Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om folkbildningen som en väsentlig del av begreppet livslångt lärande och därmed vikten av att folkbildningens pedagogik används i gymnasie- och vuxenutbildningen.
Folkbildningen utgör sedan lång tid en omistlig del av den svenska bildningstraditionen. Den har stark bäring på insatser för traditionellt lågutbildade, men i takt med utbildningsväsendets förändring också på arbetsformer inom den högre utbildningen. De senaste årens pedagogiska utveckling i högskolan – kring sådant som problembaserat lärande och basgrupper – har sin grund i studiecirkelns arbetsform och metodik.
Friare studieformer – inom ramen för folkbildningen – betyder mycket för att minska kunskapsklyftor mellan människor. Det finns otaliga exempel på folkbildningsverksamhet som en avgörande faktor för att människor ska våga och kunna ta steget till utbildning i olika former och för att få fler att förstå betydelsen av begreppet livslångt lärande. Det är därför viktigt att folkbildningens pedagogik kommer till användning även i gymnasie- och vuxenutbildningen.
Folkbildningen stimulerar även till ökat demokratiskt engagemang. Den innebär en möjlighet för alla människor, även de som saknar gymnasie- eller högskoleutbildning, att förkovra sig. Genom att delta i folkbildning kan deltagarna växa som människor och påverka samhället.
I en tid då tempot kontinuerligt stegras i arbetsliv och samhälle, när hastighet och sekundjakt har blivit huvudfrågor, utgör folkbildningen en viktig motpol med tid för eftertanke och med mängder av möten mellan människor. Mänskliga möten på fri och frivillig grund är viktigare än någonsin med alla de krav det moderna samhället reser.