Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka idrottslärarnas utbildning så att överviktiga barn i högre utsträckning deltar i skolgymnastiken.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att föräldrar på ett bättre sätt än i dag, via t.ex. skolhälsovården, medvetandegörs om vikten av barn och tonåringars växande ohälsoproblem och den egna centrala rollen i detta sammanhang.

Motivering

Skolgymnastiken måste anpassas efter i synnerhet tonåringars behov. De överviktiga måste också få plats. Idrottslärarna behöver utbildas i detta och också samarbeta med skolsköterska, sjukgymnast, kökspersonal, kurator, psykolog och rektor.

Före 14 års ålder deltar de flesta barn med fetma i skolgymnastiken. Endast några få procent avstår. I åldrarna 14–16 år sker en förändring. Var femte pojke och var åttonde flicka deltar inte alls. Motsvarande siffra för normalviktiga är två procent. Det visar en jämförelse mellan kraftigt överviktiga barn och normalviktiga som gjorts av Gunilla Berndtsson, sjukgymnast på Rikscentrum för överviktiga barn, Karolinska Universitetssjukhuset.

Jämförelsen visar att många upplever skolgymnastiken som jobbig. Och det är alldeles för lätt att bli befriad. I stället borde gympan anpassas efter ungdomarna och finnas i alternativa former. Det är känsligt att vara fet och det är en grupp som dessvärre växer.

Barns aktiviteter under sin fritid är naturligtvis viktiga. Idag syns inga större skillnader före elva års ålder mellan barn med fetma och normalviktiga. I åldrarna 14–16 tränar endast en fjärdedel av pojkarna med fetma medan drygt hälften av de normalviktiga gör det. Skillnaden mellan feta och normalviktiga flickor är betydligt mindre: var tredje mot ungefär hälften.

Barnets livsstil, vad de äter, hur mycket de rör sig, sömn etc. är också viktiga delar i att komma åt övervikten. I Östersund har gruppbehandling av överviktiga barn slagit väl ut. Här har sjukgymnaster arbetat nära samman med barnläkare, kurator, psykolog och dietist. Självklart är föräldrarna i detta sammanhang oerhört viktiga. Bra och relevant information är alltid viktigt när man hjälper sitt barn till en bra framtid.

Sveriges framtida rörelsekapital, 2 miljoner barn och ungdomar, blir lätt sittande framför teven eller datorn. Risken för övervikt, diabetes, värk och benskörhet ökar. Jämfört med för 20 år sedan har barnens kroppsvikt ökat med 5 % samtidigt som deras kondition minskat med 4 %.

Ju tidigare föräldrar och skola uppmärksammas på och uppmärksammar detta växande problem – desto bättre. Skolgymnastik, skolhälsovård och föräldrarnas medvetenhet är helt avgörande i sammanhanget.

Stockholm den 29 september 2005

Carina Moberg (s)