Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om religiösa friskolor.
Ett av den svenska skolans huvudsyften är att lära ungdomar vikten av samverkan och förmågan att leva tillsammans med andra människor.
För att nå målet om ett mångkulturellt och integrerat samhälle krävs generella åtgärder och lokala lösningar. Flickor och pojkar som växer upp här skall ha samma rättigheter och möjligheter. Vårt mål är att barnen skall få ta över ett jämställt och jämlikt samhälle där alla känner sig delaktiga och trygga.
I skolor där många barn från olika nationaliteter möts ger skolschemat samhörighet. På idrottsdagarna tävlar man klassvis. Serberna hejar på både svenskar och bosnier i den egna klassen och inte på serberna i någon annan klass. Naturligtvis är det inte helt problemfritt att ha så många nationaliteter och trosriktningar i en och samma skola. Diametralt motsatta åsikter bryts mot varandra i diskussionerna. Men dessa människor ska leva i samma samhälle och när kommer de återigen att få samma möjlighet att diskutera med varandra på det vis de gör i skolan? När Socialdemokraterna byggde den enhetliga skola vi har idag var ett av målen att skolan skulle fungera som en sammanhållande kraft i samhället. Den skulle motverka främlingskap och minska spänningar mellan människor. Då fanns de största spänningarna mellan olika samhällsklasser, i dag möts olika kulturer i Sverige och det uppstår även spänningar dem emellan.
I ett fritt samhälle kan man aldrig hindra vuxna människor tillika föräldrar från att tillhöra olika extrema religiösa samfund. Men när barnen växer upp är det av största vikt och ett samhällsansvar att ge barn och ungdomar möjlighet att möta och lära sig förstå och respektera människor av alla tros- och åsiktsriktningar. Barn till religiösa fanatiker, vare sig de är kristna eller muslimer, måste få en chans att lära sig att det finns andra värderingar här i världen. Vilken valfrihet har de barnen om samhället hjälper deras föräldrar att hålla dem isolerade under hela deras uppväxt. Isoleringen i religiösa friskolor drabbar unga flickor särskilt hårt. Den svenska skolan och undervisningen skall genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och demokrati. Barn från olika bostadsområden med olika social, kulturell och etnisk bakgrund bör undervisas tillsammans.
Mot bakgrund av detta bör regeringen noggrant följa utvecklingen utifrån de risker med segregation och utanförskap som kan finnas.