Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall följa frågan om konsekvenserna av att studiebidraget inte utgår under årets samtliga månader.
I Sverige har utbildningen förändrats så att alla ungdomar i dag läser tre år på gymnasiet. Det är positivt att alltfler har möjlighet till en bra utbildning. I dagens Sverige kan ungdomar i regel inte försörja sig själva förrän vid cirka 19 års ålder. Ett barn under 16 år får barnbidrag 12 månader om året, en ungdom över 16 år får från och med den 1 januari 2003 studiebidrag i 10 månader.
Den utökning från 9 till 10 månader som är genomförd är positiv, men det kan i många familjer med två tre tonåringar ändå uppstå ekonomiska problem, med tanke på vad tonåringar kostar för en familj i mat och kläder och vad de har för egna krav på fickpengar. Det handlar om att klassklyftorna ökar. De ungdomar som råkar vara födda i en familj med låga inkomster, eller med arbetslösa föräldrar, har inte samma möjlighet. Dessutom avses med barn varje människa under 18 år, enligt artikel 1 i FN:s barnkonvention om barnets rättigheter. Föräldrarna har då enligt samma konvention huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling. Att få sommarjobb som 16- eller 17-åring kan vara besvärligt då många arbetsgivare vill att ungdomarna ska ha fyllt 18 år.
Det är därför angeläget att regeringen följer frågan och kartlägger konsekvenserna av att studiebidraget inte utgår under årets samtliga månader, så att det finns ett underlag när framtida höjningar av barn- och studiebidrag diskuteras. Det kan ju exempelvis visa sig vara nödvändigt att överväga om inte en utökning av studiehjälpen till årets samtliga månader är mer prioriterat än ytterligare generella höjningar av nivån för barnbidrag, flerbarnstillägg och studiehjälp.