Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en forskargrupp som långsiktigt kan följa och dokumentera vad som följer i stormen Gudruns spår.
Den storm som drabbade södra Sverige 8–9 januari saknar motstycke i modern tid. Skogsstyrelsen uppskattar att omkring 80 miljoner kubikmeter träd fällts av stormen. Det motsvarar nästan den totala årliga avverkningen i hela Sverige som förra året var 83 miljoner kubikmeter. Det ekonomiska värdet av den stormfällda skogen beräknas till 30–40 miljarder kronor. Lokalt motsvarar stormfällningarna upp till 30 årsavverkningar. Åtskilliga enskilda skogsägare har fått se sitt livsverk spolierat.
Det är rimligt att räkna med att naturkatastrofer kommer drabba Sverige igen. Därför är det av vikt att dokumentation sker, inte bara kortsiktigt utan på mycket lång sikt. Vi vet av erfarenheter från 1969 av den storm som hårdast drabbade Värmland att man tio år efter stormen fortfarande hade problem med skadeinsekter som en följdverkning. Vi behöver också få belysning kring frågor om konsekvenser för de marker där den stormskördade skogen låg kvar ett år och två år jämfört med de marker där timret transporterades ut före sommaren 2005. Det ger kunskap för framtiden.
Men det är inte endast biologiska och kemiska faktorer utan också sociala och socioekonomiska faktorer som behöver följas över tid. Vi behöver få bland annat följande frågor belysta:
Vilka blev konsekvenserna för det småskaliga skogsbruket? Hur drabbade stormen de enskilda ägarnas privatekonomi? Vad hände med fastighetspriserna på kort och lång sikt?
Det är av största vikt att initiativ tas för att tillsätta en sådan forskningsstudie innan alltför lång tid förflutit, detta för att en ordentlig utvärdering ska kunna ske och ge lärdom för framtiden.