Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ändrad indelning och ändrat utbildningsinnehåll avseende nuvarande grundskola och gymnasieskola.
Dagens utbildning, indelad i fyra delar, är i grunden kommen och utvecklad ur tradition. Tänkandet är i huvudsak opåverkat av omgivningen och kan näst intill beskrivas som levandes i en egen värld. Fokus är på traditionell struktur och i mångt och mycket på traditionellt innehåll, i mycket fjärmat från omvärlden och dess förändring.
Dagens samhälle däremot formas med en mängd olika intryck där marknaden styr. Det är en marknad som i huvudsak är god och där de mindre goda delarna får tacklas av de lagar och regler som formas av våra gemensamma värderingar.
Med en annan utgångspunkt för syftet med utbildning kan både andra strukturer och annat innehåll komma som resultat. Med fokus på individens utveckling, tillfredsställelse och samtidigt med samhällets behov i bakgrunden kan utbildningens innehåll och form komma att se annorlunda ut.
Skolans uppgift måste vara att stärka individens självkänsla och självförtroende så att denne får bästa möjliga förutsättningar till ett innehållsrikt och harmoniskt gott liv. Människor som når dessa mål bygger även tillsammans ett gott samhälle. I arbetet med detta är kunskap en av grundpelarna. Det är inte alls givet att dagens utbildning leder till de mål som beskrivs ovan. Därför behöver ett antal frågeställningar ställas vilka bör ligga som grund till en förutsättningslös utvärdering och utredning om en annan utbildningsform.
Är förskola, grundskola, gymnasium och högre utbildning (universitet etc.) rätt indelningsform?
Börjar skolgången i rätt tid utifrån barnets/individens bästa?
Har skolan rätt innehåll relativt ålder?
Är proportionerna mellan kunskap och individens utveckling/självkänslan rätt fördelade?
Är skolgången rätt vad avser terminsindelning, lov etc?
Är innehållet i undervisningen relevant?
Kan utbildningstiden kortas (jämför värnpliktstjänstgöringen)?
Kan därmed exempelvis gymnasiet som utbildningsstruktur skrotas, mer resurser tillföras grundskolan, utbildningen kortas 2 år (med 1 reservår)?
Skall utbildningen vara kollektiv eller individuellt anpassad?
Skall utbildningen vara strikt åldersbaserad eller åldersgrupperad?
Varvning praktik och skola.
Ur samhällsekonomisk synvinkel och teoretiskt baserat skulle två årskullar med 90 % sysselsättningsgrad ge 180 000 nya arbetare. Detta ger ett extra skatteunderlag givet vid en årslön om 180 000 kr på drygt 20 miljarder årligen. Antas att kostnaden för skolgång i gymnasiet sparas med 1 år och resterande 1 år resursförstärkts över grundskolan ger detta en besparing för kommunerna med ca 50 000 kr per elevår, 5 miljarder kronor och en resursförstärkning i grundskolan med uppemot 3 000 lärare.
De skolreformer som hittills presterats har i sin helhet utgått från befintliga strukturer. I en reform baserad på samhällets och människornas utveckling kommer förslagen med stor sannolikhet att se helt annorlunda ut. En utredning behöver därför belysa hur ett framtida modernt utbildningssystem bör utformas som är anpassat till samhällets ständiga förändring. Detta bör ges regeringen till känna.