Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra sex- och samlevnadsundervisningen obligatorisk i socionomutbildningen.
I allt socialt arbete är det viktigt att möta hela människan. Ett bortglömt och ofta osynliggjort område är sexualiteten. Många som arbetar inom socialtjänsten känner en osäkerhet inför att ta upp och samtala kring frågor som rör sexualitet. Denna osäkerhet bottnar i många fall i att man inte har någon kompetens att möta dessa frågor och inte har fått utbildning om dem. Istället för att ställa frågor till klienten tystnar personalen och klienten får inte det stöd som han eller hon behöver och har rätt till. Detta kan få allvarliga konsekvenser t.ex. när det rör människor som blivit utsatta för sexuella övergrepp, blivit sexuellt utnyttjade eller använder sin sexualitet på ett för sig själv skadligt sätt.
Flickor som tvångsintagits på behandlingshem och som blivit utsatta för sexuella övergrepp får inte den hjälp de behöver när det gäller att bearbeta dem. Personalen har inte redskapen att hantera berättelserna och det slutar i tystnad.
Sexualiteten är en del av människan och tas inte den aspekten med i arbetet med människor, så riskerar behandlingsinsatsen att bli sämre.
Normer kring sexualitet står i många fall i vägen för en fungerande behandling och ett bra möte mellan personal och klient. Detta handlar inte om ovilja från personalens sida utan om brist på kunskap och utbildning inom området. Om man har en gemensam policy för hur man ska ta upp dessa frågor skulle personalen inom vård och socialtjänst kunna utföra ett oerhört mycket bättre arbete.
På ett fåtal av landets socionomutbildningar ges kurser i sex och samlevnad och där de finns är de inte obligatoriska.
Människor som arbetar inom socialtjänsten och relaterade områden har rätt att känna sig trygga i sin uppgift och klienterna har rätt att känna att de får träffa kompetent personal i sina möten med socialtjänsten.
Vi måste förbättra för socialarbetare att kunna utföra sitt arbete och möta de problem som klienterna har. Givetvis är socialarbetarnas kompetens avgörande för kvaliteten av behandlingen. En självklar väg för att nå detta är att förbättra utbildningen och göra sex- och samlevnadsutbildningen obligatorisk på landets alla socionomutbildningar.