Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en finansierad skogsmaskinförarutbildning i Västernorrland.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av skogsmaskinförare och utbildning som leder till jobb.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en fördjupad analys av kostnader för finansiering av kvalitet i skogsmaskinförarutbildningar på olika orter.
Genom beslut av regeringen överfördes ett stort antal kommunala påbyggnadsutbildningar till statlig finansiering den 1 januari 2005. Ett viktigt syfte med åtgärden var att säkerställa att viktiga utbildningar inte avvecklades när den författningsreglerade interkommunala ersättningen togs bort.
Västernorrland har ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Länet bidrar genom sina basnäringar – skog, massa och kraft – med landets tredje högsta bruttoregionprodukt. Västernorrland brottas dock med problemet att ca 30 000 personer står utanför arbetsmarknaden. Därför är det ytterst viktigt att matcha utbildning mot behovet av arbetskraft. Vi behöver fler i arbete – inte minst för att kunna klara utanförskap och välfärd.
Vid naturbruksgymnasiet i Skedom i Västernorrland har vuxenutbildning till skogsmaskinförare bedrivits. Under utbildningen har naturbruksgymnasiet hyrt maskinerna, och en samordning vad gäller nyttjandet av dessa har skett mellan vuxenutbildning och ungdomsutbildning. Av ekonomiska skäl är utbildningen nu nedlagd. KY-myndigheten har beviljat för lite medel för att det skulle vara möjligt att fortsätta.
En ansökan om150 000 kr per elevplats gjordes, i vilken ingick en beräkning att näringen skulle svara för en tredjedel av LIA:n (Lärande i Arbete). Den kostnad som KY-myndigheten beviljade var 80 000 kr – en summa som någon eller några skolor anser sig klara utbildningen på. Detta är helt orimligt om man skall upprätthålla kvaliteten i den framtida utbildningen. Man måste beakta att det förekommer arbetsfarliga moment i denna utbildning, vilket medför att det krävs lärarledning i stor utsträckning. Dessutom hanteras stora värden i form av de maskiner och den skog som används. Kraven från bl.a uppdragsgivare, entreprenörer och miljörörelsen ökar också hela tiden.
Sammantaget kan sägas att denna typ av utbildning och dess förutsättningar kräver en relativt stor insats av lärarledning och moderna maskiner. Det finns även en gräns för hur mycket som kan läggas ut i form av självstudier. En kostnadsanalys bör göras för att belysa dessa fakta.
Enligt Skogs- och Lantarbetsgivarförbundet (SLA) kommer behovet av utbildade skogsmaskinförare inom överskådlig tid att vara cirka hundra förare per år. Det finns även ett stort behov av skogsmaskinförare i övriga Sverige. Detta har även representanter för skogsindustrin i Västernorrland vidimerat. Eftersom Skedom inte kan genomföra skogsmaskinförarutbildningen förlorar nu även gymnasieeleverna en attraktiv eftergymnasial utbildning som med stor säkerhet leder till ett arbete i regionen.
Regeringen har genom statsrådet Ulricka Messing hänvisat till att de skogsmaskinförarutbildningar som genomförs som KY-utbildningar på andra orter endast får ett statsbidrag på 80 000 kr per plats och år. Det har dock inte framkommit hur detta varit möjligt, t.ex. om kostnaden kunnat hållas låg på grund av att kostnaden för den praktiska delen vad gäller övning att köra maskinerna är lägre eller om näringsliv och kommuner kunnat bidra till finansieringen. I Västernorrland bedömer vi inte detta som möjligt eftersom det skulle innebära att utbildningen fortsätter att delfinansieras med interkommunal ersättning. Det skulle vara fel mot kommunerna som inte längre skatteväxlar några pengar för vuxenutbildning.
En bärande tanke i KY-konceptet är att arbetslivet skall svara för kostnaderna för cirka en tredjedel av utbildningstiden i form av lärande i arbete. Så sker också vid skogsmaskinförarutbildningen i Skedom.
Skogsindustrin är oerhört viktig för såväl Västernorrland som Sverige. Därför är det angeläget att satsa på utbildning som leder till kvalificerade skogsmaskinförare. En viktig målsättning är att fler skall komma ut på arbetsmarknaden. Skogsmaskinförarutbildningen kan bidra till att fler får arbete. Man kan också fråga sig vad som händer med vår skog och vår skogsindustri om vi inte har tillräckligt med kvalificerade skogsmaskinförare.