Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stödet till de fria teologiska högskolornas forskning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stödet till de fria teologiska högskolornas utbildning inom området mänskliga rättigheter och demokrati.
De fria teologiska högskolorna har under lång tid utgjort en värdefull del av den högre utbildningen. Det gäller Teologiska högskolan Stockholm, THS, med Svenska Missionskyrkan och Svenska Baptistsamfundet som huvudmän. Det gäller vidare Örebro teologiska högskola med Evangeliska Frikyrkan som huvudman samt Johannelunds teologiska högskola med Evangeliska Fosterlandsstiftelsen som huvudman.
Dessa högskolor har haft statsbidrag sedan början på 1990-talet. De har visat att de håller mycket god akademisk och pedagogisk nivå. De har examensrätt för teol.kand. (THS och Örebro) och högskoleexamina i teologi samt högskoleexamen i mänskliga rättigheter och demokrati (THS).
Stora framsteg har gjorts från samhällets sida för att stödja dessa högskolor. Ändå kvarstår svårigheter att fullt ut kunna fullgöra sina uppgifter i högskolevärlden.
Utbildningen och samverkan med det omgivande samhället fungerar bra, men forskningen som det tredje benet behöver ökat stöd, också för att de två andra uppgifterna skall komma till sin fulla rätt. Egen forskning krävs för att upprätthålla lärarnas aktuella kompetens och bibehålla vetenskaplig nivå. Forskningen kan i det här fallet också berika våra kunskaper kring livsåskådning, teologisk livstolkning och mänskliga rättigheter på ett sätt som annars inte kommer till stånd.
Bolognaprocessen markerar tydligt att en kvalificerad akademisk utbildning måste ha starkt stöd i och närhet till egen forskning.
För närvarande kan en forskningspotential upprätthållas vid dessa högskolor tack vare stöd från huvudmännen samt genom tillfälliga resurser som ställs till förfogande genom exempelvis Frikyrkliga forskningsrådet. Behovet av stöd för en framtida utveckling av de fria teologiska högskolornas forskning är tydligt. Det är således angeläget att dessa högskolors forskning får ökad uppmärksamhet från statsmakternas sida.
Som ovan nämnts bedriver THS i samverkan med Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter och Demokratiakademin en välrenommerad utbildning i mänskliga rättigheter och demokrati. Man har rätt att utfärda högskoleexamen om 80 poäng inom det aktuella området.
Trycket på denna utbildning ökar inte helt förvånande då mänskliga rättigheter och demokrati alltmer står i världssamfundets fokus och för övrigt också i svensk utrikespolitik. FN:s generalsekreterare har tydligt pekat ut att mänskliga rättigheter, säkerhet och utveckling hör intimt samman. Det kan särskilt noteras att den nya politiken för global utveckling, PGU, har som grundläggande värden just demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Ett antal dokument, bland annat i form av regeringsskrivelse och departementsutredning, pekar på behovet av en utökad satsning på MR-utbildning. Kopplingen till religion är också uppenbar, varför THS givetvis är en viktig aktör inom området.
Det är således angeläget att statsmakterna ger omfattningen på utbildning inom området mänskliga rättigheter och demokrati ökad uppmärksamhet.