Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett program för kultur i skolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av skolbiblioteken.
De borgerliga partierna vill prioritera barn- och ungdomskulturen. Vikten av att ge det unga Sverige möjligheter till kulturupplevelser kan inte nog betonas. I en rotlös tid har kulturen en viktig roll att fylla. Det handlar i hög utsträckning om att bättre uppmärksamma kulturens och kunskapens roll i skolan. Det politiska ledarskapet måste stödja föräldrarna i deras strävan att erbjuda barn alternativ till tv- och dataspel, liksom de alltfler dokusåporna i tv.
Därför presenterar vi ett program för kultur i skolan riktat till grundskoleelever. Det är ett kulturellt program med förebild från den av den borgerliga norska regeringens satsning 2003 på ”Den kulturelle skulesekken”. En satsning som i Norge blivit mycket framgångsrik.
Programmet är riktat till grundskolelever och syftet är att skolbarn skall få ett professionellt möte med kultur i form av teater, dans, museipedagogik, konst etc. Detta skall ge alla grundskoleelever tillgång till ett professionellt kulturutbud och göra kulturen till en naturlig och viktig del i alla barns vardag.
En ny borgerlig regering avser satsa på denna typ av program. Rent praktiskt är det meningen att enskilda skolor i hela landet skall kunna söka bidrag till kulturell verksamhet, som teater- och dansföreställningar. Men även kulturella projekt, kulturpedagogiska satsningar och liknande skall kunna ge rätt till stöd. Administrationen av skolsatsningen bör skötas av Statens kulturråd. Att varje skola själv skall ansöka om bidrag säkerställer att pengarna inte används till att täcka underskott i kommunerna utan verkligen kommer eleverna till del. Regeringen bör återkomma till riksdagen om förslag till en sådan satsning.
Utöver programmet för kultur är behovet av fungerande skolbibliotek inom skolväsendet stort. Skolbiblioteken spelar en viktig roll i att ge eleverna olika typer av kulturupplevelser. I dag saknas till exempel skolbibliotek på var tredje skola. Många saknar skolbibliotekarie. I nya bibliotekslagen från 2004 kräver man att kommunerna skall utarbeta en biblioteksplan för biblioteken i kommunen. Även om vi är emot en bibliotekslag så är det rimligt att kommunerna har fungerande bibliotek inom skolväsendet. Skolbiblioteket har stora möjligheter att bli ett rum för lärande. Den pedagogiska miljön från förskolan till gymnasieskolan är avgörande för elevens språkutveckling och därför är bibliotekarien en bra resurs.
Att organisera kulturella aktiviteter på skolan är en arbetsuppgift som kräver både tid och kunskaper. Att lägga hela det ansvaret på enstaka lärare kan innebära att alla elever inte nås av det utbud som finns. Där kan skolbibliotekarien vara en ovärderlig hjälp genom att hon/han inte är uppbunden av lektioner och som dessutom har kontakt med alla elever och känner till deras intressen.