Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppvärdera och säkerställa hantverksyrkenas fortlevnad.
Vårt skolsystem behöver ändras för att i större omfattning ge eleverna i gymnasieskolan möjlighet att varva den teoretiska undervisningen med praktiskt arbete. Vi kan kalla det för hantverksutbildning, praktikarbete eller lärlingsarbete. Risken är annars att alltför många elever, efter år av nedbrytande skolleda, slutar skolan underkända i flera ämnen och genom detta starkt begränsade till möjligheten att få ett jobb – men kanske framför allt med en uppgivenhet och nästan hatisk syn på det samhälle som man plötsligt förväntas fungera i som en positiv och produktiv individ.
Att ge varje elev i gymnasieskolan en bra grund att bygga vidare på måste vara en av skolans viktigaste uppgifter. Elever som har olika svårigheter med inlärning brukar lyckas mycket bättre om teori och praktik varvas. Egentligen kan detta börja redan tidigt under de första åren i skolan och sedan under hela skoltiden. Här är praktiska ämnen som idrott, hemkunskap och slöjd ovärderliga som avbrott mellan alla teoretiska lektioner
Det är inte endast den sociala aspekten vi behöver tänka på utan parallellt med denna finns problemet med allt större brist på skickliga hantverkare. Hantverksyrkena måste uppvärderas och få en högre status. En hantverkare måste få veta att hans eller hennes arbete har ett värde, inte bara för att resultatet blir en konkret produkt utan även för att arbetet är en kulturgärning, utan vilken samhället skulle bli utarmat i brist på traditioner som håller kontakt med dess egen historia.
Det är viktigt att den kvalificerade yrkesutbildningen har en stor bredd och tillräckligt med utbildningsplatser så att utbildning sker i alla de olika hantverksyrken som nu håller på att minska. Efterfrågan på duktiga hantverkare är stor, och då är det viktigt att det svenska utbildningsväsendet svarar upp emot behovet.