Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en ny yrkesexamen skall inrättas med benämningen civilekonomexamen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en civilekonomexamen skall omfatta fyra år om 160 poäng där det sista året är på doktorandnivå.
Den 1 juli 1993 genomfördes en högskolereform. Det gamla linjesystemet togs bort, ekonomexamen avskaffades och utbildningarna förlängdes för att bli internationellt konkurrenskraftiga. Tanken var att det skulle bli lättare att forma sin egen utbildning när möjligheten öppnade sig att välja kurser mellan de olika fakulteterna samt öka rörligheten för studenten mellan olika lärosäten. Avsaknaden av en akademisk yrkesexamen för ekonomer har medfört såväl bristande förutsebarhet för studenter och arbetsgivare som svårigheter att utvärdera utbildningarna ur ett kvalitetssäkringsperspektiv.
Ekonomutbildningarna ligger ofta i topp vad gäller utbildningsprogrammens popularitet. Arbetslösheten bland ekonomer är fortsatt hög. Enligt en färsk rapport (Exido) framgår det att 25 procent av ekonomstudenterna som har uppnått 120 poäng eller mer är kvar i utbildningssystemet på grund av det rådande arbetsmarknadsläget.
Akademiker med yrkesexamina har ”lättare” att få jobb än exempelvis civilekonomer och samhällsvetare med generella examina enligt Högskoleverkets egen statistik.
Yrkesexamina medför ökade möjligheter, för såväl studerande, arbetsgivare som blivande studenter, att i förväg inse vad utbildningen är och leder till genom att det finns riktlinjer för vad examen ska innehålla. Både studenter och arbetsgivare ska vara förvissade om att den erhållna utbildningen är relevant och att erhållna kurser är inbördes relevant sammanhängande. Det finns en trygghet i att följa en genomtänkt och relevant komposition för utbildningen. Det finns även en trygghet i att, som blivande student eller studerande, veta att man får en relevant och gångbar utbildning. Civilekonomexamen som yrkesexamen ska ge stora möjligheter till variation, valfrihet och differentiering av kunskapsprofilerna inom utbildningens ram.
Kvaliteten och inriktningen på ekonomutbildningen måste överensstämma med de krav studenterna har rätt att ställa. För att garantera hög kvalitet på ekonomutbildningen bör det vara möjligt att genomföra jämförelser och utvärderingar av utbildningen för att visa både studenter och näringsliv att utbildningen är av högsta internationella klass. Med en yrkesexamen kommer utbildningen att granskas, förutom av akademin och studenter också av avnämarna.
En civilekonomexamen ska vara bred och bestå av vissa basfärdigheter. Det fjärde året befinner sig på den andra cykeln, dvs. graduatenivå. De studenter som vill ska kunna läsa ett femte år enligt principen 4+1. För civilekonomexamen krävs fyra års studier om 160 poäng. Civilekonomexamen ges om nedanstående villkor är uppfyllda:
Två års studier, 80 poäng, vid universitet eller högskola i ett av huvudämnena företagsekonomi eller nationalekonomi med kontinuitet och progression mellan kandidatnivån och masternivån.
Minst 20 poängs studier i det andra huvudämnet, dvs. om företagsekonomi är huvudämnet ska minst 20 poäng nationalekonomi ingå och vice versa.
Examensarbeten inom huvudämnet om minst 10 poäng på både kandidat- och masternivå.
Dessutom ska utbildningen innehålla kurser om 20 poäng inom angränsande områden såsom statistik, handelsrätt, ekonomisk historia etc.
40 poäng valfritt inom programmet.
Det är viktigt att påpeka att en master utan progression och kontinuitet från en kandidatexamen med ekonomisk inriktning inte leder fram till en civilekonomexamen.
Civilekonomexamen som yrkesexamen ger tydlighet för arbetsgivarna, studenterna och tredje man. Kvaliteten i utbildningen blir bättre när avnämarna är med och kvalitetsgranskar och civilekonombegreppet är väletablerat.