Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Malmö högskola tilldelas universitetsstatus.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att tillsätta medel för ett center för professionsforskning.
Den 5 mars 2002 lämnade Malmö högskola in en ansökan till regeringen om att få fullständiga rättigheter att examinera i forskarutbildningen, s.k. universitetsrättigheter. Vi anser att riksdagen bör uppmana regeringen att bevilja denna ansökan.
Det är rimligt att en högskola eftersträvar att bli universitet. Att bli universitet ger en kvalitetsstämpel på forskningen som bedrivs på högskolan. Det ger också möjlighet för universitetet att självt bestämma över forskarutbildningen. Det sista är inte minst viktigt för Malmö högskola där det framför allt inom lärarhögskolan i dag bedrivs en omfattande forskning men där examinationen görs vid andra universitet eftersom Malmö högskola inte har examinationsrätt på detta område.
Samtidigt som det är rimligt att alla högskolor strävar efter universitetsstatus är det också rimligt att staten inte godkänner alla ansökningar utan noga bedömer om högskolan verkligen har de kvaliteter som behövs. Dock är det viktigt att det endast är kvalitetsmässiga överväganden som avgör om en högskola får bli universitet eller inte. Kraven måste vara lika för alla högskolor. Mitthögskolan har fått universitetsstatus från 2005. Detta sätter alltså ribban gentemot vad de andra högskolorna bör jämföras med.
Vi anser att Malmö högskola väl står sig i denna jämförelse och alltså bör ges universitetsstatus. Malmö högskola hade till exempel en något bättre situation 2004 än Mitthögskolan gällande antal doktorander, antal disputerade, antal lärare med doktorsexamen samt antal professorer.
Malmö högskola har på kort tid vuxit till det åttonde största lärosätet i landet inom grundutbildningen. Malmö högskola har i dag 1 100 anställda och närmare 20 000 studenter. Malmö högskola är också unik bland många av de nyare högskolorna. Det finns en lång erfarenhet av forskarutbildning vid högskolan med mer än 200 doktorsavhandlingar producerade. Forskning har bedrivits vid Odontologiska fakulteten sedan 1940-talet och pedagogisk forskning på lärarutbildningen sedan 1960-talet. Det finns också en bred kompetens bland högskolans lärare. En stor andel av dem är disputerade, och många är docenter och professorer och kan handleda i forskarutbildningen.
Den flervetenskaplighet som präglar stora delar av verksamheten vid Malmö högskola talar också för fullständiga universitetsrättigheter. Organisationen för utbildning och forskning följer inte den traditionella akademiska indelningen i ämnen och ämnesinstitutioner. Det ger Malmö högskola forskningsmiljöer som kan bädda för forskning med unik inriktning. Bredden på forskningen inom Malmö högskola kan t.ex. illustreras genom de sex forskningsfält som ingår i Malmö högskolas forskningsstrategier 2005–2008:
Professioners utbildning och yrkesverksamhet.
Migration och etnicitet.
Kultur, medier och design.
Lärande för framtidens samhälle.
Teknik och människa.
Hälsa och välfärd.
Det finns ett tydligt behov av att ytterligare stärka Malmö högskolas forskningsmöjligheter. Malmö högskola tillhör i dag en av de högskolor som har lägst andel fakultetsmedel till forskning. Vi anser att regeringen borde utreda möjligheten att tilldela Malmö högskola särskilda forskningsmedel för att bygga upp ett center kring professionsforskning. Det är ett intressant tvärvetenskapligt område där Malmö med sin stora andel av professionsutbildningar skulle kunna göra en god insats.