Budgetpropositionen för 2006 Förslag till statsbudget för 2006, finansplan skattefrågor och tilläggsbudget m m

Regeringens proposition 2005/06:1

Budgetpropositionen för 2006

Förslag till statsbudget för 2006, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m.

Regeringens proposition 2005/06:1

Budgetpropositionen för 2006

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 12 september 2005

Göran Persson

Pär Nuder

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statsbudget för 2006 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2006 skall fördelas på utgiftsområden.

Regeringen lämnar också förslag till åtgärder på skatteområdet.

Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2005 samt föreslår ändrade anslag på tilläggsbudget för 2005.

I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för 2006. I bilaga 2 redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m. 2008.

PROP. 2005/06:1

Förslag till statsbudget för 2006

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde	1	Rikets styrelse	8 244 204
Utgiftsområde	2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	11 808 870

Utgiftsområde	3	Skatt, tull och exekution	9 222 029

Utgiftsområde	4	Rättsväsendet	29 022 913

Utgiftsområde	5	Internationell samverkan	1 358 949

Utgiftsområde	6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	43 433 124

Utgiftsområde	7	Internationellt bistånd	26 058 663

Utgiftsområde	8	Invandrare och flyktingar	6 981 155

Utgiftsområde	9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	41 614 573

Utgiftsområde	10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	129 590 962

Utgiftsområde	11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	45 299 000

Utgiftsområde	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	61 460 291

Utgiftsområde	13	Arbetsmarknad	70 229 969

Utgiftsområde	14	Arbetsliv	1 224 138

Utgiftsområde	15	Studiestöd	22 130 455

Utgiftsområde	16	Utbildning och universitetsforskning	47 113 274

Utgiftsområde	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	9 582 406

Utgiftsområde	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9 548 841

Utgiftsområde	19	Regional utveckling	3 332 913

Utgiftsområde	20	Allmän miljö- och naturvård	4 556 166

Utgiftsområde	21	Energi	1 721 950

Utgiftsområde	22	Kommunikationer	31 534 968

Utgiftsområde	23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	16 398 229

Utgiftsområde	24	Näringsliv	4 199 220

Utgiftsområde	25	Allmänna bidrag till kommuner	60 160 910

Utgiftsområde	26	Statsskuldsräntor m.m.	43 170 000

Utgiftsområde	27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	28 066 000

Summa utgiftsområden			767 064 172

Minskning av anslagsbehållningar			1 263 687

Summa utgifter			768 327 859

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto			14 760 000

Kassamässig korrigering			0

Summa			783 087 859

PROP. 2005/06:1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000	Skatter m.m.	678 539 693
Inkomsttyp 2000	Inkomster av statens verksamhet	30 953 747

Inkomsttyp 3000	Inkomster av försåld egendom	15 000 000

Inkomsttyp 4000	Återbetalning av lån	2 138 894

Inkomsttyp 5000	Kalkylmässiga inkomster	7 074 400

Inkomsttyp 6000	Bidrag m.m. från EU	12 845 094

Summa inkomster		746 551 828

Beräknat lånebehov	36 536 031
Summa	783 087 859

PROP. 2005/06:1

Innehållsförteckning

1	Finansplan – Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken....		19
	1.1	Sverige i arbete ......................................................................................	19
	1.2	Det ekonomiska läget ...........................................................................	20
	1.3	Starka offentliga finanser......................................................................	24
	1.4	Lägre arbetslöshet och högre sysselsättning .......................................	26
	1.5	Ny samlad strategi mot ohälsan – arbetslinjen i fokus.......................	31
	1.6	Ökad rättvisa och välfärd......................................................................	33
	1.7	Skatter....................................................................................................	41
	1.8	Mer välfärd för varje skattekrona.........................................................	43
	1.9	Investera i kommande generationers miljö .........................................	45
2	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		51
3	Lagförslag..............................................................................................................		59

3.1Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna

barnbidrag ..............................................................................................

3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt

	barnbidrag..............................................................................................	61
3.3	Förslag till lag om fastighetsskatt avseende vissa
	elproduktionsenheter vid 2007–2011 års taxeringar ...........................	62

3.4Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investering i konvertering från direktverkande elvärme

	i bostadshus ...........................................................................................	63
3.5	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...........	64

3.6Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på

annonser och reklam.............................................................................

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

	fastighetsskatt .......................................................................................	69
3.8	Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)..............	71

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild

	inkomstskatt för utomlands bosatta....................................................	73
3.10	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt........	75

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi .....................................................................................................

3.12Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift ...............................................................................................

3.13Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på

naturgrus................................................................................................

3.14Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om

	dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna........................	85
3.15	Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall ......	86

PROP. 2005/06:1

3.16Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på

	termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.....................................................	87
3.17	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).................	88

3.18Lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för

		fastighetsskatt ........................................................................................	90
4	Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser............		93
	4.1	Inledning ................................................................................................	93
	4.2	Budgetpolitiska mål...............................................................................	93
	4.2.1	Utgiftstak för staten..............................................................................	95
	4.2.2	Utgiftsramar för 2006............................................................................	96
	4.2.3	Beräkning av den offentliga sektorns utgifter .....................................	97
	4.2.4	Överskott i offentliga sektorns finanser..............................................	98
	4.3	Utgifts- och inkomstförändringar......................................................	100
	4.4	Statsbudgetens utveckling...................................................................	106
	4.4.1	Statsbudgetens inkomster ...................................................................	106
	4.4.2	Statsbudgetens utgifter........................................................................	107

4.4.3Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och

		statsskulden..........................................................................................	109
	4.5	Kommunsektorns finanser..................................................................	113
	4.6	Ålderspensionssystemet......................................................................	113
	4.7	Den offentliga sektorns finanser ........................................................	115
5	Skattefrågor .........................................................................................................		119
	5.1	Inledning ..............................................................................................	119
	5.2	Skatter på förvärvsinkomster..............................................................	120
	5.2.1	Full kompensation för allmän pensionsavgift....................................	120
	5.2.2	Inkomstskatteförändringar som en del av grön skatteväxling..........	121
	5.2.3	Sänkta löneskatter för enmansföretag som anställer.........................	123

5.2.4Uppräkning av skiktgränser för statlig inkomstskatt på

	förvärvsinkomster inför inkomståret 2006 ........................................	124
5.2.5	Avdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten.......................	124
5.2.6	Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar..................................	125
5.2.7	Förändrade nivåer för socialavgifter...................................................	125
5.2.8	Förhöjt grundavdrag till fysiska personer i stödområde A...............	126
5.2.9	Beskattningen av lånedatorer..............................................................	127
5.2.10	Beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet .......................	128
5.3	Kapital- och egendomsskattefrågor....................................................	128
5.3.1	Begränsningsregeln för fastighetsskatt ..............................................	128
5.3.2	Höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk.............................................	130
5.3.3	3:12-beskattningen ..............................................................................	130
5.3.4	Ny utredning om beskattning av stiftelser ........................................	131
5.4	Företagsskattefrågor............................................................................	131
5.4.1	Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet................................	131
5.4.2	Skattereduktion för stormfälld skog ..................................................	131
5.5	Energi- och miljöbeskattning .............................................................	132

5.5.1Grön skatteväxling och andra miljö- och energipolitiska

	styrmedel..............................................................................................	132
5.5.1.1 Fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar..............................		133
5.5.1.2	Höjd kärnkraftsskatt...........................................................................	133
5.5.1.3	Höjd naturgrusskatt ............................................................................	134

		PROP. 2005/06:1
5.5.1.4	Höjd avfallsskatt .................................................................................	134
5.5.1.5	Skatt på flygresor ................................................................................	135

5.5.1.6Höjd skatt på el för el-, gas-, värme- och

vattenförsörjning, m.m.......................................................................	135
5.5.1.7 Höjd energiskatt på el.........................................................................	136

5.5.1.8Skattesatsuppräkning av energiskatten på el

	efter prisutvecklingen (indexering) ...................................................	137
5.5.1.9	Beskattning av avfall som förbränns..................................................	137
5.5.2	Koldioxidskatten i den handlande sektorn........................................	138
5.5.3	Näringslivets energibeskattning, m.m. ..............................................	140

5.5.3.1Den fortsatta reformeringen av näringslivets

	energibeskattning................................................................................	140
5.5.3.2	Fortsatt anpassning till energiskattedirektivet..................................	141
5.5.3.3	Energiskatten på el i norra Sverige.....................................................	141
5.5.3.4	Ändringar av reglerna för uppbörd av energiskatten på el ...............	142
5.5.3.5	Energiskatteavdraget för vindkraft ....................................................	143
5.5.3.6	Koldioxidskatteuttaget för kalk- och cementbranschen ..................	143
5.5.4	Trängselskatt .......................................................................................	143

5.5.5Miljöinriktad fordonsskatteomläggning för tunga

motorfordon........................................................................................

144

5.5.6Miljöinriktad fordonsskatteomläggning för lätta

	fordon m.m..........................................................................................	144
5.5.7	Skattelättnader för dieselbilar med låga partikelutsläpp...................	145
5.5.8	Diesel i arbetsfordon i stormfälld skog .............................................	146
5.5.9	Alternativa drivmedel i framtiden......................................................	146
5.6	Övriga punktskattefrågor...................................................................	147
5.6.1	Tilläggsskatt på vissa alkoholdrycker ................................................	147
5.6.2	Tobaksbeskattningen..........................................................................	148
5.6.3	Sänkt reklamskatt................................................................................	149
5.7	Mervärdesskattefrågor ........................................................................	149
5.8	Skattefusk ............................................................................................	150
5.9	Folkbokföring .....................................................................................	150
5.10	Kreditering av skattekonto.................................................................	151

5.10.1Investeringsstöd för konvertering från direktverkande

elvärme i bostadshus ...........................................................................

151

5.10.2Investeringsstöd för konvertering från oljeuppvärmning

		i bostadshus .........................................................................................	151
	5.10.3	Forskning och utveckling i företagssektorn stimuleras ...................	151
	5.11	Skatter och administrativ börda för företagen ..................................	151
	5.12	Offentligfinansiella effekter ...............................................................	153
6	Inkomster............................................................................................................		159
	6.1	Sammanfattning ..................................................................................	159
	6.2	Statsbudgetens inkomstsida – en ny struktur ...................................	161
	6.2.1	Problem med nuvarande redovisning ................................................	161
	6.2.2	Nya redovisningsprinciper .................................................................	162
	6.2.3	Konsekvenser av förslaget ..................................................................	163
	6.2.4	Närmare beskrivning av förslaget ......................................................	163
	6.2.5	Ändrad redovisning av inkomsttitlar.................................................	164
	6.3	Förutsättningar för prognosen...........................................................	165
	6.3.1	Makroekonomiska förutsättningar....................................................	165

PROP. 2005/06:1

6.3.2	Sammanfattning av ändrade skatteregler 1999–2008.........................	165
6.3.3	Osäkerheter i prognoserna..................................................................	166

6.4Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens

	inkomster .............................................................................................	168
6.4.1	Skatt på arbete......................................................................................	168
6.4.2	Skatt på kapital.....................................................................................	171
6.4.3	Skatt på konsumtion och insatsvaror .................................................	175
6.4.4	Restförda och övriga skatter...............................................................	179
6.4.5	Tillkommande inkomster....................................................................	179
6.4.6	Avräkningar .........................................................................................	179
6.4.7	Periodiseringar.....................................................................................	180
6.4.8	Övriga inkomster.................................................................................	180
6.5	Uppföljning..........................................................................................	181

6.5.1Jämförelse med prognosen i 2005 års ekonomiska

		vårproposition......................................................................................	181
	6.5.2	Uppföljning av statsbudgetens inkomster 2005 ................................	182
	6.6	Skattekvoten ........................................................................................	184
7	Utgifter, lån och bemyndiganden ......................................................................		189
	7.1	Inledning ..............................................................................................	189
	7.2	Makroekonomiska förutsättningar.....................................................	189
	7.3	Uppföljning av statsbudgetens utgifter 2005.....................................	191
	7.3.1	Takbegränsade utgifter 2005...............................................................	191

7.4Utgifterna fram till och med 2008 och förändringar

	jämfört med 2005 års ekonomiska vårproposition............................	197
7.4.1	Utgifter per utgiftsområde..................................................................	197

7.4.2Nya föreslagna och aviserade reformer och besparingar

för perioden 2006–2008.......................................................................

201

7.4.3Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2005 års ekonomiska

		vårproposition......................................................................................	218
	7.5	Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital..................	221
	7.5.1	Låneramar för 2006..............................................................................	221
	7.5.2	Räntekontokrediter för 2006 ..............................................................	223
	7.5.3	Sjunde AP-fonden ...............................................................................	224
	7.5.4	Övrig utlåning från Riksgäldskontoret ..............................................	225
	7.6	Statliga garantier ..................................................................................	226
	7.7	Beställningsbemyndiganden................................................................	227
	7.8	Bemyndigande för ramanslag..............................................................	228
	7.9	Pris- och löneomräkning.....................................................................	229
8	Tilläggsbudget .....................................................................................................		233
	8.1	Förslag till tilläggsbudget för 2005.....................................................	233
	8.2	Tilläggsbudget per utgiftsområde.......................................................	233
	8.2.1	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............	233
	8.2.2	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................	234
	8.2.3	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................	234
	8.2.4	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................	235
	8.2.5	Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet..................	236
	8.2.6	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd............................................	236
	8.2.7	Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar.......................................	236
	8.2.8	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................	237

PROP. 2005/06:1

8.2.9Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

	handikapp ............................................................................................		238
8.2.10 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.........			238
8.2.11	Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.....................................................		239
8.2.12	Utgiftsområde 15 Studiestöd .............................................................		239
8.2.13 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................			240
8.2.14 Utgiftsområde 17		Kultur, medier, trossamfund och fritid...............	242
8.2.15 Utgiftsområde 20		Allmän miljö- och naturvård ...............................	242
8.2.16	Utgiftsområde 22	Kommunikationer................................................	243

8.2.17Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

		näringar................................................................................................	244
	8.2.18	Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................	245
	8.2.19	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ..........................	247
9	Revision, kontroll och ekonomisk styrning .....................................................		251
	9.1	Inledning..............................................................................................	251
	9.2	Årlig revision.......................................................................................	251
	9.2.1	Revisionsberättelser med invändning ................................................	252
	9.2.2	Granskning av årsredovisningen för staten.......................................	252
	9.3	Effektivitetsrevision............................................................................	252
	9.4	Riksrevisionens årliga rapport............................................................	255
	9.5	Den statliga internrevisionen .............................................................	257
	9.6	Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten ......................	258

Bilagor
Bilaga 1	Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2006
Bilaga 2	Svensk ekonomi
Bilaga 3	Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende
	mellan åren 1999 och 2004
Bilaga 4	Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 2005

PROP. 2005/06:1

Tabellförteckning

Utgifter ..............................................................................................................................			4
Inkomster ..........................................................................................................................			5
1.1	BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet..........................................................................		20
1.2	Försörjningsbalans ....................................................................................................		20
1.3	Bidrag till BNP-tillväxt .............................................................................................		21
1.4	Nyckeltal....................................................................................................................		21
1.5	Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling ..........................		23
1.6	Kommunsektorns finanser .......................................................................................		23
1.7	Vissa statliga bidrag till kommunsektorn jämfört med 2004..................................		23
1.8	Finansiellt sparande i EU..........................................................................................		24
1.9	Offentliga finanser ....................................................................................................		25
1.10		Regeringens sysselsättningspaket...........................................................................	26
1.11		Satsningar på rättvisa och trygghet 2003–2006 .....................................................	33
1.12		Satsningar på bättre asylmottagande och ökad integration ..................................	38
1.13		Exempel begränsningsregeln ..................................................................................	42
1.14		Gröna nyckeltal .......................................................................................................	47
2.1	Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och
		nya anslag 2005......................................................................................................	54
4.1	Fastställda utgiftstak och utfall 2000–2004 .............................................................		94
4.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................		94
4.3	Av riksdagen beslutade årsvisa budgetpolitiska mål................................................		94
4.4	Prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande samt
		budgeteringsmarginalen........................................................................................	94
4.5	Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ........................................................		95
4.6	Utgiftstak för staten 2004–2008...............................................................................		96
4.7	Utgiftsramar 2006 .....................................................................................................		97
4.8	Tak för den offentliga sektorns utgifter 2004–2007...............................................		98
4.9	Finansiellt sparande i offentlig sektor......................................................................		99
4.10		Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar.........................	100
4.11		Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade
		och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar...............	103
		Fortsättning av 4.11 Budgeteffekter i förhållande till föregående år
		av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och
		inkomstförändringar...........................................................................................	104
		Fortsättning av 4.11 Budgeteffekter i förhållande till föregående år
		av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och
		inkomstförändringar...........................................................................................	105
4.12		Statsbudgetens inkomster 2004–2008..................................................................	106
4.13		Statsbudgetens utgifter 2004–2008 ......................................................................	107
4.14		Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år.....................	108
4.15		Korrigerig av statsbudgetens saldo 2002–2004....................................................	109
4.16		Statsbudgetens saldo 2004–2008 ..........................................................................	110

		PROP. 2005/06:1
4.17		Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande .......................................	111
4.18		Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter .......................	112
4.19		Statsskuldens förändring 2004-2008....................................................................	112
4.20		Kommunsektorns finanser...................................................................................	113
4.21		Ålderspensionssystemet.......................................................................................	114
4.22		Den offentliga sektorns finanser .........................................................................	115
4.23		Förändringen av den offentliga sektorns finansiella sparande...........................	116
5.1	Skiktgränser och brytpunkter för uttag av statlig skatt på
		förvärvsinkomster för åren 2005 och 2006 .......................................................	121
5.2	Kompensationen för allmänna pensionsavgifter samt för hela reformen ...........		121
5.3	Marginalskatt vid olika inkomster för oförändrad, full respektive ingen
		kompensation för allmänna pensionsavgifter...................................................	121
5.4	Grundavdrag år 2006 ..............................................................................................		123
5.5	Grundavdrag år 2006 ..............................................................................................		123
5.6	Socialavgifter 2006 enligt regeringens förslag.......................................................		126
5.7	Höjda energi- och miljöskatter inom ramen för grön skatteväxling 2006..........		132
5.8	Uppmätt administrativ börd för olika skatteområden .........................................		153
5.9	Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet m.m. Bruttoeffekter,
		periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2006–2008, varaktiga
		effekter för offentlig sektor samt kassamässiga effekter för statsbudgeten...	156
6.1	Totala skatteintäkter, offentliga sektorns inkomster och statsbudgetens
		inkomster ............................................................................................................	159
6.2	Offentliga sektorns skatter enligt nationalräkenskaperna ...................................		160
6.3	Fysiska och juridiska personer inkomstskatter enligt nuvarande och
		föreslagen redovisning .......................................................................................	162
6.4	Antaganden och förändringar jämfört med 2005 års ekonomiska
		vårproposition ....................................................................................................	165
6.5	Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år ...........................		167
6.6	Skattepliktiga inkomster ........................................................................................		169
6.7	Kommunernas skatteunderlag ...............................................................................		169
6.8	Kommunal skatt, faktisk och underliggande utveckling......................................		169
6.9	Statlig inkomstskatt................................................................................................		170
6.10		Skattereduktioner .................................................................................................	170
6.11		Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster ...................	172
6.12		Skatt på energi.......................................................................................................	177
6.13		Underliggande utveckling av energi- och koldioxidskatt ..................................	178
6.14		Stöd som ges via krediteringar på skattekonto ...................................................	179
6.15		Uppbördsförskjutningar ......................................................................................	180
6.16 Betalningsförskjutningar......................................................................................			180
6.17		Övriga inkomster..................................................................................................	180
6.18		Aktuell prognos jämfört med 2005 års ekonomiska vårproposition
		samt aktuell prognos för 2005 jämfört med statsbudget (SB) ........................	183
6.19		Skattekvoten 2002, förändring av skattekvoten 1990–2002 samt
		skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett
		urval OECD-länder ...........................................................................................	184
6.20		Skattekvot .............................................................................................................	185
7.1	Makroekonomiska förutsättningar........................................................................		190
7.2	Statsbudgetens utgifter 2005..................................................................................		191
7.3	Takbegränsade utgifter 2005 ..................................................................................		191
7.4	Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2005 ................................................		195
7.5	Utgifter 2005...........................................................................................................		196

PROP. 2005/06:1

7.6	Utgifter per utgiftsområde 2004–2008 ..................................................................		198
7.7	Förändring av utgiftsramar 2006 och 2007 jämfört med 2005 års
		ekonomiska vårproposition................................................................................	200
7.8	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2005 års ekonomiska
		vårproposition .....................................................................................................	201
7.9	Reformer inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 2006–2008.............................		208
7.10		Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar ................................................	216
		Fortsättning på 7.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar ...........	217
7.11		Volymer 2004–2008...............................................................................................	220
7.12		Låneram för 2006...................................................................................................	222
7.13		Investeringslån och låneramar 2000–2005 ...........................................................	222
7.14		Räntekontokreditram för 2006.............................................................................	223
7.15		Övriga kreditramar 2006.......................................................................................	225
7.16		Anslag vars ändamål 2006 omfattar garantiverksamhet......................................	226
7.17		Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden
		avseende 2006......................................................................................................	228
7.18		Pris- och löneomräkning för 2006........................................................................	230
8.1	Ökning av anslag för grundutbildning...................................................................		241

PROP. 2005/06:1

Diagramförteckning

1.1	Real BNI per capita 1995-2004................................................................................		21
1.2	Reallöneutveckling....................................................................................................		22
1.3	Bostadsräntor............................................................................................................		22
1.4	Den offentliga sektorns nettoförmögenhet............................................................		24
1.5	Utgiftstak ..................................................................................................................		25
1.6	Sysselsättning 2004...................................................................................................		26
1.7	Antal 1-3-placeringar i Lissabonstrategin 2005 ......................................................		27
1.8	Antal sjukpenningdagar............................................................................................		31
1.9	Antal personer i behov av socialbidrag....................................................................		33
1.10		Antal extremt fattiga i världen ...............................................................................	39
1.11		Planerat bistånd som andel av BNI 2006...............................................................	40
1.12 Total marginalskattesänkning av egenavgiftskompensationen 2000-2006..........			41
1.13		Skattesänkning till följd av höjt grundavdrag .......................................................	41
4.1	Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 1990-2008........................		112
5.1	Grundavdraget enligt gällande regler (streckad linje) samt enligt förslaget
		(heldragen linje) beräknat utifrån 2006 års prisbasbelopp, kronor. ................	122
6.1	Löner i privat och offentlig sektor ........................................................................		168
6.2	Sjukpenning och arbetslöshetsersättning..............................................................		169
6.3	Intäkts- och utgiftsräntor samt kapitalvinster som andel av BNP......................		171
6.4	Kapitalvinster ..........................................................................................................		171
6.5	Inkomstskatt företag..............................................................................................		174
6.6	Företagens inkomstskatt som andel av BNP........................................................		174
6.7	Fastighetsskatt uppdelad efter fastighetsslag........................................................		175
6.8	Förmögenhetsskatt.................................................................................................		175
6.9	Mervärdesskatt uppdelad på sektorer 2004...........................................................		176
6.10		Utveckling av intäkter från mervärdesskatt uppdelad efter sektorer................	176
6.11		Konsumtion av olika tobakslag............................................................................	176
6.12		Alkoholskatt per produktslag..............................................................................	177
6.13		Privatinförsel av sprit............................................................................................	177
6.14		Skatt på energi.......................................................................................................	178
7.1	Utgiftsprognos för 2005 jämfört med statsbudgeten för 2005............................		192
7.2	Myndigheternas investeringslån juni 1993–juni 2005 ..........................................		222

Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

PROP. 2005/06:1

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1.1Sverige i arbete

Den svenska ekonomin utvecklas väl. Sverige har under de senaste tio åren haft en tillväxt som har varit högre än genomsnittet i EU och OECD. Samtidigt har levnadsstandarden, mätt som real bruttonationalinkomst per capita, ökat lika snabbt som i Förenta staterna. Sedan 1994 har också sysselsättningen stigit med 290 000 personer. Men det räcker inte. Arbetslösheten är fortfarande för hög.

Förra årets starka exportledda tillväxt väntas nu gå över i en inhemskt driven tillväxt, med stora investeringar och ökad privat konsumtion. För att driva på denna gynnsamma utveckling lanserar regeringen kraftfulla satsningar i syfte att bekämpa arbetslösheten, höja sysselsätt- ningen och öka tillväxten.

Regeringens sysselsättningspaket innehåller förslag om bättre villkor för företagen, fler jobb för ökad kvalitet i offentlig sektor, arbeten till arbetslösa högskoleutbildade och omfattande satsningar på utbildning. Totalt får 55 000 personer del av sysselsättningspaketet. Därtill får 17 500 fler personer möjlighet att studera vid landets högskolor. Regeringens mål är att den öppna arbetslösheten ska pressas tillbaka till 4 procent och sysselsättningen öka till 80 procent. På lång sikt är målet full sysselsättning.

Sverige förändras och möter nya utmaningar. Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Globaliseringen gör att den internationella konkurrensen hårdnar, och svenska företag möter ständigt allt tuffare villkor.

Den demografiska utvecklingen påverkar stora delar av världen. Att allt fler får leva ett

längre och friskare liv är en fantastisk framgång, men det för också med sig nya krav på välfärden. Människors rörlighet ökar, både inom och över nationsgränserna. Global uppvärmning och klimatförändringar ställer kampen mot miljöförstöring i ett nytt ljus. Stormar, skyfall och värmeböljor – solidariteten måste sträckas ut över nations- och generationsgränser.

De globala förändringarna skapar nya möjligheter, men också nya utmaningar.

När klyftorna ökar i världen anslås en procent av bruttonationalinkomsten till bistånd så att fler människor och länder kan lyfta sig ur fattigdom och nya marknader växa.

När konkurrensen om kompetens och kunskap hårdnar mellan länder satsas stora resurser på hela utbildningssystemet – från förskola och grundskola, till högskola och forskning.

När miljön hotas driver Sverige på ännu hårdare för ett starkare internationellt miljö- samarbete och fortsätter den gröna omställningen av Sverige.

När befolkningsutvecklingen ställer nya krav får barnfamiljerna bättre villkor, en ny nationell utvecklingsplan för äldreomsorgen börjar förberedas och nya kliv tas för att göra Sverige jämställt.

När otryggheten ökar på arbetsmarknaden tas krafttag för att bekämpa arbetslösheten och öka tryggheten.

Den svenska välfärdsmodellen är framgångs- rik. Internationella undersökningar bekräftar det gång på gång: Sverige klarar den pågående samhällsomvandlingen väl. När förutsättning- arna förändras ska den svenska välfärdsmodellen utvecklas – inte avvecklas.

PROP. 2005/06:1

1.2Det ekonomiska läget

Fortsatt stark global tillväxt

Under 2004 uppgick tillväxten i världsekonomin till cirka 5 procent, vilket är den högsta tillväxten på nära 30 år. Den internationella konjunkturen går nu in i en lugnare fas. Tillväxten väntas bli drygt 4 procent både 2005 och 2006.

I Förenta staterna drivs tillväxten av den inhemska efterfrågan. Hushållens konsumtion stimuleras av en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden. Företagens goda finansiella ställning, ett stigande kapacitetsutnyttjande och låga räntor bidrar till en kraftig investerings- tillväxt. Även i Japan är det inhemska faktorer som driver på den ekonomiska utvecklingen.

Tabell 1.1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet

Procent

	2004	2005	2006
Bruttonationalprodukt (BNP)

Världen	4,9	4,1	4,1

Världsmarknadstillväxt1	9,2	5,7	7,4
Förenta staterna	4,2	3,6	3,4

Japan	2,6	1,8	1,7

Euroområdet	2,1	1,3	1,8

Storbritannien	3,2	1,9	2,3

Norge	2,9	3,1	2,9

Danmark	2,4	2,3	2,2

Finland	3,6	2,2	2,7

Konsumentpriser (KPI)

Förenta staterna	2,7	2,9	2,5

Euroområdet	2,1	2,0	1,9

Japan	0,0	-0,3	0,3

Arbetslöshet

Förenta staterna	5,5	5,1	4,9

Euroområdet	8,9	8,9	8,7

Japan	4,7	4,4	4,3

1 Världsmarknadstillväxten mäter efterfrågan som de svenska exportföretagen möter.

Källor: Nationella källor, Eurostat och Finansdepartementet.

I Storbritannien och i de nordiska länderna förväntas tillväxten vara god nästa år tack vare en stark inhemsk efterfrågan.

Oljepriset har fortsatt att stiga under 2005. Skulle oljepriset ligga kvar på dagens höga nivåer eller stiga ytterligare kommer det att påverka den globala tillväxten negativt, men effekterna är svåra att uppskatta. Oljeberoendet har sjunkit påtagligt i industriländerna under de senaste trettio åren. Oljeprisutvecklingen och kraftiga växelkursförändringar bedöms vara de främsta osäkerhetsfaktorerna för världsekonomin fram- över.

Svensk utveckling åter stark

Förra årets starka exportledda tillväxt väntas nu gå över i en inhemskt driven tillväxt. Låga räntor och en god lönsamhet i industrin bidrar till en fortsatt stark investeringstillväxt. Hushållens konsumtion väntas fortsätta att öka till följd av låga räntor, en god förmögenhetsställning, en stark inkomstutveckling och en starkare arbetsmarknad.

Tabell 1.2 Försörjningsbalans

Procentuell förändring

	2004	2005	2006
Hushållens konsumtionsutgifter	1,8	2,0	3,0

Offentliga konsumtionsutgifter	0,3	0,0	1,8

Statliga	-0,3	-0,5	1,9

Kommunala	0,5	0,2	1,8

Fasta bruttoinvesteringar	5,5	7,9	5,0

Lagerinvesteringar1	-0,3	0,1	0,0
Export	10,5	4,2	6,1

Import	6,9	4,8	6,7

BNP, faktisk	3,6	2,4	3,1
BNP, kalenderkorrigerad2	3,1	2,4	3,4

1Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter.

2Att den faktiska BNP-tillväxten 2004 var högre än den underliggande, kalender- korrigerade BNP-tillväxten beror på att detta år innehöll fler vardagar än 2003. Att den beräknade faktiska BNP-tillväxten 2006 är lägre än den underliggande beror på att detta år innehåller färre vardagar än 2005.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

I euroområdet finns det tecken på att ekonomin förbättras. Under sommaren 2005 har industri- konjunkturen stärkts något och läget på arbetsmarknaden ljusnat. I kombination med låga realräntor och en god vinstutveckling i företagssektorn väntas detta bidra till en något starkare tillväxt 2006. Den inhemska konsum- tionen utvecklas dock fortfarande svagt.

Den svaga kommunala tillväxten väntas ta ordentlig fart under 2006, bland annat till följd av betydande statliga satsningar på kommun- sektorn.

Tillväxten beräknas uppgå till 2,4 procent 2005 och 3,1 procent 2006. I slutet av 2006 bedöms det fortfarande finnas lediga resurser i den svenska ekonomin, vilket innebär att den kan fortsätta att växa i god takt de närmast

PROP. 2005/06:1

följande åren. I förhållande till bedömningen i 2005 års ekonomiska vårproposition revideras tillväxtprognosen ned 2005 och upp 2006.

Tabell 1.3 Bidrag till BNP-tillväxt

Procentenheter

	2004	2005	2006
Hushållens konsumtionsutgifter	0,9	1,0	1,4

Offentliga konsumtionsutgifter	0,1	0,0	0,5

Fasta bruttoinvesteringar	0,9	1,3	0,8

Lagerinvesteringar	-0,3	0,1	0,0

Netto utrikeshandel	2,0	0,1	0,3

BNP	3,6	2,4	3,1

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Sverige har under de senaste tio åren haft en tillväxt som varit högre än genomsnittet i EU och OECD. Sverige har också lägre inflation, högre sysselsättning, lägre arbetslöshet och lägre räntor än EU som helhet. Sveriges reala bruttonationalinkomst (BNI) per capita har ökat snabbare än de ursprungliga femton EU- ländernas och i samma takt som i Förenta staterna.

Diagram 1.1 Real BNI per capita 1995-2004

Genomsnittlig årlig förändring i procent
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Sverige	Förenta staterna	EU15
Källa: Konjunkturinstitutet.

Stabila priser

Låg inflation är en förutsättning för god tillväxt och full sysselsättning. Riksdagen har lagt fast att den övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver på denna grund penningpolitiken självständigt. Riksbanken definierar prisstabilitet som att ökningen av konsumentprisindex ska begränsas till 2 procent per år med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt. Regeringen

stödjer penningpolitikens inriktning och står bakom inflationsmålet.

Riksdagens finansutskott beslutade våren 2005 att göra en fördjupad utvärdering av Riksbankens penningpolitik mot bakgrund av att inflationsmålet har varit i kraft i tio år. Regeringen välkomnar denna utvärdering.

Inflationen har under 2004 och 2005 dämpats av en hög produktivitetstillväxt, måttliga löneökningar, en svag inhemsk konsumtion och en ökad konkurrens. Till detta kommer att importpriserna, exklusive energi, har fallit sedan 2003. Inflationen väntas förbli låg under 2005 för att stiga gradvis 2006, då efterfrågan och resursutnyttjandet i svensk ekonomi stärks och prisfallet på importerade varor dämpas.

Tabell 1.4 Nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges

	2004	2005	2006
KPI1	0,4	0,3	1,5
Timlön	3,3	3,3	3,4

Öppen arbetslöshet2,3	5,9	5,9	4,8
Arbetsmarknadspolitiska program2	2,4	2,7	3,6
Antal sysselsatta	-0,5	0,1	1,3

Real disponibel inkomst	1,5	2,9	2,5

Hushållens nettosparkvot, nivå4	4,5	5,4	4,9
Bytesbalans4	8,3	7,5	7,8
Tysk ränta, 10-årig statsobligation1	4,1	3,5	4,0
Svensk ränta, 10-årig statsobligation1	4,4	3,5	4,0
TCW-index1	126,0	126,8	125,4

1Årsgenomsnitt.

2Procent av arbetskraften.

3Siffrorna avser Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning efter omläggningen av statistiken.

4Exklusive sparande i avtalspensioner.

5Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Finansdepartementet.

Riksbanken har under 2004 och 2005 främst baserat penningpolitiken på en bedömning av utvecklingen av det underliggande inflations- måttet UND1X på upp till två års sikt. UND1X är ett inflationsmått där de direkta effekterna av förändrade räntor, skatter och subventioner exkluderas. Under 2004 var den genomsnittliga förändringen i UND1X 0,8 procent. Under 2005 väntas den genomsnittliga förändringen bli 0,7 procent, för att under 2006 stiga till 1,4 procent.

En väl fungerande lönebildning möjliggör lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och växande produktion. Arbetsmarknadens parter har under de senaste åren tagit ett betydande

PROP. 2005/06:1

ansvar. Sedan mitten av 1990-talet har den nominella löneökningstakten varit ungefär hälften så hög som under 1980-talet, samtidigt som reallöneutvecklingen har varit betydligt bättre. I näringslivet har reallönerna ökat med i genomsnitt 2,8 procent per år mellan 1995 och 2004. Under samma period har reallönerna ökat med 2,6 procent i kommunerna, 3,2 procent i landstingen och 2,9 procent i staten.

Diagram 1.2 Reallöneutveckling

Procent

6,0

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0 -1,0 -2,0 -3,0 -4,0 -5,0

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Under de senaste tio åren har Sverige gått igenom en rad strukturella och institutionella förändringar. Regeringen har därför gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att utreda hur den potentiella produktiviteten i ekonomin kommer att utvecklas. Konjunkturinstitutet bedömer att den potentiella produktivitets- utvecklingen uppgår till i genomsnitt 2,2 procent per år från 2005 till och med 2015.

Diagram 1.3 Bostadsräntor
Procent
14
12								5 år
10								Rörlig ränta
10
8
6
4
2
0
94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05
Källa: EcoWin.

Under 2005 har marknadsräntorna i euro- området fortsatt ner. I Förenta staterna, där centralbanken fortsätter att höja styrräntan, har kortare marknadsräntor stigit samtidigt som

räntorna med de längsta löptiderna har fallit något.

I Sverige sänkte Riksbanken styrräntan med 0,5 procentenheter till 1,5 procent i juni 2005. Räntesänkningen har bidragit till att de rörliga boräntorna har fortsatt att falla från redan låga nivåer.

Sedan årsskiftet har kronan försvagats mot flera andra valutor, däribland euron och dollarn, bland annat på grund av de låga svenska räntorna. På sikt väntas de stora överskotten i bytesbalansen leda till att kronan stärks.

Arbetslösheten väntas minska

Under 2004 utvecklades arbetsmarknaden negativt. Antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar minskade. Utvecklingen var fortsatt svag under det första kvartalet 2005.

Det finns flera orsaker till denna utveckling. Produktivitetstillväxten i industrin har varit hög, samtidigt som utvecklingen av den privata konsumtionen har varit återhållsam och kommunsektorn har konsoliderat sin ekonomi.

Under det andra kvartalet 2005 började antalet arbetade timmar öka. Samtidigt fortsatte antalet nyanmälda lediga platser att stiga och antalet varsel att minska.

Den ökande inhemska efterfrågan under 2005 och 2006 väntas leda till en ökad efterfrågan på arbetskraft inom den privata sektorn. Kommunsektorns förbättrade finanser och regeringens sysselsättningspaket möjliggör en positiv utveckling i den offentliga sektorn.

Sammantaget väntas sysselsättningen öka med 0,1 procent 2005 och 1,3 procent 2006, och den öppna arbetslösheten minska till 4,8 procent 2006.

Under 2005 har Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning genomgått en större omläggning. Arbetslöshetsbegreppet har omde- finierats och undersökningsmetoderna föränd- rats. Detta medför att arbetslöshetstalet har stigit – utan att den reella arbetslösheten har påverkats. En öppen arbetslöshet på 4,5 procent motsvarar uppskattningsvis cirka 4,0 procent enligt den tidigare definitionen.

PROP. 2005/06:1

Tabell 1.5 Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling

	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Antal sysselsatta1	3 940	3 999	3 976	3 934	3 979	4 082	4 172	4 252	4 258	4 247	4 226	4 230	4 283
Näringslivet1	2 650	2 711	2 713	2 711	2 739	2 822	2 908	2 990	2 980	2 958	2 942	-	-

Offentliga myndigheter1	1 290	1 287	1 263	1 223	1 240	1 260	1 264	1 262	1 278	1 288	1 284	-	-
Reguljär
sysselsättningsgrad2	74,5	75,1	75,0	74,2	74,9	76,2	77,5	78,5	78,3	77,9	77,2	76,6	76,6
Öppen arbetslöshet3	8,4	8,1	8,4	8,4	6,9	6,0	5,0	4,4	4,4	5,3	5,9	5,9	4,8
Konjunkturberoende arbets-
marknadspolitiska program3	5,4	4,6	4,7	4,5	4,1	3,3	2,6	2,5	2,6	2,1	2,4	2,7	3,6
Timlön4	2,4	3,3	6,0	4,5	3,8	3,4	3,7	4,4	4,1	3,4	3,3	3,3	3,4
Produktivitetsutveckling i
näringslivet4	3,2	3,6	1,9	5,2	2,0	2,6	3,6	0,1	4,4	4,0	3,4	2,2	2,6

Anmärkning: Utfallet för antalet sysselsatta och öppet arbetslösa skiljer sig mot Statistiska centralbyråns nuvarande publicerade utfall. I tabellen ovan har siffrorna justerats till följd av AKU-omläggningen. Det innebär ca 13 000 fler sysselsatta per år samtidigt som den öppna arbetslösheten är uppjusterad med 0,4 procentenheter för hela utfallsperioden.

1Tusental personer.

2Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

3I procent av arbetskraften.

4Årlig procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

En starkare ekonomi i kommunsektorn

En sund ekonomi i kommunsektorn är avgörande för välfärden. Under de senaste åren har det ekonomiska resultatet i kommunsektorn förbättrats, även om många kommuner fort- farande visar negativa resultat.

Tabell 1.6 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges

	2004	2005	2006	2007	2008
Inkomster	593	628	657	686	714

Skatter och statsbidrag	510	544	569	594	617

Övriga inkomster	83	85	88	92	97

Utgifter	592	618	649	678	706

Konsumtion	509	527	557	585	609

Volymförändring %	0,5	0,2	1,8	1,0	0,3

Övriga utgifter	82	91	92	94	96

Finansiellt sparande	2	10	8	8	8

Procent av BNP	0,1	0,4	0,3	0,3	0,3

Resultat före
extraordinära poster	2	9	9	8	8

Anmärkning: Statsbidrag och skatter redovisas tillsammans eftersom effekten av reformer som påverkar skatteunderlaget neutraliseras genom justeringar av statsbidragen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Regeringen föreslår i denna proposition ett sysselsättningspaket som bland annat syftar till att höja kvaliteten i offentlig sektor. Regeringen föreslår även en riktad satsning till landstingen i syfte att minska sjukfrånvaron. Dessa förslag,

tillsammans med en stark underliggande ekonomisk utveckling, väntas bidra till en ökad sysselsättning i kommuner och landsting.

Regeringen bedömer att kommunsektorn som helhet kommer att fortsätta att visa goda resultat 2006. För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och landsting och höja kvaliteten i välfärden föreslår regeringen redan i denna proposition att statsbidragen höjs med 1 miljard kronor 2007 och 6 miljarder kronor 2008.

Tabell 1.7 Vissa statliga bidrag till kommunsektorn jämfört med 2004

Miljoner kronor, periodiserade belopp

	2005	2006
Generella bidrag och sysselsättningsstöd	8 000	10 075

varav vårdgaranti	700	500

Personalförstärkning förskola	1 000	2 000

Personalförstärkning skola1	1 000	1 500
Miljöinvesteringar i offentliga lokaler	1 000	500

Utbildning av personal i äldreomsorgen
och sjukvården (Kompetensstegen)	450	300

Stöd till missbrukarvård och psykiatri m.m.	660	410

Anhörigstöd för omsorg av äldre2		110
Plusjobb		3 400

Utbildningsvikariat i vård och omsorg		1 250

Totalt	12 110	19 545

1Satsningen på personalförstärkning i skolan uppgår till 5 miljarder kronor läsåret 05/06 i förhållande till nivån läsåret 01/02.

2Det totala anhörigstödet uppgår till 125 miljoner kronor. Se tabell 1.11. Källa: Finansdepartementet.

PROP. 2005/06:1

1.3Starka offentliga finanser

Sunda offentliga finanser är en förutsättning för uthållig tillväxt och stabil välfärd. Genom överskott i goda tider förhindras nedskärningar i sämre tider, då välfärden behövs som mest. Sunda offentliga finanser är även en rättvisefråga mot kommande generationer.

Regeringen har två övergripande budget- politiska mål: överskottsmålet för de offentliga finanserna och utgiftstaket för staten.

Överskott i de offentliga finanserna

Sedan överskottsmålet i de offentliga finanserna infördes år 2000 har den offentliga sektorns nettoskuld vänts till en nettoförmögenhet.

Överskottsmålet innebär att de offentliga finanserna ska visa ett överskott på 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet skapar en buffert för att möta den demografiska utvecklingens påfrestningar på de offentliga välfärdssystemen. Det skapar också en betryggande marginal till gränsen på 3 procent av BNP i underskott i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

Diagram 1.4 Den offentliga sektorns nettoförmögenhet

Procent av BNP

10
5
0
-5
-10
-15
-20
-25
-30
94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Den offentliga sektorn består av staten, kommunsektorn och det allmänna pensions- systemet. Överskotten i de offentliga finanserna har medfört att statsskulden har minskat som andel av BNP samtidigt som stora tillgångar har byggts upp i pensionssystemet.

Utifrån det övergripande överskottsmålet anger regeringen varje år ett preciserat över-

skottsmål för nästkommande budgetår. Målet bestäms med hänsyn till resursutnyttjandet i ekonomin. Ett lägre finansiellt sparande i lågkonjunktur bidrar till att mildra konjunktursvackor och ett högre sparande i högkonjunktur dämpar risken för överhettning.

För 2005 är överskottsmålet satt till minst 0,5 procent av BNP. Trots att tillväxten förväntas bli lägre än när målet föreslogs bedöms överskottet bli väsentligt högre, 1,4 procent. Detta beror bland annat på lägre statsskuldsräntor, högre bolagsskatter och ett bättre ekonomiskt resultat i kommunsektorn.

Tabell 1.8 Finansiellt sparande i EU

Procent av BNP

	2004	2005	2006
Belgien	0,1	-0,2	-0,6

Danmark	2,8	2,1	2,2

Finland	2,1	1,7	1,6

Frankrike	-3,7	-3,0	-3,4

Grekland	-6,1	-4,5	-4,4

Irland	1,3	-0,6	-0,6

Italien	-3,0	-3,6	-4,6

Luxemburg	-1,1	-1,5	-1,9

Nederländerna	-2,5	-2,0	-1,6

Portugal	-2,9	-4,9	-4,7

Spanien	-0,3	0,0	0,1

Storbritannien	-3,2	-3,0	-2,7

Sverige	1,0	1,4	0,7

Tyskland	-3,7	-3,3	-2,8

Österrike	-1,3	-2,0	-1,7

Totalt EU15	-2,6	-2,5	-2,5

Totalt EU25	-2,6	-2,6	-2,5

Anmärkning: För Sverige redovisas regeringens prognos för 2005 och 2006. För övriga länder redovisas EU-kommissionens prognos.

Källor: EU-kommissionen och Finansdepartementet.

Sedan överskottsmålet infördes år 2000 och fram till och med 2005 har den offentliga sektorns sparande i genomsnitt uppgått till 1,6 procent av BNP. Samtidigt har perioden i huvudsak präglats av lågkonjunktur på arbetsmarknaden.

År 2005 bedöms det strukturella sparandet uppgå till cirka 2 procent av BNP. Detta är en indikation på att de offentliga finanserna utvecklas i enlighet med målet. För 2006 föreslår regeringen att överskottsmålet ska sättas till minst 0,5 procent av BNP.

PROP. 2005/06:1

Tabell 1.9 Offentliga finanser

Procent av BNP

	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Utgiftskvot	67,7	64,7	62,6	60,5	58,2	57,7	54,7	54,2	55,7	55,9	54,5	54,5	54,2

Inkomstkvot	58,4	57,7	59,8	59,5	60,1	60,1	59,7	56,8	55,2	55,8	55,6	55,9	54,9

Skattekvot
inkl. EU	49,5	49,5	52,0	52,5	53,1	53,8	53,9	51,8	50,1	50,8	50,6	50,7	49,9

Finansiellt
sparande	-9,3	-6,9	-2,8	-1,0	1,9	2,3	5,0	2,6	-0,5	-0,1	1,0	1,4	0,7

Nettoskuld	20,4	25,3	25,7	23,0	20,0	9,1	1,2	-3,0	3,1	-1,5	-5,2	-6,1	-6,8

Konsoliderad
bruttoskuld	73,9	73,7	73,5	72,0	69,4	62,7	52,8	54,3	52,4	52,0	51,1	50,7	49,2

Källa: Finansdepartementet.

Regeringens sysselsättningspaket kommer att innebära att de offentliga finanserna försämras tillfälligt under 2006. Men om inga åtgärder vidtas är risken stor att arbetslösheten skulle permanentas på en hög nivå. Det skulle leda till sämre offentliga finanser på sikt. När arbetslösheten har pressats tillbaka ska det finansiella sparandet i offentlig sektor återigen öka. Målet om 2 procents överskott över en konjunkturcykel ligger fast.

År 1997 beslutade EU:s statistikorgan Eurostat att det nya svenska pensionssystemet i sin helhet skulle klassificeras som offentliga finanser. Nu har Eurostat ändrat sitt beslut. Från och med 2007 räknas inte premiepensions- systemet in i det offentliga sparandet. Regeringen återkommer med förslag till hur förändringen ska hanteras.

Utgiftstaken klaras

År 1997 infördes ett system med utgiftstak för staten. Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt högre utgifter. Sedan systemet infördes har utgiftstaken klarats samtliga år och bidragit till att Sverige har starka offentliga finanser.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att utgiftstaket för 2007 ska uppgå till 949 miljarder kronor. Förslag om utgiftstakets nivå för 2008 kommer att lämnas i budgetpropositionen för 2007. Regeringens bedömning är att den ekonomiska utvecklingen medger ett utgiftstak på 982 miljarder kronor för 2008.

I budgetpropositionen för 2005 aviserade regeringen att den övervägde att införa en särskild sysselsättningsmarginal. Regeringen

bedömer dock att de möjligheter som finns att bedriva en aktiv finanspolitik inom ramen för dagens finanspolitiska regelverk måste utvärderas närmare innan en särskild syssel- sättningsmarginal kan föreslås. Det sysselsätt- ningspaket som nu presenteras visar att det finns möjligheter att bedriva en expansiv politik i ett läge som präglas av hög arbetslöshet utan att utgiftstaket äventyras.

Diagram 1.5 Utgiftstak

Miljarder kronor

Procent av BNP

1 000		Nominellt			Procent av BNP					38,0
1 000										38,0
950										37,0
950
900										36,0
900
850										35,0
850
										34,0
800										33,0
										33,0
750										32,0
										32,0
700										31,0
										31,0
650										30,0
97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07
Anmärkning: För att skapa jämförbarhet över tid har utgiftstaken korrigerats för
tekniska förändringar.

Källa: Finansdepartementet.

PROP. 2005/06:1

1.4Lägre arbetslöshet och högre förbättra matchningen mellan lediga jobb och

sysselsättning

Jämfört med EU och OECD som helhet har Sverige en väl fungerande arbetsmarknad. Sysselsättningen är högre och arbetslösheten lägre. Men trots detta är alldeles för många människor i Sverige utan arbete. Under 2005 beräknas den öppna arbetslösheten uppgå till 5,9 procent enligt Statistiska centralbyråns nya definition.

Diagram 1.6 Sysselsättning 2004
Procent av befolkningen, 15-64 år
74
72
70
68
66
64
62
60
58

arbetssökande och höja kvaliteten i offentlig sektor. De olika delarna av paketet kompletterar varandra och genomförs samtidigt. Erfarenheter från Danmark och Nederländerna visar att detta upplägg leder till goda resultat.

Arbetsutbudet ökar på sikt genom att arbetskraftens kompetensnivå höjs och genom att personer som varit utan arbete länge får in en fot på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft ökar genom bland annat lägre kostnader vid nyanställning i soloföretag och fler anställda i offentlig sektor. Undanträngnings- effekternas skadliga verkningar undviks i största möjliga mån genom att en betydande del av insatserna riktas till dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Förutsättningarna för att tillfälligt stimulera ekonomin är goda. Det finns omfattande lediga resurser, inflationstrycket är lågt och lönebildningen fungerar väl. Därutöver visar bytesbalansen rekordhöga överskott och de offentliga finanserna är sunda.

Sverige Förenta OECD EU15 EU25

staterna

Källor: Eurostat och OECD Employment Outlook.

Efter de senaste årens negativa utveckling på arbetsmarknaden har arbetslösheten stigit. Dessutom har långtidsarbetslösheten ökat. År 2004 hade cirka 35 000 personer varit arbetslösa i mer än ett år, varav 21 000 män och 14 000 kvinnor. Om de inte snart får möjlighet till arbete, studier eller praktik är risken stor att de permanent slås ut från arbetsmarknaden.

Regeringen tar därför krafttag för att bekämpa arbetslösheten och höja sysselsättningen i årets budgetproposition. Målet är att pressa tillbaka den öppna arbetslösheten till 4 procent och höja den reguljära sysselsättningen till 80 procent. På sikt är målet full sysselsättning.

Tabell 1.10 Regeringens sysselsättningspaket

Plusjobb	20 000
Praktikplatser	13 000

Utbildningsvikariat i vård och omsorg	10 000

Arbete och praktik till högskoleutbildade	7 500

Lärlingsplatser	3 000

Kvalificerad yrkesutbildning	1 000

Arbetsmarknadsutbildning	500

Totalt	55 000

Sysselsättningspaket för tillväxt

Regeringen lanserar i denna budgetproposition ett sysselsättningspaket som kommer att ge 55 000 personer möjlighet till arbete, praktik eller utbildning. Sysselsättningspaketet är inriktat mot både privat och offentlig sektor.

Sysselsättningspaketet är utformat för att ha effekt på såväl kort som lång sikt. Det syftar till att öka efterfrågan på och utbudet av arbetskraft,

Fler jobb i näringslivet

Sveriges konkurrenskraft är god. EU- kommissionen placerar Sverige på första plats när de jämför innovationsklimatet inom EU. Sverige når topplaceringar år efter år när EU:s tillväxtstrategi, Lissabonstrategin, utvärderas.

Konkurrensen från omvärlden blir allt intensivare. Sedan 1970 har den totala handeln med varor och tjänster i relation till världens samlade BNP mer än fördubblats, från 12 till 27 procent.

Diagram 1.7 Antal 1-3-placeringar i Lissabonstrategin 2005
6
5
4
3
2
1
0
Danmark	Sverige Luxemburg Österrike Storbritannien Slovakien Nederländerna	Tjeckien Slovenien Polen Litauen Lettland Irland Estland Ungern Tyskland Spanien Grekland Finland Belgien

Källa. Eurostat.

För att stärka svensk konkurrenskraft och få fler och växande företag föreslår regeringen flera åtgärder.

-Strategiska utvecklingsprogram för svensk industri. Sverige är ett av världens främsta länder för kunskapsintensiv industri- produktion. För att stärka Sveriges goda utgångsläge har regeringen tillsammans med näringsliv och fackliga organisationer påbörjat ett arbete med att ta fram strategier för sex svenska nyckelbranscher: skog och trä, metallurgi, fordon, läkemedel och bioteknik samt IT/telekom. Dessa branscher bidrar till över 80 procent av näringslivets satsningar på forskning och utveckling. Dessutom ger de över 560 miljarder kronor i exportinkomster och omkring 600 000 direkta arbetstillfällen i Sverige. Därutöver arbetar regeringens strategigrupp för flyg- och rymdindustri med genomförandet av den strategi som tagits fram för denna sektor. Satsningen på programmen omfattar för statens del totalt 1 miljard kronor mellan 2006 och 2010.

-Forskning i små och medelstora företag.

Regeringen föreslår ett nytt stöd på 100

PROP. 2005/06:1

miljoner kronor 2006 för att stödja forskning och utveckling i de små och medelstora företagen. Från 2007 ges detta stöd i form av nedsatt skatt. För detta ändamål avsätts en ram på 200 miljoner kronor från 2007 och framåt. Totalt uppgår satsningarna till 900 miljoner kronor mellan 2006 till 2010.

-Satsning på industriella utvecklingscentra.

Regeringen föreslår att Nutek tilldelas 20 miljoner kronor per år 2006 till 2008 för att stödja industriella utvecklingscentra (IUC).

-Kvinnligt företagande uppmuntras. En särskild satsning på kvinnligt företagande görs inom ramen för regionala resurscentra (RRC). År 2006 avsätts 15 miljoner kronor för detta ändamål.

-Sänkt arbetsgivaravgift för soloföretag som anställer. Nära hälften av landets 100 000 soloföretag uppger att de skulle vilja anställa åtminstone en medarbetare. För att uppmuntra detta föreslår regeringen en temporär sänkning av arbetsgivaravgiften för den första anställningen som en företagare gör. Arbetsgivaravgifterna sänks till 10,21 procent.

-Enklare skatteregler för fåmansbolag. Från den 1 januari 2006 fullföljs reformeringen av skattereglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna. När reformen har fått full verkan kommer skatten att ha sänkts med totalt 1 miljard kronor.

-Nya broar till arbetslivet. Många arbetslösa har svårt att komma in eller tillbaka till arbetsmarknaden. För att underlätta inträ- det utökas de ordinarie arbetsmarknads- programmen med 13 000 platser.

-Minskad administration. Regeringen på- började hösten 2004 ett omfattande arbete med minska företagens administrativa börda. Närmare 300 åtgärder håller på att genomföras.

-Stärkta exportfrämjande insatser för mindre företag. Exportrådet har under 2005 fått i uppdrag att genomföra särskilda satsningar för att främja småföretags exportmöjlig- heter på växande marknader. Särskilda exportfrämjare inrättas i varje län och utrikesförvaltningen förstärks med ett 30- tal nya främjandetjänster på ambassader och generalkonsulat.

PROP. 2005/06:1

-Tryggare som företagare. Regeringen ska se över företagarnas villkor och sociala förmåner.

-Ökad satsning på miljöteknik. För att öka svensk miljöteknikexport har Exportrådet samlat omkring 700 svenska företag i nätverket SwedenTech. Därutöver har Sveriges Miljöteknikråd inrättats. Forsk- ningsanslagen till hållbar utveckling ökar under de närmsta åren med 210 miljoner kronor.

-Ökad turism. Sverige är attraktivt för besökare. Besöksnäringen växer upp i hela landet. Ändå kan Sverige bli bättre på att konkurrera med andra länder och locka fler människor att turista i Sverige. Regeringen kommer under året att se över möjlig- heterna för erfarenhetsutbyte, samordning och utveckling av branschen.

-Aktiv offentlig upphandling. Den offentliga konsumtionen svarar för en betydande del av all konsumtion i Sverige och en stor del av all offentlig konsumtion upphandlas. Den offentliga upphandlingen har betydelse för utvecklingen av nya produkter och innovationer, inte minst när det gäller miljöomställningen av Sverige. Samspelet mellan offentlig och privat sektor har haft stor betydelse för Sveriges utveckling till en modern välfärdsstat. Det är viktigt att främja att denna möjlighet utnyttjas även i framtiden.

-Statliga bolag som bidrar till innovationer.

Den statliga bolagssektorn svarar för en inte obetydlig del av svensk ekonomi. Bolagens beslut om allt från investeringar till produktutveckling påverkar utveck- lingen av Sverige. Flertalet av de statliga bolagen verkar på affärsmässiga grunder och måste ta hänsyn till de villkor som följer av detta. Men det hindrar inte att även dessa statliga bolag driver på utvecklingen och omställningen av Sverige. Regeringen är övertygad om att de statliga bolagen i ökad omfattning kan bidra till innovationer och omställningen av Sverige.

-Avskaffad koldioxidskatt för industrin som handlar med utsläppsrätter. I budget- propositionen föreslås att koldioxidskatten avskaffas helt för de företag inom industrin som handlar med utsläppsrätter. Skatten slopas även för den högeffektiva kraft-

värmen och sänks för övriga anläggningar i energisektorn inom handelssystemet med 13 öre per kilo koldioxid.

Kvalitetslyft i offentlig sektor

I den offentliga sektorn finns det många sysslor som inte utförs. Samtidigt går många människor utan arbete. Det är ett slöseri med resurser.

Regeringen föreslår insatser för att höja kvaliteten i offentlig sektor och ge människor som står utanför arbetsmarknaden möjlighet att få arbete inom vård, omsorg och andra offentligt finansierade verksamheter.

-Plusjobb för stärkt välfärd. För att höja kvaliteten i offentligt finansierad verk- samhet inrättas 20 000 plusjobb. En stor del av dessa kommer att tillfalla vården, skolan och omsorgen. Anställningarna ska användas för att utföra kvalitetshöjande arbetsuppgifter som inte utförs idag. Plusjobben syftar även till att stärka de arbetslösas möjligheter att få ett stadig- varande arbete. Plusjobben riktar sig till dem som varit arbetslösa i mer än två år. Personer i plusjobb ska erbjudas avtalsenlig lön. Arbetsgivarna får en subvention på 100 procent av lönekostnaden upp till 1 000 kronor per dag.

-Stärkt kompetens inom vård och omsorg.

Många som jobbar i sjukvården och omsorgen om äldre saknar rätt utbildning. För att samtidigt höja deras utbildningsnivå och ge fler arbetslösa jobb vill regeringen införa 10 000 utbildningsvikariat. Studier visar att sannolikheten att få ett reguljärt arbete ökar efter avslutat utbildnings- vikariat.

-Ökade statsbidrag till kommuner och landsting. För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och landsting samt höja kvaliteten inom vård, skola och omsorg föreslår regeringen att de generella statsbidragen ska höjas med 1 miljard kronor 2007 och 6 miljarder kronor 2008.

Jobb åt högskoleutbildade

I den senaste lågkonjunkturens spår har antalet arbetslösa med högskoleutbildning ökat. Risken är stor att många människor inte får chansen att tillämpa sina kunskaper på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår ett flertal åtgärder för att minska arbetslösheten bland högskoleutbildade.

-Praktikplatser i småföretag. Regeringen avser att ge Arbetsmarknadsverket i uppdrag att upprätta ett samarbete mellan arbets- förmedlingen och bemanningsföretag eller liknande så att 4 000 arbetslösa högskole- utbildade kan få praktik, främst inom små företag.

-Generationsväxling i statliga myndigheter. Många statliga myndigheter närmar sig en period av omfattande generationsväxling. Regeringen satsar därför 360 miljoner kronor per år under 2006 och 2007 för att tidigarelägga anställningar av upp till 1 000 personer. Vidare inrättas 100 nya notarieplatser vid domstolarna under två år. Länsstyrelsernas verksamhet förstärks med 100 personer för ökad tillsyn. Ett nytt traineeprogram för att attrahera kompetent arbetskraft skapas hos länsstyrelserna, vilket ger 210 personer anställning.

-Bättre kontroll av skattefusk. Skatte- kontrollen förbättras. Under 2006 och 2007 får Skatteverket möjlighet att anställa 420 personer för att göra en unik insats mot skattefusk.

-Bättre kvalitet och ökad kontroll. För- säkringskassan och Arbetsmarknadsverket får under 2006 och 2007 resurser för att anställa 300 respektive 500 personer för att höja kvaliteten och öka kontrollen.

-Ökade resurser till gränskontroll. Tullverket tilldelas resurser för att anställa ytterligare 50 personer för att bland annat förbättra gränskontrollen för att bekämpa den illegala införseln av narkotika, alkohol och tobak.

-Värna den svenska kulturskatten. Landets museisamlingar är eftersatta och behöver tas om hand. Under 2006 och 2007 inrättas 600 arbeten för att registrera, restaurera och konservera museisamlingarna. Statens fastighetsverk får möjlighet att anställa ytterligare 50 personer.

PROP. 2005/06:1

-Ökad mångfald i staten. Personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade i statliga myndigheter. Den högre praktiska förvaltningsutbildningen för invandrare med högskoleutbildning utökas därför med 120 platser under 2006.

Arbete åt ungdomar

Många ungdomar saknar arbete. Regeringen vill ta krafttag för att bekämpa ungdoms- arbetslösheten.

-Lärlingsplatser för ungdomar. 3 000 lärlings- platser för arbetslösa mellan 20 och 24 år som saknar fullständig gymnasieutbildning inrättas. Arbetsmarknadsutbildning på arbetsplatsen kombineras med studier i kärnämnen och yrkesspecifika ämnen.

-Fortsatt anställningsstöd för långtidsarbetslösa ungdomar. Arbetsförmedlingen ska även under 2006 kunna använda det allmänna anställningsstödet redan från 6 månaders arbetslöshet för 20- till 24-åringar.

-Förstärkt stöd till feriearbete. Regeringen utökar under 2006 de statliga medlen till feriearbeten åt gymnasieungdomar som har svårt att ordna sådana arbeten på egen hand.

-Nationell koordinator. En nationell koordinator ska tillsammans med arbets- marknadens parter kartlägga metoder som påskyndar ungas etablering på arbet- smarknaden.

Ökad kunskap, kompetens och kreativitet

Sverige ska hävda sig i den tilltagande inter- nationella konkurrensen genom ökad kunskap, kompetens och kreativitet. Sedan mitten av 1990-talet har utbildningsväsendet stärkts på flera sätt.

Sedan 1994 har andelen elever som går en treårig gymnasieutbildning fördubblats från 40 till 84 procent, antalet studenter på högskolan har ökat med mer än 140 000 och antalet magisterexamina femfaldigats från 2 000 till mer än 10 000 per år. Regeringen vill fortsätta att investera i kunskap.

-Fler högskoleplatser. Högskolan byggs ut med sammanlagt cirka 17 500 platser till och med 2007. Cirka 3 500 platser till-

PROP. 2005/06:1

kommer under hösten 2005, cirka 12 500 under 2006 och drygt 1 500 under 2007. Behov av utbildning inom bristyrken beaktas särskilt.

-Kvalitetssatsning på högskolan. Den svenska högskolan håller hög internationell kvalitet, men den behöver höjas ytterligare för att Sverige ska klara konkurrensen med omvärlden. Därför ökar regeringen anslagen till den högre utbildningen med drygt 130 miljoner kronor från 2006 och ytterligare 135 miljoner kronor från och med 2007.

-Fler platser i kvalificerad yrkesutbildning. De kvalificerade yrkesutbildningarna utökas tillfälligt med 1 000 platser hösten 2005 och ytterligare 1 000 platser våren 2006.

-Äldre får bättre möjligheter att studera. Den 1 juli 2006 förbättras möjligheterna att finansiera sina studier med studiestöd för studerande över 40 år. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel och rekryteringsbidrag höjs från 50 till 54 år.

-Storsatsning på forskning. Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest på forskning och utveckling i relation till ekonomins storlek. För att stärka Sveriges position ytterligare föreslår regeringen att anslagen till energiforskning ska öka med 270 miljoner kronor 2006 respektive 2007 och ytterligare 100 miljoner 2008. Sedan tidigare ökar anslagen till forskning med drygt 2,3 miljarder kronor mellan 2005 och 2008.

-Fler lärare i skolan. Grund- och gymnasie- skolan står inför stora pensionsavgångar. Nya lärare behöver utbildas. Ytterligare 300 platser anordnas vid lärarhögskolorna med start vårterminen 2006 för att vidareutbilda högskoleutbildade till lärare.

-Utbildning i bristyrken. Under 2006 inrättas en särskild arbetsmarknadsutbildning om 500 platser med inriktning på behandlings- arbete i kriminalvård, behandlingshem och skola. Tre lärosäten ges i uppdrag att ta fram förkortade vidareutbildningar till förskollärare och sjuksköterskor till våren 2006.

Förbättrad matchning

Utvärderingar visar att en kombination av stöd och kontroll är en effektiv metod för att hjälpa arbetslösa att få arbete. Därför ska matchningen på arbetsmarknaden förbättras och kontrollen i försäkringssystemen göras enhetlig över landet.

-Tidig hjälp till potentiellt långtidsarbetslösa.

Regeringen avser att ge Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering i uppdrag att i samråd med Arbetsmarknads- verket utveckla verktyg åt arbetsför- medlingarna för att tidigt identifiera arbetslösa som riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet. Verktygen ska bidra till att rätt personer får åtgärder vid rätt tidpunkt.

-Enhetlig tillämpning av regelverket. Många arbetsförmedlare upplever obehag då det kan bli frågan om att lämna rapport till arbetslöshetskassan när en arbetssökande avvisar ett arbete. Mot denna bakgrund kommer Arbetsmarknadsverket under 2006 att inom några län utarbeta och pröva en ny modell där ansvaret för att ifrågasätta arbetslöshetsersättningen flyttas till en central funktion inom arbetsförmedlingen. Enligt regeringen bör detta bidra till en enhetligare tillämpning av regelverket och därmed öka rättssäkerheten för den enskilde.

Ökat internationellt samarbete

Arbetet med att öka tillväxten kräver internationellt samarbete. I Lissabon år 2000 slog EU:s medlemsstater fast att EU skulle bli världens mest dynamiska och konkurrens- kraftiga kunskapsbaserade ekonomi till år 2010. Strategin omfattar konkreta åtgärder på en rad områden; ekonomiska reformer, forskning och utveckling, sysselsättning, social sammanhåll- ning och miljö. EU-kommissionen bedömer att om tillväxtstrategin genomförs fullt ut kommer 6 miljoner nya jobb att skapas.

I mars 2005 utvärderades Lissabonstrategin i halvtid. Ett resultat var att medlemsländerna kom överens om att varje land ska skriva en nationell handlingsplan där man beskriver vilka åtgärder som kommer att vidtas under de närmaste tre åren. Handlingsplanen ska fokusera på de specifika utmaningar som varje land möter.

Regeringen kommer att presentera sin nationella handlingsplan för riksdagen i mitten av oktober.

Globaliseringen ställer ökade krav på människor och samhälle. För att klara för- ändringarna måste människor få hjälp att gå från gamla till nya förutsättningar. Det handlar om att skapa sociala bryggor i form av utbildning, kommunikationer, arbetsmarknadsåtgärder och försäkringssystem som möjliggör omskolning, pendling eller flytt till orter där det finns arbete.

Varje tid ställer nya krav på hur de sociala bryggorna ska utformas. I dagens globala värld ställs länder i ökad utsträckning inför likartade utmaningar och det finns ökade behov av att lära av varandra.

Sverige och Storbritannien har initierat ett gemensamt projekt för att studera vilka utmaningar på det ekonomiska och sociala området de båda länderna står inför som en följd av globaliseringen och vilka lösningar som finns.

1.5Ny samlad strategi mot ohälsan

– arbetslinjen i fokus

Under de senaste åren har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att bekämpa ohälsan i arbetslivet. Då orsakerna till sjukfrånvaron är många och komplexa har arbetet bedrivits brett. I budgetpropositionen för 2002 presenterade regeringen ett 11-punktsprogram för ökad hälsa och i december 2003 gavs en avsiktsförklaring för ökad hälsa i arbetslivet. Stora delar av dessa program är genomförda.

Diagram 1.8 Antal sjukpenningdagar

Tusental
100 000
90 000	Män
80 000	Kvinnor
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06
Källa: Finansdepartementet.

Sjukskrivningsprocessen har förbättrats. Försäkringskassan, länsarbetsnämnder, landsting och kommuner har fått möjlighet till finansiell

PROP. 2005/06:1

samordning inom rehabiliteringsområdet. En ny sammanhållen statlig myndighet, Försäkrings- kassan, har bildats. Arbetsgivarna har getts ökade ekonomiska drivkrafter att minska sjukfrånvaron. Arbetsmiljöverkets tillsyns- verksamhet har förstärkts.

Dessa åtgärder har gett resultat. Sedan 2002 har sjukskrivningar kortare än ett år minskat med en fjärdedel och sedan slutet av 2003 minskar även de långa sjukskrivningarna. Det finns goda förutsättningar att nå regeringens mål om att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivningar ska halveras 2008 i förhållande till 2002, samtidigt som antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar ska minska.

Försäkringskassan har översatt regeringens mål till ett ohälsotal. Det fångar den frånvaro som ersätts med sjukpenning, rehabiliterings- penning och sjuk- och aktivitetsersättning. Försäkringskassans mål är att ohälsotalet ska minska till i genomsnitt 37 dagar per person och år från dagens nivå på 42 dagar. Regeringen kommer att följa utvecklingen av ohälsotalet noggrant.

Regeringen presenterar i denna proposition nya åtgärder mot ohälsan med arbetslinjen i fokus. Arbetsförmågan hos sjuka och funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga ska tas tillvara och sjukförsäkringen ska fungera som en bro tillbaka till arbetslivet.

Strategin omfattar alla som på grund av sjukdom eller funktionshinder har svag anknytning till arbetslivet.

1. En miljard kronor till minskad ohälsa

-För att öka hälso- och sjukvårdens medverkan i att förbättra sjukskrivnings- processen och minska ohälsan inom respektive län avsätts 1 miljard kronor per år mellan 2007 och 2009.

2. Förebyggande insatser på arbetsplatsen

-Företagshälsovården är viktig för att minska ohälsan. Regeringen vill höja kvaliteten på den och kommer att medverka till att stärka grundutbildningen inom området.

-Regeringen vill i samråd med arbetsmarknadens parter ta reda på hur de i ökad utsträckning kan medverka till att minska sjukfrånvaron.

PROP. 2005/06:1

3. Bättre sjukskrivningsprocess

-Sjukskrivningsprocessen ska vara rättssäker och enhetlig, utgå ifrån en individuell prövning, stå på stabil medicinsk grund och ta tillvara eventuell arbetsförmåga. Redan tidigare har utbildningen i försäkrings- medicin för läkare förstärkts. Berörda myndigheter får i uppdrag att utforma förslag till hur processen kan förbättras ytterligare.

4. Fler broar tillbaka till arbetslivet

-En del sjukskrivna kan inte återvända till sin gamla arbetsplats. Regeringen utvidgar nu Arbetsmarknadsverkets uppdrag så att personer med kvarvarande arbetsförmåga som behöver byta arbetsgivare i princip ska kunna få samma stöd och hjälp som andra arbetssökande utan att behöva säga upp sin anställning.

-Möjligheterna att kombinera deltidssjuk- skrivning med studier utökas. Försäkrings- kassan har fått i uppdrag att utreda vilka regelförändringar som krävs för att det ska vara möjligt. Uppdraget ska redovisas senhösten 2005.

-Personer som har uppburit sjuk- eller aktivitetsersättning i minst ett år får rätt att ha sin ersättning vilande under två års studier och eventuellt bostadstillägg kan bibehållas under vilandeperioden

5. Ett pilotprojekt för långtidssjuka.

-Försäkringskassan och Arbetsmarknads- verket får i uppdrag att i ett särskilt geografiskt område genomföra ett pilot- projekt där alla sjukfall som har pågått i mer än två år och de som uppbär tidsbegränsad aktivitets- eller sjukersättning gås igenom. Det handlar om att bedöma arbetsförmåga, om den enskilde har fått den rehabilitering som behövs samt att rätt ersättning lämnas. Allas arbetsförmåga ska tas tillvara.

6. Fler jobbmöjligheter för arbetshandikappade

-Taket i lönebidraget höjdes från 13 700 kronor till 15 200 kronor i månaden den 1 juli 2005. Nu föreslår regeringen att taket ska höjas ytterligare, till 16 700 kronor i månaden från den 1 januari 2007. Syftet är att skapa fler jobbmöjligheter för arbetshandikappade i näringsliv, offentlig

sektor och i den sociala ekonomin. Dessutom ska merkostnadsersättningen till Samhall ersättas av ett individbaserat stöd som utgår från de anställdas arbetsförmåga.

-För att bredda utbudet av arbetsgivare och öka möjligheten till anställning på hem- orten ska fler aktörer än Samhall få möjlighet att erbjuda arbete till funktions- hindrade med nedsatt arbetsförmåga genom nya utvecklings- och trygghets- anställningar.

-Arbetsmarknadsstyrelsen får ett huvud- ansvar för samtliga insatser för funktions- hindrade med nedsatt arbetsförmåga. De får i uppdrag att sluta avtal med Samhall och ansvara för uppföljning och jämförelser av resultat och effektivitet av arbets- handikappinsatser. Dessutom ska arbets- förmågan hos anställda i Samhall och personer med lönebidrag prövas för att säkerställa att rätt personer får rätt åtgärder.

7. Höjt tak i sjukförsäkringen

-För att förbättra den ekonomiska trygg- heten för sjukskrivna och stärka den generella välfärden höjs taket i sjukför- säkringen från 24 800 till 33 100 kronor i månaden den 1 juli 2006.

1.6Ökad rättvisa och välfärd

Människors livsvillkor skiljer sig åt. Vissa föds till knappa förhållanden där föräldrarna får vrida och vända på varje krona. Andra föds i familjer där resurser, kontakter och rika valmöjligheter är en självklarhet. Den stora skiljelinjen går mellan dem som har och dem som saknar arbete.

Sverige är ett av de länder i världen som har högst välstånd och bäst levnadsstandard enligt FN:s Human Development Report. Sverige tillhör också den grupp av länder som har lägst andel hushåll med svag ekonomi. Den svenska välfärdsmodellen är en viktig förklaring till att de ekonomiska klyftorna är förhållandevis små.

Hushållens ekonomiska standard ökade med 23 procent mellan 1994 och 2003. Mest gynnsam har utvecklingen varit för sammanboende med barn, vars disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda har ökat med 27 procent. Trenden mot ökade inkomstklyftor har brutits och inkomstspridningen minskar nu för tredje året i rad. Samtidigt kvarstår många orättvisor.

Diagram 1.9 Antal personer i behov av socialbidrag

160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000						Helårsekvivalenter
						Helårsekvivalenter
20 000						Socialbidragsmålet
						Socialbidragsmålet
0
90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04
Källa: Statistiska centralbyrån.

Regeringen har satt upp målet att behovet av socialbidrag ska halveras från 1999 års nivå. Mellan 1999 och 2003 minskade behovet av ekonomiskt bistånd med 26 procent. Under 2002 och 2003 avtog minskningstakten och under 2004 ökade det något. Den svaga situationen på arbetsmarknaden är den främsta orsaken. För 2005 ser utvecklingen ut att bli något ljusare. Kostnaderna för socialbidrag har minskat med 2 procent under det första halvåret. I bilaga 3 till denna proposition görs en grundlig redovisning av hur behovet av socialbidrag har utvecklats över tid.

De enskilt viktigaste åtgärderna för att nå socialbidragsmålet är att bekämpa arbetslösheten

PROP. 2005/06:1

och öka sysselsättningen. Regeringen föreslår därför ytterligare insatser för att få fler i arbete (se avsnitt 1.4).

Regeringen har också tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå åtgärder som underlättar övergången från ekonomiskt bistånd till arbete och att stärka samhällets insatser för de mest utsatta grupperna. Utredningen ska lämna förslag som stärker de ekonomiska drivkrafterna för arbete och förtydligar och förbättrar ansvarsfördelningen mellan stat och kommun.

För att öka rättvisan i Sverige måste välfärden utvecklas. Under mandatperioden har regeringen gjort en rad satsningar för att förbättra hushållens ekonomi, öka rättvisan och stärka tryggheten. År 2006 fortsätter satsningarna.

Tabell 1.11 Satsningar på rättvisa och trygghet 2003–2006

Miljoner kronor

	2003	2004	2005	2006
Höjt barnbidrag			525	2 100

Förbättrat flerbarnstillägg			275	1 100

Höjd grundnivå i
föräldraförsäkringen	100	200	200	200

Höjt tak i föräldrapenningen				560

Höjd ersättning för lägstanivå-
dagar i föräldraförsäkringen				9

Utvidgad tillfällig föräldrapenning
vid vård av svårt sjuka barn			9	9

Ökad studiehjälp till
gymnasiestuderande	300	300	300	300

Barntillägg till studerande				450

Förbättrat studiestöd för äldre				100

Höjt bostadsbidrag				200

Ökat underhållsstöd				360

Allmän förskola	1 200	1 200	1 200	1 200

6 000 fler anställda i förskolan			1 000	2 000

15 000 fler anställda i skolan1	1 000	2 000	3 000	3 500
Vårdgaranti i sjukvården			700	500

Höjt tak i sjukförsäkringen				800

Satsning på psykiatrin			500	200

Höjt bostadstillägg för pensionärer			200	320

Förlängd omställningspension			9	57

Anhörigstöd för omsorg av äldre			25	125

Satsning på rättsväsendet	450	1 600	2 100	3 281

Satsning på missbrukarvården			150	200

Fri entré på statliga museer		18	96	96

Investeringsbidrag till bostäder	600	600	600	600

Anmärkning: Beloppen motsvarar nivåhöjningar i jämförelse med 2002.

1 Satsningen på personalförstärkning i skolan uppgår till 5 miljarder kronor läsåret 05/06 i förhållande till nivån läsåret 01/02.

PROP. 2005/06:1

Bättre villkor för barnen

Barnen och barnfamiljerna drabbades hårdare än andra grupper av den ekonomiska krisen under 1990-talet. Redan under den förra mandat- perioden genomfördes därför omfattande sats- ningar på barnen.

Inför innevarande mandatperiod utlovade regeringen en rad nya satsningar som nu levereras.

I oktober 2005 höjs barnbidraget och flerbarnstillägget med 100 kronor per barn och månad. Första utbetalningen görs retroaktivt i december. Dessutom införs ett nytt fler- barnstillägg på 100 kronor för det andra barnet. Satsningen innebär 300 kronor mer i månaden för en tvåbarnsfamilj och 500 kronor mer i månaden för en trebarnsfamilj.

Under 2006 genomförs flera satsningar på barn i ekonomiskt utsatta familjer. Under- hållsstödet höjs med 100 kronor per barn och månad. Bostadsbidraget till barnfamiljer ökar, vilket innebär mellan 100 och 150 kronor i månaden för flertalet barnfamiljer som får bostadsbidrag. Dessutom införs ett nytt barntillägg inom studiemedelssystemet som ger heltidsstuderande med ett barn 480 kronor extra per fyraveckorsperiod. Motsvarande belopp för två barn är 784 kronor och 944 kronor för tre barn. Barntillägget införs även för vuxen- studerande med rekryteringsbidrag. Totalt uppgår dessa satsningar till 1 miljard kronor.

För att ytterligare förbättra möjligheterna att kombinera arbets- och familjeliv har en utred- ning tillsatts som ska lämna förslag till hur skillnaderna i uttag av föräldrapenning mellan barnets föräldrar ska minskas.

Den 1 juli 2006 höjs taket i föräldrapenningen, från 24 800 till 33 100 kronor i månaden. Samtidigt höjs ersättningen i de så kallade lägstanivådagarna, från 60 till 180 kronor per dag.

En kunskapsskola för alla

Regeringen vidtar en rad insatser för att förbättra utbildningsväsendet, från förskola till högskola.

Mellan 2005 och 2007 kommer 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal att nyanställas i förskolan. Mellan 2001 och 2006 anställs 15 000 fler lärare och andra specialister i grund- och gymnasieskolan, vilket motsvarar en

ökad personaltäthet med 10 procent. Samtidigt genomförs ett samlat kvalitetsprogram för skolan. Alla skolor ska kvalitetsgranskas och den nationella uppföljningen stärkas. Från och med 2006 införs individuella utvecklingsplaner för alla elever från årskurs ett i grundskolan och ytterligare insatser görs för att stärka baskunskaperna, främst i matematik och läsning.

Ett program i elva punkter genomförs för en bättre gymnasieskola. En gymnasieexamen införs, kursbetyg ersätts av ämnesbetyg och historia blir ett nytt kärnämne. Kvaliteten på det individuella programmet ökar genom att eleverna ges rätt till utbildning på heltid från den 1 juli 2006. Kommunerna kompenseras för detta genom att det generella statsbidraget samtidigt ökar med 450 miljoner kronor årligen.

Kvaliteten på de yrkesförberedande pro- grammen i gymnasieskolan höjs. För att öka samarbetet med arbetslivet införs ett nytt gymnasiearbete 2007, som knyts till den nya gymnasieexamen. Vid samma tidpunkt skapas även möjligheter för en ny modern lärlings- utbildning, med samma innehåll som de yrkesförberedande programmen men där utbildningen förläggs till arbetslivet.

Alla skolor ska vara bra skolor. För att förbättra undervisningen i de skolor som verkar i utsatta områden satsar regeringen 70 respektive 155 miljoner kronor 2006 och 2007.

En särskild satsning för vidareutbildning av obehöriga yrkeslärare i skolan har påbörjats. Höstterminen 2005 inrättades 500 platser. Ytterligare 500 platser ska erbjudas vårterminen 2006. Satsningen är främst inriktad mot att öka rekryteringen av yrkeslärare i gymnasieskolan.

Satsningar på kulturen

Ett dynamiskt kulturliv är viktigt för hela samhället. Regeringen föreslår en rad satsningar för att stärka kulturen i denna proposition. Den fria scenkonsten får ökat stöd. Dansen likaså. Dessutom satsar regeringen mer på Teater- alliansen. Med ett nytt filmavtal skapas förutsättningar för en ny stark femårsperiod för svensk filmproduktion.

Landets museisamlingar är eftersatta och behöver tas om hand. Under 2006 och 2007 inrättas 600 arbeten för att registrera, restaurera och konservera statens museisamlingar. Statens fastighetsverk får också möjlighet att anställa

ytterligare 50 personer med ansvar att vårda de statliga kulturfastigheterna.

Kultursektorn tillförs därutöver 55 miljoner kronor från och med 2006 för ökade pensionspremiekostnader vid de statligt stödda teater-, dans-, och musikinstitutionerna.

Ökad trygghet för äldre

Alla ska ha rätt till en trygg och värdig ålderdom. Regeringen avser att utveckla en nationell utvecklingsplan för äldreomsorgen. Äldre- omsorgen ska utvecklas så att både de som får omsorgen och deras anhöriga kan känna tillit till den.

Många anhöriga, särskilt kvinnor, svarar för en betydande del av omsorgen om våra äldre. I denna proposition föreslår regeringen att anhörigstödet ökas med 100 miljoner kronor från 2006, varav 75 miljoner kronor för fortsatt utveckling av stödet i kommunerna, 20 miljoner kronor till samverkan med frivilligorganisationer och 5 miljoner kronor till pensionärs- och anhörigorganisationer.

För att förbättra för de allra sämst ställda pensionärerna, ofta kvinnor, höjs taket i bostadstillägget till pensionärer till 4 850 kronor i månaden från den 1 januari 2006. En pensionär med en hyra över det nya taket får ett tillägg med drygt 1 800 kronor om året.

Vidare genomförs under 2006 och 2007 en stor satsning på att höja personalens kompetens i äldreomsorgen genom att de erbjuds vidare- utbildning samtidigt som arbetslösa får möjlig- het att arbeta. Satsningen genomförs inom ramen för regeringens sysselsättningspaket.

Regeringen har under senare år genomfört fler åtgärder för att förbättra villkoren för de äldre. Kommuner och landsting har tillförts resurser för att höja kvaliteten i äldreomsorgen och sjukvården, och tillsynen inom äldreomsorgen har förstärkts. Ett nytt äldreförsörjningsstöd har införts, bostadstillägget för pensionärer har höjts och perioden för omställningspension har förlängts.

Under 2005 inleddes Kompetensstegen, en flerårig nationell satsning för att stödja kvalitets- och kompetensutvecklingsarbetet inom vård av och omsorg om äldre. Satsningen uppgår till drygt 1 miljard kronor mellan 2005 och 2007.

PROP. 2005/06:1

Satsningar på sjukvård och tandvård

Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet. Trots detta finns det brister. För att förbättra sjukvården genomförs flera satsningar under de närmaste åren. Alla ska kunna lita på att hälso- och sjukvården är bra den dag man behöver den.

Den 1 november 2005 införs en nationell vårdgaranti i sjukvården. Ingen ska behöva vänta mer än 3 månader från beslut till planerad behandling. Dessutom genomförs en särskild satsning på psykiatrin och omsorgen om personer med psykiska funktionshinder.

Den 1 januari 2005 höjdes det generella sysselsättningsstödet till kommuner och landsting till 7,5 miljarder kronor för att fler ska kunna anställas i både vården och omsorgen.

För att stärka beredskapen vid nationella och internationella infektionsutbrott avsätts 10 miljoner kronor per år från 2006 till och med 2008.

Mot bakgrund av att många enskilda fortfarande drabbas av höga tandvårdskostnader avser regeringen under 2006 att utforma en tandvårdsreform med inriktningen att säkra en god tandhälsa och ett skydd mot höga tandvårdskostnader. Genomförandet påbörjas 2007.

Trygghet i vardagen

Synen på trygghet och säkerhet har förändrats. Det är inte längre en militär invasion som upplevs som det största hotet. Istället uppmärksammas grov organiserad brottslighet och brott som drabbar människor i vardagen. Kvinnor fortsätter att utsättas för hot och våld.

Under 2005 fortsatte satsningarna för att förstärka säkerheten och tryggheten i samhället. I samband med omställningen av det militära försvaret frigörs resurser för skydd mot de hot som finns i människors vardag. Under 2005 överförs 600 miljoner kronor, 2006 1,5 miljarder kronor och 2007 sammantaget 3 miljarder kronor.

Satsningen möjliggör särskilda insatser i skolan och för barn och ungdomar i riskmiljöer, åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruk, kamp mot terrorism och organiserad brottslighet och en kraftfull förstärkning av rättsväsendet som bland annat leder till att 4 000 nya poliser kan utbildas och anställas.

PROP. 2005/06:1

Nu fortsätter satsningarna. Regeringen föreslår att kriminalvården tillförs 400 miljoner kronor för att fortsätta platsutbyggnaden samt i övrigt utveckla verksamheten i fråga om säkerhet, behandling och sysselsättning. Dessutom föreslås att 100 nya notarieplatser inrättas vid domstolarna under 2006 och 2007.

Regeringen avser att presentera en nationell handlingsplan mot handel med kvinnor och barn för sexuella ändamål.

Stödet till våldsutsatta kvinnor och deras barn stärks genom en särskild satsning som bland annat innebär att landets kvinnojourer får ökat stöd för sin verksamhet. Den särskilda kunskap som finns om utsattheten hos flickor och kvinnor med utländsk bakgrund ska tas tillvara. Rikskvinnocentrum ombildas den 1 januari 2006 till ett nationellt kunskapscentrum. För att förebygga mäns våld mot kvinnor ska program för våldsutövande män utvärderas och spridas. Därutöver har regeringen tillsatt en utredning för att se över socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor.

En satsning på missbrukarvården och de mest utsatta missbrukarna bidrar också till att förebygga brott, prostitution och hemlöshet. Regeringens missbruksvårdssatsning fortsätter, liksom insatserna för att motverka hemlösheten. 210 miljoner kronor avsätts 2006 och 360 miljoner kronor 2007.

Ett jämställt Sverige

Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet, men Sverige är fortfarande inte jämställt. Kvinnor har generellt sämre arbetsvillkor och lägre lön än män och når i mindre utsträckning ledande befattningar. Jämställdheten måste öka i familjelivet, på arbetsmarknaden och i samhället i stort.

Lönediskrimineringen av kvinnor är olaglig och ska bekämpas. Regeringen presenterar en nationell handlingsplan mot könsdisk- riminerande löneskillnader under hösten 2005. Utgångspunkten är att arbetsmarknadens parter har ansvar för lönebildningen. Ansatsen kommer att vara bred och omfatta de områden som direkt eller indirekt påverkar individens lön. Förutom jämställdhetslagen handlar det exempelvis om anställningsformer, inflytande, kompetensut- veckling och fördelningen av obetalt och betalt

arbete, till exempel fördelningen av ledighet inom föräldraförsäkringen.

Arbetet med handlingsplanen sker i dialog med arbetsmarknadens parter, Jämställdhets- ombudsmannen, Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet – de aktörer som har verktyg och kunskap för att motverka och ta bort könsdiskriminerande löneskillnader. Den långsiktiga ambitionen är att all könsdiskriminering på arbetsmarknaden ska upphöra.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har i sin överenskommelse för samverkan, det så kallade 121-punktspro- grammet som ingicks den 4 oktober 2002, uttryckt behovet av att se över lönerna i den offentliga sektorn på följande sätt:

”Lönenivån är alltför låg på flera håll i den offentliga sektorn. Lönenivån i kvinnodominerade yrken behöver höjas. De samverkande partierna finner det angeläget att det skapas ekonomiskt utrymme för att minska löneskillnaderna. För att klara detta och för att anställa fler kommer kommuner och landsting att ges ökade resurser för de kommande åren. Det är viktigt att arbetsmarknadens parter använder utrymmet för att höja lönerna i kvinnodominerande yrken. Arbetsgivare i kommuner och landsting har ett särskilt ansvar för att höja lönerna i kvinnodominerande yrken. Detta måste ske inom ramen för en sund lönebildning.”

Regeringens bedömning är att kommun- sektorn behöver tillföras ytterligare resurser för de närmaste åren, (se avsnitt 3,2). Överläggningar kommer att ske med Sveriges Kommuner och Landsting i god tid inför nästkommande avtalsförhandlingar för att klargöra förutsättningarna för att bland annat minska lönegapet mellan kvinnor och män.

Många kvinnor arbetar deltid, ofta ofrivilligt. Enligt arbetskraftsundersökningen har andelen kvinnor som arbetar heltid ökat från 59 procent 1994 till 65 procent 2004. Men det är inte tillräckligt. Att bekämpa ofrivillig deltid är en viktig del i arbetet med att öka antalet arbetade timmar. Regeringen har tillsatt en utredning för att stärka rätten till heltid.

Den nyligen presenterade jämställdhets- politiska utredningen konstaterar att utveck- lingen sedan 1990-talets början visar på ökad jämställdhet i flera avseenden. Bland annat har kvinnors position på arbetsmarknaden stärkts. Samtidigt är samhället fortfarande ojämställt på

flera områden och utredningen föreslår nya mål och en ny organisation på jämställdhetsområdet. Betänkandet har nyligen remitterats. Regeringen avser att lämna en proposition om den framtida jämställdhetspolitiken under 2006. Regeringen kommer även att presentera ett nytt stöd för kvinnors organisering inom kort.

För att ytterligare stärka jämställdhetsarbetet tilldelas Jämställdhetsombudsmannen ökade resurser från och med 2006.

Ett integrerat Sverige

Sverige är ett av de länder i Europa som har störst andel invånare med utländsk bakgrund. Här bor människor från nästan 200 olika länder med värdefull kunskap i främmande språk och om andra kulturer. Det är en stor tillgång.

Arbete är en nyckel till integration. Sedan 1994 har sysselsättningen för utrikes födda som har varit i Sverige i mindre än fem år ökat från 28 till 40 procent. Samtidigt har arbetslösheten i denna grupp minskat från 14 till 11 procent. Men skillnaderna är fortfarande stora. Sysselsättningen bland utrikes födda uppgick 2004 till 61 procent, 58 procent för kvinnor och 64 procent för män. Skulle sysselsättningen vara lika hög bland utrikes födda som bland inrikes födda skulle cirka 130 000 fler personer arbeta.

För att förbättra integrationen har regeringen genomfört ett flertal åtgärder. En ny diskrimineringslagstiftning har tagits fram och en satsning på antidiskrimineringsbyråer genomförts. Satsningar har gjorts på kompletterande utbildning och validering av utländsk yrkeskompetens. Arbetsförmedlingen har förstärkts för att främja integration. Myndigheten för skolutveckling har arbetat särskilt med att utveckla skolor i utsatta bostadsområden. En avsiktsförklaring om insatser för bättre integration har träffats mellan regeringen och företrädare för de centrala organisationerna på arbetsmarknaden.

Detta är en början. Men det behövs mer. Sysselsättningen bland utrikes födda ska öka och närma sig den för hela befolkningen.

-Bättre introduktion och snabbare etablering. Regeringen avser att under våren 2006 presentera en proposition med förslag som förbättrar svenskundervisningen och gör det lättare för nyanlända att få arbete. Arbetsmarknadsverket ska ges ett tydligare

PROP. 2005/06:1

ansvar för tidiga arbetslivsinriktade aktiviteter under introduktionsperioden. Undervisningen i svenska ska bättre anpassas till den nyanländes förutsättningar och kunna pågå parallellt med arbete eller praktik. Regeringen föreslår att alla ska erbjudas minst 15 undervisningstimmar i veckan i svenska. Validering av utländsk utbildning och yrkeserfarenhet ska underlättas. För detta avsätts 3 miljoner kronor till Valideringsdelegationen. En särskild översyn pågår i syfte att examina inom pedagogiska yrken och vårdyrken från länder utanför EU/EES ska kunna godkännas snabbare.

-Ökad integration på arbetsmarknaden. Det krävs särskilda insatser för dem som har varit arbetslösa länge. Plusjobben i regeringens sysselsättningspaket skapar nya möjligheter. Detta gäller även den utökning av anställningsstöden som regeringen aviserade i vårpropositionen. Regeringen följer noga de åtaganden som har gjorts i avsiktsförklaringen mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting och arbetstagarnas organisationer. Arbets- förmedlingarnas uppdrag att erbjuda prova- på-platser måste komma fler utrikes födda till del. Särskilda medel ska även fortsättningsvis avsättas till arbetsplats- introduktion för att stärka ställningen på arbetsmarknaden för dem som har utländsk bakgrund.

-Bekämpa diskriminering. Det finns skillnader på arbetsmarknaden mellan inrikes födda och utrikes födda som inte kan förklaras av utbildningsnivå eller yrkeserfarenhet. Diskrimineringen måste bekämpas. Regeringen föreslår en ökning av anslaget till ombudsmannen mot etnisk diskriminering och antidiskriminerings- byråer.

-Insatser för stärkt samverkan. En effektiv introduktion förutsätter samverkan på såväl lokal som regional nivå. Länsstyrelserna får därför i uppdrag att tillsammans med Integrationsverket kartlägga vilka sam- verkansformer som finns samt att komma med förslag på hur samverkan mellan bland annat kommuner, arbetsförmedling, för- säkringskassa och arbetsgivare kan utvecklas.

PROP. 2005/06:1

-Staten som förebild. Staten ska vara en förebild när det gäller mångfald och insatser mot diskriminering. Därför har Statens kvalitets- och kompetensråd fått i uppdrag att ta fram ett förslag till hur mångfalds- arbetet i de statliga myndigheterna kan stödjas och utvecklas i samråd med ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Samordningsansvaret i respektive län/region tilldelas berörd länsstyrelse. Den nya förvaltningspolitiska myndigheten som regeringen avser att inrätta den 1 januari 2006 ges ett övergripande ansvar. I denna proposition föreslås även en ökad satsning på den högre praktiska förvaltningsutbildningen för invandrare med högskoleutbildning.

Regeringen avser att återkomma i 2006 års ekonomiska vårproposition med en samlad strategi för hur integrationspolitiken ytterligare ska kunna stärkas. Strategin kommer bland annat att omfatta följande områden: grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning, validering, arbetsmarknad, diskriminering och försörjnings- stöd.

Tabell 1.12 Satsningar på bättre asylmottagande och ökad integration

Miljoner kronor

	2006	2007	2008
Asyl och migration

Asylsökandes sjukvård	75	75	75

Boende för ensamkommande barn	5	5	5

Mottagandeverksamhet	43	52	60

Kommunernas sociala insatser för
asylsökande barn	50	50	50

Tidigare asylsökande barns skolgång	50	50	50

Integration

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering	6,5	3,5	3,5

Antidiskrimineringsbyråer	3	3	3

Ökad mångfald i staten	5	5

Samverkan för snabbare etablering	20	20

Tjejjourer	2

Arbetsplatsintroduktion	148

Validering av utländsk högskoleutbildning	3	3

Ett välkomnande Sverige

Människor som behöver asyl bär ofta på svåra erfarenheter. De har tvingats till uppbrott från sina hem, nära och kära. Sverige måste ge dessa

människor ett bra mottagande och en rättssäker asylbedömning.

Asylsökande barn har fått rätt till fullvärdig skolgång och sjuk- och tandvård. Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning har blivit grund för flyktingsstatus.

Nu går arbetet vidare med att förbättra mottagandet av asylsökande. Sjukvården för asylsökande stärks med 75 miljoner kronor från 2006. Kommunerna får 50 miljoner kronor från 2006 för att genomföra sociala insatser för asylsökande barnfamiljer.

Migrationsverkets anslag ökar med 43 miljoner kronor 2006, 52 miljoner kronor 2007 och 60 miljoner kronor 2008 för att öka kvaliteten i mottagandet av asylsökande.

Ett tillgängligt Sverige

Personer med funktionshinder ska ha samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare. Därför är arbetet med att förbättra tillgängligheten och att bekämpa diskriminering prioriterat.

En myndighet med särskilt uppdrag kopplat till den nationella handlingsplanen för handikappolitiken inrättas genom en om- strukturering av befintliga myndigheter. Myndigheten ska svara för samordning och stödja och stimulera olika aktörer att beakta de handikappolitiska målen i sin verksamhet.

Regeringen föreslår även att Handikapp- ombudsmannen får ökade resurser. En skrivelse om handikappolitikens utveckling kommer att presenteras 2006.

Trygga konsumenter

Hushållens konsumtion ökar och konsumtions- mönstren förändras. En allt mer komplex marknad tillsammans med en snabb teknisk utveckling ställer höga krav på konsumenternas kunskap och medvetenhet. Regeringen kommer att lägga fram en proposition med åtgärder för att öka konsumenternas trygghet. Den hållbara konsumtionen prioriteras.

Fler bostäder

I tillväxtregionerna är bostadsbristen stor. Särskilt stor är bristen på lägenheter med rimliga hyror. Regeringen har därför satsat på att stimulera bostadsbyggandet i tillväxtregioner och områden med bostadsbrist. Nu tar bostadsbyggandet fart. Målet om minst 30 000 nya bostäder per år kommer att överträffas.

Till och med 2006 får de som bygger mindre och medelstora hyresrätter och studentbostäder med rimliga kostnader en investeringsstimulans som motsvarar en sänkning av byggmomsen från 25 till 6 procent. Dessutom fortsätter den statliga satsningen på investeringsbidrag till hyresrätter i områden med bostadsbrist till och med 2006.

För att tillmötesgå behoven av bostäder är det angeläget att byggandet fortsätter att öka. Det gäller särskilt hyresrätter. Regeringen avser att under 2006 ta fram ett långsiktigt hållbart bostadsfinansieringssystem. Dessutom är behovet av ombyggnad, upprustning och till- gänglighetsanpassning stort, inte minst i miljonprogramsområdena.

Bostäder måste förmedlas på jämlika och rättvisa villkor. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete för att förtydliga kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen och se till att alla regioner har en organisation för att hjälpa den som söker bostad.

Bygg- och fastighetssektorn svarar för en stor del av våra gemensamma resurser. Bostäder, byggnader och anläggningar har en lång livslängd och kräver energi för drift samt resurser för underhåll och reparation. Samtidigt svarar byggsektorn för en stor del av allt avfall. Människan och miljön ska stå i centrum för planering, byggande och förvaltning av bostäder.

PROP. 2005/06:1

Rättvis globalisering

Den goda utvecklingen i världsekonomin de senaste åren har bidragit till att minska fattigdomen. Många länder har tagit steget från underutveckling till utveckling. I synnerhet har stora delar av Asien lyft sig ur extrem fattigdom. Med nuvarande tillväxttrender bedömer Världsbanken att den extrema fattigdomen i världen som helhet kan halveras mellan 1990 och 2015.

Men klyftorna mellan och inom rika och fattiga länder är fortfarande mycket stora. Över en miljard människor lever i extrem fattigdom. Situationen i delar av Afrika är särskilt allvarlig.

För fem år sedan fastslogs FN:s millennieutvecklingsmål som syftar till att skapa en mer rättvis och hållbar värld till 2015. För att nå dem krävs insatser från både utvecklingsländerna och de rika länderna. Utvecklingsländerna måste föra en sund ekonomisk politik som främjar tillväxt, makroekonomisk stabilitet och social utveckling samt en fattigdomsbekämpande fördelnings- politik. De måste också respektera demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Industri- länderna måste i sin tur stödja utvecklings- ländernas ansträngningar och bidra med ökat bistånd och rättvisare handel. FN och Världs- banken bedömer att det krävs närmare en fördubbling av de globala biståndsflödena för att målen ska nås. Biståndsinsatserna behöver samtidigt bli mer effektiva.

Diagram 1.10 Antal extremt fattiga i världen

Miljoner
1600
1400
1200
1000
800
600
400
81	84	87	90	93	96	99	01
Anmärkning: Mätt som individer som lever på mindre än 1 USD per dag
(köpkraftsjusterad).
Källa: Världsbanken.

Under den senaste tiden har frågan om global utveckling hamnat högt upp på den inter- nationella dagordningen. Institutioner, frivillig- organisationer och enskilda runt om i världen

PROP. 2005/06:1

har visat sitt stöd för att utrota fattigdomen. Målsättningarna om ökade globala biståndsflöden måste nu realiseras. Sverige tar sitt ansvar och är ett av endast fem länder som lever upp till FN:s rekommendation om att avsätta minst 0,7 procent av bruttonational- inkomsten (BNI) till internationellt utvecklings- samarbete.

År 2006 kommer Sverige att anslå 1 procent av BNI till bistånd.

Regeringen är starkt pådrivande för att fler länder ska leva upp till FN:s rekommendation och ser mycket positivt på att EU-länderna nyligen har kommit överens om ett nytt gemensamt mål för EU:s och medlemsländernas biståndsnivåer. Det nya målet, som är ett delmål på väg mot 0,7-procentsmålet, är att EU som helhet ska nå en biståndsnivå på 0,56 procent av BNI senast 2010.

Diagram 1.11 Planerat bistånd som andel av BNI 2006

Procent

0,8

0,6

0,4

0,2

Sverige

Norge

Luxemburg

Danmark

Nederländerna

Belgien

Frankrike

Irland

Storbritannien

Finland

Schweiz

Tyskland

Japan

Förenta staterna

Anmärkning: Simuleringar baserat på åtaganden.

Källa: OECD-DAC.

Sverige har även gett sitt stöd till inrättandet av en internationell finansieringsmekanism som genom upplåning på kapitalmarknaderna, med garantier om framtida biståndsökningar som säkerhet, ska bidra till snabbt ökade biståndsflöden. Mekanismen är avsedd för länder som ännu inte uppnått 0,7-procentsmålet.

Det internationella initiativet för skuld- avskrivning, Heavily Indebted Poor Countries (HIPC), har bidragit till att väsentligt minska skuldbördan för fattiga och högt skuldsatta länder. När skulderna har minskat har länderna kunnat satsa mer på hälsa, sjukvård och utbildning. Skuldbördorna i vissa fattiga länder är dock fortfarande ett hinder för ekonomisk och social utveckling. Ytterligare insatser för att minska de fattiga ländernas skuldbörda är nödvändiga.

De stora industriländerna inom G8 har kommit överens om ett förslag som ska ge länder som genomgått HIPC-initiativet fullständiga avskrivningar av sina lån från Internationella valutafonden, Världsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken. Sverige välkomnar detta initiativ och deltar aktivt i dess utformning och med att säkerställa dess finansiering.

Ökad internationell handel på rättvisa villkor är avgörande för att lyfta människor ur fattigdom. Regeringen driver på för att EU:s handels- och jordbrukspolitik ska bli mer utvecklingsfrämjande och för att Världshandels- organisationens ministermöte i Hong Kong i december 2005 ska resultera i konkreta steg mot ett mer öppet och rättvist handelspolitiskt regelverk.

Sverige stödjer även insatser för att stärka utvecklingsländernas kapacitet på handels- området, så att de fullt ut kan dra nytta av fördelarna av en öppnare handel.

1.7Skatter

Regeringen vill se ett Sverige där klyftorna minskar och där alla människor ges goda möjligheter till ett tryggt liv. Därför behövs rättvisa skatter. Skatterna betalar vår gemen- samma välfärd och omfördelar från dem som har till dem som saknar.

Globaliseringen ställer Sverige inför nya utmaningar. Ett skatteuttag på dagens nivå är möjligt men kräver att skattesystemet värnas genom breda skattebaser. Fortsatt goda villkor ska gälla för investeringar i Sverige.

Sedan skattereformen 1990/91 har en rad stora förändringar skett, både i samhället i stort och i skattesystemet. En översyn av skatte- systemet kommer därför att påbörjas under 2006.

PROP. 2005/06:1

Dessutom höjs grundavdraget som en del av den gröna skatteväxlingen. Det sänker inkomstskatten med ytterligare 2,5 miljarder kronor 2006.

Diagram 1.13 Skattesänkning till följd av höjt grundavdrag

Procent av inkomsten

0,4
0,3
0,2
0,1
0
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
							Inkomstgrupper (deciler)

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Kompensationen för egenavgifterna fullföljs

I denna budgetproposition föreslår regeringen att det sista steget ska tas i kompensationen för egenavgifterna som infördes under 1990-talets budgetsanering. Att fullfölja denna reform är mycket angeläget. Budgetsaneringens egenav- gifter drabbade låg- och medelinkomsttagare relativt hårt och höjde marginalskatterna. Kostnaden för att genomföra det sista steget i reformen uppgår till nästan 7 miljarder kronor. I snitt beräknas skatten sjunka med cirka 110 kronor per månad och löntagare. Reformen som helhet har sedan den påbörjades 2000 sänkt det genomsnittliga skatteuttaget med drygt 900 kronor i månaden.

Diagram 1.12 Total marginalskattesänkning av egenavgiftskompensationen 2000-2006

Procent

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

Taxerad inkomst

Källa: Finansdepartementet.

Bättre villkor för företagen

För att förbättra villkoren för småföretagarna föreslår regeringen flera åtgärder.

Den 1 januari 2006 fullföljs reformeringen av skattereglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna. När reformen har fått full verkan kommer skatten att ha sänkts med totalt 1 miljard kronor.

Idag finns det cirka 100 000 soloföretagare i Sverige. Det är viktigt att de kan och vågar anställa. Regeringen föreslår en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgiften för de soloföretagare som anställer. Arbetsgivaravgifterna sänks till 10,21 procent under 2006 och 2007.

För att stimulera ökad forskning och utveckling i näringslivet avsätter regeringen en ram för skattenedsättning på 200 miljoner kronor från 2007 och framåt.

Inom EU infördes den 1 januari 2005 ett system för handel med utsläppsrätter. I budgetpropositionen föreslås att koldioxid- skatten avskaffas helt för de företag inom industrin som handlar med utsläppsrätter. Skatten slopas även för den högeffektiva kraftvärmen och sänks för övriga anläggningar i energisektorn inom handelssystemet med 13 öre per kilo koldioxid.

Enkla och tydliga skatteregler underlättar för både företag och privatpersoner. Regeringen har som mål att den administrativa bördan för företagen ska reduceras med 20 procent på skatteområdet till år 2010.

PROP. 2005/06:1

Begränsad fastighetsskatt

Sedan den 1 januari 2001 tillämpas den så kallade begränsningsregeln för fastighetsskatt. Avsikten är att fastighetsskatten inte ska utgöra en oproportionellt stor andel av hushållens utgifter.

Sedan begränsningsregeln infördes har taxeringsvärdena stigit på många håll i landet. Nästa år väntas taxeringsvärdena öka med i genomsnitt omkring 23 procent.

Regeringen föreslår därför att begräns- ningsregeln ändras så att fastighetsskatten maximalt ska kunna uppgå till fyra procent av hushållets inkomst – mot tidigare fem procent. Förslaget gäller den fastighetsskatt som utgår på taxeringsvärden upp till 3 miljoner kronor för permanentbostäder.

Förändringen innebär till exempel att ett pensionärspar med två inkomster, 12 000 respektive 13 000 kronor i månaden, och som bor i ett småhus som är taxerat till 2 miljoner kronor får sin fastighetsskatt sänkt med 3 000 kronor om året (se exempel nedan). Statens inkomster från fastighetsskatten minskar med 225 miljoner kronor 2006, 250 miljoner kronor 2007 och 300 miljoner kronor 2008 till följd av förändringarna.

Tabell 1.13 Exempel begränsningsregeln

Kronor om året

Hushållsinkomst	300 000
Taxeringsvärde (TV), småhus	2 000 000

Fastighetsskatt, utan begränsningsregel	20 000
(1 procent av TV)

Fastighetsskatt med begränsningsregel på 5	15 000
procent av hushållsinkomst

Fastighetsskatt med begränsningsregel på 4	12 000
procent av hushållsinkomst

Skillnad	3 000

Ett steg mot avskaffad reklamskatt

Regeringen har tidigare aviserat att reklam- skatten ska avskaffas. Beskattningen av reklamtrycksaker har redan upphört. Det finns nu utrymme för att gå vidare. Skatten på annonser i allmänna nyhetstidningar sänks från 4 till 3 procent och reklamskatten i övrigt från 11 till 8 procent. Samtidigt höjs gränsen för när skatt måste betalas från 12 till 50 miljoner kronor. Sammantaget leder detta till att färre

dagstidningar måste betala reklamskatt, och att skatten sänks för dem som betalar reklamskatt. Totalt uppgår skattesänkningen till drygt 300 miljoner kronor.

Ökat alkoholförebyggande arbete

Regeringen föreslår att en tilläggsskatt införs på alkoläsk för att finansiera det alkohol- förebyggande arbetet. Totalt föreslås en ökning av anslaget till det alkohol- och narkotika- förebyggande arbetet med 185 miljoner kronor 2006 och 2007. Dessutom får Tullverket resurser för att anställa 50 personer bland annat för att förbättra gränskontrollen för att bekämpa den illegala införseln av narkotika, alkohol och tobak.

Regeringen föreslår också att minimipunkt- skatten på cigaretter höjs från 90 till 100 procent och att skatten på röktobak ökar från 630 till 770 kronor per kilo den 1 januari 2006.

Höjt milavdrag

För att mildra effekterna av det höga bensinpriset höjs milavdraget för bilresor från 17 till 18 kronor per mil för resor till och från arbetet samt för resor i tjänsten.

1.8Mer välfärd för varje skattekrona

För att klara välfärdens finansiering i framtiden när andelen äldre stiger och efterfrågan på välfärdstjänster ökar är den främsta strategin att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Men det krävs också en god hushållning med de gemensamma resurserna, så att varje satsad skattekrona kan användas så effektivt som möjligt. Det handlar om att bekämpa fusk i skatte- och förmånssystem och att öka produktiviteten i den offentliga sektorn.

Bekämpa skatte- och förmånsfusk

Skattefusk och svartarbete leder till snedvriden konkurrens och riskerar att undergräva legitimiteten för den svenska välfärdsmodellen. I 2005 års ekonomiska vårproposition lanserade regeringen ett brett program mot skatte- och förmånsfusk. Arbetet går nu vidare:

-Stärkt skattekontroll. Skatteverket tillförs resurser för att anställa 420 personer för att öka kontrollen av skattefusk. Särskilda insatser ska göras för att öka kontrollen ibland annat byggbranschen och motverka skatteplanering över gränserna.

-Typgodkända kassaregister. 2004 års skattekontrollutredning har föreslagit att näringsidkare i kontantbranscherna ska använda ett certifierat kassaregister, att Skatteverket ska ha rätt att göra oanmälda besök för att kontrollera dessa register och att skattebrottsenheterna ska få utökade befogenheter. Beredning pågår i frågorna.

-Entreprenadavdrag och omvänd moms- skyldighet. I vissa branscher förekommer det fusk med moms och arbetsgivaravgifter. En särskild arbetsgrupp i Finans- departementet har utrett frågan om entreprenadavdrag och omvänd moms- skyldighet i byggbranschen. Frågorna bereds i Regeringskansliet.

-Bättre kontroll av F-skatt. F-skattesystemets funktion har stor betydelse för att motverka skattefusk. Kontrollen av dem som fått F-skatt och inte redovisar några intäkter kan bli bättre. Skatteverket har därför föreslagit att ett system med tidsbegränsad F-skatt ska införas. Regeringen ser nu över alternativa förslag

PROP. 2005/06:1

till att förbättra kontrollen av F-skatten. Tidsbegränsad F-skatt är ett av de förslag som övervägs närmare.

-Attityder och kunskaper. Regeringen avser att intensifiera arbetet med att påverka attityder och kunskaper på dessa områden, i nära dialog med arbetsgivar- och löntagarorganisationer.

Regeringen fortsätter även arbetet mot fusk med förmåner och bidrag:

-Reformering av den straffrättsliga regleringen. Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att överväga särskilda brottsbestämmelser för oegentligheter med förmåner och bidrag. Utredaren ska särskilt undersöka behovet av att utvidga det straffbara området genom en kriminal- isering av grov oaktsamhet.

-Bestämmelserna för återkrav ses över. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet ser över reglerna om återbetalningsskyldighet då någon på felaktiga grunder fått ersättning eller bidrag.

-Delegation mot oegentligheter och felaktig- heter med förmåner. För att följa myndigheternas insatser, främja samverkan, sprida erfarenheter, utarbeta mätmetoder och föreslå mål för att minska oegentligheter har det inrättats en särskild delegation.

-Uppdrag till Statskontoret. Statskontoret har fått i uppdrag att utvärdera det existerande informationsutbytet mellan Försäkrings- kassan, arbetslöshetskassorna och Centrala studiestödsnämnden.

-Utökat informationsutbyte. Regeringen har nyligen tillkallat en utredare med uppgift att utvidga det existerande informations- utbytet till fler myndigheter. Utredaren ska bland annat se över om kommunernas socialtjänst bör få tillgång till uppgifter från vissa myndigheter och om Skatteverket i högre utsträckning ska lämna ut uppgifter till andra myndigheter. Utredaren ska även analysera om och under vilka förutsättningar myndigheter bör vara skyldiga att på eget initiativ underrätta andra myndigheter vid misstanke om fusk.

PROP. 2005/06:1

-Ökade resurser till kontrollverksamheten. Försäkringskassan och Arbetsmarknads- styrelsen tilldelas resurser för att anställa vardera 300 personer för att bland annat förstärka arbetet med att förebygga och minska förekomsten av fel och oegentligheter i trygghetssystemen.

I syfte att stärka regeringens arbete för en modernisering och förnyelse av statsförvalt- ningen inrättas en ny förvaltningspolitisk myndighet. I den nya myndigheten samlas strategiska funktioner som tidigare legat på ett flertal myndigheter, varvid antalet myndigheter minskar. En central uppgift för den nya

-Åtgärder inom den ekonomiska styrningen. myndigheten är att driva utvecklingen mot ett

Regeringen avser att stärka myndigheternas incitament att förebygga och upptäcka fusk och fel. Det mest kostnadseffektiva är i många fall att genomföra nödvändiga kontroller redan innan beslut fattas om utbetalning. Även den fortlöpande kontrollen ska stärkas, till exempel på arbetsplatser där svartarbete misstänks förekomma. Regeringen har därför initierat en översyn av relevanta styrdokument.

-Skärpta krav på kommittéer. Kommittéer som tar fram förslag som leder till utbetalningar av stöd eller bidrag ska säkerställa att risken för felaktigt nyttjande minimeras och att de uppgifter som ligger till grund för utbetalningarna kan kontrolleras. Detta innebär bland annat att kommittéer måste ta fram sådana förslag till informationsutbyte som är nödvändiga samt redogöra för förslagens konsekvenser ur ett kontrollperspektiv. Detsamma ska gälla förslag som tas fram inom Regeringskansliet.

-Behov av ökad tillsyn prioriteras. Socialförsäkringarna omfattar cirka 400 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar en sjättedel av BNP. Administrationen medför en stor mängd utbetalningsbeslut och utbetalningar. Det finns därför anledning att ytterligare prioritera tillsynen.

Öka produktiviteten i offentlig sektor

Utvecklingen av ny teknik skapar nya möjligheter till ökad produktivitet och bättre service. Staten ska bidra till utvecklingen genom att effektivisera sin egen verksamhet. Regeringen kommer att ta initiativ till ett nytt produktivitetsprojekt vars uppgift är att analysera hur framtidens välfärd kan finansieras och presentera förslag på hur produktiviteten inom den offentliga sektorn ska öka.

bättre utnyttjande av kunskap, teknik och nya arbetsformer.

Regeringen har tidigare gett Ansvars- kommittén i uppdrag att se över strukturen och uppgiftsfördelningen i hela samhälls- organisationen.

1.9Investera i kommande generationers miljö

Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Alla beslut ska utformas så att de beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser. Arbetet med hållbar utveckling bygger på insikten om att tillväxt och välfärd bara kan upprätthållas om investeringar sker i de gemensamma resurser som utgör grunden för samhällsekonomin

Med hjälp av ny teknik, byggande, samhällsplanering och en aktiv energi-, konsument- och miljöpolitik vill regeringen förverkliga idén om det gröna folkhemmet. Som föregångsland kan Sverige både nå framgångar på exportmarknaderna och stödja en global hållbar utveckling.

Naturresurser, människors hälsa och kompetens, infrastruktur och kulturmiljö utgör basen för hållbar utveckling.

Ett Råd för hållbar utveckling för ökat samarbete och erfarenhetsutbyte mellan lokala och regionala aktörer, näringsliv och organisa- tioner har inrättats. Staten ska vara ett föredöme i arbetet med hållbar utveckling.

EU:s miljö- och landsbygdsprogram utnyttjas och bidrar till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling i hela landet.

Offensiv miljöpolitik

Miljöpolitiken är en viktig del av regeringens politik för hållbar utveckling. Det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta och människors livsmiljö och folkhälsa har stärkts.

Basen för miljöpolitiken är de 15 nationella miljökvalitetsmålen som regeringen presenterade 2001. Genom dessa har det miljöpolitiska arbetet fått en systematik, en långsiktighet och en regional och lokal spridning som är unik i internationell jämförelse.

I miljömålspropositionen 2005 gjordes en första utvärdering av arbetet med att nå målen. I samband med denna utvärdering presenterades nya delmål och åtgärder för att säkerställa att det långsiktiga målet för miljöpolitiken uppnås. I propositionen föreslogs också ett 16:e miljökvalitetsmål om biologiskt mångfald. Nu föreslås att miljömålsarbetet förstärks med

PROP. 2005/06:1

150 miljoner kronor 2007 och 200 miljoner kronor 2008.

En av de största utmaningarna på miljöområdet är klimatfrågan. En stor majoritet av forskarsamhället är enig om att utsläppen av växthusgaser redan har lett till temperatur- förändringar. Industriländerna bär en stor del av det historiska ansvaret för den stigande halten av växthusgaser i luften och svarar för drygt hälften av dagens utsläpp.

Sverige har satt upp målet att minska utsläppen av växthusgaser med 4 procent mellan 1990 och 2008–2012. En proposition om den fortsatta klimatpolitiken presenteras hösten 2005. Sveriges energipolitik ska skapa förutsättningar för en hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat.

En annan stor utmaning är att värna artrikedomen i naturen. Människan är i behov av en god natur- och kulturmiljö med en rik biologisk mångfald som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

En miljard för bättre miljö

För att ställa om Sverige i hållbar riktning presenteras i denna proposition en rad satsningar på en bättre miljö. Satsningarna överstiger totalt 1 miljard kronor per år.

Användningen av förnybara energikällor och en effektivare energianvändning stimuleras genom att resurserna till energiforskning ökar med 270 miljoner kronor 2006 respektive 2007 och 370 miljoner kronor 2008. Därutöver utreds jordbrukets roll som bioenergiproducent.

Satsningarna på vindkraft fortsätter. Pilot- stödet för vindkraft förlängs med fem år med start 2008. Stödet uppgår till 70 miljoner kronor per år. Dessutom kommer regeringen att anmäla till EU-kommissionen att Sverige avser att bibehålla miljöbonusen för havsbaserad vindkraft i 20 år.

De statliga investeringsprogrammen med stöd till klimatinvesteringar (KLIMP) förstärks med 200 miljoner kronor 2006, 320 miljoner kronor 2007 respektive 2008.

Växt- och djurlivets artrikedom värnas genom att anslagen till biologisk mångfald höjs med 120 miljoner 2006, 100 miljoner kronor 2007 och 100 miljoner kronor 2008.

PROP. 2005/06:1

Därutöver inrättas nya ekonomiska stimulanser för dem som vill gå över från direktverkande el och oljeuppvärmning till mer miljövänliga energikällor, genom nya ROT-avdrag. Det handlar om skattelättnader på totalt 400 miljoner kronor per år under en femårsperiod.

Grön skatteväxling m.m.

För en ekologiskt hållbar utveckling spelar den gröna skatteväxlingen en central roll. Sedan 2001 har en strategi för grön skatteväxling successivt realiserats. Miljörelaterade skatter har höjts samtidigt som skatterna på arbete har sänkts. Den gröna skatteväxlingen har lett till att individer och företag i större utsträckning uppmärksammas på kostnaderna för miljö- påverkan i sina konsumtions- och investerings- beslut.

Den gröna skatteväxlingen fortsätter:

-Fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar höjs med 60 procent.

-Effektskatten på kärnkraft höjs med 85 procent.

-Elskatten för hushåll och service ökar med 0,6 öre per kilowattimme.

-En ny skatt på flygbiljetter införs i syfte att låta flyget bära en större del av sina miljökostnader. Skatten kommer igenom- snitt att uppgå till mellan 50 och 100 kronor per flygbiljett.

-Skatten på naturgrus höjs med 30 procent.

-Skatten på deponi av avfall ökar med 65 kronor per ton och en ny avfallsför- bränningsskatt införs.

-Som ett led i anpassningen till nya EU- regler tas de reducerade skattesatserna för el, gas, värme och vatten bort.

Dessa skattehöjningar uppgår till totalt 3,6 miljarder kronor. Samtidigt genomförs skattesänkningar på motsvarande belopp. Inkomstskatten sänks med 2,5 miljarder kronor, framför allt för låg- och medelinkomsttagare genom att grundavdraget höjs. Soloföretagare som anställer får lägre arbetsgivaravgift.

Därutöver innehåller budgetpropositionen en rad andra förslag på skatteområdet för att stärka miljön som inte ingår i den gröna skatteväxlingen.

Koldioxidneutrala drivmedel bör även efter 2008 ges konkurrenskraftiga skattevillkor. En särskild utredare kommer att tillkallas för att analysera och lämna förslag på hur alternativa drivmedel långsiktigt kan främjas.

Fordonsskatten för lätta fordon läggs om till att vara koldioxidbaserad. En ny förenklad och moderniserad lagstiftning för fordonsbeskatt- ningen införs under 2006.

Bättre havsmiljö

En förbättrad miljösituation i haven är en förutsättning för biologisk mångfald, men även för näringar som fiske och turism. Allvarliga miljöproblem och ett överutnyttjande av havens resurser hotar de långsiktiga förutsättningarna för fiske, sysselsättning och friluftsliv.

Situationen i Östersjön är ytterst oroande. Regeringen har sommaren 2005 presenterat en nationell strategi för havsmiljön. Regeringen har även presenterat nationella åtgärder för att förbättra havsmiljön i miljömålspropositionen våren 2005. Sverige arbetar för att etablera en stark marin strategi inom EU.

Stöd till återplantering efter stormen Gudrun

Stormen i södra Sverige 2005 orsakade stora skador. Regeringen föreslår att anslagen till återplantering av stormfälld skog ska uppgå till 150 miljoner kronor per år från 2006 till och med 2008.

Gröna nyckeltal

Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redovisas gröna nyckeltal som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet är att spegla den nationella utvecklingen på miljöområdet på ett enkelt och informativt sätt.

Variationerna i nyckeltalen mellan enstaka år är ofta ett resultat av väderleks- och konjunkturvariationer. Över längre tidsperioder ger dock gröna nyckeltal en indikation om utvecklingen på miljöområdet.

Den totala energianvändningen fortsätter att öka. Över tiden sker dock en successivt minskad energianvändning i relation till ekonomins storlek.

Tabell 1.14 Gröna nyckeltal

Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

	1980	1990	2000	2002	2004
Total slutlig	436	442	470	490	498
användning1
Energiintensitet2	300	245	214	217	209
Utsläpp till luft (tusental ton)3
	19804	1990	2000	2002	2003
Klimatpåverkan5
Växthusgaser	n.a.	75 829	74 086	75 291	77 754
exkl. bunkring	n.a.	72 210	67 283	69 484	70 554

Koldioxid	82 438	59 841	59 124	60 548	63 083
exkl. bunkring	n.a.	56 278	52 427	54 832	55 995

Försurning
Svaveldioxid	508	146	112	104	125
exkl. bunkring	n.a.	112	49	50	51

Kväveoxider	448	367	329	300	327
exkl. bunkring	n.a.	315	219	208	204

Belastning på haven (tusental ton)
	1980	1990	2000	2002	2003
Övergödning
Fosfor	4,7	3,5	4,7	2,8	1,9

Kväve	115,5	104,9	146,6	131,9	72,5

Påverkan på luftkvalitet (mikrogram per kubikmeter)6
	1992/93	1996/97	2000/01	2002/03	2003/04
Kvävedioxid	19	18	15	16	16

Sot	7	5	6	5	6

Bensen	6	3	2	2	1

1Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk.

2Energiintensiteten mäts som total energianvändning i relation till BNP i 2000 års referenspriser.

3Ej normalårsjusterade siffror.

4Framräknad enligt äldre metodik och därför ej direkt jämförbar med siffror för 1990 och senare.

5Sänkor är inte inkluderade. Måtten uttrycks i koldioxidekvivalenter.

6Vinterhalvårsmedelvärden i tätortsluft.

Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruksuniversitet och IVL Svenska miljöinstitutet AB.

Sverige har lyckats minska utsläppen av växthusgaser jämfört med 1990 års nivå och en god grund har därmed lagts för att uppfylla

PROP. 2005/06:1

Kyotoprotokollets målsättning på detta område. Sverige är det land bland de 15 tidigare EU- medlemmarna som har lägst utsläpp av växthusgaser mätt i ton per person samt i relation till bruttonationalprodukten (BNP).

De svenska utsläppen av koldioxid, den volymmässigt största växthusgasen, kan skifta betydligt från år till år. Det hänger till stor del samman med tillgången på vattenkraft och variationer i energianvändningen. Utsläppen exklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart, så kallad bunkring, har dock varit stabil sedan 1990.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt. Till stor del är detta ett resultat av ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. Exklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart har utsläppen av svaveldioxid mer än väl halverats sedan 1990. De svenska utsläppen av kväveoxider fortsätter också att minska, främst på grund av förbättrade förbrännings- och reningstekniker inom transportsektorn.

Halterna av kväve och fosfor i flodmynningar utgör en indikator på näringstillförseln till haven. De årliga nyckeltalen som rör övergödning varierar kraftigt beroende på väderlek, vilket gör jämförelser med utvalda basår vanskliga. Sett över ett längre perspektiv avtar emellertid den totala belastningen.

De flesta luftföroreningarna i svenska tätorter minskade markant från 1980-talet och fram till slutet av 1990-talet. De senaste fem åren har dock trenden planats ut. Väderleksförhållanden kan vara en orsak tillsammans med andra faktorer som ökade transporter och energianvändning. Tack vare katalytisk avgasrening och minskad bensenhalt i bensin har stadsluftens genomsnittliga bensenhalt sjunkit sedan början av 1990-talet.

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2005/06:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2006

1.godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår (kapitel 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 949 miljarder kronor för 2007 (avsnitt 4.2.1),

3.beslutar om fördelning av utgifter på utgifts- områden för 2006 i enlighet med vad reger- ingen föreslår (avsnitt 4.2.2 tabell 4.7),

4.godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2006 (avsnitt 4.2.2 tabell 4.7),

5.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten för 2006 (avsnitt 4.2.2 tabell 4.7),

6.godkänner beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2006 och 2007 (avsnitt 4.2.3),

7.fastställer målet för 2006 för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till minst 0,5 procent av bruttonationalprodukten (avsnitt 4.2.4),

8.bemyndigar regeringen att under 2006 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.3),

9.godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2006 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.16),

10.godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2006 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.16),

11.godkänner att inkomster av skatter redovisas enligt de nya principer som regeringen föreslår (avsnitt 6.2.2),

12.godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2006 (avsnitt 6.4 och bilaga 1 avsnitt 2),

13.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2007 och 2008 som riktlinje för regeringens budget- arbete (avsnitt 7.4.1 tabell 7.6),

14.bemyndigar regeringen att för 2006 besluta

om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 28 000 000 000 kronor (avsnitt 7.5.1),

15.bemyndigar regeringen att för 2006 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i

Riksgäldskontoret intill ett belopp av 19 200 000 000 kronor (avsnitt 7.5.2),

16.bemyndigar regeringen att för 2006 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verk-

samheten intill ett belopp av 5 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 200 000 000 kronor (avsnitt 7.5.3),

17.bemyndigar regeringen att under 2006, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten,

PROP. 2005/06:1

besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.8),

vad gäller tilläggsbudget för 2005

18.antar regeringen förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (avsnitt 3.1 och 8.2.10),

19.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag (avsnitt 3.2 och 8.2.10),

20.bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ramanslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm ingå avtal om ersättning för kostnader för försöket med trängselskatt m.m. som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 210 000 000 kronor under 2006 och 2007 (avsnitt 8.2.1),

21.bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 15 Studiestöd

uppförda ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 5 000 000 kronor efter 2005 (avsnitt 8.2.12),

22.bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda ramanslaget 25:78 Högskoleverket besluta om ekono- miska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 8 000 000 kronor under 2006 (avsnitt 8.2.13),

23.bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget 34:9

Statens strålskyddsinstitut ingå ekonomiska förpliktelser i samband med strålskydds-

forskning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 20 000 000 kronor under perioden 2006- 2009 (avsnitt 8.2.15),

24.bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 22 Kommunika- tioner uppförda ramanslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekono- miska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 000 kronor efter 2005 (avsnitt 8.2.16),

25.godkänner vad regeringen föreslår i fråga om ändrade ekonomiska mål för Sjöfartsverket (avsnitt 8.2.16),

26.bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 228 500 000 kronor under 2006 (avsnitt 8.2.17),

27.bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:6 Intervention och

exportbidrag för jordbruksprodukter besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på	högst
350 000 000 kronor under 2006 och	högst

10 000 000 kronor 2007 (avsnitt 8.2.17),

28.bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 919 000 000 kronor under 2006, högst 346 500 000 kronor under 2007, högst 254 500 000 kronor under 2008, högst 250 000 000 under 2009 och högst 130 000 000 därefter (avsnitt 8.2.17),

29.bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:2 Från EG-budge- ten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 1 684 793 000 kronor under 2006, högst 478 496 000 kronor under 2007, högst 313 711 000 kronor under 2008, högst 260 000 000 under 2009 och högst 150 000 000 därefter (avsnitt 8.2.17),

30.godkänner vad regeringen föreslår i fråga om nedskrivning av fordran rörande kommun- kontosystemet (avsnitt 8.2.19),

31.godkänner ändrade ramar för utgifts- områden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt specifikation i tabell 2.1,

vad gäller skattefrågor

32.antar regeringens förslag till lag om fastig- hetsskatt avseende vissa elproduktions- enheter vid 2007-2011 års taxeringar (avsnitt

3.3och 5.3.2),

33.antar regeringens förslag till lag om kredi- tering på skattekonto av stöd för investering i konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus (avsnitt 3.4 och 5.10.1),

34.antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.5, 5.2.1, 5.2.2, 5.2.4, 5.2.5 och 5.2.6),

35.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (avsnitt 3.6 och 5.6.2),

36.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt (avsnitt 3.7 och 5.3.2),

37.antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327) (avsnitt 3.8 och 5.5.1.1),

38.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (avsnitt 3.9 och 5.2.2),

39.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt (avsnitt

3.10och 5.6.2),

40.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.11, 5.5.1.6, 5.5.1.7, 5.5.1.8, 5.5.2 och 5.5.3.5),

41.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.12 och 5.2.7),

42.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus (avsnitt 3.13 och 5.5.1.3),

43.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattnings- avtal mellan de nordiska länderna (avsnitt

3.14och 5.2.10),

44.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall (avsnitt

3.15och 5.5.1.4),

45.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i

PROP. 2005/06:1

kärnkraftsreaktorer (avsnitt 3.16 och 5.5.1.2),

46.antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.17 och 5.2.7),

47.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt (avsnitt 3.18 och 5.3.1).

PROP. 2005/06:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2005

Tusental kronor

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2005	ram/ anslag	Ny anslagsnivå

2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	11 403 113	-147 163	11 255 950

	1:12	Statliga kompetensöverföringsjobb (nytt anslag)	0	10 000	10 000

	90:2	Försök med trängselskatt i Stockholm	1 690 000	-157 163	1 532 837

3		Skatt, tull och exekution	8 803 944	1 631	8 805 575

	3:1	Skatteverket	5 928 079	-38 369	5 889 710

	3:2	Kronofogdemyndigheterna	1 520 943	40 000	1 560 943

4		Rättsväsendet	27 471 946	490 000	27 961 946

	4:5	Domstolsväsendet m.m.	4 221 980	10 000	4 231 980

	4:6	Kriminalvården	4 990 693	400 000	5 390 693

	4:11	Ersättning för skador på grund av brott	83 978	15 000	98 978

	4:12	Rättshjälpskostnader m.m.	1 026 532	55 000	1 081 532

	4:13	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	21 291	10 000	31 291

5		Internationell samverkan	1 389 582	-10 000	1 379 582

	5:1	Bidrag till vissa internationella organisationer	884 450	-12 800	871 650

	5:3	Nordiskt samarbete	21 122	2 800	23 922

6		Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44 047 806	7 500	44 055 306

	6:2	Materiel, anläggningar samt forskning och
		teknikutveckling	17 391 059	7 500	17 398 559

7		Internationellt bistånd	22 217 678	0	22 217 678

	8:1	Biståndsverksamhet	21 532 194	15 551	21 547 745

	8:4	Folke Bernadotteakademin	25 000	-5 551	19 449

	8:7	Institutet för utvärdering av internationellt
		utvecklingssamarbete	10 000	-10 000	0

8		Invandrare och flyktingar	7 022 493	188 000	7 210 493

	12:2	Mottagande av asylsökande	3 311 162	172 000	3 483 162

	12:5	Offentligt biträde i utlänningsärenden	187 027	16 000	203 027

9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg	39 885 025	48 500	39 933 525

	13:8	Sjukvård i internationella förhållanden	325 235	25 000	350 235

	16:4	Bidrag till viss verksamhet för personer med
		funktionshinder	82 394	3 500	85 894

	16:7	Bilstöd till handdikappade	321 000	20 000	341 000

10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	129 719 914	92 500	129 812 414

	19:6	Försäkringskassan	7 188 250	92 500	7 280 750

12		Ekonomisk trygghet för familjer och barn	56 356 834	800 000	57 156 834

	21:1	Allmänna barnbidrag	20 842 000	800 000	21 642 000

13		Arbetsmarknad	69 463 416	-303 585	69 159 831

	22:3	Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader	4 690 191	-3 585	4 686 606

	22:11	Bidrag till lönegarantiersättning	1 396 653	-300 000	1 096 653

15		Studiestöd	20 795 976	51 960	20 847 936

	25:2	Studiemedel m.m.	10 203 168	51 960	10 255 128

PROP. 2005/06:1

Tusental kronor
Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2005	ram/ anslag	Ny anslagsnivå

16		Utbildning och universitetsforskning	43 887 389	125 125	44 012 514

	25:24	Lunds universitet: Grundutbildning	1 465 988	11 200	1 477 188

	25:26	Göteborgs universitet: Grundutbildning	1 418 138	21 606	1 439 744

	25:28	Stockholms universitet: Grundutbildning	902 304	14 350	916 654

	25:32	Linköpings universitet: Grundutbildning	1 100 417	16 100	1 116 517

	25:34	Karolinska institutet: Grundutbildning	550 091	7 437	557 528

	25:42	Växjö universitet: Grundutbildning	378 673	7 707	386 380

	25:44	Örebro universitet: Grundutbildning	523 689	7 350	531 039

	25:50	Malmö högskola: Grundutbildning	669 147	11 900	681 047

	25:52	Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	372 573	10 500	383 073

	25:58	Högskolan i Borås: Grundutbildning	327 411	6 650	334 061

	25:64	Högskolan i Skövde: Grundutbildning	246 204	1 050	247 254

	25:70	Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	397 793	3 675	401 468

	25:74	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.	2 006 836	5 600	2 012 436

	25:82	Internationella programkontoret för utbildningsområdet	43 514	2 600	46 114

	25:85	Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets	11 787	-2 600	9 187
		område m.m.

17		Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 960 630	109 797	9 070 427

	25:1	Bidrag till folkbildningen	2 635 231	1 428	2 636 659

	28:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt	197 991	110 000	307 991
		internationellt kulturutbyte och samarbete

	28:39	Stöd till trossamfund	50 750	-1 631	49 119

22		Kommunikationer	31 478 492	174 177	31 652 669

	36:2	Väghållning och statsbidrag	16 541 522	174 177	16 715 699

24		Näringsliv	3 911 377	-24 514	3 886 863

	38:2	Näringslivsutveckling m.m.	275 562	-27 514	248 048

	38:10	Upprätthållande av nationell metrologi m.m.	27 586	700	28 286

	38:14	Rymdverksamhet	791 871	7 500	799 371

	38:17	Konkurrensforskning	6 646	-1 500	5 146

	38:19	Kostnader för omstrukturering och genomlysning av	25 000	-1 700	23 300
		statligt ägda företag m.m.

	39:1	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:	20 070	1 000	21 070
		Myndighetsverksamhet

	39:3	Exportfrämjande verksamhet	319 956	-3 000	316 956

		Summa anslagsförändring på tilläggsbudget		1 603 928

Lagförslag

PROP. 2005/06:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 a §§ lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

För barn, som är bosatt i Sverige, skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran lämnas allmänt barnbidrag med 11 400 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

För barn, som är bosatt i Sverige, skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran lämnas allmänt barnbidrag med 12 600 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

2a §2

Flerbarnstillägg lämnas om någon	Flerbarnstillägg lämnas om någon
uppbär allmänt barnbidrag för tre	uppbär allmänt barnbidrag för två
eller flera barn. Vid tillämpning av	eller flera barn. Vid tillämpning av
denna paragraf beaktas inte barn som	denna paragraf beaktas inte barn som
avses i 4 § tredje stycket eller 7 §.	avses i 4 § tredje stycket eller 7 §.
Flerbarnstillägg lämnas med	Flerbarnstillägg lämnas med
1. 3 048 kronor om året för det	1. 1 200 kronor om året för det
tredje barnet,	andra barnet,
2. 9 120 kronor om året för det	2. 4 248 kronor om året för det
fjärde barnet,	tredje barnet,
3. 11 400 kronor om året för det	3. 10 320 kronor om året för det

1Senaste lydelse 2000:1395.

2Senaste lydelse 2004:799.

PROP. 2005/06:1

femte barnet och varje ytterligare	fjärde barnet,
barn.	4. 12 600 kronor om året för det
	femte barnet och varje ytterligare
	barn.

Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan uppbär allmänt barnbidrag om dessa barnbidragsmottagare stadigvarande sammanbor och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall anmäla detta till Försäkringskassan.

Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.

1.Denna lag träder i kraft den 5 december 2005 och tillämpas på allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg som lämnas för tid efter utgången av år 2005.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande på allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg för tid före utgången av år 2005 om inte annat följer av 3 och 4.

3.För månaderna oktober–december 2005 lämnas ytterligare allmänt barnbidrag med 100 kronor per månad och barn.

4.För månaderna oktober–december 2005 lämnas flerbarnstillägg med 100 kronor per månad för det andra barnet, med 354 kronor per månad för det tredje barnet, med 860 kronor per månad för det fjärde barnet samt med 1 050 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn. Har för en eller flera av dessa månader flerbarnstillägg lämnats enligt äldre bestämmelser, skall vid en senare utbetalning av flerbarnstillägg enligt denna punkt, avräknas vad som för aktuell månad redan har lämnats i flerbarnstillägg.

PROP. 2005/06:1

3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

En elev i grundskolan har rätt till förlängt barnbidrag av allmänna medel med 950 kronor i månaden från och med kvartalet efter det under vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma gäller elever som deltar i motsvarande utbildning i same- skolan, en riksinternatskola eller en sådan fristående skola som avses i 9 kap. 1 eller 2 § skollagen (1985:1100).

En elev i grundskolan har rätt till förlängt barnbidrag av allmänna medel med 1 050 kronor i månaden från och med kvartalet efter det under vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma gäller elever som deltar i motsvarande utbildning i same- skolan, en riksinternatskola eller en sådan fristående skola som avses i 9 kap. 1 eller 2 § skollagen (1985:1100).

1.Denna lag träder i kraft den 5 december 2005 och tillämpas på förlängt barnbidrag som lämnas för tid efter utgången av år 2005.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande på förlängt barnbidrag för tid före utgången av år 2005 om inte annat följer av 3.

3.För månaderna oktober–december 2005 lämnas förlängt barnbidrag med ytterligare 100 kronor per månad.

1 Senaste lydelse 2000:1396.

PROP. 2005/06:1

3.3Förslag till lag om fastighetsskatt avseende vissa elproduktionsenheter vid 2007–2011 års taxeringar

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid beräkning av fastighetsskatt vid 2007–2011 års taxeringar avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk skall, i stället för vad som anges i 3 § första stycket e lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, fastighetsskatten för varje beskattningsår utgöras av 1,7 % av taxeringsvärdet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

2.Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre regler för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet.

PROP. 2005/06:1

3.4Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investering i konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Stöd för investeringar i konvertering från direktverkande elvärme som har beslutats av länsstyrelsen eller Boverket och som avser stödberättigande åtgärder som har påbörjats och slutförts under perioden 1 januari 2006–31 december 2010 får tillgodoföras byggnadsägaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 § skattebetalnings- lagen (1997:483).

2 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om det stöd som enligt 1 § får krediteras skattekonto.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

PROP. 2005/06:1

3.5Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)

dels att 1 kap. 5 §, 12 kap. 5 och 27 §§, 16 kap. 27 §, 61 kap. 19 a §, 63 kap. 3 § samt 65 kap. 5 och 10 §§ skall ha följande lydelse,

dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §1

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till

helt hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.
Från den taxerade förvärvs-				Från den taxerade förvärvs-
inkomsten dras 12,5 procent av				inkomsten	dras	grundavdrag		och
sådana	avgifter	enligt	lagen	sjöinkomstavdrag.		Avdragen		skall
(1994:1744) om allmän pensions-				göras i nu nämnd ordning. Det
avgift	som avser	beskattningsåret,		återstående	beloppet		är	den
avrundat uppåt till helt hundratal				beskattningsbara förvärvsinkomsten.
kronor,	samt grundavdrag		och
sjöinkomstavdrag.		Avdragen	skall
göras i nu nämnd ordning. Det
återstående beloppet är den beskatt-
ningsbara förvärvsinkomsten.
			12 kap.
				5 §2
Utgifter för tjänsteresor med egen				Utgifter för tjänsteresor med egen
bil skall dras av med 1 krona och				bil skall dras av med 1 krona och
70 öre för varje kilometer.				80 öre för varje kilometer.

Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer.

27 §3

Utgifter för arbetsresor med egen bil skall dras av om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.

Utgifter för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60

1Senaste lydelse 2004:1055.

2Senaste lydelse 2004:1055.

3Senaste lydelse 2004:1055.

PROP. 2005/06:1

dagar under året, skall utgifterna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är

minst 300 mil per år.
Avdrag skall göras med 1 krona					Avdrag skall göras med 1 krona
och 70 öre för varje kilometer.					och 80 öre för varje kilometer.
Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter skall också dras av.
				16 kap.
				27 §4
Utgifter för resor som en närings-					Utgifter för resor som en närings-
idkare gör med egen bil i närings-					idkare gör med egen bil i närings-
verksamheten	skall	dras	av	med	verksamheten	skall	dras	av	med
1 krona och	70	öre	för	varje	1 krona och	80	öre	för	varje
kilometer. Detta gäller dock inte om					kilometer. Detta gäller dock inte om
bilen är en tillgång i näringsverksam-					bilen är en tillgång i näringsverksam-
heten.					heten.

Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som skall uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer.

61 kap.

19 a §5

Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet justeras nedåt till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.

I stället för vad som sägs i första stycket om storleken på justeringen av förmånsvärdet skall detta värde justeras nedåt till en nivå som motsvarar

1. 60 procent av förmånsvärdet för	1. 60 procent av förmånsvärdet för
den jämförbara bilen om bilen är	den jämförbara bilen om bilen är
utrustad med teknik för drift med	utrustad med teknik för drift med
elektricitet, eller	elektricitet eller med annan gas än
	gasol, eller
2. 80 procent av förmånsvärdet för	2. 80 procent av förmånsvärdet för
den jämförbara bilen om bilen är	den jämförbara bilen om bilen är
utrustad med teknik för drift med	utrustad med teknik för drift med
alkohol eller med annan gas än gasol.	alkohol.

En justering av förmånsvärdet nedåt får göras enligt andra stycket 1 med högst 16 000 kronor och enligt andra stycket 2 med högst 8 000 kronor för helt år i förhållande till den jämförbara bilen.

4Senaste lydelse 2004:1055.

5Senaste lydelse 2001:1175.

PROP. 2005/06:1

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 §6

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret eller begränsat skattskyldiga uppgår grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 1,185 prisbasbelopp

överstiger 1,185 men inte 2,72 pris- basbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- basbelopp

överstiger 3,11 men inte 7,48 pris- basbelopp

Grundavdrag

0,423 prisbasbelopp

0,423 prisbasbelopp ökat med 20 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten över- stiger 1,185 prisbasbelopp

0,73 prisbasbelopp

0,73 prisbasbelopp minskat med 10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten över- stiger 3,11 prisbasbelopp

överstiger 7,48 prisbasbelopp

0,293 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

3 §

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret eller begränsat skattskyldiga uppgår grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 2,72 pris- basbelopp

Grundavdrag

0,423 prisbasbelopp

0,423 prisbasbelopp ökat med 20 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten över- stiger 0,99 prisbasbelopp

överstiger 2,72	men inte 3,11	pris-	0,77 prisbasbelopp
basbelopp
överstiger 3,11	men inte 7,88	pris-	0,77 prisbasbelopp minskat med 10
basbelopp			procent av det belopp med vilket den
			taxerade förvärvsinkomsten över-
			stiger 3,11 prisbasbelopp

6 Senaste lydelse 2004:1139.

PROP. 2005/06:1

överstiger 7,88 prisbasbelopp	0,293 prisbasbelopp
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

65 kap.

5 §7

För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster

–20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och

–5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns.

Skiktgränserna bestäms med	Skiktgränserna bestäms med
utgångspunkt i en nedre skiktgräns	utgångspunkt i en nedre skiktgräns
på 298 600 kronor vid 2006 års	på 306 000 kronor vid 2007 års
taxering och en övre skiktgräns på	taxering och en övre skiktgräns på
450 500 kronor vid 2006 års taxering.	460 600 kronor vid 2007 års taxering.

Vid de därpå följande taxeringarna uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående taxeringsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

10 §8

Skattereduktion skall göras med	Skattereduktion skall göras för
87,5 procent av allmän pensionsavgift	allmän pensionsavgift enligt lagen
enligt lagen (1994:1744) om allmän	(1994:1744) om allmän pensions-
pensionsavgift som avser beskatt-	avgift som avser beskattningsåret.
ningsåret. Skattereduktionen skall av-
rundas nedåt till helt hundratal
kronor.

Övergångsbestämmelser till (2001:1175)

3.9 Bestämmelserna i 61 kap. 19 a § andra och tredje styckena tillämpas till och med 2009 års taxering.

3. Bestämmelserna i 61 kap. 19 a § andra och tredje styckena tillämpas till och med 2012 års taxering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering. Äldre föreskrifter i 65 kap. 5 § tillämpas dock såvitt avser skiktgränserna vid 2007 års taxering i fråga om skattskyldig i vilken det ingår förvärvskälla som gett överskott och för vilken beskattningsåret börjat före utgången av 2005.

7Senaste lydelse 2004:1055.

8Senaste lydelse 2004:1055.

9Senaste lydelse 2004:1139.

Skatten för annons i allmän nyhetstidning tas ut med 3 procent av beskattningsvärdet och annars med 8 procent av beskattnings- värdet.

PROP. 2005/06:1

3.6Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Härigenom föreskrivs att 12 och 24 §§ lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §1

Skatten utgår för annons i allmän nyhetstidning med 4 procent av beskattningsvärdet och annars med 11 procent av beskattningsvärdet.

				24 §2
Till	skattskyldig,		som	redovisat	Till	skattskyldig,		som	redovisat
reklamskatt för annonser i själv-					reklamskatt för annonser i själv-
ständig	periodisk publikation, som				ständig	periodisk publikation, som
har karaktär av dagspress, populär-					har karaktär av dagspress, populär-
press	eller	fackpress,		återbetalar	press	eller	fackpress,		återbetalar
beskattningsmyndigheten så stor del					beskattningsmyndigheten så stor del
av den erlagda skatten för ett					av den erlagda skatten för ett
beskattningsår som svarar mot en					beskattningsår som svarar mot en
skattepliktig omsättning				om, såvitt	skattepliktig omsättning				om, såvitt
gäller dagspress, högst 12 miljoner					gäller dagspress, högst 50 miljoner
kronor för helt år och, såvitt gäller					kronor för helt år och, såvitt gäller
annan press, högst 6 miljoner kronor					annan press, högst 10 miljoner
för helt år. Återbetalningen sker					kronor för helt år. Återbetalningen
efter utgången av varje halvt					sker efter utgången av varje halvt
beskattningsår. För första halvåret av					beskattningsår. För första halvåret av
ett beskattningsår			får	återbetalat	ett beskattningsår			får	återbetalat
belopp ej överstiga skatten på en					belopp ej överstiga skatten på en
omsättning om hälften av de nämnda					omsättning om hälften av de nämnda
beloppen.		Är ett	beskattningsår		beloppen.		Är ett	beskattningsår
längre eller kortare än tolv månader					längre eller kortare än tolv månader
skall de angivna gränserna räknas					skall de angivna gränserna räknas
upp eller ned i motsvarande mån.					upp eller ned i motsvarande mån.

Föreligger rätt till återbetalning enligt första stycket får beskattnings- myndigheten, om den skattepliktiga omsättningen kan förväntas med säkerhet icke överstiga det högsta belopp för helt år som anges i första stycket, medge befrielse från skyldighet att inbetala reklamskatt.

Om synnerliga skäl föreligger, kan beskattningsmyndigheten återbetala skatt tidigare än som anges i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1Senaste lydelse 1985:158.

2Senaste lydelse 1993:468.

PROP. 2005/06:1

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §1

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår a) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som avses i 2 a § avseende småhusenhet,

bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet eller, om det är lägre, det underlag som avses i 2 a § avseende småhus på lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet, b) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som avses i 2 a § avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderings- enhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

d) 0,5 procent av:	d) 0,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende industri-	taxeringsvärdet avseende industri-
enhet och elproduktionsenhet.	enhet och elproduktionsenhet	med
	undantag för sådan elproduktions-
	enhet som utgörs av taxeringsenhet
	med vattenkraftverk,
	e) 1,2 procent av:
	taxeringsvärdet avseende sådan el-
	produktionsenhet som utgörs	av
	taxeringsenhet med vattenkraftverk.

Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighets- taxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighets- skatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.

För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses

1 Senaste lydelse 2003:1203.

PROP. 2005/06:1

i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderings- enhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

2.Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre regler för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet.

PROP. 2005/06:1

3.8Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)1

Fordonsskatt

Fordonsslag		Skattevikt,		Skatt, kronor
		kilogram
				grundbelopp	tilläggsbelopp
					för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
C	Bussar
1	Bussar som inte kan drivas med dieselolja	0–	1 600	546	0
		1 601–	3 000	602	56
		3 001–	3 500	1 378	0
		3 501–		984	0
2	Bussar som kan drivas med dieselolja
	2.1 Bussar med en högsta skattevikt av 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja	0–	1 600	1 008	0
		1 601–	3 000	1 085	77
		3 001–	3 500	2 163	0
D	Lastbilar
1	Lastbil som inte kan drivas med dieselolja	0–	1 600	546	0
		1 601–	3 000	602	56
		3 001–	3 500	1 378	0
		3 501–		984	0
2	Lastbil som kan drivas med dieselolja
	2.1 Lastbil med en högsta skattevikt av 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja	0–	1 600	1 008	0
		1 601–	3 000	1 085	77
		3 001–	3 500	2 163	0

1 Senaste lydelse 2004:1036.

PROP. 2005/06:1

Föreslagen lydelse

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)

Fordonsskatt

Fordonsslag		Skattevikt,		Skatt, kronor
		kilogram
				grundbelopp	tilläggsbelopp
					för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
C	Bussar
1	Bussar som inte kan drivas med dieselolja	0–	1 300	720	0
		1 301–	1 600	771	51
		1 601–	3 000	963	90
		3 001–	3 500	2 205	0
		3 501–		984	0
2	Bussar som kan drivas med dieselolja
	2.1 Bussar med en högsta skattevikt av 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja	0–	1 600	1 613	0
		1 601–	3 000	1 736	123
		3 001–	3 500	3 461	0
D	Lastbilar
1	Lastbil som inte kan drivas med dieselolja	0–	1 300	720	0
		1 301–	1 600	771	51
		1 601–	3 000	963	90
		3 001–	3 500	2 205	0
		3 501–		984	0
2	Lastbil som kan drivas med dieselolja
	2.1 Lastbil med en högsta skattevikt av 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja	0–	1 600	1 613	0
		1 601–	3 000	1 736	123
		3 001–	3 500	3 461	0

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

PROP. 2005/06:1

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §1

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

3.arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;

4.ersättning i form av

– pension, med undantag av barnpension, enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, lagen (1998:702) om garantipension, lagen (2000:461) om efterlevande- pension och efterlevandestöd till barn och lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterle- vandestöd till barn samt sjukersätt- ning och aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del det totala beloppet av uppburna ersättningar för varje kalendermånad överstiger en tolftedel av 0,67 prisbasbelopp,

– pension, med undantag av barnpension, enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, lagen (1998:702) om garantipension, lagen (2000:461) om efterlevande- pension och efterlevandestöd till barn och lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterle- vandestöd till barn samt sjukersättning och aktivitetsersätt- ning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del det totala beloppet av uppburna ersättningar för varje kalendermånad överstiger en tolftedel av 0,77 prisbasbelopp,

–barnpension enligt lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, samt

–annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring;

5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting;

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Som inkomst enligt första stycket 1–3 anses också förskott på sådan inkomst.

Verksamhet på grund av anställning eller uppdrag i svenskt företag eller vid ett utländskt företags fasta driftställe i Sverige anses utövad här i riket även om den enskilde inom ramen för verksamheten

–gör tjänsteresor utomlands, eller

–utför arbete utomlands i sin bostad under förutsättning att tiden för arbetet där uppgår till högst hälften av den enskildes totala arbetstid i verksamheten under varje tremånadersperiod.

1 Senaste lydelse 2004:1140.

PROP. 2005/06:1

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som skulle ha beskattats hos en obegränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2005.

PROP. 2005/06:1

3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 2 och 8 §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt

skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
				2 §1
Skatt på	cigaretter tas ut		med	Skatt på cigaretter tas ut med
20 öre per styck och 39,2 procent av				20 öre per styck och 39,2 procent av
detaljhandelspriset. Skatt skall dock				detaljhandelspriset. Skatt skall dock
lägst tas ut med 90 procent av den				lägst tas ut med 100 procent av den
sammanlagda skatten på cigaretter i				sammanlagda skatten på cigaretter i
den mest efterfrågade priskategorin.				den mest efterfrågade priskategorin
Tillverkaren	eller hans representant			(minimipunktskatt). Tillverkaren el-
eller, i fråga om cigaretter som				ler hans representant eller, i fråga om
importeras	från	tredje	land,	cigaretter som importeras från tredje
importören skall senast den 31				land, importören skall senast den 31
oktober varje år till Skatteverket				oktober varje år till Skatteverket
lämna uppgifter om försäljningen av				lämna uppgifter om försäljningen av
cigaretter i de olika priskategorierna				cigaretter i de olika priskategorierna
för tiden från och med den 1				för tiden från och med den 1
oktober det föregående året till och				oktober det föregående året till och
med den 30 september det				med den 30 september det
innevarande året. Regeringen fast-				innevarande året. Regeringen fast-
ställer senast den 30 november det				ställer senast den 30 november det
innevarande året den mest efter-				innevarande året den mest efter-
frågade priskategorin		av cigaretter		frågade priskategorin av cigaretter
och det skattebelopp som för det				och det skattebelopp som för det
nästkommande kalenderåret skall tas				nästkommande kalenderåret skall tas
ut enligt andra meningen.				ut enligt andra meningen. För år
				2006 skall dock minimipunktskatten
				fastställas till 98 öre per cigarett.

Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 9 centimeter men inte 18 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 9 centimeter som en cigarett.

8 §2

Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 56 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 630 kronor per kilogram.

Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 56 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 770 kronor per kilogram.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1Senaste lydelse 2003:709.

2Senaste lydelse 1997:443.

PROP. 2005/06:1

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 § och 11 kap. 2, 3 och 10 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse,

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 §1

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent
ändamål än motordrift eller
uppvärmning eller i en
process där bränslet i allt
väsentligt används för annat
ändamål än motordrift eller
uppvärmning

2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygs- tillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när

båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

5. Förbrukning i

a) luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål

Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
flygbensin (KN-nr
2710 00 26)

b) luftfartyg, när	Andra bränslen än 100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget används för	flygbensin och
privat ändamål eller i	flygfotogen (KN-

1 Senaste lydelse 2004:1038.

PROP. 2005/06:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
luftfartygsmotorer i	nr 2710 00 51)
provbädd eller i liknande
anordning
6. Förbrukning vid fram-		100 procent	100 procent	100 procent
ställning av mineralolje-
produkter, kolbränslen,
petroleumkoks eller andra
produkter för vilka skatte-
plikt har inträtt för till-
verkaren

7. Förbrukning vid fram- ställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av 3 §

Bränsle som avses i 100 procent	100 procent	–
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

8. Om skattebefrielse inte	Andra bränslen än 100 procent	100 procent	–
följer av tidigare punkter,	kolbränslen och
förbrukning i metallurgiska	petroleumkoks
processer

9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motor- drivna fordon vid tillverk- ningsprocessen i industriell verksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motor- drivna fordon vid yrkes- mässig växthusodling

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motor- drivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

12. Om skattebefrielse inte	–	–	100 procent
följer av tidigare punkter,
förbrukning i sodapannor,
lutpannor, metallurgiska
processer eller i processer
för framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

PROP. 2005/06:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
13. Förbrukning vid till-	Andra bränslen än	100 procent	79 procent	–
verkningsprocessen i gruv-	bränsle som avses i
industriell verksamhet för	2 kap. 1 § första
drift av andra motordrivna	stycket 3 b
fordon än personbilar, last-
bilar och bussar
14. Förbrukning i yrkes-	Andra bränslen än	–	77 procent	–
mässig jordbruks-,	bränsle som avses i
skogsbruks- eller vatten-	2 kap. 1 § första
bruksverksamhet för drift	stycket 3 b
av andra motordrivna
fordon än personbilar,
lastbilar och bussar

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent
ändamål än motordrift eller
uppvärmning eller i en
process där bränslet i allt
väsentligt används för annat
ändamål än motordrift eller
uppvärmning

2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygs- tillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när

båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

PROP. 2005/06:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när luftfartyget	Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
inte används för privat	flygbensin (KN-nr
ändamål	2710 00 26)

b) luftfartyg, när luft- fartyget används för privat ändamål eller i luftfartygs- motorer i provbädd eller i liknande anordning

6. Förbrukning vid fram- ställning av mineralolje- produkter, kolbränslen, petroleumkoks eller andra produkter för vilka skatte- plikt har inträtt för till- verkaren

Andra bränslen än 100 procent	100 procent	100 procent
flygbensin och
flygfotogen (KN-
nr 2710 00 51)
100 procent	100 procent	100 procent

7. Förbrukning vid fram- ställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av 3 §

Bränsle som avses i 100 procent	100 procent	–
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

8. Om skattebefrielse inte	Andra bränslen än 100 procent	100 procent	–
följer av tidigare punkter,	kolbränslen och
förbrukning i metallurgiska	petroleumkoks
processer

9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motor- drivna fordon vid tillverk- ningsprocessen i industriell verksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motor- drivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

12. Om skattebefrielse inte	–	–	100 procent
följer av tidigare punkter,

PROP. 2005/06:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
förbrukning i sodapannor,
lutpannor, metallurgiska
processer eller i processer
för framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller

13. Förbrukning vid till- verkningsprocessen i gruv- industriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, last- bilar och bussar

Andra bränslen än 100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

14. Förbrukning i yrkes- mässig jordbruks-, skogsbruks- eller vatten- bruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar

Andra bränslen än –	77 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

15. Om skattebefrielse inte följer av 1, 6 eller 8, förbruk- ning vid tillverknings- processen i industriell verk- samhet i en anläggning, för vilken utsläppsrätter tilldelats enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter

Bensin, råtallolja,	–	21 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

16. Förbrukning vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning, för vilken utsläppsrätter tilldelats enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, för den proportionella del av bränslet som använts för framställning av värme i en sådan anläggning som har en elverkningsgrad på minst 38 procent och en total verk- ningsgrad på minst 89 pro- cent

Bensin, råtallolja,	–	21 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

17. Förbrukning i annan anläggning än som avses i 15 eller 16 för vilken utsläpps- rätter tilldelats enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter

Bensin, råtallolja,	–	14 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

PROP. 2005/06:1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

2 §

Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den

1.framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

2.i annat fall framställts i Sverige av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

3.till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i intressegemenskap med producenten eller leverantören,

4.framställts och förbrukats på fartyg eller annat transportmedel,

5. förbrukats för framställning	5. förbrukats för framställning av
eller leverans av elektrisk kraft, eller	elektrisk kraft, eller

6. framställts i ett reservkraftsaggregat.

3 §2

Energiskatten utgör

1. 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,

2. 19,4 öre per kilowattimme för	2. 20,1 öre per kilowattimme för
annan elektrisk kraft än som avses	annan elektrisk kraft än som avses
under 1 och som förbrukas i kom-	under 1 och som förbrukas i kom-
muner som anges i 4 §,	muner som anges i 4 §, och
3. 21,5 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas för el-,
gas-, värme- eller vattenförsörjning i
andra kommuner än de som anges i
4 §, och
4. 25,4 öre per kilowattimme för	3. 26,1 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i övriga	elektrisk kraft som förbrukas i övriga
fall.	fall.
För elektrisk kraft som under tiden
den 1 november–den 31 mars för-
brukas i elektriska pannor som ingår i
en elpanneanläggning vars installerade
effekt överstiger 2 megawatt, utgör
dock energiskatten
1. 21,8 öre per kilowattimme vid
förbrukning i kommuner som anges i
4 § för annat ändamål än industriell
verksamhet i tillverkningsprocessen el-
ler yrkesmässig växthusodling, och
2. 25,4 öre per kilowattimme vid
förbrukning för el-, gas-, värme- eller
vattenförsörjning i andra kommuner

2 Senaste lydelse 2004:1038.

Avdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 7, 16 och 17 samt 3 och 4 §§.

Avdrag enligt första stycket får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7, 16 eller 17 samt 3 eller 4 §.

Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige fram- ställts i ett vindkraftverk får göra av- drag med ett belopp som svarar mot 15 öre per kilowattimme om kraft- verket är placerat på havsbotten eller på Vänerns botten. För annan place- ring får avdrag göras motsvarande 6,5 öre per kilowattimme. Avdrags-