Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om obligatoriska kunskaper om genus- och HBT-perspektiv i all lärarutbildning, yrkesutbildning, undervisning och forskning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en total översyn av resurstilldelningssystemet för högre utbildning ur ett könsmaktsperspektiv.
Förskola och skola bemöter flickor och pojkar olika. Det händer än idag att flickor som utsätts för våld i skolan får höra att ”han gjorde det för att han är kär i dig” (Källa: Molloy 2003). Flickor förväntas ta och tar mindre plats i förskolan och i klassrummen (Källa: Svaleryd 2003). Undervisning och läromedel saknar ofta ett genusperspektiv.
Obligatoriska kunskaper om genus- och HBT-perspektiv är därför nödvändigt i all lärarutbildning och skall integreras i all undervisning (från förskola till universitet), i all yrkesutbildning och i all forskning. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
I den högre utbildningen går detta mönster igen (Källa: Nordlander 1994, Mählck 2003, Carstensen 2004). Dessutom får utbildningar dit kvinnor söker i stor uträckning mindre resurser än där män överväger. I Sverige får i synnerhet humanistisk men även samhällsvetenskaplig forskning Europas lägsta finansiering. Utbildningsplatser inom dessa områden, där många kvinnor är verksamma, är också under nedskärning medan traditionellt mansdominerade områden som teknik och naturvetenskap ökar, med näringslivets behov som brasklapp. Men människor med en kritisk medborgerlig utbildning i humaniora och samhällsvetenskap behövs likväl som ingenjörer och ekonomer i förvaltandet av det demokratiska samhället. De som söker till humaniora och samhällsvetenskap bestraffas genom att utbildningarna underfinansieras. Prislappen till dessa utbildningar är en tredjedel lägre än motsvarande för teknik och naturvetenskap. Därför behövs en total översyn av resurstilldelningssystemet för högre utbildning ur ett könsmaktsperspektiv. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.