1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om civilekonomexamen som yrkesexamen.

2 Motivering

Den fyraåriga ekonomutbildningen (3+1 år alt. 4 år) borde få status som yrkesexamen, och detta borde regeringen snarast ta initiativ till. En yrkesexamen medför ökad förutsebarhet för såväl studenter och arbetsgivare som för blivande studenter, genom att det då finns riktlinjer för vad examen ska innehålla. För civilekonomexamen ska då krävas fyra års studier, dvs. kandidatexamen plus en ettårig masterexamen (magister). Yrkesexamen får effekten av att vara en slags VDN-deklaration.

Enligt SCB ligger ekonomutbildningen i den absoluta toppen bland utbildningsprogrammen vad gäller popularitet. Samtidigt som det är ett starkt tryck på landets ekonomutbildningar är arbetslösheten bland akademiker, inte minst bland nyutexaminerade civilekonomer, hög. Siffror från Högskoleverket visar att akademiker med yrkesexamen som t.ex. läkare och civilingenjörer har ”lättare” att få jobb än de med utbildningar som avslutas med en generell examen, t.ex. samhällsvetare. Ekonomer med utbildningskombinationen företagsekonomi och nationalekonomi har det initialt mer förspänt med en etableringsgrad om 82 procent jämfört med samhällsvetare som har en etableringsgrad om 73 procent.

3 Strukturen på examen

En civilekonom skall ha vissa basfärdigheter och utbildningen skall vara bred. Den är i sin utformning lik en civilingenjörsexamen med ett stort antal ingångar och många utgångar. För en civilekonomexamen krävs det 160 poäng, dvs.

En civilekonomexamen borde alltså befinna sig på den andra cykeln dvs. graduatenivå och benämnas Master of science in Business Administration and Economics. Examen blir då snarlik jurist- och civilingenjörsexamen.

En breddningsmaster utan krav på progression och kontinuitet från en kandidatexamen med ekonomisk inriktning berättigar inte till en civilekonomexamen. De studenter som vill skall kunna bygga på sin civilekonomexamen med ytterligare ett masterår enligt modellen 3+1+1 alternativt 4+1.

Med en yrkesexamen uppnås en tydlighet gentemot studenter, arbetsgivare och tredje man. Kvaliteten i utbildningen förbättras när även näringslivet är med i kvalitetsgranskningen och anställningsbarheten ökar. I dag granskas utbildningen ämnesvis och ej som program.

Stockholm den 28 september 2005

Tobias Billström (m)