Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka modersmålsundervisningens ställning.
Av Skolverkets statistik för läsåret 1998/99 framgår att drygt 10 % av eleverna med invandrarbakgrund läsåret 1998/99 inte fått slutbetyg från årskurs nio i ett eller flera ämnen och därmed inte fått möjlighet att ta plats i gymnasieskolan.
Statistiken visar att bara 52,5 % av eleverna med invandrarbakgrund berättigade till modersmålsundervisningen fick undervisning i sitt modersmål. Dessutom har deltagandet i modersmålsundervisning minskat kontinuerligt sedan läsåret 1993/94.
I förskolan har andelen som erbjudits modersmålsstöd sjunkit från 57 % 1990 till 15 % 1998. En viktig utgångspunkt för all inlärning utgörs av goda kunskaper i modersmålet. Ett invandrarbarn som accepterar och värdesätter sitt modersmål och sin kulturella bakgrund har lättare att lära sig svenska och komma in i skolsamhället och sedan samhället i stort.
Saknaden av lagstiftning inom den kommunala förskoleverksamheten är tillsammans med kraftiga nedskärningar inom skolans område huvudsakliga skäl till den drastiska minskningen i modersmålsundervisningen. Jag anser att modersmålsundervisningens ställning i förskolan och skolan bör stärkas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.