Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förskjutning av det svenska sommarlovet.
Alltfler svenskar anpassar sig till de kontinentala semestervanorna och lägger därför sin semester i slutet av sommaren med tyngdpunkt på augusti månad. En bidragande orsak är antagligen också miljöförstöringarna som gör att vårt klimat förändras. Växthuseffekten påverkar vårt klimat negativt så att väderförhållandena förändras till det sämre. Den svenska sommaren inleds alltför ofta med regn och kyligt väder, vilket sommaren 2004 är ett bra exempel på då stora mängder regn kom med svåra översvämningar som följd.
Den svenska industrisemestern är numera ett minne blott. De svenska industrierna håller inte längre semesterstängt under juli månad. Produktionen pågår i stället under hela den svenska sommaren, vilket får till följd att semesterledigheten får en större spridning under perioden.
Det svenska läsåret ska omfatta minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Inom läsåret får det planeras in högst 5 studiedagar för planering av skolarbetet eller fortbildning av lärare. Hur läsåret ska förläggas under kalenderåret beslutas lokalt i varje enskild kommun. Dock gör den ökande globaliseringen att det svenska läsåret behöver anpassas till en mer internationell nivå. Därför bör riksdagen uttala en viljeinriktning att det svenska sommarlovet får en spridning över en längre tidsperiod med hänsyn tagen till att antalet skoldagar uppfylls.
För att våra skolelever ska få möjlighet att uppleva härliga sommardagar med svalkande bad och få fina sommarminnen behöver sommarlovet förändras. I dag inledds ofta sommarlovet i början eller mitten av juni månad. Sommarlovet bör i stället inledas i slutet av juni månad och sträcka sig fram till slutet av augusti månad. På så sätt kan skoleleverna få möjlighet att uppleva en härlig varm och skön sommar.