/425/EEG, Europaparla-

mentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för anima- liska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (*), rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler förproduktion,bearbetning,distributionochinförselav produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (**) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställandeavsärskildabestämmelserförgenomföran- det av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (***) Det inbegriperävendeväxtproduktersomavsesiartikel19.

(*)EGTL273,10.10.2002,s.1.Förordningensenaständ-

rad genom kommissionens förordning (EG) nr 808/2003 (EUT L 117, 13.5.2003, s. 1).

(**) EGT L 18, 23.1.2003, s. 11. (***) EUT L 139, 30.4.2004.”

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/35

3) I artikel 7.3 skall ”kostnaderna för de undersökningar och kontroller som föreskrivs i rådets direktiv 85/73/EEG av den29januari1985omfinansieringavdeveterinärabesikt- ningar och kontroller som anges i direktiven 89/662/EEG, 90/425/EEG,90/675/EEGoch91/496/EEG(ändratochkodi- fierat)” ersättas med ”kostnader för de undersökningar och kontroller som föreskrivs i förordning (EG) nr 882/2004”.

4) I artikel 10.1 b skall följande strykas: ”eller, när det gäller anläggningar som har godkänts i enlighet med rådets beslut 95/408/EG av den 22 juni 1995 om villkor för upprättande, under en övergångsperiod, av provisoriska förteckningar över anläggningar i tredje land, från vilka medlemsstaterna får importera vissa produkter av animaliskt ursprung, fisk- produkter och levande tvåskaliga mollusker, en anläggning som har varit föremål för antingen gemenskapsinspektion eller nationell inspektion”.

5) Artikel 12.9 skall utgå.

6) Artikel 15.5 skall utgå.

7) I artikel 16 skall följande nya punkt 4 läggas till:

”4. Närmare bestämmelser om införsel av produkter av animaliskt ursprung som är avsedda för besättning och pas- sagerarepåtransportmedeliinternationelltrafikochompro- dukter av animaliskt ursprung som fjärrbeställts (t.ex. via e-post, telefon eller Internet) och levererats till konsumenten skall fastställas i enlighet med artikel 25 i förordning (EG) nr 882/2004.”

8. Artikel 21 skall utgå.

9. Artikel 23 skall utgå.

10. I artikel 24.1 andra strecksatsen skall ”i enlighet med arti- kel 17.2 a och b” ersättas med ”i enlighet med artikel 17”.

Artikel 59

Ändring av direktiv 2000/29/EG

Följande artikel skall införas i direktiv 2000/29/EG:

”Artikel 27a

I detta direktiv och utan att det påverkar tillämpningen av arti- kel 21 i detta skall artiklarna 41-46 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentligkontrollförattsäkerställakontrollenavefterlevnadenav foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (*) vara tillämpliga.

(*) EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.”

Artikel 60

Ändring av förordning (EG) 854/2004

Förordning (EG) 854/2004 ändras på följande sätt:

1) I artikel 1 skall följande punkt 1a införas:

”1a. Denna förordning skall tillämpas tillsammans med Europaparlamentetsochrådetsförordning(EG)nr882/2004 avden29april2004omoffentligkontrollförattsäkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstift- ningensamtbestämmelsernaomdjurhälsaochdjurskydd (*).

(*) EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.”

2) I artikel 2

a) skall i punkt 1 leden a, b, d och e utgå,

och

b) i punkt 2 skall följande led ba läggas till:

”ba) Förordning (EG) nr 882/2004”.

3) I artikel 3

a) skall punkt 1 ersättas med följande:

”1. De behöriga myndigheterna skall godkänna anläggningarna vid den tidpunkt och på det sätt som anges i artikel 31.2 i förordning (EG) nr 882/2004.”

b) skall punkterna 4 a, 4 b och 6 utgå.

4) Artikel 9 skall utgå.

5) Artikel 10 skall ersättas med följande:

”Artikel 10

För att garantera en enhetlig tillämpning av principerna och villkoren i artikel 11 i förordning (EG) nr 178/2002 och avdelning VI kapitel II i förordning (EG) nr 882/2004 skall förfarandena i detta kapitel tillämpas.”

L 191/36

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

6) I artikel 11

a) skall punkt 2 ersättas med följande:

”2. Ett tredjeland skall upptas i sådana förteckningar endast om en gemenskapskontroll i det landet har ägt rumochvisarattdenbehörigamyndighetenlämnartill- räckliga garantier enligt artikel 48.3 i förordning (EG) nr 882/2004. Ett tredjeland får emellertid upptas i sådana förteckningar utan att en gemenskapskontroll har ägt rum om:

a) den risk som fastställs i enlighet med artikel 46.3 a iförordning(EG)nr882/2004intemotiverardetta,

och

b) det fastställs, när beslut fattas om att uppta ett visst tredjeland i förteckningen i enlighet med punkt 1, att annan information visar att den behöriga myn- digheten ger de nödvändiga garantierna.”

b) skall inledningen till punkt 4 ersättas med följande:

”4. Närförteckningarupprättaselleruppdaterasskall särskilt de kriterier beaktas som förtecknas i artikel 46 ochartikel48.3iförordning(EG)nr882/2004.Hänsyn skall även tas till följande:”

och

c) i punkt 4 skall leden b-h utgå.

7) Artikel 14.2 b skall ersättas med följande:

”b) allasärskildaimportkravsomfastställsenligtartikel48i förordning (EG) nr 882/2004”.

8) I artikel 18 skall punkterna 17-20 utgå.

Artikel 61

Upphävande av gemenskapsrättsakter

1. Direktiven 70/373/EEG, 85/591/EEG, 89/397/EEG, 93/99/EEG och 95/53/EG och besluten 93/383/EG, 98/728/EG och 1999/313/EG skall upphöra att gälla den 1 januari 2006. Direktiv 85/73/EEG skall upphöra att gälla den 1 januari 2008.

2. Detillämpningsföreskriftersomharantagitspågrundvalav dessa rättsakter, särskilt de som avses i bilaga VIII, skall emeller- tid, under förutsättning att de inte strider mot bestämmelserna i denhärförordningen,fortsättaattgällaiavvaktanpåattnödvän- digabestämmelserantagitspågrundvalavdenhärförordningen.

3. Hänvisningar till de upphävda rättsakterna skall anses som hänvisningar till den här förordningen.

AVDELNING IX

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 62

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa som inrättats genom artikel 58 i förordning (EG) nr 178/2002, eller, när det gäller frågor som framför allt rör växtskydd, av Ständiga kommittén för växtskydd som inrättats genom rådets beslut 76/894/EEG (1).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel- serna i artikel 8 i det beslutet.

3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel- serna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

4. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 63

Genomförandeåtgärder och övergångsbestämmelser

1. Degenomförandeåtgärderochövergångsbestämmelsersom krävs för att säkerställa att den här förordningen tillämpas på ett enhetligt sätt får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 62.3.

Detta gäller särskilt:

a) delegering av kontrolluppgifter till de kontrollorgan som avses i artikel 5 och som tilldelats kontrolluppgifter före denna förordnings ikraftträdande,

(1) EGT L 340, 9.12.1976, s. 25.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/37

b) alla ändringar med avseende på de standarder som avses i artikel 12.2,

c) den bristande efterlevnad som anges i artikel 28 och som medför kostnader härrörande från ytterligare offentliga kontroller,

d) utgifter som följer av artikel 54,

Artikel 65

Rapport till Europaparlamentet och rådet

1. Kommissionenskallsenastden20maj2007överlämnaen rapport till Europaparlamentet och rådet.

2. Rapporten skall i synnerhet innehålla en genomgång av erfarenheterna från tillämpningen av förordningen och särskilt beakta följande:

a) På nytt bedöma räckvidden, när det gäller djurhälsa och

e) reglerförmikrobiologiska,fysikaliskaoch/ellerkemiskaana- djurskydd. lyservidoffentligkontroll,isynnerhetvidmisstankeomrisk,

inbegripet övervakning av säkerheten med avseende på pro- dukter som importeras från tredjeländer,

b) Se till att andra sektorer bidrar till att finansiera den offent- liga kontrollen genom att utöka verksamhetsförteckningen i bilaga IV, avsnitt A och i bilaga V, avsnitt A, med särskilt

f) fastställandeavvilkafodersomskallansesvarafoderavani-	beaktande av effekterna av gemenskapens hygienlagstiftning
	avseende foder och livsmedel efter dess antagande.
maliskt ursprung enligt denna förordning.
	c) Fastställa uppdaterade miniminivåer för avgifter som avses i

2. Förattkunnatahänsyntilldensärskildakaraktärenhosför- bilagaIV,avsnittB,ochbilagaV,avsnittB,särskiltmedbeak-

ordningarna (EEG) nr 2092/91, (EEG) nr 2081/92 och (EEG) nr 2082/92 får det i särskilda bestämmelser som skall antas i enlighetmedförfarandetiartikel62.3föreskrivasomnödvändiga undantag från bestämmelserna i den här förordningen och om anpassning av dessa.

tande av riskfaktorer.

3. Kommissionenskallilämpligafalllåtarapportenåtföljasav relevanta förslag.

Artikel 64

Ändring av bilagor och referenser till europeiska standarder

I enlighet med förfarandet i artikel 62.3:

1. fårbilagornatilldenhärförordningenuppdateras,utombila- gorna I och VI, samt bilaga V, utan att det påverkar tillämp- ningen av artikel 27.3, särskilt för att beakta administrativa förändringar och den vetenskapliga och/eller tekniska utvecklingen,

2. fårreferensernatilldeeuropeiskastandardersomangesiden här förordningen uppdateras om CEN ändrar dessa referenser.

Artikel 66

Finansiellt stöd från gemenskapen

1. Nödvändiga anslag skall inom ramen för budgetförfarandet årligen beviljas för:

a) kostnadernaförresorochuppehälle,somexperterfrånmed- lemsstaterna åsamkas till följd av att de utsetts av kommis- sionen för att bistå dennas experter enligt artiklarna 45.1 och 46.1,

b) utbildningen av kontrollpersonal enligt artikel 51,

c) finansieringen av andra åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa tillämpningen av den här förordningen.

L 191/38

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

2. Åtgärdernaipunkt1cskallsärskiltomfattaanordnandeav konferenser, inrättande av databaser, publicering av information, organiseringavundersökningarochanordnandeavmötenföratt förbereda möten i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

3. Gemenskapen får bevilja tekniskt och finansiellt stöd för organiseringen av den verksamhet som avses i artikel 50 inom ramen för kommissionens personella och finansiella resurser.

AVDELNING X

SLUTBESTÄMMELSE

Artikel 67

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2006.

Artiklarna 27 och 28 skall dock tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 29 april 2004.
På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
P. COX	M. McDOWELL
Ordförande	Ordförande

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/39

BILAGA I

TERRITORIER SOM AVSES I ARTIKEL 2.15

1. Konungariket Belgien

2. Konungariket Danmark utom Färöarna och Grönland

3. Förbundsrepubliken Tyskland

4. Konungariket Spanien utom Ceuta och Melilla

5. Republiken Grekland

6. Republiken Frankrike

7. Irland

8. Republiken Italien

9. Storhertigdömet Luxemburg

10. De regioner av Konungariket Nederländerna som är belägna i Europa

11. Republiken Portugal

12. Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

13. Republiken Österrike

14. Republiken Finland

15. Konungariket Sverige.

L 191/40

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

BILAGA II

BEHÖRIGA MYNDIGHETER

KAPITEL I: ÄMNESOMRÅDEN FÖR UTBILDNING AV PERSONAL SOM UTFÖR OFFENTLIG KONTROLL

1. Olika kontrollmetoder som revision, provtagning och inspektion.

2. Kontrollförfaranden.

3. Foder- och livsmedelslagstiftning.

4. De olika leden i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan och eventuella risker för människors hälsa och i förekommande fall för djurs hälsa, växtskydd och för miljön.

5. Bedömning av bristande efterlevnad av foder- och livsmedelslagstiftningen.

6. Faror inom djuruppfödning samt foder- och livsmedelsproduktion.

7. Utvärdering av tillämpningen av HACCP.

8.Ledningssystem,t.ex.kvalitetssäkringsprogramsomfoder-ochlivsmedelsföretagensvararför,ochbedömningavdessa program om de är relevanta för bestämmelserna i foder- och livsmedelslagstiftningen.

9. System för officiell certifiering.

10. Beredskapsplanering för nödsituationer, inklusive kommunikation mellan medlemsstaterna och kommissionen.

11. Rättsliga åtgärder och rättsverkningar till följd av offentlig kontroll.

12. Granskning av skriftlig eller annan dokumentation, inklusive sådan som hänger samman med kvalifikationsprövning, ackreditering och riskvärdering, som kan vara relevant för bedömningen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen. Detta kan omfatta ekonomiska och handelsmässiga aspekter.

13. Andra områden, inklusive djurhälsa och djurskydd, som är nödvändiga för att säkerställa att den offentliga kontrollen utförs i enlighet med denna förordning.

KAPITEL II: ÄMNESOMRÅDEN FÖR KONTROLLARBETET

1. Denbehörigamyndighetensorganisationochförhållandetmellancentralabehörigamyndigheterochmyndighetertill vilka de har delegerat uppgifter för att genomföra offentlig kontroll.

2. Förhållandet mellan behöriga myndigheter och kontrollorgan till vilka de har delegerat uppgifter i samband med offentlig kontroll.

3. En redogörelse för målen.

4. Personalens uppgifter, ansvar och skyldigheter.

5. Provtagningsförfaranden, kontrollmetoder och kontrollteknik, tolkning av resultat och därav följande beslut.

6. Kartläggnings- och övervakningsprogram.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/41

7. Ömsesidigt stöd om den offentliga kontrollen förutsätter att mer än en medlemsstat vidtar åtgärder.

8. Åtgärder som skall vidtas till följd av offentlig kontroll.

9. Samarbete med andra enheter eller avdelningar vars ansvarsområden berörs.

10. Kontroll av att provtagnings- och analysmetoderna samt andra mätningar är ändamålsenliga.

11. Annan verksamhet eller information som krävs för att den offentliga kontrollen skall fungera effektivt.

L 191/42

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

BILAGA III

KARAKTERISERING AV ANALYSMETODER

1. Analysmetoderna bör karakteriseras i enlighet med följande kriterier:

a) Noggrannhet.

b) Tillämplighet (matris och koncentrationsintervall).

c) Detektionsgräns.

d) Bestämningsgräns.

e) Precision.

f) Repeterbarhet.

g) Reproducerbarhet.

h) Utbyte.

i) Selektivitet.

j) Känslighet.

k) Linearitet.

l) Mätosäkerhet.

m) Andra kriterier, som får väljas efter behov.

2. Precisionsvärdena i 1 e skall erhållas genom kollaborativ avprövning som utförts enligt ett internationellt vedertaget protokoll för kollaborativ avprövning (t.ex. ISO 5725:1994 eller IUPAC International Harmonised Protocol) eller grunda sig på provning av att kriterierna uppfylls om resultatkriterier för analysmetoder har fastställts. Värdena för repeterbarhetochreproducerbarhetskalluttryckaspåettinternationelltvedertagetsätt(t.ex.95%konfidensintervaller som definieras i ISO 5725:1994 eller IUPAC). Resultaten från den kollaborativa avprövningen skall publiceras eller hållas fritt tillgängliga.

3. Analysmetoder som kan användas på samma sätt för olika varugrupper bör väljas framför metoder som endast kan användas för enskilda varor.

4. Analysmetoder som endast kan valideras i ett enda laboratorium bör valideras enligt t.ex. IUPAC:s harmoniserade riktlinjer eller grunda sig på provning av att kriterierna uppfyllts om resultatkriterier för analysmetoder har fastställts.

5. Analysmetoder som antas enligt denna förordning bör utarbetas enligt den standard för analysmetoder som rekommenderas av Internationella standardiseringsorganisationen.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/43

BILAGA IV

VERKSAMHETER OCH MINIMINIVÅER FÖR AVGIFTER ELLER PÅLAGOR I

SAMBAND MED DEN OFFENTLIGA KONTROLLEN AV ANLÄGGNINGAR INOM

GEMENSKAPEN

AVSNITT A: VERKSAMHETER

1. Verksamheter som omfattas av direktiven 89/662/EEG, 90/425/EEG, 93/119/EG och 96/23/EG och för vilka medlemsstaterna för närvarande tar ut avgifter enligt direktiv 85/73/EEG.

2. Godkännande av foderanläggningar.

AVSNITT B: MINIMIAVGIFTER

Medlemsstaternaskalltautminstföljandeminimiavgifterellerminimipålagorisambandmedkontrollernärdetgällermot- svarande förteckning över produkter.

KAPITEL I

Miniminivåer för avgifter eller pålagor för besiktning i samband med slakt

a)	Nötkött
	– vuxna nötkreatur:	5 euro/djur
	– unga nötkreatur:	2 euro/djur
b)	Hovdjur/hästdjur:	3 euro/djur
c)	Griskött: djur med en slaktvikt som
	– understiger 25 kg:	0,5 euro/djur
	– överstiger eller är lika med 25 kg:	1 euro/djur
d)	Får- och getkött: djur med en slaktvikt som
	– understiger 12 kg:	0,15 euro/djur
	– överstiger eller är lika med 12 kg:	0,25 euro/djur
e)	Kött av fjäderfä
	– fjäderfä av släktet Gallus och pärlhöns:	0,005 euro/djur
	– ankor och gäss:	0,01 euro/djur
	– kalkoner:	0,025 euro/djur
	– kött av uppfödda kaniner:	0,005 euro/djur

KAPITEL II

Miniminivåer för avgifter eller pålagor för kontroll av styckningsanläggningar

Per ton kött:
–	nötkött, kalvkött, griskött, hästkött, får- och getkött:		2 euro
–	fjäderfä och kött av uppfödda kaniner:		1,5 euro
–	kött från hägnat vilt samt kött av vilt:
	–	småvilt (fåglar och marklevande vilt):	1,5 euro
	–	kött från ratiter (struts, emu, nandufågel):	3 euro
	–	vildsvin och idisslare:	2 euro

L 191/44		SV		Europeiska unionens officiella tidning		28.5.2004
					KAPITEL III
			Miniminivåer för avgifter eller pålagor för bearbetningsanläggningar för vilt
a)	Småvilt (fågel):			0,005 euro/djur
b)	Småvilt (marklevande):			0,01 euro/djur
c)	Ratiter:			0,5	euro/djur
d)	Landdäggdjur:
	– vildsvin:			1,5	euro/djur
	– idisslare:			0,5	euro/djur

KAPITEL IV

Miniminivåer för avgifter eller pålagor för mjölkproduktion

—1 euro per 30 ton och

—0,5 euro per ton därefter

KAPITEL V

Miniminivåer för avgifter eller pålagor för produktion och utsläppande på marknaden av fiskeriprodukter och vattenbruksprodukter

a) När fiskeriprodukter och vattenbruksprodukter släpps ut på marknaden för första gången:

—1 euro/ton för de första 50 tonnen i månaden,

—0,5 euro/ton därefter.

b) Första försäljningen på fiskmarknaden:

—0,5 euro/ton för de första 50 tonnen i månaden,

—0,25 euro/ton därefter.

c) Första försäljning vid bristande eller otillräcklig gradering av produktens färskhet och/eller storlek i enlighet med för- ordningarna (EEG) nr 103/76 och nr 104/76:

—1 euro/ton för de första 50 tonnen i månaden,

—0,5 euro/ton därefter.

De avgifter som tas ut för de arter som anges i bilaga II till kommissionens förordning (EEG) nr 3703/85 får inte överstiga 50 euro per sändning.

Medlemsstaterna skall ta ut 0,5 euro/ton för bearbetning av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/45

BILAGA V

VERKSAMHETER OCH MINIMINIVÅER FÖR AVGIFTER ELLER PÅLAGOR FÖR

OFFENTLIG KONTROLL AV VAROR OCH LEVANDE DJUR SOM INFÖRS I

GEMENSKAPEN

AVSNITT A: VERKSAMHETER ELLER KONTROLLER

Verksamheter som omfattas av direktiven 97/78/EG och 91/496/EEG och för vilka medlemsstaterna för närvarande tar ut avgifter enligt direktiv 85/73/EEG.

AVSNITT B: AVGIFTER ELLER PÅLAGOR

KAPITEL I

Avgifter för importerat kött

Minimiavgifterna för offentlig kontroll av import av kött fastställs till:

—55 euro per sändning upp till 6 ton,

och därefter

—9 euro per ton upp till 46 ton,

eller

—420 euro per sändning över 46 ton.

KAPITEL II

Avgifter för importerade fiskeriprodukter

1. Minimiavgifterna för offentlig kontroll av import av fiskeriprodukter fastställs till:

—55 euro per sändning upp till 6 ton,

och därefter

—9 euro per ton upp till 46 ton,

eller

—420 euro per sändning över 46 ton.

2. Ovanstående belopp skall för offentlig kontroll av import av fiskeriprodukter som transporteras som styckegods vara:

—600 euro per fartyg med en last av fiskeriprodukter upp till 500 ton,

—1 200 euro per fartyg med en last av fiskeriprodukter upp till 1 000 ton,

—2 400 euro per fartyg med en last av fiskeriprodukter upp till 2 000 ton,

—3 600 euro per fartyg med en last av fiskeriprodukter över 2 000 ton.

L 191/46

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

3. När det gäller fiskeriprodukter som fångats i sin naturliga miljö och som landats direkt av ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagga skall bestämmelserna i bilaga IV, avsnitt B, kapitel V a gälla.

KAPITEL III

Avgifter eller pålagor för köttprodukter, kött av fjäderfä, viltkött, kaninkött, kött från hägnat vilt, biprodukter och foder av animaliskt ursprung

1. Minimiavgiften för offentlig kontroll av import av andra produkter av animaliskt ursprung än dem i kapitlen I och II eller av biprodukter av animaliskt ursprung eller foder fastställs till:

—55 euro per sändning upp till 6 ton,

och därefter

—9 euro per ton upp till 46 ton,

eller

—420 euro per sändning över 46 ton.

2. Ovanstående belopp skall för offentlig kontroll av import av andra produkter av animaliskt ursprung än de som anges i kapitlen I och II, biprodukter av animaliskt ursprung eller foder som transporteras som styckegods vara:

—600 euro per fartyg med en last av produkter upp till 500 ton,

—1 200 euro per fartyg med en last av produkter upp till 1 000 ton,

—2 400 euro per fartyg med en last av produkter upp till 2 000 ton,

—3 600 euro per fartyg med en last av produkter över 2 000 ton.

KAPITEL IV

Avgifter vid transitering av sändningar av varor och levande djur genom gemenskapen

Avgiftenellerpålaganföroffentligkontrollavtransiteringenavvarorochlevandedjurgenomgemenskapenskallfastställas till minst 30 euro, varvid beloppet skall ökas med 20 euro per kvarts timme för varje tjänsteman som medverkar vid kontrollerna.

KAPITEL V

Avgifter för importerade levande djur

1. Avgiften för offentlig kontroll av import av levande djur fastställs:

a) för nötboskap, hästdjur, svin, får, getter, fjäderfä, kaniner och vilt samt landdäggdjuren vildsvin eller idisslare till:

—55 euro per sändning upp till 6 ton,

och därefter

—9 euro per ton upp till 46 ton,

eller

—420 euro per sändning över 46 ton.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/47

b) Förandradjurarterfastställsavgiftentilldenfaktiskainspektionskostnaden,antingenperdjurellerperimporterat ton, motsvarande:

—55 euro per sändning upp till 46 ton, eller

—420 euro per sändning över 46 ton.

Dessa miniminivåer skall inte gälla import av arter som anges i kommissionens beslut 92/432/EEG.

2. På en medlemsstats begäran, som skall åtföljas av lämpligt skriftligt underlag och göras i enlighet med förfarandet i artikel 18 i direktiv 89/662/EEG, får lägre avgifter tillämpas för import från visst tredjeland.

L 191/48

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

BILAGA VI

KRITERIER SOM SKALL BEAKTAS VID BERÄKNINGEN AV AVGIFTER

1. Löner till den personal som medverkar i offentliga kontroller.

2. Kostnader för den personal som medverkar vid offentlig kontroll, inklusive kostnader för utrymmen, verktyg, utrustning, utbildning, resor och andra tillhörande kostnader.

3. Kostnader för provtagning och laboratorieanalyser.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/49

BILAGA VII

GEMENSKAPENS REFERENSLABORATORIER

I.Gemenskapens referenslaboratorier för foder och livsmedel

1. Gemenskapens referenslaboratorium för mjölk och mjölkprodukter

Afssa-Lerhqa 94700 Maison Alfort Frankrike

2. Gemenskapens referenslaboratorier för analys och testning avseende zoonoser (salmonella)

Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu (RIVM) 3720 BA Bilthoven

Nederländerna

3. Gemenskapens referenslaboratorium för kontroll av marina biotoxiner

Ministerio de Sanidad y Consumo Vigo

Spanien

4. Gemenskapens referenslaboratorium för kontroll av viral och bakteriell kontamination av tvåskaliga blötdjur

The laboratory of the Centre for Environment Fisheries and Aquaculture Science Weymouth

Förenade kungariket

5. Gemenskapens referenslaboratorier för restsubstanser

a) För de restsubstanser som förtecknas i bilaga I, grupp A 1, 2, 3, 4, grupp B 2 d och grupp B 3 d till rådets direktiv 96/23/EG

Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu (RIVM) 3720 BA Bilthoven

Nederländerna

b) FörderestsubstansersomförtecknasibilagaI,gruppB1ochgruppB3etillrådetsdirektiv96/23/EGsamt karbadox och olakindox

Laboratoires d’études et de recherche sur les médicaments vétérinaires et les désinfectants Afssa – Site de Fougères

BP 90203 Frankrike

c) För de restsubstanser som förtecknas i bilaga I, grupp A 5 och grupp B 2 a, b, e till rådets direktiv 96/23/EG

Bundesamt für Verbraucherschutz und Lebensmittelsicherheit (BVL) Postfach 140162

D-53056 Bonn

L 191/50

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

d) FörderestsubstansersomförtecknasibilagaI,gruppB2cochgruppB3a,b,ctillrådetsdirektiv96/23/EG

Istituto Superiore di Sanità I-00161 Rom

6. Gemenskapens referenslaboratorium för TSE

Det laboratorium som avses i kapitel B i bilaga X till förordning (EG) nr 999/2001.

7. Gemenskapens referenslaboratorium för fodertillsatser

Det laboratorium som avses i bilaga II i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1).

8. Gemenskapens referenslaboratorium för genetiskt modifierade organismer (GMO)

Det laboratorium som avses i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (2).

9. Gemenskapens referenslaboratorium för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel Kommissionens gemensamma forskningscentrum.

II.Gemenskapens referenslaboratorier för djurhälsa p.m.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 29. (2) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.

28.5.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/51

BILAGA VIII

TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER SOM SKALL FORTSÄTTA ATT GÄLLA

ENLIGT ARTIKEL 61

1. Tillämpningsföreskrifter som antagits på grundval av direktiv 70/373/EEG av den 20 juli 1970 om införande av gemenskapsmetoder för provtagning och analys vid den officiella foderkontrollen

a) Kommissionensförstadirektiv71/250/EEGavden15juni1971omgemenskapsmetoderföranalysviddenoffi- ciella foderkontrollen (1).

b) Kommissionensandradirektiv71/393/EEGavden18november1971omgemenskapsmetoderföranalysvidden officiella foderkontrollen (2).

c) Kommissionenstredjedirektiv72/199/EEGavden27april1972omgemenskapsmetoderföranalysviddenoffi- ciella foderkontrollen (3).

d) Kommissionens fjärde direktiv 73/46/EEG av den 5 december 1972 om gemenskapsmetoder för analys vid den officiella foderkontrollen (4).

e) Kommissionensförstadirektiv76/371/EEGavden1mars1976omgemenskapsmetoderförprovtagningvidden officiella foderkontrollen (5).

f) Kommissionenssjundedirektiv76/372/EEGavden1mars1976omgemenskapsmetoderföranalysviddenoffi- ciella foderkontrollen (6).

g) Kommissionens åttonde direktiv 78/633/EEG av den 15 juni 1978 om gemenskapsmetoder för analys vid den officiella foderkontrollen (7).

h) Kommissionensniondedirektiv81/715/EEGavden31juli1981omgemenskapsmetoderföranalysviddenoffi- ciella foderkontrollen (8).

i) Kommissionenstiondedirektiv84/425/EEGavden25juli1984omgemenskapsmetoderföranalysviddenoffi- ciella foderkontrollen (9).

j) Kommissionens elfte direktiv 93/70/EEG av den 28 juli 1993 om gemenskapsmetoder för analys vid den offici- ella foderkontrollen (10).

k) Kommissionens tolfte direktiv 93/117/EEG av den 17 december 1993 om fastställande av gemenskapsmetoder för analys vid den officiella foderkontrollen (11).

l) Kommissionensdirektiv98/64/EGavden3september1998omfastställandetavgemenskapsmetoderföranalys av aminosyror, råoljor och råfetter och olakindox i djurfoder (12).

(1) EGT L 155, 12.7.1971, s. 13. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 1999/27/EG (EGT L 118, 6.5.1999, s. 36). (2) EGT L 279, 20.12.1971, s. 7. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 98/64/EG (EGT L 257, 19.9.1998, s. 14). (3) EGT L 123, 29.5.1972, s. 6. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 1999/79/EG (EGT L 209, 7.8.1999, s. 23). (4) EGT L 83, 30.3.1973, s. 21. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 1999/27/EG.

(5) EGT L 102, 15.4.1976, s. 1.

(6) EGT L 102, 15.4.1976, s. 8. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 94/14/EG (EGT L 94, 13.4.1994, s. 30). (7) EGT L 206, 29.7.1978, s. 43. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 84/4/EEG (EGT L 15, 18.1.1984, s. 28). (8) EGT L 257, 10.9.1981, s. 38.

(9) EGT L 238, 6.9.1984, s. 34. (10) EGT L 234, 17.9.1993, s. 17. (11) EGT L 329, 30.12.1993, s. 54. (12) EGT L 257, 19.9.1998, s. 14.

L 191/52

SV

Europeiska unionens officiella tidning

28.5.2004

m) Kommissionensdirektiv2003/126/EGavden23december2003omanalysmetoderföridentifieringavbestånds- delar av animaliskt ursprung i foder för den officiella foderkontrollen (1).

n) Kommissionensdirektiv1999/27/EGavden20april1999omfastställandeavgemenskapsmetoderföranalysav amprolium, diclazuril och karbadox i djurfoder (2).

o) Kommissionens direktiv 1999/76/EG av den 23 juli 1999 om fastställande av gemenskapsmetoder för bestäm- ning av natriumlasalocid i foder (3).

p) Kommissionensdirektiv2000/45/EGavden6juli2000omfastställandeavgemenskapsmetoderförbestämning av A-vitamin, E-vitamin och tryptofan i djurfoder (4).

q) Kommissionens direktiv 2002/70/EG av den 26 juli 2002 om fastställande av krav för bestämning av gränsvär- den för dioxiner och dioxinlika PCB i foder (5).

2. Tillämpningsföreskrifter som antagits på grundval av direktiv 95/53/EG av den 25 oktober 1995 om fastställande av principerna för organisationen av officiell kontroll på djurfoderområdet

Kommissionens direktiv 98/68/EG av den 10 september 1998 om fastställande av det standarddokument som avses i artikel 9.1 i rådets direktiv 95/53/EG och av vissa regler för kontroller vid införsel till gemenskapen av djurfoder från tredje land (6).

(1) EUT L 339, 24.12.2003, s. 78. (2) EGT L 118, 6.5.1999, s. 36. (3) EGT L 207, 6.8.1999, s. 13. (4) EGT L 174, 13.7.2000, s. 32. (5) EGT L 209, 6.8.2002, s. 15. (6) EGT L 261, 24.9.1998, s. 32.

12.12.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 325/1
	SV

I

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003

om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152.4 b i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- téns yttrande (2),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1) I förteckningen i bilaga I till fördraget upptas levande djur och livsmedel av animaliskt ursprung. Djurhållning inom lantbruket och utsläppande på marknaden av livs- medel av animaliskt ursprung utgör en viktig inkomstkälla för lantbrukarna. En rationell utveckling av denna sektor kan uppnås med hjälp av veterinära åtgärder i syfte att förbättra folk- och djurhälsa inom gemenskapen.

(2) Det är av största vikt att människor skyddas mot sjuk- domar och infektioner som direkt eller indirekt kan överföras mellan djur och människor (zoonoser).

(3) Zoonoser som kan överföras genom livsmedel kan föror- saka mänskligt lidande och medföra ekonomiska förluster för livsmedelsproducenter och livsmedelsin- dustrin.

(1) EGT C 304 E, 30.10.2001, s. 260. (2) EGT C 94, 18.4.2002, s. 18.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 15 maj 2002 (EUT C 180 E, 31.7.2003, s. 160), rådets gemensamma ståndpunkt av den 20 februari 2003 (EUT C 90 E, 15.4.2003, s. 25) samt Europaparla- mentets ståndpunkt av den 19 juni 2003 (ännu inte offentliggjort i EUT). Rådets beslut av den 29 september 2003.

(4) Zoonoser som överförs via andra källor än livsmedel, t.ex. genom kontakt med vilda djur och sällskapsdjur, är också ett problem.

(5) Zoonoser på primärproduktionsnivå måste kontrolleras på tillfredsställande sätt för att målen i denna förordning skall uppnås. När det gäller direkt leverans av små kvan- titeter primärprodukter från det livsmedelsföretag som producerar dem till slutkonsumenten eller till lokala affärer är det emellertid lämpligt att skydda folkhälsan genom nationell lagstiftning. I detta fall finns det nära förbindelser mellan producent och konsument. Sådan produktion bör inte utgöra något större bidrag till den genomsnittliga förekomsten av zoonoser i djurpopula- tionen inom gemenskapen som helhet. De allmänna kraven för provtagning och analys är kanske inte prak- tiska eller lämpliga för de producenter med ett mycket litet antal djur som finns i regioner med särskilda geografiska begränsningar.

(6) I rådets direktiv 92/117/EEG av den 17 december 1992 om skyddsåtgärder mot specifika zoonoser och zoono- tiska agenser hos djur och animaliska produkter för att förhindra utbrott av livsmedelsburna infektioner och förgiftningar (4) föreskrivs att ett övervakningssystem för vissa zoonoser skall införas samt att salmonella i vissa fjäderfäbesättningar skall bekämpas.

(7) I det direktivet krävdes att medlemsstaterna för kommis- sionen skulle redovisa de nationella åtgärder som de vidtog för att uppnå direktivets syften och att medlems- staterna skulle införa program för övervakning av salmo- nella hos fjäderfä. Detta krav har dock tillfälligt upphört genom rådets direktiv 97/22/EG (5) om ändring av direktiv 92/117/EEG i avvaktan på den översyn som föreskrivs i artikel 15a i direktiv 92/117/EEG.

(4) EGT L 62, 15.3.1993, s. 38. Direktivet senast ändrat genom rådets förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(5) EGT L 113, 30.4.1997, s. 9.

L 325/2		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2003
	SV

(8) Många av medlemsstaterna har redan lämnat in sina program för övervakning av salmonella, och dessa har godkänts av kommissionen. Samtliga medlemsstater måste därutöver från och med den 1 januari 1998 uppfylla de minimiåtgärder avseende salmonella som anges i avdelning I i bilaga III till direktiv 92/117/EEG samt införa bestämmelser om vilka åtgärder som skall vidtas för att undvika att ett jordbruksföretag drabbas av salmonella.

(9) Dessa minimiåtgärder inriktar sig på övervakning och kontroll av salmonella i avelsbesättningar av Gallus gallus. Enligt direktiv 92/117/EEG skall särskilda åtgärder vidtas för att bekämpa infektionen då serotyper av Salmonella enteritidis eller Salmonella typhimurium påvisas och bekräftas i proven.

(10) Bestämmelser om övervakning och bekämpning av vissa zoonoser i djurpopulationer återfinns även i annan gemenskapslagstiftning. Sådana finns särskilt i rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälso- problem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen (1) när det gäller bovin tuberkulos och bovin brucellos. I rådets direktiv 91/68/EEG av den 28 januari 1991 om djurhälsovillkor för handeln med får och getter inom gemenskapen (2) behandlas ovin och kaprin brucellos. Denna förordning bör inte leda till onödig dubblering av dessa befintliga bestämmelser.

(11) Framtida gemenskapslagstiftning om livsmedelshygien bör emellertid dessutom innehålla bestämmelser om särskilda aspekter av förebyggande, bekämpning och övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen samt särskilda krav för livsmedlens mikrobiologiska kvalitet.

(12) Enligt direktiv 92/117/EEG skall data samlas in om förekomsten av zoonoser och zoonotiska smittämnen i foder, djur, livsmedel och hos människor. Även om det system som används för att samla in data inte har harmoniserats och därför inte tillåter jämförelser mellan medlemsstaterna, utgör det en grund för bedömningen av den nuvarande situationen beträffande zoonoser och zoonotiska smittämnen inom gemenskapen.

(13) De data som samlats in via systemet visar att vissa zoonotiska smittämnen, nämligen Salmonella spp. och Campylobacter spp., orsakar majoriteten av zoonosfall hos människor. Det verkar som om antalet salmonellafall hos människor är på nedgång, särskilt sådana som orsa- kats av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium,

(1) EGT 121, 29.7.1964, s. 1977/64. Direktivet senast ändrat genom kommissionens förordning nr 1226/2002/EG (EGT L 179, 9.7.2002, s. 13).

(2) EGT L 46, 19.2.1991, s. 19. Direktivet senast ändrat genom förord- ning (EG) nr 806/2003.

vilket visar att gemenskapens bekämpningsåtgärder i detta avseende har varit framgångsrika. Det är dock troligt att många fall aldrig rapporteras och att de data som samlas in därför inte ger en fullständig bild av situa- tionen.

(14) Vetenskapliga kommittén för veterinära åtgärder till skydd för människors hälsa ansåg i sitt yttrande om zoonoser av den 12 april 2000 att de åtgärder som vidtagits fram till denna tidpunkt för att bekämpa livs- medelsburna zoonotiska infektioner var otillräckliga. Den ansåg vidare att de epidemiologiska data som samlades in av medlemsstaterna var ofullständiga och inte helt jämförbara. Kommittén rekommenderade därför att övervakningsåtgärderna skulle förbättras och angav samtidigt olika alternativ för riskhantering.

(15) Det är följaktligen nödvändigt att förbättra nuvarande bekämpningssystem för vissa zoonotiska smittämnen. Samtidigt kommer bestämmelserna i direktiv 92/117/ EEG om ett system för övervakning och insamling av data att ersättas av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (3).

(16) Bekämpningen bör in princip omfatta hela livsmedel- skedjan ”från gård till bord”.

(17) Bekämpningen bör i allmänhet regleras genom gemen- skapens bestämmelser på områdena foder, djurhälsa och livsmedelshygien.

(18) För vissa zoonoser och zoonotiska smittämnen är det dock nödvändigt att fastställa särskilda krav för bekämp- ningen.

(19) Dessa särskilda krav bör grunda sig på de mål som satts upp för att minska förekomsten av zoonoser och zoono- tiska smittämnen.

(20) Målen bör fastställas för zoonoser och zoonotiska smittämnen i olika djurpopulationer, med särskilt beak- tande av deras frekvens och epidemiologiska utveckling i djur- och människopopulationer, foder och livsmedel, deras skadlighet för människor, deras potentiella ekono- miska konsekvenser, vetenskapliga utlåtanden samt förekomsten av lämpliga åtgärder för att minska deras prevalens. Vid behov kan mål också fastställas för andra delar av livsmedelskedjan.

(3) Se sidan 31 i detta nummer av EUT.

12.12.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 325/3
	SV

(21) För att ovannämnda mål skall kunna uppnås i god tid bör medlemsstaterna införa särskilda kontrollprogram, som bör godkännas av gemenskapen.

(22) Huvudansvaret för livsmedelssäkerheten bör ligga på foder- och livsmedelsföretagaren. Medlemsstaterna bör därför främja utvecklingen av kontrollprogram som omfattar hela sektorer.

(23) Det är möjligt att medlemsstaterna och foder- och livs- medelsföretagaren vill använda sig av särskilda bekämpningsmetoder i sina kontrollprogram. Vissa metoder kanske dock inte kan godtas, särskilt om de försvårar måluppfyllelsen i allmänhet, interfererar speci- fikt på nödvändiga testsystem eller skapar potentiella risker för folkhälsan. Lämpliga förfaranden bör därför fastställas, som gör det möjligt för kommissionen att besluta att vissa bekämpningsmetoder inte får användas inom kontrollprogrammen.

(24) Det är också möjligt att det finns eller kommer att tas fram bekämpningsmetoder som i sig själva inte omfattas av några gemenskapsbestämmelser om produktgodkän- nande, men som skulle kunna bidra till att målen för minskad prevalens av vissa zoonoser och zoonotiska smittämnen lättare uppfylls. Det bör därför vara möjligt att godkänna användning av sådana metoder på gemen- skapsnivå.

(25) Det kommer att vara nödvändigt att se till att återbesätt- ningen av djur görs från flockar eller besättningar som har kontrollerats enligt bestämmelserna i denna förord- ning. Testresultaten från ett pågående särskilt kontroll- program bör meddelas den som köper djur. Gemen- skapslagstiftningen om handel inom gemenskapen och om import från tredje land, särskilt när det gäller sändningar av levande djur och kläckägg, bör därför kompletteras med särskilda krav. Motsvarande ändringar bör också göras i direktiv 64/432/EEG, rådets direktiv 72/462/EEG av den 12 december 1972 om hälsopro- blem och problem som rör veterinärbesiktning vid import från tredje land av nötkreatur, svin och färskt kött (1) och rådets direktiv 90/539/EEG av den 15 oktober 1990 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och för import från tredje land av fjäderfä och kläckningsägg (2).

(1) EGT L 302, 31.12.1972, s. 28. Direktivet senast ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 807/2003 (EGT L 122, 16.5.2003, s. 36).

(2) EGT L 303, 31.10.1990, s. 6. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003.

(26) Antagandet av denna förordning bör inte ha några konsekvenser för de tilläggsgarantier som Finland och

Sverige fick vid anslutningen till gemenskapen och som har bekräftats av kommissionens besluten 94/968/EG (3), 95/50/EG (4), 95/160/EG (5), 95/161/EG (6), 95/168/ EG (7) och rådets besluten 95/409/EG (8), 95/410/EG (9) och 95/411/EG (10). I förordningen bör det anges bestämmelser för ett förfarande som under en övergångsperiod beviljar garantier åt alla medlemsstater som har ett godkänt nationellt kontrollprogram som går utöver gemenskapens minimikrav avseende salmonella. Resultaten från provtagningar på levande djur och kläckägg som saluförs i en sådan medlemsstat bör uppfylla de kriterier som fastställs i kontrollprogrammet på nationell nivå. I framtida gemenskapslagstiftning om hygien för livsmedel av animaliskt ursprung bör det föreskrivas ett liknande förfarande vad avser kött och konsumtionsägg.

(27) Tredje länder som exporterar till gemenskapen måste samtidigt som åtgärder tillämpas i gemenskapen genomföra likvärdiga åtgärder för bekämpning av zoonoser.

(28) Vad gäller bekämpning av salmonella tyder de flesta föreliggande data på att fjäderfäprodukter utgör en viktig källa till salmonella hos människor. Bekämpnings- åtgärder bör därför tillämpas vid denna typ av produk- tion, vilket betyder att de åtgärder som inleddes under direktiv 92/117/EEG bör utvidgas. För produktion av konsumtionsägg är det av betydelse att särskilda åtgärder fastställs för utsläppande på marknaden av produkter från flockar som vid provtagning inte har befunnits fria från salmonella. För kött från fjäderfä är målet att det kött som släpps ut på marknaden med rimlig säkerhet är fritt från relevant salmonella. Livsmedelsföretagarna behöver en övergångsperiod för att anpassa sig till de planerade åtgärderna, som i sin tur kan utvidgas, bland annat med hänsyn till den vetenskapliga riskbedöm- ningen.

(29) Det är lämpligt att utse nationella referenslaboratorier och referenslaboratorier i gemenskapens regi för att ge råd och stöd i frågor som omfattas av denna förordning.

(30) För att säkerställa att denna förordning tillämpas på ett enhetligt sätt, bör det fastställas bestämmelser om genomförandet av kontroller och inspektioner i gemen- skapens regi i enlighet med annan gemenskapslagstift- ning på detta område.

(3) EGT L 371, 31.12.1994, s. 36. (4) EGT L 53, 9.3.1995, s. 31.

(5) EGT L 105, 9.5.1995, s. 40. Beslutet senast ändrat genom beslut 97/278/EG (EGT L 110, 26.4.1997, s. 77).

(6) EGT L 105, 9.5.1995, s. 44. Beslutet senast ändrat genom beslut 97/278/EG.

(7) EGT L 109, 16.5.1995, s. 44. Beslutet senast ändrat genom beslut 97/278/EG.

(8) EGT L 243, 11.10.1995, s. 21. Beslutet ändrat genom beslut 98/ 227/EG (EGT L 87, 21.3.1998, s. 14).

(9) EGT L 243, 11.10.1995, s. 25. Beslutet ändrat genom beslut 98/ 227/EG.

(10) EGT L 243, 11.10.1995, s. 29. Beslutet ändrat genom beslut 98/ 227/EG.

L 325/4		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2003
	SV

(31) Det bör fastställas ändamålsenliga förfaranden för att ändra vissa bestämmelser i denna förordning till följd av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och för att anta tillämpningsföreskrifter och övergångsbe- stämmelser.

(32) För att kunna ta hänsyn till den tekniska och vetenskap- liga utvecklingen bör ett nära och välfungerande samar- bete mellan kommissionen och medlemsstaterna säkerställas inom ramen för den ständiga kommitté som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsme- delssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livs- medelssäkerhet. (1)

(33) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/ 468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genom- förandebefogenheter (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och räckvidd

1. Syftet med denna förordning är att säkerställa att ända- målsenliga och effektiva åtgärder vidtas för att upptäcka och bekämpa salmonella och andra zoonotiska smittämnen vid alla relevanta led inom produktion, bearbetning och distribution – i synnerhet på primärproduktionsnivå – inbegripet i foder i syfte att minska deras förekomst och de risker de medför för folkhälsan.

2. Förordningen omfattar följande:

a) Fastställande av mål för att minska prevalensen av vissa zoonoser i djurpopulationer

i) i primärproduktionsledet, och

ii)när så är lämpligt för berörda zoonoser och zoonotiska smittämnen, i andra led i livsmedelskedjan, inklusive i livsmedel och i foder.

b) Godkännande av särskilda bekämpningsprogram, som utar- betats av medlemsstaterna och livsmedelsföretag och foder- företag.

c) Antagande av särskilda bestämmelser om vissa bekämpningsmetoder som används för att minska preva- lensen av zoonoser och zoonotiska smittämnen.

d) Antagande av bestämmelser om handeln inom gemenskapen med vissa djur och om import från tredje land av sådana djur och produkter därav.

(1) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(2) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

3. Denna förordning skall inte tillämpas på primärproduk-

tion

a) för privat enskilt bruk, eller

b) som leder till direkt leverans, från producenten, av små mängder primärprodukter till slutkonsumenten eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar primärpro- dukter direkt till slutkonsumenten.

4. Medlemsstaterna skall i nationell lagstiftning fastställa regler för reglering av den verksamhet som avses i punkt 3 b. Sådana nationella regler skall garantera att förordningens mål uppnås.

5. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av mer specifika gemenskapsbestämmelser om djurhälsa, foder, livsmedelshygien, smittsamma sjukdomar hos människan, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, genteknik och transmissibel spongiform encefalopati.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning används följande definitioner:

1. Definitionerna i förordning (EG) nr 178/2002 skall användas.

2. Definitionerna i direktiv 2003/99/EG skall användas.

3. Även följande definitioner skall användas:

a) besättning: ett eller en grupp av djur som hålls i en anläggning som en epidemiologisk enhet.

b) flock: alla fjäderfän med samma hälsostatus som hålls på samma fastighet eller inom samma inhägnad och som utgör en enda epidemiologisk enhet; för fjäderfä som hålls inomhus omfattar detta alla fåglar som delar samma luftvolym.

Artikel 3

Behöriga myndigheter

1. Varje medlemsstat skall utse en eller flera behöriga myndigheter för tillämpningen av denna förordning samt underrätta kommissionen om detta. Om en medlemsstat utser fler än en behörig myndighet, skall den

a) underrätta kommissionen om vilken behörig myndighet som skall fungera som kontaktpunkt för kontakter med kommissionen, och

b) se till att de behöriga myndigheterna samarbetar så att det garanteras att kraven i denna förordning genomförs på rätt sätt.

2. Den eller de behöriga myndigheterna skall särskilt ansvara för följande:

a) Utarbeta sådana program som föreskrivs i artikel 5.1 och förbereda nödvändiga ändringar av programmen, särskilt mot bakgrund av de data och resultat som erhålls.

12.12.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 325/5
	SV

b) Samla in alla data som är nödvändiga för att utvärdera de använda metoderna samt resultaten från de nationella kontrollprogram som föreskrivs i artikel 5 och varje år överlämna dessa data och resultat till kommissionen, inbe- gripet resultatet från eventuella undersökningar, med beak- tande av de bestämmelser som fastställts i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2003/99/EG.

c) Genomföra regelbundna kontroller på plats av livsmedels- företagen och, vid behov på foderföretagen, för att kontrol- lera efterlevnaden av denna förordning.

KAPITEL II

GEMENSKAPENS MÅL

Artikel 4

Gemenskapens mål för att minska prevalensen av zoonoser och zoonotiska smittämnen

1. Gemenskapsmål skall fastställas för att minska preva- lensen av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i första kolumnen i bilaga I inom de djurpopula- tioner som förtecknas i andra kolumnen i samma bilaga, med beaktande särskilt av följande:

a) Erfarenheter av gällande nationell lagstiftning.

b) Information som överlämnats till kommissionen eller Euro- peiska myndigheten för livsmedelssäkerhet i enlighet med gällande gemenskapskrav, särskilt i samband med de uppgifter som föreskrivs i direktiv 2003/99/EG, särskilt artikel 5 i detta.

Målen och eventuella ändringar av dessa skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

2. Målen i punkt 1 skall omfatta åtminstone följande:

a) Ett tal som anger

i) den högsta procentuella andel epidemiologiska enheter som får visa positiv reaktion, och/eller

ii)den lägsta procentuella minskning av antalet epidemiolo- giska enheter som får visa positiv reaktion.

b) Den maximala tidsfrist inom vilken målet måste uppnås.

c) Definition av de epidemiologiska enheter som avses i a.

d) Fastställande av de provtagningsprogram som är nödvändiga för att kontrollera om målet har uppnåtts.

e) När det är relevant, definition av de serotyper som är av betydelse för folkhälsan eller av andra undergrupper av zoonoser eller zoonotiska smittämnen som förtecknas i första kolumnen i bilaga I, med beaktande av de allmänna kriterier som förtecknas i punkt 6 c och alla specifika krite- rier som anges i bilaga III.

3. Gemenskapens mål skall första gången fastställas före de relevanta datum som anges i fjärde kolumnen i bilaga I.

4. a) När varje gemenskapsmål definieras, skall kommissionen lägga fram en analys om de kostnader och den nytta som förväntas. I denna analys skall särskilt hänsyn tas till de kriterier som fastställs i punkt 6 c. Medlemsstaterna skall på begäran ge kommissionen allt nödvändigt stöd för att möjliggöra förberedelsen av analysen.

b) Varje gång innan kommissionen föreslår ett gemen- skapsmål skall den rådgöra med medlemsstaterna i den kommitté det hänvisas till i artikel 14.1 om resultaten av analysen.

c) Mot bakgrund av resultaten av denna analys och samrådet med medlemsstaterna skall kommissionen när så är lämpligt föreslå gemenskapsmål.

5. Genom undantag från punkterna 2 e och 4 skall dock under en övergångsperiod följande regler tillämpas på fjäderfä.

De gemenskapsmål som fastställts för avelsflockar av Gallus gallus under denna övergångsperiod skall omfatta de fem vanli- gast förekommande serotyperna av salmonella vid salmonella hos människor, vilka skall identifieras på grundval av data som insamlats genom EG:s övervakningssystem. De gemenskapsmål som fastställts för värphöns, broilers och kalkoner under denna övergångsperiod skall omfatta Salmonella enteritidis och Salmo- nella typhimurium. Vid behov får emellertid dessa mål utsträckas till att omfatta andra serotyper på grundval av resultatet av en analys utförd i enlighet med punkt 4.

Övergångsperioden skall gälla för varje gemenskapsmål för minskning av prevalensen av salmonella hos fjäderfä. Den skall vid varje tillfälle löpa under tre år och börja löpa den dag som anges i femte kolumnen i bilaga I.

6. a) Bilaga I får ändras i enlighet med förfarandet i artikel

14.2 för de syften som anges i led b med särskilt beak- tande av kriterierna i led c.

b) Ändringar i bilaga I får ha till följd att tillämpningsom- rådet för kraven på att fastställa gemenskapsmål ändras genom att utöka, inskränka eller ändra

i) de berörda zoonoserna eller zoonotiska smittämnena,

ii)de berörda leden i livsmedelskedjan, och/eller

iii)de berörda djurpopulationerna.

c) Följande kriterier avseende zoonoser och zoonotiska smittämnen skall beaktas innan bilaga I ändras:

i) Frekvens i djurpopulationer och befolkningsgrupper, foder och livsmedel.

ii)Skadlighet för människors hälsa.

L 325/6		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2003
	SV

iii)Ekonomiska konsekvenser för djur- och folkhälso- vård samt för foder- och livsmedelsföretag.

iv)Epidemiologiska trender i djurpopulationer och befolkningsgrupper, foder och livsmedel.

v) Vetenskapliga utlåtanden.

vi)Teknisk utveckling, särskilt avseende befintliga kontrollmöjligheters genomförbarhet i praktiken.

vii)Krav och trender när det gäller avelssystem och produktionsmetoder.

7. Bilaga III får ändras eller kompletteras i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

8. Kommissionen skall se över genomförandet av gemen- skapsmålen och beakta denna översyn när den föreslår nya mål.

9. De åtgärder som vidtas för att minska förekomsten av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I skall genomföras i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och bestämmelser som antas med stöd av denna förordning.

KAPITEL III

KONTROLLPROGRAM

Artikel 5

Nationella kontrollprogram

1. Medlemsstaterna skall för att uppnå de gemenskapsmål som föreskrivs i artikel 4 fastställa nationella kontrollprogram för alla de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I. Nationella kontrollprogram skall beakta den geografiska spridningen av olika zoonoser inom varje medlemsstat samt de finansiella konsekvenserna för primärpro- ducenter och livsmedels- och foderföretag till följd av upprättandet av effektiva kontroller.

2. De nationella kontrollprogrammen skall löpa kontinuer- ligt och omfatta en sammanhängande tidsperiod på minst tre år.

3. De nationella kontrollprogrammen skall

a) göra det möjligt att påvisa zoonoser och zoonotiska smittämnen enligt de allmänna kraven och minimikraven för provtagning i bilaga II,

b) fastställa de skyldigheter som åligger behöriga myndigheter respektive livsmedelsföretagare och foderföretagare,

c) ange vilka bekämpningsåtgärder som skall vidtas då zoonoser eller zoonotiska smittämnen har påvisats, särskilt sådana åtgärder som syftar till att skydda människors hälsa, inklusive tillämpning av de särskilda kraven i bilaga II,

d) göra det möjligt att utvärdera förbättringar som skett till följd av bestämmelserna i programmen samt att se över dessa program, särskilt mot bakgrund av resultatet som erhållits genom att zoonoser och zoonotiska smittämnen påvisats.

4. De nationella kontrollprogrammen skall omfatta minst följande led i livsmedelskedjan:

a) Foderproduktion.

b) Primärproduktion av djur.

c) Bearbetning och beredning av livsmedel av animaliskt ursprung.

5. Som en del av de officiella kontroller som fastställs i del A i bilaga II skall nationella kontrollprogram, där så är relevant, innehålla bestämmelser för provtagningsmetoder samt kriterier för att bedöma resultaten av dessa provtagningar, för provtag- ning av djur och kläckägg som transporteras inom det natio- nella territoriet.

6. De krav och minimikrav för provtagning som fastställs i bilaga II får ändras, anpassas eller utökas i enlighet med förfa- randet i artikel 14.2, efter det att särskilt kriterierna i artikel 4.6 c har beaktats.

7. Medlemsstaterna skall, inom sex månader efter faststäl- landet av gemenskapsmålen i artikel 4, lämna in sina nationella kontrollprogram till kommissionen och samtidigt ange vilka åtgärder som skall genomföras.

Artikel 6

Godkännande av de nationella kontrollprogrammen

1. Efter det att en medlemsstat har överlämnat ett nationellt kontrollprogram i enlighet med artikel 5 skall kommissionen ha två månader på sig för att infordra all ytterligare relevant och nödvändig information från medlemsstaten. Medlemsstaten skall tillhandahålla denna kompletterande information inom två månader efter det att en begäran mottagits. Kommissionen skall, inom två månader efter att ha mottagit sådan komplette- rande information eller – om den inte begärt någon sådan information – inom sex månader efter det att medlemsstaten överlämnat kontrollprogrammet, fastställa om det är förenligt med de relevanta bestämmelserna, inbegripet särskilt bestämmelserna i denna förordning.

2. När kommissionen har fastställt att ett nationellt kontroll- program är förenligt med bestämmelserna, eller på begäran av den medlemsstat som lämnat det, skall programmet bedömas utan onödigt dröjsmål, så att det kan godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

3. Ändringar av ett program som tidigare godkänts i enlighet med punkt 2 får godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2 för att ta hänsyn till ändrade förhållanden i den berörda medlemsstaten, särskilt mot bakgrund av de resultat som avses i artikel 5.3 d.

12.12.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 325/7
	SV

Artikel 7

Livsmedels- och foderföretagares kontrollprogram

1. Livsmedels- och foderföretag, eller organisationer som företräder sådana, får införa kontrollprogram som i möjligaste mån skall omfatta alla led i produktionen, bearbetningen och distributionen.

2. Om livsmedels- och foderföretagare, eller organisationer som företräder dessa, vill att deras kontrollprogram skall ingå i ett nationellt kontrollprogram, skall de lämna in sina kontroll- program samt alla eventuella ändringar av dessa för godkän- nande till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de verkar. Om den berörda verksamheten bedrivs i olika medlems- stater, skall programmen godkännas separat för varje medlems- stat.

3. Den behöriga myndigheten får godkänna de kontrollpro- gram som lämnas in i enlighet med punkt 2 endast om den bedömer att kontrollprogrammen uppfyller de relevanta kraven i bilaga II och målen i det berörda nationella kontrollpro- grammet.

4. Medlemsstaterna skall föra uppdaterade förteckningar över godkända kontrollprogram som leds av livsmedels- och foderföretagare eller av organisationer som företräder dessa. Dessa förteckningar skall på begäran ställas till kommissionens förfogande.

5. Livsmedels- och foderföretagare eller organisationer som företräder dessa skall regelbundet informera de behöriga myndigheterna om resultaten av kontrollprogrammen.

KAPITEL IV

BEKÄMPNINGSMETODER

Artikel 8

Särskilda bekämpningsmetoder

1. På initiativ av kommissionen eller på begäran av en medlemsstat får i enlighet med förfarandet i artikel 14.2

a) beslut fattas om att särskilda bekämpningsmetoder får eller skall tillämpas för att minska prevalansen av zoonoser och zoonotiska smittämnen vid primärproduktion av djur eller i andra led i näringskedjan,

b) bestämmelser införas rörande villkor för användning av de metoder som avses i a,

c) närmare bestämmelser införas om nödvändiga dokument och förfaranden samt minimikrav för de metoder som avses i led a,

d) beslut fattas om att vissa särskilda bekämpningsmetoder inte får användas inom kontrollprogrammen.

2. Bestämmelserna i punkt 1 a–c skall inte tillämpas på metoder som innebär att ämnen eller tekniker som omfattas av gemenskapens lagstiftning om foder, livsmedelstillsatser och veterinärmedicinska läkemedel används.

KAPITEL V

HANDEL

Artikel 9

Handel inom gemenskapen

1. Från och med de datum som anges i kolumn 5 i bilaga I skall ursprungsflockar eller ursprungsbesättningar av de arter som förtecknas i kolumn 2 testas med avseende på de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i kolumn 1, innan några levande djur eller kläckägg får sändas iväg från det ursprungliga livsmedelsföretaget. Datum för testet och testresul- tatet skall anges i de relevanta hälsointyg som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen.

2. Den medlemsstat som är mottagare av en sändning får, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, under en övergångspe- riod bemyndigas att kräva att resultaten av de test som avses i de relevanta hälsointygen för sändningar av de djur och kläckägg som omfattas av testning i avsändningsmedlemsstaten uppfyller samma kriterier för salmonella som i enlighet med artikel 5.5 fastställts i den mottagande medlemsstatens godkända nationella program för sändningar inom den motta- gande medlemsstaten.

Bemyndigandet får återkallas i enlighet med samma förfarande.

3. De särskilda åtgärder avseende salmonella som gällde för levande djur vid transport till Sverige och Finland före ikraftträ- dandet av denna förordning, skall fortsätta att gälla som om de hade fastställts i enlighet med punkt 2.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.6 får särskilda bestämmelser beträffande medlemsstaternas faststäl- lande av de kriterier som avses i artikel 5.5 och i punkt 2 ovan, fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

L 325/8		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2003
	SV

Artikel 10

Import från tredje land

1. Från och med de datum som anges i kolumn 5 i bilaga I skall ett tredje land – för att såvitt avser berörda arter eller kate- gorier få upptas på eller kvarstå i de i gemenskapslagstiftningen föreskrivna förteckningarna över tredje länder från vilka medlemsstaterna får importera de djur eller kläckägg som omfattas av denna förordning – lämna in ett program till kommissionen som är likvärdigt med de program som avses i artikel 5 och få det godkänt i enlighet med den artikeln. I programmet skall det finnas data om vilka garantier som landet kan ge i fråga om inspektioner och kontroller för att påvisa zoonoser och zoonotiska smittämnen. Dessa garantier skall åtminstone vara likvärdiga med de garantier som föreskrivs i denna förordning. Kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor skall på nära håll delta i övervakningen av att likvärdiga kontrollprogram finns i tredje land.

2. Dessa program skall godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, under förutsättning att det objektivt kan visas att de åtgärder som beskrivs i programmet är likvärdiga med de krav som gäller enligt gemenskapens bestämmelser. Alternativa garantier till dem som föreskrivs i denna förordning kan tillåtas enligt samma förfarande, under förutsättning att de inte är gynnsammare än de som tillämpas på handeln inom gemen- skapen.

3. För de tredje länder med vilka ett regelbundet handelsut- byte har upprättats skall bestämmelserna i artikel 5.7 och artikel 6.1 om tidsfrister för inlämnande och godkännande av program tillämpas. För de tredje länder som håller på att upprätta eller återuppta ett handelsutbyte skall tidsfristerna i artikel 6 tillämpas.

4. Ursprungsflockar och ursprungsbesättningar av de arter som förtecknas i kolumn 1 i bilaga I skall testas, innan några levande djur eller kläckägg får sändas iväg från det ursprungliga livsmedelsföretaget. Flockar och besättningar skall testas med avseende på de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i kolumn 1 i bilaga I, eller om det behövs för att uppnå målet med likvärdiga garantier enligt punkt 1, sådana zoonoser och zoonotiska smittämnen som specificeras i enlighet med förfarandet i artikel 14.2. Datum för testet och testresultatet skall anges i importcertifikaten, och förlagorna för dessa enligt gemenskapslagstiftningen skall ändras i enlighet därmed.

5. Den medlemsstat som är slutlig mottagare får bemyndigas att, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, under en övergångsperiod kräva att resultaten från de test som avses i punkt 4 uppfyller samma villkor som i enlighet med artikel 5.5

fastställs i den medlemsstatens nationella program. Bemyndi- gandet får återkallas och särskilda bestämmelser beträffande sådana villkor får fastställas, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 5.6.

6. För att ett tredje land såvitt avser berörda kategorier av produkter skall få upptas på eller kvarstå i de i gemenskaps- lagstiftningen föreskrivna förteckningarna över tredje länder från vilka medlemsstaterna får importera de produkter som omfattas av denna förordning, skall landet i fråga lämna garan- tier till kommissionen som är likvärdiga med dem som föresk- rivs i denna förordning.

KAPITEL VI

LABORATORIER

Artikel 11

Referenslaboratorier

1. Referenslaboratorier för gemenskapen för analys och test- ning avseende de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i kolumn 1 i bilaga I skall utses i enlighet med förfa- randet i artikel 14.2.

2. Ansvarsområden och uppgifter för gemenskapens refe- renslaboratorier, särskilt när det gäller samordningen av deras verksamhet med de nationella referenslaboratoriernas verk- samhet, skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

3. Medlemsstaterna skall utse nationella referenslaboratorier för analys och testning avseende de zoonoser och zoonotiska smittämnen som anges i kolumn 1 i bilaga I. Namn och adress för dessa laboratorier skall meddelas kommissionen.

4. Vissa ansvarsområden och uppgifter för de nationella referenslaboratorierna, särskilt när det gäller samordningen av deras verksamhet med verksamheten vid medlemsstaternas laboratorier som utses i enlighet med artikel 12.1a, får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

Artikel 12

Godkännande av laboratorier, kvalitetskrav och godkända testmetoder

1. De laboratorier som deltar i de kontrollprogram som avses i artiklarna 5 och 7 för att analysera de prover som skall testas med avseende på de zoonoser och zoonotiska smittämnen som avses i kolumn 1 i bilaga I, skall

a) utses av den behöriga myndigheten, och

12.12.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 325/9
	SV

b) använda sig av kvalitetssäkringssystem som uppfyller kraven i gällande EN/ISO-standard senast inom 24 månader efter det att denna förordning trätt i kraft eller inom 24 månader efter det att nya zoonoser och zoonotiska smittämnen lagts till i kolumn 1 i bilaga I.

2. Laboratorierna skall regelbundet delta i testningssamar- bete som organiseras eller samordnas av det nationella referens- laboratoriet.

3. Test som avser de zoonoser och zoonotiska smittämnen som anges i kolumn 1 i bilaga I skall utföras med de metoder och protokoll som rekommenderats av internationella standar- diseringsorgan som referensmetoder.

Alternativa metoder får användas, om de har validerats i enlighet med internationellt erkända bestämmelser och ger likvärdiga resultat som de som uppnås genom referensme- toden.

Vid behov får andra testmetoder godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

KAPITEL VII

GENOMFÖRANDE

Artikel 13

Genomförande- och övergångsbestämmelser

Lämpliga övergångs- eller genomförandebestämmelser, inbe- gripet de nödvändiga ändringarna i hälsointygen, får antas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

Artikel 14

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättats genom förord- ning (EG) nr 178/2002 (nedan kallad ”kommittén”).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 15

Samråd med Europeiska myndigheten för livsmedels- säkerhet

Kommissionen skall samråda med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet i alla frågor som omfattas av denna förord- nings räckvidd och som skulle kunna ha en avgörande inverkan på folkhälsan, framför allt innan den föreslår gemenskapsmål enligt artikel 4 eller specifika bekämpningsmetoder enligt artikel 8.

Artikel 16

Rapport om finansiella arrangemang

1. Kommissionen skall inom tre år efter det att denna förordning har trätt i kraft överlämna en rapport till Europapar- lamentet och rådet.

2. I denna rapport skall följande diskuteras:

a) Befintliga arrangemang, på gemenskapsnivå och nationell nivå, för att finansiera åtgärder som vidtagits för att bekämpa zoonoser och zoonotiska smittämnen.

b) Den inverkan dessa arrangemang har på dessa åtgärders effektivitet.

3. Kommissionen skall vid behov låta sin rapport åtföljas av relevanta förslag.

4. Medlemsstaterna skall på begäran lämna kommissionen all nödvändig hjälp för att den skall kunna sammanställa sin rapport.

KAPITEL VIII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 17

Gemenskapskontroller

1. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av bestämmel- serna i denna förordning, av bestämmelser som antas med stöd av denna samt av alla slag av skyddsåtgärder, skall experter från kommissionen utföra kontroller på plats, i samarbete med de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. En medlemsstat på vars territorium kontroller görs skall lämna experterna all nödvändig hjälp för att de skall kunna utföra sina åligganden. Kommissionen skall informera den behöriga myndigheten om kontrollresultaten.

2. Regler för genomförandet av denna artikel, särskilt de som gäller förfarandet för samarbete med de nationella behöriga myndigheterna, skall fastställas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 14.2.

L 325/10		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2003
	SV

Artikel 18

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Den skall börja tillämpas sex månader efter det att den har trätt i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 november 2003.
På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
P. COX	G. ALEMANNO
Ordförande	Ordförande

12.12.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 325/11
	SV

BILAGA I

Zoonoser och zoonotiska smittämnen för vilka gemenskapen enligt artikel 4 skall fastställa mål för minskning av prevalens

1. Zoonos eller zoono-	2. Djurpopulation	3. Led i livsmedels-	4. Datum då mål måste	5. Datum då testning
tiskt smittämne		kedjan	fastställas (*)	måste äga rum
Alla serotyper av	Avelsflockar av	Primärproduktion	12 månader efter det	18 månader efter det
salmonella av bety-	Gallus gallus		datum då förord-	datum det hänvisas till
delse för folkhälsan			ningen träder i kraft	i kolumn 4
Alla serotyper av	Värphöns	Primärproduktion	24 månader efter det	18 månader efter det
salmonella av bety-			datum då förord-	datum det hänvisas till
delse för folkhälsan			ningen träder i kraft	i kolumn 4
Alla serotyper av	Slaktkycklingar	Primärproduktion	36 månader efter det	18 månader efter det
salmonella av bety-			datum då förord-	datum det hänvisas till
delse för folkhälsan			ningen träder i kraft	i kolumn 4
Alla serotyper av	Kalkoner	Primärproduktion	48 månader efter det	18 månader efter det
salmonella av bety-			datum då förord-	datum det hänvisas till
delse för folkhälsan			ningen träder i kraft	i kolumn 4
Alla serotyper av	Besättningar av	Primärproduktion	48 månader efter det	18 månader efter det
salmonella av bety-	slaktsvin		datum då förord-	datum det hänvisas till
delse för folkhälsan			ningen träder i kraft	i kolumn 4
Alla serotyper av	Besättningar av avels-	Primärproduktion	60 månader efter det	18 månader efter det
salmonella av bety-	svin		datum då förord-	datum det hänvisas till
delse för folkhälsan			ningen träder i kraft	i kolumn 4

(*) Dessa datum förutsätter att jämförbara data om prevalens kommer att vara tillgängliga minst sex månader innan målet skall fastställas. Om sådana data inte skulle vara tillgängliga, kommer följaktligen det datum då målet skall fastställas att flyttas fram.

L 325/12		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2003
	SV

BILAGA II

BEKÄMPNING AV DE ZOONOSER OCH ZOONOTISKA SMITTÄMNEN SOM FÖRTECKNAS I BILAGA I

A. Allmänna krav för de nationella kontrollprogrammen

Programmen måste vara utformade med hänsyn till vilken typ av zoonos och/eller zoonotiskt smittämne det rör sig om samt till den speciella situationen i medlemsstaten. Programmet måste

a) klargöra programmets syfte med beaktande av hur allvarlig zoonosen eller det zoonotiska smittämnet i fråga är,

b) uppfylla de minimala provtagningskrav som föreskrivs i del B,

c) i erforderliga fall uppfylla de specifika krav som föreskrivs i delarna C–E, och

d) innehålla följande punkter:

1. Allmänt

1.1 Zoonosens eller det zoonotiska smittämnets förekomst i medlemsstaten med särskilt hänvisning till de resultat som erhållits vid övervakning enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG.

1.2 Det geografiska område där eller, där så är tillämpligt, de epidemiologiska enheter i vilka programmet kommer att genomföras.

1.3 De berörda behöriga myndigheternas struktur och organisation.

1.4 Godkända laboratorier, där de prov som tagits inom programmet skall analyseras.

1.5 De metoder som används vid undersökning av zoonoser eller zoonotiska smittämnen.

1.6 Officiella kontroller (inbegripet program för provtagning) av foder, flockar och/eller besättningar.

1.7 Officiella kontroller (inbegripet program för provtagning) i övriga led i livsmedelskedjan.

1.8 De åtgärder som de behöriga myndigheterna vidtar beträffande djur eller produkter hos vilka zoonoser eller zoonotiska smittämnen har påvisats, i synnerhet för att skydda folkhälsan, samt alla förebyggande åtgärder som vidtagits, som till exempel vaccination.

1.9 Tillämplig nationell lagstiftning, inbegripet alla nationella bestämmelser som rör sådan verksamhet som avses i artikel 1.3 b.

1.10 Allt finansiellt bistånd till livsmedels- och foderföretag inom ramen för det nationella kontrollprogrammet.

2. För livsmedels- och foderföretag som omfattas av programmet

2.1 Produktionsstruktur för arten i fråga samt för produkter av denna art.

2.2 Foderproduktionens struktur.

2.3 Lämpliga riktlinjer för god uppfödningssed eller andra riktlinjer (obligatoriska eller frivilliga), som åtminstone anger

—hygienåtgärder på jordbruksföretagen,

—åtgärder för att förhindra att infektioner kommer in via djur, foder, dricksvatten eller personer som arbetar på jordbruksföretaget, och

—hygien vid transport av djur till och från jordbruksföretag.

2.4 Rutinmässiga veterinärkontroller på jordbruksföretagen.

2.5 Registrering av jordbruksföretag.

2.6 Journalföring på jordbruksföretagen.

2.7 Dokument som skall åtfölja djuren vid transport.

2.8 Andra lämpliga åtgärder för att garantera att djuren kan spåras.

12.12.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 325/13
	SV

B.Minimikrav för provtagning

1. Efter godkännandet av det relevanta kontrollprogram som avses i artikel 5 skall livsmedelsföretagen låta ta prov, som sedan skall analyseras för att testa avseende de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i kolumn 1 i bilaga I med iakttagande av de minimala provtagningskrav som anges nedan.

1. Zoonos eller zoonotiskt smittämne	2. Djurpopulation	3. Produktionsled som provtagningen
		minst skall omfatta
Alla serotyper av salmonella av bety-	Avelsflockar av Gallus gallus:
delse för folkhälsan
	— Ungdjur	— Dagsgamla kycklingar
		— fyra veckor gamla fåglar
		— två veckor före värpstart eller
		flyttning	till	äggproduktions-
		anläggningen
	— Vuxna avelsdjur	— Varannan vecka under värpperi-
		oden
Alla serotyper av salmonella av bety-	Värphöns:
delse för folkhälsan
	— Ungdjur	— Dagsgamla kycklingar
		— Unghöns: två veckor före värp-
		start eller flyttning till äggproduk-
		tionsanläggningen
	— Värphöns	— Var 15:e vecka under värppe-
		rioden
Alla serotyper av salmonella av bety-	Slaktkycklingar	— Fåglar som lämnar anläggningen
delse för folkhälsan		för att slaktas (*)
Alla serotyper av salmonella av bety-	Kalkoner	— Fåglar som lämnar anläggningen
delse för folkhälsan		för att slaktas (*)
Alla serotyper av salmonella av bety-	Besättningar av
delse för folkhälsan
	— avelssvin	— Djur som lämnar anläggningen
		för att slaktas eller slaktkroppar i
		slakteriet
	— slaktsvin	— Djur som lämnar anläggningen
		för att slaktas eller slaktkroppar i
		slakteriet

(*) Resultaten av provanalysen måste vara kända innan djuren lämnar anläggningen för att slaktas.

2. De krav som anges i punkt 1 får inte åsidosätta kraven i gemenskapslagstiftningen om besiktning före slakt.

3. Analysresultaten måste journalföras tillsammans med följande data:

a) Datum och plats för provtagning.

b) Flockens eller besättningens identitet.

4. Immunologiska test får inte utföras om djuren har vaccinerats, såvida det inte är fastställt att vaccinet inte påverkar den testmetod som används.

L 325/14		Europeiska unionens officiella tidning	12.12.2003
	SV

C.Särskilda krav för avelsflockar av gallus gallus

1. De åtgärder som föreskrivs i punkterna 3–5 måste vidtas så snart en provanalys enligt del B visar att Salmonella enteri- tidis eller Salmonella typhimurium förekommer i en avelsflock av Gallus gallus, under de omständigheter som avses i punkt 2.

2. a) Om den behöriga myndigheten har godkänt den analysmetod som använts för prover som tagits enligt del B, kan den kräva att de åtgärder som föreskrivs i punkterna 3–5 vidtas när en analys påvisar förekomst av Salmonella ente- ritidis eller Salmonella typhimurium.

b) I annat fall måste de åtgärder som föreskrivs i punkterna 3–5 vidtas, så snart den behöriga myndigheten bekräftar en misstanke om förekomst av Salmonella enteritidis eller Salmonella typhimurium efter en analys av prover som utförts i enlighet med del B.

3. Oruvade ägg från flocken skall destrueras.

Sådana ägg får dock användas som livsmedel, om de är behandlade på ett sätt som garanterar eliminering av Salmo- nella enteritidis och Salmonella typhimurium enligt gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien.

4. Samtliga fåglar i flocken – inklusive dagsgamla kycklingar – skall slaktas eller destrueras för att så långt som möjligt minska risken för spridning av salmonella. Slakt skall ske enligt gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien. Produkter från sådana fåglar får släppas ut på marknaden som livsmedel i enlighet med gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien och del E, när den blir tillämplig. Om sådana produkter inte är avsedda att användas som livsmedel, måste de användas eller bortskaffas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel. (1)

5. Om det på ett kläckeri finns kläckägg från flockar med förekomst av Salmonella enteritidis eller Salmonella typhimurium, skall dessa destrueras eller behandlas enligt förordning (EG) nr 1774/2002.

D.Särskilda krav för flockar av värphöns

1. Med verkan från och med 72 månader efter ikraftträdandet av denna förordning får ägg inte användas för direkt konsumtion (konsumtionsägg), såvida inte de kommer från kommersiella flockar av värphöns som omfattas av ett nationellt program enligt artikel 5 och inte är föremål för officiella restriktioner.

2. Ägg från flockar av okänd hälsostatus som misstänks vara infekterade eller härstamma från infekterade flockar får användas som livsmedel endast om de är behandlade på ett sätt som garanterar eliminering av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium enligt gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien.

3. När fåglar från en infekterad flock skall slaktas eller destrueras, måste åtgärder vidtas för att så långt som möjligt minska risken för spridning av zoonoser. Slakt skall ske enligt gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien. Produkter från sådana fåglar får släppas ut på marknaden som livsmedel i enlighet med gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien samt del E, när denna blir tillämplig. Om sådana produkter inte är avsedda att användas som livs- medel, måste de användas eller bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1774/2002.

E.Särskilda krav för färskt kött

1. Med verkan från och med 84 månader efter ikraftträdandet av denna förordning, får färskt fjäderfäkött från de djur som förtecknas i bilaga I inte släppas ut på marknaden för konsumtion, såvida inte de uppfyller följande kriterium: ”Salmonella: ingen i 25 gram”

2. Inom 72 månader efter ikraftträdandet av denna förordning kommer detaljerade regler att fastställas för detta krite- rium i enlighet med de förfaranden som avses i artikel 14.2. I dessa kommer särskilt att anges program för provtag- ning och analysmetoder.

3. Det kriterium som fastställs i punkt 1 gäller dock inte färskt fjäderfäkött som är avsett för industriell värmebehandling eller annan behandling för att eliminera salmonella i enlighet med gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien.

(1) EGT L 273, 10.10.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 808/2003 (EGT L 117, 13.5.2003, s. 1).

12.12.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 325/15
	SV

BILAGA III

Särskilda kriterier för fastställande av salmonellaserotyper av betydelse för folkhälsan

Vid fastställande av de serotyper av salmonella av betydelse för folkhälsan som skall omfattas av gemenskapens mål måste följande kriterier beaktas:

1. De mest frekventa salmonellaserotyperna vid salmonella hos människor på grundval av data som samlats in genom EG:s övervakningssystem.

2. Infektionsväg (dvs. förekomst av serotypen hos relevanta djurpopulationer och i foder).

3. Om någon viss serotyp visar förmågan att under senare tid snabbt kunna sprida sig och förorsaka sjukdom hos människor och djur.

4. Om någon viss serotyp visar ökad virulens, t.ex. sett till invasivitet eller resistens mot behandlingar mot infektioner hos människor.

18.10.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 268/29
	SV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003

om fodertillsatser

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 och artikel 152.4 b i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- téns yttrande (2),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1) Animalieproduktionen intar en mycket viktig ställning i gemenskapens jordbruk. Användningen av säkra djur- foder av god kvalitet är i hög grad en förutsättning för tillfredsställande resultat.

(2) Den fria rörligheten för säkra och hälsosamma livsmedel och foder är en nödvändig del av den inre marknaden och bidrar i hög grad till medborgarnas hälsa och välbe- finnande samt till deras sociala och ekonomiska intressen.

(3) Vid genomförandet av gemenskapens politik bör männi- skors liv och hälsa garanteras en hög skyddsnivå.

(4) För att skydda människors och djurs hälsa och miljön bör fodertillsatser genomgå en säkerhetsbedömning i enlighet med ett gemenskapsförfarande innan de släpps ut på marknaden, används eller bearbetas i gemen- skapen. Eftersom foder för sällskapsdjur inte utgör någon del av livsmedelskedjan och inte har någon miljöpå- verkan på åkermark är det lämpligt med särskilda bestämmelser för tillsatser i foder för sällskapsdjur.

(5) Det är en princip i gemenskapens livsmedelslagstiftning, inskriven i artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstift- ning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livs- medelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (4), att livsmedel och foder som importeras för att släppas ut på marknaden i gemen-

(1) EGT C 203 E, 27.8.2002, s. 10. (2) EUT C 61, 14.3.2003, s. 43.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 21 november 2002 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 17 mars 2003 (EUT C 113 E, 13.5.2003, s. 1), Europaparlamentets beslut av den 19 juni 2003 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 22 juli 2003.

(4) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

skapen skall uppfylla relevanta krav i gemenskapslagstift- ningen eller villkor som gemenskapen anser vara likvär- diga. Därför är det nödvändigt att import från tredje länder av tillsatser avsedda för användning i foder underställs krav som är likvärdiga med kraven avseende tillsatser som produceras i gemenskapen.

(6) Gemenskapens åtgärder när det gäller människors och djurs hälsa och miljön bör grunda sig på försiktighets- principen.

(7) Enligt artikel 153 i fördraget skall gemenskapen bidra till att främja konsumenternas rätt till information.

(8) Tillämpningen av rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser (5) har visat att det är nödvändigt att se över alla bestämmelser som rör till- satser för att ta hänsyn till behovet att säkerställa en högre skyddsnivå för djurs och människors hälsa samt för miljön. Det är också nödvändigt att beakta att tekniska framsteg och vetenskaplig utveckling har gett upphov till nya typer av tillsatser, t.ex. sådana som används vid ensilering eller i vatten.

(9) Denna förordning bör också omfatta blandningar av till- satser som säljs till slutanvändaren, och saluföring och användning av dessa blandningar bör uppfylla de villkor som anges i godkännandet av varje enskild tillsats.

(10) Förblandningar bör inte betraktas som preparat som omfattas av definitionen av tillsatser.

(11) Den grundläggande principen på detta område bör vara att endast tillsatser som har godkänts enligt förfarandet i denna förordning får släppas ut på marknaden, användas eller bearbetas i foder, på de villkor som fastställts i godkännandet.

(12) Fodertillsatserna bör indelas i olika kategorier för att underlätta bedömningsförfarandet för godkännande. Aminosyror, deras salter och analoger, samt urinämne och derivat därav, som för närvarande omfattas av rådets direktiv 82/471/EEG av den 30 juni 1982 om vissa produkter som används i djurfoder (6), bör inkluderas som en kategori av fodertillsatser och därför omfattas av denna förordning i stället för av ovannämnda direktiv.

(5) EGT L 270, 14.12,1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1756/2002 (EGT L 265, 3.10.2002, s. 1).

(6) EGT L 213, 21.7.1982, s. 8. Direktivet senast ändrat genom direktiv 1999/20/EG (EGT L 80, 25.3.1999, s. 20).

L 268/30		Europeiska unionens officiella tidning	18.10.2003
	SV

(13) I tillämpningsföreskrifterna om ansökningar om godkän- nande av fodertillsatser bör de skilda kraven vid doku- mentation av livsmedelsproducerande djur och av andra djur beaktas.

(14) För att garantera en harmoniserad vetenskaplig bedöm- ning av fodertillsatser bör sådana bedömningar göras av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, som inrättades genom förordning (EG) nr 178/2002. Ansök- ningar bör åtföljas av restmängdsstudier för att det skall gå att bedöma om högsta tillåtna restmängder (MRL) skall fastställas.

(15) Kommissionen bör upprätta riktlinjer för godkännandet av fodertillsatser i samarbete med Europeiska myndig- heten för livsmedelssäkerhet. Vid upprättandet av dessa riktlinjer bör man uppmärksamma möjligheten att extra- polera resultaten från studier som utförts på större arter till mindre arter.

(16) Det är också nödvändigt med ett förenklat godkännan- deförfarande för sådana tillsatser som framgångsrikt har genomgått godkännandeförfarandet för användning i livsmedel i enlighet med rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemssta- ternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel (1).

(17) Det är allmänt erkänt att en vetenskaplig riskbedömning i vissa fall inte ensam kan ge all den information på vilken ett riskhanteringsbeslut bör grundas och att det är befogat att andra faktorer som är relevanta för frågan tas med i bedömningen, bland annat samhälleliga, ekono- miska och miljömässiga faktorer samt kontrollmöjlig- heter och nyttan för djuret eller för konsumenten av den animaliska produkten. Därför är det kommissionen som bör bevilja godkännande för tillsatser.

(18) För att garantera nödvändig skyddsnivå för djurs välbe- finnande och nödvändigt konsumentskydd bör sökande uppmuntras att ansöka om förlängt godkännande för mindre arter genom att de medges ytterligare ett års uppgiftsskydd utöver det tioårsskydd för alla arter som tillsatsen godkänts för.

(19) Kommissionen bör tilldelas befogenheter att godkänna fodertillsatser och fastställa villkor för hur de skall användas och för hur ett register över godkända foder- tillsatser skall hållas och offentliggöras, i enlighet med ett förfarande som garanterar ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen inom ramen för Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(20) Vid behov bör det införas en skyldighet för innehavaren av godkännandet att genomföra en plan för övervakning efter försäljning för att göra det möjligt att spåra och identifiera alla direkta eller indirekta, omedelbara, fördröjda eller oförutsedda effekter som användningen

(1) EGT L 40, 11.2.1989, s. 27. Direktivet ändrat genom Europaparla- mentets och rådets direktiv 94/34/EG (EGT L 237, 10.9.1994, s. 1).

av fodertillsatser kan ge upphov till på människors eller djurs hälsa eller på miljön genom ett ramverk för spår- ning av produkter som liknar det som redan finns inom andra sektorer och i överensstämmelse med de krav på spårbarhet som anges i livsmedelslagstiftningen.

(21) För att kunna ta hänsyn till tekniska framsteg och veten- skaplig utveckling är det nödvändigt att regelbundet se över godkännandena av fodertillsatser. Tidsbestämda godkännanden bör göra en sådan översyn möjlig.

(22) Ett register över godkända fodertillsatser bör upprättas, med produktspecifik information och metoder för spår- ning. Uppgifter som inte är sekretessbelagda bör göras tillgängliga för allmänheten.

(23) Det är nödvändigt att anta övergångsbestämmelser för tillsatser som redan har släppts ut på marknaden och godkänts i enlighet med direktiv 70/524/EEG, amino- syror, deras salter eller analoger, samt urinämne och derivat därav, som för närvarande är godkända enligt direktiv 82/471/EEG, och ensileringsmedel, samt till- satser för vilka handläggningen av ansökan om godkän- nande pågår. Det är särskilt lämpligt att föreskriva att sådana produkter får finnas kvar på marknaden endast om en anmälan om deras utvärdering har översänts till kommissionen inom ett år efter det att denna förordning har trätt i kraft.

(24) Några tillsatser vid ensilering saluförs för närvarande och används i gemenskapen utan godkännande enligt direktiv 70/524/EEG. Eftersom det är absolut nödvändigt att tillämpa bestämmelserna i denna förordning på sådana ämnen med tanke på deras beskaffenhet och användning, är det lämpligt att tillämpa samma övergångsordning. På så sätt blir det möjligt att erhålla information om alla de ämnen som används för närva- rande och upprätta en förteckning över dem så att det i erforderliga fall går att vidta försiktighetsåtgärder avse- ende de ämnen som inte uppfyller de godkännandekrite- rier som anges i artikel 5 i denna förordning.

(25) I sitt yttrande av den 28 maj 1999 förklarade Vetenskap- liga styrkommittén att användning av antimikrobiella tillväxtbefrämjande medel som används eller kan komma att användas som humanläkemedel eller veterinärmedi- cinska läkemedel (dvs. där risk föreligger att läkemedel som används vid behandling av bakteriella infektioner utvecklar korsresistens) bör fasas ut så snart som möjligt för att slutligen upphöra helt. I ett andra yttrande om antimikrobiell resistens, som antogs den 10–11 maj 2001, bekräftade Vetenskapliga styrkommittén att det krävs en övergångsperiod för att ersätta dessa antimikro- biella medel med alternativa produkter och anförde att utfasningen måste planeras och samordnas eftersom brådstörtade åtgärder kan drabba djurens hälsa.

18.10.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 268/31
	SV

(26) Det är därför nödvändigt att fastställa ett datum efter vilket det kommer att vara förbjudet att använda de anti- biotika som fortfarande får användas som tillväxtbe- främjande medel och att samtidigt se till att tillräcklig tid ges för att utveckla alternativa produkter att ersätta dessa antibiotika med. Bestämmelser bör också införas som förbjuder godkännande av andra antibiotika som foder- tillsatser. Inom ramen för utfasningen av användningen av antibiotika som tillväxtbefrämjande medel och för att garantera en hög skyddsnivå för djurens hälsa, kommer Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet att ges i uppgift att före 2005 se över utvecklingen av alternativa ämnen och alternativa metoder för förvaltning, utfodring och hygien m.m.

(27) Vissa ämnen med koccidiostatiska och histomonostatiska effekter bör betraktas som fodertillsatser enligt denna förordning.

(28) Detaljerad märkning av produkten bör krävas eftersom det gör det möjligt för slutanvändaren att träffa ett välgrundat val och det skapar färre handelshinder och underlättar lojal handel. I detta avseende är det generellt lämpligt att de krav som gäller för fodertillsatser speglar de krav som gäller för livsmedelstillsatser. Därför är det lämpligt att fastställa förenklade märkningskrav för aromämnen, i likhet med dem som tillämpas på aromer i livsmedel. Detta bör emellertid inte påverka möjlig- heten att införa särskilda märkningskrav vid godkän- nande av enskilda tillsatser.

(29) I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (1) fastställs ett godkän- nandeförfarande för utsläppande på marknaden av gene- tiskt modifierade livsmedel och foder, inbegripet foder- tillsatser som innehåller eller är framställda från genetiskt modifierade organismer. Eftersom ovannämnda förord- ning har ett annat syfte än den här förordningen, bör fodertillsatser genomgå ytterligare ett godkännandeförfa- rande utöver det som fastställs i den förordningen innan de släpps ut på marknaden.

(30) Artiklarna 53 och 54 i förordning (EG) nr 178/2002 innehåller bestämmelser om förfaranden för nödåtgärder för foder som har sitt ursprung i gemenskapen eller som importeras från ett tredje land. Med stöd av dessa artiklar får nödåtgärder vidtas när foder sannolikt kommer att innebära en allvarlig risk för människors hälsa, djurs hälsa eller miljön, och en sådan risk inte tillfredsställande kan undanröjas genom åtgärder som vidtas av den eller de berörda medlemsstaterna.

(1) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(31) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/ 468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genom- förandebefogenheter (2).

(32) Medlemsstaterna bör anta bestämmelser om de påföljder som skall tillämpas mot överträdelser av bestämmelserna i denna förordning, och skall se till att de genomförs. Dessa påföljder måste vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(33) Direktiv 70/524/EEG bör upphöra att gälla. Märknings- bestämmelserna för foderblandningar som innehåller till- satser bör dock fortsätta att gälla tills en översyn har skett av rådets direktiv 79/373/EEG av den 2 april 1979 om saluföring av foderblandningar (3).

(34) Riktlinjer till medlemsstaterna om ansökan och åtföl- jande dokumentation finns i rådets direktiv 87/153/EEG av den 16 februari 1987 om fastställande av riktlinjer för bedömningen av tillsatser i djurfoder (4). Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ansvarar för kontrollen av att dokumentationen uppfyller kraven. Det är därför nödvändigt att upphäva direktiv 87/153/EEG. Bilagan bör emellertid fortsätta att gälla till dess att till- ämpningsföreskrifter har antagits.

(35) En övergångsperiod behövs för att undvika störningar i samband med användningen av fodertillsatser. Det bör därför vara tillåtet att enligt villkoren i gällande lagstift- ning saluföra och använda ämnen som redan har godkänts, fram till dess att bestämmelserna i denna förordning skall tillämpas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

RÄCKVIDD OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Räckvidd

1. Syftet med denna förordning är att fastställa ett gemen- skapsförfarande för godkännande av utsläppande på marknaden och användning av fodertillsatser och anta bestämmelser om övervakning och märkning av fodertillsatser och förbland- ningar, så att en hög skyddsnivå skall kunna garanteras för människors och djurs hälsa och välbefinnande samt för miljön och användarnas och konsumenternas intressen när det gäller fodertillsatser, samtidigt som den inre marknadens funktion säkerställs.

(2) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(3) EGT L 86, 6.4.1979, s. 30. Direktivet senast ändrat genom förord- ning (EG) nr 807/2003 (EGT L 122, 16.5.2003, s. 36).

(4) EGT L 64, 7.3.1987, s. 19. Direktivet senast ändrat genom kommis- sionens direktiv 2001/79/EG (EGT L 267, 6.10.2001, s. 1).

L 268/32		Europeiska unionens officiella tidning	18.10.2003
	SV

2. Denna förordning skall inte tillämpas på

a) processhjälpmedel,

b) veterinärmedicinska läkemedel enligt definitionen i direktiv 2001/82/EG (1), med undantag av koccidiostatika och histo- monostatika som används som fodertillsatser.

Artikel 2

Definitioner

1. I denna förordning används foder, foderföretag, foderföreta- gare, utsläppande på marknaden och spårbarhet i samma betydelse som enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002.

2. I denna förordning avses dessutom med

a) fodertillsatser: ämnen, mikroorganismer eller preparat, utom foderråvaror och förblandningar, som avsiktligt tillsätts foder eller vatten för att särskilt fylla en eller fler av de funktioner som anges i artikel 5.3,

b) foderråvaror: produkter enligt definitionen i artikel 2 a i rådets direktiv 96/25/EG av den 29 april 1996 om avytt- ring av foderråvaror (2),

c) foderblandningar: produkter enligt definitionen i artikel 2 b i rådets direktiv 79/373/EEG,

d) kompletteringsfoder: produkter enligt definitionen i artikel 2 e i rådets direktiv 79/373/EEG,

e) förblandningar: blandningar av fodertillsatser eller bland- ningar av en eller flera fodertillsatser med foderråvaror eller vatten som används som bärare och som inte är direkt avsedda för utfodring,

f) dagsbehov: genomsnittlig, sammanlagd kvantitet foder, beräknat på 12 % vattenhalt, som dagligen krävs för att ett djur av en viss art och ålder inom en bestämd produktions- form skall få sitt totala näringsbehov tillfredsställt,

g) helfoder: produkter enligt definitionen i artikel 2 c i rådets direktiv 1999/29/EG av den 22 april 1999 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (3),

h) processhjälpmedel: alla ämnen som inte i sig används som foder, men som används avsiktligt vid bearbetning av foder eller foderråvaror för att uppnå ett visst tekniskt mål under behandlingen eller bearbetningen och som kan resultera i en oavsiktlig men tekniskt sett oundviklig förekomst av restsubstanser eller derivat därav i slutprodukten, förutsatt att dessa restsubstanser inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön och inte har någon teknisk inverkan på slutprodukten,

i) antimikrobiella substanser: ämnen som framställs syntetiskt eller naturligt och som används för att döda eller hämma tillväxten av mikroorganismer, inbegripet bakterier, virus eller svampar, eller parasiter, särskilt protozoer,

(1) EGT L 311, 28.11.2001, s. 1.

(2) EGT L 125, 23.5.1996, s. 35. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EGT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(3) EGT L 115, 4.5.1999, s. 32. Direktivet senast ändrat genom förord- ning (EG) nr 807/2003.

j) antibiotikum: en antimikrobiell substans som produceras av eller erhålls från mikroorganismer och som dödar eller hämmar tillväxten av andra mikroorganismer,

k) koccidiostatika och histomonostatika: ämnen avsedda att döda eller hindra protozoer,

l) högsta tillåten restmängd (MRL): den högsta restkoncentra- tion av en tillsats använd i foder som gemenskapen kan godta som lagligt tillåten eller erkänna som acceptabel i eller på ett livsmedel,

m) mikroorganismer: kolonibildande mikroorganismer,

n) första utsläppande på marknaden: första gången en tillsats släpps ut på marknaden efter framställning eller import eller, när en tillsats har blandats in i foder utan att först ha släppts ut på marknaden, första gången detta foder släpps ut på marknaden.

3. Huruvida ett ämne, en mikroorganism eller ett preparat är en sådan fodertillsats som omfattas av räckvidden för denna förordning får vid behov avgöras i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.

KAPITEL II

GODKÄNNANDE, ANVÄNDNING, ÖVERVAKNING OCH ÖVER- GÅNGSBESTÄMMELSER FÖR FODERTILLSATSER

Artikel 3

Utsläppande på marknaden, bearbetning och användning

1. Fodertillsatser får endast släppas ut på marknaden, bear- betas eller användas om de

a) har godkänts med stöd av denna förordning,

b) uppfyller de villkor för användning som fastställs i denna förordning, inbegripet de allmänna villkoren i bilaga IV, såvida inte annat föreskrivs i godkännandet eller i godkän- nandet av substansen, och

c) uppfyller de villkor för märkning som fastställs i denna förordning.

2. För experiment i vetenskapliga syften får medlemsstaterna som tillsatser godkänna användningen av ämnen som inte är godkända på gemenskapsnivå, med undantag för antibiotika, under förutsättning att experimenten utförs i enlighet med principerna och villkoren i direktiv 87/153/EEG och direktiv 83/228/EEG (4) eller riktlinjerna i artikel 7.4 i den här förord- ningen och förutsatt att det sker under lämplig officiell övervakning. De djur som berörs får endast användas vid framställning av livsmedel om myndigheterna finner att detta inte kommer att inverka negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön.

(4) EGT L 126, 13.5.1983, s. 23.

18.10.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 268/33
	SV

3. När det gäller tillsatser som hör till kategorierna d och e i artikel 6.1 samt de tillsatser som omfattas av gemenskapslag- stiftningen om saluföring av produkter och som innehåller, består av eller är framställda från genetiskt modifierade orga- nismer (GMO), får dessa först släppas ut på marknaden endast av den som innehar godkännandet enligt den godkännandeför- ordning som avses i artikel 9, av dennes rättsinnehavare eller av en person som skriftligen bemyndigats att agera i innehava- rens namn.

4. Om det inte anges på annat sätt skall en blandning av till- satser som är avsedd att säljas direkt till slutanvändaren tillåtas, men den skall uppfylla de villkor för användning som anges i godkännandet för varje enskild tillsats. Följaktligen skall en blandning av godkända tillsatser inte omfattas av något annat särskilt godkännande utan endast uppfylla de krav som anges i direktiv 95/69/EG (1).

5. Om det till följd av tekniska framsteg eller vetenskaplig utveckling föreligger behov får de allmänna användningsvill- koren i bilaga IV anpassas i enlighet med förfarandet i artikel

Artikel 4

Godkännande

1. Den som söker godkännande av en fodertillsats eller av en ny användning av en fodertillsats skall lämna in en ansökan i enlighet med artikel 7.

2. Ett godkännande får inte beviljas, vägras, förnyas, ändras, tillfälligt eller permanent dras in annat än av de skäl och enligt de förfaranden som fastställs i denna förordning, eller i artik- larna 53 och 54 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002.

3. Den som ansöker om ett godkännande, eller dennes företrädare, skall ha sitt säte i gemenskapen.

Artikel 5

Villkor för godkännande

1. För att en fodertillsats skall kunna godkännas krävs att den som ansöker om godkännandet på ett godtagbart sätt har styrkt att tillsatsen, i enlighet med de genomförandebe- stämmelser som avses i artikel 7, uppfyller kraven i punkt 2 och åtminstone har en av de egenskaper som anges i punkt 3, när tillsatsen används på de villkor som anges i den förordning som godkänner användningen av den.

2. Fodertillsatsen får inte

a) inverka negativt på människors eller djurs hälsa eller på miljön,

(1) Rådets direktiv 95/69/EG av den 22 december 1995 om villkor och föreskrifter för godkännande och registrering av vissa anläggningar och mellanhänder inom fodersektorn och om ändring av direktiven 70/524/EEG, 74/63/EEG, 79/373/EEG och 82/471/EEG (EGT L 332, 30.12.1995, s. 15). Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003.

b) framställas på ett sätt som kan vilseleda användaren,

c) skada konsumenten genom att försämra animalieproduk- ternas utmärkande egenskaper eller vilseleda konsumenten när det gäller animalieprodukternas utmärkande egenskaper.

3. Fodertillsatsen skall

a) inverka positivt på fodrets egenskaper,

b) inverka positivt på animalieprodukternas egenskaper,

c) positivt påverka färgen på akvariefiskar och burfåglar,

d) tillgodose djurens näringsbehov, eller

e) inverka positivt på animalieproduktionens miljöpåverkan,

f) inverka positivt på djurens produktion, prestanda eller välbefinnande, särskilt genom att påverka mag- och tarm- floran eller fodrets smältbarhet, eller

g) ha en koccidiostatisk eller histomonostatisk inverkan.

4. Annan antibiotika än koccidiostatika eller histomonosta- tika får inte godkännas som fodertillsatser.

Artikel 6

Kategorier av fodertillsatser

1. En fodertillsats skall placeras i en eller flera av följande kategorier, beroende på tillsatsens funktion och egenskaper, i enlighet med förfarandet i artiklarna 7, 8 och 9.

a) Tekniska tillsatser: ämnen som tillsätts fodret i tekniskt syfte.

b) Organoleptiska tillsatser: ämnen som tillsätts fodret för att förbättra eller ändra fodrets organoleptiska egenskaper eller utseendet på livsmedel som framställts från djur.

c) Näringstillsatser.

d) Zootekniska tillsatser: tillsatser som används för att inverka positivt på friska djurs prestanda eller för att åstadkomma positiv miljöpåverkan.

e) Koccidiostatika och histomonostatika.

2. Inom de olika kategorierna i punkt 1, skall fodertillsat- serna sedan placeras i en eller flera av de funktionella grupper som anges i bilaga I, med utgångspunkt i deras huvudsakliga funktion eller funktioner, i enlighet med förfarandet i artiklarna 7, 8 och 9.

3. Om det till följd av tekniska framsteg och vetenskaplig utveckling föreligger behov får ytterligare kategorier av foder- tillsatser och funktionella grupper införas i enlighet med förfa- randet i artikel 22.2.

L 268/34		Europeiska unionens officiella tidning	18.10.2003
	SV

Artikel 7

Ansökan om godkännande

1. Ansökan om godkännande enligt artikel 4 skall skickas till kommissionen. Kommissionen skall utan dröjsmål underrätta medlemsstaterna om detta och överlämna ansökningen till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad ”myndigheten”).

2. Myndigheten skall

a) inom 15 dagar från det att ansökan tagits emot, inbegripet de uppgifter och handlingar som avses i punkt 3, skriftligen bekräfta detta för sökanden, med uppgift om vilken dag ansökan togs emot,

b) göra sådan information som sökanden lämnat tillgänglig för medlemsstaterna och kommissionen,

c) göra en sammanfattning av dokumentationen som nämns i punkt 3 h tillgänglig för allmänheten om inget annat följer av de krav på sekretess som anges i artikel 18.2.

3. Sökanden skall vid ansökan skicka följande uppgifter och handlingar direkt till myndigheten:

a) Sökandens namn och adress.

b) Identifiering av fodertillsatsen, ett förslag till klassificering med avseende på kategori och funktionell grupp enligt artikel 6, samt specifikationer och, i tillämpliga fall, renhets- kriterier.

c) En beskrivning av tillverknings- och framställningsmetod för fodertillsatsen och avsett bruk samt av analysmetoder för att analysera fodertillsatsen i förhållande till avsett bruk och vid behov för att fastställa nivån för rester av fodertillsatsen, eller metaboliter därav, i livsmedel.

d) En kopia av de studier som har genomförts och allt annat material som finns tillgängligt för att styrka att fodertill- satsen uppfyller kraven i artikel 5.2 och 5.3.

e) Förslag till villkor för utsläppande av fodertillsatsen på marknaden, inbegripet märkningskrav, samt vid behov särskilda bruksanvisningar (som skall omfatta känd inkom- patibilitet), användningshalter i kompletteringsfoder samt djurarter och kategorier för vilka fodertillsatsen är avsedd.

f) Ett skriftligt intygande att sökanden i enlighet med kraven i bilaga II har skickat tre prover av fodertillsatsen direkt till det gemenskapens referenslaboratorium som avses i artikel 21.

g) Förslag till plan för övervakning efter försäljning när det gäller tillsatser som föreslås i enlighet med led b och som inte tillhör kategori a eller b i artikel 6.1 samt tillsatser som omfattas av gemenskapslagstiftningen om saluföring av produkter och som innehåller, består av eller är framställda från genetiskt modifierade organismer.

h) En sammanfattning av dokumentationen som skall innehålla den information som anges i led a–g.

i) När det gäller tillsatser som omfattas av gemenskapslagstift- ningen om saluföring av produkter och som innehåller, består av eller är framställda av genetiskt modifierade orga- nismer, uppgifter om varje gemenskapsgodkännande som beviljats i enlighet med tillämplig lagstiftning.

4. Efter samråd med myndigheten skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 22.2 fastställa föreskrifter för tillämpningen av denna artikel, inbegripet regler för hur tillämpningen skall förberedas och utformas.

Till dess att sådana tillämpningsföreskrifter har antagits skall tillämpningen ske i enlighet med bilagan till direktiv 87/153/ EEG.

5. Efter samråd med myndigheten skall särskilda riktlinjer upprättas för godkännande av tillsatser, vid behov för varje kategori av tillsats som avses i artikel 6.1 i enlighet med förfa- randet i artikel 22.2. I dessa riktlinjer skall möjligheten att extrapolera resultaten från studier som utförts på större arter till mindre arter beaktas.

Efter samråd med myndigheten skall ytterligare regler för genomförandet av denna artikel fastställas i enlighet med förfa- randet i artikel 22.2. I dessa regler bör i förekommande fall åtskillnad göras mellan kraven för fodertillsatser när det gäller livsmedelsproducerande djur och de krav som gäller för andra djur, särskilt sällskapsdjur. Genomförandereglerna skall inne- hålla bestämmelser som möjliggör förenklade förfaranden för att godkänna sådana tillsatser som har godkänts för användning i livsmedel.

6. Myndigheten skall publicera detaljerade anvisningar som hjälp för sökanden vid förberedandet och utformningen av dennes ansökan.

Artikel 8

Yttrande från myndigheten

1. Myndigheten skall avge sitt yttrande inom sex månader efter det att den erhållit en giltig ansökan. Denna tidsfrist skall förlängas när myndigheten begär kompletterande information från sökanden i enlighet med punkt 2.

2. Myndigheten får vid behov anmoda sökanden att komplettera uppgifterna i ansökan inom en tidsfrist som bestäms av myndigheten efter samråd med den sökande.

3. Vid utarbetandet av sitt yttrande

a) skall myndigheten kontrollera att de uppgifter och hand- lingar sökanden har lämnat in överensstämmer med artikel 7 och göra en bedömning för att fastställa om fodertillsatsen uppfyller villkoren i artikel 5,

b) skall myndigheten kontrollera rapporten från gemenskapens referenslaboratorium.

18.10.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 268/35
	SV

4. När myndigheten i sitt yttrande anser att fodertillsatsen kan godkännas skall yttrandet även innehålla följande uppgifter:

a) Sökandens namn och adress.

b) Fodertillsatsens beteckning, inbegripet dess klassificering med avseende på kategori och funktionell grupp enligt artikel 6, samt specifikationer och vid behov renhetskriterier och analysmetod.

c) Beroende på utfallet av riskbedömningen, särskilda villkor eller restriktioner för hantering, krav för övervakning efter försäljning och användningsområde, inbegripet djurarter och djurkategorier som tillsatsen är avsedd för.

d) Särskilda ytterligare märkningskrav för fodertillsatsen med anledning av villkor och restriktioner under c.

e) Förslag till högsta tillåtna restmängder (MRL) i berörda livs- medel av animaliskt ursprung, om inte myndigheten i sitt yttrande anser att sådana inte behövs för konsumentskyddet eller om sådana redan har fastställts i bilaga I eller III i rådets förordning (EEG) nr 2377/90 av den 26 juni 1990 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärme- dicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung (1).

5. Myndigheten skall utan dröjsmål skicka sitt yttrande till kommissionen, medlemsstaterna och sökanden med bland annat en rapport som beskriver dess bedömning av fodertill- satsen och anger skälen för dess uppfattning.

6. Myndigheten skall offentliggöra sitt yttrande, sedan varje uppgift som i enlighet med artikel 18.2 betraktats som konfi- dentiell uteslutits.

Artikel 9

Gemenskapens godkännande

1. Inom tre månader från mottagandet av myndighetens yttrande skall kommissionen utarbeta ett förslag till förordning i vilken godkännande skall beviljas eller vägras. I detta förslag skall hänsyn tas till kraven i artikel 5.2 och 5.3, gemenskapens lagstiftning och andra berättigade faktorer som är relevanta för den aktuella frågan, särskilt nyttan för djurens hälsa och välbe- finnande och fördelarna för konsumenter av animaliska produkter.

Om förslaget inte överensstämmer med myndighetens yttrande, skall skälen till detta anges i förslaget.

I exceptionellt komplicerade fall får tidsfristen på tre månader förlängas.

2. Förslaget skall antas i enlighet med förfarandet i artikel

3. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel och i synnerhet när det gäller ett identifieringsnummer för godkända tillsatser får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.

4. Kommissionen skall utan dröjsmål underrätta sökanden om den förordning som antagits enligt punkt 2.

5. En förordning om godkännande skall innehålla de uppgifter som avses i artikel 8.4 b, c, d och e samt ett identifi- eringsnummer.

6. En förordning om godkännande av tillsatser som hör till kategorierna d och e i artikel 6.1 eller tillsatser som innehåller, består av eller är framställda av genetiskt modifierade orga- nismer skall innehålla namnet på den som innehar godkän- nandet och i förekommande fall den unika identitetsbeteckning som har tilldelats den genetiskt modifierade organismen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet för livsmedel och foder som har framställts av genetiskt modifierade orga- nismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (2).

7. Om restmängder av en tillsats i livsmedel framställda från djur som utfodrats med tillsatsen i fråga kan ha en skadlig effekt på människors hälsa, skall förordningen innehålla högsta tillåtna restmängder (MRL) för den aktiva substansen eller för dess metaboliter i de berörda livsmedlen av animaliskt ursprung. Den aktiva substansen skall då i enlighet med rådets direktiv 96/23/EG (3) anses omfattas av bilaga I till det direkt- ivet. Om en MRL för ämnet i fråga redan har fastställts i gemenskapsbestämmelser skall detta gränsvärde också gälla restmängder av den aktiva substansen eller av dess metaboliter som härrör från ämnets användning som fodertillsats.

8. Det godkännande som beviljas i enlighet med förfarandet i den här förordningen skall gälla i hela gemenskapen under tio år och skall kunna förlängas i enlighet med artikel 14. Den godkända fodertillsatsen skall föras in i det register som anges i artikel 17 (nedan kallat ”registret”). Varje post i registret skall innehålla datum för godkännandet och de uppgifter som anges i punkterna 5, 6 och 7.

9. Att ett godkännande beviljats påverkar inte foderföretaga- rens allmänna civilrättsliga och straffrättsliga ansvar för foder- tillsatsen i fråga.

Artikel 10

Status för befintliga produkter

1. Genom undantag från artikel 3 får en fodertillsats som har släppts ut på marknaden i enlighet med direktiv 70/524/ EEG samt urinämne och derivat därav, aminosyror, deras salter eller analoger som förts in under punkterna 2.1, 3 och 4 i bilagan till direktiv 82/471/EEG släppas ut på marknaden och användas på de villkor för ämnet i fråga som anges i direktiven 70/524/EEG eller 82/471/EEG och genomförandebestämmel- serna för dessa, inbegripet i synnerhet särskilda bestämmelser om märkning när det gäller foderblandningar och foderråvaror, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

(1) EGT L 224, 18.8.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1490/2003 (EGT L 214, 26.8.2003, s. 3).

(2) Se sidan 24 i detta nummer av EUT. (3) EGT L 125, 23.5.1996, s. 10.

L 268/36		Europeiska unionens officiella tidning	18.10.2003
	SV

a) Inom ett år från förordningens ikraftträdande skall de personer som ansvarar för det första utsläppandet på mark- naden av fodertillsatsen eller andra berörda parter anmäla det till kommissionen. Samtidigt skall de uppgifter som anges i artikel 7.3 a, b och c skickas direkt till myndigheten.

b) Inom ett år från anmälan enligt led a skall myndigheten, efter att ha kontrollerat att all information som krävs har lämnats in, meddela kommissionen att den har mottagit den information som krävs enligt denna artikel. De berörda produkterna skall föras in i registret. Varje post i registret skall innehålla det datum då produkten första gången fördes in i registret och i tillämpliga fall det datum då giltighets- tiden för det befintliga godkännandet löper ut.

2. En ansökan skall lämnas in i enlighet med artikel 7 senast ett år före giltighetstidens slut för tidsbegränsade godkännanden för tillsatser som beviljats i enlighet med direktiv 70/524/EEG och senast inom sju år efter det att denna förordning har trätt i kraft för tillsatser som godkänts utan tidsbegränsning eller i enlighet med direktiv 82/471/EEG. Ett detaljerat tidsschema med en förteckning uppställd i prioriteringsordning över de olika tillsatskategorier som skall utvärderas på nytt kan antas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2. Myndigheten skall höras då förteckningen utarbetas.

3. De produkter som förs in i registret skall omfattas av bestämmelserna i denna förordning, särskilt artiklarna 8, 9, 12, 13, 14 och 16, som utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda villkoren för märkning, utsläppande på marknaden och användning av varje ämne enligt punkt 1 skall tillämpas på dessa produkter som om de hade godkänts i enlighet med artikel 9.

4. Om godkännanden inte utfärdas till en viss innehavare, får den som importerar eller tillverkar de produkter som avses i denna artikel eller andra berörda parter till kommissionen lämna in den information som avses i punkt 1 eller den ansökan som avses i punkt 2.

5. Om den anmälan med åtföljande uppgifter som avses i punkt 1 a inte har lämnats in inom den angivna tiden eller har befunnits vara felaktig, eller om en ansökan inte lämnas in inom den i punkt 2 föreskrivna tiden, skall en förordning antas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2 med krav på att den berörda fodertillsatsen dras tillbaka från marknaden. En sådan åtgärd får innebära att det föreskrivs en begränsad tidsperiod inom vilken befintliga lager av produkten får förbrukas.

6. Om inget beslut har fattats om förlängning av ett godkän- nande innan dess giltighetstid har löpt ut och detta inte beror på sökanden, skall giltighetstiden för godkännandet av produkten automatiskt förlängas till dess kommissionen fattar ett beslut. Kommissionen skall informera sökanden om denna förlängning av godkännandet.

7. Genom undantag från artikel 3 får ämnen, mikroorga- nismer och preparat som används inom gemenskapen som till- satser vid ensilering vid den tidpunkt som avses i artikel 26.2, släppas ut på marknaden och användas förutsatt att villkoren i

punkt 1 a och 1 b och punkt 2 är uppfyllda. Punkterna 3 och 4 skall också tillämpas. För dessa ämnen skall den tidsfrist för tillämpning som anges i punkt 2 vara sju år efter det att denna förordning har trätt i kraft.

Artikel 11

Utfasning

1. I syfte att besluta om utfasning av koccidiostatika och histomonostatika som fodertillsatser senast den 31 december 2012 skall kommissionen före den 1 januari 2008 förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om användningen av dessa ämnen som fodertillsatser och tillgängliga alternativ, i förekommande fall åtföljda av lagstiftningsförslag.

2. Genom undantag från artikel 10 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 får annan antibiotika än koccidio- statika och histomonostatika saluföras och användas som foder- tillsatser endast till och med den 31 december 2005; från och med den 1 januari 2006 skall dessa ämnen strykas ur registret.

Artikel 12

Övervakning

1. Sedan godkännande beviljats i enlighet med denna förord- ning, skall den person som använder eller släpper ut på mark- naden det ämnet eller ett foder i vilket det har blandats, eller någon annan berörd part se till att de villkor eller restriktioner som är förknippade med utsläppande på marknaden, använd- ning eller hantering av tillsatsen eller foder som innehåller till- satsen respekteras.

2. Om krav på övervakning har beslutats i enlighet med artikel 8.4 c, skall innehavaren av godkännandet se till att övervakningen utförs och lämna in rapporter till kommissionen i enlighet med godkännandet. Innehavaren av godkännandet skall utan dröjsmål informera kommissionen om all ny infor- mation som kan påverka bedömningen av säkerheten vid användningen av fodertillsatsen, särskilt när det gäller vissa konsumentgruppers särskilda känslighet. Innehavaren av godkännandet skall utan dröjsmål informera kommissionen om varje förbud eller begränsning som har utfärdats av den behöriga myndigheten i något tredje land där fodertillsatsen har släppts ut på marknaden.

Artikel 13

Ändring samt tillfällig och permanent indragning av godkännanden

1. På eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat eller kommissionen skall myndigheten yttra sig om huruvida ett godkännande fortfarande uppfyller villkoren i denna förord- ning. Den skall utan dröjsmål översända detta yttrande till kommissionen, medlemsstaterna och i förekommande fall inne- havaren av godkännandet. Yttrandet skall offentliggöras.

18.10.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 268/37
	SV

2. Kommissionen skall så snart som möjligt granska myndighetens yttrande. Lämpliga åtgärder skall vidtas i enlighet med artiklarna 53 och 54 i förordning (EG) nr 178/2002. Beslut om ändring eller om tillfällig eller permanent indragning av godkännandet skall fattas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2 i den här förordningen.

3. Om innehavaren av godkännandet föreslår att villkoren för godkännandet skall ändras genom att lämna en ansökan till kommissionen, åtföljd av relevanta uppgifter som stöd för begäran om ändring, skall myndigheten överlämna sitt yttrande om förslaget till kommissionen och medlemsstaterna. Kommis- sionen skall granska myndighetens yttrande utan dröjsmål samt besluta i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.

4. Kommissionen skall utan dröjsmål underrätta sökanden om det beslut som har fattats. Registret skall ändras vid behov.

5. Artikel 7.1 och 7.2 samt artiklarna 8 och 9 skall också tillämpas.

Artikel 14

Förlängning av godkännanden

1. Godkännanden enligt denna förordning skall kunna förlängas i tioårsperioder. En ansökan om förlängning skall skickas till kommissionen minst ett år innan godkännandet löper ut.

Om godkännanden inte utfärdas till en bestämd innehavare, får den som först släpper ut tillsatsen på marknaden eller någon annan berörd part lämna in ansökan till kommissionen, varvid denne skall betraktas som sökande.

När det gäller godkännanden utfärdade till en bestämd inneha- vare får innehavaren av godkännandet eller dennes rättsinneha- vare lämna in ansökan till kommissionen, varvid denne skall betraktas som sökande.

2. Sökanden skall när ansökningen görs skicka följande uppgifter och handlingar direkt till myndigheten.

a) En kopia av godkännandet att släppa ut fodertillsatsen på marknaden.

b) En rapport om resultaten av övervakningen efter försäljning, om krav på sådan övervakning anges i godkännandet.

c) All annan ny information som har blivit tillgänglig med avseende på utvärderingen av säkerheten i användningen av fodertillsatsen samt riskerna med fodertillsatsen för djur, människor eller miljön.

d) I förekommande fall, ett förslag till ändring eller komplet- tering av villkoren i det ursprungliga godkännandet, bland annat villkor som rör framtida övervakning.

3. Artikel 7.1, 7.2, 7.4 och 7.5 samt artiklarna 8 och 9 skall också tillämpas.

4. Om inget beslut har fattats om förlängning av ett godkän- nande innan dess giltighetstid har löpt ut och detta inte beror

på sökanden, skall giltighetstiden för godkännandet av

produkten automatiskt förlängas till dess kommissionen fattar ett beslut. Information om denna förlängning av godkännandet skall göras tillgänglig för allmänheten i det register som anges i artikel 17.

Artikel 15

Brådskande godkännande

I särskilda fall där brådskande godkännande krävs för att garan- tera skyddet av djurens välbefinnande får kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 22.2, tillfälligt tillåta att en tillsats används för en tidsperiod på högst fem år.

KAPITEL III

MÄRKNING OCH FÖRPACKNING

Artikel 16

Märkning och förpackning av fodertillsatser och förbland- ningar

1. En fodertillsats eller en förblandning av tillsatser får släppas ut på marknaden endast om förpackningen eller behål- laren är märkt under ansvar av inom gemenskapen etablerade tillverkare, förpackare, importör, säljare eller distributör och är försedd med följande uppgifter på ett synligt, läsbart och outplånligt och sätt, och åtminstone på det eller de nationella språken i den medlemsstat där den saluförs, för var och en av de tillsatser som materialet innehåller:

a) Det särskilda namn som tillsatsen fått vid godkännandet samt namnet på den funktionella grupp tillsatsen tillhör enligt godkännandet.

b) Namn eller firmanamn och adress eller säte för den som är ansvarig för de uppgifter som anges i denna artikel.

c) Nettovikt eller, när det gäller flytande tillsatser och förbland- ningar, antingen nettovolym eller nettovikt.

d) I förekommande fall det godkännandenummer som anlägg- ningen eller mellanhanden tilldelats i enlighet med artikel 5 i direktiv 95/69/EG eller det registreringsnummer som anläggningen eller mellanhanden tilldelats i enlighet med artikel 10 i det direktivet.

e) Bruksanvisningar och eventuella säkerhetsföreskrifter för användningen och i förekommande fall de särskilda krav som anges i godkännandet, inbegripet djurart och djurkate- gori för vilken tillsatsen eller förblandningen av tillsatser är avsedd.

f) Identifieringsnumret.

g) Varupartinummer och tillverkningsdatum.

2. När det gäller aromämnen kan förteckningen över till- satser ersättas med orden ”blandning av aromämnen”. Detta skall inte gälla aromämnen som omfattas av en mängdbegräns- ning för användning i foder och dricksvatten.

L 268/38		Europeiska unionens officiella tidning	18.10.2003
	SV

3. Förutom den information som anges i punkt 1 skall förpackningar eller behållare till tillsatser som hör till en funk- tionell grupp som anges i bilaga III vara försedda med den information som anges i den bilagan på ett synligt, läsbart och outplånligt sätt.

4. Vidare, när det gäller förblandningar, skall ordet ”Förblandning” (i versaler) finnas tydligt angivet i märkningen och bärsubstansen skall anges.

5. Tillsatser och förblandningar skall saluföras endast i slutna förpackningar eller slutna behållare som skall vara förslutna på sådant sätt att förslutningen förstörs vid öppnandet och inte kan återanvändas.

6. Ändringar av bilaga III för anpassning till tekniska framsteg och vetenskaplig utveckling får antas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.

KAPITEL IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 17

Gemenskapens register över fodertillsatser

1. Kommissionen skall inrätta ett gemenskapsregister över fodertillsatser och hålla det uppdaterat.

2. Registret skall göras tillgängligt för allmänheten.

Artikel 18

Sekretess

1. Sökanden som lämnar uppgifter enligt denna förordning får ange vilka av dessa som önskas sekretessbelagda därför att ett offentliggörande av dem påtagligt kan skada sökandens konkurrenssituation. I sådanna fall måste sökanden lämna skäl som kan kontrolleras.

2. Kommissionen skall efter samråd med sökanden avgöra vilken information som bör vara sekretessbelagd utöver de som anges i punkt 3, och beslutet skall meddelas sökanden.

3. Följande information skall inte betraktas som konfiden-

tiell:

a) Fodertillsatsens namn och sammansättning och i förekom- mande fall uppgifter om stammar.

b) Fodertillsatsens fysiska, kemiska och biologiska egenskaper.

c) Slutsatserna av resultaten från studien av fodertillsatsens effekter på människors och djurs hälsa samt på miljön.

d) Slutsatserna av resultaten från studien av fodertillsatsens effekter på animalieprodukters egenskaper och dess näringsegenskaper.

e) Metoder för spårning och identifiering av fodertillsatsen och i förekommande fall krav när det gäller övervakning och en sammanfattning av resultaten av övervakningen.

4. Utan hinder av punkt 2 skall myndigheten på begäran förse kommissionen och medlemsstaterna med all information den har tillgång till, inbegripet sådan information som betraktas som konfidentiell enligt punkt 2.

5. Myndigheten skall tillämpa principerna i Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (1), när den handlägger ansökningar om tillgång till handlingar som innehas av myndigheten.

6. Medlemsstaterna, kommissionen och myndigheten skall se till att all den information som betraktas som konfidentiell enligt punkt 2 förblir konfidentiell, utom i de fall då det är lämpligt att informationen offentliggörs för att skydda männi- skors eller djurs hälsa eller miljön. Medlemsstaterna skall handlägga ansökningar om tillgång till handlingar som tagits emot enligt denna förordning i enlighet med artikel 5 i förord- ning (EG) nr 1049/2001.

7. Om en sökande tar tillbaka eller har tagit tillbaka en ansökan skall medlemsstaterna, kommissionen och myndig- heten respektera sekretessen för kommersiell och industriell information, bland annat information om forskning och utveckling liksom information om vars konfidentialitet kommissionen och sökanden är oense.

Artikel 19

Administrativ granskning

Beslut eller underlåtenhet att handla i kraft av de befogenheter som myndigheten fått genom denna förordning får granskas av kommissionen på eget initiativ eller på begäran av en medlems- stat eller någon person som direkt och personligen berörs.

För detta syfte skall en begäran överlämnas till kommissionen inom två månader från den dag då den berörda parten fått kännedom om handlingen eller underlåtenheten i fråga.

Kommissionen skall fatta beslut inom två månader och, om så är lämpligt, begära att myndigheten inom en fastställd tidsfrist drar tillbaka sitt beslut eller åtgärdar sin underlåtenhet att handla.

Artikel 20

Dataskydd

1. Vetenskapliga data och andra uppgifter i de ansöknings- handlingar som begärs in med stöd av artikel 7 får inte utnyttjas till någon annan sökandes fördel under en period av tio år från dagen för godkännandet, om inte denna andra sökande har kommit överens med den tidigare sökanden om att dessa uppgifter får utnyttjas.

2. För att uppmuntra ansträngningarna att ansöka om godkännande för att till mindre arter använda tillsatser som är godkända för andra arter, skall det tioåriga dataskyddet förlängas med ett år för varje mindre art för vilken ytterligare godkännande för förlängd användning beviljas.

(1) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

18.10.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 268/39
	SV

3. Sökanden och den tidigare sökanden skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att nå enighet om att dela använd- ningen av information för att inte upprepa toxikologiska tester på ryggradsdjur. Om enighet emellertid inte uppnås om att dela informationen, får kommissionen besluta om utlämnande av information som krävs för att undvika upprepning av toxikolo- giska tester på ryggradsdjur, samtidigt som det skall göras en rimlig avvägning mellan de berörda parternas intressen.

4. När tioårsperioden har löpt ut får myndigheten använda såväl resultaten från hela eller från delar av den bedömning som gjorts på grundval av vetenskapliga data, som information i ansökningshandlingarna till förmån för en annan sökande.

Artikel 21

Referenslaboratorier

Gemenskapens referenslaboratorium och dess skyldigheter och arbetsuppgifter skall vara de som fastställs i bilaga II.

De som ansöker om godkännande av fodertillsatser skall bidra till kostnaderna för de arbetsuppgifter som gemenskapens refe- renslaboratorium och konsortiet av nationella referenslaborato- rier har enligt bilaga II.

Tillämpningsföreskrifter för bilaga II och ändringar av denna bilaga får antas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.

Artikel 22

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa som inrättats genom artikel 58 i förordning (EG) nr 178/2002 (nedan kallad ”kommittén”).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas med beaktande av bestämmel- serna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 23

Upphävanden

1. Direktiv 70/524/EEG skall upphöra att gälla med verkan från och med den dag då denna förordning skall börja tillämpas. Artikel 16 i direktiv 70/524/EEG skall dock fortsätta att gälla till dess att direktiv 79/373/EEG har ändrats så att det innehåller bestämmelser om märkning av foder med tillsatser.

2. Punkterna 2.1, 3 och 4 i bilagan till direktiv 82/471/EEG skall utgå med verkan från och med den dag då denna förord- ning skall börja tillämpas.

3. Direktiv 87/153/EEG skall upphöra att gälla med verkan från och med den dag då denna förordning skall börja tillämpas. Bilagan till det direktivet skall dock fortsätta att gälla till dess att de tillämpningsföreskrifter som föreskrivs i artikel 7.4 i denna förordning har antagits.

4. Hänvisningar till direktiv 70/524/EEG skall anses som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 24

Påföljder

Medlemsstaterna skall fastställa regler om påföljder för överträ- delser av bestämmelserna i denna förordning, och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Medlemsstaterna skall anmäla dessa regler och åtgärder till kommissionen senast tolv månader efter dagen för offentliggö- randet av denna förordning, och skall utan dröjsmål anmäla varje senare ändring av dem.

Artikel 25

Övergångsbestämmelser

1. Ansökningar som har lämnats in i enlighet med artikel 4 i direktiv 70/524/EEG innan den här förordningen skall börja tillämpas skall behandlas som ansökningar enligt artikel 7 i den här förordningen, om de första synpunkter som föreskrivs i artikel 4.4 i direktiv 70/524/EEG ännu inte har lämnats till kommissionen. En medlemsstat som har utsetts till föredra- gande för en sådan ansökan skall omedelbart överlämna ansökningshandlingarna till kommissionen. Utan hinder av artikel 23.1 skall sådana ansökningar även fortsättningsvis behandlas i enlighet med artikel 4 i direktiv 70/524/EEG när de inledande synpunkter som föreskrivs i artikel 4.4 i direktiv 70/ 524/EEG redan har överlämnats till kommissionen.

2. Märkningskraven i kapitel III skall inte tillämpas på produkter som lagligen tillverkats och märkts i gemenskapen, eller som lagligen har importerats till gemenskapen och övergått till omsättning före den dag då den förordningen skall börja tillämpas.

Artikel 26

Ikraftträdande

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Den skall tillämpas från och med tolv månader efter den dag den har offentliggjorts.

L 268/40		Europeiska unionens officiella tidning	18.10.2003
	SV

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 september 2003.
På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
P. COX	R. BUTTIGLIONE
Ordförande	Ordförande

18.10.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 268/41
	SV

BILAGA I

TILLSATSGRUPPER

1. Följande funktionella grupper ingår i kategorin ”tekniska tillsatser”:

a) Konserveringsmedel: ämnen, eller, i tillämpliga fall, mikroorganismer, som skyddar foder mot skador från mikro- organismer eller deras metaboliter.

b) Antioxidanter: ämnen som förlänger hållbarheten hos foder och foderråvaror genom att skydda mot skador från oxidation.

c) Emulgeringsmedel: ämnen som gör det möjligt att bilda eller bevara en homogen blandning av två eller fler icke blandbara foderkomponenter.

d) Stabiliseringsmedel: ämnen som gör det möjligt att bevara fodrets fysiska och kemiska egenskaper.

e) Förtjockningsmedel: ämnen som ger fodret en tjockare konsistens.

f) Geleringsmedel: ämnen som ger fodret konsistens genom att en gel bildas.

g) Bindemedel: ämnen som ökar foderpartiklarnas tendens att klumpa ihop sig.

h) Ämnen för kontroll av kontamination av radionuklider: ämnen som förhindrar upptagandet av radionuklider eller främjar utsöndring av sådana.

i) Klumpförebyggande medel: ämnen som minskar tendensen hos enskilda partiklar i fodret att klumpa ihop sig.

j)pH-regulatorer: ämnen som reglerar fodrets pH-värde.

k) Ensileringstillsatser: ämnen, inbegripet enzymer eller mikroorganismer, avsedda att ingå i foder för att förbättra ensileringsproduktionen.

l) Denatureringsmedel: ämnen som vid tillverkning av beredda foder gör det möjligt att identifiera ett livsmedels eller en foderråvaras ursprung.

2. Följande funktionella grupper ingår i kategorin ”organoleptiska tillsatser”:

a) Färgämnen:

i) Ämnen som tillför fodret färg eller återställer fodrets färg.

ii)Ämnen som när de ges till djur tillför färgen på livsmedel av animaliskt ursprung.

iii)Ämnen som positivt påverkar färgen på akvariefiskar och burfåglar.

b) Aromämnen: ämnen som när de tillsätts fodret förhöjer dess smak, doft eller aptitlighet.

3. Följande funktionella grupper ingår i kategorin ”näringstillsatser”:

a) Vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad effekt.

b) Föreningar av spårelement.

c) Aminosyror, deras salter och analoger.

d) Urinämne och derivat därav.

4. Följande funktionella grupper ingår i kategorin ”zootekniska tillsatser”:

a) Smältbarhetsförbättrande medel: ämnen som djur utfordras med och som påverkar vissa foderråvaror och däri- genom ökar fodrets smältbarhet.

b) Medel som stabiliserar tarmfloran: mikroorganismer eller andra kemiskt definierade ämnen och som när de ges till djur har en positiv effekt på tarmfloran.

c) Ämnen med positiv inverkan på miljön.

d) Andra zootekniska tillsatser.

L 268/42		Europeiska unionens officiella tidning	18.10.2003
	SV

BILAGA II

UPPDRAG OCH ARBETSUPPGIFTER FÖR GEMENSKAPENS REFERENSLABORATORIUM

1. Gemenskapens referenslaboratorium som avses i artikel 21 är kommissionens gemensamma forskningscentrum.

2. För de arbetsuppgifter som anges i denna bilaga kan kommissionens gemensamma forskningscentrum biträdas av ett konsortium av nationella referenslaboratorier.

Det gemensamma forskningscentrumet skall bland annat ha ansvaret för

—mottagning, beredning, lagring och underhåll av referensprover,

—testning och utvärdering eller validering av metoder för spårning,

—utvärdering av data som sökanden lämnat in för att få en fodertillsats godkänd för utsläppande på marknaden, i syfte att testa och utvärdera eller validera metoden för spårning,

—överlämnande av fullständiga utvärderingsrapporter till myndigheten.

3. Gemenskapens referenslaboratorium skall medverka i avgörande av tvister mellan medlemsstater som rör resultaten av det arbete som beskrivs i denna bilaga.

BILAGA III

SÄRSKILDA MÄRKNINGSKRAV FÖR VISSA FODERTILLSATSER OCH FÖR FÖRBLANDNINGAR

a) Zootekniska tillsatser och koccidiostatika och histomonostatika:

—Sista garantidatum eller hållbarhetstid från och med tillverkningsdatumet.

—Bruksanvisningar.

—Koncentration.

b) Enzymer, förutom de ovannämnda uppgifterna:

—De aktiva beståndsdelarnas benämning i överensstämmelse med deras enzymaktivitet enligt godkännandet.

—Identifikationsnummer enligt Internationella biokemiförbundet.

—I stället för koncentration, verksamhetsenheter (verksamhetsenheter per gram eller aktivitetsenheter per milliliter).

c) Mikroorganismer:

—Sista garantidatum eller hållbarhetstid från och med tillverkningsdatumet.

—Bruksanvisningar.

—Stammarnas registreringsnummer.

—Antalet kolonibildande enheter (CFU) per gram.

d) Näringstillsatser:

—Halt av aktiv substans.

—Sista garantidatum för angiven halt eller hållbarhetstid från och med tillverkningsdatumet.

e) Tekniska och organoleptiska tillsatser, med undantag av aromämnen:

—Halt av aktiv substans.

f) Aromämnen:

—Iblandningsgrad i förblandningar.

18.10.2003		Europeiska unionens officiella tidning	L 268/43
	SV

BILAGA IV

ALLMÄNNA ANVÄNDNINGSVILLKOR

1. Mängden av tillsatser som även förekommer i vissa foderråvaror i naturligt tillstånd skall beräknas så att de tillförda och de naturligt ingående ämnena tillsammans inte överstiger den maximinivå som föreskrivs i föreskriften om godkännande.

2. Blandning av tillsatser får tillåtas i förblandningar och foder endast om blandningens ingredienser är fysikaliskt- kemiskt och biologiskt kompatibla med de önskade effekterna.

3. Kompletteringsfoder, som spätts ut enligt anvisningarna, får inte innehålla högre nivåer av tillsatser än vad som fastställts för helfoder.

4. När det gäller förblandningar som innehåller ensileringstillsatser måste frasen ”av ensileringstillsatser” vara tydligt utsatt på etiketten, efter ”FÖRBLANDNING”.

8.2.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 35/1

I

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 183/2005

av den 12 januari 2005

om fastställande av krav för foderhygien

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37.2 och artikel 152.4 b,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- téns yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1) Animalieproduktionen spelar en mycket viktig roll inom gemenskapens jordbrukssektor. Tillfredsställande resultat av denna verksamhet beror i stor utsträckning på använd- ningen av säkert foder av god kvalitet.

(2) Genomförandet av en hög skyddsnivå för människors och djurshälsaärettavdegrundläggandemålenmedlivsmed- elslagstiftningenenligtEuropaparlamentetsochrådetsför- ordning(EG)nr178/2002avden28januari2002omall- männa principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska livsmedelsmyndigheten och om förfarandenifrågorsomgällerlivsmedelssäkerhet (3).Iden förordningen fastställs också andra gemensamma princi- per och definitioner för medlemsstaternas och gemenska- pens livsmedelslagstiftning, inklusive syftet att uppnå fri rörlighet för foder inom gemenskapen.

(1) EUT C 32, 5.2.2004, s. 97.

(2) Europaparlamentetsyttrandeavden31mars2004(ännuejoffentlig- gjort i EUT) och rådets beslut av den 21 december 2004.

(3) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1642/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 4).

(3) Irådetsdirektiv95/69/EG (4)fastställsvillkorochförfaran- denförvissakategorieravanläggningarochmellanhänder inomfodersektornförattgedemmöjlighetattbedrivasin verksamhet. Erfarenheten har visat att dessa villkor och förfaranden utgör en god grund för att garantera fodersä- kerhet. I det direktivet fastställs även villkor för godkän- nandet av anläggningar som tillverkar vissa ämnen som upptas i rådets direktiv 82/471/EEG av den 30 juni 1982 om vissa produkter som används i djurfoder (5).

(4) Ikommissionensdirektiv98/51/EGavden9juli1998om vissa genomförandeåtgärder avseende rådets direktiv 95/69/EGomvillkorochföreskrifterförgodkännandeoch registrering av vissa anläggningar och mellanhänder inom fodersektorn (6) fastställdes vissa åtgärder som inbegrep förfaranden för import från tredjeländer.

(5) Erfarenheten har också visat att det är nödvändigt att garanteraattallafoderföretag,inklusivevattenbruk,verkar iöverensstämmelsemedharmoniseradesäkerhetskravoch attdetärnödvändigtattgenomföraenallmänöversynför attbeaktabehovetavattgaranteraettbättreskyddavmän- niskors och djurs hälsa och av miljön.

(6) Huvudsyftet med de nya hygienbestämmelserna i denna förordning är att säkerställa en hög nivå på konsument- skyddet med avseende på livsmedels- och fodersäkerhet med särskild hänsyn till följande principer:

a) Det primära ansvaret för fodersäkerheten ligger hos foderföretagaren.

(4) EGT L 332, 30.12.1995, s. 15. Direktivet senast ändrat genom för- ordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(5) EGT L 213, 21.7.1982, s. 8. Direktivet senast ändrat genom Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(6) EGT L 208, 24.7.1998, s. 43.

L 35/2

SV

Europeiska unionens officiella tidning

8.2.2005

b) Behovet av att garantera fodersäkerheten i hela livs- medelskedjan från och med primärproduktion av foderframtillochmedutfodringavlivsmedelsprodu- cerande djur.

c) Allmäntgenomförandeavförfarandensombyggerpå principerna för faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP) som tillsammans med iakttagandet av god hygienpraxis befäster det ansvar som vilar på foderföretagarna.

d) Riktlinjer för god praxis är ett värdefullt hjälpmedel för att foderföretagare på alla nivåer av foderkedjan skall kunna följa bestämmelser om foderhygien och tillämpa HACCP-principerna.

e) Behovet av att fastställa mikrobiologiska kriterier på grundval av vetenskapliga riskkriterier.

f) Behovetavattgaranteraattimporteratfoderhålleren standard som är minst likvärdig med den standard som det foder som produceras i gemenskapen har.

(7) Förattkunnasäkerställaattsystemetmedregistreringoch godkännande verkligen tillämpas på alla foderföretagare och följaktligen kunna garantera full spårbarhet, är det lämpligt att se till att foderföretagarna hämtar och använ- der foder endast från företag som är registrerade och/eller godkända i enlighet med denna förordning.

(8) Fodersäkerhetfrånochmedprimärproduktionavfodertill och med utsläppandet på marknaden eller export kräver ett integrerat synsätt. Primärproduktion av foder inbegri- per produkter som endast genomgår enkel fysisk behand- ling,t.ex.rengöring,förpackning,lagring,naturligtorkning eller ensilering.

(9) I enlighet med proportionalitets- respektive subsidiaritets- principen bör gemenskapslagstiftningen inte tillämpas på vissa fall av privat enskild produktion av foder och utfod- ring av vissa djur eller för direktförsäljning av små mäng- deravprimärproduceratfoderpålokalnivåellerdetaljhan- delsförsäljning av foder för sällskapsdjur.

(10) Farormedfoderiallanivåerinomprimärproduktionenav foder bör identifieras och kontrolleras på ett korrekt sätt för att målen i denna förordning skall kunna uppnås. De grundläggande principerna i denna förordning bör därför vara tillämpliga på jordbruksföretag som tillverkar foder

uteslutande för att bemöta behoven inom den egna pro- duktionen och på jordbruksföretag som släpper ut foder på marknaden. Det bör beaktas att risken är mindre om foder produceras och ges till djur som endast används för enskild konsumtion, eller till djur som inte används i livs- medelsproduktion.Handelmedsmåmängderavfoderpro- dukter på lokal nivå och detaljhandelsförsäljning av foder för sällskapsdjur skall behandlas särskilt inom ramen för denna förordning.

(11) Tillämpningen av HACCP-principerna på primärproduk- tion av foder är ett mål på medellång sikt för den europe- iska hygienlagstiftningen. Riktlinjerna för god praxis bör emellertid redan uppmuntra uppfyllandet av lämpliga hygienkrav.

(12) Fodersäkerhetenärberoendeavettantalfaktorer.Lagstift- ningenbörfastställaminimikravförhygien.Offentligkon- troll bör genomföras för att kontrollera att foderföreta- garna följer bestämmelserna. Dessutom bör foderföretagarna vidta åtgärder eller anta förfaranden för att uppnå en hög fodersäkerhetsnivå.

(13) Med hjälp av HACCP-principerna kan foderföretagarna uppnå en högre standard av fodersäkerhet. HACCP- systemet bör inte betraktas som en metod för självregle- ring och ersätter inte officiell kontroll.

(14)GenomförandetavHACCP-principernakräverattanställda i foderföretag samarbetar och engagerar sig fullt ut.

(15)HACCP-principerna bör ta hänsyn till principerna i Codex Alimentarius,menbörsamtidigtgeutrymmefördenflexi- bilitet som kan behövas i olika situationer. I vissa foderfö- retag är det inte möjligt att fastställa kritiska styrpunkter, ochgodpraxiskanivissafallersättaövervakningenavkri- tiska styrpunkter. På samma sätt innebär kravet att fast- ställa”kritiskagränsvärden”ienlighetmedCodexAlimen- tarius inte att det är nödvändigt att alltid fastställa ett numerärt gränsvärde. Kravet på att bevara dokument i enlighet med samma codex behöver dessutom vara flexi- beltsåattbördornainteblirförstoraförmycketsmåföre- tag. Det är lämpligt att se till att när ett foderföretag han- terar primärproducerat foder, inklusive därmed sammanhängandehanteringsamtblandningavfodermed kompletteringsfoder uteslutande för den egna djurhåll- ningen, är det inte skyldigt att följa HACCP-principerna.

8.2.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 35/3

(16) Flexibilitet är också nödvändigt för att tillgodose behoven hos foderföretag i regioner med särskilda geografiska begränsningarellernärdetgällerstrukturellakrav.Flexibi- liteten bör dock inte äventyra målen för foderhygien. Ett förfarande för diskussion i Ständiga kommittén för livs- medelskedjan och djurhälsa bör vid behov införas.

(17) Ettsystemgenomvilketmedlemsstatensbehörigamyndig- het registrerar och godkänner alla foderföretag är lämpligt för att säkra spårbarheten från tillverkare till användare och för att underlätta genomförandet av effektiva offent- liga kontroller. De befintliga systemen för insamling av uppgifter om foderföretag får användas av den behöriga myndigheten i medlemsstaterna för att inleda och genom- föra det system som föreskrivs i denna förordning.

(18) Detärlämpligtattupprätthållaettgodkännandesystemför foderföretag för verksamhet som kan medföra en större risk vid fodertillverkning. Förfaranden bör införas för att utvidga den nuvarande räckvidden för det godkännande- system som föreskrivs i direktiv 95/69/EG.

(19) Förattgodkännasellerregistrerasbörfoderföretagenupp- fylla ett flertal krav för verksamheten, avseende lokaler, utrustning,personal,produktion,kvalitetskontroll,lagring ochdokumentation,förattkunnagaranterasåvälfodersä- kerheten som produkternas spårbarhet. Förfaranden bör införas för att dessa villkor skall kunna varieras i syfte att säkerställaderaslämplighetförolikatyperavfoderföretag. Medlemsstaterna bör tillåtas att bevilja ett villkorat god- kännandeavanläggningar,omdetvidbesökpåplatsvisar sig att anläggningen uppfyller alla krav på infrastruktur och utrustning. Det är emellertid också lämpligt att fast- ställa en längsta tid för ett sådant villkorat godkännande.

(20) Detbörinförasförfarandenföratttillfälligtupphäva,ändra eller återkalla registrering eller godkännande när anlägg- ningar ändrar eller upphör med sin verksamhet eller inte längre uppfyller villkoren för den.

(21) Spårbarhet av foder och foderingredienser genom foder- kedjan är väsentligt för fodersäkerheten. Förordning (EG) nr 178/2002 innehåller regler för att garantera att foder och foderingredienser kan spåras samt fastställer ett förfa- rande för att anta tillämpningsföreskrifter för specifika sektorer.

(22) Ettantalpåvarandraföljandefoderkriserharvisatattbris- terinågotledavfoderkedjankanfåallvarligaekonomiska konsekvenser. Foderproduktionens särdrag och den kom- plexa foderdistributionskedjan innebär att det är svårt att återkalla foder från marknaden. Kostnaderna för att rätta tillekonomiskskadainomfoder-ochlivsmedelskedjantas oftafrånoffentligamedel.Manskullebättrekunnarättatill dennaekonomiskakonsekvenstillenlågsamhällskostnad om den företagare vars verksamhet orsakar ekonomisk skada inom fodersektorn tvingas bära det ekonomiska ansvaret. Att fastställa ett allmänt obligatoriskt system för ekonomiskt ansvar och finansiella garantier, exempelvis genom försäkringar för alla foderföretagare, kanske dock inte är möjligt eller lämpligt. Kommissionen bör därför mer ingående överväga denna fråga och samtidigt ta hän- syn till bestämmelser i befintlig lagstiftning med avseende på skadeståndsansvar på andra områden samt befintliga system och metoder i medlemsstaterna. I detta syfte bör kommissionen lägga fram en rapport, vid behov tillsam- mans med lagstiftningsförslag.

(23) Foder som importeras till gemenskapen måste uppfylla de allmänna kraven i förordning (EG) nr 178/2002, och importvillkoren i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (1). För att undvika handels- störningar är det lämpligt att import i avvaktan på att genomförandeåtgärderna avslutas fortsatt skall vara tillå- ten enligt de villkor som föreskrivs i direktiv 98/51/EG.

(24) Gemenskapsproduktersomexporterastilltredjelandmåste

uppfylla de allmänna kraven i förordning (EG) nr 178/2002.

(25) Detärlämpligtattvidgaräckviddenförsystemetförsnabb varning för livsmedel och foder enligt förordning (EG) nr178/2002tillattinbegripariskerfördjurshälsaellerför miljön orsakade av foder som getts till icke- livsmedelsproducerande djur.

(26) Gemenskapslagstiftningenomfoderhygienmåstebyggapå vetenskapligrådgivning.DärförbörEuropeiskamyndighe- ten för livsmedelssäkerhet vid behov alltid rådfrågas.

(27) Kommissionen och medlemsstaterna bör ha ett nära och effektivtsamarbeteinomStändigakommitténförlivsmed- elskedjan och djurhälsa för att hänsyn skall kunna tas till tekniska och vetenskapliga framsteg.

(1) EUT L 165, 30.4.2004, s. 1 (rättelse i EUT L 191, 28.5.2004, s. 1).

L 35/4

SV

Europeiska unionens officiella tidning

8.2.2005

(28) Dennaförordningtarhänsyntilldeinternationellaåtagan- den som föreskrivs i WTO-avtalet om sanitära och fytosa- nitärafrågorsamtinternationellanormerförlivsmedelssä- kerhet i Codex Alimentarius.

(29) Medlemsstaterna bör fastställa påföljder vid överträdelser avbestämmelsernaidennaförordning,ochsetillattdetil- lämpas. Påföljderna måste vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(30) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EGavden28juni1999omdeförfarandensom skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (1).

(31) Det är lämpligt att skjuta upp datum för tillämpningen av förordningen för att de foderföretag som påverkas av den skall få tid att anpassa sig.

(32) Av ovan anförda skäl bör direktiven 95/69/EG och 98/51/EG upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, RÄCKVIDD OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs

a) allmänna bestämmelser om foderhygien,

b) villkor och förfaranden som säkerställer spårbarhet av foder,

c) villkor och förfaranden för registrering och godkännande av anläggningar.

Artikel 2

Räckvidd

1. Denna förordning skall tillämpas på

a) verksamhetsombedrivsavfoderföretagareiallaledfrånoch med primärproduktion av foder till och med utsläppande av foder på marknaden,

b) utfodring av livsmedelsproducerande djur,

c) import och export av foder från och till tredjeländer.

2. Denna förordning skall inte tillämpas på

a) privat enskild produktion av foder

i) för livsmedelsproducerande djur för konsumtion inom privathushåll,

och

ii)för icke-livsmedelsproducerande djur,

b) utfodring av livsmedelsproducerande djur för konsumtion inomprivathushållellerfördeverksamhetersomangesiarti- kel 1.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (2),

c) utfodring av icke-livsmedelsproducerande djur,

d) producentens direktförsäljning av små mängder primärpro- ducerat foder till lokala jordbruksföretag för användning inom dessa jordbruksföretag,

e) detaljhandel med foder för sällskapsdjur.

3. Medlemsstaterna får fastställa bestämmelser och riktlinjer för den verksamhet som avses i punkt 2. Sådana nationella bestämmelser och riktlinjer skall garantera att målen i denna för- ordning uppnås.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning används definitionerna i förordning (EG) nr 178/2002 med de särskilda betydelser som här anges:

a) foderhygien: deåtgärderochvillkorsomärnödvändigaföratt bemästrafarorochsäkerställaattettdjurfoderärtjänligtmed hänsyn till dess avsedda användningsområde.

(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(2) EUT L 139, 30.4.2004, s. 1 (rättelse i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3).

8.2.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 35/5

b) foderföretagare: de fysiska eller juridiska personer som ansva- rar för att kraven i denna förordning uppfylls i det foderfö- retag de driver.

c) fodertillsatser: ämnen eller mikroorganismer som är tillåtna

enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1).

d) anläggning: varje enhet i ett foderföretag.

e) behörig myndighet: myndigheten i en medlemsstat eller ett tredjeland som utsetts att utföra offentliga kontroller.

f) primärproduktion av foder: produktion av jordbruksprodukter, särskilt odling, skörd, mjölkning, uppfödning av djur (före slakt) eller fiske som enbart resulterar i produkter som inte genomgår någon hantering efter det att de har skördats, insamlats eller fångats, med undantag av enkel fysisk behandling.

KAPITEL II

SKYLDIGHETER

Artikel 4

Allmänna skyldigheter

1. Foderföretagarna skall se till att alla de steg i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan som de ansvarar för genomförs i enlighet med den gemenskapslagstiftning och natio- nellalagstiftningsomärförenligmeddennasamtmedgodpraxis. De skall i synnerhet se till att dessa steg uppfyller de relevanta hygienkraven i denna förordning.

2. Vidutfodringavlivsmedelsproducerandedjurskalljordbru- karevidtaåtgärderochantaförfarandenförattsetillattriskenför biologisk,kemiskochfysiskkontamineringavfoder,djurochani- malieprodukter är så låg som rimligen är möjligt.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

Artikel 5

Särskilda skyldigheter

1. När det gäller verksamhet inom primärproduktion av foder och följande därmed sammanhängande verksamhet såsom

a) transport, lagring och hantering av primärprodukter på produktionsplatsen,

b) transport för att leverera primärprodukter från produktions- platsen till en anläggning,

c) blandningavfoderuteslutandeavseddfördenegnadjurhåll- ningen utan användning av tillsatser eller förblandningar av tillsatser med undantag för tillsatser vid ensilering,

skall foderföretagare följa bestämmelserna i bilaga I, om dessa är relevanta för verksamheten.

2. När det gäller annan verksamhet än den som avses i punkt 1, inklusive blandning av foder uteslutande avsedd för den egna djurhållningenvidanvändningavtillsatserellerförblandningarav tillsatser med undantag av tillsatser vid ensilering, skall foderfö- retagareföljabestämmelsernaibilagaII,omdessaärrelevantaför verksamheten.

3. Foderföretagare skall

a) uppfylla särskilda mikrobiologiska kriterier,

b) vidta åtgärder eller anta förfaranden som är nödvändiga för att uppnå särskilda mål.

Dekriterierochmålsomavsesiaochbskallantasienlighetmed förfarandet i artikel 31.2.

4. FoderföretagarefåranvändaderiktlinjersomgesikapitelIII som en hjälp för att uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning.

5. JordbrukareskallföljabestämmelsernaibilagaIIIvidutfod- ring av livsmedelsproducerande djur.

L 35/6

SV

Europeiska unionens officiella tidning

8.2.2005

6. Foderföretagareochjordbrukareskallendastinförskaffaoch använda foder från anläggningar som är registrerade och/eller godkända i enlighet med denna förordning.

Artikel 6

Systemet för faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP)

1. Foderföretagare som bedriver annan verksamhet än vad som anges i artikel 5.1 skall inrätta, genomföra och upprätthålla ett permanent skriftligt förfarande eller förfaranden som grundar sig på HACCP-principerna.

2. De principer som avses i punkt 1 är följande:

a) Identifiera de faror som måste förebyggas, elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå.

b) Identifierakritiskastyrpunkteridetstegellerdestegdärkon- troll är nödvändig för att förebygga eller eliminera en fara eller för att reducera den till en acceptabel nivå.

c) Fastställa kritiska gränser vilka skiljer acceptabelt från icke- acceptabelt i de kritiska styrpunkterna i syfte att förebygga, eliminera eller reducera identifierade faror.

d) Upprätta och genomföra effektiva förfaranden för att över- vaka de kritiska styrpunkterna.

e) Fastställa vilka korrigerande åtgärder som skall vidtas när övervakningen visar att en kritisk styrpunkt inte är under kontroll.

f) Upprätta förfaranden för att kontrollera att de åtgärder som avses i leden a–e är fullständiga och effektiva. Kontrollförfa- randena skall genomföras regelbundet.

g) Upprätta dokumentation och journaler avpassade för foder- företagens storlek och art för att visa att de åtgärder som avses i leden a–f tillämpas effektivt.

3. När en förändring sker av en produkt, process eller i något steg av produktionen, bearbetningen, lagringen eller distributio- nen,skallfoderföretagarnaomprövasittförfarandeochgöranöd- vändiga ändringar.

4. Somendelavdetförfarandesystemsomavsesipunkt1får

foderföretagaretillämpariktlinjerförgodpraxistillsammansmed deriktlinjerförtillämpningavHACCP-principernasomharutar- betats i enlighet med artikel 20.

5. Bestämmelsersomunderlättartillämpningenavdennaarti- kel, även för små företag, får antas i enlighet med förfarandet i artikel 31.2.

Artikel 7

Dokumentation om HACCP-systemet

1. Foderföretagare skall

a) visadenbehörigamyndighetenattdeuppfyllerkraveniarti- kel 6, i den form som den behöriga myndigheten kräver,

b) se till att all dokumentation som beskriver de förfaranden som utarbetats i enlighet med artikel 6 alltid är aktuell.

2. Den behöriga myndigheten skall ta hänsyn till foderföreta- gets storlek och art när den fastställer de formkrav som avses i punkt 1 a.

3. Detaljerade bestämmelser för tillämpningen av denna arti- kel får antas i enlighet med förfarandet i artikel 31.2. Sådana bestämmelser kan för vissa foderföretagare underlätta den til- lämpning av HACCP-principerna som utarbetats i enlighet med kapitel III för att uppfylla kraven i artikel 6.1.

Artikel 8

Finansiella garantier

1. I syfte att förbereda för ett effektivt system med finansiella

garantier för foderföretagare skall kommissionen, senast den 8 februari 2006, till Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om finansiella garantier på foderområdet. Förutom att behandla befintliga nationella rättsliga bestämmelser, system och metoder som rör skadeståndsansvar på foderområdet och tillhö- randeområdenskallrapportenvidbehovåtföljasavlagstiftnings- förslagtillettsådantgenomförbartgarantisystempågemenskaps- nivå. Dessa garantier bör täcka samtliga kostnader för vilka företagarna kan göras ansvariga som en direkt följd av återkal- landefrånmarknaden,behandlingoch/ellerdestruktionavfoder, djur och livsmedel framställda därav.

8.2.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 35/7

2. Foderföretagareskallhållasansvarigaförvarjeformavöver- trädelse av den relevanta lagstiftningen om fodersäkerhet, och företagare i den mening som avses i artikel 5.2 skall förete bevis på att de omfattas av de finansiella garantier som gemenskapens lagstiftningsåtgärder kräver enligt punkt 1.

Artikel 9

Offentliga kontroller, anmälan och registrering

1. Foderföretagarnaskallsamarbetameddebehörigamyndig- heterna i enlighet med relevant gemenskapslagstiftning och med denna förenlig nationell lagstiftning.

2. Foderföretagare skall

a) tilllämpligbehörigmyndighetanmälaallaanläggningarsom de ansvarar för och som är verksamma inom något steg av produktionen, bearbetningen, lagringen, transporten eller distributionen av foder, på det sätt som den behöriga myn- digheten begär med tanke på registreringen,

b) tillhandahålla den behöriga myndigheten aktuella uppgifter om de anläggningar de ansvarar för enligt led a samt anmäla till den behöriga myndigheten alla större ändringar i verk- samheten och eventuell nedläggning av befintlig anläggning.

3. Den behöriga myndigheten skall föra ett eller flera register över anläggningar.

b) Tillverkningoch/ellerutsläppandepåmarknadenavför- blandningar som är beredda med sådana fodertillsatser som avses i kapitel 2 i bilaga IV till denna förordning.

c) Tillverkning för utsläppande på marknaden, eller pro- duktionuteslutandeavseddfördenegnadjurhållningen, av foderblandningar med fodertillsatser eller förbland- ningar som innehåller fodertillsatser och som avses i kapitel 3 i bilaga IV till denna förordning.

2. Godkännandekrävsenligtdennationellalagstiftningeniden medlemsstat där anläggningen finns.

3. Godkännandekrävsenligtenförordningsomantagitsienlig- het med förfarandet i artikel 31.2.

Artikel 11

Krav

Foderföretagare får inte bedriva verksamhet utan

a) att vara registrerade enligt artikel 9,

eller

b) godkännande, när detta krävs i enlighet med artikel 10.

Artikel 10	Artikel 12
Godkännande av foderföretags anläggningar	Information om nationella bestämmelser för godkännande

Foderföretagareskallsetillattanläggningarsomansvararföroch som omfattas av denna förordning godkänns av den behöriga myndigheten i följande fall:

En medlemsstat som med stöd av artikel 10.2 kräver godkän- nande av vissa anläggningar belägna i medlemsstaten skall infor- mera kommissionen och övriga medlemsstater om tillämplig nationell lagstiftning.

1. Sådana anläggningar bedriver någon av följande	Artikel 13
verksamheter:
	Godkännande av anläggningar

a) Tillverkning och/eller utsläppande på marknaden av

fodertillsatser som omfattas av förordning (EG) nr 1831/2003 eller produkter som omfattas av direktiv 82/471/EEG och som avses i kapitel 1 i bilaga IV till denna förordning.

1. Den behöriga myndigheten skall godkänna anläggningar endast när det genom besök på plats innan verksamheten har inletts har påvisats att de uppfyller de relevanta kraven enligt denna förordning.

L 35/8

SV

Europeiska unionens officiella tidning

8.2.2005

2. Denbehörigamyndighetenfårgeettvillkoratgodkännande om det vid besöket på plats framgår att anläggningen uppfyller alla krav på infrastruktur och utrustning. Den behöriga myndig- heten skall endast ge slutligt godkännande om det vid ett senare besökpåplats,inomtremånaderefterdetvillkoradegodkännan- det, framgår att anläggningen uppfyller övriga krav som anges i punkt 1. Om väsentliga förbättringar har gjorts, men anlägg- ningen ändå inte uppfyller samtliga krav, får den behöriga myn- digheten förlänga det villkorade godkännandet. Ett villkorat god- kännande får emellertid inte gälla längre än sammanlagt sex månader.

Artikel 14

Upphävande av registrering eller godkännande

Denbehörigamyndighetenskalltillfälligtupphävaenregistrering ellerettgodkännandeaven,fleraellerallaavenanläggningsverk- samheternärdetpåvisasattanläggningenintelängreuppfyllerde villkor som gäller för verksamheterna.

Artikel 17

Undantag från besök på plats

1. Medlemsstaterna undantas från skyldigheten att göra besök påplatsienlighetmedartikel13hosfoderföretagsomverkarute- slutande som handelsidkare utan att inneha produkterna i sina lokaler.

2. Sådana foderföretag skall till den behöriga myndigheten överlämna en försäkran, i den form som den behöriga myndig- heten beslutat om, om att det foder som de släpper ut på mark- naden uppfyller villkoren i denna förordning.

Artikel 18

Övergångsbestämmelser

Ett sådant upphävande skall vara i kraft tills anläggningen åter uppfyller villkoren. När villkoren inte uppfylls inom ett år skall artikel 15 gälla.

1. Anläggningar och mellanhänder som godkänts och/eller registreratsienlighetmeddirektiv95/69/EGfårfortsättasinverk- samhet på villkor att de senast den 1 januari 2006 lämnar in en anmälan om detta till den relevanta behöriga myndigheten inom vars område deras lokaler är belägna.

Artikel 15

Återkallande av registrering eller godkännande

Den behöriga myndigheten skall återkalla registrering eller god- kännande av en eller flera av en anläggnings verksamheter om

a) anläggningenupphörmedenellerfleraavsinaverksamheter,

b) det påvisas att anläggningen under ett år inte har uppfyllt de villkor som gäller för dess verksamhet,

2. Anläggningarochmellanhändersomvarkenbehöverregist- rerasellergodkännasienlighetmeddirektiv95/69/EG,mensom skallregistrerasenligtdennaförordning,fårfortsättasinverksam- hetpåvillkorattdesenastden1januari2006lämnarinenansö- kanomregistreringtilldenrelevantabehörigamyndigheteninom vars område deras lokaler är belägna.

3. Senast den 1 januari 2008 måste den sökande, i den form som den behöriga myndigheten beslutat om, förklara att villko- ren i denna förordning är uppfyllda.

4. Debehörigamyndigheternaskallbeaktadebefintligasyste-

c) denkonstaterarallvarligabristerellervidupprepadetillfällen menförinsamlingavuppgifterochuppmanaanmälarenellerden

varittvungenattstoppaproduktionenvidenanläggningoch foderföretagaren fortfarande inte kan lämna tillräckliga garantier för den framtida produktionen.

Artikel 16

Ändringar av registrering eller godkännande av en anläggning

sökande att endast lämna sådana kompletterande uppgifter som garanterar att villkoren i denna förordning uppfylls. De behöriga myndigheterna kan i synnerhet betrakta en anmälan enligt arti- kel 6 i förordning (EG) nr 852/2004 som en ansökan enligt punkt 2.

Artikel 19

Förteckning över registrerade och godkända anläggningar

Den behöriga myndigheten skall på begäran ändra registreringen
eller godkännandet av en anläggning när anläggningen har påvi-
sat att den har kapacitet att utveckla ytterligare verksamhet utö-	1.	Den behöriga myndigheten skall, för varje verksamhet, i en
ver den för vilken den först registrerats eller godkänts eller verk-	eller flera nationell(a) förteckning(ar)föra in de anläggningar som
samhet som ersätter den ursprungliga.	registrerats i enlighet med artikel 9.

8.2.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 35/9

2. Anläggningar som godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 13 skall föras in i en nationell förteckning under ett individuellt identifikationsnummer.

3. Medlemsstaternaskallhållauppgifternaomanläggningarpå

denförteckningsomavsesipunkterna1och2aktuellaienlighet med de beslut om upphävande, ändring eller återkallande av registreringen eller godkännandet som avses i artiklarna 14, 15 och 16.

4. Den förteckning som avses i punkt 2 skall utformas enligt mallen i kapitel I i bilaga V.

5. Detidentifikationsnummersomavsesipunkt2skallhaden utformning som fastställs i kapitel II i bilaga V.

6. Kommissionen skall, första gången i november 2007 och därefter senast den 30 november varje år, ställa samman den del av medlemsstaternas förteckningar som innefattar de anlägg- ningar som avses i punkt 2 och göra den tillgänglig för allmän- heten. Den sammanställda förteckningen skall beakta de änd- ringar som gjorts under året.

7. Medlemsstaterna skall göra den förteckning/de förteck- ningar över anläggningar som avses i punkt 1 tillgänglig(a) för allmänheten.

KAPITEL III

RIKTLINJER FÖR GOD PRAXIS

Artikel 20

Utarbetande, spridning och användning av riktlinjer

1. Kommissionen skall uppmuntra utarbetandet av gemen- skapsriktlinjer för god praxis inom fodersektorn och för tillämp- ning av HACCP-principerna i enlighet med artikel 22.

Vid behov skall medlemsstaterna uppmuntra utarbetandet av nationella riktlinjer i enlighet med artikel 21.

2. Spridning och användning av både nationella riktlinjer och gemenskapsriktlinjerskallfrämjasavdebehörigamyndigheterna.

3. Foderföretagare får dock frivilligt använda dessa riktlinjer.

Artikel 21

Nationella riktlinjer

1. När nationella riktlinjer för god praxis utarbetas skall dessa utarbetas och spridas av foderbranschen

a)	i samråd med företrädare för särskilt berörda parter,
	t.ex. behöriga myndigheter och användargrupper,
b)	med beaktande av relevanta handlingsregler i
	Codex Alimentarius,
	och

c) när det gäller primärproduktion av foder, med beaktande av kraven i bilaga I.

2. Medlemsstaternaskallbedömadenationellariktlinjernaför att se till att

a) riktlinjerna har utarbetats i enlighet med punkt 1,

b) innehålletiriktlinjernaärpraktisktgenomförbartförderele- vanta sektorerna,

och

c) riktlinjerna är ett lämpligt stöd för att se till att artiklarna 4, 5och6följsfördesektoreroch/ellerdefodersomomfattas.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen översända de nationella riktlinjerna.

4. Kommissionen skall upprätta och föra ett registersystem överdessariktlinjerochgöradettillgängligtförmedlemsstaterna.

Artikel 22

Gemenskapsriktlinjer

1. Innangemenskapsriktlinjerförgodhygienpraxisellerförtil- lämpning av HACCP-principerna utarbetas skall kommissionen samråda med den kommitté som avses i artikel 31.1. Syftet med samrådetskallvaraattövervägabehovetavsådanariktlinjer,deras räckvidd och innehåll.

L 35/10

SV

Europeiska unionens officiella tidning

8.2.2005

2. Om gemenskapsriktlinjer tas fram, skall kommissionen se till att de utarbetas och sprids

a) av eller i samråd med lämpliga företrädare för den europe- iska foderbranschen och andra berörda parter, t.ex. konsumentgrupper,

b) i samarbete med särskilt berörda parter, även behöriga myndigheter.

3. Gemenskapsriktlinjerskallutarbetasochspridasmedbeak- tande av

a) relevanta handlingsregler i Codex Alimentarius,

och

b) kraven i bilaga I när det gäller primärproduktion av foder.

4. Denkommittésomavsesiartikel31.1skallbedömautkas- tet till gemenskapsriktlinjer för att se till att

a) riktlinjerna har utarbetats i enlighet med punkterna 2 och 3,

b) innehålletiriktlinjernaärpraktisktgenomförbartförderele- vanta sektorerna i hela gemenskapen,

och

KAPITEL IV

IMPORT OCH EXPORT

Artikel 23

Import

1. Foderföretagaresomimporterarfoderfråntredjeländerskall se till att importen sker endast i enlighet med följande villkor:

a) Det avsändande tredjelandet är upptaget på en förteckning över tredjeländer från vilka foder får importeras, som upp-

rättats i enlighet med artikel 48 i förordning (EG) nr 882/2004.

b) Denavsändandeanläggningenärupptagenpåenförteckning över anläggningar från vilka foder får importeras, som upp- rättats och uppdateras av tredjelandet i enlighet med arti- kel 48 i förordning (EG) nr 882/2004.

c) Fodretharproduceratsavdenavsändandeanläggningeneller av en annan anläggning som finns upptagen på den förteck- ning som avses i led b, eller i gemenskapen.

d) Fodret uppfyller

i) kraven i denna förordning och i annan gemenskapslag- stiftning om bestämmelser för foder,

eller

ii)villkor som gemenskapen anser vara åtminstone likvärdiga,

eller

c) riktlinjerna är ett lämpligt stöd för att se till att artiklarna 4, 5 och 6 följs inom de sektorer och/eller för de foder som omfattas.

5. Kommissionen skall uppmana den kommitté som avses i artikel31.1attisamarbetemeddeenhetersomangesipunkt2i denna artikel regelbundet se över alla gemenskapsriktlinjer som utarbetas i enlighet med denna artikel. Syftet med denna översyn skallvaraattsetillattriktlinjernafortfarandeärpraktisktgenom- förbaraochatttahänsyntilltekniskaochvetenskapligaframsteg.

6. Titlar på och hänvisningar till gemenskapsriktlinjer som utformats i enlighet med denna artikel skall offentliggöras i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

iii)om gemenskapen har slutit ett särskilt avtal med det exporterande landet, krav som ingår i detta avtal.

2. En mall för en importlicens får godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 31.2.

Artikel 24

Interimistiska åtgärder

Genomundantagfrånartikel33ochiväntanpåattförteckningar enligt artikel 23.1 a och 23.1 b skall sammanställas skall import även fortsättningsvis godkännas i enlighet med villkoren i arti- kel 6 i direktiv 98/51/EG.

8.2.2005	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 35/11
		Artikel 25	Artikel 29
		Export	System för snabb varning

Foder, inklusive foder för icke livsmedelsproducerande djur, som producerasigemenskapenförattsläppasutpåmarknadenitred- jeländer måste uppfylla bestämmelserna i artikel 12 i förordning (EG) nr 178/2002.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 26

Genomförandeåtgärder

Genomförandeåtgärder får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 31.2.

Artikel 27

Ändringar av bilagorna I, II och III

Bilagorna I, II och III får ändras i enlighet med förfarandet i arti- kel 31.2 för att ta hänsyn till

a) utvecklingen av regler för god praxis,

b)erfarenheterfrångenomförandetavHACCP-baseradesystem enligt artikel 6,

c) tekniska framsteg,

d) vetenskapliga utlåtanden, särskilt ny riskvärdering,

e) uppställandet av mål för fodersäkerhet,

och

f) utarbetandet av krav som rör särskilda verksamheter.

Artikel 28

Undantag från bilagorna I, II och III

Undantag från bilagorna I, II och III får beviljas av särskilda skäl i enlighet med förfarandet i artikel 31.2, under förutsättning att dessa undantag inte motverkar denna förordnings syften.

Om ett foder, inklusive foder för icke livsmedelsproducerande djur,innebärenallvarligriskförmänniskorsellerdjurshälsaeller för miljön, skall artikel 50 i förordning (EG) nr 178/2002 tilläm- pas i tillämpliga delar.

Artikel 30

Påföljder

Medlemsstaterna skall fastställa regler om påföljder som skall til- lämpasvidöverträdelseravdennaförordningochskallvidtanöd- vändiga åtgärder för att se till att de genomförs. De föreskrivna påföljderna måste vara effektiva, proportionella och avskräck- ande.Medlemsstaternaskallanmälabestämmelsernatillkommis- sionensenastden8februari2007ochskallutandröjsmålunder- rätta kommissionen om alla eventuella senare ändringar av dessa bestämmelser.

Artikel 31

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättats genom förordning (EG) nr 178/2002 (nedan kallad ”kommittén”).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel- serna i artikel 8 i det beslutet.

Dentidsomavsesiartikel5.6ibeslut1999/468/EGskallvaratre

månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 32

Samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Kommissionen skall samråda med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet i frågor som omfattas av denna förordning och som kan ha väsentlig betydelse för folkhälsan, framför allt innan den föreslår kriterier eller mål enligt artikel 5.3.

L 35/12

SV

Europeiska unionens officiella tidning

8.2.2005

Artikel 33

Upphävande

Följande direktiv skall, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheternärdetgällertidsfristerförinförlivande,upphöraatt gälla med verkan från och med den 1 januari 2006:

a) Rådets direktiv 95/69/EG.

b) Kommissionens direktiv 98/51/EG.

Artikel 34

Ikraftträdande

Dennaförordningträderikraftsammadagsomdenoffentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 12 januari 2005.
På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
J. P. BORRELL FONTELLES	N. SCHMIT
Ordförande	Ordförande

8.2.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 35/13

BILAGA I

PRIMÄRPRODUKTION

DEL A

Krav för foderföretag inom primärproduktion av foder i enlighet med artikel 5.1

I.Hygienbestämmelser

1. Foderföretagare som ansvarar för primärproduktion av foder skall se till att verksamheten styrs och genomförs på ett sätt som förebygger, undanröjer eller minskar faror som kan äventyra fodersäkerheten.

2. Foderföretagarna skall så långt som möjligt se till att primärprodukter som produceras, bereds, rengörs, förpackas, lag- ras och transporteras på deras ansvar skyddas mot kontaminering och förstöring.

3. Foderföretagarna skall uppfylla skyldigheterna i punkterna 1 och 2 genom att iaktta tillämpliga bestämmelser i gemen- skapslagstiftning och nationell lagstiftning i fråga om kontroll av faror, vilket inbegriper

i) åtgärder för att kontrollera farlig kontaminering, exempelvis från luft, jord, vatten, gödningsmedel, växtskyddsme- del, bekämpningsmedel, veterinärmedicinska läkemedel samt hantering och bortskaffande av avfall,

och

ii)åtgärder som rör växtskydd, djurhälsa och miljö och som kan påverka fodersäkerheten, inklusive program för över- vakning och kontroll av zoonoser och zoonotiska smittämnen.

4. Vid behov skall foderföretagare vidta adekvata åtgärder i synnerhet för att

a) se till att lokaler, utrustning, behållare, transportlådor och fordon som används för produktion, beredning, klassifi- cering, förpackning, lagring och transport av foder hålls rena och, när det är nödvändigt, desinficeras på lämpligt sätt efter rengöringen,

b) när det är nödvändigt säkerställa hygieniska produktions-, transport- och lagringsförhållanden för foder samt dess renhet,

c) använda rent vatten när det är nödvändigt att förhindra farlig kontaminering,

d) så långt möjligt förhindra att djur och skadedjur orsakar kontaminering,

e) lagra och hantera avfall och farliga ämnen separat och på ett säkert sätt så att kontaminering förhindras,

f) se till att förpackningsmaterial inte förorsakar farlig kontaminering av foder,

g) beakta resultaten av alla relevanta analyser som utförts på prover från primärprodukter eller andra prover av bety- delse för fodersäkerhet.

II.Journaler

1. Foderföretagareskallpålämpligtsättochunderenlämpligtid,somäranpassadtillfoderföretagetsverksamhetochstor- lek,föraochbevarajournalermeduppgifteromdeåtgärdersomvidtagitsförattkontrollerafaror.Foderföretagaremåste ge den behöriga myndigheten tillgång till relevanta uppgifter i dessa journaler.

2. Foderföretagare måste särskilt föra journal över

a) all användning av växtskydds- och bekämpningsmedel,

L 35/14

SV

Europeiska unionens officiella tidning

8.2.2005

b) användning av genetiskt modifierat utsäde,

c) all förekomst av skadedjur eller sjukdomar som kan påverka säkerheten hos primärprodukter,

d) resultaten av alla analyser som utförts på prover från primärprodukter eller andra prover som tagits i diagnostiska syften och som är av betydelse för fodersäkerheten,

e) vid varje sändning, varifrån det kommer och i vilken mängd, samt vid varje leverans, vart det sålts och i vilken mängd.

3. Andra personer, som veterinärer, agronomer och jordbrukstekniker, får bistå foderföretagarna med att föra journaler som är relevanta för den verksamhet de genomfört på jordbruksföretaget.

DEL B

Rekommendationer om riktlinjer för god praxis

1. Om de nationella riktlinjer och gemenskapsriktlinjer som avses i kapitel III i denna förordning upprättas skall de inne- hålla riktlinjer för god praxis för kontroll av faror i primärproduktionen av foder.

2. Riktlinjerna för god praxis skall omfatta lämplig information om faror som kan uppstå i primärproduktionen av foder och om åtgärder för att kontrollera dessa faror, däribland relevanta åtgärder som anges i gemenskapslagstiftningen och den nationella lagstiftningen eller i gemenskapsprogram och nationella program som t.ex. följande:

a) Kontroll av kontaminering, t.ex. av mögelgifter, tungmetaller och radioaktiva ämnen.

b) Användning av vatten, organiskt avfall och gödningsmedel.

c) Korrekt och lämplig användning av växtskydds- och bekämpningsmedel samt deras spårbarhet.

d) Korrekt och lämplig användning av veterinärmedicinska läkemedel och fodertillsatser samt deras spårbarhet.

e) Beredning, lagring och spårbarhet av foderråvaror.

f) Korrekt bortskaffande av döda djur, avfall och skräp.

g) Skyddsåtgärder för att förhindra införande av smittsamma sjukdomar som kan överföras till djur genom foder, och skyldighet att underrätta den behöriga myndigheten.

h) Förfaranden, rutiner och metoder för att se till att foder produceras, bereds, förpackas, lagras och transporteras under lämpliga hygieniska förhållanden, inbegripet grundlig rengöring och skadedjursbekämpning.

i) Detaljer som rör journalföring.

8.2.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 35/15

BILAGA II

KRAV FÖR FODERFÖRETAG INOM ANDRA LED ÄN PRIMÄRPRODUKTION AV

FODER I ENLIGHET MED ARTIKEL 5.1

LOKALER OCH UTRUSTNING

1. Foderbearbetningslokaler, lagerutrymmen, utrustning, behållare, transportlådor, fordon och deras omedelbara omgiv- ning skall hållas rena, och effektiva program för bekämpning av skadedjur skall genomföras.

2. Lokalernas och utrustningens planering, utformning, konstruktion och storlek skall

a) möjliggöra adekvat rengöring och/eller desinficering,

b) vara sådan att risken för fel minimeras och kontaminering, korskontaminering och all annan försämring av pro- dukternassäkerhetochkvalitetundviks.Maskinersomkommerikontaktmedfoderskalltorkaseftervåtrengöring.

3. Lokaler och utrustning som används för blandning och/eller tillverkning skall regelbundet kontrolleras på lämpligt sätt i enlighet med de skriftliga förfaranden som tillverkaren upprättat på förhand för produkterna.

a)Allavågarochallmätutrustningsomanvändsvidtillverkningenavfoderskallvaralämpligafördevikt-ochvolym- mängder som skall mätas och deras exakthet skall regelbundet mätas och testas.

b)Allablandaresomanvändsvidtillverkningenavfoderskallvaralämpligafördevikt-ochvolymmängdersomblan- das och skall klara av att tillverka lämpliga homogena blandningar och homogena utspädningar. Foderföretagarna skall visa att blandarna är effektiva när det gäller homogenitet.

4. Lokalerna skall ha adekvat naturlig och/eller artificiell belysning.

5. Avloppen skall vara adekvata för avsett ändamål. De skall vara utformade och konstruerade på ett sådant sätt att risken för kontaminering av foder undviks.

6. Detvattensomanvändsvidfodertillverkningskallvaraavlämpligkvalitetfördjur.Vattenledningarnaskallvaraavinert material.

7. Avloppsvatten,avfallochregnvattenskallbortskaffaspåettsådantsättattutrustningsamtfodretssäkerhetochkvalitet säkert inte påverkas. Nedbrytning och damm skall kontrolleras för att förhindra skadedjursangrepp.

8. Fönster och andra öppningar måste vid behov säkras mot skadedjur. Dörrar måste sluta tätt och vara säkra mot skade- djur när de är stängda.

9. Vidbehovmåsteinnertakochinventariersomärfästaitaketvarautformade,konstrueradeochbehandladepåettsådant

sättattansamlingavsmutsförhindrasochattkondensbildning,uppkomstavoönskatmögelochavgivandeavpartiklar som kan påverka fodrets säkerhet och kvalitet begränsas.

PERSONAL

Foderföretagen måste ha tillräckligt med personal som har de kunskaper och kvalifikationer som krävs för tillverkning av produkternaifråga.Enorganisationsplansomidetaljangerdenarbetsledandepersonalenskvalifikationer(t.ex.utbildnings- bevis, yrkeserfarenhet) och ansvar skall upprättas och hållas tillgänglig för de behöriga myndigheter som ansvarar för till- synen. All personal måste få en tydlig, skriftlig information om sina uppgifter, ansvarsområden och befogenheter, särskilt i samband med förändringar, så att den önskade produktkvaliteten uppnås.

L 35/16

SV

Europeiska unionens officiella tidning

8.2.2005

PRODUKTION

1. En kvalificerad person skall utses för att ansvara för produktionen.

2. Foderföretagare skall se till att de olika stegen av produktionen genomförs i enlighet med på förhand upprättade skrift- liga förfaranden och anvisningar, vilka syftar till att definiera, kontrollera och styra kontrollen av tillverkningsproces- sens kritiska moment.

3. Åtgärder av teknisk eller organisatorisk art skall vidtas för att vid behov undvika eller minska korskontaminering och felaktigheter. Tillräckliga och anpassade resurser skall finnas tillgängliga för att utföra kontroller under tillverkningen.

4. Förekomstenavförbjudetfoder,främmandeämnenochandrakontaminanternärdetgällermänniskorsellerdjurshälsa skall övervakas, och lämpliga kontrollstrategier skall tillämpas för att minska risken.

5. Avfall och råvaror som inte är lämpliga som foder bör isoleras och identifieras. Allt sådant material som innehåller far- liga halter av veterinärmedicinska läkemedel, främmande ämnen eller andra risker skall hanteras på lämpligt sätt och inte användas som foder.

6. Foderföretagare skall vidta lämpliga åtgärder för att garantera att produkterna kan spåras på ett effektivt sätt.

KVALITETSKONTROLL

1. När så är lämpligt skall en kvalificerad person utses för att ansvara för kvalitetskontrollen.

2. Foderföretagenskallsomendelavsystemetförkvalitetskontrollhatillgångtillettlaboratoriummedtillräckligpersonal och utrustning.

3. En skriftlig kvalitetskontrollplan skall upprättas och genomföras, och den skall bland annat innefatta kontroll av de kri- tiska momenten i tillverkningsprocessen, på vilket sätt och hur ofta provtagningarna görs, vilka analysmetoder som til- lämpas och hur ofta analyser görs, efterlevnaden av specifikationerna – och vad som händer om specifikationerna inte efterlevs – från och med bearbetade råvaror till slutprodukter.

4. För att säkerställa spårbarheten skall tillverkaren dokumentera de råvaror som använts i slutprodukten. Dokumentatio- nen skall finnas tillgänglig för de behöriga myndigheterna under en lämplig tidsperiod beroende på den användning för vilken produkterna släpps ut på marknaden. Från ingredienserna och från varje parti av produkter som tillverkas och släppsutpåmarknadeneller(vidkontinuerligproduktion)frånvarjedefinieraddelavproduktionenskalldessutompro- ver tas i tillräcklig mängd, enligt ett förfarande som tillverkaren angivit på förhand, och bevaras för att säkerställa spår- ning (regelbundet om det gäller tillverkning uteslutande för tillverkarens egna behov). Proverna skall förseglas och mär- kassåattdelättkanidentifieras.Deskallbevarasundersådanalagringsförhållandenattonormalaförändringaravprovets sammansättning eller försämring förhindras. Proverna skall finnas tillgängliga för de behöriga myndigheterna så länge som anses lämpligt beroende på den användning för vilken fodret släpps ut på marknaden. När det gäller djurfoder för icke livsmedelsproducerande djur behöver tillverkaren av djurfodret endast behålla prover tagna på den färdiga produkten.

LAGRING OCH TRANSPORT

1. Bearbetat foder skall hållas separat från obearbetade foderråvaror och fodertillsatser för att undvika korskontaminering av det bearbetade fodret, och lämpliga förpackningsmaterial skall användas.

2. Foderskalllagrasochtransporterasilämpligabehållare.Deskallförvarasilokalersomutformats,anpassatsochunder- hålls för att säkerställa goda lagringsförhållanden och dit endast de personer som fått foderföretagarnas tillstånd har tillträde.

8.2.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 35/17

3. Foder skall lagras och transporteras så att de lätt kan identifieras och så att all förväxling eller korskontaminering und- viks och förskämning förhindras.

4. Behållareochutrustningsomanvändsförtransport,lagring,överföring,hanteringochvägningavfoderskallhållasrena. Rengöringsprogram skall införas och spår av rengöringsmedel och desinfektionsmedel skall minimeras.

5. All nedbrytning skall minimeras och hållas under kontroll för att begränsa skadedjursangrepp.

6. Vid behov skall temperaturen vara så låg som möjligt för att undvika kondensation och nedbrytning.

JOURNALER

1. Allafoderföretagare,inbegripetdesomverkaruteslutandesomhandelsidkareutanattnågonsininnehaproduktenisina lokaler, skall föra ett register över relevanta uppgifter om inköp, produktion och försäljning för effektiv spårning från mottagande och sändning, inklusive export, till slutdestinationen.

2. Foderföretagare, utom mellanhänder som uteslutande verkar som återförsäljare utan att någonsin hantera produkten i sina lokaler, skall ha följande dokumentation i ett register:

a) Dokumentation som gäller tillverkningsprocessen och kontrollerna.

Foderföretagenskallhaettdokumentationssystem,delsförattkunnadefinieraochsäkerställakontrollenavdekri- tiskamomentenitillverkningsprocessen,delsförattupprättaochgenomföraenkvalitetskontrollplan.Deskallarki- veraresultatenfrånderelevantakontrollerna.Samtligadessadokumentskallarkiverassåattdetgårattspåravarje parti av produkter som släppts ut på marknaden och avgöra ansvarsfrågan vid reklamationer.

b) Dokumentation i samband med spårbarhet, särskilt följande:

i) Fodertillsatser

—Typ och mängd av producerade tillsatser, respektive tillverkningsdatum och, i förekommande fall, num- mer på partiet eller, vid kontinuerlig tillverkning, den angivna delen av produktionen.

—Namnpåochadresstilldenanläggningtillvilkentillsatsernalevererats,typochmängdavlevereradetill- satseroch,iförekommandefall,nummerpåpartieteller,vidkontinuerligtillverkning,denangivnadelen av produktionen.

ii)Produkter som omfattas av direktiv 82/471/EEG

—Typavprodukterochproduceradmängd,respektivetillverkningsdatumoch,iförekommandefall,num- mer på partiet eller, vid kontinuerlig tillverkning, den angivna delen av produktionen.

—Namnpåochadressertillanläggningarelleranvändare(anläggningarellerjordbrukare)tillvilkaproduk- terna levererats, typ och mängd av levererade produkter och, i förekommande fall, nummer på partiet eller, vid kontinuerlig tillverkning, den angivna delen av produktionen.

iii)Förblandningar

—Namn på och adresser till tillverkarna eller leverantörerna av tillsatser, typ och mängd av använda till- satseroch,iförekommandefall,nummerpåpartieteller,vidkontinuerligtillverkning,denangivnadelen av produktionen.

L 35/18

SV

Europeiska unionens officiella tidning

8.2.2005

—Tillverkningsdatum för förblandningen och, i förekommande fall, nummer på partiet.

—Namnpåochadresstilldenanläggningtillvilkaförblandningenlevereras,leveransdatum,typochmängd av levererad förblandning och, i förekommande fall, nummer på partiet.

iv)Foderblandningar/foderråvarublandningar

—Namn på och adresser till tillverkarna eller leverantörerna av tillsatser, förblandningar/eller typ och mängd av använd förblandning och, i förekommande fall, nummer på partiet.

—Namn på och adresser till leverantörerna av foder och tilläggsfoder samt leveransdatum.

—Foderblandningens typ, mängd och sammansättning.

—Typ och mängd av tillverkade foderråvaror eller foderblandningar, tillverkningsdatum och namn på och adress till köparen (t.ex. jordbrukare, andra foderföretagare).

REKLAMATIONER OCH ÅTERKALLANDE AV PRODUKTER

1. Foderföretagarna skall upprätta ett system för registrering och behandling av reklamationer.

2. De skall, om det visar sig vara nödvändigt, upprätta ett system för ett snabbt återkallande av produkter som gått ut i distributionsledet. Foderföretagarna skall genom skriftliga förfaranden precisera vad som händer med återkallade pro- dukter, och dessa skall bedömas på nytt genom kvalitetskontroll innan de släpps ut på marknaden igen.

8.2.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 35/19

BILAGA III

GODA UTFODRINGSRUTINER

BETESGÅNG

Betande på betesmark och odlingsmark skall ske på ett sätt som minimerar kontaminering av livsmedel av animaliskt ursprung genom fysiska, biologiska eller kemiska faror.

För att minimera biologisk korskontaminering från naturgödsel i de fall ett sådant potentiellt problem förekommer och för att se till att karensperioden för användning av kemikalier inom jordbruket följs, skall i förekommande fall ett lämpligt uppe- håll iakttas innan djur tillåts beta på betesmark eller äta av grödor och odlingsrester, samt mellan betesrotationerna.

KRAV PÅ STALL OCH UTFODRINGSUTRUSTNING

Enheten för djurproduktion skall utformas så att den kan rengöras på ett tillfredsställande sätt. Djurproduktionsenheten och utfodringsutrustningen skall rengöras grundligt och regelbundet för att förhindra uppkomst av faror. Kemikalier som används vid rengöring och desinfektion skall användas enligt anvisningarna och lagras separat från foder och utfodringsplatser.

Ett system för bekämpning av skadedjur skall tas i bruk för att förhindra att skadedjur kommer in i djurproduktionsenheten, vilket minskar möjligheten till kontaminering av foder och strö eller av djurproduktionsenheten.

Byggnader och utfodringsutrustning skall hållas rena. System för regelbundet avlägsnande av gödsel, avfall och andra even- tuella källor till kontaminering av foder skall tas i bruk.

Foder och strö som används i djurproduktionsenheten skall bytas ut ofta och inte tillåtas bli mögligt.

UTFODRING

1. Lagring

Foder skall lagras separat från kemikalier och andra produkter som är förbjudna i djurfoder. Lagerområden och behål- lare skall hållas rena och torra, och vid behov skall lämpliga kontrollåtgärder vidtas för att bekämpa skadedjur. Lager- områdena och behållarna skall rengöras regelbundet för att undvika onödig korskontaminering.

Utsäde skall lagras på rätt sätt och så att det är utom räckhåll för djur.

Om de är avsedda för olika kategorier av djur skall såväl foder som innehåller läkemedel som foder som inte innehåller läkemedel lagras så att risken för att de ges till djur som de inte är avsedda för minskas.

2. Distribution

Jordbruksföretagets system för distribution av foder skall garantera att rätt foder skickas till rätt destination. Vid distri- bution och utfodring skall foder hanteras på ett sätt som garanterar att kontaminering inte sprids från kontaminerade lagerområdenochgenomkontamineradutrustning.Fodersominteinnehållerläkemedelskallhanterasseparatfrånfoder som innehåller läkemedel för att förhindra kontaminering.

Transportfordon och utfodringsutrustning på jordbruksföretaget skall rengöras regelbundet, särskilt om de används för att leverera och distribuera foder som innehåller läkemedel.

L 35/20

SV

Europeiska unionens officiella tidning

8.2.2005

FODER OCH VATTEN

Vatten som är avsett som dricksvatten eller för vattenbruk skall vara av lämplig kvalitet för de djur som föds upp. Om det finns anledning att befara att djur eller djurprodukter kontamineras av vattnet skall åtgärder vidtas för att bedöma och mini- mera riskerna.

Utfodrings- och vattenutrustning skall utformas, byggas och placeras så att kontaminering av foder och vatten minimeras. Vattensystemen skall rengöras och underhållas regelbundet, när det är möjligt.

PERSONAL

Personer som ansvarar för utfodring och hantering av djur skall ha den förmåga, kunskap och kompetens som krävs.

8.2.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 35/21

BILAGA IV

KAPITEL 1

Godkända tillsatser enligt förordning (EG) nr 1831/2003

—Näringstillsatser: alla tillsatser i gruppen

—Zootekniska tillsatser: alla tillsatser i gruppen

—Tekniska tillsatser

Tillsatser som omfattas av bilaga I.1 b (antioxidanter) i förordning (EG) nr 1831/2003; endast de som har fast- ställd högsta tillåtna halt

—Organoleptiska tillsatser: tillsatser som omfattas av bilaga I.2 a (färgämnen) i förordning (EG) nr 1831/2003: Karote- noider och xantophyller

Produkter som omfattas av direktiv 82/471/EEG

—Proteiner som framställts av mikroorganismer tillhörande grupperna bakterier, jästsvampar, alger, lägre svampar: alla produkter inom gruppen (utom undergrupp 1.2.1)

—Biprodukter från tillverkningen av aminosyror genom fermentation: alla produkter inom gruppen

KAPITEL 2

Godkända tillsatser enligt förordning (EG) nr 1831/2003

— Zootekniska tillsatser: tillsatser som omfattas av bilaga I.4 d (andra zootekniska tillsatser) i förordning (EG) nr 1831/2003

—Antibiotika: alla tillsatser

—Koccidiostatika och histomonostatika: alla tillsatser

—Tillväxtbefrämjande medel: alla tillsatser

—Näringstillsatser

—Tillsatser som omfattas av bilaga I.3 a (vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad effekt) i förordning (EG) nr 1831/2003: A och D

—Tillsatser som omfattas av bilaga I.3 b (föreningar av spårelement) i förordning (EG) nr 1831/2003: Cu och Se.

KAPITEL 3

Godkända tillsatser enligt förordning (EG) nr 1831/2003

Zootekniska tillsatser: tillsatser som omfattas av bilaga I.4 d (andra zootekniska tillsatser) i förordning (EG) nr 1831/2003

—Antibiotika: alla tillsatser

—Koccidiostatika och histomonostatika: alla tillsatser

—Tillväxtbefrämjande medel: alla tillsatser.

L 35/22

SV

Europeiska unionens officiella tidning

8.2.2005

BILAGA V

KAPITEL I

Förteckning över godkända foderföretag

1	2	3	4	5
Identifikationsnummer	Verksamhet	Namn eller	Adress (2)	Anmärkningar
		firmanamn (1)

(1) Foderföretagens namn eller firmanamn. (2) Adress till foderföretagen.

KAPITEL II

Identifikationsnumret skall ha följande uppbyggnad:

1. Tecknet ”a” om foderföretaget är godkänt.

2.ISO-koden för den medlemsstat eller det tredjeland där foderföretaget är beläget.

3. Ett nationellt referensnummer bestående av högst åtta alfanumeriska tecken.

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/1

I

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

RÅDETS DIREKTIV 2000/29/EG

av den 8 maj 2000

om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen

EUROPEISKA UNIONS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs ytt- rande (2), och

av följande skäl:

(1) Rådets direktiv 77/93/EEG av den 21 december 1976 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (3) har undergått flera och omfattande ändringar (4). För att skapa klarhet och av praktiska skäl bör en kodifiering av nämnda direktiv företas.

(2) Växtodlingen är mycket viktig för gemenskapen.

(3) Växtodlingens avkastning minskar ständigt genom påver- kan av skadegörare.

(4) Det är absolut nödvändigt att skydda växter mot skade- görare inte bara för att undvika en minskning av avkast- ningen, utan också för att öka produktiviteten inom jordbruket.

(5) De åtgärder som vidtas av gemenskapen, genom den växtskyddsordning som tillämpas för gemenskapen som

ett område utan inre gränser, i syfte att systematiskt utrota skadegörare i gemenskapen, skulle bara ha en begränsad effekt om inte skyddsåtgärder samtidigt vid- togs mot deras införsel till gemenskapen.

(6) Behovet av sådana åtgärder har länge insetts. De har varit föremål för många nationella bestämmelser och internationella avtal, däribland internationella växt- skyddskonventionen av den 6 december 1951 som slöts inom Förenta nationernas livsmedels- och lantbruksorga- nisation (FAO) och som är av världsomfattande intresse.

(7) En av de viktigaste åtgärderna består i att utarbeta en förteckning över de mycket farliga skadegörare, vilkas införsel till gemenskapen måste förbjudas och även en lista över de skadegörare vars införsel måste förbjudas om de förekommer på vissa växter eller växtprodukter.

(8) Förekomst av en del av dessa skadegörare kan inte kon- trolleras effektivt när växter eller växtprodukter förs in från länder där skadegörarna förekommer. Det är därför nödvändigt att i en så begränsad omfattning som möjligt fastställa förbud mot införsel av vissa växter och växtpro- dukter, eller att bestämmelser fastställs om att särskilda kontroller skall göras i produktionslandet.

(9) Sådana växtskyddskontroller måste begränsas till införsel av produkter med ursprung i icke-medlemsländer och till de fall där det föreligger starka indikationer på att någon av växtskyddsbestämmelserna inte har iakttagits.

(1) Yttrandet avgivet den 15 februari 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(2) EGT C 129, 27.4.1998, s. 36.

(3) EGT L 26, 31.1.1977, s. 20. Direktivet senast ändrat genom kom- missionens direktiv 1999/53/EG (EGT L 142, 5.6.1999, s. 29).

(4) Se bilaga VIII, del A.

(10) Det är nödvändigt att fastställa en möjlighet att under vissa förhållanden göra undantag från vissa bestämmel- ser. Erfarenheten visar att vissa av dessa undantag kan vara av lika stor betydelse som säkerhetsåtgärderna. Det förfarande i brådskande fall som fastställs i detta direktiv bör därför också gälla för dessa undantag.

L 169/2

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

(11) Om överhängande fara för införsel eller spridning av ska- degörare föreligger bör den medlemsstat där problemet har sitt ursprung normalt vidta sådana provisoriska skyddsåtgärder som inte anges i detta direktiv och kom- missionen bör informeras om alla händelser som kräver att säkerhetsåtgärder vidtas.

(12) De franska utomeuropeiska departementens omfattande handel med växter och växtprodukter med resten av gemenskapen gör det önskvärt att bestämmelserna i detta direktiv är tillämpliga för dem. Med hänsyn till den sär- skilda karaktär som jordbruksproduktionen har i de franska utomeuropeiska departementen är det lämpligt att fastställa ytterligare skyddsåtgärder som berättigas av hänsyn till växtskyddet och växtlivet där. Bestämmelserna i detta direktiv bör också utvidgas till att omfatta skydds- åtgärder mot införsel av skadegörare till de franska utomeuropeiska departementen från andra delar av Frankrike.

(13) Genom rådets förordning (EEG) nr 1911/91 av den 26 juni 1991 om tillämpningen av gemenskapsrättens bestämmelser vad avser Kanarieöarna (1) integreras Kana- rieöarna i gemenskapens tullområde och i den gemen- samma politiken. Enligt artiklarna 2 och 10 i den förord- ningen skall den gemensamma jordbrukspolitiken tilläm- pas från det att den särskilda försörjningsordningen trä- der i kraft. Tillämpningen måste också kompletteras med särskilda åtgärder rörande jordbruksproduktionen.

(14) I rådets beslut 91/314/EEG av den 26 juni 1991 om införandet av ett särskilt åtgärdsprogram för Kanarie- öarna på grund av deras ökaraktär och avsides läge (Po- seican) (2) fastställs allmänna riktlinjer för åtgärder som skall vidtas för att ta hänsyn till ögruppens särskilda pro- blem och svårigheter.

(15) För att ta hänsyn till den särskilda växtskyddssituationen på Kanarieöarna är det följaktligen lämpligt att förlänga tillämpningen av vissa bestämmelser i detta direktiv till en period som tar slut sex månader efter den dag då medlemsstaterna måste ha genomfört kommande bestämmelser avseende bilagorna till detta direktiv rörande skyddet av de franska utomeuropeiska departe- menten och Kanarieöarna.

(16) För tillämpningen av detta direktiv är det lämpligt att fastställa de certifikatmodeller som är godkända enligt Internationella växtskyddskonventionen i dess lydelse av den 21 november 1979, i en standardiserad utformning som har utarbetats i nära samarbete med internationella

(1) EGT L 171, 29.6.1991, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2674/1999 (EGT L 326, 18.12.1999, s. 3).

(2) EGT L 171, 29.6.1991, s. 5.

organisationer. Det är även lämpligt att fastställa vissa bestämmelser som rör de villkor enligt vilka sådana certi- fikat får utfärdas, vissa bestämmelser som rör användan- det av tidigare modeller under en övergångsperiod, och krav på certifiering då växter och växtprodukter förs in från tredje land.

(17) I fråga om import av växter och växtprodukter från icke- medlemsländer bör de myndigheter som i sådana länder utfärdar certifikat i princip vara de som bemyndigats enligt Internationella växtskyddskonventionen. Det skulle vara önskvärt att upprätta en förteckning över sådana myndigheter i icke konventionsanslutna icke-medlems- länder.

(18) Det förfarande som tillämpas vid vissa typer av ändringar som kommer att göras av bilagorna till detta direktiv bör förenklas.

(19) Direktivets tillämpningsområde bör preciseras med avse- ende på ”trä”. Det är lämpligt att följa den detaljerade beskrivning av ”trä” som ges i gemenskapslagstiftningen.

(20) Vissa fröer hör till de växter, växtprodukter och andra föremål som anges i bilagorna till detta direktiv och som måste underkastas en växtskyddskontroll i ursprungslan- det eller i avsändarlandet innan de tillåts komma in i gemenskapen eller i handeln inom gemenskapen.

(21) Det är lämpligt att i vissa fall fastställa att den officiella kontroll av växter, växtprodukter och andra föremål som kommer från tredje länder, bör utföras av kommissionen i det tredje land som är ursprungsland.

(22) Dessa gemenskapskontroller måste utföras av experter som är anställda av kommissionen men också av exper- ter som är anställda av medlemsstaterna, och vilkas tjäns- ter görs tillgängliga för kommissionen. Experternas roll bör definieras i samband med de aktiviteter som krävs enligt gemenskapens växtskyddsordning.

(23) Ordningens tillämpningsområde bör inte längre begrän- sas till handeln mellan medlemsstaterna och tredje land, utan det bör utökas till att även omfatta saluföringen inom de enskilda medlemsstaterna.

(24) Alla delar av gemenskapen bör i princip ha samma grad av skydd mot skadegörare. Hänsyn bör emellertid tas till olikheter i de ekologiska förhållandena och i utbred- ningen av vissa skadegörare. Till följd av detta bör

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/3

”skyddade zoner”, som är utsatta för särskilt stora risker avseende växtskyddet, definieras och de bör ges särskilt skydd under villkor som är förenliga med förverkligandet av den inre marknaden.

(25) I och med att gemenskapens växtskyddsordning tilläm- pas på gemenskapen som ett område utan inre gränser och skyddade zoner införs, kommer det att vara nödvän- digt att göra skillnad mellan krav som gäller produkter från gemenskapen och krav som gäller införsel av pro- dukter från tredje land, och att skadegörare som är rele- vanta för de skyddade zonerna identifieras.

(26) Det lämpligaste stället att genomföra växtskyddskontroll på är produktionsplatsen. Avseende produkter från gemenskapen bör därför denna kontroll obligatoriskt genomföras på produktionsplatsen och bör omfatta alla relevanta växter och växtprodukter som odlas, produce- ras, används eller som av någon annan orsak finns där, och på det odlingssubstrat som används där. För att ett sådant kontrollsystem skall fungera smidigt, bör alla pro- ducenter registreras officiellt.

(27) För att gemenskapens växtskyddsordning skall kunna till- lämpas på ett effektivare sätt på den inre marknaden, måste det vid växtskyddskontroll vara möjligt att utöver den tillgängliga personal som kommer från medlemssta- ternas officiella växtskyddsmyndigheter använda annan personal, vars utbildning kommer att samordnas och stödjas ekonomiskt av gemenskapen.

(28) Om kontrollresultaten är tillfredsställande, bör gemen- skapsprodukterna inte längre åtföljas av ett sådant sund- hetscertifikat som används vid internationell handel, utan vara försedd med ett överenskommet märke, ”växtpass”, som är anpassat till produkttyperna, för att säkerställa deras fria rörlighet inom hela gemenskapen eller i de delar av gemenskapen för vilka växtpasset är giltigt.

(29) Det bör specificeras vilka officiella åtgärder som skall vidtas då kontrollresultaten inte är tillfredsställande.

(30) För att säkerställa att gemenskapens växtskyddsordning följs inom den inre marknaden, bör ett system för offici- ell kontroll i samband med saluföringen upprättas. Sys- tem bör vara så pålitligt och enhetligt som möjligt i hela gemenskapen, men bör utesluta särskild kontroll vid gränserna mellan medlemsstaterna.

(31) Inom ramen för den inre marknaden, bör produkter med ursprung i tredje länder i princip underkastas växtskydds- kontroll då de första gången förs in till gemenskapen. Om resultatet av kontrollen är tillfredsställande, bör pro- dukterna från tredje land förses med ett växtpass som säkerställer att de har samma fria rörlighet som gemen- skapens produkter.

(32) För att kunna bemöta alla säkerhetskrav som ställs i den situation som uppstår vid genomförandet av den inre marknaden är det viktigt att stärka medlemsstaternas och gemenskapens infrastrukturer för växtskyddskontroll vid gemenskapens ytte gränser, med särskild vikt på de med- lemsstater som på grund av sitt geografiska läge utgör gemenskapens införselorter. Kommissionen kommer att föreslå att nödvändiga medel anslås för det ändamålet i Europeiska unionens allmänna budget.

(33) För att öka effektiviteten hos gemenskapens växtskydds- ordning inom den inre marknaden, bör medlemsstaterna göra upp en harmoniserad praxis för den personal som är ansvarig för växtskyddet. Kommissionen kommer att lägga fram en norm för praxis inom växtskyddet i gemenskapen före den 1 januari 1993.

(34) Det är inte längre möjligt för medlemsstaterna att fast- ställa särskilda växtskyddsbestämmelser om införsel till deras territorier av växter eller växtprodukter med ursprung i andra medlemsstater. Alla bestämmelser om växtskyddskrav på växter eller växtprodukter bör faststäl- las på gemenskapsnivå.

(35) Det är nödvändigt att skapa en ordning för ekonomiska bidrag från gemenskapen för att på gemenskapsnivå för- dela den börda som utgörs av eventuella kvarvarande ris- ker i handeln som är en följd av gemenskapsordningen för växtskydd.

(36) För att förhindra infektioner som orsakas av skadliga organismer som förs in från tredje land bör gemenska- pen lämna ett ekonomiskt bidrag för att förstärka infra- strukturen för växtskyddskontrollen vid gemenskapens yttre gränser.

(37) Den nämnda ordningen bör också göra det möjligt att på lämpligt sätt bidra till vissa utgifter för de särskilda åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att bekämpa infektioner som orsakas av skadliga organismer som förts in från tredje land eller från andra områden inom gemenskapen och att, om möjligt, utrota dem och avhjälpa den skada som de har orsakat.

(38) Detaljerna för hur ekonomiskt bidrag från gemenskapen skall beviljas bör bestämmas genom ett påskyndat för- farande.

(39) Det är nödvändigt att se till att kommissionen får full- ständig information om de möjliga orsakerna till inför- seln av de ifrågavarande skadliga organismerna.

(40) Kommissionen bör särskilt övervaka att gemenskapens bestämmelser om växtskydd tillämpas på ett riktigt sätt.

L 169/4

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

(41) Om det skulle konstateras att införseln av skadliga orga- nismer är en följd av inadekvata granskningar eller undersökningar bör gemenskapslagstiftningen såvitt avser följderna tillämpas under beaktande av vissa särskilda åtgärder.

(42) Det är lämpligt att skapa ett nära samarbete mellan med- lemsstaterna och kommissionen genom Ständiga kom- mittén för växtskydd som inrättades genom rådets beslut 76/894/EEG (1).

(43) Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas förplik- telser vad gäller de tidsfrister för genomförande och till- lämpning som fastställs i bilaga VIII, del B.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Detta direktiv gäller skyddsåtgärder mot införsel av ska- degörare på växter eller växtprodukter till medlemsstaterna från andra medlemsstater eller från icke-medlemsländer.

Direktivet gäller också

a) från och med den 1 juni 1993, skyddsåtgärder mot sprid- ning av skadegörare inom gemenskapen som sker på grund av växters, växtprodukters och därmed sammanhörande föremåls rörlighet inom en medlemsstat,

b) skyddsåtgärder mot införsel av skadegörare till de franska utomeuropeiska departementen från andra delar av Frank- rike, och omvänt, till andra delar av Frankrike från de franska utomeuropeiska departementen,

c) skyddsåtgärder mot införsel av skadegörare till Kanarie- öarna från andra delar av Spanien, och omvänt, till andra delar av Spanien från Kanarieöarna.

2. Utan att det påverkar de villkor som skall fastslås för att skydda den situation som råder i vissa av gemenskapens regio- ner i fråga om växtskyddet, och med hänsyn till skillnaderna i de jordbruksmässiga och ekologiska förhållandena, får sådana skyddsågärder som är berättigade med hänsyn till växtskyddet

(1) EGT L 340, 9.12.1976, s. 25.

och växtlivet i de franska utomeuropeiska departementen och på Kanarieöarna, och som kompletterar de som fastställs i detta direktiv, fastslås i enlighet med de förfarande som fastställs i artikel 18.

3. Detta direktiv är inte tillämpligt på Ceuta eller Melilla.

4. Varje medlemsstat skall inrätta eller utnämna en enda ansvarig central myndighet, som kontrolleras av medlemssta- tens regering, i synnerhet för samordning och kontakter i frå- gor som berör växtskydd och faller under detta direktiv. Den officiella växtskyddsmyndighet, som har inrättats enligt Interna- tionella växtskyddskonventionen skall företrädesvis utses för detta ändamål. Denna myndighet och eventuella senare änd- ringar i frågan skall anmälas till de andra medlemsstaterna och till kommissionen.

5. Med avseende på skyddsåtgärderna mot att skadegörare förs in från de franska utomeuropeiska departementen till andra delar av Frankrike och till de andra medlemsstaterna och mot att de sprids inom de franska utomeuropeiska departe- menten, skall de dagar som avses i punkt 1 a i denna artikel samt i artiklarna 3.4, 4.2 och 4.4, 5.2 och 5.4, 6.5 och 6.6, 10.1 och 10.2 samt 13.8, 13.10 och 13.11 ersättas med en dag som motsvarar utgången av en sex månaders period efter den dag då medlemsstaterna skall genomföra kommande bestämmelser avseende bilaga I–V rörande skyddet av de franska utomeuropeiska departementen. Punkterna 1 b och 2 i denna artikel skall upphöra att gälla från och med samma dag.

6. Avseende skyddsåtgärderna mot att skadegörare förs in från Kanarieöarna till andra delar av Spanien och till de andra medlemsstaterna och mot att de sprids på Kanarieöarna, skall de dagar som avses i punkt 1 a i denna artikel samt i artiklarna 3.4, 4.2 och 4.4, 5.2 och 5.4, 6.5 och 6.6, 10.1 och 10.2 samt 13.8, 13.10 och 13.11 ersättas med en dag som motsvarar utgången av en sex månaders period efter den dag då med- lemsstaterna skall genomföra kommande bestämmelser avse- ende bilaga I–V rörande skyddet av Kanarieöarna. Punkt 1 c i denna artikel skall upphöra att gälla från och med samma dag.

Artikel 2

1. I detta direktiv avses med

a) växter: levande växter och levande växtdelar, inklusive fröer,

levande växtdelar:

—frukt – i botanisk mening – dock inte konserverad genom djupfrysning,

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/5

—grönsaker, dock inte konserverade genom djupfrysning,

—knölar, stamknölar, lökar, jordstammar,

—snittblommor,

—grenar med bladverk,

—avskurna träd med bladverk,

—vävnadskultur av växter.

fröer: fröer i termens botaniska betydelse, med undantag för sådana som inte är avsedda för sådd,

b) växtprodukter: produkter från växter som är obearbetade eller som genomgått en enkel bearbetning, såvida de inte är växter,

c) plantering: alla förfaranden att placera växter så att deras framtida tillväxt, reproduktion eller förökning säkras,

d) växter avsedda för plantering:

—växter som redan är planterade och som är avsedda att förbli planterade eller att omplanteras efter införseln, eller

—växter som inte är planterade vid införseln, men som är avsedda att planteras efteråt;

e) skadegörare: skadliga organismer på växter eller växtproduk- ter, som hör till djur- eller växtriket, eller virus myko- plasma eller andra sjukdomsalstrande organismer,

f) växtpass: en officiell etikett som bevisar att bestämmelserna i detta direktiv avseende växtskyddsnormer och särskilda krav följs, och som är

—standardiserad på gemenskapsnivå för olika typer av växter eller växtprodukter, och

—utarbetad av det ansvariga officiella organet i en med- lemsstat och utfärdad i enlighet med de genomförande- bestämmelser som fastställer detaljerna för förfarandet vid utfärdande av växtpass.

För särskilda produkttyper kan det enligt det förfarande som fastställs i artikel 18 fattas beslut om andra officiellt godkända märken än etiketter.

Standardisering sker enligt det förfarande som fastställs i artikel 8. Vid standardiseringen skall olika märken fastslås för växtpass som enligt artikel 10.1 andra stycket inte är giltiga för alla delar av gemenskapen,

g) ansvariga officiella organ:

i) den eller de officiella växtskyddsmyndigheter i en med- lemsstat som avses i artikel 1.4, eller

ii)en offentlig myndighet, som har inrättats

—på nationell nivå,

—eller, under tillsyn av nationella myndigheter på regional nivå inom de gränser som är fastslagna i den berörda medlemsstatens konstitution.

En medlemsstats ansvariga officiella organ kan i enlig- het med nationell lagstiftning delegera de uppgifter som fastställs i detta direktiv så att en offentligrättslig eller privaträttslig juridisk person utför dem under organens bemyndigande och tillsyn, och som enligt sin officiellt godkända stadga uteslutande utför särskilda offentliga uppgifter, förutsatt att personen eller dess medlemmar inte har något personligt intresse i resulta- tet av de åtgärder som den vidtar.

Medlemsstaterna skall säkerställa att de organ som avses i första stycket ii och de som avses i första stycket i har ett nära samarbete med varandra.

I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18 får dessutom andra juridiska personer, som har inrät- tats under det eller de organ som avses i första stycket i och som verkar under det organets bemyndigande och tillsyn godkännas, förutsatt att personen inte har något personligt intresse i resultatet av de åtgärder som den vidtar.

Den enda centrala myndigheten, som avses i artikel 1.4, skall underrätta kommissionen om de ansvariga officiella organen i den berörda medlemsstaten. Kom- missionen skall underrätta medlemsstaterna om detta;

h) skyddad zon: en zon inom gemenskapen

—där en eller flera av de skadegörare som avses i detta direktiv, och som är etablerade i en eller flera delar av gemenskapen, trots gynnsamma förhållanden inte är endemiskt förekommande eller etablerade,

L 169/6

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

—där det finns en fara för att vissa skadegörare skall etablera sig på grund av de ekologiskt gynnsamma för- hållanden som råder där för vissa grödor, fastän skade- görarna inte är endemiskt förekommande eller etable- rade inom gemenskapen,

och som, i enlighet med förfarandet i artikel 18, har erkänts uppfylla de villkor som avses i första och andra strecksatsen, och detta, i det fall som avses i första streck- satsen, på begäran av den eller de berörda medlemsstaterna och på grundval av att de resultat från relevanta undersök- ningar som har övervakats av de experter som avses i arti- kel 21, enligt det förfarande som fastställs där, inte visar motsatsen. De undersökningar som rör andra strecksatsen är frivilliga.

En skadegörare skall anses vara etablerad i ett område om den förekommer där och om antingen inga officiella åtgär- der har vidtagits där för att utrota den eller sådana åtgärder under en tid av minst två år inte har visat sig vara effek- tiva.

Avseende fallet i första stycket första strecksatsen skall den eller de berörda medlemsstaterna genomföra regelbundna och systematiska officiella undersökningar rörande närva- ron av de skadegörare som den skyddade zonen avser. Varje upptäckt av de skadegörarna skall omedelbart anmä- las till kommissionen. Den risk som en sådan upptäckt medför skall värderas av Ständiga kommittén för växtskydd och det skall beslutas om lämpliga åtgärder enligt det för- farande som avses i artikel 18.

Detaljerna för hur de undersökningar som avses i första och tredje stycket skall genomföras får bestämmas i enlig- het med det förfarande som fastställs i artikel 18, med hän- syn till sunda vetenskapliga och statistiska principer.

Resultaten från de ovan nämnda undersökningarna skall anmälas till kommissionen. Kommissionen skall underrätta de andra medlemsstaterna om detta.

Före den 1 januari 1998 skall kommissionen till rådet överlämna en rapport om hur systemet med skyddade zoner fungerar, om nödvändigt tillsammans med lämpliga förslag;

i) officiella uttalanden eller åtgärder: ett uttalande eller en åtgärd som, utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 21, görs eller vidtas

—av representanter för en medlemsstats officiella växt- skyddsmyndighet eller, på dess ansvar, av andra tjänste- män, då det gäller uttalanden eller åtgärder som rör utfärdandet av de certifikat som specificeras i artikel 7.1 eller artikel 8.2,

—antingen av sådana representanter eller tjänstemän eller av utbildad personal som är anställd av ett av de ansva-

riga officiella organen i en medlemsstat då det gäller alla övriga fall, förutsatt att personalen inte har något personligt intresse av resultatet av de åtgärder som den vidtar och att den uppfyller minimikraven på kom- petens.

Medlemsstaterna skall säkerställa att deras tjänstemän och personal har den kompetens som är nödvändig för att detta direktiv skall kunna tillämpas korrekt. I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18 får riktlinjer dras upp för denna kompetens.

Kommissionen skall inom ramen för Ständiga kommittén för växtskydd utarbeta program för gemenskapen, rörande vidareutbildning av berörda tjänstemän och personal, och övervaka genomförandet av programmen, för att öka den kunskap och den erfarenhet som har uppnåtts på nationell nivå till en nivå som motsvarar de ovannämnda kom- petenskraven. Den skall bidra till att finansiera vidareutbild- ningen och skall föreslå att nödvändigt medel anslås för detta ändamål i gememskapens budget.

2. Bestämmelserna i detta direktiv avser, förutom då annat uttryckligen fastställs, trä endast i den mån det har kvar hela eller en del av sin naturliga rundade yta, med eller utan bark, eller är i form av flis, spån, sågspån eller träavfall.

Med undantag för de bestämmelser som berör bilaga V, berörs trä, antingen det uppfyller de villkor som anges i det första stycket eller inte, också då det används vid lastning, som garne- ringsträ, avståndsklossar, för lastpallar eller som förpacknings- material som används vid transport av föremål av alla slag, för- utsatt att det medför en växtskyddsrisk.

Artikel 3

1. Medlemsstaterna skall förbjuda införsel till sina områden av de skadegörare som anges i bilaga I, del A.

2. Medlemsstaterna skall förbjuda införsel till sina områden av de växter och växtprodukter som anges i bilaga II, del A, om de är angripna av de skadegörare som anges i den delen av bilagan för ifrågavarande växt eller växtprodukt.

3. I enlighet med villkor som kan fastslås enligt det för- farande som fastställs i artikel 17, skall punkterna 1 och 2 inte tillämpas vid fall av svaga angrepp, på andra växter än de som är avsedda för plantering, av de skadegörare som anges i bilaga I, del A eller i bilaga II, del A, som tidigare har fastslagits i överenskommelse med de myndigheter som representerar med- lemsstaterna på växtskyddsområdet.

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/7

4. Medlemsstaterna skall föreskriva att med verkan från och med den 1 juni 1993, skall punkterna 1 och 2 också tillämpas för spridning av berörda skadegörare i samband med förflytt- ning av växter, växtprodukter eller andra föremål inom en medlemsstats territorium.

5. Från och med den 1 juni 1993 skall medlemsstaterna för- bjuda införsel till och spridning inom de relevanta skyddade zonerna av följande:

a) De skadegörare som anges i bilaga I, del B.

b) De växter och växtprodukter som anges i bilaga II, del B, då dessa är angripna av de relevanta skadegörare som anges där.

6. I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18

a) skall de skadegörare som anges i bilagorna 1 och 2 delas in på följande sätt:

—Skadegörare som inte förekommer i någon del av gemenskapen och som är relevanta för hela gemenska- pen skall anges i bilaga I, del A, avsnitt I respektive bilaga II, del A, avsnitt I.

—Skadegörare som förekommer i gemenskapen men som inte är endemiskt förekommande eller etablerade i hela gemenskapen och som är relevanta för hela gemenska- pen skall anges i bilaga I, del A, avsnitt II respektive bilaga II, del A, avsnitt II.

—Övriga skadegörare skall anges i bilaga I, del B respek- tive bilaga II, del B, invid den skyddade zon för vilken de är relevanta.

b) De skadegörare som är endemiskt förekommande eller etablerade i en eller flera delar av gemenskapen skall utgå, med undantag av dem som avses i andra och tredje streck- satsen i a.

c) Rubrikerna på bilagorna 1 och 2 samt de olika delarna och avsnitten i dessa skall anpassas till det som sägs i punk- terna a och b.

7. I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18 kan det beslutas att medlemsstaterna skall föreskriva

a) att införsel till deras områden och spridning inom dessa av vissa organismer, också enstaka exemplar, som anses vara

skadegörare på växter eller växtprodukter men inte anges i bilagorna I och II, skall förbjudas eller kräva särskilt till- stånd under villkor som specificeras enligt samma för- farande,

b) att införsel till deras områden och spridning, inom dessa av vissa organismer som anges i bilaga II, men som förekom- mer på andra växter än de som anges i den bilagan och som anses vara skadegörare på växter eller växtprodukter, skall förbjudas eller kräva särskilt tillstånd under villkor som specificeras enligt samma förfarande,

c) att införsel till deras områden och spridning inom dessa av vissa organismer som anges i bilagorna I och II, som visats förekomma i enstaka exemplar och som anses vara skade- görare på växter eller växtprodukter, skall förbjudas eller kräva särskilt tillstånd under villkor som specificeras enligt samma förfarande.

Första stycket skall också tillämpas i fråga om de organismerna då de inte omfattas av rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (1) eller andra mer specifika gemenskaps- bestämmelser om genetiskt modifierade organismer.

Punkterna 1 och 5 a, punkterna 2 och 5 b samt punkt 4 skall inte tillämpas i experimentella eller vetenskapliga syften eller för sorturval, i enlighet med villkor som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 18.

Efter det att de åtgärder som föreskrivs i första stycket har vid- tagits, skall nämnda stycke inte tillämpas i experimentella eller vetenskapliga syften eller för sorturval, i enlighet med villkor som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 18.

Artikel 4

1. Medlemsstaterna skall förbjuda införsel till sina områden av de växter eller växtprodukter som anges i bilaga III, del A, om de har sitt ursprung i de länder som anges i den delen av bilagan.

2. Medlemsstaterna skall föreskriva att det från och med den 1 juni 1993 är förbjudet att föra in de växter, växtprodukter och andra föremål som anges i bilaga III, del B, till de relevanta skyddade zonerna på deras territorier.

(1) EGT L 117, 8.5.1990, s. 15. Direktivet senast ändrat genom kom- missionens direktiv 97/35/EG (EGT L 169, 27.6.1997, s. 72).

L 169/8

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

3. I enligt med det förfarande som fastställs i artikel 18 skall bilaga III ändras så att del A innehåller växter, växtprodukter och andra föremål som utgör en växtskyddsrisk i alla delar av gemenskapen, och del B innehåller växter, växtprodukter och andra föremål som utgör en växtskyddsrisk endast för skyd- dade zoner. De skyddade zonerna skall anges i del B.

4. Från och med den 1 juni 1993 skall punkt 1 inte längre vara tillämplig för växter, växtprodukter och andra föremål med ursprung i gemenskapen.

5. Punkterna 1 och 2 skall inte tillämpas i experimentella eller vetenskapliga syften eller för sorturval, i enlighet med vill- kor som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 18.

6. Förutsatt att det inte föreligger någon fara för spridning av skadegörare, får en medlemsstat föreskriva att punkterna 1 och 2 i enskilda specificerade fall inte skall tillämpas för växter, växtprodukter och andra föremål som odlas, produceras eller används i omedelbart angränsande områden i tredje land och förs in till medlemsstaten i avsikt att utnyttjas på närliggande ställen i medlemstatens gränsområde.

Då ett sådant undantag beviljas, skall medlemsstaten ange plat- sen och användarens namn. Dessa uppgifter skall uppdateras regelbundet och de skall stå till kommissionens förfogande.

Växter, växtprodukter och andra föremål som omfattas av undantag enligt första stycket skall åtföljas av dokument av vilka framgår var i det tredje landet växterna, växtprodukterna och de andra föremålen har sitt ursprung.

4. Medlemsstaterna skall föreskriva att med verkan från och med den 1 juni 1993, skall punkt 1 tillämpas också vid för- flyttning av växter, växtprodukter och andra föremål inom en medlemsstats territorium, emellertid utan att det påverkar arti- kel 6.7. Denna punkt och punkterna 1 och 2 skall inte tilläm- pas avseende förflyttning av mindre kvantiteter växter, växtpro- dukter, livsmedel eller djurfoder om de är avsedda att användas av ägaren eller mottagaren i icke-industriellt och icke-kom- mersiellt syfte eller för konsumtion under transporten, förutsatt att det inte föreligger någon fara för spridning av skadegörare.

5. Punkterna 1, 2 och 4 skall inte tillämpas i experimentella eller vetenskapliga syften eller för sorturval, i enlighet med vill- kor som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 18.

6. Förutsatt att det inte föreligger någon fara för spridning av skadegörare får en medlemsstat föreskriva att punkterna 1, 2 och 4 i enskilda specificerade fall inte skall tillämpas avse- ende växter, växtprodukter och andra föremål som odlas, pro- duceras eller används i dess omedelbara gränsområde i tredje

land och förs in till medlemsstaten för att utnyttjas på närliggande ställen inom dess territoriums gränsområde.

När en medlemsstat beviljat ett sådant undantag skall den ange platsen och användarens namn. Dessa uppgifter skall uppdate- ras regelbundet och de skall stå till kommissionens förfogande.

Växter, växtprodukter och andra föremål som omfattas av undantag enligt första stycket skall åtföljas av dokument av vilka framgår var i det tredje landet växterna, växtprodukterna och de andra föremålen har sitt ursprung.

Artikel 6

Artikel 5

1. Medlemsstaterna skall förbjuda införsel till sina områden av de växter, växtprodukter och andra föremål som anges i bilaga IV, del A, om inte de särskilda krav som anges i den delen av bilagan uppfylls.

2. Medlemsstaterna skall från och med den 1 juni 1993 för- bjuda införsel till och förflyttning inom de skyddade zonerna av de växter, växtprodukter och andra föremål som anges i bilaga IV, del B, om inte de relevanta särskilda krav som anges i den delen av bilagan uppfylls.

3. I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18

skall bilaga 4 ändras enligt de kriterier som fastställs i arti- kel 3.6.

1. Medlemsstaterna skall, åtminstone för införsel till en annan medlemsstat av de växter, växtprodukter och andra före- mål som anges i bilaga V, del A, föreskriva att dessa och deras emballage skall ha undergått en noggrann officiell kontroll, antingen av hela försändelsen eller genom representativa stick- prov och, vid behov, att transportfordonen också skall undergå en officiell kontroll för att följande skall kunna säkerställas:

a) Att de inte är angripna av de skadegörare som anges i bilaga I, del A.

b) Att de, då det gäller de växter och växtprodukter som anges i bilaga II, del A, inte är angripna av skadegörare som anges för växterna och växtprodukterna i den delen av bilagan.

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/9

c) Att de, då det gäller de växter och växtprodukter och andra föremål som anges i bilaga IV, del A, uppfyller särskilda krav som anges i den delen av bilagan.

2. Då de åtgärder som fastställs i artikel 3.6 a och i artikel

5.3 har vidtagits skall punkt 1 i denna artikel tillämpas endast avseende bilaga I, del A, avsnitt II, bilaga II del A, avsnitt II och bilaga IV, del A, avsnitt II. Om de skadegörare som anges i bilaga I, del A, avsnitt I, eller bilaga II del A, avsnitt I upptäcks under en kontroll som utförs i enlighet med denna bestäm- melse bedöms villkoren i artikel 10 inte vara uppfyllda.

3. Medlemstaterna skall föreskriva de kontrollåtgärder som avses i punkt 1 för att även säkerställa att artikel 3.4, 3.5 och

3.7 eller artikel 5.2 efterlevs, om bestämmelsemedlemsstaten begagnar sig av en av de valmöjligheter som avses i ovan nämnda artiklar.

4. Medlemsstaterna skall föreskriva att de fröer som anges i bilaga IV, del A, och som skall föras in till en annan medlems- stat skall kontrolleras officiellt för att säkerställa att de uppfyl- ler ifrågavarande särskilda krav som anges i den delen av bila- gan.

5. Med verkan från och med den 1 juni 1993, och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 7, skall punkterna 1, 3 och 4 också tillämpas vid förflyttning av växter, växtprodukter och andra föremål inom en medlemstats territorium. Punkterna 1, 3 och 4 skall inte tillämpas med avseende på de skadegörare som anges i bilaga I, del B, eller bilaga II, del B, och de sär- skilda krav som anges i bilaga IV, del B, vid förflyttning av väx- ter, växtprodukter eller andra föremål genom eller utanför en skyddad zon.

De officiella kontroller som avses i punkterna 1, 3 och 4 skall utföras i enlighet med följande bestämmelser:

a) De skall omfatta de relevanta växter eller växtprodukter som odlas, produceras eller används av producenten eller av annan anledning finns på hans fastighet och det odlings- substrat som används där.

b) De skall utföras på fastigheten, helst på produktionsplatsen.

c) De skall utföras regelbundet, på lämpliga tidpunkter, minst en gång per år och åtminstone genom visuell undersök- ning, utan att det påverkar de särskilda krav som anges i bilaga IV. Ytterligare åtgärder får vidtas om detta är fast- ställt i punkt 8.

En producent för vilken den i andra stycket stadgade officiella kontrollen krävs enligt punkt 1–4, skall uppföras i ett officiellt register under ett registreringsnummer för att han skall kunna

identifieras. De officiella register som upprättas på detta sätt skall på begäran göras tillgängliga för kommissionen.

Producenten är underställd vissa förpliktelser som har fastsla- gits i enlighet med punkt 8. I synnerhet skall han till medlems- statens ansvariga officiella organ omedelbart anmäla alla ovan- liga förekomster av skadegörare, symptom eller andra avvikel- ser som rör växterna.

Punkterna 1, 3 och 4 skall inte tillämpas avseende förflyttning av mindre kvantiteter växter, växtprodukter, livsmedel eller djurfoder om de är avsedda att användas av ägaren eller motta- garen i icke-industriellt och icke-kommersiellt syfte eller för konsumtion under transporten, förutsatt att det inte föreligger någon fara för spridning av skadegörare.

6. Med verkan från och med den 1 juni 1993 skall med- lemsstaterna föreskriva att producenter av vissa växter, växt- produkter eller andra föremål som inte anges i bilaga V, del A, men som specificeras i enlighet med punkt 8, eller gemen- samma lagerutrymmen eller distributionscentraler i produk- tionszonen, också skall uppföras i ett officiellt lokalt, regionalt eller nationellt register i enlighet med punkt 5 tredje stycket. De kan när som helst underkastas de kontroller som fastställs i punkt 5 andra stycket.

I enlighet med punkt 8 får ett system upprättas så att vissa växters, växtprodukters och andra föremåls ursprung, om nöd- vändigt och om det är möjligt, kan spåras, med hänsyn till för- hållandena vid produktion och försäljning.

7. Medlemsstaterna får, om ingen fara för spridning av ska- degörare finns, undanta:

—små producenter eller tillverkare från den officiella registre- ring som föreskrivs i punkterna 5 och 6, om hela deras produktion och försäljning av relevanta växter, växtproduk- ter och andra föremål är avsedda att slutgiltigt användas av personer på den lokala marknaden, som inte yrkesmässigt bedriver växtproduktion (lokal omsättning), eller

—lokal omsättning av växter, växtprodukter och andra före- mål med ursprung hos producenter, som är befriade från registrering, från den officiella kontroll som krävs enligt punkterna 5 och 6.

Bestämmelserna i detta direktiv om lokal omsättning skall granskas av rådet före den 1 januari 1998 på grundval av ett förslag från kommissionen och mot bakgrund av den erfaren- het som har förvärvats.

8. I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18 skall det antas genomförandebestämmelser som avser följande:

L 169/10

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

—Mindre stränga villkor för förflyttning av växter, växtpro- dukter och andra föremål inom en skyddad zon som har upprättats för de nämnda växterna, växtprodukterna och andra föremålen avseende en eller flera skadegörare.

—Garantier avseende förflyttning av växter, växtprodukter och andra föremål genom en skyddad zon som har upprät- tats för de nämnda växterna, växtprodukterna och andra föremålen avseende en eller flera skadegörare.

—Hur ofta de officiella kontrollerna förekommer och vid vilka tidpunkter, inklusive de ytterligare åtgärder som avses i punkt 5 andra stycket c.

—De registrerade producenternas förpliktelser som avses i punkt 5 fjärde stycket.

—Specificeringen av de produkter som avses i punkt 6, och de produkter som systemet i punkt 6 avser.

—Andra krav rörande den befrielse som avses i punkt 7, sär- skilt avseende begreppen ”små producenter” och ”lokal marknad” och relevanta förfaranden.

9. Genomförandebestämmelser för det förfarande vid regist- rering och det registreringsnummer som avses i punkt 5 tredje stycket får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 18.

Artikel 7

1. Om det på grundval av den kontroll som fastställs i arti- kel 5.1 och 6.3 anses att villkoren i dessa är uppfyllda, får ett sundhetscertifikat enligt modellen i bilaga VII, del A utfärdas, avfattat på minst ett av de officiella språken i gemenskapen och ifyllt, förutom avseende stämpel och underskrift, antingen uteslutande med stora bokstäver eller uteslutande på skriv- maskin, och helst på ett av de officiella språk som talas i den mottagande medlemsstaten.

Växternas botaniska namn skall anges med latinska bokstäver. Obekräftade ändringar eller raderingar gör certifikatet ogiltigt. Kopior av detta certifikat får utfärdas endast med den tryckta eller stämplade beteckningen ”kopia” eller ”duplikat”.

2. Medlemsstaterna skall föreskriva att de växter, växtpro- dukter och andra föremål som anges i bilaga V, del A, inte får föras in till en annan medlemsstat om de inte åtföljs av ett sundhetscertifikat utfärdat i enlighet med punkt 1. Sundhets- certifikatet får inte utfärdas tidigare än 14 dagar före den dag då växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen lämnar den avsändande medlemsstaten.

3. De åtgärder som medlemsstaterna skall vidta för tillämp- ningen av artikel 6.3, i den mån det gäller de fröer som anges i bilaga IV, del B, och av artikel 6.4 skall bestämmas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 17 senast den 31 december 1991.

Artikel 8

1. Om ingen av omständigheterna i punkt 2 föreligger, skall medlemsstaterna föreskriva att de växter, växtprodukter och andra föremål som anges i bilaga V, del A, och som har förts in till deras områden från en medlemsstat och som skall föras in till en annan medlemsstats område skall undantas från ytter- ligare kontroll i enlighet med artikel 6, om de åtföljs av ett sundhetscertifikat från en medlemsstat, utfärdat enligt modellen i bilaga VII, del A.

2. Om växter, växtprodukter eller andra föremål föremål från en medlemsstat har delats upp i mindre partier, eller lag- rats, eller fått nytt emballage i en annan medlemsstat, och sedan förs in till en tredje medlemsstat, skall den andra med- lemsstaten fritas från att göra en ny kontroll i enlighet med artikel 6, om det officiellt fastställts att produkterna på den sta- tens område inte har varit utsatta för någon smittorisk som kan ge anledning att ifrågasätta om villkoren i artikel 6 har följts. I detta fall skall ett sundhetscertifikat för återutförsel, i endast en originalkopia, enligt modellen i bilaga VII, del B avfattas på åtminstone ett av gemenskapens officiella språk och fyllas i, förutom avseende stämpel och underskrift, antingen uteslutande med stora bokstäver eller uteslutande på skriv- maskin, helst på ett av de officiella språk som talas i den mot- tagande medlemsstaten. Detta certifikat måste fogas till det sundhetscertifikat som utfärdats av den första medlemsstaten eller till en bestyrkt kopia av detta. Detta certifikat får kallas ”sundhetscertifikat för återexport”. Artikel 7.1 andra stycket skall tillämpas på motsvarande sätt.

Ett sundhetscertifikat för återutförsel får inte utfärdas mer än 14 dagar före den dag då växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen lämnar det återutförande medlemslandet.

3. Punkterna 1 och 2 skall också tillämpas om växter, växt- produkter eller andra föremål förs in i flera medlemsstater efter varandra. Om i det fallet fler än ett certifikat för återutförsel har utfärdats måste produkterna åtföljas av följande dokument:

a) Det senaste sundhetscertifikatet eller en bestyrkt kopia av detta.

b) Det senaste sundhetscertifikatet för återutförsel.

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/11

c) De sundhetscertifikat för återutförsel som föregår det certi- fikat som anges i b eller bestyrkta kopior av dessa.

Artikel 9

1. Vad gäller växter, växtprodukter eller andra föremål vilka de särskilda krav som fastställs i bilaga IV, del A är tillämpliga, skall det officiella sundhetscertifikat som krävs enligt artikel 7 vara utfärdat i det land där växten, växtprodukten och de andra föremålen har sitt ursprung, utom

—vad gäller trä, om det enligt de särskilda krav som fastställs i bilaga IV, del A är tillräckligt att träet är barkat,

—i andra fall, om de särskilda krav som fastställs i bilaga IV, del A kan uppfyllas också på andra platser än den ursprungliga.

2. Punkt 1 skall även tillämpas vid införsel av de växter och växtprodukter som anges i bilaga IV, del B, till de medlemssta- ter som anges i den delen av bilagan för de växterna och växt- produkterna i fråga.

Artikel 10

1. Då det av den kontroll som fastställs i artikel 6.1, 6.3 och 6.4 och som utförs i enlighet med artikel 6.5 framgår att villkoren i den punkterna är uppfyllda, skall, med verkan från och med den 1 juni 1993, ett växtpass utfärdas, i enlighet med bestämmelser som kan antas enligt punkt 4 i denna artikel, i stället för de sundhetscertifikat som avses i artiklarna 7 eller 8.

Om kontrollen inte gäller villkor som är relevanta för de skyd- dade zonerna, eller om de villkoren inte anses vara uppfyllda, skall det utfärdade växtpasset inte vara giltigt för de zonerna, och det skall, i enlighet med artikel 2.1 f, vara försett med det märke som används i sådana fall.

2. Med verkan från och med den 1 juni 1993, får de växter, växtprodukter och andra föremål som anges i bilaga V, del A, avsnitt I, inte flyttas inom gemenskapen, annat än lokalt, enligt vad som avses i artikel 6.7, om inte ett växtpass som är giltigt för det berörda territoriet och utfärdat i enlighet med punkt 1 är fäst vid dem, vid deras emballage eller vid de fordon som transporterar dem.

Med verkan från och med den 1 juni 1993, får de växter, växt- produkter och andra föremål som anges i bilaga V del A, avsnitt II inte införas till en särskild skyddad zon eller flyttas inom den, om inte ett växtpass som är giltigt för den zonen och utfärdat i enlighet med punkt 1 är fäst vid dem, vid deras

emballage eller vid de fordon som transporterar dem. Om de villkor som fastställs i artikel 6.8 avseende transport genom skyddade zoner är uppfyllda, skall detta stycke inte tillämpas.

Första och andra styckena skall inte tillämpas avseende förflytt- ning av mindre kvantiteter växter, växtprodukter, livsmedel eller djurfoder om dessa är avsedda att användas av ägaren eller mottagaren i icke-industriellt och icke-kommersiellt syfte eller för konsumtion under transporten, förutsatt att det inte föreligger någon fara för spridning av skadegörare.

3. Ett växtpass kan ersättas med ett annat växtpass vid ett senare datum och i vilken del som helst av gemenskapen i enlighet med följande bestämmelser:

—Ett växtpass kan ersättas med ett annat endast då partier delas eller då flera partier eller delar av dem sammanslås eller då det sker ändringar i partiernas sundhetstillstånd, utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda krav som fastställs i bilaga IV eller, i övriga fall, som specificeras i enlighet med punkt 4.

—Ett växtpass kan ersättas endast på begäran av en fysisk eller juridisk person, oavsett om denne är producent eller inte, som är inskriven i ett officiellt register enligt artikel 6.5 tredje stycket i tillämpliga delar.

—Det ersättande växtpasset får utfärdas endast av det ansva- riga officiella organet på det område där den ansökande fastigheten är belägen, och endast om den berörda produk- tens identitet kan garanteras och om det kan garanteras att det inte har funnits någon risk för angrepp av de skadegö- rare som anges i bilagorna I och II efter det att producen- ten har levererat produkten.

—Förfarandet då växtpasset ersätts måste följa de bestämmel- ser som får fastställas enligt punkt 4.

—Det ersättande växtpasset måste vara märkt med ett särskilt märke, som har bestämts i enlighet med punkt 4 och av vilket framgår den ursprungliga producentens nummer eller, om det har skett en förändring i växternas sundhets- tillstånd, vem som är ansvarig för den förändringen.

4. I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18, kan genomförandebestämmelser fastställas för följande:

—Det närmare förfarandet vid utfärdande av de växtpass som fastställs i punkt 1.

—De villkor enligt vilka ett växtpass får ersättas i enlighet med punkt 3 första strecksatsen.

—Det närmare förfarandet vid ersättning av det nya pass som fastställs i punkt 3 tredje strecksatsen.

L 169/12

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

—Det särskilda märke som krävs för det ersättande pass som fastställs i punkt 3 femte strecksatsen.

Artikel 11

1. Om det, på grundval av den undersökning som fastställs i artikel 6.1, 6.3 och 6.4 och som utförs i enlighet med artikel 6.5, inte anses att villkoren i de punkterna är uppfyllda, skall det, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 i denna artikel, inte utfärdas något växtpass.

2. I de särskilda fall där det, med beaktande av resultaten av den berörda undersökningen, är säkerställt att en del av de väx- ter eller växtprodukter som odlas, produceras eller används av producenten, eller av annan anledning finns på hans fastighet, eller att en del av det odlingssubstrat som används där inte utgör någon risk för spridning av skadegörare, skall punkt 1 inte tillämpas för den delen.

3. I den mån punkt 1 är tillämplig, skall de berörda väx- terna, växtprodukterna eller odlingssubstraten underkastas en eller flera av följande officiella åtgärder:

—Lämplig behandling, följd av utfärdandet av ett lämplig växtpass i enlighet med artikel 10, om det anses att vill- koren, till följd av behandlingen, är uppfyllda.

—Ett tillstånd att under officiell kontroll förflytta produkterna till zoner där de inte utgör någon ytterligare fara.

—Ett tillstånd att under officiell kontroll förflytta produkterna till platser där industriell bearbetning äger rum.

—Destruktion.

I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18, får genomförandebestämmelser fastställas rörande följande:

—De villkor enligt vilka en eller flera av de ovan nämnda åtgärderna måste vidtas eller inte får vidtas.

—Närmare detaljer och villkor rörande de ovan nämnda åtgärderna.

4. I den mån punkt 1 är tillämplig, skall producentens verk- samhet uppskjutas helt eller delvis tills det är säkerställt att ris- ken för spridning av skadegörare är undanröjd. Så länge verk- samheten är uppskiuten skall de relevanta bestämmelserna i artikel 10 inte tillämpas.

5. Om det, på grundval av en officiell kontroll som har utförts i enlighet med artikel 6.6, anses att de produkter som

avses i denna inte är fria från de skadegörare som anges i bila- gorna I och II, skall tillämpliga delar av punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel tillämpas.

Artikel 12

1. Medlemsstaterna skall inte kräva någon ytterligare uppgift på de certifikat som avses i artiklarna 7, 8 eller 9.

2. Om det konstateras att en del av en försändelse med väx- ter, växtprodukter eller andra föremål är smittade av skadegö- rare som anges i bilagorna I och II, skall införseln av den andra delen inte förbjudas förutsatt att den inte misstänks vara smit- tad och förutsatt att det inte förefaller finnas någon risk för spridning av skadegörare.

3. Medlemsstaterna skall föreskriva att de sundhetscertifikat, eller sundhetscertifikat för återutförsel, som företes när väx- terna, växtprodukterna eller de andra föremålen förs in till deras områden, skall ha stämplats av den behöriga myndighe- ten, och av stämpeln skall framgå åtminstone myndighetens namn och datum för införseln.

4. Medlemsstaterna skall säkerställa att deras växtskydds- myndighet underättar växtskyddsmyndigheten i den återutfö- rande medlemsstaten om alla de fall där växter, växtprodukter eller andra föremål som kommer från denna medlemsstat har vägrats införsel på grundval av förbud eller begränsningar som berör växtskydd. Dessa uppgifter påverkar inte de åtgärder som den först nämnda växtskyddsmyndigheten bedömer är nödvän- diga med avseende på den försändelse för vilken införsel väg- rats, och skall lämnas så snart som möjligt så att de berörda växtskyddsmyndigheterna kan undersöka situationen, i synner- het för att kunna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undvika en upprepning, och om det är lämpligt och i den mån det är möjligt, vidta lämpliga åtgärder med avseende på den försändelse för vilken införsel vägrats med beaktande av hur hög risknivån är i det fallet. I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 17 får ett standardiserat informationssystem upprättas.

5. Med verkan från och med den 1 januari 1993 skall med- lemsstaterna organisera officiella kontroller för att säkerställa att bestämmelserna i detta direktiv följs, i synnerhet artikel 10.2, och de skall utföras genom stickprover och utan diskri- minering på grund av växternas, växtprodukternas eller de andra föremålens ursprung, och i enlighet med följande bestämmelser:

—Sporadisk kontroll, när som helst och var som helst där växter, växtprodukter eller andra föremål flyttas.

—Sporadisk kontroll på fastigheter där växter, växtprodukter eller andra föremål odlas, produceras, lagras eller utbjuds till försäljning, samt på köpares fastigheter.

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/13

—Sporadisk kontroll samtidigt med eventuell annan doku- mentkontroll som utförs av andra orsaker än sådana som rör växtskydd.

Kontrollerna skall utföras regelbundet på fastigheter som är uppförda i ett officiellt register i enlighet med artiklarna 10.3 och 13.8 och får utföras regelbundet på fastigheter som är uppförda i ett officiellt register i enlighet med artikel 6.6.

Kontrollerna får vara riktade om de har framkommit fakta som antyder att en eller flera av bestämmelserna i detta direktiv inte har följts.

6. Köpare som i kommersiellt syfte köper växter, växtpro- dukter eller andra föremål skall, i egenskap av slutlig användare som bedriver yrkesmässig växtproduktion, behålla de till- hörande växtpassen i minst ett år och hänvisa till dem i sin bokföring.

Inspektörer skall ha tillgång till växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen på alla stadier av produktions- och försälj- ningskedjan. De skall ha rätt att göra alla de undersökningar som är nödvändiga för den berörda officiella kontrollen, inklu- sive dem som avser växtpass och bokföring.

7. Medlemsstaterna kan vid de officiella kontrollerna assis- teras av de experter som avses i artikel 21.

8. Om det genom de officiella kontroller som utförs i enlig- het med punkterna 5 och 6 fastslås att växter, växtprodukter eller andra föremål utgör en risk för spridning av skadegörare,

skall de underkastas officiella åtgärder i enlighet med arti- kel 11.3.

Artikel 13

—Att de, rörande de växter och växtprodukter och andra föremål som anges i bilaga IV, del A, uppfyller de sär- skilda krav som anges för växterna och växtproduk- terna i den delen av bilagan.

b) att de skall åtföljas av de certifikat som avses i artiklarna 7 eller 8 och att sundhetscertifikatet inte får vara utfärdat tidigare än 14 dagar före den dag då växterna, växtproduk- terna eller de andra föremålen lämnar det avsändande lan- det. De certifikat som föreskrivs i artiklarna 7 eller 8 skall, oavsett deras utformning, innehålla uppgifter enligt model- len i bilagan till Internationella växtskyddskonventionen av den 6 december 1951, ändrad den 21 november 1979, och skall utfärdas av myndigheter som bemyndigats för detta ändamål enligt denna konvention, eller i fråga om icke-avtalsländer, på grundval av landets lagar eller andra författningar. I enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 17 får förteckningar över myndigheter som bemyn- digats av de olika icke-medlemsländerna att utfärda certifi- kat upprättas.

Trots första stycket får sundhetscertifikat utfärdade enligt origi- nalversionen av den modell som fastställs i bilagan till Interna- tionella växtskyddskonventionen av den 6 december 1951 användas under en övergångsperiod. Periodens utgångsdatum får fastslås enligt förfarandet i artikel 17.

2. Punkt 1 i denna artikel skall tillämpas i de fall som avses i artiklarna 6.4 och 7.3.

3. Medlemsstaterna får också föreskriva att försändelser som kommer från tredje land, och som inte anges innehålla växter, växtprodukter eller andra föremål som anges i bilaga V, del B, skall kontrolleras officiellt, om det finns välgrundade skäl till att misstänka en överträdelse av bestämmelserna i detta avse- ende.

I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 17

1. Medlemsstaterna skall, åtminstone angående införsel till deras områden av de växter, växtprodukter om andra föremål som anges i bilaga V, del B och som kommer från icke-med- lemsstater, föreskriva

a) att dessa växter, växtprodukter och andra föremål och deras emballage skall undergå en noggrann officiell kon- troll, antingen i sin helhet eller genom representativa stick- prov och att vid behov också de fordon som transporterar dem skall undergå en noggrann officiell kontroll för att föl- jande skall kunna säkerställas:

—Att de inte är angripna av de skadegörare som anges i bilaga I, del A.

—Att de, rörande de växter och växtprodukter som anges i bilaga II, del A, inte är angripna av de skadegörare som anges för växterna och växtprodukterna i den delen av bilagan.

—kan de fall specificeras i vilka sådana kontroller skall utfö- ras,

—får närmare bestämmelser fastställas för hur sådana kon- troller skall utföras.

Om det efter kontrollen fortfarande råder tvivel om försändel- sens identitet, särskilt angående släkte, art eller ursprung, skall försändelsen anses innehålla växter, växtprodukter eller andra föremål som anges i bilaga V, del B.

4. Förutsatt att det inte föreligger någon fara för spridning av skadegörare

—skall punkterna 1 och 2 i denna artikel inte tillämpas när växter, växtprodukter eller andra föremål förflyttas direkt mellan två ställen inom gemenskapen via ett annat med- lemslands territorium,

L 169/14

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

—skall punkterna 1 och 2 i denna artikel samt artikel 4.1 inte tillämpas i fråga om transit genom gemenskapens ter- ritorium,

—skall punkterna 1 och 2 i denna artikel inte tillämpas i fråga om mindre kvantiteter växter, växtprodukter, livs- medel eller djurfoder om dessa är avsedda att användas av ägaren eller mottagaren i icke-industriellt och icke-kom- mersiellt syfte eller för konsumtion under transporten.

5. Punkterna 1 och 2 i denna artikel skall inte tillämpas i experimentella eller vetenskapliga syften eller för sorturval, i enlighet med villkor som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 18.

6. Förutsatt att det inte föreligger någon fara för spridning av skadegörare får en medlemsstat försekriva att punkterna 1 och 2 i enskilda specificerade fall inte skall tillämpas avseende växter, växtprodukter och andra föremål som odlas, produceras eller används i dess omedelbara gränsområde i tredje land och förs in till medlemsstaten för att utnyttjas på närliggande stäl- len inom dess territoriums gränsområde.

När en medlemsstat beviljar ett sådant undantag skall den ange platsen och användarens namn. Dessa uppgifter skall uppdate- ras regelbundet och de skall stå till kommissionens förfogande.

Växter, växtprodukter och andra föremål som omfattas av undantag enligt första stycket skall åtföljas av dokument av vilka framgår var i det tredje landet växterna, växtprodukterna och de andra föremålen har sitt ursprung.

7. Det kan, med hjälp av tekniska arrangemang mellan kommissionen och de behöriga organen i vissa tredje länder som godkänns i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18, avtalas att de aktiviteter som är förbundna med de kontroller som avses i punkt 1 a i denna artikel också får utfö- ras i det berörda tredje landet, med kommissionens bemyndi- gande och i enlighet med relevanta bestämmelser i artikel 21, i samarbete med den officiella växtskyddsorganisationen i det landet.

8. Med verkan från och med den 1 juni 1993, skall, vid fall av försändelser till en skyddad zon, punkt 1 a tillämpas avse- ende skadegörare och avseende de särskilda krav som anges i del B i bilagorna I, II och IV. Med verkan från och med samma dag skall punkt 1 tillämpas vid den första införseln av berörda växter, växtprodukter eller andra föremål till gemenskapen, utan att det påverkar särskilda överenskommelser som har gjorts mellan gemenskapen och vissa tredje länder i detta avse- ende.

Medlemsstaterna skall föreskriva att importörer, oavsett om de är producenter eller inte, skall föras in i ett officiellt register i enlighet med tillämpliga delar av artikel 6.5.

Undersökningarna skall, om det rör sig om kontroll av doku- ment och identitet samt kontroll som är avsedd att säkerställa att bestämmelserna i artikel 4 följs, utföras vid tidpunkten för den första införseln i gemenskapen och i samband med övriga administrativa formaliteter rörande import, inklusive tullforma- liteter.

Undersökningarna skall, om det rör sig om växtskyddskontrol- ler, utföras på samma platser där de kontroller utförs som avses i tredje stycket eller nära de platserna. De behöriga myn- digheterna i medlemsstaterna skall skicka en förteckning över införselorter till kommissionen och till de andra medlemssta- terna. I särskilda fall får emellertid växtskyddskontroller utföras på bestämmelseorten, om det ges särskilda garantier avseende transporten av växterna, växtprodukterna eller de andra före- målen. Genomförandebestämmelser, som kan innehålla mini- mivillkor, skall fastställas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18. Växtskyddskontroller skall anses utgöra en integrerad del av de formaliteter som avses i tredje stycket.

Medlemsstaterna får göra undantag från bestämmelserna i denna punkt endast enligt de villkor som fastställs som en del av de tekniska arrangemang som avses i punkt 7.

9. Gemenskapen skall bevilja medlemsstaterna ett finansiellt bidrag för att stärka infrastrukturerna för undersökningarna i den mån dessa gäller växtskyddskontroller som utförs i enlighet med punkt 8 fjärde stycket.

Syftet med detta bidrag skall vara att vid andra undersöknings- platser än bestämmelseorten förbättra tillgången till den utrust- ning och de installationer som krävs för att undersökningar och granskningar skall kunna genomföras och, om möjligt, för att de åtgärder som föreskrivs i punkt 11 skall kunna genomfö- ras utöver den nivå som redan har uppnåtts genom att de minimikrav följs som fastställs i tillämpningsföreskrifterna enligt punkt 8 fjärde stycket.

Kommissionen skall föreslå att lämpliga anslag för detta ända- mål tas upp i Europeiska unionens allmänna budget.

Inom gränserna för de anslag som finns tillgängliga för detta ändamål skall gemenskapens bidrag täcka upp till 50 % av de utgifter som har ett direkt samband med förbättring av utrust- ning och installationer.

Närmare detaljer skall anges i en tillämpningsförordning, i enlighet med förfarandet i artikel 18.

Tilldelningen av gemenskapens finansiella bidrag och dettas storlek skall beslutas i enlighet med det förfarande som fast-

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/15

ställs i artikel 18 mot bakgrund av de upplysningar och hand- lingar som den berörda medlemsstaten har tillhandahållit och, i förekommande fall, på grundval av resultaten av de utred- ningar som med kommissionens bemyndigande har utförts av de experter som avses i artikel 21, och beroende på de anslag som finns tillgängliga för dessa ändamål.

10. Med verkan från och med den 1 juni 1993, skall artikel 10.1 och 10.3 tillämpas på samma sätt för de växter, växtpro- dukter eller andra föremål som avses i punkt 1 i denna artikel, i den mån de anges i bilaga V, del A, och om det på grundval av den undersökning som fastställs i punkt 8 anses att de vill- kor som avses i punkt 1 är uppfyllda.

11. Om det på grundval av den undersökning som fastställs i punkt 8 inte anses att villkoren i punkt 1 är uppfyllda, skall, med verkan från och med den 1 juni 1993, en eller flera av följande officiella åtgärder omedelbart vidtas:

—Lämplig behandling, om det anses att villkoren kommer att uppfyllas till följd av behandlingen.

—Avlägsnande av nedsmittade/angripna varor från försändel- sen.

—Karantän till dess att resultaten från undersökningarna eller de officiella proverna är tillgängliga.

—Avvisning eller tillstånd att sända produkter till en destina- tionsort utanför gemenskapen,

—Destruktion.

Artikel 11.3 andra stycket skall också tillämpas.

I fråga om avlägsnande som avses i första stycket andra streck- satsen eller avvisning som avses i första stycket fjärde strecksat- sen skall medlemsstaterna fastställa att de sundhetscertifikat eller sundhetscertifikat för återutförsel som läggs fram när väx- terna, växtprodukterna eller de andra föremålen överlämnas för införsel till deras territorium skall annulleras av respektive ansvariga officiella organ. Vid annulleringen skall de ansvariga organen stämpla certifikatet med en triangulär stämpel i rött med orden ”certifikatet annullerat” på ett väl synligt ställe på framsidan av vilken också skall framgå organets namn och datum för avvisandet. Orden skall vara skrivna med versaler på minst ett av gemenskapens officiella språk.

Artikel 14

Rådet skall på förslag av kommissionen anta de ändringar som skall göras till bilagorna.

Enligt förfarandet i artikel 17 skall emellertid följande faststäl- las:

a) Nya nummer som läggs till bilaga III avseende vissa växter, växtprodukter eller andra föremål med ursprung i specifice- rade tredje länder, förutsatt att

i) dessa nummer förs in på begäran av en medlemsstat som redan tillämpar särskilda förbud avseende införsel av dessa produkter från tredje land,

ii)skadegörare som förekommer i ursprungslandet utgör en risk för växtskyddet i en del av eller i hela gemen- skapen, och

iii)deras möjliga närvaro på produkterna i fråga inte kan upptäckas effektivt vid tiden för införseln.

b) Nya nummer som läggs till övriga bilagor avseende vissa växter, växtprodukter och andra föremål med ursprung i specificerade tredje land, förutsatt att

i) dessa nummer förs in på begäran av en medlemsstat som redan tillämpar särskilda förbud eller begräns- ningar avseende införsel av dessa produkter från tredje land, och

ii)skadegörare som förekommer i ursprungslandet utgör en risk för växtskyddet i en del av eller i hela gemen- skapen avseende grödor för vilka det är omöjligt att förutsäga omfattningen av möjliga skador.

c) Alla ändringar av del B i bilagorna efter överenskommelse med den berörda medlemsstaten.

d) Alla andra ändringar av bilagorna som kommer att göras mot bakgrund av den vetenskapliga eller tekniska utveck- lingen.

Artikel 15

1. I enlighet med förfarandet i artikel 17, eller i brådskande fall med det förfarande som fastställs i artikel 19, får medlems- staterna på begäran bemyndigas att tillåta undantag.

—från artikel 4.1 och 4.2 avseende bilaga III, delarna A och B utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 4.5 samt från artiklarna 5.1, 5.2 och 13.1 a tredje strecksatsen avseende andra krav som avses i bilaga IV, del A, avsnitt I och bilaga IV, del B,

L 169/16

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

—från artiklarna 7.2 och 13.1 b i fråga om trä, om det ges liknande garantier,

förutsatt att det är säkerställt att risken för spridning av skade- görare har förebyggts genom en eller flera av följande faktorer:

—Växternas eller växtprodukternas ursprung.

—Lämplig behandling.

—Särskilda försiktighetsåtgärder rörande användningen av växterna eller växtprodukterna.

Risken skall värderas på grundval av tillgänglig vetenskaplig och teknisk information. Om denna information är otillräcklig, skall den kompletteras med ytterligare förfrågningar och, i till- lämpliga fall, med undersökningar som utförs i växternas, växt- produkternas eller de andra föremålens ursprungsland, med kommissionens bemyndigande och i enlighet med relevanta bestämmelser i artikel 21.

Varje bemyndigande skall tillämpas individuellt för hela eller en del av gemenskapens territorium enligt villkor, som tar hän- syn till risken att produkten i fråga kan sprida skadegörare inom skyddade zoner eller inom vissa områden, och med hän- syn till olikheterna i de jordbruksmässiga och ekologiska för- hållandena. I sådana fall skall medlemsstaterna uttryckligen undantas från de förpliktelser som följer av bestämmelserna ovan i de beslut enligt vilka bemyndigandena fastställs.

Risken skall uppskattas på grundval av tillgänglig vetenskaplig och teknisk information. Om denna information är otillräcklig, skall den kompletteras med ytterligare förfrågningar eller, i de fall då det är lämpligt genom undersökningar som utförs av kommissionen i de berörda växternas, växtprodukternas eller andra föremålens ursprungsland.

2. I fråga om de undantag som förskrivs i punkt 1 skall det i varje enskilt fall krävas ett officiellt uttalande om att villkoren för beviljande av undantaget har uppfyllts.

3. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de undantag som de har beviljat i enlighet med punkt 1. Kommis- sionen skall varje år meddela de andra medlemsstaterna dessa uppgifter.

I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 17 får medlemsstater undantas från att tillhandahålla dessa uppgifter.

Artikel 16

1. Varje medlemsstat skall omedelbart till kommissionen och de andra medlemsstaterna anmäla förekomsten på dess ter- ritorium av någon av de skadegörare som anges i bilaga I, del A, avsnitt I, eller bilaga II, del A, avsnitt I, eller om förekoms- ten på en del av dess territorium där förekomsten av skadegö- rarna som anges i bilaga I, del A, avsnitt II eller i del B, eller i bilaga II del A, avsnitt II eller i del B tidigare var okänd.

Den skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att utrota eller, om detta är omöjligt, förhindra spridningen av de berörda skadegö- rarna. Den skall underrätta kommissionen och de andra med- lemsstaterna om de åtgärder som har vidtagits.

2. Varje medlemsstat skall omedelbart till kommissionen och de andra medlemsstaterna anmäla faktisk eller misstänkt förekomst av skadegörare som inte anges i bilagorna I eller II, och vilkas förekomst tidigare var okänd på dess territorium. Den skall också informera kommissionen och de andra med- lemsstaterna om de skyddsåtgärder som den har vidtagit eller ämnar vidta. Dessa åtgärder skall bl.a. vara sådana att de för- hindrar risken för spridning av den berörda skadegöraren på de andra medlemsstaternas territorier.

Vad gäller försändelser med växter, växtprodukter eller andra föremål från tredje land som anses medföra en överhängande fara för införsel eller spridning av de skadegörare som avses i punkt 1 och i första stycket i denna punkt, skall den berörda medlemsstaten omedelbart vidta de åtgärder som är nödvän- diga för att skydda gemenskapens territorium från den faran och informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om detta.

Då en medlemsstat anser att det föreligger en annan överhäng- ande fara än den som avses i andra stycket, skall den omedel- bart anmäla till kommissionen och till de andra medlemssta- terna vilka åtgärder den önskar skall vidtas. Om den anser att dessa åtgärder inte vidtas i tillräckligt god tid för att förhindra införsel eller spridning av en skadegörare på sitt territorium, får den tillfälligt vidta de ytterligare åtgärder som den bedömer är nödvändiga, så länge som kommissionen inte har vidtagit åtgärder i enlighet med punkt 3.

Kommissionen skall överlämna en rapport till rådet om genomförandet av denna bestämmelse samt eventuella förslag till åtgärder senast den 31 december 1992.

3. I de fall som avses i punkterna 1 och 2 skall kommissio- nen undersöka situationen så snart som möjligt inom Ständiga kommittén för växtskydd. Med kommissionens bemyndigande kan undersökningar göras på platsen i enlighet med relevanta

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/17

bestämmelser i artikel 21. Nödvändiga åtgärder får vidtas, inklusive sådana genom vilka det kan avgöras om de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit bör upphävas eller ändras enligt det förfarande som fastställs i artikel 19. Kommissionen skall följa situationens utveckling och skall på grundval av denna, enligt samma förfarande, ändra eller upphäva de ovan nämnda åtgärderna. Innan en åtgärd har fastställts enligt det ovan nämnda förfarandet, får medlemsstaten hålla fast vid de åtgär- der som den har vidtagit.

4. Tillämpningsföreskrifter för punkterna 1 och 2 skall vid behov fastställas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18.

Artikel 17

1. När det förfarande som föreskrivs i denna artikel skall till- lämpas, skall ordföranden omedelbart hänskjuta ärendet till Ständiga kommittén för växtskydd, nedan kallad kommittén, antingen på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majo- ritet som enligt artikel 205.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Med- lemsstaternas röster skall vägas enligt fördragets artikel 205.2. Ordföranden får inte rösta.

3. Om förslaget är förenligt med kommitténs yttrande, skall kommissionen själv utan dröjsmål anta och genomföra det. Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall anta förslaget med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att ärendet mottagits skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas och skall genomföra dem omedelbart, såvida inte rådet med enkel majoritet har avvisat förslaget.

Artikel 18

1. När det förfarande som förskrivs i denna artikel skall till- lämpas, skall ordföranden omedelbart hänskjuta ärendet till

kommittén, antingen på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majo- ritet som enligt artikel 205.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Med- lemsstaternas röster skall vägas enligt fördragets artikel 205.2. Ordföranden får inte rösta.

3. Om förslaget är förenligt med kommitténs yttrande, skall kommissionen själv utan dröjsmål anta och genomföra det. Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall anta förslaget med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att ärendet mottagits skall kommissionen besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 19

1. När förfarandet som föreskrivs i denna artikel skall tilläm- pas, skall ordföranden omedelbart hänskjuta ärendet till kom- mittén, antingen på eget initiativ eller på begäran av en med- lemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom två dagar. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 205.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemssta- ternas röster skall vägas enligt den artikeln. Ordföranden får inte rösta.

3. Om förslaget är förenligt med kommitténs yttrande skall kommissionen själv utan dröjsmål anta och genomföra det. Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall anta förslaget med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom 15 dagar från det att ärendet mottagits skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas och skall genomföra dem omedelbart, såvida inte rådet med enkel majoritet har avvisat förslaget.

L 169/18

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

Artikel 20

1. Detta direktiv påverkar inte gemenskapens bestämmelser om kraven på växtskydd för växter och växtprodukter, utom då det föreskriver eller uttryckligen tillåter striktare krav i detta avseende.

2. Ändringar av detta direktiv, som är nödvändiga för att åstadkomma överensstämmelse med de av gemenskapens bestämmelser som avses i punkt 1, skall fastställas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18.

3. Medlemsstaterna får vidta särskilda växtskyddsåtgärder mot de skadegörare som vanligtvis angriper växter eller växt- produkter i lager då det gäller införsel till deras områden av växter eller växtprodukter, i synnerhet de som anges i bilaga VI och av deras emballage eller de fordon som transporterar dem.

Artikel 21

1. För att säkerställa en korrekt och enhetlig tillämpning av detta direktiv, och utan att det påverkar de kontroller som utförs med medlemsstaternas bemyndigande, får kommissionen låta experter utföra kontroller med dess bemyndigande avse- ende de uppgifter som anges i punkt 3, på eller utanför plat- sen, i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

Då sådana kontroller utförs i en medlemsstat, måste detta göras i samarbete med den officiella växtskyddsmyndigheten i den medlemsstaten, så som det specificeras i punkterna 4 och 5 och i enlighet med förfarandet i punkt 7.

2. De experter som avses i punkt 1 kan vara

—anställda av kommissionen,

—anställda av medlemsstaterna, och kan ställas till kommis- sionens förfogande tillfälligt eller för särskilda uppgifter.

De skall åtminstone i en medlemsstat ha uppnått de kvalifika- tioner som krävs för personer som utför och övervakar offici- ella växtskyddsinspektioner.

3. De kontroller som avses i punkt 1 får omfatta följande arbetsuppgifter:

—Övervakning av undersökningar enligt artikel 6.

—Övervakning eller, inom ramen för bestämmelserna i punkt 5 femte stycket, utförande av kontroller enligt artikel 13.1 i samarbete med medlemsstaterna.

—Utförande av de verksamheter som specificeras inom ramen för de tekniska arrangemang som avses i artikel 13.7

—Utförande av de undersökningar som avses i artiklarna 15.1 och 16.3.

—Biträde till kommissionen i de ärenden som avses i punkt 6.

—Utförande av andra uppgifter som rådet, med kvalificerad majoritet och på kommissionens förslag, tilldelar exper- terna.

4. För utförandet av de uppgifter som anges i punkt 3, får de experter som avses i punkt 1

—besöka plantskolor, jordbruk och andra ställen där växter, växtprodukter eller andra föremål odlas eller har odlats, produceras eller har producerats, bearbetas eller har bear- betats samt lagras eller har lagrats,

—besöka ställen där undersökningar enligt artikel 6 eller kon- troller enligt artikel 13 utförs,

—rådfråga befattningshavare från medlemsstaternas officiella växtskyddsmyndigheter,

—ledsaga medlemsstaternas nationella inspektörer under deras verksamhet för tillämpningen av detta direktiv.

5. Under det samarbete som avses i punkt 1 andra stycket skall den officiella växtskyddsmyndigheten i den medlemsstaten i tillräckligt god tid meddelas om arbetsuppgiften så att nöd- vändiga arrangemang kan göras.

Medlemsstaterna skall vidta alla rimliga åtgärder för att säker- ställa att kontrollernas mål och effektivitet inte äventyras. De skall säkerställa att experterna utan hinder kan utföra sina upp- gifter, och de skall vidta alla rimliga åtgärder för att på deras begäran förse dem med de nödvändiga resurser som finns till- gängliga, inklusive laboratorieutrustning och laboratorieperso- nal. Kommissionen skall säkerställa att de kostnader som här- rör från en sådan begäran skall ersättas, inom ramen för de medel som finns anslagna för det ändamålet i Europeiska uni- nens allmänna budget.

Experterna skall, vid alla de tillfällen då den nationella lagstift- ningen kräver det, vara förordnade i vederbörlig ordning av den officiella växtskyddsmyndigheten i den berörda medlems- staten och skall följa samma regler och bruk som den med- lemsstatens befattningshavare.

Om uppgiften består i att övervaka undersökningar som avses i artikel 6, att övervaka kontroller som avses i artikel 13.1 eller

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/19

att genomföra undersökningar som avses i artikel 15.1 och i artikel 16.3, får inga beslut fattas på platsen. Experterna skall rapportera till kommissionen om sin verksamhet och sina slut- satser.

Om uppgiften består i att utföra kontroller enligt artikel 13.1, skall de kontrollerna utgöra en del av ett fastslaget kontrollpro- gram och de regler som den berörda medlemsstaten har ställt upp för förfarandet skall följas. Vid en gemensam inspektion tillåter emellertid den berörda medlemsstaten införsel av en för- sändelse till gemenskapen endast om dess växtskyddsmyndighet och kommissionen är överens. I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18, får detta villkor utvidgas till att omfatta andra oåterkalleliga krav som tillämpas på försändelser före införseln till gemenskapen, om erfarenheten visar att en sådan utvidgning är nödvändig. Om gemenskapens expert och den nationella inspektören inte kommer överens, skall den berörda medlemsstaten i avvakten på ett beslut vidta de tillfäl- liga åtgärder som är nödvändiga.

Under alla omständigheter skall de nationella bestämmelserna vad gäller straffrättsliga procedurer och administrativa sanktio- ner tillämpas enligt det vanliga förfarandet. Om experterna upptäcker en förmodad överträdelse av bestämmelserna i detta direktiv, skall detta anmälas till de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten.

6. Kommissionen skall

—upprätta ett nätverk för anmälan av nya förekomster av skadegörare,

—utfärda rekommendationer för hur de riktlinjer skall dras upp som experterna och de nationella inspektörerna skall följa då de utför sin verksamhet.

För att kunna bistå kommissionen i den senare uppgiften, skall medlemsstaterna meddela kommissionen om de nationella inspektionsförfaranden som råder på växtskyddsområdet.

7. Kommissionen skall enligt det förfarande som fastställs i artikel 18 fastställa tillämpningsföreskrifter för denna artikel, inklusive sådana som är tillämpliga vid samarbete enligt punkt 1 andra stycket.

8. Kommissionen skall senast den 31 december 1994 rap- portera till rådet om erfarenheterna från genomförandet av bestämmelserna i denna artikel. Rådet skall, med kvalificerad majoritet och på kommissionens förslag, vidta nödvändiga åtgärder för att, om så är lämpligt, ändra dessa bestämmelser mot bakgrunden av dessa erfarenheter.

Artikel 22

I händelse av faktisk eller misstänkt förekomst till följd av införsel eller spridning inom gemenskapen av en skadegörare

kan medlemsstaterna enligt artiklarna 23 och 24 beviljas ett ekonomiskt bidrag för ”sundhetskontroll” från gemenskapen för att täcka utgifter som har ett direkt samband med de nöd- vändiga åtgärder som har vidtagits eller planeras för att bekämpa skadegöraren i syfte att utrota den, eller om detta inte är möjligt, begränsa dess spridning. Kommissionen skall föreslå att lämpliga anslag för detta syfte tas upp i Europeiska unio- nens allmänna budget.

Artikel 23

1. Den berörda medlemsstaten kan på begäran beviljas det ekonomiska bidrag från gemenskapen som nämns i artikel 23, om det konstateras att skadegöraren i fråga, oavsett om den räknas upp i bilagorna 1 och 2

—har anmälts i enlighet med artikel 16.1 eller 16.2 första stycket, och

—utgör en omedelbar fara för hela eller en del av gemenska- pen på grund av sin förekomst i ett område där den antingen inte har påvisats tidigare eller har utrotats eller håller på att utrotas, och

—har förts in i detta område genom försändelser av växter, växtprodukter eller andra föremål som härrör från tredje land eller från ett annat område inom gemenskapen.

2. Följande åtgärder anses nödvändiga enligt artikel 22:

a) Destruktion, desinfektion, sanering, sterilisering, rengöring eller varje annan behandling som utförs officiellt eller på officiell begäran när det gäller

i) växter, växtprodukter och andra föremål som utgör den eller de försändelser genom vilken skadegöraren fördes in i området i fråga och som anses vara angripna eller löper risk att bli angripna,

ii)växter, växtprodukter och andra föremål som anses vara angripna eller löper risk att angripas av den skade- görare som har införts och som härrör från växter i den eller de ifrågavarande försändelserna eller har befunnit sig i omedelbar närhet av växterna, växtpro- dukterna eller de andra föremålen i dessa försändelser eller växter som härrör från dem,

iii)växtsubstrat och mark som anses vara angripna eller löper risk att bli angripna av skadegöraren i fråga,

L 169/20

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

iv)produktions-, förpacknings-, emballage- och förvarings- material, lager- eller packningslokaler och transportme- del som har varit i kontakt med alla eller några av de ovan angivna växterna, växtprodukterna eller andra föremålen,

b) undersökningar eller prover som har genomförts officiellt eller på officiell begäran för att kontrollera förekomsten eller omfattningen av den införda skadegörarens angrepp,

c) förbud mot eller begränsningar av användningen av växt- substrat, odlingsbara områden eller lokaler samt andra väx- ter, växtprodukter och föremål än materialet som ingår i den eller de ifrågavarande försändelserna eller som härrör från dessa om förbudet eller begränsningen är ett resultat av officiella beslut som fattas på grund av växtskyddsrisker som har samband med den införda skadegöraren.

3. Betalningar med allmänna medel för att

—täcka alla eller en del av kostnaderna för de åtgärder som avses i punkt 2 a och b, utom de som hänför sig till de löpande utgifterna för driften av det ansvariga offentliga organet, eller

—helt eller delvis kompensera för andra sådana ekonomiska förluster utom förlust av inkomst, som har ett direkt sam- band med en eller flera av de åtgärder som beskrivs i punkt 2 c,

skall anses vara utgifter som har ett direkt samband med de nödvändiga åtgärderna enligt punkt 2.

Med undantag från första stycket i andra strecksatsen kan det enligt förfarandet i artikel 18 i en tillämpningsförordning anges i vilka fall kompensation för förlorad inkomst skall anses vara en utgift som har direkt samband med nödvändiga åtgärder och som omfattas av de villkor som i detta hänseende specifi- ceras i punkt 5 samt de begränsningar av varaktigheten som är tillämpliga i dessa fall, varvid den längsta tiden skall var tre år.

4. För att vara berättigad till ekonomiskt bidrag från gemen- skapen och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16, skall den berörda medlemsstaten senast vid utgången av det kalenderår som följer på det år när förekomsten av skadegöra- ren upptäcktes hos kommissionen ansöka om bidrag och ome- delbart underrätta kommissionen och de andra medlemssta- terna om

—hänvisningen till den anmälan som föreskrivs i punkt 1 första strecksatsen,

—skadegörarens art och omfattningen av dess förekomst enligt artikel 22 samt när och hur den upptäcktes,

—identiteten hos den försändelse som avses i punkt 1 tredje strecksatsen och genom vilken skadegöraren förts in,

—nödvändiga åtgärder som har vidtagits eller planeras och för vilka den ansöker om stöd samt en tidsplan för åtgär- derna, och

—uppnådda resultatet och den verkliga eller beräknade utgift som har uppkommit eller som kommer att uppkomma samt hur stor del av denna utgift som täcks eller kommer att täckas av de allmänna medel som medlemsstaten har beviljat för genomförandet av de nämnda nödvändiga åtgärderna.

Om förekomsten av skadegöraren upptäcktes före den 30 januari 1997 skall det datumet anses vara dagen för upptäckt enligt denna punkt och punkt 5, under förutsättning att det verkliga datumet för upptäckt inte infaller före den 1 januari 1995. Denna bestämmelse skall dock inte tillämpas på inkomstförlust som inträffar senare när det gäller kompensa- tion för inkomstförluster enligt punkt 3 andra stycket utom i undantagsfall, enligt de villkor som fastställs i en tillämpnings- förordning som avses i punkt 3.

5. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24 skall beviljandet av och storleken på det ekonomiska bidraget från gemenskapen beslutas i enlighet med förfarandet i artikel 18 med ledning av de upplysningar och de handlingar som den berörda medlemsstaten har tillhandahållit i enlighet med punkt 4 och, där så är lämpligt, med hjälp av de utredningar som med kommissionens bemyndigande i enlighet med artikel 16.3 första stycket har utförts av de experter som avses i artikel 21 och med beaktande av omfattningen av den fara som nämns i punkt 1 andra strecksatsen, samt beroende på vilka anslag som finns tillgängliga för detta syfte.

Inom gränserna för de tillgängliga anslagen för dessa ändamål skall det ekonomiska bidraget från gemenskapen täcka upp till 50 %, och när det gäller kompensation för inkomstförlust enligt punkt 3 andra stycket, upp till 25 % av de utgifter som har ett direkt samband med de nödvändiga åtgärder som avses i punkt 2, under förutsättning att dessa åtgärder har vidtagits inom en period som inte överstiger två år efter den dag då förekomsten av en skadegörare upptäcktes enligt artikel 22, eller som plane- ras för den perioden.

Den ovan nämnda perioden kan förlängas, enligt samma för- farande, om en undersökning av situationen ger vid handen att målet med åtgärderna kommer att uppnås inom en rimlig ytterligare tidsfrist. Det ekonomiska bidraget från gemenskapen skall minskas gradvis under de ifrågavarande åren.

Om en medlemsstat inte kan tillhandahålla de begärda upplys- ningarna om identifiering av försändelsen in enlighet med punkt 4 tredje strecksatsen, skall den ange förmodade källor till förekomsten och orsakerna till att försändelserna inte kunnat

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/21

identifieras. Beviljande av de ekonomiska bidraget kan beslutas enligt samma förfarande beroende på resultatet av utvär- deringen av upplysningarna.

Bestämmelser om tillämpningen av denna punkt skall fastställas i en tillämpningsförordning i enlighet med förfarande i arti- kel 18.

6. Mot bakgrund av hur situationen utvecklar sig inom gemenskapen, kan det i enlighet med förfarandet i artikel 18 eller 19 beslutas att ytterligare åtgärder skall genomföras och att de åtgärder som den berörda medlemsstaten har genomfört eller planerar skall bli föremål för vissa krav eller tilläggsvillkor, om dessa är nödvändiga för att de eftersträvade målen skall uppnås.

Beviljande av det finansiella bidraget från gemenskapen för sådana ytterligare åtgärder, krav eller villkor skall beslutas enligt samma förfarande. Inom gränserna för de tillgängliga anslagen för dessa ändamål skall det ekonomiska bidraget från gemenskapen täcka upp till 50 % av de utgifter som har ett direkt samband med de ytterligare åtgärderna, kraven eller vill- koren i fråga.

När sådana ytterligare åtgärder, krav eller villkor i första hand är avsedda att skydda andra områden inom gemenskapen än den berörda medlemsstatens, kan det i enlighet med samma förfarande beslutas att det ekonomiska bidraget från gemenska- pen skall täcka mer än 50 % av utgifterna.

Det ekonomiska bidraget från gemenskapen skall ha begränsad varaktighet och avta gradvis under de ifrågavarande åren.

7. Beviljandet av det ekonomiska bidraget från gemenskapen skall inte påverka de rättigheter som den berörda medlemssta- ten eller enskilda personer kan ha gentemot tredje man, inbe- gripet andra medlemsstater i de fall som avses i artikel 24.3, för återbetalning av utgifter, kompensation för förluster eller annan skada enligt nationell lagstiftning, gemenskapslagstift- ning eller internationell rätt. Dessa rättigheter skall fullt ut överföras till gemenskapen med verkan från utbetalningen av det ekonomiska bidraget, i sådan utsträckning att dessa utgifter, förluster eller annan skada täcks av detta bidrag.

8. Det ekonomiska bidraget från gemenskapen kan betalas ut i flera delar.

Om det visar sig att det ekonomiska bidrag från gemenskapen som beviljats inte längre är motiverat, skall följande gälla:

Beloppet på det ekonomiska bidrag från gemenskapen som beviljats den berörda medlemsstaten enligt punkterna 5 och 6 kan antingen minskas eller dras in, om det – mot bakgrund av de upplysningar som medlemsstaten har tillhandahållit, resulta- tet av de utredningar som utförts av experter med kommissio- nens bemyndigande enligt artikel 21 eller resultaten av de

lämpliga granskningar som kommissionen har genomfört i enlighet med förfaranden som liknar dem som avses i artikel 39 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 januari 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (1) – kan fastställas att

—det inte är berättigat att underlåta att genomföra de nöd- vändiga åtgärder som beslutas enligt punkterna 5 och 6 helt eller delvis eller att underlåta att iaktta regler och tids- gränser som fastställts i enlighet med dessa bestämmelser eller som krävs enligt de eftersträvade målen, eller

—åtgärderna inte längre är nödvändiga, eller

—en situation som den som anges i artikel 39 i förordning (EG) nr 1260/1999 upptäcks.

9. Artiklarna 8 och 9 i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (2) skall tillämpas i tillämpliga delar.

10. Den berörda medlemsstaten skall till gemenskapen åter- betala hela eller en del av de belopp som utbetalats till den som ekonomiskt bidrag från gemenskapen som beviljats enligt punkterna 5 och 6, om det genom de informationskällor som räknas upp i punkt 8 kan fastställas att

a) de nödvändiga åtgärder som beaktas enligt punkterna 5 och 6

i) inte har genomförts, eller

ii)inte har genomförts på ett sätt som stämmer överens med de regler och de tidsfrister som fastställs enligt de bestämmelserna eller som krävs enligt de eftersträvande målen, eller

b) de utbetalda beloppen har använts för andra ändamål än dem för vilka det ekonomiska bidraget beviljats, eller

c) en situation som den anges i artikel 39 i förordning (EG) nr 1260/1999 upptäcks.

De rättigheter som avses i punkt 7 andra meningen skall fullt ut överföras till den ifrågavarande medlemsstaten med verkan från återbetalningen, i den mån de täcks av denna återbetal- ning.

Ränta på grund av för sen betalning skall tas ut på belopp som inte har betalats tillbaka i enlighet med bestämmelserna i bud- getförordningen och i enlighet med de åtgärder som kommis- sionen skall vidta enligt förfarandet i artikel 18.

(1) EGT L 161, 26.6.1999, s. 1. (2) EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

L 169/22

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

Artikel 24

1. När det gäller orsakerna till förekomsten av den skadegö- rare som avses i artikel 22 skall följande gälla:

Kommissionen skall kontrollera om förekomsten av skadegöra- ren i det berörda området beror på att en eller flera försändel- ser som medförde skadegöraren transporterades in i området och skall fastställa från vilken eller vilka medlemsstater försän- delsen eller försändelserna kom.

Den medlemsstat från vilken den försändelse eller de försändel- ser som medförde skadegöraren kom, oavsett om det är samma medlemsstat som avses ovan, skall omedelbart underrätta kom- missionen, på den senares begäran, om alla detaljer som rör försändelsens eller försändelsernas ursprung och hur ärendet hanteras administrativt inbegripet granskningar, undersök- ningar och kontroller som föreskrivs i detta direktiv, så att det kan fastställas varför medlemsstaten inte upptäckte att försän- delsen eller försändelserna inte var i överensstämmelse med bestämmelserna i detta direktiv. Medlemsstaten skall också på begäran meddela kommissionen om bestämmelseorten för alla andra försändelser som använts från samma ursprungsort eller ursprungsorter under en viss period.

För att komplettera upplysningarna får efter kommissionens bemyndigande utredningar utföras av de experter som avses i artikel 21.

2. De upplysningar som erhålls enligt dessa bestämmelser eller enligt artikel 16.3 skall granskas av kommittén i syfte att upptäcka eventuella rister i gemenskapens växtskyddsregler eller tillämpningen av dem och fastställa åtgärder som kan vid- tas för att avhjälpa bristerna.

De upplysningar som avses i punkt 1 skall också användas för att i enlighet med fördragets bestämmelser fastställa om det förhållandet att den bristande överensstämmelsen hos den eller de försändelser som medförde att skadegöraren förekommer i det berörda området inte upptäcktes av den medlemsstat var- ifrån de kom, berodde på att medlemsstaten inte uppfyllde någon av de skyldigheter som åligger dem enligt fördraget och bestämmelserna i detta direktiv, i synnerhet när det gäller de granskningar som avses i artikel 6 eller de undersökningar som avses i artikel 13.1.

3. När den slutsats som avses i punkt 2 dras om den med- lemsstat som avses i artikel 23.1, skall den medlemsstaten inte beviljas ekonomiskt bidrag från gemenskapen, eller, om sådant redan har beviljats, skall detta inte betalas ut eller, om det redan har betalats ut, skall det betalas tillbaka till gemenskapen. I det sistnämnda fallet skall sista stycket i artikel 23.10 gälla.

När den slutsats som avses i punkt 2 dras om en annan med- lemsstat, skall gemenskapslagstiftningen tillämpas, under beak- tande av andra meningen i artikel 23.7.

Artikel 25

När det gäller det finansiella bidrag som anges i artikel 13.9 skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommis- sionen anta bestämmelser för undantagsfall när viktiga gemen- skapsintressen motiverar ett bidrag från gemenskapen på upp till 70 % av de uppgifter som har ett direkt samband med för- bättring av utrustning och lokaler, inom gränserna för de anslag som finns tillgängliga för dessa ändamål och under för- utsättning att detta inte påverkar beslut som fattas i enlighet med artikel 23.5 eller 23.6.

Artikel 26

Senast den 20 januari 2002 skall kommissionen granska resul- tatet av tillämpningen av artikel 13.9 och av artiklarna 22, 23 och 24 och till rådet lämna en rapport som skall åtföljas av nödvändiga ändringsförslag.

Artikel 27

Direktiv 77/93/EEG i dess genom rättsakterna i bilaga VIII, del A ändrade lydelse skall upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas förpliktelser vad gäller de tidsfrister för genomförande och tillämpning av de direktiv som fastställs i bilaga VIII, del B.

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall tolkas som hän- visningar till detta direktiv och skall läsas i enlighet med jäm- förelsetabellen i bilaga IX.

Artikel 28

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tid- ning.

Artikel 29

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 8 maj 2000.

På rådets vägnar

Ordförande

J. PINA MOURA

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/23

BILAGA I

DEL A

SKADEGÖRARE VILKAS INFÖRSEL OCH SPRIDNING SKALL FÖRBJUDAS I ALLA MEDLEMSSTATER

A v s n i t t I

SKADEGÖRARE SOM INTE HAR PÅVISATS INOM GEMENSKAPEN OCH SOM ÄR AV BETYDELSE FÖR HELA

GEMENSKAPEN

a) Insekter, kvalster och nematoder, på alla stadier av deras utveckling

1. Acleris spp. (icke-europeiska)

2. Amauromyza maculosa (Malloch)

3. Anomala orientalis Waterhouse

4. Anoplophora chinensis (Thomson)

5. Anoplophora malasiaca (Forster)

6. Arrhenodes minutus Drury

7. Bemisia tabaci Genn. (icke-europeiska populationer) smittbärare av virus såsom:

a) Bean golden mosaic virus

b) Cowpea mild mottle virus

c) Lettuce infectious yellows virus

d) Pepper mild tigré virus

e) Squash leaf curl virus

f) Euphorbia mosaic virus

g) Florida tomato virus

8. Cicadellidae (icke-europeiska) som har påvisats vara smittbärare av Pierce's disease (som orsakas av Xylella fastidiosa), såsom:

a) Carneocephala fulgida Nottingham

b) Draeculacephala minerva Ball

c) Graphocephala atropunctata (Signoret)

9. Choristoneura spp. (icke-europeiska)

10. Conotrachelus nenuphar (Herbst)

10.1 Diabrotica barberi Smith & Lawrence

10.2 Diabrotica undecimpunctata howardi Barber

10.3 Diabrotica undecimpunctata undecimpunctata Mannerheim

10.4 Diabrotica virgifera Le Conte

L 169/24

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

11. Heliothis zea (Boddie)

11.1 Hirschmanniella spp., dock inte Hirschmanniella gracilis (de Man) Luc & Goodey

12. Liriomyza sativae Blanchard

13. Longidorus diadecturus Eveleigh et Allen

14. Monochamus spp. (icke-europeiska)

15. Myndus crudus Van Duzee

16. Nacobbus aberrans (Thorne) Thorne et Allen

17. Premnotrypes spp. (icke-europeiska)

18. Pseudopityophthorus minutissimus (Zimmermann)

19. Pseudopityophthorus pruinosus (Eichhoff)

20. Scaphoideus luteolus (Van Duzee)

21. Spodoptera eridania (Cramer)

22. Spodoptera frugiperda (Smith)

23. Spodoptera litura (Fabricus)

24. Thrips palmi Karny

25. Tephritidae (icke-europeiska) såsom:

a) Anastrepha fraterculus (Wiedemann)

b) Anastrepha ludens (Loew)

c) Anastrepha obliqua Macquart

d) Anastrepha suspensa (Loew)

e) Dacus ciliatus Loew

f) Dacus curcurbitae Coquillett

g) Dacus dorsalis Hendel

h) Dacus tryoni (Froggatt)

i) Dacus tsuneonis Miyake

j) Dacus zonatus Saund

k) Epochra canadensis (Loew)

l) Pardalaspis cyanescens Bezzi

m) Pardalaspis quinaria Bezzi

n) Pterandrus rosa (Karsch)

o) Rhacochelaena japonica Ito

p) Rhagoletis cingulata (Loew)

q) Rhagoletis completa Cresson

r) Rhagoletis fausta (Osten-Sacken)

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/25

s) Rhagoletis indifferens Curran

t) Rhagoletis mendax Curran

u) Rhagoletis pomonella Walsh

v) Rhagoletis ribicola Doane

w) Rhagoletis suavis (Loew)

26. Xiphinema americanum Cobb sensu lato (icke-europeiska populationer)

27. Xiphinema californicum Lamberti et Bleve-Zacheo

b) Bakterier

1. Xylella fastidiosa (Well et Raju)

c) Svampar

1. Ceratocystis fagacearum (Bretz) Hunt

2. Chrysomyxa arctostaphyli Dietel

3. Cronartium spp. (icke-europeiska)

4. Endocronartium spp. (icke-europeiska)

5. Guignardia laricina (Saw.) Yamamoto et Ito

6. Gymnosporangium spp. (icke-europeiska)

7. Inonotus weiril (Murrill) Kotlaba et Pouzar

8. Melampsora farlowii (Arthur) Davis

9. Monilinia fructicola (Winter) Honey

10. Mycosphaerella larici-leptolepis Ito et al.

11. Mycosphaerella populorum G. E. Thompson

12. Phoma andina Turkensteen

13. Phyllosticta solitaria Ell. et Ev.

14. Septoria lycopersici Speg. var. malagutii Ciccarone et Boerema

15. Thecaphora solani Barrus

15.1 Tilletia indica Mitra

16. Trechispora brinkmannii (Bresad.) Rogers

d) Virus och virusliknande organismer

1. Phloem nekros på alm MLO.

2. Virus och virusliknande organismer hos potatis såsom:

a) Andean potato latent virus

b) Andean potato mottle virus

L 169/26

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

c) Arracacha virus B, oca strain

d) Potato black ringspot virus

e) Potato spindle tuber viroid

f) Potato virus T

g)icke-europeiska isolat av Potato virus A, M, S, V, X och Y (inklusive Yo, Yn och Yc), och Potato leafroll virus

3. Tobacco ringspot virus

4. Tomato ringspot virus

5. Virus och virusliknande organismer hos Cydonia Mill., Fragaria L., Malus Mill., Prunus L., Pyrus L., Ribes L., Rubus L. och Vitis L., såsom:

a) Blueberry leaf mottle virus

b) Cherry rasp leaf virus (amerikanskt)

c) Peach mosaic virus (amerikanskt)

d) Peach phony rickettsia

e) Peach rosette mosaic virus

f) Peach rosette mycoplasm

g) Peach X-disease mycoplasm

h) Peach yellows mycoplasm

i) Plum line pattern virus (amerikanskt)

j) Raspberry leaf curl virus (amerikanskt)

k) Strawberry latent ”C” virus

l) Strawberry vein banding virus

m) Strawberry witches' broom mycoplasm

n)Icke-europeiska virus och virusliknande organismer hos Cydonia Mill., Fragaria L., Malus Mill., Prunus L., Pyrus L., Ribes L., Rubus L. och

Vitis L.

6. Virus som överförs av Bemisia tabaci Genn., såsom:

a) Bean golden mosaic virus

b) Cowpea mild mottle virus

c) Lettuce infectious yellows virus

d) Pepper mild tigré virus

e) Squash leaf curl virus

f) Euphorbia mosaic virus

g) Florida tomato virus

e) Parasiterande växter

1. Arceuthobium spp. (icke-europeisk)

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/27

A v s n i t t I I

SKADEGÖRARE SOM HAR PÅVISATS INOM GEMENSKAPEN OCH SOM ÄR AV BETYDELSE FÖR HELA

GEMENSKAPEN

a) Insekter, kvalster och nematoder, på alla stadier av deras utveckling

1. Globodera pallida (Stone) Behrens

2. Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens

3. Heliothis armigera (Hübner)

4. Liriomyza bryoniae (Kaltenbach)

5. Liriomyza trifolii (Burgess)

6. Liriomyza huidobrensis (Blanchard)

6.1 Meloidogyne chitwoodi Golden et al. (samtliga populationer)

6.2 Meloidogyne fallax Karssen

7. Opogona sacchari (Bojer)

8. Popillia japonica Newman

8.1 Rhizoecus hibisci Kawai et Takagi

9. Spodoptera littoralis (Boisduval)

b) Bakterier

1. Clavibacter michiganensis (Smith) Davis et al. ssp. sepedonicus (Spieckermann et Kotthoff) Davis et al.

2. Pseudomonas solanacearum (Smith) Smith

c) Svampar

1. Melampsora medusae Thümen

2. Synchytrium endobioticum (Schilbersky) Percival

d) Virus och virusliknande organismer

1. Apple proliferation mycoplasm

2. Apricot chlorotic leafroll mycoplasm

3. Pear decline mycoplasm

L 169/28

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

DEL B

SKADEGÖRARE VILKAS INFÖRSEL OCH SPRIDNING SKALL FÖRBJUDAS I VISSA SKYDDADE ZONER

a) Insekter, kvalster och nematoder, på alla stadier av deras utveckling

	Art	Skyddad(e) zon(er)
1.	Bemisia tabaci Genn (europeiska populationer)	DK, IRL, P (Entre Douro e Minho, Trás-os-Montes, Beira Litoral, Beira
		Interior, Ribatejo e Oeste, Alentejo Madeira och Azorerna), UK, S, FI
2.	Globodera pallida (Stone) Behrens	FI
3.	Leptinotarsa decemlineata Say	E (Menorca och Ibiza), IRL, P (Azorerna och Madeira), UK, S (Malmö-
		hus, Kristianstads, Blekinge, Kalmar, Gotlands län. Halland), FI (distrik-
		ten Åland, Turku, Uusimaa, Kymi, Häme, Pirkanmaa, Satakunta)

b) Virus och virusliknande organismer

	Art	Skyddad(e) zon(er)
1.	Beet necrotic yellow vein virus	DK, F (Bretagne), FI, IRL, P (Azorerna), S, UK
2.	Tomato spotted wilt virus	DK, S, FI

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/29

BILAGA II

DEL A

SKADEGÖRARE VILKAS INFÖRSEL OCH SPRIDNING SKALL FÖRBJUDAS I ALLA MEDLEMSSTATER OM

DE FÖREKOMMER PÅ VISSA VÄXTER ELLER VÄXTPRODUKTER

A v s n i t t I

SKADEGÖRARE SOM INTE HAR PÅVISATS INOM GEMENSKAPEN OCH SOM ÄR AV BETYDELSE FÖR HELA

GEMENSKAPEN

a) Insekter, kvalster och nematoder, på alla stadier av deras utveckling

	Art	Föremål för angrepp
1.	Aculops fuchsiae Keifer	Växter av Fuchsia L. för plantering, utom fröer
2.	Aleurocanthus spp.	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa för plantering, utom frukter och fröer
3.	Anthonomus bisignifer (Schenkling)	Växter av Fragaria L. för plantering, utom fröer
4.	Anthonomus signatus (Say)	Växter av Fragaria L. för plantering, utom fröer
5.	Aonidiella citrina Coquillet	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, utom frukter och fröer
6.	Aphelenchoïdes besseyi Christie (*)	Fröer av Oryza spp.
7.	Aschistonyx eppoi Inouye	Växter av Juniperus L., utom frukter och fröer, med ursprung i icke-
		europeiska länder
8.	Bursaphelenchus xylophilus (Steiner et Buhrer) Nickle et al.	Växter av Abies Mill., Cedrus Trew, Larix Mill., Picea A. Dietr., Pinus L.,
		Pseudotsuga Carr. och Tsuga Carr., utom frukter och fröer, och trä av
		barrträd (Coniferales), med ursprung i icke-europeiska länder
9.	Carposina niponensis Walsingham	Växter av Cydonia Mill., Malus Mill., Prunus L. och Pyrus L., utom
		fröer, med ursprung i icke-europeiska länder
10.	Diaphorina citri Kuway	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, samt Murraya König, utom frukter och fröer
11.	Enarmonia packardi (Zeller)	Växter av Cydonia Mill., Malus Mill., Prunus L. och Pyrus L., utom
		fröer, med ursprung i icke-europeiska länder
12.	Enarmonia prunivora Walsh	Växter av Crataegus L., Malus Mill., Photinia Ldl., Prunus L. och Rosa L.,
		avsedda för plantering, dock inte frön, och frukter av Malus Mill. och
		Prunus L., som har sitt ursprung i icke-europeiska länder
13.	Eotetranychus lewisi McGregor	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, utom frukter och fröer
14.	Eotetranychus orientalis Klein	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, utom frukter och fröer
15.	Grapholita inopinata Heinrich	Växter av Cydonia Mill., Malus Mill., Prunus L. och Pyrus L., utom
		fröer, med ursprung i icke-europeiska länder
16.	Hishomonus phycitis	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, utom frukter och fröer

L 169/30		SV		Europeiska gemenskapernas officiella tidning		10.7.2000
			Art		Föremål för angrepp
17.	Leucaspis japonica Ckll.				Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
					dessa, utom frukter och fröer
18.	Listronotus bonariensis (Kuschel)				Fröer av Gruciferae, Gramineae och Trifolium spp., med ursprung i
					Argentina, Australien, Bolivia, Chile, Nya Zeeland och Uruguay
19.	Margarodes, icke-europeiska arter, såsom:				Växter av Vitis L., utom frukter och fröer

a) Margarodes vitis (Phillipi)

b) Margarodes vredendalensis de Klerk

c) Margarodes prieskaensis Jakubski

20.	Numonia pirivorella (Matsumura)	Växter av Pyrus L., utom fröer, med ursprung i icke-europeiska länder
21.	Oligonychus perditus Pritchard et Baker	Växter av Juniperus L., utom frukter och fröer, med ursprung i icke-
		europeiska länder
22.	Pissodes spp. (icke-europeiska)	Växter av barrträd (Coniferales), utom frukter och fröer, trä av barr-
		träd (Coniferales) med bark och lös bark av barrträd (Coniferales),
		med ursprung i icke-europeiska länder
23.	Radopholus citrophilus Huettel Dickson et Kaplan	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, utom frukter och fröer, och växter av Araceae, Marantaceae,
		Musaceae, Persea spp., Strelitziaceae, rotade eller med vidhängande eller
		medföljande odlingssubstrat
24.	Saissetia nigra (Nietm.)	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, utom frukter och fröer
25.	Scirtothrips aurantii Faure	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, dock inte fröer
26.	Scirtothrips dorsalis Hood	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, utom frukter och fröer
27.	Scirtothrips citri (Moultex)	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessas, dock inte fröer
28.	Scolytidae spp. (icke-europeiska)	Växter av barrträd (Coniferales), högre än 3 m utom frukter och
		fröer, trä av barrträd (Coniferales) med bark och lös bark av barrträd
		(Coniferales), med ursprung i icke-europeiska länder
29.	Tachypterellus quadrigibbus Say	Växter av Cydonia Mill., Malus Mill., Prunus L. och Pyrus L., utom
		fröer, med ursprung i icke-europeiska länder
30.	Taxoptera citricida Kirk.	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, utom frukter och fröer
31.	Trioza erytreae Del Guercio	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, utom frukter och fröer
32.	Unaspis citri Comstock	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, utom frukter och fröer

(*) Aphelenchoides besseyi Christie förekommer inte på Oryza spp. inom gemenskapen.

10.7.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 169/31
b) Bakterier
			Art	Föremål för angrepp
1.	Citrus greening bacterium			Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
				dessa, utom frukter och fröer
2.	Citrus variegated chlorosis			Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
				dessa, utom frukter och fröer
3.	Erwinia stewartii (Smith) Dye			Fröer av Zea mays L.
4.	Xanthomonas campestris (alla stammar som är patogena på Citrus)			Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
				dessa, utom frukter och fröer
5.	Xanthomonas campestris pv. oryzae (Ishiyama) Dye och pv. oryzi-			Fröer av Oryza spp.
	cola (Fang. et al.) Dye

c) Svampar

	Art	Föremål för angrepp
1.	Alternaria alternata (Fr.) Keissler (icke-europeiska patogena isolat)	Växter av Cydonia Mill., Malus Mill. och Pyrus L. för plantering, utom
		fröer, med ursprung i icke-europeiska länder
2.	Apiosporina morbosa (Schwein.) v. Arx	Växter av Prunus L. för plantering, utom fröer
3.	Atropellis spp.	Växter av Pinus L., utom frukter och fröer, lösbark och trä av Pinus L.
4.	Ceratocystis coerulescens (Münch) Bakshi	Växter av Acer saccharum Marsh., utom frukter och fröer, med
		ursprung i länder i Nordamerika, trä av Acer saccharum Marsh., inklu-
		sive trä som inte har kvar sin naturliga rundade yta, med ursprung i
		länder i Nordamerika
5.	Cercoseptoria pinidensiflorae (Hori et Nambu) Deighton	Växter av Pinus L., utom frukter och fröer, samt trä av Pinus L.
6.	Cercospora angolensis Carv. et Mendes	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, utom fröer
7.	Ciborinia camelliae Kohn	Växter av Camellia L., för plantering, utom frukter och fröer, med
		ursprung i icke-europeiska länder
8.	Diaporthe vaccinii Shaer	Växter av Vaccinium spp., för plantering, utom fröer
9.	Elsinoe spp. Bitanc. et Jenk. Mendes	Växter av Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av dessa, dock
		inte frukter och fröer och växter av Citrus L. och hybrider av dessa,
		dock inte fröer eller frukter med undantag av frukter från Citrus reticu-
		lata Blanco och av Citrus sinensis (L.) Osbeck med ursprung i Sydame-
		rika
10.	Fusarium oxysporum f. sp. albedinis (Kilian et Maire) Gordon	Växter av Phoenix spp., utom frukter och fröer
11.	Guignardia citricarpa Kiely (alla stammar som är patogena för	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
	Citrus)	dessa, utom fröer
12.	Guignardia piricola (Nosa) Yamamoto	Växter av Cydonia Mill., Malus Mill., Prunus L. och Pyrus L., utom
		fröer, med ursprung i icke-europeiska länder
13.	Puccinia pittieriana Hennings	Växter av Solanaceae, utom frukter och fröer
14.	Scirrhia acicola (Dearn.) Siggers	Växter av Pinus L., utom frukter och fröer
15.	Venturia nashicola Tanaka et Yamamoto	Växter av Pyrus L. för plantering, utom fröer, med ursprung i icke-
		europeiska länder

L 169/32		SV		Europeiska gemenskapernas officiella tidning		10.7.2000
d) Virus och virusliknande organismer
			Art		Föremål för angrepp
1.	Beet curly top virus (icke-europeiska isolat)				Växter av Beta vulgaris L. för plantering, utom fröer
2.	Black raspberry latent virus				Växter av Rubus L. för plantering
3.	Blight and Blight-like				Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
					dessa, utom frukter och fröer
4.	Cadang-Cadang viroid				Växter av Palmae för plantering, utom fröer, med ursprung i icke-
					europeiska länder
5.	Cherry leafroll virus (*)				Växter av Rubus L. för plantering
6.	Citrus mosaic virus				Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
					dessa, utom frukter och fröer
7.	Citrus tristeza virus (icke-europeiska isolat)				Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
					dessa, utom frukter och fröer
8.	Leprosis				Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
					dessa, utom frukter och fröer
9.	Little cherry pathogen (icke-europeiska isolat)				Växter av Prunus cerasus L., Prunus avium L., Prunus incisa Thunb., Pru-
					nus sargentii Rehd., Prunus serrula Franch., Prunus serrulata Lindl., Pru-
					nus speciosa (Koidz.) Ingram, Prunus subhirtella Miq., Prunus yedoensis
					Matsum., samt hybrider och sorter av dessa för plantering, utom
					fröer
10.	Naturally spreading psorosis				Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
					dessa, utom frukter och fröer
11.	Palm lethal yellowing mycoplasm				Växter av Palmae för plantering, utom fröer, med ursprung i icke-
					europeiska länder
12.	Prunus necrotic ringspot virus (**)				Växter av Rubus L. för plantering
13.	Satsuma dwarf virus				Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
					dessa, utom frukter och fröer
14.	Tatter leaf virus				Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
					dessa, utom frukter och fröer
15.	Witches' broom MLO				Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
					dessa, utom frukter och fröer

(*)Cherry leaf roll virus förekommer inte hos Rubus L. inom gemenskapen.

(**) Prunus necrotic ringspot virus förekommer inte hos Rubus L. inom gemenskapen.

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/33

A v s n i t t I I

SKADEGÖRARE SOM HAR PÅVISATS INOM GEMENSKAPEN OCH SOM ÄR AV BETYDELSE FÖR HELA

GEMENSKAPEN

a) Insekter, kvalster och nematoder, på alla stadier av deras utveckling

Art	Föremål för angrepp

1.	Aphelenchoides besseyi Christie	Växter av Fragaria L. för plantering, utom fröer
2.	Daktulosphaira vitifoliae (Fitch)	Växter av Vitis L., utom frukter och fröer
3.	Ditylenchus destructor Thorne	Lökar och rotknölar av Crocus L. miniatyrsorter och hybrider av släk-
		tet Gladiolus Tourn. ex L., såsom Gladiolus callianthus Marais, Gladiolus
		colvillei Sweet, Gladiolus nanus hort., Gladiolus ramosus hort., Gladiolus
		tubergenii hort., Hyacinthus L., Iris L., Trigridia Juss, Tulipa L., för plan-
		tering och potatisknölar (Solanum tuberosum L.) avsedda för plantering
4.	Ditylenchus dipsaci (Kühn) Filipjev	Fröer och lökar av Allium ascalonicum L., Allium cepa L. och Allium
		schoenoprasum L. avsedda för plantering och växter av Allium porrum
		L., avsedda för plantering, lökar och knölar av Camassia Lindl., Chio-
		nodoxa Boiss., Crocus flavus Weston ”Golden Yellow”, Galanthus L.,
		Galtonia candicans (Baker) Decne, Hyacinthus L., Ismene Herbert, Mus-
		cari Miller, Narcissus L., Ornithogalum L., Puschkinia Adams, Scilla L.,
		Tulipa L., för plantering, samt fröer av Medicago sativa L.
5.	Circulifer haematoceps	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, utom frukter och fröer
6.	Circulifer tenellus	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, utom frukter och fröer
7.	Radopholus similis (Cobb) Thorne	Växter av Araceae, Marantaceae, Musaceae, Persea spp., Strelitziaceae,
		rotade eller med vidhängande eller medföljande odlingssubstrat

b) Bakterier

	Art	Föremål för angrepp
1.	Clavibacter michiganensis spp. insidiosus (McCulloch) Davis et al.	Fröer av Medicago sativa L.
2.	Clavibacter michiganensis spp. michiganensis (Smith) Davis et al.	Växter av Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex Farw. för plantering
3.	Erwinia amylovora (Burr.) Winsi. et al.	Växter av Chaenomeles Lindl., Cotoneaster Ehrh., Crataegus L., Cydonia
		Mill., Eriobotrya Lindl., Malus Mill., Mespilus L., Pyracantha Roem., Pyrus
		L., Sorbus L. utom Sorbus intermedia (Ehrh.) Pers. och Stranvaesia Lindl.
		för plantering, utom fröer
4.	Erwinia chrysanthemi pv. dianthicola (Hellmers) Dickey	Växter av Dianthus L. för plantering, utom fröer
5.	Pseudomonas caryophylli (Burkholder) Starr et Burkholder	Växter av Dianthus L. för plantering, utom fröer
6.	Pseudomonas syringae pv. persicae (Prunier et al.) Young et al.	Växter av Prunus persica (L.) Batsch och Prunus persica var. nectarina
		(Ait.) Maxim för plantering, utom fröer
7.	Xanthomonas campestris pv. phaseoli (Smith) Dye	Fröer av Phaseolus L.

L 169/34		SV		Europeiska gemenskapernas officiella tidning		10.7.2000
			Art		Föremål för angrepp
8.	Xanthomonas campestris pv. pruni (Smith) Dye				Växter av Prunus L. för plantering, utom fröer
9.	Xanthomonas campestris pv. vesicatoria (Doidge) Dye				Växter av Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex Farw., och Capsicum
					spp. för plantering
10.	Xanthomonas fragariae Kennedy et King				Växter av Fragaria L. för plantering, utom fröer
11.	Xylophilus ampelinus (Panagopoulos) Willems et al.				Växter av Vitis L., utom frukter och fröer

c) Svampar

	Art	Föremål för angrepp
1.	Ceratocystis fimbriata f.sp. platani Walter	Växter av Platanus L. för plantering, utom fröer, samt trä av Platanus
		L., inklusive trä som inte har kvar sin naturliga rundade yta
2.	Colletotrichum acutatum Simmonds	Växter av Fragaria L. för plantering, utom fröer
3.	Cryphonectria parasitica (Murrill) Barr	Växter av Castanea Mill. och Quercus L. för plantering, utom fröer, trä
		och lös bark av Castanea Mill.
4.	Didymella ligulicola (Baker, Dimock et Davis) v. Arx	Växter av Dendranthema (DC.) Des Moul. för plantering, utom fröer
5.	Phialophora cinerescens (Wollenweber) van Beyma	Växter av Dianthus L. för plantering, utom fröer
6.	Phoma tracheiphila (Petri) Kanchaveli et Gikashvili	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
		dessa, utom fröer
7.	Phytophthora fragariae Hickmann var. fragariae	Växter av Fragaria L. för plantering, utom fröer
8.	Plasmopara halstedii (Farlow) Berl. et de Toni	Växter av Helianthus annuus L.
9.	Puccinia horiana Hennings	Växter av Dendranthema (DC.) Des Moul. för plantering, utom fröer
10.	Scirrhia pini Funk et Parker	Växter av Pinus L. för plantering, utom fröer
11.	Verticillium albo-atrum Reinke et Berthold	Växter av Humulus lupulus L. för plantering, utom fröer
12.	Verticillium dahliae Klebahn	Växter av Humulus lupulus L. för plantering, utom fröer

d) Virus och virusliknande organismer

Art	Föremål för angrepp

1.	Arabis mosaic virus	Växter av Fragaria L. och Rubus L. för plantering, utom fröer
2.	Beet leaf curl virus	Växter av Beta vulgaris L. för plantering, utom fröer
3.	Chrysanthemum stunt viroid	Växter av Dendranthema (DC.) Des Moul. för plantering, utom fröer

10.7.2000		SV		Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 169/35
			Art		Föremål för angrepp
4.	Citrus tristeza virus (europeiska isolat)				Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
					dessa, utom frukter och fröer
5.	Citrus vein enation woody gall				Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
					dessa, utom frukter och fröer
6.	Grapevine Flavescence dorée MLO				Växter av Vitis L., utom frukter och fröer
7.	Plum pox virus				Växter av Prunus L. för plantering, utom frukter och fröer
8.	Potato stolbur mycoplasm				Växter av Solanaceae för plantering, utom fröer
9.	Raspberry ringspot virus				Växter av Fragaria L. och Rubus L. för plantering, utom fröer
10.	Spiroplasma citri Saglio et al.				Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av
					dessa, utom frukter och fröer
11.	Strawberry crinkle virus				Växter av Fragaria L. för plantering, utom fröer
12.	Strawberry latent ringspot virus				Växter av Fragaria L. och Rubus L. för plantering, utom fröer
13.	Strawberry mild yellow edge virus				Växter av Fragaria L. för plantering, utom fröer
14.	Tomato black ring virus				Växter av Fragaria L. och Rubus L. för plantering, utom fröer
15.	Tomato spotted wilt virus				Växter av Apium graveolens L., Capsicum annum L., Cucumis melo L.,
					Dendranthema (DC.) Des Moul., alla sorters hybrider från Nya Guinea
					av Impatiens, Lactuca sativa L., Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex
					Farw. Nicotiana tabacum L. för vilka det skall finnas bevis på att de är
					avsedda för försäljning till professionell tobaksproduktion, Solanum
					melongena L., Solanum tuberosum L. för plantering, dock inte frön
16.	Tomato yellow leaf curl virus				Växter av Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex Farw., avsedda för
					plantering, dock inte frön

DEL B

SKADEGÖRARE VILKAS INFÖRSEL OCH SPRIDNING SKALL FÖRBJUDAS I VISSA SKYDDADE ZONER

OM DE FÖREKOMMER PÅ VISSA VÄXTER ELLER VÄXTPRODUKTER

a) Insekter, kvalster och nematoder, på alla stadier av deras utveckling

	Art	Föremål för angrepp	Skyddad(e) zon(er)
1.	Anthonomus grandis (Boh.)	Frukt och fröer (bollar) av Gossypium spp.	EL, E (Andalusien, Katalonien, Estremadura,
		och orensad bomull	Murcia, Valencia)
2.	Cephalcia lariciphila (Klug)	Växter av Larix Mill. för plantering, utom	IRL, UK (Nordirland, Isle of Man och Jersey)
		fröer
3.	Dendroctonus micans Kugelan	Plantor av Abies Mill., Larix Mill., Picea A.	EL, IRL, UK (*)
		Dietr., Pinus L. och Pseudotsuga Carr., med
		en höjd av mer än 3 m, dock inte frukt
		och fröer, trä av barrträd (Coniferales),
		med bark, enbart av barrträd

L 169/36			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		10.7.2000
			Art		Föremål för angrepp	Skyddad(e) zon(er)
4.	Gilphinia hercyniae (Hartig)				Växter av Picea A. Dietr. för plantering,	IRL, UK (Nordirland, Isle of Man och Jersey)
					utom fröer
5.	Gonipterus scutellatus Gyll.				Växter av Eucalyptus l'Hérit., utom frukter	EL, P
					och fröer
6.	a)	Ips amitinus Eichhof			Plantor av Abies Mill., Larix Mill., Picea A.	EL, F (Korsika), IRL, UK
					Dietr. och Pinus L., med en höjd av mer
					än 3 m, dock inte frukt och fröer, trä av
					barrträd (Coniferales), med bark, enbart av
					barrträd
	b)	Ips cembrae Heer			Plantor av Abies Mill., Larix Mill., Picea A.	EL, IRL, UK (N-IRL, Isle of Man)
					Dietr., Pinus L. och Pseudotsuga Carr., med
					en höjd av mer än 3 m, dock inte frukt
					och fröer, trä av barrträd (Coniferales),
					med bark, enbart av barrträd
	c)	Ips duplicatus Sahlberg			Plantor av Abies Mill., Larix Mill., Picea A.	EL, IRL, UK
					Dietr. och Pinus L., med en höjd av mer
					än 3 m, dock inte frukt och fröer, trä av
					barrträd (Coniferales), med bark, enbart av
					barrträd
	d)	Ips sexdentatus Börner			Plantor av Abies Mill., Larix Mill., Picea A.	IRL, UK (N-IRL, Isle of Man)
					Dietr. och Pinus L., med en höjd av mer
					än 3 m, dock inte frukt och fröer, trä av
					barrträd (Coniferales), med bark, enbart av
					barrträd
	e)	Ips typographus Heer			Plantor av Abies Mill., Larix Mill., Picea A.	IRL, UK
					Dietr., Pinus L. och Pseudotsuga Carr., med
					en höjd av mer än 3 m, dock inte frukt
					och fröer, trä av barrträd (Coniferales),
					med bark, enbart av barrträd
7.	Matsucoccus feytaudi Duc.				Lös bark och trä av barrträd (Coniferales)	F (Korsika)
8.	Pissodes spp. (europeiska)				Växter av Abies Mill., Larix Mill., Picea A.	IRL, UK (N-IRL, Isle of Man och Jersey)
					Dietr. och Pinus L., dock inte frukt och
					fröer, trä av barrträd (Coniferales), med
					bark, enbart av barrträd
9.	Sternochetus mangiferae Fabricius				Fröer av Mangifera spp. med ursprung i	E (Granada och Malaga), P (Alentejo, Algarve
					tredje land	och Madeira)
10.	Thaumetopoea pityocampa (Den. et				Växter av Pinus L. för plantering, utom	E (Ibiza)
	Schiff.)				frukter och fröer

(*)(Skottland, Nordirland, Jersey, England: följande grevskap: Bedfordshire, Berkshire, Buckinghamshire, Cambridgeshire, Cleveland, Cornwall, Cumbria, Devon, Dor- set, Durham, East Sussex, Essex, Greater London, Hampshire, Hertfordshire, Humberside, Kent, Lincolnshire, Norfolk, Northamptonshire, Northumberland, Nott- inghamshire, Oxfordshire, Somerset, South Yorkshire, Suffolk, Surrey, Tyne and Wear, West Sussex, West Yorkshire, Isle of Wight, Isle of Man, Isles of Scilly och följande grevskapsdelar: Avon: den del av grevskapet som ligger söder om motorväg M4; Cheshire: den del av grevskapet som ligger öster om den västra gränsen av Peak District National Park; Derbyshire: den del av grevskapet som ligger öster om den västra gränsen av Peak District National Park och den del av grevskapet som ligger norr om väg A52 (T) till Derby och den del av grevskapet som ligger norr om väg A6 (T); Gloucestershire; den del av grevskapet som ligger öster om Fosse Way Roman-vägen; Greater Manchester; den del av grevskapet som ligger öster om den västra gränsen av Peak District National Park; Leicestershire: den del av grevskapet som ligger öster om Fosse Way Roman-vägen och den del av grevskapet som ligger öster om väg B4114 och den del av grevskapet som ligger öster om motorväg M1; North Yorkshire: hela grevskapet förutom den del som omfattar distriktet Craven; Staffordshire: den del av grevskapet som ligger öster om väg A52 (T) samt den del av grevskapet som ligger öster om den västra gränsen av Peak District National Park; Warwickshire: den del av grevskapet som lig- ger öster om Fosse Way Roman-vägen; Wiltshire: den del av grevskapet som ligger söder om motorväg M4, fram till korsningen av motorväg M4 och Fosse Way Roman-vägen, och den del av grevskapet som ligger öster om Fosse Way Roman-vägen.)

10.7.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 169/37
b) Bakterier
		Art		Föremål för angrepp	Skyddad(e) zon(er)
1.	Curtobacterium flaccumfaciens pv. flacc-			Fröer av Phaseolus vulgaris L. och Dolichos	EL, E, P
	umfaciens (Hedges) Collins et Jones			Jacq.
2.	Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al.			Växtdelar, utom frukter, fröer och växter	E, F (Champagne-Ardennes, Alsace – utom
				för plantering, men inklusive levande pol-	Bas Rhin, Lorraine, Franche-Comté, Rhône-
				len för pollinering av Chaenomeles Lindl.,	Alpes – utom Rhône, Bourgogne, Auvergne –
				Cotoneaster Ehrh., Crataegus L., Cydonia	utom Puy de Dome, Provence-Alpes-Côte
				Mill., Eriobotrya Lindl., Malus Mill., Mes-	d'Azur, Korsika, Languedoc-Roussillon), IRL,
				pilus L., Pyracantha Roem., Pyrus L., Sorbus	I, P, UK (Nordirland, Isle of Man och Kanal-
				L. utom Sorbus intermedia (Ehrh.) Pers. och	öarna) A, FI
				Stranvaesia Lindl.

c) Svampar

	Art	Föremål för angrepp	Skyddad(e) zon(er)
1.	Glomerella gossypii Edgerton	Fröer och frukter (frökapslar) av Gossypium	EL
		spp.
2.	Gremmeniella abietina (Lag.) Morelet	Växter av Abies Mill., Larix Mill., Picea A.	IRL, UK (Nordirland)
		Dietr., Pinus L. och Pseudotsuga Carr. för
		plantering, utom fröer
3.	Hypoxylon mammatum (Wahl.) J. Miller	Växter av Populus L. för plantering, utom	IRL, UK (Nordirland)
		frukter och fröer

d) Virus och virusliknande organismer

Art	Föremål för angrepp	Skyddad(e) zon(er)
Citrus tristeza virus (europeiska isolat)	Frukter av Citrus L., Fortunella Swingle,	EL, F (Korsika), I, P
	Poncirus Raf. och deras hybrider med stjäl-
	kar och blad

L 169/38

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

BILAGA III

DEL A

VÄXTER, VÄXTPRODUKTER OCH ANDRA FÖREMÅL VILKAS INFÖRSEL SKALL FÖRBJUDAS I ALLA

MEDLEMSSTATER

	Beskrivning	Ursprungsland
1.	Växter av Abies Mill., Cedrus Trew, Chamaecyparis Spach, Juniperus	Icke-europeiska länder
	L., Larix Mill., Picea A. Dietr., Pinus L., Pseudotsuga Carr. och Tsuga
	Carr., utom frukter och fröer
2.	Växter av Castanea Mill., och Quercus L., med blad, utom frukter	Icke-europeiska länder
	och fröer
3.	Växter av Populus L., med blad, utom frukter och fröer	Länder i Nordamerika
4.	Lös bark av barrträd (Coniferales)	Icke-europeiska länder
5.	Lös bark av Castanea Mill.	Tredje land
6.	Lös bark av Quercus L., utom Quercus suber L.	Länder i Nordamerika
7.	Lös bark av Acer saccharum Marsh.	Länder i Nordamerika
8.	Lös bark av Populus L.	Länder på dem amerikanska kontinenten
9.	Växter av Chaenomeles Lindl., Cydonia Mill., Crateagus L., Malus	Icke-europeiska länder
	Mill., Prunus L., Pyrus L., och Rosa L., avsedda för plantering, som
	inte är vilande växter utan blad, blommor och frukter.
9.1 Växter av Photinia Ldl. avsedda för plantering, som inte är vilande		USA, Kina, Japan, Republiken Korea och Demokratiska Folkrepubliken
	växter utan blad, blommor och frukter.	Korea
10.	Knölar av Solanum tuberosum L., utsädespotatis	Tredje land utom Schweiz
11.	Växter av knölbildande arter av Solanum L. eller hybrider av dessa	Tredje land
	för plantering, utom knölar från Solanum tuberosum L. som anges i
	bilaga III A 10.
12.	Rotknölar av arterna Solanum L. och korsningar av dessa, dock	Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda krav som tillämpas
	inte de som specificeras i punkterna 10 och 11.	för potatisknölar som anges i bilaga IV del A avsnitt 1, tredje land utom
		Algeriet, Cypern, Egypten, Israel, Libyen, Malta, Marocko, Syrien,
		Schweiz, Tunisien och Turkiet och utom tredje land i Europa som
		antingen har förklarats fritt från Clavibacter michiganensis spp. sepedonicus
		(Spieckermann et Kotthoff) Davis et al. i enlighet med det förfarande som
		fastställs i artikel 18, eller där bestämmelser, som erkänns som likvärdiga
		med gemenskapens bestämmelser om bekämpning av Clavibacter michiga-
		nensis ssp. sepedonicus (Spieckermann et Kotthoff) Davis et al. i enlighet
		med det förfarande som fastställs i artikel 18, har följts
13.	Växter av Solanaceae för plantering, utom fröer och föremål som	Tredje länder, dock inte europeiska länder och Medelhavsländer
	omfattas av bilaga III A 10–12
14.	Jord och odlingssubstrat som sådant, som helt eller delvis består	Estland, Lettland, Litauen, Moldavien, Ryssland, Turkiet, Ukraina, Vitryss-
	av jord eller fasta organiska ämnen såsom växtdelar, humus,	land och tredje land som inte hör till den europeiska kontinenten, utom
	inkulsive torv eller bark, utom sådant som helt består av torv	följande: Cypern, Egypten, Israel, Libyen, Malta, Marocko, Tunisien
15.	Växter av Vitis L., utom frukter	Tredje land
16.	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, och Poncirus Raf. och hybri-	Tredje land
	der av dessa, utom frukter och fröer
17.	Växter av Phoenix spp., utom frukter och fröer	Algeriet, Marocko

10.7.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 169/39
			Beskrivning	Ursprungsland
18.	Växter av Cydonia Mill., Malus Mill., Prunus L. och Pyrus L. och			Utan att det påverkar tillämpningar av de förbud som tillämpas för väx-
	hybrider av dessa samt Fragaria L., för plantering, utom fröer			ter som anges i bilaga III A 9, i tillämpliga fall, icke-europeiska länder,
				utom Medelhavsländer, Australien, Nya Zeeland, Canada, kontinentala
				stater i Förenta staterna
19.	Växter av familijen Gramineae, utom växter av fleråriga prydnads-			Tredje land, utom europeiska länder och Medelhavsländer
	gräs av underfamiljerna Bambusoideae, Panicoideae, och av släk-
	tena Buchloe, Bouteloua Lag., Calamagrostis, Cortaderia Stapf., Glyce-
	ria R. Br., Hakonechloa Mak. ex Honda, Hystrix, Molinia, Phalaris L.,
	Shibataea, Spartina Schreb., Stipa L. och Uniola L. för plantering,
	utom fröer

DEL B

VÄXTER, VÄXTPRODUKTER OCH ANDRA FÖREMÅL VILKAS INFÖRSEL SKALL FÖRBJUDAS I VISSA

SKYDDADE ZONER

Beskrivning	Skyddad(e) zon(er)
1. Utan att det påverkar tillämpningen av de förbud som tillämpas för	E, F (Champagne–Ardennes, Alsace — utom departement Bas Rhin —,
växter som anges i bilaga III A 9 och III A 18, i tillämpliga fall, väx-	Lorraine, Franche-Comté, Rhône-Alpes – utom departementet Rhône –
ter och levande pollen för pollinering av Chaenomeles Lindl., Cotone-	Bourgogne, Auvergne – utom departementet Puy de Dome – Provence-
aster Ehrh., Crataegus L., Cydonia Mill., Eriobotrya Lindl., Malus Mill.,	Alpes-Côte d'Azur, Korsika, Languedoc-Roussillon), IRL, I, P, UK (N-IRL,
Mespilus L., Pyracantha Roem., Pyrus L., Sorbus L., utom Sorbus inter-	Isle of Man och Channel Islands) A, FI
media (Ehrh.) Pers. och Stranvaesia Lindl., utom frukter och fröer,
med ursprung i andra tredje länder än de som är erkänt fria från
Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al. i enlighet med det förfarande
som fastställs i artikel 18

L 169/40

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

BILAGA IV

DEL A

SÄRSKILDA KRAV SOM ALLA MEDLEMSSTATER MÅSTE FASTSTÄLLA FÖR INFÖRSEL TILL OCH

FÖRFLYTTNING INOM ALLA MEDLEMSSTATER AV VÄXTER, VÄXTPRODUKTER, OCH ANDRA

FÖREMÅL

A v s n i t t I

VÄXTER, VÄXTPRODUKTER OCH ANDRA FÖREMÅL MED URSPRUNG UTANFÖR GEMENSKAPEN

	Växter, växtprodukter och andra föremål		Särskilda krav
1.1	Trä av barrträd (Coniferales), med undantag av trä av Thuja L.,	Det skall bevisas genom ett indikatorsystem som har godkänts i enlighet
	utom trä i form av	med det förfarande som fastställs i artikel 18 och som tillämpas på träet
	— flis, spån, eller träavfall som helt eller delvis har erhållits från	att träet har genomgått lämplig värmebehandling så att den innersta
		delen av träet under 30 minuters tid har hållit en minimitemperatur på
	dessa barrträd,	56 °C
	— packlådor, häckar eller tunnor,
	— lastpallar, pallboxar eller liknande anordningar,
	— garneringsträ, avståndsklossar och ribbor,
	men inklusive trä som inte har kvar sin naturliga rundade yta,
	med ursprung i Canada, Förenta staterna, Japan, Kina, Korea och
	Taiwan
1.2	Trä av barrträd (Coniferales) i form av flis, spån, eller träavfall	Officiellt uttalande:
	som helt eller delvis har erhållits från dessa barrträd med	a)	att produkten har genomgått lämplig gasning ombord	på skeppet
	ursprung i Canada, Förenta staterna, Japan, Kina, Korea och Tai-
	wan		eller i en behållare före avsändandet
			och
		b)	att produkten skall transporteras i förslutna behållare	eller på ett
			sådant sätt att nya angrepp förhindras

1.3 Trä av barrträd (Coniferales), med undantag av trä av Thuja L., i Träet skall vara barkat och fritt från gnaghål orsakade av larver av släk-

form av packlådor, häckar, tunnor, lastpallar, pallboxar eller lik-	tet Monochamus (icke-europeiska spp.), gnaghål som för det här ändamå-
nande anordningar, garneringsträ, avståndsklossar och -ribbor,	let definieras som större än 3 mm i diameter, och träet skall ha en vat-
men inklusive trä som inte har kvar sin naturliga rundade yta,	tenhalt som är under 20 % av torrsubstansen och som har uppnåtts vid
med ursprung i Canada, Förenta staterna, Japan, Kina, Korea och	bearbetningen
Taiwan

1.4 Trä av Thuja L., inklusive trä som inte har kvar sin naturliga run- Träet skall vara barkat och fritt från gnaghål orsakade av larver av släk-

	dade yta, med ursprung i Canada, Förenta staterna, Japan, Kina,	tet Monochamus (icke-europeiska spp.), gnaghål som för det här ändamå-
	Korea och Taiwan	let definieras som större än 3 mm i diameter
1.5	Trä av barrträd (Coniferales), utom trä i form av flis, spån, eller	a)	Träet skall vara barkat och fritt från gnaghål orsakade av larver av
	träavfall som helt eller delvis har erhållits från dessa barrträd,		släktet Monochamus (icke-europeiska spp.), gnaghål som för det här
	men inklusive trä som inte har kvar sin naturliga rundade yta,		ändamålet definieras som större än 3 mm i diameter
	med ursprung i andra icke-europeiska länder än Canada, Förenta		eller
	staterna, Japan, Kina, Korea och Taiwan
		b)	det skall framgå genom märkningen ”Kiln-dried”, eller ”K.D.” eller en
			annan internationellt godkänd märkning på träet eller på dess
			emballage i enlighet med gällande handelsbruk, att träet vid tidpunk-
			ten för bearbetningen har torkats i torkugn efter ett lämpligt tids-/
			temperaturschema så att vattenhalten är under 20% av torrsubstan-
			sen

10.7.2000			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning					L 169/41
		Växter, växtprodukter och andra föremål						Särskilda krav
2.1	Trä av Acer saccharum Marsh., inklusive trä som inte har kvar sin				Det skall framgå genom märkningen ”Kiln-dried”, ”K.D.” eller en annan
	naturliga rundade yta, utom trä avsett för produktion av faner,				internationellt godkänd märkning på träet eller på dess emballage i
	med ursprung i länder i Nordamerika				enlighet med gällande handelsbruk, att träet vid tidpunkten för bearbet-
					ningen har torkats i torkugn efter ett lämpligt tids-/temperaturschema så
					att vattenhalten är under 20% av torrsubstansen
2.2	Trä av Acer saccharum Marsh., utom trä som anges i 2.1 med				Det skall framgå antingen av de åtföljande dokumenten eller på annat
	ursprung i länder i Nordamerika				sätt att träet är avsett för produktion av faner
3.	Trä av Castanea Mill, och Quercus L., inklusive trä som inte har				Träet skall vara barkat och
	kvar sin naturliga rundade yta, med ursprung i länder i Nordame-				a)	antingen vara hugget		eller sågat så	att den rundade ytan	är helt
	rika
						avslägsnad
						eller
					b)	officiellt uttalande	att	vattenhalten i	träet inte överstiger	20% av
						torrsubstansen
						eller
					c)	officiellt uttalande	att	träet har desinfekterats genom en lämplig
						behandling med het luft eller hett vatten
					eller då det gäller sågat trä med eller utan vidhängande barkrester skall
					det framgå genom märkningen ”Kiln-dried” eller ”K.D.” eller en annan
					internationellt godkänd märkning på träet eller på dess emballage i
					enlighet med gällande handelsbruk, att träet vid tidpunkten för bearbet-
					ningen har torkats i torkugn efter ett lämpligt tids-/temperaturschema
					så att vattenhalten är under 20 % av torrsubstansen
4.	Trä av Castanea Mill.				Utan att det påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på växt-
					produkter som anges i bilaga IV A I 3, officiellt uttalande
					a) att träet har sitt ursprung i ett område som har förklarats fritt från
						Cryphonectria parasitica (Murrill) Barr
						eller
					b)	träet är barkat
5.	Trä av Platanus L., inklusive trä som inte har kvar sin naturliga				Det skall framgå genom märkningen ”Kiln-dried”, eller ”K.D.” eller en
	rundade yta, med ursprung i Förenta staterna eller Armenien				annan internationellt godkänd märkning på träet eller på dess emballage
					i enlighet med gällande handelsbruk, att träet vid tidpunkten för bear-
					betningen har torkats i torkugn efter ett lämpligt tids-/temperaturschema
					så att vattenhalten är under 20 % av torrsubstansen
6.	Trä av Populus L., med ursprung i länder på den amerikanska				Träet skall vara barkat
	kontinenten
7.	Trä i form av flis, spån, eller träavfall som helt eller delvis har				Produkten skall ha producerats uteslutande av barkat trä eller av trä som
	erhållits från Acer saccharum Marsh. Castanea Mill., Platanus L.,				antingen har torkats i torkugn vid tidpunkten för bearbetningen efter ett
	Populus L. och Quercus L., med ursprung i andra icke-europeiska				lämpligt tids-/temperaturschema så att vattenhalten är under 20 % av
	länder än Canada, Förenta staterna, Japan, Kina, Korea och Tai-				torrsubstansen, eller har gasats ombord på skeppet eller i en försluten
	wan				behållare före avsändandet, och skall transporteras i förslutna behållare
					eller på ett sådant sätt att nya angrepp förhindras
8.1	Växter av barrträd (Coniferales), utom frukter och fröer med				Utan att det påverkar tillämpningen av de förbud som tillämpas på de
	ursprung i icke-europeiska länder				växter som anges i bilaga 3 A 1, i tillämpliga fall, officiellt uttalande att
					växterna har producerats i plantskolor och att produktionsplatsen är fri
					från Pissodes spp. (icke-europeiska)

L 169/42			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		10.7.2000
		Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
8.2	Växter av barrträd (Coniferales), utom frukter och fröer, högre än				Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
	3 m, med ursprung i icke-europeiska länder				på de växter som anges i bilaga III A 1 och i bilaga IV A I 8.1, i tillämp-
					liga fall, officiellt uttalande att växterna har producerats i plantskolor
					och att produktionsplatsen är fri från Scotylidae spp. (icke-europeiska)
9.	Växter av Pinus L. för plantering, utom fröer				Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
					på de växter som anges i bilaga III A 1 och i bilaga IV A I 8.1 och 8.2,
					officiellt uttalande att inga symptom på Scirrhia acicola (Dearn.) Siggers
					eller Scirrhia pini Funk et Parker har iakttagits på produktionsplatsen
					eller i dess omedelbara närhet efter ingången av den senaste avslutade
					växtperioden

10. Växter av Abies Mill., Larix Mill., Picea A. Dietr., Pinus L., Pseudot- Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas

suga Carr. och Tsuga Carr., för plantering, utom fröer	på de växter som anges i bilaga III A 1 och i bilaga IV A I 8.1, 8.2 och
	9, i tillämpliga fall, officiellt uttalande att inga symptom på Melampsora
	medusae Thümen har iakttagits på produktionsplatsen eller i dess ome-
	delbara närhet efter ingången av den senaste avslutade växtperioden
11.1 Trä av Castanea Mill. och Quercus L., utom frukter och fröer,	Utan att det påverkar tillämpningen av de förbud som tillämpas på de
	växter som anges i bilaga III A 2
a) med ursprung i icke-europeiska länder	Officiellt uttalande att inga symptom på Cronartium spp. (icke-europeis-
	ka) har iakttagits på produktionsplatsen eller i dess omedelbara närhet
	efter ingången av den senaste avslutade växtperioden
b) med ursprung i länder i Nordamerika	Officiellt uttalande att växterna har sin ursprung i områden som har
	påvisats vara fria från Ceratocystis fagacearum (Bretz) Hunt
11.2 Växter av Castanea Mill. och Quercus L. för plantering, utom fröer	Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
	på de växter som anges i bilaga III A 2 och i bilaga IV A I 11.1, officiellt
	uttalande att
	a) växterna har sitt ursprung i områden som är erkänt fria från Crypho-
	nectria parasitica (Murrill) Barr
	eller
	b) inga symptom på Cryphonectria parasitica (Murrill) Barr har iakttagits
	på produktionsplatsen eller i dessa omedelbara närhet efter ingången
	av den senaste avslutade växtperioden

12. Växter av Platanus L. för plantering, utom fröer, med ursprung i Officiellt uttalande att inga symptom på Ceratocyctis fimbriata f.sp. platani

Förenta staterna eller i Armeninen	Walter har iakttagits på produktionsplatsen eller i dess omedelbara när-
	het efter ingången av den senaste avslutade växtperioden
13.1 Växter av Populus L. för plantering, utom fröer, med ursprung i	Utan att det påverkar tillämpningen av de förbud som tillämpas på de
tredje land	växter som anges i bilaga III A 3, officiellt uttalande att inga system på
	Melampsora medusae Thümen har iakttagits på produktionsplatsen eller i
	dess omedelbara närhet efter ingången av den senaste avslutade växtpe-
	rioden
13.2 Växter av Populus L., utom frukter och fröer, med ursprung i län-	Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
der på den amerikanska kontinenten	på de växter som anges i bilaga III A 3 och i bilaga IV A I 13.1, officiellt
	uttalande att inga symptom på Mycosphaerella populorum G. E. Thompson
	har iakttagits på produktionsplatsen eller i dess omedelbara närhet efter
	ingången av den senaste avslutade växtperioden

10.7.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 169/43
	Växter, växtprodukter och andra föremål			Särskilda krav

14. Växter av Ulmus L. för plantering, utom fröer, med ursprung i Officiellt uttalande att inga symptom på phloem nekros på alm MLO

länder i Nordamerika	har iakttagits på produktionsplatsen eller i dess omedelbara närhet efter
	ingången av den senaste avslutade växtperioden

15. Växter av Chaenomeles Lindl., Crataegus L., Cydonia Mill., Eriobotrya Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas

	Lindl., Malus Mill., Prunus L. och Pyrus L. för plantering, utom	på de växter som anges i bilaga III A 9, 18 och bilaga III B 1 i tillämp-
	fröer, med ursprung i icke-europeiska länder	liga fall, officiellt uttalande att
		a)	växterna har sitt ursprung i ett land som har förklarats fritt från
			Monilinia fructicola (Winter) Honey
			eller
		b)	växterna har sitt ursprung i ett område som är erkänt fritt från
			Monilinia fructicola (Winter) Honey, i enlighet med det förfarande
			som fastställs i artikel 18, och inga symptom på Monilinia fructicola
			(Winter) Honey har iakttagits på produktionsplatsen efter ingången
			av den senaste avslutade växtperioden
16.	Från och med den 15 februari till och med den 30 september,	Officiellt uttalande att
	frukter av Prunus L., med ursprung i icke-europeiska länder	—	frukterna har sitt ursprung i ett land som har påvisats vara fritt från
			Monilinia fructicola (Winter) Honey
			eller
		—	frukterna har sitt ursprung i ett område som har förklarats fritt från
			Monilinia fructicola (Winter) Honey, i enlighet med det förfarande
			som fastställs i artikel 18
			eller
		—	frukterna har genomgått lämplig undersökning och behandling före
			skörden eller exporten för att säkerställa att de är fria från Monilinia
			spp.
16.1 Frukter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider		Frukterna skall vara fria från stjälkar och blad och emballaget skall vara
	av dessa, med ursprung i tredje land	försett med ett lämpligt märke som anger ursprung
16.2 Frukter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider		Utan att de påverkar bestämmelser som gäller frukterna i bilaga IV A.I –
	av dessa, med ursprung i tredje land	16.1, 16.3, 16.4 och 16.5 officiellt intygande om
		a)	att frukterna har sitt ursprung i ett land som påvisats vara fritt från
			Xanthomonas campestris (alla stammar som är patogena på Citrus) i
			enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18,
			eller
		b)	att frukterna har sitt ursprung i ett område som påvisats vara fritt
			från Xanthomonas campestris (alla stammar som är patogena på Cit-
			rus) i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18, och
			som nämns i de certifikat som avses i artiklarna 7 eller 8 i detta
			direktiv,
			eller
		c)	att antingen
			— i enlighet med ett officiellt kontrollsystem, inga symptom på
			Xanthomonas campestris (alla stammar som är patogena på Cit-
			rus), har iakttagits på produktionsområdet eller i dess närmaste
			omgivningar sedan början av den senaste växtperioden,
			och
			inga av de frukter som har skördats på produktionsområdet har
			uppvisat några symptom på Xanthomonas campestris (alla stam-
			mar som är patogena på Citrus),
			och

L 169/44		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning			10.7.2000
	Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
					frukterna har genomgått behandling såsom natrium-ortofenylfe-
					nat, som nämns i de certifikat som avses i artiklarna 7 och 8 i
					detta direktiv,
					och
					frukterna har förpackats i lokaler eller distributionscentraler som
					registreras för detta ändamål,
					eller
					— i enlighet med varje certificeringssystem som motsvarar ovanstå-
					ende bestämmelser i enlighet med det förfarande som fastställs i
					artikel 18.
16.3 Frukter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf., och hybrider				Utan att det påverkar de bestämmelser som gäller frukterna i bilaga IV
av dessa, med ursprung i tredje land				A I – 16.1, 16.2, 16.4 och 16.5 officiellt intygande om
				a) att frukterna har sitt ursprung i ett land som påvisats vara fritt från
					Cercospora angolensis Carv. & Mendes, i enlighet med det förfarande
					som fastställs i artikel 18,
					eller
				b)	att frukterna har sitt ursprung i ett område som påvisats vara fritt
					från Cercospora angolensis Carv. & Mendes, i enlighet med det för-
					farande som fastställs i artikel 18, och som nämns i de certifikat
					som avses i artiklarna 7 och 8 i detta direktiv,
					eller
				c)	att inga symptom av Cercospora angolensis Carv. & Mendes har iaktta-
					gits på produktionsområdet eller i dess närmaste omgivningar sedan
					början av den senaste växtperioden,
					och
					att inga av de frukter som har skördats på produktionsområdet har,
					vid lämplig officiell undersökning uppvisat tecken på denna orga-
					nism.
16.4 Frukter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf., och hybrider				Utan att det påverkar de bestämmelser som gäller frukter i bilaga IV A.I
av dessa, utom frukter av Citrus aurantium L., med ursprung i				– 16.1, 16.2, 16.3 och 16.5 officiellt intygande om
tredje land
				a)	att frukterna har sitt ursprung i ett land som påvisats vara fritt från
					Guignardia citricarpa Kiely (alla stammar som är patogena på Citrus),
					i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18,
					eller
				b)	att frukterna har sitt ursprung i ett område som påvisats vara fritt
					från Guignardia citricarpa Kiely (alla stammar som är patogena på Cit-
					rus), i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18, och
					som nämns i de certifikat som avses i artiklarna 7 och 8 i detta
					direktiv,
					eller
				c)	att inga symptom av Guignardia citricarpa Kiely (alla stammar som är
					patogena på Citrus) har iakttagits på produktionsområdet eller i dess
					närmaste omgivningar sedan början av den senaste växtperioden,
					och att inga av de frukter som har skördats på produktionsområdet
					har, vid lämplig officiell undersökning uppvisat tecken på denna
					organism,
					eller

10.7.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 169/45
	Växter, växtprodukter och andra föremål			Särskilda krav

d) att frukterna har sitt ursprung på ett produktionsområde där man har utfört lämplig behandling av Guignardia citricarpa Kiely (alla stammar som är patogena på Citrus),

och

att inga av de frukter som har skördats på produktionsområdet har, vid lämplig officiell undersökning, uppvisat tecken på denna orga- nism.

16.5 Frukter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider	Utan att de påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
av dessa, med ursprung i tredje land, där förekomst av Tephitidae	på frukterna i bilaga III B 2, 3 och bilaga IV A I 16.1, 16.2 och 16.3
(icke-europeiska) har påvisats	officiellt uttalande att
	a)	frukterna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
		ifrågavarande skadegörare, eller, om inte detta kravs kan uppfyllas
	b)	inga symptom på ifrågavarande skadegörare har iakttagits på pro-
		duktionsplatsen eller i dess omedelbara närhet efter ingången av den
		senaste växtperioden, vid officiella kontroller som har utförts minst
		en gång per månad under de tre månader som föregick skörden,
		och ingen av de frukter som har skördats, på produktionsplatsen
		har, vid en lämplig officiell undersökning, visat något tecken på ska-
		degöraren i fråga, eller, om inte heller detta krav kan uppfyllas
	c)	frukterna har, vid en lämplig officiell undersökning av representativa
		prov, visat sig vara fria från ifrågavarande skadegörare på alla stadier
		av deras utveckling, eller, om detta krav heller inte kan uppfyllas
	d)	frukterna har genomgått en lämplig behandling; godkänd värmebe-
		handling med ånga, behandling med kyla, eller behandling med
		djupfrysning, vilka har visat sig vara effektiva mot ifrågavarande ska-
		degörare utan att skada frukterna, och, om dessa behandlingssätt
		inte är möjliga, behandling med kemikalier i den mån gemenskapens
		lagar godkänner sådan behandling

17. Växter av Chaenomeles Lindl., Cotoneaster Ehrh., Crataegus L., Cydo- Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas nia Mill., Eriobotrya Lindl., Malus Mill., Mespilus L., Pyracantha på växter som anges i bilaga III A 9, 18, bilaga III B 1 eller bilaga IV A I

Roem., Pyrus L., Sorbus L., utom Sorbus intermedia (Ehrh.) Pers.	15, i tillämpliga fall, officiellt uttalande att
och Stranvaesia Lindl. för plantering, utom fröer
	a)	frukterna har sitt ursprung i länder som är erkänt fria från Erwinia
		amylovora (Burr.) Winsl. et al. i enlighet med det förfarande som fast-
		ställs i artikel 18,
		eller
	b)	de växter på produktionsfältet och i dess omedelbara närhet som
		har visat symptom på Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al. har ren-
		sats ut

18.	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider	Utan att det påverkar tillämpningen, av de bestämmelser som tillämpas
	av dessa, utom frukter och fröer, samt växter av Araceae, Maran-	på växter, som anges i bilaga III A 16, i tillämpliga fall, officiellt utta-
	taceae, Musaceae, Persea spp. och Strelitziaceae, rotade eller med	lande att
	vidhängande eller medföljande odlingssubstrat
		a) frukterna har sitt ursprung i länder som är erkänt fria från Radopho-
		lus citrophilus Huettel et al. och Radopholus similis (Cobb) Thorne

L 169/46		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		10.7.2000
	Växter, växtprodukter och andra föremål			Särskilda krav
				b) representativa stickprov av jord och rötter	från produktionsplatsen
				efter ingången av den senaste avslutade växtperioden har genomgått
				officiell nematologisk undersökning åtminstone beträffande Radopho-
				lus citrophilus Huettel et al. och Radopholus similis (Cobb) Thorne och
				vid denna undersökning har befunnits vara fria från de skadegörarna
19.1 Växter av Crataegus L. för plantering, utom fröer, med ursprung i				Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
länder där förekomst av Phyllosticta solitaria Ell. et Ev. har påvisats				på växter som anges i bilaga III A 9 och bilaga IV A I 15 och 17, offici-
				ellt uttalande att inga symptom på Phyllosticta solitaria Ell. et Ev. har
				iakttagits på växter på produktionsplatsen ingången av den senaste
				avslutade växtperioden

19.2 Växter av Cydonia Mill., Fragaria L., Malus Mill., Prunus L., Pyrus Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas L., Ribes L., Rubus L. för plantering, utom fröer, med ursprung i på växter som anges i bilaga III A 9 och 18 samt bilaga IV A I 15 och

länder		där förekomst av skadegöraren i fråga har påvisats på	17, i tillämpliga fall, officiellt uttalande att inga symptom på relevanta
dessa släkten			skadegörare har iakttagits på växterna på produktionsplatsen efter
			ingången av den senaste avslutade växtperioden
Relevanta skadegörare är följande:
—	På Fragaria L.:
	—	Phytophtora fragariae Hickman, var. fragariae
	—	Arabis mosaic virus
	—	Raspberry ringspot virus
	—	Strawberry crinkle virus
	—	Strawberry latent ringspot virus
	—	Strawberry mild yellow edge virus
	—	Tomato black ring virus
	—	Xanthomonas fragariae Kennedy et King
—	På Malus Mill.:
	—	Phyllosticta solitaria Ell. et Ev.
—	På Prunus L.:
	—	Apricot chlorotic leafroll mycoplasm
	—	Xanthomonas campestris pv. prunis (Smith) Dye
— På Prunus persica (L.) Batsch:
	—	Pseudomonas syringae pv. persicae (Prunier et al.) Young et
		al.
—	På Prunus L.:
	—	Phyllosticta solitaria Ell. et Ev.
—	På Rubus L.:
	—	Arabis mosaic virus
	—	Raspberry ringspot virus
	—	Strawberry latent ringspot virus
	—	Tomato black ring virus
—	På alla arter:
	icke-europeiska virus och virusliknande organismer

10.7.2000			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning			L 169/47
		Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
20.	Växter av Cydonia Mill. och Pyrus L. för plantering, utom fröer,				Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
	med ursprung i länder där förekomst av Moriasjuka MLO hos				på växter som anges i bilaga III A 9 och 18 samt bilaga IV A I 15, 17
	päron har påvisats				och 19.2, officiellt uttalande att växter på produktionsplatsen och i dess
					omedelbara närhet som har visat symptom som väcker misstanke om
					angrepp av Moriasjuka MLO hos päron har utrotats på den platsen
					under de tre senaste avslutade växtperioderna
21.1 Växter av Fragaria L. för plantering, utom fröer, med ursprung i					Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
	länder där förekomst av de relevanta skadegörarna har påvisats				på växter som anges i bilaga III A 18 och bilaga IV A I 19.2, officiellt
					uttalande att
	Relevanta skadegörare är				a) växterna, med undantag av växter som är uppdragna från fröer,
	— Strawberry latent ”C” virus					— antingen är officiellt certifierade under ett certifieringsprogram,
	— Strawberry vein banding virus					som kräver att de härstammar i direkt led från material som har
						förvarats under lämpliga förhållanden och som har genomgått
	— Strawberry witches' broom mycoplasm					officiell undersökning med lämpliga indikatorer	eller likvärdiga
						metoder åtminstone beträffande de relevanta skadegörarna och i
						denna undersökning har befunnits vara fria från de skadegö-
						rarna
						eller
						— härstammar i direkt led från material som förvaras under lämp-
						liga förhållanden och som åtminstone en gång under de senaste
						tre avslutade växtperioderna har genomgått officiell undersök-
						ning med lämpliga indikatorer eller likvärdiga metoder beträf-
						fande åtminstone de relevanta skadegörarna och som i denna
						undersökning har befunnits vara fritt från de skadegörarna
					b)	inga symptom på sjukdomar orsakade av relevanta skadegörare har
						iakttagits på växter på produktionsplatsen, eller på växter som är
						känsliga för angrepp i dess omedelbara närhet efter ingången av den
						senaste avslutade växtperioden
21.2 Växter av Fragaria L. för plantering, utom fröer, med ursprung i					Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
	länder där förekomst av Aphelencoides besseyi Christie har påvisats				på växter som anges i bilaga III A 18 och bilaga IV A I 19.2 och 21.1,
					officiellt uttalande att
					a) inga symptom på Aphelenchoides besseyi Christie har iakttagits på väx-
						ter på produktionsplatsen efter ingången av den senaste avslutade
						växtperioden,
						eller
					b)	då det gäller växter i vävnadskultur, växterna härstammar i direkt
						led från växter som uppfyllde villkoret i a i denna punkt eller också
						har de undersökts officiellt med lämpliga nematologiska metoder
						och har befunnits vara fria från Aphelenchoides besseyi Christie
21.3 Växter av Fragaria L. för plantering, utom fröer					Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
					på växter som anges i bilaga III A 18 och bilaga IV A I 19.2, 21.1 och
					21.2, officiellt uttalande att växter har sitt ursprung i ett område som
					har påvisats vara fritt från Anthonomus signatus Say und Anthonomus
					bisignifer (Schenkling)
22.1 Växter av Malus Mill. för plantering, utom fröer, med ursprung i					Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
	länder där förekomst av de relevanta skadegörarna har påvisats				på växter som anges i bilaga III A 9 och 18, bilaga III B I och bilaga IV
	på Malus Mill.				A I 15, 17 och 19.2, officiellt uttalande att

L 169/48		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning				10.7.2000
	Växter, växtprodukter och andra föremål					Särskilda krav
Relavanta skadegörare är				a)	växterna
—	Cherry rasp leaf virus (amerikanskt)				—	antingen är officiellt certifierade under ett certifieringsprogram,
						som kräver att de härstammar i direkt led från material som har
—	Tomato ringspot virus					förvarats under lämpliga förhållanden och som har genomgått
						officiell undersökning med lämpliga indikatorer eller likvärdiga
						metoder åtminstone beträffande de relevanta skadegörarna och i
						denna undersökning har befunnits vara fria från de skadegö-
						rarna
						eller
					—	härstammar i direkt led från material som förvaras under lämp-
						liga förhållanden och som åtminstone en gång under de senaste
						tre avslutade växtperioderna har genomgått officiell undersök-
						ning med lämpliga indikatorer eller likvärdiga metoder beträf-
						fande åtminstone de relevanta skadegörarna och som i denna
						undersökning har befunnits vara fritt från de skadegörarna
				b)	inga symptom på sjukdomar orsakade av relevanta skadegörare har
					iakttagits på växter på produktionsplatsen, eller på växter som är
					mottagliga för angrepp i dess omedelbara närhet efter ingången av
					de tre senaste avslutande växtperioderna
22.2 Växter av Malus Mill. för plantering, utom fröer, med ursprung i				Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
länder där förekomst av Apple proliferation mycoplasm har				på växter som anges i bilaga III A 9 och 18, bilaga III B I samt bilaga IV
påvisats				A I 15, 17, 19.2 och 21.1, officiellt uttalande att
				a) växterna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
					Apple proliferation mycoplasm
					eller
				b)	aa) växterna, med undantag av dem som har dragits upp från fröer
						— antingen är officiellt certifierade under ett certifieringspro-
						gram, som kräver att de härstammar i direkt led från mate-
						rial som har förvarats under lämpliga förhållanden och
						som har genomgått officiell undersökning med lämpliga
						indikatorer eller likvärdiga metoder åtminstone beträffande
						Apple proliferation mycoplasm och i denna undersökning
						har befunnits vara fria från den skadegöraren
						eller
						— härstammar i direkt led från material som förvaras under
						lämpliga förhållanden och som åtminstone en gång under
						de senaste sex avslutade växtperioderna har genomgått offi-
						ciell undersökning med lämpliga indikatorer eller likvärdiga
						metoder beträffande åtminstone Apple proliferation myco-
						plasm och som i denna undersökning har befunnits vara
						fritt från den skadegöraren
					bb)	inga symptom på sjukdomar orsakade av Apple proliferation
						mycoplasm har iakttagits på växter på produktionsplatsen, eller
						på växter som är känsliga för angrepp i dess omedelbara närhet
						efter ingången av de tre senaste avslutade växtperioderna
23.1 Växter av följande arter av Prunus L. för plantering, utom fröer,				Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
med ursprung i länder där förekomst av Sjarka-virus har påvisats				på växter som anges i bilaga III A 9 och 18 samt i bilaga IV A I 15 och
				19.2, officiellt uttalande att
—	Prunus amygdalus Batsch			a) växterna, med undantag av de som är uppdragna från fröer
—	Prunus armeniaca L.				—	antingen är officiellt certifierade under ett certifieringsprogram,
						som kräver att de härstammar i direkt led från material som
—	Prunus blireiana Andre					har förvarats under lämpliga förhållanden och som har genom-
						gått officiell undersökning med lämpliga indikatorer eller likvär-
—	Prunus brigantina Vill.					diga metoder åtminstone beträffande Sjarka-virus och i denna
						undersökning har befunnits vara fria från den skadegöraren,
—	Prunus cerasifera Ehrh.					eller

10.7.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 169/49
	Växter, växtprodukter och andra föremål			Särskilda krav
—	Prunus cistena Hansen			— härstammar i direkt led från material som förvaras under
—	Prunus curdica Fenzl et Fritsch.			lämpliga förhållanden och som åtminstone en gång under de
				senaste tre avslutade växtperioderna har genomgått officiell
—	Prunus domestica spp. domestica L.			undersökning med lämpliga indikatorer eller likvärdiga meto-
				der beträffande åtminstone Sjarkavirus och som i denna under-
—	Prunus domestica spp. insititia (L.) C.K. Schneid.			sökning har befunnits vara fritt från den skadegöraren
— Prunus domestica spp. italica (Borkh.) Hegi				b) inga symptom på sjukdomar orsakade av Sjarka-virus har iakttagits
—	Prunus glandulosa Thunb			på växter på produktionsplatsen, eller på växter som är känsliga för
—	Prunus holosericea Batal			angrepp i dess omedelbara närhet efter ingången av de tre senaste
				avslutade växtperioderna
—	Prunus hortulana Bailey			c) växter på produktionsplatsen som har visat symptom på sjukdom
—	Prunus japonica Thunb			orsakad av andra virus eller liknande sjukdomsalstrare har tagits
—	Prunus mandshurica (Maxim.) Koehne			bort
—	Prunus maritima Marsh.
— Prunus mume Sieb. et Zucc.
—	Prunus nigra Ait.
— Prunus persica (L.) Batsch
—	Prunus salicina L.
—	Prunus sibirica L.
—	Prunus simonii Carr.
—	Prunus spinosa L.
—	Prunus tomentosa Thunb.
—	Prunus triloba Lindl.
— andra arter av Prunus L. som är känsliga för Sjarka-virus
23.2 Växter av Prunus L. för plantering				Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
a)	med ursprung i länder där förekomst av den relevanta skade-			på växter som anges i bilaga III A 9 och 18 eller i bilaga IV A I 15, 19.2
				och 23.1, officiellt uttalande att
	göraren har påvisats på Prunus L.
b) utom fröer, med ursprung i länder där förekomst av de rele-				a) växterna
	vanta skadegörarna har påvisats
c)	utom fröer, med ursprung i icke-europeiska länder där före-			— antingen är officiellt certifierade under ett certifieringsprogram,
	komst av de relevanta skadegörarna har påvisats			som kräver att de härstammar i direkt led från material som
Relevanta skadegörare är				har förvarats under lämpliga förhållanden och som har
				genomgått officiell undersökning med lämpliga indikatorer
—	i fall enligt a			eller likvärdiga metoder åtminstone	beträffande de relevanta
				skadegörarna och i denna undersökning har befunnits vara fria
	— Tomato ringspot virus			från dessa skadegörare
—	i fall enligt b			eller

—Cherry rasp leaf virus (amerikanskt)

—	Peach mosaic virus (amerikanskt)	— härstammar i direkt led från material som förvaras under
—	Peach phony rickettsia	lämpliga förhållanden och som åtminstone en gång under de
		senaste tre avslutade växtperioderna har genomgått officiell
—	Peach rosette mycoplasm	undersökning med lämpliga indikatorer eller likvärdiga meto-
		der beträffande åtminstone de relevanta skadegörarna och som
—	Peach yellows mycoplasm	i denna undersökning har befunnits vara fritt från dessa skade-
		görare

—Plum line pattern virus (amerikanskt)

— Peach X-disease mycoplasm	b) inga symptom på sjukdomar orsakade av de relevanta skadegörarna
— i fall enligt c	har iakttagits på växter på produktionsplatsen, eller på växter som
	är känsliga för angrepp i dess omedelbara närhet efter ingången av
— Little cherry pathogen	de tre senaste avslutade växtperioderna

L 169/50				SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning				10.7.2000
			Växter, växtprodukter och andra föremål					Särskilda krav
24.	Växter av Rubus L. för plantering					Utan att det påverkar de krav som tillämpas på växterna i bilaga IV A I
						19.2
	a) med ursprung i länder där förekomst av den relevanta skade-					a)	växterna skall vara från bladlus, inklusive bladlusägg
		göraren har påvisats på Rubus L.
	b) utom fröer, med ursprung i länder där förekomst av de rele-					b)	officiellt uttalande att
		vanta skadegörarna har påvisats					aa)	växterna
	Relevanta skadegörare är							— antingen är officiellt certifierade under ett certifieringspro-
								gram, som kräver att de härstammar i direkt led från
								material som har förvarats under lämpliga förhållanden
	—	i fall enligt a						och som har genomgått officiell undersökning med lämp-
								liga indikatorer eller likvärdiga metoder åtminstone beträf-
		—	Tomato ringspot virus					fande de relevanta skadegörarna och i denna undersök-
								ning har befunnits vara fria från dessa skadegörare
		—	Black raspberry latent virus					eller
		—	Cherry leafroll virus					— härstammar i direkt led från material som förvarats under
								lämpliga förhållanden och som åtminstone en gång under
								de senaste tre avslutade växtperioderna har genomgått
		—	Prunus necrotic ringspot virus					officiell undersökning med lämpliga	indikatorer eller lik-
								värdiga metoder beträffande åtminstone de relevanta ska-
								degörarna och som i denna undersökning har befunnits
	—	i fall enligt b						vara fritt från dessa skadegörare
		—	Raspberry leaf curl virus (amerikanskt)				bb)	inga symptom på sjukdomar orsakade av de relevanta skade-
								görarna har iakttagits på växter på produktionsplatsen, eller på
								växter som är känsliga för angrepp i dess omedelbara närhet
		— Cherry rasp leaf virus (amerikanskt)						efter ingången av de tre senaste avslutade växtperioderna
25.1 Knölar av Solanum tuberosum L. med ursprung i länder där före-						Utan att det påverkar de förbud som tillämpas på knölarna i bilaga III A
	komst av Synchytrium endobioticum (Schilbersky) Percival har					10, 11 och 12, officiellt uttalande att
	påvisats
						a)	knölarna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria
							från Synchytrium endobioticum (Schilbersky) Percival (alla raser utom
							ras 1, den vanliga europeiska rasen) och inga symptom på Synch-
							ytrium endobioticum (Schilbersky) Percival har iakttagits varken på
							produktionsplatsen eller i dess omedelbara närhet efter ingången av
							en tillräckligt lång tid
							eller
						b)	bestämmelser som erkänns som likvärdiga med gemenskapens
							bestämmelser om bekämpning av Synchytrium endobioticum (Schil-
							bersky) Percival i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel
							15 har följts i ursprungslandet
25.2 Knölar av Solanum tuberosum L.						Utan att det påverkar bestämmelser som anges i bilaga III A 10, 11 och
						12 samt i bilaga IV A I 25.1, officiellt uttalande att
						a)	knölarna har sitt ursprung i länder som har påvisats vara fria från
							Clavibacter michiganensis spp. sepedonicus (Spieckermann et Kotthoff)
							Davis et al.
							eller
						b)	bestämmelser som erkänns som likvärdiga med gemenskapens
							bestämmelser om bekämpning av Clavibacter michiganensis spp. sepe-
							donicus (Spieckermann et Kotthoff) Davis et al. i enlighet med det
							förfarande som fastställs i artikel 18 har följts i ursprungslandet
25.3 Knölar av Solanum tuberosum L., utom tidiga potatissorter, med						Utan att det påverkar de bestämmelser som tillämpas på knölar som
	ursprung i länder där förekomst av Potato spindle tuber viroid					anges i bilaga III A 10, 11 och 12 samt bilaga IV A I 25.1 och 25.2,
	har påvisats					groningshämmande åtgärder

10.7.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning			L 169/51
	Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
25.4 Knölar av Solanum tuberosum L. för plantering				Utan	att det påverkar de bestämmelser som tillämpas på knölar som
				anges i bilaga III A 10, 11 och 12 samt i bilaga IV A I 25.1, 25.2 och
				25.3, officiellt uttalande att knölarna har sitt ursprung på ett fält som
				har påvisats vara fritt från Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens
				och Globodera pallida (Stone) Behrens
				och
				aa)	antingen härrör knölarna från områden där Pseudomanas solanacea-
					rum (Smith) Smith inte förekommer,
					eller
				bb)	i områden där Pseudomanas solanacearum (Smith) Smith, förekom-
					mer, härrör knölarna från en produktionsplats som befunnits fri
					från Pseudomanas solanacearum (Smith) Smith eller som räknas som
					fri från Pseudomanas solanacearum (Smith) Smith, som en följd av
					tillämpningen av en lämplig metod, vilken fastställs i enlighet med
					artikel 18, för att utrota Pseudomanas solanacearum (Smith) Smith
					och
				cc)	rotknölarna antingen har sitt ursprung i områden där Meloidogyne
					chitwoodi Golden et al. (samtliga populationer) samt Meloidogyne
					fallax Karssen veterligen inte finns,
					eller
				dd)	i områden där Meloidogyne chitwoodi Golden et al. (samtliga popula-
					tioner) samt Meloidogyne fallax Karssen veterligen finns
				—	och rotknölarna antingen kommer från en produktionsplats som
					har befunnits vara fri från Meloidogyne chitwoodi Golden et al.
					(samtliga populationer), samt Meloidogyne fallax Karssen, baserat på
					en årlig undersökning av värdväxter genom visuell kontroll av
					värdväxter vid lämpliga tidpunkter, och genom visuell kontroll
					både utvändigt och genom att man efter skörden skär av rotknö-
					larna från potatisväxter som odlats på produktionsstället,
					eller
				—	rotknölarna efter skörden slumpmässigt har utvalts och undersökts
					med avseende på symptom genom en lämplig metod för detta,
					eller provats i laboratorium liksom kontrollerats visuellt både
					utvändigt och genom att rotknölarna skurits av vid lämpliga tid-
					punkter och i samtliga fall vid tidpunkten för tillslutning av för-
					packningar eller containrar före utsläppande på marknaden i
					enlighet med bestämmelserna om förslutning i rådets direktiv
					66/403/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsädespota-
					tis (1) utan att några symptom på Meloidogyne chitwoodi Golden et
					al. (samtliga populationer) samt Meloidogyne fallax Karssen påträf-
					fats
25.5 Växter av Solanaceae för plantering, utom fröer, med ursprung i				Utan att det påverkar de bestämmelser som tillämpas på växter och knö-
länder där förekomst av Potato stolbur mycoplasm har påvisats				lar som anges i bilaga III A 10, 11, 12 och 13 samt i bilaga IV A I 25.1,
				25.2, 25.3 och 25.4, officiellt uttalande att inga symptom på Potato
				stolbur mycoplasm har iakttagits på växterna på produktionsplatsen
				efter ingången av den senaste avslutade växtperioden
25.6 Växter av	Solanaceae för plantering,		utom knölar av Solanum	Utan	att det påverkar de bestämmelser som tillämpas på växter som
tuberosum L. och inte heller fröer av Lycopersicon lycopersicum (L.)				anges i bilaga III A 11 och 13 samt i bilaga IV A I 25.5, i tillämpliga
Karsten ex Farw., med ursprung i länder där förekomst av Potato				fall, officiellt uttalande att inga symptom på Potato spindle tuber viroid
spindle tuber viroid har påvisats				har iakttagits på växter på produktionsplatsen efter		ingången av den
				senaste avslutade växtperioden

(1) EGT 125, 11.7.1966, s. 2320/66. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 1999/742/EG (EGT L 297, 18.11.1999, s. 39).

L 169/52			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning			10.7.2000
		Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
25.7 Växter av Capsicum annuum L., Lycopersicon lycopersicum (L.) Kars-					Utan att det påverkar de bestämmelser som är tillämpliga på växterna
	ten ex Farw., Musa L., Nicotiana L. och Solanum melongena L.				enligt bilaga III A 11 och 13 och bilaga IV A I 25.5 och 25.6, beroende
	avsedda för plantering, dock inte frukter och fröer som härrör				på fallet, ett officiellt uttalande om att
	från länder där det har konstaterats att Pseudomonas solanacearum
	(Smith) Smith förekommer				a)	växter som härrör från områden som har befunnits fria från Pseudo-
						monas solanacearum (Smith) Smith
						eller
					b)	inga symptom på Pseudomonas solanacearum (Smith) Smith har iaktta-
						gits på produktionsplatsen sedan början av den senaste avslutade
						växtperioden
25.8 Knölar av Solanum tuberosum L., som inte är avsedda för plante-					Utan att det påverkar de bestämmelser som är tillämpliga på knölarna
	ring				enligt bilaga III A 12 och bilaga IV A I 25.1, 25.2 och 25.3, ett officiellt
					uttalande om att knölarna härrör från områden där Pseudomonas solana-
					cearum (Smith) Smith inte befunnits förekomma
26.	Växter av Humulus lupulus L. för plantering, utom fröer				Officiellt uttalande att inga symptom på Verticillium alboatrum Reinke
					och Berthold och Verticillum dahliae Klebahn har iakttagits på humleplan-
					tor på produktionsplatsen efter ingången av den senast avslutade växtpe-
					rioden
27.1	Växter av Dendranthema (DC.) Des Moul., Dianthus L. och				Officiellt uttalande att
	Pelargonium l'Hérit. ex Ait. för plantering, utom fröer
					a)	inga symptom på Heliothis armigera Hübner eller Spodoptera littoralis
						(Boisd.) har iakttagits på produktionsplatsen efter ingången av den
						senaste avslutade växtperioden
						eller
					b)	växterna har genomgått lämplig behandling för att skydda dem mot
						dessa skadegörare
27.2	Växter av Dendranthema (DC.) Des Moul., Dianthus L. och				Utan att det påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på växter
	Pelargonium l'Hérit. ex Ait. för plantering, utom fröer				som anges i bilaga IV A 1 27.1
					a)	inga tecken på Spodoptera eridania Cramer, Spodoptera frugiperda
						Smith eller Spodoptera litura (Fabricius) har iakttagits på produktions-
						platsen efter ingången av den senaste avslutade växtperioden
						eller
					b)	växterna har genomgått lämplig behandling för att skydda dem från
						dessa skadegörare
28.	Växter av Dendranthema (DC.) Des Moul., för plantering, utom				Utan att det påverkar de krav som tillämpas på växterna i bilaga IV A 1
	fröer				27.1 och 27.2, officiellt uttalande att
					a)	växterna är högst av tredje generation och härstammar från material
						som vid virologiska undersökningar har befunnits vara fritt från
						Chrysanthemum dvärgsjuka, eller härstammar i direkt led från mate-
						rial som under blomningen har undergått en officiell kontroll av ett
						representativt urval på 10 % av materialet och som vid denna kon-
						troll har befunnits vara fritt från Chrysanthemum dvärgsjuka

10.7.2000			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning			L 169/53
		Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
					b)	växterna eller sticklingarna
						— kommer från platser som har kontrollerats officiellt minst en
						gång per månad under de tre månader som föregick avsändan-
						det och på vilka inga symptom på Puccinia horiana Hennings
						har iakttagits under den perioden, och i vilkas närhet inga
						symptom på Puccinia horiana Hennings har påvisats förekomma
						under de tre månader som föregick exporten
						eller
						— har genomgått lämplig behandling mot Puccinia horiana Hen-
						nings
					c)	i fråga om orotade sticklingar har inga symptom på Didymella liguli-
						cola (Baker, Dimock et Davis) v. Arx iakttagits varken på stickling-
						arna eller på de växter som sticklingarna härstammar ifrån, eller att,
						i fråga om rotade sticklingar, inga symptom på Didymella ligulicola
						(Baker, Dimock et Davis) v. Arx har iakttagits vare sig på stickling-
						arna eller på växtplatsen
29.	Växter av Dianthus L. för plantering, utom fröer				Utan att det påverkar de krav som tillämpas på växterna i bilaga IV A I
					27.1 och 27.2, officiellt uttalande att
					—	växterna härstammar i direkt led från moderplantor som vid offici-
						ellt godkända undersökningar, utförda minst en gång under de två
						föregående åren, har befunnits vara fria från Erwinia chrysanthemi pv.
						dianthicola (Hellmers) Dickey, Pseudomonas caryophylli (Burkholder)
						Starr et Burkholder och Phialophora cinerescens (Wollenw.) Van
						Beyma
					—	inga symptom på ovannämnda skadegörare har iakttagits på väx-
						terna
30.	Lökar av Tulipa L. och Narcissus L., utom lökar för vilka det av				Officiellt uttalande att inga symptom på Ditylerichus dipsaci (Kühn) Filip-
	deras emballage eller på annat sätt skall framgå att de är avsedda				jev har iakttagits på växterna efter ingången av den senast avslutade
	för försäljning till slutliga konsumenter som inte bedriver yrkes-				växtperioden
	mässig produktion av snittblommor
31.	Växter av Pelargonium l'Hérit. ex Ait. för plantering, utom fröer,				Utan att det påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på de väx-
	med ursprung i länder där förekomst av Tomato ringspot virus				ter som anges i bilaga IV A I 27.1 och 27.2
	har påvisats
	a) där förekomst av Xiphinema americanum Cobb sensu lato (icke-				Officiellt uttalande att växterna
	europeiska populationer) eller av andra smittbärare av
	Tomato ringspot virus inte har påvisats				a)	härstammar direkt från produktionsplatser som har påvisats vara fria
						från Tomato ringspot virus
						eller
					b)	är högst av fjärde generationer och härstammar från moderplantor
						som vid officiellt godkända virologiska undersökningar har befunnits
						vara fria från Tomato ringspot virus
	b) där förekomst av Xiphinema americanum Cobb sensu lato (icke-				Officiellt uttalande att växterna
	europeiska populationer) eller av andra smittbärare av
	Tomato ringspot virus har påvisats				a)	härstammar direkt från produktionsplatser som har påvisats vara fria
						från Tomato ringspot virus i jorden eller på växterna
						eller

L 169/54		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	10.7.2000
	Växter, växtprodukter och andra föremål			Särskilda krav

b) är högst av andra generationer och härstammar från moderplantor som vid officiellt godkända virologiska undersökningar har befunnits vara fria från Tomato ringspot virus

32.1 Växter av Apium graveolens L., Argyranthemum spp., Aster spp.,		Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
Brassica spp., Capsicum annuum L., Cucumis spp., Dendranthema		på de växter som anges i bilaga III A 11 och 13 samt i bilaga IV A I
(DC.) Des Moul., Dianthus L. och hybrider, Exacum spp. Gerbera		27.1, 27.2, 28 och 29, i tillämpliga fall, officiellt uttalande att
Cass., Gypsophila L., Lactuca spp., Leucanthemum L., Lupinus L.,
Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex Farw., Solanum melongena		a)	antingen har inga tecken på någon av de relevanta skadegörarna
L.,	Tanacetum L. och Verbena L. för plantering, utom fröer, med
			iakttagits vid officiella kontroller som utförts på produktionsplatsen
ursprung i länder där det har säkerställts i enlighet med det för-
			minst en gång per månad under de tre månader som föregick expor-
farande som fastställs i artikel 18 att förekomst av följande rele-
			ten
vanta skadegörare inte har påvisats
—	Amauromyza maculosa (Malloch)		eller
—	Liriomyza bryoniae (Kaltenbach)	b)	växterna har kontrollerats omedelbart före exporten och har befun-
			nits vara fria från tecken på de relevanta skadegörarna och har
			genomgått lämplig behandling avsedd att utrota de relevanta skade-
—	Liriomyza huidobrensis (Blanchard)		görarna

—Liriomyza sativae Blanchard

—Liriomyza trifolii (Burgess)

32.2 Växter av arter som omfattas av bilaga IV A I 32.1 för plantering,	Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
utom fröer, med ursprung i länder i Amerika eller i något annat	på de växter som anges i bilaga III A 11 och 13 samt i bilaga IV A I
tredje land som inte omfattas av bilaga IV A I 32.1	27.1, 27.2, 28, 29, och 32.1, i tillämpliga fall, officiellt uttalandet att
	inga tecken på Amauromyza maculosa (Malloch), Liriomyza bryoniae (Kal-
	tenbach), Liriomyza huidobrensis (Blanchard), Liriomyza sativae Blanchard
	eller Liriomyza trifolii (Burgess) har iakttagits på produktionsplatsen vid
	officiella kontroller som utförts minst en gång per månad under de tre
	månader som föregick exporten

32.3 Andra örtartade arter än de som omfattas av bilaga IV A I 32.1,	Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas
för plantering, utom fröer, med ursprung i länder som inte	på de växter som anges i bilaga III A 11 och 13 samt i bilaga IV A I
omfattas av bilaga IV A I 32.1	27.1, 27.2, 28 och 29, i tillämpliga fall, officiellt uttalande att
	a)	inga tecken på Amauromyza maculosa (Malloch) eller Linomyza sativae
		Blanchard har iakttagits vid officiella kontroller som utförts på pro-
		duktionsplatsen före exporten
		eller
	b)	växterna har kontrollerats omedelbart före exporten och har befun-
		nits vara fria från tecken på de relevanta skadegörarna och har
		genomgått lämplig behandling avsedd att utrota de relevanta skade-
		görarna

33.	Växter med rötter, planterade eller avsedda för plantering, odlade	Officiellt uttalande att produktionsplatsen har påvisats vara fri från Clavi-
	på friland	bacter michiganensis spp. sepedonicus (Spieckermann et Kotthoff) Davis et
		al., Globodera pallida (Stone) Behrens, Globodera rostochiensis (Wollenwe-
		ber) Behrens och Synchytrium endobioticum (Schilbersky) Percival

10.7.2000			SV		Europeiska gemenskapernas officiella tidning			L 169/55
		Växter, växtprodukter och andra föremål					Särskilda krav
34.	Jord och odlingssubstrat som är vidhängande eller följer med					Officiellt uttalande att
	växterna, och som helt eller delvis består av jord eller fasta orga-
	niska ämnen såsom växtdelar, humus, inklusive torv eller bark					a)	odlingssubstratet vid tiden för planteringen
	eller något fast oorganiskt ämne, avsedda att bibehålla växternas
	livskraft, med ursprung i						— antingen var fritt från jord och organiskt material
	—	Turkiet					eller
	—	Vitryssland,	Estland,	Lettland,	Litauen, Moldavien, Ryssland,		— var fritt från insekter och skadliga nematoder och genomgick
							en lämplig undersökning eller värmebehandling	eller gasning
		Ukraina
							för att säkerställa att det var fritt från andra skadegörare
	—	icke-europeiska länder utom Cypern, Egypten, Israel, Libyen,					eller
		Malta, Marocko, Tunisien
							— genomgick en lämplig värmebehandling eller gasning för att
							säkerställa att det var fritt från andra skadegörare
							och
						b)	efter planteringen
							— har antingen lämpliga åtgärder vidtagits för att säkerställa att
							odlingssubstratet har bevarats fritt från skadegörare
							eller
							— har växterna inom två veckor före avsändandet skakats fria från
							substratet så att endast den minsta mängd som är nödvändig
							för att bibehålla livskraften under transporten, och om de plan-
							teras om uppfyller det odlingssubstrat som används de krav
							som fastställs i a
35.1 Växter av Beta vulgaris L. för plantering, utom fröer						Officiellt uttalande att inga symptom på Beet curly top virus (icke-euro-
						peiska isolat) har iakttagits på produktionsplatsen efter ingången av den
						senaste avslutade växtperioden
35.2	Växter av Beta		vulgaris	L. för	plantering, utom fröer, med	Utan att det påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på växter
	ursprung i länder där förekomst av Beet leaf curl virus har					som anges i bilaga IV A I 35.1, officiellt uttalande att
	påvisats
						a)	förekomst av Beet leaf curl virus inte har påvisats i produktions-
							området
							och
						b)	inga symptom på Beet leaf curl virus har iakttagits på produktions-
							platsen eller i dess omedelbara närhet efter ingången av den senaste
							avslutade växtperioden
36.1 Växter av Ficus L. avsedda för plantering, dock inte fröer						Ett officiellt uttalande om att
						a)	produktionsplatsen har befunnits fri från Thrips palmi Karny vid de
							officiella inspektioner som utförts minst en gång i månaden tre
							månader före exporten,
							eller
						b)	varupartiet har genomgått lämplig behandling för att försäkra att det
							är fritt från Thysanoptera,
							eller
						c)	växterna har odlats i växthus där officiella åtgärder har vidtagits för
							att spåra förekomsten av Thrips palmi Karny under en lämplig
							period, och att det inte kunnat påvisas någon Thrips palmi Karny
							under denna observationsperiod

L 169/56		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning			10.7.2000
	Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
36.2 Växter, utom Ficus L., avsedda för plantering, dock inte fröer				Ett officiellt uttalande om att
				a)	växterna har sitt ursprung i ett land som befunnits fritt från Thrips
					palmi Karny,
					eller
				b)	produktionsplatsen har befunnits fri från Thrips palmi Karny vid de
					officiella inspektioner som utförts minst en gång i månaden tre
					månader före exporten,
					eller
				c)	varupartiet har genomgått lämplig behandling för att säkerställa att
					det är fritt från Thysanoptera

37. Växter av Palmae för plantering, utom fröer, med ursprung i Utan att det påverkar tillämpningen av det förbud som tillämpas på väx-

icke-europeiska länder	ter som anges i bilaga III A 17, i tillämpliga fall, officiellt uttalande att
	a)	växterna antingen har sitt ursprung i ett område som har påvisats
		vara fritt från Palm lethal yellowing mycoplasm och Cadang-Cadang
		viroid, och inga symptom har iakttagits på produktionsplatsen eller i
		dess omedelbara närhet efter ingången av den senaste avslutade växt-
		perioden
		eller
	b)	inga symptom på Palm lethal yellowing mycoplasm och Cadang-Ca-
		dang viroid har iakttagits på växterna efter ingången av den senaste
		avslutade växtperioden, och växter på produktionsplatsen med
		symptom som väcker misstanke om angrepp av skadegörarna har
		utrotats på den platsen och växterna har genomgått lämplig behand-
		ling för att befria dem från Myndus crudus Van Duzee
	c)	i fråga om växter i vävnadskultur, härstammat växterna från växter
		som uppfyllde kraven i a eller b
38.1 Växter av Camellia L. för plantering, utom fröer, med ursprung i	Officiellt uttalande att
icke-europeiska länder
	a)	växterna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
		Ciborinia camelliae Kohn
		eller
	b)	inga symptom på Ciborinia camelliae Kohn har iakttagits på produk-
		tionsplatsen efter ingången av den senaste avslutade växtperioden
38.2 Växter av Fuchsia L. för plantering, utom fröer, med ursprung i	Officiellt		uttalande att inga symptom	på Aculops	fuchsiae Keifer	har
Förenta staterna eller Brasilien	iakttagits		på produktionsplatsen och att	omedelbart	före exporten	har
	växterna kontrollerats och befunnits vara fria från Aculops fuchsiae Keifer

39. Träd och buskar för plantering, utom fröer och växter i vävnads- Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas

kultur, med ursprung i tredje land utom europeiska länder och	på växter som anges i bilaga III A 1, 2, 3, 9, 13, 15, 16, 17 och 18, i
Medelhavsländer	bilaga III B 1 samt i bilaga IV A I 8.1, 8.2, 9, 10, 11.1, 11.2, 12, 13.1,
	13.2, 14, 15, 17, 18, 19.1, 19.2, 20, 22.1, 22.2, 23.1, 23.2, 24, 25.5,
	25.6, 26, 27.1, 27.2, 28, 29, 32.1, 32.2, 33, 34, 36.1, 36.2, 37, 38.1
	och 38.2, i tillämpliga fall, officiellt uttalande att växterna
	— är rena (dvs. fria från växtavfall) och fria från blommor och frukter

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/57

Växter, växtprodukter och andra föremål

Särskilda krav

— har odlats i plantskolor

— har kontrollerats vid lämpliga tidpunkter och före exporten och har

befunnits vara fria från symptom på skadegörare, virus och viruslik-

nande organismer, och antingen befunnits vara fria från tecken eller

symptom på skadliga nematoder, insekter, kvalster och svampar,

eller har genomgått lämplig behandling för att eliminera dessa ska-

degörare

40.

Lövfallande träd och buskar för plantering, utom fröer och växter

Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas

i vävnadskultur, med ursprung i tredje land utom europeiska län-

av de bestämmelser som tillämpas på växter som anges i bilaga III A 1,

der och Medelhavsländer

2, 3, 9, 13, 15, 16, 17 och 18, bilaga III B 1, samt i bilaga IV A I 8.1,

8.2, 9, 10, 11.1, 11.2, 12, 13.1, 13.2, 14, 15, 17, 18, 19.1, 19.2, 20,

22.1,

22.2,

23.1,

23.2,

24,

25.5,

25.6,

26,

27.1,

27.2,

28,

29,

32.1,

32.2, 33, 34, 36.1, 36.2, 37, 38.1 och 38.2 i tillämpliga fall, officiellt

uttalande att växterna befinner sig i vila och är utan blad

41.

Ettåriga och tvååriga växter, utom Gramineae, för plantering,

Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som tillämpas

utom fröer, med ursprung i tredje land utom europeiska länder

på växter som anges i bilaga III A 11 och 13 samt i bilaga IV A I 25.5,

och Medelhavsländer

25.6, 32.1, 32.2, 32.3, 33, 34, 35.1 och 35.2 i tillämpliga fall, officiellt

uttalande att växterna

— har odlats i plantskolor

— är fria från trasiga växtdelar och fria från blommor och frukter

— har kontrollerats vid lämpliga tidpunkter och före exporten, och

— har befunnits vara fria från symptom på skadliga bakterier, virus

och virusliknande organismer,

och

— antingen befunnits vara fria från tecken eller symptom på skad-

liga nematoder, insekter, kvalster och svampar, eller har genom-

gått lämplig behandling för att eliminera dessa skadegörare

42. Växter av familjen Gramineae av fleråriga prydnadsgräs av under- Utan att det påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på växter familjerna Bambusoideae, Panicoideae och av släktena Buchloe, som anges i bilaga IV A I 33 och 34 i tillämpliga fall, officiellt uttalande

Bouteloua Lag., Calamagrostis, Cortaderia Stapf., Glyceria R. Br.,	att växterna
Hakonechloa Mak. ex Honda, Hystrix, Molinia, Phalaris L., Shiba-
taea, Spartina Schreb., Stipa L. och Uniola L. för plantering, utom	— har odlats i plantskolor
fröer, med ursprung i andra länder än europeiska länder och
Medelhavsländer	och
	— är fria från trasiga växtdelar och fria från blommor och frukter
	och
	— har kontrollerats vid lämpliga tidpunkter och före exporten
	och
	— har befunnits vara fria från symptom på skadliga bakterier, virus
	och virusliknande organismer
	och
	— antingen befunnits vara fria från tecken eller symptom på skad-
	liga nematoder, insekter, kvalster och svampar, eller har genom-
	gått lämplig behandling för att eliminera dessa skadegörare

L 169/58

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

Växter, växtprodukter och andra föremål

Särskilda krav

43.

Växter med naturlig eller artificiell dvärgväxt som är avsedda för

Utan att det påverkar de bestämmelser som gäller de växter som finns

plantering, dock inte frön, med ursprung i icke-europeiska länder

förtecknade i bilaga III A 1, 2, 3, 9, 13, 15, 16, 17 och 18, i bilaga III B

1, och bilaga IV A I, 8.1, 9, 10, 11.1, 11.2, 12, 13.1, 13.2, 14, 15, 17,

18,

19.1,

19.2,

20,

22.1,

22.2,

23.1,

23.2,

24,

25.5,

25.6,

26,

27.1,

27.2, 28, 32.1, 32.2, 33, 34, 36.1, 36.2, 37, 38.1, 38.2 och 39, 40 och

42 – där det är lämpligt, officiellt uttalande att:

a) växterna, inbegripet de som samlats in direkt från sin naturliga mil-

jö, skall ha vuxit, odlats och formats under minst två på varandra

följande år före avsändandet i officiellt registrerade plantskolor, som

är underställda ett officiellt övervakat kontrollprogram

b) växterna i de plantskolor som avses i a) skall

aa) under den period (minst) som avses i a)

—

krukas in i krukor som placeras på hyllor minst 50 cm

ovanför marken

—

ha undergått lämplig behandling för att säkerställa att de är

fria från icke-europeiska rostsvampar

— den

aktiva

beståndsdelen, koncentrationen och dagen för behandlingen

skall återges i det sundhetscertifikat som föreskrivs i artikel

7 i detta direktiv under rubriken ”Sanering och/eller des-

infektion”

— ha undergått officiell kontroll minst sex gånger per år med

lämpliga mellanrum för att undersöka förekomsten av de

skadegörare som finns förtecknade i bilagorna till direktivet.

Dessa kontroller, som också skall utföras på växter i områ-

den som gränsar till de planskolor som avses i a), skall

åtminstone genom visuell undersökning av varje rad på fäl-

tet eller plantskolan och genom visuell undersökning av alla

växtdelar ovanför odlingssubstratet, och stickprov skall

göras på minst 300 växter av ett släkte om släktet omfattar

högst 3 000 växter eller på 10 % av växterna om det finns

mer än 3 000 växter av släktet

— vid dessa kontroller ha befunnints vara fria från de berörda

skadegörare som fastställs i strecksatsen ovan. Angripna

växter skall avlägsnas. De återstående växterna skall om det

behövs grundligt behandlas, samt kvarhållas under en lämp-

lig period och kontrolleras så att det kan säkerställas att de

är fria från skadegörarna i fråga

—

ha odlats antingen i ett oanvänt artificiellt odlingssubstrat

eller i ett naturligt odlingssubstrat som har behandlats

genom gasning eller med lämplig värmebehandling och

efteråt kontrollerats och konstaterats vara fria från alla ska-

degörare

— ha vårdats under omständigheter som ger en garanti för att

odlingssubstratet har hållits fritt från skadegörare, samt

inom två veckor före avsändandet ha

— skakats och tvättats i rent vatten för att avlägsna det

ursprungliga odlingssubstratet och hållits med bara röt-

ter,

eller

10.7.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 169/59
	Växter, växtprodukter och andra föremål			Särskilda krav

— skakats och tvättats i rent vatten för att avlägsna det ursprungliga växtsubstratet och återplanterats i odlings- substrat som uppfyller villkoren i (aa) femte strecksat- sen,

eller

— ha undergått lämplig behandling för att säkerställa att odlingssubstratet är fritt från skadegörare – den aktiva beståndsdelen, koncentrationen och dagen för behand- lingen skall återges i det sundhetscertifikat, som före- skrivs i artikel 7 i detta direktiv under rubriken ”Sane- ring och/eller desinfektion”

bb) förpackas i förslutna behållare som har förseglats officiellt och som är märkta med den registrerade plantskolans registrerings- nummer — detta nummer skall också anges under rubriken Till- läggsdeklaration på det sundhetscertifikat som föreskrivs i artikel 7 i detta direktiv, för att göra det möjligt att identifiera försän- delserna

44. Örtartade fleråriga växter för plantering, utom fröer, av famil- Utan att det påverkar tillämpnigen av de krav som tillämpas på växter

	jerna Caryophylaceae (utom Dianthus L.), Compositae [utom	som anges i bilaga IV A I 32.1, 32.2, 32.3, 33 och 34 i förekommande
	Dendranthema (DC.) Des Moul.], Cruciferae, Leguminosae och	fall officiellt uttalande att växterna
	Rosaceae (utom Fragaria L.), med ursprung i andra tredje länder
	än europeiska länder och Medelhavsländer	— har odlats i plantskolor,
		och
		— är fria från trasiga växtdelar, blommor och frukter
		— har kontrollerats vid lämpliga tidpunkter och före exporten,
		och
		— har befunnits vara fria från symptom på skadliga bakterier, virus
		och virusliknande organismer
		och
		— antingen befunnits vara fria från tecken eller symptom på skad-
		liga nematoder, insekter, kvalster och svampar, eller har genom-
		gått lämplig behandling för att eliminera dessa skadegörare
45.	Växter av Euphorbia pulcherrima Willd. för plantering, utom fröer,	Officiellt uttalande att
	med ursprung i länder där förekomst av Bemisia tabaci Genn.
	(icke-europeiska populationer) har konstaterats	— växterna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
		Bemisia tabaci Genn. sind
		eller
		— inga tecken på Bemisia tabaci Genn. har iakttagits på växter på pro-
		duktionsplatsen vid officiella kontroller som utförts minst en gång
		per månad under de tre månader som föregick exporten
45.1 Växter av Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex Farw. avsedda		Utan att det påverkar de krav som är tillämpliga på växter som förteck-
	för plantering, dock inte frön, som har sitt ursprung i länder där	nas i bilaga III A 13 och bilaga IV A I 25.5, 25.6 och 25.7 när så är
	Tomato Yellow Leaf-Viruset veterligen finns	lämpligt
	a) där Bemisia tabaci Genn. veterligen inte finns	Officiellt uttalande att inte några symptom på Tomato Yellow Leaf Curl-
		viruset har observerats på växterna

L 169/60		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		10.7.2000
	Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
b)	där Bemisia tabaci Genn. veterligen finns			Officiellt uttalande, att

a) inte några symptom på Tomato Yellow Leaf Curl-viruset har obser- verats på växterna och att

aa) växterna har sitt ursprung i områden som veterligen är fria från

Bemisia tabaci Genn.

eller

bb) produktionsstället har befunnits vara fritt från Bemisia tabaci Genn. vid officiella kontroller som har utförts minst en gång i månaden under tre månaden före export

eller

b) inga symptom på Tomato Yellow Leaf Curl-viruset har observerats på produktionsstället och produktionsstället har underkastats lämplig behandling och övervakning i syfte at garantera frånvaron av Bemisia tabaci Genn.

46. Växter för plantering, utom fröer, lökar, potatisknölar, blomster- Utan att det påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på växter

knölar eller jordstammar, med ursprung i länder där förekomst		som anges i bilaga III A 13 och i bilaga IV A I 25.5, 25.6, 32.1, 32.2,
av de relevanta skadegörarna har påvisats		32.3, 35.1, 35.2 44, 45 och 45.1 i tillämpliga fall
Relevanta skadegörare är
— Bean golden mosaic virus
—	Cowpea mild mottle virus
—	Lettuce infectious yellows virus
—	Pepper mild tigré virus
—	Squash leaf curl virus
—	andra virus som överförs av Bemisia tabaci Genn.
a)	Där förekomst av Bemisia tabaci Genn. (icke-europeiska popu-	officiellt uttalande att inga symptom på relevanta skadegörare har iaktta-
	lationer) eller andra smittbärare av de relevanta skadegörarna	gits på växterna under deras avslutade växtperiod
	inte har påvisats
b)	Där förekomst av Bemisia tabaci Genn. (icke-europeiska popu-	officiellt uttalande att inga symptom på relevanta skadegörare har iaktta-
	lationer) eller andra smittbärare av de relevanta skadegörarna	gits på växterna under en tillräckligt lång period
	har påvisats
		och
		a) växterna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
		Bemisia tabaci Genn. och andra smittbärare av de relevanta skadegö-
		rarna
		eller
		b) produktionsplatsen har befunnits vara fri från Bemisia tabaci Genn.
		och andra smittbärare av de relevanta skadegörarna vid officiella
		kontroller som har utförts vid lämpliga tidpunkter
		eller

10.7.2000			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning			L 169/61
		Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
					c)	växterna har genomgått en lämplig behandling avsedd att utrota
						Bemisia tabaci Genn.
47.	Fröer av Helianthus annuus L.				Officiellt uttalande att
					a)	fröerna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
						Plasmopara halstedii (Farlow) Berl. et de Toni
						eller
					b)	fröerna, utom de fröer som har producerats av sorter som är resist-
						enta mot alla raser av Plasmopara halstedii (Farlow) Berl. et de Toni
						som förekommer på produktionsområdet, har genomgått lämplig
						behandling mot Plasmopara halstedii (Farlow) Berl. et de Toni
48.	Fröer av Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex Farw.				Officiellt uttalande att fröerna har erhållits genom en lämplig syraextrak-
					tionsmetod eller en likvärdig metod som är godkänd i enlighet med det
					förfarande som fastställs i artikel 18
					och
					a)	antingen har fröerna sitt ursprung i områden där förekomst av Clavi-
						bacter michiganensis spp. michiganensis (Smith) Davis et al., Xanthomo-
						nas campestris pv. vesicatoria (Doidge) Dye och Potato spindle tuber
						viroid inte har påvisats
						eller
					b)	inga symptom på sjukdomar orsakade av de skadegörarna har iaktta-
						gits på växterna på produktionsplatsen under deras avslutade växtpe-
						riod
						eller
					c)	fröerna har genomgått officiell undersökning av ett representativt
						urval beträffande åtminstone dessa skadegörare och med användande
						av lämpliga metoder och har i denna undersökning befunnits vara
						fria från dessa skadegörare
49.1 Fröer av Medicago sativa L.					Officiellt uttalande att
					a)	inga symptom på Ditylenchus dipsaci (Kühn) Filipjev har iakttagits på
						produktionsplatsen efter ingången av den senaste avslutade växtpe-
						rioden och att Ditylenchus dipsaci (Kühn) Filipjev inte har upptäckts
						vid laboratorieundersökning av ett representativt urval
						eller
					b)	gasning har skett före exporten
49.2 Fröer av Medicago sativa L. med ursprung i länder där förekomst					Utan att det påverkar de krav som tillämpas på växter		som	anges i
	av Clavibacter michiganensis spp. insidiosus Davis et al. har påvisats				bilaga IV A I 49.1, officiellt uttalande att
					a) förekomst av Clavibacter michiganensis spp. insidiosus Davis et			al. inte
						har påvisats på brukningsenheten eller i dess omedelbara närhet
						under de senaste tio åren antingen
					b)	— hör grödan till en sort som har förklarats vara mycket resistent
						mot Clavibacter michiganensis spp. insidiosus Davis et al.
						eller
						— hade grödan vid skörden ännu inte kommit in i sin fjärde avslu-
						tade växtperiod från sådden och grödan hade gett endast en frö-
						skörd tidigare
						eller

L 169/62		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	10.7.2000
	Växter, växtprodukter och andra föremål			Särskilda krav

— överstiger inte innehållet av avfall, fastställt i enlighet med de bestämmelser som tillämpas för certifiering av utsäde som säljs inom gemenskapen inte 0,1 % av vikten

c) inga symptom på Claviabactor michiganensis spp. insidiosus Davis et. al. har iakttagits på produktionsplatsen eller på någon intilliggande gröda av Medicago sativa L. under de senaste avslutade växtperioder- na, eller, i tillämpliga fall, de två senaste växtperioderna

d) grödan har odlats på mark där ingen tidigare gröda av Medicago sativa L. har odlats under de tre år som föregick sådden

50.

Fröer av Oryza sativa L.

Officiellt uttalande att

a) fröerna har undersökts officiellt vid lämpliga nematologiska under- sökningar och har befunnits vara fria från Aphelenchoides besseyi Christie

eller

b) fröerna har genomgått en lämplig behandling med varmt vatten eller annan lämplig behandling mot Aphelenchoides besseyi Christie

51.

Fröer av Phaseolus L.

Officiellt uttalande att

a) fröerna har sitt ursprung i områden som är fria från Xanthomonas campestris pv. phaseoli (Smith) dye

eller

b) ett representativt urval av fröerna har undersökts och har vid under- sökningen befunnits vara fritt från Xanthomonas campestris pv. pha- seoli (Smith) Dye

52.

Fröer av Zea mays L.

Officiellt uttalande att

a) fröerna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fritt från

Erwinia stewartii (Smith) Dye

eller

b) ett representativt urval av fröerna har undersökts och har vid under- sökningen befunnits vara fritt från Erwinia stewartii (Smith) Dye

53. Utsäde av släktena Triticum Secale och X Triticosecale från Afgha- Officiellt uttalande om att utsädet har sitt ursprung i ett område där det nistan, Indien, Irak, Mexiko, Nepal, Pakistan och USA där Tilletia är känt att Tilletia indica Mitra inte förekommer. Namnet på området

	indica Mitra har påträffats	skall anges som avses i artikel 7
54.	Spannmål av släktena Triticum, Secale och X Triticosecale från	Officiellt uttalande om
	Afghanistan, Indien, Irak, Mexiko, Nepal, Pakistan och USA där
	Tilletia indica Mitra har påträffats	i) att spannmålen antingen har sitt ursprung i ett område där det är
		känt att Tilletia indica Mitra inte förekommer, varvid namnet på
		området eller områdena skall anges i det sundhetsintyg som avses i
		artikel 7, under rubriken ”ursprungsort”,
		eller

10.7.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 169/63
	Växter, växtprodukter och andra föremål			Särskilda krav

ii) att inga symptom på Tilletia indica Mitra har iakttagits på växterna på produktionsplatsen under deras senaste avslutade vegetations- period, och att representativa prov av spannmålen tagits både vid skörd och före transport, att proven kontrollerats och befunnits fria från Tilletia indica Mitra, den senare skall anges i det sundhetsintyg som avses i artikel 7, i rubriken ”produktnamn”, som ”testad och funnits vara fri fran Tilletia indica Mitra”

A v s n i t t I I

VÄXTER, VÄXTPRODUKTER OCH ANDRA FÖREMÅL MED URSPRUNG INOM GEMENSKAPEN

	Växter, växtprodukter och andra föremål		Särskilda krav
1.	Trä av Castanea Mill.	a)	Officiellt uttalande att träet har sitt ursprung i områden som har
			påvisats vara fria från Cryphonectria parasitica (Murrill) Barr
			eller
		b)	träet är barkat
2.	Trä av Platanus L., inklusive trä som inte har kvar sin naturliga	a)	Officiellt uttalande att träet har sitt ursprung i områden som har
	rundade yta		påvisats vara fria från Ceratocystis fimbriata f.sp. platani Walter
			eller
		b)	det skall framgå genom märkningen ”Kiln-dried”, eller ”K.D.” eller en
			annan internationellt godkänd märkning på träet eller på dess
			emballage i enlighet med gällande handelsbruk, att träet vid tidpunk-
			ten för bearbetningen har torkats i torkugn efter ett lämpligt tids-/
			temperaturschema så att vattenhalten är under 20% av torrsubstan-
			sen
3.	Lös bark av Castanea Mill.	Officiellt uttalande att
		a)	träet har sitt ursprung i området som har påvisats vara fria från
			Cryphonectria parasitica (Murrill) Barr bekannt
			eller
		b)	försändelsen har genomgått gasning eller annan lämplig behandling
			mot Cryphonectria parasitica (Murrill) Barr
4.	Växter av Pinus L. för plantering, utom fröer	Officiellt uttalande att inga symptom på Scirrhia pini Funk et Parker har
		iakttagits på produktionsplatsen eller i dess omedelbara närhet efter
		ingången av den senaste avslutade växtperioden

5. Växter av Abies Mill., Larix Mill., Picea A. Dietr., Pinus L., Pseudo- Utan att det påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på växter

	tsuga Carr. och Tsuga Carr. för plantering, utom fröer	som anges i bilaga IV A II 4, i tillämpliga fall, officiellt uttalande att inga
		symptom på Melampsora medusae Thümen har iakttagits på produktions-
		platsen eller i dess omedelbara närhet efter ingången av den senaste
		avslutade växtperioden
6.	Växter av Populus L. för plantering, utom fröer	Officiellt uttalande att inga symptom på Melampsora medusae Thümen
		har iakttagits på produktionsplatsen eller i dess omedelbara närhet efter
		ingången av den senaste avslutade växtperioden

L 169/64			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning			10.7.2000
		Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
7.	Växter av Castanea Mill. och Quercus L. för plantering, utom fröer				Officiellt uttalande att
					a)	träet har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
						Cryphonectria parasitica (Murrill) Barr
						eller
					b)	inga symptom på Cryphonectria parasitica (Murrill) Barr har iakttagits
						på produktionsplatsen eller i dess omedelbara närhet efter ingången
						av den senaste avslutade växtperioden
8.	Växter av Platanus L. för plantering utom fröer				Officiellt uttalande att
					a)	träet har sitt ursprung i ett område som har påvisats vara fritt från
						Ceratocystis fimbriata f.sp. platani Walter
						eller
					b)	inga symptom på Ceratocystis fimbriata f.sp. platani Walter har iaktta-
						gits på produktionsplatsen eller i dess omedelbara närhet efter
						ingången av den senaste avslutade växtperioden
9.	Växter av Chaenomeles Lindl., Cotoneaster Ehrh., Crataegus L., Cydo-				Officiellt uttalande att
	nia Mill.,	Eriobotrya Lindl., Malus Mill.,		Mespilus L., Pyracantha	a)	växterna har sitt ursprung i zoner som har förklarats vara fria från
	Roem., Pyrus L., Sorbus L. utom Sorbus intermedia (Ehrh.) Pers. och
						Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et	al. i enlighet med det förfarande
	Stranvaesia Lindl. för plantering, utom fröer
						som fastställs i artikel 18
						eller
					b)	de växter på produktionsfältet och i dess omedelbara närhet som
						har visat symptom på Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al., har ren-
						sats ut
10.	Växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider				Officiellt uttalande att
	av dessa, utom frukter och fröer				a)	växterna har sitt ursprung i områden som har konstaterats vara fria
						från Spiroplasma citri Saglio et al., Phoma tracheiphila (Petri), Kancha-
						veli och Gikashvili, Citrus vein enation woody gall och Citrus tris-
						teza virus (europeiska stammar)
						eller
					b)	växterna härstammar från ett certifieringsprogram som kräver att de
						härstammar i direkt led från material som har förvarats under lämp-
						liga förhållanden och som har genomgått officiell undersökning i
						varje enskilt fall med lämpliga indikatorer eller likvärdiga metoder
						som har godkänts i enlighet med det förfarande som fastställs i arti-
						kel 18, beträffande åtminstone Citrus vein enation woody gall, och
						som hela tiden har odlats i ett insektsäkert växthus eller i en isolerad
						bur, och på vilket inga symptom på Spiroplasma citri Saglio et al.,
						Phoma tracheiphila Petri) Kanchaveli och Gikashvili, Citrus tristeza
						virus (europeiska stammar) och Citrus vein enation woody gall har
						iakttagits
						eller
					c)	växterna
						— härstammar från ett certifieringsprogram som kräver att de här-
						stammar i direkt led från material som har förvarats under
						lämpliga förhållanden och som har genomgått officiell under-
						sökning i varje enskilt fall med lämpliga indikatorer eller likvär-
						diga metoder som har godkänts i enlighet med det förfarande
						som fastställs i artikel 18, beträffande åtminstone Citrus vein
						enation woody gall och Citrus tristeza virus (europeiska stam-
						mar), och som vid denna undersökning har befunnits vara fritt
						från Citrus tristeza virus (europeiska stammar, och som har cer-
						tifierats vara fritt från åtminstone Citrus tristeza virus (europe-
						iska stammar) vid officiell undersökning av varje enskilt fall
						som utförs i enlighet med de metoder som nämns i denna
						strecksats
						och

10.7.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 169/65
	Växter, växtprodukter och andra föremål			Särskilda krav

— har kontrollerats och inga symptom på Spiroplasma citri Saglio et al., Phoma tracheiphila (Petri) Kanchaveli och Gikashvili och på Citrus vein enation woody gall och Citrus tristeza virus har iakttagits efter ingången av den senaste avslutade växtperioden

11.	Växter av Araceae, Marantaceae, Musaceae, Persea spp. och Strelit-	Officiellt uttalande att
	ziaceae, rotade eller med vidhängande eller medföljande odlings-
	substrat	a)	inga angrepp av Radopholus similis (Cobb) Thorne har iakttagits på
			produktionsplatsen efter ingången av den senaste avslutade växtpe-
			rioden
			eller
		b)	jord och rötter från misstänkta växter har genomgått officiell nema-
			tologisk undersökning efter ingången av den senaste avslutade växt-
			perioden beträffande åtminstone Radopholus similis (Cobb) Thorne
			och har vid denna undersökning befunnits vara fria från den skade-
			göraren
12.	Växter av Fragaria L., Prunus L. och Rubus L. för plantering, utom	Officiellt uttalande att
	fröer
		a)	växterna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
			relevanta skadegörare
			eller
		b)	inga symptom på sjukdomar orsakade av de relevanta skadegörarna
			har iakttagits efter ingången av den senaste avslutade växtperioden
			Relevanta skadegörare
			— på Fragaria L. är
			— Phytophthora fragariae Hickman var fragariae
			—	Arabis mosaic virus
			—	Raspberry ringspot virus
			—	Strawberry crinkle virus
			— Strawberry latent ringspot virus
			— Strawberry mild yellow edge virus
			— Tomato black ring virus
			— Xanthomonas fragariae Kennedy et King

— på Prunus L. är

— Apricot chlorotic leafroll mycoplasm

— Xanthomonas campestris pv. pruni (Smith) Dye

— på Prunus persica (L.) Batsch:

Pseudomonas syringae pv. persicae (Prunier et al.) Young et al.

— på Rubus L. är

— Arabis mosaic virus

— Raspberry ringspot virus

— Strawberry latent ringspot virus

— Tomato black ring virus.

L 169/66			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning			10.7.2000
		Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
13.	Växter av Cydonia Mill. och Pyrus L. för plantering, utom fröer				Utan att det påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på växter
					som anges i bilaga IV A II 9, officiellt uttalande att
					a) växterna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
						Moriasjuka MLO hos päron
						eller
					b)	de växter på produktionsplatsen och i dess omedelbara närhet som
						har visat symptom som leder till misstanke om angrepp av Pear dic-
						line mycoplasm har rensats ut från den platsen under de tre senaste
						avslutade växtperioderna
14.	Växter av Fragaria L. för plantering, utom fröer				Utan att de påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på växter
					som anges i bilaga IV A II 12, officiellt uttalande att
					a) växterna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
						Aphelenchoides besseyi Christie
						eller
					b)	inga symptom på Aphelenchoides besseyi Christie har iakttagits på väx-
						ter på produktionsplatsen efter ingången av den senaste avslutade
						växtperioden
						eller
					c) växterna, i fråga om växter i vävnadskultur, härstammar från växter
						som uppfyller b i denna punkt eller har undersökts officiellt med
						lämpliga nematologiska metoder och har befunnits vara fria från
						Aphelenchoides besseyi Christie
15.	Växter av Malus Mill. för plantering, utom fröer				Utan att det påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på växter
					som anges i bilaga IV A II 9, officiellt uttalande att
					a) växterna har sitt ursprung i områden som har påvisas vara fria från
						Apple proliferation mycoplasm
						eller
					b)	aa) växterna, med undantag av den som har dragits upp från utsäde
						— antingen är officiellt certifierade enligt ett certifieringspro-
						gram som kräver att de härstammar i direkt led från mate-
						rial som har förvarats under lämpliga förhållanden och
						som har genomgått officiell undersökning med lämpliga
						indikatorer eller likvärdiga metoder beträffande åtminstone
						Apple proliferation mycoplasm, och som vid denna under-
						sökning har befunnits vara fritt från den skadegöraren
						eller
						— härstammar i direkt led från material som förvarats under
						lämpliga förhållanden och som under de senaste sex avslu-
						tade växtperioderna minst en gång har genomgått officiell
						undersökning med lämpliga indikatorer eller likvärdiga
						metoder beträffande åtminstone Apple proliferation myco-
						plasm, och som vid denna undersökning har befunnits
						vara fritt från den skadegöraren
						bb) inga symptom på sjukdomar orsakade av Apple proliferation
						mycoplasm har iakttagits på växter på produktionsplatsen eller
						på mottagliga växter i dess omedelbara närhet efter ingången av
						de senaste tre avslutade växtperioderna

10.7.2000				SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 169/67
			Växter, växtprodukter och andra föremål			Särskilda krav
16.	Växter av följande arter av Prunus L. för plantering, utom fröer					Utan att det påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på växter
						som anges i bilaga IV A II 12 officiellt uttalande att
	— Prunus amygdalus Batsch
						a) växterna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
	—	Prunus armeniaca L.				Sjarka-virus,
	— Prunus blireiana Andre					eller
	—	Prunus brigantina Vill.				b) aa) växterna, med undantag av dem som har	dragits upp från
	—	Prunus cerasifera Ehrh.				utsäde
	—	Prunus cistena Hansen				— antingen är officiellt certifierade enligt ett certifieringspro-
						gram som kräver att de härstammar i direkt led från mate-
						rial som har förvarats under lämpliga förhållanden och
	—	Prunus curdica Fenzl och Fritsch.				som har genomgått officiell undersökning med lämpliga
						indikatorer eller likvärdiga metoder beträffande åtminstone
	—	Prunus domestica spp. domestica L.				Sjarka-virus, och som vid denna undersökning har befun-
						nits vara fritt från den skadegöraren
	—	Prunus domestica spp. insititia (L.) C.K. Schneid				eller
	—	Prunus domestica spp. italica (Borkh.) Hegi.				— härstammar i direkt led från material	som har förvarats
						under lämpliga förhållanden och som under de senaste tre
	—	Prunus glandulosa Thunb.				avslutade växtperioderna minst en gång har genomgått offi-
						ciell undersökning med lämpliga indikatorer eller likvärdiga
	—	Prunus holosericea Batal.				metoder beträffande åtminstone Sjarka-virus, och som vid
						denna undersökning har befunnits vara fritt från den skade-
	—	Prunus hortulana Bailey				göraren
						eller
	— Prunus japonica Thunb.
						bb) inga symptom på sjukdomar orsakade av Sjarka-virus har
	—	Prunus mandshurica (Maxim.) Koehne				iakttagits på växter på produktionsplatsen eller på mottagliga
						växter i dess omedelbara närhet efter ingången av den senaste
	—	Prunus maritima Marsh.				tre avslutade växtperioderna
	—	Prunus mume Sieb. et Zucc.				cc) växter på växtplatsen som har visat symptom på sjukdom orsa-
						kad av andra virus eller virusliknande patogen har rensats ut

—Prunus nigra Ait.

—Prunus persica (L.) Batsch

—Prunus salicina L.

—Prunus sibirica L.

—Prunus simonii Carr.

—Prunus spinosa L.

—Prunus tomentosa Thunb.

—Prunus triloba Lindl.

—andra arter av Prunus L. som är mottagliga för Sjarka-virus

17.	Växter av Vitis L., utom frukter och fröer	Officiellt uttalande att inga symptom på Grapevine Flavescense dorée
		MLO och Xylophilus ampelinus (Panagopoulos) Willems et al. har iaktta-
		gits på moderplantorna på produktionsplatsen efter ingången av de
		senaste två avslutade växtperioderna

L 169/68		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning				10.7.2000
	Växter, växtprodukter och andra föremål					Särskilda krav
18.1 Knölar av Solanum tuberosum L. för plantering				Officiellt uttalande att
				a)	gemenskapens bestämmelser om bekämpning av Synchytrium endo-
					bioticum (Schilbersky) Percival har följts
					och
				b)	antingen har knölarna sitt ursprung i ett område som har påvisats
					vara fritt från Clavibacter michiganensis spp. sepedonicus (Spiekermann
					et Kotthoff) Davis et al. eller också har gemenskapens bestämmelser
					om bekämpning av Clavibacter michiganensis spp. sepedonicus (Spieck-
					ermann et Kotthoff) Davis et al. följts
					och
				c) knölarna har sitt ursprung på ett fält som har påvisats vara fritt från
					Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens och Globodera pallida
					(Stone) Behrens
					och
				d)	aa)	antingen härrör knölarna från områden som befunnits fria från
						Pseudomonas solanacearum (Smith) Smith
						eller
					bb)	i områden där Pseudomonas solanacearum (Smith) Smith befun-
						nits förekomma, härrör knölarna från en produktionsplats som
						befunnits fri från Pseudomonas solanacearum (Smith) Smith eller
						som räknas som fri från Pseudomonas solanacearum (Smith)
						Smith, som en följd av tillämpningen av en lämplig metod för
						att utrota Pseudomonas solanacearum (Smith) Smith
					och
				e)	rotknölarna antingen har sitt ursprung i områden där Meloidogyne
					chitwoodi Golden et al. (samtliga populationer) samt Meloidogyne fallax
					Karssen veterligen inte finns,
					eller
					i områden där Meloidogyne chitwoodi Golden et al. (samtliga popula-
					tioner) samt Meloidogyne fallax Karssen veterligen finns
					—	och rotknölarna antingen kommer från	en produktionsplats
						som har befunnits vara fri från Meloidogyne chitwoodi Golden et
						al. (samtliga populationer), samt Meloidogyne fallax Karssen, base-
						rat på en årlig undersökning av värdväxter genom visuell
						inspektion vid lämpliga tidpunkter både utvändigt och genom
						att man efter skörden skär av rotknölarna från potatisväxter
						som odlats på produktionsstället,
						eller
					—	rotknölarna efter skörden slumpmässigt har utvalts och under-
						sökts med avseende på symptom genom en lämplig metod för
						detta, eller provats i laboratorium liksom inspekterats visuellt
						både utvändigt och genom att rotknölarna skurits av vid lämp-
						liga tidpunkter och i samtliga fall vid tidpunkten för tillslutning
						av förpackningar eller containrar före utsläppande på mark-
						naden i enlighet med bestämmelserna om förslutning i rådets
						direktiv 66/403/EEG, utan att några symptom på Meloidogyne
						chitwoodi Golden et al. (samtliga populationer) samt Meloidogyne
						fallax Karssen påträffats.
18.2 Knölar av Solanum tuberosum L. för plantering, utom knölar av de				Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda krav som tillämpas
sorter som är officiellt godkända i en eller flera medlemsstater i				på knölar som anges i bilaga IV A II 18.1, officiellt uttalande att knö-
enlighet med rådets direktiv 70/457/EEG av den 29 september				larna
1970 om den gemensamma sortlistan för arter av				— tillhör avancerade förädlingskloner, varvid ett			uttalande om detta
lantbruksväxter (1)
					skall anges på lämpligt sätt på det dokument som åtföljer knölarna i
					fråga

(1) EGT L 225, 12.10.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/96/EG (EGT L 25, 1.2.1999, s. 27).

10.7.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning					L 169/69
	Växter, växtprodukter och andra föremål						Särskilda krav
				— har producerats inom gemenskapen
					och
				—	härstammar i direkt led från material som har förvarats under lämp-
					liga förhållanden och som har genomgått officiell karantänskontroll
					inom gemenskapen enligt lämpliga metoder och som vid kontrollen
					har befunnits vara fritt från skadegörare
18.3 Växter av	stolon- eller		knölbildande arter av Solanum L. eller	a)	Växterna skall ha hållits i karantän och skall har befunnits vara fria
hybrider av dessa för plantering, utom de knölar av Solanum tube-					från skadegörare vid karantänskontroll
rosum L. som specifieras i bilaga IV A II 18.1 eller 18.2, och inte
heller material för bevarande av odlingar som lagras i genetiska				b) den karantänskontroll som avses i a skall
banker eller i samlingar med genetiskt material
					aa)	övervakas av den berörda medlemsstatens officiella växtskydds-
						myndighet och utföras av vetenskapligt utbildad personal från
						den myndigheten eller från något annat godkänt organ
					bb)	utföras på ett ställe som är lämpligt utrustat för att förvara ska-
						degörare och bevara materialet inklusive indikatorväxterna så att
						risken för spridning av skadegörare undanröjs
					cc)	utföras på varje enhet av materialet
						— genom visuell undersökning beträffande symptom orsakade
						av skadegörare som görs med jämna mellanrum under
						åtminstone en hel växtperiod med beaktande av materialtyp
						och det utvecklingsstadium i undersökningsprogrammet
						som det befinner sig på
						— genom undersökning med lämpliga metoder, och skall med-
						delas till den kommitté som avses i artikel 18
						— i fråga om att potatismaterial åtminstone beträffande
						— Andean potato latent virus
						— Arracacha virus B. oca strain
						— Potato black ringspot virus
						— Potato spindle tuber viroid
						—	Potato virus T
						— Andean potato mottle virus
						— vanliga potatisvirus A, M, S, V, X och Y (inklusive
							Yo, Yn och Yc) och leaf roll virus hos potatis
						—	Clavibacter michiganensis spp. sepedonicus (Spieck-
							ermann et Kotthoff) Davis et al.
						— Pseudomonas solanaceanum (Smith) Smith
						— i fråga om fröer av potatis åtminstone beträffande de
						virus och viroider som anges ovan
					dd) genom lämplig undersökning av alla andra			symptom som
						iakttas vid den visuella undersökningen för att identifiera de ska-
						degörare som har orsakat symptomen
				c) allt material som vid den undersökning som specificeras i b inte har
					befunnits vara fritt från de skadegörare som specificeras i b skall
					omedelbart destrueras eller genomgå förfaranden som undanröjer
					skadegöraren eller skadegörarna
				d)	varje organisation eller forskningsorgan som innehar detta material
					skall underrätta sin medlemsstats officiella växtskyddsmyndighet om
					det material som den/det innehar

L 169/70			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning			10.7.2000
		Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
18.4	Växter av stolon- eller knölbildande arter av Solanum L. eller				Varje organisation eller forskningsorgan som innehar detta material skall
	hybrider av dessa för plantering, som lagras i genetiska banker				underrätta sin medlemsstats officiella växtskyddsmyndighet om det
	eller i lagrade samlingar av genetiskt material				material som den/det innehar
18.5 Knölar av Solanum tuberosum L. utom de som anges i bilaga IV A					Ett registreringsnummer skall anbringas på emballaget eller, i fråga om
	II 18.1, 18.2, 18.3 eller 18.4				oförpackad potatis i bulk, på det fordon som transporterar potatisen,
					och utgöra bevis på att potatisen är odlad av en officiellt registrerad pro-
					ducent, eller att den har sitt ursprung i officiellt registrerade gemen-
					samma lager eller distributionscentraler som är belägna inom produk-
					tionsområdet, och det skall ange att knölarna är fria från Pseudomonas
					solanacearum (Smith) Smith och att
					a)	gemenskapens bestämmelser om bekämpning av Synchytrium endo-
						bioticum (Schilbersky) Percival
						och
					b)	i tillämpliga fall, gemenskapens bestämmelser om bekämpning av
						Clavibacter michiganensis spp. sependonicus (Spieckermann et Kotthoff)
						Davis et al. följs
18.6 Växter		av Solanaceae för plantering		utom fröer och inte heller	Utan att det påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på växter
	växter som anges i bilaga IV A II 18.4 eller 18.5				som anges i bilaga IV A II 18.1, 18.2 och 18.3 i tillämpliga fall, officiellt
					uttalande att
					a) växterna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
						Potato stolbur mycoplasm
						eller
					b)	inga symptom på Potato stolbur mycoplasm har iakttagits på pro-
						duktionsplatsen efter ingången av den senaste avslutade växtperio-
						den
18.7 Växter av Capsicum annuum L., Lycopersicum (L.) Karsten ex Farw.,					Utan att det påverkar de bestämmelser som är tillämpliga på växterna
	Musa L., Nicotiana L., och Solanum melongena L., avsedda för plan-				enligt bilaga IV A II 18.6, beroende på fallet, ett officiellt uttalande om
	tering dock inte frukter och fröer				att
					a)	växter som härrör från områden som har påvisats vara fria från
						Pseudomonas solanacearum (Smith) Smith,
						eller
					b)	inga symptom av Pseudomonas solanacearum (Smith) Smith har obser-
						verats på växterna på produktionsplatsen sedan början av den
						senaste avslutade växtperioden
19.	Växter av Humulus lupulus L. för plantering, utom fröer				Officiellt uttalande att inga symptom på Verticillium albo-atrum Reinke
					och Berthold samt Verticillium dahliae Klebahn har iakttagits på humle-
					plantor på produktionsplatsen efter ingången av den senaste avslutade
					växtperioden
20.	Växter av Dendranthema (DC) Des Moul., Dianthus L. och				Officiellt uttalande att
	Pelargonium l'Hérit, ex Ait. för plantering, utom fröer
					a)	inga symptom på Heliothis armigera Hübner eller Spodoptera littoralis
						(Boisd.) har iakttagits på humleplantor på produktionsplatsen efter
						ingången av den senaste avslutade växtperioden
						eller
					b)	växterna har genomgått lämplig behandling för att skydda dem mot
						de ovannämnda skadegörarna

10.7.2000			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning			L 169/71
		Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
21.1	Växter av Dendranthema (DC) Des Moul. för plantering, utom				Utan att det påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på växter
	fröer				som anges i bilaga IV A II 20, officiellt uttalande att
					a)	växterna är av högst tredje generation och härstammar från material
						som vid virologiska undersökningar har befunnits vara fritt från
						Chyrsanthemum dvärgsjuka, eller härstammar i direkt led från mate-
						rial som under blomningen har undergått en officiell kontroll av ett
						representativt urval på 10 % av materialet som vid denna kontroll
						har befunnits vara fritt från Chrysanthemum dvärgsjuka
					b)	växterna eller sticklingarna kommer från platser
						— som har kontollerats officiellt minst en gång per månad under
						de tre månader som föregick avsändandet och på vilka inga
						symptom på Puccinia horiana Hennings har iakttagits under den
						perioden, och i vilkas närhet inga symptom på Puccinia horiana
						Hennings har påvisats förekomma under de tre månader som
						föregick saluförandet
						eller
						— försändelsen har genomgått en lämplig behandling mot Puccinia
						horiana Hennings
					c)	i fråga om orotade sticklingar har inga symptom på Didymella liguli-
						cola (Baker, Dimock et Davis) v. Arx iakttagits vare sig på stickling-
						arna eller på de växter som sticklingarna härstammar ifrån, eller att,
						i fråga om rotade sticklingar, inga symptom på Didymella ligulicola
						(Baker, Dimock et Davis) v. Arx har iakttagits vare sig på stickling-
						arna eller på växtplatsen
21.2 Växter av Dianthus L.för plantering, utom fröer					Utan att det påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på växter
					anges i bilaga IV A II 20, officiellt uttalande att
					—	växterna härstammar i direkt led från moderplantor som vid offici-
						ellt godkända undersökningar, utförda minst en gång under de två
						föregående åren, har befunnnits vara fria från Erwinia chrysanthemi
						pv. dianthicola (Hellmers) Dickey, Pseudomonas caryophylli (Burkholder)
						Starr et Burkholder och Phialophora cinerescens (Wollenw.) van Beyma
						eller
					—	inga symptom på ovannämnda skadegörare har iakttagits på väx-
						terna
22.	Lökar av Tulipa L. och Narcissus L., utom lökar för vilka det av				Officiellt uttalande att inga symptom på Ditylenchus dipsaci (Kühn) Filip-
	deras emballage eller på annat sätt skall framgå att de är avsedda				jev har iakttagits på växterna efter ingången av den senaste avslutade
	för försäljning till slutliga konsumenter som inte bedriver yrkes-				växtperioden
	mässig produktion av snittblommor
23.	Växter av Apium graveolens L., Argyranthemum spp., Aster spp.,				Utan att det påverkar tillämpningen av de krav som tillämpas på växter
	Brassica spp., Capsicum annuum L., Cucumis spp., Dendranthema				som anges i bilaga IV A II 20, 21.1 och 21.2, i tillämpliga fall, officiellt
	(DC) Des Moul., Dianthus L. och hybrider, Exacum spp., Gerbera				uttalande att
	Cass., Gypsophila L., Lactuca spp., Leucanthemum L., Lupinus L.,
	Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex. Farw., Solanum melongena				a)	växterna har sitt ursprung i ett område som har påvisats vara fritt
	L., Spinacia L., Tanacetum L. och Verbena L. för plantering, utom					från Liriomyza bryoniae (Kaltenbach), Liriomyza huidobrensis (Blan-
	fröer					chard) och Liriomyza trifolii (Burgess)
						eller
					b)	antingen har inga tecken på Liriomyza bryoniae (Kaltenbach), Lirio-
						myza huidobrensis (Blanchard) eller Liriomyza trifolii (Burgess) iakttagits
						vid officiell kontroll på produktionsplatsen som utförts minst en
						gång per månad under de tre månader som föregick skörden
						eller

L 169/72			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning			10.7.2000
		Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
					c)	växterna har kontrollerats omedelbart före försäljningen och har
						befunnits vara fria från tecken på de relevanta skadegörarna och har
						genomgått lämplig behandling avsedd att utrota Liriomyza bryoniae
						(Kaltenbach), Liriomyza buidobrensis (Blanchard) och Liriomyza trifolii
						(Burgess)
24.	Växter med rötter, planterade eller avsedda för plantering, odlade				Det skall bevisas att produktionsplatsen har påvisats vara fri från Clavi-
	på friland				bacter michiganensis spp. sepedonicus (Spieckermann et Kotthoff) Davis et
					al., Globodera pallida (Stone) Behrens, Globodera rostochiensis (Wollenwe-
					ber) Behrens och Synchytrium endobioticum (Schilbersky) Percival
25.	Växter av Beta vulgaris L. för plantering, utom fröer				Officiellt uttalande att
					a)	växterna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
						Beet leaf curl virus,
						eller
					b)	förekomst av Beet leaf curl virus inte har påvisats i produktions-
						området, och inga symptom på Beet leaf curl virus har iattagits på
						produktionsplatsen eller i dess omedelbara närhet eller ingången av
						den senaste avslutade växtperioden
26.	Fröer av Helianthus annuus L.				Officiellt uttalande att
					a)	fröerna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
						Plasmopara halstedii (Farlow) Berl. et de Toni
						eller
					b)	fröerna, utom de fröer som har producerats av sorter som är resi-
						stenta mot alla raser av Plasmopara halstedii (Farlow) Berl. et de Toni
						som förekommer på produktionsområdet, har genomgått lämplig
						behandling mot Plasmopara halstedii (Farlow) Berl. et de Toni
26.1.	Plantor av Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex Farw. avsedda				Utan att det påverkar de villkor som eventuellt skall gälla för de växter
	för utplantering, dock inte frön				som förtecknas i bilaga IV A II 18.6 och 23 officiellt bekräftelse att
					a)	växterna har sitt ursprung i områden där Tomato Yellow Leaf Curl-
						viruset veterligen inte förekommer
						eller
					b)	inga symptom på Tomato Yellow Leaf Curl-viruset har iakttagits på
						växterna,
						och
						aa) växterna har sitt ursprung i områden där Bemisia	tabaci Genn.
						veterligen inte förekommer
						bb) produktionsplatsen har befunnits fri från Bemisia tabaci Genn.
						vid officiella inspektioner som utförts minst en gång i månaden
						under tre månader före export
						eller
					c)	inga symptom på Tomato Yellow Leaf Curl-viruset har iakttagits på
						produktionsstället och produktionsstället har underkastats en lämplig
						behandling och övervakning som syftar till att garantera frånvaron
						av Bemisia tabaci Genn

10.7.2000			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 169/73
		Växter, växtprodukter och andra föremål			Särskilda krav
27.	Fröer av Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex Farw.				Officiellt uttalande att fröerna har erhållits genom en lämplig syraextrak-
					tionsmetod eller en likvärdig metod som är godkänd i enlighet med det
					förfarande som fastställs i artikel 18
					och att
					a) fröerna antingen har sitt ursprung i områden där förekomst av Clavi-
					bacter michiganensis spp. michiganensis (Smith) Davis et al. eller Xant-
					homonas campestris pv. vesicatoria (Doidge) Dye inte har påvisat
					eller
					b) inga symptom på sjukdomar orsakade av de skadegörarna har iaktta-
					gits på växterna på produktionsplatsen under deras avslutade växtpe-
					riod
					eller
					c) fröerna har genomgått officiell undersökning av ett	representativt
					urval beträffande åtminstone dessa skadegörare och med användande
					av lämpliga metoder och i denna undersökning har befunnits vara
					från dessa skadegörare
28.1 Fröer av Medicago sativa L.					Officiellt uttalande att
					a) inga symptom på Ditylenchus dipsaci (Kühn) Filipjev har iakttagits på
					produktionsplatsen efter ingången av den senaste avslutade växtpe-
					rioden och att Ditylenchus dipsaci (Kühn) Filipje inte har upptäckts
					vid laboratorieundersökning av ett representativt urval
					eller
					b) gasning har skett före försäljningen
28.2 Fröer av Medicago sativa L.					Utan att det påverkar de krav som tillämpas på växter som anges i
					bilaga IV A II 28.1 officiellt uttalande att
					a) fröerna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
					Clavibacter michiganensis spp. insidiosus Davis et al. ,
					eller
					b) — förekomst av Clavibacter michiganensis spp. insidiosus Davis et al.
					inte har påvisats på brukningsenheten eller i dess omedelbara
					närhet under de senaste 10 åren,
					och
					— grödan hör till en sort som har förklarats vara mycket resi-
					stent mot Clavibacter michiganensis spp. insidiosus Davis et al.,
					eller
					— grödan vid skörden ännu inte hade kommit in i sin fjärde
					avslutade växtperiod från sådden och endast hade gett en
					fröskörd tidigare,
					eller
					— innehållet av avfall, fastställt i enlighet med de bestämmelser
					som tillämpas för certifiering av utsäde som säljs inom
					gemenskapen, inte överstiger 0,1% av vikten
					— inga symptom på Clavibacter michiganensis spp. insidiosus Davis et
					al. har iakttagits på produktionsplatsen eller på någon intillig-
					gande gröda av Medicago sativa L. under den senaste avslutade
					växtperioden, eller, i tillämpliga fall, de två senaste växtperio-
					derna
					— grödan har såtts på ett fält där ingen gröda av Medicago sativa L.
					har såtts under de tre år som föregår sådden

L 169/74			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning			10.7.2000
		Växter, växtprodukter och andra föremål				Särskilda krav
29.	Fröer av Phaseolus L.				Officiellt uttalande att
					a)	fröerna har sitt ursprung i områden som har påvisats vara fria från
						Xanthomonas campestris pv. phaseoli (Smith) Dye
						eller
					b)	ett representativt urval av fröerna har undersökts och har vid under-
						sökningen befunnits vara fria från Xanthomonas campestris pv. pha-
						seoli (Smith) Dye
30.1 Frukter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider					Emballaget skall vara försett med ett lämpligt märke som anger
	av dessa				ursprung

DEL B

SÄRSKILDA KRAV SOM SKALL FASTSTÄLLAS AV ALLA MEDLEMSSTATER FÖR INFÖRSEL TILL OCH FÖRFLYTTNING INOM VISSA SKYDDANDE ZONER AV VÄXTER, VÄXTPRODUKTER OCH ANDRA FÖREMÅL

	Växter, växtprodukter och		Särskilda krav	Skyddad(e) zon(er)
	andra föremål
1.	Trä av barrträd (Coniferales)	Utan att det påverkar tillämpningen av de		EL, IRL, UK (*)
		krav som tillämpas på trä som anges i bilaga
		IV A I 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 och 7, i till-
		lämpliga fall
		a)	träet är barkat
			eller
		b)	officiellt uttalande att träet har sitt
			ursprung i områden som har påvisats
			vara fria från Dendroctonus micans Kuge-
			lan,
			eller
		c)	det skall framgå genom märkningen
			”Kiln-dried”, ”KD” eller en annan interna-
			tionellt godkänd märkning på träet eller
			på dess emballage i enlighet med gäl-
			lande handelsbruk, att träet vid tidpunk-
			ten för bearbetningen har torkats i tork-
			ugn efter ett lämpligt tids-/temperatur-
			schema så att vattenhalten är under 20 %
			av torrsubstansen
2.	Trä av barrträd (Coniferales)	Utan att det påverkar tillämpningen av de		EL, IRL, UK
		krav som tillämpas på trä som anges i bilaga
		IV A I 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 och 7, i till-
		lämpliga fall, och i bilaga IV B 1
		a)	träet skall vara barkat
			eller
		b)	officiellt uttalande att träet har sitt
			ursprung i områden som har påvisats
			vara fria från Ips dublicatus Sahlberg,
			eller

10.7.2000			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 169/75
		Växter, växtprodukter och			Särskilda krav	Skyddad(e) zon(er)
		andra föremål
				c)	det skall framgå genom märkningen
					”Kiln-dried”, ”K.D.” eller en annan inter-
					nationellt godkänd märkning på träet
					eller på dess emballage i enlighet med
					gällande handelsbruk, att träet vid tid-
					punkten för bearbetningen har torkats i
					torkugn efter ett lämpligt tids-/tempera-
					turschema så att vattenhalten är under
					20 % av torrsubstansen
3.	Trä av barrträd (Coniferales)			Utan att det påverkar tillämpningen av de		IRL, UK
				krav som tillämpas på trä som anges i bilaga
				IV A I 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 och 7, i till-
				lämpliga fall, och bilaga IV B 1, 2 och 3
				a)	träet skall vara barkat
					eller
				b)	officiellt uttalande att träet har sitt
					ursprung i områden som har påvisats
					vara fria från Ips typographus Heer
					eller
				c)	det skall framgå genom märkningen
					”Kiln-dried”, ”K.D.” eller en annan inter-
					nationellt godkänd märkning på träet
					eller på dess emballage i enlighet med
					gällande handelsbruk, att träet vid tid-
					punkten för bearbetningen har torkats i
					torkugn efter ett lämpligt tids-/tempera-
					turschema så att vattenhalten är under
					20 % av torrsubstansen
4.	Trä av barrträd (Coniferales)			Utan att det påverkar tillämpningen av de		EL, F (Korsika), IRL, UK
				krav som tillämpas på trä som anges i bilaga
				IV A I 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 och 7, i till-
				lämpliga fall, och bilaga IV B 1, 2 och 3
				a)	träet skall vara barkat
					eller
				b)	officiellt uttalande att träet har sitt
					ursprung i områden som har påvisats
					vara fria från Ips amitinus Eichhof
					eller
				c)	det skall framgå genom märkningen
					”Kiln-dried”, ”K.D.” eller en annan inter-
					nationellt godkänd märkning på träet
					eller på dess emballage i enlighet med
					gällande handelsbruk, att träet vid tid-
					punkten för bearbetningen har torkats i
					torkugn eller ett lämpligt tids-/tempera-
					turschema så att vattenhalten är under
					20 % av torrsubstansen

L 169/76			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		10.7.2000
		Växter, växtprodukter och			Särskilda krav	Skyddad(e) zon(er)
		andra föremål
5.	Trä av barrträd (Coniferales)			Utan att det påverkar tillämpningen av de		EL, IRL, UK (Nordirland, Isle of Man)
				krav som tillämpas på trä som anges i bilaga
				IV A I 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 och 7, i till-
				lämpliga fall, och bilaga IV B 1, 2, 3 och 4
				a)	träet skall vara barkat
					eller
				b)	offiellt uttalande att träet har sitt
					ursprung i områden som har påvisats
					vara fria från ”Ips cembrae” Heer
					eller
				c)	det skall framgå genom märkningen
					”Kiln-dried”, ”K.D.” eller en annan inter-
					nationellt godkänd märkning på träet
					eller på dess emballage i enlighet med
					gällande handelsbruk, att träet vid tid-
					punkten för bearbetningen har torkats i
					torkugn efter ett lämpligt tids-/tempera-
					turschema så att vattenhalten är under
					20 % av torrsubstansen
6.	Trä av barrträd (Coniferales)			Utan att det påverkar tillämpningen av de		IRL, UK (Nordirland, Isle of Man)
				krav som tillämpas på trä som anges i bilaga
				IV A I 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 och 7, i till-
				lämpliga fall, och bilaga IV B 1, 2, 3, 4 och
				5
				a)	träet skall vara barkat
					eller
				b)	officiellt uttalande att träet har sitt
					ursprung i områden som har påvisats
					vara fria från Ips sexdentatus Börner
					eller
				c)	det skall framgå genom märkningen
					”Kiln-dried”, ”K.D.” eller en annan inter-
					nationellt godkänd märkning på träet
					eller på dess emballage i enlighet med
					gällande handelsbruk, att träet vid tid-
					punkten för bearbetningen har torkats i
					torkugn efter ett lämpliga tids-/tempera-
					turschema så att vattenhalten är under
					20 % av torrsubstansen
6.1	Trä av barrträd (Coniferales)			Utan att det påverkar tillämpningen av de		IRL, UK (Nordirland, Isle of Man och Jersey)
				krav som tillämpas på trä som anges i bilaga
				IV A I 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 och 7, i till-
				lämpliga fall, och bilaga IV B 1, 2, 3, 4, 5
				och 6
				a)	träet skall vara barkat
					eller
				b)	officiellt uttalande att träet har sitt
					ursprung i områden som har påvisats
					vara fria från Pissodes spp. (europeiska)
					eller

10.7.2000			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 169/77
		Växter, växtprodukter och		Särskilda krav	Skyddad(e) zon(er)
		andra föremål
				c) det skall framgå genom märkningen
				”Kiln-dried”, ”K.D.” eller en annan inter-
				nationellt godkänd märkning på träet
				eller på dess emballage i enlighet med
				gällande handelsbruk, att träet vid tid-
				punkten för bearbetningen har torkats i
				torkugn efter ett lämpligt tids-/tempera-
				turschema så att vattenhalten är under
				20 % av torrsubstansen
6.2	Trä av barrträd (Coniferales)			Utan att det påverkar tillämpningen av de	F (Korsika)
				krav som tillämpas på trä som anges i bilaga
				IV A I 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 och 7, i till-
				lämpliga fall, och bilaga IV B 4
				a) träet skall vara barkat
				eller
				b) officiellt uttalande att träet har sitt
				ursprung i områden som har påvisats
				vara fria från Matsucoccus feytaudi Duc.
7.	Plantor av Abies Mill. Larix Mill., Picea			Utan att det påverkar tillämpningen av de	IRL, UK (*)
	A. Dietr., Pinus L. och Pseudotsuga Carr.,			bestämmelser som tillämpas på växter som
	med en höjd av mer än 3 m, dock inte			anges i bilaga III A 1, bilaga IV A I 8.1, 8.2,
	frukt och fröer			9 och 10, samt bilaga IV A II 4 och 5, i till-
				lämpliga fall, officiellt uttalande att produk-
				tionsplatsen är fri från Dendroctonus micans
				Kugelan
8.	Plantor av Abies Mill. Larix Mill., Picea			Utan att det påverkar tillämpningen av de	EL, IRL, UK
	A. Dietr. och Pinus L., med en höjd av			bestämmelser som tillämpas på växter som
	mer än 3 m, dock inte frukt och fröer			anges i bilaga III A 1, bilaga IV A I 8.1, 8.2,
				9 och 10, bilaga IV A II 4 och 5 samt bilaga
				IV B 7, i tillämpliga fall, officiellt uttalande
				att produktionsplatsen är fri från Ips duplica-
				tus Sahlberg
9.	Plantor av Abies Mill. Larix Mill., Picea			Utan att de påverkar tillämpningen av de	IRL, UK
	A. Dietr., Pinus L. och Pseudotsuga Carr.,			bestämmelser som tillämpas på växter som
	med en höjd av mer än 3 m, dock inte			anges i bilaga III A 1, bilaga IV A I 8.1, 8.2,
	frukt och fröer			9 och 10, bilaga IV A II 4 och 5 samt bilaga
				IV B 7 och 8, i tillämpliga fall, officiellt utta-
				lande att produktionsplatsen är fri från Ips
				typographus Heer
10.	Plantor av Abies Mill. Larix Mill., Picea			Utan att det påverkar tillämpningen av de	EL, F (Korsika), IRL, UK
	A. Dietr. och Pinus L., med en höjd av			bestämmelser som tillämpas på växter som
	mer än 3 m, dock inte frukt och fröer			anges i bilaga III A I, bilaga IV A I 8.1, 8.2,
				9 och 10, bilaga IV A II 4 och 5 samt bilaga
				IV B 7, 8 och 9, i tillämpliga fall, officiellt
				uttalande att produktionsplatsen är fri från
				Ips amitinus Eichhof

L 169/78			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	10.7.2000
		Växter, växtprodukter och		Särskilda krav	Skyddad(e) zon(er)
		andra föremål
11.	Plantor av Abies Mill. Larix Mill., Picea			Utan att det påverkar tillämpningen av de	EL, IRL, UK (Nordirland, Isle of Man)
	A. Dietr., Pinus L. och Pseudotsuga Carr.,			bestämmelser som tillämpas på växter som
	med en höjd av mer än 3 m, dock inte			anges i bilaga III A 1, bilaga IV A I 8.1, 8.2,
	frukt och fröer			9 och 10, bilaga IV A II 4 och 5 samt bilaga
				IV B 7, 8, 9 och 10, tillämpliga fall, officiellt
				uttalande att produktionsplatsen är fri från
				Ips cembrae Heer
12.	Växter av Abies Mill. Larix Mill., Picea A.			Utan att det påverkar tillämpningen av de	IRL, UK (Nordirland, Isle of Man)
	Dietr. och Pinus L., med en höjd av mer			bestämmelser som tillämpas på växter som
	än 3 m, dock inte frukt och fröer			anges i bilaga III A 1, bilaga IV A I 8.1, 8.2,
				9 och 10, bilaga IV A II 4 och 5 samt bilaga
				IV B 7, 8, 9, 10 och 11, i tillämpliga fall,
				officiellt uttalande att produktionsplatsen är
				fri från Ips sexdentatus Börner
13.	Plantor av Abies Mill. Larix Mill., Picea			Utan att det påverkar tillämpningen av de	IRL, UK (Nordirland, Isle of Man och Jersey)
	A. Dietr. och Pinus L., dock inte frukt			bestämmelser som tillämpas på växter som
	och fröer			anges i bilaga III A 1, bilaga IV A I 8.1, 8.2,
				9 och 10, bilaga IV A II 4 och 5 samt bilaga
				IV B 7, 8, 9, 10, 11 och 12, i tillämpliga fall,
				officiellt uttalande att produktionsplatsen är
				fri från Pissodes spp. (europeiska)
14.1 Lös bark av barrträd (Coniferales)				Utan att det påverkar tillämpningen av de	EL, IRL, UK (*)
				förbud som tillämpas på bark som anges i
				bilaga III A 4, officiellt uttalande att försän-
				delsen
				a) har genomgått gasning eller annan lämp-
				lig behandling mot barkborrar
				eller
				b) har sitt ursprung i områden som har
				påvisats vara fria från Dendroctonus
				micans Kugelan
14.2 Lös bark av barrträd (Coniferales)				Utan att det påverkar tillämpningen av de	EL, F (Korsika), IRL, UK
				förbud som tillämpas på bark som anges i
				bilaga III A 4 och bilaga IV B 14.1, officiellt
				uttalande att försändelsen
				a) har genomgått gasning eller annan lämp-
				lig behandling mot barkborrar
				eller
				b) har sit ursprung i områden som har
				påvisas vara fria från Ips amitinus Eichhof
14.3 Lös bark av barrträd (Coniferales)				Utan att det påverkar tillämpningen av de	EL, IRL, UK (Nordirland, Isle of Man)
				förbud som tillämpas på bark som anges i
				bilaga III A 4 och i bilaga IV B 14.1 och
				14.2, officiellt uttalande att försändelsen

10.7.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 169/79
	Växter, växtprodukter och			Särskilda krav	Skyddad(e) zon(er)
	andra föremål
			a)	har genomgått gasning eller annan lämp-
				lig behandling mot barkborrar
				eller
			b) har sitt ursprung i områden som har
				påvisats vara fria från Ips cembrae Heer
14.4 Lös bark av barrträd (Coniferales)			Utan att det påverkar tillämpningen av de		EL, IRL, UK
			förbud som tillämpas på bark som anges i
			bilaga III A 4 och i bilaga IV B 14.1, 14.2
			och 14.3, officiellt uttalande att försändelsen
			a)	har genomgått gasning eller annan lämp-
				lig behandling mot barkborrar
				eller
			b)	har sitt ursprung i områden som har
				påvisats vara fria från Ips duplicatus
				Sahlberg
14.5 Lös bark av barrträd (Coniferales)			Utan att det påverkar tillämpningen av de		IRL, UK (Nordirland, Isle of Man)
			förbud som tillämpas på bark som anges i
			bilaga III A 4 och i bilaga IV B 14.1, 14.2,
			14.3 och 14.4, officiellt uttalande att försän-
			delsen
			a)	har genomgått gasning eller annan lämp-
				lig behandling mot barkborrar
				eller
			b)	har sitt ursprung i områden som har
				påvisats vara fria från Ips sexdentatus
				Börner
14.6 Lös bark av barrträd (Coniferales)			Utan att det påverkar tillämpningen av de		IRL, UK
			förbud som tillämpas på bark som anges i
			bilaga III A 4 och i bilaga IV B 14.1, 14.2,
			14.3, 14.4 och 14.5, officiellt uttalande att
			försändelsen
			a)	har genomgått gasning eller annan lämp-
				lig behandling mot barkborrar
				eller
			b)	har sitt ursprung i områden som har
				påvisats vara fria från Ips typographus
				Heer
14.7 Lös bark av barrträd (Coniferales)			Utan att det påverkar tillämpningen av de		F (Korsika)
			bestämmelser som tillämpas på bark som
			anges i bilaga III A 4 och bilaga IV B 14.2,
			officiellt uttalande att försändelsen
			a)	har genomgått gasning eller annan lämp-
				lig behandling mot barkborrar
				eller
			b)	har sitt ursprung i områden som har
				påvisats vara fria från Matsucoccus feytaudi
				Duc.

L 169/80			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	10.7.2000
	Växter, växtprodukter och			Särskilda krav	Skyddad(e) zon(er)
		andra föremål
14.8	Lös bark av barrträd (Coniferales)			Utan att det påverkar tillämpningen av de	IRL, UK (Nordirland, Isle of Man och Jersey)
				bestämmelser som tillämpas på bark som
				anges i bilaga III A 4 och i bilaga IV B 14.1,
				14.2, 14.3, 14.4, 14.5 och 14.6, officiellt
				uttalande att försändelsen
				a) har genomgått gasning eller annan lämp-
				lig behandling mot barkborrar
				eller
				b) har sitt ursprung i områden som har
				påvisats vara fria från Pissodes spp. (euro-
				peiska)
15.	Växter av Larix Mill. för plantering,			Utan att det påverkar tillämpningen av de	IRL, UK (Nordirland, Isle of Man och Jersey)
	utom fröer			bestämmelser som tillämpas på växter som
				anges i bilaga III A 1, bilaga IV A I 8.1, 8.2
				och 10, bilaga IV A II 5 samt i bilaga IV B
				7, 8, 9, 10, 11, 12 och 13, officiellt utta-
				lande att växterna har producerats i plant-
				skolor och att produktionsplatsen är fri från
				Cephalcia lariciphila (Klug.)
16.	Växter av Pinus L., Picea A. Dietr., Larix			Utan att det påverkar tillämpningen av de	IRL, UK (Nordirland)
	Mill., Abies Mill. och Pseudotsuga Carr.			bestämmelser som tillämpas på växter som
	för plantering, utom fröer			anges i bilaga III A 1, bilaga IV A I 8.1, 8.2
				och 9, bilaga IV A II 4 samt i bilaga IV B 7,
				8, 9, 10, 11, 12, 13 och 15, i tillämpliga
				fall, officiellt uttalande att växterna har pro-
				ducerats i plantskolor och att produktions-
				platsen är fri från Gremmeniella abietina (Lag.)
				Morelet
17.	Växter av Pinus L. för plantering, utom			Utan att det påverkar tillämpningen av de	E (Ibiza)
	fröer			bestämmelser som tillämpas på växter som
				anges i bilaga III A 1, bilaga IV A I 8.1, 8.2
				och 9, bilaga IV A II 4 samt i bilaga IV B 7,
				8, 9, 10, 11, 12, 13 och 16, officiellt utta-
				lande att växterna har producerats i plant-
				skolor och att produktionsplatsen och
				omgivningen i dess omedelbara närhet är
				fria från Thaumetopoea pityocampa (Den. et
				Schiff.)
18.	Växter av Picea A. Dietr., för plantering,			Utan att det påverkar tillämpningen av de	EL, IRL, UK (Nordirland, Isle of Man och Jer-
	utom fröer			bestämmelser som tillämpas på växter som	sey)
				anges i bilaga III A 1, bilaga IV A I 8.1, 8.2
				och 10, bilaga IV A II 5 samt i bilaga IV B
				7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 16, officiellt
				uttalande att växterna har producerats i
				plantskolor och att produktionsplatsen är fri
				från Gilpinia hercyniae (Hartig)
19.	Växter av Eucalyptus l'Herit, utom frukter			Offciellt uttalande att	EL, P
	och fröer
				a) växterna är fria från jord och har
				genomgått behandling mot Gonipterus
				scutellatus Gyll.
				eller
				b) växterna har sitt ursprung i områden
				som har påvisats vara fria från Gonipterus
				scutellatus Gyll.

10.7.2000			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 169/81
		Växter, växtprodukter och		Särskilda krav	Skyddad(e) zon(er)
		andra föremål
20.1 Knölar av Solanum tuberosum L. för plan-				Utan att det påverkar tillämpningen av de	DK, F (Bretagne), FI, IRL, P (Azorerna), S, UK
	tering			bestämmelser som tillämpas på växter som
				anges i bilaga III A 10 och 11, bilaga IV A I
				25.1, 25.2, 25.3, 25.4, 25.5 och 25.6, bilaga
				IV A II 18.1, 18.2, 18.3, 18.4 och 18.6, offi-
				ciellt uttalande att knölarna
				a) har odlats i ett område där förekomst av
				Beet necrotic yellow vain virus BNYVV)
				har påvisats
				eller
				b) har odlats på mark eller i odlingssubstrat
				bestående av jord som har påvisats vara
				fria från BNYVV, eller har undersökts
				officiellt med lämpliga metoder och har
				befunnits vara fria från BNYVV
				eller
				c) har tvättats rena från jord
20.2	Knölar av Solanum tuberosum L., utom			Försändelsen eller partiet skall inte innehålla	DK, F (Bretagne), FI, IRL, P (Azorerna), S, UK
	de som anges i bilaga IV B 20.1 och			mer än 1 % jord av vikten
	inte heller de som är avsedda för stär-
	kelseproduktionen på platser med god-
	kända anläggningar för avfallshantering
20.3 Knölar av Solanum tuberosum L.				Utan att det påverkar tillämpningen av kra-	FI
				ven i bilaga IV A II 18.1, 18.2 och 18.5,
				officiell förklaring att de bestämmelser om
				Globodera pallida (Stone) Behrens och Globo-
				dera rostochiensis (Wollenweber) Behrens följs
				som står i överensstämmelse med bestäm-
				melserna i rådets direktiv 69/465/EEG av
				den 8 december 1969 om bekämpning av
				potatiscystnematod (1)
21.	Växter och levande pollen för polline-			Utan att det påverkar tillämpningen av de	E, F (Champagne-Ardennes, Alsace – utom Bas-
	ring av Chaenomeles Lindl., Cotoneaster			förbud som tillämpas på växter som anges i	Rhin – Lorraine, Franche-Comté, Rhône-Alpes
	Ehrh., Crataegus L., Cydonia Mill., Eriobot-			bilaga III A 9 och 18 samt i bilaga III B 1, i	– utom Rhôhne — Bourgogne, Auvergne –
	rya Lindl., Malus Mill., Mespilus L., Pyra-			tillämpliga fall, officiellt uttalande att	utom Puy-de-Dôme – Provence-Alpes, Côte
	cantha Roem., Pyrus L., Sorbus L. utom				d'Azur, Korsika, Languedoc-Roussillon), IRL, I,
	Sorbus intermedia (Ehrh.) Pers. och Stran-			a) Växter med ursprung i skyddsområdena	P, UK (Nordirland, Isle of Man och Kanalöarna)
	vaesia Lindl., utom frukter och fröer				A, FI
				E, F (Champagne-Ardennes, Alsace –
				lutom departementet Bas-Rhin – Lorrai-
				ne, Franche-Comté, Rhône-Alpes – utom
				departementet Rhône – Bourgogne,
				Auvergne – utom departementet Puy de
				Dome – Provence-Alpes-Côtes d'Azur,
				Korsika Languedoc-Roussilon), IRL, I, P,
				UK (N-IRL, Isle of Man och Kanalöarna),
				A, FI
				eller

(1) EGT L 323, 24.12.1969, s. 3.

L 169/82		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	10.7.2000
	Växter, växtprodukter och		Särskilda krav	Skyddad(e) zon(er)
	andra föremål

b) växterna har producerats eller, i de fall då de har flyttats till en ”buffertzon”, under en period på minst ett år förvarats på ett fält

aa)som är beläget i en officiellt avgrän-

sad ”buffertzon” som täcker minst 50 km2, dvs. ett område där vär- deväxterna genomgår ett officiellt godkänt och övervakat bekämp- ningsprogram avsett att minimera risken för att Erwinia amylovora

(Burr.) Winsl. et al. sprids från de växter som odlas där

bb)som före ingången av den senaste avslutade växtperioden har god- känts officiellt för odling av växter i enlighet med de krav som fastställs i denna punkt

cc)som, i likhet med de andra delarna av ”buffertzonen”, har befunnits vara fritt från Erwinia amylovora

(Burr.) Winsl. et al. efter ingången av den senaste avslutade växtperio- den

—vid åtminstone två officiella kontroller av fältet, och av den omgivande zonen på en radie av åtminstone 250 m, dvs. en gång under juli/augusti och en gång under september/oktober

och

—vid officiella stickprovskontrol- ler som har gjorts i den omgi- vande zonen inom en radie på åtminstone 1 km, åtminstone en gång under juli till oktober, på utvalda lämpliga platser, sär- skilt där det finns lämpliga indikatorväxter

och

—vid officiella undersökningar som utförts på officiellt tagna stickprov från växter som visar symptom på Erwinia amylovora

(Burr.) Winsl. et al. på fältet eller i andra delar av ”buffertzo- nen” i enlighet med en lämplig metod för laboratorieundersök- ning

och

dd)från vilket, liksom från de andra

delarna av ”buffertzonen”, inga värdväxter som visat symptom på

Erwinia amylovora har förflyttats utan en föregående officiell kontroll eller ett officiellt godkännande

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/83

Växter, växtprodukter och

Särskilda krav

Skyddad(e) zon(er)

andra föremål

22.

Växter av Allium porrum L., Apium L.,

Försändelsen eller partiet skall inte innehålla

DK, F (Bretagne), FI, IRL, P (Azorerna), S, UK

Beta L., Brassica napus L., Brassica rapa L.,

mer än 1 % jord av vikten

Daucus L., utom växter för plantering

23.

Växter av Beta vulgaris L. för plantering,

a)

Utan att det påverkar tillämpningen av

DK, F (Bretagne), FI, IRL, P (Azorerna), S, UK

utom fröer

de krav som tillämpas på växter som

anges i bilaga IV A I 35.1 och 35.2,

bilaga IV A II 25 samt bilaga IV B 22,

officiellt uttalande att växterna

aa)

har

undersökts

officiellt

i

varje

enskilt fall och befunnits vara fria

från Beet necrotic yellow vein virus

(BNYVV)

eller

bb) har dragits upp från fröer som upp-

fyller kraven i bilaga IV B 27.1 och

27.2

och

—

har odlats

i

områden

där det

har påvisats att Beet necrotic

yellow vein virus (BNYVV) inte

förekommer

eller

— har odlats på mark eller i

odlingssubstrat som har under-

sökts

officiellt

med

lämpliga

metoder och har befunnits vara

fria från BNYVV

och

— har genomgått provtagning och

proverna

har

undersökts

och

befunnits vara fria från BNYVV

b)

den organisation eller det forsknings-

organ som innehar materialet skall

underrätta sin

medlemsstats

officiella

växtskyddsmyndighet

om

det

material

som den/det innehar

24.

Växter av Begonia I., avsedda för plante-

Officiellt uttalande att

DK, IRL, P (Entre Douro e Minho, Trás-os-

ring, dock inte frön, rotknölar, och jord-

Montes, Beira Litoral, Beira Interior, Ribatejo e

stammar, och växter av Euphorbia pul-

a)

växterna har sitt ursprung i ett

område

Oeste, Alentejo, Madeira och Azorerna), UK, S,

cherrima Willd, avsedda för plantering,

som har påvisats vara fritt från Bemisia

FI

dock inte frön, och dock inte sådana

tabaci Genn.

där det skall framgå av förpackningen,

deras blomsterutveckling eller på annat

eller

sätt, att de är avsedda för försäljning till

slutkonsumenter

som inte odlar växter

b)

inga tecken på Bemisia

tabaci Genn. har

yrkesmässigt

iakttagits på växter på produktionsplat-

sen vid officiell kontroll utförd minst en

gång per månad under de tre månader

som föregick försäljningen

eller

c)

växterna

omedelbart

före

försäljningen

har

genomgått

lämplig

behandling

avsedd att utrota Bemisia tabaci Genn.

och har kontrollerats och befunnits vara

fria från tecken på sådana levande ska-

degörare

L 169/84			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning					10.7.2000
		Växter, växtprodukter och				Särskilda krav			Skyddad(e) zon(er)
		andra föremål
25.1 Växter av Beta vulgaris L. för djurfoder				Officiellt uttalande att försändelsen med väx-					DK, F (Bretagne), FI, IRL, P (Azorerna), S, UK
				ter antingen har
				a)	värmebehandlats för		att	undanröja
					angrepp av Beet necrotic yellow vein
					virus
					eller
				b)	bearbetats för att avlägsna jord och sido-
					rötter och för att växterna skall vissna
25.2 Växter		av Beta vulgaris L. för industriell		Officiellt uttalande att växterna är avsedda					DK, F (Bretagne), FI, IRL, P (Azorerna), S, UK
	bearbetning			för industriell bearbetning och har levererats
				till bearbetningsföretag med lämplig och
				kontrollerad avfallshantering så att spridning
				av BNYVV förhindras och att de transpor-
				teras på ett sådant sätt att det säkerställs att
				ingen risk för spridning av skadegöraren
				föreligger
26.	Jord och osteriliserade restprodukter			Officiellt uttalande att jorden eller restpro-					DK, F (Bretagne), FI, IRL, P (Azorerna), S, UK
	från betor			dukterna har behandlats för att undanröja
				angrepp av Beet necrotic yellow vein virus
27.1	Utsäde från socker- och foderbetor av			Utan att det påverkar bestämmelserna i					DK, F (Bretagne), FI, IRL, P (Azorerna), S, UK
	arten Beta vulgaris L.			rådets direktiv 66/400/EEG av den 14 juni
				1966 om saluföring av betutsäde (1), ett offi-
				ciellt uttalande att
				a)	utsädet ur kategorierna ”basutsäde” och
					”certifikatsutsäde” uppfyller de krav som
					fastställs i bilaga I B 3 i tillämpliga fall
					66/400/EEG, eller
				b)	när det gäller ”ännu inte slutligt certifie-
					rat utsäde” att utsädet
					— uppfyller de krav som fastställts i
					artikel 15.2 i direktiv 66/400/EEG
					och
					— är avsett för behandling som uppfyl-
					ler de krav som fastställs i bilaga I B
					till direktiv 66/400/EEG och levere-
					ras till ett processföretag som har en
					officiellt	godkänd	kontrollerad
					avfallshantering, som		ska	förhindra
					spridningen av beet necrotic yellow
					vein virus (BNYVV), eller
				c)	utsädet har framställts från en skörd som
					kommer från ett området där BNYVV
					inte befunnits förekomma

(1) EGT L 125, 11.7.1966, s. 2290/66. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/96/EG (EGT L 25, 1.2.1999, s. 27).

10.7.2000			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning				L 169/85
		Växter, växtprodukter och				Särskilda krav		Skyddad(e) zon(er)
		andra föremål
27.2 Grönsaksutsäde av arten Beta vulgaris L.				Utan att det påverkar bestämmelserna i				DK, F (Bretagne), FI, IRL, P (Azorerna), S, UK
				rådets direktiv 70/458/EEG av den 29 sep-
				tember 1970 om saluföring av utsäde av
				köksväxter (1), i tillämpliga fall, ett officiellt
				uttalande om att
				a)	viktprocenten avfall i det behandlade
					utsädet inte överstiger 0,5 %. När det gäl-
					ler pelleterat utsäde skall det kravet var
					uppfyllt före pelleteringen
					eller
				b)	i fråga om obehandlat utsäde, skall utsä-
					det
					— vara officiellt förpackat på ett sådant
					sätt att det inte finns någon risk för
					spridning av (BNYVV)
					och
					— vara avsett för behandling enligt de
					villkor som fastställs i a samt levere-
					ras till en processindustri med en
					officiellt	godkänd	kontrollerad
					avfallshantering, för att hindra sprid-
					ningen av beet necrotic yellow vein
					viruset (BNYVV)
					eller
				c)	utsädet har framställts ur en skörd som
					kommer från ett område som befunnits
					fritt från BNYVV
28.	Fröer av Gossypium spp.			Officiellt uttalande att				EL

a) fröerna har behandlats med syra för att avlägsna bomullshåren

b) inga symptom på Glomerella gossypii

Edgerton har iakttagits på produktions- platsen efter ingången av den senaste avslutade växtperioden och att ett repre- sentativt urval har undersökts och har i undersökningar befunnits vara fria från

Glomerella gossypii Edgerton

28.1	Fröer av Gossypium spp.	Officiellt uttalande om att fröna har blivit	EL, E (Andalusien, Katalonien, Estremadura,
		syrabehandlade	Murcia, Valencia)
29.	Fröer av Mangifera spp.	Officiellt uttalande att fröerna har sitt	E (Granada och Malaga), P (Alentejo, Algarve
		ursprung i områden som har påvisats vara	och Madeira)
		fria från Sternochetus mangiferae Fabricius
30.	Begagnade jordbruksmaskiner	Maskinerna skall vara rengjorda och fria från	DK, F (Bretagne), FI, IRL, P (Azorerna), S, UK
		jord och växtrester

(1) EGT L 225, 12.10.1970, s. 7. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/96/EG.

L 169/86			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	10.7.2000
		Växter, växtprodukter och		Särskilda krav	Skyddad(e) zon(er)
		andra föremål
31.	Frukter av Citrus L., Fortunella Swingle,			Utan att det påverkar de krav som tillämpas	EL, F (Korsika), I, P
	Poncirus Raf. och deras hybrider med			på frukten i bilaga IV A II (30.1):
	ursprung i E och F (utom Korsika)

a) frukten skall vara fri från stjälkar och blad eller

b) i de fall frukterna har stjälkar och blad skall de åtföljas av ett officiellt medde- lande som anger att frukten är packad i stängda behållare som är officiellt förseg- lade och som skall förbli föreseglade under transporter genom ett område som är skyddat vad avser dessa frukter och skall bära ett speciellt kännetecken som skall återges på passet så att det är möjligt att identifiera försändelsen

(*)(Skottland, Nordirland, Jersey, England: följande grevskap: Bedfordshire, Berkshire, Buckinghamshire, Cambridgeshire, Cleveland, Cornwall, Cumbria, Devon, Dorset, Durham, East Sussex, Essex, Greater London, Hampshire, Hertfordshire, Humberside, Kent, Lincolnshire, Norfolk, Northamptonshire, Northumberland, Nottingham- shire, Oxfordshire, Somerset, South Yorkshire, Suffolk, Surrey, Tyne and Wear, West Sussex, West Yorkshire, Isle of Wight, Isle of Man, Isles of Scilly och följande grevskapsdelar: Avon: den del av grevskapet som ligger söder om motorväg M4; Cheshire: den del av grevskapet som ligger öster om den västra gränsen av Peak Dis- trict National Park; Derbyshire: den del av grevskapet som ligger öster om den västra gränsen av Peak District National Park och den del av grevskapet som ligger norr om väg A52 (T) till Derby och den del av grevskapet som ligger norr om väg A6 (T); Gloucestershire: den del av grevskapet som ligger öster om Fosse Way Roman-vägen; Greater Manchester; den del av grevskapet som ligger öster om den västra gränsen av Peak District National Park; Leicestershire: den del av grevskapet som ligger öster om Fosse Way Roman-vägen och den del av grevskapet som ligger öster om väg B4114 och den del av grevskapet som ligger öster om motorväg M1; North Yorkshire: hela grevskapet förutom den del som omfattar distriktet Craven; Staffordshire: den del av grevskapet som ligger öster om väg A52 (T) samt den del av grevskapet som ligger öster om väg A53; Warwickshire: den del av grevskapet som ligger öster om Fosse Way Roman-vägen; Wiltshire: den del av grevskapet som ligger söder om motorväg M4, fram till korsningen av motorväg M4 och Fosse Way Roman-vägen, och den del av grevskapet som ligger öster om Fosse Way Roman-vägen.)

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/87

BILAGA V

VÄXTER, VÄXTPRODUKTER OCH ANDRA FÖREMÅL SOM MÅSTE GENOMGÅ EN VÄXTSKYDDSKONTROLL PÅ PRODUKTIONSPLATSEN OM DE HAR SITT URSPRUNG I GEMENSKAPEN, INNAN DE FLYTTAS INOM GEMENSKAPEN, ELLER I URSPRUNGS- ELLER AVSÄNDARLANDET OM DE HAR SITT URSPRUNG UTANFÖR GEMENSKAPEN, INNAN DE FÅR FÖRAS IN I GEMENSKAPEN

DEL A

VÄXTER, VÄXTPRODUKTER OCH ANDRA FÖREMÅL MED URSPRUNG I GEMENSKAPEN

I.Växter, växtprodukter och andra föremål som är potentiella bärare av skadegörare som är relevanta för hela gemenskapen och som skall åtföljas av ett växtpass

1. Växter och växtprodukter

1.1 Växter av släktena Chaenomeles Lindl., Cotoneaster Ehrh., Crataegus L., Cydonia Mill., Eriobotrya Lindl., Malus Mill., Mespilus L., Prunus L., med undantag av Prunus laurocerasus L. och Prunus lusitanica L., Pyracantha Roem.,

Pyrus L., Sorbus L., dock inte Sorbus intermedia (Ehrh.) Pers., och Stranvaesia Lindl., avsedda för plantering, dock inte fröer

1.2 Växter av Beta vulgaris L. och Humulus lupulus L., avsedda för plantering, dock inte fröer

1.3 Växter av Solanum L. som bildar stoloner och knölar samt hybrider av dessa, avsedda för plantering

1.4 Växter av Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och hybrider av dessa samt Vitis L., dock inte frukter och fröer

1.5 Utan att det påverkar tillämpningen av 1.6, växter av Citrus L. och hybrider av dessa, dock inte frukter och fröer

1.6 Frukter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och deras hybrider med stjälkar och blad

1.7 Trä i enlighet med artikel 2.2 första stycket, om det

a) helt eller delvis har erhållits från släktena

—Castanea Mill, utom avbarkat trä

—Platanus L., även trä som inte har kvar sin naturliga rundade yta, och

b) motsvarar en av följande beskrivningar som är fastställda i del 2 av bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tull- taxan (1):

KN-nummer

Varuslag

4401 10 00 Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, risknippen e.d.

4401 22 00 Trä i form av flis eller spån

ex 4401 30

Träavfall, inte agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande former

(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2626/1999 (EGT L 321, 14.12.1999. s.3).

L 169/88	SV			Europeiska gemenskapernas officiella tidning	10.7.2000
			KN-nummer	Varuslag
	4403 99			Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två
				eller fyra sidor:
				— Annat än målat, betsat eller behandlat med kreosot eller annat konserve-
				ringsmedel
				— Annat än av barrträ, ek (Quercus spp.) eller bok (Fagus spp.)
		ex 4404 20 00		Kluvna störar: pålar och störar av trä, spetsade men inte sågade i längdrikt-
				ningen:
				— Annat än av barrträ
	4406 10 00			Järnvägs- och spårvägssliprar av trä:
				— Oimpregnerade
			ex 4407 99	Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, inte hyv-
				lat, slipat eller fingerskarvat, med en tjocklek av mer än 6 mm, särskilt bjälkar,
				plankor, barkkantat timmer, bräder, ribbor:
				— Annat än av barrträ, tropiska träslag, ek (Quercus spp.) eller bok (Fagus spp.)

1.8 Lös bark av Castanea Mill.

2. Växter, växtprodukter och andra föremål som producerats av producenter som har tillstånd att producera och sälja till personer som bedriver förvärvsmässig växtproduktion, dock inte sådana växter, växtprodukter och andra föremål som är förberedda för försäljning till konsumenten, och för vilka medlemsstaternas ansva- riga officiella organ garanterar att produktionen är klart åtskild från produktionen av andra produkter.

2.1 Växter för plantering dock inte fröer, från släktena Abies Mill., Apium graveolens L., Argyranthemum spp., Aster spp., Brassica spp., Castanea Mill., Cucumis spp., Dendranthema (DC) Des Moul, Dianthus L. och hybriderna Exacum spp., Fragaria L., Gerbera Cass., Gypsophila L., alla sorter av New Guinea-hybrider av Impatiens L., Lac- tuca spp., Larix Mill., Leucanthemum L., Lupinus L., Pelargonium l'Hérit. ex Ait., Picea A. Dietr., Pinus L., Platanus L., Populus L., Prunus laurocerasus L., Prunus lusitanica L., Pseudotsuga Carr., Quercus L., Rubus L., Spinacia L., Tanacetum L., Tsuga Carr. och Verbena L.

2.2 Växter av Solanaceae, andra än dem som avses i punkt 1.3, för plantering, dock inte fröer

2.3 Växter av Araceae, Marantaceae, Musaceae, Persea spp. och Strelitziaceae, rotade eller med fastsittande eller åtföljande växtmedium.

2.4 Fröer och lökar av Allium ascalonicum L., Allium cepa L. och Allium schoenoprasum L. avsedda för plantering och växter av Allium porrum L. avsedda för plantering

3. Lökar och knölar av Camassia Lindl., Chionodoxa Boiss., Crocus flavus Weston ”Golden Yellow”, Galantus L., Galtonia candicans (Baker) Decne, Miniatyrsorter och hybrider av släktet Gladiolus Tourn. ex L., såsom Gladio- lus callianthus Marais, Gladiolus colvillei Sweet, Gladiolus nanus hort., Gladiolus ramosus hort. och Gladiolus tuber- genii hort., Hyacinthus L., Iris L., Ismene Herbert, Muscari Miller, Narcissus L., Orinthogalum L., Puschkinia

Adams, Scilla L. Tigridia Juss. och Tulipa L., för plantering, som producerats av producenter som har tillstånd att producera och sälja till personer som bedriver förvärvsmässig växtproduktion, dock inte sådana växter, växtprodukter och andra föremål som är förberedda för försäljning till konsumenten, och för vilka medlems- staternas ansvariga officiella organ garanterar att produktionen är klart åtskild från produktionen av andra produkter.

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/89

II.Växter, växtprodukter och andra föremål är potentiella bärare av skadegörare som är relevanta för vissa skyddade zoner och som skall åtföljas av ett växtpass som är giltigt för den berörda zonen när de förs in i eller flyttas inom den zonen

Med undantag för växter, växtprodukter och andra föremål som är förtecknade i avsnitt I.

1. Växter, växtprodukter och andra föremål.

1.1 Växter av Albies Mill., Larix Mill., Picea A. Dietr., Pinus L. och Pseudotsuga Carr.

1.2 Växter av Populus L. och Beta vulgaris L., för plantering, dock inte fröer

1.3 Växter, dock inte frukter och fröer, av Chaenomeles Lindl., Cotoneaster Ehrh., Crataegus L., Cydonia Mill, Eriobot- rya Lindl., Eucalyptus l'Hérit., Malus Mill., Mespilus L., Pyracantha Roem., Pyrus L., Sorbus L. dock inte Sorbus intermedia (Ehrh.) Pers. och Stranvaesia Lindl.

1.4 Levende pollen för pollinering av Chaenomeles Lindl., Cotoneaster Ehrh., Crataegus L., Cydonia Mill., Eriobotrya

Lindl., Malus Mill., Mespilus L., Pyracantha Roem., Pyrus L., Sorbus L. dock inte Sorbus intermedia (Ehrh.) Pers. och Stranvaesia Lindl.

1.5 Knölar av Solanum tuberosum L., för plantering

1.6 Växter av Beta vulgaris L., avsedda som djurfoder eller för industriell bearbetning

1.7 Jord och osteriliserat avfall från betor (Beta vulgaris L.)

1.8 Fröer av Beta vulgaris L., Dolichos Jacq., Gossypium spp. och Phaseolus vulgaris L.

1.9 Fröer och frukter (frökapslar) av Gossypium spp. och orensad bomull

1.10 Trä i enlighet med artikel 2.2 första stycket, om det

a) helt eller delvis har erhållits från barrträd (Coniferales), med undantag av barkat trä och

b) motsvarar en av följande beskrivningar som är fastställda i del 2 av bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87:

KN-nummer		Varuslag
4401 10	00	Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, risknippen e.d.
4401 21	00	Trä i form av flis eller spån
ex 4401 30		Träavfall, inte agglomererat till vedträn, briketter, pelletar, eller liknande former
4403 20		Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två
		eller fyra sidor:
		— Annat än målat, betsat eller behandlat med kreosot eller annat konserverings-
		medel
ex 4404 10	00	Kluvna störar: pålar och störar av trä, spetsade men inte sågade i längdriktningen
4406 10	00	Järnvägs- och spårvägssliprar av trä:
		— Oimpregnerade

L 169/90	SV			Europeiska gemenskapernas officiella tidning	10.7.2000
			KN-nummer	Varuslag
			ex 4407 10	Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, inte hyv-
				lat, slipat eller fingerskarvat, med en tjocklek av mer än 6 mm, särskilt bjälkar,
				plankor, barkkantat timmer, bräder, ribbor
		ex 4415 10		Packlådor, häckar, tunnor
		ex 4415 20		Lastpallar, pallboxar och liknande anordningar:

—Andra än lastpallar och pallboxar som uppfyller den standard som är fastst- lagen för ”UIC lastpallar” och är märkta i överensstämmelse med detta

1.11 Lös bark av barrträd (Coniferales).

2. Växter, växtprodukter och andra föremål som producerats av producenter som har tillstånd att producera och sälja till personer som bedriver förvärvsmässig växtproduktion, dock inte sådana växter, växtprodukter och andra föremål som är förberedda för försäljning till konsumenten, och för vilka medlemsstaternas ansva- riga officiella organ garanterar att produktionen är klart åtskild från produktionen av andra produkter.

2.1 Växter av Begonia L., avsedda för plantering, dock inte frön, rotknölar och jordstammar, och växter av Euph- orbia pulcherrima Willd., avsedda för plantering, dock inte frön.

DEL B

VÄXTER, VÄXTPRODUKTER OCH ANDRA FÖREMÅL MED URSPRUNG I ANDRA TERRITORIER ÄN DE SOM

AVSES I DEL A

I.Växter, växtprodukter och andra föremål som är potentiella bärare av skadegörare som är relevanta för hela gemenskapen

1. Växter för plantering, dock inte fröer, men även fröer av Cruciferae, Gramineae, Trifolium spp., med ursprung i Argentina, Australien, Bolivia, Chile, Nya Zeeland och Uruguay, släktena Triticum, Secale och X Triticosecale från Afghanistan, Indien, Irak, Mexiko, Nepal, Pakistan och USA, Capsicum spp., Helianthus annuus L., Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex Farw., Medicago sativa L., Prunus L., Rubus L., Oryza spp., Zea mays L., Allium ascalo- nicum L., Allium cepa L., Allium porrum L., Allium schoenoprasum L. och Phaseolus L.

2. Växtdelar, dock inte frukter och frön, av

—Castanea Mill., Dendranthema (DC) Des. Moul., Dianthus L., Pelargonium l'Herit. ex Ait, arter av Phoenix spp.,

Populus L., Quercus L.,

—barrträd (Coniferales)

—Acer saccharum Marh., som har sitt ursprung i Nordamerika,

—Prunus L., som har sitt ursprung i icke-europeiska länder.

3. Frukter av

—Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf. och deras hybrider,

—Annona L., Cydonia Mill. Diospyros L., Malus Mill., Mangifera L., Passiflora L., Prunus L., Psidium L., Pyrus L.,

Ribes L. Syzygium Gaertn. och Vaccinium L. med ursprung i icke-europeiska länder.

4. Knölar av Solanum tuberosum L.

5. Lös bark av

—barrträd (Coniferales),

—Acer saccharum Marsh, Populus L., och Quercus L., dock inte Quercus suber L.

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/91

6. Trä i enlighet med artikel 2.2 första stycket, om det

a) har helt eller delvis erhållits från en av nedanstående ordningar, släkten eller arter

—Castanea Mill.,

—Castanea Mill., Quercus L., även trä som inte har kvar sin naturliga rundade yta, med ursprung i nord- amerikanska länder,

—Platanus L., även trä som inte har kvar sin naturliga rundade yta,

—barrträd (Coniferales), dock inte Pinus L., med ursprung i nordeuropeiska länder, även trä som inte har kvar sin naturliga rundade yta,

—Pinus L., även trä som inte har kvar sin naturliga rundade yta,

—Populus L., med ursprung i länder på den amerikanska kontinenten,

—Acer saccharum Marsh., även trä som inte har kvar sin naturliga rundade yta, med ursprung i nordame- rikanska länder, och

b) motsvarar en av följande beskrivningar som är fastställda i del 2 av bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87:

KN-nummer		Varuslag
4401 10	00	Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, risknippen e.d.
ex 4401 21 00		Trä i form av flis eller spån
		— Av barrträ med ursprung i icke-europeiska länder
4401 22		Trä i form av flis eller spån:
		— Annat än av barrträ
ex 4401 30		Träavfall, inte agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande former
ex 4403 20		Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller
		fyra sidor:
		— Annat än målat, betsat eller behandlat med kreosot eller annat konserverings-
		medel, av barrträ med ursprung i icke-europeiska länder
4403 91	00	Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller sågat på två eller fyra
		sidor:
		— Annat än målat, betsat eller behandlat med kreosot eller annat konserverings-
		medel:
		— Av ek (Quercus spp.)
4403 99		Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller
		fyra sidor:
		— Annat än målat, betsat eller behandlat med kreosot eller annat konserverings-
		medel:
		— Annat än av barrträ, ek (Quercus spp.) eller bok (Fagus spp.)

L 169/92	SV				Europeiska gemenskapernas officiella tidning	10.7.2000
			KN-nummer		Varuslag
		ex 4404 10 00			Kluvna störar: pålar och störar av trä, spetsade men inte sågade i längdriktningen:
					— Av barrträ med ursprung i icke-europeiska länder
		ex 4404 20 00			Kluvna störar: pålar och störar av trä, spetsade men inte sågade i längdriktningen:
					— Annat än av barrträ
	4406 10			00	Järnvägs- och spårvägssliprar av trä:
					— Oimpregnerade
		ex 4407 10			Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, inte hyvlat,
					slipat eller fingerskarvat, med en tjocklek av mer än 6 mm, särskilt bjälkar, plankor,
					barkkantat timmer, bräder, ribbor:
					— Av barrträ med ursprung i icke-europeiska länder
		ex 4407 91			Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, inte hyvlat,
					slipat eller fingerskarvat, med en tjocklek av mer än 6 mm, särskilt bjälkar, plankor,
					barkkantat timmer, bräder, ribbor:
					— Av ek (Quercus spp.)
		ex 4407 99			Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, inte hyvlat,
					slipat eller fingerskarvat, med en tjocklek av mer än 6 mm, särskilt bjälkar, plankor,
					barkkantat timmer, bräder, ribbor:
					— Annat än av barrträ, tropiska träslag, ek (Quercus spp.) eller bok (Fagus spp.)
	ex 4415 10				Packlådor, häckar, tunnor, av trä med ursprung i icke-europeiska länder
		ex 4415 20			Lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, av trä med ursprung i icke-europe-
					iska länder
		ex 4416 00			Tunnor av trä, inbegripet tunnstav, av ek (Quercus spp.)

Lastpallar och pallboxar (KN-nummer ex 4415 20) är undantagna om de uppfyller den standard som är fastslagen för ”UIC-lastpallar” och är märkta i överensstämmelse med detta.

7. a) Jord och växtmedium som sådant, som helt eller delvis består av jord eller fasta organiska ämnen såsom växtdelar, humus, inbegripet torv eller bark, dock inte sådant som består av enbart torv.

b) Jord och växtmedium som är fastsittande eller tillförd växterna, och som helt eller delvis består av material som anges i a eller som helt eller delvis består av torv eller något fast oorganiskt ämne avsett att ge växt- erna livskraft, med ursprung i Turkiet, Vitryssland, Estland, Lettland, Litauen, Moldavien, Ryssland, Ukraina och i icke-europeiska länder, dock inte Cypern, Egypten, Israel, Libyen, Malta, Marocko och Tunisien.

8. Spannmål av släktena Triticum, Secale och X Triticosecale med ursprung i Afghanistan, Indien, Irak, Mexiko, Nepal, Pakistan och USA.

II.Växter, växtprodukter och andra föremål som är potentiella bärare av skadegörare som är relevanta för vissa skyddade zoner

Med undantag för växter, växtprodukter och andra föremål som är förtecknade i avsnitt I.

1. Växter av Beta vulgaris L., avsedda som djurfoder eller för industriell bearbetning.

2. Jord och osteriliserat avfall från betor (Beta vulgaris L.)

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/93

3. Levande pollen för pollinering av Chaenomeles Lindl., Cotoneaster Ehrh., Crataegus L., Cydonia Mill., Eriobotrya

Lindl., Malus Mill., Mespilus L., Pyracantha Roem., Pyrus L., Sorbus L., dock inte Sorbus intermedia (Ehrh.) Pers. och Stranvaesia Lindl.

4. Växtdelar, dock inte frukter och fröer av Chaenomeles Lindl., Cotoneaster Ehrh., Crataegus L., Cydonia Mill., Eriobot- rya Lindl., Malus Mill., Mespilus L., Pyracantha Roem., Pyrus L., Sorbus L., dock inte Sorbus intermedia (Ehrh.) Pers. och Stranvaesia Lindl.

5. Fröer av Dolichos Jacq., Magnifera spp., Beta vulgaris L. och Phaseolus vulgaris L.

6. Fröer och frukter (frökapslar) av Gossypium spp. och orensad bomull.

7. Trä i enlighet med artikel 2.2 första stycket, om det

a) har helt eller delvis erhållits från barrträd (Coniferales) dock inte Pinus L., med ursprung i europeiska tredje länder, och

b) motsvarar en av följande beskrivningar som är fastställda i del 2 av bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87:

KN-nummer		Varuslag
4401 10	00	Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, risknippen e.d.
4401 21	00	Trä i form av flis eller spån
ex 4401 30		Träavfall, inte agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande former
4403 20		Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller
		fyra sidor:
		— Annat än målat, betsat eller behandlat med kreosot eller annat konserverings-
		medel
ex 4404 10 00		Kluvna störar: pålar och störar av trä, spetsade men inte sågade i längdriktningen
4406 10	00	Järnvägs- och spårvägssliprar av trä:
		— Oimpregnerade
ex 4407 10		Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, inte hyvlat,
		slipat eller fingerskarvat, med en tjocklek av mer än 6 mm, särskilt bjälkar, plankor,
		barkkantat timmer, bräder, ribbor
4415 10		Packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor och liknande förpackningar; kabeltrum-
		mor
4415 20		Lastpallar, pallboxar och liknande anordningar

Lastpallar och pallboxar (KN-nummer ex 4415 20) är undantagna om de uppfyller den standard som är fastslagen för ”UIC lastpallar” och är märkta i överensstämmelse med detta.

8. Plantdelar av Eucalyptus l'Hérit.

L 169/94

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

BILAGA VI

VÄXTER OCH VÄXTPRODUKTER FÖR VILKA SÄRSKILDA ARRANGEMANG FÅR TILLÄMPAS

1. Spannmål och därav härledda produkter.

2. Torkade baljväxter.

3. Maniokrötter och därav härledda produkter.

4. Rester från produktion av vegetabiliska oljor.

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/95

BILAGA VII

CERTIFIKATMODELLER

De följande certifikatmodellerna är fastslagna med avseende på

—texten,

—formatet,

—fältens formgivning och dimensioner,

—papperets och den tryckta textens färg.

A.Modell för sundhetscertifikat

1 Exportörens namn och adress

2

						S U N D H E T S C E R T I F I K AT
						N R E G / /
3		Mottagarens angivna namn och adress				4 Växtskyddsmyndigheten i
						till Växtskyddsmyndigheten i
						5 Ursprungsort
6		Angivet transportmedel
7		Angiven införselort
8		Märkning, förpackningarnas antal och beskrivning av dessa, produktens namn,					9 Angiven kvantitet
		växternas botaniska namn
10		Härmed intygas att de växter och växtprodukter som beskrivs ovan
		Ð	har inspekterats enligt godkända förfaranden, och
		Ð	betraktas som fria från de skadegörare som avses i växtskyddsföreskrifterna och praktiskt taget fria från andra farliga skadegörare, och
		Ð	är förenliga med gällande växtskyddsföreskrifter i importlandet.
11		Tilläggsdeklaration
	SANERING OCH/ELLER DESINFEKTION					Ort för utfärdande
12		Behandling
						Datum
						Den bemyndigade tjänsteman-	Myndighetens stämpel
13 Kemikalie (aktiv substans)				14 Tidslängd och temperatur		nens namn och underskrift
15 Koncentration					16 Datum
17 Ytterligare uppgifter

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/99

B. Modell för sundhetscertifikat för återutförsel

1	Exportörens namn och adress					2
						S U N D H E T S C E R T I F I K AT
						F Ö R Š T E R U T F Ö R S E L
						N R E G /		/
3	Mottagarens angivna namn och adress					4 Växtskyddsmyndigheten i
						till Växtskyddsmyndigheten i
						5 Ursprungsort
6	Angivet transportmedel
7	Angiven införselort
8	Märkning, förpackningarnas antal och beskrivning av dessa, produktens namn,						9 Angiven kvantitet
	växternas botaniska namn
10	Härmed intygas
	Ð	att de växter och växtprodukter som beskrivs ovan har importerats till ............................................................				(återutförande land)
		från	....................................................................................		(ursprungsland) och täcks av sundhetscertifikat nr ..........................................
		(*)	n original n bestyrkt kopia är bifogad detta certifikat
	Ð	att de är
		(*)	n förpackade n omförpackade	n i den ursprungliga förpackningen		n i nya förpackningar
	Ð	att de på grundval av
		(*)	n det ursprungliga sundhetscertifikatet och n ytterligare inspektion betraktas som förenliga med gällande växtskyddsföreskrifter i importlandet, och
	Ð	att sändningen under lagring i ........................................................................			(återutförselland) inte har utsatts för risk för angrepp eller smitta.
	(*) Sätt kryss i tillämpligt fält
11	Tilläggsdeklaration
			SANERING OCH/ELLER DESINFEKTION			Ort för utfärdande
12	Behandling
						Datum
						Den bemyndigade tjänsteman-		Myndighetens stämpel
13 Kemikalie (aktiv substans)				14 Tidslängd och temperatur		nens namn och underskrift
15 Koncentration					16 Datum
17 Ytterligare uppgifter

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/103

C. Förklarande anmärkningar

1. Fält 2

Referensnumret på certifikaten skall utgöras av

—”EG”,

—medlemsstatens initial(er),

—det enskilda certifikatets identifieringsmärke, bestående av siffror eller en kombination av bokstäver och siffror, där bokstäverna betecknar den provins, det distrikt etc. i den berörda medlemsstat där detta certifikat är utfär- dat.

2. Det onumrerade fältet

Detta fält är endast avsett för myndigheterna.

3. Fält 8

”Beskrivning av dessa” avser beskrivning av typen av förpackning.

4. Fält 9

Kvantiteten skall uttryckas i antal eller i vikt.

5. Fält 11

Om utrymmet är otillräckligt för de ytterligare anmärkningarna, skall texten fortsätta på baksidan av formuläret.

L 169/104

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.7.2000

BILAGA VIII

DEL A

UPPHÄVT DIREKTIV OCH SENARE ÄNDRINGAR

(hänvisningar i artikel 27)

Rådets direktiv 77/93/EEG (EGT L 26, 31.1.1977, s. 20)

med undantag för artikel 19

Rådets direktiv 80/392/EEG (EGT L 100, 17.4.1980, s. 32) Rådets direktiv 80/393/EEG (EGT L 100, 17.4.1980, s. 35) Rådets direktiv 81/7/EEG (EGT L 14, 16.1.1981, s. 23)

Rådets direktiv 84/378/EEG (EGT L 207, 2.8.1984, s. 1) Rådets direktiv 85/173/EEG (EGT L 65, 6.3.1985, s. 23) Rådets direktiv 85/574/EEG (EGT L 372, 31.12.1985, s. 25)

Kommissionens direktiv 86/545/EEG (EGT L 323, 18.11.1986, s. 14) Kommissionens direktiv 86/546/EEG (EGT L 323, 18.11.1986, s. 16) Kommissionens direktiv 86/547/EEG (EGT L 323, 18.11.1986, s. 21) Rådets direktiv 86/651/EEG (EGT L 382, 31.12.1986, s. 13)

Rådets direktiv 87/298/EEG (EGT L 151, 11.6.1987, s. 1) Kommissionens direktiv 88/271/EEG (EGT L 116, 4.5.1988, s. 13) Kommissionens direktiv 88/272/EEG (EGT L 116, 4.5.1988, s. 19) Kommissionens direktiv 88/430/EEG (EGT L 208, 2.8.1988, s. 36) Rådets direktiv 88/572/EEG (EGT L 313, 19.11.1988, s. 39) Rådets direktiv 89/359/EEG (EGT L 153, 16.6.1989, s. 28)

Rådets direktiv 89/439/EEG (EGT L 212, 22.7.1989, s. 106) Rådets direktiv 90/168/EEG (EGT L 92, 7.4.1990, s. 49)

Kommissionens direktiv 90/490/EEG (EGT L 271, 3.10.1990, s. 28) Kommissionens direktiv 90/506/EEG (EGT L 282, 13.10.1990, s. 67)

Rådets direktiv 90/654/EEG (EGT L 353, 17.12.1990, s. 48) endast bilaga I punkt 2 Kommissionens direktiv 91/27/EEG (EGT L 16, 22.1.1991, s. 29)

Rådets direktiv 91/683/EEG (EGT L 376, 31.12.1991, s. 29) Kommissionens direktiv 92/10/EEG (EGT L 70, 17.3.1992, s. 27) Rådets direktiv 92/98/EEG (EGT L 352, 2.12.1992, s. 1) Kommissionens direktiv 92/103/EEG (EGT L 363, 11.12.1992, s. 1) Rådets direktiv 93/19/EEG (EGT L 96, 22.4.1993, s. 33) Kommissionens direktiv 93/110/EG (EGT L 303, 10.12.1993, s. 19) Rådets direktiv 94/13/EG (EGT L 92, 9.4.1994, s. 27) Kommissionens direktiv 95/4/EG (EGT L 44, 28.2.1995, s. 56) Kommissionens direktiv 95/41/EG (EGT L 182, 2.8.1995, s. 17) Kommissionens direktiv 95/66/EG (EGT L 308, 21.12.1995, s. 77) Kommissionens direktiv 96/14/EG (EGT L 68, 19.3.1996, s. 24) Kommissionens direktiv 96/78/EG (EGT L 321, 12.12.1996, s. 20) Rådets direktiv 97/3/EG (EGT L 27, 30.1.1997, s. 30) Kommissionens direktiv 97/14/EG (EGT L 87, 2.4.1997, s. 17) Kommissionens direktiv 98/1/EG (EGT L 15, 21.1.1998, s. 26) Kommissionens direktiv 98/2/EG (EGT L 15, 21.1.1998, s. 34) Kommissionens direktiv 1999/53/EG (EGT L 142, 5.6.1999, s. 29)

10.7.2000

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 169/105

DEL B

TIDSGRÄNSER FÖR GENOMFÖRANDE ELLER TILLÄMPNING I NATIONELL LAGSTIFTNING

(hänvisningar i artikel 27)

Direktiv	Tidsgräns för genomförande	Tidsgräns för tillämpning
77/93/EEG	23.12.1980 (artikel 11,3) (1) (2) (3) (4)
	1.5.1980 (övriga artiklar) (1) (2) (3) (4)
80/392/EEG	1.5.1980
80/393/EEG	1.1.1983 (artikel 4, p 11)
	1.5.1980 (övriga artiklar)
81/7/EEG	1.1.1981 (artikel 1, p 1)
	1.1.1983 (artikel 1, p 2 a, 3 a, 3 b, 4 a, 4 b)
	1.1.1983 (5) (övriga artiklar)
84/378/EEG	1.7.1985
85/173/EEG		1.1.1983
85/574/EEG	1.1.1987
86/545/EEG	1.1.1987
86/546/EEG	1.1.1987
86/547/EEG		tillämplig t.o.m. 31.12.1989
86/651/EEG	1.3.1987
87/298/EEG	1.7.1987
88/271/EEG	1.1.1989 (6)
88/272/EEG		tillämplig t.o.m. 31.12.1989
88/430/EEG	1.1.1989
88/572/EEG	1.1.1989
89/359/EEG
89/439/EEG	1.1.1990
90/168/EEG	1.1.1991
90/490/EEG	1.1.1991
90/506/EEG	1.1.1991
90/654/EEG
91/27/EEG	1.4.1991
91/683/EEG	1.6.1993
92/10/EEG	30.6.1992
92/98/EEG	16.5.1993
92/103/EEG	16.5.1993
93/19/EEG	1.6.1993
93/110/EG	15.12.1993
94/13/EG	1.1.1995
95/4/EG	1.4.1995
95/41/EG	1.7.1995
95/66/EG	1.1.1996
96/14/EG	1.4.1996
96/78/EG	1.1.1997

L 169/106		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	10.7.2000
	Direktiv		Tidsgräns för genomförande	Tidsgräns för tillämpning
	97/3/EG		1.4.1998
	97/14/EG		1.5.1997
	98/1/EG		1.5.1998
	98/2/EG		1.5.1998
	1999/53/EG		15.7.1999

(1) Enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 19 kunde medlemsstaterna på begäran få tillstånd att följa vissa av bestämmelserna i direktivet från en senare dag än 1.5.1980, men inte senare än 1 januari 1981.

(2) För Grekland: 1 januari 1985 (artikel 11.3) och 1 mars 1985 (övriga artiklar). (3) För Spanien och Portugal: 1 mars 1987.

(4) Inom ramen för traditionella handelsmönster och för att tillmötesgå företagens produktionsbehov i förutvarande Tyska demokratiska republiken medgavs Förbundsrepubliken Tyskland att, med avseende på Tyska demokratiska republikens territorium, på egen begäran och enligt det förfarande som fastställts i artikel 18, uppfylla artikel 4.1, artikel 5.1 och tillämpliga bestämmelser i artikel 13 senare än 1 maj 1980, men senast 31 december 1992.

(5) På begäran av skyddade medlemsstater.

(6) 31 mars 1989 angående artikel 1.3a (Juniperus–växter) jfr direktiv 89/83/EEG som ändrar direktiv 88/271/EEG.

10.7.2000			SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning			L 169/107
					BILAGA IX
					JÄMFÖRELSETABELL
				Direktiv 77/93/EEG		Detta direktiv
	artikel 1.1					artikel 1.1 första stycket
	artikel 1.2					artikel 1.3
	artikel 1.3					artikel 1.1 andra stycket b
	artikel 1.3 a					artikel 1.1 andra stycket c
		artikel 1.4				artikel 1.2
		artikel 1.5				artikel 1.1 andra stycket a
		artikel 1.6				artikel 1.4
		artikel 1.7				artikel 1.5
		artikel 1.8				artikel 1.6
		artikel 2.1 a				artikel 2.1 a
		artikel 2.1 b				artikel 2.1 b
		artikel 2.1 c				artikel 2.1 c
		artikel 2.1 d				artikel 2.1 d
		artikel 2.1 e				artikel 2.1 e
		artikel 2.1 f				artikel 2.1 f
		artikel 2.1 g a				artikel 2.1 g i
		artikel 2.1 g b				artikel 2.1 g ii
		artikel 2.1 h				artikel 2.1 h
		artikel 2.1 i				artikel 2.1 i
		artikel 2.2				artikel 2.2
		artikel 3.1–3.6				artikel 3.1–3.6
		artikel 3.7 a				artikel 3.7 första stycket
		artikel 3.7 a				artikel 3.7 första stycket a
		artikel 3.7 b				artikel 3.7 första stycket b
		artikel 3.7 c				artikel 3.7 första stycket c
		artikel 3.7 d				artikel 3.7 andra stycket
		artikel 3.7 e				artikel 3.7 tredje stycket
		artikel 3.7 f				artikel 3.7 fjärde stycket
		artikel 4.1				artikel 4.1
		artikel 4.2 a				artikel 4.2
		artikel 4.2 b				—
		artikel 4.3, 4.4 och 4.5				artikel 4.3, 4.4 och 4.5
		artikel 4.6 a				artikel 4.6 första stycket
		artikel 4.6 b				artikel 4.6 andra stycket
		artikel 4.6 c				artikel 4.6 tredje stycket
		artikel 5.1–5.5				artikel 5.1–5.5

L 169/108		SV		Europeiska gemenskapernas officiella tidning		10.7.2000
			Direktiv 77/93/EEG		Detta direktiv
	artikel 5.6 a				artikel 5.6 första stycket
	artikel 5.6 b				artikel 5.6 andra stycket
	artikel 5.6 c				artikel 5.6 tredje stycket
	artikel 6.1				artikel 6.1
	artikel 6.1 a				artikel 6.2
	artikel 6.2				artikel 6.3
	artikel 6.3				artikel 6.4
	artikel 6.4				artikel 6.5
	artikel 6.5				artikel 6.6
	artikel 6.6				artikel 6.7
	artikel 6.7				artikel 6.8
	artikel 6.8				artikel 6.9
	artikel 6.9				—
	artikel 7.1 första stycket				artikel 7.1 första stycket
	artikel 7.1 andra stycket				artikel 7.1 andra stycket
	artikel 7.1 tredje stycket				—
	artikel 7.2				artikel 7.2
	artikel 7.3				artikel 7.3
	artikel 8.1				artikel 8.1
	artikel 8.2 första stycket				artikel 8.2 första stycket
	artikel 8.2 andra stycket				artikel 8.2 andra stycket
	artikel 8.2 tredje stycket				—
	artikel 8.3				artikel 8.3
	artikel 9				artikel 9
	artikel 10.1				artikel 10.1
	artikel 10.2 a				artikel 10.2 första stycket
	artikel 10.2 b				artikel 10.2 andra stycket
	artikel 10.2 c				artikel 10.2 tredje stycket
	artikel 10.3				artikel 10.3
	artikel 10.4				artikel 10.4
	artikel 10.5				—
	artikel 10 a				artikel 11
	artikel 11.1				—
	artikel 11.2				artikel 12.1
	artikel 11.3				—
	artikel 11.3 a				—
	artikel 11.4				artikel 12.2
	artikel 11.5				artikel 12.3
	artikel 11.6				artikel 12.4
	artikel 11.7				artikel 12.5

10.7.2000			SV		Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 169/109
				Direktiv 77/93/EEG		Detta direktiv
	artikel 11.8					artikel 12.6
	artikel 11.9					artikel 12.7
	artikel 11.10					artikel 12.8
	artikel 12.1					artikel 13.1
	artikel 12.2					artikel 13.2
	artikel 12.3					—
	artikel 12.3 a					artikel 13.3
		artikel 12.3 b				artikel 13.4
		artikel 12.3 c				artikel 13.5
		artikel 12.3 d i				artikel 13.6 första stycket
		artikel 12.3 d ii				artikel 13.6 andra stycket
		artikel 12.3 d iii				artikel 13.6 tredje stycket
		artikel 12.4				—
		artikel 12.5				artikel 13.7
		artikel 12.6				artikel 13.8
		artikel 12.6 a				artikel 13.9
		artikel 12.7				artikel 13.10
		artikel 12.8				artikel 13.11
		artikel 13 första stycket				artikel 14 första stycket
		artikel 13 andra stycket				artikel 14 andra stycket
		artikel 13 andra stycket första strecksatsen				artikel 14 andra stycket a
		artikel 13 andra stycket första strecksatsen första under-				artikel 14 andra stycket a i
		strecksatsen
		artikel 13 andra stycket första strecksatsen första under-				artikel 14 andra stycket a ii
		strecksatsen
		artikel 13 andra stycket första strecksatsen tredje under-				artikel 14 andra stycket a iii
		strecksatsen
		artikel 13 andra stycket andra strecksatsen				artikel 14 andra stycket b
		artikel 13 andra stycket andra strecksatsen första under-				artikel 14 andra stycket b i
		strecksatsen
		artikel 13 andra stycket andra strecksatsen andra under-				artikel 14 andra stycket b ii
		strecksatsen
		artikel 13 andra stycket tredje strecksatsen				artikel 14 andra stycket c
		artikel 13 andra stycket fjärde strecksatsen				artikel 14 andra stycket d
		artikel 14				artikel 15
		artikel 15.1				artikel 16.1
		artikel 15.2 a				artikel 16.2 första stycket
		artikel 15.2 b				artikel 16.2 andra stycket
		artikel 15.2 c				artikel 16.2 tredje stycket
		artikel 15.3				artikel 16.3
		artikel 15.4				artikel 16.4

L 169/110		SV		Europeiska gemenskapernas officiella tidning		10.7.2000
			Direktiv 77/93/EEG		Detta direktiv
	artikel 16				artikel 17
	artikel 16 a				artikel 18
	artikel 17				artikel 19
	artikel 18				artikel 20
	artikel 19				—
	artikel 19a.1				artikel 21.1
	artikel 19a.2				artikel 21.2
	artikel 19a.3				artikel 21.3
	artikel 19a.4				artikel 21.4
	artikel 19a.5 a				artikel 21.5 första stycket
	artikel 19a.5 b				artikel 21.5 andra stycket
	artikel 19a.5 c				artikel 21.5 tredje stycket
	artikel 19a.5 d				artikel 21.5 fjärde stycket
	artikel 19a.6				artikel 21.6
	artikel 19a.7				artikel 21.7
	artikel 19a.8				artikel 21.8
	artikel 19b				artikel 22
	artikel 19c.1				artikel 23.1
	artikel 19c.2 första strecksatsen				artikel 23.2 a
	artikel 19c.2 första strecksatsen första understrecksatsen				artikel 23.2 a i
	artikel 19c.2 första strecksatsen andra understrecksatsen				artikel 23.2 a ii
	artikel 19c.2 första strecksatsen tredje understrecksatsen				artikel 23.2 a iii
	artikel 19c.2 första strecksatsen fjärde understrecksatsen				artikel 23.2 a iv
	artikel 19c.2 andra strecksatsen				artikel 23.2 b
	artikel 19c.2 tredje strecksatsen				artikel 23.2 c
	artikel 19c.3				artikel 23.3
	artikel 19c.4				artikel 23.4
	artikel 19c.5				artikel 23.5
	artikel 19c.6				artikel 23.6
	artikel 19c.7				artikel 23.7
	artikel 19c.8				artikel 23.8
	artikel 19c.9				artikel 23.9
	artikel 19c.10 första stycket första strecksatsen				artikel 23.10 första stycket a
	artikel 19c.10 första stycket första understrecksatsen				artikel 23.10 första stycket a i
	artikel 19c.10 första stycket andra understrecksatsen				artikel 23.10 första stycket a ii

10.7.2000			SV		Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 169/111
				Direktiv 77/93/EEG		Detta direktiv
	artikel 19c.10 första stycket andra strecksatsen					artikel 23.10 första stycket b
	artikel 19c.10 första stycket tredje strecksatsen					artikel 23.10 första stycket c
	artikel 19c.10 andra stycket					artikel 23.10 andra stycket
	artikel 19c.10 tredje stycket					artikel 23.10 tredje stycket
	artikel 19 d					artikel 24
	—					artikel 25 (1)
		—				artikel 26 (2)
		artikel 20				—
		—				artikel 27
		—				artikel 28
		—				artikel 29
		bilaga I del A				bilaga I del A
		bilaga I del B a 1				bilaga I del B a 1
		bilaga I del B a 1a				bilaga I del B a 2
	bilaga I del B a 2					bilaga I del B a 3
	bilaga I del B d					bilaga I del B b
	bilaga II del A avsnitt I					bilaga II del A avsnitt I
	bilaga II del A avsnitt II a					bilaga II del A avsnitt II a
	bilaga II del A avsnitt II b.1					bilaga II del A avsnitt II b.1
	bilaga II del A avsnitt II b.2					bilaga II del A avsnitt II b.2
	bilaga II del A avsnitt II b.3					bilaga II del A avsnitt II b.3
	bilaga II del A avsnitt II b.4					bilaga II del A avsnitt II b.4
	bilaga II del A avsnitt II b.5					bilaga II del A avsnitt II b.5
	bilaga II del A avsnitt II b.7					bilaga II del A avsnitt II b.6
	bilaga II del A avsnitt II b.8					bilaga II del A avsnitt II b.7
	bilaga II del A avsnitt II b.9					bilaga II del A avsnitt II b.8
	bilaga II del A avsnitt II b.10					bilaga II del A avsnitt II b.9
	bilaga II del A avsnitt II b.11					bilaga II del A avsnitt II b.10
	bilaga II del A avsnitt II b.12					bilaga II del A avsnitt II b.11
	bilaga II del A avsnitt II c					bilaga II del A avsnitt II c
	bilaga II del A avsnitt II d					bilaga II del A avsnitt II d
	bilaga II del B					bilaga II del B
	bilaga III					bilaga III
	bilaga IV del A avsnitt I.1.1–16.3					bilaga IV del A avsnitt I.1.1–16.3
	bilaga IV del A avsnitt I.16.3a					bilaga IV del A avsnitt I.16.4
	bilaga IV del A avsnitt I.16.4					bilaga IV del A avsnitt I.16.5
	bilaga IV del A avsnitt I.17–54					bilaga IV del A avsnitt I.17–54
	bilaga IV del A avsnitt II.1–16					bilaga IV del A avsnitt II.1–16
	bilaga IV del A avsnitt II.18					bilaga IV del A avsnitt II.17

L 169/112		SV		Europeiska gemenskapernas officiella tidning		10.7.2000
			Direktiv 77/93/EEG		Detta direktiv
bilaga IV del A avsnitt II.19.1					bilaga IV del A avsnitt II.18.1
bilaga IV del A avsnitt II.19.2					bilaga IV del A avsnitt II.18.2
bilaga IV del A avsnitt II.19.3					bilaga IV del A avsnitt II.18.3
bilaga IV del A avsnitt II.19.4					bilaga IV del A avsnitt II.18.4
bilaga IV del A avsnitt II.19.5					bilaga IV del A avsnitt II.18.5
bilaga IV del A avsnitt II.19.6					bilaga IV del A avsnitt II.18.6
bilaga IV del A avsnitt II.19.7					bilaga IV del A avsnitt II.18.7
bilaga IV del A avsnitt II.20					bilaga IV del A avsnitt II.19
bilaga IV del A avsnitt II.21					bilaga IV del A avsnitt II.20
bilaga IV del A avsnitt II.22.1					bilaga IV del A avsnitt II.21.1
bilaga IV del A avsnitt II.22.2					bilaga IV del A avsnitt II.21.2
bilaga IV del A avsnitt II.23					bilaga IV del A avsnitt II.22
bilaga IV del A avsnitt II.24					bilaga IV del A avsnitt II.23
bilaga IV del A avsnitt II.25					bilaga IV del A avsnitt II.24
bilaga IV del A avsnitt II.26					bilaga IV del A avsnitt II.25
bilaga IV del A avsnitt II.27					bilaga IV del A avsnitt II.26
bilaga IV del A avsnitt II.27.1					bilaga IV del A avsnitt II.26.1
bilaga IV del A avsnitt II.28					bilaga IV del A avsnitt II.27
bilaga IV del A avsnitt II.29.1					bilaga IV del A avsnitt II.28.1
bilaga IV del A avsnitt II.29.2					bilaga IV del A avsnitt II.28.2
bilaga IV del A avsnitt II.30					bilaga IV del A avsnitt II.29
bilaga IV del A avsnitt II.31.1					bilaga IV del A avsnitt II.30.1
bilaga IV del B					bilaga IV del B
bilaga V					bilaga V
bilaga VII					bilaga VI
bilaga VIII					bilaga VII
—					bilaga VIII
—					bilaga IX
(1)	artikel 2 i direktiv 97/3/EG.
(2)	artikel 3 i direktiv 97/3/EG.

30.12.2002		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 355/45
			RÅDETS DIREKTIV 2002/89/EG
			av den 28 november 2002
	om ändring av direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller
		växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV				(5) De avgifter som tas ut för sådana kontroller bör grundas
				på en klar och tydlig kostnadsberäkning och harmoni-
				seras så långt som möjligt i samtliga medlemsstater.

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,

(6) Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts bör flera med beaktande av kommissionens förslag (1), andra bestämmelser i direktiv 2000/29/EG kompletteras,

förtydligas eller ändras.

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs ytt- rande (3), och

av följande skäl:

(1) I rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växt- produkter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (4) fastställs gemenskapens växt- skyddsordning, och de fytosanitära villkor, förfaranden och formaliteter preciseras som gäller för växter och växtprodukter när de införs till eller flyttas inom gemen- skapen.

(2) Beträffande de förfaranden och formaliteter som gäller för växter och växtprodukter när de införs till eller flyt- tas inom gemenskapen bör vissa förtydliganden göras, och inom vissa områden behövs ytterligare preciserade bestämmelser.

(3) De fytosanitära förfarandena och formaliteterna bör vara avslutade innan tullklareringen äger rum. Eftersom för- sändelser av växter eller växtprodukter inte nödvändigt- vis genomgår fytosanitära förfaranden och formaliteter i den medlemsstat där tullklareringen äger rum bör ett samarbetssystem upprättas för kommunikation och in- formation mellan de ansvariga officiella organen och tullkontoren.

(4) I syfte att förbättra skyddet mot att skadegörare på väx- ter eller växtprodukter förs in till gemenskapen bör med- lemsstaterna intensifiera de kontroller som krävs i detta syfte. Dessa kontroller bör vara effektiva och genomföras på ett enhetligt sätt inom hela gemenskapen.

(1) EGT C 240 E, 28.8.2001, s. 88. (2) EGT C 53 E, 28.2.2002, s. 179, (3) EGT C 36, 8.2.2002, s. 46.

(4) EGT L 169, 10.7.2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2002/36/EG (EGT L 116, 3.5.2002, s. 16).

(7) Sedan den inre marknaden genomfördes används inte längre sundhetscertifikat enligt FN:s livsmedels- och jord- bruksorganisations (FAO) Internationella växtskyddskon- vention (IPPC) för saluföring av växter eller växtproduk- ter inom gemenskapen. Det är emellertid viktigt att ha standardiserade certifikat som medlemsstaterna utfärdar inom ramen för IPPC.

(8) En del av de uppgifter som åligger den enda myndighe- ten i respektive medlemsstat när det gäller samordning och kontakter i samband med de praktiska delarna av gemenskapens växtskyddsordning kräver särskilda veten- skapliga eller tekniska kunskaper. Det måste därför bli möjligt att delegera specifika uppgifter till en annan myndighet.

(9) I gällande bestämmelser för förfarandet vid kommis- sionens ändring av bilagorna till direktiv 2000/29/EG och vid beslutsfattande om undantag ingår några för- farandemässiga villkor som inte längre är nödvändiga

eller motiverade. Vidare måste ändringar av bilagorna mer uttryckligen grundas på en teknisk motivering som motsvarar den risk som de skadliga organismerna medför. Förfarandet för beslut om nödåtgärder innehål- ler inga möjligheter att fatta snabba beslut om tillfälliga åtgärder i överensstämmelse med det akuta läge som råder i vissa fall. Bestämmelserna för dessa tre förfaran- den bör därför ändras.

(10) Förteckningen över de uppgifter i samband med vilka kommissionen får organisera växtskyddskontroller under eget ansvar bör utökas med hänsyn till det utvidgade området för verksamhet inom växtskyddet genom nya tillämpningar och erfarenheter.

(11) Förfarandet för återbetalning av gemenskapens fytosani- tära bidrag bör klargöras på vissa punkter.

L 355/46

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.12.2002

(12) Några av bestämmelserna i direktiv 2000/29/EG (artikel 3.7 första, andra och fjärde stycket samt artiklarna 7, 8 och 9) ersätts genom andra bestämmelser sedan den 1 juni 1993 och har därför sedan dess varit överflödiga. De bör därför utgå.

(13) Enligt artikel 4 i avtalet om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS-avtalet) måste gemenska- pen på vissa villkor erkänna likvärdigheten hos de fyto- sanitära åtgärder som vidtas av övriga parter i avtalet. Förfarandet för ett sådant erkännande på växtskydds- området bör specificeras i direktiv 2000/29/EG.

(14) De åtgärder som krävs för att genomföra direktiv 2000/29/EG bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (1).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2000/29/EG ändras på följande sätt:

1) Artikel 1 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 andra stycket skall följande läggas till som led d:

”d) modellen för de ’sundhetscertifikat’ och ’sundhets- certifikat för återexport’, eller deras elektroniska motsvarighet som utfärdas av medlemsstaterna en- ligt Internationella växtskyddskonventionen (IPPC).”

b) Punkt 4 skall ersättas med följande:

”4. Medlemsstaterna skall säkerställa ett nära, snabbt, omedelbart och effektivt samarbete mellan medlemssta- terna och kommissionen när det gäller de frågor som omfattas av detta direktiv. Varje medlemsstat skall i detta syfte inrätta eller utse en enda myndighet som åtminstone skall ha ansvaret för samordning och kon- takter i sådana frågor. Den officiella växtskyddsmyndig- het som har inrättats enligt Internationella växtskydds- konventionen skall företrädesvis utses för detta ända- mål.

Denna myndighet och eventuella senare ändringar skall anmälas till de andra medlemsstaterna och till kommis- sionen.

(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

I enlighet med förfarandet i artikel 18.2 får den enda myndigheten bemyndigas att delegera eller ge arbets- uppgifter rörande samarbete och kontakt i uppdrag till en annan myndighet, så länge det entydigt gäller växtskyddsfrågor som omfattas av detta direktiv.”

2) Artikel 2.1 skall ändras på följande sätt:

a) Led a skall ändras på följande sätt:

i) Första stycket skall ersättas med följande:

”växter: levande växter och specificerade levande växtdelar, inklusive fröer,”

ii)Andra stycket skall ändras på följande sätt:

—Följande skall införas som en sjunde strecksats efter sjätte strecksatsen:

”— blad, bladverk,”

—Nuvarande sjunde strecksats skall bli åttonde strecksatsen

—Följande nionde strecksats skall läggas till:

”— levande pollen,”

—Följande tionde strecksats skall läggas till:

”— okuleringsris, sticklingar, ympris,”

—Följande elfte strecksats skall läggas till:

”— alla övriga växtdelar som kan specificeras enligt förfarandet i artikel 18.2.”

b) Led e skall ersättas med följande:

”e) skadegörare: alla arter, stammar eller biotyper av nå- gon växt, djur eller patogen som är skadlig för växter eller växtprodukter”,

c) I led f tredje stycket skall ”artikel 18” ersättas med ”artikel 18.2”.

30.12.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 355/47

d) Led g skall ändras på följande sätt:

i) I första stycket skall i punkt i ett ord bytas ut. (För- anleder ingen ändring i den svenska versionen.)

ii)Femte stycket skall ersättas med följande text:

”Den enda myndighet, som avses i artikel 1.4, skall underrätta kommissionen om de ansvariga officiella organen i den berörda medlemsstaten. Kommis- sionen skall vidarebefordra denna information till övriga medlemsstater.”

e) I led h tredje stycket andra meningen samt femte stycket skall ordet ”skriftligen” infogas mellan orden ”skall omedelbart” respektive ”skall” och ”anmälas till kommissionen”.

f) I led i första stycket skall första strecksatsen ersättas med följande:

”— av representanter för ett tredje lands officiella växt- skyddsmyndighet eller, på deras ansvar, av andra tjänstemän som är tekniskt kvalificerade och veder- börligen bemyndigade av den nationella växt- skyddsmyndigheten när det gäller uttalanden eller åtgärder som rör utfärdandet av sundhetscertifikat och sundhetscertifikat för återexport eller deras elektroniska motsvarighet,”

g) Följande led skall läggas till:

”j) införselort: den plats där växter, växtprodukter eller andra föremål för första gången förs in till gemen- skapens tullområde; flygplats när det gäller flyg- transport, hamn när det gäller sjö- eller flodtrans- port, station när det gäller järnvägstransport, och för alla övriga transporter, den plats där det tull- kontor är beläget som har ansvaret för området vid den gemenskapsgräns som passerats,

k) officiellt organ vid införselorten: det officiella organ i en medlemsstat som ansvarar för införselorten,

l) officiellt organ vid bestämmelseorten: det officiella or- gan i en medlemsstat som ansvarar för det område där ’bestämmelsetullkontoret’ ligger,

m) införseltullkontor: kontoret på införselorten enligt led j,

n) bestämmelsetullkontor: bestämmelsekontor enligt arti- kel 340b.3 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (*),

o) parti: ett antal enheter av en och samma vara som karakteriseras av att de har samma sammansättning och ursprung och utgör en del av en försändelse,

p) försändelse: En mängd varor som omfattas av ett enda dokument som krävs för tullformaliteter eller andra formaliteter såsom ett enda sundhetscertifi- kat eller ett enda alternativt dokument eller märke. En försändelse kan bestå av ett eller flera partier,

q) godkänd tullbehandling: den godkända tullbehandling som avses i artikel 4.15 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemen- skapen (**) (nedan kallad ’Gemenskapstullkodexen’),

r) transitering: befordran från en plats till en annan av varor som är föremål för tullövervakning inom ge- menskapens tullområde enligt artikel 91 i förord- ning (EEG) nr 2913/92.

___________

(*)EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2787/2000 (EGT L 330, 27.12.2000, s. 1).

(**)EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets för- ordning (EG) nr 2700/2000 (EGT L 311, 12.12.2000, s. 17).”

3) Artikel 3 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 skall ersättas med följande:

”3. I enlighet med villkor som kan fastställas enligt förfarandet i artikel 18.2 skall punkterna 1 och 2 inte tillämpas vid lindriga angrepp på andra växter än de som är avsedda för plantering av de skadegörare som anges i bilaga I, del A, eller i bilaga II, del A, eller om det i fråga om växter avsedda för plantering finns lämp- liga fastställda toleransgränser för de skadegörare som förtecknas i bilaga II, del A, avsnitt II vilka tidigare har fastslagits i överenskommelse med de myndigheter som representerar medlemsstaterna på växtskyddsområdet på grundval av en relevant analys av den risk för pest som de skadliga organismerna medför.”

b) Punkt 7 skall ersättas med följande punkter 7, 8 och 9:

”7. I enlighet med förfarandet i artikel 18.2 kan genomförandebestämmelser antas för fastställande av villkoren för införsel till medlemsstaterna och spridning inom dessa av

L 355/48

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.12.2002

a) organismer som misstänks vara skadegörare på väx- ter eller växtprodukter men inte anges i bilagorna I och II,

b) organismer som anges i bilaga II, men som före- kommer på andra växter eller växtprodukter än de som anges i den bilagan och som misstänks vara skadegörare på växter eller växtprodukter,

c) organismer som anges i bilagorna I och II, som visats förekomma i enstaka exemplar och som med denna förekomst anses vara skadegörare på växter eller växtprodukter.

8. Punkterna 1 och 5 a, punkterna 2 och 5 b samt punkt 4 skall inte tillämpas i experimentella eller veten- skapliga syften eller för sorturval, i enlighet med de villkor som skall fastställas enligt förfarandet i artikel

9. Efter det att de bestämmelser som avses i punkt 7 har antagits skall den punkten inte tillämpas i experi- mentella eller vetenskapliga syften eller för sorturval, i enlighet med villkor som skall fastställas enligt förfaran- det i artikel 18.2.”

4) Artiklarna 7, 8 och 9 skall utgå.

5) Artikel 10 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ändras på följande sätt:

i) I första stycket skall orden ”i stället för de sundhets- certifikat som avses i artiklarna 7 eller 8” utgå.

ii)Följande stycke skall införas:

”När det gäller de fröer som nämns i artikel 6.4 är det dock inte nödvändigt att utfärda ett växtpass om det enligt de förfaranden som avses i artikel 18.2 finns garanti för att de dokument som utfärdats enligt gemenskapsbestämmelserna för utsläppande på marknaden av officiellt certifierat utsäde ger bevis för att kraven i artikel 6.4 är uppfyllda. Om så är fallet skall dokumenten för alla syften betraktas som växtpass enligt definitionen i artikel 2.1 f.”

b) I punkt 2 skall orden ”samt de fröer som nämns i artikel 6.4” införas före ”inte flyttas” och ”inte införas” i första respektive andra stycket.

6) I artikel 11.2 skall orden ”och ett växtpass får användas” läggas till i slutet av punkten.

7) Artikel 12 skall ersättas med följande:

”Artikel 12

1. Medlemsstaterna skall organisera officiella kontroller för att säkerställa att bestämmelserna i detta direktiv följs, i synnerhet i artikel 10.2, och de skall utföras genom stick- prover och utan åtskillnad på grund av växternas, växt- produkternas eller de andra föremålens ursprung, och i enlighet med följande bestämmelser:

—Sporadisk kontroll, när som helst och var som helst då växter, växtprodukter eller andra föremål flyttas.

—Sporadisk kontroll på fastigheter där växter, växtpro- dukter eller andra föremål odlas, produceras, lagras eller utbjuds till försäljning, samt på köpares fastighe- ter.

—Sporadisk kontroll samtidigt med eventuell annan dokumentkontroll som utförs av andra orsaker än så- dana som rör växtskydd.

Kontrollerna skall utföras regelbundet på sådana fastigheter som är uppförda i ett officiellt register i enlighet med artiklarna 10.3 och 13c.1 b och får utföras regelbundet på fastigheter som är uppförda i ett officiellt register i enlighet med artikel 6.6.

Kontrollerna måste vara riktade om det har framkommit fakta som tyder på att en eller flera av bestämmelserna i detta direktiv inte har följts.

2. Köpare som i kommersiellt syfte köper växter, växt- produkter eller andra föremål skall, i egenskap av slutliga användare som bedriver yrkesmässig växtproduktion, be- hålla de tillhörande växtpassen i minst ett år och hänvisa till dem i sin bokföring.

Inspektörer skall ha tillgång till växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen på alla stadier av produktions- och försäljningskedjan. De skall ha rätt att göra alla de undersökningar som är nödvändiga för den officiella kon- trollen i fråga, inklusive sådana som avser växtpass och bokföring.

3. Medlemsstaterna kan vid de officiella kontrollerna bistås av de experter som avses i artikel 21.

30.12.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 355/49

4. Om det genom de officiella kontroller som utförs i enlighet med punkterna 1 och 2 fastslås att växter, växt- produkter eller andra föremål utgör en risk för spridning av skadegörare, skall de underkastas officiella åtgärder i enlighet med artikel 11.3.

Utan att det påverkar de anmälningar och den information som krävs enligt artikel 16, skall medlemsstaterna se till att den enda myndigheten i den mottagande medlemsstaten, då de berörda växterna, växtprodukterna eller andra före- målen kommer från en annan medlemsstat, omedelbart underrättar den enda myndigheten i den medlemsstaten och kommissionen om sina upptäckter och om de offici- ella åtgärder som den avser att vidta eller som har vidta- gits. I enlighet med förfarandet i artikel 18.2 får ett stan- dardiserat informationssystem upprättas.”

8) Artikel 13 skall ersättas med följande artiklar 13, 13a, 13b, 13c, 13d och 13e:

”Artikel 13

1. Medlemsstaterna skall, utan att det påverkar tillämp- ningen av

—bestämmelserna i artiklarna 3.3, 13b.1, 13b.2, 13b.3, 13b.4 och 13b.5,

—de särskilda krav och villkor som föreskrivs i undantag som antas enligt artikel 15.1, i likvärdiga åtgärder som antas enligt artikel 15.2 eller i nödfallsåtgärder som antas enligt artikel 16, samt

—särskilda överenskommelser om frågor som behandlas i denna artikel mellan gemenskapen och ett eller flera tredje länder,

se till att växter, växtprodukter och andra föremål som anges i bilaga V, del B, och som kommer från ett tredje land och införs till gemenskapens tullområde, från och med införseln underkastas tullövervakning enligt artikel 37.1 i gemenskapstullkodexen och även ställs under de ansvariga officiella organens tillsyn. De får bara hänföras till ett av tullförfarandena enligt leden a, d, e, f och g i artikel 4.16 i gemenskapstullkodexen, om de formaliteter som specificeras i artikel 13a har fullgjorts i enlighet med bestämmelserna i artikel 13c.2, så att det som ett resultat av dessa formaliteter och i den utsträckning som det kan fastställas, konstateras

i) — att växterna, växtprodukterna eller de andra föremå- len inte är smittade av skadegörare som anges i bilaga I, del A, och

—att de, beträffande de växter och växtprodukter som anges i bilaga II, del A, inte är smittade av de rele- vanta skadegörare som anges i den bilagan, och

—att de, när det gäller de växter, växtprodukter och andra föremål som anges i bilaga IV, del A, upp- fyller de särskilda krav som anges i den bilagan, eller, när det är tillämpligt, överensstämmer med det alternativ som anges i certifikatet enligt artikel 13a.4 b, och

ii)att de växter, växtprodukter eller andra föremål som

åtföljs av ’sundhetscertifikat’ eller ’sundhetscertifikat för återexport’ i original, som är utfärdade i enlighet med bestämmelserna i artikel 13a.3 och 13a.4 eller, i förekommande fall, att originaldokument eller alterna- tiva dokument eller märkningar som är fastställda och godkända enligt genomförandebestämmelserna åtföljer eller är fastsatta vid, eller på annat sätt placerade på föremålet i fråga.

Elektronisk certifiering får godkännas under förutsätt- ning att de relevanta villkoren i genomförandebestäm- melserna är uppfyllda.

Även officiellt certifierade kopior får godkännas i un- dantagsfall, som skall anges i genomförandebestämmel- serna.

De genomförandebestämmelser som avses i ii får antas i enlighet med förfarandet i artikel 18.2.

2. Punkt 1 skall i fråga om växter, växtprodukter eller andra föremål avsedda för en skyddad zon tillämpas med avseende på skadegörare och de särskilda krav som anges i del B i bilagorna I, II respektive IV för den skyddade zonen i fråga.

3. Medlemsstaterna skall föreskriva att andra växter, växtprodukter eller föremål än de som avses i punkterna 1 och 2 som kommer från tredje land och som införs till gemenskapens tullområde, från och med införseln får stå under de officiella organens tillsyn när det gäller första, andra eller tredje strecksatsen i punkt 1 i. Till dessa växter, växtprodukter eller föremål räknas trä i form av stödje- virke, avståndsklossar, lastpallar eller emballage som i praktiken används vid transport av alla slags föremål.

Om det ansvariga officiella organet utnyttjar den möjlig- heten skall de berörda växterna, växtprodukterna eller föremålen stå under den tillsyn som avses i punkt 1 tills de tillämpliga formaliteterna har fullgjorts, så att det är möjligt att fastställa, som ett resultat av dessa formaliteter och i den utsträckning som det kan fastställas, att de upp- fyller de relevanta kraven enligt detta direktiv.

L 355/50

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.12.2002

Genomförandebestämmelser om vilken typ av information om växter, växtprodukter och föremål, inbegripet de olika typerna av trä, enligt första stycket, som importörer eller deras tullföreträdare skall lämna till de ansvariga officiella organen och på vilket sätt informationen skall översändas skall antas enligt förfarandet i 18.2.

4. Om det finns risk för att skadegörare sprids skall medlemsstaterna utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 13c.2 a även tillämpa bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 på växter, växtprodukter eller andra föremål som omfattas av någon av de tullgodkända behandlingar eller användningar som anges i leden b–e i artikel 4.15 i gemenskapstullkodexen eller enligt de tullförfaranden som fastställs i leden b och c i artikel 4.16 i denna kodex.

Artikel 13a

1. a) De formaliteter som avses i artikel 13.1 skall bestå av noggranna kontroller som de ansvariga officiella organen skall utföra av minst

i) varje försändelse som enligt tullformaliteterna anges bestå av eller innehålla växter, växtproduk- ter eller andra föremål som avses i artikel 13.1, 13.2 eller 13.3, på respektive villkor, eller

ii)varje parti, när det gäller en försändelse som be- står av olika partier, som enligt tullformaliteterna anges bestå av eller innehålla sådana växter, växt- produkter eller andra föremål.

b) Vid kontrollerna skall det avgöras

i) om försändelsen eller partiet åtföljs av de certi- fikat, alternativa handlingar eller märkningar som krävs enligt artikel 13.1 ii (dokumentkon- troll),

ii)om försändelsen eller partiet i sin helhet eller genom ett eller flera stickprov konstateras bestå av, eller innehålla de växter, växtprodukter eller andra föremål som angetts i de dokument som krävs (identitetskontroll), och

iii)om försändelsen eller partiet eller träemballaget i sin helhet eller genom ett eller flera stickprov, inklusive emballaget och i förekommande fall

transportfordonen, uppfyller kraven i detta direk- tiv, enligt artikel 13.1 i (växtskyddskontroller), samt om artikel 16.2 är tillämplig.

2. Identitets- och växtskyddskontrollerna skall utföras mindre ofta om

—verksamhet vad gäller kontroller av växter, växtproduk- ter eller andra föremål i försändelsen eller partiet redan förekommit i avsändande tredje land, enligt de tekniska arrangemang som avses i artikel 13b.6, eller

—växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen i försändelsen eller i partiet finns förtecknade i de ge- nomförandebestämmelser som antagits i detta syfte en- ligt punkt 5 b, eller

—växterna, växtprodukterna eller de andra föremålen i

försändelsen eller i partiet kommit från ett tredje land för vilket, i eller enligt övergripande internatio- nella fytosanitära avtal som grundar sig på principen om ömsesidig behandling mellan gemenskapen och ett tredje land, bestämmelser anförs om att identitets- och växtskyddskontrollerna skall utföras mindre ofta,

såvida det inte finns starka skäl att förmoda att kraven i direktivet inte efterlevs.

Växtskyddskontrollerna får även utföras mindre ofta om uppgifter från kommissionen, grundade på erfarenheter från tidigare införsel till gemenskapen av sådant material med samma ursprung, som bekräftats av samtliga berörda medlemsstater, och efter samråd med den kommitté som avses i artikel 18, ger belägg för att växterna, växtproduk- terna eller andra föremål i försändelsen eller i partiet upp- fyller kraven i detta direktiv, under förutsättning att de särskilda villkor som specificerats i genomförandebestäm- melser enligt punkt 5 c är uppfyllda.

3. Officiellt ’sundhetscertifikat’ eller ’sundhetscertifikat för återexport’ som avses i artikel 13.1 ii skall ha utfärdats på minst ett av gemenskapens officiella språk och enligt de lagar och andra författningar som antagits i det expor- terande eller återexporterande tredje landet enligt Interna- tionella växtskyddskonventionen, oavsett om landet är part i denna eller inte. Det skall ställas till ’växtskyddsmyndig- heterna i Europeiska gemenskapens medlemsstater’ enligt artikel 1.4 första stycket sista meningen.

30.12.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 355/51

Certifikatet får inte ha utfärdats tidigare än 14 dagar före det datum då de växter, växtprodukter eller andra föremål som det avser lämnar det tredje land där det utfärdats.

Certifikatet skall, oberoende av utformning, omfatta de uppgifter som återfinns i modellerna i bilagan till Interna- tionella växtskyddskonventionen.

Det skall utformas enligt någon av de modeller som kommissionen fastställt enligt punkt 4. Certifikatet skall ha utfärdats av myndigheter med befogenhet att göra detta enligt lagar och andra författningar i det berörda tredje landet, som enligt bestämmelserna i Internationella växt- skyddskonventionen skall redovisas för FAO:s general- direktör, eller, när det gäller tredje land som inte är part i Internationella växtskyddskonventionen, till kommis- sionen. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om de redovisningar som mottagits.

4. a) Det skall, i enlighet med förfarandet i artikel 18.2, fastställas vilka av de modeller som förekommer i olika versioner av bilagan till Internationella växt- skyddskonventionen som kan godkännas. Enligt samma förfarande får alternativa specificeringar för ’sundhetscertifikat’ eller ’sundhetscertifikat för åter- export’ fastställas för tredje land som inte är part i Internationella växtskyddskonventionen.

b) Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmel- serna i artikel 15.4 skall det i certifikaten, då dessa gäller växter, växtprodukter eller andra föremål som finns upptagna i bilaga IV, del A, avsnitt I, eller i del B, under rubriken ’Ytterligare upplysningar’ i före- kommande fall anges vilket särskilt krav, av dem som tagits upp som alternativ på tillämplig plats i de olika delarna av bilaga IV, som har uppfyllts. Denna specificering skall göras genom hänvisning till den relevanta punkten i bilaga IV.

c) Beträffande växter, växtprodukter eller andra föremål för vilka särskilda krav enligt bilaga IV, del A eller del B, är tillämpliga, skall det officiella ’sundhetscer- tifikat’ som avses i artikel 13.1 ii ha utfärdats i det tredje land där växterna, växtprodukterna och de andra föremålen har sitt ursprung (’ursprungsland’).

d) Om de relevanta särskilda kraven kan uppfyllas även på andra platser än på ursprungsorten, eller då inga särskilda krav gäller, får ’sundhetscertifikatet’ ha ut- färdats i det tredje land varifrån växterna, växtpro- dukterna eller de andra föremålen kommer (’avsän- dande land’).

5. I enlighet med förfarandet i artikel 18.2 får genom- förandebestämmelser fastställas för

a) fastställande av förfaranden för växtskyddskontroller enligt punkt 1 b iii med angivande av provernas lägsta antal och minsta omfattning,

b) upprättande av förteckningar över växter, växtproduk- ter eller andra föremål som skall genomgå växtskydds- kontroll mindre ofta enligt punkt 2 första stycket andra strecksatsen,

c) specificering av de särskilda villkoren för det fall som avses i punkt 2 andra stycket samt kriterierna för arten av och nivån på den minskade omfattningen av växt- skyddskontrollerna.

Kommissionen får låta riktlinjer avseende punkt 2 ingå i de rekommendationer som avses i artikel 21.6.

Artikel 13b

1. Medlemsstaterna skall se till att försändelser eller par- tier som kommer från ett tredje land, men som enligt tullformaliteterna inte anges bestå av eller innehålla växter, växtprodukter eller andra föremål som anges i bilaga V, del B, också kontrolleras av ansvariga officiella organ, om det finns välgrundade skäl att misstänka förekomst av sådana växter, växtprodukter eller andra föremål.

Om det vid tullkontroll visar sig att en försändelse eller ett parti som kommer från ett tredje land består av eller in- nehåller odeklarerade växter, växtprodukter eller andra fö- remål av sådan typ som anges i bilaga V, del B, skall medlemsstaterna se till att det kontrollerande tullkontoret omedelbart informerar det officiella organet i sin medlems- stat i enlighet med det samarbete som avses i artikel 13c.4.

Om det när en kontroll genomförts av de ansvariga offi- ciella organen fortfarande råder tvivel om varans identitet, särskilt angående växternas eller växtprodukternas släkte, art eller ursprung, skall försändelsen anses innehålla växter, växtprodukter eller andra föremål som anges i bilaga V, del B.

2. Förutsatt att det inte föreligger någon risk för sprid- ning av skadegörare inom gemenskapen

a) skall artikel 13.1 inte tillämpas på införsel till gemen- skapen när växter, växtprodukter eller andra föremål flyttas från en punkt till en annan inom gemenskapen och därvid passerar genom ett tredje lands territorium utan att deras tullstatus förändras (intern transitering),

L 355/52

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.12.2002

b) skall artiklarna 13.1 och 4.1 inte tillämpas på införsel till gemenskapen av växter, växtprodukter eller andra föremål som flyttas från en punkt till en annan inom ett eller två tredje länder och som därvid passerar ge- nom gemenskapens territorium enligt vederbörliga tull- förfaranden utan att deras tullstatus förändras.

3. Utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmel- serna i artikel 4 avseende bilaga III och förutsatt att det inte finns risk för att skadegörare sprids i gemenskapen, behöver artikel 13.1 inte tillämpas på införsel till gemen- skapen av små kvantiteter växter, växtprodukter, livsmedel eller foder om det rör sig om växter eller växtprodukter som ägaren eller mottagaren avser att använda i icke-in- dustriellt och icke-kommersiellt syfte eller för konsumtion under transporten.

I enlighet med förfarandet i artikel 18.2 får närmare fö- reskifter antas om villkoren för genomförandet av denna bestämmelse, däribland fastställandet av ’små kvantiteter’.

4. Artikel 13.1 skall på särskilda villkor inte tillämpas vid införsel till gemenskapen av växter, växtprodukter eller andra föremål i experimentella eller vetenskapliga syften eller för sorturval. De särskilda villkoren skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 18.2.

5. Förutsatt att det inte föreligger någon risk för sprid- ning av skadegörare i gemenskapen får en medlemsstat anta ett undantag om att artikel 13.1 inte skall tillämpas i enskilda specificerade fall avseende växter, växtprodukter eller andra föremål som odlas, produceras eller används i omedelbart angränsande områden i tredje land och förs in till medlemsstaten i avsikt att utnyttjas på närliggande ställen inom medlemsstatens gränsområde.

När en medlemsstat beviljar ett sådant undantag skall den ange platsen och användarens namn. Dessa uppgifter skall uppdateras regelbundet och stå till kommissionens för- fogande.

Växter, växtprodukter och andra föremål som omfattas av undantag enligt första stycket skall åtföljas av dokument av vilka det framgår var i det tredje landet växterna, växt- produkterna och de andra föremålen har sitt ursprung.

6. Det kan, med hjälp av tekniska arrangemang mellan kommissionen och de behöriga organen i vissa tredje län-

der som godkänns i enlighet med förfarandet i artikel 18.2, avtalas att de verksamheter som avses i artikel 13.1 i också får utföras under kommissionens överinse- ende och i enlighet med relevanta bestämmelser i artikel 21 i det avsändande tredje landet, i samarbete med den officiella växtskyddsmyndigheten i det landet.

Artikel 13c

1. a) De formaliteter som anges i artikel 13a.1, de kon- troller som föreskrivs i artikel 13b.1 samt kontrol- lerna för att verifiera att bestämmelserna i artikel 4 avseende bilaga III beaktas, skall genomföras såsom anges i punkt 2 i samband med de formaliteter som krävs för hänförandet till ett tullförfarande enligt artikel 13.1 eller 13.4.

De skall genomföras enligt bestämmelserna i den internationella konventionen om harmonisering av gränskontroller av varor, särskilt bilaga 4 i denna, som godkändes genom rådets förordning (EEG) nr 1262/84 (*).

b) Medlemsstaterna skall föreskriva att importörer av växter, växtprodukter eller andra föremål som för- tecknas i bilaga V, del B, måste vara upptagna i en medlemsstats officiella register med ett officiellt re- gistreringsnummer, oavsett om de är producenter eller inte. Artikel 6.5 tredje och fjärde stycket skall följaktligen tillämpas för sådana importörer.

c) Medlemsstaterna skall också föreskriva följande:

i) Importörer eller deras tullföreträdare skall, på för- sändelser som består av eller innehåller växter,

växtprodukter eller andra föremål som anges i bilaga V, del B, på åtminstone ett av de doku- ment som krävs för hänförande till ett tullför- farande enligt artikel 13.1 eller 13.4, hänvisa till försändelsens sammansättning genom följande upplysningar:

—Angivande av slag av växter, växtprodukter eller andra föremål med hjälp av koderna i Europeiska gemenskapernas integrerade tull- taxa (Taric).

30.12.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 355/53

—Formuleringen ’Denna försändelse innehåller produkter som omfattas av växtskyddskrav’ eller likvärdig märkning som införseltullkon- toret och det officiella organet vid införselor- ten kommit överens om.

—Referensnummer på det eller de växtskydds- dokument som krävs.

—Importörens officiella registreringsnummer enligt led b.

ii)Myndigheter på flygplatser eller i hamnar, impor- törer eller aktörer skall, så snart de får kännedom om en omedelbart förestående ankomst av så- dana försändelser, enligt inbördes överenskom- melse i förväg meddela detta till införseltullkon- toret och det officiella organet vid införselorten.

Medlemsstaterna får tillämpa tillämpliga delar av denna bestämmelse, när det gäller landtranspor- ter, särskilt när ankomsten förväntas utanför de normala arbetstider som gäller för det berörda officiella organet eller annat kontor enligt punkt 2.

2. a) Dokumentkontroller och även de kontroller som av- ses i artikel 13b.1 samt kontrollerna för att verifiera att bestämmelserna i artikel 4 avseende bilaga III följs måste göras av det officiella organet vid inför- selorten eller, enligt överenskommelse mellan det ansvariga officiella organet och tullmyndigheterna i den medlemsstaten, av införseltullkontoret.

b) ’Identitetskontroller’ och ’växtskyddskontroller’ måste utföras, utan att leden c och d åsidosätts, av det officiella organet vid införselorten i samband med de tullformaliteter som krävs för att hänföra varor till ett tullförfarande i enlighet med artikel 13.1 eller

13.4 och antingen på samma plats som dessa for- maliteter, i lokaler som tillhör det officiella organet vid införselorten, eller på någon annan plats i när- heten som har utsetts eller godkänts av tullmyndig- heterna och det ansvariga officiella organet och som inte är den bestämmelseort som anges i led d.

c) Vid transitering av icke-gemenskapsvaror får emel- lertid det officiella organet vid införselorten be- stämma, efter överenskommelse med det eller de officiella organen vid bestämmelseorten, att samtliga identitets- eller växtskyddskontroller eller delar av

dessa skall utföras av det officiella organet vid be- stämmelseorten, antingen i dess lokaler eller på an- nan plats i närheten som har utsetts eller godkänts av tullmyndigheterna och det ansvariga officiella or- ganet och som inte är den bestämmelseort som anges i led d. Om ingen sådan överenskommelse träffats skall hela identitets- eller växtskyddskontrol- len utföras av det officiella organet vid införselorten på någon av de platser som anges i led b.

d) I enlighet med förfarandet i artikel 18.2 får vissa fall eller omständigheter specificeras då identitetskon- troller och växtskyddskontroller får genomföras på bestämmelseorten, till exempel en produktionsort, godkänd av det officiella organet och de tullmyndig- heter som har ansvar för det område där bestämmel- seorten är belägen, i stället för på de ovan nämnda platserna, förutsatt att bestämmelser och särskilda garantier och dokument för transporten av växter, växtprodukter och andra föremål uppfylls.

e) Enligt förfarandet i artikel 18.2 skall genomförande- bestämmelser fastställas avseende

—minimivillkoren för genomförande av växt- skyddskontroller enligt leden b, c och d,

—de särskilda garantierna och dokumenten för transporten av växter, växtprodukter och andra föremål till de platser som anges i leden c och d för att säkerställa att det inte finns någon risk för att skadegörare sprids under transporten,

—särskilda garantier och minimivillkor för godkän- nande av bestämmelseorten för lagring samt lag- ringsförhållandena, tillsammans med specifice- ringen av fallen enligt led d.

f) I samtliga fall skall växtskyddskontrollerna betraktas som en integrerad del av de formaliteter som avses i artikel 13.1.

3. Medlemsstaterna skall föreskriva att de original eller den elektroniska form av certifikat eller av andra doku- ment utom märken enligt artikel 13.1 ii som visas upp för det ansvariga officiella organet vid dokumentkontroller i enlighet med bestämmelserna i artikel 13a.1 b led i efter kontroll skall förses med en stämpel från det organet till- sammans med organets namn och det datum då dokumen- tet visades upp.

L 355/54

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.12.2002

Ett standardiserat system för specificerade växter avsedda för plantering får införas i enlighet med förfarandet i ar- tikel 18.2 för att se till att uppgifterna i certifikatet sänds över till det officiella organ som ansvarar för varje med- lemsstat eller område som utgör bestämmelseorten för växter som ingår i försändelsen eller där de skall planteras.

4. Varje medlemsstat skall skicka en skriftlig förteckning till kommissionen och till övriga medlemsstater över de orter som utsetts till införselorter. Även ändringar av denna förteckning skall utan dröjsmål skickas i skriftlig form.

Medlemsstaterna skall på eget ansvar upprätta en förteck- ning över de orter som anges i punkterna 2 b och 2 c och bestämmelseorter enligt punkt 2 d. Kommissionen skall ha tillgång till dessa förteckningar.

Varje officiellt organ på införselorten och varje officiellt organ på bestämmelseorten som utför identitets- eller växt- skyddskontroller måste uppfylla vissa minimivillkor när det gäller infrastruktur, personal och utrustning.

Dessa minimivillkor skall fastställas i genomförande- bestämmelserna i enlighet med förfarandet i artikel 18.2.

I enlighet med samma förfarande skall tillämpningsföre- skrifter fastställas för

a) den typ av dokument som erfordras för hänförande av varor till ett tullförfarande och på vilka de uppgifter som anges i punkt 1 c i skall lämnas,

b) samarbetet mellan

i) det officiella organet på införselorten och det offi- ciella organet på bestämmelseorten,

ii)det officiella organet på införselorten och införsel- tullkontoret,

iii)det officiella organet på bestämmelseorten och be- stämmelsetullkontoret,

iv)det officiella organet på införselorten och bestäm- melsetullkontoret.

Dessa föreskrifter skall inbegripa modeller till de doku- ment som skall användas vid samarbetet och hur dessa dokument skall överlämnas, förfarandena för infor- mationsutbyte mellan de ovannämnda officiella orga- nen och kontoren samt de åtgärder som måste vidtas för att bevara partiernas och försändelsernas identitet

och för att skydda mot risken för spridning av skade- görare, särskilt under transporterna, till dess att de tull- formaliteter som krävs har fullgjorts.

5. Gemenskapen skall bevilja medlemsstaterna ett finan- siellt bidrag för att stärka infrastrukturerna för undersök- ningarna i den mån dessa gäller växtskyddskontroller som utförs i enlighet med punkt 2 b eller 2 c.

Syftet med detta bidrag skall vara att vid andra undersök- ningsplatser än bestämmelseorten förbättra tillgången till den utrustning och de installationer som krävs för att undersökningar och granskningar skall kunna genomföras och, om möjligt, för att de åtgärder som föreskrivs i punkt 7 skall kunna genomföras utöver den nivå som redan har uppnåtts genom att de minimikrav som fastställs i tillämp- ningsföreskrifterna enligt punkt 2 e uppfylls.

Kommissionen skall föreslå att lämpliga anslag för detta syfte tas upp i Europeiska unionens allmänna budget.

Inom gränserna för de anslag som finns tillgängliga för detta ändamål skall gemenskapens bidrag täcka upp till 50 % av de utgifter som har ett direkt samband med för- bättring av utrustning och installationer.

Närmare föreskrifter för det finansiella bidraget från ge- menskapen skall fastställas i en tillämpningsförordning i enlighet med förfarandet i artikel 18.2.

Tilldelningen av gemenskapens finansiella bidrag och be- loppets storlek skall beslutas i enlighet med förfarandet i artikel 18.2 på grundval av de upplysningar och hand- lingar som den berörda medlemsstaten har tillhandahållit och, i förekommande fall, på grundval av resultaten av de utredningar som under kommissionens överinseende har utförts av de experter som avses i artikel 21, och beroende på de anslag som finns tillgängliga för dessa ändamål.

6. Artikel 10.1 och 10.3 skall i tillämpliga delar gälla för de växter, växtprodukter eller andra föremål som avses i artikel 13, i den mån de anges i bilaga V, del A, och om det på grundval av de formaliteter som avses i artikel 13.1 anses att de villkor som fastställs där är uppfyllda.

7. Om det på grundval av de formaliteter som avses i artikel 13.1 inte anses att de villkor som fastställs där är uppfyllda skall en eller flera av följande officiella åtgärder omedelbart vidtas:

a) Förbud mot att till gemenskapen införa försändelsen, helt eller delvis.

30.12.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 355/55

b) Förflyttning, under officiell övervakning i enlighet med lämpligt tullförfarande, under deras förflyttning i ge- menskapen till en destinationsort utanför gemenskapen.

c) Avlägsnande av nedsmittade/angripna varor från för- sändelsen.

d) Destruktion.

e) Karantän till dess att resultaten från undersökningarna eller de officiella proverna är tillgängliga.

f) I undantagsfall och endast under särskilda omständig- heter lämplig behandling, om medlemsstatens ansvariga officiella organ anser att villkoren kommer att uppfyllas till följd av behandlingen och att risken för spridning av skadegörare är undanröjd; den lämpliga behandlings- åtgärden kan även avse skadegörare som inte anges i bilagorna I och II.

Artikel 11.3 andra stycket skall gälla i tillämpliga delar.

I fråga om förbud mot införsel enligt led a eller förflytt- ning ut ur gemenskapen enligt led b eller avlägsnande enligt led c skall medlemsstaterna föreskriva att de sund- hetscertifikat eller sundhetscertifikat för återexport samt alla andra dokument som visades upp när växterna, växt- produkterna eller de andra föremålen presenterades för införsel till deras territorium skall annulleras av det ansva- riga officiella organet. Vid annullering skall det ansvariga organet stämpla certifikaten eller dokumenten på ett väl synligt ställe på framsidan med en triangulär stämpel i rött med orden ’certifikatet annullerat’ eller ’dokumentet annul- lerat’, tillsammans med organets namn och datum för för- budet, för början av förflyttningar till en bestämmelseort utanför gemenskapen eller för avlägsnandet. Orden skall vara skrivna med versaler på minst ett av gemenskapens officiella språk.

8. Utan att det påverkar de anmälningar och den infor- mation som krävs enligt artikel 16, skall medlemsstaterna se till att de ansvariga officiella organen informerar växt- skyddsmyndigheten i det tredje land som är ursprungsland eller leverantör och kommissionen om samtliga fall då växter, växtprodukter eller andra föremål som kommer från det aktuella tredje landet har vägrats införsel på grund av att de inte uppfyller kraven beträffande växtskydd, och om skälen till att införsel vägrats, utan att detta påverkar tillämpningen av den åtgärd som medlemsstaten eventuellt kommer att vidta eller redan har vidtagit avseende den försändelse som vägrats införsel. Denna information skall ges så snart som möjligt så att de berörda växtskyddsmyn- digheterna, och i tillämpliga fall även kommissionen, kan undersöka fallet, särskilt i syfte att vidta nödvändiga åtgär- der för att förhindra att liknande fall upprepas i framtiden.

I enlighet med förfarandet i artikel 18.2 får ett standar- diserat informationssystem upprättas.

___________

(*) EGT L 126, 12.5.1984, s. 1.

Artikel 13d

1. Medlemsstaterna skall svara för uppbörden av avgif- ter (’växtskyddsavgift’) för att täcka kostnaderna för de dokument-, identitets- och växtskyddskontroller som före- skrivs i artikel 13a.1 och som skall genomföras enligt artikel 13. Avgiftsnivån skall avspegla följande:

a) Löner, inbegripet sociala avgifter, till de inspektörer som deltar i de ovan nämnda kontrollerna.

b) Kontor, övriga anläggningar, verktyg och utrustning till inspektörerna.

c) Provtagning för visuell undersökning eller för laborato- rietestning.

d) Laboratorietestningar.

e) Den administrativa verksamhet (inbegripet allmänna driftskostnader) som krävs för att genomföra kontrol- lerna i fråga på ett effektivt sätt, vilket kan inbegripa kostnader för utbildning och fortbildning av inspektö- rer.

2. Medlemsstaterna kan antingen fastställa växtskydds- avgiften på grundval av en noggrann kostnadsberäkning enligt punkt 1 eller tillämpa den standardavgift som anges i bilaga VIIIa.

Om identitets- och växtskyddskontroller i enlighet med artikel 13a.2 genomförs mindre ofta för en viss grupp av växter, växtprodukter eller andra föremål med ursprung i vissa tredje länder skall den växtskyddsavgift som med- lemsstaterna tar ut reduceras för alla försändelser och par- tier i den gruppen i proportion till detta, oavsett om de skall kontrolleras eller inte.

Genomförandebestämmelser får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 18.2 för att besluta om storleken av denna reducerade växtskyddsavgift.

3. När växtskyddsavgiften fastställs av en medlemsstat på grundval av de kostnader som det ansvariga officiella organet i den medlemsstaten har haft, skall de berörda medlemsstaterna tillställa kommissionen rapporter i vilka metoden för beräkning av avgifterna med hänsyn till upp- gifterna i punkt 1 anges.

L 355/56

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.12.2002

Avgifter som tas ut i enlighet med bestämmelserna i första stycket får inte vara högre än den faktiska kostnad som medlemsstatens officiella ansvariga organ ådrar sig.

4. Ingen direkt eller indirekt återbetalning av de avgifter som föreskrivs i detta direktiv skall vara tillåten. Att en medlemsstat eventuellt tillämpar standardavgiften enligt bi- laga VIIIa skall emellertid inte betraktas som en indirekt återbetalning.

5. Den standardavgift som anges i bilaga VIIIa skall inte påverka extra avgifter för att täcka ytterligare kostnader som uppkommit under speciell verksamhet i samband med kontrollerna, till exempel oförutsedda resor eller vän- tetider för inspektörer beroende på försenade försändelser, kontroller som utförts utanför normal arbetstid, extra kon- troller eller laboratorietestningar förutom de som före- skrivs i artikel 13 för att bekräfta slutsatser från kontrol- lerna, särskilda fytosanitära åtgärder som krävs enligt ge- menskapslagstiftning som grundar sig på artiklarna 15 eller 16, åtgärder som vidtagits enligt artikel 13c.7 eller översättning av nödvändiga dokument.

6. Medlemsstaterna skall utse de myndigheter som skall ha befogenhet att ta ut växtskyddsavgiften. Avgiften skall betalas av importören eller hans tullföreträdare.

7. Växtskyddsavgiften skall ersätta alla övriga avgifter som tas ut i medlemsstaterna på nationell, regional eller lokal nivå för de kontroller som avses i punkt 1 och utfärdande av intyg i samband med dessa.

Artikel 13e

’Sundhetscertifikat’ och ’sundhetscertifikat för återexport’, som medlemsstaterna utfärdar enligt Internationella växt- skyddskonventionen (IPPC) skall utformas enligt den stan- dardiserade modellen i bilaga VII.”

9) I artikel 14 skall andra stycket ändras på följande sätt:

a) ”artikel 17” skall ersättas med ”artikel 18.2”.

b) I led c skall orden ”efter överenskommelse med den berörda medlemsstaten” ersättas med ”i samråd med den berörda medlemsstaten”.

c) Led d skall ersättas med följande: ”Alla andra ändringar av bilagorna som kommer att göras mot bakgrund av den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen eller, om detta är motiverat av tekniska skäl, i överensstämmelse med den risk som skadegöraren innebär”.

d) Följande led e skall läggas till:

”e) Ändringar av bilaga VIIIa.”

10) Artikel 15 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 skall inledningen till och de två första streck- satserna i första stycket ersättas med följande:

”1. I enlighet med förfarandet i artikel 18.2 får un- dantag föreskrivas från

—artikel 4.1 och 4.2 avseende bilaga III, delarna A och B, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 4.5 samt från artikel 5.1 och 5.2 samt artikel 13.1 i tredje strecksatsen av- seende krav som avses i bilaga IV, del A, avsnitt I, och bilaga IV, del B,

—från artikel 13.1 ii beträffande trä, om likvärdigt skydd kan garanteras genom annan dokumentation eller märkning.”

b) Punkterna 2 och 3 skall ersättas med följande punk- terna 2, 3 och 4:

”2. Enligt de förfaranden som avses i punkt 1 första stycket skall de växtskyddsåtgärder för export till ge- menskapen som antagits av ett tredje land erkännas likvärdiga med de växtskyddsåtgärder som fastställs i detta direktiv, särskilt de som anges i bilaga IV, om detta tredje land objektivt visar gemenskapen att dess åtgärder når upp till gemenskapens växtskyddsnivå, och om detta bekräftas av slutsatser som grundar sig på resultat från kontroller, testningar och andra relevanta förfaranden som de experter som avses i artikel 21 har fått rimlig möjlighet att genomföra i det relevanta tredje landet.

På begäran från ett tredje land kommer kommissionen att inleda samråd i syfte att uppnå bilaterala eller multi- laterala avtal om erkännande av likvärdighet hos an- givna växtskyddsåtgärder.

3. För beslut om undantag enligt punkt 1 första stycket eller om erkännande av likvärdighet enligt punkt 2 skall det ställas krav på att det exporterande landet officiellt skriftligen har konstaterat att villkoren i dessa punkter är uppfyllda i varje enskilt fall, och i beslutet skall det fastställas vilka uppgifter som den officiella bekräftelsen på detta skall innehålla.

30.12.2002

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 355/57

4. I de beslut som avses i punkt 3 skall det specifi- ceras om eller på vilket sätt medlemsstaten skall under- rätta övriga medlemsstater och kommissionen om varje enskilt fall eller ett antal fall tillsammans.”

11) Artikel 16 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 första stycket första meningen skall ordet ”skriftligen” infogas mellan orden ”medlemsstaterna” och ”anmäla”.

b) I punkt 2 första meningen i första och tredje stycket skall ordet ”skriftligen” infogas mellan ”medlemssta- terna” och ”anmäla” respektive mellan ”omedelbart” och ”anmäla”.

c) I punkt 3 skall i tredje meningen orden ”på grundval av en analys av den risk som de skadliga organismerna medför eller en preliminär analys av den risk som de skadliga organismerna medför i fall enligt punkt 2” infogas mellan ”åtgärder” och ”får antas”, och ”artikel 19” skall ersättas med ”artikel 18.2”.

d) Följande punkt 5 skall läggas till:

”5. Om kommissionen inte har informerats om de åtgärder som vidtagits enligt punkt 1 eller 2, eller om den anser att åtgärderna är otillräckliga, får den i av- vaktan på ett möte i Ständiga kommittén för växtskydd vidta tillfälliga skyddsåtgärder på grundval av en preli- minär analys av den risk som de skadliga organismerna medför för att utrota eller, om detta inte är möjligt, förhindra spridning av den berörda skadegöraren. Dessa åtgärder skall snarast möjligt underställas Ständiga kommittén för växtskydd för att bekräftas, ändras eller upphävas i enlighet med förfarandet i artikel 18.2.”

12) Artikel 17 skall utgå.

13) Artikel 18 skall ersättas med följande:

”Artikel 18

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för växtskydd, som inrättats genom rådets beslut 76/894/EEG (*), nedan kallad ’kommittén’.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

___________

(*)EGT L 340, 9.12.1976, s. 25.”

14) Artikel 19 skall utgå.

15) Artikel 21 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 skall ersättas med följande:

”3. De kontroller som avses i punkt 1 får omfatta följande arbetsuppgifter:

—Övervakning av undersökningar enligt artikel 6.

—Utförande av de officiella kontrollerna enligt artikel 12.3.

—Övervakning eller, inom ramen för bestämmelserna i punkt 5 femte stycket, utförande av kontroller enligt artikel 13.1 i samarbete med medlemssta- terna.

—Utförande eller övervakning av de verksamheter som specificeras inom ramen för de tekniska arran- gemang som avses i artikel 13 b.6.

—Utförande av de undersökningar som avses i artik- larna 15.1, 15.2 och 16.3.

—Den övervakning som krävs i bestämmelserna om de villkor under vilka vissa skadegörare, växter, växtprodukter eller andra föremål får införas till eller flyttas inom gemenskapen, eller inom vissa skyddade zoner inom gemenskapen, i experimen- tella eller vetenskapliga syften eller för sorturval enligt artiklarna 3.9, 4.5, 5.5 och 13b.4.

—Övervakning i samband med de tillstånd som bevil- jats enligt artikel 15, i samband med åtgärder som medlemsstaterna vidtagit enligt artikel 16.1 eller 16.2, eller i samband med åtgärder som antagits enligt artikel 16.3 eller 16.5.

—Biträde till kommissionen i de ärenden som avses i punkt 6.

L 355/58

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.12.2002

—Utförande av andra uppgifter som tilldelats exper- terna enligt de tillämpningsföreskrifter som avses i punkt 7.”

b) I punkt 5 andra stycket skall följande mening läggas till efter tredje meningen:

”Denna bestämmelse gäller inte för utgifter till följd av följande typer av framställningar som görs när dessa experter deltar vid medlemsstaternas exportkontroller: laboratorietestning och provtagning för okulär be- siktning eller för laboratorietestning, och som redan ingår i avgifterna enligt artikel 13d.”

16) I artikel 24.3 skall följande stycke läggas till:

”De belopp som skall återbetalas enligt punkt 3 skall fast- ställas i enlighet med förfarandet i artikel 18.2.”

17) I artiklarna 25 och 26 skall i hänvisningarna ”artikel 13.9” ändras till ”artikel 13c.5”.

18) Del B i bilaga VII skall ändras på följande sätt:

a) Titeln skall ersättas med följande:

”B. Modell för sundhetscertifikat för återexport”.

b) I fält 2 i certifikatsmodellen skall ”SUNDHETSCERTIFI- KAT FÖR ÅTERUTFÖRSEL” ersättas med ”SUNDHETS- CERTIFIKAT FÖR ÅTEREXPORT”.

19) Följande bilaga VIIIa skall införas i direktivet efter bilaga VIII: ”BILAGA VIIIa

Den standardavgift som avses i artikel 13d.2 skall vara följande:

(i euro)

	Åtgärd	Mängd	Pris
a)	för dokumentkontroller	per försändelse	7
b)	för identitetskontroller	per försändelse
		— som omfattar upp till motsvarande en last-	7
		bilslast, en tågvagnslast eller en container
		av jämförbar storlek
		— större än ovannämnda storlek	14

c) för växtskyddskontroller enligt följande speci- fikationer:

— Sticklingar, fröplantor (utom skogs- per försändelse

odlingsmaterial), småplantor av	jordgub-	— upp till 10 000 st	17,5
bar eller grönsaker
		— per 1 000 st därutöver	0,7
		— högsta avgift	140
— Buskar, träd (andra än huggna julgranar),		per försändelse
andra vedartade växter från plantskolor		— upp till 1 000 st	17,5
inklusive skogsodlingsmaterial	(utom
fröer)		— per 100 st därutöver	0,44
		— högsta avgift	140
— Lökar, stamknölar, jordstammar, knölar,		per försändelse
avsedda att planteras (utom potatisknölar)		— upp till 200 kg	17,5
		— per 10 kg därutöver	0,16
		— högsta avgift	140
— Fröer, vävnadskulturer		per försändelse
		— upp till 100 kg	17,5
		— per 10 kg därutöver	0,175
		— högsta avgift	140

30.12.2002	SV		Europeiska gemenskapernas officiella tidning			L 355/59
			Åtgärd	Mängd	Pris
	—	Andra plantor avsedda för plantering, som		per försändelse
		inte förtecknas någon annanstans i tabel-		— upp till 5 000 st	17,5
		len
				— per 100 st därutöver	0,18
				— högsta avgift	140
	— Snittblommor			per försändelse
				— upp till 20 000 st	17,5
				— per 1 000 st därutöver	0,14
				— högsta avgift	140
	—	Grenar med blad, delar av barrträd (utom		per försändelse
		huggna julgranar)		— upp till 100 kg	17,5
				— per 100 kg därutöver	1,75
				— högsta avgift	140
	—	Huggna julgranar		per försändelse
				— upp till 1 000 st	17,5
				— per 100 st därutöver	1,75
				— högsta avgift	140
	—	Blad av t.ex. örter, kryddor och bladgrön-		per försändelse
		saker		— upp till 100 kg	17,5
				— per 10 kg därutöver	1,75
				— högsta avgift	140
	—	Frukt, grönsaker (utom bladgrönsaker)		per försändelse
				— upp till 25 000 kg	17,5
				— per 1 000 kg därutöver	0,7
	—	Potatisknölar		per parti
				— upp till 25 000 kg	52,5
				— per 25 000 kg därutöver	52,5
	—	Trä (utom bark)		per försändelse
				— upp till 100 m3	17,5
				— per kubikmeter därutöver	0,175
	—	Jord och odlingssubstrat, bark		per försändelse
				— upp till 25 000 kg	17,5
				— per 1 000 kg därutöver	0,7
				— högsta avgift	140
	— Spannmål			per försändelse
				— upp till 25 000 kg	17,5
				— per 1 000 kg därutöver	0,7
				— högsta avgift	700
	— Andra plantor eller plantprodukter, som			per parti	17,5
		inte förtecknas någon annanstans i tabel-
		len

L 355/60

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.12.2002

Om en försändelse inte uteslutande består av produkter som omfattas av beskrivningen i den relevanta strecksatsen, skall de delar av försändelsen som består av produkter som omfattas av beskrivningen i den relevanta strecksatsen (parti eller partier) behandlas som en separat försändelse.”

20) När det i en annan bestämmelse än de som ändrats i punkterna 1–18 står ”i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 17” eller ”i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 18” skall detta ersättas med ”i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2”.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall före den 1 januari 2005 anta och offentliggöra de bestämmelser som är nödvändiga för att uppfylla kraven i detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om dessa.

De skall tillämpa bestämmelserna från och med den 1 januari 2005.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lags- tiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 28 November 2002.

På rådets vägnar

M. FISCHER BOEL

Ordförande

Sammanfattning av promemorian Anpassningar till nya EG-bestämmelser om livsmedel, djurhälsa, foder, djurskydd och växtskydd m.m. (Ds 2005:31)

I promemorian lämnas förslag som syftar till att anpassa svensk lagstiftning inom områdena för livsmedel, foder, djurskydd, djurhälsa (inklusive zoonoser och epizootier) samt växtskydd till åtta EG- förordningar som i huvudsak reglerar livsmedels- och fodersäkerhet, livsmedels- och foderhygien samt offentlig kontroll över regelverken om livsmedel, foder, djurhälsa och djurskydd. Förslag lämnas dessutom på genomförande av ett EG-direktiv om skydd mot växtskadegörare i svensk rätt.

Förslagen innebär att livsmedelslagen (1971:511), lagen (1985:285) om foder och lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m. ersätts av tre nya lagar. Vidare innebär förslagen lagändringar i växtskyddslagen (1972:318), lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m., djurskydds- lagen (1988:534), epizootilagen (1999:657) och zoonoslagen (1999:658) samt mindre följdändringar i ytterligare tretton lagar.

EG-förordningarna sammanfaller helt eller delvis med tillämpnings- området för åtta lagar. För att anpassa och verkställa EG-förordningarna till svensk lagstiftning föreslås därför en enhetlig lagstiftningsmetod. Varje berörd lag kompletterar sådana EG-förordningar som helt eller delvis faller inom tillämpningsområdet för lagen och som regeringen ger till känna i Svensk författningssamling. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet fatta beslut som behövs som komplettering av EG-förordningarna. I lagarna införs dessutom ett nytt bemyndigande som innebär att i fråga om sådana EG-förordningar som faller inom flera lagars tillämpnings- område meddelar regeringen i verkställighetsföreskrifter vilka bestäm- melser som faller inom tillämpningsområdet för just den lagen.

Förslagen i promemorian innebär vidare i huvudsak följande. Begreppen tillsyn och tillsynsmyndighet ersätts av begreppen offentlig

kontroll och kontrollmyndighet. Utöver innehållet i gemenskaps- begreppet offentlig kontroll skall vissa kontrollmyndigheter ha ett samordningsansvar av kontrollen och även utföra det som i dag beteck- nas som tillsynsliknande uppgifter. Detta regleras särskilt i varje lag.

I lagarna utpekas kontrollmyndigheterna. Det finns dock möjlighet att låta annan kontrollmyndighet än de utpekade utföra offentlig kontroll av vissa frågor om det framstår som mer ändamålsenligt att denna myndighet utför kontrollen av särskilda frågor, exempelvis vissa EG- bestämmelser.

Livsmedelsverket är ansvarigt för den kontrollplan som varje medlemsstat skall utarbeta. Statens jordbrukverk är ansvarigt för den särskilda beredskapsplan som varje medlemsstat skall utarbeta. Möjlig- heten att föreskriva om rapporteringsskyldighet mellan kontrollmyndig- heter utvidgas.

Bestämmelserna om kontrollmyndighetens möjligheter att få tillträde till områden och lokaler samt åtkomst till upplysningar och handlingar i den offentliga kontrollen utvidgas till att gälla även EG-förordningarna. Detsamma gäller kontrollmyndigheternas möjligheter till administrativa

Prop. 2005/06:128

Bilaga 12

843

ingripanden (föreläggande, förbud och vite). Det förtydligas att dess åtgärder får vidtas utöver vad som följer av EG-förordningarna som kompletteras av respektive lag.

I lagarna läggs till en generell straffbestämmelse om att det skall vara straffbelagt att bryta mot villkor och förbud som följer av de EG- förordningar som kompletteras av lagen.

Det föreslås att en ny livsmedelslag införs. Den nya lagen föreslås få samma tillämpningsområde som den nu gällande livsmedelslagen och omfattar därmed inte bara livsmedel såsom detta definieras i EG-rätten utan även bl.a. snus och tuggtobak. Flera av de materiella bestämmelser som i dag finns i livsmedelslagen får ingen motsvarighet i den nya lagen eftersom motsvarande bestämmelser finns i EG-förordningarna. Samma ordning gäller för livsmedelskontroll i primärproducentledet som för övriga tillsynsobjekt, dvs. ansvaret för kontrollen åvilar Livsmedels- verket, länsstyrelserna och kommunerna.

En lag om foder och animaliska biprodukter föreslås införas. Lagens tillämpningsområde vidgas till att omfatta all hantering av animaliska biprodukter, dvs. både hanteringen av sådana produkter som foder och övriga hanteringsfrågor som tidigare har reglerats genom lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m. Flera materiella bestämmelser upphävs eftersom motsvarande bestämmelser finns i EG-förordningarna. I lagen införs dock ett bemyndigande att föreskriva om fodersäkerhet m.m. av foder till andra djurslag än livsmedelsproducerande djur, vilket inte omfattas av EG-förordningarna. Kommunen är en ny kontroll- myndighet på foderområdet som bör handha den operativa offentliga kontrollen av regelverket om foder på lokal nivå. Kontrollen skall finansieras med avgifter. En straffskärpning införs. Om en förpliktelse av betydelse från hälsosynpunkt uppsåtligen åsidosätts i större omfattning eller på ett annars allvarligt sätt skall dömas till fängelse i högst två år.

Det föreslås att en ny lag om provtagning på djur, m.m. införs. De bemyndiganden som finns i den äldre lagen förs i princip över till den nya lagen. Bestämmelserna om offentlig kontroll m.m. får en tydligare författningsstruktur som överensstämmer med övriga lagar i denna promemoria.

I växtskyddslagen genomförs de bestämmelser i direktivet om skyddsåtgärder mot växtskadegörare som kräver lagform, huvudsakligen nya definitioner. Dessutom föreslås ett bemyndigande om avgifter införas samt en möjlighet för kontrollmyndigheten att delegera myndighetsuppgifter till privata kontrollorgan.

I lagen om kontroll av husdjur m.m. utökas tillämpningsområdet till att omfatta även en långsiktig förvaltning av de husdjursgenetiska resur- serna. I lagen införs dessutom bestämmelser om kontrollmyndigheter, myndigheternas befogenheter att utöva offentlig kontroll samt möjlig- heter till ingripanden av kontrollmyndigheten.

Bestämmelserna i djurskyddslagen, epizootilagen och zoonoslagen om kontrollmyndigheter, kontrollmyndighetens befogenheter att utöva offentlig kontroll samt möjligheter till administrativa ingripanden skall gälla även bestämmelserna i de EG-förordningar som kompletteras av lagen.

Förslagen till de nya lagarna och lagändringar skall träda i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 12

844

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om livsmedel m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller livsmedel i alla stadier av produktions- bearbetnings- och distributionskedjan.

Lagens bestämmelser tillämpas också på

1. djur som lämnas till slakt på slakterier,

2. vatten från och med den punkt där det tas in i vattenverken till den punkt där värdena skall iakttas enligt artikel 6 i rådets direktiv 98/83, och

3. snus och tuggtobak.

2 § Lagen tillämpas inte på enskildas hantering av livsmedel för konsumtion inom privathushåll.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock föreskriva att lagen helt eller delvis skall tillämpas på hantering av dricksvatten inom privathushåll.

3 § Lagen kompletterar sådana EG-förordningar som helt eller delvis faller inom lagens tillämpningsområde. Regeringen skall i Svensk författningssamling ge till känna vilka EG-förordningar som avses.

I fråga om sådana EG-förordningar som faller inom flera lagars tillämpningsområde meddelar regeringen i verkställighetsföreskrifter vilka bestämmelser som kompletteras av den här lagen.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet fatta beslut som behövs som komplettering av EG-förordningarna.

För förordningar som reglerar ekologisk produktion och skydd för beteckningar på livsmedel finns särskilda bestämmelser i lagen (1995:551) om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter och lagen (1995:1336) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, m.m.

Definitioner

4 § Begreppen livsmedel, utsläppande på marknaden och stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan har i denna lag samma betydelse som i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedels- säkerhet.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

845

Begreppet anläggning har samma betydelse som i Europaparlamentets	Prop. 2005/06:128
och rådets förordning (EG) 852/2004 av den 29 april 2004 om livs-	Bilaga 13
medelshygien.
Föreskrifter och beslut till skydd för människors liv eller hälsa och
för konsumentintresset
5 § Om det behövs för att skydda människors liv eller hälsa eller annars
för att tillgodose konsumentintresset får regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet
besluta om

1. förbud eller villkor för hantering, införsel till landet eller utsläppande på marknaden av livsmedel,

2. märkning eller presentation av livsmedel

3. livsmedels beskaffenhet eller beteckning,

4. användning av vara, ämne eller utrustning vid hantering av livs- medel eller tillsammans med livsmedel,

5. läkarundersökning eller annan hälsokontroll av personal som är sysselsatt med livsmedelshantering och om personalhygienen i övrigt inom sådan hantering, och

6. förbud mot återutförsel av livsmedel som förvaras på en gräns- kontrollstation eller ett tullager eller i en frizon eller frilager.

Föreskrifter om livsmedelsanläggningar

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. att hantering och utsläppande på marknaden av livsmedel endast får ske i anläggning som godkänts av kontrollmyndigheten,

2. vilka krav som skall vara uppfyllda för att ett sådant godkännande skall meddelas, och

3. registrering av anläggningar.

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter anmälan till Europeiska kommissionen meddela föreskrifter om anpassning av och undantag från EG:s bestämmelser om anläggningar och hantering av livsmedel.

Förbud mot att släppa ut livsmedel på marknaden

8 § Utöver vad som följer av de EG-förordningar som lagen kompletterar är det förbjudet att på marknaden släppa ut livsmedel som

1. inte uppfyller krav och villkor som föreskrivits med stöd av 5 § 2 och 3 och 7 §,

2. har hanterats eller släppts ut på marknaden i en anläggning som inte godkänts enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 6 §,

3. inte har godkänts eller anmälts i enlighet med förfaranden som föreskrivits med stöd av denna lag eller i en EG-förordning som

846

kompletteras av lagen eller inte uppfyller villkor i ett godkännande eller tillstånd,

4. innehåller förbjudna eller icke godkända ämnen, eller ämnen i en halt som överskrider gränsvärden som föreskrivits med stöd av denna lag eller i en EG-förordning som lagen kompletterar.

Vad som sägs i första stycket gäller inte om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskrivit något annat.

Kontrollmyndigheter

9 § Offentlig kontroll av efterlevnaden av denna lag, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen och de beslut som meddelats med stöd av EG- förordningarna utövas av Livsmedelsverket, länsstyrelserna, kommu- nerna eller någon annan statlig myndighet (kontrollmyndigheter) i enlighet med vad regeringen bestämmer.

En kommuns uppgift skall fullgöras av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Livsmedelsverket och, i fråga om länet, en länsstyrelse samordnar övriga kontrollmyndigheters verksamhet och lämnar råd och hjälp i denna verksamhet. Regeringen får föreskriva att en annan myndighet i stället skall utföra dessa uppgifter vad gäller viss kontroll.

Kommunal samverkan i den offentliga kontrollen

10 § En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att uppgifter i den offentliga kontrollen som kommunen har enligt denna lag skall skötas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att meddela beslut i ärendet.

Kommunen får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34 § kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna i 6 kap. 24–27 och 35 §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd skall tillämpas på den som fattar sådana beslut.

Överflyttning av kontrollansvar

11 § Livsmedelsverket får, i samråd med en kommun, besluta att den offentliga kontrollen av en viss anläggning som kommunen annars har skall flyttas över till verket. Ett sådant beslut får fattas om verksamheten har stor omfattning, är särskilt komplicerad eller om det finns andra särskilda skäl.

Livsmedelsverket får besluta att kontrollen skall lämnas tillbaka till kommunen om verket och kommunen är överens om det.

12 § Livsmedelsverket får, i samråd med en kommun, besluta att den offentliga kontrollen av en viss anläggning som Livsmedelsverket annars har skall flyttas från verket till en kommun.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

847

13 § Om en kommun grovt eller under längre tid har åsidosatt sin kontrollskyldighet när det gäller en viss anläggning, får regeringen, på ansökan av Livsmedelsverket, besluta att ansvaret för kontrollen av den anläggningen skall flyttas över till Livsmedelsverket.

Regeringen får besluta att kontrollen skall lämnas tillbaka till kommunen.

Förelägganden riktade till kommuner

14 § Om en kommun inte fullgör de skyldigheter som följer av kommunens kontrolluppdrag, får Livsmedelsverket förelägga kommunen att avhjälpa bristen. Ett föreläggande skall innehålla uppgifter om de åtgärder som Livsmedelsverket anser nödvändiga för att bristen skall kunna avhjälpas.

Föreskrifter om kontroll

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. hur offentlig kontroll skall bedrivas,

2. skyldighet för en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan att lämna information till en annan kontrollmyndighet,

3. skyldighet för en livsmedelsföretagare att utöva en efter verksam- hetens art lämpad särskild kontroll av verksamheten, och

4. uppgiftsskyldighet för den som lämnar djur till slakt.

Rätt till tillträde och upplysningar

16 § Kontrollmyndigheten och ett kontrollorgan har rätt att för kontroll

1. på begäran få sådana upplysningar och ta del av sådana handlingar som behövs för den offentliga kontrollen, och

2. få tillträde till områden, lokaler eller andra utrymmen som har anknytning till den offentliga kontrollen.

Den som utövar offentlig kontroll får göra de undersökningar och ta de prover som behövs för kontrollen utan att ersättning lämnas.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer och experter.

Skyldighet för enskild att tillhandahålla hjälp

17 § Den som är föremål för offentlig kontroll skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att kontrollen skall kunna genomföras.

Förelägganden, förbud och vite

18 § Utöver vad som följer av de EG-förordningar som kompletteras av lagen eller vad som särskilt anges i 19 § får en kontrollmyndighet

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

848

meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen, de	Prop. 2005/06:128
föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-	Bilaga 13
förordningar som kompletteras av lagen och de beslut som meddelats
med stöd av EG-förordningarna skall följas.
Förelägganden eller förbud enligt denna paragraf får förenas med vite.
Särskilda ingripanden
19 § Utöver vad som följer av de EG-förordningar som kompletteras av
lagen får en kontrollmyndighet

1. ta hand om en vara som släppts ut på marknaden eller som uppenbart är avsedd att släppas ut på marknaden i strid med 8 § eller i strid med de EG-förordningar som kompletteras av lagen, samt

2. ta hand om en vara som avses med ett föreläggande eller ett förbud enligt 18 §, om föreläggandet eller förbudet inte följs.

Om en vara har tagits om hand, får ägaren under överinseende av kontrollmyndigheten göra varan duglig till livsmedel eller använda den för något annat ändamål. Annars skall varan förstöras genom kontrollmyndighetens försorg.

Kontrollmyndigheten skall låta förstöra också sådana varor som omfattas av ett förbud enligt föreskrifter meddelade med stöd av 5 § 6, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

20 § Efter en underrättelse från smittskyddsläkaren om att smitta sprids eller misstänks spridas genom livsmedel skall kontrollmyndigheten omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att spåra smittan och undanröja risken för smittspridning.

Rättelse

21 § Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen, föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen eller de beslut som meddelats med stöd av EG-förordningarna, får myndigheten besluta om rättelse på hans eller hennes bekostnad.

Hjälp av polismyndighet

22 § Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut enligt denna lag, föreskrift eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, EG-förordningar som kompletteras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG-förordningarna.

Begäran om hjälp enligt första stycket får göras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga skäl.

849

Avgifter	Prop. 2005/06:128
23 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får	Bilaga 13
meddela föreskrifter om avgifter för en myndighets och ett
kontrollorgans kostnader för offentlig kontroll enligt lagen, föreskrifter
eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar
som kompletteras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG-
förordningarna. Sådana avgifter får också avse en myndighets kostnader
för prövning enligt lagen, föreskrifterna eller förordningarna.
Regeringen får föreskriva att kommun skall ombesörja uppbörden av
avgifter för den statliga tillsynen.
Straffbestämmelser m.m.
24 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt
eller av oaktsamhet

1. bryter mot 8 §,

2. bryter mot föreskrift eller beslut som meddelats med stöd av 5 § 1, såvitt avser hantering och utsläppande på marknaden, 5 § 2–6, 6 eller 8 §,

3. åsidosätter förbud eller villkor som finns i de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen.

Om förpliktelse av betydelse från hälsosynpunkt eller för konsument- intresset uppsåtligen åsidosatts i större omfattning eller annars på ett allvarligt sätt döms till fängelse i högst två år.

Till ansvar enligt första stycket skall inte dömas om gärningen kan bedömas som ringa.

Till ansvar enligt första stycket döms inte om gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

25 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet inte fullgör sina skyldig- heter enligt 16 § första stycket 1 döms till böter.

26 § Om ansvar för den som i strid mot föreskrift som meddelats med stöd av 5 § 1 inför livsmedel till landet och försök därtill finns bestäm- melser i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

27 § Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts, döms inte till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av före- läggandet eller förbudet.

28 § Vara som varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

Överklagande

29 § Beslut av en kommunal nämnd enligt denna lag, föreskrifter meddelade med stöd av lagen eller de EG-förordningar som kompletteras av lagen får överklagas hos länsstyrelsen.

850

30 § Länsstyrelsens beslut enligt denna lag, föreskrifter meddelade med	Prop. 2005/06:128
stöd av lagen eller de EG-förordningar som kompletteras av lagen får	Bilaga 13
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
31 § Beslut som Livsmedelsverket eller annan statlig myndighet
meddelat i ett särskilt fall enligt denna lag, föreskrifter meddelade med
stöd av lagen eller de EG-förordningar som kompletteras av lagen får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Annat beslut av Livsmedelsverket eller annan statlig myndighet får
överklagas hos regeringen. För tillvaratagande av konsumentintresset
inom livsmedelsområdet får ett sådant beslut överklagas av organisation,
vilken är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller motsvarande
sammanslutning på arbetsgivarsidan.
32 § En myndighet får bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart
även om det överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. Genom lagen upphävs livsmedelslagen (1971:511).

2. Äldre lokalgodkännanden skall fortsätta att gälla till dess att kontrollmyndigheten har prövat om anläggningen kan godkännas i enlighet med bestämmelser som meddelats med stöd av den nya lagen eller de EG-förordningar som kompletteras av lagen eller, om godkännande inte krävs, tills dess att kontrollmyndigheten har registrerat anläggningen.

3. Ett föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av äldre bestämmelser skall anses beslutat enligt den nya lagen.

4. Beslut av en besiktningsveterinär som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

851

Förslag till lag om foder och animaliska biprodukter

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller foder i alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan av foder.

Lagen gäller också utfodring av djur samt animaliska biprodukter.

2 § Bestämmelserna i lagen kompletterar sådana bestämmelser i EG- förordningar som helt eller delvis faller inom tillämpningsområdet för lagen. Regeringen skall i Svensk författningssamling ge till känna vilka EG-förordningar som avses.

I fråga om sådana EG-förordningar som faller inom flera lagars tillämpningsområde meddelar regeringen i verkställighetsföreskrifter vilka bestämmelser som kompletteras av den här lagen.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet fatta beslut som behövs som komplettering av EG-förordningarna.

3 § Lagen tillämpas inte på privat enskild produktion av foder avsett för sällskapsdjur och utfordring av sådana djur i enskilda hem. Denna begränsning gäller dock inte i den mån lagen kompletterar EG- bestämmelser.

Definitioner

4 § Begreppen foder och utsläppande på marknaden har i denna lag samma betydelse som i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedels- säkerhet .

Begreppen animaliska biprodukter har i denna lag samma betydelse som i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel .

Förbud mot användning av foder

5 § I de EG-förordningar som kompletteras av lagen finns bestäm- melser om förbud mot att som foder använda djur, djurdelar eller varor som framställs av djur.

Därutöver gäller att sådana vilda djur som inte omfattas av EG- förordningarna får användas som foder endast om djuren har avlivats, slaktats upp och därefter veterinärbesiktigats.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

852

Vad som sägs i andra stycket gäller också delar av sådana djur och fodermjöl eller annan vara som framställts av djuren eller delar av djuren.

Föreskrifter och beslut om foder och laboratorier för foderanalyser

6 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i enskilda fall besluta om villkor för eller förbud mot införsel, utförsel, tillverkning, försäljning eller annan överlåtelse, användning, bortskaffande eller hantering i övrigt av foder eller ett visst parti av foder.

7 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att djur eller delar av djur får användas som foder i enlighet med undantagsbestämmelserna i artikel 23 i förordning (EG) nr 1774/2002.

8 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i enskilda fall besluta om villkor för laboratorier för foderanalyser och metoder för sådana analyser.

Förbud mot att släppa ut foder på marknaden

9 § Utöver vad som följer av de EG-förordningar som kompletteras av lagen är det förbjudet att använda eller på marknaden släppa ut foder

1. om det kan antas att fodret har en skadlig inverkan på miljön,

2. om det har en sådan beskaffenhet som inte är tillåten enligt 5 § andra eller tredje stycket,

3. för vilket upplysningsskyldighet enligt föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av 6 § inte fullgjort,

4. som inte uppfyller de krav eller villkor om fodersäkerhet för andra djurslag än livsmedelsproducerande djur som föreskrivits eller beslutats med stöd av 6 §.

Föreskrifter om hantering av animaliska biprodukter

10 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om omhändertagande, bearbetning, bortskaffande och hantering i övrigt av animaliska biprodukter.

Avgifter

11 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att avgifter får tas ut i ärenden som rör frågor som avses i 6, 8 och 10 §§ och i ärenden om godkännande och registre- ring enligt de EG-förordningar som kompletteras av lagen.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

853

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter att det får tas ut avgifter för offentlig kontroll enligt denna lag, enligt föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-förordningar som kompletteras av lagen.

Kontrollmyndigheter

12 § Offentlig kontroll av efterlevnaden av denna lag, de föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen samt de beslut som meddelats med stöd av EG- förordningarna utövas, om inte annat föreskrivs av regeringen, av Jordbruksverket och kommunerna (kontrollmyndigheter).

Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan statlig myndighet att utöva offentlig kontroll.

Om regeringen har föreskrivit att vissa uppgifter i den offentliga kontrollen skall utövas av annan kontrollmyndighet än de som avses i första stycket får även denna kontrolluppgift överlämnas åt kommun.

Jordbruksverket samordnar övriga kontrollmyndigheters verksamhet och lämnar råd och hjälp i denna verksamhet. Regeringen får föreskriva att en annan myndighet i stället skall utföra dessa uppgifter vad gäller viss kontroll.

Kommunal samverkan i den offentliga kontrollen

13 § En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att uppgifter i den offentliga kontrollen som kommuner har enligt denna lag skall skötas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att meddela beslut i ärendet.

Kommunen får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34 § kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna i 6 kap. 24–27 och 35 §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd skall tillämpas på den som fattar sådana beslut.

Överflyttning av kontrollansvar

14 § Jordbruksverket får, i samråd med en kommun, besluta att den offentliga kontrollen över en viss verksamhet som kommunen annars har skall flyttas över till verket. Ett sådant beslut får fattas om verksamheten har stor omfattning, är särskilt komplicerad eller om det finns andra särskilda skäl.

Jordbruksverket får besluta att kontrollen skall lämnas tillbaka till kommunen om verket och kommunen är överens om det.

15 § Om en kommun grovt eller under längre tid har åsidosatt sin kontrollskyldighet när det gäller viss verksamhet, får regeringen, på ansökan av Jordbruksverket, besluta att ansvaret för kontrollen av den verksamheten skall flyttas över till Jordbruksverket.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

854

Regeringen får besluta att den offentliga kontrollen skall lämnas tillbaka till en kommun.

Föreläggande riktade till kommuner

16 § Om en kommun inte fullgör de skyldigheter som följer av kommunens kontrolluppdrag, får Jordbruksverket förelägga kommunen att avhjälpa bristen. Ett föreläggande skall innehålla uppgifter om de åtgärder som Jordbruksverket anser nödvändiga för att bristen skall kunna avhjälpas.

Föreskrifter om kontroll

17 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om

1. hur offentlig kontroll skall bedrivas,

2. skyldighet för en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan som anlitas i den offentliga kontrollen att lämna information till en annan kontrollmyndighet, samt

3. skyldighet för en foderföretagare att utöva en efter verksamhetens art lämpad särskild kontroll av verksamheten.

Rätt till tillträde och upplysningar

18 § Den som utövar offentlig kontroll har rätt att för denna kontroll

1. på begäran få sådana upplysningar och ta del av sådana handlingar som behövs för den offentliga kontrollen, samt

2. få tillträde till områden, lokaler eller andra utrymmen och som har anknytning till kontrollen.

Den som utövar offentlig kontroll får göra de undersökningar och ta de prover som behövs för kontrollen utan att ersättning lämnas.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer och experter.

Skyldighet att tillhandahålla hjälp

19 § Den som är föremål för offentlig kontroll skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att kontrollen skall kunna genomföras.

Förelägganden, förbud och vite

20 § Utöver vad som följer av de EG-förordningar som kompletteras av lagen får den myndighet som utövar offentlig kontroll meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen och de beslut som meddelats med stöd av EG- förordningarna skall följas.

Förelägganden eller förbud får förenas med vite.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

855

Särskilda ingripanden	Prop. 2005/06:128
21 § Utöver vad som följer av de EG-förordningar som kompletteras av	Bilaga 13
lagen får den myndighet som utövar offentlig kontroll

1. ta hand om vara som uppenbart är avsett att släppas ut på marknaden eller användas i strid med 5 och 9 §§, föreskrifter som meddelats med stöd av 6 § eller någon EG-bestämmelse som kompletteras av lagen, samt

2. ta hand om vara som avses med ett föreläggande eller ett förbud enligt 20 §, om föreläggandet eller förbudet inte följs.

Har vara tagits om hand enligt första stycket, får ägaren under övervakning av den myndighet som utövar offentlig kontroll göra varan duglig till utfodring eller använda den för något annat tillåtet ändamål. Annars skall varan förstöras genom myndighetens försorg på ägarens bekostnad.

Rättelse

22 § Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen, de föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG- förordningar som kompletteras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG-förordningarna, får den myndighet som utövar offentlig kontroll besluta om rättelse på hans eller hennes bekostnad.

Hjälp av polismyndighet

23 § Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen eller de beslut som meddelats med stöd av EG-förordningarna.

Begäran om hjälp enligt första stycket får göras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polis- lagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga skäl.

Straffbestämmelser m.m.

24 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1. bryter mot 5 eller 9 §,

2. åsidosätter förbud eller villkor som meddelats med stöd av 6 § eller som finns i de EG-förordningar som kompletteras av lagen, eller

3. bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av 2 § tredje stycket, 6 eller 10 §.

Om förpliktelse av betydelse från hälsosynpunkt uppsåtligen åsidosatts

istörre omfattning eller annars på ett allvarligt sätt, döms till fängelse i högst två år.

Till ansvar enligt första stycket skall inte dömas i ringa fall.

856

Till ansvar enligt första stycket skall inte dömas om gärningen är	Prop. 2005/06:128
belagd med straff i brottsbalken eller i lagen (2000:1225) om straff för	Bilaga 13
smuggling.
25 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet inte fullgör sina
skyldigheter enligt 18 § första stycket 1 döms till böter.
26 § Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts döms inte
till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet
eller förbudet.
27 § Vara som varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet av
sådana varor samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkade, om
det inte är uppenbart oskäligt.
Överklagande
28 § Beslut av en kommunal nämnd enligt denna lag, de föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen eller de EG-förordningar som
kompletteras av lagen får överklagas hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
29 § Beslut av Jordbruksverket eller annan statlig myndighet i ärenden
som avses i 16, 18 § första stycket eller 20–22 §§ får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Föreskrifter om överklagande av beslut av
Jordbruksverket med stöd av ett bemyndigande enligt 6, 8 och 10 §§
meddelas av regeringen.
Beslut av länsstyrelsen eller av annan myndighet till vilken
Jordbruksverket överlämnat att utöva offentlig kontroll får överklagas
hos Jordbruksverket. Jordbruksverkets beslut i ett sådant ärende får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
30 § Den myndighet som utövar offentlig kontroll får bestämma att
dess beslut skall gälla även om det överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. Genom lagen upphävs lagen (1985:295) om foder.

2. Ett föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av äldre bestämmelser skall anses beslutade enligt den nya lagen.

857

Förslag till lag om provtagning på djur, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag avser

1. kartläggning och kontroll av smittsamma djursjukdomar,

2. kontroll av vissa ämnen och restsubstanser i djur och djurprodukter,

3. märkning och registrering av djur, samt

4. åtgärder för att förebygga och hindra spridning av smittsamma djursjukdomar.

Vad som sägs i denna lag om djursjukdomar gäller även förekomsten av smittämnen hos djur.

2 § Bestämmelserna i lagen kompletterar sådana bestämmelser i EG- förordningar som helt eller delvis faller inom tillämpningsområdet för lagen. Regeringen skall i Svensk författningssamling ge till känna vilka EG-förordningar som avses.

I fråga om sådana EG-förordningar som faller inom flera lagars tillämpningsområde meddelar regeringen i verkställighetsföreskrifter vilka bestämmelser som kompletteras av den här lagen.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet fatta beslut som behövs som komplettering av EG-förordningarna.

Provtagning och undersökning

3 § För att kartlägga förekomst av, fastställa frihet från eller kontrollera vissa smittsamma djursjukdomar får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriva eller i det särskilda fallet besluta om provtagning eller undersökning enligt denna lag.

För att kontrollera förekomsten av vissa ämnen och restsubstanser i djur och djurprodukter får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriva eller i det särskilda fallet besluta om provtagning eller undersökning enligt denna lag.

4 § Provtagning eller undersökning enligt 3 § får utföras av veterinär eller annan person som utses av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Provtagningen eller undersökningen får utföras på djur och djurprodukter, foder samt material i övrigt enligt vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Provtagningen eller undersökningen får utföras utan samtycke av ägare eller annan rättsinnehavare och skall genomföras på ett sätt som innebär så små olägenheter som möjligt för denne.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

858

Hälsoövervakning, uppgifter om läkemedelsanvändning och villkor för livdjursförsäljning

5 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad en veterinär eller den som är ansvarig för ett laboratorium skall iaktta i fråga om skyldighet att anmäla och rapportera misstänkta eller inträffade fall av smittsamma djursjukdomar.

6 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad den som håller djur skall iaktta i fråga om

1. skyldighet att anmäla verksamheten till en myndighet och att föra anteckningar om verksamheten,

2. skyldighet att anmäla misstanke om djursjukdom till en veterinär,

3. skyldighet att föra register över behandling med läkemedel och bevara journaler som rör sådan behandling, samt

4. krav på hygien i djurhållningen.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får vidare föreskriva eller i ett enskilt fall besluta att djur får säljas till annat än slakt eller flyttas från ett område till ett annat inom landet, endast om djuren är fria från viss sjukdom.

Spridning av smitta och ämnen som kan skada människors eller djurs hälsa

7 § För att förebygga och hindra spridning av smittsamma djursjukdomar får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om

1. avlivning av djur,

2. isolering av djur, samt

3. begränsningar eller andra villkor vad gäller hanteringen av djur eller produkter av djur och andra varor eller såvitt avser kontakter mellan djur och människor.

Särskilda bestämmelser om bekämpning av epizootiska sjukdomar och vissa zoonoser finns i epizootilagen (1999:657) och zoonoslagen (1999:658).

8 § I fråga om djur eller djurprodukter som innehåller eller kan antas innehålla sådana ämnen eller restsubstanser som kan skada människors hälsa får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om

1. omhändertagande eller märkning av djur eller djurprodukter,

2. förbud mot att djur eller djurprodukter flyttas, överlåts eller används till livsmedel, samt

3. avlivning av djur.

Märkning m.m.

9 § För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt internationella överens- kommelser får regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer meddela föreskrifter om

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

859

1. märkning, journalföring och registrering av djur samt utfärdande av identitetshandlingar för djur,

2. djurhälsa, flyttningsdokument för djur och hygien vid transport av

djur,

3. registrering av djurhållare och anläggningar för djur, samt

4. förbud mot användning av anläggningar för djur som inte uppfyller krav på registrering som föreskrivs med stöd av 3. I föreskrifter enligt första stycket kan föreskrivas att en organisation får föra register och utfärda identitetshandlingar.

Avgifter

10 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för en myndighets eller en organisations kostnader för provtagning, undersökning, offentlig kontroll, märkning, godkännande och registrering samt för utfärdande av identitetshandlingar för djur enligt denna lag, föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG-förordningarna.

Kontrollmyndigheter

11 § Offentlig kontroll av efterlevnaden av denna lag, föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen samt beslut som meddelats med stöd av EG- förordningarna utövas, om inte annat föreskrivs av regeringen, av Jordbruksverket. Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen och kommun att utöva offentlig kontroll.

Jordbruksverket samordnar kontrollverksamheten och lämnar råd och hjälp i verksamheten. Regeringen får föreskriva att en annan myndighet i stället skall utföra dessa uppgifter vad gäller viss kontroll.

Föreskrifter i den offentliga kontrollen

12 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. hur offentlig kontroll skall bedrivas, samt

2. skyldighet för en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan som anlitas i den offentliga kontrollen att lämna information till en annan kontrollmyndighet.

Rätt till tillträde och upplysningar

13 § Den som utövar offentlig kontroll eller vidtar andra åtgärder enligt denna lag, föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen eller beslut som har meddelats med stöd av EG-förordningarna har rätt att för kontrollen eller åtgärderna

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

860

1. på begäran få sådana upplysningar och ta del av sådana handlingar som behövs för den offentliga kontrollen eller åtgärderna, samt

2. få tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen som har anknytning till kontrollen eller åtgärderna.

Den som utövar offentlig kontroll får göra de undersökningar och ta de prover som behövs för kontrollen utan att ersättning lämnas.

Bestämmelsen i första och andra styckena gäller också för

1. EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer och experter, samt

2. företrädare för behöriga myndigheter i andra medlemsstater inom Europeiska unionen, om kontrollen utövas eller åtgärderna utförs till- sammans med företrädare för en svensk myndighet.

Skyldighet att tillhandahålla hjälp

14 § Den som är föremål för offentlig kontroll eller andra åtgärder enligt denna lag, föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG-förordningarna skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att kontrollen eller åtgärderna skall kunna genomföras.

Förelägganden, förbud och vite

15 § Utöver vad som följer av de EG-förordningar som kompletteras av lagen får kontrollmyndigheten meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen, föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen och beslut som meddelats med stöd av EG-förordningarna skall följas.

Förelägganden eller förbud får förenas med vite.

Rättelse

16 § Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen, föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG- förordningarna, får den myndighet som utövar offentlig kontroll besluta om rättelse på hans eller hennes bekostnad.

Hjälp av polismyndighet

17 § Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut enligt denna lag, föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG-förordningarna.

Begäran om hjälp enligt första stycket får göras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

861

2. det annars finns synnerliga skäl.

Straffbestämmelser m.m.

18 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet

1. bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 6–8 § eller 9 § första stycket,

2. inte fullgör skyldigheten enligt 14 §, eller

3. som åsidosätter förbud eller villkor som finns i de EG-förordningar som kompletteras av lagen.

Till ansvar enligt första stycket skall inte dömas i ringa fall.

19 § Om ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud har överträtts döms inte till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av före- läggandet eller förbudet.

Överklagande

20 § Beslut av en kommunal nämnd enligt denna lag, enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-förordningar som kompletteras av lagen får överklagas hos länsstyrelsen.

Beslut som annan statlig myndighet än regeringen i enskilda fall meddelat enligt lagen, enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-förordningar som kompletteras av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut som meddelats av en sådan organisation som avses i 9 § andra stycket.

Den myndighet som utövar offentlig kontroll för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol, om det överklagade beslutet har meddelats av en organisation.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

21 § Beslut enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-förordningar som kompletteras av lagen skall gälla omedelbart, om inte något annat beslutas.

22 § Bestämmelserna i 22, 23–28 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas, om beslutet har meddelats av en organisation.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. Genom lagen upphävs lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m.

2. Ett föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av äldre bestämmelser och som avser hanteringen av djurkadaver och animaliska biprodukter skall anses beslutade enligt lagen (2006:0000) om foder och animaliska biprodukter. Övriga föreläggande och förbud som har meddelats med stöd av äldre bestämmelser skall anses meddelade med stöd av den nya lagen.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

862

Förslag till lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318)		Prop. 2005/06:128
Härigenom föreskrivs i fråga om växtskyddslagen (1972:31)		Bilaga 13
dels att 1, 3–9 och 11 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 2 a, 6 a, 8 a, och
11 a §§ av följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 §1

I denna lag förstås med

växt även del av växt såsom lök, rotstock, gren, kvist, blad, blomma, frukt, frö och bark samt sådan produkt av växt, som alltjämt har karaktär av råvara, såsom timmer, utsäde och spannmål,

växtskadegörare virus, bakterie, svamp, nematod, insekt, kvalster, mykoplasma och annan organism ur växt- eller djurriket som kan förorsaka sjukdom eller annan skada på växt eller växtodling.

växt: levande växt eller levande växtdel, inklusive fröer,

växtprodukt: produkter från växter som är obearbetade eller som har genomgått en enkel bearbetning och som inte är växt, växtskadegörare: art, stam eller biotyp av växt, djur eller patogen som är skadlig för växt, växtodling

eller växtprodukt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar närmare föreskrifter om vad som avses med växt enligt lagen.

2 a §2

Bestämmelserna i lagen komplet- terar sådana bestämmelser i EG- förordningar som helt eller delvis faller inom tillämpningsområdet för lagen. Regeringen skall i Svensk författningssamling ge till känna vilka EG-förordningar som avses.

I fråga om sådana EG- förordningar som faller inom flera lagars tillämpningsområde med- delar regeringen i verkställighets- föreskrifter vilka bestämmelser som kompletteras av den här lagen.

Regeringen eller den myndighet

1	Senaste lydelse 1995:364.
2	Tidigare 2 a § upphävd genom 1994:903.	863

	som	regeringen	bestämmer		får	Prop. 2005/06:128
	meddela föreskrifter			eller i	det	Bilaga 13
	enskilda fallet fatta de beslut som
	behövs som komplettering av EG-
	förordningarna.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
3 §3
Bekämpning enligt denna lag får	Bekämpning enligt denna lag får
ske i fråga om växtskadegörare	ske i fråga om växtskadegörare
vilka anges i föreskrifter som	vilka anges i föreskrifter som
meddelas av regeringen eller den	meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-	myndighet som regeringen bestäm-
mer. Sådan föreskrift får meddelas	mer. Sådan föreskrift får meddelas
endast beträffande växtskadegörare	endast beträffande växtskadegörare
som allvarligt kan skada växt-	som allvarligt kan skada växt-
odling, skog, annan mark eller	odling, skog, annan mark eller
lager av växter.	lager av växter eller växtprodukter.
Om det finns synnerliga skäl, får den myndighet som regeringen
bestämmer meddela beslut som avses i 5 § utan hinder av första stycket.
Sådant beslut får gälla högst tre månader.
4 §4
Den som har anledning anta att	Den som har anledning anta att
växtskadegörare, som omfattas av	växtskadegörare, som			omfattas	av
föreskrift enligt 3 § första stycket,	föreskrift enligt 3 § första stycket,
angripit växt eller växtodling på	angripit växt eller växtodling på
mark som han äger eller brukar	mark som han äger eller brukar
eller växter i lager som han innehar	eller växter eller växtprodukter i
för försäljning till andra än konsu-	lager som han innehar för
menter skall genast anmäla detta.	försäljning till andra än konsu-
Anmälan skall göras till den	menter skall genast anmäla detta.
myndighet som regeringen bestäm-	Anmälan skall göras till den
mer.	myndighet som regeringen bestäm-
	mer.
Regeringen eller den myndighet	som	regeringen	bestämmer		får

meddela föreskrifter om undantag från anmälningsskyldigheten.

		5 §5
För att bekämpa och hindra			För att bekämpa och hindra
spridning av växtskadegörare, som			spridning av växtskadegörare, som
omfattas av	föreskrift	enligt 3 §	omfattas av föreskrift	enligt 3 §
första stycket, får regeringen eller			första stycket, får regeringen eller
myndighet	som	regeringen	den myndighet som	regeringen
bestämmer			bestämmer

3	Senaste lydelse 1995:364.
4	Senaste lydelse 1995:364.
5	Senaste lydelse 1989:492.	864

1. förelägga fastighetsägare eller nyttjanderättshavare att vidtaga åtgärd för bekämpning av växtskadegörare på fastigheten,

2. förordna om smittrening av lokal, redskap, transportmedel eller annat föremål som kan hysa växtskadegörare,

3. förordna om smittrening eller 3. förordna om smittrening eller

förstöring av växt eller förpackning	förstöring av växt eller växtprodukt
till växt eller om begränsning i	eller förpackning till växt eller
rätten att använda växt eller sådan	växtprodukt eller om begränsning i
förpackning,	rätten att använda växt eller växt-
	produkt eller sådan förpackning,

4. förbjuda sådd eller plantering av växt,

5. meddela föreskrifter om odling eller skörd av växt,

6. förbjuda eller föreskriva vill-	6. förbjuda eller föreskriva vill-
kor för införsel, utförsel eller bort-	kor för införsel, utförsel eller bort-
förande av växt, växtskadegörare,	förande, innehav	eller annan
jord, kompost, gödsel och kulturer	hantering av växt, växtprodukt,
av växtskadegörare,	växtskadegörare,	jord, kompost,
	gödsel eller annat	odlingssubstrat
	och kulturer av växtskadegörare,

7. vidtaga eller föreskriva annan åtgärd i fråga om enskilds egendom som finnes oundgängligen påkallad.

Åtgärd som avses i första stycket 2, 3 eller 7 kan verkställas genom myndighets försorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlåta till enskilt kontrollorgan som är juridisk person att i samband med införsel av växter, växtprodukter, växtskadegörare, jord, kompost, gödsel eller annat odlingssubstrat och kulturer av växtskadegörare besluta om så- dana åtgärder som avses i första stycket 1–3. Sådan överlåtelse får även avse beslut om förbud eller villkor för införsel eller bort- förande av växt, växtprodukt, växt- skadegörare, jord, kompost, gödsel och kulturer av växtskadegörare i enlighet med vad som anges i första stycket 6.

5 a §6

För att kartlägga förekomst av, fastställa frihet från och kontrollera spridning av växtskadegörare enligt 3 § första stycket får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer

6 Senaste lydelse 1995:364.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

865

1. meddela föreskrifter			om att	1. meddela föreskrifter om att den
den som odlar eller handlar med				som odlar växter eller handlar med
växter skall	anmäla	verksamheten		växter	eller	växtprodukter			skall
till viss myndighet och föra anteck-				anmäla	verksamheten			till	viss
ningar om verksamheten,				myndighet och föra			anteckningar
				om verksamheten,
2. meddela föreskrifter eller i det				2. meddela föreskrifter eller i det
enskilda fallet besluta om prov-				enskilda fallet besluta om prov-
tagning eller undersökning av växt,				tagning eller undersökning av växt,
jord eller	annat odlingssubstrat,			växtprodukt,		jord	eller		annat
mark, lokal, transportmedel, för-				odlingssubstrat, mark, lokal, trans-
packning,	redskap	eller	annat	portmedel,		förpackning,		redskap
föremål som kan hysa växtskade-				eller annat föremål som kan hysa
görare.				växtskadegörare,

Åtgärd som avses i första stycket 2 kan verkställas genom myndighets försorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får till enskilt kontrollorgan som är juri- disk person överlåta att i enskilda fall besluta om provtagning eller undersökning enligt första stycket 2.

6 §7

En innehavare av mark, byggnad eller transportmedel är skyldig att lämna tillträde för en åtgärd enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Innehavaren är även skyldig att lämna tillträde enligt första stycket för åtgärder som utförs av EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer eller experter.

6 a §

Den som utövar offentlig kontroll har rätt att för denna kontroll på begäran få sådana upplysningar och ta del av sådana handlingar som behövs för den offentliga kontrollen.

Bestämmelserna i första stycket gäller också för EG:s institutioner och av institutionerna utseddas inspektörer och experter.

7 Senaste lydelse 1995:364.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

866

			7 a §8							Prop. 2005/06:128
Regeringen eller		den myndighet		som	regeringen bestämmer					får Bilaga 13
meddela föreskrifter om sundhetsintyg.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
som	regeringen bestämmer		får	som	regeringen		bestämmer			får
överlämna till juridisk person att				överlämna till en juridisk person att
utfärda sådant sundhetsintyg			som	utfärda sådant sundhetsintyg						som
krävs vid handel med växter eller				krävs vid handel med växter eller
vid utförsel av växter.				växtprodukter eller vid utförsel av
				växter eller växtprodukter.
				8 a §
				Regeringen eller den myndighet
				som	regeringen		bestämmer			får
				meddela föreskrifter				om	avgifter
				för kostnader för handläggning av
				fråga om tillstånd, omhänder-
				tagande av gods eller för kontroll,
				inspektion		eller	därmed		jämförlig
				åtgärd som regleras av denna lag.
			11 §9
Statens jordbruksverks beslut i				Statens		jordbruksverks			beslut i
ett särskilt fall enligt denna eller				ett särskilt fall enligt denna lag
enligt	föreskrifter	som	har	eller enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen får				meddelats med stöd av lagen får
överklagas hos allmän förvalt-				överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol.				ningsdomstol.
				Detsamma gäller beslut som har
				meddelats		av		ett	enskilt
				kontrollorgan.
				Statens		jordbruksverk			för	det
				allmännas talan hos förvaltnings-
				domstol,		om	det	överklagade

beslutet har meddelats av ett enskilt kontrollorgan.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut som meddelats med stöd av 5, 5 a eller 7 § gäller omedelbart om inte någon annat bestäms.

11 a §

När enskilda kontrollorgan utför kontroll enligt denna lag tillämpas följande bestämmelser i förvalt- ningslagen (1986:223)

– 11 och 12 §§ om jäv,

– 15 § om anteckning av upp- gifter,

8	Senaste lydelse 1995:364.
9	Senaste lydelse 1995:364.	867

	– 16 och 17 §§ om en parts rätt	Prop. 2005/06:128
	att få del av uppgifter,	Bilaga 13
	– 20 § om motivering av beslut,
	– 21 § om underrättelse av be-
	slut,
	– 22 § om överklagande, samt
	– 26 § om rättelse av skrivfel och
	liknande.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

868

Förslag till lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m.

dels att 1, 7 och 8 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas elva nya paragrafer, 1 a och 9–18 §§ av följande lydelse,

dels att det närmast före 2 § skall införas en ny rubrik ”Seminverksamhet m.m.”, närmast före 3 § en ny rubrik ”Hälsokontroll av husdjur m.m.” samt närmast före 1, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 och 16 § nio nya rubriker av följande lydelse.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Inledande bestämmelser
	1 §
Syftet med denna lag är att	Syftet med denna lag är att
främja animalieproduktionen och	1. främja animalieproduktionen
djurs lämplighet för avel i	och djurs lämplighet för avel i
näringsverksamhet samt att för-	näringsverksamhet,
ebygga sjukdomar hos djur.	2. förebygga sjukdomar hos
	djur, samt
	3. främja en långsiktig förvalt-
	ning av husdjursgenetiska resur-
	ser.

Regeringen får i det syfte som anges i första stycket meddela före- skrifter om kontroll av husdjur och av andra djur, som människan har i sin vård, samt ge organisationer på jordbruksnäringens område eller andra sammanslutningar rätt att anordna sådan kontroll.

1 a §

Bestämmelserna i lagen kom- pletterar sådana bestämmelser i EG-förordningar som helt eller delvis faller inom tillämpnings- området för lagen. Regeringen skall i Svensk författningssamling ge till känna vilka EG-förord- ningar som avses.

I fråga om sådana EG- förordningar som faller inom flera lagars tillämpningsområde med- delar regeringen i verkställighets- föreskrifter vilka bestämmelser som kompletteras av den här lagen.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter eller i det

869

enskilda fallet fatta de beslut som behövs som komplettering av EG- förordningarna.

Avgifter

7 §10

Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 2, 4 eller 5 a § döms till böter, om inte ansvar för gär- ningen kan ådömas enligt brotts- balken.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om att det får tas ut avgifter för offentlig kontroll enligt denna lag, föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, enligt de EG-förord- ningar som kompletteras av lagen eller beslut som har meddelats med stöd av EG-förordningarna.

Kontrollmyndigheter

8 §11

Om beslut enligt lagen eller med stöd av lagen meddelade före- skrifter har meddelats av en sådan organisation eller sammanslutning som avses i 1 § eller av ett sådant slakteri som avses i 5 § andra stycket, får beslutet överklagas hos Jordbruksverket.

Jordbruksverkets beslut i ett särskilt fall får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Jord- bruksverket skall därvid vara den enskildes motpart även då orga- nisation, sammanslutning eller slakteri först beslutat i saken.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Offentlig kontroll av efterlev- naden av denna lag, de föreskrifter och beslut som meddelats med

10 Senaste lydelse 1993:1481.

11 Senaste lydelse 1998:210.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

870

stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen och de beslut som meddelats med stöd av EG-förordningarna utövas av Jordbruksverket. Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen att utöva offentlig kontroll.

Jordbruksverket samordnar kontrollverksamheten och lämnar råd och hjälp i denna verksamhet.

Rätt till tillträde och upplysningar

9 §

Den som utövar offentlig kontroll har rätt att för denna kontroll

1. på begäran få sådana upp- lysningar och ta del av sådana handlingar som behövs för den offentliga kontrollen, samt

2. få tillträde till områden, loka- ler eller andra utrymmen som har anknytning till kontrollen.

Den som utövar offentlig kon- troll får göra de undersökningar och ta de prover som behövs för kontrollen utan att ersättning läm- nas.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för EG:s institutioner och av institu- tionerna utsedda inspektörer och experter.

Skyldighet att tillhandahålla hjälp

10 §

Den som är föremål för offentlig kontroll skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att kontrollen skall kunna genomföras.

Förelägganden, förbud och vite

11 §

Utöver vad som följer av de EG- förordningar som kompletteras av lagen får den myndighet som utövar offentlig kontroll meddela de förelägganden eller förbud som

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

871

behövs för att lagen, föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen och de beslut som meddelats med stöd av EG-förordningarna skall följas.

Förelägganden eller förbud får förenas med vite.

Rättelse

12 §

Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen, före- skrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-förord- ningar som kompletteras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG-förordningarna, får den myndighet som utöva offentlig kontroll besluta om rättelse på hans eller hennes bekostnad.

Hjälp av polismyndighet

13 §

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut enligt denna lag, före- skrifter eller beslut som har med- delats med stöd av lagen, de EG- förordningar som kompletteras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG-förordningarna.

Begäran om hjälp enligt första stycket får göras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga

skäl.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

872

Straffbestämmelser m.m.

14 §

Till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet

1. bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 2, 4 eller 5 a §, eller

2. åsidosätter förbud eller vill- kor som finns i de EG-förord- ningar som kompletteras av lagen.

Till ansvar enligt första stycket skall inte dömas om gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

15 §

Om ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud har överträtts döms inte till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläg- gandet eller förbudet.

Överklagande

16 §

Om beslut enligt lagen eller med stöd av lagen meddelade före- skrifter har meddelats av en sådan organisation eller sammanslutning som avses i 1 § eller av ett sådant slakteri som avses i 5 § andra stycket, får beslutet överklagas hos Jordbruksverket.

Jordbruksverkets beslut i ett särskilt fall får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Jord- bruksverket skall därvid vara den enskildes motpart även då orga- nisation, sammanslutning eller slakteri först beslutat i saken.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

17 §

Beslut av annan statlig myndig- het än regeringen i andra enskilda fall än som avses i 16 § får över- klagas hos allmän förvaltnings- domstol.

Prövningstillstånd krävs vid

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

873

överklagande till kammarrätten.

18 §

Den myndighet som utövar offentlig kontroll får bestämma att dess beslut skall gälla även om det överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

874

Förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534)

Härigenom föreskrivs i fråga om djurskyddslagen (1988:534)1

dels att rubrikerna närmast före 24 och 36 §§ skall ha följande lydelse, dels att 3 a, 12, 24, 24a–d, 25–27, 29, 31, 32, 36, 38 och 39 § skall ha

följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 a § och 25 a §, samt närmast före 24 a, 24 b, 24 c, 24 d, 25, 26, 27 och 38 §§ åtta nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 a §
	Bestämmelserna i lagen kom-
	pletterar	sådana bestämmelser i
	EG-förordningar som helt eller
	delvis faller inom tillämpnings-
	området	för	lagen. Regeringen
	skall i Svensk författningssamling
	ge till känna vilka EG-förord-
	ningar som avses.
	I fråga om sådana EG-förord-
	ningar som faller inom flera
	lagars tillämpningsområde med-
	delar regeringen i verkställighets-
	föreskrifter		vilka	bestämmelser
	som kompletteras av den här
	lagen.
	Regeringen eller, efter rege-
	ringens	bemyndigande,			Djur-
	skyddsmyndigheten			får	meddela
	föreskrifter eller i det enskilda
	fallet fatta beslut som behövs som

komplettering av EG-förordning- arna.

3 a §2

Om en åtgärd i fråga om stall eller annat förvaringsutrymme för djur som kräver förprövning enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 3 § tredje stycket 3 har vidtagits utan sådan prövning, skall länsstyrelsen förbjuda att byggnaden används för att hysa djur. Förbud skall dock inte meddelas om länsstyrelsen finner

1 Lagen omtryckt 2003:1077.

2 Senaste lydelse 2003:1077.

Om en åtgärd i fråga om stall eller annat förvaringsutrymme för djur som kräver förprövning enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 3 § tredje stycket 3 har vidtagits utan sådan prövning, skall den myndighet som rege- ringen bestämmer, förbjuda att utrymmet används för att hysa djur. Förbud skall dock inte med-

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

875

att åtgärden kan godkännas i efter-	delas om myndigheten finner att
hand.	åtgärden kan godkännas i efter-
	hand.

12 §3

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Djurskyddsmyndig- heten får meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot

1. tillförsel av hormoner eller andra ämnen till djur för att påverka djurets egenskaper i annat syfte än att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller sjukdomssymptom, eller

2. avel med sådan inriktning som kan medföra lidande för djuren eller påverka djurens naturliga beteenden.

Första stycket 1 gäller inte	Första stycket 1 gäller inte
ämnen som omfattas av lagen	ämnen som omfattas av lagen
(1985:295) om foder.	(2006:0000) om foder och ani-
	maliska biprodukter.
	Kontrollmyndigheter
	24 §4

Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av Djurskyddsmyndig- heten, länsstyrelserna, och andra statliga myndigheter och kom- munerna (tillsynsmyndigheter) i enlighet med vad regeringen bestämmer.

En kommuns tillsyn skall full- göras av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskydds- området. Nämnden skall ha tillgång till djurskyddsutbildad personal i den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

Djurskyddsmyndigheten sam- ordnar övriga tillsynsmyndigheters verksamhet och lämnar vid behov råd och hjälp i denna verksamhet.

3 Senaste lydelse 2003:1076.

4 Senaste lydelse 2005:338.

Offentlig kontroll över efter- levnaden av denna lag, de före- skrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-förord- ningarna utövas av Djurskydds- myndigheten, länsstyrelserna, and- ra statliga myndigheter och kom- munerna (kontrollmyndigheter) i enlighet med vad regeringen be- stämmer.

Offentlig kontroll som utövas av en kommun skall fullgöras av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden skall ha tillgång till djurskydds- utbildad personal i den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

Djurskyddsmyndigheten och, i fråga om länet, en länsstyrelse samordnar övriga kontrollmyndig- heters verksamhet och lämnar vid behov råd och hjälp i denna verk-

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

876

Länsstyrelsen i det län där en kommun är belägen får i samråd med kommunen i det enskilda fallet besluta att den offentliga kontrollen över en viss verksamhet som kommunen annars har skall flyttas över till länsstyrelsen. Ett sådant beslut får fattas om verksamheten har stor omfattning, är särskilt komplicerad eller om det finns andra särskilda skäl.

Länsstyrelsen får besluta att den offentliga kontrollen skall lämnas tillbaka till kommunen om länsstyrelsen och kommunen är överens om det.

samhet.

	Regeringen får föreskriva att en
	annan myndighet i stället skall
	utföra dessa uppgifter vad gäller
	viss kontroll.
	Kommunal samverkan i den
	offentliga kontrollen
24 a §5
En kommun får träffa avtal med	En kommun får träffa avtal med
en annan kommun om att tillsyns-	en annan kommun om att upp-
uppgifter som kommunen har	gifter i den offentliga kontrollen
enligt denna lag skall skötas helt	som kommunen har enligt denna
eller delvis av den andra kom-	lag skall skötas helt eller delvis av
munen. Kommunen får dock inte	den andra kommunen. Kommunen
överlåta befogenheten att meddela	får dock inte överlåta befogen-
beslut i ett ärende.	heten att meddela beslut i ett
	ärende.

Kommunen får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34 § kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna i 6 kap. 24–27 och 35 §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd skall tillämpas på den som fattar sådana beslut.

Frivillig överflyttning av kontrollansvar

24 b §6 Länsstyrelsen i det län där en

kommun är belägen får i samråd med kommunen i det enskilda fallet besluta att den tillsyn över en viss verksamhet som kommunen annars har skall flyttas över till länsstyrelsen. Ett sådant beslut får fattas om verksamheten har stor omfattning, är särskilt komplicerad eller om det finns andra särskilda skäl.

Länsstyrelsen får besluta att tillsynen skall lämnas tillbaka till kommunen om länsstyrelsen och kommunen är överens om det.

5 Senaste lydelse 2005:338.

6 Senaste lydelse 2005:338.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

877

Föreskrifter om offentlig kontroll och avgifter, m.m.

25 §9

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Djurskydds- myndigheten får meddela föreskrifter om

1. hur tillsynen enligt denna lag 1. hur offentlig kontroll skall skall bedrivas, bedrivas,

2. skyldighet för en tillsyns- 2. skyldighet för en kontroll- myndighet att lämna information myndighet eller ett kontrollorgan till en annan tillsynsmyndighet, att lämna information till en annan

kontrollmyndighet,

7 Senaste lydelse 2005:338.

8 Senaste lydelse 2005:338.

9 Senaste lydelse 2005:338.

Regeringen får besluta att an- svaret för tillsynen skall lämnas tillbaka till kommunen.

Om en kommun grovt eller under längre tid har åsidosatt sin skyldighet i den offentliga kon- trollen när det gäller en viss verksamhet, får regeringen på ansökan av länsstyrelsen i det län där kommunen är belägen, besluta att ansvaret för den offentliga kontrollen skall flyttas över till länsstyrelsen.

Regeringen får besluta att an- svaret för den offentliga kontrollen skall lämnas tillbaka till kom- munen.

24 d §8 Om en kommun grovt eller

under längre tid har åsidosatt sin tillsynsskyldighet när det gäller en viss verksamhet, får regeringen på ansökan av länsstyrelsen i det län där kommunen är belägen, besluta att ansvaret för tillsynen skall flyttas över till länsstyrelsen.

24 c §7

Om en kommun inte fullgör de Om en kommun inte fullgör de skyldigheter som följer av kom- skyldigheter som följer av kom- munens tillsynsuppdrag får läns- munens uppdrag i den offentliga styrelsen i det län där kommunen kontrollen får länsstyrelsen i det är belägen förelägga kommunen län där kommunen är belägen att avhjälpa bristen. Ett sådant förelägga kommunen att avhjälpa föreläggande skall innehålla upp- bristen. Ett sådant föreläggande gifter om de åtgärder som läns- skall innehålla uppgifter om de styrelsen anser nödvändiga för att åtgärder som länsstyrelsen anser bristen skall kunna avhjälpas. nödvändiga för att bristen skall

kunna avhjälpas.

Tvångsöverflyttning av kontrollansvar

Förelägganden riktade mot	Prop. 2005/06:128
kommuner	Bilaga 13

878

Utöver vad som följer av de EG- förordningar som kompletteras av lagen och vad som särskilt anges i 24 c § får en kontrollmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen, föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som komplet- teras av lagen och beslut som har meddelats med stöd av EG-förord- ningarna skall följas.

Förelägganden och förbud får förenas med vite, dock inte i fall som avses i 29 §.

3. att det får tas ut avgifter för	3. att det får tas ut avgifter för
tillsynen och i ärenden enligt	offentlig kontroll och i ärenden
denna lag.	enligt denna lag, föreskrifter och
	beslut som meddelats med stöd av
	lagen, de EG-förordningar som
	kompletteras av lagen och beslut
	som meddelats med stöd av EG-
	förordningarna.

Regeringen får överlåta åt kommunen att meddela föreskrifter om avgifter enligt första stycket 3.

25 a §

Bestämmelserna om livsmedels- företagare i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 26 april 2004 om offentlig kontroll för att säker- ställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstift- ningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd10 skall i tillämpliga delar även reglera kontrollen över andra djurhållare än sådana som håller livsmedel- sproducerande djur.

Förelägganden, förbud, vite och rättelse

26 §11

En tillsynsmyndighet får, utöver vad som särskilt anges i 24 c §, meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.

I beslut om föreläggande eller förbud enligt denna lag får tillsynsmyndigheten sätta ut vite, dock inte i fall som avses i 29 §.

10 EUT L 165, 30.4.2004, s. 1 Celex 32004R0882).

11 Senaste lydelse 2005:338.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

879

										Prop. 2005/06:128
Om någon inte rättar sig efter					Om någon inte rättar sig				efter	Bilaga 13
lagen eller föreskrifter som har					lagen, föreskrifter eller beslut som
meddelats med stöd av lagen eller					har meddelats med stöd av lagen,
inte följer en		tillsynsmyndighets			de EG-förordningar som komplet-
föreläggande,		får	myndigheten		teras av lagen eller beslut som har
besluta om rättelse på hans					meddelats med stöd av EG-
bekostnad. I brådskande fall får ett					förordningarna, får kontrollmyn-
sådant	beslut	meddelas		utan	digheten besluta om rättelse på
föregående föreläggande.					hans eller hennes bekostnad. I
					brådskande fall får ett sådant
					beslut	meddelas	utan	föregående
					föreläggande.
					Rätt till tillträde och
					upplysningar, m.m.
				27 §12
För tillsyn enligt denna lag har					Den som utövar offentlig kontroll
tillsynsmyndigheten			rätt att	få	har rätt att för denna kontroll
tillträde till områden, anlägg-					1. på begäran få sådana upplys-
ningar,	byggnader,		lokaler	och	ningar och ta del av sådana
andra utrymmen där djur hålls					handlingar som behövs för den
och att där besikta djuren, göra					offentliga kontrollen, samt
undersökningar och ta prover.					2. få	tillträde	till	områden,
					anläggningar, byggnader, lokaler
					och andra utrymmen			där	djur

hålls eller som berör djurhåll- ningen och som har anknytning till kontrollen.

Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för till- synen.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för EG:s institutioner och av institu- tionerna utsedda inspektörer och experter.

Den som utövar offentlig kon- troll får besiktiga djuren och göra de undersökningar och ta de prover som behövs för kontrollen utan att ersättning lämnas.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för EG:s institutioner och av institu- tionerna utsedda inspektörer och experter.

12 Senaste lydelse 2005:338.

880

5. vid upprepade tillfällen dömts för brott enligt 36 § eller vid upprepade tillfällen varit föremål för beslut enligt 26 §.

Polismyndigheten skall på be-	Prop. 2005/06:128
gäran lämna tillsynsmyndigheten	Bilaga 13
den hjälp som behövs vid till-
synen.
Den som är föremål för offentlig
kontroll skall	tillhandahålla den

hjälp som behövs för att kontrollen skall kunna genomföras.

27 a §

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut enligt denna lag, föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som komplet- teras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG- förordningarna.

Begäran om hjälp enligt första stycket får göras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga

skäl.

29 §13

Länsstyrelsen skall meddela förbud att ha hand om djur eller ett visst slag av djur för den som

1. inte följer ett beslut som en tillsynsmyndighet har meddelat enligt 26 och som är av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt,

2. allvarligt har försummat tillsynen eller vården av ett djur,

3. har misshandlat ett djur,

4. har dömts för djurplågeri enligt 16 kap. 13 § brottsbalken, eller

5. vid upprepade tillfällen dömts för brott mot denna lag eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller vid upprepade tillfällen varit föremål för beslut enligt 26 §.

Förbud skall inte meddelas, om det är uppenbart att ett upprepande inte kommer att inträffa.

13 Senaste lydelse 2002:550.

881

Om den mot vilken förbudet riktas är ägare av djuret, får länsstyrelsen		Prop. 2005/06:128
dessutom ålägga honom att göra sig av med det och förbjuda honom att		Bilaga 13
skaffa djur över huvud taget eller ett visst slag av djur.
Förbudet kan avse viss tid eller gälla tills vidare.
31 §14
Länsstyrelsen skall besluta att ett djur skall tas om hand genom
polismyndighetens försorg om
1. djuret otillbörligt utsätts för	1. djuret otillbörligt utsätts för
lidande och detta inte rättas till	lidande och detta inte rättas till
efter tillsägelse av tillsynsmyndig-	efter tillsägelse av kontrollmyn-
heten,	digheten,

2. ett beslut som meddelats enligt 26 § inte följs och beslutet är av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt,

3. ett beslut som meddelats enligt 29 § inte följs,

4. den som har djuret i sin vård har dömts för djurplågeri enligt 16 kap. 13 § brottsbalken, eller

5. den som har djuret i sin vård vid upprepade tillfällen dömts för brott mot denna lag eller före- skrifter som meddelats med stöd av lagen eller vid upprepade tillfällen varit föremål för beslut enligt 26 §.

5. den som har djuret i sin vård vid upprepade tillfällen dömts för brott enligt 36 § eller vid upp- repade tillfällen varit föremål för beslut enligt 26 §.

32 §15
Utan hinder av vad i 31 § 1 före-	Utan hinder	av vad	i	31 § 1
skrivs om tillsägelse och rättelse	föreskrivs om	tillsägelse		och
skall länsstyrelsen, en tillsynsmyn-	rättelse skall länsstyrelsen, en kon-
dighet eller polismyndigheten be-	trollmyndighet	eller	polismyn-
sluta att ett djur som är utsatt för	digheten besluta att ett djur som är
lidande omedelbart skall omhän-	utsatt för lidande omedelbart skall
dertas om	omhändertas om

1. det bedöms utsiktslöst att felet blir avhjälpt,

2. ägaren till djuret är okänd eller inte kan anträffas, eller

3. det i övrigt bedöms oundgängligen nödvändigt från djurskydds- synpunkt.

Om beslutet har meddelats av någon annan än länsstyrelsen, skall beslutet underställas länsstyrelsen, som snarast skall avgöra om det skall fortsätta att gälla.

Omhändertagandet skall ske genom polismyndighetens försorg.

Straffbestämmelser m.m.

36 §16

Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

14	Senaste lydelse 2002:550.
15	Senaste lydelse 2002:550.
16	Senaste lydelse 2002:550.	882

Regeringen får meddela före- skrifter om i vilka fall beslut skall gälla omedelbart.

1. bryter mot 3, 5, 6, 8–11, 13, 14, 16–19 a eller 21 §,
2. bryter mot en föreskrift som	2. bryter mot en föreskrift som
har meddelats med stöd av denna	har meddelats med stöd av denna
lag, eller	lag,
3. underlåter att följa ett sådant	3. åsidosätter	förbud	eller
föreläggande eller bryter mot ett	villkor som finns i de EG-förord-
sådant förbud som avses i 29 §.	ningar som kompletteras av lagen,
	eller
	4. underlåter att följa ett sådant

föreläggande eller bryter mot ett sådant förbud som avses i 29 §.

Om brottet har begåtts med uppsåt och avsett en förpliktelse av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt, döms till fängelse i högst två år.

Om gärningen är att anse som ringa skall inte dömas till ansvar.

Till ansvar enligt denna paragraf döms inte om gärningen är belagd

med samma eller strängare straff i brottsbalken.
		Överklagande
	38 §17
Beslut av en kommunal nämnd		Beslut av en kommunal nämnd
enligt denna lag eller enligt		enligt denna lag, enligt föreskrifter
bestämmelser som meddelats med		som meddelats med stöd av lagen
stöd av lagen får överklagas hos		eller enligt de EG-förordningar
länsstyrelsen.		som kompletteras av lagen får
		överklagas hos länsstyrelsen.
Beslut,	som annan statlig	Beslut,	som	annan	statlig
myndighet än regeringen i särskilt		myndighet än regeringen i särskilt
fall meddelat enligt lagen eller		fall meddelat enligt lagen eller de
med stöd av regeringens förord-		EG-förordningar som komplet-
nande enligt lagen, får överklagas		teras av lagen eller med stöd av
hos allmän	förvaltningsdomstol.	regeringens förordnande			enligt
Prövningstillstånd krävs vid över-		lagen, får överklagas hos allmän
klagande till kammarrätten.		förvaltningsdomstol. Prövningstill-
		stånd krävs vid överklagande till
		kammarrätten.

Annat beslut som Djurskyddsmyndigheten eller annan statlig myndighet meddelat enligt lagen eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen får överklagas hos regeringen.

39 §18 Beslut som avses i 29, 31, 32

och 34 §§ gäller omedelbart, om inte myndigheten bestämmer något annat. En myndighet får i annat fall bestämma att ett beslut skall gälla även om det överklagas.

17 Senaste lydelse 1076.

18 Senaste lydelse 1992:1095.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

883

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

884

Om det finns grundad anledning att anta att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat, skall Jord- bruksverket, i den utsträckning det är nödvändigt för att motverka smittspridning, besluta om förbud mot att besöka eller lämna eller utföra transporter eller förflytt- ningar av djur eller fordon till, från eller inom sådana områden

Förslag till lag om ändring i epizootilagen (1999:657)

Härigenom föreskrivs i fråga om epizootilagen (1999:657)

dels att 4 a, 5, 7–9, 11–14, 20 och 21 §§ skall ha följande lydelse, dels att rubrikerna närmast före 11 och 20 § skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 21 § skall sättas närmast före 22 §,

dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 a, 13 a, 22 och 23 §§, samt närmast före 12, 13, 13 a och 14 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 a §
	Bestämmelserna i lagen kom-
	pletterar	sådana		bestämmelser i
	EG-förordningar som helt eller
	delvis faller inom tillämpnings-
	området	för	lagen. Regeringen
	skall i Svensk författningssamling
	ge till känna vilka EG-förord-
	ningar som avses.
	I fråga om sådana EG-
	förordningar som faller inom flera
	lagars tillämpningsområde med-
	delar regeringen i verkställighets-
	föreskrifter		vilka	bestämmelser
	som kompletteras av den här
	lagen.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter eller i det en- skilda fallet fatta de beslut som behövs som komplettering av EG- förordningarna.

4 a §1

Om det finns grundad anledning att anta att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat, skall den myndighet som regeringen be- stämmer, i den utsträckning det är nödvändigt för att motverka smitt- spridning, besluta om förbud mot att besöka eller lämna eller utföra transporter eller förflyttningar av djur eller fordon till, från eller inom sådana områden

1. som gränsar till ett område där smitta kan antas förekomma, eller

1 Senaste lydelse 2005:102.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

885

2. där det annars kan finnas risk för spridning av smitta.

Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan myn- dighet att fatta beslut enligt första stycket.

5 §2

Om det är klarlagt att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat, skall den myndighet som regering- en bestämmer besluta om förbud enligt 4 § för de områden där smitta förekommer, eller om andra begränsningar i hanteringen av djur eller varor, allt i den utsträck- ning som behövs för att motverka smittspridning (smittförklaring).

Under samma förutsättningar skall regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om

Om det är klarlagt att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat, skall den myndighet som rege- ringen bestämmer besluta om förbud enligt 4 § för de områden där smitta förekommer, eller om andra begränsningar i hanteringen av djur eller varor, allt i den utsträckning som behövs för att motverka smittspridning (smittför- klaring).

Under samma förutsättningar skall regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om

Om det är klarlagt att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat, skall Jordbruksverket besluta om förbud enligt 4 § för de områden där smitta förekommer, eller om andra begränsningar i hanteringen av djur eller varor, allt i den utsträckning som behövs för att motverka smittspridning (smitt- förklaring).

Under samma förutsättningar skall regeringen eller Jordbruks- verket meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om

Om det är klarlagt att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat, skall Jordbruksverket besluta om förbud enligt 4 § för de områden där smitta förekommer, eller om andra begränsningar i hanteringen av djur eller varor, allt i den utsträckning som behövs för att motverka smittspridning (smittför- klaring).

Under samma förutsättningar skall regeringen eller Jordbruks- verket meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om

1. förbud mot transporter av djur eller varor till, från eller inom områden som gränsar till områden där smitta förekommer eller om andra begränsningar i hanteringen av djur eller varor inom sådana angränsande områden, och

2. förbud mot tillträde till vissa djurstallar eller andra anläggningar där djur hålls (tillträdesförbud) eller särskilda villkor för tillträde till sådana anläggningar.

2 Senaste lydelse 2005:102.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

886

Prop. 2005/06:128

Jordbruksverket får överlämna Bilaga 13 åt länsstyrelsen eller annan myn-

dighet att fatta beslut enligt första och andra styckena.

7 §3

Beslut enligt 4, 4 a eller 5 § skall upphävas av den myndighet som regeringen bestämmer så snart det blivit klarlagt att det inte längre finns förutsättningar för beslutet.

Beslut enligt 4, 4 a eller 5 § skall upphävas av Jordbruksverket så snart det blivit klarlagt att det inte längre finns förutsättningar för beslutet.

Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan myn- dighet att fatta beslut enligt första stycket.

8 §4

För att förebygga eller bekämpa epizootiska sjukdomar får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om

1. slakt eller annan avlivning av djur som är eller misstänks vara smittade eller kan sprida smitta,

2. slakt eller annan avlivning av andra djur,

3. oskadliggörande av döda djur, produkter av djur, andra varor, avfall och annat material som kan sprida smitta,

4. smittrening,

5. skyddsympning eller annan förebyggande behandling av djur,

6. undersökning av djur och produkter av djur i kontrollsyfte,

7. djurhållning,

8. begränsningar eller andra villkor vad gäller förflyttning av fordon,

9. begränsningar eller andra villkor vad gäller transport eller annan hantering av levande och döda djur, produkter av djur, andra varor, avfall och annat material,

10. registrering eller journalföring av djurtransporter, levande och döda djur, produkter av djur och andra varor, avfall och annat material,

11. dokumentation i fråga om besök på en anläggning där djur hålls,

12. oskadliggörande av skadedjur som sprider smitta,

13. metoder för provtagning och analys,

14. skyldighet att till Jordbruksverket lämna uppgifter som kan ha betydelse för arbetet med att förebygga eller bekämpa epizootiska sjukdomar,

15. annan åtgärd som skall genomföras till följd av beslut av Euro- peiska kommissionen eller som annars är nödvändig.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

3	Senaste lydelse 2005:102.
4	Senaste lydelse 2005:102.	887

meddela de föreskrifter som be-
hövs som komplettering av sådana
EG-bestämmelser som inte faller
inom tillämpningsområdet för vare
sig livsmedelslagen (1971:511)
eller lagen (1985:295) om foder
och som finns i
1. Europaparlamentets och		rå-
dets förordning (EG) nr 999/2001
av den 22 maj 2001 om faststäl-
lande av bestämmelser för före-
byggande,	kontroll och utrotning
av vissa typer av transmissibel
spongiform encefalopati, eller
2. någon	EG-förordning	som
har beslutats med stöd av den
förordning som anges under 1.
			9 §
Efter beslut av den myndighet			Efter beslut av Jordbruksverket
som regeringen bestämmer skall			skall

1. innehavare av sådana slakteriinrättningar eller bearbetningsanlägg- ningar som är ställda under offentlig kontroll ställa lokaler och utrustning till förfogande för sådan slakt eller avlivning som avses i 8 § 1 och 2 eller för sådant oskadliggörande som avses i 8 § 3,

2. innehavare av redskap eller annan utrustning som oundgängligen behövs för att förebygga eller bekämpa en epizootisk sjukdom tillhandahålla utrustningen,

3. personal vid slakteriinrättningar eller bearbetningsanläggningar som avses i 1 och de personer som handhar utrustning som avses i 2 delta i förebyggande åtgärder eller bekämpning enligt denna lag.

Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan myn- dighet att fatta beslut enligt första stycket.

Kontrollmyndigheter

11 §5

Den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen ut- övas av Jordbruksverket. Länssty- relsen utövar tillsynen inom länet.

Offentlig kontroll enligt denna lag, föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som komplet- teras av lagen och beslut med- delade med stöd av EG-förord- ningarna utövas av Jordbruks- verket och länsstyrelsen (kontroll- myndigheter) i enlighet med vad regeringen bestämmer.

5 Senaste lydelse 2003:101.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

888

Det som sägs i första stycket och i 12–14 §§ om tillsyn över efter- levnaden av denna lag och före- skrifter eller beslut som har med- delats med stöd av lagen gäller också för tillsyn över efterlev- naden av sådana EG-bestäm- melser som avses i 8 § andra stycket.

Jordbruksverket samordnar öv- riga kontrollmyndigheters verk- samhet och lämnar vid behov råd och hjälp i denna verksamhet.

Rätt till tillträde och upplysningar och skyldighet att tillhandahålla hjälp

12 §

För tillsynen har tillsynsmyndig- heten rätt att få tillträde till områden, anläggningar, byggna- der, lokaler och andra utrymmen för att där besiktiga djuren, göra undersökningar och ta prover.

Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för till- synen.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för EG:s institutioner och av institu- tionerna utsedda inspektörer och experter.

Den som utövar offentlig kon- troll eller utför andra åtgärder enligt denna lag, föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen eller beslut som har meddelats med stöd av EG-förordningarna har rätt att för kontrollen eller åtgärderna

1. på begäran få sådana uppgif- ter och ta del av sådana handlingar som behövs för den offentliga kontrollen eller åtgärderna, samt

2. få tillträde till områden, an- läggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen som har anknyt- ning till kontrollen eller åtgär- derna.

Den som utövar offentlig kon- troll får besiktiga djuren och göra de undersökningar och ta de pro- ver som behövs för kontrollen.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

889

Tillsynsmyndigheten får med- dela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. I beslut om föreläg- gande eller förbud får tillsyns- myndigheten sätta ut vite.

Om någon inte fullgör sina skyl- digheter enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt ett föreläggande, kan tillsynsmyndig- heten besluta om rättelse på hans bekostnad.

Bestämmelserna i första och Prop. 2005/06:128 andra styckena gäller också för Bilaga 13

EG:s institutioner och av institu- tionerna utsedda inspektörer och experter.

Den som är föremål för offentlig kontroll eller åtgärder enligt denna lag, föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som komplet- teras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG-förord- ningarna skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att kontrollen eller åtgärderna skall kunna genomföras.

Förelägganden, förbud och vite

14 §

Utöver vad som följer av de EG- förordningar som kompletteras av lagen får kontrollmyndigheten meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen, föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som komplette- ras av lagen och beslut som har meddelats med stöd av EG-förord- ningarna skall följas.

Förelägganden eller förbud får förenas med vite.

Rättelse

13 a §

Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen, före- skrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som komplet- teras av lagen eller beslut som har

meddelats med stöd av EG-

890

2. bryter mot ett beslut enligt

4 §, 4 a § eller mot föreskrift eller beslut som har meddelats med stöd av 5 eller 8 §, eller

3. åsidosätter förbud eller vill- kor som finns i de EG-förord- ningar som kompletteras av lagen.

Till ansvar enligt första stycket skall inte dömas i ringa fall.

förordningarna får kontrollmyn- digheten besluta om rättelse på hans eller hennes bekostnad.

Hjälp av polismyndighet

14 §

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut enligt denna lag, föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som komplet- teras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG-förord- ningarna.

Begäran om hjälp enligt första stycket får göras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 1 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga

skäl.

Straffbestämmelser m.m.

20 §6

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1. underlåter att göra anmälan enligt 2 § eller bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 2 §,

2. bryter mot ett beslut enligt

4 §, 4 a § eller mot föreskrift eller beslut som har meddelats med stöd av 5 eller 8 §,

3. bryter mot sådana bestäm- melser om hantering av specifice- rat riskmaterial, om framställning eller användning av animaliska produkter eller om överlåtelse av djur eller andra produkter än livs- medel, som finns i Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

6 Senaste lydelse 2005:102.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

891

Den som har överträtt ett vites- föreläggande eller vitesförbud en- ligt 13 § döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

Innefattar ett brott som avses i första stycket 2 olovlig transport av djur eller varor skall sådan egendom förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

21 §

Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller vitesförbud döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

Beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har med- delats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol. En veterinärs beslut enligt 4 § får dock inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har med- delats med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte något annat beslutas.

22 §

Beslut enligt denna lag, före- skrifter som har meddelats med stöd av lagen eller de EG-förord- ningar som kompletteras av lagen får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol. En veterinärs beslut enligt 4 § får dock inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

23 §

Beslut enligt denna lag, före- skrifter som har meddelats med stöd av lagen eller de EG-förord- ningar som kompletteras av lagen skall gälla omedelbart, om inte något annat beslutas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

892

Förslag till lag om ändring i zoonoslagen (1999:658)

Härigenom föreskrivs i fråga om zoonoslagen (1999:658) dels att 4, 5 och 7–13 §§ skall ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 8, 12 och 13 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 a och 14–16 §§, samt närmast före 9, 10, 11 och 15 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 a §
	Bestämmelserna i lagen kom-
	pletterar	sådana bestämmelser i
	EG-förordningar som helt eller
	delvis faller inom tillämpnings-
	området	för	lagen. Regeringen
	skall i Svensk författningssamling
	ge till känna vilka EG-förord-
	ningar som avses.
	I fråga om sådana EG-förord-
	ningar som faller inom flera
	lagars tillämpningsområde				med-
	delar regeringen i verkställighet-
	sföreskrifter		vilka	bestämmelser
	som kompletteras			av den	här

lagen.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter eller i det en- skilda fallet fatta de beslut som behövs som komplettering av EG- förordningarna.

4 §

För att fastställa förekomst av eller frihet från en zoonos får den myndighet som regeringen be- stämmer besluta om provtagning eller undersökning av djur och av djurprodukter eller andra föremål som kan bära på smitta.

För att fastställa förekomst av eller frihet från en zoonos får

Jordbruksverket besluta om prov- tagning eller undersökning av djur och av djurprodukter eller andra föremål som kan bära på smitta.

Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan myndighet att fatta beslut enligt första stycket.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

893

För att förebygga eller bekämpa zoonoser får regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om

5 §

För att förebygga eller bekämpa zoonoser får regeringen eller Jord- bruksverket meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om

1. slakt eller annan avlivning av djur,

2. oskadliggörande av döda djur och produkter av djur samt avfall och annat material som kan sprida smitta,

3. smittrening,

4. skyddsympning eller annan förebyggande behandling av djur,

5. undersökning av djur och produkter av djur i kontrollsyfte,

6. djurhållning,

7. begränsningar eller andra villkor vad gäller hanteringen av djur eller produkter av djur och andra varor eller såvitt avser kontakter mellan djur och människor,

8. transporter av djur och varor,

9. journalföring i fråga om djur, produkter av djur och djurtransporter,

10. oskadliggörande av skadedjur som sprider smitta,

11. metoder för provtagning och analys samt vad den som är ansvarig för ett laboratorium skall iaktta i fråga om rapportering med anledning av genomförda analyser,

12. andra åtgärder som är nödvändiga.

Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan myn- dighet att fatta beslut enligt första stycket.

7 §

Den myndighet som regeringen bestämmer får överlåta åt en vete- rinär att besluta i enskilda ärenden enligt 4 och 5 §§.

Den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen ut- övas av Jordbruksverket. Länssty- relsen utövar tillsynen inom länet.

Tillsynen över efterlevnaden av beslut i enskilda fall enligt 4 eller

Jordbruksverket eller, i den ut- sträckning som Jordbruksverket bestämmer, länsstyrelsen får över- låta åt en veterinär att besluta i enskilda ärenden enligt 4 och 5 §§.

Kontrollmyndigheter

8 §

Offentlig kontroll över efter- levnaden av denna lag, föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förord- ningar som kompletteras av lagen och beslut som har meddelats med stöd av EG-förordningarna utövas av Jordbruksverket och länssty- relsen (kontrollmyndigheter) i en- lighet med vad regeringen bestäm- mer.

Offentlig kontroll av efterlev- naden av beslut i enskilda fall

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

894

5 § får också utövas av en veteri- när som utses av Jordbruksverket eller länsstyrelsen.

enligt 4 eller 5 § får också utövas av en veterinär som utses av Jord- bruksverket eller länsstyrelsen.

Jordbruksverket samordnar öv- riga kontrollmyndigheters verk- samhet och lämnar vid behov råd och hjälp i denna verksamhet.

Rätt till tillträde och upplysningar och skyldighet att tillhandahålla hjälp

9 §

För tillsynen har den som ut- övar tillsyn rätt att få tillträde till områden, anläggningar, byggna- der, lokaler och andra utrymmen för att där besiktiga djuren, göra undersökningar och ta prover.

Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för till- synen.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för EG:s institutioner och av institu- tionerna utsedda inspektörer och experter.

Den som utövar offentlig kon- troll eller utför andra åtgärder enligt denna lag, föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som kompletteras av lagen eller de besluts om har meddelats med stöd av EG-förordningarna har rätt att för kontrollen eller åtgärderna

1. på begäran få sådana uppgif- ter och ta del av sådana hand- lingar som behövs för den offent- liga kontrollen eller åtgärderna, samt

2. få tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen som har anknytning till kontrollen eller åtgärderna.

Den som utövar offentlig kon- troll får besiktiga djuren och göra de undersökningar och ta de pro- ver som behövs för kontrollen.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för EG:s institutioner och av institu- tionerna utsedda inspektörer och experter.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

895

Tillsynsmyndigheten får med- dela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. I beslut om föreläg- gande eller förbud får tillsyn- smyndigheten sätta ut vite.

Om någon inte fullgör sina skyl- digheter enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt ett föreläggande, kan tillsynsmyndig- heten besluta om rättelse på hans bekostnad.

Den som är föremål för offentlig kontroll eller åtgärder enligt den- na lag, föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som komplette- ras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG-förord- ningarna skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att kontrollen eller åtgärderna skall kunna genomföras.

Förelägganden, förbud och vite

11 §

Utöver vad som följer av de EG- förordningar som kompletteras av lagen får kontrollmyndigheten meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag, föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som komplet- teras av lagen och beslut som har meddelats med stöd av EG-förord- ningarna skall följas.

Förelägganden och förbud får förenas med vite.

Rättelse

11 §

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.

Om någon inte fullgör sina skyl- digheter enligt denna lag, före- skrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som komplette-

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

896

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1. bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 2 §,

2. bryter mot ett beslut eller en föreskrift som har meddelats med stöd av 5 §,

3. vid fullgörande av uppgifts- skyldighet enligt 2 § 2 lämnar oriktiga uppgifter om något för- hållande av betydelse, om inte gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller vitesförbud enligt 10 § döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

Innefattar ett brott som avses i första stycket 2 olovlig transport av djur eller varor skall sådan egendom förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

ras av lagen eller beslut som har meddelats med stöd av EG-förord- ningarna, får kontrollmyndigheten besluta om rättelse på hans eller hennes bekostnad.

Hjälp av polismyndighet

12 §

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut enligt denna lag, föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-förordningar som komplet- teras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG-förord- ningarna.

Begäran om hjälp enligt första stycket får göras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

897

Beslut av en enskild veterinär får överklagas hos Jordbruks- verket.

Andra beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har med- delats med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte något annat beslutas.

åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga skäl.

Straffbestämmelser m.m.

13 §

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1 bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 2 §,

2. bryter mot ett beslut eller en föreskrift som har meddelats med stöd av 5 §,

3. vid fullgörande av uppgifts- skyldighet enligt 2 § 2 lämnar oriktiga uppgifter om något för- hållande av betydelse, om inte gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken, eller

4. åsidosätter förbud eller vill- kor som finns i de EG-förord- ningar som kompletteras av lagen.

Till ansvar enligt första stycket skall inte dömas i ringa fall.

Innefattar ett brott som avses i första stycket 2 olovlig transport av djur eller varor skall sådan egendom förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

898

14 §

Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller vitesförbud döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

Överklagande

15 §

Beslut av en enskild veterinär får överklagas hos Jordbruks- verket.

Andra beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-förordningar som kompletteras av lagen får över- klagas hos allmän förvaltnings- domstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

16 §

Beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har med- delats med stöd av lagen eller enligt de EG-förordningar som kompletteras av lagen skall gälla omedelbart, om inte något annat beslutas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

899

Förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter

Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1985:426) om kemiska produkter skall ha följande lydelse.

3 §1

Denna lag gäller inte sådana kemiska produkter som omfattas av livsmedelslagen (1971:511), läkemedelslagen (1992:859) eller lagen (1985:295) om foder. Om det från hälso- eller miljöskydds- synpunkt är särskilt påkallat får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer dock föreskriva att bestämmelserna i denna lag skall tillämpas även på sådan produkt.

Denna lag gäller inte sådana kemiska produkter som omfattas av livsmedelslagen (2006:0000), läkemedelslagen (1992:859) eller lagen (2006:0000) om foder och animaliska biprodukter. Om det från hälso- eller miljöskydds- synpunkt är särskilt påkallat får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer dock föreskriva att bestämmelserna i denna lag skall tillämpas även på sådan produkt.

I fråga om kemiska produkter som omfattas av strålskyddslagen (1988:220) eller lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor är bestämmelserna i denna lag inte tillämpliga för att förebygga hälso- eller miljöskador på grund av joniserande strålning respektive explosion eller brand.

I fråga om transport av sådana kemiska produkter som är farligt gods enligt lagen (1982:821) om transport av farligt gods gäller denna lag endast i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag gäller inte sådan hantering av kemiska produkter som omfattas av lagen (1983:428) om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1 Senaste lydelse.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

900

Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare

Härigenom föreskrivs att i 3 § 1, 8 och 10 §§ lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare orden ”livsmedelslagen (1971:511)” skall bytas ut mot ”livsmedelslagen (2006:0000)”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

901

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1183) om tillfällig försäljning

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1990:1183) om tillfällig försälj- ning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
I 3 § avses med
livsmedel: varor		som	avses	i
1 § 1 livsmedelslagen (1971:511),
kläder:	varor	som	avses	i
61 eller	62 kap.	tulltaxelagen

(1987:1068),

skor: varor som avses i 64 kap. tulltaxelagen.

Föreslagen lydelse

4 §

I 3 § avses med

livsmedel: varor som avses i 1 § första stycket och andra stycket 3 livsmedelslagen (2006:0000),

kläder: varor som avses i 61 eller 62 kap. tulltaxelagen (1987:1068),

skor: varor som avses i 64 kap. tulltaxelagen.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

902

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1994:1709) om EG:s förord- ningar om den gemensamma fiskeripolitiken orden ”livsmedelslagen (1971:511)” skall bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om livsmedel, m.m.”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

903

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1994:1710) om EG:s förord- ningar om jordbruksprodukter orden ”livsmedelslagen (1971:511)” skall bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om livsmedel, m.m.”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

904

Detaljhandel med öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, tillåten under villkor att verksamheten bedrivs i en anläggning som är godkänd eller registrerad enligt föreskrifter meddelade med stöd av 6 § 1 livsmedelslagen (2006:0000) samt att försäljning av matvaror bedrivs i lokalen. Utan hinder av vad nu sagts får detaljhandel med öl bedrivas av detaljhandelsbolaget samt av tillverkare av öl.

Förslag till lag om ändring i alkohollagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § och 6 kap. 1 a § alkohollagen (1994:200) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

6 §1

Detaljhandel med öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, tillåten under villkor att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som livs- medelslokal enligt bestämmelser vilka meddelats med stöd av 22 § tredje stycket livsmedelslagen (1971:511) samt att försäljning av matvaror bedrivs i lokalen. Utan hinder av vad nu sagts får detalj- handel med öl bedrivas av detalj- handelsbolaget samt av tillverkare av öl.

Den som bedriver detaljhandel med öl skall anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen sker. Anmälan skall göras senast när verksamheten påbörjas.

Den som bedriver detaljhandel med öl skall utöva särskild tillsyn (egentillsyn) över försäljningen. För tillsynen skall det finnas ett för verksamheten lämpligt program.

6 kap.

1 a §2

Servering av öl är, med de		Servering av öl är, med de
inskränkningar	som föreskrivs i	inskränkningar	som föreskrivs i
denna lag, tillåten om verksam-		denna lag, tillåten om verksam-
heten bedrivs i en lokal som är		heten bedrivs i en anläggning
godkänd som livsmedelslokal en-		som är godkänd eller registrerad
ligt bestämmelser som meddelats		enligt föreskrifter meddelade med
med stöd av 22 § tredje stycket		stöd av 6 § 1	livsmedelslagen
livsmedelslagen	(1971:511) och	(2006:000) och där mat samtidigt
där mat samtidigt serveras.		serveras.

Utan hinder av första stycket får öl serveras i sådana fall som anges i 1 § andra stycket samt av den som har serveringstillstånd.

Den som bedriver servering av öl skall anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen sker. Anmälan skall göras senast när verksamheten påbörjas. Vad nu sagts gäller inte i fall som avses i 1 § andra stycket eller den som har serveringstillstånd.

1 Senaste lydelse 2001:414.

2 Senaste lydelse 2001:414.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

905

Den som är anmälningsskyldig enligt tredje stycket skall utöva särskild	Prop. 2005/06:128
tillsyn (egentillsyn) över serveringen. För tillsynen skall det finnas ett för	Bilaga 13
verksamheten lämpligt program.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

2. Detaljhandel med öl och servering av öl är tillåten i en lokal som har godkänts enligt äldre bestämmelser till dess att kontrollmyndigheten med stöd av livsmedelslagen (2006:0000) har prövat om anläggningen kan godkännas eller, om godkännande inte krävs, tills dess att anläggningen har registrerats.

906

Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 9 § och 7 kap. 1 § mervärdes- skattelagen (1994:200) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

9 §1

En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller 3 § av en vara anses som en omsättning utomlands, om

1. säljaren levererar varan till en plats utanför EG,

2. direkt utförsel av varan till en plats utanför EG ombesörjs av en speditör eller fraktförare,

3. en utländsk företagare förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den här i landet för direkt utförsel till en plats utanför EG,

4. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik för bruk ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg eller för sådan omsättning som anges i 1 § tredje stycket,

4 a. varan levereras till ett fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för försäljning ombord och avser sådana livsmedel eller livs- medelstillsatser som anges i livs- medelslagen (1971:511), dock inte punktskattepliktiga varor,

4 a. varan levereras till ett fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i

2 b §	för försäljning	ombord och
avser	sådana varor	som anges i
1 § livsmedelslagen		(2006:0000),
dock	inte punktskattepliktiga va-
ror,

5. varan omsätts på fartyg eller luftfartyg i de fall som avses 2 b § för konsumtion ombord,

6. det är fråga om en leverans av varor av de slag som avses i 3 § lagen (1999:445) om exportbutiker och varorna är avsedda för försäljning i en sådan butik,

6 a. det är fråga om en sådan försäljning som avses i 1 § andra stycket lagen om exportbutiker,

7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är tillfälligt registrerad enligt 23 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (2001:558) om vägtrafikregister, eller

8. varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat land än ett EG-land, under förutsättning att

a. ersättningen utgör minst 200 kronor, och

b. säljaren kan visa att köparen har medfört varan vid resa till en plats utanför EG före utgången av tredje månaden efter den månad under vilken leveransen av varan gjordes.

Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt i Norge eller på Åland anses omsättningen som en omsättning utomlands endast om

1. leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör en helhet och ersättningen utgör minst 1 000 kronor efter avdrag för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen och

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

1 Senaste lydelse 2002:1004.

907

2. säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen fört in	Prop. 2005/06:128
varan eller varorna till Norge eller till Åland och därvid enligt tullräkning	Bilaga 13
eller liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.
En leverans av varor till fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller
mellan Sverige och Åland skall anses som en omsättning utomlands
endast om leveransen inte strider mot 5 och 6 §§ lagen (1999:446) om
proviantering av fartyg och luftfartyg.
En leverans som avses i första stycket 4 av punktskattepliktiga varor
skall anses som en omsättning utomlands endast om leveransen uppfyller
de villkor som gäller för proviantering i 7–9 §§ lagen om proviantering
av fartyg och luftfartyg.
7 kap.
1 §2
Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget
om inte annat följer av andra eller tredje stycket.
Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för

1. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upp- låtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,

2. transport i skidliftar,

3. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

4. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap. 5–7 §§,

5. omsättning,	gemenskapsin-	5. omsättning,	gemenskapsin-
ternt förvärv och import av sådana		ternt förvärv och import av sådana
livsmedel och livsmedelstillsatser		varor som anges i 1 § livsmedels-
som avses i 1 § livsmedelslagen		lagen (2006:0000) med undantag
(1971:511) med undantag för		för
a) vatten från vattenverk,		a) vatten från vattenverk,
b) spritdrycker, vin och starköl,		b) spritdrycker, vin och starköl,
och		och
c) tobaksvaror.		c) tobaksvaror.

Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för

1. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam:

– böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad,

– tidningar och tidskrifter,

– bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn,

– musiknoter, samt

– kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor,

2. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning än för egen verksamhet, gemenskapsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam,

2 Senaste lydelse 2001:1169.

908

3. omsättning av radiotidningar samt omsättning, gemenskapsinternt	Prop. 2005/06:128
förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap.	Bilaga 13
17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en
uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1,

4. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för läshandikappade, om inte annat följer av 3 kap. 4 §,

5. tillträde till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- eller balett- föreställningar eller andra jämförliga föreställningar,

6. tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning under- stöds av det allmänna,

7. tillträde till och förevisning av djurparker,

8. upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information,

9. upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk,

10. omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, och

11. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

909

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
				6 §
I den mån regeringen så				I den mån regeringen så
föreskriver har den som är under				föreskriver har den som är under
16 år rätt till nedsättning av det				16 år rätt till nedsättning av det
fastställda priset per inköp för				fastställda priset per inköp för
livsmedel	som	avses i	20 §	livsmedel för särskilda närings-
livsmedelslagen		(1971:511)	med	ändamål med hela det belopp som
hela det belopp som överstiger				överstiger 120 kronor om livsmed-
120 kronor	om	livsmedlen	för-	len förskrivs av läkare.

skrivs av läkare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer villkor för att tillhandahålla sådana livsmedel till nedsatt pris.

Kostnaden för livsmedlen får inte räknas samman med köp av sådana läkemedel, födelsekontrollerande medel och förbrukningsartiklar som avses i 1 och 2 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

910

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att i 16 § lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring orden ”livsmedelslagen (1971:511)” skall bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om livsmedel, m.m.”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

911

Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)

Härigenom föreskrivs att i 9 kap. 15 § miljöbalken skall orden ”livsmedelslagen (1971:511)” bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om livsmedel, m.m. ” och orden ”lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m.” skall bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om provtagning på djur, m.m.”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

912

Förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (2002:160) om läkemedels-

förmåner skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	20 §

Om regeringen föreskriver det, har den som är under 16 år rätt till reducering av sina kostnader för inköp av sådana av läkare för- skrivna livsmedel som avses i 20 § livsmedelslagen (1971:511) med det belopp som vid varje in- köpstillfälle överstiger 120 kronor.

Om regeringen föreskriver det, har den som är under 16 år rätt till reducering av sina kostnader för inköp av sådana livsmedel för särskilda näringändamål som förskrivits av läkare med det belopp som vid varje inköps- tillfälle överstiger 120 kronor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer villkor för reduceringen av kostnaderna för sådana livsmedel.

Kostnaderna för livsmedlen får inte räknas samman med köp av sådana läkemedel, födelsekontrollerande medel och förbrukningsartiklar som avses i 15 och 18 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

913

Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)

Härigenom föreskrivs i fråga om fartygssäkerhetslagen (2002:364) dels att i 5 kap. 1 § orden ”livsmedelslagen (1971:511)” skall bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om livsmedel, m.m.”

dels att 4 kap. 5 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

4 kap.

5 §

För att hjälp och vård vid olycksfall eller sjukdom skall kunna lämnas ombord skall sådana åtgärder vidtas som behövs med hänsyn till antalet ombordanställda, fartygets beskaffenhet och den fart som fartyget används i. 5 § Den kost som de ombordanställda får skall vara tillräcklig och av fullgod kvalitet.

Vatten för de ombordanställdas behov skall finnas lätt tillgängligt ombord i tillräcklig mängd och av fullgod kvalitet.

Bestämmelser om livsmedel och	Bestämmelser om livsmedel och
om utrymmen för hantering av	om utrymmen för hantering av
livsmedel finns i livsmedelslagen	livsmedel finns i livsmedelslagen
(1971:511).	(2006:0000) och de EG-förord-
	ningar som kompletteras av lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

914

Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168)

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 2 § och 6 kap. 7 § smittskyddslagen (2004:168) orden ”livsmedelslagen (1971:511)” och lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m.” skall bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om livsmedel, m.m.” och ”lagen (2006:0000) om provtagning på djur, m.m.”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 13

915

Förteckning över remissinstanser (Ds 2005:31)

Riksdagens ombudsmän (JO), Hovrätten för Västra Sverige, Västmanlands tingrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Dalarnas län, Justitiekanslern, Rikspolisstyrelsen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Läkemedels- verket, Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, Tullverket, Statskontoret, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Lunds universitet, Stockholms universitet, Statens jordbruksverk, Djurskyddsmyndigheten, Livsmedelsekonomiska institutet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Fiskeriverket, Same- tinget, Sveriges lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket, Danderyds kommun, Nykvarns kommun, Stockholms kommun, Upplands Väsby kommun, Ljungby kommun, Kalmar kommun, Olofströms kommun, Hörby kommun, Malmö kommun, Ystads kommun, Göteborgs kommun, Lysekils kommun, Ulricehamns kommun, Sunne kommun, Askersunds kommun, Hällefors kommun, Nora kommun, Fagersta kommun, Orsa kommun, Älvdalens kommun, Hofors kommun, Hudiksvalls kommun, Sundsvalls kommun, Umeå kommun, Arvidsjaurs kommun, Kalix kommun, Piteå kommun, Sveriges kommuner och landsting, Förbundet djurens rätt, Lantbrukarnas riksförbund, Djurombudsmannens stöd- organisation, Djurskyddet Sverige, Djurskyddsinspektörernas riks- förening, Föreningarna Djurens Vänners Riksorganisation, Föreningen foder och spannmål, Föreningen veterinär foderråvarukontroll, Handelsanställdas förbund, Kommunalarbetareförbundet, Lantmännen, Livsmedelsföretagen, Li, Livsmedelshandlareförbundet, Yrkesföreningen Miljö och Hälsa, Smittskyddsläkarföreningen, Svensk Dagligvaruhandel, Svensk Handel, Svensk Mjölk, Svenska djurhälsovården, Svenska Djurskyddsföreningen, Sveriges hotell- och restaurangföretagare, Sveriges veterinärförbund och Svenska Samernas Riksförbund.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 14

916

Sammanfattning av betänkandet Avgiftsfinansierad livsmedels-, djurskydds- och foderkontroll - för en högre och jämnare kvalitet (SOU 2005:52)

I betänkandet lämnas förslag till ett nytt avgiftssystem för livsmedels-, djurskydds- och foderkontroll vars grundprincip är full kostnadstäckning för kontrollmyndigheterna. För den ordinarie kontrollverksamheten föreslås att en årlig avgift tillämpas. Däremot lämnar utredningen inte förslag till avgiftsfinansiering på djurhälsoområdet. Föreslagna avgiftssystem bygger på att kontrollens omfattning regleras genom föreskrifter utarbetade av Livsmedelsverket, Djurskyddsmyndigheten och Jordbruksverket. I dessa anges omfattningen av den operativa kontrollen för samtliga kategorier av kontrollobjekt, uttryckt i antal timmar per år. Verksamheterna delas in i riskklasser efter en beräkning i den så kallade riskmodulen och tilldelas då en kontrollfrekvens. Därefter tas hänsyn till erfarenheten av tidigare kontroll och om verksamheten har en fungerande egenkontroll, genom den så kallade erfarenhetsmodulen. Den tillämpade kontrollfrekvensen kan då antingen ökas eller minskas. Kontrollfrekvensen skall på sikt motsvara behovet av kontroll för att säkerställa att lagstiftningen efterlevs, inte som i dagsläget när kontrollfrekvensen till stor del är beroende av befintliga resurser. Dock bedömer utredningen att en övergångsperiod krävs för att anpassa kontrollorganisationen till det ökade behovet av personella resurser. En övergång från skattefinansierad till avgiftsfinansierad kontroll riskerar även att drabba företagens konkurrenskraft. Det är därför lämpligt att dessa ges möjlighet att minimera kontrollbehovet genom exempelvis satsning på egenkontroll. Övergångsperioden bör beslutas av regeringen. På djurskyddssidan bedömer dock utredningen att denna övergångs- period bör vara lägst fyra och högst sju år. På livsmedelsområdet är beredskapen något bättre och anpassningsperioden torde kunna bli något kortare. När det avser foderkontrollen ser utredningen inte några hinder för att det nya avgiftssystemet skulle kunna träda i kraft den 1 januari 2007. Kontrollmyndigheten, i tillämpliga fall kommunfullmäktige, beslutar om en timtaxa vilken skall tillämpas på all operativ kontrollverksamhet. Timtaxan skall beräknas så att full kostnadstäckning uppnås enligt en mall vilken utformas av de centrala myndigheterna, dock skall den uppgå till lägst 500 kronor per timme. Vid återbesök föranlett av brister i efterlevnaden av regelverket skall hela kostnaden för detta belasta berörd verksamhet. Avgiften debiteras då efter tidsåtgång och gällande timtaxa.

Utredningen föreslår att kontrollmyndigheterna ges möjlighet att nedsätta avgifterna med högst 50 procent av ordinarie kontrollavgift för verksamheter lokaliserade i regioner med särskilda geografiska begränsningar och traditionella metoder samt för nystartade företag under ett år. Utredningen har däremot inte föreslagit denna möjlighet för verksamheter med liten produktion. Anledningen är att dessa erfarenhetsmässigt kräver större kontrollresurser än de större företagen vilka oftast har en bättre egenkontroll. Små företag hamnar dessutom automatiskt i en lägre riskgrupp just för att spridningen av produkterna är mindre och får då en lägre avgift. All nedsättning av avgifter är frivillig

Prop. 2005/06:128

Bilaga 15

917

för kontrollmyndigheterna då bortfallet skall bekostas med skattemedel. En av huvudprinciperna i utredningens förslag är att varje anläggning skall bära de kontrollkostnader som den ger upphov till med hänsyn till den risk som verksamheten utgör. Subventionering inom avgifts- kollektivet skall undvikas. Detta ger klarare incitament till företag med sämre egenkontroll att förbättra sig samtidigt som företag med god egenkontroll åtnjuter lägre avgifter.

Utredningen föreslår att finansieringen av Livsmedelsverkets sam- ordnande och stödjande funktion inte längre finansieras via avgifter från kommunerna. I stället föreslås myndighetens ramanslag utökas mot- svarande behovet för verksamheten.

Utredningen avser inte att lägga något förslag som avser omedelbar förändring vad gäller avgiftssystemet för köttbesiktning. Det bör dock uppdras åt Livsmedelsverket att göra en översyn av avgiftssättningen så att denna på ett relevant sätt speglar risknivån förknippad med respektive verksamhet samt att utrymme skall ges för företag med god egenkontroll att tillgodogöra sig detta i form av minskade kontrollkostnader.

Utredningen föreslår att avgifterna i samband med registrering och prövning av godkännande skall kopplas till de ordinarie årsavgifterna på följande sätt. För godkännandeprövning skall en hel årsavgift utgå och en halv årsavgift vid omgodkännanden (exempelvis vid ägarbyten). För registrering skall en timmes avgift debiteras.

Utredningen föreslår att de särskilda avgifterna, vilka i dagsläget återfinns i 1 a och b §§ förordning (1989:1110) om avgifter för livs- medelstillsyn m.m. avskaffas. Avgifterna för kontroll av dessa verksamheter inkluderas i det allmänna årliga avgiftssystemet enligt Livsmedelsverkets riskmodul.

Vidare lägger utredningen förslag till att avgifterna för livsmedelskontroll i primärproduktionen skall följa samma riskbaserade system som övriga livsmedelsverksamheter.

Utredningen föreslår även att Livsmedelsverket skall ges i uppdrag att se över avgiftskonstruktionen för kontroll av spannmål och spannmåls- rodukter som producerats inom landet (LIVSFS 2003:24) så att avgifterna i ökad grad speglar risken i respektive verksamhet. Modellen med riskbaserad avgift skall även, enligt utredningens förslag, tillämpas för exportkontrollerade anläggningar och för de anläggningar som i dag jämställs med dessa, när det gäller den ordinarie kontrollverksamheten. Den extra kontroll samt intygsskrivande som krävs då det finns särskilda krav från tredje land, vilken i dag omfattas av timtaxa för besiktnings- personal, skall finansieras genom en särskild avgift.

Utredningen föreslår att de kontrollmyndigheter som tillämpar samord- ning av kontroll, dvs. att kontroll sker enligt flera lagstiftningsområden vid samma tillfälle, även skall samordna årsavgiften.

En inventering bör enligt utredningen göras när det gäller utbild- ningsbehovet av inspektörer, både på livsmedels- och djurskyddssidan, för att kvantifiera behovet av ytterligare utbildningsplatser som en konsekvens av utredningens övriga förslag. En genomgång av utbildningarnas innehåll bör även göras för att bättre anpassa dessa till kontrollorganisationernas efterfrågan och behov.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 15

918

Författningsförslag i betänkandet Avgiftsfinansierad livsmedels-, djurskydds- och foderkontroll

(Ds 2005:52)

Förslag till ändring i livsmedelslagen (1971:511)

Härigenom föreskrivs att 29 a § livsmedelslagen (1971:511) skall ha följande lydelse.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 16

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		29 a §
Regeringen eller den myndighet			Regeringen eller den myndighet
som regeringen	bestämmer	får	som	regeringen	bestämmer	får
meddela föreskrifter om avgifter			meddela föreskrifter om att den
för en myndighets och ett enskilt			som hanterar eller på marknaden
kontrollorgans kostnader för tillsyn			släpper ut livsmedel skall betala
enligt lagen, enligt föreskrifter som			avgifter för en myndighets och ett
har meddelats med stöd av lagen			enskilt kontrollorgans kostnader för
eller enligt de EG-förordningar			kontroll enligt lagen, enligt före-
som kompletteras av lagen. Sådana			skrifter som har meddelats med
avgifter får också avse en myndig-			stöd av lagen eller enligt de EG-
hets kostnader för prövning, enligt			förordningar som		kompletteras	av
lagen, föreskrifterna eller förord-			lagen. Sådana avgifter får också
ningarna.			avse en myndighets kostnader för
Regeringen får	föreskriva	att	prövning eller registrering enligt
kommun skall ombesörja uppbör-			lagen, föreskrifterna eller förord-
den av avgifter för prövning enligt			ningarna.
lagen, föreskrifterna eller förord-			Regeringen eller den myndighet
ningarna.			som	regeringen	bestämmer	får
			meddela föreskrifter om hur avgif-
			terna skall beräknas.

Denna lag träder i kraft…

919

Förslag till lag om ändring i lag (1985:295) om foder

Härigenom föreskrivs att 16 § lag (1985:295) om foder skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 §

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, Jordbruks- verket får föreskriva att avgifter får tas ut i ärenden som rör frågor som avses i 8 eller 10 § samt för tillsyn som utövas enligt de EG-bestäm- melser som avses i 2 a § eller enligt denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter eller beslut.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, Jordbruks- verket får meddela föreskrifter om att den som utfordrar djur eller som hanterar eller på marknaden släpper ut foder skall betala avgifter i ärenden som rör frågor som avses i 8 eller 10 § samt för kontroll som utövas enligt de EG- bestämmelser som avses i 2 a § eller enligt denna lag eller med stöd av lagen meddelade före- skrifter eller beslut.

Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, Jordbruks- verket får meddela föreskrifter om hur avgifterna skall beräknas.

Denna lag träder i kraft…

Prop. 2005/06:128

Bilaga 16

920

Prop. 2005/06:128 Bilaga 16

Förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534)

Härigenom föreskrivs att 25 § djurskyddslagen (1988:534) skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		25 §
Regeringen eller, efter regering-		Regeringen eller, efter regering-
ens bemyndigande,	Djurskydds-	ens	bemyndigande,	Djurskydds-
myndigheten får meddela föreskrif-		myndigheten får meddela föreskrif-
ter om hur tillsynen enligt denna		ter om hur tillsynen enligt denna
lag skall bedrivas.		lag skall bedrivas.
Regeringen eller, efter regering-		Regeringen eller, efter regering-
ens bemyndigande,	Djurskydds-	ens	bemyndigande,	Djurskydds-
myndigheten får föreskriva att det		myndigheten får föreskriva att den
får tas ut avgift för tillsynen och i		som håller djur skall betala av-
ärenden enligt denna lag. Rege-		gifter för kontrollen och i ärenden
ringen får överlåta åt kommunen		enligt denna lag.
att meddela föreskrifter om sådana		Regeringen eller, efter regering-
avgifter.		ens	bemyndigande,	Djurskydds-
		myndigheten får meddela före-

skrifter om hur avgifterna skall beräknas.

921

Förslag till ny förordning om avgift för livsmedelskontroll

Härigenom föreskrivs följande.

Definitioner

1 §

Begreppen livsmedelsföretagare och utsläppande på marknaden har i denna förordning samma betydelse som i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelssäkerhet, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet.

Begreppet anläggning har samma betydelse som i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 852/2004 av den 29 april om livsmedels- hygien.

Årlig avgift

2 §

Den som driver verksamhet genom att hantera eller på marknaden släppa ut livsmedel (livsmedelsföretagare) skall till kontrollmyndigheten betala en avgift för kontroll som utövas enligt livsmedelslagen.

Avgiften skall betalas årligen.

3 §

Avgiftens storlek skall beräknas på grundval av verksamhetens risk och beräknad tidsåtgång för kontroll av verksamheten. Vid bedömningen av verksamhetens risk skall hänsyn tas till förekomsten av en fungerande egenkontroll och kontrollmyndighetens erfarenheter av verksamheten.

Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om

1. hur de olika verksamheterna skall delas in i klasser med hänsyn till verksamhetens risk och kontrollbehov, och

2. avvikelser från bestämmelserna om tillämplig kontrollklass.

4 §

Kontrollmyndigheten bestämmer avgiftens storlek med utgångspunkt i de kontrollfrekvenser som fastställts av Livsmedelsverket i föreskrifter meddelade med stöd av 3 §. Myndighetens avgiftsbeslut skall grundas på närmast föregående års förhållanden.

Avgiften skall fastställas till ett visst belopp per timme som täcker myndighetens kostnader för

1. löner och andra direkta kostnader, inklusive resor, för personal som medverkar vid kontroll av verksamheten,

2. lokaler, utrustning, verktyg och andra indirekta kostnader för kontroll av verksamheten och

3. provtagning och laboratorieanalyser.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 16

922

Avgiften skall lägst uppgå till 500 kr per timme.

Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om hur kom- munernas kostnader skall beräknas.

5 §

Kontrollmyndigheten får sätta ned avgiften för en verksamhet som är lokaliserad i en region med särskilda geografiska begränsningar eller som bedrivs med traditionella metoder.

För nystartade företag får avgiften sättas ned det första året efter det att verksamheten har påbörjats.

Avgiften får högst sättas ned med femtio procent av den ordinarie avgiften.

6 §

Om den årliga avgiften helt eller delvis täcker samma kostnader som en avgift som tas ut med stöd av djurskyddslagen (1988: 534) eller lagen (1985:295) om foder, skall avgiften sättas ned i motsvarande mån.

Avgift för kostnader för extra kontroll

7 §

Utöver den årliga avgiften skall en avgift betalas för att bekosta kontrollmyndighetens utökade kontroll till följd av anmärkningar vid den ordinarie kontrollen.

Kontrollmyndigheten fastställer avgiftens storlek till ett bestämt belopp per timme utförd kontroll. Avgiften skall täcka de kostnader som anges i 4 § andra stycket.

Avgiften skall betalas av den livsmedelsföretagare som ansvarat för den bristande efterlevnaden eller som äger eller innehar de aktuella livsmedlen.

Avgift skall inte betalas för kontroll som föranleds av klagomål som visat sig vara obefogade.

Avgift för stickprovskontroll av vissa livsmedel

8 §

Livsmedelsföretagare skall betala en avgift för att bekosta kontroll av rester av bekämpningsmedel, veterinärmedicinska preparat och persistenta organiska miljöföroreningar i vissa inom landet producerade livsmedel, nämligen spannmål och spannmålsprodukter, ägg, kött och köttvaror samt potatis.

Avgift för prövning av godkännande av livsmedelsanläggning

9 §

För prövning av en ansökan om godkännanden av en anläggning skall en avgift betalas.

Avgift skall betalas efter beslut från kontrollmyndigheten med ett belopp som motsvarar en årlig avgift.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 16

923

Om prövningen sker på grund av ägarskifte skall avgift betalas med ett belopp som motsvarar en halv årlig avgift.

Avgift för registrering av anläggning

10 §

För registrering av en livsmedelsanläggning skall en avgift betalas. Avgift skall betalas efter beslut från kontrollmyndigheten med ett belopp som motsvarar kostnaderna enligt 3 § andra stycket för myndighetens kontroll under en timme.

Betalning av den årliga avgiften

11 §

Den årliga avgiften skall betalas från och med det kalenderår som följer efter det att livsmedelshanteringen har påbörjats. Om placeringen i avgiftsklass ändras skall den nya avgiften betalas från och med det påföljande kalenderåret.

Avgiftsskyldigheten upphör från och med det kalenderår som följer efter det att hanteringen upphört.

Om verksamheten endast skall bedrivas under del av ett kalenderår skall avgift betalas för helt kalenderår.

Verkställighet

12 §

Kontrollmyndighetens beslut enligt denna förordning gäller omedelbart.

13 §

Om en avgift inte betalas inom föreskriven tid, skall den avgiftsskyldige åläggas att betala avgiften inom viss tid. Följs inte åläggandet skall kontrollmyndigheten vidta de åtgärder som behövs för att driva in fordringen.

En myndighets beslut om betalning av avgifter får verkställas enligt utsökningsbalken.

Överklagande m.m.

14 §

En kommunal nämnds beslut enligt denna förordning får överklagas hos länsstyrelsen.

I livsmedelslagen (1971:511) och 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.

Om överklagande i övrigt finns bestämmelser i livsmedelslagen.

15 §

Livsmedelsverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställig- heten av denna förordning.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 16

924

	Prop. 2005/06:128
Denna förordning träder i kraft den…	Bilaga 16

925

Prop. 2005/06:128 Bilaga 16

Förslag till förordning om ändring i djurskyddsförordningen (1988:539)

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	57 a §
För en	kommunal nämnds	En djurhållare skall betala en
verksamhet enligt djurskyddslagen		avgift för kontroll som utövas
(1988:534) och denna förordning		enligt djurskyddslagen (1988:534)
får kommunen ta ut avgift enligt		och denna förordning.
taxa som	kommunen bestämmer.	Avgift får dock inte tas ut för
Avgift får dock inte tas ut för djur		djur som hålls som cirkusdjur.
som hålls som cirkusdjur.

57 b §

Avgiftens storlek skall beräknas på grundval av verksamhetens risk och beräknad tidsåtgång för kontroll av verksamheten. Vid beräkning av verksamhetens risk skall hänsyn tas till förekomsten av en fungerande egenkontroll och kontrollmyndighetens erfarenheter av kontrollobjektet. Djurskydds- myndigheten får meddela före- skrifter om

1. hur de olika verksamheterna skall delas in i klasser med hänsyn till den djurskyddsmässiga risken i verksamheten,

2. avvikelser i bestämmelserna om tillämplig kontrollklass.

57 c §

Kontrollmyndigheten bestämmer avgiftens storlek med utgångs- punkt i den kontrollfrekvens som Djurskyddsmyndigheten föreskrivit med stöd av 3 §. Beräkningen skall ske på grundval av föregående års förhållanden. Avgiften skall fast- ställas till ett visst belopp per timme och täcka myndighetens kostnader för

1. löner och andra direkta kost- nader, inklusive resor, för den personal som medverkar vid offentlig kontroll,

2. lokaler, utrustning, verktyg,

926

och andra indirekta kostnader för kontrollen,

3. kostnader för provtagning och laboratorieanalyser.

Avgiften skall beräknas så att full kostnadstäckning uppstår. Dock skall den lägst uppgå till 500 kronor per timme.

Djurskyddsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om hur kostnaderna skall beräknas.

57 d §

Kontrollmyndigheten får sätta ned avgiften för en verksamhet som är lokaliserad i en region med särskilda geografiska begräns- ningar eller som bedrivs med traditionella metoder.

För nystartade företag får avgif- ten sättas ned det första året efter det att verksamheten har påbör- jats.

Avgiften får högst sättas ned med 50 procent av den ordinarie avgiften.

57 e §

Om den årliga avgiften helt eller delvis täcker samma kostnader som en avgift som tas ut med stöd av djurskyddslagen (1988:534) eller lagen (1985:295) om foder, skall avgiften sättas ned i mot- svarande mån.

57 f §

Utöver den årliga avgiften skall en avgift betalas för att bekosta kontrollmyndighetens utökade kontroll till följd av anmärkningar vid den ordinarie kontrollen.

Kontrollmyndigheten fastställer avgiftens storlek till ett bestämt belopp per timme utförd kontroll. Avgiften skall täcka de kostnader som anges i 4 § andra stycket.

Avgiften skall betalas av den djurhållare som ansvarat för den bristande efterlevnaden eller annan djurhållare som innehar

Prop. 2005/06:128

Bilaga 16

927

djuren.

Avgift skall inte betalas för kontroll som föranleds av klago- mål som visat sig vara obefogade.

Denna förordning träder i kraft…

Prop. 2005/06:128

Bilaga 16

928

Prop. 2005/06:128 Bilaga 16

Förslag till förordning om ändring i förordning (1998:213) om foder

Nuvarande lydelse

Föreskrifter om avgifter som avses i 16 § lagen (1985:295) om foder meddelas av Jordbruks- verket efter samråd med Ekonomi- styrningsverket.

Föreslagen lydelse

5 §

En kommersiell foderföretagare skall betala en årlig avgift för kontroll som utövas enligt lagen (1985:295) om foder.

Jordbruksverket får meddela föreskrifter om skyldighet

1. för andra foderföretagare än de som avses i första stycket att betala en årlig avgift för kontroll enligt lagen, och

2. för foderföretagare att betala avgifter för ärenden som rör frå- gor som avses i 8 och 10 §§ foderlagen.

5 a §

Den årliga avgiftens storlek skall beräknas på grundval av verksamhetens risk och beräknad tidsåtgång för kontroll av verk- samheten. Vid beräkning av verk- samhetens risk skall hänsyn tas till förekomsten av en fungerande egenkontroll och kontrollmyndig- hetens erfarenheter av kontroll- objektet.

Jordbruksverket får meddela föreskrifter om

1. hur de olika verksamheterna skall delas in i klasser med hänsyn till risken i verksamheten,

2. avvikelser i bestämmelserna om tillämplig kontrollklass.

5 b §

Kontrollmyndigheten bestämmer avgiftens storlek med utgångs- punkt i den kontrollfrekvens som Jordbruksverket föreskrivit med stöd av 5 a §.

929

5 c §

Beräkningen skall ske på grund- val av föregående års förhål- landen. Avgiften skall fastställas till ett visst belopp per timme och täcka myndighetens kostnader för

1. löner och andra direkta kostnader, inklusive resor, för den personal som medverkar vid offentlig kontroll,

2. lokaler, utrustning, verktyg, och andra indirekta kostnader för kontrollen,

3. kostnader för provtagning och laboratorieanalyser. Avgiften skall beräknas så att full kostnads- täckning uppstår. Dock skall den lägst uppgå till 50 kronor per timme.

Jordbruksverket får meddela närmare föreskrifter om hur kost- naderna skall beräknas.

5 d §

Kontrollmyndigheten får sätta ned avgiften för en verksamhet som är lokaliserad i en region med särskilda geografiska begräns- ningar eller som bedrivs med traditionella metoder. För nystar- tade företag får avgiften sättas ned det första året efter det att verk- samheten har påbörjats. Avgiften får högst sättas ned med 50 procent av den ordinarie av- giften.

5 e §

Om den årliga avgiften helt eller delvis täcker samma kostnader som en avgift som tas ut med stöd av livsmedelslagen (1971:511) eller djurskyddslagen (1985:534), skall avgiften sättas ned i mot- svarande mån.

5 f §

Utöver den årliga avgiften skall en avgift betalas för att bekosta kontrollmyndighetens utökade

Prop. 2005/06:128

Bilaga 16

930

kontroll till följd av anmärkningar vid den ordinarie kontrollen.

Kontrollmyndigheten fastställer avgiftens storlek till ett bestämt belopp per timme utförd kontroll. Avgiften skall täcka de kostnader som anges i 4 § andra stycket.

Avgiften skall betalas av den foderföretagare som ansvarat för den bristande efterlevnaden eller den foderföretagare som innehar fodret.

Avgift skall inte betalas för kon- troll som föranleds av klagomål som visat sig vara obefogade.

Denna förordning träder i kraft…

Prop. 2005/06:128

Bilaga 16

931

Förslag till förordning om ändring i kungörelsen (1974:271) om kontroll vid utförsel av livsmedel

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §

Innehavare av en exportkontrol- lerad anläggning skall betala en avgift för besiktning och kontroll enligt denna kungörelse.

Livsmedelsverket meddelar föreskrifter om avgiftens storlek och om hur avgiften skall betalas efter samråd med Ekonomistyr- ningsverket.

Ersättning till besiktningsman lämnas av statsmedel enligt taxa som fastställs av Livsmedelsverket efter samråd med Ekonomistyr- ningsverket.

Innehavare av en exportkontrol- lerad anläggning skall betala en särskild avgift för besiktning och kontroll som föranleds av krav från tredje länder.

Avgiften skall täcka samtliga kostnader för besiktningen och kontrollen.

Livsmedelsverket meddelar föreskrifter om avgiftens storlek och om hur avgiften skall betalas efter samråd med Ekonomistyr- ningsverket.

Denna förordning träder i kraft…

Prop. 2005/06:128

Bilaga 16

932

Förteckning över remissinstanser (SOU 2005:52)

Riksdagens ombudsmän, Hovrätten för Västra Sverige, Västmanlands tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Dalarnas län, Justitiekanslern, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Statens jordbruksverk, Djurskydds- myndigheten, Livsmedelsekonomiska institutet, Livsmedelsverket, Fiskeriverket, Konsumentverket, Sveriges Lantbruksuniversitet, Naturvårdverket, Kemikalieinspektionen, Konkurrensverket, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Sigtuna kommun, Stockholms kommun, Södertälje kommun, Upplands-Bro kommun, Vingåkers kommun, Ödes- högs kommun, Gislaveds kommun, Habo kommun, Tingsryds kommun, Gotlands kommun, Sölvesborgs kommun, Helsingborgs kommun, Malmö kommun, Ängelholms kommun., Färgelanda kommun, Göte- borgs kommun, Kungälvs kommun, Svenljunga kommun, Tjörns kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Malungs kommun, Ljusdals kommun, Härnösands kommun, Örnsköldsviks kommun, Umeå kommun, Vännäs kommun, Åsele kommun, Pajala kommun, Sveriges Kommuner och Landsting, Förbundet djurens rätt, Lantbrukarnas Riksförbund, Aktiebolaget Trav och Galopp, Cirkusakademien, Dagligvaruleverantörernas förening, Djurombudsmannens stödorga- nisation (DOSO), Djurskyddet Sverige, Djurskyddsinspektörernas Riksförening, Föreningarna Djurens Vänners Riksorganisation, Föreningen foder och spannmål, Gävleborgs fäbodförening, Handelsanställdas förbund, Kennelklubben Sverak, Kommunal- arbetareförbundet, Kött- och charkföretagen, Livsmedelsföretagen Li, Livsmedelshandlareförbundet, SSLF, Miljö- och hälsoskydds- tjänstemannaförbundet, Naturvetareförbundet, Svensk Dagligvaruhandel, Svensk Fågel, Svensk Handel, Svenska Djurparksföreningen (SDF), Svenska Djurskyddsföreningen, Svenska kennelklubben, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet, Svenska Travsportens Centralförbund, Svenskt Vatten AB, Sveriges Djurskyddsföreningars Riksförbund, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, Sveriges Veterinärförbund och Zoobranschens riksförbund.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 17

933

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om livsmedel, m.m.

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Lagens syfte och tillämpningsområde

1 § Denna lag syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen när det gäller livsmedel.

2 § Lagen gäller alla stadier av produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan av livsmedel.

Med livsmedel jämställs i lagen

1. vatten, från och med den punkt där det tas in i vattenverken till den

punkt där värdena skall iakttas enligt artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten1, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/20032, och

2. snus och tuggtobak.

3 § Lagen tillämpas inte på primärproduktion för användning inom privathushåll eller enskildas hantering av livsmedel för konsumtion inom privathushåll.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att lagen helt eller delvis skall tillämpas på hantering av dricksvatten i privathushåll.

4 § Med hantering jämställs i lagen framställning, beredning, bearbet- ning, behandling, lagring, förvaring, förpackning, omförpackning, trans- port eller uppläggning av livsmedel.

EG-bestämmelser som kompletteras av lagen

5 § Lagen kompletterar sådana bestämmelser i EG-förordningar (EG- bestämmelser) som har samma syfte som lagen och som faller inom lagens tillämpningsområde. Regeringen skall i Svensk författnings- samling ge till känna vilka grundförordningar som avses.

I fråga om EG-bestämmelser som faller inom flera lagars tillämp- ningsområde meddelar regeringen i verkställighetsföreskrifter vilka bestämmelser som kompletteras av den här lagen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet fatta beslut som behövs som komplettering av EG-bestämmelserna.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

1	EGT L	330, 5.12.1998, s. 32 (Celex 31998L0083).
2	EUT L	204, 31.10.2003, s. 1 (Celex 32003R1882).	934

Definitioner	Prop. 2005/06:128
6 § Begreppen livsmedel, stadier i produktions-, bearbetnings- och	Bilaga 18
distributionskedjan, primärproduktion, utsläppande på marknaden och
livsmedelsföretagare har i denna lag samma betydelse som i Europa-
parlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari
2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om
inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om
förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet3.
Begreppet anläggning har samma betydelse som i Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om
livsmedelshygien4.
Föreskrifter och beslut till skydd för människors liv eller hälsa och
för konsumentintresset
7 § Om det behövs för att skydda människors liv eller hälsa eller annars
för att tillgodose konsumentintresset får regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet
besluta om

1. förbud eller villkor för hantering, införsel till landet eller utsläppande på marknaden av livsmedel,

2. märkning och presentation av livsmedel,

3. livsmedels beskaffenhet eller beteckning,

4. användning av vara, ämne eller utrustning vid hantering av livsmedel eller tillsammans med livsmedel,

5. läkarundersökning eller annan hälsokontroll av personal som är sysselsatt med livsmedelshantering och om personalhygienen i övrigt inom sådan hantering, och

6. förbud mot återutförsel av livsmedel som förvaras på en gränskontrollstation eller ett tullager eller i en frizon eller ett frilager.

Föreskrifter om livsmedelsanläggningar

8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. att hantering och utsläppande på marknaden av livsmedel endast får ske i anläggningar som godkänts av kontrollmyndigheten,

2. vilka krav som skall vara uppfyllda för att ett sådant godkännande skall meddelas, och

3. registrering av anläggningar.

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter anmälan till Europeiska kommissionen meddela föreskrifter om anpassning av och undantag från EG-bestämmelser om livsmedels- anläggningar och hantering av livsmedel.

3	EGT L 31, 1.2.2002, s. 1 (Celex 32002R0178).
4	EUT L 226, 25.6.2004, s. 3 (Celex 32004R0852).	935

Föreskrifter om åtgärder mot sabotage eller annan skadegörelse		Prop. 2005/06:128
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får		Bilaga 18
meddela	föreskrifter om försiktighetsmått i syfte att förebygga och
avhjälpa	skadeverkningarna av sabotage eller annan skadegörelse som

kan påverka Sveriges livsmedelsförsörjning.

Förbud mot att släppa ut livsmedel på marknaden

11 § Utöver vad som följer av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen är det förbjudet att på marknaden släppa ut livsmedel som

1. inte uppfyller krav och villkor som har föreskrivits eller beslutats med stöd av 7 § 2 och 3 och 9 §,

2. har hanterats eller tidigare släppts ut på marknaden i en anläggning som inte har godkänts enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 § eller registrerats enligt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen,

3. inte har godkänts eller anmälts i enlighet med de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller i enlighet med de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen eller inte uppfyller villkor i ett godkännande eller tillstånd,

4. innehåller ämnen som inte har godkänts eller som har förbjudits i enlighet med de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller i enlighet med de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen,

5. innehåller ämnen i en halt som överskrider gränsvärden som har föreskrivits med stöd av lagen eller i de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen.

Det som sägs i första stycket gäller inte om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har föreskrivit något annat.

Kontrollmyndigheternas offentliga kontroll

12 § Offentlig kontroll av efterlevnaden av denna lag, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG- bestämmelserna utövas av Livsmedelsverket, länsstyrelserna, kom- munerna eller någon annan statlig myndighet i enlighet med vad regeringen bestämmer.

En kommuns uppgift skall fullgöras av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Kontrollmyndigheternas övriga åligganden

13 § Livsmedelsverket och, i fråga om länet, en länsstyrelse samordnar övriga kontrollmyndigheters verksamhet och lämnar råd och hjälp i denna verksamhet, om inte regeringen föreskriver något annat.

Den myndighet som utövar offentlig kontroll skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats

936

med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna.

14 § Den myndighet som utövar offentlig kontroll skall verka för att överträdelser av lagen, av de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen eller av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen, beivras.

Kommunal samverkan i den offentliga kontrollen

15 § En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att kontrolluppgifter som kommunen har enligt denna lag skall skötas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att meddela beslut i ett ärende.

En kommun får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34 § kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna i 6 kap. 24–27 och 35 §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd skall tillämpas på den som fattar sådana beslut.

Överflyttning av offentlig kontroll

16 § Livsmedelsverket får, i samråd med en kommun, besluta att den offentliga kontrollen av en viss anläggning som kommunen annars har skall flyttas över till verket. Ett sådant beslut får fattas om verksamheten har stor omfattning, är särskilt komplicerad eller om det finns andra särskilda skäl.

Livsmedelsverket får besluta att kontrollen skall lämnas tillbaka till kommunen om verket och kommunen är överens om det.

17 § Livsmedelsverket får, i samråd med en kommun, besluta att den offentliga kontrollen av en viss anläggning som Livsmedelsverket annars har skall flyttas från verket till en kommun.

18 § Om en kommun grovt eller under längre tid har åsidosatt sin kontrollskyldighet när det gäller en viss anläggning, får regeringen, på ansökan av Livsmedelsverket besluta att ansvaret för den offentliga kontrollen av den anläggningen skall flyttas över till Livsmedelsverket.

Regeringen får besluta att kontrollen skall lämnas tillbaka till kommunen.

Förelägganden riktade till kommuner

19 § Om en kommun inte fullgör de skyldigheter som följer av dess kontrolluppdrag, får Livsmedelsverket förelägga kommunen att avhjälpa bristen. Ett sådant föreläggande skall innehålla uppgifter om de åtgärder som Livsmedelsverket anser nödvändiga för att bristen skall kunna avhjälpas.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

937

Föreskrifter om kontroll

20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. hur offentlig kontroll skall bedrivas,

2. skyldighet för en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan att lämna information till en sådan samordnande kontrollmyndighet som avses i 13 § första stycket,

3. skyldighet för en livsmedelsföretagare att utöva en efter verksam- hetens art lämpad egenkontroll av verksamheten, och

4. uppgiftsskyldighet för den som lämnar djur till slakt.

Rätt till upplysningar och tillträde

21 § En kontrollmyndighet och ett kontrollorgan har i den utsträckning som behövs för kontrollen rätt att

1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar, och

2. få tillträde till områden, lokaler eller andra utrymmen som har anknytning till verksamheten och där göra undersökningar och ta prover.

Bestämmelserna i första stycket gäller också för EG:s institutioner och för inspektörer och experter som utsetts av institutionerna.

Skyldighet för enskild att tillhandahålla hjälp

22 § Den som är föremål för offentlig kontroll skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att kontrollen skall kunna genomföras.

Förelägganden och förbud

23 § Utöver vad som följer av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller vad som särskilt anges i 19 § får en kontrollmyndighet meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna skall följas.

Vite

24 § Förelägganden eller förbud enligt 23 § eller enligt de EG-bestäm- melser som kompletteras av lagen får förenas med vite.

Särskilda ingripanden m.m.

25 § Utöver vad som följer av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen får en kontrollmyndighet ta hand om en vara som

1. har släppts ut på marknaden, eller som uppenbart är avsedd att släppas ut på marknaden, i strid med 11 § eller de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen, eller

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

938

2. avses med ett föreläggande eller ett förbud enligt 23 §, om före- läggandet eller förbudet inte följs.

Om en vara har tagits om hand, får ägaren under överinseende av kontrollmyndigheten göra varan duglig till livsmedel eller använda den för något annat ändamål. Annars skall kontrollmyndigheten låta förstöra varan.

Kontrollmyndigheten skall låta förstöra också sådana varor som omfattas av ett förbud enligt föreskrifter meddelade med stöd av 7 § 6, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

26 § Efter en underrättelse från smittskyddsläkaren om att smitta sprids eller misstänks spridas genom livsmedel skall kontrollmyndigheten omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att spåra smittan och undanröja risken för smittspridning.

Rättelse

27 § Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna får kontrollmyndigheten besluta om rättelse på hans eller hennes bekostnad.

Hjälp av polismyndighet

28 § Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att utöva offentlig kontroll eller i övrigt verkställa ett beslut enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna.

Hjälp enligt första stycket får begäras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polis- lagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga skäl.

Avgifter

29 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för offentlig kontroll, prövning eller registrering enligt denna lag, de föreskrifter som har med- delats med stöd av lagen eller de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen.

Bemyndigandet enligt första stycket innefattar rätt att meddela före- skrifter om skyldighet för kommunerna att ta ut sådan avgift.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur statliga myndigheters och kontrollorgans avgifter skall beräknas.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

939

Straffbestämmelser m.m.

30 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1. bryter mot en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av

5 § tredje stycket, 7, 8, 9 eller 10 §,

2. bryter mot 11 §, eller

3. inte fullgör sina skyldigheter enligt 21 § första stycket 1.

Till böter döms även den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot skyldigheter, villkor eller förbud som finns i de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. Detta gäller dock inte om överträdelsen avser bestämmelser om myndighetsutövning.

31 § Om en sådan gärning som avses i 30 § är att anse som ringa döms inte till ansvar.

Till ansvar enligt 30 § döms inte om gärningen är belagd med straff i brottsbalken eller i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

Överklagande m.m.

32 § Beslut av en kommunal nämnd enligt denna lag, enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen får överklagas hos läns- styrelsen.

33 § Beslut som Livsmedelsverket eller annan statlig förvaltnings- myndighet har meddelat i enskilda fall enligt denna lag, enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Annat beslut av Livsmedelsverket eller annan statlig förvaltnings- myndighet får överklagas hos regeringen. För att konsumenternas intresse skall kunna tillvaratas inom livsmedelsområdet får ett sådant beslut överklagas av organisation, som är att anse som central arbets- tagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbets- livet eller motsvarande sammanslutning på arbetsgivarsidan.

34 § En myndighet får bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. Genom lagen upphävs livs- medelslagen (1971:511).

2. Äldre lokalgodkännanden skall fortsätta att gälla till dess att kontrollmyndigheten har prövat om den anläggning i vilken lokalen ingår, kan godkännas i enlighet med bestämmelser som meddelats med stöd av den nya lagen eller de EG-förordningar som kompletteras av

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

940

lagen eller, om godkännande inte krävs, tills dess att kontrollmyndig- heten har registrerat anläggningen.

3. Den som vid lagens ikraftträdande bedriver verksamhet i en god- känd livsmedelslokal får fortsätta att släppa ut sådana livsmedel på marknaden som i överensstämmelse med denna lag har hanterats i lokalen till dess att kontrollmyndigheten med stöd av 8 § har prövat om den anläggning i vilken lokalen ingår kan godkännas eller registreras.

4. Beslut av en besiktningsveterinär som har meddelats före ikraft- trädandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

941

Prop. 2005/06:128 Bilaga 18

Förslag till lag om foder och animaliska biprodukter

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Lagens syfte och tillämpningsområde

1 § Denna lag syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för djurs och människors hälsa när det gäller foder och animaliska biprodukter.

2 § Lagen gäller i alla led från och med primärproduktionen av foder till och med utsläppande av foder på marknaden eller utfodring av djur. Lagen gäller också för befattning med animaliska biprodukter och därav framställda produkter.

3 § Lagen tillämpas inte på privat enskild produktion av foder avsett för sällskapsdjur och på utfodring av sådana djur i enskilda hem. Denna begränsning gäller dock inte i den mån lagen kompletterar EG- bestämmelser.

EG-bestämmelser som kompletteras av lagen

4 § Lagen kompletterar sådana bestämmelser i EG-förordningar (EG- bestämmelser) som har samma syfte som lagen och som faller inom lagens tillämpningsområde. Regeringen skall i Svensk författnings- samling ge till känna vilka grundförordningar som avses.

I fråga om EG-bestämmelser som faller inom flera lagars tillämpningsområde meddelar regeringen i verkställighetsföreskrifter vilka bestämmelser som kompletteras av den här lagen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet fatta beslut som behövs som komplettering av EG-bestämmelserna.

Definitioner

5 § Begreppen foder och utsläppande på marknaden av foder har i denna lag samma betydelse som i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndig- heten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet1.

Begreppet primärproduktion av foder har i lagen samma betydelse som i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 av den 12 januari 2005 om fastställande av krav för foderhygien2.

1	EGT L 31, 1.2.2002, s. 1 (Celex 32002R0178).
2	EUT L 35, 8.2.2005, s. 1 (Celex 32005R0183).	942

Begreppen animaliska biprodukter och därav framställda produkter	Prop. 2005/06:128
samt utsläppande på marknaden av dessa produkter har i denna lag	Bilaga 18
samma betydelse som i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för ani-
maliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel3.
Användning av vilda djur som foder
6 § I de EG-förordningar som kompletteras av lagen finns bestämmelser
om förbud mot att som foder använda djur, djurdelar eller varor som
framställs av djur.
Därutöver gäller att sådana vilda djur som inte omfattas av EG-
bestämmelserna får användas som foder endast om djuren har avlivats,
slaktats upp och därefter veterinärbesiktigats.
Det som sägs i andra stycket gäller också delar av sådana djur och
fodermjöl eller andra varor som framställts av djuren eller delar av
djuren.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela undantag från kraven i andra och tredje styckena.
Förbud mot att släppa ut foder på marknaden
7 § Utöver vad som följer av de EG-bestämmelser som kompletteras av
lagen är det förbjudet att använda eller på marknaden släppa ut foder

1. om det kan antas att fodret har en skadlig inverkan på miljön,

2. om det har en sådan beskaffenhet som inte är tillåten enligt 6 § andra eller tredje stycket,

3. för vilket upplysningsskyldighet enligt föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av 8 § inte fullgjorts,

4. som inte uppfyller de krav eller villkor om fodersäkerhet som före- skrivits eller beslutats med stöd av 8 §.

Föreskrifter och beslut om foder samt om laboratorier för foderanalyser

8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i enskilda fall besluta om villkor för eller förbud mot införsel, utförsel, tillverkning, utsläppande på marknaden, användning, bortskaffande och hantering i övrigt av foder eller ett visst parti av foder.

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att djur eller delar av djur får användas som foder i enlighet med undantagsbestämmelserna i artikel 23 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002.

3 EGT L 273, 10.10.2002, s. 1 (Celex 32002R1774).

943

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i enskilda fall besluta om villkor för labora- torier för foderanalyser och metoder för sådana analyser.

Föreskrifter och beslut om animaliska biprodukter

11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om villkor för eller förbud mot införsel, utförsel, tillverkning, utsläppande på marknaden, omhändertagande, bearbetning, bortskaffande och hantering i övrigt av animaliska biprodukter och därav framställda produkter.

Kontrollmyndigheternas offentliga kontroll

12 § Offentlig kontroll av efterlevnaden av denna lag, de föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen samt de beslut som meddelats med stöd av EG- bestämmelserna utövas av Statens jordbruksverk, kommunerna eller någon annan statlig myndighet i enlighet med vad regeringen bestämmer.

En kommuns uppgift skall fullgöras av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Regeringen får meddela föreskrifter om att kontrolluppgifter får överlämnas från en statlig myndighet till en annan statlig myndighet.

Kontrollmyndigheternas övriga åligganden

13 § Jordbruksverket samordnar övriga kontrollmyndigheters verksamhet och lämnar råd och hjälp i denna verksamhet, om inte regeringen föreskriver något annat.

Den myndighet som utövar offentlig kontroll skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen, enligt föreskrifter och beslut meddelade med stöd av lagen och enligt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen.

14 § Den myndighet som utövar offentlig kontroll skall verka för att överträdelser av lagen, av de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, eller av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen, beivras.

Kommunal samverkan i den offentliga kontrollen

15 § En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att kontrolluppgifter som kommuner har enligt denna lag skall skötas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att meddela beslut i ett ärende.

En kommun får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

944

6 kap. 34 § kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna i 6 kap. 24–27 och 35 §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd skall tillämpas på den som fattar sådana beslut.

Överflyttning av offentlig kontroll

16 § Jordbruksverket eller annan statlig kontrollmyndighet som regeringen bestämt enligt denna lag får, i samråd med en kommun, besluta att den offentliga kontrollen över en viss verksamhet som kommunen annars har skall flyttas över till verket eller myndigheten. Ett sådant beslut får fattas om verksamheten har stor omfattning, är särskilt komplicerad eller om det finns andra särskilda skäl.

Jordbruksverket eller myndigheten får besluta att kontrollen skall lämnas tillbaka till kommunen om verket eller myndigheten och kommunen är överens om det.

17 § Jordbruksverket eller annan statlig kontrollmyndighet som regeringen bestämt enligt denna lag får, i samråd med en kommun, besluta att den offentliga kontrollen av en viss anläggning som Jordbruksverket eller myndigheten annars har skall flyttas från verket eller myndigheten till en kommun.

18 § Om en kommun grovt eller under längre tid har åsidosatt sin kontrollskyldighet när det gäller viss verksamhet, får regeringen, på ansökan av Jordbruksverket eller annan statlig kontrollmyndighet som regeringen bestämt enligt denna lag, besluta att ansvaret för kontrollen av den verksamheten skall flyttas över till Jordbruksverket eller myndig- heten.

Regeringen får besluta att kontrollen skall lämnas tillbaka till kom- munen.

Föreläggande riktade till kommuner

19 § Om en kommun inte fullgör de skyldigheter som följer av dess kontrolluppdrag, får Jordbruksverket eller annan statlig kontroll- myndighet som regeringen bestämt enligt denna lag förelägga kommunen att avhjälpa bristen. Ett sådant föreläggande skall innehålla uppgifter om de åtgärder som Jordbruksverket eller myndigheten anser nödvändiga för att bristen skall kunna avhjälpas.

Föreskrifter om kontroll

20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. hur offentlig kontroll skall bedrivas,

2. skyldighet för en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan som anlitas i den offentliga kontrollen att lämna information till en sådan samordnande kontrollmyndighet som avses i 13 § första stycket,

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

945

3. skyldighet för en foderföretagare eller för annan företagare som	Prop. 2005/06:128
befattar sig med animaliska biprodukter att utöva en efter verksamhetens	Bilaga 18
art lämpad egenkontroll av verksamheten.
Rätt till upplysningar och tillträde
21 § Den som utövar offentlig kontroll har rätt att i den utsträckning det
behövs för kontrollen

1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar, samt

2. få tillträde till områden, lokaler eller andra utrymmen och som har anknytning till verksamheten och där göra undersökningar och ta prover.

Bestämmelserna i första stycket gäller också för EG:s institutioner och för inspektörer och experter som utsetts av institutionerna.

Skyldighet för enskild att tillhandahålla hjälp

22 § Den som är föremål för offentlig kontroll skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att kontrollen skall kunna genomföras.

Förelägganden och förbud

23 § Utöver vad som följer av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller vad som särskilt anges i 19 § får en myndighet som utövar offentlig kontroll meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som meddelats med stöd av EG-bestämmelserna skall följas.

Vite

24 § Förelägganden eller förbud enligt 23 § eller enligt de EG-bestäm- melser som kompletteras av lagen får förenas med vite.

Särskilda ingripanden

25 § Utöver vad som följer av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen får en kontrollmyndighet ta hand om en vara som

1. uppenbart är avsedd att släppas ut på marknaden eller användas i strid med 6 och 7 §§, föreskrifter som meddelats med stöd av 8 eller 11 § eller EG-bestämmelser som kompletteras av lagen, samt

2. avses med ett föreläggande eller ett förbud enligt 23 §, om före- läggandet eller förbudet inte följs.

Om en vara har tagits om hand får ägaren, under överinseende av kontrollmyndigheten, göra varan duglig till utfodring eller till annat avsett ändamål eller använda den för något annat tillåtet ändamål. Annars skall kontrollmyndigheten låta förstöra varan på ägarens bekostnad.

946

Rättelse

26 § Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen, de föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller beslut som har meddelats med stöd av EG- bestämmelserna får kontrollmyndigheten besluta om rättelse på hans eller hennes bekostnad.

Hjälp av polismyndighet

27 § Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att utöva offentlig kontroll eller i övrigt verkställa ett beslut enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen eller enligt de beslut som meddelats med stöd av EG-bestämmelserna.

Hjälp enligt första stycket får begäras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polis- lagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga skäl.

Avgifter

28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för offentlig kontroll, i ärenden som rör frågor som avses i 8, 10 eller 11 § och för god- kännande och registrering enligt denna lag, de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller de EG-bestämmelser som komplet- teras av lagen.

Bemyndigandet enligt första stycket innefattar rätt att meddela föreskrifter om skyldighet för kommunerna att ta ut sådan avgift.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur statliga myndigheters och kontrollorgans avgifter skall beräknas.

Straffbestämmelser

29 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1. bryter mot en föreskrift eller ett beslut som meddelats med stöd av 4 § tredje stycket, 8 eller 11 §,

2. bryter mot 7 §, eller

3. inte fullgör sina skyldigheter enligt 21 § första stycket 1.

Till böter döms även den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot skyldigheter, villkor eller förbud som finns i de bestämmelser i EG- bestämmelser som kompletteras av lagen. Detta gäller dock inte om överträdelsen avser bestämmelser om myndighetsutövning.

30 § Om en gärning som avses i 29 § är att anse som ringa döms inte till ansvar.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

947

Till ansvar enligt 29 § döms inte om gärningen är belagd med straff i brottsbalken eller i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts, döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

Överklagande m.m.

31 § Beslut av en kommunal nämnd enligt denna lag, enligt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen får överklagas hos läns- styrelsen.

32 § Beslut av Jordbruksverket eller av annan statlig förvaltnings- myndighet enligt denna lag, enligt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller enligt de bestämmelser i EG-förordningar som kompletteras av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

33 § En myndighet får bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. Genom lagen upphävs lagen (1985:295) om foder.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av länssty- relsens beslut eller beslut av annan myndighet till vilken Statens jordbruksverk överlåtit att utöva tillsyn som har meddelats före den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

948

Förslag till lag om provtagning på djur, m.m.

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag skall tillämpas på

1. kartläggning och kontroll av smittsamma djursjukdomar,

2. kontroll av vissa ämnen och restsubstanser i djur och djurprodukter,

3. märkning och registrering av djur, samt

4. åtgärder för att förebygga och hindra spridning av smittsamma djursjukdomar.

Vad som sägs i denna lag om djursjukdomar gäller även förekomsten av smittämnen hos djur.

EG-bestämmelser som kompletteras av lagen

2 § Lagen kompletterar sådana bestämmelser i EG-förordningar (EG- bestämmelser) som faller inom lagens tillämpningsområd. Regeringen skall i Svensk författningssamling ge till känna vilka grundförordningar som avses.

I fråga om EG-bestämmelser som faller inom flera lagars tillämp- ningsområde meddelar regeringen i verkställighetsföreskrifter vilka bestämmelser som kompletteras av den här lagen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet fatta beslut som behövs som komplettering av EG-bestämmelserna.

Provtagning och undersökning

3 § För att kartlägga förekomst av, fastställa frihet från eller kontrollera vissa smittsamma djursjukdomar får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det särskilda fallet besluta om provtagning eller undersökning enligt denna lag.

För att kontrollera förekomsten av vissa ämnen och restsubstanser i djur och djurprodukter får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det särskilda fallet besluta om provtagning eller undersökning enligt denna lag.

4 § Provtagning eller undersökning enligt 3 § skall utföras av veterinär eller annan person som utses av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Provtagningen eller undersökningen får utföras på djur och djur- produkter, foder samt material i övrigt enligt vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Provtagningen eller undersökningen får utföras utan samtycke av ägare eller annan rättsinnehavare och skall genomföras på ett sätt som innebär så små olägenheter som möjligt för denne.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

949

Hälsoövervakning, uppgifter om läkemedelsanvändning och villkor för livdjursförsäljning

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad en veterinär eller den som är ansvarig för ett laboratorium skall iaktta i fråga om skyldighet att anmäla och rapportera misstänkta eller inträffade fall av smittsamma djursjukdomar.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad den som håller djur skall iaktta i fråga om

1. skyldighet att anmäla verksamheten till en myndighet och att föra anteckningar om verksamheten,

2. skyldighet att anmäla misstanke om djursjukdom till en veterinär,

3. skyldighet att föra register över behandling med läkemedel och bevara journaler som rör sådan behandling, samt

4. krav på hygien i djurhållningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidare meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta att djur får säljas till annat än slakt eller flyttas från ett område till ett annat inom landet, endast om djuren är fria från viss sjukdom.

Spridning av smitta och ämnen som kan skada människors eller djurs hälsa

7 § För att förebygga och hindra spridning av smittsamma djursjukdomar får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om

1. avlivning av djur,

2. isolering av djur, samt

3. begränsningar eller andra villkor när det gäller hanteringen av djur eller produkter av djur och andra varor eller när det gäller kontakter mellan djur och människor.

Om bekämpning av epizootiska sjukdomar och vissa zoonoser finns särskilda bestämmelser i epizootilagen (1999:657) och zoonoslagen (1999:658).

8 § I fråga om livsmedelsproducerande djur eller produkter från sådana djur som innehåller eller kan antas innehålla sådana ämnen eller restsubstanser som kan göra livsmedlet icke säkert får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om

1. omhändertagande eller märkning av djur eller djurprodukter,

2. förbud mot att djur eller djurprodukter flyttas, överlåts eller används till livsmedel, samt

3. avlivning av djur.

Märkning m.m.

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

950

1. märkning, journalföring och registrering av djur samt utfärdande av identitetshandlingar för djur,

2. djurhälsa, flyttningsdokument för djur och hygien vid transport av

djur,

3. registrering av djurhållare och anläggningar för djur, samt

4. förbud mot användning av anläggningar som inte uppfyller krav på registrering som föreskrivs med stöd av 3.

I föreskrifter enligt första stycket kan det föreskrivas att en organisa- tion får föra register och utfärda identitetshandlingar.

Kontrollmyndigheternas offentliga kontroll

10 § Offentlig kontroll av efterlevnaden av denna lag, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen samt de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna utövas av Jordbruksverket eller av den statliga myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen får meddela föreskrifter om att Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelse eller kommun att utöva offentlig kontroll. En kommuns uppgift skall fullgöras av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Kontrollmyndigheternas övriga åligganden

11 § Jordbruksverket samordnar den kontrollverksamhet som verket har överlämnat till länsstyrelse eller kommun samt lämnar råd och hjälp i kontrollverksamheten.

Den myndighet som utövar offentlig kontroll skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna.

Föreskrifter om offentlig kontroll

12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. hur offentlig kontroll skall bedrivas, samt

2. skyldighet för en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan att lämna information till Jordbruksverket.

Rätt till upplysningar och tillträde

13 § En kontrollmyndighet och ett kontrollorgan har i den utsträckning som behövs för kontrollen rätt att

1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar, och

2. få tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där djur hålls eller där djurprodukter, foder eller material i

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

951

övrigt förvaras eller annars hanteras och där göra undersökningar och ta	Prop. 2005/06:128
prover.	Bilaga 18
Det som sägs i första stycket gäller också den som vidtar åtgärder
enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd
av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller de beslut
som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna.

14 § Bestämmelserna i 13 § gäller också för

1. EG:s institutioner och för inspektörer och experter som utsetts av institutionerna, samt

2. företrädare för behöriga myndigheter i andra medlemsstater inom Europeiska unionen, om kontrollen utövas eller åtgärderna utförs tillsammans med företrädare för en svensk myndighet.

Skyldighet för enskild att tillhandahålla hjälp

15 § Den som är föremål för offentlig kontroll eller andra åtgärder enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att kontrollen eller åtgärderna skall kunna genomföras.

Förelägganden och förbud

16 § Utöver vad som följer av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen får en kontrollmyndighet meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna skall följas.

Vite

17 § Förelägganden eller förbud enligt denna lag eller enligt de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen får förenas med vite.

Rättelse

18 § Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna, får kontrollmyndigheten besluta om rättelse på hans eller hennes bekostnad.

952

Hjälp av polismyndighet	Prop. 2005/06:128
19 § Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att utöva	Bilaga 18
offentlig kontroll eller i övrigt verkställa ett beslut enligt denna lag, de
föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-
bestämmelser som kompletteras av lagen eller de beslut som har
meddelats med stöd av EG-bestämmelserna.
Hjälp enligt första stycket får begäras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polis- lagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga skäl.

Avgifter

20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för

1. offentlig kontroll enligt denna lag, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen,

2. provtagning, undersökning, märkning, godkännande och registrering samt för utfärdande av identitetshandlingar enligt lagen, föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller beslut som meddelats med stöd av EG- bestämmelserna.

Bemyndigandet enligt första stycket 1 innefattar rätt att meddela föreskrifter om skyldighet för kommuner att ta ut sådana avgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om beräkningen av avgifter för statliga myndig- heter, kontrollorgan och sådana organisationer som avses i 9 § andra stycket.

Straffbestämmelser

21 § Till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet

1. bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 6, 7 eller 8 § eller 9 § första stycket,

2. bryter mot ett beslut som har meddelats med stöd av 6 § andra stycket, 7 eller 8 §, eller

3. inte fullgör sina skyldigheter enligt 15 §.

Till böter döms även den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot skyldigheter, villkor eller förbud som finns i de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen. Detta gäller dock inte om överträdelsen avser bestämmelser om myndighetsutövning.

22 § Om en gärning som avses i 21 § är att anse som ringa döms inte till ansvar.

Om ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud har överträtts döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

953

Överklagande m.m.

23 § Beslut av en kommunal nämnd enligt denna lag, enligt de före- skrifter som meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-bestäm- melser som kompletteras av lagen får överklagas hos länsstyrelsen.

24 § Beslut som en statlig förvaltningsmyndighet har meddelat enligt lagen, eller de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut som meddelats av en sådan organisation som avses i 9 § andra stycket.

Den myndighet som utövar offentlig kontroll för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol, om det överklagade beslutet har meddelats av en organisation.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

25 § Beslut enligt denna lag, enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen skall gälla omedelbart, om inte något annat beslutas.

26 § Bestämmelserna i 22, 23–28 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas, om beslutet har meddelats av en organisation.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. Genom lagen upphävs lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

954

Förslag till lag om kontroll av husdjur m.m.

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Lagens syfte

1 § Denna lag syftar till att

1. främja animalieproduktionen och djurs lämplighet för avel i närings- verksamhet,

2. förebygga sjukdomar hos djur, samt

3. främja en långsiktig förvaltning av husdjursgenetiska resurser.

EG-bestämmelser som kompletteras av lagen

2 § Lagen kompletterar sådana bestämmelser i EG-förordningar (EG- bestämmelser) som har samma syfte som lagen. Regeringen skall i Svensk författningssamling ge till känna vilka grundförordningar som avses.

I fråga om EG-bestämmelser som faller inom flera lagars tillämpnings- område meddelar regeringen i verkställighetsföreskrifter vilka bestäm- melser som kompletteras av den här lagen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet fatta beslut som behövs som komplettering av EG-bestämmelserna.

Kontroll av husdjur m.m.

3 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jordbruks- verk får för det syfte som anges i 1 §

1. meddela föreskrifter om kontroll av husdjur och av andra djur som människan har i sin vård,

2. ge organisationer på jordbruksnäringens område eller andra samman- slutningar rätt att anordna sådan kontroll,

3. meddela föreskrifter om seminverksamhet, överföring av befruktade ägg mellan hondjur och om ägg för avelsändamål.

4 § Den som innehar djur av sådant slag och inom sådant område för vilket kontroll enligt 3 § 2 har anordnats har rätt att få djuren anslutna till kontrollen. Fortsatt anslutning får vägras, om djurens innehavare inte följer de föreskrifter som gäller för kontrollen.

5 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket får meddela föreskrifter om att djur som omfattas av kontroll enligt denna lag får överlåtas under särskild beteckning som är förbehållen sådana djur.

6 § Om det finns hälsokontroll anordnad för slaktsvin eller nötkreatur, får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket,

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

955

1. meddela föreskrifter om att en avgift får tas ut vid slakt av svin eller nötkreatur från sådana besättningar som inte omfattas av kontrollen och i vilka sjukdomar i särskilt hög grad förekommer, och

2. överlämna åt innehavare av slakteri att ta ut avgiften av den som lämnar svinen eller nötkreaturen till slakt.

7 § Om det finns hälsokontroll anordnad för kronhjort och dovhjort, får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket meddela föreskrifter om vad som skall gälla för att kronhjortar och dovhjortar som inte omfattas av kontrollen skall få flyttas till eller från ett hägn. Föreskrifterna får avse också andra djurslag som hålls i sambete med kronhjort eller dovhjort.

Kontrollmyndigheternas offentliga kontroll

8 § Offentlig kontroll av efterlevnaden av denna lag, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG- bestämmelserna utövas av Jordbruksverket och länsstyrelserna i enlighet med vad regeringen bestämmer.

Kontrollmyndigheternas övriga åligganden

9 § Jordbruksverket samordnar övriga kontrollmyndigheters verksamhet och lämnar råd och hjälp i denna verksamhet.

Den myndighet som utövar offentlig kontroll skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna.

Rätt till upplysningar och tillträde

10 § En kontrollmyndighet och ett har i den utsträckning som behövs för kontrollen rätt att

1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar, och

2. få tillträde till områden, lokaler eller andra utrymmen och där göra undersökningar och ta prover.

Bestämmelserna i första stycket gäller också för EG:s institutioner och för inspektörer och experter som utsetts av institutionerna.

Skyldighet för enskild att tillhandahålla hjälp

11 § Den som är föremål för offentlig kontroll skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att kontrollen skall kunna genomföras.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

956

Förelägganden och förbud

12 § Utöver vad som följer av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen får en kontrollmyndighet meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna skall följas.

Vite

13 § Förelägganden eller förbud enligt denna lag eller enligt de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen får förenas med vite.

Rättelse

14 § Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen, de föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av EG- bestämmelserna får kontrollmyndigheten besluta om rättelse på hans eller hennes bekostnad.

Hjälp av polismyndighet

15 § Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att utöva offentlig kontroll eller i övrigt verkställa ett beslut enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen eller de beslut som meddelats med stöd av EG-bestämmelserna.

Hjälp enligt första stycket får begäras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga skäl.

Avgifter

16 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket får meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för offentlig kontroll enligt denna lag, de föreskrifter eller de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket får meddela föreskrifter om hur avgifterna skall beräknas.

Straffbestämmelser

17 § Till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 3 § 3, 5 eller 7 §.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

957

Prop. 2005/06:128 18 § Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är belagd med Bilaga 18

straff i brottsbalken.

Om ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud har överträtts döms inte till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

Överklagande m.m.

19 § Beslut enligt lagen eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter som har meddelats av en sådan organisation eller sammanslutning som avses i 3 § 2 eller av ett sådant slakteri som avses i 6 § 2, får överklagas hos Jordbruksverket.

Beslut som har meddelats av en sådan organisation som avses i artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen1, får överklagas hos Jordbruks- verket.

20 § Beslut som Jordbruksverket eller en annan statlig förvaltnings- myndighet har meddelat enligt denna lag, enligt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Jordbruksverket för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol om en organisation, en sammanslutning eller ett slakteri först har beslutat i saken.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

21 § En myndighet får bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. Genom lagen upphävs lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m.

1 EUT L 325, 12.12.2003, s. 1 (Celex 32003R2160).

958

Förslag till lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om växtskyddslagen (1972:318) dels att 1, 3–6, 7 a och 11 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 2 a, 6 a, 8 a, och 11 a §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

I denna lag förstås med

växt även del av växt såsom lök, rotstock, gren, kvist, blad, blom- ma, frukt, frö och bark samt sådan produkt av växt, som alltjämt har karaktär av råvara, såsom timmer, utsäde och spannmål,

växtskadegörare virus, bakterie, svamp, nematod, insekt, kvalster, mykoplasma och annan organism ur växt- eller djurriket som kan förorsaka sjukdom eller annan skada på växt eller växtodling.

Föreslagen lydelse

1 §2

växt: levande växt eller levande växtdel, inklusive fröer,

växtprodukt: produkt av växt- ursprung som inte är en växt enligt denna lag och som har

1. karaktär av råvara, eller

2. genomgått en enklare be- arbetning,

växtskadegörare: art, stam eller biotyp av växt, djur eller patogen som är skadlig för växt, växtodling eller växtprodukt.

Vad som avses med växt enligt lagen anges i verkställighetsföre- skrifter som meddelas av rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

2 a §3

Lagen kompletterar sådana bestämmelser i EG-förordningar (EG-bestämmelser) som faller inom tillämpningsområdet för lagen. Regeringen skall i Svensk författningssamling ge till känna vilka grundförordningar som av- ses.

I fråga om EG-bestämmelser

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

1 Jfr. rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1, Celex 32000L0029), ändrat genom rådets direktiv 2002/89/EG (EGT L 355, 30.12.2002, s. 45, Celex 32002L0089).

2 Senaste lydelse 1995:364.

3 Tidigare 2 a § upphävd genom 1994:903.

959

			som faller inom flera lagars till-
			lämpningsområde meddelar rege-
			ringen i verkställighetsföreskrifter
			vilka bestämmelser som komplet-
			teras av den här lagen.
			Regeringen eller den myndighet
			som	regeringen bestämmer		får
			meddela föreskrifter eller i det
			enskilda fallet fatta de beslut som
			behövs som komplettering av EG-
			bestämmelserna.
			3 §4
Bekämpning enligt denna lag får			Bekämpning enligt denna lag får
ske i fråga om växtskadegörare			ske i fråga om växtskadegörare
vilka anges i föreskrifter som			vilka anges i föreskrifter som
meddelas av regeringen eller den			meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen be-			myndighet som regeringen be-
stämmer. Sådan	föreskrift	får	stämmer. Sådan		föreskrift	får
meddelas endast beträffande växt-			meddelas endast beträffande växt-
skadegörare som	allvarligt	kan	skadegörare som		allvarligt	kan
skada växtodling,	skog, annan		skada	växtodling,	skog, annan
mark eller lager av växter.			mark eller lager av växter eller
			växtprodukter.

Om det finns synnerliga skäl, får den myndighet som regeringen bestämmer meddela beslut som avses i 5 § utan hinder av första stycket. Sådant beslut får gälla högst tre månader.

	4 §5
Den som har anledning anta att	Den som har anledning anta att
växtskadegörare, som omfattas av	växtskadegörare, som omfattas av
föreskrift enligt 3 § första stycket,	föreskrift enligt 3 § första stycket,
angripit växt eller växtodling på	angripit växt eller växtodling på
mark som han äger eller brukar	mark som han äger eller brukar
eller växter i lager som han	eller växter eller växtprodukter i
innehar för försäljning till andra än	lager som han innehar för försälj-
konsumenter skall genast anmäla	ning till andra än konsumenter
detta. Anmälan skall göras till den	skall genast anmäla detta. Anmä-
myndighet som regeringen be-	lan skall göras till den myndighet
stämmer.	som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från anmälningsskyldigheten.

4 Senaste lydelse 1995:364.

5 Senaste lydelse 1995:364.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

960

	5 §6	Prop. 2005/06:128
För att bekämpa och hindra	För att bekämpa och hindra	Bilaga 18
spridning av växtskadegörare, som	spridning av växtskadegörare, som
omfattas av föreskrift enligt 3 §	omfattas av föreskrift enligt 3 §
första stycket, får regeringen eller	första stycket, får regeringen eller
myndighet som regeringen be-	den myndighet som regeringen be-
stämmer	stämmer

1. förelägga fastighetsägare eller nyttjanderättshavare att vidtaga åtgärd för bekämpning av växtskadegörare på fastigheten,

2. förordna om smittrening av lokal, redskap, transportmedel eller annat föremål som kan hysa växtskadegörare,

3. förordna om smittrening eller	3. förordna om smittrening eller
förstöring av växt eller förpack-	förstöring av växt eller växtpro-
ning till växt eller om begränsning	dukt eller förpackning till växt
i rätten att använda växt eller	eller växtprodukt eller om be-
sådan förpackning,	gränsning i rätten att använda växt
	eller växtprodukt eller sådan för-
	packning,

4. förbjuda sådd eller plantering av växt,

5. meddela föreskrifter om odling eller skörd av växt,

6. förbjuda eller föreskriva vill-	6. förbjuda eller föreskriva vill-
kor för införsel, utförsel eller	kor för införsel, utförsel eller
bortförande av växt, växtskade-	bortförande, innehav	eller annan
görare, jord, kompost, gödsel och	hantering av växt,	växtprodukt,
kulturer av växtskadegörare,	växtskadegörare, jord, kompost,
	gödsel eller annat odlingssubstrat
	och kulturer av växtskadegörare,

7. vidtaga eller föreskriva annan åtgärd i fråga om enskilds egendom som finnes oundgängligen påkallad.

Åtgärd som avses i första stycket 2, 3 eller 7 kan verkställas genom myndighets försorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlåta till ett enskilt kontroll- organ som är juridisk person att i samband med införsel av växter, växtprodukter, växtskadegörare, jord, kompost, gödsel eller annat odlingssubstrat och kulturer av växtskadegörare besluta om så- dana åtgärder som avses i första stycket 1–3. Sådan överlåtelse får även avse beslut om förbud eller villkor för införsel eller bortfö- rande av växt, växtprodukt, växt- skadegörare, jord, kompost, göd- sel och kulturer av växtskade- görare i enlighet med vad som anges i första stycket 6.

6 Senaste lydelse 1989:492.

961

5 a §7

För att kartlägga förekomst av, fastställa frihet från och kontrollera spridning av växtskadegörare enligt 3 § första stycket får regeringen eller

den myndighet regeringen bestämmer
1. meddela	föreskrifter	om	att	1. meddela		föreskrifter		om	att
den som odlar eller handlar med				den som odlar växter eller handlar
växter skall anmäla verksamheten				med växter		eller	växtprodukter
till viss myndighet och föra				skall anmäla verksamheten till viss
anteckningar om verksamheten,				myndighet	och föra		anteckningar
				om verksamheten,
2. meddela	föreskrifter	eller	i	2. meddela		föreskrifter		eller	i
det enskilda fallet besluta om				det enskilda fallet besluta om
provtagning eller undersökning av				provtagning eller undersökning av
växt, jord eller annat odlings-				växt, växtprodukt, jord eller annat
substrat, mark, lokal, transport-				odlingssubstrat, mark, lokal, trans-
medel, förpackning, redskap eller				portmedel,	förpackning,			redskap
annat föremål som kan hysa växt-				eller annat föremål som kan hysa
skadegörare.				växtskadegörare.

Åtgärd som avses i första stycket 2 kan verkställas genom myndighets försorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får till ett enskilt kontrollorgan som är juridisk person överlåta att i enskilda fall besluta om prov- tagning eller undersökning enligt första stycket 2.

6 §8

En innehavare av mark, byggnad eller transportmedel är skyldig att lämna tillträde för en åtgärd enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Innehavaren är även skyldig att lämna tillträde enligt första stycket för åtgärder som utförs av EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer eller experter.

6 a §

Den som utövar offentlig kontroll har rätt att för denna kontroll på begäran få sådana upplysningar och ta del av sådana handlingar som behövs för den offentliga kontrollen.

Bestämmelserna i första stycket gäller också för EG:s institutioner

7 Senaste lydelse 1995:364.

8 Senaste lydelse 1995:364.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

962

9 Senaste lydelse 1995:364.

10 Senaste lydelse 1995:364.

7 a §9

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sundhetsintyg.

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får som regeringen bestämmer får överlämna till en juridisk person överlämna till en juridisk person att utfärda sådant sundhetsintyg att utfärda sådant sundhetsintyg som krävs vid handel med växter som krävs vid handel med växter eller vid utförsel av växter. eller växtprodukter eller vid utför-

sel av växter eller växtprodukter.

och av institutionerna	utsedda	Prop. 2005/06:128
inspektörer och experter.		Bilaga 18

8 a §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för handläggning av frågor om tillstånd, omhändertagande av gods eller för kontroll, inspektion eller därmed jämförlig åtgärd som regleras av denna lag.

11 §10

Statens jordbruksverks beslut i ett särskilt fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Detsamma gäller beslut som har meddelats av ett enskilt kontroll- organ.

Jordbruksverket för det allmän- nas talan hos allmän förvaltnings- domstol, om det överklagade be- slutet har meddelats av ett enskilt kontrollorgan.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut som meddelats med stöd av 5, 5 a eller 7 § gäller omedelbart, om inte något annat bestäms.

11 a §

När enskilda kontrollorgan utför kontroll enligt denna lag tillämpas följande bestämmelser i förvalt- ningslagen (1986:223)

– 11 och 12 §§ om jäv,

– 15 § om anteckning av upp- gifter,

963

– 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,

– 20 § om motivering av beslut,

– 21 § om underrättelse av be- slut,

– 22 § om överklagande, samt

– 26 § om rättelse av skrivfel och liknande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

964

Förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534)

Härigenom föreskrivs i fråga om djurskyddslagen (1988:534)1

dels att nuvarande 1 a och 1 b §§ skall betecknas 1 b och 1 c §§, nuvarande 24 a–d §§ skall betecknas 24 c–f §§,

dels att 3 a, 12, 24, 24 c–f, 25, 26, 27, 28, 29, 31, 32, 37, 38 och 39 §§ samt rubriken närmast före 24 § skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 36 § skall lyda ”Straffbestämmelser”, dels att rubriken närmast före 1 a § skall sättas närmast före 1 b §,

dels att det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 1 a, 24 a, 24 b, 25 a–d, 27 a och 36 a §§, samt närmast före 1 a, 24 a, 24 b, 24 c, 24 d, 24 e, 24 f, 25, 25 b, 26, 27, 27 a 28, och 38 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

EG-bestämmelser som kompletteras av lagen

1 a §

Lagen kompletterar sådana bestämmelser i EG-förordningar (EG-bestämmelser) som faller inom lagens tillämpningsområde. Regeringen skall i Svensk författ- ningssamling ge till känna vilka grundförordningar som avses.

I fråga om EG-bestämmelser som faller inom flera lagars till- lämpningsområde meddelar rege- ringen i verkställighetsföreskrifter vilka bestämmelser som komplet- teras av den här lagen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet fatta beslut som behövs som komplettering av EG- bestämmelserna.

3 a §

Om en åtgärd i fråga om stall eller annat förvaringsutrymme för djur som kräver förprövning enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 3 § tredje stycket 3 har vidtagits utan sådan prövning, skall länsstyrelsen förbjuda att

Om en åtgärd i fråga om stall eller annat förvaringsutrymme för djur som kräver förprövning enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 3 § tredje stycket 3 har vidtagits utan sådan prövning, skall den myndighet som rege-

1 Lagen omtryckt 2003:1077.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

965

byggnaden används för att hysa djur. Förbud skall dock inte med- delas om länsstyrelsen finner att åtgärden kan godkännas i efter- hand.

ringen bestämmer, förbjuda att utrymmet används för att hysa djur. Förbud skall dock inte med- delas om myndigheten finner att åtgärden kan godkännas i efter- hand.

12 §

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Djurskydds- myndigheten får meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot

1. tillförsel av hormoner eller andra ämnen till djur för att påverka djurets egenskaper i annat syfte än att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller sjukdomssymptom, eller

2. avel med sådan inriktning som kan medföra lidande för djuren eller påverka djurens naturliga beteenden.

Första stycket 1 gäller inte ämnen som omfattas av lagen (1985:295) om foder.

Tillsyn m.m.

Första stycket 1 gäller inte ämnen som omfattas av lagen (2006:0000) om foder och ani- maliska biprodukter.

Kontrollmyndigheternas

offentliga kontroll

24 §2

Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av Djurskyddsmyndig- heten, länsstyrelserna, och andra statliga myndigheter och kom- munerna (tillsynsmyndigheter) i enlighet med vad regeringen bestämmer.

En kommuns tillsyn skall full- göras av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskydds- området. Nämnden skall ha till- gång till djurskyddsutbildad personal i den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

Djurskyddsmyndigheten sam- ordnar övriga tillsynsmyndig- heters verksamhet och lämnar vid

Offentlig kontroll av efterlev- naden av denna lag, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestäm- melser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna utövas av Djurskyddsmyndig- heten, länsstyrelserna, andra stat- liga myndigheter och kommunerna i enlighet med vad regeringen bestämmer.

En kommuns offentliga kontroll skall fullgöras av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälso- skyddsområdet. Nämnden skall ha tillgång till djurskyddsutbildad personal i den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

2 Senaste lydelse 2005:338.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

966

behov råd och hjälp i denna verksamhet.

Kontrollmyndigheternas övriga åligganden

		24 a §
		Djurskyddsmyndigheten			och,	i
		fråga om länet, en länsstyrelse
		samordnar övriga kontrollmyndig-
		heters verksamhet och lämnar vid
		behov råd och hjälp i denna
		verksamhet.
		Den	myndighet	som	utövar
		offentlig	kontroll	skall	genom
		rådgivning, information			och	på
		annat sätt underlätta för den
		enskilde att fullgöra sina skyldig-
		heter enligt lagen, de föreskrifter
		och beslut som har meddelats med
		stöd av lagen, de EG-bestäm-
		melser som kompletteras av lagen
		och de beslut som har meddelats
		med stöd av EG-bestämmelserna.
		24 b §
		Den	myndighet	som	utövar
		offentlig kontroll skall verka för
		att överträdelser av lagen, av de
		föreskrifter eller beslut som har
		meddelats med stöd av lagen, eller
		av de EG-bestämmelser som kom-
		pletteras av lagen, beivras.
		Kommunal samverkan i den
		offentliga kontrollen
24 a §		24 c §3
En kommun får träffa avtal med		En kommun får träffa avtal med
en annan kommun om att		en annan kommun om att
tillsynsuppgifter	som kommunen	kontrolluppgifter som kommunen
har enligt denna lag skall skötas		har enligt denna lag skall skötas
helt eller delvis av den andra		helt eller delvis av den andra
kommunen. Kommunen får dock		kommunen. Kommunen får dock
inte överlåta	befogenheten att	inte överlåta befogenheten				att
meddela beslut i ett ärende.		meddela beslut i ett ärende.

Kommunen får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i

3 Senaste lydelse av 24 a § 2005:338.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

967

6 kap. 34 § kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna i 6 kap. 24–27	Prop. 2005/06:128
och 35 §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd skall	Bilaga 18
tillämpas på den som fattar sådana beslut.

24 b §

Länsstyrelsen i det län där en kommun är belägen får i samråd med kommunen i det enskilda fallet besluta att den tillsyn över en viss verksamhet som kommunen annars har skall flyttas över till länsstyrelsen. Ett sådant beslut får fattas om verksamheten har stor omfattning, är särskilt komplicerad eller om det finns andra särskilda skäl.

Länsstyrelsen får besluta att tillsynen skall lämnas tillbaka till kommunen om länsstyrelsen och kommunen är överens om det.

Frivillig överflyttning av offentlig kontroll

24 d §4

Länsstyrelsen i det län där en kommun är belägen får, i samråd med kommunen, i det enskilda fallet besluta att den offentliga kontrollen av en viss verksamhet som kommunen annars har skall flyttas över till länsstyrelsen. Ett sådant beslut får fattas om verk- samheten har stor omfattning, är särskilt komplicerad eller om det finns andra särskilda skäl.

Länsstyrelsen får besluta att kontrollen skall lämnas tillbaka till kommunen om länsstyrelsen och kommunen är överens om det.

Förelägganden riktade mot kommuner

24 c §

Om en kommun inte fullgör de skyldigheter som följer av kom- munens tillsynsuppdrag får läns- styrelsen i det län där kommunen är belägen förelägga kommunen att avhjälpa bristen. Ett sådant föreläggande skall innehålla upp- gifter om de åtgärder som läns- styrelsen anser nödvändiga för att bristen skall kunna avhjälpas.

4 Senaste lydelse av 24 b § 2005:338.

5 Senaste lydelse av 24 c § 2005:338.

24 e §5

Om en kommun inte fullgör de skyldigheter som följer av dess kontrolluppdrag får länsstyrelsen i det län där kommunen är belägen förelägga kommunen att avhjälpa bristen. Ett sådant föreläggande skall innehålla uppgifter om de åtgärder som länsstyrelsen anser nödvändiga för att bristen skall kunna avhjälpas.

968

						Prop. 2005/06:128
			Tvångsöverflyttning av offentlig			Bilaga 18
			kontroll
24 d §			24 f §6
Om en kommun grovt eller			Om en kommun grovt eller
under längre tid har åsidosatt sin			under längre tid har åsidosatt sin
tillsynsskyldighet när det gäller en			kontrollskyldighet när det gäller en
viss verksamhet, får regeringen på			viss verksamhet, får regeringen på
ansökan av länsstyrelsen i det län			ansökan av länsstyrelsen i det län
där kommunen är belägen, besluta			där kommunen är belägen, besluta
att ansvaret för tillsynen skall			att ansvaret för kontrollen skall
flyttas över till länsstyrelsen.			flyttas över till länsstyrelsen.
Regeringen får besluta att an-			Regeringen får besluta att an-
svaret för tillsynen skall lämnas			svaret för kontrollen skall lämnas
tillbaka till kommunen.			tillbaka till kommunen.
			Föreskrifter om offentlig kontroll
			25 §7
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Djurskyddsmyndig-
heten får meddela föreskrifter om
1. hur tillsynen enligt denna lag			1. hur offentlig		kontroll skall
skall bedrivas,			bedrivas, och
2. skyldighet	för	en tillsyns-	2. skyldighet	för	en kontroll-
myndighet att	lämna	information	myndighet eller	ett	kontrollorgan
till en annan tillsynsmyndighet,			att lämna information till en sådan
			samordnande	kontrollmyndighet
			som avses i 24 a § första stycket.

3. att det får tas ut avgifter för tillsynen och i ärenden enligt den- na lag.

Regeringen får överlåta åt kom- munen att meddela föreskrifter om avgifter enligt första stycket 3.

25 a §

Regeringen får meddela före- skrifter om vilka bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kon- trollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd8 som skall tillämpas vid

6	Senaste lydelse av 24 d § 2005:338.
7	Senaste lydelse 2005:338.
8	EUT L 165, 30.4.2004, s. 1 Celex 32004R0882.	969

offentlig kontroll av andra djur- hållare än sådana som håller livsmedelsproducerande djur.

Avgifter

25 b §

Regeringen eller, efter regering- ens bemyndigande, Djurskydds- myndigheten får meddela före- skrifter om skyldighet att betala avgift för offentlig kontroll enligt lagen, de föreskrifter som med- delats med stöd av lagen eller de EG-bestämmelser som komplet- teras av lagen. Bemyndigandet innefattar rätt att meddela före- skrifter om skyldighet för kom- muner att ta ut sådan avgift.

25 c §

Regeringen eller, efter regering- ens bemyndigande, Djurskydds- myndigheten får meddela före- skrifter om skyldighet att betala avgift i ärenden som handläggs av statliga myndigheter enligt lagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen.

Regeringen eller efter regering- ens bemyndigande, kommunfull- mäktige får meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för en kommunal nämnds handlägg- ning av ärenden enligt lagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller de EG-bestäm- melser som kompletteras av lagen.

25 d §

Regeringen eller efter regering- ens bemyndigande, Djurskydds- myndigheten får meddela före- skrifter om hur statliga myndig- heters och kontrollorgans avgifter skall beräknas.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

970

Förelägganden, förbud och rättelse

26 §9

En tillsynsmyndighet får, utöver vad som särskilt anges i 24 c §, meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.

I beslut om föreläggande eller förbud enligt denna paragraf får tillsynsmyndigheten sätta ut vite, dock inte i fall som avses i 29 §.

Om någon inte rättar sig efter lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller inte följer en tillsynsmyndighets föreläggande, får myndigheten besluta om rättelse på hans bekostnad. I brådskande fall får ett sådant beslut meddelas utan föregående föreläggande.

Utöver vad som följer av de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen eller vad som särskilt anges i 24 c § får en kontrollmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som komplet- teras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG- bestämmelserna skall följas.

Förelägganden eller förbud enligt första stycket eller enligt de EG-bestämmelser som komplet- teras av lagen får förenas med vite, dock inte i fall som avses i 29 §.

Om någon inte rättar sig efter lagen, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna får kontrollmyndigheten besluta om rättelse på hans eller hennes bekostnad. I brådskande fall får ett sådant beslut meddelas utan föregående föreläggande.

Rätt till upplysningar och tillträde m.m.

		27 §10
För tillsyn enligt denna lag har			En kontrollmyndighet och ett
tillsynsmyndigheten	rätt att	få	kontrollorgan har i den utsträck-
tillträde till områden, anlägg-			ning som behövs för kontrollen
ningar, byggnader,	lokaler	och	rätt att
andra utrymmen där djur hålls och			1. på begäran få upplysningar
att där besikta djuren, göra under-			och ta del av handlingar, och
sökningar och ta prover.			2. få tillträde till områden, an-
			läggningar, byggnader, lokaler och

9 Senaste lydelse 2005:338.

10 Senaste lydelse 2005:338.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

971

Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för till- synen.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för EG:s institutioner och av institu- tionerna utsedda inspektörer och experter.

Polismyndigheten skall på be- gäran lämna tillsynsmyndigheten den hjälp som behövs vid tillsynen.

andra utrymmen där djur hålls eller som berör djurhållningen och där besiktiga djuren, göra under- sökningar och ta prover.

Bestämmelserna i första stycket gäller också för EG:s institutioner och för inspektörer och experter som utsetts av institutionerna.

Den som är föremål för offentlig kontroll skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att kontrollen skall kunna genomföras.

Hjälp av polismyndighet

27 a §

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att utöva offentlig kontroll eller i övrigt verkställa ett beslut enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som komplet- teras av lagen eller de beslut som meddelats med stöd av EG- bestämmelserna.

Hjälp enligt första stycket får begäras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga

skäl.

Undantag för djur som används inom försvarsmakten

	28 §
Bestämmelserna i 24, 26 och	Bestämmelserna i 24–24 b, 25,
27 §§ gäller inte djur som används	25 b och 26–27 a §§ gäller inte
inom försvarsmakten.	djur som används inom försvars-
	makten.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

972

1. djuret otillbörligt utsätts för lidande och detta inte rättas till efter tillsägelse av kontrollmyndig- heten,

		29 §		Prop. 2005/06:128
Länsstyrelsen skall meddela förbud att ha hand om djur eller ett visst				Bilaga 18
slag av djur för den som
1. inte följer ett beslut som en		1. inte följer ett beslut som en
tillsynsmyndighet	har meddelat	kontrollmyndighet	har meddelat
enligt 26 § och som är av väsentlig		enligt 26 § och som är av väsentlig
betydelse från	djurskyddssyn-	betydelse från	djurskyddssyn-
punkt,		punkt,

2. allvarligt har försummat tillsynen eller vården av ett djur,

3. har misshandlat ett djur,

4. har dömts för djurplågeri enligt 16 kap. 13 § brottsbalken, eller

5. vid upprepade tillfällen dömts	5. vid upprepade tillfällen dömts
för brott mot denna lag eller mot	för brott enligt 36 eller 36 a § eller
föreskrifter som meddelats med	vid upprepade tillfällen varit före-
stöd av lagen eller vid upprepade	mål för beslut enligt 26 §.

tillfällen varit föremål för beslut enligt 26 §.

Förbud skall inte meddelas, om det är uppenbart att ett upprepande inte kommer att inträffa.

Om den mot vilken förbudet riktas är ägare av djuret, får länsstyrelsen dessutom ålägga honom att göra sig av med det och förbjuda honom att skaffa djur över huvud taget eller ett visst slag av djur.

Förbudet kan avse viss tid eller gälla tills vidare.

31 §

Länsstyrelsen skall besluta att ett djur skall tas om hand genom polismyndighetens försorg om

1. djuret otillbörligt utsätts för lidande och detta inte rättas till efter tillsägelse av tillsynsmyndig- heten,

2. ett beslut som meddelats enligt 26 § inte följs och beslutet är av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt,

3. ett beslut som meddelats enligt 29 § inte följs,

4. den som har djuret i sin vård har dömts för djurplågeri enligt 16 kap. 13 § brottsbalken, eller

5. den som har djuret i sin vård vid upprepade tillfällen dömts för brott mot denna lag eller före- skrifter som meddelats med stöd av lagen eller vid upprepade tillfällen varit föremål för beslut enligt 26 §.

5. den som har djuret i sin vård vid upprepade tillfällen dömts för brott enligt 36 eller 36 a § eller vid upprepade tillfällen varit föremål för beslut enligt 26 §.

Utan hinder av vad i 31 § 1 föreskrivs om tillsägelse och rättelse skall länsstyrelsen, en tillsynsmyndighet eller polis- myndigheten besluta att ett djur som är utsatt för lidande

32 §
Utan	hinder		av	vad i	31 § 1
föreskrivs		om	tillsägelse			och
rättelse	skall		länsstyrelsen,			en
kontrollmyndighet				eller	polis-
myndigheten besluta att ett djur
som	är	utsatt		för	lidande		973

omedelbart skall omhändertas om omedelbart skall omhändertas om 1. det bedöms utsiktslöst att felet blir avhjälpt,

2. ägaren till djuret är okänd eller inte kan anträffas, eller

3. det i övrigt bedöms oundgängligen nödvändigt från djurskydds- synpunkt.

Om beslutet har meddelats av någon annan än länsstyrelsen, skall beslutet underställas länsstyrelsen, som snarast skall avgöra om det skall fortsätta att gälla.

Omhändertagandet skall ske genom polismyndighetens försorg.

36 a §

Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot skyldigheter, villkor eller förbud som finns i de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. Detta gäller dock inte om överträdelsen avser bestämmelser om myndig- hetsutövning.

Om brottet har begåtts med uppsåt och avsett en förpliktelse av väsentlig betydelse från djur- skyddssynpunkt, döms till fängelse i högst två år.

Om gärningen är att anse som ringa skall inte dömas till ansvar.

Till ansvar enligt denna para- graf döms inte om gärningen är belagd med samma eller strängare straff i brottsbalken.

			37 §
Om ett	vitesföreläggande	eller	Om ett	vitesföreläggande		eller
vitesförbud	har överträtts,	döms	vitesförbud	har	överträtts,	döms
inte till ansvar enligt 36 § för gär-			inte till ansvar		enligt 36	eller
ning som omfattas av förelägg-			36 a § för gärning som omfattas av
andet eller förbudet.			föreläggandet eller förbudet.

Den som har ålagts att betala en särskild avgift enligt 3 § fjärde stycket för att han inte låtit förpröva stall eller andra förvaringsutrymmen för djur döms inte till ansvar enligt 36 §.

Överklagande m.m.

38 §

Beslut av en kommunal nämnd enligt denna lag eller enligt bestämmelser som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos länsstyrelsen.

Beslut av en kommunal nämnd enligt denna lag, enligt de före- skrifter som meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen får överklagas hos läns-

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

974

Beslut, som annan statlig myn- dighet än regeringen i särskilt fall meddelat enligt lagen eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Pröv- ningstillstånd krävs vid över- klagande till kammarrätten.

styrelsen.

Beslut, som en statlig förvalt- ningsmyndighet i särskilt fall meddelat enligt lagen, enligt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen, får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstill- stånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Annat beslut som Djurskyddsmyndigheten eller annan statlig myndighet meddelat enligt lagen eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen får överklagas hos regeringen.

39 §

Beslut som avses i 29, 31, 32 och 34 §§ gäller omedelbart, om inte myndigheten bestämmer något annat. En myndighet får i annat fall bestämma att ett beslut skall gälla även om det överklagas.

Regeringen får meddela före- skrifter om i vilka fall beslut skall gälla omedelbart.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

975

Om det finns grundad anledning att anta att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat, skall

Jordbruksverket, i den utsträck- ning det är nödvändigt för att motverka smittspridning, besluta om förbud mot att besöka eller lämna eller utföra transporter eller förflyttningar av djur eller fordon till, från eller inom sådana om- råden

Förslag till lag om ändring i epizootilagen (1999:657)

Härigenom föreskrivs i fråga om epizootilagen (1999:657)

dels att 4 a, 5, 7–9, 11–14 och 21 §§ samt rubrikerna närmast före 11 och 21 §§ skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 20 § skall lyda ”Straffbestämmelser m.m.”, dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 1 a, 11 a, 12 a, 13 a, 13 b och 22 §§, samt närmast före 1 a, 11 a, 12, 12 a, 13, 13 a, 13 b och 14 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

EG-bestämmelser som kompletteras av lagen

1 a §

Lagen kompletterar sådana be- stämmelser i EG-förordningar (EG-bestämmelser) som faller inom lagens tillämpningsområde. Regeringen skall i Svensk författ- ningssamling ge till känna vilka grundförordningar som avses.

I fråga om EG-bestämmelser som faller inom flera lagars till- lämpningsområde meddelar rege- ringen i verkställighetsföreskrifter vilka bestämmelser som komplet- teras av den här lagen.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter eller i det en- skilda fallet fatta beslut som behövs som komplettering av EG- bestämmelserna.

4 a §1 Om det finns grundad anledning

att anta att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat, skall den myndighet som regeringen be- stämmer, i den utsträckning det är nödvändigt för att motverka smitt- spridning, besluta om förbud mot att besöka eller lämna eller utföra transporter eller förflyttningar av djur eller fordon till, från eller inom sådana områden

1 Senaste lydelse 2005:102.

976

1. som gränsar till ett område där smitta kan antas förekomma, eller								Prop. 2005/06:128
2. där det annars kan finnas risk för spridning av smitta.								Bilaga 18
				Jordbruksverket		får överlämna
				åt länsstyrelsen eller annan statlig
				myndighet att fatta beslut enligt
				första stycket.
			5 §2
Om det är klarlagt att ett fall av				Om det är klarlagt att ett fall av
epizootisk	sjukdom	har	inträffat,	epizootisk	sjukdom har		inträffat,
skall den myndighet som rege-				skall Jordbruksverket besluta				om
ringen bestämmer		besluta om		förbud enligt 4 § för de områden
förbud enligt 4 § för de områden				där smitta förekommer, eller om
där smitta förekommer, eller om				andra begränsningar i hanteringen
andra begränsningar i hanteringen				av djur eller varor, allt i den
av djur eller varor, allt i den				utsträckning som behövs för att
utsträckning som behövs för att				motverka	smittspridning		(smitt-
motverka	smittspridning		(smitt-	förklaring).
förklaring).
Under	samma	förutsättningar		Under	samma	förutsättningar
skall regeringen eller den myndig-				skall regeringen eller, efter rege-
het som	regeringen bestämmer			ringens bemyndigande, Jordbruks-
meddela föreskrifter eller i det				verket meddela föreskrifter eller i
enskilda fallet besluta om				det enskilda fallet besluta om

1. förbud mot transporter av djur eller varor till, från eller inom områden som gränsar till områden där smitta förekommer eller om andra begränsningar i hanteringen av djur eller varor inom sådana angränsande områden, och

2. förbud mot tillträde till vissa djurstallar eller andra anläggningar där djur hålls (tillträdesförbud) eller särskilda villkor för tillträde till sådana anläggningar.

				Jordbruksverket får överlämna
				åt länsstyrelsen eller annan statlig
				myndighet att fatta beslut enligt
				första och andra styckena.
			7 §3
Beslut enligt		4, 4 a eller	5 §	Beslut enligt 4, 4 a eller 5 §
skall upphävas av den myndighet				skall upphävas av Jordbruksverket
som	regeringen	bestämmer	så	så snart det blivit klarlagt att det
snart det blivit klarlagt att det inte				inte längre finns förutsättningar för
längre	finns förutsättningar		för	beslutet.
beslutet.

Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan statlig myndighet att fatta beslut enligt första stycket.

2	Senaste lydelse 2005:102.
3	Senaste lydelse 2005:102.	977

8 §4	Prop. 2005/06:128
För att förebygga eller bekämpa epizootiska sjukdomar får regeringen	Bilaga 18
eller den myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i
det enskilda fallet besluta om

1. slakt eller annan avlivning av djur som är eller misstänks vara smittade eller kan sprida smitta,

2. slakt eller annan avlivning av andra djur,

3. oskadliggörande av döda djur, produkter av djur, andra varor, avfall och annat material som kan sprida smitta,

4. smittrening,

5. skyddsympning eller annan förebyggande behandling av djur,

6. undersökning av djur och produkter av djur i kontrollsyfte,

7. djurhållning,

8. begränsningar eller andra villkor vad gäller förflyttning av fordon,

9. begränsningar eller andra villkor vad gäller transport eller annan hantering av levande och döda djur, produkter av djur, andra varor, avfall och annat material,

10. registrering eller journalföring av djurtransporter, levande och döda djur, produkter av djur och andra varor, avfall och annat material,

11. dokumentation i fråga om besök på en anläggning där djur hålls,

12. oskadliggörande av skadedjur som sprider smitta,

13. metoder för provtagning och analys,

14. skyldighet att till Jordbruksverket lämna uppgifter som kan ha betydelse för arbetet med att förebygga eller bekämpa epizootiska sjuk- domar,

15. annan åtgärd som skall genomföras till följd av beslut av Europeiska kommissionen eller som annars är nödvändig.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som be- hövs som komplettering av sådana EG-bestämmelser som inte faller inom tillämpningsområdet för vare sig livsmedelslagen (1971:511) eller lagen (1985:295) om foder och som finns i

1. Europaparlamentets och rå- dets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om faststäl- lande av bestämmelser för före- byggande, kontroll och utrotning

av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati, eller

2. någon EG-förordning som har beslutats med stöd av den förordning som anges under 1.

	9 §
Efter beslut av den myndighet	Efter beslut av Jordbruksverket
4 Senaste lydelse 2005:102.	978

Offentlig kontroll av efterlev- naden av denna lag, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmel- ser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna ut- övas av Jordbruksverket och läns- styrelserna i enlighet med vad regeringen bestämmer.

Kontrollmyndigheternas övriga åligganden

som regeringen bestämmer skall	skall	Prop. 2005/06:128
1. innehavare av sådana slakteriinrättningar eller bearbetningsanlägg-		Bilaga 18

ningar som är ställda under offentlig kontroll ställa lokaler och utrustning till förfogande för sådan slakt eller avlivning som avses i 8 § 1 och 2 eller för sådant oskadliggörande som avses i 8 § 3,

2. innehavare av redskap eller annan utrustning som oundgängligen behövs för att förebygga eller bekämpa en epizootisk sjukdom tillhanda- hålla utrustningen,

3. personal vid slakteriinrättningar eller bearbetningsanläggningar som avses i 1 och de personer som handhar utrustning som avses i 2 delta i förebyggande åtgärder eller bekämpning enligt denna lag.

Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan statlig myndighet att fatta beslut enligt första stycket.

Tillsyn	Kontrollmyndigheternas
	offentliga kontroll

11 §5

Den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen utövas av Jordbruksverket. Läns- styrelsen utövar tillsynen inom länet.

Det som sägs i första stycket och i 12–14 §§ om tillsyn över efter- levnaden av denna lag och före- skrifter eller beslut som har med- delats med stöd av lagen gäller också för tillsyn över efterlev- naden av sådana EG-bestäm- melser som avses i 8 § andra stycket.

11 a §

Jordbruksverket samordnar öv- riga kontrollmyndigheters verk- samhet och lämnar råd och hjälp i denna verksamhet.

Den myndighet som utövar

5 Senaste lydelse 2003:101.

979

En kontrollmyndighet och ett kontrollorgan har i den utsträck- ning som behövs för kontrollen rätt att

1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar, och

2. få tillträde till områden, anlägg- ningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen för att där besik- tiga djuren, göra undersökningar och ta prover.

Det som sägs i första stycket gäller också den som vidtar åtgärder enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som komplet- teras av lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av EG- bestämmelserna.

Bestämmelserna i första stycket gäller också för EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer och experter.

Skyldighet för enskild att tillhandahålla hjälp

12 a §

Den som är föremål för offentlig kontroll eller andra åtgärder enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen eller de beslut som har

offentlig kontroll skall genom råd-	Prop. 2005/06:128
givning, information och på annat	Bilaga 18
sätt underlätta för den enskilde att
fullgöra sina skyldigheter enligt
lagen, de föreskrifter och beslut
som har meddelats med stöd av
lagen, de EG-bestämmelser som
kompletteras av lagen och de be-
slut som har meddelats med stöd
av EG-bestämmelserna.

Rätt till upplysningar och tillträde

12 §

För tillsynen har tillsynsmyndig- heten rätt att få tillträde till områden, anläggningar, byggna- der, lokaler och andra utrymmen för att där besiktiga djuren, göra undersökningar och ta prover.

Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för till- synen.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för EG:s institutioner och av institu- tionerna utsedda inspektörer och experter.

980

Utöver vad som följer av de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen får en kontrollmyndighet meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som komplet- teras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG- bestämmelserna skall följas.

Vite

13 a §

Förelägganden eller förbud enligt denna lag eller enligt de EG-bestämmelser som komplet- teras av lagen får förenas med vite.

Rättelse

13 b §

Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen, de före- skrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som komplet- teras av lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av EG- bestämmelserna får kontrollmyn- digheten besluta om rättelse på hans eller hennes bekostnad.

meddelats med stöd av EG- bestämmelserna skall tillhanda- hålla den hjälp som behövs för att kontrollen eller åtgärderna skall kunna genomföras.

Förelägganden och förbud

13 §

Tillsynsmyndigheten får med- dela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. I beslut om föreläg- gande eller förbud får tillsyns- myndigheten sätta ut vite.

Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag, en- ligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt ett föreläggande, kan tillsynsmyndig- heten besluta om rättelse på hans bekostnad.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

981

Överklagande m.m.

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att utöva offentlig kontroll eller i övrigt verkställa ett beslut enligt lagen, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som komplet- teras av lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av EG- bestämmelserna.

Hjälp enligt första stycket får begäras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga skäl.

Hjälp av polismyndighet

14 § Polismyndigheten skall lämna

den hjälp som behövs för att denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.

Överklagande

21 §

Beslut enligt denna lag eller	Beslut enligt denna lag, enligt
enligt föreskrifter som har med-	de föreskrifter som har meddelats
delats med stöd av lagen får	med stöd av lagen eller de EG-
överklagas hos allmän förvalt-	bestämmelser som kompletteras av
ningsdomstol. En veterinärs beslut	lagen får överklagas hos allmän
enligt 4 § får dock inte överklagas.	förvaltningsdomstol. En veterinärs
	beslut enligt 4 § får dock inte

överklagas. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har med- delats med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte något annat beslutas.

22 §

Beslut enligt denna lag, enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-bestämmelser som komplette- ras av lagen skall gälla omedel- bart, om inte något annat beslutas.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

982

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

983

Förslag till lag om ändring i zoonoslagen (1999:658)

Härigenom föreskrivs i fråga om zoonoslagen (1999:658)

dels att 4, 5 och 7–11 och 13 §§ samt rubrikerna närmast före 8 och 13 §§ skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 12 § skall lyda ”Straffbestämmelser m.m.”,

dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 1 a, 8 a, 9 a, 10 a, 10 b, 12 a och 14 §§, samt närmast före 1a, 8 a, 9, 9 a, 10, 10 a, 10 b och 11 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	EG-bestämmelser som
	kompletteras av lagen
	1 a §
	Lagen kompletterar sådana
	bestämmelser i EG-förordningar
	(EG-bestämmelser) som faller
	inom lagens tillämpningsområde.
	Regeringen skall i Svensk för-
	fattningssamling ge till känna vil-
	ka grundförordningar som avses.
	I fråga om EG-bestämmelser
	som faller inom flera lagars till-
	lämpningsområde meddelar rege-
	ringen i verkställighetsföreskrifter
	vilka bestämmelser som komplet-
	teras av den här lagen.
	Regeringen eller den myndighet
	regeringen bestämmer får med-
	dela föreskrifter eller i det en-
	skilda fallet fatta beslut som
	behövs som komplettering av EG-
	bestämmelserna.
	4 §

För att fastställa förekomst av eller frihet från en zoonos får den myndighet som regeringen be- stämmer besluta om provtagning eller undersökning av djur och av djurprodukter eller andra föremål som kan bära på smitta.

För att fastställa förekomst av eller frihet från en zoonos får

Jordbruksverket besluta om prov- tagning eller undersökning av djur och av djurprodukter eller andra föremål som kan bära på smitta.

Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan statlig myndighet att fatta beslut enligt första stycket.

5 §

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

984

För att förebygga eller bekämpa zoonoser får regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om

För att förebygga eller bekämpa zoonoser får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jord- bruksverket meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om

1. slakt eller annan avlivning av djur,

2. oskadliggörande av döda djur och produkter av djur samt avfall och annat material som kan sprida smitta,

3. smittrening,

4. skyddsympning eller annan förebyggande behandling av djur,

5. undersökning av djur och produkter av djur i kontrollsyfte,

6. djurhållning,

7. begränsningar eller andra villkor vad gäller hanteringen av djur eller produkter av djur och andra varor eller såvitt avser kontakter mellan djur och människor,

8. transporter av djur och varor,

9. journalföring i fråga om djur, produkter av djur och djurtransporter,

10. oskadliggörande av skadedjur som sprider smitta,

11. metoder för provtagning och analys samt vad den som är ansvarig för ett laboratorium skall iaktta i fråga om rapportering med anledning av genomförda analyser,

12. andra åtgärder som är nödvändiga.

Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan statlig myndighet att fatta beslut enligt första stycket.

7 §

Den myndighet som regeringen bestämmer får överlåta åt en veterinär att besluta i enskilda ärenden enligt 4 och 5 §§.

Tillsyn

Den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen utövas av Jordbruksverket. Läns- styrelsen utövar tillsynen inom länet.

Tillsynen över efterlevnaden av

Jordbruksverket eller, i den utsträckning som Jordbruksverket bestämmer, länsstyrelsen får överlåta åt en veterinär att besluta i enskilda ärenden enligt 4 och 5 §§.

Kontrollmyndigheternas offentliga kontroll

8 §

Offentlig kontroll av efterlev- naden av denna lag, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestäm- melser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna utövas av Jordbruksverket och länsstyrelsen i enlighet med vad regeringen bestämmer.

Offentlig kontroll av efter-

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

985

beslut i enskilda fall enligt 4 eller 5 § får också utövas av en vete- rinär som utses av Jordbruksverket eller länsstyrelsen.

För tillsynen har den som utövar tillsyn rätt att få tillträde till områden, anläggningar, byggna- der, lokaler och andra utrymmen för att där besiktiga djuren, göra undersökningar och ta prover.

Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för till- synen.

levnaden av beslut i enskilda fall enligt 4 eller 5 § får också utövas av en veterinär som utses av Jordbruksverket eller länsstyrel- sen.

Kontrollmyndigheternas övriga åligganden

8 a §

Jordbruksverket samordnar öv- riga kontrollmyndigheters verk- samhet och lämnar råd och hjälp i denna verksamhet.

Den myndighet som utövar offentlig kontroll skall genom råd- givning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna.

Rätt till upplysningar och tillträde

9 §

En kontrollmyndighet och ett kon- trollorgan har i den utsträckning som behövs för kontrollen rätt att

1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar, och

2. få tillträde till områden, an- läggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen för att där besik- tiga djuren, göra undersökningar och ta prover.

Det som sägs i första stycket gäller också den som vidtar åt- gärder enligt denna lag, de före- skrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som komplet- teras av lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av EG- bestämmelserna.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

986

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för EG:s institutioner och av institu- tionerna utsedda inspektörer och experter.

Bestämmelserna i första stycket gäller också för EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer och experter.

Skyldighet för enskild att tillhandahålla hjälp

9 a §

Den som är föremål för offentlig kontroll eller åtgärder enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna skall till- handahålla den hjälp som behövs för att kontrollen eller åtgärderna skall kunna genomföras.

Förelägganden och förbud

10 §

Tillsynsmyndigheten får med- dela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. I beslut om föreläg- gande eller förbud får tillsyns- myndigheten sätta ut vite.

Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag, enligt föreskrifter som har med- delats med stöd av lagen eller en- ligt ett föreläggande, kan tillsyns- myndigheten besluta om rättelse på hans bekostnad.

Utöver vad som följer av de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen får en kontrollmyndighet meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som komplet- teras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG- bestämmelserna skall följas.

Vite

10 a §

Förelägganden eller förbud enligt denna lag eller enligt de EG-bestämmelser som komplet-

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

987

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.

teras av lagen får förenas med vite.

Rättelse

10 b §

Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som komplet- teras av lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av EG- bestämmelserna, får kontroll- myndigheten besluta om rättelse på hans eller hennes bekostnad.

Hjälp av polismyndighet

11 §

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att utöva offentlig kontroll eller i övrigt verkställa ett beslut enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som komplet- teras av lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av EG- bestämmelserna.

Hjälp enligt första stycket får begäras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga

skäl.

12 a §

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet åsidosätter skyldigheter, förbud eller villkor som finns i de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. Detta gäller dock inte om överträdelsen avser bestämmelser om myndig- hetsutövning.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

988

	Till ansvar enligt första stycket	Prop. 2005/06:128
	skall inte dömas i ringa fall.	Bilaga 18
	Den som har överträtt ett vites-
	föreläggande eller vitesförbud en-
	ligt 10 § döms inte till ansvar
	enligt första stycket för en gärning
	som omfattas av föreläggandet
	eller förbudet.
Överklagande	Överklagande m.m.
	13 §
Beslut av en enskild veterinär får överklagas hos Jordbruksverket.
Andra beslut enligt denna lag	Andra beslut enligt denna lag
eller enligt föreskrifter som har	eller enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen får	meddelats med stöd av lagen eller
överklagas hos allmän förvalt-	enligt de EG-bestämmelser som
ningsdomstol.	kompletteras av lagen får över-
	klagas hos allmän förvaltnings-
	domstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har med- delats med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte något annat beslutas.

14 §

Beslut enligt denna lag eller enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen skall gälla omedelbart, om inte något annat beslutas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

989

Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare

Härigenom föreskrivs att i 3, 8 och 10 §§ lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare orden ”livsmedelslagen (1971:511)” skall bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om livsmedel, m.m.”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

990

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1183) om tillfällig försäljning

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1990:1183) om tillfällig för- säljning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Om det behövs med hänsyn till varuförsörjningen i ett område, får regeringen i en förordning före- skriva att försäljning i området av kläder, skor eller sådana livsmedel som inte är avsedda för förtäring på stället får ske bara efter särskilt tillstånd av den kommun där området ligger.

Sådana föreskrifter skall begrän- sas på sätt som framgår av 5 §.

Regeringen får överlåta åt kom- munerna att meddela föreskrifter som avses i första stycket.

Om det behövs med hänsyn till varuförsörjningen i ett område, får regeringen i en förordning före- skriva att försäljning i området av kläder, skor eller sådana livsmedel eller snus- och tuggtobakspro- dukter som inte är avsedda för förtäring på stället får ske bara efter särskilt tillstånd av den kommun där området ligger.

Sådana föreskrifter skall be- gränsas på sätt som framgår av 5 §.

Regeringen får överlåta åt kom- munerna att meddela föreskrifter som avses i första stycket.

4 §

I 3 § avses med

livsmedel: varor som avses i

1 § 1 livsmedelslagen (1971:511), kläder: varor som avses i 61 eller 62 kap. tulltaxelagen (1987:1068), skor: varor som avses i 64 kap. tulltaxelagen.

I 3 § avses med

livsmedel: varor som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om in- rättande av Europeiska myndig- heten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet1,

kläder: varor som avses i 61 eller 62 kap. i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan2,

skor: varor som avses i 64 kap. i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

1	EUT L 31, 1.2.2002 s. 1 (Celex 32002R0178).
2	EGT L 256, 7.9.1987 s. 1 (Celex 387R2568).	991

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

992

Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 9 § och 7 kap. 1 § mervärdesskatte- lagen (1994:200) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

9 §1

En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller 3 § av en vara anses som en omsättning utomlands, om

1. säljaren levererar varan till en plats utanför EG,

2. direkt utförsel av varan till en plats utanför EG ombesörjs av en speditör eller fraktförare,

3. en utländsk företagare förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den här i landet för direkt utförsel till en plats utanför EG,

4. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik för bruk ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg eller för sådan omsättning som anges i 1 § tredje stycket,

4 a. varan levereras till ett fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för försäljning ombord och avser sådana livsmedel eller livsmedelstillsatser som anges i livsmedelslagen (1971:511), dock inte punktskattepliktiga varor,

4 a. varan levereras till ett fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för försäljning ombord och avser sådana livsmedel som anges i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om in- rättande av Europeiska myndig- heten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet2, dock inte punktskattepliktiga varor,

5. varan omsätts på fartyg eller luftfartyg i de fall som avses 2 b § för konsumtion ombord,

6. det är fråga om en leverans av varor av de slag som avses i 3 § lagen (1999:445) om exportbutiker och varorna är avsedda för försäljning i en sådan butik,

6 a. det är fråga om en sådan försäljning som avses i 1 § andra stycket lagen om exportbutiker,

7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är tillfälligt registrerad enligt 23 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (2001:558) om vägtrafikregister, eller

8. varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat land än ett EG-land, under förutsättning att

a. ersättningen utgör minst 200 kronor, och

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

1	Senaste lydelse 2002:1004.
2	EGT L 31, 1.2.2002, s.1 (Celex32002R0178).	993

b. säljaren kan visa att köparen har medfört varan vid resa till en plats	Prop. 2005/06:128
utanför EG före utgången av tredje månaden efter den månad under	Bilaga 18
vilken leveransen av varan gjordes.
Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt
i Norge eller på Åland anses omsättningen som en omsättning utomlands
endast om

1. leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör en helhet och ersättningen utgör minst 1 000 kronor efter avdrag för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen och

2. säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen fört in varan eller varorna till Norge eller till Åland och därvid enligt tullräkning eller liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.

En leverans av varor till fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller mellan Sverige och Åland skall anses som en omsättning utomlands endast om leveransen inte strider mot 5 och 6 §§ lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.

En leverans som avses i första stycket 4 av punktskattepliktiga varor skall anses som en omsättning utomlands endast om leveransen uppfyller de villkor som gäller för proviantering i 7–9 §§ lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg.

7 kap.

1 §3

Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för

1. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,

2. transport i skidliftar,

3. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

4. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap. 5–7 §§,

5. omsättning, gemenskapsin- ternt förvärv och import av sådana livsmedel och livsmedelstillsatser som avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med undantag för

a) vatten från vattenverk,

b) spritdrycker, vin och starköl,

och

c) tobaksvaror.

5. omsättning, gemenskapsin- ternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedels- lagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livs- medelssäkerhet och om förfaran- den i frågor som gäller livsmedels- säkerhet, med undantag för

a) annat vatten som avses i artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998

3 Senaste lydelse 2001:1169.

994

om kvaliteten på dricksvatten4, Prop. 2005/06:128 ändrat genom Europaparlamentets Bilaga 18

och rådets förordning (EG) nr 1882/20035, än sådant vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning, och

b) spritdrycker, vin och starköl. Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för

1. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam:

– böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad,

– tidningar och tidskrifter,

– bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn,

– musiknoter, samt

– kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor,

2. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning än för egen verksamhet, gemenskapsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam,

3. omsättning av radiotidningar samt omsättning, gemenskapsinternt

förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1,

4. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för läshandikappade, om inte annat följer av 3 kap. 4 §,

5. tillträde till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- eller balettföreställningar eller andra jämförliga föreställningar,

6. tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte be- drivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,

7. tillträde till och förevisning av djurparker,

8. upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information,

9. upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk,

4	EGT L 330, 5.12.1998, s. 32 (Celex 31998L0083).
5	EUT L 284, 31.10.2003, s. 1 (Celex 32003R1882).	995

10. omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i	Prop. 2005/06:128
3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt	Bilaga 18
andra stycket samma paragraf, och
11. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av
underordnad betydelse.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldigheten inträtt före ikraftträdandet.

996

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1994:1709) om EG:s förord- ningar om den gemensamma fiskeripolitiken ordet ”livsmedelslagen (1971:511)” skall bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om livsmedel, m.m.”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

997

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1994:1709) om EG:s förord- ningar om den gemensamma fiskeripolitiken ordet ”livsmedelslagen (1971:511)” skall bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om livsmedel, m.m.”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

998

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1994:1710) om EG:s förord- ningar om jordbruksprodukter orden ”livsmedelslagen (1971:511)” skall bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om livsmedel, m.m.”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

999

Den som bedriver detaljhandel med öl skall utöva särskild kon- troll (egenkontroll) över försälj- ningen. För egenkontrollen skall det finnas ett för verksamheten lämpligt program.

Detaljhandel med öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, tillåten under villkor att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal enligt bestäm- melser vilka meddelats med stöd av 22 § tredje stycket livsmedels- lagen (1971:511) samt att för- säljning av matvaror bedrivs i lokalen. Utan hinder av vad nu sagts får detaljhandel med öl bedrivas av detaljhandelsbolaget samt av tillverkare av öl.

Förslag till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § och 6 kap. 1 a § alkohollagen (1994:1738) skall ha följande lydelse.

5 kap.

6 §1

Detaljhandel med öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, tillåten under villkor att verksamheten bedrivs i sådana lokaler eller andra utrymmen i byggnader eller transportmedel

1. som är avsedda för stadig- varande hantering av livsmedel,

2. som ingår i anläggningar som är godkända enligt föreskrifter meddelade med stöd av 8 § 1 livsmedelslagen (2006:0000) eller registrerade enligt Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien2, och

3. där det bedrivs försäljning av matvaror.

Utan hinder av vad som sagts i första stycket får detaljhandel med öl bedrivas av detaljhandels- bolaget samt av tillverkare av öl.

Den som bedriver detaljhandel med öl skall anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen sker. Anmälan skall göras senast när verksamheten påbörjas.

Den som bedriver detaljhandel med öl skall utöva särskild tillsyn (egentillsyn) över försäljningen. För tillsynen skall det finnas ett för verksamheten lämpligt program

6 kap.

1 a §3

Servering av öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, tillåten om verksam- heten bedrivs i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal en- ligt bestämmelser som meddelats med stöd av 22 § tredje stycket

Servering av öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, tillåten om verksam- heten bedrivs i sådana lokaler eller andra utrymmen i byggnader eller transportmedel

1. som är avsedda för stadig-

1 Senaste lydelse 2001:414.

2 EUT L 226, 25.6.2004, s. 22 (Celex 320004R0852).

3 Senaste lydelse 2001:414.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

1000

livsmedelslagen (1971:511) och	varande hantering av livsmedel,					Prop. 2005/06:128
där mat samtidigt serveras.	2	som ingår i anläggningar som				Bilaga 18
	är	godkända		enligt	föreskrifter
	meddelade		med stöd		av 8 § 1
	livsmedelslagen (2006:0000) eller
	registrerade		enligt Europaparla-
	mentets och			rådets	förordning
	(EG) nr 852/2004 av den 29 april

2004 om livsmedelshygien, och

3. där mat serveras samtidigt.

Utan hinder av första stycket får öl serveras i sådana fall som anges i 1 § andra stycket samt av den som har serveringstillstånd.

Den som bedriver servering av öl skall anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen sker. Anmälan skall göras senast när verksamheten påbörjas. Vad nu sagts gäller inte i fall som avses i 1 § andra stycket eller den som har serveringstillstånd.

Den som är anmälningsskyldig	Den som är anmälningsskyldig
enligt tredje stycket skall utöva	enligt tredje stycket skall utöva
särskild tillsyn (egentillsyn) över	särskild kontroll (egenkontroll)
serveringen. För tillsynen skall det	över serveringen. För egenkon-
finnas ett för verksamheten lämp-	trollen skall det finnas ett för
ligt program.	verksamheten lämpligt program.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

2. Detaljhandel med och servering av öl är, om övriga förutsättningar för verksamheten är uppfyllda, tillåten i en lokal som har godkänts enligt äldre bestämmelser till dess att kontrollmyndigheten med stöd av livsmedelslagen (2006:0000) har prövat om anläggningen kan godkännas eller, om godkännande inte krävs, till dess att anläggningen har registrerats.

1001

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. skall ha följande lydelse.

				6 §
I den mån regeringen så				I den mån regeringen så
föreskriver har den som är under				föreskriver har den som är under
16 år rätt till nedsättning av det				16 år rätt till nedsättning av det
fastställda priset per inköp för				fastställda priset per inköp för
livsmedel	som	avses i	20 §	livsmedel för särskilda närings-
livsmedelslagen		(1971:511)	med	ändamål med hela det belopp som
hela det belopp som överstiger				överstiger 120 kronor om livs-
120 kronor	om	livsmedlen	för-	medlen förskrivs av läkare.

skrivs av läkare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer villkor för att tillhandahålla sådana livsmedel till nedsatt pris.

Kostnaden för livsmedlen får inte räknas samman med köp av sådana läkemedel, födelsekontrollerande medel och förbrukningsartiklar som avses i 1 och 2 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

1002

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att i 16 § lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring ordet ”livsmedelslagen (1971:511)” skall bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om livsmedel, m.m.”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

1003

Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)

Härigenom föreskrivs att i 9 kap. 15 § miljöbalken (1998:808) skall ordet ”livsmedelslagen (1971:511)” bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om livsmedel, m.m.” och orden ”lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m.” skall bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om provtagning på djur, m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

1004

Förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (2002:160) om läkemedels-

förmåner m.m. skall ha följande lydelse.
	20 §
Om regeringen föreskriver det,	Om regeringen föreskriver	det,
har den som är under 16 år rätt till	har den som är under 16 år rätt till
reducering av sina kostnader för	reducering av sina kostnader för
inköp av sådana av läkare för-	inköp av sådana livsmedel för
skrivna livsmedel som avses i 20 §	särskilda näringsändamål	som
livsmedelslagen (1971:511) med	förskrivits av läkare med det
det belopp som vid varje inköps-	belopp som vid varje inköps-
tillfälle överstiger 120 kronor.	tillfälle överstiger 120 kronor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer villkor för reduceringen av kostnaderna för sådana livsmedel.

Kostnaderna för livsmedlen får inte räknas samman med köp av sådana läkemedel, födelsekontrollerande medel och förbrukningsartiklar som avses i 15 och 18 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

1005

Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)

Härigenom föreskrivs i fråga om fartygssäkerhetslagen (2003:364) dels att i 5 kap. 1 § ordet ”livsmedelslagen (1971:511)” skall bytas ut

mot ”lagen (2006:0000) om livsmedel, m.m.”, dels att 4 kap. 5 § skall ha följande lydelse.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

5 §

Den kost som de ombordanställda får skall vara tillräcklig och av fullgod kvalitet.

Vatten för de ombordanställdas behov skall finnas lätt tillgängligt

ombord i tillräcklig mängd och av fullgod kvalitet.
Bestämmelser om livsmedel och	Bestämmelser om livsmedel och
om utrymmen för hantering av	om utrymmen för hantering av
livsmedel finns i livsmedelslagen	livsmedel	finns	i	lagen
(1971:511).	(2006:0000)	om livsmedel,		m.m.
	och de EG-förordningar som
	kompletteras av lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1006

Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168)

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 2 § och 6 kap. 7 § smittskyddslagen (2004:168) orden ”livsmedelslagen (1971:511)” skall bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om livsmedel, m.m.” och orden ”lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m.” skall bytas ut mot ”lagen (2006:0000) om provtagning på djur, m.m.”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 18

1007

Lagrådets yttrande	Prop. 2005/06:128
	Bilaga 19
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-09
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif
Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Anpassning av svensk lagstiftning till nya EG-bestämmelser om
livsmedel m.m.

Enligt en lagrådsremiss den 19 januari 2006 (Jordbruksdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om livsmedel, m.m.,

2. lag om foder och animaliska biprodukter,

3. lag om provtagning på djur, m.m.,

4. lag om kontroll av husdjur m.m.,

5. lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318),

6. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534),

7. lag om ändring i epizootilagen (1999:657),

8. lag om ändring i zoonoslagen (1999:658),

9. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,

10. lag om ändring i lagen (1990:1183) om tillfällig försäljning,

11. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

12. lag om ändring i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken,

13. lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter,

14. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),

15. lag om ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.,

16. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

17. lag om ändring i miljöbalken (1998:808),

18. lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.,

19. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364),

20. lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Maria Wetterling samt rättssakkunniga Maria Braun och Kristina Ohlsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

I lagrådsremissen lämnas förslag som syftar till att anpassa svensk lagstiftning beträffande livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd till åtta olika EG-förordningar. Dessutom föreslås genomförande av ett EG-direktiv om skydd mot växtskadegörare. Förslagen innebär att livsmedelslagen (1971:571), lagen (1985:295) om foder, lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m., och lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. ersätts av fyra nya lagar. Vidare görs ändringar i bl.a. växtskyddslagen (1972:318), djurskyddslagen (1988:534), epizootilagen (1999:657) och zoonoslagen (1999:658).

1008

Lagrådet har följande anmärkningar.

Förslaget till lag om livsmedel, m.m.

Lagens rubrik

EG:s definition av begreppet livsmedel utesluter vissa produkter som omfattas av den nu gällande livsmedelslagen. Det är fråga om dels snus och tuggtobak, dels dricksvatten som bereds och hanteras i vattenverk. Avsikten är emellertid att dessa produkter även i fortsättningen skall täckas av livsmedelslagstiftningen. Det anges därför i 2 § andra stycket i den föreslagna nya lagen att produkterna skall jämställas med livsmedel. Att den nya lagen sålunda täcker även annat än livsmedel har gjort att lagen har fått en annan rubrik än den gamla lagen.

Lagrådet anser för sin del att den nuvarande lätthanterliga rubriken ”livsmedelslag” bör kunna användas även på den nya lagen, trots att den i viss begränsad utsträckning täcker även produkter som inte är att anse som livsmedel i EG:s bemärkelse.

Om Lagrådets förslag följs, får hänvisningarna till den nya livsmedels- lagen i andra lagförslag ändras.

3 och 4 §§

I de angivna lagrummen liksom i ett antal andra paragrafer i lagförslaget används ordet ”hantering”. I den nu gällande livsmedelslagen har begreppet en mycket vidsträckt innebörd. Det sägs sålunda i 2 § att med hantering av livsmedel avses dels slakt, dels framställning, beredning, behandling, förvaring, förpackning, omförpackning, transport eller uppläggning av livsmedel, dels saluhållande, försäljning, servering eller annat överlämnande av livsmedel för förtäring.

Även i vissa andra lagar har ordet ”hantering” getts en vidsträckt betydelse (se exempelvis 14 kap. 4 § miljöbalken, där det talas om hantering av kemiska produkter eller biotekniska organismer). Att begreppet täcker en lång rad olika åtgärder torde också överensstämma med allmänt språkbruk.

De EG-förordningar som den nya livsmedelslagen kompletterar innehåller inte någon uttrycklig definition av begreppet ”hantering”. Begreppet används emellertid i många olika förordningsbestämmelser, och begreppet har där genomgående getts en mera begränsad innebörd.

Inte heller i den nya livsmedelslagen definieras uttrycket ”hantering”. Avsikten är emellertid, enligt vad som framhålls i den allmänna motiveringen (avsnitt 11.3), att begreppet, när det används i lagen, inte skall ha den vida betydelse som i hittills gällande lagstiftning utan ges samma innebörd som i EG-rätten. På samma gång är det tänkt att i princip alla sådana handlingar som i dag omfattas av begreppet hantering

Prop. 2005/06:128

Bilaga 19

1009

skall falla under den nya lagens tillämpningsområde. För att detta resultat skall uppnås har i 4 § tagits in en bestämmelse där det sägs att med hantering jämställs framställning, beredning, bearbetning, behandling, lagring, förvaring, förpackning, omförpackning, transport eller upplägg- ning av livsmedel.

Lagrådet har förståelse för att man vill undvika att i den nya lagen använda begreppet hantering på ett sätt inte stämmer överens med EG- rätten på området. Samtidigt är det otillfredsställande att ge begreppet hantering en innebörd som står i strid med både allmänt språkbruk och annan svensk lagstiftning. För att lösa problemet bör en annan lagteknik väljas. Ett sätt att komma runt problemet är att helt undvika att använda ordet hantering i de olika paragraferna och i stället begagna allmänt hållna uttryck som ”befattning med livsmedel”, ”handhavande av livs- medel” eller ”livsmedelsverksamhet”. Exempel på åtgärder som avses bli täckta av dessa uttryck kan ges i författningskommentaren.

Väljs den lagtekniska lösning som Lagrådet nu har förordat, utgår den föreslagna 4 § helt och hållet.

Enligt 3 § i den föreslagna livsmedelslagen tillämpas inte lagen vid enskildas hantering av livsmedel för konsumtion inom privathushåll. I författningskommentaren uttalas att detta innebär bl.a. att lagens undan- tag till skillnad från nuvarande lag inte omfattar livsmedel som bereds i privat bostad för att släppas ut på marknaden. Enligt artikel 3 punkten 8 förordningen (EG) nr 178/2002 innefattar utsläppande på marknaden bl.a. ”varje annan form av överlåtelse [än försäljning], kostnadsfri eller inte”. En innantilläsning kan alltså ge vid handen att varje form av överlåtelse av livsmedel utanför det egna hushållet – t.ex. en present till grannar eller släktingar av hemmakokt sylt eller hembakat bröd, eller medskick till dagis, skola eller arbetsplats, som ju innebär kostnadsfria överlåtelser – omfattas av förordningen.

Å andra sidan framhålls i skäl 9 i ingressen till förordningen (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien att den förordningen ”endast [skall] gälla företag, vilket är en verksamhetsform som förutsätter viss kontinuitet och en viss grad av organisation”. Av artikel 1 i samma förordning framgår sålunda att den endast gäller livsmedelsföretagare. Enligt artikel 2.2 i samma förordning framgår att definitionerna i förordningen (EG) nr 178/2002 också gäller livsmedelshygienförordningen, och stöd för att den endast omfattar företagare kan hämtas ur definitionerna i artikel 3 i förordningen nr 178 av uttrycken livsmedelsföretagare och livsmedels- företag. Förordningen nr 178 synes emellertid i sin tur inte innehålla någon sådan begränsning till företag.

Som framhålls i remissen är alltså gränsdragningen kring undantaget för privat och av lagstiftningen oreglerad matlagning oklar. Det framstår som angeläget att de riktlinjer från Livsmedelsverket som förutskickas i den allmänna motiveringen gör gränsdragningen klarare. Bedömningen av den närmare innebörden ankommer, som också framhålls i remissen, ytterst på EG-domstolen.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 19

1010

	Prop. 2005/06:128
5 §	Bilaga 19

Paragrafen handlar om vilka bestämmelser i de olika EG-förordningarna som lagen är avsedd att komplettera. Enligt paragrafens första stycke skall regeringen i Svensk författningssamling ge till känna vilka grundförordningar som avses. När det är fråga om EG-bestämmelser som faller inom flera lagars tillämpningsområde sägs i andra stycket att regeringen i verkställighetsföreskrifter meddelar vilka bestämmelser som kompletteras av den nu aktuella lagen.

Enligt Lagrådets mening får det anses lämpligt att ett sådant förfarande som anges i första stycket används även beträffande EG-bestämmelser som faller inom flera lagars tillämpningsområde. Lagrådet förordar därför att andra stycket utformas på följande sätt: ”I fråga om EG- bestämmelser som faller inom flera lagars tillämpningsområde tillkännager regeringen på samma sätt som anges i första stycket vilka bestämmelser som kompletteras av denna lag.”

6 §

I paragrafen, som har rubriken ”Definitioner”, sägs att vissa centrala begrepp som förekommer i lagen skall ha samma betydelse som i de EG- förordningar där de definieras.

Lagrådet anser att bestämmelserna i 6 § lämpligen bör flyttas, så att de kommer före samtliga paragrafer där de ifrågavarande centrala begreppen används. Det innebär att bestämmelserna bör bilda en ny 2 § och att följande paragrafer får numreras om. Någon rubrik till den nya 2 § torde inte behövas.

Övergångsbestämmelserna

Den föreslagna nya lagen skall träda i kraft den 1 juli 2006 och därvid ersätta nu gällande livsmedelslag. Som övergångsreglering föreslås vissa bestämmelser om fortsatt giltighet av lokalgodkännanden som meddelats enligt den upphävda lagen, om utsläppande på marknaden av varor som handhafts i anläggningar som inte hunnit godkännas enligt den nya lagen och om överklagande enligt tidigare ordning av beslut som besiktnings- veterinär meddelat före ikraftträdandet.

I den promemoria som ligger till grund för lagrådsremissen föreslogs också, i tydliggörande syfte, att förelägganden och förbud som meddelats enligt den upphävda lagen skulle anses beslutade enligt den nya lagen. Detta förslag har inte mött någon invändning eller föranlett synpunkter från hörda remissinstanser. I lagrådsremissen (avsnitt 11.19) görs emel- lertid den bedömningen – utan att det förordas någon annan lösning i sak än promemorians – att det inte finns behov av att föreskriva vad som skall gälla för förelägganden och förbud som meddelats med stöd av den nuvarande lagen.

1011

Även om möjligheterna att ingripa med förelägganden och förbud enligt den nya lagen inte är snävare än enligt gällande lag, är Lagrådet för sin del inte övertygat om att man bör avstå från att med en lagregel klargöra att avsikten är att fortfarande aktuella ingripanden av förevarande slag som har företagits med stöd av den upphävda lagen inte skall förfalla utan i stället bestå efter den 1 juli 2006. Vanligast torde vara att före- skrifter om vad som skall gälla i fråga om beslut som fattats med stöd av äldre lag meddelas genom övergångsbestämmelser när en helt ny lag träder i stället för en gammal. Särskilt betydelsefullt kan det vara att iaktta denna ordning när det som här främst är fråga om för enskilda betungande myndighetsåtgärder som vidtagits för att en lagstiftning skall efterlevas. Som exempel på övergångsregleringar avseende föreläg- ganden och förbud som meddelats med stöd av upphävd lagstiftning kan nämnas 35 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken, 3 § lagen (2003:390) om införande av lagen (2003:389) om elektronisk kommu- nikation, punkt 3 övergångsbestämmelserna till lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och punkt 3 övergångsbestämmelserna till produkt- säkerhetslagen (2004:451).

Lagrådet förordar mot bakgrund av det anförda att frågan om en komplettering av övergångsregleringen i linje med promemorians förslag övervägs på nytt under den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet. Övervägandena kan behöva inbegripa även beslut om tvångsutförande, dvs. beslut av tillsynsmyndighet om rättelse på den försumliges bekost- nad.

Förslaget till lag om foder och animaliska biprodukter

4 §

Paragrafens andra stycke bör formuleras på samma sätt som Lagrådet har föreslagit beträffande 5 § andra stycket i den föreslagna livsmedelslagen.

5 §

I paragrafen har tagits in bestämmelser motsvarande vad som sägs i 6 § i förslaget till livsmedelslag. Lagrådet föreslår att bestämmelserna, på samma sätt som har förordats beträffande den angivna paragrafen i livsmedelslagen, flyttas så att de får bilda en ny 2 §.

Övergångsbestämmelserna

Liksom när det gäller den nya livsmedelslagen bör enligt Lagrådets mening frågan om en komplettering av övergångsbestämmelserna till den föreslagna lagen om foder och animaliska biprodukter aktualiseras. I den grundläggande promemorian fanns förslag till övergångsbestämmelser om vad som skulle gälla för förelägganden och förbud enligt äldre lagstiftning. Lagrådsremissen upptar ingen motsvarighet härtill och kommenterar inte heller saken närmare. Lagrådet hänvisar till vad som anförts i anslutning till övergångsbestämmelserna till den nya livsme- delslagen.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 19

1012

Förslaget till lag om provtagning på djur, m.m.

2 § andra stycket bör formuleras på samma sätt som Lagrådet har föreslagit beträffande 5 § andra stycket i den föreslagna livsmedelslagen.

Lagrådet anser vidare att frågan om införande av övergångsbestämmelser bör övervägas (se vad Lagrådet anfört i anslutning till övergångsbestäm- melserna till den föreslagna livsmedelslagen).

Förslaget till lag om kontroll av husdjur, m,m., förslaget till lag om ändring i växtskyddslagen, förslaget till lag om ändring i djurskydds- lagen, förslaget till lag om ändring i epizootilagen och förslaget till lag om ändring i zoonoslagen

De bestämmelser i de angivna lagförslagen som motsvarar 5 § andra stycket i förslaget till lag om livsmedelslag, m.m., bör formuleras på samma sätt som det nämnda stycket.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 2005/06:128

Bilaga 19

1013

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2006

Närvarande: Statsministern Persson, statsråden Ringholm, Freivalds, Sahlin, Östros, Messing, Y. Johansson, Bodström, Karlsson, Nykvist, Andnor, Nuder, M. Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg, Jämtin, Österberg, Orback, Baylan

Föredragande: statsrådet Nykvist

Regeringen beslutar proposition 2005/06:128 Anpassningar till nya EG- bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m.

Prop. 2005/06:128

1014

Rättsdatablad					Prop. 2005/06:128
Författningsrubrik	Bestämmelser som			Celexnummer för
	inför, ändrar, upp-			bakomliggande EG-
	häver eller upprepar			regler
	ett normgivnings-
	bemyndigande
Livsmedelslagen	1	§, 5 §,	6 §, 7, 8 §, 9 §,
	11 §, 19		§ och 28 §
Lagen om foder och	5	§, 6 §,	7 §, 9 §, 10 §,
animaliska biprodukter	11 §, 12		§, 20 § och 28 §
Lagen om provtagning	2	§, 3 §,	4 §, 5 §, 6 §,
på djur, m.m.	7	§, 8 §,	9 §, 10 §, 12 §
	och 20 §
Lagen om kontroll av	2	§, 3 §,	5 §, 6 §, 7 §,
husdjur, m.m.	8	§ och 16 §
Växtskyddslagen	1	§, 2 a §, 3 §, 4 §, 5 §,
(1972:318)	5 a §, 7 a § och 8 a §
Djurskyddslagen	1 a §, 3 a §, 12 §, 24 §,
(1988:534)	25 §, 25 a §, 25 b §,
	25 c §, 25 d § och 39 §
Epizootilagen	1 a §, 5 §, 8 § och 11 §.
(1999:657)
Zoonoslagen	1 a §, 5 § och 8 §.
(1999:658)
Lagen (1990:1183) om	3	§
tillfällig försäljning
Lagen (1996:1150) om	6	§
högkostnadsskydd vid
köp av läkemedel m.m.
Lagen (2992:160) om	20 §
läkemedelsförmåner

1015