Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arkitektutbildningen.
Idag vinner utländska arkitekter arkitekturtävlingar i Sverige, medan svenska arkitekter har mycket svårt att hävda sig i utlandet. Sveriges konkurrenskraft genom arkitektur måste stärkas då svenska arkitekter är viktiga såväl för nationell byggindustri som för den nationella bostadsproduktionen.
År 2005 är av regeringen utsett till designår med syfte att lyfta fram svensk arkitektur, form och design. Utbildningen inom dessa områden är likartad men det är stor skillnad i tilldelning av resurser. Design- och formutbildning klassas som konstutbildning medan arkitektutbildning klassas som en teknisk utbildning, trots att både pedagogik och undervisningsform är jämförbara. Arkitektur behandlar relationen mellan teknik, människa och form, där gestaltning är nyckelbegreppet. Genom att jämföra arkitektutbildningen med en teknisk utbildning bortser man från de konstnärliga aspekterna i utbildningen. Att arkitektutbildningen till stora delar uppfyller kriterierna för en konstnärlig utbildning bekräftas i flera utredningar, HSV 1999, HSV 2003.
Inom båda utbildningarna sker en stor del av arbetet under samtliga årskurser/projekt i ritsal under lärarhandledning, och verkstäder används av samtliga studenter i alla årskurser/projekt.
Internationellt är arkitektutbildningar knutna till antingen tekniska högskolor eller konsthögskolor. Styrkan i att vara knuten till en teknisk högskola är att arkitektutbildningen har tillgång till och kan dra nytta av den kompetens som finns där. Nackdelen är att man i Sverige får betydligt lägre anslag än om utbildningen är knuten till en konsthögskola. Arkitektutbildningen är mer lik den konstnärliga utbildningen än den tekniska. Trots det får arkitektstudenter mindre än halva anslaget i jämförelse med vad en student på en design- och formutbildning får.
Ett stort antal utredningar har konstaterat att det finns en stor potential i arkitektur men att resursbrist hotar att rasera denna. Det behövs en seriös uppföljning av vad som skett sedan förra utredningen av den svenska arkitektutbildningen, (HSV 2003) inte minst vad gäller konsekvenserna av det låga anslaget per studerande som gäller på utbildningen.