Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.
Riksdagen anvisar för budgetåret 2006 med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning, enligt uppställning:
Kristdemokraterna anser att förskoleverksamheten intimt hör samman med synen på omsorg om barnen. Begreppet barnomsorg omfattar såväl föräldrarnas omsorg i det egna hemmet som förskola, familjedaghem, öppen förskola, fritidshem, föräldrakooperativ eller andra alternativa former oavsett om de drivs av kommunen eller ej. Utgångspunkten för val av barnomsorg ska vara barnets bästa och föräldrarna ska ges rätt att välja den barnomsorgsform som passar deras barn bäst. Det innebär att det måste finnas ett varierat utbud av olika barnomsorgsformer, inklusive omsorg i det egna hemmet, för att skapa valfrihet och rättvisa.
Under flera år har regeringen riktat sina insatser på barnomsorgen mot att få ner föräldrarnas avgifter genom bland annat införande av maxtaxan. En konsekvens har blivit att kvaliteten i verksamheten försämrats med större grupper och lägre personaltäthet. Kristdemokraterna anser att insatserna för barnomsorgen nu måste riktas mot att förbättra kvaliteten. Därför vill vi införa en kvalitetssatsning i barnomsorgen på 2 miljarder kronor årligen. Det är resurser som ska användas för kvalitetssäkrande åtgärder, i första hand för att minska barngruppernas storlek. Det betyder att resurserna i de flesta fall kommer att användas för att anställa personal men det är behoven i varje kommun som avgör vilka åtgärder som sätts in för att förbättra kvaliteten. För att möjliggöra detta genomför vi en ökning av maxtaxeavgiften och vi säger nej till regeringens öronmärkta pengar till personalförstärkningar i förskolan. Därmed frigörs även resurser för att stärka andra delar av barnomsorgen och skapa en mångfald, till exempel genom att Kristdemokraterna inför ett kommunalt vårdnadsbidrag. Kristdemokraterna säger även nej till de 15 timmar gratis förskola som den allmänna förskolan innebär eftersom vi anser att det ska vara upp till varje kommun att besluta om. Vi lägger dock 9 miljarder kronor extra till kommunerna för att möjliggöra för kommunerna att själva göra satsningar på detta område.
Vi utvecklar vår politik vidare på detta område i motionen Barnomsorg för glada barn.
Skolan är en framtidsinvestering både för de enskilda medborgarna och för samhället i stort. Det är samhällets skyldighet att ge alla en likvärdig möjlighet att utvecklas efter sina anlag, intressen och önskemål. Skolan har också ett ansvar att förmedla de värden som ligger till grund för vårt samhälle. Under de senaste åren har varken kommunerna eller staten levt upp till sina åtaganden för utbildningsväsendet. Trots att mer resurser kommit skolorna till del, har många skolor i dag en standard som inte är tillräcklig för att de mål och riktlinjer som finns i läroplanen ska uppnås. En utbildningssatsning måste därför lägga stor vikt vid kärnverksamheten i grundskolan och gymnasieskolan för att garantera en likvärdig utbildning över hela landet. Kristdemokraterna anser att skolutveckling ska ske ute på de enskilda skolorna samt på lärarhögskolorna, inte på en statlig myndighet. Därför föreslår vi att myndigheten för skolutveckling läggs ner. Därför drar vi också in en del resurser för skolutveckling under anslag 25:3. Istället satsar vi extra resurser till Skolverket för att de ska kunna stärka sin tillsyns- och kvalitetsgranskningsverksamhet.
Regeringen gör under två år en satsning på skolor i segregerade områden 70 miljoner kronor 2006 och 155 miljoner kronor 2007. Hur och var resurserna ska användas sägs inte men arbetet ska skötas av Myndigheten för skolutveckling. Vi anser inte att projekt initierade av en statlig myndighet är den bästa garanten för att skapa trivsel, trygghet och ordning i skolor i socialt utsatta områden. Vi vill istället att anslaget ska användas för att skolor tillsammans med ideella organisationer ska kunna engageras och med ett aktivt arbete ute i skolorna skapa en bättre skolmiljö. Det kan till exempel handla om projekt tillsammans med klassmorfar, invandrarorganisationer, kamratstödjare eller frivillig läxhjälp. Medlen ska efter ansökan fördelas av Skolverket.
Bristen på läromedel är omfattande i många skolor. I en tredjedel av alla lågstadieskolor får eleverna inte behålla en enda lärobok. Vi föreslår därför en statlig satsning på 200 miljoner kronor på läromedel i grundskolan. Det motsvarar ca 200 kronor per elev och år och resurserna kan användas såväl till läroböcker som till andra läromedel som till exempel datorer.
Vi avsätter också 35 miljoner kronor för att stärka arbetet vid de fasta skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan. Av dessa är 30 miljoner kronor tillfälliga resurser för att åter starta upp verksamhet som lagts ner. Vi anser dessutom att dessa åter ska få status av specialskolor och överför därför medel för dessa skolor från Specialpedagogiska institutet till Specialskolemyndigheten.
Vår syn på grundskola och gymnasium utvecklas i motionerna Grundskola, Gymnasieskola, Studiestödet, Ledande lärare och Vuxnas lärande samt i motionerna Arbetsro och trygghet i skolan, Elever i behov av särskilt stöd och Fristående skolor.
Än en gång föreslås platsantalet i högskolan öka utan att motsvarande satsning på kvalitet sker. Kristdemokraterna menar att utbyggnaden av högskolan har gått för fort. Medel för att stärka kvaliteten är i första hand vad som efterfrågas och behövs. Kristdemokraterna säger därför nej till Socialdemokraternas utbyggnad och återför medel för att höja kvaliteten. Kristdemokraterna anslår totalt 405 miljoner kronor 2006 och 1,4 miljarder under treårsperioden 2006–2008 för att som ett första steg kompensera lärosätena för att Socialdemokraternas expansion av högskolan varit underfinansierad. Andelen disputerade lärare i högskolan kan komma att minska beroende på pensionsavgångar. Kristdemokraterna anslår därför 80 miljoner kronor under treårsperioden som en riktad satsning för att öka andelen disputerade lärare i högskolan.
Vidare har Kristdemokraterna tillsammans med övriga partier i Allians för Sverige föreslagit en annan modell för anslagsfördelning till lärosätena för att öka kvaliteten. Därför för vi över alla lärosätesanslag till ett gemensamt anslag.
Vår övertygelse är att samhällets behov inte tillgodoses genom ensidiga insatser på akademisk utbildning. Det behövs också kvalificerad yrkeskunskap genom eftergymnasial utbildning. Kristdemokraterna vill därför införa en yrkeshögskola. Sammanlagt över treårsperioden tillför vi 50 miljoner kronor till denna reform.
Enligt Ekonomistyrningsverket finns det ca 270 myndigheter i Sverige. Sverige har på fyra år fått ett femtiotal nya småmyndigheter. Staten skulle kunna spara flera hundra miljoner kronor årligen och öka effektiviteten genom att sanera bland alla småmyndigheter. Kristdemokraterna har därför föreslagit strategiska förbättringar i myndighetsstrukturen. Bland annat ges Högskoleverket ett större helhetsansvar i och med att Myndigheten för Sveriges nätuniversitet läggs ned. Valideringsdelegationen har under den korta tid myndigheten existerat haft problem med att fylla sin uppgift, att bidra till validering. Myndigheten läggs ner och uppgifterna tillförs Centrum för Flexibelt Lärande.
Sverige är ett kunskapsintensivt samhälle där forskningen får allt större betydelse för tillväxt och välfärd. Kristdemokraterna har tillsammans med de andra tre borgerliga partierna föreslagit en kraftfull ökning av anslagen till forskning. Kristdemokraterna anslår därför 200 miljoner kronor mer än regeringen 2006 och totalt 900 miljoner kronor över treårsperioden 2006–2008 till forskning. Hur dessa medel ska fördelas finns redogjort i vår alliansmotion om forskning.
Vår syn på högre utbildning och forskning utvecklas i motionerna Universitet och högskolor, Studiestödet och Studenters trygghet och Forskningsetik m.m. samt i motionen Ledande lärare. Därutöver tre motioner väckta inom ramen för Allians för Sverige.