Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den kommunala musik- och kulturskolan.
Undervisningen i musik- och kulturskolan i Sverige har under en lång tid utvecklats till att bli ett omfattande inslag i barns och ungdomars fritid och skoltid men har även stor betydelse för kommunernas kulturliv.
Musikskolan har utvecklats och omfattar även andra kulturyttringar såsom dans, drama/teater, bild och medier och kallas idag för musik- och kulturskola.
Den kommunala musik- och kulturskolans huvuduppgift är att ge frivillig undervisning utöver den som anordnas i den obligatoriska skolan. Musik- och kulturskolan har också en uppgift att stärka samarbete med övriga skolformer, kulturinstitutionerna och utveckla samarbetet med lärarutbildningen.
Genom musik- och kulturskolan har barn och ungdomar möjlighet att uttrycka sig med bilder, dans, musik och teater utan krav på förkunskaper. Nästan alla kommuner har en kommunal musik- och kulturskola, vilket har stor kulturell betydelse. Idag är det ca 370 000 elever som nås av musik- och kulturskolans verksamhet.
För musik- och kulturskolan finns inga centralt fastställda mål eller läroplaner, inte heller några ramar för verksamheten eller andra styrdokument. Kommunen är inte ens skyldig att ha en musik- och kulturskola. Musik- och kulturskolan är en rent kommunal angelägenhet, med några undantag, och kommunen är suverän att fatta vilka beslut som helst när det gäller den.
Genom att stärka musik- och kulturskolan i Sverige görs skolformen tillgänglig för alla barn och ungdomar enligt barnkonventionen. Syftet är också att öka skolformens och lärarnas status, trygghet och legitimitet.
För att stärka den kommunala musik- och kulturskolan bör regeringen se över möjligheten att uppfylla nedanstående punkter:
Säkerställa alla barns rättighet till att få ta del av musik- och kulturskolans undervisning.
Ta fram ett nationellt måldokument för skolformen musik- och kulturskola.
Inrätta behörighetsregler för lärare inom skolformen.